mitt i trafiken nr 4 2012

Alkolås på platsmen används inte av alla

Kroppsspråket säger mer än många ord

MITT I TRAFIKEN

Nr 4 2012

En kunskapstidning om trafiksäkerhet

Mjölby trotsar körkorts-statistiken

Grön Bilist är smart cyklist


2 Mitt i trafiken • nr 4 2012

”Provorterna kvar”

Alkolåset på plats – men används det?

Inte längre självklart få ledigt för körlektion

Bilfantast tar tvåhjuling genom stan

Viktigt att höras – och att lyssna _____sid 8

Rör på knäna och var dig själv! ____ sid 10

Våga ta besluten ________________ sid 12

Enkät: Så ser det ut på vår skola ____ sid 13

Polisen får vänta på trötthetstest __ sid 14

”Ändra systemet för mc-uppkörning” sid 15

Två trafikskolor fällda i skatterevision sid 23

Ny lag ska underlätta beslagtagning av bilar ________________________ sid 23

Trafikskola fick rätt i skattetvist efter åtta år _____________________ sid 24

18-19-åringar i Sverige minst intresserade av att ta körkort _______ sid 25

Många faktorer bakom (o)vilja att ta körkort ____________________ sid 26

Mjölby trotsar statistiken __________ sid 28

Dags för nya körkortsregler ________ sid 30

Notiser _________________________ sid 31

Nytt och begagnat i årets motionsflod _______________ sid 32

TrafikOlas ansiktslyftning __________ sid 36

Höstmötet inleddes med teater i täten sid 33

Trafikskola utan alkolås utesluts ______sid 34

Många utställare på höstmötet ______sid 34

Priser och utmärkelser _____________ sid 35

Elcyklar inköpta till STR:s kansli ______ sid 35


Utgiven av Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress:Järvgatan 4 261 44 LANDSKRONATelefon: 0418-40 10 00Fax: 0418-132 50E-post: [email protected] • www.str.se

Ansvarig utgivare:Berit Johansson

Redaktörer:Catarina Gisby och Johan Granath, Redakta ReportageTel: 0768-82 75 00, 0708-62 05 83e-post: [email protected] [email protected]

Redaktion: Redakta ReportageBulle Davidsson, Catarina Gisby, Johan Granath, Staffan Gustavsson, Britta Linebäck, Mark Olson, Agneta Trägårdh, Ivana Vukadinovic

Tryck:Centraltryckeriet, LinköpingISSN: 1653-9508

Vill du prenumerera?Kontakta STR Service ABTel: 0418-40 10 00 Fax: 0418-132 50

Pris: För icke medlemmar: 250 kr/år

Layout/original:Forma Viva, Linköping

Manusstopp för nr 1: 31 jan 2013 Omslagsbild: Staffan Gustavsson

Mitt i Trafiken finns också på nätetwww.mittitrafiken.se

INNEHÅLL

7

16

18

MITT I TRAFIKEN

6

Michael Axelsson, STR:s vice ordföran-de, är upprörd över att det finns trafik-lärare som inte uppför sig acceptabelt gentemot elever. På höstmötet disku-

terades etik och moralfrågor med an-ledning av ett antal fall av sexuellt ofredande som gått till domstol. 4

Etik och moral på dagordningen

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

Förtydligande. I artikeln ”Nollvisionen – ett tecken på nationellt paniksyndrom?” i Mitt i trafiken nummer 3, 2012, talar David Eber hard om hur många procent av rökarna som dör i cancer. Där är han felciterad. Det ska stå ”lung cancer”.

Mitt i trafiken • nr 4 2012 3

På svenska vägar är det främst tre olika typer av olyckor som före-kommer. Det är olyckor som är

kopplade till hastighet, bältesanvänd-ning och alkohol. Trafikforskare menar att om man kan få bort alkoholen så påverkar det de andra faktorerna, då sjunker även farten (många med alkohol i kroppen kör långt över hastighetsgrän-serna) och nyktra förare sätter som regel på sig bilbältet.

Förvisso har de alkoholrelaterade olyckor-na minskat, men de utgör fortfarande en stor andel.

För en tid sedan tillbringade jag en vecka i Oman. Jag och maken hyrde bil och be-stämde oss för att se oss omkring i detta land som inte är särskilt exploaterat ännu. Nyfikenheten på oss turister upplevde jag som stor.

Oman har mycket stränga alkohollagar, det GÅR inte att köpa alkohol överhuvud-taget; vin och sprit serveras endast på ett fåtal hotell som har utländska gäster. Hotellen med rättigheter kan lätt räknas på ena handens fingrar. Jo, det finns faktiskt en restaurang i staden Salalah (för övrigt landets enda turistort) som också får servera alkohol.

Oavsett var alkoholen finns är det bara mellan vissa bestämda tider som serve-ring är tillåten. Landets invånare tror jag inte fäster så stor uppmärksamhet vid detta. De är muslimer och muslimer får som bekant inte nyttja alkohol. Om de ändå gör det i Oman gör de det synner-ligen diskret. Men det var ovant för oss turister som är vana vid en annan kultur.

Det innebar att när vi rullade omkring på vägarna så var det första gången som jag kände att nej, en olycka som är orsakad på grund av alkohol lär vi inte råka ut för. Jag ska villigt erkänna att det kändes ganska konstigt. Inte för att man sitter på svenska vägar och väntar på att bli på-körd av en fyllerist, men ändå. Det kändes

faktiskt tryggare och det kändes ovant att inse att den förmodade andelen alkoholpåverkade förare måste vara oerhört låg, om ens befintlig. Jag lekte med tanken på hur det skulle vara om vi i vårt land och i hela Europa nått så långt, att oavsett om vi konsumerade alkohol eller inte kategoriskt skulle säga nej till kombinationen bilkörning och alkohol? Många människoliv skulle sparas och många olyckor skulle utebli. De alkohol-relaterade trafikolyckorna har som sagt minskat, men vi har ändå en god bit kvar på det här området. Riskutbildningarna är därför av oerhörd betydelse och det är viktigt att de håller en hög standard. Målet är ju att förebygga och få körkorts-eleverna att reflektera.

Allmänt så körde bilisterna i Oman för-hållandevis bra, även om det bitvis gick undan på motorvägarna. De motorvägar vi körde på saknade för övrigt räcken. Jag antar att trafikplanerarna där anser att räcken inte behövs; landskapet är ju ändå så platt och det finns liksom inte så mycket att krocka med om man kör av vägen. Lite då och då väjde trafiken för kameler som klev över körbanan eller låg på vägrenen. Detta hade en påtagligt fartdämpande effekt på de flesta.

När vi skulle lämna tillbaka vår hyrbil full-tankad funderade jag på vad bensinen i detta oljeproducerade land kunde kosta. Att den skulle vara billigare än hemma förutsatte jag. Men inte att den skulle vara SÅ billig.

Den kostade 2:16 per liter i svenska kronor.

Lätt chockad tankade jag upp bilen för en spottstyver och funderar på om jag någonsin fyllt på så mycket bensin för så lite pengar. Det är svårt att uppskatta om detta är billigt eller dyrt för invånarna i Oman, men med tanke på hur många bilar som ständigt stod på tomgång antar jag att bensinen är billig även för dem.

När vi rullade omkring på vägarna så var det första gången som jag kände att nej, en olycka som är orsakad på grund av alkohol lär vi inte råka ut för.

Foto: Staffan Gustavsson

Om det vore som i Oman

LedarkommentarBerit Johansson, förbundsordförande

Etik- och moralfrågorna måste hög re upp på agendan. Det är en av slutsatserna efter en diskussion på STR:s ordförande-konferens i samband med höst-mötet nyligen.

Ett antal trafiklärare har inom lop-pet av några få år dömts för någon form av sexualbrott där elever eller

anställda varit inblandade.– Jag blir så fruktansvärt förbannad

varje gång jag hör att någon beter sig på det här viset, sa STR:s vice ordförande Michael Axelsson som ledde konferen-sen. De här personerna svärt ar ner hela branschen.

För inte så länge sedan blev han dessut-om uppringd av en journalist från Svens-ka Dagbladet som berättade att tidning-en gjort en egen enkätundersökning i Stockholmsområdet. 1 000 kvinnor har tillfrågats. 612 har svarat att de tagit lek-tioner på en eller flera trafikskolor, och 16 procent av de 612 kvinnorna har be-

rättat att de mött trafiklärare som ut-tryckt sig antingen nedvärderande, sexis-tiskt eller till och med gjort sexuella när-manden.

Nästan 100 kvinnor har med andra ord bemötts på ett helt oacceptabelt sätt.

– Säg att några av dem träffat en och samma trafiklärare, men det är knappast troligt att alla gjort det, fortsatte Michael Axelsson. Vad gör vi åt det här? Är de fall som gått till domstol bara toppen på ett isberg?

Representanterna från länsföreningarna fick i uppgift att diskutera frågan grupp-vis. Kommentarerna haglade genom luf-ten. ”Skrämmande.” ”Så många?!” ”Hur tänker de här lärarna?” ”Är det enbart kvinnor som utsatts av män eller finns det män som utsatts av kvinnor?” ”Men hur definierar de som svarat på enkäten en trafikskola? Det finns ju de som kan kalla en parkeringsplats i Kista för trafik-skola…” ”Hur definierar man en kränk-ning?” ”Nej, det kan inte handla om ett isberg!”

En del är nog helt omedvetna om hur de uppfattas, konstaterade någon.

– Jag hade haft en lärare hos mig länge. En elev kontaktade mig och sa att hon

tyckte att han behandlade henne sexis-tiskt. När jag tog upp frågan med honom blev han alldeles chockad. De hade sko-jat, sa han.

Michael Axelsson tycker att etik- och moral-frågorna ska högre upp på agendan.


STR:s höstmöte 2012

GlasväggenProfessionell miljö på trafikskolan förutsätter strikt gränsdragning mellan lärare och elev

Det handlar om koden på företaget, menade en annan.

– Det här är något som man måste ar-beta med uppifrån högsta toppen ner till alla anställda. Det är en arbetsgivarfråga.

En huvudregel som finns sedan lång tid tillbaka är att det ska vara som en glasvägg mellan läraren och eleven. Ing-en fysisk kontakt alls. Förr var det ganska vanligt att lärarna lade handen över elevens hand på växelspaken i vissa situa-tioner, men det har många slutat med i dag, medvetna om att många elever inte tycker om det och att det till och med är en situation som kan missuppfattas.

Hur är det med kramar då? Får man krama en elev som äntligen lyckats ta sitt körkort?

– Det är eleven som ska bestämma om det ska vara någon kram, inte läraren, ut-tryckte en manlig representant bestämt.

– Själv blir jag upprörd när farbröder i min ålder springer fram och kramar 18-åriga tjejer. Att köpa körlektioner är en affärsuppgörelse, inte någonting an-nat. Köper jag en teve på Media Markt förväntar jag ju mig inte att försäljaren ska kasta sig om min hals och krama mig efter det att jag har betalat.

Ett par trafikskoleägare vittnade om att de avskedat personer som på olika sätt betett sig illa mot elever, sexistiskt eller rasistiskt. Det kostade många månadslö-ner i skadestånd, men förmodligen hade det på sikt kostat skolorna ännu mer att ha kvar de här personerna.

Ska dömda medlemmar uteslutas?– Absolut! svarade en kvinnlig repre-

sentant. Om vi inte utesluter sådana med-lemmar, vad skickar det för signaler till våra elever?

Det är väldigt viktigt att vi tar allt det här på stort allvar, underströk en man när diskussionen gick vidare.

– Reportern som ringde och berättade om undersökningen, han hjälper oss, han talar ju om att vi har ett problem.

Etik och moral, trafiklärares beteende och en diskussion kring hur man förhål-ler sig till sina elever borde tas upp på trafiklärarutbildningen menade många. I dag tas den typen av frågor i stort sett inte upp alls. Det finns lärare som inte är i närheten av att begå några brott, men det är inte ovanligt med lärare som venti-lerar sina privata problem under lektio-nerna. Klagomålen på det har ökat under senare år. Ofta är det äldre elever som klagar. De är som regel mer ifrågasättan-de än yngre elever.

Text: Catarina GisbyFoto: Staffan Gustavsson

Fyra uppmärksammade fallFall 1: För snart tre år sedan dömdes en trafik lärare i 50-årsåldern i Jön köping till dagsböter efter att sexuellt ha ofredat en kvinnlig elev.

Fall 2: En 27-årig trafik lärare i Göteborg dömdes i början av 2012 av Hov rätten för Västra Sverige till dagsböter för att ha ofredat två elever sexuellt. Mannen hade friats i tingsrätten, men hovrätten ansåg att mannens uttalan-

den var både grova och kränkande. Han hade frågat ut båda eleverna om deras sex vanor och uttryckligen sagt att han ville ha sex med den ena eleven.

Fall 3: En 34-årig trafik-lärare dömdes i oktober i år till dagsböter i Eksjö tingsrätt för sexuellt ofredande och försök till sexköp. Han erbjöd en 18-årig elev gratis kör-

lektioner i utbyte mot sex. Flickan spelade in vad han sa på sin mobiltelefon. Mannen har överklagat domen

Fall 4: En trafikskoleägare i Uppsala trakasserade en receptionist sexuellt. Han ville att hon skulle krama och massera honom och åka med på kryssning. Kvinnan avvisade honom, men han gav sig inte.

När han vid ett tillfälle smög in handen under hennes kjol blev hon så upprörd att hon gick hem. Då avskedade han henne. Det här fallet har Diskrimi-ne ringsombuds mannen (DO) drivit i Arbetsdom-stolen. DO yrkar på ett skadestånd om 200 000 kronor på grund av diskri-minering. Fallet är ännu inte helt avgjort.


