misshandel östersund kyrkbacken 2015

PARTER (Antal tilltalade: 2) TilltaladEmanuel Cantaragiu, 19960765-4994c/o ÄngsmokyrkanSkylvägen 4831 76 ÖstersundMedborgare i Rumänien

Offentlig försvarare: Advokat Michael OlofsonAdvokaterna Olofson & Hagen EkströmABPrästgatan 35-37831 31 Östersund

ÅklagareKammaråklagare Märta WargÅklagarmyndighetenÅklagarkammaren i ÖstersundBox 488831 26 Östersund

___________________________________

DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för1. Misshandel, 3 kap 5 § brottsbalken

- 2015-03-17 Påföljd m.m.Fängelse 2 månader Lagrum som åberopas29 kap 7 § 1 st brottsbalken BeslutUtvisning1. Yrkandet om utvisning ogillas.

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTRotel 10

DOM2015-04-09meddelad iÖstersund

Mål nr: B 712-15

PostadressBox 708831 28 Östersund

BesöksadressStorgatan 6

Telefon063-15 06 00E-post: [email protected]

Telefax063-15 06 90

Expeditionstidmåndag - fredag08:00-16:00

1

Brottsofferfond1. Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om

brottsofferfond. Ersättning1. Michael Olofson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 34 724 kr. Av beloppet

avser 25 389 kr arbete, 2 390 kr tidsspillan och 6 945 kr mervärdesskatt.2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. ___________________________________


DOM2015-04-09

Mål nr: B 712-152

TilltaladVasile Steclaru, 19880763-1414Frihetsberövande: Häktadc/o ÄngsmokyrkanSkylvägen 4831 76 ÖstersundMedborgare i Rumänien

Offentlig försvarare: Advokat Erik BobergAdvokatfirman Abersten HBPrästgatan 24831 31 Östersund

ÅklagareKammaråklagare Märta WargÅklagarmyndighetenÅklagarkammaren i ÖstersundBox 488831 26 Östersund

___________________________________

DOMSLUT Brott som den tilltalade döms för1. Misshandel, 3 kap 5 § brottsbalken

- 2015-03-172. Brott mot utlänningslagen, 20 kap 2 § 1 st utlänningslagen (2005:716)

- 2014-07-01 -- 2015-03-17 Påföljd m.m.Fängelse 5 månader BeslutUtvisning1. Yrkandet om utvisning ogillas. Häktning m.m.1. Vasille Stecluaru ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft

mot honom, dock längst till och med den dag då villkorlig frigivning skulle ha skett omverkställigheten hade påbörjats.


DOM2015-04-09meddelad iÖstersund

Mål nr: B 712-153

Brottsofferfond1. Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om

brottsofferfond. Ersättning1. Erik Boberg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 34 791 kr. Av beloppet avser

26 040 kr arbete, 1 793 kr tidsspillan och 6 958 kr mervärdesskatt.2. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten. ___________________________________


DOM2015-04-09

Mål nr: B 712-154

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Rotel 10

DOM 2015-04-09

B 712-15

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att Emanuel Cantaragiu och Vasille Stecluaru ska dömas för

misshandel samt att Vasille Stecluaru även ska dömas för brott mot utlänningslagen

enligt följande.

Punkt 1 - Misshandel

Vasille Stecluaru och Emanuel Cantaragiu har tillsammans och i samförstånd

sparkat upprepade gånger mot Ivaylo Garchov huvud och kropp. Det hände

den 17 mars 2015 vid Traktörenhuset, Kyrkgatan 46, Östersund, Östersunds

kommun. Ivaylo Garchov fick sårskada på huvudet och blånader i ansiktet, en

avslagen tand och smärta till följd av sparkarna.

Vasille Stecluaru och Emanuel Cantaragiu begick gärningen med uppsåt.

Åberopat lagrum: 3 kap 5 § brottsbalken

Punkt 2 – Brott mot utlänningslagen

Vasille Stecluaru har uppsåtligen uppehållit sig i Sverige fastän han enligt

verkställt beslut om utvisning enlig 8 a kap utlänningslagen inte haft rätt att

återvända hit. Det hände mellan den 1 juli 2014 och den 17 mars 2015 på

Östersunds kommun, Jämtlands län.

Vasille Stecluaru begick gärningen med uppsåt.

Åberopat lagrum: 20 kap 2 § 1 st utlänningslagen (2005:716)

Åklagaren har vidare fört talan om utvisning enligt följande.

