moment 5 del 2 - diabetes

Moment 5 – Vård och omsorg vid vanliga sjukdomar

Del 2 – Diabetes

Vård-‐ och omsorgsarbete 2 – Moment 5 – Del 2 Norrköping

Lärare: Andreas Roupé Diabetes

Moment 5 Del 2 – Diabetes

Bakgrund Det finns cirka 350 000 personer i Sver ige som har d iabetes. Diabetes förekommer i olika former. De vanligaste är diabetes typ-‐1 och typ-‐2. Hos en person med diabetes är sockerhalten i blodet för hög, och av den anledningen kallade man Ddigare sjukdomen för sockersjuka. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller aH effekten av den är för låg.



Diabetes – Principer

ELer en målDd sDger halten av socker i blodet. Celler i bukspoHkörteln känner av det och ökar då produkDonen av insulin. Insulinet hjälper sockret aH ta sig från blodet in i cellerna. Man kan säga aH insulinet fungerar som en nyckel som låser upp och öppnar cellen så aH den kan släppa in sockret. Hos en diabeDker saknas den här nyckeln. Insulinet faHas och sockret släpps inte in i cellen utan stannar kvar i blodet. Det ger eH högt värde av blodglukos (blodsocker). Alla celler i kroppen behöver socker för aH fungera. När cellerna inte får energi i form av socker svälter de och börjar i stället ta energi från feHet som finns i kroppen.



Diabetes – Insulin & Insulinreceptorer



Diabetes – Diabetes Typ-‐1 Diabetes typ-‐1 kallas ibland för barn-‐ och ungdomsdiabetes på grund av aH sjukdomen oLa debuterar Ddigt i livet. Vid Diabetes Typ-‐1 slutar kroppen helt eller nästan helt aH producera insulin. Kroppens eget immunsystem, som är Dll för aH försvara kroppen mot infekDoner och reparera skador, angriper och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspoHkörteln (de Langerhanska öarna). Symptom på sjukdomen sjukdomen visar sig först när 70 – 80 % av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen brukar vara aH man kissar mycket, känner en ökad törst och är onormalt tröH. Ibland går man också ner i vikt.

Sockret som inte kan tas upp i cellerna stannar i stället kvar i blodet. När det blir mycket socker i blodet läcker sockret ut i urinen genom njurarna. DeHa eLersom njurarna försöker minska halten socker i blodet och i processen går det åt mer vätska än vanligt – därför ökar urinmängderna. ELersom kroppen då förlorar mycket vätska reagerar den med ökad törst. TröHheten och viktnedgången beror på aH cellerna svälter, vilket i sin tur leder Dll störningar i ämnesomsäHningen.

Man känner inte Dll varför immunsystemet angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna. Det finns teorier om aH det beror på en kombinaDon av eH ärLligt anlag och någon yHre miljöfaktor, som exempelvis en Ddigare virusinfekDon. En sjukdom som orsakas av det egna immunsystemet kallas för en autoimmun sjukdom.



Diabetes – Diabetes Mellitus Typ-‐1




Diabetes Typ-‐2 drabbar främst personer över 40 år och är mycket vanligare än Typ-‐1. Av all diabetes är nästan 90 % av Typ-‐2. Många människor har också sjukdomen utan aH de vet om det. ÄrLligheten spelar en större roll vid Diabetes Typ-‐2 än vid Typ-‐1. Diabetes Typ-‐2 är en sjukdom som blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen. En person med sjukdomen har anDngen brist på insulin eller en försämrad insulinkänslighet hos cellerna i kroppen. Man ser oLa aH insulin-‐receptorerna blir förändrade.




Många personer som har diabetes typ-‐2 är övervikDga. Övervikt och fetma är en av orsakerna Dll aH kroppens celler förlorar sin känslighet för insulin. En personen som är övervikDg, men som inte har diabetes typ-‐2, kan öka sin insulinprodukDon så aH blodsockret hålls på normala nivåer. Men den som har anlag för diabetes klarar inte det utan följden blir brist på insulin och aH blodsockret sDger. Diabetes typ-‐2 brukar börja med smygande än typ-‐1. Symptomen är densamma som Typ-‐1, ökad törst, stora urinmängder och tröHhet. Det är vanligt aH man upptäcker sjukdomen i samband med en hälsokontroll.