HÖSTMÖTET 2012


”Provorterna blir kvar”Elmsäter-Svärd ger lugnande besked Provorters vara eller inte vara har blivit en fråga för riksdagen. Soci-aldemokratiske ledamoten Lars Eriksson är orolig för att möjlig-heterna att ta körkort i hela landet minskar. Men infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd bedyrar att så inte är fallet.

”Enligt uppgift från Trafikverket har myndigheten för närvaran-de inga planer på att avveckla

provorter. Jag har heller inte för avsikt att göra några andra ställningstaganden än Trafikverket i denna fråga”, skriver minis-tern i ett svar den 21 november i år.

Lars Eriksson, riksdagsman från Väst-manland, inkom med en skriftlig fråga till infrastrukturministern den 9 november. Han påpekar att det finns en oro i ett antal kommuner över hela landet (han nämner Köping, Fagersta och Karlskoga) för att möjligheten att där genomföra den teore-tiska delen av körkortsprovet helt kom-mer att försvinna.

Tidigare har man kunna genomföra kun-

skapsprovet på dessa orter, men Trafikver-ket har, som Mitt i Trafikens läsare känner till, stängt ned orterna sedan en tid tillba-ka.

”Trafikverket anger bristande datatek-nisk säkerhet i dessa kommuner som orsak till de nedstängda teoriproven, men kom-munerna känner inte igen sig i beskriv-ningen utan menar att de är beredda att anpassa sig till Trafikverkets krav”, skriver Lars Eriksson, och fortsätter:

”Vilket ställningstagande har statsrådet gjort beträffande den framtida servicen från myndigheten vad gäller att ta körkort i hela landet samt vikten av att det ska gå att ta körkort även på mindre orter i Sverige?”

Catharina Elmsäter-Svärd svarar som sagt att vad hon vet har Trafikverket inte några planer på att avveckla provorter. Och hon tillägger:

”Jag förutsätter vidare att berörda myn-digheter verkar för att åstadkomma en god och tillförlitlig service och att myndighe-terna nu gör vad som står i deras makt för att lösa de tekniska problem som för när-varande finns på vissa orter.”

STR:s ordförande Berit Johansson är

nöjd med att Lars Eriksson och andra riks-dagsmän engagerar sig i provortsfrågan.

– Vi upplever ju att vi får så tvetydig in-formation från Trafikverket. Där säger man till exempel till oss att det är kommu-nerna som är den svaga länken, men när vi har kontaktat kommunerna så förnekar de detta.

Hon är även nöjd med infrastrukturmi-nisterns svar.

– Catharina Elmsäter-Svärd är tydlig med att hon förutsätter att Trafikverket gör allt vad som står i dess makt för att provorterna ska fungera.

Trafikverket har problem med datatek-niken även i sina egna lokaler. Den 22 ok-tober ställdes till exempel kunskapspro-ven in i Örebro på grund av att datorerna krånglade.

– Det finns körkortselever som har be-gärt skadestånd för förlorad arbetsin-komst och fördyrade resekostnader efter-som de blivit tvungna att göra om samma resa två gånger, men vad jag vet har de inte fått svar ännu, avslutar Berit Johansson.

Catarina Gisby

S-ledamoten Lars Eriksson vill ha besked om provorternas framtid. Infrastrukturministern svarar att de blir kvar. STR:s Berit Johansson (th) är glad över engagemanget i frågan.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son



Alkolåset på plats – men används det?För få elever blåser vid för få tillfällen visar ny undersökningNumera är det krav på alkolås i alla övningsbilar på trafikskolor som är STR-anslutna. Men det är inte alla trafiklärare som använder låsen. Det visar en färsk undersökning.

Pernilla Keino arbetar som trafiklä-rare i Karlstad men har gått en ut-bildningsledarutbildning i Stock-

holm. I sitt examensarbete valde hon att studera alkolåsanvändningen på STR:s trafikskolor, och det gjorde hon så sent som i september och oktober i år.

– Det är ju extra intressant att göra den här undersökningen med tanke på att det inom STR finns krav på alkolås i alla öv-ningsbilar, konstaterar Pernilla Keino.

Den skola som inte har alkolås utesluts ur förbundet eller saknar möjlighet att bli medlem.

Pernilla Keino utformade en enkät som gick ut till 70 STR-anslutna trafikskolor. 200 personer kontaktades, 128 svarade; 82 män och 46 kvinnor. Alla frågor har dock inte besvarats av alla. Flertalet av trafiklä-rarna var mellan 23 och 52 år. De var allti-från nyutexaminerade till personer med lång yrkeserfarenhet. De arbetade på mind re skolor och på större.

Två trafiklärare svarade faktiskt att deras övningsbilar inte har alkolås inkopplade.

– Det tycker jag är konstigt med tanke på det krav som finns, men jag ställde inga följdfrågor så jag vet inte varför de här bi-larna inte har alkolås. Det kan kanske fin-nas en godtagbar förklaring.

Fyra trafiklärare svarade att de inte an-vänder alkolåset alls i undervisningen.

– De menar bland annat att det tar för lång tid att starta det och att det är för dyrt med nya munstycken.

Vem är det då som blåser i de fall där det blåses?

52 svarar att det är eleven som blåser, 44 svarar att det är olika från gång till gång, 19 svarar att både eleven och trafikläraren blåser och 2 svarar att det bara är trafiklä-raren som gör det.

– Att bara låta trafikläraren använda alko-

låset är inte att använda det i undervis-ningen tycker jag, säger Pernilla Keino.

När används alkolåset?68 svarar ”inför varje lektion”, 36 ”då al-

kolåset kräver det”, 15 menar att det sker ”slumpmässigt” och 3 svarar ”annat”.

– Då menar de till exempel att om en och samma elev kör flera lektioner i sträck räcker det att den eleven gör en blåsning den dagen.

I undersökningen fick trafiklärarna också ta ställning till olika påståenden. Ett av dem löd ”jag upplever att eleven känner sig obekväm med att använda alkolås”.

– 107 svarade ”nej, inte alls” på det på-ståendet. Bara en person instämde. 12 in-stämde delvis. Det visar ju att eleverna har en positiv attityd till alkolås och det tycker jag är fantastiskt.

På påståendet ”alkolås i övningsbilen är ett bra sätt att påverka elevens medve-tenhet kring risker förknippade med bil-körning och alkolås” instämde 60 helt, 48 delvis medan 7 inte alls höll med.

På påståendet ”det finns en klar och tyd-lig policy på trafikskolan för hur alkolås ska användas i undervisningen” instämde 76 personer helt, 28 delvis men 13 inte alls.

– Jag tycker att det är viktigt att det finns en policy som är likadan för alla trafiksko-lor, understryker Pernilla Keino. Eleverna bör få garantier för att utbildningen är så likvärdig som möjligt över hela landet.

Hennes slutsats är att trafikskolorna är positiva till alkolås men att för få elever blåser vid för få tillfällen.

– Det är ju bra reklam för trafikskolorna att ha alkolås. Varför används inte den?

Catarina Gisby

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

”De menar att om en och samma elev kör flera lektioner i sträck räcker det att den eleven gör en blåsning den dagen.”

HÖSTMÖTET 2012


Under STR:s höstmöte föreläste Göran Adlén och Gillis Herlitz om vikten av att synas. De pratade dock om helt olika saker: att mark-nadsföring kräver mer än Lill-Babs och om människans djupaste rädsla.

Trendanalytikern, författaren och föreläsaren Göran Adlén pratade främst om sociala mediers roll i

marknadsföring. – Någon skriver antagligen något om er

trafikskola på Facebook just nu. De socia-

la medierna gör att vi inte längre kontrol-lerar våra varumärken, det gör kunderna. Det räcker inte längre med Lill-Babs, sade Göran Adlén.

Hänvisningen till Lill-Babs handlar om att marknadsföring i dag är något helt an-nat än för 40-50 år sedan. Då räckte det ofta att ha med den omåttligt populära Barbro Svensson i reklamen för att sälja en produkt. Sedan dess har utvecklingen dragit åt olika håll men i dag anses inter-net och sociala medier spela en stor roll.

De sociala medierna kan nå många utan större kostnader, menar Göran Adlén.

KommunikationDet är viktigt att nå ut och nå fram – men också att lyssna och visa inlevelse

Populära Lill-Babs räcker inte längre för att sälja en produkt. Nu är det internet och sociala medier som säljer bäst.

Foto: Jan Holmlund

STR:s höstmöte 2012 Syns du så finns du!


– Det är en gigantisk möjlighet för tra-fikskolorna. Samtidigt är det ett inferno av information där ni ska nå fram.

Det är viktigt att finnas på till exempel Facebook, menar han, även om det tar emot. Och det skadar inte att ha en histo-ria att berätta.

– Min son kom hem från frisören och tyckte det var coolt att frisören skurit i hans hår med kniv. Den sortens berättel-ser sprider sig lätt på sociala medier.

Men det krävs mer än så. Bra service, till och med extremt bra service, är ett sätt att skapa uppmärksamhet.

– Hur många av er skickar en blomster-bukett till elever som klarat uppkörning-en? Om ni gör det så lovar jag att det snart är ute på Instagram eller Facebook.

Göran Adlén berättade om det extremt positiva bemötande han fick i en butik, där butiksbiträdet bad om hans adress. Ef-ter några dagar kom ett kuvert med ett handtextat meddelande där expediten tackade för att han handlat i butiken.

Han talade också om en ny generation kunder som är betydligt mindre lojala med varumärken. Det innebär till exempel att de lär byta trafikskola i större utsträckning än dagens elever och att de kommer att kräva en helt annan servicenivå.

– De kommer inte acceptera att ni har stängt en klämdag. Trovärdighet är också en viktig fråga för dem, mörka inte miss-lyckanden, var öppna och våga blotta er.

Antropologen och etnologen Gillis Herlitz berättade om möten mellan män-niskor med olika bakgrund, om att göra sig förstådd och kunna kommunicera i arbetslivet.

– Ofta framställs det som om kulturmö-ten är något nytt, men vi har alltid haft dem och de behöver inte handla om män-niskor från andra kulturer som möter det

svenska. Det kan lika gärna handla om en 75-årig skogshuggare som möter en ung kvinnlig läkare, sade Gillis Herlitz.

Kommunikation är den viktigaste egen-skapen i arbetslivet, sade han och påpe-kade samtidigt att kommunikation inte handlar om teknik utan om förmåga att lyssna och visa inlevelse.

Han pratade också om mobbning på ar-betsplatser och att människans största skräck är att inte få vara med andra män-niskor.

– Att ha en identitet – rätten att få vara någon med ett värde och att bli sedd. Det kan låta klyschigt men är otroligt viktigt. En arbetsplats där människor inte ser var-andra är ingen bra arbetsplats.

Johan Granath

Göran Adlén pratade mycket om hur effektiva sociala medier kan vara i marknadsföring. Spelet Angry Birds är ett bra exempel, menade han. Skaparna lär inte ha satsat en krona i marknads föring.

Gillis Herlitz pratade om vikten av att ge människor utrymme att vara någon och att vi bör undvika att övertrumfa varandra.


”En arbetsplats där människor inte ser varandra är ingen bra arbetsplats.”

”De sociala medierna gör att vi inte längre kontrollerar våra varumärken, det gör kunderna.”

HÖSTMÖTET 2012


Rör på knäna och var dig själv!Proffstalare gav goda råd om gott bemötande

Det kan ta många år att få en kund. Det kan ta sekunder att förlora densamma.Konsulten PG Wettsjö och skåde-spelaren Stefan Sauk talade båda om vikten av god kommunikation och gott bemötande när de före-läste för STR:s trafiklärare på höst-mötet i Upplands Väsby.

Det finns ju inte någon som inte skriver under på det, att bemö-tande och kommunikation är

viktiga saker i mötet med andra männis-kor. Men vad är god service? Vem är det som till syvende och sist avgör saken? Och hur beter sig en kund som faktiskt tycker att han eller hon inte har fått det som han eller hon vill ha?

PG Wettsjö har ett motto: ”Gott humör ger gott resultat och gott resultat ger gott humör”.

För trafiklärarna som lyssnar på honom beskriver han målande hur illa han själv blev bemött när han skulle köpa två flyg-biljetter med ett lågprisbolag till Kiruna. Han, som föreläser om sådana här saker, ger sig givetvis inte i första taget.

– Men hur tror ni att de flesta kunder som känner sig illa bemötta beter sig? Sä-ger de något? Talar de om att de tycker att du har gjort fel? Nej, de går bara därifrån. Och sedan pratar de illa om dig och din verksamhet inför andra.

Första intrycket är extra viktigt.– Präglas det av dålig service fortsätter

kunden att se dålig service. Man ser det man förväntar sig att se, eller det man vill se. Hjärnan skapar sanningar utifrån star-

ka intryck och repetition. En kund som blir illa bemött på trafikskolan en gång börjar leta fel och ser snart flera fel.

Stefan Sauk är relativt ofta ute och talar om kommunikation; ”det är lite min grej sådär”, säger han.

En del människor tror att de kan kom-municera fastän de inte kan det alls, me-nar Stefan Sauk.

Grundläggande är att man är sig själv i så stor utsträckning som möjligt.

– Vi människor litar intuitivt inte på nå-gon som försöker vara något annat än vad han eller hon egentligen är. Sedan kan man tycka att det är en klyscha detta att ”vi människor är så lika, men ändå så olika” – men det stämmer faktiskt. Vi är som ka-lejdoskop allihop. Ett kalejdoskop består av en uppsättning plastbitar som man vri-der så att de bildar olika mönster. Det är samma sak med oss. Vi består av samma plastbitar, men beroende på hur de vrids – det vill säga arv och miljö – blir utfallet lite olika.

