LUND UNIVERSITY

PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk : studier i det svenska 1700-talsfrimureriet

Önnerfors, Andreas; Bogdan, Henrik; Simonsen, Anders; Andersson, Jonas

Published: 2006-01-01

Link to publication

Citation for published version (APA):Önnerfors, A., Bogdan, H., Simonsen, A., & Andersson, J. (2006). Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk :studier i det svenska 1700-talsfrimureriet. (Ugglan. Minervaserien; Vol. 12). Lund University.

General rightsCopyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights.

• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of privatestudy or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal ?Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.

Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk

Andreas Önnerfors (red.)

Mystiskt brödraskap– mäktigt nätverk

Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet

Lunds UniversitetUgglan

Minervaserien 12

Omslagsbild: Carl August Ehrensvärd, Ordenskapitel i Frimurare Orden 24/11 1796.

Ugglan, Minervaserien utges av avdelningen för idé- och lärdomshistoriavid Lunds universitet, Biskopsgatan 7, 223 62 Lund.Redaktör för bokserien: professor Gunnar Broberg

Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk. Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet© medverkande författare, 2006Grafisk form: Stefan StenuddTryck: Media-Tryck, Lunds Universitet, 2006ISBN 10: 91-975196-2-6ISBN 13: 978-91-975196-2-5

Boken tillägnas Nils Petter Sundius *1765.

Innehåll

Förord

I InledningAndreas Önnerfors

II Frimureriets moraliska kosmosAndreas ÖnnerforsAppendix: Svenska Arméens loges lagar från 1762

III En introduktion till studiet av frimureriets ritualerHenrik Bogdan

IV Socialhistoriska perspektiv på Svenska Frimurare OrdensGeneralmatrikelAnders Simonsen

V En introduktion till handskriften ”Provincial Matrikel öfversamtlige uti IX. Frimurare Provincen uti 18de Seculum […]antagne, Adopterade och befordrade Ledamöter”Jonas Andersson

VI Förteckning över svenska 1700-talsfrimurareJonas Andersson & Andreas Önnerfors

6

Om författarnaFil mag Jonas Andersson (f. 73) har en magisterexamen i idé- & lärdomshis-toria och historia och har studerat historia, idéhistoria, filosofi och peda-gogik vid Lunds universitet. Han har skrivit en kandidat- och magister-uppsats med rättshistorisk inriktning inom ämnet idé- & lärdomshistoria.Magisteruppsatsen behandlade frikyrkor och predikanter omedelbart förekonventikelplakatets upphävande 1858. Sedan 2004 är han assistent i pro-jektet ”Mellan mystik och makt: det svenska frimureriet på den europeiskaupplysningens scen”.

Fil dr Henrik Bogdan (f. 72) är författare till avhandlingen From Darknessto Light – Western Esoteric Rituals of Initiation (2003). Bogdan är verksamvid Göteborgs universitet och han har publicerat en rad artiklar om frimu-reri, västerländsk esoterism och nya religiösa rörelser. En omarbetad ver-sion av hans avhandling kommer att ges ut av State University of NewYork Press våren 2007 under titeln Western Esotericism and Rituals of Ini-tiation.

Fil dr Anders Simonsen (f. 66) är verksam vid Historiska institutionen, Gö-teborgs universitet. Han publicerade 2001 sin doktorsavhandling Blandhederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820. Dessutom har han publicerat “Organized social life and the makingof the bourgeoisie in Gothenburg c. 1760–1820”, i Bogdan/Önnerfors(red.) ”Between mysticism and Power Politics”, kommande konferensband2007; Lejonet och skeppet: 1737 och 1741 års beskrivningar av Göteborg ochStrömstad, jämte kommentarer och utblickar. Göteborg 1999 samt “Bön-hasar, ordensbröder och ostindiefarare. Europeiska och utomeuropeiskainfluenser i Göteborg under 1700-talet” (med Adam von Schéele), i Eu-ropa. (Humanistdag-boken) Göteborg 1999.

Fil dr Andreas Önnerfors (f. 71) doktorerade 2003 i idé- & lärdomshistoriamed en avhandling om Svenska Pommern under tidsperioden 1720-1815.I en rad artiklar och uppsatser har han behandlat 1700-talsfrimureriet ochägnar sig även åt presshistorisk forskning. Sedan 2004 är han verksam somprojektledare i projektet ”Mellan mystik och makt: det svenska frimurerietpå den europeiska upplysningens scen” och arbetar på utgivningen av för-fattaren Thomas Thorilds biografi och verk. Han är verksam vid Institu-tionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet som lärare och post-doktoral forskare.

7

Förord

Denna volym är resultatet av ett projekt som genomfördes vid Lundsuniversitet mellan 2004 och 2006: ”Mellan mystik och makt – detsvenska frimureriet på den europeiska upplysningens scen”. Projek-tet hade två syften: att arrangera en internationell akademisk konfe-rens om ämnet samt att bygga upp en databas över svenska 1700-talsfrimurare. Konferensen, den första i sitt slag i Sverige, ägde rumi december 2004 och ett engelskspråkigt konferensband ges ut un-der 2007. Arbetet med förteckningen över svenska 1700-tals-frimurare bestod i att överföra information från en tidig 1800-tals-handskrift till en databas. Ett alfabetiskt index över nästan 4300medlemmar i svenska frimurareloger publiceras i denna volym somen första ingång till vidare biografiska eller sociologiska studier. Vidsidan om detta index behandlas frimureriets ideologi, initiation,sociala sammansättning samt själva matrikelhandskriften i fyra se-parata bidrag.

Projektets syfte på ett övergripande plan har varit att utforskamöjligheterna till akademiska studier om det svenska frimureriet iSverige samt att knyta kontakter till en redan väl etablerad europe-isk och internationell forskningsscen i området. Postdoktoral forsk-ning vid svenska universitet genomförs ofta inom mycket ödmjukafinansiella ramar och på en för forskarna skakig grund. Ett antalinstanser har genom sitt ekonomiska bidrag och på annat sätt visatatt de trott på projektet för vilket jag vill uttrycka min djupa tack-samhet: Donationsgruppen vid Lunds universitet, Svenska Frimu-rare Orden och Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. Engagemangeti den europeiska forskningen om frimureriet har vidare genereratfinansiering av OVN (Stichting ter bevordering van wetenschappel?konderzoek naar de geschiedenis van de metselar? in Nederland) iNederländerna samt från European Science Foundation. Konferens-resor har under denna tid även gett mig möjligheten att publiceraenstaka forskningsresultat i en rad artiklar på engelska, tyska ochfranska.

8

Det finns ett antal inblandade som jag vill tacka speciellt: fördet första Institutionen för kulturvetenskaper, där projektet hadesin hemvist inom ämnet Idé- & lärdomshistoria, prefekt, ämnes-föreståndare och luttrad ekonomisekreterare; för det andra minhustru Frida och mina barn Eldgrim, Hedvig och Hilda för derasoändliga tålamod för min frånvaro under mina upptäcktsresor i deneuropeiska frimurareforskningen mellan Bulgarien och Skottland,Stockholm och Bordeaux; för det tredje Jonas Andersson utan vil-kens akribi och vilja projektet aldrig hade rotts i hamn (trots krea-tiva finansieringsformer och underliga egenskaper hos projekt-ledaren). Lars Otto Berg, Kjell Lekeby samt Tom C. Bergroth vidSvenska Frimuare Ordens Arkiv och Bibliotek tackar jag för benä-gen hjälp, liksom Kurt Eriksson och hans medarbetare vidRiksarkivets reproenhet. Projektet fördjupade även samarbetet medoch vänskapen till min käre kollega Henrik Bogdan (speciellt undervår oförglömliga vistelse vid Svarta Havet) samt med kollegan An-ders Simonsen.

Låt oss hoppas på att den akademiska forskningen om detsvenska frimureriet därigenom berikas!

Lund, 30 november 2006Andreas Önnerfors

9

Resurgat virtus oppressa – Den förtryckta dygden måtte åter resa sig.Titelvinjett för publikationen ’Frimurare-Nyheter’ år 1770.

10

I InledningAndreas Önnerfors

Fågeln Fenix lyfter sig ur den brinnande askan uppåt mot ljuset,den klart lysande solen. På askhögen vilar en vinkelhake bland sextistlar, omlindad av ett rep eller band. ”Den förtryckta dygden måtteåter resa sig” är mottot till denna titelvinjett som pryder publikatio-nen ”Frimurare-Nyheter” från år 1770. Jämte korta historiska över-sikter över frimureriet i olika länder och en av de första – om änkortfattade – historikerna över dess svenska historia kunde läsarenhär finna ”Frimurare-Bröders Urgamla Pligter”, som reglerade vär-deringar och beteenden inom och utanför frimureriets loger (ochsom i nästa bidrag skall presenteras in extenso). 1717 sammanslötsig fyra loger i London till en storloge och 1723 utgavs av den-samma en av frimureriets normativa huvudtexter, The Constitutionsof the Free-Masons. Constitutions, redigerad av den presbyterianskeprästen James Anderson (1679-1739), består av två delar: en (myto-)historisk tillbakablick över frimureriet som öppnar ett svindlandepanorama bakåt i tiden tvärs genom bibelns berättelser, antiken ochmedeltiden och en del som beskriver frimurarnas Charges, det villsäga stadganden och förordningar som frimurarna rätta sig efter.Utöver rent organisatoriska formaliteter stadgade Charges dock ävenom frimureriets ideologiska grundsyn. Trots vissa avvikelser i en-skilda formuleringar stod sig denna plattform för frimureriets vär-deringar under hela 1700-talet och i flertalet länder där frimurerietintroducerades. De ideologiska paragraferna lästes upp för dem somskulle antas i logen och inte sällan signerade de nya medlemmarnamed sin namnteckning både allmänna och särskilda lagar. Detta

11

tillsammans med att det inom frimureriets antagningsritualer kräv-des att avlägga en ed i syfte att uppfylla de stadgade förhållnings-reglerna måste ha skapat ett starkt moraliskt korrektiv bland med-lemmarna. Den som var frimurare kunde utgå från en förtrogenhetmed ett gemensamt symboliskt och ideologiskt språk, inte enbart isitt eget land, utan i hela Europa, oberoende hur nära länderna stodupplysningens härdar i England och Frankrike. Man kan fråga sigom det finns något annat upplyst kulturfenomen som så mångamänniskor förpliktade sig till i en transnationell föreställd gemen-skap.

Vad har riksrådet Carl Gustaf Tessin gemensamt med repslagare-åldermannen Spalchaver? Vad kommersierådet Patrik Alströmer medprofessor Mårten Strömmer, vad filosofie magistern Eric Östlingmed skogvaktare Skragge, löjtnant Schildt, grosshandlaren Broberg?De delar egenskapen att vara bland de 4300 medlemmar i logersom tillhörde Svenska Frimurare Orden under dess uppkomstsekel,1700-talet. Ingen historisk forskning har hitintills uppmärksam-mat det potentiella sambandet mellan dessa människor, ingen harnågonsin ställt sig frågan om medlemskapet i denna organisation(den största enskilda under seklet) på något sätt präglade medlem-marna och vilka konsekvenser det kan ha haft för den svenska sam-hällsutvecklingen, det kulturella livet eller idéernas historia i Sverige.1

Detta missförhållande kommer vi inte att kunna råda bot på meden enda publikation. Emellertid är vår avsikt att etablera fakta ochpresentera möjliga ansatser till vidare forskning med idé-, religions-och socialhistoriska perspektiv.

Huvudsyftet med denna volym är att presentera medlemmar-nas namn i alfabetisk ordning som en ingång till vidare studier avkällmaterialet, en medlemsmatrikel som innehåller ibland detalje-rade, ibland mycket knappa uppgifter om bland annat medlem-marnas yrken, levnadsdata eller karriär inom frimureriet (ett lång-siktigt mål är att göra matrikeln tillgänglig i sin digitala form). Menatt publicera en namnlista utan en ansats till förklaring av vad med-lemskapet i ett hemligt sällskap under upplysningstiden innebärskulle med säkerhet inte tillfredsställa läsaren. Svårigheten är å and-ra sidan att tillförlitlig litteratur om det svenska (och även det euro-

12

peiska) frimureriet, dess organisation, historia och ideologi inte fö-religger och att således få hänvisningar till substantiell tidigare forsk-ning kan göras. Forskningsläget karakteriseras kort något senare idenna inledning. En bibliografi om svensk litteratur som behandlarfrimureriet från 1700-talet fram till idag saknas än så länge ochdenna lucka försvårar forskningen avsevärt.

Frimureriets ideologi kan analyseras via ett studium av dessnormativa texter, alltså sådana texter som i förtätad form förmedlarett budskap eller en självuppfattning om vad frimureriets syfte är.Fil dr Andreas Önnerfors presenterar i det första bidraget exempelpå lagar och förordningar som formulerar frimureriets syfte ochgenom vilka frimureriets medlemmar instruerades om ett moralisktidealbeteende. Frimureriet förmedlas dock även genom enupplevelsebaserad kunskapsprocess, initiationen. Fil dr Henrik Bog-dan belyser i sitt bidrag hur initiationen inom frimureriet gestaltarsig och påverkar den enskilde. Medlemskap i sällskap av skiftandeslag är en viktig socialhistorisk källa. Sammansättningen av med-lemmar från olika samhällsklasser kan berätta om ståndsideal ellersocial mobilitet. Fil dr Anders Simonsen behandlar frimureriet uren socialhistorisk synvinkel. I fil mag Jonas Anderssons bidrag skild-ras arbetet med huvudkällan för denna volym, matrikeln över 1700-talets medlemmar i Svenska Frimurare Orden.

TerminologiInom det nordiska frimureriet förekommer ett i vanligt språkbrukrätt märkligt klingande adjektiv: frimurerisk, med betoning på e.Ordet, som är svårt att undvika, kategoriseras i SAOB som utdött(en google-sökning 2006-10 ger emellertid 234 träffar) och är bil-dat efter 1700-talstyskans ”freimaurerisch”. Den engelska motsva-righeten är ”free-masonic”, för det mesta ”masonic” eller på franska”maçonnique”. I modern tyska har ordet börjat användas som ettfrämmande ord, ”masonisch”, kanske också som en avgränsning motdet interna bruket av ”freimaurerisch/maurerisch” inom frimureriet.På svenska skulle ”masonsk” inte vara adekvat. När behovet så på-kallar används i denna volym det enligt SAOB utdödda adjektivet.

13

Frimureri – försök till en definitionInledningsvis skall ett försök göras att definiera vad frimureri är.Frimureriet som socialt och kulturellt fenomen spred sig från ochmed 1700-talets början i hela Europa för att ingå som en viktigbeståndsdel av upplysningstidens sällskapsväsende. Vid sidan ometablerade gemenskaper som familj, by, församling, stånd eller yr-keskår utvecklades under 1700-talet nya sociala organisationsformergenom tillkomsten av sällskap. Sällskap kan karakteriseras somgemenskaper där medlemmar delar intresset för litteratur, veten-skap, musik eller moral. En viktig egenskap är att de bygger på deenskilda medlemmarnas engagemang och på lokal förankring. Inomfrimureriet kallas den lokala basorganisationen för loge. Samtidigtspände sig ett nätverk mellan sällskapen i Europa som hölls ihop avallt bättre postförbindelser och därigenom brevkorrespondens samtgenom en alleuropeisk bokmarknad och ett pressväsende som saktamen säkert skapade ett gemensamt europeiskt offentligt rum. Detfrämsta exemplet på sällskap i Europa är lärda och litterära akademiersom med furstlig stadfästelse ägnade sig åt sina särskilda intresse-områden av både vetenskaplig och konstnärlig karaktär. Trots attfrimureriets uppkomst som organisationsform tvivelsutan kan da-teras tillbaks till en tid då skråväsendet uppstod i Europa, fick detsitt slutliga genombrott genom att amalgameras med upplysnings-tidens sällskapsväsende. Det betyder i klartext att det finns en ut-vecklingslinje och en flytande gräns mellan medeltidens typ avmurareskrå och den typ av organisationsform som tillkännagav sinexistens i London 1717, när fyra loger slöt ihop sig till en storloge.Man kan lika lite hävda att ”frimurare” inte var verksamma sommurare eller arkitekter som att ”murare” inte ägnade sig åt yrkes-relaterade ritualer eller symboliska och mytiska berättelser om sitthantverks innehåll och ursprung.

