Min assistans.#2

December 2016

”Fritt Fram” med OscarTillgänglighet: Oscar Wetterlund och mobilappen ”Fritt Fram”

Ett magasin från Särnmark Assistans

Bengt Westerberg:”Regeringen har fel utgångspunkt i assistansutredningen”

2 | MIN ASSISTANS

Innehåll nr: 2.Ledare: Är LSS en lag med potential att förändra samhället?

3

Kundreportage: Jan Pettersson trivs med livet 4

Tillgänglighet: ”Fritt Fram” med Oscar 6

Nykundsavdelningen: När du är ny på Särnmark 8

Våra assistansmodeller 10

När du vill veta mer 12

Krönika: Niklas Altermark - Assistans handlar inte om att hjälpa ”de svaga”

13

Vi träffar Bengt Westerberg 14

Porträtt: Assistenten Rebecca älskar sitt jobb 17

Lokalkontoret: Särnmark på Gotland 18

14Bengt Westerberg: ”Regeringen har fel utgångspunkt i assistansutredningen”.Särnmarks Cecilia Ekholm träffar Bengt Westerberg under Almedalsveckan.

”Fritt Fram” med Oscar.Oscar Wetterlund och mobilappen ”Fritt Fram” undersöker tillgängligheten i Sverige.

Krönika: Niklas Altermark.Assistans handlar inte om att hjälpa ”de svaga”.

13

6RedaktionRedaktörCaroline HammarSkribenterCecilia EkholmMikael SärnmarkJenny BeskowMagnus HolmstamCaroline Hammar

LayoutMagnus HolmstamCaroline Hammar

Kontaktmarknad@sarnmark.se08-505 920 00

MIN ASSISTANS| 3

14

Är LSS en lag med potential att förändra samhället?Att en normförändring av synen på personer med funktionsnedsättning inte kommit längre är inte enskilda tjänstemäns fel. Men ibland kommer det en tjänsteman som, i kraft av sin egen inre övertygelse, kan påverka normen i samhället i stor utsträckning. Karl Grünewald var en sådan, som mångårig chef för byrån för handikappfrågor inom Socialstyrelsen. Och ibland kommer det en politiker som verkligen anstränger sig att göra skillnad med politiken som verktyg. Bengt Lindqvist (S) och Bengt Westerberg (L), båda socialministrar, var två av det slaget.

Var finns idag de tjänstemän och politiker som vill förändra normen till det bättre för personer med funktionsnedsättning?

Vi blir ofta upprörda och uttrycker som många andra, mer eller mindre nyanserat, detta i debattartiklar och på sociala medier. Egentligen är vi allt mer förtvivlade.

Istället för att utvecklingen i samhället går framåt, att fler personer med funktionsnedsättning möts på ett sätt som bidrar till en känsla av att vara inkluderade i samhällsgemenskapen, med allt vad det innebär, så känns det som om vi långsamt glider tillbaka i utvecklingen. Hur är det till exempel att vara en ung person idag med funktionsnedsättning? Hur många vågar satsa på att det finns en reell möjlighet att leva ett liv som andra?

1991 blev vi tillfrågade av dåvarande socialborgarrådet Lennart Ryberg (L) om vi kunde möjliggöra för andra personer att, liksom Mikael, ta makten över sina egna liv. Med den frågan upplevde jag, Mikael, att själva känslan av att vara handikappad, som det hette då, upphörde.

Nu fick jag förutsättningar att vara en resurs och utifrån det bygga upp något av värde. Jag kom åter in i samhället från att under 13 år varit utanför, satt på undantag, varit utsatt.

Min hjärnskada och dess uttryck upphörde förstås inte, men

det gjorde känslan

av att vara ”handikappad”. Att vara en ”invalid”. Ordet handikappad kommer från engelskans ”hand in cup” viket betyder tiggare och ordet invalid kommer från ”in valid” vilket betyder utan värde. Orden speglar normen i samhället. Nu säger vi, om vi är medvetna eller politiskt korrekta, inte handikappad eller invalid längre, men i hur stor utsträckning speglar det en faktisk normförändring i samhället?

Det fanns 1994, då LSS trädde i kraft, mycket framtidshopp. Det hade öppnats ett fönster där möjligheten till normförändring blottades. Det var framsynta politiker

som plockade upp strömningar i samhället som skapats av förgrundskämpar som Karl Grünewald, Wilhelm Ekensteen, Birgitta Andersson, Adolf Radzka och många, många fler och ur det kom en ansats till att förändra normen i samhället och det uttrycktes genom den nya lagen, LSS.

Men att förändra en norm kräver mer än att stifta en lag. Vilka signaler sänds ut idag? Vilka möjligheter att uppleva ett vi med resterande samhälle ges nu och kommer att ges framöver? Det ligger till stor del i händerna på politiker som präglar retoriken och ställer direktiv till myndigheter som Försäkringskassan. Men det handlar också om oss. Den normförändring LSS ursprungligen syftat till kan bara ske om vi i samhället kollektiv tillåter att våra perspektiv och föreställningar förändras.

I andra numret av Min assistans möter vi en av de politiker som verkligen gjort skillnad i förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att kunna leva som andra: Bengt Westerberg. Vi möter också personer som Sofia, Oscar och Rebecca, som i sitt dagliga arbete bidrar till detsamma. Därtill så besöker vi Särnmarks kontor på Gotland (Sundsvall får vänta till nästa nummer). Vi har alltid haft kunder spridda över landet och nu 2016 har vi startat nya lokalkontor i syfte att förbättra vår service till dem och kunna nå de personer för vilka Särnmarks service och värdegrund kan göra skillnad.

Slutligen är detta nummers krönikör forskaren Niklas Altermark, som just studerat närmare hur politiker styr retoriken och problemformuleringarna, gällande LSS och den personliga assistansen, och därigenom påverkar hur allmänheten ser på utmaningarna inom det här området. Vi hoppas att det här numret av Min assistans bidrar till vidgade perspektiv!

Ledare.

Cecilia Ekholm & Mikael SärnmarkGrundare och ägare av Särnmark Assistans

” Att förändra en norm kräver mer än att stifta en lag.

4 | MIN ASSISTANS

Vi möts över en fika i ett novembergrått Visby. Jan jobbar till vardags som telefonist på ett call-center, men han har känt sig lite krasslig och har därför inte jobbat idag.