Det händer att folk frågar honom hur han som skådespelare bär sig åt för att ge-stalta andra människor hela tiden.

– Svaret är att det gör jag inte. Jag spelar aldrig någon annan. Jag letar upp de där plastbitarna hos mig själv som också finns hos den person jag ska gestalta. Film, teater och dramatik skulle inte existera om det inte vore så att vi kan identifiera oss med

människorna vi ser på scenen eller vita du-ken, om vi inte kände igen oss själva.

Kroppsspråk är en stor och viktig del av kommunikationen människor emellan. Att bara prata räcker inte. Att bara lyssna räcker inte heller.

– Jag läste om en amerikansk undersök-ning om vad människor är mest rädda för. Det var att tala inför grupp. Och då var de amerikaner! Hur är det inte då för oss svenskar?!

Rädslan som infinner sig när man står där framför många människor är biolo-giskt betingad, hävdar Stefan Sauk. Det är en rest från den tid när vi levde på savan-nen och det värsta som kunde hända var att bli utesluten ur gruppen och gemen-skapen.

– Det var bokstavligt talat lika med dö-den.

När rädslan att tala inför andra infinner sig stelnar vi till. Vi spänner knäna, märk-ligt nog.

– Ett gott tips för att få stopp på hela den här av rädsla styrda processen är att röra på knäna. Den stannar av. Sedan ska du veta att människorna du har framför dig vill må bra, och de mår bra när du mår bra. Publiken känner sig trygg när den som står på scenen är trygg. Publiken vill dig väl.

Sedan knöt Sauk ihop säcken genom att återkomma till vad han sa inledningsvis:

– Vi tror för det mesta att vi inte räcker till när vi ska tala och uppträda inför an-dra, men det räcker alldeles utmärkt med att man är den man är, ja, det är till och med förutsättningen för att lyckas. Var dig själv.

Catarina Gisby

”En kund som blir illa bemött på trafikskolan en gång börjar leta fel.”



PG Wettsjö talade bland annat om hur svårt det kan vara att få nya kunder men hur lätt gamla kan försvinna om man inte passar sig.


Stefan Sauk talade mycket om kroppsspråk och vikten av att vara sig själv när man talar inför en grupp.Foto: Staffan Gustavsson

HÖSTMÖTET 2012


Våga ta besluten själv– och glöm inte att utvärdera resultatetRationella beslut är sällan så ratio-nella som vi tror. Komikern Micke Tornving och förre börs-vd:n Pelle Tornell avslutade STR: s höstmöte 2012 med att prata beslutsfattande under rubriken ”Förnuft vs. mag-känsla”.

Vi tar beslut med både känslan i magen och med faktabaserat tän-kande. Men det finns många fall-

gropar och svårigheter som påverkar, me-

nar Pelle Tornell som startade föredraget med att berätta hur han som vd för ett da-taspelsföretag blev en sämre beslutsfattare efter en börsintroduktion.

– Jag upplevde mig som duktig på det innan men när vi börsintroducerades blev jag mer och mer osäker, kände mig tvung-en att ta för många hänsyn och sköt upp beslutsfattandet.

Micke Tornving beskrev sig själv som en person som länge aktivt undvek att fatta beslut. Istället var det föräldrar, kom-

pisen Magnus, flickvänner och omstän-digheter som bestämde över honom.

– Jag har aldrig sett mig själv som någon beslutsfattare men det har blivit bättre.

Pelle Tornell höll i de teoretiska delarna av föredraget medan Micke Tornving stod för praktiska exempel och referenser till verkligheten.

Micke Tornving, född 1961, pratade bland annat om den gigantiska utbudsför-ändringen som skett sedan hans ungdom. Till exempel att det då fanns en enda sam-

Pelle Tornell är börs-vd:n som blev före läsare.

Micke Tornving har en bakgrund inom det militära men han har också varit management-konsult. Ett yrke som han inte "mådde så bra i".

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son



hällsvetenskaplig linje på gymnasiet. I dag finns 85 varianter av samma linje bara i Stockholmsregionen.

– Det finns undersökningar som visar att för många valmöjligheter leder till att vi skjuter upp eller gör samma val som förra gången, sa Pelle Tornell.

Han menar att det i princip är omöjligt att fatta helt igenom rationella beslut. Så-dana kräver mer energi och tar längre tid än känslomässiga beslut. En förklaring är att den mänskliga hjärnan har svårt att hantera de stora mängder information som förnuftsmässiga avgöranden kräver.

– Känslomässiga beslut fattar vi på bråkdelen av en sekund, till exempel om vi klickar bort oss eller stannar på en hemsida. Därför är det oerhört viktigt, till exempel för trafikskolor, att fundera över hur man framställer sig på nätet, sa Pelle Tornell.

Det vi kallar för magkänsla är kopplat till erfarenhet av det aktuella området och till känslominnet. Micke Tornving berättade om ett exempel som kom från hans vän Johan, som varit FN-soldat i Bosnien. Det handlade om en svensk be-sättning i ett pansarfordon som, utan att egentligen veta varför, backade undan från ett hus som ett ögonblick senare sprängdes i luften.

– De fattade helt klart rätt beslut, an-nars hade de troligen varit döda nu. I debriefingen efteråt sa besättningen att de backat därför att något kändes fel. Debriefingledaren envisades med att fråga varför och till slut kom de fram till att magkänslan byggde på att de känt lukten av brinnande krutstubin.

De båda involverade därefter publi-ken för att visa hur utvald information, till exempel ledande siffror och tal, kan styra oss i en speciell beslutsriktning.

De ville med detta visa att beslut är svåra att kontrollera. Ibland blir det bra, ibland lite sämre.

– Det viktiga är att fatta beslut och att ha en strategi för det. Men kanske är det ännu viktigare att utvärdera vad som gick bra eller dåligt och varför, liksom att försöka urskilja vilka värderingar som styr besluten, sa Pelle Tornell.

Johan Granath

Hur ser det ut hos er?Under årets höstmöte stylade Lulu Carter en provisoriskt uppbyggd trafikskola. Mitt i trafiken frågade några höstmötesdeltagare om de jobbar med trafikskolans innemiljö och om det är viktigt.

Ann Otterborg, Bilskolan Mitt i Stan Motala:

– Vi har inte jobbat så mycket med miljön aktivt, eftersom trafikskolan är helt nystartad så allt är fräscht. Men det är viktigt hur trafikskolan uppfattas. Vi har ett stadstema med fototapet av Ti-mes Square och så går mycket av inred-ningen i rött och svart.

Marita Leino, Södermalms Trafikskola, Stockholm:

– Trafikskolans miljö är det första nya elever ser, så det är viktigt, gud ja! Det är framför allt jag och en kollega som fixar. Vi har fått bestämma själva hur lokalen ska se ut och har jobbat mycket med svart och vitt, stilrent ska det vara.

Anders Antonsson, Nisses Trafikskola i Sala:

– Jo, vi har renoverat en del och ska utöka ytan nu genom att ta över grann-lokalen. Det är viktigt med bra om-klädningsrum, till exempel för ombyte till mc-kläder. Bra design på lokalen har betydelse och gör att kunderna trivs.

Johan Brandt, Svalövs Trafikskola, Svalöv:

– Vi försöker göra en del och det är viktigt att hålla i ordning och prydligt. Vår kontorist sköter om det. Jag tycker nog att det är en viktig fråga och vi ser ibland i utvärderingar från eleverna att de efterlyser saker, till exempel en soffa att sitta i.

Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson

HÖSTMÖTET 2012

Polisen får vänta på trötthetstestÖgonrörelser och sömnighet kan avslöja säkerhetsriskHur ska vi kunna förhindra att trötta förare stannar i tid och inte somnar under körning? Trafikverket hoppas på ett test, Fit for Duty, som kan användas av såväl föraren själv som av polisen vid trafikkontroller. Ett nyligen avslutat forskningsprojekt visar dock att det dröjer innan det kan förverkligas. – Vi har kommit en bit men inte gått i mål än, säger Christer Ahlström, forskare vid Väg- och transportforskningsinstitutet VTI, som arbetat med projektet tillsammans med Humanlabbet vid Lunds universitet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Räfflor i vägbanan och regler för hur långa körtider yrkeschaufförer får ha räcker inte. I slutänden hänger

det på individen själv att ta ansvar för att avbryta körningen i tid.

– Man kan utveckla olika former av var-ningssystem, men det gäller att övertyga föraren, säger Christer Ahlström. Säg att du ska köra en längre sträcka och känner dig trött när det bara är två mil kvar – hur får man dig att stanna? Du kan mycket väl vara medveten om att du är trött, men inte om det ögonblick du verkligen somnar.

I projektet studerade man 24 förare. Deras blickbeteende, det vill säga ögonrö-relser, mättes vid fyra tillfällen. På förmid-dagen, på eftermiddagen, sent på kvällen och tidigt på morgonen. Försökspersoner-na fick i uppgift att följa prickar på en skärm på olika sätt. Man mätte fokusering,

snabbhet och förmåga att hålla kvar blick-en. Inget av dessa sätt att undersöka trött-het är nytt, de har använts vid tidigare un-dersökningar som dock inte handlat om bilkörning.

Efter de tre första mättillfällena fick för-sökspersonerna köra på motorväg två timmar i sträck, då deras trötthet skatta-des var femte minut.

Den utvecklade testmetoden bygger på två delar: dels en teknik där man mäter ögonrörelser, dels en modell som beskri-ver hur sömnig en person borde vara vid en viss tid på dygnet. Modellen är bara gil-tig för en medelperson, och tanken bakom projektet är att individanpassa modellen med hjälp av ögonrörelsetesterna så att

den blir korrekt för en varje enskild förare. Resultatet av försöken är att testerna visar 80 procent rätt när det gäller graden av trötthet, men det räcker inte för att meto-den ska kunna användas av polisen.

– Även om vi inte fått fram ett helt till-förlitligt test, så är vi på rätt väg. Resulta-ten är bra, men inte tillräckligt bra för att kunna användas i en verklig situation.

Vidare studier bör ta hänsyn till indivi-duella skillnader. Miljön runt omkring har också betydelse, till exempel är det mycket ovanligt att förare somnar i stads-trafik, det händer oftast på motorvägar och landsvägar. Målet är att ett Fit for duty-test ska kunna fungera som ett trötthetslås i likhet med alkolås.

Bulle Davidsson

Farligt sömnig


Foto

: Shu

tter

stoc

k


”Ändra systemet för mc-uppkörning”Bra om trafikläraren hinner vara med anser STREn uppkörning för motorcykel-körkort tar cirka en timma. Men med dagens system får både eleven som ska köra upp och trafikläraren räkna med att sätta av minst en halv dag.– Vi föreslår att systemet ska ändras, säger Tommy Samuelsson, ansvarig för moped- och MC- frågor i STR:s förbundsstyrelse.

MC-förarna kör upp i grupper om fyra. Först gör alla manöver pro-vet och därefter genomför alla

stadskörningen. Men ingen vet i förväg i vil-ken ordning de får köra. De flesta provplat-ser har två starttider, en 7.45 och en 12.45.

– Det här kan innebära lång väntetid för den som inte får köra först, säger Tommy Samuelsson. Både för eleven själv och för trafikläraren. Tyvärr har vi märkt att allt-fler trafiklärare följer med sin elev till den inledande genomgången och sedan åker tillbaka till trafikskolan när proven börjar. Det är för många timmar som går till spil-lo. Skolorna har helt enkelt inte råd att låta lärarna vänta.

Enligt Tommy Samuelsson är det olyck-ligt att trafikläraren inte kan vara med vid uppkörningen.

– Det är viktigt att man tittar på proven,

eftersom man då ser hur förarprövarna jobbar och hur eleven sköter sig. Om elev-en blir underkänd är det bra att själv ha sett varför.

STR har tittat på flera olika förslag på hur uppkörningen ska kunna ändras, bland annat en motion som föreslår att eleverna ska få skriva teoriprov utan att ha först ha gått Risktvåan. Men det visade sig att det kräver en lagändring. Dessutom motarbe-tar det ett eventuellt sammanhållet prov.

– På vägen hittade vi istället en ny möjlig lösning. Det nya förslaget innebär att tra-fikskolorna ska få boka eleverna för upp-körning innan de klarat teoriprovet. Då skulle trafikskolorna kunna planera läng-re tid i förväg och få möjlighet att boka en hel grupp med egna elever. Jag vet att ett motargument är att alla trafikskolor då kommer att boka upp alla tider i förväg. Självklart vill vi inte gå ur askan i elden, därför kan man sätta en spärr så att det inte går att boka tid alltför lång tid i förväg.

Karl-Erik Andersson, biträdande chef för förarprov, ser inte väntetiden vid förar-proven som något stort problem.

– Några sådana signaler har vi heller inte fått, säger han. Men visst kan det bli en halv dags väntan. Anledningen till att vi inte har några ”tandläkartider” för MC-förarproven är helt enkelt att det är effekti-vare för inspektörerna att ha grupptider. Om en elev missar manöverprovet löper ändå allting på fint och smidigt med de andra eleverna i gruppen. Och på många mindre provorter måste man åka en bit för stadskörningen, då är det enklare att alla kör där på en gång. Annars måste man åka fram och tillbaka flera gånger.

Karl-Erik Andersson ser problem med förslaget att trafikskolorna ska kunna boka tid för uppkörning innan eleven har gjort teoriprovet.

– Eleven kanske inte blir godkänd på teorin. Då finns ju risken att man står med en tid som inte kan utnyttjas och att vi inte fyller de tider som finns. Jag förstår inte varför det skulle vara bättre.

Däremot tycker Karl-Erik Andersson att man borde ha ett sammanhållet prov även för MC på samma sätt som för bil. Alltså att man skriver teoriprovet och gör uppkörning vid samma tillfälle.