Frimureriets vidare spridning i Europa skedde i ett komplextsamspel mellan olika aktörer, ibland under politiska förtecken. Ri-valiteten mellan England och Frankrike skyndade med säkerhet påutvecklingen av två varierande system och en kreativ konkurrensdem emellan om vilket som representerade det ”ursprungliga”frimureriet bäst. Senast mot mitten av seklet hade hantverks-

14

symboliken utökats med ett tydligt riddareideal som gav upphovtill organisatoriska specialformer av frimureri med referenser tillmedeltidens och korstågens riddareordnar, främst de mytomspunnaTempelriddarna. Frimureriet så som det spred sig under 1700-talethade som avsikt att belysa och förbättra medlemmarnas moral. Dettaär den minsta gemensamma nämnaren mellan en uppsjö av olikavariationer av organisationsformer, rituell praxis, ideologi eller sym-bolik som kännetecknar frimureriet och besläktade sällskaps verk-samhet under upplysningens sekel. Efterhand skapades även orga-nisationer för kvinnor, så som kvinnliga eller blandade frimurare-loger. De flesta av dessa moraliska sällskap hade även gemensamt attnya medlemmar infördes i sällskapet och dess moraliska värderingarpå ett rituellt sätt, kunskap förmedlades genom initiation (genomen fysisk rituell upplevelse) och befästes via instruktion (genom enabstrakt intellektuell förklaring av ritualen och symboler och ettformellt förpliktigande till lagar och stadgar). Dessa båda aspekterkommer i de följande bidragen belysas utförligt. Kunskapenförmedlades – precis som i det ursprungliga murareskrået – allt somoftast även gradvis där efter tiden som lärling och gesäll mästerska-pet var det yttersta målet. Efterhand utökades dessa grader till ettväsentligt större antal, till ett system av olika skeden med olika inne-håll. Gemensamma tecken, märken och sätt att röra sig, särskildarum för speciella ritualer skapade och befäste en yttre ram för engemenskap som betonade ett ståndsövergripande ideal av brödra-skap (och i vissa fall även ett systerskap) mellan medlemmarna. Ge-mensamma måltider och festligheter som avhölls under rituella for-mer utgjorde en förlängning av detta ideal. Betoningen av mora-liska värderingar och filantropiska idéer gjorde att medlemmarna imoraliska sällskap ofta engagerade sig i sociala projekt som förebå-dar välfärdsstatens ambitioner. Frimurare i Sverige tog exempelvisinitiativ till grundandet av barnhus och lasarett, inokulering motsmittkoppor eller pensioner för soldatänkor. De anordnade konser-ter till förmån för fattiga och nödställda. Samtidigt som släktska-pen till typiskt upplysta värderingar är uppenbar, rymdes inom deteuropeiska frimureriet även idéer från tidigare mystiska strömningarså som 1600-talets rosenkreutzare eller alkemins hermetism. Riddare-

15

romantiken blommade. Denna till synes motstridiga tendens kantolkas på olika sätt, faktum kvarstår emellertid att det irrationellautövade en attraktionskraft även på de mest rationella och upplystamedlemmarna. Det vore lika fel att ignorera som att försöka bort-förklara eller stigmatisera detta fenomen. Trots att frimureriet hadeutvecklats i många variationer skapade det en gemensam referens-ram åt en stor del av den europeiska kulturella och sociala elitensom under 1800-talet förvandlades till en del av separata nationellaborgerligheters självuppfattning.

Teoretiska utgångspunkter för forskning om frimureriInternationellt har för forskningsfältet inom vilket vi publicerardenna volym etablerats termen ”research into freemasonry”. Ävenom denna preposition för liknande forskningsområden är vanlig påengelska finns det en viktig distinktion att göra, gentemot någotsom skulle kunna kallas ”resarch within freemasonry”. Som redanantytts ovan sker inom ramen för frimureriet en intern kunskaps-förmedling som är baserad på den personliga individuella och i vissmån kollektiva upplevelsen. Svenska Frimurare Ordens allmännalagar beskriver denna process som en vetenskap: ”Ordens syfte äratt meddela sina medlemmar upplysning i den ädla vetenskapen attöva dygden och att kuva lasten […]”.2 Precis som i ett religiöstsamfund är det kanske bäst medlemmarna själva som kan svara påfrågan hur man egentligen skall tolka samfundet. Detta ställer forsk-ningen om frimureri i samma position som all form av antropolo-gisk eller sociologisk forskning: hur mycket kan man veta om någotsom man inte är inblandad i eller omvänt: om man är inblandad inågot, hur kan man avgränsa det som man får veta internt från denvetenskapliga processen? Problemet är givetvis inte okänt.

Lingvisten Kenneth Pike har lanserat begreppsparet emiskt-etiskt(ur ”phonemic” resp ”phonetic”), vilket sedan länge används inommånga kulturvetenskaper. Dikotomin bygger på iakttagelsen att enkulturvetenskapligt inriktad forskare rör sig mellan sin egen veten-skapliga kultur och studieobjektets. Med ett emiskt perspektiv när-mar sig forskaren uttryckligen sitt studieobjekt på den studeradekulturens egna villkor. Bland annat anammar han/hon den termi-

16

nologi som tillämpas i den studerade kulturen. Starkt förenklat kandetta sägas vara ett inifrånperspektiv. Med ett etiskt perspektiv serforskaren den studerade kulturen utifrån och skapar således på egenhand sina begrepp eller lånar dem ur den befintliga litteraturen.3

Olikt många andra rörelser är frimureriet än så länge stängt förantropologisk forskning i form av exempelvis deltagande observa-tion eller intervjustudier av dess medlemmar. Argumenten för dennastängdhet är främst pedagogiska. Frimureriet tillmäter den person-liga upplevelsen, personlighetsutvecklingen en så stor betydelse attalla avslöjanden ses som ett hot mot den individuella lärdoms-processen. Ett sådant synsätt måste givetvis accepteras, även om detkan ifrågasättas kunskapsteoretiskt: Kan man läsa sig till en upple-velse eller utvecklas personligen genom att studera en akademiskuppsats? På ett rent intellektuellt plan kan dessa frågor säkerligenbejakas. Men är den moraliska förädlingen frimureriet eftersträvarenbart en intellektuell process?

Med säkerhet inte. Frimureriet som rörelse bygger på att detfinns en potential som kan motivera medlemmarna till engagemang.Loger och hemliga sällskap utövade under sitt uppkomstsekel, 1700-talet, en enorm attraktionskraft på Europas eliter. Tankeväckande isammanhanget är att samtidigt som loger grundades på hela konti-nenten, skrifter som behandlade frimureriet och även sades avslöjadess symboler och hemligheter spreds i en avsevärd omfattning. Dettafaktum tycks inte ha hindrat medlemmarna från att engagera ochfördjupa sig i frimureriet. Uppenbarligen kunde man skilja mellanden offentliga diskursen och det som hände när dörren till logenstängdes. Vi skall något senare beröra detta förhållande närmare.

Det som fascinerar i studiet av frimureriet är just dess attrak-tion som kulturellt, socialt och intellektuellt fenomen. Källmaterialså väl som fysiska artefakter vittnar om en estetisk medvetenhet utöverdet vanliga. Det förekommer ett rikt bildspråk med stark symboliskkodning, ritualtexterna ger prov på en mycket hög performativmedvetenhet och språkbruket infogar sig väl i den västerländskaretorikens tradition, med klassiska och kristna förlagor. Men ävenfrimureriet som organisation är ett relevant fenomen att studera.Organisationsstrukturen, medlemsregistreringen, den interna

17

kommunikationen, organisationen av internationella kontakter,administrationen av medlemsavgifter, gemensamma ekonomiskaåtaganden och humanitära projekt, likaså pressbevakning och litte-ratur om frimureri år områden som inte direkt berör frimurerietsideologi, men som ger rikhaltiga forskningsuppslag. En specialaspektär hur man inom frimureriet skapade och tillämpade föreställningarom ”legalitet”, det vill säga ett komplicerat system av formellt er-kännande via konstitutioner och avtal. Dessa uppslag har sällan letttill formuleringen av teoretiska ansatser i forskningen om frimureri.De mest kreativa försöken redovisas i samband med beskrivningenav forskningsläget.

ForskningslägetDet akademiska intresset för forskning om frimureri i Europa äridag större än någonsin tidigare. Goda vetenskapliga studier i äm-net publiceras och konferenser anordnas där akademiker får möjlig-het att presentera sin forskning. En översikt över den ökande tren-den beträffande forskning om frimureri i Europa under de senastetvå decennierna erbjuder inledningen till Pierre-Yves Beaurepairesstudie L’ Espace des franc-maçons. Une sociabilité européenne au VIIIesiècle (2003). Beaurepaire - professor i historia och verksam vidCentre of Mediterrenean Studies vid universitetet i Nice-Antipolisforskar själv om frimureri. Han tillämpar därvid även modern in-formationsteknik och närmar sig frimureriet utifrån postmodernateorier om ”space” och ”sociability”. Särskilda professurer i frimu-reri inrättades år 2000 vid universiteten i Sheffield, Storbritannien(Professor Andrew Prescott) och Leiden, Nederländerna (ProfessorAnton van den Sande, Vrijmetselarij als geestesstroming en sociaal-cultureel Europees verschijnsel). I Sheffield invigdes på våren 2006ett nytt forskningscentrum, Centre for research into freemasonry (sefreemasonry.dept.shef.ac.uk). Sedan ett antal år tillbaka finns deten professur vid det spanska universitet i Zaragoza där professorJosé Ferrer Benimeli leder ett centrum för studiet av frimureriet iden spansktalande och frankofona världen med en stor konferensoch utgivningsverksamhet. Professor Helmut Reinalter vid univer-sitetet i Innsbruck i Österrike leder liknande forskningsprojekt för

18

den tyskspråkiga världen. Vid Fria universitetet i Bryssel, Belgienorganiseras en interdisciplinär forskningsgrupp om frimureri. Tyskaforskare samlas i en grupp kallad ”Netzwerk Freimaurerforschung”som har inrättat webbplatsen freimaurerforschung.de. ProfessorCécile Revauger vid universitetet i Bordeaux i Frankrike ägnar sigfrämst åt personhistoriska studier rörande det franska frimurerietoch arbetar på ett stort biografiskt lexikonprojekt. Vid universiteteti Halle-Wittenberg bedrivs forskning om sällskapsväsendet vid”Interdisziplinäres Zentrum zur Erforschung der Aufklärung”.Ritualteoretikern professor Jan Snoek vid universitetet i Heidelbergleder ett stort forskningsprojekt om rituell dynamik i könsblandadeoch kvinnliga initiatoriska sällskap. Listan kan göras längre och ten-densen är att forskningsfältet i skrivande stund är i uppgående. Enny dimension nåddes med finansieringen av en exploitary work-shop genom European Science Foundation. Forskare från USA,Kuba och Europa samlades i Bryssel i oktober 2006 till en work-shop om ”Freemasonry and national identity: levels of theconstruction”. I maj 2007 arrangeras den första InternationalConference on the History of Freemasonry med deltagare från helavärlden.

Under en lång tid har akademisk forskning om frimureri intevarit gångbar. 1700-talets öppenhet för forskning om frimurerietshistoriska bakgrund ersattes med en slutenhet under 1800-talet, dåfrimureriet ingick som en ingrediens i formuleringen av separata,avgränsade, nationella och manliga borgerligheter i Europa. Detvar festskrifternas sekel, då många loger firade sitt första århund-rade och med medaljer och tjocka minnesskrifter reste bekräftandemonument över sig själva. Under 1900-talets början publiceradesnågra av de fortfarande normativa och viktigaste verken om frimu-reri (så som Lenhoff-Posners Internationales Freimaurerlexikon 1932)samtidigt som några av de mest hårresande konspirationsteoretiskapublikationerna (exempelvis falsifikatet Sions vises protokoll, påsvenska utgivna 1920, 1933 och 1940) utkom. Frimureriets upp-komst under upplysningstiden har förbryllat många forskare. An-tingen har det tolkats som ett progressivt avantgarde, om inte meden agenda för, så i alla fall en medvetenhet om behovet av samhälle-

19

lig reform eller rent av revolution (så har revolutionerna i USA 1776och Frankrike 1789 exempelvis betraktats som ett resultat av fri-murares engagemang). I motsats till detta har frimureriet tolkatssom en irrationell motströmning mot det upplysta moderniserings-projektet, som en anti-modernistisk reaktion.

De mest kreativa teoretiska ansatserna har formulerats av dentyske begreppshistorikern Reinhart Koselleck och den amerikanskahistorikern Margret C. Jacobs. I sin doktorsavhandling Kritik undKrise: eine Studie zur Pathogenese der bürgerlichen Welt, 1959, 1973m.fl. upplagor) skriver Koselleck att ”hemlighet och offentlighetutgjorde upplysningens historiska tvillingpar”. Koselleck ser värde-ringar som utvecklades i de hemliga sällskapens privata och avskildasfär som vägröjare för händelserna i den offentliga sfären. ”Hemlig-heten” är således inte hemlighetsmakeri eller mystik utan utgör sna-rare en verkstad eller ateljé för utprovningen av banbrytande sam-hälleliga idéer. En liknande ansats har på sistone framförts av Mar-garet C. Jacobs som med sina böcker The radical Enlightenment:Pantheists, Freemasons and Republicans (1981), Living theEnlightenment: Freemasonry and Politics in Eighteenth-century Eu-rope (1991) och The origins of freemasonry: facts and fiction (2005)samt en rad andra publikationer radar in frimureriet i den radikalaupplysningens idétradition. Genom sin organisation, sina värde-ringar och medlemmarnas engagemang tolkar hon frimureriet somen föregångare för det moderna civilsamhället, där medborgarnasengagemang i den demokratiska processen utgör grunden för poli-tiken. Raka motsatsen till denna tolkning kan vi finna hos företrä-dare som har gjort gällande att frimureriet snarare är att betraktasom en irrationell bakåtsträvande underströmning under den ratio-nella upplysningen, att affiniteten för det ockulta hotade det mo-derna projektet och att reaktionära eliter i den snabba förändring-ens tidevarv skull ha klamrat sig fast vid frimureriet som en sistabastion av det medeltida ståndssamhället. En mer positiv variant avdenna tolkning är att tillmäta frimureriet betydelse som romanti-kens föregångare. För Sveriges del är den mest kände apologeten fördenna position Martin Lamm och hans verk Upplysningstidens ro-mantik: den mystiskt sentimentala strömningen i svensk litteratur (1918-

20

20) som på denna punkt ännu inte har ifrågasatts tillräckligt.Båda tolkningsansatser tenderar emellertid att förenkla

upplysnings- och modernitetsbegreppet som helt befriade av irra-tionella element. Istället för att isolera förnuft och känsla från var-andra är det mer fruktbart att vinnlägga sig om en korrekt beskriv-ning av deras ömsesidiga dynamiska relation. Den danske litteratur-historikern Thomas Bredsdorff gör sin bok Den brogede oplysning.Om følelsernas fornuft og fornuftets følelse i 1700-talets nordiske litte-ratur (2003) gällande att både upplysningsfilosoferna och de ”ro-mantiska” rörelserna, pietismen, herrnhutismen och frimureriet kanuppfattas som olika delar av Upplysningen som samverkade i op-position mot auktoriteter och ortodoxa trossystem. I en forskar-grupp under ledning av Monika Neugebauer-Wölk vid det tyskauniversitetet Halle-Wittenberg med namnet ”Die Aufklärung imBezugsfeld neuzeitlicher Esoterik” (”Upplysningen satt i relation tillden nya tidens esoterik”), studeras sedan 2004 esoterismens förhål-lande till upplysningen. Neugebauer-Wölk har i en rad bidrag be-handlat frimureriet och Illuminaterorden. Inom religionsvetenska-pen har ett av de mest uppmärksammade forskningsfälten kopplattill delar av frimureriet ökat snabbt, västerländsk esoterism. Väster-ländsk esoterism beskrivs som en tankeströmning som varit närva-rande i den västerländska kulturen sedan renässansen, och anses hapåverkat frimureriet under framförallt 1700-talets senare hälft. Detfinns idag två professurer inrättade i västerländsk esoterism sominnehas av professor Jean-Pierre Brach vid Sorbonne och Wouter J.Hanegraaff vid Amsterdams universitet. Religionshistorikern An-toine Faivre och hans efterföljare vid Sorbonne, Jean-Pierre Brach,har sedan en lång tid integrerat forskning om frimureriet (som dekallar för ”masonology”) inom ramarna för en professur i ämnetvästerländsk esoterism. Västerländsk esoterism är ett relativt nyttämne inom religionsvetenskapen som behandlar en tankeform somvarit närvarande i den västerländska kulturen sedan renässansen,men som tidigare inte uppmärksammats ur ett akademiskt perspek-tiv. Grovt förenklat kan man beskriva den västerländska esoterismensom ett tankesätt som karaktäriseras av ett motstånd till att antingenrationellt tänkande eller dogmatisk tro skall dominera. Istället beto-

21

nas individens strävan efter kunskap eller gnosis om relationen mel-lan det gudomliga i tillvaron och människan. År 1999 inrättades enandra professur i ämnet vid Amsterdams universitet, med titeln ”Her-metisk filosofi och närbesläktade strömningars historia”. Dennaprofessur är kopplad till en nystartad institution med samma namn,och innehas av Wouter J. Hanegraaff. Det unika med institutioneni Amsterdam är att den erbjuder kurser från A-nivå upp tilldoktorandstudier.

