moderat plan för 2010

8/14/2019 Moderat plan fr 2010

1/117

framtidsvalet

Pschngnn

Box 2080 103 12 Stockholm

[email protected] www.moderat.se

Nu gller att vxla om och lgga all kraft p attvinna valen till kommuner, landsting, regioner ochriksdag 2010.

I denna bok, som riktas till aktiva moderater,skriver partisekreterare Per Schlingmann om dengrundlggande inriktningen infr 2010. Utgngs-punkten r att 2010 rs val blir ett val om ansvar,framtid och mellan tv tydliga regeringsalternativ.

Boken heter Framtidsvalet och titeln anger tydligtinriktningen p den kommande valrrelsen. Vl-

jarna efterfrgar svar p hur Sverige kan utvecklasoch Moderaterna ska tillsammans med Allians frSverige ha de bsta svaren.


2/117


3/117

Om bokenUtgiven av Mderaterna 2009

Mderaterna

Bx 2080103 12 StchlmTel 08-676 80 [email protected]

TextPer Schlingmann

Grafisk FormMnia Hallstenssn

IllustrationerFanny Burstrm

FotoSid 10 Tmas Nilssnch 70 MderaternaSid 44 Ylva Sundgrenvriga ftn frn www.sxc.hu

TryckSwep Grafisa


4/117

Hej,

Den hr boken riktas till dig som r

aktiv i Moderaterna.I september nsta r r det val till riks-

dag, regioner, landsting och kommuner.

Med Europavalsresultatet i bagaget r

det nu dags att lgga full kraft p pla-

neringen infr valen 2010. I denna bok

anges riktlinjerna infr kommande val.

Vi tar med oss viktiga erfarenheter frn

valet 2006 och Europavalet 2009 och

ska nu frbereda oss genom att utvecklapolitiken och planera en kampanj som

gr att vi vinner vljarnas frtroende

i valen 2010.

Du som aktiv spelar en helt central rolli detta arbete.

Hr grna av dig av dig med ider och

kommentarer.

Med vnlig hlsning

Per Schlingmann

partisekreterare

[email protected]


5/117

FRAMTIDSVALET.

6

Innehll.

INLEDNING. 8Ett Eurpaval med nya inslag 12Gda frutsttningar 14Ett allvarligt enmist lge 14Refrmrienterad mandatperid 15Mer Allians n ngnsin tidigare 17Regeringsalternativen 19Frtsatt frnyelse av Mderaterna 192010 rs val blir ett framtidsval 23Vr strategi infr 2010 23

EN TID MED MjLIGHETER. 28Tid fr ansvar, lngsitighet ch ativa tgrder 32

ETT VAL MELLAN TV REGERINGSALTERNATIV. 42Alliansens utvecling 47Vnsterexperimentet har mycet att bevisa 50De plitisa alternativen i 2010 rs valrrelse 52

VRA UTMANINGAR. 56Frtstta att lyssna men cs ta stllning 59Delta i valificeringsheatet 60Betydelsen av rttvisa 62Arbete r vr frmsta rttvisefrga 63Enhetliga valitetsniver en rttvisefrga 64En match m icemateriella vrden 65Frtsatt frnyelse av Mderaterna 66


6/117

7

VALkoMMUNIkATIoN I FRAMkANT. 68Vr valampan 2006 72

Nya Mderaterna 73Fler ntater gav fler vlare 74Innvativa ch ppna p ntet 74Lrdmar frn valrrelsen 2006 75Lrdmar frn Eurpavalet 76Ntet r nav men inte ett ml i sig slv 82En utveclad plattfrm fr mmuniatin 83

Sciala medier sapar relatiner 84En vxande allians sm mter vlarna 86ordens betydelse 88En psitiv grundsyn 88Hur vi pratar m Sverige ch den enmisa risen 89Hur vi pratar m vr pliti 90

Hur vi pratar m ss slva 90Hur vi pratar m alternativen 91Handfasta rd 91kampanexempel 92Atuellt p ntet ust nu 92

VRT ETISkA FRHLLNINGSSTT. 98Etis plicy fr Mderaterna 102

VGEN MoT VALRRELSEN 2010. 108Lala valmanifest 112Rerytera valarbetare redan nu 112

Bra med ampanplaneringen 113Vitiga hllpunter till valet 2010 114


7/117

FRAMTIDSVALET.

8

Inledning.


8/117

9

Nu gllerdet att stlla

m frnEurpaval till

valen 2010.


9/117

FRAMTIDSVALET.

10


10/117

11

Inledning: S vinner vi valen 2010.

N

u gller det att stlla m frn Eurpaval tillvalen 2010. Fr Mderaterna var valen

2006 framgngria. Nsta r sa vi vinnaigen. om hur det sa g till handlar denna b.

Tiden fram till valet 2010 mmer att buda p st-ra utmaningar. Mycet handlar m den enmisaavmattningen ch frtsatta finansiella rn. Mendet handlar cs m hur vi an se till att nnu flermmer till sin rtt, hur vi tar nsta steg i bbpliti-en, hur vlfrdens versamheter an utveclas, hurvi sapar ett tryggare Sverige ch hur vi sa laralimatutmaningen. och fr ss sm parti handlardet m hur vi frtstter att utvecla ch frnya ssfr att svara p vlarnas frgr.

I allt detta r det vr uppgift att visa vlarna attMderaterna, bttre n andra, larar av att ledaSverige i en mplicerad tid.


11/117

FRAMTIDSVALET.

12

I det hr apitlet disuteras bde slutsatser frn detnyss avslutade Eurpavalet ch vitiga fatrer fr

att vi sa bli mvalda 2010.

Ett Europaval med nya inslagI Eurpavalet valde 120 000 fler vlare Mderater-na n i det fregende valet 2004. Valdeltagandetade ch Mderaterna fic i valet 18,8 prcent.Detta innebar att vi ndde vra ml; dels att brytatrenden med frsmrade valresultat ch dels att bi-dra till ett hgre valdeltagande. Detta r gldandefr ss sm regeringsbrande parti, inte minst i ettlge dr vlarna valde in ytterligare ett parti. Vibehller vra fyra mandat, vilet r vitigt fr vrtinflytande i Eurpaparlamentet.

Samtidigt r det givetvis s att vi hade unnat graett vsentligt bttre valresultat. Varfr vi inte nddeupp till vr ptential mmer en srsild valutvrde-

ringsgrupp, sm leds av risdagsledamten TmasTb att frdupa sig i.

En frlaring r sannlit att vlarna betratarEurpaval sm vsentligt annrlunda n val till m-muner, landsting ch risdag. Ingen regeringsmat

str p spel, vilet gr att mnga nner sig friare.Till viss del blir Eurpavalet ett stt att snda signa-ler till det plitisa systemet. 2004 sndes en tydligsignal via det stra stdet fr junilistan ch i rsignalerade vlarna via Piratpartiet. Det r vitigtfr ss att ta detta till ss. Teniutveclingen sapar


12/117


13/117

FRAMTIDSVALET.

14

Goda frutsttningarVra frutsttningar r gda infr valen nsta r.

opininssiffrrna r vsentligt bttre i dag n fr ettr sedan ch hgre n vrt valresultat frn 2006.Det betyder att mnnisr r nyfina p ss.

Utveclingen avspeglar ett nytt lge i svens plitidr regeringsfrgan, enmi, sysselsttning ch

ledarsap str i centrum fr den ffentliga disus-sinen. Det r dessa frgr sm vlarna tycer rvitigast ch hr har vi ett hgt frtrende sm visa vrda ch frstra.

Med en frtsatt pliti fr arbete ch trygghet har

Alliansen gda mligheter att bli mvald 2010,men vi mste f fler mnnisr att inse att det r vism bst an utvecla Sverige.

Det r ett vitigt val. Drfr sa vi satsa p en am-pan sm sner trslarna fr att delta. om det rltt att engagera sig mmer fler att vila vara med.

Samtidigt finns det vitiga utmaningar att hantera.Det handlar inte minst m viten av att ta ansvar frstatsfinanserna, men cs m att frtstta frvaltavlarnas frtrende ch utvecla vr pliti pcentrala mrden.

Ett allvarligt ekonomiskt lgeDet hnder mycet i plitien ust nu ch vitigast rgivetvis att ansvarsfullt hantera den glbala finans-

ris ch nunturavmattning sm rder. krisen har


14/117

15


sitt ursprung i det ameriansa finansiella systemetch dess flder pverar hela Eurpa. Nu mste

allt fus inritas p att hitta lsningar.Vi r p rtt vg ch det har vlarna uppmrsam-mat. Undersningar visar att det finns ett brettstd fr Fredri Reinfeldts stt att leda Sverige i denenmisa rn.

Vgen mt ett tydligt valmanifest brar i den e-nmisa plitien. Drfr har en Alliansarbetsgruppunder ledning av Anders Brg tillsatts med uppgiftatt utarbeta en enmis pliti fr nsta mandat-perid. Plitien sa vara trvrdig, genmfrbarch ha uthlliga statsfinanser sm grund. Gruppen

sa bland annat se ver satteplitien, lgga framfrslag fr att f arbetsmarnaden att fungera bttrech varatigt ha sysselsttningen. Att vi nu befin-ner ss i en situatin med finansr ch frstrtnunturavmattning gr detta nnu vitigare.

Reformorienterad mandatperiodVal handlar alltid m framtiden, men det innebrinte att det r vitigt vad man har grt tidigare.om vi sa f frnyat frtrende av vlarna nsta

r mste vi ha frvaltat det frtrende de gav ss2006 p ett bra stt.

Efter valet 2006 fic Sverige den mest refrmri-enterade regering landet haft under mdern tid.Med uppdraget att frndra ch frbttra br-ade vi snabbt frma ett bttre Sverige. Fus lg


15/117

FRAMTIDSVALET.

16

framfrallt p att stra arbetslinen ch gra detmer lnsamt att arbeta. Resultaten lt inte heller

vnta p sig. P ett r minsade utanfrsapet med130 000 persner. Arbetsmarnaden fungeradebttre, bben blev fler vilet cs ledde till adesatteintter. Det sapades ett nytt bb i Sverigevar femte minut.

Den glbala finansrisen m sedan att pverautveclingen betrffande sysselsttningen i de flestalnder inlusive Sverige. En mycet vitig uppgiftframver blir att fra en ansvarsfull ch ativ plitism frhindrar att arbetslsheten biter sig fast.

Samtidigt r bbfrgan ch ansvaret fr statsfi-

nanserna inte de enda pririteringarna fr mandat-periden. Frn Mderaternas sida fastslgs tidigtfem pririteringar till grund fr vrt agerande iregeringen. Dessa var:

Att fra en pliti sm leder till fler bb

Vrnandet av stabila statsfinanser

Att hlla ihp ch utvecla Alliansen

Strt valitet i vlfrdsversamheten

Snta satter, frmst fr lg- ch medelinmst-tagare.

Dessa pririteringar gller alltmnt.

