moderna tideråter iklassrummet

ledare

resultat

diskussion/ analys

sammanfattning

litteratur

Under den sista termi-nerna på min bildlä-rarutbildning kom jag i kontakt med något nytt, IKT( information kom-munikation och tek-nik). Rättare sagt hur vi lärare kan använda oss av tekniken, ex-empelvis datorn i vår undervisning. Det var svårt för mig som kom-mer från den klassiska konstutbildningen att ta mig an dessa uppgif-ter. Men ack så roligt, pulsen gick i taket med photoshopp, blogg och filmredigering. Nu sitter jag här på IKT ut-bildningen för andra terminen.

metod

livboj i bild

3 3

frågeställning

Bakgrund

Livboj ibild

”utan en fläck på kläderna”

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringspro-gram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmäs-siga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsa-len när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möj-ligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.

Skolan börjar formas efter den digitala teknikenvilket är av vikt och ett måste i styrdoku-menten.

Men vad betyder det för bildämnet egent-ligen?

ledare

Bildämnet har en given för-nyelse att genomgå i tekni-kens datoriserade vingslag. Därför tror jag att bildämnet har en livlina att hålla sig fast vid, under tider av nedskär-ningar i skolor, genom den så kallade moderna tekni-ken. Det står i läroplanen för grundskolan att elever ska ha förmåga att framställa bilder och former med olika tekniker, traditionella som moderna (Lgr11). Detta har vi hört förut! Men hur går detta till i praktiken med bild-salar som har en dator för 30 elever eller dålig uppkopp-lingsförmåga och framförallt lärare som inte har känne-dom i den moderna tekniken. Forskare hävdar att dagens samhälle är historiskt sett mest bildtäta samhället så-väl vad det gäller produktion och funktion som distribution (skolverket rapp 2004, s.15).

Följaktligen tycker jag därför att bildämnet har en given plats genom redigeringspro-gram, virtuella museibesök och bildklassrum där elever kommer in och ut utan en fläck på kläderna. Men låt oss ta en tittar under ytan i denna hantverksmäs-siga och analoga miljö som bildämnet ändå fortfarande står för på många ställen i landet. Vad händer i bildsa-len när dator* tar lika stor plats som pensel* eller möj-ligen större? Dessa frågor skulle även kunna spegla hela utvecklingen i skolan och samhället i stort.

”Den så kallade traditionell teknik är framförallt redskap för teckning och målning, även arbeten med keramik”

lgr11:

Men låt oss ta en tittar under ytan

5 6

frågeställning

”Vad som händer i skolan mellan lärare,

elev och elever sinnse-mellan

är lika viktigt som vad läraren predikar i

klassrummet.”

För att inte ta vatten över huvudet i denna undersök-ning har jag tagit en något smalare frågeställning inför min undersökning. Emellertid rör den vid problematik jag personlige och säkert många andra med mig har känt in-för olika pedagogiska grepp i skolsalen där dator och pensel möts. Självklart är det inget som är svart eller vit, dock kan det ena verktyget eller det andra utveckla olika färdigheter och det kan vara av störta intresse att förstå dess skillnaden.

Varför är det då så viktigt att svara på dessa frågor, tycker jag? Det är för att hjälpa oss lärare att nyttja varje verk-tyg efter dess bästa funktion och pedagogiska värde. Det är för mig en självklarhet att bildämnet ska ha den plats den borde för att ge elever en grund att stå på inför da-gens bildtäta samhälle. Där-för är det väsentligt att vi inte misslyckas i våra bildsalar idag.

- Hur förändras och vad händer i inter-aktionen mellan lärare/elev och elever sinnsemellan när vi använder analoga kontra digitala verktyg under en lektion?På vilket sätt påverkas interaktioner och gruppdynamiken av verktygen (analog kontra digital teknik) i klassrummet?

Vad som händer i skolan mel-lan elev, lärare och elever sin-semellan är lika viktigt som vad läraren predikar om i klassrum-met. Under tre år som lärarstu-dent har jag förstått mer och mer att arbetet med människor är en interaktion och dynamik som måste tas på största all-var. Därför är det interaktionen och vad som händer mellan oss människor som är av vikt för en lyckosam lärosituation.