Diabetes – Medicinsk behandling Vid behandling av diabetes har man som mål aH få en så normal blodsockernivå som möjligt. Typ-‐1 diabeDker måste ha behandling med insulin för aH överleva. För personer med typ-‐2-‐diabetes finns olika behandlingar beroende på var i sjukdomsutvecklingen man befinner sig. Som första steg brukar allDd moDon och anpassad kost rekommenderas för aH få ner blodsockret. Nästa steg är behandling med tableHer som ökar känsligheten hos cellerna för insulin. När det inte är Dllräckligt kan man använda insulin. Vid behandling med insulin försöker man eLerlikna insulinbildningen hos den friska bukspoHkörteln. Insulinbehovet varierar. Om man äter eH stort mål mat krävs mer insulin för aH få eH normalt blodsocker. Hur akDv man är fysiskt påverkar också insulinbehovet. Rör man sig mycket kan man oLa minska på insulindoserna. Därför får man oLa mäta blodsockret regelbundet i början för aH hiHa sockervariaDonerna över dagarna och veckorna för aH hiHa en individuellt anpassad behandling. OLa kombinerar man olika insulintyper och försöker hiHa en bra lösning för en enskild individ. Diabetesbehandling är allDd individuellt och behöver provas ut noga för aH passa en enskild person.



Diabetes – Medicinsk behandling



Omvårdnad vid diabetes – Bakgrund

Omvårdnad vid diabetes är, Dllsammans med den medicinska behandlingen, en förutsäHning för aH vårdtagaren ska må så bra som möjligt. Omvårdnaden handlar mycket om aH ge stöd och råd så aH vårdtagaren själv kan sköta sin behandling genom egenvård. Därför är undervisning om insulingivning och kost-‐ och blodsockermätning central för diabetessjuksköterskor och undersköterskor. Äldre vårdtagare kan ibland inte själva ta ansvar för sin vård och behandling. Då krävs aH undersköterskorna har kunskaper om omvårdnadsåtgärder som gäller just kost, moDon, blodsockerkontroller och hur man förebygger komplikaDoner av diabetes.



Omvårdnad vid diabetes – Kost

Synen på vad diabeDker bör äta har förändrats mycket genom åren. Nu för Dden gäller i princip samma rekommendaDoner för diabeDker som f ö r a l l a a nd r a . K o s t en s om rekommenderas är SNR, det vill säga Svenska NäringsrekommendaDoner. Det finns alltså ingen speciell diabeteskost längre. Kostråden vid diabetes fokuserar på bra matvanor. Det handlar främst om vad man ska äta mer av, inte vad man inte får äta. SyLet med kostråden är aH diabeDker bör undvika ojämnt blodsocker, i n s u l i n k ä n n i n g a r o c h h ö g a blodsockervärden.



Omvårdnad vid diabetes – Kost, kostråd enligt SNR

Bra matvanor vid diabetes enligt SNR innebär följande:

•  Det är bra aH äta regelbundet och jämnt fördelat över dagen. Lämpligt är 3 huvudmål och 2 eller 3 mellanmål.

•  Ät lagom stora porDoner. Äter man fler kalorier än man förbrukar ökar vikten och äter man förre kalorier än man förbrukar minskar vikten

•  Använd tallriksmodellen. Det är eH enkelt säH aH få lagom mycket kalorier och näringsämnena protein, feH och kolhydrater i räH mängd

•  Ät lagom med feH. FeH är det näringsämne som ger mest kalorier – ungefär dubbelt så mycket som kolhydrater och protein. FeH påverkar också insulinkänsligheten.

•  Ät fiberrik mat. Fiberrik mat påverkar blodsockret på så vis aH blodsockret sDger långsamt och inte Dll så höga värden.