Vlfrdsfrgan utgr ett vitigt utveclingsmrdefr ss mderater. Inm vlfrdens mrde terstrmycet att gra. I tidigare val har Mderaternainte tillrcligt vl lycats frmera en vlfrdspliti


16/117

17


sm svarar p vlarnas frgr. Infr nsta val savi vinna at frtrende cs i vlfrdsfrgrna.

och vi har alla frutsttningar att lycas. Mdera-terna har genmfrt ett mycet mfattande plitistutveclingsarbete sm bland annat har resulterat i ensuvrdsplitis prpsitin till vr arbetsstmma iaugusti. Dessutm har alla vra bes i vlfrdensversamheter bidragit till att vi i dag har vsentligt

mer trffsra frslag m hur valiteten an utveclas.Samtidigt r det Mderaternas ch Alliansregering-ens uppdrag att vnda ch vrida p vare satte-rna s att vi an lara bben, vlfrden chtryggheten. Det var vi mycet tydliga med i vrtgemensamma valmanifest.

En frga sm vuxit i betydelse r limatutmaningen.Mderaterna har genm att stta upp ambitisaml ch mta dem med nreta tgrder visat attvi tar ansvar. Vi uppmuntrar mnnisr att genmpersnligt ansvarstagande bidra till ett mer hllbart

samhlle, samtidigt sm vi serstller att de smfrrenar sa betala fr sina utslpp. Sverige harmed Alliansregeringen ftt vrldens mest ambitisalimatpliti. Det ger ss styra att pvera glbaltch att f vrldens stra utslppslnder att bindasig till ett nytt limatavtal med tuffa rav p utslpps-

minsningar.

Mer Allians n ngonsin tidigareSedan valet 2006 har Allianssamarbetet utvec-

lats samtidigt sm det bygger p den ursprungliga


17/117


18/117

19


handlar plitien cs m lagspel. Vrt lag rAllians fr Sverige. och n s lnge har vnster-

experimentet inte unnat uppvisa ngt ansvarsfulltsamarbete.

Regeringsalternativenjag r vertygad m att valet 2010 mmer atthandla m tv regeringsalternativ. Mna Sahlinsexperiment med Milpartiet ch Vnsterpartietgr att vi nu fullfler utveclingen mt tv tydligaalternativ.

Regeringsfrgan handlar i grunden m att infr

vlarna unna svara p tre frgr: vad vill vi gra,hur vill vi gra det ch med vem? Infr valet 2006gav vi svar p dessa frgr ch vi sa gra detigen 2010. En srsild grupp har ftt i uppgift attutarbeta en valplattfrm sm sa utgra grunden frett gemensamt valmanifest. Huvudsyftet med platt-

frmen r att ange en frdritning fr Alliansensfrtsatta pliti.

Fortsatt frnyelse av Moderaterna

En av de stra utmaningarna fr Mderaternas delr att plitist, rganisatrist ch mmuniativtfrnya ss fr att vara relevanta ch attrativa frmnnisr. En del av det handlar m att sapa endisussin inm partiet ch att i nnu hgre gradinvlvera medlemmar, ativa ch andra intresse-

rade i detta.


19/117

FRAMTIDSVALET.

20

Drfr tillsatte partistyrelsen under hsten 2007fem arbetsgrupper sm arbetade fram till i vras.

I arbetsgruppernas slutrapprter visades det intebara upp vad vi plitist har stadmmit utan venhur Mderaterna sa g vidare. Tillsammans har defem arbetsgrupperna behandlat mil, mmunpli-ti, bbpliti, integratin ch valitet inm vrden.Dessa grupper har sapat utgngspunter fr en

hllbar pliti i framtiden.Ett utveclingsarbete har ven sett inm ramen frden mderata risdagsgruppen. Dr har lia grup-per tittat p fretagande ch glbalisering, ldressituatin samt ungas villr ch mstlldhet.

Genm ett serist ch ppet utveclingsarbetemmer vi att unna mta vlarna 2010 med enny frsch agenda sm mmer att stllas mt etturvattnat ice-alternativ p vnstersidan.

Vr utgngspunt r att a mnnisrs frihet ch

bempa mnnisrs frihet, varhelst den str attfinna. Vi sa vara det parti sm hller ihp Sve-rige ch sm strvar mt att alla mnnisr sa fmma till sin rtt. Det gller inte minst alla demsm r fdda i andra lnder.

Nr vi mter vlarna 2010 gr vi det inte baramed ett gldande facit ver vad vi har stadm-mit. Vi gr det cs med en tydlig agenda frframtiden. I dag r Mderaterna ett parti smsamlar var frde vlare ch vi har drmed blivit ettparti med strre bredd i vlarren. Vi r fler sman bidra till disussinen m hur Sverige an bli


20/117


21/117


22/117

23


varit ett tydligt stt att frnya ch utvecla Alliansenrganisatrist.

Ett annat exempel p ativiteter sm drivits reginaltch lalt i partiet r de framgngsria medlems-vrvartvlingar sm genmfrts. Dessa r ett gttexempel p hur vi inm partiet an se till att flermnnisr blir nyfina ch delatiga i vrt parti.Vi mste bli fler sm hlper till att vinna vlarnasfrtrende infr valet 2010.

2010 rs val blir ett framtidsvalVare val ch valresultat prglas av vila frgr vl-

arna vill ha svar p. Med bara 15 mnader vartill valet brar nturerna bli mycet tydliga. jag rvertygad m att det mmer att handla m viletregeringsalternativ sm bst frm ta ansvar frSverige under mmande mandatperid. I dennafrga ryms tre centrala dimensiner ansvar,

framtid ch regeringsfrgan. Dessa mmer att bliavgrande fr nsta val. En avgrande frga blir

Vilet regeringsalternativ tar bst ansvar fr Sveri-ges framtid?

Vr strategi infr 2010Efter smmaren brar vi raftsamla infr valet2010. Fr vr del handlar vgen dit m ngravitiga saer; Frtsatt frnyelse ch utvecling av


23/117

FRAMTIDSVALET.

24

Mderaterna. Mbilisering. och att tydliggraalternativen i plitien.

Fr att uppn detta mmer att vi under hstenfrdupa Alliansens samarbete ytterligare genmatt tillstta refrmgrupper ch planera ett nrmarerganisatrist samarbete sm bland annat mmeratt mras i valet i frm av gemensamma Allians-ntr.

Det r med gemensamma anstrngningar vi anlycas. Vra ativa sa vara mnga sm mter vl-arna ch vi sa gra det i hela landet ch p vl-arnas villr. Det mste finnas ativa ch tillgngli-ga mderater i vartenda valdistrit. Det mmer inte

att bli ltt, men det finns gda frutsttningar attlycas. Det mmer att rvas insatser frn ss alla.och md att vga prva det nya ch att utmanadet gamla.

Det r en intensiv hst framfr ss. Nu gller det

att avla upp rmarna, frtstta fra en ansvarsfullpliti ch mta vlarna mer ativt.

Valet 2010 mmer att handla m ansvar ch mframtiden. Det blir ett val mellan tv tydliga reger-ingsalternativ. Redan nu an vi sna en strategism bygger p ett antal punter.


24/117

25


1. Vi tar ansvar fr Sverige. I valet 2010 savi mta vlarna med plitisa prgram svl na-

tinellt, reginalt sm lalt sm visar hur Mde-raterna vill utvecla Sverige p ett ansvarsfullt stt.Vi sa visa att vi vrnar statsfinanser, str fast vidarbetslinen ch har tydliga ider fr hur vlfrdensversamheter utveclas. Det r vr berttelse chvra ider m Sverige sm sa gras ss relevanta

ch intressanta i nsta rs val.2. Utvecklar en agenda framt. Mderaternasa visa att vi frstr det vlarna efterfrgar, nm-ligen en tydlig agenda fr den mmande mandat-periden.

3. Fortsatt utveckling av Alliansen. Bildandetav Alliansen har frndrat svens pliti ch vl-arna ges nu mlighet att inte bara vla parti chpersn, utan cs att vla regeringsalternativ. Visa utvecla Alliansen plitist ch rganisatrist.

4. Maximal mobilisering. Vi sa gra straanstrngningar fr att mbilisera s mnga smmligt att delta i vr ampan. Det handlar bdem att lca mnga att delta i vr rganiseradeampan, men cs m att frmst vi ntet falla vra sympatisrer att p sina villr agera fr

ss.5. Kandidater med bredd som terspeglarhela Sverige. 2006 rs val frndrade Mde-raterna. Vi vann nya vlare, blev ett bredare partich i 2010 rs val sa vra nya vlare csrepresentera Mderaterna.


25/117

FRAMTIDSVALET.

26

6. Full fart i slutfasen. De sista dagarna chtimmarna fre vallalerna stnger betyder allt

mer ch vi sa lgga nnu strre raft p att varasynliga ch tillgngliga nr mnnisr verligenbestmmer sig.

7. Nya och nygamla kampanjformer.I nsta rs val sa vi vidareutvecla vra ampan-metder. Det handlar bde m hur vi an anvndantet, men cs m att utvecla beprvade met-der sm drrnacning.


26/117

27



27/117

FRAMTIDSVALET.

28

En tid medmjligheter.


28/117

29

En tid med mligheter.

Vi tar

ansvar nu chsapar sam-

tidigt frutstt-ningar fr hur

Sverige anvxa efter

risen.


29/117

FRAMTIDSVALET.

30


30/117

31


V

i befinner ss i en internatinell finansrisch nunturnedgng sm i grunden har

frndrat den plitisa artan ch sapatnya frutsttningar infr valet 2010. Den glbalarisen pverar ss leder till minsad tillvxt,arbetslshet ch frsmrade ffentliga finanser.Av naturliga sl mmer risen ch de tgrdersm behvs fr att mta den att stta sin prgel p

det mmande valet. Drfr r det ett ansvars- chframtidsval vi str infr. Vi tar ansvar nu ch saparsamtidigt frutsttningar fr hur Sverige an vxaefter risen.

Vi mste visa att vi larar att hantera finansri-sen. En stabil ch vlfungerande enmi ch enarbetsmarnad fr alla r grundlggande element ivr pliti. De r vitigare i dag n ngnsin. Smdet ledande regeringspartiet har vi ett strt ansvar,bde att frvalta vra vlares frtrende ch frSverige sm helhet.


31/117


32/117

33


vi allvar med detta s mste det f nsevenser ivra beslut. Alla mmer inte att bli nda.

Det r genm att investera i ansvarstagande chlngsitighet nu, sm vi lgger grunden fr ettbttre Sverige p andra sidan lgnunturen. Detr cs s vi lgger grunden fr mderata fram-gngar i valen 2010 ch 2014.

De refrmer Mderaterna, tillsammans med vrigaAllianspartier, genmfrde efter matsiftet harbidragit till att Sverige unde g starare in i risenn vad vi grt annars. Det visar cs p viten avatt genmfra refrmer fr framtiden.