Med detta är de teoretiska ansatserna i studiet av frimureriettecknade. För utförlighetens skull skall även den ”prosopografiskametoden” nämnas, till vilken även större delen av denna volym kanräknas.4 Prosopografi ägnar sig åt en systematisk kartläggning av enavgränsad personkrets, exempelvis med avseende på ursprung, kar-riär eller släktförbindelser. Personkretsen väljs ut genom en kombi-nation av geografiska, tidsliga, sociala eller politiska kriterier. Forsk-ningsresultaten presenteras i alfabetiska förteckningar eller i störredatabaser. Med utgångspunkt i prosopografiska kartläggningar kankollektivbiografier tecknas eller nätverksanalyser genomföras. Dennametod användes – förutom i detta forskningsprojekt – bland annatav Eric Saunier i hans doktorsavhandling Les mutations de la franc-maçonnerie. Des Lumières au Romantisme: l’exemple normand (2003)och av Petri Mirala i avhandlingen Freemasonry in Ulster (publiceras2007). På hemsidan för Centre for research into freemasonry (s.o.)publiceras två medlemsdatabaser om frimureri i Wales, England ochSkottland. För svensk del har Anders Simonsen kartlagt det organi-serade sällskapslivet i Göteborg i sin avhandling från år 2001 (se”Forskningsläget i Sverige” nedan).

Forskningsläget i SverigeIdéhistorikern Henrik Stenius behandlade i sin doktorsavhandlingFrivilligt, jämlikt, samfällt: Föreningsväsendets utveckling i Finlandfram till 1900-talets början med speciell hänsyn till massorganisations-principens genombrott (1987) frimureriet som en del av utvecklingenav det borgerliga föreningsväsendet. En liknande ansats följer An-ders Simonsen i sin avhandling Bland hederligt folk - organiserat säll-skapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820 (2001) där en

22

hel rad med ordenssällskap ingår i analysen på en lokal nivå. AndreasÖnnerfors undersökte i sin avhandling Svenska Pommern – kultur-möten och identifikation 1720-1815 (2003) frimureriets loger somen plattform för sociala kontakter mellan tyskar och svenskar, somen ideologisk frizon utanför kulturellt laddade onmråden i samhäl-let. Samma år försvarade Henrik Bogdan en religionsvetenskapligavhandling som fokuserade på initiationsritualer i den västerländ-ska esoterismen och därmed även frimureriet: From Darkness to Light:Western Esoteric Rituals of Initiation (2003). Utöver detta har påsvenska universitet kandidat- och magisteruppsatser försvarats sombehandlar frimureri, exempelvis Marcus Willén i Örebro, Peter Lindi Uppsala (båda Litteraturvetenskap), Karl-Axel Norberg i Stock-holm (Idéhistoria). Sedan dess instiftelse 1997 har forskningslogenCarl Friedrich Eckleff som lyder under Svenska Frimurare Ordenberikat forskningen om frimureriet genom utgivningen av årsbo-ken Acta Masonica Scandinavica där även danska och norska bidragpubliceras.

Ett försök till kategorisering av litteratur som berör frimurerietForskning om frimureriet har gjort sitt avtryck på olika sätt i denmer eller mindre lärda litteraturen. Ett försök till huvudkategorierman utöver rent akademiska studier om frimureriet kan uppresaföljer här. Det har funnits ett internt behov att offentliggöra histo-riska källor eller normativa texter i syfte att öka kännedomen omfrimureriet och bekämpa förutfattade meningar. Samtidigt har fres-telsen varit stor att avslöja hemligheterna bakom frimureriet, detnyfikna avslöjandet är en stark bevekelsegrund för forskning. Entredje linje som kan urskiljas är konspirationslitteraturen, alltså så-dan litteratur som skall uppdaga en hemlig mörk politisk agendasom frimureriet strävar efter att förverkliga. Ett specialområde ut-görs av litteratur som undersöker kopplingen mellan frimurerietoch det medeltida riddareväsendet, i synnerhet tempelherreorden.Sedan finns det litteratur av mer hagiografiskt slag, så som biogra-fier över bemärkta frimurare eller enskilda logers och ordnars storajubileer.

23

(1) Tryckt material som offentliggör kunskap om frimurerietsorganisation, historia eller värderingarFrimureriets allra första sekel födde fram de röda trådar enligt vilkaforskningen om frimureriet fortfarande grupperar sig. Det engelskafrimureri som 1717 uppenbarade sig gick i täten. Det är beteck-nande att dess ledande män var skolade akademiker. Tendensen gårigen i andra länder under seklet. Det är en förutfattad mening att iregel adelsmän skulle ha sökt sig till frimureriet, även i de högregraderna. I Leipzig grundades redan mot slutet av 1730-talet enloge med akademiker, Minerva. Och i Paris fanns femtio år senareden berömda logen Neuf Soers, ”nio systrar” (syftande på muserna),som samlade intellektuella. Det tyska ordenssystemet StrikteObservanz som byggde på en idé om tempelherreordens återskapandehade sin storhetstid mellan 1762 och 1782. När man bläddrar ige-nom förteckningen på dess drygt 1700 riddare slås man av det storaantalet akademiker i de högre graderna. Även i Svenska FrimurareOrden finns ett tydligt inslag av akademiskt utbildade och veten-skapligt verksamma. Fysiskern Desauguliers, stormästare i den eng-elska orden, följde i sitt vetenskapliga kall obönhörligt Newtonskrav på empiri och experiment som bas för kunskap. James Ander-son, författare eller åtminstone redaktör för det enorma verk somutkom 1723, var kanske främst historiker av gammal 1600-tals-skolning. Både Desauguliers och Anderson tillhörde den rationellaengelska upplysningens krets med täta förbindelser till den veten-skapliga världen och akademin Royal Society. Ett av de första ste-gen man tog i den engelska storlogen var att 1723 offentliggöra bådefrimureriets mytisk-historiska bakgrund i Constitutions ochfrimureriets interna organisation och värderingar i Charges. IConstitutions fabulerade Anderson likt Rudbeck i Sverige ihop enstorslagen historia för frimureriet som räckte tillbaks bortom syn-dafloden. Idag skulle vi kalla det för historieförfalskning, men påden tiden hörde den mytologiskt bearbetade historien fortfarandetill de stora europeiska nationernas självuppfattning. Att alltså av-färda Constitutions som ovetenskapligt blottar arrogans mot den ti-dens tänkande. Till upplysningens vetenskapliga ideal hörde justoffentliggörandet och spridningen, insynen och prövningen av det

24

som hade presterats. Även denna ambition är förverkligad hos An-derson: hans studier i frimureriets historia, hur absurda de än måförefalla oss, presenterades öppet för den europeiska intellektuellaeliten. Constitutions och Charges översattes snabbt till de stora språ-ken redan under tiden för sin uppkomst. En öppen redovisning avforskningsresultat om den egna historien förekommer inom de flestafrimurarsystemen under seklet. Nu låg i öppen dager vad andra spe-kulerade om och varken Anderson eller Desauguliers lastades för attha avslöjat något. Om man skall kvalificera den typ av skrifter somtog sin början med Andersons Charges och Constitutions så är det(1) tryckt material som offentliggör kunskap om frimureriets orga-nisation, historia eller värderingar. Det finns inga tecken på att manopponerade på Andersons skrifter. Men likväl gav reaktionen påfrimureriet som organisationsform i Europas lärda eliter genast upp-hov till en annan klass av skrifter som också den kan klassificeras iviss mån som ledd av en vetenskaplig utgångspunkt.

(2) AvslöjarskrifternaEn av de första avslöjande skrifterna såg ljuset redan under 1730-talet, Samuel Prichards Masonry Dissected. Läget blev inte bättre avatt påven 1738 utfärdade sin bulla In Eminenti som var riktat motfrimureriet. Tre skäl angavs som speciellt viktiga: man fruktade atten religiös indifferentism skulle sprida sig genom ett system somvar tolerant mot olika trosriktningar; hemliga sällskap var inte fören-bara med absoluta monarkier. Det tredje skälet kände Vatikanentill, men ville inte röja det. Denna sista formulering öppnade givet-vis för många spekulationer om frimureriets hemligheter. Man kanalltså säga att den katolska kyrkans fördömanden spelade den avslö-jande genren i händerna som senare kom att utveckla en betydelse-full underavdelning, (2) avslöjarskrifterna. Den kanske mest bety-delsefulla avslöjande skriften är L’ Ordre des Franc-Maçons trahi et lesSecrets des les Mopses revélé från 1745. L’ Ordre des Franc-Maçonstrahis officiella ambition är att avslöja hemligheterna i frimurarnasoch den könsblandade mopsordens loger. Till sin hjälp hade läsarnadessutom sju (utvikbara) kopparstick som illustrerade olika symbo-ler, kläder och rituella skeenden. I ett appendix följde en utförlig

25

beskrivning av frimureriets grader samt ett antal frimureriska sångermed noter. Men lika mycket kunde den tjäna som en perfekt ochfullständig vägledning för hur man skulle gestalta frimuraraktigaceremonier och ritualer. Hela Europa hade nu en komplett hand-bok i frimureri och ordensväsende. Den avslöjande litteraturen mins-kade inte intresset för frimureriet, tvärtom. Frimureriet hade precisbörjat sitt segertåg genom de europeiska eliterna. Boken diskutera-des i de mest avlägsna hörnen av kontinentens upplysta kultur. Mankan med skäl hävda att den öppnade dörren för ordensväsendetsetablering.

Förrädarskrifter är ingalunda en isolerad företeelse i den lärdalitteraturens historia. Alltid har forskare (och i våra dagar journalis-ter) förletts att avslöja hemligheter, diplomatisk korrespondens, skval-ler eller sexuella avvikelser. Naturforskarna är skapelsens principerpå spåret sedan femhundra år. Kuriosa och abnormiteter lockadehela generationer av läkare och anatomer. Vår insikt om männis-kans anatomi går genom ett dissekerat slagfält av europeiska dårar,sjuklingar, dödsdömda och svaga. Det är sällan normaliteten somorsakar behov av förklaring. Det är sällan det normala och invandasom utgör grunden för efterforskning. Därför har avslöjarna i

Expressens löp torsdagen den 12 januari1995.

26

frimureriet hittat sitt Eldorado. Frimureriet är i högsta grad en onor-mal företeelse. Den chockerande mängd av symboler och symboliksom slår emot den som befattar sig med frimureri leder många tillatt förklara vad det ”verkligen” rör sig om. Han kan inte leva meddet surrealistiska tillståndet som skapas genom det ritualbundna ske-endet. Förrädaren som forskartyp är en förenklare. Han reducerarbredden av tolkningsmöjligheter och problematiserar sällan. Detmest prominenta exemplet i nordiska sammanhang är den norskereligionshistorikern Sverre Dag Mogstads bok Frimureri: mysterier,fellesskap, personlighetsdannelse (1994) som låg i grunden för en se-rie artiklar i Expressen under januari 1995 där löpet löd ”Kändasvenskar i hemlig rörelse dricker blod”. Tillsammans med publika-tionen av mer eller mindre kända namn ur den fritt tillgängligamedlemsförteckningen över medlemmar i Svenska Frimurare Or-den slogs Mogstads ”avslöjanden” upp som en stor nyhet. Exaktelva år senare, i januari 2006, återbrukades Expressens upplägg i Af-tonbladet, nu under rubriken ”Makthavarna medlemmar i hemligasällskap”. Frimureriet buntades ihop med Rotary (vilket i sig är ettsakfel) och man gjorde ett stort nummer av namnen på de s.k. makt-havarna. Värre än så var att traditionellt vänsterinriktade Aftonbla-det som ”expert” på ordensväsende anlitade en känd högerextrempropagandist som på sin hemsida hyllar UNA-bombaren och ut-trycker antisemitiska åsikter.

(3) KonspirationslitteraturenKonspirationsteoretikern bygger på den förment avslöjade sanningensom i hans ögon kan bevisa vilka absurditeter som helst. Det mestprominenta och ännu oemotsagda exemplet i Sverige är Jüri Linasböcker Världsbyggarnas bedrägeri: frimurarnas dolda historia (2001)och dess engelska upplaga Architects of deception: the concealed his-tory of Freemasonry (2004). Man behöver bara citera följande raderför att bilda sig en uppfattning om konspirationsteoretikerns sättatt skapa en ”inblick i den dolda maktstrukturen bakom händel-serna i det förflutna och i nutiden.” Denna politiska ordning, sägsdet, ”har byggts upp av krafter, som verkat bakom den glättade fasa-den - Tempelherreordens, illuminaternas och frimurarnas omfat-

27

tande bedrägeri präglar allas vår dagliga tillvaro.” Syftet med arbetetär att ”skapa ett brottsregister över de hemliga sällskapens förödandeverksamhet.” I boken avslöjas enligt författaren ”dolda förgreningarmellan olika delar av frimureriet”. Dessa ”har påverkat historienmed hjälp av marionetter som Napoleon, Lenin, Trotskij, Hitler,Mao Zedong, Roosevelt och Truman (samtliga höga frimurare). […]Läsaren får veta den verkliga orsaken till flera stora krig och revolu-tioner, från den stora franska revolutionen 1789 ända fram tillKuwaitkriget 1991 och bombkriget mot Serbien 1999.”5

Denna typ av konspirationsteorier har en lång tradition bakåt itiden. Redan under 1700-talets slut spekulerades det i om frimu-rare och/eller illuminater låg bakom franska revolutionen eller mor-det på Gustav III.6 Teorierna fortsatte att gro under 1800-taletsborgerliga revolutioner och sekularisering, och i samband med attavslöja första världskrigets och den ryska revolutionens ”sanna” or-saker. Ett verk har sedan sekelskiftet 1900 otvetydigt satt sina tyd-liga spår i konspirationens litteraturhistoria: Sions Vises Protokoll.”Protokollen” publicerades först i Ryssland 1903. Sergej AlexandrovicNilus, rysk skriftställare och mystiker, gav ut dem 1905. Han varövertygad om deras äkthet och påstod att han fått dem några årtidigare av en person som i sin tur påstått att de stulits från en hem-lig judisk organisation i Frankrike. Texten Nilus fick var skriven påfranska och han översatte den till ryska. Skriften översattes snabbttill olika språk och spreds i en mängd upplagor under olika namnoch i olika versioner i Öst- och Centraleuropa. Ganska snart kon-staterades att det var ett falskt dokument, vars innehåll delvis byggdepå plagiat från äldre romaner. Ändå var det många som trodde påskriftens äkthet. Förlagan för protokollen är bland annat romanenBiarritz från 1868. Handlingen i Sions Vises Protokoll utspelar sig ien hemlig judisk organisation. Ledaren talar om för medlemmarnahur man skall gå till väga för att infiltrera samhället, så split mellanolika samhällsklasser, starta revolutioner för att slutligen helt ta övermakten i hela världen. Frimureriet skildras som det mest framträ-dande redskap i denna process.