– Jag har pratat med Transportstyrelsen, men hittills inte fått något gehör för den tanken. Det beror på säsongsvariationen när det gäller MC. Om någon missar upp-körningen i september hinner giltighetsti-den gå ut under vintern när det inte finns några uppkörningstillfällen.

Text: Agneta TrägårdhFoto: Staffan Gustavsson

Tommy Samuelsson, STR, har för-slag på hur problemet skulle kunna lösas.

Mc-uppkörning

Alltför många timmar går till spillo när motorcykeleleverna ska köra upp eftersom de inte vet i vilken ordning de får göra sitt prov. Den halvdagslånga väntan som det kan bli gör att trafikläraren ofta inte har råd att vänta med eleven. Olyckligt, tycker Tommy Samuelsson, STR.


Inte längre självklart att få ledigt för körlektioner på gymnasietNya regler innebär att studiebidraget kan dras in

De nya CSN-reglerna gör det svårare att ta körkort. Många gymnasieskolor har valt att inte ge eleverna ledigt för körlektioner.

Reglerna för frånvarorapportering ändrades den 1 januari i år. Tidi-gare var skolorna skyldiga att rap-

portera in ogiltig frånvaro när eleverna varit borta mer än 20 procent av lektio-nerna. Nu ska skolorna istället rapportera in frånvaro när eleverna varit borta en-staka timmar vid upprepade tillfällen.

Konsekvensen av ogiltig frånvaro blir indraget studiebidrag, även om det bara rör sig om några få timmar. En elev som går ifrån skolan för att ta körlektioner ett par gånger i månaden blir direkt av med bidraget på 1 050 kronor. Om de inte fått ledigheten godkänd av skolan.

Enligt skollagen är det upp till varje rek-tor att bevilja ledighet. Skolorna bestäm-

mer alltså själva om eleverna ska få ledigt för att ta körlektioner eller inte.

En del skolor har ingen uttalad policy utan tittar på varje enskilt fall. Elever som ligger bra till i skolarbetet kan ha lättare att få ledigt enstaka lektioner än de elever som ligger sämre till. Men flertalet av de gymnasieskolor Mitt i Trafiken har talat med beviljar inte ledigt för körlektioner.

– Eleverna får inte gå ifrån för att ta kör-lektioner, säger Sara Frank, rektor på Folk-ungaskolan i Linköping. Det skulle bli en alldeles för omfattande ledighet. Lektio-nerna får de sköta på håltimmar eller efter skolan. Däremot beviljar vi ledigt för halkkörning, teoriprov och uppkörning, eftersom det är speciella tillfällen som vi vet att det är svårt att få tider till.

CSN lägger sig inte i hur skolornas be-viljar ledighet, utan tittar bara på rappor-terna.

– Reglerna har egentligen aldrig varit

helt klockrena, varken tidigare eller nu, säger Daniel Andersson, studiestödshand-läggare vid Centrala Studiestödsnämnden, CSN.

Om en elev skolkar sex timmar en dag räknas det inte som upprepade tillfällen. Men om eleven istället är borta två tim-mar en dag, två timmar veckan därpå och ytterligare två timmar veckan därpå, då är det upprepade tillfällen och ska rapporte-ras.

Själv tycker Daniel Andersson att kör-lektioner inte borde räknas som ogiltig frånvaro.

– Förutsatt att eleven bett om ledigt kan jag spontant tycka att det är giltig frånva-ro, om man nu tycker att det är en del av livet att ta körkort och hör till den utbild-ning man behöver. Men man får väl av-göra från fall till fall.

Agneta Trägårdh

Nya regler för frånvaro

”Problem för oss som har trafikskolor på landsbygden”Skolornas nya regler för att rappor-tera in skolk till CSN har fått konse-kvenser för trafikskolorna.– När terminen började i augusti märkte vi direkt att det blev svå-rare för eleverna att få ledigt för körlektioner, säger Tomas Monell, som driver trafikskolor i Kisa, Väs-tervik, Vimmerby och Gamleby.

-Jag pratade med några kollegor ny-ligen och vi var överens om att det här är den kärvaste hösten vi har

varit med om, fortsätter Tomas Monell, som arbetat som trafiklärare i över 30 år. Visserligen har folk mindre pengar i plån-boken och antalet 18-åringar är färre, men jag tror att det beror på de nya från-varoreglerna. Vi har också många flera elever som ringer och sjukanmäler sig i

sista stund, förmodligen för att de inte fått ledigt och inte vågar skolka.

Att eleverna inte får ledigt för att ta kör-lektioner ställer till problem för trafiksko-lorna.

– Speciellt för oss som driver trafiksko-lor på landsbygden. Våra elever åker buss till skolan och har ingen möjlighet att ta lektioner på håltimmar.


Det gör att trafiklärarna ibland går syss-lolösa mitt på dagen.

– För oss skulle det vara bäst om våra lärare arbetade mellan sju och tio på för-middagen och mellan ett och åtta på efter-middagen och kvällen, men vi har kollek-tivavtal att följa och kan inte lägga arbets-tiderna utifrån när vi har flest elever. Nu jobbar ändå alla en kväll i veckan, men då har vi teorilektioner.

Tomas Monell tror att flera 18-åringar än tidigare nu kommer att välja att ta kör-kort under sommaren.

– Det kommer att göra köerna ännu längre, säger han. Vi jobbar hårt för att få en jämn fördelning över hela året, men än har vi inte kommit på något bra sätt att bli av med köerna på sommaren. Jag har er-bjudit min personal dubbel semester om de tar ledigt andra tider och jag har lockat med Thailandsresor, men sommarsemes-tern är helig för oss svenskar.

Ett alternativ är intensivutbildningarna som blir alltmer populära.

– De blir fullbokade direkt. Tomas Monell är mest orolig för att

många 18-åringar istället ska vänta med att ta körkort när det blir för krångligt att ta körlektioner.

– Risken är att det blir en trend att inte ta körkort och det får allvarliga följder inte bara för oss företagare, utan för hela sam-hället, säger Tomas Monell. I dag är det ju ofta viktigare att ha körkort än ett bra skol-betyg när man söker jobb.

Själv tror han att kommunikationen mellan gymnasieskolorna och trafiksko-lorna måste bli bättre.

– Jag anser att det är en central fråga, även om kanske trafikskolorna på varje ort måste ta kontakt med skolorna. Det är något jag själv kommer att göra. Jag kan tro att det är så enkelt som att rektorerna inte tror att de ska bevilja ledighet för kör-utbildning, vilket jag tycker är väldigt skrämmande. Vad jag vet är det väldigt få som räknar ihjäl sig. Det är tråkigt att sko-lorna inte ser trafiksäkerhetsutbildningen som viktig.

Text: Agneta TrägårdhFoto: Staffan Gustavsson

De nya reglerna kommer att göra att fler elever kommer att välja att ta körkort under sommaren, tror Tomas Monell. – Det kommer att göra köerna ännu längre.

”I dag är det ju ofta viktigare att ha körkort än ett bra skolbetyg när man söker jobb.”

Bilintresset fick han som barn. Med farmor och farfar i Genève upp-täckte han tidigt den årliga bilsa-

longen där och blev fast. Bilar är sedan dess ett av hans största intressen. Och han förstod redan i 14-årsåldern att göra jobb av det genom att rapportera till svenska tidningar från bilsalongen.

Hemma hos mor och far i Lund svallade

den gröna vågen och familjen levde miljö-vänligt.

Med åren blev det mer och mer schizo-frent att försöka kombinera fascinationen för bilar med kampen för miljön, men han kunde inte släppa bilarna. Som vuxen blev

han miljöpartist. Via kommunpolitik i Uppsala och informationsansvar för MP i riksdagen beslöt han sig efter valet 2002 för att lämna politiken. Han säger att det var som att kränga av sig en tjock, tung åsiktströja. Nu kunde han börja utrycka sig fritt igen. Efter några år som frifräsare i miljölobbyn här hemma och ett par år i Kenya, där han arbetade med soldriven

Mattias Goldmann tar sig smidigt fram i Stockholmstrafiken på sin hopfällbara cykel. Den får han ta med på tunnelbanan, i motsats till vanliga cyklar. Snart står hojen ihopvikt i hallen på kontoret. Att köra bil till jobbet mitt i stan är uteslutet för en pressansvarig på organisationen Gröna Bilister.

Bilfantast tar tvåhjulingen genom stan Gröna Bilisters Mattias Goldmann lever som han lärBilfantast tar tvåhjulingen genom stan Gröna Bilisters Mattias Goldmann lever som han lär

Grön och bilist


Bilfantast tar tvåhjulingen genom stan Gröna Bilisters Mattias Goldmann lever som han lärBilfantast tar tvåhjulingen genom stan Gröna Bilisters Mattias Goldmann lever som han lär



vattenrening, hamnade han hos Gröna Bi-lister. Nu blev Mattias Goldmann frifrä-sare med några år med miljölobbyn här hemma. Sedan arbetade han ett par år med soldriven vattenrening i Kenya innan han hamnade hos Gröna Bilister.

Bara namnet Gröna Bilister låter som skräddarsytt för en biltokig miljövän. Han ser ut som en vanlig kostymkille i city. Han har, för att citera honom själv, lagt av kof-tan. Det tycker han att hela diskussionen om bilar, utsläpp och miljö borde göra. Moralism och pekpinnar fungerar inte:

– Det måste bli coolt att göra rätt. Presti-gebilar som Tesla kanske kan hjälpa till med det.

Men ”världens bästa förare”, den medel-ålders mannen i värstingbilen, honom får du väl inte in i en elbil bara för att det är coolt?

– Nej, säger Mattias Goldmann. Det där är knäckfrågan. Vi har framför oss ett gi-gantiskt pedagogiskt projekt. Vad tjänar han på att sätta sig på skolbänken och lära sig sparsam körning? Vi behöver svart på vitt. Många företag och kommuner satsar på utbildning i sparsam körning, men väl-digt få mäter effekterna och ännu färre går tillbaka till föraren och säger ”vad bra, du har sänkt både bränslekostnader och ut-släpp, varsågod här får du din belöning!”. Det kanske räcker med en tårta, men det ska märkas att det betyder något. Vi vet att en bra förare som kör sparsamt kan minska bränsleförbrukningen med 15 procent.

– Jag är lycklig över att trafikskolorna har utbildning i sparsam körning. STR har ti-digt förstått att man som förare kan kom-ma tillbaka och lära om. Sak samma när det gäller elbilarna, som innebär ett helt annat sätt att köra, där behövs också ut-

bildning. Samtidigt är jag frustrerad över att efterfrågan inte är större. Kommuner, landsting och andra myndigheter bör ta med krav på utbildning i sparsam körning när de upphandlar transporter. Då inser företagen att de måste utbilda sina förare och att det ger en konkurrensfördel.

Det finns alltså en del att göra på indi-vid- och gruppnivå. Det är inte att förakta, menar Mattias Goldmann. Många försö-ker förringa detta. ”Vad betyder lilla Sve-rige i världen? Vad spelar det för roll på nationell nivå hur vi kör här i lilla Kalix? Vad kan lilla jag åstadkomma när det handlar om hela Kalix?” Det betyder mas-sor, säger han. Men nationellt behöver vi få tydligare mål.

– Det räcker inte att säga att Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2030. Det är skräp med mål när man inte vet vad de betyder. Fossiloberoende är ett dåligt begrepp. Att en bil är utrustad med både bensintank och gastank betyder inte självklart att den körs på biogas hela tiden. Den kan faktiskt tanka bensin helt och hållet! Ändå är den i princip fossilobero-ende.

Trots att Mattias Goldmann är kritisk mot regeringens luddiga målformulering-ar tror han att de flesta ändå vet vad det handlar om. Vi måste bort från det fossila bränslet. Alla som inte orkar ta ställning eftersom det inte finns klara spelregler, kan lägga sin röst vart fjärde år.

– Idealism är den sämsta drivkraften, så krasst är det. Vi vet att det lönar sig på lång sikt att göra rätt men vi vill att det ska löna sig på kort sikt. Snart nog säger plånboken ifrån, och oftast är det den som betyder mest. IEA, International Energy Agency, har angett att oljepriset fördubblas vart tredje år, och hittills har det stämt.

Inför omställningen som måste komma finns det mer eller mindre kreativa lös-ningar. Mattias Goldmann talar om de mest spännande aktörerna, som vågar omdefiniera sin affärsidé. Han hade för en tid sedan ett möte med biluthyrningsföre-taget Hertz, där man jobbar med helt nya scenarion. I stället för att hyra en bil hos dem för att köra till en konferens kanske vi hyr in oss hos dem för en videokonferens med superkvalitet! Han återkommer till detta med belöningar och pekar på flyget. Där får du bonuspoäng för arbetsresor, men jobbar du hemma får du ingen bo-nus. Ändå vet man att distansarbete ofta är effektivt.

– Säg att du som har möjlighet att sköta ditt jobb hemma gör det en dag i veckan. Då minskar allt med 20 procent! Trängsel, utsläpp, olyckor. Det lilla gör mycket! En liten belöning där skulle sitta bra. Och det är just arbetsresorna man måste åt. Här kämpar vi mot stora starka strukturer.

Gröna Bilisters recept för att bidra till att rädda klotet är vad Mattias Goldmann kallar ”en helig treenighet”:1. Byta till bra förnybart bränsle2. Byta till mer bränsleeffektiva fordon3. Källsortera resor och oftare åka kollek-

tivt, cykla och arbeta på distans.På den första punkten är det lugnt, där

strävar både bränslebolagen och biltillver-kare och säljare åt samma håll. Den andra är också på rätt väg. Trean är svårare:

– Där måste vi hitta nya kompisar som till exempel google, twitter och facebook. Microsoft lanserar ”Jobba Hemma-da-gen” över hela världen. Jag menar att vi kan kommunicera väldigt mycket utan att ta bilen till jobbet eller flyget ut i världen. Därmed inte sagt att bilen ska bort.