Det r vitigt att mma ihg att valet i lia strutstrcning handlar m framtiden ch det smmmer efter risen. Drfr r valet 2010 cs ettframtidsval. Detta r en ritis tid fr Sverige chfr Mderaterna. Det rcer inte att pea p detvi grt utan vi mste cs se framt. Infr valet

2006 handlade mycet av disussinen, inte minstinternt inm Mderaterna, m ss sm parti chm den frndring vi genmgtt. Det var en vitigdisussin, men m valet 2006 handlade m attfrndra partiet handlar valet 2010 m att frndraSverige. Mderaternas uppgift blir att visa hur Sve-

rige an utveclas.Egentligen handlar alla val m framtiden. Det anlta slvlart, men ibland behver vi pminna ssslva m det. Hur det gr annars visar tidigare val-rrelser, bde i Sverige ch i andra lnder. Det rinte svrt att hitta exempel p partier sm versat-


33/117


34/117

35


Det sterriisa valet 2006 r ytterligare ett exem-pel. Ett av den sittande anslern Wlfgang Schs-

sels frmsta budsap var att han sulle frtsttaregera sterrie eftersm han, enligt valaffischerna,helt enelt var bst. Den stra frgan var inte vilenpliti sm sulle bedrivas utan vem sm sulle bliansler. Schssels VP grde ett atastrfval chfic bilda en alitin med Scialdemraterna sm

sprac mindre n tv r senare.Men det finns cs exempel p mtsatsen: partiersm med en tydlig refrmagenda har vunnit vlar-nas frtrende, inte bara en gng, utan flera.

Ett nrliggande exempel r Danmar sm i interna-

tinella mfrelser fta lyfts fram sm en frebildtac vare sin lga arbetslshet, inte minst blandungdmar. Dr bildade Anders Fgh Rasmussenefter nyvalet 2007 sin trede brgerliga regering.

Det r alltid svrt att veta exat vila fatrer sm

bidrar till att ett regeringsparti frlrar eller vinnerett val. Men de hr exemplen visar tminstne attframgngsrit genmfrda refrmer fta belnas avvlarna ch att mtsatsen partier sm r tydligaeller sanar ider inte gr det. Det visar cs attpartier med en tydlig agenda framt belnas av vl-

arna till sillnad frn regeringsbrande partier smtrr att vlarna belnar dem fr vad de har grt.Svl plitisa partier sm lnder r alltid i behvav frnyelse ch refrmer.

I bsta fall ch rtt hanterad an den internatinellafinansrisen drfr innebra en rad mligheter


35/117

FRAMTIDSVALET.

36

bde fr Sverige ch fr Mderaterna sm parti.Vi har, tillsammans med de andra Allianspartierna,

visat att vi i regeringsstllning hanterat risen vl.Sllan har ppenheten bland vlarna att rsta pMderaterna varit s str. En ristid an cs geutrymme fr att mprva gamla sanningar ch gemandat fr nya refrmer.

Framfr allt ger det ss en mlighet att se demligheter ch de behv av utvecling sm finns iSverige. Det r en uppgift sm dagens generatinmderater inte fr misslycas med.

om vi tidigare talade mycet m vrt parti behvervi nu bra tala nnu mer m vrt Sverige ch m

alla de mmuner ch lala niver dr vi verar.Mderat pliti handlar i lia str utstrcning mSlvesbrg, Tensta ch Hrnsand sm m Sverigei strt.

Till att bra med behver vi tydliggra vr bild

av vad Sverige r ch nyta an till det Sverige harvarit. Vi har att presentera en bild av Sverige smmnnisr an nna igen sig i. Frst d sapas entydlighet ch trygghet i frndringen. Vrt Sverige hur ser det ut?

Mderaterna r ett frihetsparti. Vr utgngspuntr alla mnnisrs lia vrde. Ingen r frmer nngn annan. Det betyder att alla sa vara medch bidra i samhllet utifrn egen frmga det rbde en rttighet ch ett ansvar. Samtidigt r allamnnisr unia. Alla sa ha en mlighet att vxa


36/117

37


ch utveclas utifrn sina frutsttningar. Att mn-nisr fr ad mat ver sina egna liv r centralt.

Lt ss fr ett gnblic vnda p saen. Hur seralternativet ut? Hr r ngra rd sm vi inte vill sannetecna vrt Sverige:

Antisemitism

Bidragsberende

Chansls

Disriminering

Ensamhet

Frrtsbrnder

G lasta

Hpplshet

Inlsningseffeter

Jantelag

Ker i vrden

L ngtidsarbetsls

Massarbetslshet

Nartiahandel

Ofrihet

Patriarat

Regelrngel


37/117

FRAMTIDSVALET.

38

Stpplagar

Terrrism

Uteliggare

Varsel

Xenfbi

ldersdisriminering

tstrningar

vergdning avstersn

Var ch ett fr sig sapar dessa rd lia asscia-

tiner hs ss. Vissa upplever vi sm mer negativtladdade n andra. Men sammantaget ger de enbild av ett p mnga stt fritt land dr mnnisrbegrnsas ch frminsas. Det an vera nstigtatt mla upp en negativ bild, men ibland behvervi ha en sdan i bahuvudet. kanse sm ett stt att

minnas varfr vi vill vinna vlarnas frtrende. Smen mtbild att ta sprn emt. En bild av vad vrtSverige inte r.

Vrt Sverige r i stllet ett mligheternas Sverige.Vi har alla lia drmmar ch ml fr hur vi vill

leva vrt liv. Av alla mnnisrs lia vrde flercs att alla sa ha mlighet att frverliga sinalivsplaner i frivilliga samarbeten med andra. En strscial rrlighet r avgrande fr att mnnisr saunna sapa sin egen framtid. S hr str det i vrthandlingsprgram: I ett mderat Sverige r det


38/117

39


mligt att bli ngt tac vare egna anstrngningar.Dr betyder det mer vart man r p vg n var

man mmer ifrn..En bra sla har en avgrande betydelse fr att detsa bli verlighet. Ett mindre gynnsamt scialt arvsa inte vara ett hinder fr att utveclas ch vxa.Frtfarande gr alltfr mnga elever ut grunds-lan med bristflliga unsaper ch fullstndigabetyg. Vi vill i stllet se en sla dr alla elever harmlighet att utveclas ch lra sig utifrn sina egnafrutsttningar. Det innebr att de sm behver ex-tra std sa f det, ingen sa lmnas bam. Meningen sa heller hllas tillbaa.

Utbildning av hg valitet r avgrande fr attsapa mligheter. Men fr att a den scialarrligheten mste mnnisr cs ha mlighet attgenm arbete frbttra sin enmisa situatin.Drfr r snta satter fr lg- ch medelinmst-tagare en vitig frihetsfrga.

Mligheternas Sverige r cs ett ppet landdr alla mmer till sin rtt ch inte begrnsas avetnicitet, n eller sin bagrund. I vrt Sverige harvinnr samma mligheter sm mn. Hr finns m-ligheterna cs fr invandrare. Att de sm m-

mer till Sverige s snabbt sm mligt an delta parbetsmarnaden r vitigt bde fr samhllet i strtch fr den ensilde individen. Hr terstr mycetatt gra innan vi an nna ss nda.

Vrt Sverige r ett sapande Sverige dr mnnisran anvnda sin reativitet ch sitt entreprenrsap


39/117

FRAMTIDSVALET.

40

fr att sapa nya bb ch livsraftiga fretag. Allamnnisr sm har mlighet att arbeta sa gra

det fr att unna st p egna ben. Ingen sm vill ar-beta sa stllas utanfr den gemensap sm ett ar-bete innebr. Nr Mderaterna ch den brgerligaAlliansen vann valet 2006 var vr bbpliti en avde vitigaste anledningarna. Den vilar p tre ben:det sa lna sig att arbeta, det sa bli billigare att

anstlla ch det sa bli attrativt att starta ch drivafretag. Att stra arbetslinen ch se till att ingenstlls utanfr p arbetsmarnaden r frtfarande enav vra huvudfrgr. Det mmer den att frbli slnge alltfr mnga upplever att de inte duger parbetsmarnaden ch stlls utanfr. En vitig fram-

tidsfrga sm valet 2010 mmer att handla m rfretagens ch entreprenrsapets betydelse nr detgller att sapa nya arbeten. och i lvattnet avfinansrisen mmer en avgrande frga bli hur viundvier att arbetslsheten biter sig fast.

Vrt Sverige r ett tryggt Sverige. En stabil chvlfungerande enmi med hgre utbildning avgd valitet ch hg sysselsttning, vitiga mp-nenter fr att vi med trygghet sa unna mta bdeglbaliseringen ch den demgrafisa frndringsm pgr. Att utvecla vlfrden r cs en frgam trygghet. Trygghet handlar givetvis cs mbrttsbempning ch riminalpliti. Att sramedbrgarnas trygghet r en av statens grundlg-gande uppgifter. Brtt av lia slag sapar trygg-het ch innebr ytterst en rnning av mnsligarttigheter. Brttslighet sa aldrig tlereras.


40/117

41


Vrt Sverige r ett Sverige sm mrs i vrlden. Ge-nm en ativ utriespliti, ett valitativt bistnd ch

ett frsvar sm deltar i internatinella insatser vr-nar vi demrati ch mnsliga rttigheter. EU chsamarbetet mellan medlemslnderna r en vitigplattfrm fr vr utries- ch serhetspliti, mencs fr att hantera grnsversridande milpr-blem sm inte an lsas p natinell niv. I synner-

het gller det limatfrndringarna. Internatinellaverensmmelser r avgrande fr att vi sa unnaminsa ldixidutslppen ch drigenm vrpveran p limatet. Hr spelar Eurpasamarbetetch handeln med utslppsrtter en vitig rll.

Fr att ternyta till inledningen i det hr apitletser vi att alla dessa frgr sla, bb, brttsbe-mpning ch mil handlar m ansvar. En stabilch vlfungerande enmi. En arbetsmarnad dralla r med ch bidrar. Trygghet ch nlltleransmt brtt. Vrnandet av demrati ch mnsligarttigheter i vrlden. Ett internatinellt samarbete fratt mta grnslsa milprblem. Det r vrt ansvar.I lia str utstrcning handlar de m framtiden.Det r de frgrna sm avgr vilet land Sverige rm ti eller tug r. Vi vill att Sverige sa vara ettppet ch fritt land. Ett land sm cs verar frdemrati ch mnsliga rttigheter i andra lnder.Ett land dr mnnisr fr vxa ch alla mmer tillsin rtt.

om det handlar valet 2010.


41/117

FRAMTIDSVALET.

42

Ett val mellantv regerings-

alternativ.


42/117

43


Att sapaett regerings-

alternativ ren mfattande

prcess.


43/117

FRAMTIDSVALET.

44


44/117

45

Ett val mellan tv regeringsalternativ.

N

r Allians fr Sverige bildades 2004frndrades svens partipliti fr lng tid

framver. Trts sitt lnga matinnehav vardet inte lngre Scialdemraterna sm std fr dettydligaste regeringsalternativet. Samtidigt sm Al-liansen presenterade en trvrdig gemensam plitifrmdde inte Scialdemraterna att visa p etteget trvrdigt regeringsalternativ.

Att sapa ett regeringsalternativ r en mfattandeprcess. Vrt gemensamma arbete inleddes redanunder 2004 d beslut fattades m att tillstta sexgemensamma arbetsgrupper fr att arbeta fram engemensam ch trvrdig pliti. De fyra partiernai Alliansen enades m den enmisa plitien,synen p arbete ch fretagande, suvrdspli-tien samt rttsplitien, lism m gemensammafrslag p flera andra mrden. Resultatet blev detgemensamma valmanifest sm Allians fr Sverigemtte vlarna med i valet 2006 ch sm fic vrtfrtrende.