Den kraftfullaste källan till lärande och utveck-ling är den interaktionella (ansikte mot ansikte) miljön. Individens eget tankearbete börjar som faktiska relationer mellan människor (Strand-berg, s.28)

7 8

7

Det var ett gått försök men det gav just inget utfall på grund av att personalen inte hade tillräckligt med kompetens. Alltså kommer inte datorn till förfogande för eleverna utan finns endast i projektform.Det förekommer i Lgr 80, bildtolkning och arbete med olika tekniker som foto, film och Tv. Formuleringarna förändras i de övergripande målen för grund- och gymna-sieskolan Lgr 11 där digital teknik ska användas som verktyg för skapande. Den digitala kontexten har på djupet förändrat lärosyste-met idag. Dessa förändringar genererar olika diskussioner om lärosituationen i skolan för elever som lärare. Frågan är inte om vi ska ha datorer eller ej, frågan är hur och på vilket sätt vi ska nyttja dess

En transformationfulla kraft?Francesc Pedró som ledde OECD:s projekt New Millen-nium Learners, menar att det inte är vilket verktyg som helst utan en systemföränd-rande kraft. Detta är själv-klart inte en lätt match att föra in i en verksamhet som är ganska trång rodd. Det står i inledningen av reger-

ingskansliets digitala agenda för Sverige att för 20 år sedan började datorn på allvar komma in i de svenska hemmen. I Lgr. 80 står det att ”datakunskap” är obligatoriskt ämne i grundsko-lan.

sedan 80-talet i detsvenskasamhället

7

Bakgrund

fluga på väggen

10

Med egna

metod

” Tänk dej själv att vara en fluga på väggen”

ögon

10

En sanning som man uppenbarar med egna ögon, även om den är ofullkomlig, är den värd tio sanningar som man får från andra; förutom att ens kunskap ökar har den också för-bättrat ens förmåga att se. (värderande ögat, s.6)

metod

Ordet har i alla tider varit starkare och även kopplat till rationella och logiska värden, medan bilden har varit kopplad till upplevel-

ser och känslor

Hur jag ska registrera helhet och del information i salen på bästa möjliga sätt är mycket viktigtiga frågor. Jag hade få chanser att genomföra min observation,det inne-bar därför absolut focus på vad och hur jag skulle iaktta händelserna i klassrummet. Av den orsaken använde jag ljud- och bildinspelning, foto

och loggbok under alla lek-tioner.

Under observation ska du vara så osynlig som möjligt för att händelser-na i klassrummet ska vara så norma-la som möjligt.

Det har givit det underlag för denna undersökning som ni ska få ta del av. Den har öpp-nat mina ögon inför min kom-mande roll som bildlärare och IKT pedagog.

Därför hoppas jag och tror att det kommer till nytta för alla som har rollen som lärare.

Dock under de se-naste åren med focus på visualisering fått en starkare ställning framförallt i estetiska ämnen.

10

Mind craft är ett spel som går ut på att bygga olika världar av fyrkantiga byggstenar i olika ma-trial, som vatten, sten, lava, glas men även där världen måste överlevas genom att sätta gröda, föda upp djur osv. Allt i denna värld är fyrkantigt, solen, djuren, husen, träden osv

Dator står för undervisning av foto/film med redigeringsverktyg (elements och photoshop osv) även användning av datorn som verktyg för nätsökning osvPensel står för en undervisning där verktygen är analoga som papper, lera, färger på tub osv.

Uppgiften eleverna fick av läraren bestod att i grupp om fyra till fem elever un-der en lektion bygga ett hus, med omnejd och interiör om tid fanns. En grupp skulle ar-beta med digitala verktyg och de andra grupperna arbetade med analoga. Gruppen skul-le även utsäga en ägare av huset, som skulle bestämma om hur huset skulle se ut.

Det skulle behövas sam-arbete i gruppen och att eleverna klarade av vissa

tekniska svårigheter av olika slag. Eleverna i den digitala gruppen skulle använda sig av Mine craft* och den ana-loga gruppen skulle använda sig av verktyg som tejp, pap-per, pennor och sax.