Men fastän det tidigt konstaterades att ”Protokollen” är ett fal-sifikat spelar de en viktig roll i formuleringen av antisemitiska tan-

28

kar bland extrema högerkretsar och muslimska fundamentalister.På Radio Islams hemsida behandlas ”Protokollen” utförligt och lä-saren får där även följande definition av vad frimureri är:

1) Frimureriet är ett hemligt brödraskap av kristna avfällingar iförbund med hedningar, i hemlighet lett av det judiska folketsledare, och dess ändamål är att tillintetgöra den kristna kyrkanoch den monarkiska regeringsformen, i synnerhet den kristna.2) Frimureriet är ett antikyrkligt eller ett sataniskt kyrkosam-fund, en föregångare till Antikristi kyrka. 3) Frimureriet är s a sfortsättningen här på jorden av det av Satan i himmelriket på-började upproret emot Gud. 4) Frimureriet är ”olaglighetenshemlighet”. 5) Frimureriet är ”det stora Babylon”, ”den storaskökan som sitter över många vatten”, (Joh. Upp. XVII ochXVIII).7

Också i högerkretsar finns det en tradition av litteratur sombehandlar den frimureriska konspirationen. 1923 publicerade nazis-ternas chefsideolog Alfred Rosenberg den tyska översättningen avSions vises protokoll. 1927 utkom så den kanske mest inflytelserikaanti-frimureriska publikationen, general Erich Ludendorffs,Vernichtung der Freimauerei durch Enthüllung ihrer Geheimnisse, somredan ett år senare översattes till svenska med titeln “Frimurerietstillintetgörande genom avslöjandet av dess hemligheter”. Liksom ide fascistiska regimen i Italien och Spanien utsåg nazisternafrimureriet till en av sina ideologiska huvudfiender efter maktöver-tagandet 1933. Efter att frimureriet förbjöds i Tyskland 1935 sam-lades arkivmaterial och boksamlingar från logerna in, byggnaderoch inredning konfiskerades för att säljas eller användas – ironisktnog – av nazisterna själva. Det arrangerades utställningar somturnerade runt om i landet och där frimureriets ”sanna” väsen skulleuppdagas. Till viss del är det den nazistiska nitens förtjänst att såpass mycket material om det tyska frimureriet finns bevarat än idag. Med de samlade arkivbestånden ville man ägna sig åt att bevisaden frimureriska konspirationen historiskt. Men andra världskrigetkom emellan. Materialet forslades undan till bombsäker berggrundsom sedermera hamnade på DDR-sidan och som var färdig-katalogiserat kort tid efter återföreningen 1990.8 Logernas biblio-tek samlades likaså och hamnade av en slump i Poznan/Polen, där

29

de nu utgör en av världens största samlingar av frimurerisk littera-tur.9 Men även i Sovjetunionen och senare hela Östblocket för-bjöds och förföljdes frimureriet av snarlika skäl som i de fascistiskastaterna. Den ryska säkerhetstjänsten NKVD intresserade sig fördet av GeStaPo påbörjade arbetet och förde i krigets slutskede överarkivmaterial från Berlin till Moskva där det fortfarande finns enhel del material, medan annat överlämnats, till exempel till den fran-ska storlogen Grand Orient de France.10

(4) Kopplingen till TempelriddarnaEn händelse som har skapat hyllmeter av forskning var Andre MichelRamsays tal om (4) sambandet mellan frimureriet och de medeltidariddarordnarna som hölls eller åtminstone spreds i Frankrike medbörjan 1737. Talet presenteras i denna volym för första gången isvensk översättning. Ingen annan tanke, inte ens James Andersonsegna har sysselsatt forskare och fantaster mer.11 Sin största blomst-ring och fantasifulla bearbetning fick frimureriets tempelherremystiki frimuraresystemet Strikta Observansen (SO).12 Här blandades diktoch verklighet friskt med varandra i syfte att förverkliga idealet omdet lycksaliga ridderskapet. Sin höjdpunkt nådde SO under 1760-talet. Men Europa var för upplyst för att svälja vad som helst. Där-för baserades konstruktionen av tempelherrarnas efterföljd på nog-grann historisk forskning. I ett virtuellt Europa förlänades provin-ser och prefekturer till riddarna i olika grader. Den danske religions-historikern Friedrich Münter (1761-1830), var både riddare av SOoch historiker. Han skrev ett mycket betydelsefullt arbete omtempelherreordens historia. Orientalisten Johann August Starck(1741-1816) grundade SO:s prästerskap mot slutet av 1760-talet idet då svenska Wismar. Efter noggranna historiska studier kom hanfram till att prästerskapet fortfarande saknades. Starck var orienta-list, kanske en av de främsta i Europa, och intitierades i Paris i dehögre graderna samtidigt som han forskade kring arameiska källorom den tidiga kristenheten. Från den radikala upplysningens sidalöjliggjordes tempelherrespåret. Friedrich Nicolai (1733-1811), för-läggare, frimurare och upplysningens man i Berlin, underkände påvetenskapliga grunder sambandet mellan Templeherreorden och

30

frimureriet. 1782 hade tvivlarna inom SO fått nog. Man avfärdadekopplingen mellan denna riddareorden och frimureriet och den levdesom starkast vidare i det svenska systemet. En annan gren avfrimureriet, Illuminaterna, fångade i hög grad upp både upplysning-ens vetenskapliga tänkande, reformivern och ordensväsendets att-raktion. Den bayriske professorn Weishaupt lyckades på några få årskapa ett slagkraftigt europeiskt förbund av intellektuella. Den på-stådda kopplingen till tempelriddarna är en ingrediens i de flestakonspirationsteorierna mot frimureriet. Men samtidigt finns det ävenstark intern tradition – som senast började med Ramsays ”Oration”– där frimureriets släktskap med medeltidens riddareordnar beto-nas.

(5) Jubileumsskrifter och biografierFör det svenska frimureriet förde slutet av 1700-talet med sig enkonsolidering av stora mått som avslutades med Hertig Carls ritual-arbete kring sekelskiftet 1800. I samband med den konservativautvecklingen efter Wienkongressen 1815 och nationalstatens grun-dande förlorade de stora forskningsteman om frimureriet som hadedominerat 1700-talet sin relevans i den intellektuella debatten. Desystem som hade överlevt förra seklet kunde istället ägna sig åt in-tern forskning. 1800-talets början såg många 50-års och några 100-årsskrifter om enskilda loger eller ordnar. Härmed inleddes den mestproduktiva men samtidigt mest oöverskådliga fasen i forskning omfrimureri: (5) jubileumsskrifternas och biografiernas. Det ingick i 1800-talets och det begynnande 1900-talets självuppfattning att ägna varjejubileum en skrift. Men de stora frågorna lämnades obearbetat inomfrimureriet. Kopplingen till den externa forskningen om frimurerietgick sakta men säkert förlorad. Från tyskt håll skrotades i slutet av1800-talet kopplingen till tempelherremystiken inom den tyska or-den som arbetar efter svenskt system. Argumentationen är ett typ-exempel på sammanblandningen av villkor som gäller för forsk-ningen om frimureriet och forskningen i frimureriet. Krav på ob-jektiv källkritik skulle även gälla inom orden. Vid tidpunkten präg-lades hela Preussen av en radikal rationalism, i synnerhet i den bio-logiska debatten. Den preussiske kronprinsen och stormästaren som

31

var starkt imponerad av det rationella tidevarvet såg tiden mogenför att rensa ut irrationella element i ritualerna.

Utöver dessa fem huvudkategorier går det säkert att urskiljafler områden, men vårt försök pekar på behovet att företa en kate-gorisering av litteratur och källmaterial om frimureriet för framtidaforskning. För svenska förhållanden kommer en bibliografi översvensk litteratur om frimureri behöva precisera olika kategorier när-mare.

Frimureriet i Sverige – en kort överblickTill Sverige kom frimureriet 1735 när de första mötena arrangera-des i Stockholm. Innan dess hade ett antal svenskar blivit medlem-mar i utländska loger i främst Frankrike och England. På 1730- och1740-talet formerade frimureriet i Sverige sig och bröt igenom somorganisation på 1750-talet. Antalet medlemmar och loger ökadeoch statsledningens beskydd och involvering i frimureriet till-skyndade säkerligen denna process. Under 1760-talet dämpadesfrimureriets utveckling av olika skäl, för att under 1770-talet saktamen säkert konsolideras. Prinsarna Gustav, Carl och Fredrik Adolfengagerade sig nu i det svenska frimureriets ledning. Efter stats-kuppen 1772 och ett decennium framöver finns tendenser till attGustav III ville använda sig av det i utrikespolitiska syften. Däre-mot spelar hans bror hertig Carl under tre decennier huvudrollen iutvecklingen av det svenska frimureriets innehåll och organisation.Mot slutet av 1700-talet faller bitarna på plats och det som framö-ver kom att kallas ”det svenska systemet” (eller med engelsk termi-nologi ”The Swedish Rite”) etablerades nu både till sitt innehålloch till sin form och utgör än idag basen för Svenska FrimurareOrden.

Följande schematiska tabell över viktiga årtal i det svenskafrimureriets historia skall underlätta orienteringen:

32

Schematisk översikt över det svenska frimureriets utveckling på1700-talet

Årtal HändelseFöre 1735 Enstaka svenskar knyter kontakter med frimureriet och

blir upptagna, främst i Frankrike. En möjlig kontaktytasedan Karl XII:s tid utgjordes av (skotska och franska)pro-jakobitiska kretsar.

1735 Carl Gustaf Tessin recipierar som förste frimurare påsvensk mark av Axel Wrede-Sparre.

1737 Carl Friedrich Scheffer erhåller en konstitution av denfranska pro-jakobitiska frimurareorden (Radclyffe) somger svenskarna rätt att konstituera loger.

1738 Påvens första bulla mot frimureriet, In Eminenti, ut-kommerI Stockholms-Posten publiceras en följetong om fri-mureriet och dess värderingar.

1744 Den ryske generalen James Keith öppnar loge i Stock-holm och recipierar ett större antal frimurare.

1746 Det svenska frimureriet uppenbarar för första gångensin existens genom att slå en medalj över kronprinsGustafs födelse.

1752 Knut Posse grundar logen Saint Jean Auxiliaire somsedermera anser sig vara moderloge för övriga svenskaloger. Kung Adolf Fredrik utnämns till frimureriets be-skyddare i Sverige.

1753-1763 Minst 14 loger grundas i svenska väldet, i genomsnitt114 medlemmar årligen recipieras

1753 Frimurare Barnhuset grundas i Stockholm.1756 Logen L’Innocente grundas i Stockholm av Carl Frie-

drich Eckleff, den första i Sverige som arbetar i de hö-gre, s.k. skotska graderna.Samma år avrättas frimurare som var delaktiga i hov-partiets misslyckade kuppförsök.

1759 Kapitellogen L’Innocente grundas i Stockholm, riddare-motiven inom frimureriet tar sin början i Sverige.

33

1760 Den svenska Stora Landt-Logen skapas som överorga-nisation för det svenska frimureriet.

1761 Frimureriet i Svenska Pommern tar sin början. Seder-mera grundas tre loger, Zu den drei Greiffen i Greifswald,La Charité och Zur Eintracht i Stralsund. Loger i dehögre graderna grundas i ett annat system, Zumfunckelnden Nordstern (skotsk) och Chapitre Illustre (ka-pitel).

1765 På engelskt initiativ grundas tre loger i Sverige: Britta-nia, S:t George och Phenix. Engelsmännen anser sig ägalaglig rätt att konstituera loger i Sverige. Konflikten somså uppstod löstes inte förrän i början av 1770-talet.

1765 utfärdar Eckleff en konstitution för en loge i Berlin somarbetade enligt det svenska systemet.

1767 I det till Sverige hörande Wismar grundas med starksvensk medverkan Tempelherrefrimureriets så kalladeklerikala gren. I Wismar samlade logerna Zu den dreiLöwen och Gustav zum goldenen Hammer svenska ochtyska medlemmar och en inre krets av dem blir verk-samma som ”kleriker” inom frimurareorden StriktaObservansen (SO) som har stor spridning på kontinen-ten.

1770 I Berlin grundas Grosse Landesloge der Freimaurer vonDeutschland, som anammat det svenska systemet

1774 Hertig Carl övertar av Scheffer posten som lands-stormästare och av Eckleff posten som kapitellogens stor-mästare. Kungens och prinsarnas engagemang inomfrimureriet ökar avsevärt.

1778 Hertig Carl väljs till efterföljare till posten som SO:shärmästare. Valets implementering saboteras av tyskaoch danska frimurare som inte önskar stå under svensköverhöghet.

1780 Sverige grundar Tempelherrefrimureriets IX:de provinssom omfattade Sverige, Ryssland, baltiska länderna ochde tyska besittningarna.

1784 Gustav III besöker den jakobitiske tronpretendenten i

34

Rom i syfte att överta en fullmakt för överhögheten övertempelherreorden som denne sades vara i besittning av.Slutet av 1780-talet En rad loger lägger ner, kanske isamband med anti-gustavianska stämningar undersvensk-ryska kriget och riksdagen i Gävle.

1792 Mordet på Gustav III, hertig Carl blir utnämnd tillförmyndarregeringens chef

1796-1800 Efter Gustav IV Adolfs tronbestigning ägnar sig hertigCarl åt att slutföra en reform av ordens ritualer och orga-nisation

1800 Det nya svenska systemet kommer på plats med refor-merade ritualer och en reformerad organisationsform.Tryckta dokument distribueras för första gången.

Efter 1800 Under första decenniet efter 1800 vänder rekryterings-siffrorna radikalt uppåt. Nya loger grundas i provins-städerna. Trenden fortsätter även efter förlusten av Fin-land (1809) och Svenska Pommern (1815). Frimurerietblir en del av den norsk-svenska unionens högborgerligakultur.

1811 Carl XIII Orden blir en officiell statsorden som delas uttill frimurare

Noter1 Undantaget är de två förstudierna till denna volym. Jonas Anderssonoch Andreas …nnerfors: Ò ‘Position or Profession in the Profane World’.4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 Ó i Masonic and EsotericHeritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies, Den Haag 2005,sid. 194-210. Ibid.: Ò ‘Embete eller yrke i den AllmŠnna Verlden’ – 4 300svenska frimurare frŒn 1731 till 1800 Ó i Acta Masonica Scandinavica 8,K¿benhavn & Stockholm 2005, sid. 134-163.2 Svenska Frimurare Ordens Allmäna Lagar, Stockholm 2001, §1.3 Kenneth Pike: Language in Relation to a Unified Theory of the Structureof Human Behavior. The Hague & Paris 1967, s. 37 ff;.4 Se även Eric Sauniers artikel ”La prosopographie historique: une nou-velle voie pour l’étude de la franc-maçonnerie” i Franc-Maçonnerie, etpolitique au siècle des Lumières: Europé-Amériques, Lumières No. 7, Borde-aux 2006, sid. 331-338.