45/117


46/117


47/117

FRAMTIDSVALET.

48

na frberedelser r en frutsttning fr att unnasstta den pliti man vill se. Drfr har vi mde-

rater tillsammans med de vriga partierna i Alliansfr Sverige redan berttat att vi i valrrelsen 2010sa mta vlarna med ett valmanifest sm r liatydligt sm i frra valet. Det mmer att presenterasi gd tid innan nsta val ch bertta vila refrmervi vill genmfra ch hur det sa finansieras.

En vitig utgngspunt r att vrt regeringsalter-nativ inte an vara samma sa sm den var i valet2006. Drfr mste vi frtstta att vara nyfina pvlarnas samhllsprblem ch finna trvrdigach genmtnta lsningar p dessa. Men vi mstecs ppna upp vr allians ch gra den bredarech tillgnglig fr mnga fler vlare.

Att ta fram ett gemensamt valmanifest r en mfat-tande prcess sm ser i flera steg fr att serstllaatt vi frmr att svara p de vitiga samhllsutma-ningarna.

Arbetet inleddes under vren i en gemensam val-plattfrmsgrupp. Den har till uppgift att ta fram ettunderlag sm definierar vila utmaningar vi ser attSverige mmer att st infr 2010. Plitisa frslagmste alltid bra i en analys av hur Sverige ser

ut ch vila samhllsprblem vlarna mter i sinvardag.

Centrala mrden r att frtstta ch vrna ansva-ret fr statsfinanserna, utvecla vr bbpliti chfrsvara vlfrdens rna. Men det blir cs vitigtfr gruppen att fnga upp nya samhllsprblem ch


48/117


49/117

FRAMTIDSVALET.

50

En gemensam valplattfrm mmer att presenterasunder tidig vr 2010. Sedan mmer enmi-

arbetsgruppen att redvisa sitt arbete, lism devriga refrmgrupperna. Valmanifestet mmer attredvisas fr vlarna i valrrelsen samma r.

Vnsterexperimentethar mycket att bevisaMed den mfattande plitisa prcess sm Al-liansens arbete fler, mmer vi att redvisa vlgenmarbetade frslag ch drmed lgga grundenfr ett trvrdigt regeringsalternativ. Denna utvec-

ling ser vi inte p vnstersidan. oppsitinspartier-nas budgetar berftar att Mna Sahlin har lngtvar till ett gemensamt regeringsalternativ. Trts talm att samla ihp sig spretar deras pliti t vittsilda hll. Satterna, EU, arbetsmarnaden, s-lan, suvrden; p s gtt sm samtliga mrden

r sillnaderna mellan Scialdemraterna, Vnster-partiet ch Milpartiet mycet mfattande.

Sillnaderna handlar inte minst m den enmisaplitien. Det enda de tre partierna verar varaense m r att lmna arbetslinen ch raftigt hasatterna fr lg- ch medelinmsttagare.

oppsitinens spretiga budgetfrslag visar att de rlngt ifrn beredda att regera landet tillsammans.Regeringsmaten r ingenting man an slarva med.Inte heller r den ngt man an sa utan mycetgedigna frberedelser. Tvrtm har vlarna rtt att


50/117

51


stlla hga rav p bde en genmarbetad plitich frmga till lngsitigt ansvarstagande. Det r

uppenbart att Mna Sahlin, Peter Erissn ch Larsohly har ingetdera.

n s lnge har vi inte ftt ngra besed m vilenpliti de vill fra tillsammans. Vad hnder medstatsfinanserna? Den frgan r srsilt vitig i detlge vi befinner ss i. Scialdemraterna har vrtut lften under de senaste mnaderna. Vnsterpar-tiet har av naturliga sl inget emt att frsvaga deffentliga finanserna. Trts allt vill Vnsterpartiet attvi verger hela det enmisa ramver sm denenmisa risen har visat s vl att vi behver.

Vi vntar cs p svar m bben. Vi vet att sat-terna mmer att has raftigt fr vanligt fl chatt det sa lna sig smre att arbeta m de rd-grna mmer till maten. Men hur mycet sa detbli? r det Lars ohlys besed m att ta tillbaa helabbsatteavdraget sm gller? I s fall rr det sig

m 1 500 rnr mindre fr en sustersa varemnad.

Den glbala finansrisen sprider sig frn USA tillEurpa. Det stller rav p ett plitist ansvars-tagande fr Sverige. Mna Sahlin har nnu inte

redvisat fr vlarna vad de vill sa mandat fr.Det duger varen fr att mta vlarna med eller fratt regera landet p.


51/117

FRAMTIDSVALET.

52

Hur sa Mna Sahlin, Lars ohly ch Peter Erissnunna ta ansvar fr Sverige nr de inte ens an

mma verens slva?

De politiska alternativeni 2010 rs valrrelse

Vi har nnu inte fattat beslut m exat hur Allian-sens valmanifest mmer att utfrmas. Sert rdc att det inte mmer att risera de ffentligafinanserna. Vi an cs vara sra p att mani-festet mmer ha en tydlig inritning p att sapafrutsttningar att f fler mnnisr i arbete ch

pressa tillbaa utanfrsapet.Vila frslag vnsterexperimentet mmer att g tillval p, vet vi nnu inte. Med den utvecling samar-betet har haft hittills, r det sert ifall de mmeratt lara av att svara p tre frgr sm vlarna harrtt att rva av ett regeringsalternativ.

Trts detta ser vi redan nu flera vitiga nflitfr-gr i den plitisa debatten. Sannliheten r strfr att de mmer att frtstta vara vitiga i denplitisa debatten.

Frga 1:Sunda statsfinanser ellersocialdemokratiska sedelpressar?Den sm inte larar av att hlla rdning ch redai finanserna an inte heller stlla ut ngra lften


52/117


53/117

FRAMTIDSVALET.

54

Frga 2:Arbetslinjen eller

utbyggda bidragssystem?Alliansen vann frra valet p att bryta med Scial-demraternas bidragspliti ch terupprtta denarbetsline sm lagt grunden fr det vlstnd vi har.Sedan dess har flera vitiga refrmer genmfrts isyfte att minsa utanfrsapet. jbbsatteavdraget

har inneburit en histris sattelttnad ritad frmsttill lg- ch medelinmsttagare. Arbetsmarnadsp-litien har frndrats fr att bttre stda mnnisri deras strvan tillbaa till arbete ch fretagandetges steg fr steg bttre villr.

Vi vill g vidare med refrmer fr att f fler i arbete.Det r vitigt att frtstta gra det mer lnsamt attarbeta ch ta brt sadliga marginaleffeter fr densm lmnar bidragsfrsrning. Vi vill cs ser-stlla att Sverige har ett gtt fretagslimat ch attvi an f fram nya entreprenrer ch nya innva-

tiner. Lia centralt r att frtstta arbetet med attfrbttra matchningen p arbetsmarnaden ch setill att den sm hamnar i arbetslshet snabbt an fett ativt std. I den lgnuntur vi befinner ss iblir den ativa plitien vitig ch drfr byggs deautmatisa stabilisatrerna i frm av stander fr

a-assa ch arbetsmarnadspliti ut.Genm raftigt hda satter p arbete mmerdet att lna sig smre att arbeta. Utan en samman-hllen pliti fr arbete, mmer fler att hamna iutanfrsap ch mligheterna att ta sig drifrnfrsmras. Frre mmer att uppleva att det spelar


54/117

55


rll att sa de bb sm finns ch att man medegna prestatiner an frndra sin vardag. Genm

att dessutm gra det dyrare att anstlla, frsm-ras mligheterna n mer fr mnnisr att lycasmma in p arbetsmarnaden.

Frga 3:

Satsningar p vlfrdeneller hjda bidrag?En fungerande bbpliti r en frutsttning fratt unna vrna en gd vlfrd fr alla. Med fler iarbete ar satteintterna ch frutsttningarnastrs fr att unna satsa p vr gemensamma

vlfrd. Under mandatperiden har Alliansreger-ingen drfr unnat genmfra vitiga enmisasatsningar p bland annat slan, suvrden chrttsvsendet. Vi vill g vidare ch frtstta frbtt-ra dessa mrden. Mderater tycer det r srsiltvitigt att stra slans fus p unsap ch se till

att sapa en mer rttvis suvrd dr alla mnnisri hela Sverige an f bra vrd i tid.

De rdgrna r verens m att nedmntera denbbpliti sm regeringen har drivit sedan mat-siftet. Det mmer att bli mycet dyrt fr statsfinan-

serna. kraftigt hda bidrag tar resurser sm annarshade unnat anvndas till att frstra vlfrden.Fler i utanfrsap mmer att belasta statsfinanser-na ch frhindra satsningar p mrden i behv avtillstt. De rdgrna utmanar bde den arbetslinesm grt Sverige till ett rit land ch den gemen-

samma vlfrd sm r vitig fr Sverige.


55/117

FRAMTIDSVALET.

56

Vrautmaningar.


56/117


57/117

FRAMTIDSVALET.

58


58/117


59/117

FRAMTIDSVALET.

60

sa frst vlfrdsversamheterna fr att bttre fre-sl ch genmfra tgrder sm strer valiteten.

Att lyssna, vara ppna ch pragmatisa har lett tillatt vlare sm aldrig tidigare har rstat p Mde-raterna har brat refletera ver ss sm ett mligtpartival.

Men nr valdagen nrmar sig ligger den stra

utmaningen fr Mderaterna i att frtstta att varaett lyssnande ch pragmatist parti, men csleverera svar p de frgr sm vlarna mmer attstlla. Efter de beslut sm tas p arbetsstmman iaugusti behver partiet vxla ver till en fas i age-randet sm innebr att ppla tillbaa till vlarna

med nreta ider ch frslag.

Dessa frslag ch ider sa leda till samtal medvlarna, dr syftet sa vara att visa att frslagen rrimliga ch relevanta lsningar p de prblem smvlarna nner igen i sin egen vardag. Vlarna

vill att Mderaternas bes i verligheten sa geresultat i nreta plitisa frslag sm lever upptill de gansa hgt stllda frvntningarna sm nufinns.

Delta i kvalificeringsheatetVal handlar alltid m framtid. Inte m det sm harvarit ch inte ens m det sm hnder ust nu. Partiersm inte an ge tillrcligt bra svar p vlarnasfrga m vad de vill sa hnda nsta r ch under


60/117

61

Vra utmaningar.

ren drp vinner sllan frtrendet fr ytterligarefyra r.

Drmed inte sagt att det sm hnder under denpgende mandatperiden r intressant. Nr vl-arna tycer att plitier ster sig dligt r vlarnang s snabba med bestraffningar. och dessutmspelar fatrer sm regeringsduglighet ch frm-gan att leda ch representera Sverige en vitig rll,inte minst i det enmisa lge Sverige befinnersig i.

De allra flesta vlare vler i dag mellan ett parpartier, det r f sm tvear mellan tre, fyra styceneller fler. Det sm grs under en mandatperid

valificerar partierna till att bli ett av dem smvlarna an tna sig att rsta p. Den pgendemandatperiden r ett valificeringsheat fr attverhuvudtaget f vara med i matchen. och i vali-ficeringsheatet mste de allra flesta partier delta, frdet hnder sllan i svens pliti att vlarna r s

missnda med de etablerade partierna att det rberedda att ge wild card till ett helt nytt parti. Vrutmaning r att frtstta vara ett valbart alternativfr s mnga sm mligt.