metod

10 10

resultat

verbal

” kon har hängt sig” icke verbal

resultat

Under den verbala interak-tionen tittar inte eleverna på varandra eller mycket sällan och diskussionen följer inte ett linjärt flyt (eller flow). Elev-erna förefaller uttrycka sina tankar, utan att tydligt vänta på ett svar. Kommunikatio-nen i den digitala gruppen fö-refaller att går ut på att vara effektiv. En fråga riktas inte mot någon speciell mottaga-re, svaret kommer när tiden är inne av någon i gruppen. Det skulle kunna jämföras med anycastmodellen* som används inom internet kom-munikation. Där sändaren skickar ut sin fråga och får svar från den närmaste topo-logiska och effektivaste knu-ten i gruppen. Under press-sentationen av huset föreföll läraren beskriva vad han såg och ledaren ge medhåll.

daren i gruppen som beskrev funktioner, olika utrymmen och gav resten av klassen beskrivning på sådant som inte var synligt. Det var ofta skratt under denna beskriv-ning både från ledaren och klassen i stort

Normerna för kommunika-tionen verkar inte vara den-samma analoga gruppen, där diskussionen följer en ordning med frågor, svar, problemformuleringar och diskussion.Det förefaller i vissa fall svå-righeter att göra sig förstådd, vilket gör att de tar till andra hjälpmedel som tillexempel; skissa på papper, viker pap-per inför de andra, gör gester och uttryck med både hän-der, kropp och verbalt. Den verbala kommunikatio-nen synes vara diskussioner mellan två eller flera i grup-pen, där konkreta problem inför uppgiften utvecklades och diskuteras i gruppen som helhet. Även peppning från ledaren. Diskussioner om vad som ska göras sena-re på eftermiddag eller kväll förekommer. Under senare delen av processen var det kortare direktiv där eleverna gav varandra olika uppgifter inför slutfasen av arbetet. Under presentationen av hu-set var det den så kallade le-

Dig

ital g

rupp

ver

bal

Ana

loga

gru

ppen

ver

bal

- asbra, bra jobbat och du kan väll göra de där, du gjorde det så snyggt eller du är ju bra på och rita! I

-Vill du ha wood eller sandstone?-Vad gör kon här?-Man kan döda den!-Den har hängt sig!-Har den hängt sig?

10 10

Wikipedia: (Anycast is a network addressing and routing methodology in which datagrams from a single sender are routed to the topologi-cally nearest (and must efficient) node in a group of potential receivers, though it may be sent to several nodes, all identified by the same destination address.)

I den analoga gruppen konvergeras (går samman, gå mot varandra)blickar mot en central punk vilket är ob-jektet (huset), och samtidigt ser de på varandra. Däremot följer blickarna i den digitala gruppen parallellinjer, där skärmen och deras objekt (huset, minecraft spelet) är den centrala punkten. I detta fall möts inte blickarna under arbetet. Under nästan hela lektionen i den digitala grup-pen har ingen av eleverna haft sina teammedlem i sikt-fältet eller mycket sällan.

Ansiktsuttryck som till ex-empel leende, uttryck av känslor som förvåning eller

mimik av olika slag är ofta noterade i den analoga grup-pen. Även gester som hifive och att röra vid någon är ofta återkommande i den analoga gruppen. Vilket dock är näs-tan helt uteslutet i den digi-tala gruppen.

I den analoga gruppen rörde eleverna ofta på objektet, de vände och vred, de klistrade dit saker och tog bort och samtidigt diskuterade viss problematik som uppstod Även en vis interaktion både verbal och ickeverbal kunde jag notera mellan de ana-logagrupperna under arbe-tets gång, dock noterade jag ingen sådan med de digitala grupperna.

av interaktionen i de analoga grupperna verkade som en viktig ingrediens i arbetspro-cessen. Däremot tycks inte detta betyda lika mycket i de digitala grupperna. Det som föreföll vara av vikt i denna grupp var att koncentrera sig på sin arbetsuppgift och sam-tidigt använda andra medlem-mar i gruppen som hjälpmedel under processen, detta utan någon större interaktion mer än genom korta verbala ord och korta fraser.

Icke

ver

bala

kom

mun

ikat

ion

”Den analogagruppen konvergeras blickarna mot objektet och i den digitala gruppen går blickarna parallelt med sina teammedlemar.”

”koncentrera sig på sin arbetsuppgift och samtidigt använda andra medlemmar i grup-pen som hjälpmedel under processen”

Kvaliteten och kvan-titeten

resultat

10 10

Diskussion

”Vi prisar fortfarande våra maskiner”

Moderna tider

Har min fråga besvarats som jag i introduktionen av denna tidning framförde?På vilket sätt påverkas ick-everbal och verbal interak-tion mellan elever, lärare och elever sinsemellan av verk-tygen (analog kontra digital teknik) i klassrummet?