35

5 Citaten är hämtade från Jüri Linas hemsida geocities.com/jyrilina[besökt 2006-10-15]6 För en aktuell överblick över ”Les Thèses du complot” och deras his-toriska rötter, se bidragen i det lika lydande avsnittet i Franc-Maçonnerie,et politique au siècle des Lumières: Europé-Amériques, Lumières No. 7, Bor-deaux 2006, sid. 247-310.7 Citaten hämtade från Radio Islams hemsida radioislam.org [besökt2006-10-15]8 Se arkivförteckningen Endler/Schwarze-Neuß (utg.): Die Freimaurer-bestände im Geheimen Staatsarchiv Preußischer Kulturbesitz, band I och II,Frankfurt a.M. 1994 och 1996.9 Se samlingens hemsida lib.amu.edu.pl/specjalne/masonbr.htm [be-sökt 2006-10-15]10 Till exempel material om en loge som grundades 1742 i Berlin ochdär sedermera Carl Gustaf Tessin blev medlem. Pierre Mollier: “L’ ‘OrdreÉcossais’ à Berlin de 1742 à 1751” i Renaissance Traditionelle, 131-132,Clichy 2002 som behandlar det till GODF återlämnade arkivmaterialetGrand Orient de France: Cote AR/Fonds H pièce 3.11 För en överblick över materien se Pierre Mollier: La ChevalerieMaçonnique, Paris 2005.12 Standardverket i sammanhanget är fortfarande René Le Forestier: Dietemplerische und okkultistische Freimaurerei im 18. und 19. Jahrhundert,Teil 1 (und 2), Die Strikte Observanz, 1987. Verket utkom ursprungligentjugo år tidigare på franska.

36

Frij Murare Ordens allmännurgambla Stattuter samt Swänska Armé-ens Loges Egna Lagar och Instructioner, Stralsund, 1762.

37

II Frimureriets moraliska kosmosAndreas Önnerfors

The Enlightenment needs to be seen as a complex mix of newideas as well as habits: public discussion, sociability, private,uncensored reading. All required a new, more commonplace senseof an inner self that took pride in discipline and decorum. Lod-ges, like other forms of sociability, helped to instill it.

Margaret C. Jacob, The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions2006, sid. 20

Kommunikationen av frimureriets värderingarVilka värderingar präglade det svenska 1700-talsfrimureriet? Är detmöjligt att urskilja en särskild frimurareideologi? Delade det svenskafrimureriets 4300 medlemmar en gemensam värdegrund? Och hurkommunicerades dessa värderingar till dem?Det följande bidraget skall utförligt behandla en speciell form avkunskapsprocessen inom frimureriet, instruktionen. I princip allasom upptogs som frimurare var tvungna att underkasta sig en in-struktion om frimureriets lagar och statuter samt att undertecknadesamma. Så skapades en gemensam moralisk nämnare i brödraska-pet som varje medlem förpliktades till. Genom att närmare betraktadessa normativa texter kan vi bilda oss en uppfattning om denfrimureriska etiken, kontextualisera den i förhållande tillupplysningsfilosofin och till den svenska samhällsutvecklingen. Dennedan citerade portalparagrafen för den 1761 i Svenska Pommerngrundade Svenska Arméens Loge (SVA) får ange tonen:

1:mo

En rättskaffens Frii murare frucktar Gud, och älskar nästan, samthandlar aldrig emot sitt Samwete.

Samhällets wärdiga afsigter, sträkka sig fuller, så till dett timme-liga, som ewiga lifwets Sällheter, dock äga thes ledamöter frihet,

38

att genom then religions öfwning the idka, sielwa sörja för the-ras Samwetens roo, ock Siäls Salighet.

I forna tiderne, war wäl en Frii murare skyldig att öfva thenkristna kiörkans tros Bekennelse ther han wistades, men wårawisa bröder, har sedan funnit säkrast för samhällets förening attei binda någon wid blotta Ceremonielen, utan har fotadt dessbestånd på de grundreglor hwarutinnan alla förnuftigamenniskior stämma allmänt öfwerens.

Orden fordrar därföre enkannerligen af sina ledamöter att deutan Swek, älska Gud, och hwarannan, samt beflita sig om Dÿgd,ärbarhet, Tro och ähra, då de i dessa kärleks ämbnen hafwa ena-handa åtrå ock enahanda tankar så är dett nog för samhälletsbeständiga warelse. § där råkas medelpuncten ock Fria Muraresrätta förening. § Däri wisa sig de oförlikneliga medel,hwarigenom redlig wänskap stiftas emellan Tusende slags tillSeder och hierttan olika folkslag, som eljest wid utgången afwerlden blifwit hwarannan lika främmande som de dett widinträdet woro. § där sehr man rätta wänskaps knutarne bundnaaf then osminkade kärleken, hwilka genom bortgången iEwigheten wäl uplösas, men i Lefvande och äkta frimuraresHierttan - aldrig.1

Paragrafen inleder manuskriptet ”Frÿ Murare Ordens Allmännaurgambla Stattuter samt Swänska Arméens Loges Egna Lagar ochInstructioner upsatte & förbättrade af Logens Secreterare, Capitaine& Riddaren Carl Johan von Essen, upläste & stadfäste i skåttska &mästare Logerne d. 17 aprill M\ Åh\ 5762 [1762]”. Dessa gälldeäven för Armélogens båda dotterloger Zu den drei Greiffen(Greifswald) och La Charité (Stralsund) och en tredje loge som skulleinstiftas i Kristianstad.2

Svenska Arméens loge (1761-1787) var en av de mest framgångs-rika i etableringen av det svenska frimureriet efter 1760.3 UnderSjuårskriget (1757-1764, det svenska deltagandet avslutades genomen separatfred med Preussen år 1762) förlades stora truppkontingen-ter till krigets Pommern och det måste ha varit en av de första gång-erna då frimurare från olika delar av Sverige träffades. Sjuårskrigetvar dessutom en i hela Europa utomordentligt viktig fas i sprid-ningen av frimureriet. För första gången fanns det en rimlig chans

39

att man på både fiendesidan och bland de allierade träffade på offi-cerare som var frimurare. I Berlin kunde en fransk krigsfånge rentav grunda ett helt nytt ordenssystem, det så kallade Clermontkapitlet.Den svenska armélogen rekryterade under 1700-talet 343 frimu-rare, eller nästan åtta procent av det totala antalet medlemmar.Dotterlogen Zu den drei Greiffen rekryterade 115 och logen LaCharité (vars medlemmar inte alltid finns upptagna i den senarebehandlade Generalmatrikeln) ytterligare ett sextiotal. Utan över-drift kan man alltså hävda att drygt tio procent av de svenska fri-murarna obligerades av de nedan behandlade lagarna ochförordningarna. När logen återvände till Sverige 1762 blev kungAdolf Fredrik (1710-1771, provinsialnummer 704) logens heders-ordförande och retroaktiv medlem nummer 1. På 1770-talet instal-lerades hans son, prins Fredrik Adolf (1750-1803, provinsialnummer1842), som armélogens ordförande mästare. Betraktar man sam-mansättningen av medlemmar och deras sociala status kommer mansnabbt fram till att rör sig om en viktig del av den svenska styrandeeliten, självfallet med ett helt dominerande inslag av militärer medhög rang. Detta gör de normativa texterna som medlemmarnaförpliktade sig till ännu mer relevanta.

I lagarnas totalt 27 paragrafer avhandlades frimureriets ideo-logi och moraliska värderingar. Här fastställdes logens organisation,formalia, samt allmänna moraliska förhållningsregler. De två förstaparagraferna utgör ett slags allmän programförklaring. Tolv para-grafer handlar direkt om organisationsfrågor, övriga behandlar mo-raliska förhållningssätt och värderingar. Tretton av paragraferna läs-tes för den som recipierade in i logen, vilket en särskild paragraf(25§) stadgade om:

alla de Paragrapher, som med ett sådant korss, X wid början ståteknade (som ock ei angå logen, eller ordens oeconomie) måstewarje nys antagen föreläsas, tillika med logens egna Stattuterock Förordningar; them han i öpen loge, straxt efter Receptionock föreläsningen underskrifwer.

De allmänna statuterna följdes av noggranna instruktioner förde elva enskilda ämbetsmännen i logen som till exempel Stormä-staren, Sekreterare och Skattmästare, Oratorn, Ceremonimästaren,

40

Arkitekten, den så kallade ”Grufweliga Brodern” med mera,”Instructioner & Statuter för alla oficianter af Swänska arméensLoge”. Till slut stadgades ett lokalt ordningsreglemente för armé-logen i 22 avsnitt, ”Lagar, särskilta Loge Stattuter för Ledamöterneaf Swänska arméens Loge” och det var under dessa de nya medlem-marna undertecknade.4

I en ritualtext sannolikt skriven för den svenska kvinnliga frimurare-logen La veritable et constante amitié (som grundades 1776) följerefter antagningen av den nya medlemmen samma procedur:

Sedan upläses Lagarna, ock Stormästaren erinrar de nyß intagneat wara upmärksamma uppå Cathechesen med hwilken alla Logeröpnas ock tilslutes, och tillika är en förklaring öfwer den ut-lagda Taflan eller Tapeten.”5

I en av de första tryckta franska ritualerna för storlogen GrandOrient de France 1788 är förfarandet liknande. Efter avslutad recep-tion läser den så kallade Oratorn en ”discours”. I direkt anslutninguppmanar logemästaren sekreteraren att ”fait la lecture des Statutsgénéraux de l’Ordre & des Régléments particuliers de cette R \ L \”och därpå följer instruktionen ”La lecture finie, le Vénérable faitpromettre au nouvel initié de se conformer à ces deux Réglements qu’illui fait signer. [originalet har kursiv]”6 Innan jag utförligt skall gå inpå Svenska Arméens loges lagar och andra svenska frimureriska lag-texter är det befogat att först göra en teoretisk utvikning.

Initiation och instruktion – två sätt av kunskapsförmedlingFrimureriets moral, symbolik och ritualer skapades inte i ett tom-rum. De absorberade tankelinjer och idéer i sin omgivning och kom-binerade olika traditioner till ett kunskapssystem där två sätt avkunskapsförmedling framträder: initiation och instruktion. För attförstå frimureriets väsen måste man tydligt skilja mellan dessa bådasätt att etablera vetande hos sina medlemmar, det som inomfrimureriet kallas för ”frimurarevetenskap” eller ”den konungsligakonsten”. Det är värt att dröja något vid etymologin. ”Initiation” ärbildat på det latinska verbet ”initiare”, att påbörja, starta, inleda.Substantivet ”Initium” kan även betyda ”ursprung”. Enligt SAOBhar ”initiera” flera olika betydelser: inviga, införa, upptaga men även

41

göra bekant eller förtrogen med eller delaktig i en särskild kunskap.En av de definitioner som är synnerligen relevant för frimureriet äratt medlemskapet i frimureriet börjar med initiationen. Undantagetnågra få specialfall då hertig Carl fann det för gott att genast upptavissa medlemmar till frimurareordens högsta grader, delade samt-liga 4300 svenska 1700-talsfrimurare erfarenheten av att bli invigdai en frimurareloge, en erfarenhet Henrik Bogdans bidrag beskriver.Även om den som skall initieras leds in i något är det ändå han självsom går. Initiationen förutsätter hans aktivitet och känsla, han lärsig genom att delta. Jag betraktar således här initiationen ur ett bre-dare perspektiv, inte enbart som själva akten av invigning utaninitiationen som deltagandet i en performativ akt, en performancesom skapas genom samspelet av flera aktörers aktivitet. Initiationenslutar med denna breda definition inte heller vid själva akten avinvigning och den som initieras utan omfattar allt som ökarförtrogenheten med och delaktigheten i kunskapen. Performancehar tre nivåer: 1) den omfattar den som initieras 2) den omfattarden personkrets som utför initiationsritualen (officianterna inomfrimureriet enligt ämbeten som t.ex. listades ovan) 3) den omfattardeltagarna i vid bemärkelse, alltså även åskådarna. Man skulle dess-utom kunna tillägga en fjärde, rumslig nivå: arkitekturen, omgiv-ningen som skapas av artefakter och själva rörelsen i rummet samten femte nivå som utgörs av sinnesintryck, främst hörsel och se-ende. Min avsikt är emellertid inte att här uppställa en performance-teori med tillämpning på frimureriet (vilket emellertid skulle varaen konstruktiv ansats), utan att endast antyda att det är givande attdra en gräns till instruktionen som kunskapsförmedling.7

”Instruktion” är etymologiskt bildat på det latinska verbet”instruere”: uppföra, upprätta, inrätta, utrusta, ordna, anordna,undervisa. Nära besläktat är ordet ”struktur” efter latinets structura,uppbyggnad, sammanfogning. Förvisso innehåller ordet många dragsom liknar initiationen. Att instruera kan betyda att meddela un-dervisning, att bibringa eller inhämta kunskaper. Men instruktio-nen är mer riktad, att ge anvisningar eller ”föreskrifter huru hanskall förhålla sig (i synnerhet vid fullgörande av uppdrag eller tjäns-teåliggande) eller gå till väga vid utförandet av något”. Inom militär

42

terminologi betyder ordet att ”meddela instruktion och förvissa sigom att posten riktigt uppfattat och tillägnat sig densamma” (SAOB:sdefinitioner). Instruktionen innebär någonting fundamentalt an-norlunda än initiationen. Instruktionen handlar inte om den per-sonliga upplevelsen och aktiviteten utan om att etablera en struk-tur, att ”bygga in i” den som instrueras. Här handlar det mer omintellekt och etisk hårdvaluta än om känsla och delaktighet. Denpassive undergår instruktionen lyssnande, seende, utförande, sva-rande. Instruktionen kan jämföras med en standard som förmedlastill alla.I motsats därtill går initiationen endast att skildra partiellt. Inomreligionsvetenskapen finns en specialdisciplin av ritualteori som ägnarsig åt att studera den så kallade ”rituella dynamiken”. Utan att för-djupa oss allt för mycket i detta område, kan konstateras att ritua-ler, tvärt om vad som i regel uppfattas, är föremål för en betydandedynamisk utveckling. Initiationen kan studeras inom ritualteorin,exempelvis hur ”rites de passage” iscensätts och hur de utvecklasoch förändras över tid. Henrik Bogdan analyserar i sin doktorsav-handling From darkness to light: Western esoteric rituals of initiation(2003) komparativt sådana initiationsritualer. Ritualtexterna kandessutom användas i klassisk filologisk forskning för att grupperaolika textfamiljer och datera ursprungs- och källtexter bakåt i tiden.Men om man betraktar initiationen som ett kunskapsteoretiskt an-norlunda sätt av kunskapsförmedling, nämligen baserat på den in-dividuella upplevelsen, hamnar vi i svårigheter när vi skall svara påfrågan hur initiationen påverkar moraliska värderingar och ställ-ningstaganden, eftersom det avgörande skeendet äger rum inom densom initieras. Kan vi således genom att läsa texter som berör självainvigningen av medlemmen sluta oss till frimureriets värderingar?Man kan läsa frimureriets ritualtexter som en teaterpjäs. Låt osssom exempel betrakta följande utdrag ur den redan citerade franskatryckta ritualen från 1788:

D. Mes FF \ consentez-vous qu’il fasse son troisieme voyage?R \ On étend la main sur le Tableau.Le Vénérable dit:Qu’on lui fasse faire le troisieme voyage? Qu’il aille, qu’il cherchela lumière.