Under den pgende mandatperiden har allians-

regeringen visat sig ha frmgan att vara allra bstnr lget r sm tuffast. Nr frst-sig-parnatrdde att smre enmisa tider sulle bli den slut-giltiga spien i istan blev det i stllet vndpunten.Det innebr att regeringen s hr lngt har visatsig vara verlgsen ppsitinen nr det gller att


61/117


62/117


63/117


64/117

65

Vra utmaningar.

resultat vid exempelvis hrtinfarter, vid andrasmre. En del landsting brttas frtfarande med

lnga er, i andra r de nstan befintliga chpatienterna har gda valmligheter. Hr mstevi strva efter enhetliga valitetsniver s att allasvensar sa unna mtas av en lia bra vrd av-sett var man br.

Lsningen ligger ligger i att tydliggra vila rttig-heter medbrgarna har, avsett var de br ch attfrma en pliti sm cs inritar sig p mlihetver hela landet. Detta prglar exempelvis densuvrdspliti vi ser std fr p partistmman.Dessutm r det vitigt med en ad ppenhet frnfrtrendevalda fr att unna mta vlarnas ravch en ad transparens sm gr det mligt frmedbrgarna att unna gra egna val inm detnuvarande finansieringssystemet. ppna mfrel-ser sm gr att mnnisr an mfra exempelvislia vrdgivare r en vitig del. Till detta mmerrefrmer sm generellt her valiteten, exempelvismilarden ch satsningarna p unsap i slan.

En match omickemateriella vrdenMderaterna r ett parti sm i dag i hg gradfrnippas med enmisa vrden, att efterstrvaenmis levnadsstandard r en aratrsegen-sap sm mnga frnippar med ss enligt under-sningar. Naturligtvis r de enmisa frgrna


65/117

FRAMTIDSVALET.

66

vitiga fr vlarna, inte minst i ett lge med ris ienmin.

Det fatum att vi dels har levererat i str sett allasina vallften p det enmisa mrdet, dels harbyggt ett mycet slitt frtrende genm sitt stt atthantera den glbala finansrisen leder cs till attMderaternas prfil sm ett enmis-plitist partiar.

Fr att frtstta att vinna stra vlargrupper, smnaturligtvis tycer att pengar r vitiga men inte alle-na rdande, r det vitigt att vi frtstter att breddadet plitisa perspetivet ch cs lmnar utrymmefr ice materiella frgr. Hr r det srsilt upp

till bevis fr Mderaterna inm mil- ch limatfr-grna.

Drfr r cs vlfrdsfrgrna ytterligare ettexempel sm rymmer stra utmaningar fr Mdera-terna. ven m bbfrgan var den dminerande

frgan i valet 2006 s drev vi cs frgan mad valitet i sla, vrd ch msrg. Hr har vi-tiga refrmer genmfrts, ven m mycet terstratt gra.

Fortsatt frnyelseav ModeraternaYtterligare en utmaning fr ss r att frtstta vrfrnyelse. Det handlar m att utvecla plitienvidare ch ring detta har vr partistmma att fatta


66/117

67

Vra utmaningar.

beslut m i hst. Det r lia vitigt att det ser plal ch reginal niv. I hela landet sa mnnisr

nna att Mderaterna r ett parti sm nyfiet stn-digt ser svaren ring hur samhllet an bli bttre.Det handlar cs m att frtstta vr rganisat-risa frnyelse. Hr r det srsilt vitigt att vi csfretrds av de nya vlare ch sympatisrer smtillmmit.


67/117

FRAMTIDSVALET.

68

Valkommu-nikation iframkant.


68/117

69


Vi hittadeett nytt stt att

prata plitip vlarnas

villr.


69/117


70/117

71

Valmmuniatin i framant.

I

nfr valet 2006 frnyades vrt ampanarbete pflera stt ch ndde lngt.

Vi utmanade mnnisrs frestllning sm Sveri-ges nya arbetarparti ch de nya Mderaterna.

Vi hittade ett nytt stt att prata m pliti p vlar-nas villr. Vrt fus lg p samhllsprblem chvra egna frslag, inte p mtstndarnas pliti.

och Allians fr Sverige bildades, vilet gav vl-arna ett tydligt regeringsalternativ.

Mderaterna var det frsta partiet i Sverige sm varhelt ppna med valstrategin. Med annnsuppslag ipressen ndde vi vra ativa med infrmatin sm

tidigare hade hllits hemlig. Vi var bde plitistinnvativa ch innvativa nr det gller ampan-versamheten. ppenheten sm vi vill mmuniceragrundade sig i en insit m att frdelarna av att allavra ativa ch sympatisrer nde till vr strategivida versteg nacdelarna av att Scialdemra-

terna cs grde det. Pliti r ingen versamhet


71/117


72/117

73


Vrampanen sm genmfrdes i mars 2006 hadetill syfte att definiera ch etablera nya Mderaterna.

kampanens tema var Sverige har ftt ett nyttplitist parti. Vi heter Mderaterna. I ampanensammanfattades Mderaternas psitin ch bud-sap p flande stt:

Det gr bra fr Sverige ch det glder ss. Mentrts det har 1,5 milner vuxna inget bb att gtill. Sua mnnisr mste frtfarande a fr attf vrd. Svensa elever lr sig inte tillrcligt. ochmnga vgar inte g ut efter mrrets inbrtt.

Sverige har frndrats ch Mderaterna utveclatsfr att lsa vr tids prblem. Nya Mderaterna stter

arbete fre bidrag genm att sna satten mest frdem sm tnar minst. Vi vill terupprtta vlfrdengenm att stta vrden ch slan fre bidragssyste-men. och vi tner en gng fr alla ta upp ampenmt brttsligheten.

Vi vill sapa en bttre tillvar i Sverige. Fr alla.

Nya ModeraternaInfr valet tg vi fram en srsild lgtype nyaMderaterna sm m att finnas p allt vrt ma-terial. Lgtypens ursprung var flande: nya varhandsrivet av en medarbetare hs Mderaternach Mderaterna har sitt ursprung i vr rdinariegrafisa prfil. Vi tg cs fram en mdifieradversin av vr m-symbl sm anvndes i vissa fall


73/117

FRAMTIDSVALET.

74

d mnnisr snabbt mste unna identifiera avsn-daren.

Man sa inte verdriva betydelsen av grafis prfilch symbler. Men i vrt fall var det vitigt att ltavr plitisa frndring cs sl igenm i hur vipresenterade ss. All plitis mmuniatin mstealltid bygga p att plitis utvecling ch mmuni-atin gr hand i hand. Med tane p att Mdera-terna r ett av Sveriges mest vlnda varumrenvar det vitigt att signalera vr plitisa frndringven dr.

Fler kontakter gav fler vljareVr vitigaste tillgng i valrrelsen var alla ativamderater sm mtte vlarna. Ptentiella mdera-ter var den vitigaste mlgruppen. De vlare smrstade p Scialdemraterna 2002 pririteradessrsilt. Vi lade srsild vit vid att utbilda ch upp-

muntra vra lalt frtrendevalda att bedriva egnaampaner ven under mellanvalsperiden. I vala-nalysen sm grdes efter valet syntes det att detfanns ett samband mellan bra valresultat ch ativalala valampaner ch mten med vlarna.

Innovativa och ppna p ntetVi anvnde ss av ntet p ett stt sm tidigare integrts.


74/117

75


Vi hade en ampanblgg dr all infrmatin sam-lades sm var vitig fr vra ampanmedarbetare.

Det var i stllet fr att bygga upp ett slutet intra-eller extrant. Vi valde att publicera s mycet smmligt ffentligt.

Vi prducerade cs ett antal filmer sm vi baraspred p ntet, via vr egen hemsida ch andraplattfrmar sm Yutube ch Bubblare. En av fil-merna Mahgny-Mats fic str spridning chhamnade p tpplistr ver mest sedda filmer pntet.

Lrdomar frn valrrelsen 2006Vi an lra ss mycet av ampanen 2006. Vilycades mbilisera mnga mnnisr genm inspi-rerande budsap. Vi understr viten av att ha enpliti sm ritar sig till hela beflningen ch intebara till ngra.

Fr att lycas mbilisera ch fr att tydliggraalternativen handlar det m att vara tydliga ch attf mnga med ss i rrelsen. Det handlar m attsamla Mderaterna ch befsta vr psitin smSveriges bsta ampanparti.

jag sulle srsilt vila pea p fem vitiga lrdmarfrn 2006:

En ppen valstrategi sm gr att mnga an1.nna engagemang ch vara ativa.


75/117

FRAMTIDSVALET.

76

Tydliga plitisa nfliter sm gr det enelt att2.ta stllning ch tala fr vr pliti.

Uppmuntra till egna initiativ ch egna am-3.paner. Central ntrll ver varumret spelarmindre rll n att mnga nner eget ansvar frampanen.

Att inte vara rdd fr att driva ffensiva pli-4.

tisa frgr ch att ta debatten p mrden drandra partier tidigare haft hga frtrendesiff-rr.

Tydlig strutur fr valledning ch beslutsfattande5.i mbinatin med tidig franring av valam-

panen. Det underlttar fr alla sm deltar iampanen ch leder till snabbare beslut chstrre handlingsfrihet nr ampanen vl rigng.

Med mnga mderater ch genm att vara ativa iden plitisa debatten sa vi vinna ven nsta val!

Lrdomar frn EuropavaletI Eurpavalet ndde vi vra ml att n ett bttreresultat n 2004 ch att ha valdeltagandet.

Samtidigt ndde vi lngt ifrn upp till den ptentialvi har. Mnga av vra sympatisrer valde till slutatt rsta p ett annat parti. Vi mmer att utvrderavalrrelsen nga fr att dra lrdmar infr nstaEurpaval sm ger rum 2014.


76/117

77


Detta till trts s finns det flera lrdmar att dra avslva ampanen.

Tre vergripande fatrer fr vr ampan i Eurpa-valet var att vi brade tidigt med bde rgani-satin ch plitiutvecling. Vi invlverade helarganisatinen ch vi frndrade vrt stt att talam Eurpafrgr.

Vi brade tidigt med att utvecla en ny Eurpa-pliti. Redan 18 mnader fre valet bradearbetet med att ta fram rapprten Mer Sverige iEurpa. Den presenterades i februari 2008, chblev ett grundlggande arbetsdument fr helarganisatinen dr vi i ett frsta steg lade fram vra

fusfrgr. I augusti 2009 pbrades arbetet medplattfrmen Ett Start Eurpa fr Sveriges bstasm antgs av partirdet februari 2009. Diret efterdet pbrades arbetet med valmanifestet. Stegfr steg utveclades plitien ch budsapen medbred franring i hela partiet. Mitt i den prcessen

slgs vrlden av en dup enmist ris sm startpverade innehllet.