Körsträckan i Sverige har minskat tre år

I 90 procent av alla värstingbilar, miljömässigt sett, sitter en man bakom ratten. En man som anser sig vara världens bäste förare. Att få honom att lära om är ett gigantiskt pedagogiskt projekt.”


i rad, år 2011 gick den ned med 1,7 pro-cent. Det är en trend, som kanske har att göra med att de yngre inte är lika ivriga att äga en bil som de var förr, tror Mattias Goldmann. Och så fort man inte har en bilnyckel som bränner i fickan väljer man lättare något annat sätt att ta sig fram.

– Se på ungdomarna. Förr var det status att slänga upp bilnycklar på bordet när

man träffades. Nu är det mobilen som lig-ger där i stället.

Rådet som Mattias Goldmann ger da-gens unga är ändå: Ta körkort! Skaffa ing-en egen bil, men se till att du kan köra. Det ökar dina chanser på arbetsmarknaden. Gröna Bilister varken kan eller vill ta bort bilen. Landet är avlångt, bilen behövs.

Han tycker sig se att vi ändrar beteende nu, det går med stora kliv. Många byter

från SUV till en mindre och snålare bil. Som representant för Gröna Bilister bjuds han ofta in till olika träffar runt om i lan-det där man vill höra hur organisationen ser på saker och ting. För inte så länge se-dan var han i Moskosel norr om Arvid-sjaur, där en man sa:

– Här tänker jag skaffa elbil, för de har stängt sista macken, men eluttagen har vi kvar!


Oljepriset kommer att stiga. Väldigt dyra fossila drivmedel gör att man sitter illa till i glesbygd om inte det förnybara kommer fram dit. Mattias Goldmann sä-ger att det handlar om att Sverige måste bestämma sig. Han drar paralleller med grannländerna. Norge har elbilsboom, framvuxen ur skattelättnader och subven-tioner. Danskarna bestämde sig för att bli bäst på vindkraft och har idag en stark vindkraftsindustri. Inom parentes tycker han att Danmark dessutom borde vara ett biogasland, där finns ju fler grisar än män-niskor. Tyskland tog beslut att satsa på sol och är nu bäst i Europa.

– Vi måste göra något som får andra länder att säga ”Titta, Sverige kan!”

Mattias Goldmann är optimist. Utveck-lingen går åt rätt håll. De unga förstår vad det handlar om. Vid ett besök i den 11-åri-ga dotterns klass pratade han om att så många barn åker bil till skolan. Varför? Jo, sade barnen, föräldrarna skjutsar oss ända fram för de tycker det är oroligt att de är så mycket bilar runt skolan. Och så skrattade alla åt det absurda i situationen.

Etanolens vara eller inte vara har varit en fråga där Gröna Bilister har kritiserats för en alltför positiv hållning. För en tid sedan kom den gröna och liberala tankes-medjan Fores med en litteraturstudie där man granskat 192 vetenskapliga artiklar om etanol. Fores slutsats är att etanolens positiva egenskaper och konsekvenser överväger. En majoritet av forskningen ger enligt denna studie stöd för etanol som fordonsbränsle.

Etanolen har dalat i popularitet på se-nare år och etanolbilsägare har allt oftare tankat bensin i stället. Det är uppgifter om bland annat skogsskövling och utarmande odling av sockerrör som legat till grund för etanolens försämrade rykte. Gröna Bi-

lister har ansetts vara bland etanolens till-skyndare i Sverige och har fått en god släng av sleven när det gäller kritiken.

– Jag kände en nästan fysisk personlig lättnad när studien kom, säger Mattias Goldmann.

– Men vi har aldrig hävdat att etanol är det bästa valet. För oss är el nummer ett, följt av biogas och på tredje plats etanol. För många har ändå etanol varit det första realistiska alternativet till fossilt bränsle.

Mattas Goldmann pekar också på att eta-nolen har total spårbarhet, man kan alltså få reda på var den kommer ifrån och hur den framställts. Så är det inte med oljan.

– Vi får allt mer olja från diktaturer i Mel-lanöstern och från djuphavsborrning. Inte bara ur utsläppsmässig, utan även ur etisk synvinkel, blir skillnaden mellan fossilt och förnybart allt större, säger han. Men i allmänhetens uppfattning är dieselbilar att föredra, ”de drar så lite”. Där är konsu-menterna till viss del lurade, eftersom till-verkarnas uppgifter om bränsleåtgång vi-sat sig vara orealistiskt låga. Många så kallade miljöbilar för diesel är inte värda namnet.

Nu varnar branschanalytiker för att dieselbilarna sjunker rejält i andrahands-värde. Det kan ha att göra med att många kommuner insett att dieselfordon är de stora bovarna när det gäller utsläpp. Göte-borgs kommun stryker dieselfordon ur sin transportpolicy. För att i det läget ställa om sin bilpark till förnybart bränsle är eta-nol tillsammans med biodiesel det mest ekonomiska.

Biodiesel är ett rent glädjeämne, tycker Mattias Goldmann.

– Där har vi kommit så långt att vi borde fira! OKQ8, Preem och Statoil tävlar om

kunderna. Dessutom ökar nu etanolan-vändningen månad för månad – medan försäljningen av nya etanolbilar sjunker.

En annan positiv sak är att det börjar komma små gasbilar nu. Det kanske till och med börjar bli coolt att köra miljövän-ligt.

I mars 2013 är det dags för den 83:e bil-salongen i Geneve. Dit åker han tåg.

Text: Bulle DavidssonFoto: Staffan Gustavsson

Ta körkort! Skaffa ingen egen bil, men se till att du kan köra. Det ökar dina chanser på arbetsmarknaden. Gröna Bilister varken kan eller vill ta bort bilen. Landet är avlångt, bilen behövs.”

Goldmann viktig lobbyistMattias Goldmann kommer på tredje plats när riksdagsledamö-ter rankar landets viktigaste lob-byister. På första plats kom mer Göran Persson, seniorkonsult och fd statsminister, och på and-ra Elisabeth Thand Ringqvist, VD för Företagarna. Det är un-dersökningsföretaget Novus som frågat politiker i riksdagen på uppdrag av tidningen Resumé. Resultatet bygger på svar från 47 ledamöter.

Bulle Davidsson

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son


Två trafikskolor fällda i skatterevisionHittills under 2012 har Skatte -verket avslutat 24 utredningar som rör skatterevisionen i trafik skolebranschen. I två fall har granskningarna inneburit fällande domar.

Det ena fallet kommer från Stock-holms tingsrätt och gäller en man, som fram till 2009 drev tra-

fikskola tillsammans med en kollega. Mannen har nu dömts till dagsböter på sammanlagt 9 000 kronor för bokförings-brott och försvårande av skattekontroll.

Han och hans kollega hade ett gemen-samt handelsbolag för att driva trafiksko-lan, men drev i praktiken verksamheten som två enskilda firmor. Ekonomin sköt-tes dock uteslutande via den nu dömde mannens bankkonto. En bokföringsbyrå skötte bland annat momsredovisning och arbetsgivaravgifter.

Mannen har framför allt haft dålig kon-troll över företagets redovisning och eko-nomi. Det handlar om felaktigt redovisa-de dagskassor, bilaffärer som gjorts utan att pengahanteringen gått rätt till och om saknade underlag och kvittenser.

Eftersom den dömde trafikskoleläraren varit ansvarig för bokföringen borde han ha insett att där fanns brister, särskilt i in-täktsredovisningen, menar tingsrätten. På grund av hans slarv har han försvårat för Skatteverket att genomföra skattekontroll.

Den dömde menar att bokföringsbyrån borde ha varnat honom men de har inte påpekat några brister i bokföringen. An-svaret är dock inte revisionsbyråns, enligt tingsrätten.

Uppgifter från Skatteverket visar att de oredovisade intäkterna i bolaget uppgått till 441 671 kronor.

Den andra domen kommer från förvalt-ningsrätten i Stockholm och gäller ägaren till en trafikskola i Stockholm, som har

överklagat ett beslut om upptaxerad in-komst från Skatteverket.

Ägaren till trafikskolan har enligt Skat-teverkets granskning undanhållit intäkter från beskattning och redovisat mycket blygsamma intäkter i sin verksamhet. Myndigheten menar även att hans redo-visning varit bristfällig.

Själv menar trafikskoleägaren att bo-laget gått knackigt. Att han ändå kunnat köpa en villa för 3,5 miljoner kronor be-rodde på att han fick låna pengar av en vän i Syrien. Den syrianske långivaren ska även tidigare ha lånat ut pengar för att täcka trafikskolans förluster. Skatteverket tror inte på dessa uppgifter och menar att oredovisade intäkter sannolikt har ham-nat i trafikskoleägarens egna fickor.

En utredning visar att de intäkter som ägaren och hans familj redovisade under ett år inte har varit tillräckliga ens för att täcka deras levnadsomkostnader. Man-nen sköns- och eftertaxeras därför på ett betydande belopp, vilket han överklagat till förvaltningsrätten.

Förvaltingsrätten gick dock på Skatte-verkets linje och avslog överklagandet.

Ivana Vukadinovic/Johan Granath

Lag & rätt

Ny lag ska underlätta beslagtagning av bilarPolis och åklagare vill förbättra sitt samarbete i utredningar

En 30-årig man i Skåne som dömts för rattfylleri 21 gånger och kört utan körkort 134 gånger får ändå behålla sin bil. Men snart kommer med största sannolikhet en lag som gör det lättare att beslagta och förverka trafikbrottslingars fordon.

I november dömdes mannen till fyra månaders fängelse vid Helsingborgs tingsrätt. Den domen handlar om att

han kört utan körkort vid fem tillfällen och varit berusad vid tre av dem. Brotten bedöms som grov olovlig körning och grovt rattfylleri. Under en av körningarna ertappades han med så mycket som 2,43 promille alkohol i blodet.

Enligt Helsingborgs Dagblad har 30-

åringen rapporterats för över 200 fall av trafikbrott sedan han var 15 år. Då körde han första gången bil utan körkort.

Nu, vid den senaste rättegången, yrkade åklagaren på att 30-åringens två bilar skul-le skrotas eller säljas. Men tingsrätten tyck-te att det räckte med att förverka en bil. När det gällde den andra menade man att det saknades tillräckliga uppgifter om

§”Skatteverket tror inte på dessa uppgifter och menar att oredovisade intäkter hamnat i trafikskoleägarens fickor. ”


Lag & rätt

bland annat värdet på bilen, och att rätten därför inte kunde avgöra om det var skä-ligt att skrota eller på något annat sätt göra sig av med den.

Om den nya lagen hade varit verklighet redan nu är det möjligt att båda bilarna va-rit förverkade utan att domstolen ens hade behövt pröva frågan.

I en promemoria som lades fram för jus-titieminister Beatrice Ask i början av no-vember förslås att ”ett beslagtaget fordon ska få säljas eller förstöras redan innan förverkandefrågan har prövats, om förva-ringskostnaden för fordonet kan förvän-tas överstiga dess värde”.

Man kan säga att lagförslaget innebär att

möjligheten att skrota eller sälja trafik-brottslingars fordon utvidgas.

I syfte att förebygga trafikbrottslighet ”och därmed främja trafiksäkerheten” fö-reslås att fordon som används vid brott enligt trafikbrottslagen ska förverkas, ”om den som döms har gjort sig skyldig till flera fall av olovlig körning, rattfylleri eller

grovt rattfylleri under en begränsad tid”.I de här fallen förutsätts att förstörelsen

eller försäljningen av fordonen behövs för att förebygga fortsatt trafikbrottslighet. ”Förverkande ska underlåtas endast om det är uppenbart oskäligt.”

I promemorian föreslås vidare att Åkla-garmyndigheten och Rikspolisstyrelsen får i uppdrag att tillsammans utarbeta rikt-linjer för att ”förbättra sina metoder och sin samverkan när det gäller att utreda för-utsättningarna för fordonsförverkande”.

Lagändringarna förelås träda i kraft den 1 juli 2014.

Catarina Gisby

Trafikskola fick rätt i skattetvist efter åtta år”Jag tvingades belåna mitt hus”Efter en mer än åtta år lång skatte tvist fick slutligen en trafikskola i Helsingborg rätt. – Det känns jättebra. De här åren har varit tuffa, säger trafikskolans ägare som väljer att vara anonym.

Trafikskolan misstänktes för att ha fuskat. Skatteverket under-sökte hur mycket bensin tra-

fikskolan köpte och såg att förbruk-ningen hade minskat i maj 2004 mer än den gjort under tidigare år.

Ägaren hävdade att bränsleförbruk-ningen minskat eftersom trafikskolan hade skaffat sig miljövänligare bilar och att alla lärare hade utbildats i Eco-Driving år 2004. Det trodde inte Skat-teverket helt och hållet på utan miss-

tänkte att skolans ägare också tankade andra bilar.

– Skatteverket körde på sina kalky-ler om bränsleförbrukning och hur många mil vi körde på lektionerna. Sedan gjorde de ett snitt för alla tre åren. Men eftersom bilarna blir bättre och bättre så förändras bränsleför-brukningen, säger ägaren.

Efter två år genomfördes en eftertax-ering med skattetillägg. Trafikskolan överklagade beslutet i länsrätten, som dock höll med Skatteverket. I mars 2010 överklagade Trafikskolans ägare till kammarrätten som kom till sam-ma slutsats som länsrätten och Skat-teverket.