Hur har livet med assistans varit sedan olyckan fram till idag?

– Det har varit en berg-och–dalbana med både motgångar och medgångar.

Som nyskadad är det lätt att bli överkörd. Jag kände inte till mina rättigheter och visste inte vilka krav jag kunde ställa

eller vad jag hade rätt till. Jag vågade inte säga ifrån, men med tiden blev jag mer uppmärksam på mina rättigheter. När jag fick reda på att jag har rätt att göra som jag vill, på mina villkor, vågade jag också börja ta för mig mer.

Vad värderar du högt? Har det ändrat sig före-efter olyckan?

– Innan olyckan var jag mest fokuserad på mig själv. Nu är jag mer mån om att de jag har runt omkring mig mår bra. Om de är trygga är jag trygg.

Jan Pettersson: Att kunna vara spontan är något jag värdesätter högt.Jan Pettersson är en av Särnmarks kunder på Gotland. 2008 var han med om en trafikolycka med en allvarlig ryggskada som följd. Hans liv tog en dramatisk vändning och han är sedan dess i behov av nära hjälp för att klara sin vardag.

Text Jenny Beskow

Jan Pettersson ångar inte sitt val att byta assistansanordnare till Särnmark. Foto: Jenny Beskow

MIN ASSISTANS| 5

” Hos mitt förra assistansbolag upplevde jag att jag fick anpassa mig efter assistenterna. Hos Särnmark är det tvärtom. Assistenterna anpassar sig efter mig.

Hur är en bra dag för dig?

– Gå till jobbet, träna, handla, komma hem och koppla av med min sambo. Livet är som bäst när jag har gjort allt jag måste och kan slappna av framför datorn.

Jag är ju en datakille. Jag älskar att skruva och meka med datorer. Jag har tyvärr inte finmotoriken att själv hålla i och skruva i kretskort och grafikkort, men jag kan tala om för mina assistenter hur de ska göra. Att plocka med komponenter och kontakter är så kul och tack vare mina assistenter kan jag fortsätta med min hobby. Annars tycker jag om att ta en fika på stan, se på bio och gå på krogen ibland.

Du har varit kund i Särnmark i 1,5 år nu. Varför valde du Särnmark?

– Jag kände till er, hade ett ärende på stan och passade på att gå in på erat kontor. Jag tänkte: nu får vi se hur de tar ett spontanbesök. Och det gick ju bra. Jag fick ett gott bemötande och en bra bild av hur Särnmark arbetar med assistans. Sedan gick det snabbt att fatta beslutet. Samma dag åkte jag till min förra assistansanornare och skrev på uppsägningen med dem. Och det har jag inte ångrat.

Vad är det i Särnmarks aktiv- modell som passar dig?

– Hos mitt förra assistansbolag upplevde jag att jag fick anpassa mig efter assistenterna. Hos Särnmark är det tvärtom. Assistenterna anpassar sig efter mig. Att kunna vara spontan är något jag värderar högt och det kan jag vara nu, för nu har jag assistenter som jobbar efter mina villkor.

Även mitt privatliv med min sambo fungerar mycket bättre idag. Nu kan hon vara min flickvän. Tidigare, när assistansen inte fungerade, var det en ständig stress, för hon fick hela tiden hoppa in och vara assistent.

Vad upplever du är det viktigaste i en välfungerande assistans?

– Att ha en öppen kommunikation är för mig det allra viktigaste. Om assistenterna känner sig tveksamma inför något moment vill jag att de säger det, och frågar mig. Eller om en assistent kommer till jobbet och har en dålig dag så vill jag att de säger det, för då har jag förståelse. Det fungerar mycket bättre om assistenterna är ärliga om något de tycker borde förändras. Då kan vi ha en dialog om det och jag kan förklara varför ett visst sätt passar mig bäst.

Vilka tips vill du ge till andra, för att få en bra assistans?

– Åter igen en öppen kommunikation. Vi måsta kunna prata både om det som fungerar och om det som behöver förändras utan att varken jag eller assistenten ska ta det som negativ kritik. Jag tycker det hjälper att ha en ”nästankompisrelation”. Jag vill inte att assistenterna ska vara helt anonyma. De får gärna dela med sig om sig själva, och de får gärna vara en del av min vardag. Men de ska inte heller ta illa upp när jag vill ha min privattid. Det tycker jag att vi har idag för vi kan vara öppna mot varandra. För mig blir det mervärde i min assistans när assistenterna är delaktiga i mitt liv på mina villkor.

Avslutningsvis: Saknar du något i din assistans idag?

– Parkeringsplatser, säger Jan och skrattar. Nej, skämt åsido. Jag är väldigt nöjd just nu.

Vi avslutar intervjun med ett gott skratt. Parkeringsfrågan är en ständig fråga för de boende i Visby. Och det är så Jan är, han har nära till skratt, det märks att han är nöjd med tillvaron. Jans sambo som också är med och fikar instämmer:

– Förut levde jag med stress hela tiden. Nu är jag inte alls orolig, för nu får Jan den assistans han vill ha.

6 | MIN ASSISTANS

”Fritt Fram” med Oscar.

– Jag är ute och testar tillgängligheten på olika platser. Till exempel på caféer, affärer, resturanger, teatrar och badhus. Nu inför jul testar jag tillgängligheten till olika julbord, berättar han.

Appen ”Fritt Fram” är framtagen för personer som har särskilda tillgänglighetsbehov och syftar till att göra det enkelt att få information om olika platsers framkomlighet och tillgänglighet. Informationen i appen uppdateras kontinuerligt med hjälp av appens användare som själva kan rapportera eventuella brister eller hinder. ”Fritt Fram” finns över stora delar av landet och växer ständigt.

År 2015 fick ”Fritt Fram” ta emot tillgänglighetspriset av Västerås stad.

– De som använder appen kan se om en plats är tillgänglig för alla. Du kan se om det finns en tillgänglig toalett, dörröppnare, trådlös kortläsare, hiss, ramp och parkering.

I appen finns även foton, där användare själva kan se hur en plats eller lokal ser ut. Appen är gratis, men kostar för de som även vill kunna ta del av bildmaterialet. Oscar förklarar hur bilderna kan göra appen tillgänglig för fler.