•  Ät lite socker. Socker och sockerrika livsmedel i stora mängder påverkar blodsockerhalten. Några teskedar socker i samband med en målDd påverkar inte blodsockret så mycket dock.



Omvårdnad vid diabetes – Kost, Tallriksmodellen



Omvårdnad vid diabetes – Kost; Bakning, sötningsmedel, mjöl och feH

Det finns olika uppfaHningar om det är bra eller inte bra aH använda sötningsmedel men det bör inte användas i stora mängder. DieDster rekommenderar exempelvis inte längre bakning med sötningsmedel. Man vet aH vetemjöl höjer blodsockret mer än sockret när man bakar eLersom vetemjöl innehåller stärkelse. I stället är rådet aH halvera mängden socker med motsvarande mängd sötningsmedel och försöka ersäHa delar av vetemjölet med något som är fiberrikt, exempelvis mjöl anpassat för glutenintoleranta. Färdigköpta bakverk som kallas sockerfria eller diabetesvänliga är sällan eH bra alternaDv. De smakar oLa sämre. Sockret kan ha ersaHs av dåligt feH och mjölet kan påverka blodsockret i alla fall.



Omvårdnad vid diabetes – Kost; Alkohol

Det finns inget förbud mot aH dricka alkohol när man har diabetes. Det är dock vikDgt aH känna Dll aH alkohol ökar risken för insulinkänningar. Det beror på aH levern förbränner alkohol i stället för aH frisäHa det socker som finns lagrat i levern. Det socker som finns lagrat i levern frisäHs normalt under naHen och när kroppen fastar (man äter ju inte när man sover, och är en av anledningarna Dll bakfylla!). Om man dricker alkohol är det vikDgt aH se Dll aH man också äter något, speciellt innan man går och lägger sig. Har man druckit alkohol bör man också kontrollera blodsockret innan man går och lägger sig.



Omvårdnad vid diabetes – MoDon

MoDon är nykgt för alla men speciellt vikDgt för den som har diabetes. När man rör sig används mer energi och mer socker förbränns, vilket leder Dll lägre blodsockernivå. MoDon i sig ökar dessutom cellernas känslighet för insulin. AH röra på sig gör också aH man mår bäHre, både psykiskt och fysiskt. Det är vikDgt aH hiHa en bra balans mellan kost, moDon och behandling. Det bästa resultatet får man om man rör sig lite varje dag. Det behöver inte vara i form av någon särskild träning utan kan handla om aH promenera eller cykla. Val av moDon eller akDvitet är mycket individuellt och beror bland annat på om personen har andra sjukdomar eller funkDonshinder.



Omvårdnad vid diabetes – Kontroll av blodsocker; B-‐glukos & P-‐glukos

Värdet på blodsocker mäts i millimol per liter, mmol/l. Det är vanligast aH provet analyseras i helblod genom kapillära prover (B-‐glukos). DeHa ger dock endast en fingervisning eLersom de röda blodkropparna finns med när du tar eH kapillärt blodprov. De röda blodkropparna innehåller nämligen socker också och då ser man inte mängden friH blodsocker i blodet. För aH säkerställa det exakta värdet av blodsockret tar man provet i plasma (P-‐glukos) när man genom en centrifug separerat plasman från blodkropparna. Då använder man provrör med en gel i boHen och analyserar blodprovet i eH laboratorium. Det finns även särskilda blodsockerapparater på vårdavdelningar och vårdcentraler som kan separera blodkropparna från plasman direkt i analysen vid eH kapillärt prov, men dessa är mycket dyra och förekommer väldigt sällan inom äldrevården, hemtjänsten och hos vårdtagarnas hem. Därför kan man inte använda de enkla blodsockermätarna för aH ställa en diagnos. OLa kontrolleras just P-‐glukosen minst 1 gång per halvår på vårdcentral utöver de vanliga B-‐glukosmätningarna som görs i hemmet.



Omvårdnad vid diabetes – Kontroll av blodsocker; B-‐glukos & P-‐glukos

B-‐glukos P-‐glukos Båda är kapillärblodmätare!