– När vi förlorade i kammarrätten blev jag och min fru tvingade att be-tala på en gång, annars blev räntan

hög. Skattemyndigheten krävde att vi betalade runt en halv miljon kronor. För att ha råd med det var jag tvungen att belåna mitt hus, säger trafikskole-ägaren.

Eftersom ärendet bedömdes som intressant gick Högsta förvaltnings-domstolen med på att ta upp målet. Där friades trafikskolans ägare. Han får tillbaka den halva miljon han beta-lat in till staten och dessutom 25 000 kronor i ersättning för rättegångskost-nader.

– Det har varit mycket oro och extra-jobb under helger och kvällar. Det känns jättebra att ha vunnit. Jag har tagit hjälp av min revisor och av en skattejurist. Det har varit tufft. Utan hjälp hade jag aldrig klarat det.

Ivana Vukadinovic

§”Lagförslaget innebär att möjligheten att skrota eller sälja trafikbrottslingars fordon utvidgas.”

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son


18-19-åringar i Sverige är minst intresserade av att ta körkortBetydligt fler tidiga förare i övriga SkandinavienKörkortstagandet bland svenska 18-19-åringar är lägre än bland jämnåriga i Danmark, Norge och Finland. Detta trots att det varken är dyrare eller framstår som svårare att ta körkort i Sverige.

I Sverige och i övriga västvärlden syns en utveckling där andelen unga som tar körkort minskar. Forskningen

brukar förklara detta med att ungdomspe-rioden under de senaste årtiondena har sträcks ut. De unga utbildar sig under längre tid, etablerar sig senare på arbets-marknaden och bor hemma hos mamma och pappa längre.

I Sverige hade knappt hälften, 48 pro-cent, av dem som fyllt 19 år den första juli 2012 B-körkort, enligt Hans Mattsson, sak-kunnig på Transportstyrelsen. I Norge upp-ges siffran för 19-åringarna vara 80 procent, enligt Autoriserte Trafikkskolers Lands-forbund. Siffran för Danmark är osäker, men en tidigare uppgift säger 70 procent. I Finland var andelen 19-åringar med kör-kort 78 procent år 2008, enligt finska Tra-fiksäkerhetsverket.

Hans Mattsson tycker att siffrorna från andra länder bör tolkas med försiktighet.

– Det gäller ju att jämförelsen är lika. Andelen beror på hur man räknar och när man räknar, jag har svårt att tro att till ex-

empel 80 procent av 19-åringarna i Norge skulle ha körkort. På den nivån brukar an-delen landa om man räknar in hela be-folkningen.

Kurt Erlands är generalsekreterare i NTU, Nordisk Trafikskole Unionen och djupt engagerad på flera plan i Finlands bilsko-leförbund. Han tror inte att så mycket för-ändrats i körkortstagandet sedan 2008 och förklarar den stora andelen finska ungdomar som tar körkort med tradition och svagt utbyggd kollektivtrafik.

– Det har alltid varit naturligt att ta kör-kort så fort man får i Finland och körkort-stagandet ligger stabilt. Möjligen har det

Yngst vid ratten

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Danmark Finland Norge Sverige


minskat en aning. I större städer som Hel-singfors och Åbo tar färre unga körkort, jämfört med på landsbygden, säger Kurt Erlands, som är trafiklärare i Kristinestad.

I januari 2013 inför Finland nya regler för trafikutbildningen. De innebär bland annat att den som kör privat, ungefär halv-vägs in i utbildningen måste göra ett åter-besök på trafikskolan för gruppövningar och riskutbildning. Ändringen innebär bland annat också att obligatoriet att köra på trafikskola utökas och att ett handle-darsystem införs för privat övningskör-ning. Priset för ett körkort kommer troli-gen att öka med 400-500 Euro. I dag kos-tar ett finskt körkort i snitt 1 700-1 800 Euro, enligt Kurt Erlands.

Prishöjningen orsakade till en början debatt och protester men verkar ha accep-terats.

– De flesta tycker att körkort är dyrt men samtidigt finns en acceptans därför att det upplevs som en investering i trafik-säkerhet.

Även i Norge anses det vara dyrt med körkort. Ett norskt körkort kostar, enligt Tor Inge Soma som är ordförande i Auto-riserte Trafikkskolers Landsforbund (ATL), i dagsläget i snitt 30 000 norska kronor plus avgifter. Det uppfattas som dyrt.

– Det ses som mycket pengar men sam-tidigt ser många, främst föräldrarna, kör-kortet som en bra och långsiktig investe-ring i trafiksäkerhet, säger Tor Inge Soma.

Förklaringarna till att många unga väl-jer att ta körkort i Norge kan enligt Tor-

Inge Soma vara att en relativt stora andel av befolkningen bor på landet. Dålig kol-lektivtrafik är en annan.

– Det är en mindre andel i de större stä-derna som Oslo, Trondheim och Bergen. Där är kommunikationerna bättre. Många av dem som avstår är studenter som prio-riterar annat än körkort.

Den norska trafikantutbildningen be-står av fyra delar. "Trafikalt grunnkurs" är obligatorisk innan eleven får börja öv-ningsköra och omfattar 17 lektionstim-mar. De övriga tre delarna avslutas alla med en obligatorisk lektion och har ytter-ligare obligatoriska inslag.

I Danmark är trafikutbildningen för kör-kort B ganska hårt styrd. Den består av minst 29 teorilektioner och minst 4 lektio-ner på övningsplats eller manöverbana. Den praktiska delen består av 16 lektioner i trafikmiljö och fyra manöverlektioner på ”körteknisk anläggning”. Allt som allt be-tyder det minst 53 obligatoriska lektioner.

Enligt René Arnt, som är ordförande i Dansk Körlärarunion, kostar ett danskt körkort 12 000-15 000 kronor. All förarut-bildning sker på trafikskola.

– Privat övningskörning existerar inte i Danmark, säger han.

I Sverige tillåter trafikutbildningen att eleven övningskör privat hela vägen fram till körprovet. Den som kör privat måste dock ha en handledare som är godkänd av Transportstyrelsen och har genomgått handledarutbildning. Samtliga körkorts-tagare måste också genomgå riskutbild-ning. Johan Granath

Transportstyrelsen saknar statistikdatabasStatistiken över andelen svenska 1819 åringar som tar körkort är svårtillgänglig. Inte ens Transportstyrelsen har sådana uppgifter. För att få en uppfattning om andelen 18 19åringar som tar körkort krävs uppgifter från Transportstyrelsen och från SCB.

Att det inte finns några färdiga rutiner för att plocka ut statistik över till exempel andelen körkortsinnehavare under

olika förutsättningar är ett bekymmer, menar Hans Mattsson, sakkunnig på Transport sty relsen. Till exempel behövs statistiken för myndighetens tillsynsfunktion och för uppföljning.

– Vi har inte de kanalerna men det är ett arbete igång med att bygga upp en ny databas, bland annat för att kunna uppfylla vårt tillsynsuppdrag, säger Hans Matts son. Johan Granath

Det är svårt att säga varför svenska 18-19-åringar tar körkort i mindre utsträckning än jämnåriga i Norge, Finland och Danmark. Det menar VTI-forskaren Nils-Petter Greger-sen. Samtidigt börjar norska ung-domars inställning till körkort att likna svenska ungdomars, menar den norske forskaren Dagfinn Moe.

Det finns inga vetenskapliga un-dersökningar om skillnaderna i körkortstagande bland unga i de

nordiska länderna, enligt Nils Petter Gre-gersen, forskningsdirektör på VTI.

– Vi kan egentligen bara spekulera i skillnaderna. En delförklaring kan vara att vi har flera och större städer i Sverige och att övriga nordiska länder har mer glesbygd och fler mindre orter.

Nils Petter Gregersen menar också att den nedgång som skedde i svenska 18-19- åringars körkortstagande under 1990-ta-let, delvis kan ha att göra med det föränd-rade kunskapsprov som infördes 1990. Provet hade 40 uppgifter med fyra alter-nativ, där fler än ett alternativ kunde vara

Förändrade prov, när het till kollektivtrafik, internet, miljöfunderingar . . .

Många faktor er bakom (o)vilja att ta körkort

Yngst vid ratten


rätt. Tidigare kunde bara ett alternativ vara rätt.

– Det finns en tendens till att körkorts-tagandet gick ner efter det, troligen därför att provet uppfattades som svårare när man skulle ta ställning till fler alternativ.

Dagfinn Moe är trafikforskare på norska forskningsstiftelsen Sintef. Även han tror att en faktor som fler boende i städer i Sve-

rige, jämfört med Norge, kan förklara skillnaden i körkortstagande bland 18-19- åringar. Sämre kollektivtrafik kan vara en annan förklaring.

– Bor du på landet i Norge så vill du ha körkort, säger Dagfinn Moe.

Samtidigt tycker han att det verkar vara en hög siffra, att 80 procent av de norska 18-19-åringarna skulle ha körkort (se arti-kel härintill). Han menar att inställningen till körkortstagande bland unga i Norge håller på att bli som i Sverige.

– Vi ser en klar nedgång i antalet som tar körkort och min bild är att skillnader-na mellan Norge och Sverige minskar. Nedgången är speciellt tydligt i större or-ter som Oslo och Bergen.

En undersökning om svenska ungas in-ställning till körkortstagande, som VTI gjorde 2009, visade att de flesta 18-19- åringar tänkte ta körkort. Motiven var främst rörelsefrihet och ökade möjlighe-ter till arbete. Men det fanns också fler skäl att vänta, till exempel tidsbrist, höga kostnader och bilens negativa miljöpåver-kan.

Det är samma argument som nu visar sig hos norska ungdomar, menar Dagfinn Moe.

– Det är en tydlig trend att man verkar prioritera annat, till exempel studier och resor, liksom miljöfrågan. Körkort upp-fattas också som dyrt, en extra utgift man inte har råd med.

Han tror också att den stora internetan-vändningen bland unga är en förklaring till att fler väntar. Internet gör att många transporter inte behöver genomföras, ef-tersom aktiviteten eller ärendet kan lösas digitalt.

– Sociala medier gör till exempel att en del av de ungas sociala aktiviteter sker via datorn. Många upplevelser som man tidi-gare behövde förflytta sig för att utföra, kan i dag göras hemifrån.

Att många 18-19-åringar väntar med körkort sägs ibland vara bra för trafiksä-kerheten, eftersom unga förare tillhör de mest olycksdrabbade. Dagfinn Moe håller delvis med.

– Att det är färre riktigt unga som tar körkort kan vara bra. Samtidigt är det knappast de mc- och bilintresserade ung-domarna, som också är de mest riskbe-nägna, som avstår.

Text: Johan GranathFoto: Staffan Gustavsson

– Det kan finnas många delförklaringar till varför unga i Sverige tar körkort lite senare, säger Nils-Petter Gregersen, VTI.

Förändrade prov, när het till kollektivtrafik, internet, miljöfunderingar . . .

Många faktor er bakom (o)vilja att ta körkort


I Mjölby i Östergötland tar cirka 55 procent av alla 18-19-åringar körkort för att köra bil. Det är över riksgenomsnittet. − Jag hade faktiskt en känsla av att siffran skulle vara ännu högre. De flesta som kommer till oss är unga, mellan 18 och 20 år, säger Patrick Hallén, som äger Thores Trafik-skola i Mjölby.

I Mjölby kommun bor det cirka 26 000 invånare och cirka 6 000 av dem bor på landsbygden. Att antalet 18-19- åringar

som tar körkort i Mjölby är så pass högt be-ror till stor del på en tradition på orten och

trakten omkring. Bilen ses av många som en självklarhet och körkort är en förutsättning för att få ett arbete. De flesta unga börjar öv-ningsköra privat tidigt och har många mil i kroppen när de kommer till trafikskolorna. Bilen är ett naturligt transportmedel i Mjöl-by, enligt Patrick Hallén.

− När jag bodde i Stockholm promene-rade folk cirka 15 minuter mellan punkt a och punkt b utan att tänka på det. I Mjölby tar man i princip alltid bilen när gångav-ståndet är 15 minuter. Det är smidigt att ta bilen här, det är lätt att få en parkerings-plats till skillnad från större städer. Nack-

delen med detta är att det blir många korta resor med bil på mindre orter, vilket ju är negativt både för miljön och för hälsan.

Patrick Hallén har jobbat som trafiklä-rare sedan år 1990. På den tiden var det ännu fler unga i Mjölby som tog körkort. När han började som lärare kunde trafik-skolan försörja sig på att trafiklärare satt i bilen och gav körlektioner hela dagarna. Men under 90-talet förändrades de ungas beteende på många olika sätt. De bodde kvar hemma längre än tidigare, fick jobb senare och anställningsvillkoren i arbetsli-vet förändrades. Ungdomarna studerade också i högre grad och framförallt längre, samt bildade familj senare.

Mjölby trotsar statistiken 55 procent av 18-19-åringarna tar körkort

”Här tar alla bilen när gångavståndet är 15 minuter”

Thores Trafikskola fyller 63 år nästa år och många av dagens 18-åringarnas föräldrar tog sitt körkort på skolan som unga. Här har alltså generationer tagit sitt körkort och de flesta känner till skolans ägare. − Vi är så lyckligt lottade att vi inte behöver marknadsföra oss. Det räcker med STR:s hemsida och vår egen hemsida, säger Patrick Hallén.

Yngst vid ratten


− Även om antalet unga som tar körkort här är stort jämfört med andra, större stä-der märker vi också att det är färre som tar körkort överlag i dag. Trafiklärarnas ar-bete har förändrats mycket, mest till det roligare, säger Patrick Hallén.

− I dag består vårt arbete också av intro-duktionsutbildning samt riskutbildning-arna där man får en helt annan kontakt med eleverna. Kraven för jobbet har höjts genom alla våra fortbildningar.

