moria: aristoteles
DESCRIPTION
MORIA: Aristoteles. Aristoteles (384 – 322 f.kr ). Teleologi (metafysik) Människans natur Det goda livet Dygdetik (Moraliskt ansvar). Aristoteles metafysik: form och materia. Aristoteles former: immanenta idéer Allting av ett slag har samma inneboende form Materian skapar individualitet - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
www.gu.se
MORIA: Aristoteles
www.gu.se
Aristoteles (384 – 322 f.kr)
Teleologi (metafysik)
Människans natur
Det goda livet
Dygdetik
(Moraliskt ansvar)
www.gu.se
Aristoteles metafysik: form och materia
Aristoteles former: immanenta idéerAllting av ett slag har samma inneboende form
Materian skapar individualitet
Allting som existerar har potentialitet och aktualitet
www.gu.se
Aristoteles metafysik: Teleologi (1)
Genom att ha en viss form får en substans också sin funktion, sitt telos, sitt syfte
Väldigt mycket i naturen verkar vara ändamålsenligt det vill säga ha en viss funktion.
Tänder gör att vi kan tuggaÖgon gör att vi kan se Svampar fungerar som nedbrytare i ekosystemet
Många har denna syn oreflekterat och är en viktig komponent av kreationismen
www.gu.se
Metafysik: Teleologi (2)
Biologiska processer verkar ha en viss riktningValpar som växer upp kommer bli hundar inte katterEkollon som planteras gynnsamt kommer bli ekar inte rosor
Det finns en inre kraft som styr (biologisk) utvecklingObjektets form och telos
Det förklarar regelbunden förändring i naturenDet förklarar varför det sker förändringarAtt organismer består av materia förklarar variation
www.gu.se
Metafysik: Teleologi (3)
Allting har ett telos enligt AristotelesKnivens telos är att skära
Desto bättre ett objekt möter sitt telos desto bättre medlem av sin klass är detDesto bättre en kniv är på att skära desto bättre är kniven
Applicerat på människor:Desto bättre en människa fyller sin funktion som människa, desto bättre människa är hen
www.gu.se
Strävan efter det goda livet
”Varje form av kunnighet och undersökning anses liksom allt handlande och väljande sträva till något gott. Därför har man också med rätta deklamerat att det goda är det som allt och alla eftersträvar (NE, 1094a1).”
Lycka är människans telos för att det är något vi strävar efter som ekollonet efter att bli en ek
En lycklig människa är en bra människa
www.gu.se
Finalt och instrumentellt gott
Det finalt/intrinsikalt goda: det som är gott i sig självt
Instrumentellt goda: det som hjälper en att nå något annat gott
Någonting kan vara både instrumentellt och finalt gott
www.gu.se
Det högsta goda: Lycka eller Eudaimonia
Allmängiltigt: att vara målet alla mänskliga aktiviteter siktar mot
Finalt: att alltid vara värt att välja för sin egen skull och inte för något annats skull
Tillräckligt: att aldrig kunna göras bättre genom att lägga till något
Lycka är målet med all mänsklig aktivitet
www.gu.se
Människans funktion
Måste relatera till människans form och vara unikt för människan
Ämnesomsättning: gemensamt med växter och djur
Varseblivning: gemensamt med djur
Förnuft: utmärkande för människor
Eftersom förnuftet är unikt mänskligt är det den aktivitet som måste stå i centrum för den goda människan men människan har också de andra själsdelarna
www.gu.se
Vad är Eudaimonia?
Tre förslag
Det hedonistiska livet: det högsta värdet är njutningen.
Det politiska livet: det högsta värdet är ära eller aktning.
Det reflektiva livet: det högsta värdet är att använda sitt förnuft.
Det goda livet för en människa är ett liv där den mänskliga naturen får utvecklas enligt sitt telos dvs. målet för en människas liv är att fylla utföra den mänskliga funktionen (ergon)
www.gu.se
Den välfungerande själen
Genom att vi har ett förnuft har vi två unika (typer av) förmågor1) Förnuftsförmågorna2) Förmågan att agera i enlighet med förnuftigt
Genom använda dessa förmågor förverkligar vi vår mänskliga natur
Själens delar Mänsklig funktionDen mänskliga delen Intellektuella dygderDen djuriska delen KaraktärsdygderDen vegetativa delen (Hälsa)
www.gu.se
Vad är en dygd?