– Bilderna är bra om man har lättare för att titta på bilder än att läsa.

2015 trädde en ny lag i kraft i Sverige. Lagen tydliggör att bristande tillgänglighet klassas som diskriminering. Alla är inte glada när Oscar och Fritt Fram vill testa tillgängligheten hos dem, men många är ändå positiva och vill göra sin verksamhet och sina lokaler mer tillgängliga.

– Ibland när vi hör av oss säger de att de ska ringa upp, men gör inte det, förklarar Oscar.

Eftersom Särnmark vill främja tillgänglighetsarbete och ser det som viktigt erbjuds alla kunder i både Särnmark

Oscar Wetterlund kommer från Bromma i Stockholm, är 22 år gammal och arbetar som marknadsassistent på Särnmarks huvudkontor i Solna. I sitt jobb arbetar Oscar till stor del med mobilappen Fritt Fram. Dessutom är han kund i Särnmark.Text Caroline Hammar

Oscar Wetterlund undersöker tillgängligheten runt om i Stockholm och landet i stort. Foto: Caroline Hammar

MIN ASSISTANS| 7

och dotterbolaget Brukarassistans att använda appen helt gratis. Varje vecka är Oscar ute och testar tillgängligheten på olika platser och uppdaterar informationen som finns i appen löpande. Men det är inte det enda han gör på Särnmark.

– Jag bloggar, lägger upp inlägg på Särnmarks Instagram och hjälper till när vi har olika aktiviteter, berättar han.

Oscar är med i Facebook-gruppen ”Tack vare assistansen” där han och många andra delar med sig av vad assistansen möjliggör. Assistansen är en förutsättning för att Oscar ska kunna bo själv, ha en aktiv fritid och för att kunna arbeta.

– Jag har en CP-skada och en lätt utvecklingsstörning. Jag har till exempel svårt med pengar, tid, minnet, talet och lite med armarna. Jag har haft assistans sedan jag var liten och jag kommer att behöva den livet ut. Assistansen för mig betyder att jag kan jobba, åka till stan när jag vill, spela boccia, bo själv, ringa färdtjänst och göra sjukhusbesök. Tack vare mina assistenter kan jag vara självständig, bestämma över mitt liv precis så som jag vill ha det. Hade jag inte haft assistansen skulle jag med största sannolikhet vara en väldigt deprimerad människa. Jag behöver den för att kunna leva som alla andra.

I bloggen skriver Oscar om sin vardag, arbete, tillgänglighet och om att ha personlig assistans. På frågan om varför Oscar valt Särnmark som assistansanordnare svarar han att företagets ägare och grundare Mikael Särnmark har mycket med hans val att göra.

– För att Mikael själv sitter i rullstol och vet vad det innebär att ha assistans. Särnmark är personligt. Du får bra kontakt och snabb service. Jag brukar rekommendera Särnmark till andra, avslutar han.

” För mig betyder assistans att jag kan jobba, åka till stan när jag vill, spela boccia, bo själv, ringa färdtjänst och göra sjukhusbesök. Tack vare mina assistenter kan jag vara självständig och bestämma över mitt liv precis så som jag vill ha det.

Följ Oscars arbete Särnmarks Instagram: @sarnmarkBlogg: www.oscarwetterlund.blogspot.comFritt Fram: www.frittframapp.se

Mobilappen Fritt Fram finns att hitta såväl till iPhone via Appstore samt till Android via Google Play.

Oscar publicerar sina resultat i mobilappen ”Fritt Fram”. Foto: Caroline Hammar

8 | MIN ASSISTANS

Sophia Ahlin:Att leverera det som lovas.

- Jag har verkligen valt att arbeta på Särnmark på grund av den starka värdegrunden och tycker att ägarnas historia är helt fantastisk. För mig är det viktigt hur ägarna ser på assistans och hur den ska drivas. De vet av erfarenhet vad som är viktigt och i bolaget finns transparens, bra struktur och tydlighet. Det speglar väl mina egna behov och värderingar.

I vilka sammanhang träffar du främst på personer som är intresserade av Särnmark?

– Vi samverkar med många föreningar och organisationer samt anordnar olika aktiviteter för våra kunder. Därigenom möter vi ofta personer som inte är kund hos oss och som vill veta mer om Särnmark. Det kan också vara att de hört talas om oss via någon av våra kunder, personliga assistenter eller andra medarbetare. Oftast blir vi kontaktade av den som själv har ett assistansbehov, men det kan också vara en anhörig, assistent eller god man som tar första kontakten.

Sophia berättar om hur det kan gå till när någon blir kund i Särnmark.

– Om du är intresserad av vad vi kan erbjuda så bokar vi ett förutsättningslöst möte där du får berätta vad du önskar gällande din personliga assistans. Jag berättar hur vi arbetar i våra olika modeller Firma, Aktiv, Trygg och BAS total. Det är väldigt viktigt att du verkligen berättar om dina önskemål gällande assistansen och utifrån det kan jag bedöma hur väl vi kan möta dina förväntningar och krav. Från första början lovar vi bara det vi ser att det finns förutsättningar för oss att leva upp till. Det här är jätteviktigt för oss. Det finns mycket som kan hända i framtiden och som inte är möjligt att förutse. Men ett bra samarbete förutsätter en öppenhet från både oss och dig om det vi vet.

– Önskar du att vi ska göra ett hembesök så gör vi naturligtvis gärna det. Det viktigaste är att du känner dig bekväm med hur och var vi ses. Eftersom vi har verksamhet över en stor del av landet kan jag eller någon av mina kollegor komma till dig, oavsett var du bor. Själv utgår jag från Stockholm där vi har vårt huvudkontor. Där arbetar jag som ansvarig för nya kunder tillsammans med Stefan Jansson, som blev intervjuad i första numret av Min assistans och Sandra Wiström. Bor du norrut träffar du oftast Jenny Lansink, västerut har vi Anders Huss och bor du söderut är det Elisabet Aronsson Höglund som i första hand ansvarar för ett sådant här möte. Det är våra

Sophia Ahlin är sedan i februari 2016 den som har det övergripande ansvaret för att nya kunder hittar Särnmark och den form av service som passar dem bäst. Det är en roll hon stortrivs i. Sophia har varit i branschen i åtta år och arbetade innan dess som legitimerad kiropraktor inom rehabilitering. Det var så hon först kom i kontakt med personlig assistans.