Förutom Mjölby kommer eleverna från kringliggande mindre orter som Boxholm, Mantorp, Vadstena och Tranås till Thores Trafikskola. Anledningen är till stor del att många av eleverna går på gymnasiet i Mjölby.

− Här finns ett motorsportgymnasium som är unikt, många av länets racingstjär-nor har gått där. Du skulle vara här en mor-

gon runt klockan åtta när gymnasiesko-lorna öppnar och se alla bilar och mopeder som dundrar in, säger Patrick Hallén.

Trafikskolorna i Mjölby har ett avtal med gymnasieskolorna att eleverna får ta ledigt när de ska genomföra halkutbild-ningen, riskutbildningarna, stadskörning-en som genomförs i Linköping och teori-provet.

− Det betyder mycket för oss. På vissa andra orter får eleverna inte ta ledigt.

19-åringarna Eric Lindell och Ida Hal-lén är två Mjölbybor som tycker att kör-

kortet är viktigt. Ida Hallén tog körkort förra året och Eric Lindell har uppkörning om en månad.

− Jag bor i Boxholm och jobbar i Mjölby och behöver bil för att lättare komma till jobbet och träffa kompisar. Pendeltågen är ofta försenade och så går de inte sådär jätteofta. De flesta av mina kompisar har körkort, säger Ida Hallén.

Eric Lindell är inne på samma spår. Han behöver körkortet i jobbet, eftersom han jobbar på en mack.

− När jag fick jobbet så visste min chef att jag höll på att ta körkort. Det är bra att ha körkort i mitt jobb, till exempel när man ska flytta på bilar. De flesta av mina kompisar, både tjejer och killar, har kör-kort.

Text: Ivana Vukadinovic Foto: Staffan Gustavsson

− Föräldrarna betalar delar av mitt körkort, men jag hade också egna, sparade pengar, säger 19-årige Eric Lindell.

− Pendeltågen är ofta försenade och så går de inte sådär jätteofta. De flesta av mina kompisar har körkort, säger 19-åriga Ida Hallén.

”Det är bra att ha körkort i mitt jobb, till exempel när man ska flytta på bilar. ”

Nya regler 19 januari

Dags för nya körkortsreglerFörändrade villkor för tyngre fordon och mc gäller från 19 januariRiksdagen har beslutat om en rad nya körkortsregler och den 19 januari 2013 träder de i kraft. Förändringarna gäller bland annat höjda ålders-gränser och nya förutsättningar för att köra tyngre fordonskombinatio-ner. Fem nya körkortsbehörigheter införs. Prov till de nya behörigheterna kan bokas redan nu.

Bakom beslutet om nya körkortsreg-ler ligger ett EU-direktiv. Avsikten är att medlemsländerna ska ha mer

enhetliga bestämmelser, som i sin tur ska ge ökad säkerhet i trafiken. Direktivet, som formellt kallas Det tredje körkortsdi-rektivet, är Europaparlamentets och Euro-parådets direktiv om körkort och tillkom 2006. Nu träder alltså de svenska reglerna i kraft den 19 januari.

Reglerna ger förändringar på många olika områden. Mitt i trafiken redogör för de stora dragen. Mer information finns på Körkortsportalen.se.

Nya regler för bilar med släp. Det tidigare kravet på att släpets totalvikt inte får väga mer än

dragfordonet tjänstevikt tas bort. B-behö-righet kommer även i fortsättningen ge rätt att dra ett lätt släp på 750 kg, men även tyngre släp blir nu tillåtna. Sammanlagt får dock bil och släpfordon inte väga mer än 3 500 kg.

För att göra det möjligt att köra tyngre släp införs nu också en speciell variant av B-körkort, kallad utökad B-behörighet. Den ger inte innehavaren rätt att köra större personbilar eller lastbilar, men väl att köra bil med släp som tillsammans får uppgå till max 4 250 kg. Utökningen gäller enbart vid tillkopplad släpvagn.

Den utökade B-behörigheten kräver ett särskilt körprov, som kan tas för sig eller samtidigt med

det vanliga körprovet för B. För att göra provet för den utökade B-behörigheten ställs krav på fordonet, bland annat angå-

ende vikt och bilbälten. Den som ska göra körprovet måste själv skaffa fram ett lämpligt fordon att göra provet i. Mer in-formation om vilka krav Transportstyrel-sen ställer på fordonen finns att läsa på Körkortsportalen. Provet kan bokas redan nu, men inte göras förrän tidigast den 13 januari 2013. Åldersgränsen kommer att vara 18 år. Övningskörning för utökad B-behörighet får starta vid 17,5 års ålder.

Utökad B-behörighet kommer att mar-keras på baksidan av det vanliga körkor-tet.

Nya körkortsbehörigheter be - tonar det stegvisa tillträdet. Med hjälp av fem nya körkortsbe-

hörigheter ska tillträdet till att få köra tunga fordon ske mer stegvis än tidigare. Avsikten är att en förare börjar med lättare motorcyklar, lastbilar eller bussar, för att med stigande ålder eller ökad erfarenhet få köra tyngre, mer krävande fordon.

De fem nya behörigheterna är A2 (för motorcykel), C1, C1E, D1 och D1E (för lastbil och buss).

Den stegvisa trappan för motorcykel in-leds med behörighet A1 för en motorcykel med högst 11 kW, som kan tas vid 16 års ålder. Den nya behörigheten, A2 för mel-lanstora cyklar med högst 35 kW, gäller från 18 år. För tung motorcykel, behörig-het A, höjs åldersgränsen till 24 år, mot tidigare 21 år.

Men den nya behörigheten A2 ger också möjlighet att göra ett eget hopp på skalan. Efter att ha haft den behörigheten i minst två år är det tillåtet att ta behörighet A, vil-ket i praktiken kan betyda vid 20 års ålder.

För att få köra fyrhjulig motorcykel krävs behörighet B. Den som redan nu har behörighet A utan begränsning får även i fortsättningen köra fyrhjulig motorcykel, trots de nya reglerna. Det är en allmän princip inom körkortslagstiftningen att den rätt man skaffat aldrig kan förloras. Undantaget är förstås om körkortet åter-kallas.

Behörighet A1 och A2 ger rätt att köra trehjulig motorcykel med högst 15 kW nettoeffekt. För tyngre trehjulingar krävs behörigheterna A eller B.

För lastbil och buss medför de nya reglerna höjda åldersgränser och fyra nya behörigheter, C1,

C1E, D1 och D1E. För den som är yrkesförarutbildad att

köra godstransporter gäller behörigheter-na C och CE från 18 års ålder. För icke ut-bildade höjs gränsen till 21 år. För yrkesfö-rarutbildade bussförare med behörigheter D och DE gäller 21 år, för icke utbildade den höjda gränsen 24 år.

Den som går en gymnasieutbildning till bussförare kan få behörighet D1, D1E, D eller DE med vissa begränsningar från 18 års ålder.

För samliga körkort för tunga behörig-heter – C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D och DE – gäller att de får en kortare giltighets-tid. Nu måste alla körkort för buss och lastbil förnyas efter fem år, mot tidigare tio år. Kortet måste förnyas innan giltighetsti-den gått ut. Krav på hälsodeklaration och läkarintyg blir hårdare.

Även åldersgräsen för att få övningsköra justeras. För C1, C1E och BE gäller att ingen öv-

ningskörning får göras före 18-årsdagen. För övriga körkort gäller vanliga principer om övningskörning en tid innan.

Britta Linebäck



Hybridteknik är framtiden Istället för eldrivna bilar bör samhället satsa på hybridteknik, eftersom batterierna fortfa-rande är för dåliga och innebär för stor nega-tiv miljöpåverkan.

Det skriver kemiprofessorn Dag Noréus och ingenjören i hybridsystem Johan Lindström i en debattartikel i DN. De menar att satsning-en på renodlade elbilar bromsar en utveck-ling av hybridbilar som totalt sett snabbare skulle ge minskade koldioxidutsläpp. En hybridbil är en bil som har både en el- och en förbränningsmotor.

Skribenterna räknar upp ett antal batteriföre-tag och elbilstillverkare som inte klarat mark-nadens krav och som har gått i konkurs. Det handlar bland annat om det norska projektet Think som gick i graven 2011.

Vad är då felet med helt eldrivna bilar enligt Noréus och Lindström? I huvudsak handlar det om att elbilar kostar alldeles för mycket, har för dålig kapacitet och för kort livslängd. Batteriet är det stora problemet. Det kräver stora mängder ovanliga och dyra metaller, som dessutom bryts under tveksamma för-hållanden, bland annat i Kongo.

Alternativet är, menar de, en satsning på hybridteknik. En hybrid kräver en bråkdel så stort batteri som en helt eldriven bil. Dess batteri har också en betydligt längre livslängd tack vare den relativt låga belastningen.

Dag Noréus och Johan Lindström menar att den nuvarande satsningen på elbilar bidrar till ökade koldioxidutsläpp, eftersom tillgången på batterier till hybrider begränsas. Dessutom innebär den så kallade marginaleffekten att mer kolkraftsproducerad el produceras när efterfrågan på el för att ladda elbilar ökar.

JG

Studie ska kartlägga hur förarutbildning går tillLinköpings universitet har fått 6,6 miljoner kronor för att under tre år studera förarutbild-ning i praktiken. Forskningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur lärande går till under bilkörning. Till exempel hur instruktion från lärare till elev omsätts i praktisk handling.

– Det är tredje gången vi söker medel och

jättespännande att vi nu får göra detta, säger forskaren Jakob Cromdal vid ISV, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet (LiU). Tillsammans med forskarna Lena Levin från VTI och Mathias Broth, LiU, är han ansvarig för projektet som löper över tre år.

Forskarna ska följa åtta unga elever under deras utbildning; två privatister och sex trafik-skoleelever ända fram till godkänt förarprov. Elever och lärare ska filmas med hjälp av tre kameror som monteras på olika platser i bilen och som tar upp både ljud och bild. En av kamerorna registrerar förutom det som händer inne i bilen också det som händer framför.

– Vi har faktiskt börjat följa en elev, en av pri-vatisterna, för att prova ut kamerorna som nu fungerar på ett bra sätt. När studien inleds är tanken att vi ska åka med själva när vi har möjlighet och när det passar elever och tra-fiklärare. Det kan också vara aktuellt att filma genomgångar före lektioner, liksom hur lära-re och elev pratar efteråt.

Tanken är att forskningen så småningom ska komma trafikskolor och andra till godo. Hu- vud syftet är att studera lärande i den speci-ella miljö som en bil är.

– Det är en väldigt speciell lärandesituation där vi bland annat kommer att studera hur lärare och elev kommunicerar men också hur eleven kommunicerar med den omgivande

trafikmiljön. Det är en av få lärandesituatio-ner där lärandemiljön förändras hela tiden.

Unikt är också att det inom förarutbildningen finns ett praktiskt slutmoment – förarprovet – där eleven får en kvittens på att hon eller han kan köra, menar Jakob Cromdal.

Forskningen om förarutbildningen i praktiken kommer igång i början av 2013.

JG

Ursäkten eftersupning utreds av regeringenVar femte person som misstänks för rattfylleri hävdar att det inte handlar om rattfylleri utan om eftersupning, det vill säga att han eller hon druckit efter bilkörningen. Inte före eller under den. Detta enligt MHF, Motor förarnas helnykterhetsförbund.

Men snart är det förhoppningsvis inte någon större vinst med att påstå något sådant.

Frågan om eftersupning utreds på regering-ens uppdrag, och utredningen ska efter att ha varit ute på remiss vara klar till våren. En lag som gör det straffbart att dricka alkohol ett antal timmar i anslutning till bilkörningen om man förstår att det kan bli fråga om en polisutredning skulle kunna vara verklighet 2014. CG

i förbifarten

i förbifarten

Var tredje bilförare har svårt att se text på vägskyltarMånga fortsätter att köra bil trots att de inte ser särskilt bra och till och med vet om att synen är dålig. Det visar en undersök-ning som försäkringsbolaget Trygg-Hansa har gjort.

3 400 svenskar i åldern 18 till 65 år inter-vjuades. Var tionde bilförare avslöjade att han eller hon kör bil trots att synen inte är optimal. Nästan var tredje bilförare upp-gav att han eller hon har svårt att se vad som står på vägskyltarna.

Tre av fyra tillfrågade i undersökningen tycker att det borde vara obligatoriskt att kontrollera synen när man förnyar sitt kör-kort, men både myndigheter och styrande politiker menar det är onödigt och kost-nadskrävande.

CG

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

Alkolås i samtliga statliga bilar, obligatoriska reflexvästar i alla fordon och en översyn av kör-kortssystemet, det är några av önskemålen på trafikområdet i årets motionsflod i riksdagen.

Vissa av förslagen känns igen, de återkommer från år till år. Åter-igen dyker det till exempel upp

motioner om att handhållna mobiler och sms:ande bör förbjudas under bil-körning, och det från båda blocken. En gissning är dock att motionerna kom-mer att avslås, precis som de avslagits tidigare. Regeringen visar inga tecken på att ändra inställning i den här frågan, trots ett relativt stort tryck utifrån.

Å andra sidan, flertalet motioner bru-kar avslås, ofta med hänvisning till ett på gående arbete eller att man avvaktar tillsatta utredningar.

Oavsett vad som händer kan det vara intressant att se vad riksdagsledamöter-na vill att regeringen tar itu med.