5


DOM 2015-04-09

B 712-15

Punkt 3 – Talan om utvisning

Det yrkas att Emanuel Cantaragiu utvisas från Sverige och förbjuds att under

5 år återvända hit enligt 8 a kap 5 § och 8 § utlänningslagen (2005:716).

Punkt 4 – Talan om utvisning

Det yrkas att Vasille Stecluaru utvisas från Sverige och förbjuds att under 5 år

återvända hit enligt 8 a kap 5 § och 8 § utlänningslagen (2005:716).

Emanuel Cantaragiu har, såvitt avser punkt 1, vidgått att han har sparkat mot

målsägandens kropp när denne legat ned, men bestridit ansvar för brott med

hänvisning till att han haft nödvärnsrätt. Emanuel Cantaragiu har bestridit yrkandet

om utvisning, punkt 3.

Vasille Stecluaru har, såvitt avser punkt 1, vidgått att han har svept omkull

målsäganden till marken, samt att han sparkat mot målsägandens kropp när denne

legat ned, men har bestridit ansvar för brott med hänvisning till att han haft

nödvärnsrätt. När det gäller åtalspunkt 2 har Vasille Stecluaru erkänt brott under

perioden från den 1 juli 2014 fram till den 1 januari 2015, men förnekat brott för

tiden från den 1 januari 2015 då han uppfattat det som att han har haft rätt att vistas

i Sverige från detta datum och därmed saknat uppsåt. Vasille Stecluaru har bestridit

yrkandet om utvisning, punkt 4.

UTREDNINGEN I MÅLET

Åklagaren har visat bilder på målsägandens skador från händelsen som avses i

åtalspunkt 1. Härutöver har förhör hållits på åklagarens begäran med dels de

tilltalade, dels vittnena Cecilia Göransson, Hanna Maltheson, My Timsdotter och

polismannen Erik Samuelsson.

6


DOM 2015-04-09

B 712-15

De tilltalade har åberopat samma bilder på målsäganden som åklagaren har åberopat

samt vittnesförhör med Josefina Hilding.

DOMSKÄL Skuld

Punkt 1 - Misshandel

Bakgrund

När det gäller händelsen i punkt 1 har från försvarets sida framhållits att händelsen

ska ses mot bakgrund av vad som inträffat före den aktuella händelsen. Vasille

Stecluaru (som av vänner och anhöriga kallas Alex) har berättat att det då och då

uppstod konflikter mellan rumäner och bulgarer på det boende där han arbetade och

att Ivaylo Garchov (nedan målsäganden) var en av de personer som ofta orsakade

bråk. Uppgiften har bekräftats av vittnet Josefina Hilding, som även hon arbetar på

det aktuella boendet.

Vasille Stecluaru har vidare uppgett att han rent allmänt kände stor rädsla inför

målsäganden då denne ofta visade på boendet hur stark han var och hur skicklig han

var på att hantera kniv. Den i målet aktuella dagen hade det dock inte hänt något

särskilt som hade med målsäganden att göra, utan Vasille Stecluaru var på staden

för att se efter om det kommit några nya immigranter, vilket var en del i hans

arbete. Emanuel Cantaragiu har däremot berättat att han, tidigare samma dag som

den aktuella händelsen inträffade, hade blivit slagen av målsäganden. Han hade

dock inte berättat om det för sin bror, Vasille Stecluaru, men han hade sagt till sin

bror att han ville prata med målsäganden varför de gick runt och sökte efter honom.

7


DOM 2015-04-09

B 712-15

Den aktuella händelsen

De tilltalade har berättat att de gick på staden – Emanuel Cantaragiu något framför

Vasille Stecluaru – när målsäganden plötsligt dök upp mellan dem. Båda har

berättat att de hörde att målsäganden pratade i telefon och sa på romani ”där är han,

där är han”. Emanuel Cantaragiu har berättat att han då vände sig om, samtidigt som

målsäganden tog tag i hans kläder och lyfte sin hand för att slå honom. Han har

vidare berättat att Vasille Stecluaru då kom till hans undsättning genom att ta ned

målsäganden på marken. Emanuel Cantaragiu har uppgett att han kände igen

målsäganden och var rädd för honom på grund av vad som tidigare hänt. När hans

bror hade fått ned målsäganden på marken och denne försökte resa sig upp så

sparkade han målsäganden en eller två gånger. Vasille Stecluaru har å sin sida

berättat att han såg sin bror bli angripen bakifrån och att han då tog tag i

målsägandens axlar, tryckte till mot hans ben och fick ned honom på marken. När

målsäganden försökte resa sig upp trodde Vasille Stecluaru att han skulle ge sig på

dem, varför han sparkade målsäganden i huvudet eller ryggen ett par gånger.