.



Omvårdnad vid diabetes – Kontroll av blodsocker; regelbundenhet och diagnos

De flesta diabeDker lär sig aH själva kontrollera siH blodsocker för aH kunna styra sin behandling. När man kontrollerar blodsockret hemma tar man eH kapillärt blodprov. Det finns en mängd olika blodglukosmätare och blodglukossDckor som är enkla och säkra aH använda. Hur oLa man bör kontrollera blodsockerhalten varierar från person Dll person. Det beror exempelvis på vilken typ av diabetes och vilken behandling man har. Vid visa Dllfällen kan man behöva kontrollera blodsockret flera gånger per dag. Ibland kan det räcka med eH par gånger i veckan. Normalt blodsocker hos en frisk person som har fastat brukar ligga under 5,6 mmol/l. Om man inte har fastat kan det vara normalt med värden upp Dll 8,7 mmol/l. För aH ställa diagnosen diabetes ska man ha uppmäH eH fastevärde på över 7,0 mmol/l vid 2 olika Dllfällen genom P-‐glukos. Blodsockervärdena hos diabeDker är individuella. Det finns därför inga bestämda värden för blodsocker som gäller för alla diabeDker.



Omvårdnad vid diabetes – Kontroll av blodsocker; ruDner & HbA1c

När vård-‐ och omsorgspersonal har delegering på aH ge insulin och aH kontrollera blodsocker, i exempelvis eH särskilt boende, ska det finnas en ruDn för när sjuksköterska kontaktas. Det kan exempelvis vara när en vårdtagare med diabetes har eH B-‐glukos som är lägre än 5 mmol/l eller högre än 8 mmol/l. HbA1c är eH blodprov som tas för aH kontrollera hur blodsockret har varit under virka 2 – 3 månader före provtagningen. Därför kallas det oLa för lång5dssocker. I provet mäts hur mycket socker som fastnar på hemoglobinet i de röda blodkropparna. Vid högt blodsocker fastnar mer socker än vid eH lågt värde. För den som har diabetes är målsäHningen aH HbA1c ska vara lägre än 52 mmol/l. Hb = Hemoglobin, A1c = receptorer för glukos.



Omvårdnad vid diabetes – KomplikaDoner

KomplikaDoner vid diabetes kan vara både akuta och så kallade senkomplikaDoner, vilket innebär komplikaDoner som kommer eLer många års sjukdom. De akuta komplikaDonerna är hypoglykemi (för lågt blodsocker) och hyperglykemi (för högt blodsocker).



Omvårdnad vid diabetes – Hypoglykemi; mätning och orsaker

Hypoglykemi (insulinkänning) är kroppens reakDon på när blodsockret faller Dll för låg nivå. Det är individuellt när en person får symptom på grund av hypoglykemi. De flesta känner av när blodsockerhalten sjunker under 2 – 4 mmol/l. Hypoglykemi är vanligast hos insulinbehandlade paDenter. Även tableHbehandlade kan ibland få hypoglykemi. De vanligaste orsakerna Dll hypoglykemi är: •  För lite mat •  För lång Dd mellan

målDderna •  AH man rört på sig mer

än vanligt •  För mycket insulin



Omvårdnad vid diabetes – Hypoglykemi; Ddiga symptom

Hypoglykemi är vanligast under naHen eller före frukost. Det är vikDgt aH känna Dll symptomen vid hypoglykemi så aH man kan ge något aH äta eller dricka redan vid de första tecknen. Vissa personer märker inte själva när de får för lågt blodsocker. Då är det extra vikDgt aH uppmärksamma symptom som kan tyda på hypoglykemi. Tidiga symptom på hypoglykemi kan vara: •  Skakningar, darrningar •  SveHningar •  Domningar i läppar och tunga •  Hunger •  Hjärtklappning •  Huvudvärk •  KoncentraDonssvårigheter



Omvårdnad vid diabetes – Hypoglykemi; senare symptom och behandling

Senare symptom kan vara: •  Förvirring •  Ändrat beteende •  Aggressivt beteende •  Rastlöshet och sveHningar •  Medvetslöshet •  Insulinkoma