Vitigt i prcessen har varit ett vl franrat arbetedr fretrdare p alla niver i partiet har ftt m-lighet att pvera plitiutveclingen. Bde rapprt

ch plattfrm gic ut p bred remiss till hela partiet,fretrdare fr arbetsgrupperna beste freningarch frbund ch pratade ch disuterade frgrna.Syftet var att hela partiet tidigt sulle nna igensig i ch unna vra budsap. En bred utbildnings-satsning fr hela partiet ch speciella utbildningar


77/117

FRAMTIDSVALET.

78

fr anstllda ch andra grupper tidigt i prcessensapade tidig ch gd unsapsbas. Prblemet tidi-

gare har ust varit att vra medlemmar inte nnersig ha tillrcligt med unsap fr att unna prataEurpafrgr.

Vi valde frgr sm vlarna ville prata m, vifrmulerade budsapen s att alla unde ta dem tillsig. Vi valde tidigt sex huvudmrden sm utvec-lades under prcessen. Frgrna var vardagsnrach frmulerade p ett sdant stt att de berrdech engagerade.

I tber 2008 genmfrdes en hstampan ptemat He till EU Det var en bra start fr Eurpa-

ret 2009 ch innebar att hela rganisatinen ttamnader innan valet brade prata Eurpafrgrdiret med vlarna. Prblemet har tidigare varit attEurpavalet var ett pret fr ngra f, det har va-rit ngra sm an frgrna ch sm r EU-experter,valet i sig har haft prgeln av ett elitpret. Det har

cs frstrt bilden av att ett Eurpaval inte rngt sm angr alla ch att frgrna inte berr.

Under 2009 var hela rganisatinen invlverad,fretrdare p alla niver pratade EU-frgr, vigrde plitien begriplig ch budsapen frmule-

rade p ett sdan stt alla unde prata EU-frgr.Mlet var att det sa vara lia enelt fr vramedlemmar att frst ch prata m vila frgr vivill driva i Eurpaparlamentet m vad vi vill driva irisdagen. Delvis lycades vi med detta ven m entidigt slutsats r att vi sannlit sa vara tydligare


78/117

79


ch mer distinta ring vad vi vill genmfra undernsta mandatperid.

Infr valet 2010 finns det ngra saer fr ss attmed ss:

Frtidsrstningen ger oss nya mjligheter

Vi ch flera andra partier lade strre vit vidfrtidsrstningen i Eurpavalet ch vsentligt flerfrtidsrstade cs. Det r en vitig lrdm infr2010 att vi br ha en nnu mer utveclad ampanring frtidsrstningen s att det blir enelt fr mn-nisr att mta ss nr mligheten till frtidsrst-

ning finns.

Ntets potential Ge mig fem minuterPretet Ge mig fem minuter med Carl Bildt sminitiativtagare ch avsndare lycades samla in

drygt 5 000 persner sm ville bli ntativister frss. Detta trts att vi framfrallt samlade in namnenbart via virala insatser. Annnseringen insrntesig till en banner p aftnbladet.se i drygt ett dygn.Det visar att det finns ptential att rerytera ati-vister via ntet ch att vi an n utanfr de sm

traditinellt r ativa i vra ampaner. Infr 2010sa vi vsentligt sala upp dessa ambitiner.


79/117

FRAMTIDSVALET.

80

Orka nda in i ml spurtkampanjenSpurtampanen startade p trsdag mrgn ch

pgic till dess att vallalerna stngde. Vi samladein namn fr pminnelsesamtal p sndagen chlycade f drygt 25 000 att anmla sig till detta.Fem bussar beste 60 rter i Sverige de sistadagarna. Spurtampanen var vitig, inte minst mtbagrund av att vi fll i pininen sista vecan ch

drmed behvde en star mbilisering fr att fmnnisr att g ch rsta. Infr 2010 finns anled-ning att se ver hur vi nnu tydligare an mbiliserade sista dygnen ch hur vi rganisatrist sa se tillatt vi har energi ch frmga att driva ampanennda in i ml.

Kommunikation infr 2010Vi mmer att gra en framgngsri valrrelse2010 m vi lycas med att uppmana till engage-mang ch ativitet i alla analer dr det r relevant.Det parti sm lycas engagera flest ativa chsympatisrer att prata pliti ch samhllsfrgr ivalrrelsen mmer att gra ett bra val.

Fr Mderaterna r det slvlart att vi sa finnas ialla analer dr det r relevant med plitis m-

muniatin. Det innebr att det r lia slvlart frss att finnas utanfr det lala pcentret sm detr att anvnda Twitter eller Faceb.

Alla behvs cs i en valrrelse. jag trr att viibland stllt fr hga rav ch verbelastat de sm

st engagera sig hs ss. Det r ltt att sm ny


80/117

81


ativ bli drnt i infrmatin ch uppgifter. jagtrr det r vitigt att ha en bred valampan sm

sner trslarna fr mnnisr att delta. Vi msteuppsatta ch belna vare minut sm mnnisrr beredda att engagera sig fr Mderaternas chSveriges sull. Det innebr att det r lia vitigt chsa vara lia uppsattat att vara den sm stller uppmed en bil ch sutsar runt talare sm att vara den

sm er runt i bilen ch talar. Alla behvs ch allasa med i nya Mderaternas valampaner.

Vr valampan 2010 mmer att bygga p femstrategisa ingngsvrden:

1. Fokus p samhllsproblemenoch framtidenVi vet att val handlar m framtiden. Vi sa fuserap samhllsprblemen ch mta vlarnas frgrring vad vi vill gra den mmande mandatperi-

den.

2. ppenhet och sjlvdistansVr ampan sa prglas av ppenhet chslvdistans.

3. Ntet som nav fr kampanjenNtet mmer att vara ampanens nav ch detsm hller ihp vr valrrelse.


81/117

FRAMTIDSVALET.

82

4. Mnga aktiva som tar egna initiativVi sa sna trslarna fr att delta ch vrdestta

vare minut mnnisr vill hlpa ss.

5. En positiv kampanj som engagerarVi har fus p vr egen ampan ch vi talar mvr egen pliti.

Ntet r ett nav meninte ett ml i sig sjlvMnga talar m hur ntet ch sciala medier nu

revlutinerar sttet sm partier mmunicerar medvlarna. ofta grs referenser till amerians pliti.

jag r vertygad m tv saer:

Ntet mmer vara avgrande sm nav i val-1.rrelsen. Men det erstter inte andra mtenmellan mnnisr utan har sin styra ust ifuntinen sm ett interativt nav dr mngamnnisr an mta ss ch varandra.

Den sm trr att det gr att piera ett n-2.cept frn ett parti i ett annat land till Sverige

mmer att misslycas. All pliti r lal, hurdigital den n r. kmmuniatinen mste alltidbygga p plitiens innehll. Man bruar sgaatt innehll r ung p ntet. Det gller i allrahgsta grad fr plitis mmuniatin.


82/117

83


En utvecklad plattformfr kommunikationUnder det senaste ret har vi etablerat en nywebbplattfrm ch ett nytt medlemssystem. Det harvi grt fr att vi behvde bttre plattfrmar fr vrmmuniatin. Nu an vi integrera sciala mediersm till exempel blggar, Faceb, Twitter chYutube i vr egen plattfrm. Samtidigt har vi m-ligheten att n vra ativa ch sympatisrer genmsvl sms ch e-pst sm traditinella brevutsic.Det ger ss fler analer fr mmuniatin ch arbde handlingsfriheten ch snabbheten.

Ntet har p mnga stt revlutinerat hur vi sm

parti arbetar med valrrelser. Fr planerades valr-relser efter war rm nceptet sm jamers Carvillech Gerge Stephanpulus grde nt i Clintnsampan 1992. D sulle ett antal smarta mnnis-r sitta tillsammans i ett rum dr infrmatin tgsin, behandlades ch sicades ut. Det var effetivt

d.

Nu sitter inte de smarta mnnisrna i samma rum.Eller ens i samma stad. Ntet innebr i dag att alltvi tar in ch allt vi vill distribuera an samlas i ettdigitalt nav. Nu an vi publicera ch distribuera

innehll via fler analer till en relativt lg stnad.Vi har mlighet att mta mnnisr p deras villrch det finns vsentligt frbttrade mligheter tilldialg ch inflytande, mfrt med en valrrelse fr20 r sedan. Nu an lalt ativa i hela landet viasin mbiltelefn mma t de frgr ch svar sm


83/117

FRAMTIDSVALET.

84

uppdaterades fr en minut sedan ch lia snabbtf infrmatin sm partiledningen. Dyer det upp

frgr ute p gatr ch trg an vi snabbt besvaradem ch publicera till alla vra ativa ch sympati-srer.

Sociala medier skapar relationerLt ss sl fast en sa: mmuniatin handlar intem ensilda analer. Sm parti eller sm ensildfretrdare handlar det inte m att vla en analsm gr att du r framgngsri eller vinner nstaval. kan man vinna valet p Twitter eller via ntet?Ne, det an du inte. Men man an inte heller vinnavalet genm de bsta trgmtena eller frsigasteflygbladen heller. Allt handlar m den samman-tagna mmuniatinen ch att mta vlare chsympatisrer dr de finns.

och nr beteendefrndringar ser s mste parti-

erna frndra sitt stt att mmunicera. ofta drivsbeteendefrndringar av tenlgisa siften. Twit-ter r u ett typexempel p det. Helt nt i valrrel-sen 2006 men sannlit ch rimligen ett bra vertygnu ch i valen 2010.

Hur sa man d anvnda sciala medier smplitis fretrdare? Fr mig r det svaret individu-ellt. jag an ibland bli lia strd p de analfrlstasm p dem sm bara ser prblem ch inte mlig-heter med ny teni. Det finns inget sm sger attman mste bete sig p ett visst stt eller anvnda

tenien p ett visst stt bara fr att man till exem-


84/117

85


pel blggar, twittrar eller gr filmer fr Yutube.Det handlar sm i all mmuniatin m vad du

slv vill uppn ch vilen relatin du vill bygga tilldina mlgrupper.

I grunden r det slvlart att digitala analer driverfram mer dialg ch mer nischning. Det ligger iteniens lgi. Det finns mlighet till snabb dialgch det finns mligheter att slv vla m man villlsa en blgg, prenumerera p ett RSS-flde ellerfla en persn p Twitter eller Faceb.

Dialgen r det sm r lite nepigt att hantera frett parti. Det rver bacffice funtiner fr attfungera. jag fler till exempel Barac obama ch

en del andra mycet vlnda plitier ch fretagp Twitter. Det r slvlart fr mig att det inte robama slv sm sitter ch sriver ch framfralltinte sitter ch slv deltar i dialgen. Det vre rim-ligt att frvnta sig det. Men p samma stt smman alltid har haft en vl riggad brevsvarsfuntin

eller fr telefn s fr man ha det cs fr scialamedier. Stter du ut flaggan i det digitala landsa-pet s br man cs se till att unna hantera dendialg sm uppstr.

Ibland mts ag av pstendet att blggar ch

andra sciala medier bara r privat ch svaller.jag hller inte med m det. Mnga fretrdare frnlia partier anvnder sciala medier lt ch gratt man sm intresserad an fla vad de arbetarmed ch ge respns ch inspel. Nr det gller detprivata s r privat ch persnlig inte samma sa.


85/117

FRAMTIDSVALET.

86

Persnlig an man mycet vl vara sm plitis fre-trdare ifall man slv r bevm med det. Det visar

u fatist persnen bam 10-seunders lippet iAtuellt eller det enstaa citatet i mrgntidningen.