” Vi arbetar kvalitetsmedvetet med långsiktighet i en snabbt föränderlig bransch.

Text Caroline Hammar

MIN ASSISTANS| 9

tre regionchefer. På Gotland är det vår kontorschef Jenny Beskow som du träffar om du bor där. Särnmark har alltid haft kunder över hela landet och det senaste året har vi satsat på att öka servicen och tillgängligheten genom lokalkontor på flera orter.

Särnmark erbjuder fyra olika modeller.

– Det självklart viktigt att hitta rätt modell för de behov och förutsättningar du har just nu. Alla modeller inklusive BAS Total finns i Uppsala. BAS Total är den modell som vårt dotterbolag Brukarassistans erbjuder. I resten av landet finns modellerna Trygg, Aktiv och Egen firma. Om vi båda kommer fram till att Särnmark är ett bra alternativ för dig är nästa steg ett avtalsmöte där vi skriver avtal och påbörjar rekrytering av assistenter. Många gånger har man assistenter som man vill ska fortsätta. Ibland har man just fått behov av personlig assistans. Det kan exempelvis vara att man råkat ut för en omfattande och bestående skada och då kan vi vara med redan på sjukhuset och samverka för att allt gällande den personliga assistansen ska komma igång och fungera så smidigt som möjligt från start.

” För oss är det väldigt viktigt med delaktighet och bra uppstarter.

Sophia förklarar vidare.

– Som kund är du alltid delaktig när vi gör en budget. Detta inkluderar delaktighet i lönesättning samt hur stort sparande som du önskar per månad till dina assistansomkostnader.

Efter att man valt att skriva avtal med Särnmark är Sophia eller någon av hennes kollegor med i uppstartsskedet av assistansen. Där sker en successiv överlämning till avdelningen för Råd och Stöd som sedan helt tar över kontakterna gällande din assistans. Du får bland annat en egen assistansrådgivare.

– För oss är det väldigt viktigt med delaktighet och bra uppstarter. Vi strävar efter att ha en hög servicenivå och att alltid leverera det vi lovar. En personlig assistansrådgivare, utbildningar och juridisk rådgivning är bara några av de saker som ingår i serviceavgiften.

Sophia och hennes kolleger fungerar som vägvisare som har till uppgift att lotsa in dig som ny kund i ett välfungerande samarbete med oss på Särnmark. Sophia avslutar:

– Vi arbetar kvalitetsmedvetet med långsiktighet i en snabbt föränderlig bransch. Utmaningen är att hänga med i svängarna, hitta stabila vägar och inte tumma på kvalitet och service.

Sophia Ahlin är ansvarig för att du som ny kund hos Särnmark hittar den modell som passar dig bäst. Foto: Magnus Holmstam

10 | MIN ASSISTANS

Egen Firma är Särnmarks ursprungsmodell, den modell som Mikael Särnmark och Cecilia Ekholm startade redan 1992. I denna modell driver du som kund en enskild firma, är arbetsgivare till dina personliga assistenter och har även ansvaret över arbetsmiljön. Det innebär ett stort ansvar, arbete och engagemang, men också total kontroll över din assistans.

Särnmark är din servicepartner, en så kallad prokurist, och sköter lönehantering för dina assistenter och en del administration. I Egen Firma är du som kund arbetsledare och kan, om du vill, anställa en medarbetsledare som ett stöd i arbetet kring den personliga assistansen.

Din assistansrådgivare på Särnmark finns med dig hela vägen för att rådge och stödja dig och din assistentgrupp.

Varje månad får du en rapport över dina förbrukade timmar och full insyn i hur assistansersättningen använts. Du som kund kan vara bosatt över hela Sverige.

Aktiv ger dig som kund en aktiv roll gällande assistansen, men inte det formella arbetsgivaransvaret och arbetsmiljöansvaret. Det är Särnmark som är arbetsgivare för de personliga assistenterna och som också har ansvaret över arbetsmiljön.

Som kund i denna modell är du arbetsledare men har också en medarbetsledare som har ett delegerat ansvar över vissa arbetsuppgifter. Det kan kännas tryggt om man i perioder inte orkar vara så verksam i sin assistans.

Som kund inom Aktivmodellen så har du fortfarande ett ansvar över din assistans, men delegerar mer till oss på Särnmark.

Din assistansrådgivare på Särnmark finns med dig hela vägen för att rådge och hjälpa dig och din assistentgrupp.

Varje månad får du en rapport över dina förbrukade timmar och full insyn i hur assistansersättningen använts. Du som kund kan vara bosatt över hela Sverige.

” Om jag har några synpunkter, kontaktar jag min assistans-rådgivare. Vi bokar ofta ett möte, diskuterar saken och tillsammans kommer vi fram till en bra lösning. Det känns självklart att det ska fungera så.

Kevin, kund i Aktiv

” Särnmarks koncept passar oss mycket bra. Jag får snabbt hjälp med de bitar i assistansen jag behöver hjälp med, medan jag själv kan styra över det som är viktigt för mig.

Lars-Erik, kund i Egen Firma

Sitter du i fel modell?- Vi gör ditt byte enkelt och smidigt.Livet förändras och med det så kanske förutsättningarna i din assistans även de förändras. Du vet väl om att du alltid kan byta modell och att vi hjälper dig hela vägen?

Vi gör ditt byte enkelt och smidigt. Allt du behöver göra är att kontakta din assistansrådgivare så hjälper vi dig genom hela processen.

• EGEN FIRMA – Modellen för dig som vill starta eget

STÖD ANSVARX

STÖD ANSVAR

• AKTIV – Modellen för dig som vill dela på ansvaret

X

Våra assistansmodeller.

MIN ASSISTANS| 11

Trygg är Särnmarks senaste modell och passar dig som vill delegera mer av assistansen till din assistansrådgivare på Särnmark samt en utvald medarbetsledare. Du bestämmer över hur din assistans ska utformas så att det passar dig men vi har arbetsgivar- och arbetsmiljöansvaret. Du arbetsleder men vi ansvarar tillsammans med din medarbetsledare för en större del av din assistans.

Denna modell är trygg för dig som inte vill fokusera för mycket av din tid på din personliga assistans utan på annat i livet. Du tycker det är skönt att någon annan schemalägger, rekryterar och håller i personalmöten men vet också att det är utifrån dina behov som assistansen utformas.