I målet har hörts tre vittnen under ed som alla, från olika avstånd, bevittnat

händelsen. Samtliga har uppgett att de reagerade på att någon skrek till och då såg

en man ligga på marken medan två andra män stod och sparkade på honom. De

tilltalades uppgifter om vad som föregått i målet aktuell händelse samt om att

målsäganden påbörjat ett angrepp mot Emanuel Cantaragiu – genom att ta tag i hans

kläder och hålla upp en hand mot honom för att slå honom – är därmed i målet

oemotsagda. Åklagaren har således inte motbevisat Emanuel Cantaragiu och Vasille

Stecluarus invändningar om att de haft rätt till nödvärn varför de tilltalades

uppgifter i den delen ska ligga till grund för tingsrättens bedömning. Det tingsrätten

har att pröva är härefter dels vilket våld det kan utredas att Emanuel Cantaragiu och

Vasille Stecluaru utövat mot målsäganden, dels om våldet varit uppenbart

oförsvarligt i förhållande till det av målsäganden påbörjade brottsliga angreppet

eller ej.

8


DOM 2015-04-09

B 712-15

Ovannämnda vittnen har sett den senare delen av händelseförloppet på

förhållandevis nära håll. De saknar helt band till de tilltalade och den misstänkte.

De har varit tydliga med att framhålla vilka uppgifter de varit säkra respektive

osäkra på. Härtill kommer att deras berättelser får stöd av varandra och tingsrätten

finner därför vittnesuppgifterna som både trovärdiga och fullt tillförlitliga varför

vittnesuppgifterna ska läggas till grund för rättens bedömning i dessa delar.

Följaktligen finner tingsrätten att det genom vittnenas uppgifter är styrkt att de

tilltalade utdelat åtminstone två sparkar vardera mot målsägandens huvud och

överkropp. Ingen av vittnena har uppgett att målsäganden gjort några ansatser att

resa på sig från marken under tiden som de tilltalade sparkade på honom. De

tilltalades uppgifter om att de känt så stor rädsla för målsäganden mot bakgrund av

konflikten på boendet att de, för att förhindra ett fortsatt angrepp mot dem, känt sig

nödgade att sparka på målsäganden när denne försökte resa sig upp, ska med hänsyn

till vittnenas uppgifter i denna del lämnas utan avseende. Den situation som

möjligen gett bröderna nödvärnsrätt var därmed över redan innan sparkarna

utdelades. Härtill kommer att ett vittne uppgett att hon uppfattade det som att

bröderna inte framstod som rädda när de hade sparkat målsäganden, vilket de själva

uppgett, utan snarare såg ut att vara nöjda med vad de hade uträttat. Vittnet har

beskrivit att de närmast hånlog när de lämnade platsen. Sammanfattningsvis finner

tingsrätten att omständigheterna inte varit sådana att ansvarsbefrielse på grund av

reglerna om nödvärn kan komma ifråga. Det våld som använts av de tilltalade när

målsäganden låg ned på marken har varit uppenbart oförsvarligt i förhållande till det

angrepp som påbörjats av målsäganden.

När det gäller det våld som de tilltalade utdelat och de skador som målsäganden

drabbats av kan konstateras att vittnena uppgett att de uppfattat det som att de

tilltalade tog i ordentligt och utdelade kraftiga sparkar. Dessa omständigheter talar

för att våldet – som i huvudsak varit riktat mot huvudet – varit livsfarligt. Samtidigt

har de bilder på målsäganden som förevisats utvisat blånad och skrapsår, d.v.s.

förhållandevis lindriga skador. Ett polisvittne, som fotograferade målsägandens

9


DOM 2015-04-09

B 712-15

skador och hörde målsäganden i samband med händelsen, har hörts. Hans uppgifter

pekar mot att målsäganden kände smärta men att den tandskada som framkommer

på ett av fotografierna troligen ej uppstått vid det aktuella tillfället. Åklagaren har

inte åberopat något rättsintyg. Tingsrätten finner det utrett att det våld de tilltalade

använt mot målsäganden har lett till att målsäganden drabbats av sårskada på

huvudet, blånader i ansiktet och smärta. Gärningen ska därför rubriceras på det sätt

åklagaren gjort gällande. Emanuel Cantaragiu och Vasille Stecluaru ska dömas för

misshandel av normalgraden.