För aH förebygga allvarliga fall av hypoglykemi är det vikDgt aH en insulinbehandlad diabeDker allDd har Dllgång Dll något med socker i, exempelvis druvsockertableHer (Dextrosol). Om en vårdtagare visar tecken på hypoglykemi kan man prova aH ge något aH äta, som druvsockertableHer eller mjölk och smörgås. Om en person är sänkt i medvetande eller medvetslös ska man aldrig försöka få personen aH äta eller dricka. Om en diabeDker blir medvetslös ska man ringa ambulans så aH hen kommer Dll sjukhus för behandling så fort som möjligt.



Omvårdnad vid diabetes – Hyperglykemi; Grunder & Ketoacidos

Hyperglykemi (sockerkänning) uppstår när blodsockret är för högt. Hyperglykemi handlar oLa om värden över 15 mmol/l. För högt blodsocker kan uppstå om det finns för lite insulin i blodet. Sockret kommer inte in i cellerna och i stället börjar kroppen förbränna feH. När feH förbränns i stor utsträckning bildar kroppen en typ av syror som kallas ketoner. Om det blir för mycket ketoner i kroppen kan det leda Dll ketoacidos. Då utsöndras ketoner, acetonliknande ämnen, med urinen.

Hyperglykemi kan uppstå om en diabeDker av någon anledning inte tagit siH insulin eller tagit för lite insulin. Hyperglykemi kan också uppstå i samband med infekDoner, exempelvis en urinvägs-‐ eller en luLvägsinfekDon. Vid en infekDon kan det bli nödvändigt aH ge mer insulin trots aH personen kanske äter och dricker mindre än vanligt. Hyperglykemi utvecklas långsamt, under eH halvt Dll 3 dygn, och kräver behandling med insulin. OLa behöver personen läggas in på sjukhus.



Hyperglykemi; Symptom Tidiga symptom på hyperglykemi kan vara: •  Dåsighet •  Törst •  Torra slemhinnor •  Ökade urinmängder •  UHorkning •  Acetonliknande andedräkt

Om symptomen inte behandlas kan det bli allvarligt och leda Dll livshotande Dllstånd

Sena symptom kan vara: •  Viktminskning •  Magsmärtor och kräkningar •  Lågt blodtryck •  NedsaH kroppstemperatur •  Svaghetskänsla •  Medvetslöshet •  Diabeteskoma



Omvårdnad vid diabetes – Vid osäkerhet och akuta insatser Om en diabeDkers Dllstånd är förändrat ska man som USK allDd kontakta sjuksköterska. Det är vikDgt aH känna Dll aH eH lågt blodsocker kan utvecklas och bli allvarligt mycket snabbt, vilket kan kräva akuta insatser. EH högt blodsocker kan också innebära eH allvarligt Dllstånd men tar längre Dd aH utvecklas. OLa har vårdtagaren en blodsockermätare och då kan man börja med aH kontrollera eH blodsockervärde. Om man inte kan avgöra om vårdtagaren har lågt eller högt blodsocker bör man allDd behandla det som eH lågt blodsocker. Det är inte farligt aH prova aH ge något aH äta även om blodsockret skulle vara högt. Det kan däremot vara livshotande aH ge insulin vid lågt blodsocker om man då inte vet blodsockernivån. Ge därför aldrig insulin förrän sjuksköterska har ordinerat deHa när du kontaktat henom.



Omvårdnad vid diabetes – Sena komplikaDoner; blod och njurar Det krävs oLa många år för aH utveckla sena komplikaDoner av diabetes. När blodsockret ligger på för höga nivåer under en längre Dd ökar risken för skador på kroppens organ. De små och stora blodkärlen, hjärtat och nerverna skadas av hög blodsockerhalt. Andra faktorer som ökar risken för komplikaDoner vid diabetes är högt blodtryck, höga blodfeHer, rökning och ärLlighet. En komplikaDon av långvarig diabetes är skador på njurarna. De små blodkärlen i njurarna tar skada av högt blodsocker under en längre Dd. då kan protein läcka ut i urinen. Protein i urinen är eH tecken på aH kroppens blodkärl har börjat ta skada. Om skadorna på blodkärlen blir värre ökar mängden protein i urinen. Njurarnas förmåga aH rena blodet från avfallsprodukter börjar då minska. Det är eH Dllstånd som kallas njursvikt, vilket kan leda Dll uremi (urinförgiLning).