Om du skulle vilja bli mer delaktig i din assistans så har du möjlighet att bli det tillsammans med din medarbetsledare och genom utbildning tillhandahållen av oss.

Varje månad får du en rapport över dina förbrukade timmar och full insyn i hur assistansersättningen använts. Du som kund kan vara bosatt över hela Sverige.

BAS Total erbjuder vi endast i Uppland, genom vårt dotterbolag Brukarassistans Sverige.

Som kund i BAS Total så har du en egen arbetsledare på Brukarassistans kontor som utifrån dina önskemål sköter din assistans. Med denna modell ligger än mindre ansvar på dig som kund, det är din arbetsledare som sköter allt det dagliga arbetet med din assistans – utifrån dina önskemål.

Arbetsledaren är den som tillsammans med dig och utifrån dina önskemål rekryterar dina personliga assistenter. Arbetsledaren ansvarar även för schemaläggning och håller i personalmöten, tillsammans med dig om du så önskar.

Läs mer om BAS Total hos vårt dotterbolag Brukarassistans Sverige på www.brukarass.com.

” Du tycker det är skönt att någon annan schemalägger, rekryterar och håller i personalmöten men vet också att det är utifrån dina behov som assistansen utformas.

” Det är först nu när vi har BAS Total, som jag har fått tid till att vara mamma även för Alvas syskon.

Veronica, mamma till Alva, kund i BAS Total

STÖD ANSVAR

• TRYGG – Modellen för dig som vill ha mindre eget ansvar

X

• BAS TOTAL – Modellen för dig som vill ha minst eget ansvar

STÖD ANSVARX

NYHET ENDAST I UPPLAND

12 | MIN ASSISTANS

Många är intresserade av att bli kunder hos oss på Särnmark och det tycker vi är fantastiskt roligt. Vi ser det som en värdemätare och kvalitetsstämpel på att det vi gör är uppskattat!

Känner du någon som vill veta mer om Särnmark och vad vi kan göra för dem så är det lätt att få kontakt med oss. Vi kommer till er oavsett var ni bor i Sverige!

Vi har lokalkontor runt om i landet och tar emot kunder över hela Sverige.

Ring oss på 010-498 99 90eller

maila till kontakt@sarnmark.se

Våra lokalkontor:

När du vill veta mer.

MIN ASSISTANS| 13

Assistans handlar inte om att hjälpa ”de svaga”.

För det första: assistansens syfte är inte att ge allmosor till en grupp som annars inte skulle överleva. Istället har funktionshinderpolitiken det mycket mer ambitiösa målet att assistansanvändare ska kunna leva som andra. Det handlar inte bara om att livsuppehållande åtgärder, utan också om att kunna gå på bio, åka på semester, följa sitt favoritlag eller vara engagerad i bostadsrättsstyrelsen.

– Även om man har en funktionsnedsättning. Det är vedervärdigt att personer som har ett behov av kontinuerlig support för att överleva förlorar sin assistans. Men vi får heller inte glömma att assistansanvändare inte bara ska klara livhanken, utan också kunna delta i samhällslivet på samma villkor som alla andra människor. När vi fokuserar för mycket på hur nedskärningarna drabbar personer som vi beskriver som svaga och utsatta riskerar vi att glömma att assistansen inte var tänkt som ett sista skyddsnät, utan som ett verktyg för att uppnå fullständig jämlikhet.

Vi riskerar också att glömma att ”utsatthet” och ”svaghet” i sig inte är karaktärsdrag, utan konsekvenser av politiska beslut och hur samhället är organiserat. Kvinnor är ”utsatta” och ”svaga” i sexistiska samhällen och på samma

sätt är personer med normavvikande funktionsförmågor ”utsatta” och ”svaga” i samhällen som är otillgängliga och diskriminerande mot gruppen. Det är med andra ord inte så att nedskärningspolitiken ”drabbar en svag grupp”, det är snarare politiken som gör så att människor som behöver assistans blir ”svaga” och ”utsatta”.

Om vi hela tiden bygger vår argumentation på att personer med funktionsnedsättning är så oerhört utsatta, så finns

en risk att vi glömmer att denna utsatthet i grund och botten beror på otillräckligt stöd och bristande tillgänglighet. Vi börjar uppfatta svagheten som en egenskap hos individen snarare än som en konsekvens av samhällsstrukturer som vi faktiskt kan ifrågasätta och göra motstånd mot.

Framförallt riskerar det här sättet att försvara assistansen att leda till vi glömmer att funktionshinderpolitiken

inte är ett särintresse som bara berör en grupp som är avskild från resten av befolkningen. Samhället består inte av ”utsatta” och ”icke-utsatta” människor, utan av en brokig grupp biologiska och sociala varelser som delar en sårbarhet i mötet med världen. Vem som helst kan hamna i en situation där de behöver assistans eller något annat av samhällets stödsystem.

Funktionshinderpolitiken är därför allas angelägenhet och intresse. Vi kan inte dela in oss i de som behöver och de som klarar sig utan samhällets stöd; istället borde vi tänka att vi alla delar utsatthet i mötet med världen. När vi inser det så kan vi i bästa fall skapa en politik där vår delade svaghet blir en gemensam styrka, där den blir till solidaritet och ödmjukhet inför vår gemensamma existens.

I debatten kring den personliga assistansen argumenterar en del av assistansens försvarare för att regeringens nedskärningar drabbar ”samhällets svaga”. Även om detta kan vara en smart retorisk strategi är den inte fri från problem.

” Vi börjar uppfatta svagheten som en egenskap hos individen snarare än som en konsekvens av samhällsstrukturer.

Niklas AltermarkPostdoc vid Lunds Universitet.Forskar och undervisar i statsvetenskap om politisk filosofi och socialpolitik vid Lunds Universitet. Specialområdet är funktionshinderpolitik.