Vist har jag rört vid ett vist resultat, där jag ser att verbal och ickeverbal kommunika-tion (interaktion) är olika och inte är den samma. Detta vore kanske konstigt annars?

Men låt oss tala om det i mest iögonfallande och en av de största ögonöpp-

narna, som inträffade när jag började min observation. Datorerna var placerade i rakarader längs väggarna, det är inget konstigt på grund av tekniska behov av olika slag eller bara för att det är konstruerade på detta vis, det finns en framsida och en baksida. Det är även säker-ligen en tekniker och inte en pedagog som har bestämt dess placering. Detta gjorde att eleverna satt

med ryggarna mot resten av salen och därför gjorde in-teraktion näst intill utesluten med andra elever och lära-ren. I den digitala gruppen intar eleverna sin plats för att utöva de jobb de har att göra utan att interagera med någon annan eller annat. Det var slående hur eleverna näst intill aldrig hade ögon-kontakt med sina gruppmed-lemmar, och där delen var uppgiften och inte helheten. Där datorn och spelet be-stämmer människans plats och inte tvärtom. Det får mig att tänka på den sista stumfilmen i historien Charlin Chaplins ”Moderna tider”. Filmen var den 75:e i ordningen och den han blev mycket kritiserad för därför att han inte följde med i ut-vecklingen och gick över till talfilm. Även om filmen hand-lar om Fordismens intåg i fabrikerna i Detroit under mit-ten av 1900-talet känns den mycket aktuell just i detta

sammanhang. Vi prisar fort-farande våra maskiner till den grad att vi kanske inte ser att de i vissa fall och ganska ofta bestämmer över våra liv på gott och ont. Ett youtub klipp som är värt att se just i denna anda är lanseringen av den nya Appel datorn, där den ensam står på en scen och publiken jublar och applåderar som om den vore en hyllad ledare. Jag måste säga själv att jag är imponerad av denna smarta, eleganta och tunna lilla manick.

”Men låt oss tala om det i mest iögonfallande och en av de största ögonöppnarna”

bild på en dator på en scen

Diskussion

10 10

Slutanalys

Ett vinnande par

”Virtuell humanism”

Denna konst utvecklade den så kallade ” renässans humanismen” vilket var en verksamhet av kultur- och utbildningsreformer, som ett sorts motsvar till den medelti-daskolan och en befrielse för

mänskligheten. Med den digitala revolutio-nen i klassrummet kommer

vi att uppleva en ny ”virtu-ell” humanism? Det får våra elever utvisa. Dock måste eleverna har möjlighet att arbeta med material som rinner, klad-dar och inte gör som de vill. Som människa har vi behov av känslan för materialet, den som ger ett förhållande till den världen vi lever i. IT-Guru Ruben R Puentedura

förklarade i tidningen 360 hur en skola som helt slutade dissekera djur på biologin åter gick till detta för det är inte räckte att göra det på ett dataprogram. Eleverna mås-te se i verkligheten när man öppnar ett riktigt djur är det en enda röra av vävnader och organ. Den rörigheten och komplexiteten går inte att återskapa virtuellt. Det är inte långt ifrån mina tankar om bildens fantastiska möjlig-heter att utvecklas till ett be-tydelsefullt ämne. Bildsalen skulle kunna bli den plats där verkligheten och de virtuella världarna möts. Där eleverna får utforska materialens olika rörligheter och komplexitet för att bilda sig en uppfatt-

ning om dess substans och struktur. Detta är en av de saker som också ger eleven tillgång till kreativitet, kritiskt tänkande och den reflekte-rande varelse som det även skrivs om i läroplanen (Lgr 11). Den ena kan inte vara utan den andra. Den ena är inte bättre eller sämre än den an-dra. Dock kan jag konstatera under mina år på bildlärarut-bildningen. Att Bildämnet har fått ett lyft i sin betydelse i samhället. Detta kan vi tacka den digitala tekniken för. Men vi måste fortfarande slåss för våra bildsalars existens i skolan och att bilden behövs mer än någonsin.

”virtuell” humanism?För mer än ett half milenium sedan, upp-fanns tryckeriets konst som förändrade på djupet spridningen av kunskap.

Slutanalys

10 10

litteratur