Punkt 2 - Brott mot utlänningslagen

Vasille Stecluaru dömdes till utvisning genom Hovrätten för Nedre Norrlands dom i

mål B 925-12 av den 16 oktober 2012. Han ålades också ett återreseförbud till

Sverige till och med den 22 augusti 2017. Han har erkänt brott avseende perioden

fram till 1 januari 2015 och ska dömas för brott mot utlänningslagen för nämnda

perioden. Vad gäller tiden efter den 1 januari 2015 fram till den 17 mars 2015 gör

tingsrätten följande bedömning. Vasille Stecluaru har själv uppgett att han uppfattat

det som att han haft rätt att åka tillbaka till Sverige den 1 januari 2015. Han har

dock inte kunnat redogöra för hur han kommit fram till att det var just per den

dagen som återreseförbudet skulle ha upphört, annat än att det hade att göra med när

han blev villkorligt frigiven från det avtjänade fängelsestraffet. Han har

uppenbarligen reflekterat över per vilket datum återreseförbudet skulle upphöra

men har, såvitt får förstås, inte vidtagit några åtgärder för att säkert informera sig

om vad domen mot honom angett. Det är därför styrkt att Vasille Stecluaru varit

likgiltig inför huruvida han varit berättigad att resa tillbaka till Sverige eller ej och han

har därmed, när han likväl valt att göra det, haft uppsåt till gärningen även vad avser

perioden från den 1 januari 2015. Vasille Stecluaru ska dömas också för brott mot

utlänningslagen.

10


DOM 2015-04-09

B 712-15

Påföljd

Tingsrättens bedömning är att den misshandel Vasille Stecluaru och emanuel

Cantaragiu döms för har ett straffvärde motsvarande fyra månaders fängelse.

Misshandel är ett brott av sådan art att påföljden normalt ska bestämmas till

fängelse.

Emanuel Cantaragiu

Emanuel Cantaragiu förekommer under ett avsnitt i belastningsregistret, ett fall av

häleriförseelse från 2012. Emanuel Cantaragiu var endast 18 år när den aktuella

misshandeln inträffade, varför fängelse – trots presumtionen med hänsyn till

brottets art – ska väljas som påföljd endast i de fall särskilda skäl för det föreligger.

Med hänsyn till brottets straffvärde, samt att Emanuel Cantaragiu saknar fast bostad

och lever under relativt oordnade sociala förhållanden finner tingsrätten att det

förerligger sådana särskilda skäl. Fängelsestraffets längd ska, med beaktande av

Emanuel Cantaragius ungdom, bestämmas till två månader.

Vasille Stecluaru

Vasille Stecluaru förekommer inte i belastningsregistret. Såsom nämnts ovan har

han emellertid, under namnet Vasile Cantaragiu, tidigare dömts i Sverige för

snatteri, grov stöld, försök till grov stöld och olovlig körning till fängelse i ett år och

utvisning ur riket med förbud att återvända före den 22 augusti 2017. Vasille

Stecluaru döms nu för misshandel och brott mot utlänningslagen och tingsrätten

bedömer att det samlade straffvärdet motsvarar fem månaders fängelse. Det saknas

förutsättningar att välja annan påföljd än fängelse. Vasille Stecluaru ska dömas till

fängelse i enlighet med det angivna straffvärdet.

11


DOM 2015-04-09

B 712-15

Utvisning

Tingsrätten har inhämtat yttranden från Migrationsverket av vilka framgår att enbart

den allmänna situationen i Rumänien inte i sig utgör grund för att uppehållstillstånd

i Sverige ska beviljas, varför hinder mot utvisning inte föreligger på denna grund.

För att utvisning på grund av brott ska få ske är det emellertid en grundläggande

förutsättning att den tilltalade döms för ett brott som kan leda till fänglese och att

den tilltalade döms till en svårare påföljd än böter. Emanuel Cantaragiu och Vasille

Stecluaru har båda dömts till fängelse. Vasille Stecluaru redan är utvisad ur riket

och har ett återreseförbud som gäller till den 22 augusti 2017, innebärande att det

inte finns anledning att anta att han ska återfalla i brottslighet här i landet innan dess

och sådant återfall kan därmed inte antas hindras av att han på nytt utvisas. Häremot

talar dock att såväl Vasille Stecluaru som Emanuel Cantaragiu tidigare återfallit i

brottslighet och omständigheterna är därmed till viss del sådana att det likväl kan

antas att de kommer att göra sig skyldiga till fortsatt brottslighet här i landet,

innebärande att de förutsättningar för utvisning som anges i 8 a kap 1 §

utlänningslagen (2005:716) kan vara uppfyllda.