Vilen rll mmer d sciala medier att spela i val-rrelsen? jag trr det mmer spela str rll fr alladem sm r nyfina p pliti eller redan r sympa-tisrer ch ativa. Genm de inbyggda grnssnittenmellan lia plattfrmar an man stnadseffetivtn mnga mnnisr p erhrt rt tid via tillexempel ett sms till sitt Twitternt. Det an varavrderligt i en tid nr mediabevaningen verligenr nstan dygnet runt ch i mnga lia analer.Fr mig r utveclingen av sciala medier chinnvatinerna av ntvertyg ngt sm ytterligareunderstryer tesen att det nstan inte r ngn reellsillnad mellan intern ch extern mmuniatin idag. Det mste vi sm parti frhlla ss till.

En vxande allianssom mter vljarna2006 mrte vi att det fanns ett mfattande intressefrn mnnisr att engagera sig fr Alliansen chmnga upplevde trseln sm lgre att engagera

sig i det samarbetet n fr ett ensilt parti. Vilycades aldrig ritigt tillgdse detta ch lycadesdrmed inte ta tillvara alla de mnnisr sm varberedda att visa sitt std fr ss.


86/117

87


jag r vertygad m att ust detta att erbudamnnisr att engagera sig fr Alliansen r den

naturliga utveclingen fr vrt samarbete. Vi sadrfr utnytta de mligheter sm ntet erbuder fratt erbuda mnnisr mligheten att pininsbildafr Alliansen ch agera p lia stt.

Vi partisereterare har arbetat med detta ch fattatbeslut m en rad gemensamma ativiteter infr valet2010. Det handlar exempelvis m ampaner chgemensamma turner av partiledarna. Den Allians-tidning sm alla medlemmar fr med Medbrgarenmmer fram till valet att utmma regelbundet.Vra mmuniatinschefer trffas nu vare vecafr att rdinera ch planera hur Alliansen mtervlarna. Vi har cs inrttat en srsild am-panstab med en heltidsanstlld persn frn vareparti fr att enbart arbeta med Alliansens ativiteter.

Redan i anuari 2009 satte vi ramarna fr Allian-sens valrrelse 2010. Det an tycas tidigt men

innebr bde att vi an planera ch genmfra detvi vill gra med gd framfrhllning. Det innebrcs handlingsfrihet fr vra ensilda partier vivet redan vad vi sa gra gemensamt ch andrfr planera vra egna partiers valrrelser utifrndetta.

Drfr r den frmsta utmaningen fr Alliansenplitis. Vi mste visa vlarna i valrrelsen att vifrstr ch svarar p de frgr sm de stller. Denstrsta risen fr ss r m vi fastnar i anslihus chsammantrdesrridrer. Det var det sm Scialde-


87/117

FRAMTIDSVALET.

88

mraterna grde i valrrelsen 2006. D trddeGran Perssn att han unde vinna valet genm att

pea p det sm Scialdemraterna hade grtunder mandatperiden. Det fungerande inte 2006ch mmer inte att fungera 2010. Vlarna sersvar p dagens ch framtidens frgr i en valr-relse. Vila samhllsprblem r atuella ust nu chvila svar ger partierna?

jag r vertygad m att vlarna mmer f se merav Allians fr Sverige i valrrelsen 2010 n vad degrde 2006.

Ordens betydelseordens betydelse i den plitisa mmuniatinenan inte undersattas. Det r avgrande fr vilentyp av frgestllning sm ligger till grund fr vlar-nas beslut i val ch det ligger till grund fr vlarnauppfattar ss.

Den plitisa situatinen i Sverige har frndratsdramatist. I lvattnet av den glbala finansrisench Mna Sahlins experiment med Vnsterpartietch Milpartiet har nya frgr blivit vitiga fr vl-arna ch dynamien i svens pliti har frndrats.

En positiv grundsynEtt antal vrderingar ligger till grund fr vrt spr:


88/117

89


I allt vad vi gr har vi en psitiv grundsyn. Vi pratarm Sverige eller den del av Sverige vi representerar

ch vi pratar m vad vi vill gra.Verligheten ch samhllsprblemen r vr utgngs-punt, snarare n plitien. Vi utgr frn hur verlig-heten ser ut fr alla ch samhllsprblemen. I vrtspr brar vi alltid i den nden fr att drefterpresentera lsningarna.

Vi undvier svra ch partiplitisa begrepp. Vibaserar vrt spr p den eller dem vi vill mmuni-cera med. Det r deras referensramar sm avgr. Vihar ett ansvar fr att pedaggisera plitien.

Hur vi pratar om Sverigeoch den ekonomiska krisenMderaternas uppdrag r att gra Sverige bttregenm att bygga vidare p allt det psitiva sm

finns ch ser i vrt land. Vr syn p Sverige chden svensa vlfrden r psitiv.

Fr ss r det vitigt att alltid ha ett lngsitigt per-spetiv samtidigt sm vi adresserar de samhllspr-blem sm finns hr ch nu. Det innebr att vi mste

unna tala m den internatinella enmisarisen ch vila tgrder vi gr hr ch nu utan attvi bara fastnar i atuella tgrder. Vi mste samti-digt tala m vad sm sa mma efter. Det stllerrav p vr ch Alliansens plitiutvecling centraltmen cs lalt ch reginalt. Hur vill vi att vr

mmun eller regin sa unna attrahera mnnisr


89/117

FRAMTIDSVALET.

90

ch fretag i framtiden? Hur sa vi unna stranurrensraften ch vrna vlfrden p ngra

rs sit. jag r vertygad m att vlarna mmeratt nna frtrende fr ett plitist alternativ smbde tar ansvar i nuet men sm cs vgar lyftablicen ch adressera hur Sverige an bli bttre chrttvisare i framtiden.

Hur vi pratar om vr politikVr pliti syftar till att gra samhllet bttre fr allass sm lever hr. Det r en vitig utgngspunt.Plitien r inget ml i sig slv utan ett redsap fratt frbttra. Det r ett vitigt ingngsvrde fr detinnebr att vi mste vara ppna ch pragmatisa.Vi mste utvecla vr pliti i tat med att samhlletch samhllsprblem frndras. Det r heller intealltid s att vi alltid har rtt det an finnas gdaider ven hs andra partier ch hs andra atreri samhllsdebatten.

Hur vi pratar om oss sjlvaMderaterna sa vara ett ppet ch attrativt parti.Vi drivs av ider ch siter m hur samhllet an

frbttras. Vi r inte slvgda ch vi vgar haslvdistans ch mta riti ch andras siter utanatt tvingas in i frsvarspsitiner. Vi sa vlmnaalla sm vill bidra i vrt arbeta fr att gra Sverigebttre.


90/117

91


Hur vi pratar om alternativenVi sa vara raa ch rliga i frhllande till andra

partier. Vi misstrr inte andra partier eller derasfretrdare. De an tyca annrlunda n ss menvi utgr ifrn att alla sm ativerar sig i plitiengr det fr att de vill gra Sverige bttre. kritisasa vi vara i sa ch fr att tydliggra alternativen isvens pliti.

Handfasta rdNya vgar till mnnisr, ampan behver intevara svrt.

Sm plitist parti gnar vi ss t pininsbildningvilet an gras i frm av ampaner. I Natinal-encylpedin besrivs ampan sm en intensivversamhet under viss tid i avsit att pvera. Detr en bred definitin sm tcer in bde tid ch

rum.Tid i den meningen att vra ampaner an handlam puntinsatser p tydligt definierade platser,tydligt avgrnsat i tid ch med endast en viss typ avampanmaterial eller anal. Det an cs handlam det mvnda, att Mderaterna under lng tid

bildar pinin inm en eller flera plitisa frgrmed ett antal lia analer. Hr fler ngra am-panexempel sm r vrda att fnga upp.


91/117

FRAMTIDSVALET.

92

KampanjexempelDet finns en mngd stt att bedriva ampan inm

plitien ch de vanligaste r via insndare, debatt-artilar, pressmeddelanden ch mten.

Ett par exempel p ampantyper r:

kntatampaner ssm telemareting, flygblad,drrnacning ch valstugr.

Synlighetsampaner ssm strtavlr,radi-/tv-/birelam.

Gerillaampaner r nventinella ch vnta-de mmuniatinsuttryc sm r till fr att sapauppmrsamhet. kstnadseffetivt eftersm det

ftast sapar en mun-till-muneffet.Digitala ampaner ssm mel, blggar, bannersch webbfilmer. I dag finns stra mligheter attfra en ampan uteslutande p ntet. Scialamedier sm Faceb, Myspace, Twitter chandra cmmunities r vlbesta ch deltagarna

disuterar grna pliti.

Aktuellt p ntet just nuomsttningen p vad sm r atuellt p ntet r

gansa str. Nedan finns ett par ppulra webb-platser ch s allade cmmunities dr det finnsmlighet att bedriva ampan p lia stt.

Tn p att inte sriva saer eller lgga upp bildersm du inte an st fr. Allt du gr p ntet an

sparas fr all framtid.


92/117

93


FacebookFaceb r en s allad cmmunity. Det innebr

att du registrerar dig sm anvndare ch saparett anvndarnt fr att unna mmunicera medandra medlemmar. Fr att unna registrera digmste du ange fr- ch efternamn, e-pst, fdelse-datum ch ett lsenrd.

Nr du r registrerad finns mlighet att nytantat med persner sm du redan nner, pers-ner sm du inte nner alls eller persner sm duanse har gemensamma intressen med.

Ur ampanperspetiv finns mlighet att g medngn av de befintliga grupperna ch ntvereneller att starta egna fr att vca ch driva pinin ilia frgr. Det finns mlighet att lgga upp bilderch filmer i mnga av grupperna ch ntveren.om du ser p nya Mderaterna finns en radgrupper dr mderater r ativa. Mnga av vrafretrdare ch andidater har cs egna grup-per.

Nstan alla plitisa rganisatiner finns p Face-b.

Registrera dig p www.faceb.cm.

YoutubeYutube r en sat dr du an ladda upp filmer chfilmlipp. Precis sm hs Faceb s sapar du ettnt, vilet gr det mligt att ladda upp filmer. Det


93/117

FRAMTIDSVALET.

94

finns cs mlighet att mmentera publiceradefilmlipp.

Ur ampanperspetiv finns exempelvis mlighetenatt gra en dumentr m det man upplever smfel i sin hemmmun eller att lgga ut en ampan-film med det egna mmunalrdet.

Mderaterna har en egen anal p Yutube den

an du hitta p yutube.cm/mderaterna

G in p www.yutube.cm ch registrera ett ntm du vill ladda upp dina filmer.

TwitterTwitter r en scial ntverssida samt en mir-blgg. Dr an man uppdatera sin egen status chfla andra anvndare. Flden mt till exempelFaceb ch lia blggvertyg finns. Twitter harvxt explsinsartat under det senaste ret ch i

dag finns mnga plitier, debattrer ch urnalis-ter p sidan. Registrera dig p www.twitter.cm

Att bloggaEn blgg r ett snabbt ch enelt vertyg att ut-tryca sina siter, psitinera sig ch mmenteraandras siter eftersm man slv styr ver innehl-let. Snabbheten r en av blggens strsta frdelareftersm den text du sriver publiceras i sammagnblic du trycer p nappen. Fr att din blggsa bli framgngsri, det vill sga att fl lser den


94/117

95


s rvs lite arbete. Nedan mmer ngra tips atttna p.