43

Le F \ Expert le fait voyager en silence, comme ci-dessus.Pendant ce voyage on le purifie par le feu.Le Récipiendaire étant de retour à l’Occident, les Surveillantsfrappent un coup de maillet, & disent que le troisieme voyage estfait.Le Vénérable dit au Récipiendaire.Les flammes par lesquelles vous venez de passer, Monsieur, sontle complément de votre purification; […]8

Avsnittet beskriver recipientens ”tredje resa” under receptioneni den första graden. Texten så som den är tryckt påminner mest omutgivningen av dramatisk litteratur där regianvisningar är satta ikursiv och replikerna i rakt typsnitt. Detta korta avsnitt innehålleräven alla de element av performance jag tidigare antydde. Loge-mästaren frågar de närvarande om de instämmer att den som skallinitieras gör sin tredje resa, varpå svaret blir jakande genom en ge-mensam rörelse. Därpå får en av officianterna uppdraget att ge-nomföra ”resan” och under dess genomförande ”rena” recipientenmed eld. Så fort han återvänder till ”väster”, vilket antyder den rums-liga dimensionen av performancen, slår andra officianter ett slagmed en hammare och förkunnar att den tredje resan är genomförd,vilket markerar att en tidsligt definierad fas nu är avslutad. Därpåinstruerar logemästaren recipienten om symboliken av den nyss ge-nomförda ritualen. Men detta korta avsnitt visar också tydligt pro-blematiken med att basera en analys av vilka värderingar somkommuniceras till den enskilde och framför allt hur han uppleverinitiationen på en läsning av texter som beskriver hur en ritual skallgenomföras. Dessutom täcks av dessa texter inte helheten av aspek-ter. Exempelvis står det ingenting om hur ”rensningen” med eldenskall genomföras praktiskt, det står ej heller om hur och var slagenmed hammaren skall genomföras och inte heller vad det innebär attrecipienten återvänder till ”väster”. Dessa element av ritualen är san-nolikt kulturell praxis som förmedlades genom muntlig tradition,”best practice” och anpassat till lokala förhållanden. Liksom i teater-pjäsen är regianvisningar och repliker förutbestämda, likaså rum-mets utformning, rörelsen i rummet, klädseln, belysningen. Menhuvudsaken i initiationen, hur den enskilde upplever vad han/honär med om, vilka tankar och känslor det utlöser går lika lite att läsa

44

om i dessa texter som skådespelarens syn på sin roll eller publikensuppfattning av pjäsen. Dessa tankar och känslor går endast att tareda på om man intervjuar den som initieras, det rituella skeendetkan man på sin höjd förstå om man antropologiskt ägnar sig åtdeltagande observation där det i texten outsagda praktiseras i verk-ligheten. Problemet för den historiska forskningen blir genast up-penbara. Varken intervjuer eller fältstudier går att genomföra, möj-ligen en re-enactment, med de kunskapsteoretiska problemen somdärigenom skulle uppstå. Ritualtexterna är primärt skrivna för attuppföras, inte för att läsas.

Initiationsskildringar – ett sällsynt fenomenInitiationens upplevelse och dess påverkan på den som initieratskan enbart rekonstrueras med hjälp av självdokument (t.ex. brev,dagböcker, självbiografier), med alla de metodologiska brister detför med sig. Och några hållbara slutsatser skulle endast kunna fåsgenom ett kollektivbiografiskt tillvägagångssätt, när enskilda utsa-gor om initiationen föreligger i tillräckligt kvantifierad form. Visaknar tusentals av dessa skildringar för att etablera fakta om vadmedlemmarna i svenska frimurareloger tänkte om sin reception.Initiationsskildringar är extremt sällsynta. Redan detta gör det inteorimligt att dra slutsatsen att initiationen är en upplevelse som främstsker inom den som recipieras. Dessutom förekommer i de eder somavlades förbud att avslöja ”frimureriets hemlighet” (”le secret desMaçons & de la Maçonnerie”).9 Den enda skildringen av en initia-tion jag hitintills har hittat är tagen ur svensken Jakob Wallenius(1761-1818, provinsialnummer 2977) självbiografi. Wallenius kompå 1780-talet till universitetsstaden Greifswald i Svenska Pommernoch blev snart upptagen som medlem i den tidigare nämnda logenZu den drei Greiffen. Om sin reception skriver han:

Den 22 januari [1787] var en av de mest märkvärdiga dagarnajag upplevt. Jag recipierades högtidligt i den härvarande arbe-tande, lagmässiga och rättmätiga Logen Zu den drei Greifen.Sanitetskollegiets direktör och anatomiprofessoren etc. Dr.Rehfeld var på den tiden logemästare. Deputerade mästarenGadebusch installerade mig. Å! Hur felaktigt och oförnuftigttalar människan om saker hon inte känner till. Även jag hade

45

förutfattade meningar mot denna uråldriga, ärevördiga Frimu-rare Orden. Men jag slutade upp med dem och som belöninghar jag skådat det stora överraskande ljuset, som jag kommer attglädja mig åt för all framtid. Jag kan inte säga mer. Denna dagvar den lyckligaste i mitt liv. Hade jag upplevt den tidigare hadejag inte brusat upp så vid varje olycka. Men tig, murare! Det kanfinnas oinvigda som läser dessa ord.10

Wallenius skildring är alltså tämligen allmänt hållen. Han be-tonar att hans förutfattade meningar övervunnits, att han har ”sett”något som kommer att påverka hans framtida liv fundamentalt, atthan känner lycka och att receptionen tidigare i livet hade besparathonom från att påverkas för mycket av ödets hårda slag (vilka vi fårreda på tidigare i självbiografin). Samtidigt lägger Wallenius bandpå sig själv, påbudet att tiga som orsakas av att ”oinvigda” kan läsavad han skriver. Ur denna skildring får vi inte veta någonting omhur initiationsritualen genomfördes utan endast hur initiationenpåverkade Wallenius värderingar och känslor. Det är rimligt att antaatt han recipierades i enlighet med de svenska dokument som för-des över till Preussen på 1760-talet och som sedermera användes iden 1770 grundade orden Grosse Landesloge der Freimaurer vonDeutschland (GLL); logen i Greifswald hade anslutit sig till GLLefter en lång tids tillhörighet till det tidigare nämnda systemet StrikteObservanz. Hur komplicerade ritualerna är kan man se i den trycktaversionen som publicerades 1805 av Friedrich Ludwig Schröder.11

Första delen i Wallenius självbiografi skrevs i samband med en längresjukdom och rätt så nära själva receptionshändelsen. Varför skriverhan inte om vad som hände konkret? Detta kan dels bero på tysthets-löftet, dels på att receptionsritualen är så komplicerad att han heltenkelt inte kom ihåg den. I logens källmaterial hittar man Walleniusnamnteckning under ”Besondere Gesetze für die Freimaurer-Logezu den drei Greifen in Greifswald”.12 Vi skall senare återkomma tilldessa lagar, men konstatera att det här inte fanns något tolknings-utrymme för vad den nye frimuraren förpliktades till. Det finnsingen upplevelse av lagarna, det finns enbart en uppfyllelse av de-samma.

Instruktion och initiation skapar således två skilda textgenrerinom frimureriet, med två olika syften. Texten som skildrar

46

initiationsritualen kan läsas som en normativ text lika mycket somen teaterpjäs kan läsas som en roman. Men ritualtextens största rele-vans är den performativa aspekten, den liknar ett partitur med olikastämmor och instrumentering: uppförandet, iscensättningen, regis-seringen av ett tids- och rumsligt begränsat progressivt händelseför-lopp. Instruktionen däremot sträcker sig ut över den tidsligt ochrumsligt bundna progressiva processen. Den är av bestående ochförbindande karaktär. Ritualtexten återger, vilket jag tidigare redanantydde, inte heller helheten av händelseförloppet, den kommu-nicerar inte stämningen, ljuset, dofterna, sinnesintrycken. En sub-stantiell part av den performativa kompetensen förmedlades genompraxis, ett immaterialiserbart know-how som uppstår genom en se-rie av upprepade erfarenheter, en kunskap som inte går att kodi-fiera. Med en annan analogi kan arbetet inom frimurarelogen lik-nas vid ett naturvetenskapligt eller psykologiskt experiment.Initianden utsätts för en förprogrammerad försöksuppbyggnad varsslutresultat är att öka kännedomen om sig själv. Hur materien rea-gerar i försöket kan inte förutsägas, däremot är uppbyggnaden all-tid densamma. Eftersom vi i 4300 fall inte vet hur försökspersonenreagerade kan vi inte heller yttra oss om det psykologiskaexperimentets påverkan.

Det enda angreppssätt som enligt min uppfattning på ett merövertygande sätt ger oss svar på vilken värdegrund de 4300 svenskafrimurare kan ha delat måste fokusera på instruktionen. Det finnsgoda skäl för att anta att instruktionen var lika för alla. Inom ritual-texterna förekommer en form av replikskiften som internationelltkallas för ”katekes” (se citatet ovan: ”Stormästaren erinrar de nyßintagne at wara upmärksamma uppå Cathechesen med hwilken allaLoger öpnas ock tilslutes, och tillika är en förklaring öfwer den ut-lagda Taflan på eller Tapeten”). Katekesen är ett rituellt iscensattreplikskifte. Dess syfte är undervisning primärt om frimureriets sym-bolik genom frågor och svar.

Texterna ger ett intryck av en ålderdomlig form av kunskaps-förmedling i skolastisk anda. I det följande återges ett typiskt re-plikskifte ur ritualerna för den kvinnliga svenska frimurarelogen:

47

Tavla med symboler för andra graden enligt avslöjarskriften ’L’ Ordredes Franc-maçons trahi […]’, 1745.

48

StorM: sluter således Logen med följandeCathechesSom beswaras af Föreståndarinnan1. fr: Ären I Mästare eller Mästarinna?sw: Jag har upstigit på den misterieuse Trappan.2. fr: Hwad betyda Stegens Sido-Stäckarsw: Kärleken till Gud ock Nästan3. fr: Hwad föreställer de 5 Stegen?sw: Mureriets Grund- ock Hufwudstycken: Wishet, Klokhet,Saktmodighet, Kärlek ock Arbetsamhet.[…]9. fr: Hwaruppå wisar Eder Babylons Torn?sw: Uppå denna Wärdenes barns högmod ock Swaghet10. fr: Hwarmed motas detta högmod?sw: Med en rätt Frimurares Känneteckn ock hjerta, som igenomMureriets Grunder ock lagar är uplyst.[…]16. fr: Hwad betyder Jacobs dröm?sw: Den frid ock Stillhet, som alla Murare erhålla i en Rättskaf-fens Murare-Loge.17. fr: Hwad betyder de 4 wärldenes delar?sw: At en Rätt Murare, genom sin dygd ock sina goda Seder, äraf hela wärlden Känd ock älskad.[…]23. fr: Hwem upfant ock begynte Babyloniska Tornets Bygg-nad?sw: Nimrod24. fr: Hwad war grunden därtill?sw: Stolthet25. fr: Hwad war byggnings Redskap därtill?sw: Oordenteliga Böjelser26. fr: Hwad förorsakade Tornets ödeläggelse?sw: Tungomålens förbistring.27. fr: Hwarom underrättar oß denna händelsen?sw: Hon lärer oß at utan religion är människan blott Swaghetock et Intet.28. fr: Hwad lärer hon oß widare?sw: At utan Enighet ock förtroende, samt Sinnensöfwerensstämmande, Kan et Samfund icke bestå.29. fr: Huruledes är förtroendet återstält?

49

sw: Igenom den Frid ock Enighet, som man ser härrska iblandBröderne ock Systrarna.[…]13

Carl August Ehrensvärd (1745-1800, provinsialnummer 2719),amiral, konstnär och konstteoretiker, upptogs i frimureriets kapitel-grader i januari 1784 och erhöll ordens högsta grad redan i marsnästpåföljande år. I sitt verk De fria konsters philosophi (1782) an-vänder han sig av samma princip av frågor och svar som i frimurerietskatekeser, något som skapar ett egendomligt intryck. Det inledandekapitlet ”Om högsta skönheten” börjar exempelvis med följandereplikskiften:

Är Gud synlig som person?Nej.Vore han på detta sätt synlig vad hände då?Då hände att han vore i skönhet så överträffande vårt begreppoch därjämte så ledande till våra känslor, att organerna fingo enrörelse vid dess åsyn som förstörde människovarelsen.Varav kan man sluta detta?Detta slutar man därav, att då man i allmänhet erfar något stortoch förträffligt, blir man betagen.14

Jämte läsning av katekeserna förekommer de redan ett antalgånger nämnda lagarna och förordningarna. Dessa måste i hög gradbetraktas som normativa då den som undertecknade dem förpliktadesig att följa ett föreskrivet beteende. För det så normerade beteendetinom logen kunde det handla om så triviala reglementen så somparagrafer om förseningar, felaktig klädsel eller svordomar. Förseel-serna beivrades i regel genom böter till fattigkassan. Men lagarnakunde även, vilket vi redan har sett prov på, innehålla reglementenför beteenden som snarare bör karakteriseras som formuleringen avett särskilt kollektivt habitus. Det speglar ambitionen att formuleraen värderings-/hederskodex åt en hel grupp åt människor, att upp-resa en moral som ingen ostraffat kunde avsvärja sitt personliga an-svar ifrån. Instruktionen i logen skedde även genom tal. I Sverigeliksom Frankrike fanns bland logens officianter en orator som skullebehandla frimureriska ämnen. Frimureriets åminnelsetal har varitföremål för en kandidatuppsats i litteraturvetenskap som lades fram

50

vid Örebros universitet.15 Men bredare forskning om frimuraretalsom genre har inte ens påbörjats, trots god tillgång på källmaterial.Instruerande i vid bemärkelse var även frimureriets sångtexter.16

Naturligtvis kan själva rummet och symbolerna recipienten/frimura-ren exponeras för tolkas som en form av instruktion, till exempelden på golvet utbredda tavlan med frimureriska symboler (se bildenovan ur L’Ordre de Franc-maçons trahi, 1745). 1780 trycktes i Am-sterdam en frimurerisk almanacka där sådana instruktionsscener ochden imponerande receptionen i mästaregraden återgavs som kop-parstick.17 Men den textsort som allra främst instruerar frimurarenom hans moraliska skyldigheter och som på så sätt etablerar en värde-ringarnas struktur inom honom är lagarna och förordningarna. Viskall nu återvända till dessa och i detalj studera deras budskap.

”Ingen ting i werlden mäktigt att slita deras förenings band” –den frimureriska förpliktelsenFrimureriets lagar och statuter har, så som vi redan har antytt ovan,ett flertal syften. Dels formuleras här en allmän ideologi utåt, delsregleras interna organisatoriska förhållanden, dels en moralisk håll-ning hos medlemmarna, ett idealbeteende uppreses medlemmarnatill efterföljd som därigenom förpliktas till en särskild habituell ko-dex.