Intellektuella dygder: visdom, förståelse, praktisk visdom
Karaktärsdygder: generositet, mod, måttlighet, stolthet, vänlighet, kvickhet osv.
Karaktärsdygderna är handlingsdispositioner – något underliggande som får oss att uppvisa ett (moraliskt riktigt) handlingsmönsterKaraktärsdygderna omfattar också hur man känslomässigt svarar på händelser
www.gu.se
Karaktärsdygderna
Den gyllene medelvägen
Fara: feghet – mod – dumdristighetNjutning: Likgiltighet – måttlighet – Njutningslystnad
Den dygdige inte bara har dispositionerna, de kommer också till uttryck
Förutsättningar för dygd: ex. vänner, pengar, makt, skönhet, kön osv.
Söka upp situationer för dygdigt beteende och undvika frestelser
www.gu.se
Olika grader av dygd
Olika personer har olika mycket av de olika dygderna
En dygdig person:1) Vet vad som är rätt2) Agerar i enlighet med det som är riktigt
Den mest dygdige3) Är inte frestad att göra något annat än det som är rätt
Den som inte vet av sig själv kan skaffa en förebild eller följa tumregler
Dygd kräver övning och god uppfostran
www.gu.se
Förnuftet
Teoretiskt förnuft (Sofia): Vetenskap och generell kunskap om världen
Praktiskt förnuft (Phronesis): Kunskap om hur vi bör agera. Ska vägleda den djuriska delen av vår själ. Det praktiska förnuftet har en del i att reglera vårt känslolivTeoretiskt excellens: vi når djupare kunskap och förståelse om världen
Praktisk excellens: vi tänker, känner och handlar på rätt sätt
www.gu.se
Eudaimonia
En människa lever det goda/lyckliga livet när hon lever i fullt ut och i enlighet med din funktion1) Kontrollera de djuriska delarna av sin själ2) Utövar de intellektuella dygderna
Förutsätter utövandet av teoretiskt förnuft ett praktiskt förnuft?
Kan händelser efter döden påverka en persons lycka?
www.gu.se
Frivillighet: moraliskt ansvar
En person som handlar gott bör prisasEn person som handlar ont bör klandras (och i värsta fall straffas)
Aristoteles teori om frivillighet ligger till grund för stora delar av västvärldens syn på straffrättsligt ansvar
Andra teorier om straff, beröm och klanderAvskräcka andraUppfostra individen
www.gu.se
Att agera frivilligt: kontrollrekvisitet
För att handling ska vara frivillig krävs det att personen som utför handlingen är orsak till den
En person som fysiskt tvingas av en annan människa eller av naturkrafter kan inte sägas agera frivilligt
En person som ställs inför ett hot är fortfarande orsak till sitt handlande men villkoren för situationen har förändrats och därmed också vad som är lämpligt att göra
Arrington: Tvångsbeteende?
www.gu.se
Att agera frivilligt: kunskapsrekvisitet
För att en handling ska vara frivillig krävs det att personen som utför handlingen är adekvat informerad.
Kunskap om vad som är rätt eller fel är inte nödvändigt
Kunskap om fakta relevanta för situationen är nödvändigt:Vilken handling som utförs: på vilket sätt, för vilket syfte och med vilka konsekvenser
Ytterligare krav: om personen blir informerad om relevanta fakta efteråt måste personen ångra sig.Gissningsvis för att det är personen som förtjänar klander eller beröm, inte handlingen
www.gu.se
Klandervärd okunnighet
En handling utförs i okunskap men personen som utför handlingen hade kunnat informera sig om vad som var fallet
Ansvar förutsätter kunskap så vi måste vara i en position i vilken vi informerat väljer att inte informera oss
Hur många situationer är sådana? Fler eller färre än vad vi tror?
www.gu.se
Sammanfattning
Teleologi (metafysik)
Människans natur
Det goda livet
Dygdetik
Likheter och skillnader från Platon
(Moraliskt ansvar)