Krönika

Niklas Altermark

Niklas Altermark forskar och undervisar i statsvetenskap om politisk filosofi och socialpolitik vid Lunds Universitet. Foto: Privat

Bengt Westerberg, tidigare ledare för Liberalerna (då Folkpartiet) och socialminister, kallas ofta ”pappa” till LSS- och assistansreformen. Reformen antogs 1993 och har inneburit att tusentals svenskar med funktionsnedsättning har fått möjlighet till självbestämmande och delaktighet i samhället som andra. Bengt förklarar att det finns ett flertal starka argument mot de nya direktiven som regeringen inte kan ignorera. I somras var Särnmark som vanligt på plats i Visby under Almedalsveckan. Vi hade äran att få besök av Bengt på kontoret under en eftermiddag för att diskutera läget.

– Jag tror att regeringen har fel utgångspunkt i assistansutredningen. Det talas om ett ”överutnyttjande” av antalet assistanstimmar när det i själva verket mycket väl kan handla om ett tidigare underutnyttjande. De börjar i fel ände. Först måste man ta reda på hur det faktiskt förhåller sig och sedan kan man dra slutsatser. Idag gör de helt tvärtom, förklarar Bengt och fortsätter.

– Jag skulle vilja uppmana regeringen att börja med en ordentlig analys. Den enda källa de nu åberopar är en utredning från 2012. Där spekulerade man i att assistansen var på ”rätt” nivå 2004 och att alla timmar som tillkommit

14 | MIN ASSISTANS

Bengt Westerberg: Berätta för beslutsfattarna hur det egentligen ligger till.I maj släppte regeringen direktiven till den nya LSS-utredningen, där det framgår att man vill försämra förutsättningarna för att driva personlig assistans. Detta med motiveringen att kostnaderna är för stora samt att det förekommer fusk inom branschen. Den 31 maj kom Bengt Westerberg med en debattartikel i Dagens Nyheter där han redogör för situationen och starkt ifrågasätter regeringens handlande i frågan. Text Caroline Hammar

Cecilia Ekholm och Bengt Westerberg i diskussion under Almedalsveckan 2016. Foto: Caroline Hammar

sedan dess är överutnyttjande. Men det finns ingen saklig grund för den spekulationen.

Bengt förklarar sitt engagemang.

– När jag blev politiker 1983 hade jag ett övergripande tema i mitt politiska budskap, att ge röst åt ”Det glömda Sverige”. Det handlade inte bara om personer med funktionsnedsättning utan även om äldre, flyktingar och andra som är väldigt beroende av politiska beslut för att kunna överleva. Eller leva. Många klarar sig ganska bra utan politisk inblandning, men några är helt beroende av politiska beslut och dem får man inte glömma. Det handlar i regel om små grupper jämfört med hela väljarkåren. Skälet till att regeringen i kristider tycker den kan skära ner på assistansersättningen, men inte på barnbidraget, sjukpenningen eller pensionen, är för att assistansen berör en liten grupp, förklarar han.

Regeringen har tydligt presenterat att förändringarna i de stödinsatser som LSS omfattar ska finansieras med besparingar inom assistansersättningen. Det framgår även att Försäkringskassan ska stoppa timutvecklingen. Bengt berättar om hur direktiven skulle kunna tolkas.

– Jag tror att de tänker att många timmar delas ut utan att någon egentligen behöver dem. Så om de drar in några timmar kommer brukarna att vara lika glada ändå. Det är den positiva tolkningen. Man säger att insatserna ska bli mer ”träffsäkra”. Men det är svårt att förstå vilka insatser de tänker på.

Bengt menar att direktiven, med krav på nedskärningar av assistansen och där just ökad träffsäkerhet är i fokus, sannolikt innebär att mer ansvar läggs på anhöriga. Han menar att de bortser från konsekvenserna av detta, i form av minskat förvärvsarbete, ökad ohälsa, sjukskrivningar och förtidspensioneringar bland anhöriga. Dessa konsekvenser för individer och samhället vägs inte in i ekvationen.

En orsak till att assistansutredningen tillsatts är regeringens oro över det ökande antalet timmar assistans som beviljas idag. Och det stämmer att en ökning skett, från i genomsnitt 101 timmar 2005 till 127 timmar per vecka idag. Regeringen har nu gett Försäkringskassan uppdraget att bryta timutvecklingen. Försäkringskassan har beräknat att assistansberättigade hos privata anordnare, vid i övrigt

samma förutsättningar, har tre procent fler timmar än dem som har kommunala anordnare. Något som Bengt Westerberg menar är en marginell skillnad.

- Ingen vet ju vad som är rätt antal timmar. Jag upplever att

det här lyfts fram för att kasta en skugga över privata välfärdsföretag. Men man tar inte fram någon statistik eller andra uppgifter som visar att det skulle vara fel.

Bengt kommenterar även annan kritik som privata anordnare fått kring sin marknadsföring.

– Och hur ska man på en marknad med tusentalet företag bli känd om man inte får berätta för sina potentiella klienter att man finns? Det gör varenda kommun och till och med Försäkringskassan. De bjöd oss alla på lunch idag. Vad är det annat än reklam? Säger Bengt med en suck och

MIN ASSISTANS| 15

” Jag tror att regeringen har fel utgångspunkt i assistansutredningen.

16 | MIN ASSISTANS

ökad tillgänglighet inte bara innebär vissa besparingar utan också krav på ökade individuella resurser.

Vad gör man i ett sådant här läge?

– Assistansanordnare kan vara med och påverka genom att försöka möta politiker. Inom varje parti finns funktionshinderexperter. Men jag tror att det är viktigt att komma högre upp. Jag tycker att man ska driva på och ställa krav på att regeringen ska ta reda på hur det ser ut i verkligheten innan den fattar beslut. I avvaktan på det tycker jag att regeringen ska ändra direktiven till Försäkringskassan att bryta timutvecklingen, ändra direktiven till LSS-utredningen att man till varje pris ska skära ner på assistansen och ta tillbaka förslaget att schablonbeloppet ska ändras under löpande budgetår. När man har kunskap om hur det faktiskt ser ut kan man bedöma om det finns ett överutnyttjande eller ej och vilka åtgärder man bör vidta, säger Bengt.

Bengt hoppas att fler politiker kan börja engagera sig i frågorna.

– Men funktionshinderrörelsen har också en väldigt viktig uppgift. Det går att påverka och få direktiven till en utredning ändrade. Så jag tycker att rörelsen ska ligga

på regeringen och kräva att den måste ändra direktiven. Det här är inte acceptabelt som det ser ut nu.