1737 fick det svenska frimureriet sina första lagar och förord-ningar när Carl Friedrich Scheffer (1715-1786, provinsialnummer103) erhöll fullmakt att grunda frimurareloger i Sverige av den fran-ska frimurareordens stormästare Charles Radclyffe (1693-1746).Dessa ”Regles générales et particuliers” består av två huvuddelar: 1)själva ”reglerna” (som mest behandlar organisatoriska spörsmål), av-fattade i 37 artiklar, och 2) ”alla frimurares plikter” (som mest berörvärderingar och regler för ett korrekt moraliskt uppförande), sam-lade i sex huvudpunkter.18 Den första paragrafen i den andra delenlyder i franskt original:

Un Franc-Maçon libre est obligé par son Etat de se conformer àla Morale et s’il entend bien l’art, il ne sera jamais un Athé, nyun Libertin sans Religion. Dans les Siecles passés les Francs-Maçons étoient obligés de professer la Religion Catholique, mais

51

depuis quelque tems on n’examine pas sur cela leurs sentimentsparticuliers, pourvu toutefois qu’ils soient Chrêtiens, fideles àleur promesse et gens d’honneur et de probité, de quelquemaniere qu’ils puissent être distingués d’ailleurs par ce moyèn laMaçonnerie devient le Centre et l’union d’une vraye amitié entredes personnes qui sans ce doux noeud seroient pour toujourEloignés et Separés les uns des autres.19

Denna franska originaltext ligger förhållandevis nära formule-ringarna i första paragrafen av James Anderssons Charges från 1723.Här heter det:

I. Concerning God an Religion.A Mason is oblig’d, by his Tenure, to obey the moral Law; and ifhe rightly understands the Art, he will never be a stupid atheist,nor an irreligious libertine.But though in ancient Times Masons were charg’d in every Coun-try to be of the Religion of that Country or Nation, whatever itwas, yet ’tis now thought more expedient only to oblige them tothat Religion in which all Men agree, leaving their particularOpinions to themselves; that is, to be good Men an true, orMen of Honour and Honesty, by whatever Denominations orPersuasionsthey may be distinguish’d; whereby Masonry becomes the Cen-tre of Union, and the Means of conciliating true Friendshipamong Persons that must have remain’d at a perpetual Distance.20

Skillnaderna kan tyckas vara marginella, men utan tvivel beto-nar den franska versionen tydligare frimureriets koppling till denkristna religionen. Den religion som frimurare i tidigare sekel be-kände sig till var den ”katolska”. Den enskilda trosuppfattningenhar dock inte examinerats under en tid. Likväl utgår man från attvarje frimurare är kristen och trogen sina löften. Detta kristna temaär i Svenska Arméens loges lagar från 1762 ännu tydligare formule-rat. Här talas om gudsfruktan, om kärlek till nästan, om att aldrighandla mot sitt samvete. Kärlek till gud och till varandra görs till enförpliktelse och paragrafen slutar med ett evighetslöfte. Dessutomtalar armélogens lagar om en ”Orden”, vilket antyder att man anam-mat tanken om att stå i en linje med medeltidens kristna ordens-samfund. Även i de 1770 utgivna Frimurare-Nyheter finns en svensköversättning av Andersons första paragraf, dock betydligt kortare.

52

Intressant är dock att det även här är otvetydigt att ”medlemskapförutsätter kristen bekännelse”, så som det heter i § 2 i dagens SvenskaFrimurare Ordens Allmänna Lagar.21 Medan Anderson talar omden religion ”i vilka alla människor överensstämmer” heter det 1770”envad Mening af den Christeliga Religionen han ock må bekänna”.Publikationen uppstod i cirklarna som stod det till Sverige tempo-rärt efter 1765 införda engelska frimureriet nära. Därför förvånarden tydliga betoningen av kristendomen, då just det engelskafrimureriet tillskrivs rationell deism. I den historiska överblickensom finns i Frimurare-Nyheter reses anspråk på att de loger somgrundats i Sverige med engelsk konstitution är att betrakta som deenda legitima.

I den följande översikten jämförs den inledande paragrafenmellan de nämnda fyra versionerna:

1723 Anderson (1723 AND)1737 Scheffer (1737 SCH)1762 Armélogen (1762 SVA)1770 Frimurare-Nyheter (1770 FRN)

1723 Anderson (1723 AND)En murare är på grund av sin ställning pliktig att lyda moral-lagen; och om han rätt förstår sin konst, skall han aldrig vara endåraktig ateist eller en fritänkare utan religion.

Men fastän frimurarna i gamla tider voro varje land förpliktadeatt vara av landets eller nationens religion, vilken denna än måndevara, så håller man dock nu för mera tjänligt att blott förpliktadem till den religion, i vilken alla människor överensstämma,och låta en var behålla sin enskilda mening för sig, det vill sägade skola vara goda och sanna människor, människor av ära ochrättskaffenhet, hur de än eljest må skilja sig ifrån varandra i frågaom sekter och trosmeningar. Härigenom blir frimureriet en för-eningslänk och ett medel att stifta sann vänskap mellan perso-ner, vilka eljest hade måst ständigt bliva skilda från varandra.

Översättning från Anderson 1723: Bergqvist 1934

1737 Scheffer (1737 SCH)En frimurare är på grund av sin ställning pliktig att rätta sigefter morallagen och om han rätt förstår sin konst, skall han

53

aldrig vara en ateist eller en fritänkare utan religion.Under de gångna århundradena voro frimurarna förpliktade

till att bekänna sig till den katolska religionen, men sedan nå-gon tid tillbaka prövar man icke deras tankesätt särskilt på dennapunkt, förutsatt dock i varje fall att de äro kristna, trogna sittlöfte, och folk av heder och rättrådighet, huru de än eljest måvara skilda från varandra;

härigenom blir frimureriet medelpunkten och föreningsbandeti en sann vänskap mellan personer, som utan detta milda bandskulle för alltid vara avlägsnade och skilda från varandra.

Översättning från Scheffer-dokumentet 1737: Bergqvist 1934

1762 Armélogen (1762 SVA)En rättskaffens Frii murare frucktar Gud, och älskar nästan, samthandlar aldrig emot sitt Samwete.

Samhällets wärdiga afsigter, sträkka sig fuller, så till dett timme-liga, som ewiga lifwets Sällheter, dock äga thes ledamöter frihet,att genom then religions öfwning the idka, sielwa sörja för the-ras Samwetens roo, ock Siäls Salighet.

I forna tiderne, war wäl en Frii murare skyldig att öfva thenkristna kiörkans tros Bekennelse ther han wistades, men wårawisa bröder, har sedan funnit säkrast för samhällets förening attei binda någon wid blotta Ceremonielen, utan har fotadt dessbestånd på de grundreglor hwarutinnan alla förnuftigamenniskior stämma allmänt öfwerens.

Orden fordrar därföre enkannerligen af sina ledamöter att deutan Swek, älska Gud, och hwarannan, samt beflita sig om Dÿgd,ärbarhet, Tro och ähra, då de i dessa kärleks ämbnen hafwa ena-handa åtrå ock enahanda tankar så är dett nog för samhälletsbeständiga warelse. § där råkas medelpuncten ock Fria Muraresrätta förening. § Däri wisa sig de oförlikneliga medel,hwarigenom redlig wänskap stiftas emellan Tusende slags tillSeder och hierttan olika folkslag, som eljest wid utgången afwerlden blifwit hwarannan lika främmande som de dett widinträdet woro. § där sehr man rätta wänskaps knutarne bundnaaf then osminkade kärleken, hwilka genom bortgången iEwigheten wäl uplösas, men i Lefvande och äkta frimuraresHierttan – aldrig.

Armélogen 1762, GStPK

54

1770 Frimurare-Nyheter (1770 FRN)En F.M. är skyldig at lyda den Moraliska Lagen, och förstår hanKonsten rätteligen, är han hwarken en dum Athee, eller en li-derlig Fritänkare,

utan en hederlig Man, god, redelig och trogen, envad Meningaf den Christeliga Religionen han ock må bekänna,

hvarutaf följer at Frimureriet är Enighetens Medelpunct, ochblir et medel at stifta en värkelig vänskap emellan menniskor,hvilka i brist däraf, aldrig skulle kunna umgås.

Frimurare-Nyheter 1770

Den längsta och mest retoriskt utstuderade versionen är av nå-gon anledning den vi finner inom 1762 SVA. Vid studier av andrasamtida original har inget kunnat spåras som man direkt skulle kunnabetrakta som förlaga till denna. De frimurare som samlades i krigetsSvenska Pommern måste ha varit säkra på sin sak och inte blotteftersträvat att kopiera redan existerande förlagor. Trots skillnadernai längd och vissa formuleringar innehåller budskapet i de fyra ver-sionerna av frimureriets portalparagraf signifikanta likheter:

• Det är uteslutet att vara ateist.• Det åligger individen att sköta sin religion (som är kristen).

1723 AND talar om en religion ”i vilken alla överenskommer”, nå-got som kan ses som en översättning av vad ordet ”katolskt” egent-ligen innebär, nämligen ”allmännelig”. I den franska versionen ärdenna formulering inte översatt på detta vis, utan det står explicit”katolsk religion”. Anderson tillägger att man numera överlåter åten var att behålla sin mening för sig, oavsett ”sekt” och trosmening.Den franska versionen nämner att man inte längre prövar den ka-tolska religionen, men förutsätter kristen tro. En blandposition in-tar 1770 FRN. Det är inte viktigt vilken gren av den kristna religio-nen man bekänner sig till, men underförstått är det ett krav att varakristen. 1762 SVA är mest utförlig på denna punkt. Ledamöternaäger frihet att genom den religion de idkar själva sörja för sitt”samvetes ro och själs salighet”. Förr var man skyldig att bekännasig till den lokala kristna tron, men man har sedan ”funnit säkrast”att inte binda någon vid ”blotta Ceremonielen”. Denna formule-ring öppnar också upp för en möjlig pietistisk påverkan. Inom pietis-

55

men sätts den innerliga religionsupplevelsen framför den lutherskatrons formaliserade dogmatik och dess ceremoniella utanverk som iden svenska lutherska statskyrkan dessutom var synnerligen opå-verkade av reformationen.

• Det finns en moralisk rätt hållning (moralisk lag) som mankan tillägna sig, etiska grundregler alla förnuftiga människor kaninstämma i.

• Det finns en kanon av centrala eftersträvansvärda begreppoch värderingar: konst (kanske mest i betydelsen levnadskonst/-föring), godhet, kärlek, sannhet, rättskaffenhet, ära, heder, rättrå-dighet, dygd, ärbarhet, tro, redlighet, trohet, sunt förnuft/”com-mon sense” (det alla överensstämmer i), vänskap. I den mest kristnaversionen tillkommer gudsfruktan, kärlek till nästan.

• Frimureriet stiftar global vänskap. Avslutningen av frimurerietsportalparagraf innehåller en mycket speciell tanke. Människor ärper definition främmande, avlägsna för/skilda från varandra, utanatt vänskap stiftas dem emellan skulle de aldrig ”kunna umgås”,som det heter i 1770 FRN. Alienationen mellan människor kansåledes endast brytas genom att införa något i det mänskliga somförenar, att skapa ett sammanhang/samband. Och denna förenings-länk etableras genom frimureriet som skapar ”redlig/värkelig/sannvänskap”. I 1762 SVA broderas denna tanke ut till att omfatta enkosmopolitisk vision om att ”redlig wänskap stiftas emellan Tusendeslags till Seder och hierttan olika folkslag”. Detta tema utvecklasytterligare i en paragraf i 1762 SVA, 16§. Här stadgas: ”af allaFolkslag finnes Frii Murare, alla böra wara lika kära wänner ockingenting i werlden mäktigt att slita deras föreningsband.” Hat,avund och vrede fick inte förekomma inom logens väggar, ännumer portförbjudna var ordväxlingar ”som äro anstötlige ock röranationer, famillier” eller frånvarande.

Analysen av dessa fyra versioner ger vid handen att ateismeneller ett religionen ifrågasättande fritänkeri inte är möjligt inom ra-men för frimureriet. Religionen är den enskildes ansvar, även omdet för den svenska kontexten är tydligt att det handlar om denkristna religionen. Dogmatik och ceremoniel avvisas till förmån fören (kristen) moralisk hållning, en etisk plattform som är handling-

56

sinriktad och filantropisk. Etiken omfattar en lång rad centrala be-grepp (som dessutom anger centrala teman i frimureriets ritualeroch övriga normativa texter). Handlingen består främst i att genomfrimureriet skapa vänskap mellan människor som annars hade för-blivit främmande för varandra, med en kosmopolitisk nyans, attdet också gäller vänskap och solidaritet mellan olika folkslag.Frimureriet står för en odogmatisk global människokärlek och gerdess medlemmar en legitimation att agera i denna anda. Vilkaimplikationer har denna etik för den enskilde medlemmen? Vadbetyder det att 4300 svenska män undertecknade denna moraliskaplattform? Innan vi går in på dessa frågor är det värt att dröja någotvid den kosmopolitiska filantropin som formuleras inom frimureriet.Ett år före det att Scheffer erhöll fullmakt att grunda loger i Sverige,1736, hölls i Paris – oklart exakt i vilken församling av frimurare –ett tal som kom att betyda mycket för frimureriets idéutveckling.André Michel de Ramsay (1686-1743), skotsk anhängare till denexpatrierade Stuartfamiljen, ägnade sig i sin ”Oration” åt att draupp frimureriets kosmopolitiska grundsyn och elaborera dess histo-ria och etik. Det var i dessa jakobitiska kretsar de första svenskakontakterna till det franska frimureriet knöts och därför är en avdess mest centrala texter också relevant för att belysa den svenskasituationen. Den första svenska översättningen som här citeras harutförts av Karl-Axel Norberg.22 Ramsay skriver i inledningen tillsin ”Oration”:

Lycurgus, Solon, Numa och alla de andra politiska lagstiftarehar misslyckats med att göra sina institutioner bestående. Hurvisa deras lagar än varit, har de inte kunnat få spridning till allaländer och i alla tider. Eftersom de bara syftade till segrar ocherövringar, militärt våld och upphöjande av ett folk på ett annatsbekostnad, har de inte kunnat bli universella, eller lämpa sig försmaken, andan och intresset hos alla nationer – deras grund varinte att göra gott. Missförstådd och överdriven patriotism för-störde i dessa krigiska republiker den allmänna människo-kärleken. Människor kännetecknas inte väsentligen av vilketspråk som talas, vilka kläder som bärs, vilka länder de lever i,eller vilka värdigheter de tilldelas. Hela världen är en stor repu-blik där varje nation är en familj, varje individ ett barn.

57

Statskonst som syftar till att hegemoniskt förtrycka andra sta-ter är inte försvarbar. En god regering måste se till det universelltbästa, ”intresset hos alla nationer”. Människor och nationer skiljersig inte väsentligen vad det gäller deras egenskaper, de är förenade ien gemensam mänsklighet som liknar en republik bestående av fa-miljer. Enligt Ramsay är det frimureriets syfte att återuppliva dessasanningar som är en följd av naturrätten. Brödraskapets intresse blirmänsklighetens, heter det vidare, ”där alla nationer kan få del avsund kunskap, där medborgare i olika kungadömen kan samverkautan avund, leva utan stridigheter och där alla kan ta hand om var-andra utan att förneka sitt eget hemland”. Det äventyrliga medRamsays ”Oration” är att han i följande avsnitt gör en kopplingmellan medeltidens korsfarare och frimureriet. De förra skall hatänkt ut de senares organisation. Detta skyndade på utvecklingenav ett massivt riddaremotiv inom frimureriet med riddaregrader ochhela system som såg sig i dessa riddareordnars historiska efterföljd.I Sverige blev denna tolkning av frimureriet särskilt inflytelserik ochpåverkade utformningen av Svenska Frimurare Orden sedan 1759avsevärt ända in i våra dagar. Korsfararnas kosmopolitiska ambitio-ner uttrycks hos Ramsay så här:

Våra förfäder korsfararna, som samlades från kristenhetens alladelar i det Heliga landet, ville förena medborgare från alla na-tioner i ett enda Brödraskap. Hur mycket är vi inte skyldigadessa framstående män som, utan något krasst intresse, utan attlyssna till den naturliga önskan att dominera, tänkte ut vår or-ganisation, vars enda plan är föreningen av sinnen och hjärtanför att förbättra dem, och skapa över tiden en andlig nation.Där skall ett nytt folk skapas, som, fast de kommer från olikaländer och utan att göra avsteg från de plikter som olika staterkräver, skall förena dem genom dygdens och kunskapens [origi-nalet har ”la Science”] band.

Vi känner igen tankegången ur frimureriets portalparagraf. Detfinns en universell etik som kan förena mänskligheten genom ettgemensamt band. ”Logerna, likt de vetenskapliga akademierna somde ofta har jämförts med, tillät europeiska män att föreställa sig attde representerade hela mänskligheten”, skriver Margaret C. Jacob.23

En god moral kan etableras till allas fromma. I synnerhet om man

58

lägger till läsningen av Ramsay, ligger tanken nära att frimurerietodlade en syn på god statskonst. Vilka idéer om det politiska for-mulerades inom frimureriet?

”Oändelig kärlek för sina medborgares trygghet och wällfärd” –frimureriets politiska etikDen andra portalparagrafen i de fyra behandlade versionerna av la-gar och förordningar ägnar sig åt frimureriets politiska dygder. Manskulle också kunna kalla det för formuleringen av ett politiskt med-vetande.