Omvårdnad vid diabetes – Sena komplikaDoner; ögonen och övriga Även de små blodkärlen i ögats näthinna kan ta skada om blodsockret är högt under en längre Dd. Små blödningar kan uppstå och de skadar näthinnans synceller. ELer en Dd kan synen försämras och kan i svåra fall leda Dll blindhet. Förändringarna kan komma smygande. Därför får diabeDker regelbundet genomgå en speciell typ av ögonundersökning, då man kan upptäcka små skador på näthinnans blodkärl. En sådan undersökning kallas ögonboHenfotografering. Andra senkomplikaDoner vid diabetes är orsakade av skador i de stora blodkärlen och kan leda Dll kärlkramp, hjärDnfarkt eller stroke. En annan komplikaDon är försämrad blodcirkulaDon och känsel i föHerna.



Omvårdnad vid diabetes – Sena komplikaDoner



Omvårdnad vid diabetes – Fotvård; bakgrund Regelbunden fotvård är en vikDg del av omvårdnaden vid diabetes. Fotvård kan förebygga allvarliga komplikaDoner och är vikDgt för diabeDker i alla åldrar. Skador på blodkärl och nerver i föHerna kan leda Dll aH syreDllförseln och känseln blir försämrad. Det är därför vikDgt aH vara observant på små sår, sprickor eller rodnader. Det kan snabbt utvecklas Dll svårläkta eller infekterade sår. ELersom cirkulaDonen är nedsaH kan sår på föHerna hos en diabeDker leda Dll aH man blir tvungen aH göra en amputaDon. Man ska allDd inspektera huden och framförallt föHerna i samband med bad eller dusch.



Omvårdnad vid diabetes – Fotvård; ruDner För en diabeDker innebär fotvård följande: •  TväHa föHerna varje dag med tvål och vaHen. Tänk på aH diabeDker med nedsaH känsel

inte allDd känner om vaHnet är för varmt eller kallt. •  Torka föHerna noga, även mellan tårna •  Klipp naglarna rakt •  Håll huden smidig med fuktkräm

•  Använd räH strumpor och skor. Strumporna ska vara rena och av räH storlek. Skorna ska passa Dll fotstorleken och inte vara för små eller för stora.

•  Håll föHerna varma och torra •  Vårdtagaren ska undvika aH gå barfota



Omvårdnad vid diabetes – Fotvård; när hjälp behövs Kontakta sjuksköterska eller foHerapeut om:

•  Det finns sprickor i huden •  Det finns sår på föHerna •  Det uppstår förhårdnader eller blåsor

•  Det uppstår nageltrång

•  Det finns nagelsvamp eller fotsvamp

•  Huden är torr eller hård

•  FöHerna är rödfärgade, svullna eller inflammerade



Omvårdnad vid diabetes – Compliance & Empowerment

Två begrepp som har stor betydelse vid omvårdnad i samband med diabetes är compliance och empowerment. Compliance kan översäHas med ordinaDonsföljsamhet. Det innebär aH en vårdtagare följer vårdens anvisningar och råd gällande behandling både medicinskt och omvårdnadsmässigt. Empowerment handlar om aH hjälpa och stöHa en vårdtagare så aH personen kan sköta sin egen behandling och ta ansvar för siH eget liv och sin egen hälsa. En god compliance och upplevelse av empowerment ökar livskvaliteten och sjukdomskontrollen hos paDenter med diabetes. Det leder bland annat Dll färre komplikaDoner av sjukdomen och ökad livskvalitet för vårdtagaren.

moment 5 del 2 - diabetes

Documents