Då Emanuel Cantaragiu och Vasille Stecluaru är EES-medborgare krävs det

emellertid härutöver att ett beslut om utvisning sker av hänsyn till allmän ordning

och säkerhet enligt 8 a kap 5 § första stycket utlänningslagen. Det innebär att med

avseende på EES-medborgare ska reglerna om utvisning ges en restriktiv tolkning.

Utvisning får bara ske om medborgarens personliga beteende utgör ett verkligt och

tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen

och som går utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse

innebär (jfr. NJA 2014 s. 415).

Även om det av utredningen i målet framgår att den anknytning som bröderna har

till Sverige är tillfällig – de har tillfälliga arbeten respektive skolplats, tillfälligt

boende och deras familj vistas, precis som de själva, här tillfälligt – kan varken det

12


DOM 2015-04-09

B 712-15

brott som Emanuel Cantaragiu har gjort sig skyldig till, eller de brott som Vasille

Stecluaru har gjort sig skyldig till, ses som sådana verkliga och tillräckligt allvarligt

hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen och som går utöver den

störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär. Det skulle inte

heller vara en i förhållande till brottsligheten och till deras personliga förhållanden

proportionerlig åtgärd att utvisa dem för den nu aktuella brottsligheten. Yrkandena

om utvisning ska därför ogillas. Härvid noteras emellertid särskilt att Vasille

Stecluaru alltjämt har återreseförbud till Sverige till och med den 22 augusti 2017 i

enlighet med Hovrätten för Nedre Norrlands dom i mål B 925-12 av den 16 oktober

2012.

Häktning

På grund av att det alltjämt föreligger risk för att Vasille Stecluaru avviker eller på

annat sätt undandrar sig straff ska han vara kvar i häkte till dess att domen i

ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom, dock längst till och med den dag då

villkorlig frigivning skulle ha skett om verkställighet hade påbörjats.

Övrigt

Då Emanuel Cantaragiu och Vasille Stecluaru döms för brott för vilka fängelse

ingår i straffskalan ska de åläggas att utge lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

De offentliga försvararna har rätt till ersättning för det arbete de utfört i målet.

Yrkad ersättning är skälig. Kostnaden för försvararna ska, med hänsyn till vad som

är känt om Emanuel Cantaragius och Vasille Stecluarus ekonomiska förhållanden,

stanna på staten.

13


DOM 2015-04-09

B 712-15

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 400)

Överklagandeskrift, ställd till Hovrätten för Nedre Norrland, ska ha inkommit till

tingsrätten senast den 30 april 2015.

På tingsrättens vägnar

Marit Åkerblom

14

Underlaget avser Person-/samordningsnummer/födelsetid 19960765-4994

Datum för dom/beslut 2015-04-09

Efternamn Cantaragiu

Förnamn Emanuel

Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad somanhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning avstrafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivnatider. Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet 2015-03-17

2015-04-01

Särskild anteckning£Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården

som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).

Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter£Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §

strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelseför avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.).

Underskrift


AVRÄKNINGSUNDERLAG2015-04-09Östersund

Mål nr: B 712-15

PostadressBox 708831 28 Östersund

BesöksadressStorgatan 6

Telefon063-15 06 00E-post: [email protected]

Telefax063-15 06 90

Expeditionstidmåndag - fredag08:00-16:00

Underlaget avser Person-/samordningsnummer/födelsetid 19880763-1414

Datum för dom/beslut 2015-04-09

Efternamn Steclaru

Förnamn Vasile

Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad somanhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning avstrafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivnatider. Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet 2015-03-17

Särskild anteckning£Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården

som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).

Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter£Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §

strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelseför avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.).

Underskrift


AVRÄKNINGSUNDERLAG2015-04-09Östersund

Mål nr: B 712-15

www.domstol.se

DV

400

• 20

14-0

1 • P

rodu

cera

t av

Dom

stol

sver

ket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-slutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstill-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.

Bilaga 1

www.domstol.se

Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,

5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud.

Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första si-dan av domen.

Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre in-stanser om någon överklagar avgörandet dit.

misshandel östersund kyrkbacken 2015

News & Politics