Moderator: Christina och Gisela Vid pennan: Nina Vad är er fråga och diskussionspunkter?

• Hur arbetar man systematiskt med mätning och uppföljning på destinationsnivå? Vem måste ha ansvaret för vad?

• Hjälp med konkreta tips och punkter där destinationen kan arbeta tillsammans med aktörer och kommuner.

• Bästa sättet att implementera hållbarhetsfrågan i de strategiska planer man ändå tar fram för verksamheten och det dagliga arbetet.

• Hur ökar man engagemanget för hållbarhetsfrågor bland små och mellanstora företag och hur får man dem att börja tänka långsiktigt och integrera hålbarhetsfrågor som en naturlig process i sin verksamhet?

• Fler exempel på sektorsövergripande, målstyrd och/eller innovativ samverkan för hållbar destinations- och besöksnäringsutveckling.

Diskussion • Ledningsgruppen måste vara med och brinna för frågan. Börja i rätt ände, hos de

som har mandat att fatta beslut. Det måste också finnas en tydlig målbild. • Det behövs en systematik i hållbarhetsarbetet med ett ordentligt värderingsarbete

som grund. • Lätt att mäta genom system som Swedish Welcome. Härigenom kan man läsa ut,

vilka insatser behövs och som kan gagna flest. Då är det också rätt med offentlig finansiering - när man kan göra en insats utifrån ett utpekat behov.

• Region Västerbottens arbete utgår från SDG. Global, certifierad metod, framtagen av expertis som sedan går hela vägen ned till åtgärder på företagsnivå. 70-tal kriterier som talar om hur ett företag kan vara hållbart. Man använder det som verktyg, inte certifiering. Mätredskap finns i metoden. Genom rundabordssamtal ute på destinationerna samt mätningar och jämförelser med FNs lista och skapas en åtgärdsplan. Kommunchef och politiker delta – för att få in det i ÖPn. Lista: Vad gör kommun och vad gör företag.

• Fantastisk resurs i regionförbund. Kompetens behövs och någon som driver. • Södertörns Högskola: Hållbarhet ska in i läroplanen och kursplanen. • Turismen har svårt att få forskningsmedel. • Destinationsbolag bör utgå från att vara marknadsföringsorgan till ett

samhällsutvecklingsorgan. • Västerbotten: Destinationsbolaget jobbar mot skolan i olika nivåer. Teoretisk

kunskap möte praktiskt arbete via praktikplatser. Det gäller för studenterna att förstå betalningsförmågan/-viljan hos företagen för olika typer av åtgärdsplaner.

• Bra kurser i hållbar turism på högskolan men man saknar kunskapen kring att jobba systematiskt med hållbarhet, både hos högskolor och i näringslivet.

 

• I Halland har företagen gått samman och lagt in finansiering. Det sker många aktiviteter, men nu arbetar man för att ta fram egna mätverktyg. ISO är för stort och ”krångligt”.

• Finansiering är svårt för många företag och fokus hamnar på snarare på finansiering än på hållbarhetsfrågan och då är det svårt att komma vidare.

• Förslag: Blanda gratis aktiviteter med de som företag betalar för. • Ett stabilt och långsiktigt arbete ger effekt. Där är företagen trygga i målen och

vilket arbetet som krävs. • Idén måste ofta komma utifrån. Någon som talar om att det finns mer hållbara sätt

att göra det ni gör. Små och medelstora företag har ofta en medvetenhet om att det går att göra förbättringar, men kan behöva en coach som visar dem hållbara sätt att göra förbättringar. Dessa måste tala på ”företagens språk”.

• Malmö inspirerade genom en dag där de bjöd in stora och medelstora företag. Dagen innehöll inspiration, roligt och spännande, samtidigt som man visade på affärsnyttan. En sådan träff kickar igång ett förändringsarbete. Men det måste också finnas ett svar på ”vad händer sedan?”

• Östergötland har använt Kurbits som verktyg. Det har då varit lätt att gå vidare in i Swedish Welcome. Då har man störst chans att lyckas och få affärsnytta av det.

• Swedish Welcome är ett fantastiskt system för att mäta hållbarhetsnivån i företagen men det går att se vilka insatser man behöver göra på destinationsnivå.

• Om kompetensen som inte finns i destinationsbolaget blir det inte trovärdigt, det måste in i planerna. Det måste ske kontinuerligt istället för projekt.

• Pengarna finns inte alltid i destinationerna. Problem att utvecklingspengar inte får gå till att anställa personal.

• Där företag har hjärtat i eko-turism, de går bra. De som gör det för att följa en trend går mindre bra.

• Det långsiktiga perspektivet måste in när man jobbar med hållbarhetscertifieringar. • Märkningar, certifieringar är inte för alla. • Svensk miljöbas funkar bra i Göteborgsregionen. • Påverka näringsdepartementet att ta in mer personal och kompetens istället för att

pumpa ut pengar i projekt.

Förslag på åtgärd • Kompetens måste in i destinationsbolagen så att man äger kompetensen. Denna

bör även vara branschspecifik för att verkligen nå de små företagen. • Utbilda coacher som entusiasmerar och hjälper företag via konkreta åtgärdsplaner

som leder mot tydliga mål som är relevanta för företaget i alla aspekter. • Ledningsgruppen måste vara med och brinna för frågan. Börja i rätt ände, hos de

som har mandat att fatta beslut. Det måste också finnas en tydlig målbild. • Det behövs en systematik i hållbarhetsarbetet, med ett värderingsarbete som

grund som sedan ligger till grund för arbetet. • Ett stabilt och långsiktigt arbete ger effekt.

Sammanfattning av diskussion Ledningsgruppen måste vara med och brinna för frågan. Även kommunpolitiker och tjänstemän då de är en viktig part. Det måste finnas en långsiktighet och en systematik i arbetet med hållbarhet. Kunskap är nyckeln. Den måste finnas i destinationsbolagen, inte bara under utvecklingsprojekt. Destinationsbolagen och det offentliga ska inspirera och hjälpa företagen, t.ex. att genom mätningar få fram vilka insatser som bör göras och eventuellt stå för hela eller delar av finansieringen.