Bengt lyfter fram att filmer från människors vardag kan vara ett bra sätt att nå fram till beslutsfattare och få dem att förstå. Han uppmanar assistansberättigade att försöka få kontakt med politiker och visa hur

deras liv faktiskt ser ut.

– Det är väldigt svårt att sprida förståelse för hur det är att leva med en omfattande funktionsnedsättning. Själv har jag försökt men med begränsad framgång. Jag tror politiker och andra måste få höra det från personer som själva är berörda. Många som får ta del av verkligheten, till exempel genom möten eller kanske en film, förstår bättre. Så jag brukar uppmana brukare att försöka få kontakt med politiker och berätta sina egna historier om hur det är. Sådant kan inte jag förmedla, men de och ni andra som har erfarenhet kan!

refererar till den lunch alla deltagare bjöds på i samband med Försäkringskassans seminarium under förmiddagen i Almedalen.

Bengt kommenterar vilka konsekvenser förändringarna får för seriösa privata aktörer inom branschen.

– Som princip har jag inget emot efterskottsbetalning. Svårigheten är när man övergår från förskottsbetalning till efterskottsbetalning. Då tar man ifrån företagen ungefär två månaders löner. De som har sparat klarar kanske detta. Men om man har levt upp till det som är mångas ideal och har gjort av med alla pengar, vad gör man då? När omläggningen görs förutsätts att företagen har pengar i kassan, men har de det kan de få kritik för det också. Hur ska de bära sig åt? Säger Bengt irriterat och fortsätter förklara hur inte bara företagen, utan själva reformen också är hotad.

– Det som är nytt idag är att det riktas så mycket öppen kritik mot assistansen. Visserligen säger alla att det är en viktig reform och de slår vakt om den, men sedan slår en lång rad åtgärder mot den. I utredningsdirektiven säger man som sagt att nu ska vi skära ner på assistansen. Det är det största hotet som hittills har riktats mot assistansen. Där föreslås också mer styrning av insatsen. Risken är att man genom dessa åtgärder skulle urholka själva grunden med självbestämmandet och flexibiliteten, ja, med hela reformen. Och det som sker redan nu, direktiven till Försäkringskassan och den låga uppräkningen av schablonersättningen, känns som ett slags ”smygavveckling”. Besluten tas av regeringen, utan debatt och beslut i riksdagen. Det är det allvarliga hotet, förklarar Bengt.

Fusk och överutnyttjande verkar vara den enda förklaringen regeringen ser till kostnadsökningen. Att den till viss del skulle kunna motiveras av sådana faktorer som att sjukvården idag räddar fler människor och som följd av detta blir i behov av personlig assistans, verkar inte tas någon hänsyn till i beräkningarna. Inte heller att samhället, tack vare starkare lagstiftning om tillgänglighet, idag möjliggör för många fler människor att ha en aktiv fritid, studera, arbeta och vara delaktiga i samhället som andra.

– Vi har bestämt att man ska få leva i det här samhället oavsett var man har för funktionalitet. Vi anstränger oss för att små barn som föds med funktionsnedsättningar ska överleva. Vi kämpar för att människor som råkar ut för olyckor ska överleva. Men då har vi också gjort ett åtagande, att de inte bara ska överleva utan också få en chans att leva ett liv. Och här finns ett glapp, förklarar Bengt och fortsätter.

– I årtionden har man pratat inom politiken om att vi måste öka tillgängligheten i samhället och att vi då kommer att spara resurser. Men för vissa räcker inte den fysiska tillgängligheten. De behöver också individuell hjälp för att kunna delta i aktiviteter. Därför kan det mycket väl bli så att

” I utredningsdirektiven säger man som sagt att nu ska vi skära ner på assistansen. Det är det största hotet som hittills har riktats mot assistansen.

MIN ASSISTANS| 17

Assistenten Rebecca: Jag älskar mitt jobb.

nu, ser jag det överallt. Man får en helt annan förståelse för människor överhuvudtaget. Varje dag är för många en ständig kamp, för allt. Jag kan känna en hel del frustration. Till exempel när en kassörska pratar med mig istället för med den som har assistans, som är den som handlar. Jag säger alltid ”Du får fråga honom”.

Sådant kan göra mig så arg och jag vet att jag har ett ansvar att vara tydlig så att människor omkring förstår. Det är viktigt att säga ifrån, på ett trevligt sätt. Jag tror att det är jättevanligt att folk tilltalar assistenter istället för den som har assistans.

Rebecca menar att jobbet kan vara komplext. Men hon rekommenderar det varmt till andra.

– Jag rekommenderar yrket till många. Du får en helt annan insikt om hur någon annans liv fungerar. Jag har lärt mig så mycket och utvecklats själv som person. Det säger många till mig. Att jag vuxit som människa.

– Jag har alltid velat arbeta med människor. Jag arbetade en tid som resursassistent, men har också jobbat på restaurang. Sedan läste jag till omsorgsassistent på Didaktus och fick praktikplats på ett korttidsboende. Där fick jag jobb och var kvar i sex år. Men efter det har jag arbetat som personlig assistent, huvudsakligen för en kille. Nu har jag varit på Särnmark i två år och älskar verkligen assistentjobbet.

Vad är viktigt för att ditt jobb som personlig assistent ska fungera?

– Min roll är att hjälpa till med det som min kund inte kan göra. Jag blir till exempel hans röst. Han kan mycket själv men behöver hjälp med vissa saker. Jag vet att du som assistent inte ska bli för personlig, vilket kan vara en utmaning. Man är ju en del av varandras liv. - Det är jätteviktigt att det fungerar bra med assistansrådgivaren tycker jag. Och det fungerar superbra med Anette som är ny assistansrådgivare åt den jag jobbar för.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Du får ta del av någon annans liv. Det är ett privilegium i sig. Jag tycker det är så fint att få vara del av någons liv, så nära. Jag tänker själv hur det skulle vara att ha någon med sig dygnet runt. Mycket måste ju fungera.

Varför väljer du Särnmark som arbetsgivare?

– Man känner sig sedd och hörd. Bolaget jag jobbade på tidigare var inte alls som här. Särnmark är personligt och ett seriöst företag. Det gör att man vill rekommendera det till andra, vilket jag gör ofta. Utbildningarna tror jag också att Särnmark är ganska unika med. De visar att man värnar om assistenterna.