Mderaterna har en egen ampanblgg pampan.mderat.se. Vi tar grna emt bilder chtexter frn ativiteter runt m i landet mela [email protected]

Du an hitta mnga plitisa blggar p

www.nuff.se ch www.blggprtalen.se

AvsndareDu r avsndare p din egen blgg. Var ppenmed vem du r.

Relevant innehllDisutera, mmentera ch sriv m pliti chdet sm ust du r intresserad av eller har uppdrag

inm. Fler n du trr r intresserade av nmndm-ten eller bes till ldrevrdscentralen. Ge persn-liga besrivningar m vad pliti betyder fr digch varfr du r engagerad.

Uppdatera oftaUppdatera fta, helst dagligen. knurrensen rhrd, det finns mnga blggar p ntet, med liainritningar. Fr att vara relevant ch intressant brdu drfr sriva fta, lsa vad andra sriver m din


95/117

FRAMTIDSVALET.

96

blgg, svara ch mmentera. En blgg sm dualdrig sriver p br du stnga ner.

Var personligAtt vara persnlig innebr cs att du r trvr-dig. Att du r persnlig behver inte innebra attdu vier ut ditt privatliv. Men vga ha ch frmulera

dina siter p ett persnligt stt.

Lnka till andra bloggareMariteten av dina lsare mmer att hitta dig frnandra blggare. och vill du att andra sa lna tilldig a, d mste du lna till dem cs. Tipsagrna i blggpster m lsvrda inlgg p andrasblggar.

Pinga din egen bloggFr att din egen blgg sa synas p lia prtalerbr du pinga din blgg nr du grt ett intressant in-lgg. P svl nyligen.se, nuff.se, twingly.cm smblggprtalen.se an du lsa mer m hur du anpinga din blgg mt lia prtaler ch hemsidr.

S kan du brja bloggaDet finns ett antal gratisleverantrer p Internet frden sm vill bra blgga. Bland andra s erbuderett par av de stra tidningarna i Sverige mligheter


96/117

97


att sapa ett blggnt. Sapa ett nt, dp blg-gen ch fl instrutinerna. Andra bra gratistnster

r blgger.cm ch wrdpress.cm.


97/117

FRAMTIDSVALET.

98

Vrt etiskafrhllningsstt.


98/117

99


Vila spel-regler gller

fr frtrende-valda inm

Mderaterna?


99/117

FRAMTIDSVALET.

100


100/117

101

Vrt etisa frhllningsstt.

r det verligen befgat med etisa plicysi plitisa partier? Samhllsintresserade,

plitist ativa mnnisr ng har vl deegna etisa mpasser sm duger? Mitt svar r attvlarna rtt att stlla rav p ett gemensamt frhll-ningsstt frn ss sm parti. Drfr behvs en etisplicy ch en stndig disussin ring dessa frgr.

Vi r i frtrendebranschen bruar vi sga. Vr p-liti ch vrt agerande, sm parti ch sm ensildafretrdare fr Mderaterna, mste inge frtrendefr att mnnisr sa sympatisera med ss ch rstap ss. En vlare sm funderar p att rsta mde-rat har rtt att f veta vila etisa principer sm rvgledande fr vr rganisatin. Det samma gllerfr alla sm funderar p att engagera sig i Mde-raterna. Hur ser det interna regelver sm stterramarna fr hur vi behandlar varandra ut? Vilaspelregler gller fr frtrendevalda inm Mde-raterna? En partiultur sm upplevs sm sund ch


101/117

FRAMTIDSVALET.

102

ppen lcar fler, svl vlare sm engageradesympatisrer ch medlemmar.

De senaste rens arbete i partirganisatinenring frgr m eti ch mral har ftt en vldigtpsitiv respns. Tv nreta exempel r vr etisauppfranded ch vr andidatfrsran. Under2005 hade vi en bred ch mfattande disussinm eti ch pliti sm resulterade i Vrd av gdpartiultur, en etis uppfranded sm antgs avpartistyrelsen. Med utgngspunt frn denna har ex-empelvis Risrganisatinens andidatutbildningarfrstrts med avsnitt ring eti ch mral. Alla smandiderar till ett frtrendeuppdrag inm Mde-raterna sriver p en mralist m n inte uridistbindande frsran att agera utifrn gd mralch vra interna spelregler. kandidatfrsran harunder 2009 vidareutveclats ch strts upp fr attgra det tydligare fr svl den sm andiderarsm den sm fretrder partirganisatinen hur fr-vntningar ch rav p mderata frtrendevaldaegentligen ser ut.

I augusti har vi arbetsstmma ch partistyrelsenhar lagt fram ett frslag till prpsitin m flandeetisa principer fr Mderaterna:

Etisk policy fr ModeraternaVra etisa principer utgr frn partiets idprgramch handlingsprgram:


102/117


103/117

FRAMTIDSVALET.

104

Alla behvsVi behver mnnisr ver hela landet, i alla

ldrar, med lia erfarenheter ch bagrunderengagerade i en mngd frgr ch ampaner. Detbehvs mderater sm gnar sig t svl adminis-tratin, enmi ch stadgar sm frtrendeupp-drag, ampaner ch vlarntater. Vi r gladach tacsamma ver alla insatser. Vi vlmnar nya

medlemmar ch alla sm r nyfina ch vill vetamer m Mderaterna.

Frihet under ansvarAlla sm p lia stt r engagerade i Mdera-terna br ansvar fr att vrda varumret Mde-raterna ch serstlla att det plitisa innehlletalltid tar sin utgngspunt i vra grundlggandevrderingar.

Alla medlemmar frvntas nna till ch fla par-

tiets stadgar ch lalt beslutade ritliner, lismde lagar ch frrdningar sm har relevans fr vrversamhet.

Vr syn p frtroendemannarollenMderaternas id r att gra Sverige bttre genmatt f genmslag fr mderat pliti i de plitisafrsamlingarna. I detta arbete har vra frtrende-valda en nycelrll nr de i allmnna val sa vinnamnnisrs frtrende fr att sedan mellan valen

genmfra vallftena.


104/117

105


Att vara frtrendevald i Mderaterna innebr attvare dag frvalta vlarnas frtrende. Det r inte

det samma sm att ha en anstllning fr vilen manuppbr en ln. Sm frtrendevald anvnder manvarumret Mderaterna under svl valrrelsen dman andiderar, sm i det dagliga plitisa arbetet,varfr partiet mste ha inflytande p hur man smfrtrendevald agerar.

Sm frtrendevalda mste vi hlla det vi lvar,men cs agera i enlighet med de vrderingarvi str fr. Vi mste stlla hga rav p ss slvach mta vlarnas frvntningar ch rav p ettetist ch mralist agerande. Sm frtrendevaldr man representant fr Mderaterna i alla sam-manhang ch mste agera drefter i svl rd smhandling.

Frtrendevalda br tna p att agera p ettsdant stt att vr utgngspunt i alla mnnisrslia vrde aldrig an ifrgasttas. Vi sa vinna

frtrende ch val genm vr pliti ch genmatt upptrda p ett stt sm gr att mnnisr annna tillit. Sm frtrendevald sa vi i alla situati-ner agera p ett stt sm tl ffentlig gransning.

Vra relatiner till andra partier sa prglas av

respet ch av att vi bidrar till en gd tn i sam-hllsdebatten. Fr att undvia att misstnas fr attagera mralist br srsild frsitighet tillmpasvid alla enmisa transatiner, srsilt nr detgller andras pengar.


105/117


106/117

107


drag. Frmen fr detta br disuteras mellan denfrtrendevalde ch inblandade partifretrdare.

Alla sm andiderar till frtrendeuppdrag fr M-deraterna sa undertecna en s allad andidat-frsran. Av denna framgr vila vriga rav chfrvntningar sm stlls p vra frtrendevalda.


107/117

FRAMTIDSVALET.

108

Vgen motvalrrelsen2010.


108/117


109/117


110/117


111/117

FRAMTIDSVALET.

112

Lokala valmanifestom vi slva eller med Alliansen sa ha ett

valmanifest p plats 2010 mste det frberedandearbetet bra redan nu.

Till std fr det lala arbetet har vi utveclat strate-givertyget Vinna 2010.

Detta innebr en struturerad prcess fr att utvec-la svl lala ampanplaner sm lala valmani-fest.

Det natinella arbetet med att utvecla ett gemen-samt valmanifest ser genm att vi frn mdera-ternas sida fastslr vr pliti vid partistmman i

Vsters i augusti. Detta blir sedan vr utgngs-punt i det arbete inm Alliansen sm tar vid i derefrmgrupper sm tillstts efter smmaren. Undervren mmer Alliansen att presentera en bredvalplattfrm ch i valrrelsens inledning ett sarptvalmanifest.

Rekrytera valarbetare redan nuEn avgrande fatr i valet 2010 mmer att varaatt vi mste vara mnga sm engagerar sig i vr

ampan.Det handlar bde m vr rganiserade ampan,men cs att lca vra sympatisrer att bidra.

Det sistnmnda prvade vi alltmer i Eurpavaletgenm vr sat 5minuter.nu.


112/117

113

Vgen mt valrrelsen 2010.

Denna lcade mer n 5 000 persner att delta.

Vi har redan brat samla in uppgifter p persnersm vill vara ntativa periden fram till valet 2010p samma sat, 5minuter.nu.

Brja med kampanjplaneringen

Det r vitigt att redan nu inleda arbetet med attplanera hur valampanen sa bedrivas lalt. Tillgrund fr detta mmer vi i nvember att presenteravr natinella valplan sm an fungera sm ett stdi detta arbete. Drtill pverar givetvis nminerings-prcesserna sm i huvudsa ger rum under hsten

rll eftersm de avgr vila sm mmer att fre-trda ss.


113/117

FRAMTIDSVALET.

114

Viktiga hllpunktertill valet 2010Nedan finns ngra vitiga hllpunter fram till2010. Mycet mer mmer givetvis att se, mendetta r de stra hndelser vi redan nu an se.

2009Augusti

Mderaternas arbetsstmma

Alliansens refrmgrupper tillstts

November

Valplan presenteras fr vra frbund

2010

Vr

Mderaternas vrampanAlliansens valplattfrm presenteras

April

kmmunal Risnferens

Juli

Almedalen

Augusti

Valrrelse

Alliansens valmanifest presenteras


114/117

115


115/117

FRAMTIDSVALET.

116


116/117

117

Avslutningsvis.

Frutsttningarna infr valen

2010 r goda. Samtidigt ligger

valet helt ppet och det liggerhelt i vra hnder hur vljarna

till slut rstar.

Det r p oss det hnger.

Jag r vertygad om att det

kommer att krvas minst lika

stora insatser av oss var och

en som 2006. Det kommeratt krvas hrt arbete och inte

minst att vi lyssnar och mter

vljare p ett stt som vi inte

gjort frut.

Och detta ska vi gra

tillsammans.


117/117

moderat plan för 2010

Documents