I år är det flera riksdagsledamöter, framför allt moderater, som vill se en översyn av körkortssystemet. De är oro-ade över att färre unga tar körkort och menar att det gör det svårare för ungdo-marna att komma in på arbetsmarkna-den. (Svenskt näringsliv har gjort un-dersökningar som visar att det kan vara så, se Mitt i Trafiken nr 3 2012.) Isabella Jernbeck, M, kritiserar till exempel de i hennes tycke orimligt långa köerna för att få en tid för uppkörning:

”Väntetiderna är inte sällan flera veck-or och i många fall även flera månader.” Teoriprov förfaller och ”måste göras om samtidigt som körkortskandidaterna åker land och rike kring för att i bästa fall hitta en uppkörningstid. Problematiken kring och kostnaden för att ta körkort är idag ohållbar.”

I vårt grannland Norge är det obliga-toriskt att ha en reflexväst i sin personbil när man är ute och kör, och det är något som vi borde ta efter i Sverige menar ett antal socialdemokrater och moderater. Låt den ingå i säkerhetsutrustningen, precis som varningstriangeln. En bilist förvandlas lätt till fotgängare vid ett mo-torstopp:

”I Sverige med våra långa mörka årsti-der är det extra viktigt att man syns bra”, skriver Agneta Gille, S.

Andra förslag i högen av motioner är kravet på alkolås i alla statliga bilar (från Krister Örnfjäder, S) och en uppmaning till regeringen att se över hur fler företag kan uppmuntras till att utrusta nya tjänstebilar med alkolås (Hans Rothen-berg och Mikael Cederbratt, båda M).

Kristdemokraten Lars-Axel Nordell och flera med honom tycker att trafiksä-kerhetsmedvetandet behöver höjas bland utryckningsförare. Nordell vill att reger-ingen utreder möjligheten att inrätta ett nationellt yrkeskompetensbevis för fö-rare av utryckningsfordon som ambu-lanser, brand bilar och polisbilar.

Stina Bergström, Annika Lillemets och flera andra miljöpartister vill att 30 kilometer i timmen införs som bashas-tighet i landets tätorter. De hänvisar till aktuell forskning vid Lunds universitet (Se Mitt i Trafiken nr 3 2012) som slår fast att det är den bästa hastighetsbe-gränsningen ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Men Trafikverket tänker föreslå bas-hastigheten 40 kilometer i timmen i tät-orterna.

Oroväckande, anser miljöpartisterna:”Det är också märkligt eftersom Tra-

fikverket tidigare i sin handbok Rätt fart i staden – hastighetsnivåer i en attraktiv stad förespråkar 30 kilometer i timmen.”

Andreas Norlén, M, funderar också kring de oskyddade trafikanternas sä-kerhet. Han tycker att en översyn av den

så kallade Zebralagen vore lämplig. La-gen skulle öka säkerheten för gångtrafi-kanter. Fordon ska alltid stanna vid obe-vakade övergångsställen och ge gående företräde. Men lagen har inte fått avsedd effekt. Nu väljer många kommuner i stället att minska antalet övergångsstäl-len för att tvinga gångtrafikanter att se sig för innan de korsar en gata. ”Detta förefaller vara en alldeles bakvänd ut-veckling”, skriver Andreas Norlén, och tillägger ”…det finns skäl att överväga förändringar.”

Anna Wallén, S, vill att hastigheten ut-anför förskolor begränsas till 30 kilome-ter i timmen och Anita Brodén, FP, vill se en förbättrad säkerhet i samband med skolskjutsar. ”Enligt NTF dödas eller skadas varje år omkring 45 barn i sam-band med skolskjuts i Sverige.”

Sverigedemokraterna David Lång och Mikael Jansson tycker att bötesbeloppen för trafikförseelser ska baseras på in-komst, åtminstone delvis, och så vill de se ett pricksystem för körkortsinnehava-re där tre trafikförseelser leder till indra-get körkort.

Anita Brodén, FP, och Annika Qarls-son, C, har tillsammans skrivit en mo-tion som de kallar ”På väg mot nollvi-sionsmålet”. De listar flera önskemål. Bland annat vill de ha obligatorisk drog-testning av förare vid olyckor, ökade in-formationsinsatser när det gäller risker-na med att köra dagen efter det att man druckit alkohol, och så tycker de att en oberoende och kritisk granskare bör ut-värdera de nollvisionsinsatser som hit-tills gjorts:

”Beslutsfattare på olika nivåer och i olika organisationer kan då dra slutsatser baserade på fakta för att de ska kunna prioritera rätt och förstå innebörden av och ansvaret för en antagen nollvision.”

Catarina Gisby

Riksdagen


Foto: Holger Ellgard

Nytt och begagnat i årets motionsflod


Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund Bakvagnen

Angeläget

Höstmötets kickoff med teatergrupp i tätenPubliken fick i år bestämma vilka ämnen som skulle tas upp på höstmötets kick-off med hjälp av Stockholms Improvisationsteater. Moral och etik lades fram som för-sta förslag, därefter följde i tur och ordning tillsyn, skatterevision, tra-fiklärarutbildningen och provköer.

– Moral och etik, det är sådant vi har haft uppe på ordförandekonferensen i dag, inledde STR:s vice ordförande Mi-chael Axelsson. Vi har till exempel talat om kramar. Är det verkligen självklart att dela ut dem på Trafikverkets parkering när någon fått sitt körkort? Är det okej att hålla handen över elevens hand på växel-spaken? Är det okej att undervisa i shorts? Det här är frågor som vi bör lyfta ännu hög re upp på agendan. Du och ditt för-hållningssätt är viktigt!

Skådespelarna frågade trafiklärarna i publiken efter dåliga egenskaper hos en trafiklärare.

– Han är blind, kom det rappt från nå-gon, vilket lockade fram många skratt.

Bra och dåliga egenskaperDe andra dåliga egenskaperna som följde var ”dricker, luktar illa, är aggressiv, rädd, osympatisk, ogillar människor, är gam-malmodig och pervers”.

Skådespelarna ville även ha en lista på


STR:s ordförande Berit Johansson kunde inte vara med på ord-förandekonferensen och kick-offen på grund av sjukdom, men hon hälsade alla välkomna via en länk.

Stockholms Improvisationsteater, på bilden Helena Linde-gren och Janne Berg, förvandlade trafiklärarnas vardag till god underhållning.



goda egenskaper. Den såg ut så här: ”peda-gogisk, lugn, lyssnande, tydlig, kunnig, uppmuntrande, pushande, coachande och effektiv”.

Scener beskrev dagens ämnenMycket målande spelades sedan små sce-ner upp med först den dålige trafikläraren (som var ilsken och längtade tillbaka till vänstertrafikens tid) och sedan den gode (som faktiskt var ganska jobbig han också).

Scenerna som beskrev de övriga ämne-na för dagen var minst lika underhållande. Mellan skrattsalvorna flikade Michael Ax-elsson in mer seriösa kommentarer. Han tog upp de problem trafikskolorna upple-ver när det gäller tillsynen (att den är obe-fintlig eller, när den sker, inte är särskilt genomtänkt) och hur allvarligt det är med trafikskolor som försöker smita undan skatt.

– Jag tycker att skatterevisionen är posi-tiv. Vi måste fullfölja våra plikter gentemot skattesystemet.

Därefter togs trafiklärarutbildningen

upp. I dag ingår den i Yrkeshögskolan, YHS. För STR är det viktigt att trafiklärar-utbildningarna (i dag finns det tio) håller en hög kvalitet. Det är också viktigt att de är så likvärdiga som möjligt.

Nya generationerFramtidens trafiklärare måste vara utbil-dade att utbilda framtidens elever.

– Vi möter ju hela tiden nya generatio-ner, de som kommer nu är de som brukar kallas generation Y, fortsatte Michael Ax-elsson. De är vana vid att ha smarta telefo-ner i fickan och de googlar fram allt de behöver veta. De är kända för att alltid välja den lättaste vägen. Kan de välja bort sådant som inte ”kommer på provet” gör de det.

ProvköernaFörarprovet, ja. Och därmed var det dags för dagens sista ämne: Provköerna.

– Här måste vi hitta en lösning. I dag är det som om det finns ett jättelikt prov-monster som slukar alla bokningstider så fort de dyker upp. Vi hittar inte lediga ti-der förrän flera månader fram i tiden, men Trafikverket säger att vi har oss själva att skylla eftersom vi överbokar. Den slut-sats man kan dra är att systemet inte fung-erar. Det måste ske en förändring.

Uteslutning

Trafikskola utan alkolås utesluts

Alla övningsbilar på STR:s trafikskolor ska vara utrustade med alkolås. Eftersom Halmstad Trafikskola inte uppfyller kra-ven beslutades det om uteslutning vid den ordförandekonferens som ägde rum i an-slutning till höstmötet i Upplands Väsby.

Rekordantal

Många utställare på höstmötet

Sammantaget deltog 650 personer på årets höstmöte i Upplands Väsby, flertalet av dem från torsdagen till fredagen. På mässan fanns 55 utställare, vilket var fler än vanligt.

– Det beror på att vi i år anlitat en pro-fessionell mässarrangör, berättade STR:s Pia Söderlund.

Bakvagnen Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund

Janne Berg och Johan Humlesjö tog publi-ken till hjälp.



STR:s vd Håkan Björklund (bilden) invigde tillsammans med STR:s ordförande Berit Jo-hansson mässan som ägde rum i samband med STR:s höstmöte. Mässkonferencier var Peder Askerlund.



Medlemssidor – Sveriges Trafikskolors Riksförbund Bakvagnen

Dags för prisutdelning

Priser och utmärkelser Under höstmötet delas ett antal priser och stipendier ut till

enskilda medlemmar och trafikskolor. STR: s höstmöte 2012 var inget undantag och i år fanns ett par nya utmärkelser som handlade om inredning och innemiljö på trafikskolan.

Årets Eco-utbildare blev Bengt Larsson Trossö Trafikskola, Karlskrona som fick ta emot pris av STR:s vice ord förande Michael Axelsson. I mitten Pia Söder-lund, STR:s miljösamordnare.

Linas trafikskola i Sala fick diplom för att ha gjort 2012 års fräschaste intryck. Diplomet mottogs av Lina själv: Lina Edqvist.

I störst behov av Lulu Carters hjälp med interiören ansågs Odenplans Trafikskola med Lars Rembjer vara.

VAG-stipendiet delades ut till Gunlög Stjerna, tidigare redaktör för Mitt i trafi-ken. Gunlög jobbar i dag med trafiklä-rarutbildningen inom STR. Per Groth från VAG överräckte diplom via STR:s ordförande Berit Johansson.

Pristagarfoton: Staffan Gustavsson


Pia Söderlund och Karin Joelsson kom-mer äntligen fram till Landskrona efter att ha cyklat hem de nya elcyklarna hela vä-gen från Malmö.

Foto: Sverker Klintenberg

Miljötänk i Landskrona

Elcyklar inköpta till STR:s kansliSTR:s kansli i Landskrona har köpt in två elcyklar som ska kunna användas av både personal och gäster framöver.

– Tanken är att en del av de kortare bil-resorna inom staden ska kunna bytas ut mot cykelturer, berättar STR:s miljösam-ordnare Pia Söderlund.

Cyklarna är med tanke på de komman-de månaderna utrustade med vinterdäck, och det finns även två cykelhjälmar av märket Hövding, den nya hjälmmodellen som fungerar som en airbag: Hövding ser ut som en krage runt halsen, men vid en kollision blåses kragen upp på 0,1 sekun-der och formar sig skyddande kring hu-vudet.

Elcyklarna är inköpta i Malmö och cyk-lades hela vägen, i såväl regn som äkta Skå-neblåst, till Landskrona av Karin Joelsson och Pia Söderlund.


Runt hörnet

Returadress:Sveriges Trafikskolors RiksförbundJärvgatan 4261 44 Landskrona

TrafikOlas ansiktlyftningTrafikOlas Trafikskola är något av ett begrepp för alla inom STR. Den dyker upp lite då och då, ofta på höst- och riksmöten. TrafikOla finns inte i verkligheten utan är en fiktiv trafikskola.

Ibland blir det lite fel hos Trafik-Ola. Man vill nog väl, men… det märks liksom inte. Reklamen

för skolan kan vara lite tafflig, hem-sidan innehåller av och till irrele-vant information, och så är det kan-ske lite sisådär med stämningen när kunderna kliver in på skolan. Inte så inbjudande om man säger så.

Det senare var fallet med den variant av TrafikOlas Trafikskola som fanns med bland utställarna på årets höst-möte. Där satt en hukande receptionist bakom disken och för övrigt fanns det några bord och stolar fyrkantigt uppradade.

– På en del trafikskolor tycker man att det är ett bekymmer att eleverna inte vill sitta kvar och jobba med till exempel teo-rin, de går hellre hem eller någon annan-stans. Därför vill vi i dag slå ett slag för in-redningens betydelse, sa STR:s vd Håkan Björklund.

Till sin hjälp hade TrafikOla denna dag inredningsexperten Lulu Carter och hen-nes assistenter.

– Det är bevisat att inlärning fungerar bättre i inspirerande miljöer, konstaterade Lulu Carter. Jag har två barn som jag följt till olika trafikskolor, och min uppfattning är att människorna som arbetar på sko-lorna är väldigt trevliga men att miljöerna som regel är rätt tråkiga. Mycket skulle kunna göras med ganska enkla medel.

Sagt och gjort. Lulu Carter fick fria hän-der att göra TrafikOlas Trafikskola mera välkomnande, och det gjorde hon genom att trolla fram mera färg (mycket rött och svart) och använda textilier (filtar, match-ande kuddar, djurskinn på golvet) och möblera om så att det blev en skola man

nästan ville krypa in och hålla fredags-kväll i. Mysigt och inspirerande tyckte fle-ra av besökarna, som också passade på att prata lite extra med inredaren för att få med sig ytterligare några goda råd hem.

Text: Catarina GisbyFoto: Staffan Gustavsson

TrafikOlas Trafikskola före och efter, om inredaren Lulu Carter får bestämma.

mitt i trafiken nr 4 2012

Documents