Rebecca fortsätter berätta om vad hon ställs inför i sitt jobb ute i samhället och berättar att det är viktigt att alltid säga ifrån när något händer.

– Mitt jobb innebär att jag ser saker med andra ögon än innan. Sådant jag inte skulle tänkt på annars. Innan tänkte jag inte på om det var trappsteg till en restaurang. Men

” Jag har lärt mig så mycket och utvecklats själv som person. Det säger många till mig. Att jag vuxit som människa.

Rebecca Gunér är både uppvuxen och bosatt i Stockholm. Hon är 31 år och har till och från arbetat som personlig assistent ända sedan hon tog studenten. Text Caroline Hammar

Rebecca Gunér stormtrivs med sitt jobb som personlig assistent. Foto: Caroline Hammar

18 | MIN ASSISTANS

Jenny Beskow: Välkommen till Gotland.Strax utanför Österport i Visby ringmur ligger Särnmarks Gotlandskontor. Särnmark har haft kontor på Gotland sedan 2008 och här arbetar Jenny Beskow och Linda Björkander. Jenny är kontorschef för Gotlandskontoret och har arbetat på Särnmark sedan 2011.

Text: Caroline Hammar

Jenny Beskow, kontorschef på Särnmark i Visby. Foto: Särnmark Arkiv

MIN ASSISTANS| 19

Jenny Beskow, Cecilia Ekholm och Linda Björkander.

om sina behov och önskemål för att se hur vi kan möta dem.

Varför väljer du att arbeta just på Särnmark?

– Våra ägare brinner på riktigt för personlig assistans. Mikael och Cecilia vill verkligen att personlig assistans ska vara på kundens villkor och de kämpar för allas lika rättigheter. För mig är trygghet i vardagen viktigt. Särnmark är en stabil arbetsgivare både för mig och våra assistenter.

Ett sätt för Särnmark att göra sin röst hörd är att delta under Almdalsveckan i Visby. Särnmark håller seminarier och föreläsningar. Vi bjuder även in personer från vårt nätverk, inom olika organisationer och föreningar bland annat, till ett mingel där vi får tillfälle att lyfta diskussionen om utvecklingen inom personlig assistans.

Till våren kommer alla assistansberättigade på Gotland, som har valt Region Gotland som assistansanordnare, att få en av regionen tilldelad anordnare genom en upphandling.

Särnmark deltar inte i någon sådan upphandling, men vi vet av erfarenhet att många då väljer att istället göra ett aktivt val själva gällande vem som ska anordna deras assistans.

– Jag ser fram mot att få träffa fler personer med assistans som jag inte träffat förut, avslutar Jenny. -Det är alltid spännande att få höra vilka förväntningar de kan ha på oss som assistansanordnare och få berätta om vilken service vi här på Särnmarks Gotlandskontor kan erbjuda dem.

– Min kollega Linda arbetar som kundombudsman för hela Särnmark och har ansvar för alla kunder. Om du som kund har ett missnöje kan du vända dig till Linda. Hon har hand om klagomålshantering, förändrings- och utvecklingsarbete och även andra frågor som rör våra kunder. Det är vi som finns här på Gotlandskontoret, men eftersom vår ena grundare och ägare, Cecilia, också bor på Gotland finns även hon här ibland. Cecilia fungerar som en mentor och ett stöd, har inget operativt arbete men deltar ofta på våra aktiviteter, berättar Jenny.

Jenny är uppvuxen på Gotland, är utbildad beteendevetare och har själv arbetat som både personlig assistent och elevassistent inom särskolan. Ända sedan 1999 har hon arbetat inom personlig assistans, som arbetsledare och enhetschef.

– Det är många yrkesroller som möts inom personlig assistans vilket är väldigt roligt med det jobbet jag har idag. Jag har daglig kontakt med kunder och assistenter och har till uppgift att tillse att kunderna är nöjda med hur assistansen utförs. Jag arbetar också med hur assistenterna upplever sin arbetssituation och sina arbetsuppgifter, att vi lever upp till våra plikter och ambitioner som arbetsgivare. Mötet med kunder och assistenter är det allra roligaste. Det blir inte samma sak varje dag eftersom våra kunder har olika förutsättningar i sitt liv och för sin assistans. Det gör jobbet spännande, menar Jenny och fortsätter.

– I min roll som kontorschef planerar jag också exempelvis sommarfester, kanelbullens dag och julfester. För tredje året i rad har vi även adventsfika med gemensamt julpyssel som har varit väldigt uppskattat. Jag planerar även föreläsningar och utbildningar och är ute på olika aktiviteter utanför vårt kontor. Det är min uppgift att hålla nykundsmöten och uppstartsmöten med de som vill bli kunder. Kommer du till Särnmark på Gotland, oavsett om det är som anhörig, kund, arbetssökande eller god man, så är det mig du träffar.

Särnmarks kontor ligger ovanpå Din Sko på Östercentrum med ingång från parkeringen. Eftersom det ligger centralt får Linda och Jenny ofta spontana besök, något Jenny berättar att de uppskattar mycket.

– Vi är här på kontoret för det mesta. Men ibland är vi såklart båda ute på kundbesök och därför är det bra att ringa och höra så att vi är inne innan man kommer upp. Även om någon bara behöver låna toaletten eller dricka ett glas vatten är man alltid välkommen förbi.

Att ha ett fysiskt kontor på Gotland underlättar för att kunna komma nära kunderna.

– Vi har en nära relation med våra kunder. Många av våra assistenter på Gotland har jobbat hos oss sedan vi öppnade Gotlandskontoret, berättar Jenny och fortsätter.

– Om man är nyfiken på Särnmark och hur det skulle vara att bli kund hos oss hör man av sig till mig och så bokar vi ett möte. Där berättar jag om Särnmark, om vår historia och värdegrund och hur vi arbetar. Den jag träffar berättar

” Många av våra assistenter på Gotland har jobbat hos oss sedan vi öppnade Gotlandskontoret.

Jenny Beskow, Cecilia Ekholm och Linda Björkander. Foto: Särnmark Arkiv

sarnmark.se

Följ oss på sociala medier

kontakt@sarnmark.se010-498 99 90

Du är varmt välkommen att besöka www.sarnmark.se för kontaktuppgifter till samtliga av våra lokala kontor

Särnmark Assistans Särnmark Assistans@sarnmark