Hos Anderson heter det 1723:II. Of the Civil Magistrate Supreme and Subordinate.A Mason is a peaceable Subject to the Civil Powers, wherever heresides or works, and is never to be concern’d in Plots anConspiracies against the Peace and Welfare of the Nation, norto behave himself undutifully to inferior Magistrates; for asMasonry hath been always injured by War, Bloodshed, andConfusion, so ancient Kings and Princes have been much dispos’dto encourage the Craftsmen, because of their Peaceableness andLoyalty, whereby they practically answer’d the Cavils of theirAdversaries, and promoted the Honour of the Fraternity, whoever flourish’d in Times of Peace. So that if a Brother should bea Rebel against the State, he is not to be countenanc’d in hisRebellion, however he may be pitied as an unhappy Man; and,if convicted of no other Crime, though the loyal Brotherhoodmust and ought to disown his Rebellion, and give no Umbrageor Ground of political Jealousy to the Government for the timebeing; they cannot expel him from the Lodge, and his Relationto it remains indefeasible.1737 års franska/svenska version (”Le 2d. Regarde la

Gouvernement Civil.”) är i princip ordagrant överensstämmandemed Anderson, i 1770 FRN heter andra paragrafen ”[Pligter] Emotöfverheten” och motsvarar så när som på slutet de engelska Charges:

En F.M. är en fredsam undersåte af den Civila Magten ehvaresthan må bo eller arbeta, och bör aldrig deltaga i samman-gaddningar som förstöra allmänt lugn eller Landets väl, ännumindre göra sig genstörig mot sina Förmäns befallningar. Så-som Krig, Blodsutgjutelse och Oenighet alltid på det ömmaste

59

skadat Frimureriet, hafva i forntiden alla Konungar och Förstarså mycket häldre beskyddat och upmuntrat våra bröder, som deblifvit öfvertygade om deras fredsamma tankesätt och trohet; pådet sättet hafva de genom sina gärningar vederlagt sinaafvundsmäns försmädelser, och ökat Bröderskapets heder, hvilkenalltid som mäst blomstrats i fredliga tider. Därföre, om en F.M.blefve uprorisk emot Staten, så, långt ifrån at bifalla hans miss-gärning, eller visa honom medlidande så som en olyckligmenniska, förklara Stor Logen och samteliga Bröderne, hvilkabära den lifligaste afsky til alt slags upror, at en sådan är förlustigalla de Rättigheter som tilhöra en F.M. och utsluta honom frånalla lagliga Loger, kunnande ingalunda ärkiänna den för en Bror,som viljandes förgår sig emot Ordens fundamentale Pligter,nemligen Lydnad och Trohet emot sin lagliga Öfverhet. [origina-lets kursiv].

Medan den engelska och franska versionen ändå öppnar uppför att en upprorsmakare kan förbli logemedlem är detta i 1770FRN uteslutet. Den som förgår sig mot Lydnaden och Trohetengentemot sin lagliga överhet har förverkat rätten att vara frimurare.Denna tankegång förekommer inte i 1762 SVA.

2do En rätt Frii murare, är en trogen undersåte, och fridsammedborgare. § Han under gräfwer aldrig de Stoder, Hwarupådess fäderneslands Frij- och Säkerhet wilar. § Han dehltager ald-rig, ei heller råder, till upror och sammangadningar, som kunnastöra en öfwerhets, ock nations wäl, lag och rättigheten. § Hanbär wördnad för tronen, och oändelig kärlek för sina medborga-res trygghet och wällfärd. § och då han förmärker att någon afBröderne är stadd på hala och en fri murare oanständiga stigar,så anwänder han genom kärligaste föreställningar Högsta fliit.Att åter föra honom eller den förledda Broderna till sin Skyldig-het emot Gud, öfwerhet, Fädernesland, Orden ock sig sielf. §winnes ei ändamåhlet, så befordrar han dock sitt samwete, be-håller sin ofläkkadt siäl, ock wisar i wärket att han är Frii mu-rare.

Även om innebörden i stort överensstämmer med de övriga treversionerna finns det betydande skillnader i ordval och tankefigurersom är viktiga att poängtera. För det första förekommer inte ordet”medborgare”/”citizen”/”citoyen” i den engelska, franska och den

60

senare svenska varianten. Här talas om ”a peacable subject”, ”enfredsam undersåte”, ”doit être soûmis à l’autorité civile”. Att varatrogen undersåte och fridsam medborgare innebär att de två pelarnaför samhället, fäderneslandets frihet och säkerhet inte undergrävs.Dessa båda ord förekommer endast i 1762 SVA. Uppror ochsammangaddningar är främmande för en frimurare, men motive-ringen är mer sofistikerad här än i de andra versionerna. Inte enbartöverhetens utan hela nationens väl, lag och rättighet kan nämligenvara i fara. I synnerhet orden ”lag” och ”rättighet” är intressanta isammanhanget, då de förutsätter att staten är byggd på konstitutio-nell grund som kan hotas av uppror. Från och med denna tanke-gång skiljer sig versionerna väsentligen från varandra. I de tre övrigaversionerna följer nu en passus om att krig, blodsutgjutelse och oe-nighet alltid har skadat frimureriet. Kungar och furstar har beskyd-dat det därför att de övertygades av dess fredliga karaktär. Om enfrimurare blir delaktig i ett uppror så markerar bröderna sin avsky,men likväl behåller brodern rätten att tillhöra logen (1723 AND,1737 SCH). I 1770 FRN är denna tolerans utplånad och iställetutesluts upprorsmakaren. I samtliga versioner är budskapet emel-lertid att frimureriet som organisation inte kan hållas ansvarigt försina enskilda medlemmars politiska aktivitet.

1762 SVA talar i det följande om ”vördnad för tronen” mensamtidigt också om ”oändelig kärlek för sina medborgares trygghetoch wällfärd” ”, något som inte förekommer i de andra texterna.Passusen om krig etc. är utelämnad till förmån till denna formule-ring. Hanteringen av en broder som befinner sig i konflikt medpåbudet om att undvika uppror formuleras på ett helt annat sätt.Det är den enskilde frimurarens personliga ansvar att erinra denfelande brodern och påminna honom om hans skyldigheter ochäven om detta misslyckas har han ändå befordrat sitt samvete ochbehållit sin ”ofläckade själ”, han visar genom sina gärningar att hanär frimurare. Det talas varken om att en upprorsmakare skulle kunnaförbli logemedlem eller inte, utan ansvaret för att tillrättavisa densom begår ett fel åligger alla andra. Denna form av kollektivt an-svarstagande framstår som moraliskt mer utvecklad då den fokuse-rar på den förebyggande gärningen mer än på det konsekutiva straf-

61

fet. Den som felar skall påminnas om fem skyldigheter: mot gud,överhet, fädernesland, orden och sig själv. Dessa fem skyldigheteringår nästan ordagrant i dag i Svenska Frimurare Ordens AllmännaLagar (OAL) från 2001. Plikten mot överheten ingår här i pliktenmot fäderneslandet och istället finns plikten mot nästan som en nyskyldighet bland de fem. I Andra kapitlet OAL heter det under rub-riken ”En frimurares plikter”:

1 §Det åligger en frimurare att iaktta sina plikter och att vara ettföredöme för andra.2 §De plikter varje frimurare bör iaktta är:1. plikten mot Gud den Allra Högste2. plikten mot fäderneslandet3. plikten mot Orden4. plikten mot nästan och5. plikten mot sig själv.24

Dessa plikter exemplifieras i de följande paragraferna utförligtoch är mycket tankeväckande läsning. 2001 års version av OALbaseras i stor utsträckning på den reform av ritualer och normativatexter som genomfördes av hertig Carl kring sekelskiftet 1800. I detciterade fallet verkar den ursprungliga formuleringen ligga 240 årbakåt i tiden.

Man kan fråga sig varför avsnittet om att freden befordrarfrimureriet bäst är utelämnat. Kanske beror det på att lagtexten skullefungera i en krets som i majoritet bestod av officerare för vilka krig-föring var en del av yrkeshedern. Men samtidigt menar jag att deavvikande formuleringarna beror på olika politiska kontexter. Jaganser att man inte övertolkar texten genom att läsa in några för detsvenska regeringsskicket vid tiden centrala värderingar. Frihetstidenspolitiska system baserades på en tydlig maktbalans mellan riksrådetå ena sidan, riksdagen och dess utskott å andra sidan. De statligamyndigheterna och deras tjänstemän erhöll en alltmer autonom ställ-ning. Den exekutiva kungamakten hade reducerats till en i det när-maste symbolisk funktion och 1756 års revolt för att stärka den-samma hade slagits ner och några av dess ledare hade avrättats. Riks-dagen fungerade mer som forum för de två partiernas (hattar och

62

mössor) respektive politiska agenda snarare än som de fyra ståndensrepresentation. Den politiska pressen florerade i verk som En ärligSwensk. Hattarna installerade professorer i svensk statsrätt vid uni-versiteten.25 Det allt dominerande paradigmet löd att makten skullebaseras på konstitutionell grund, regeringsformen och 1734 års lag.Suveräniteten skulle garanteras via de valda representanterna i riks-dagen snarare än genom monarken. Formuleringarna i 1762 SVAspeglar några centrala värderingar i detta avseende. Det talas exem-pelvis om fäderneslandets frihet och säkerhet och som redan nämntatt en stats ordning vilar på lag och rätt. Samtidigt anges också enpolitisk agenda genom att en frimurare skall hysa en ”oändelig kär-lek för sina medborgares trygghet och wällfärd”. Vad innebär dettai praktiken? Hur kommer det sig att dessa för den svenska modellenså centrala begrepp, ”trygghet” och ”välfärd”, förekommer i dennanormativa text? Om man ser på de karitativa insatserna det svenskafrimureriet lanserade under 1700-talet kan man inte annat än fun-dera över basen för det svenska välfärdssamhället. Utgjorde detsvenska frimureriet i sammanhanget ett avantgarde? 2003 utkomen minnesskrift över 250-årsjubiléet för instiftandet av det förstaFrimurare Barnhuset i Stockholm.26 Här framgår med all önskvärdtydlighet att de projekt som det svenska frimureriet tog initiativ tillinte utfördes som passiv välgörenhet, utan som pro-aktiva åtgärderi syfte att förbättra människornas villkor i det svenska samhället.27

Grundandet av barnhus i Stockholm 1753, Göteborg 1755, Karls-krona 1777, planer på att grunda barnhus i Finland och SvenskaPommern och projekt för hospital i Stockholm och Göteborg därympning mot smittkoppor skulle ske, en pensionskassa för soldat-änkor och sårade meniga soldater efter 7-årskriget följde en filan-tropisk agenda som låg före sin tid och som ofta skedde i motsatstill ett skeptiskt prästerskap som såg sådana initiativ som ett ingri-pande mot Guds vilja. Ambitionen måste tolkas inte enbart karita-tiv utan i högsta grad politisk. Logen Zur Eintracht i Stralsund skrev1771 i ett utskick till samtliga svenska loger att målet med ett barn-hus var att uppamma de föräldralösa ”till sannskyldiga Menniskjor”och att förvandla dem till ”Nyttiga medlemmar af det allmännaBorgerliga samfundet”. I en skrivelse till den representativa besluts-

63

fattande makten i provinsen Svenska Pommern, lantständerna, an-sökte logen om privilegiet att anordna ett lotteri i syfte att ”genomgoda stiftelser tjäna medborgarna”. De föräldralösa barnen skullefostras till ”nützliche Mitglieder des Staates”, nyttiga stats-medlemmar.28 Också sättet att uppbringa kapital till välgörenhetgör frimureriet för tidpunkten synnerligen modern: offentliga kon-serter (idag skulle vi kalla dem stödgalor) eller lotterier arrangeradesoch var viktiga inkomstkällor för att uppnå målen. Därtill samladesvid varenda logesammankomst in medel som skulle komma sam-hällets fattiga till godo (I de redan citerade ritualerna för en kvinn-lig frimurareloge stadgas: ”15:e Wid alla Sammankomsterihogkommes de Fattiga ock Nödlidande med friwillig gåfwo, tilhwilkas hjelp äfwen bötespenningarne anslås.”). Frimureriets över-gripande politiska etik syftade främst till en förbättring av männis-kans livsvillkor och därigenom till en reform av samhället. Dennareform skedde genom små och långsamma men viktiga steg somförebådar den socialt ansvarstagande välfärdsstaten.29

”Oanständiga åthäfwor wäcker löije” – hur beteenden regle-rades i detaljUtöver de två portalparagraferna innehåller de behandlade fyranormativa texterna regler för logens interna organisation som kantolkas som en form av demokratisk självorganisation och därför påett indirekt sätt även som politiska. I avslutningen till denna artikelskall vi återkomma till denna intressanta tolkningsansats. Men detsom är mer förbryllande är hur frimureriets normativa texter syf-tade till att reglera brödernas beteende i detalj, både inom och utan-för logen. Margaret C. Jacob ser denna aspekt av reglering som etterbjudande till livsföring för den enskilde medlemmen.

Ordningen inom logen kunde hos SVA uttryckas så här: ”Un-der logens arbets stunder, måste alla Bröderne wara alfwarsamma,ock tysta, ty oanständiga åthäfvor wäcker löije ock löijet alla godamurares förakt för den ledamot, som härutinnan är orden skadlig.”Sensmoralen för denna sjuttonde paragraf i 1762 SVA är att densom bryter mot påbudet om allvarsamhet straffas av sin egen oakt-samhet. Här formulerades en påföljd om medlemmen bröt mot en

64

överenskommelse inom brödraskapet. Men uppförandekoden inne-höll också positiva rättigheter, så som att logens officianter skullevisa bröderna ”vänskap, vördnad och lydno” och dessa officianter”kärlek och förtroende”. Att baktala eller ”förklena” en broder varsträngt förbjudet. Religion och regeringssätt fick inte heller talaseller disputeras om. Om man var tvungen att bemöta en motfrimureriet kritisk person,

måste de ämbnen som kunde förewara, med mycken kallsinnig-het beswaras, och man söka med myken modestié bibringabelackaren mildare tanckesätt. För ett samhälle, som ibland sinaledamöter och bröder räknat och ännu räknar samt märkeligenäger de flästa krönta Hufwuden, furstar och världsliga, genomslikt förfarande visar ädelmod, och frispråkaren måste till slutmed blygd, se sina skamlösa fördomar i lika rang med gäckars,ty inga andra än dårar, kan tala illa om saker de sielfwa ei wet.

Det fanns också en paragraf som stadgade att bröder som haderättsliga dispyter med varandra skulle försöka bilägga dem genommedling av logens officianter. Om detta inte kunde ske skulle brö-derna till och med i domstol ställa sina personliga intressen tillbaksför att inte ”störa eller hindra den Broderliga Kärleken”. Upp-läsningen av dessa paragrafer avslutades med en programmatiskuppmaning:

Wij willja lägga hela werlden för ögonen detta för störstamenniskio hopen okiända goda, som wåra dygdiga arbets stun-der wärka, så hafwa wåra wisa ock trogna Bröder allt ifrån Be-gynnelsen giort, ock alla äkta Frij Murare efter ock giörandeswarda till dess på lyktone, mureriet tillika med hela wärlds krop-pen förgås ock förwandlas till sitt första inte. Ammen, dett waresagt ock Skie \ ~~~ altså \

Att det var allvar med uppfyllelsen av logens lagar gjorde § 26klart för varje medlem. Här fick han höra att en plikt eller samman-skott som pålades en medlem genast skulle uppfyllas. ”Men thenledamot, som sig ordens Stattuter, ock logens beslut aldelesemotsättjer, ock ei underkasta will, för honom må logen genast till-sluten warda; ock han sedan ei för ledamot mera ärkiänd.” De 27paragraferna i de allmänna statuterna följdes av särskilda statuterför armélogens ledamöter. Dessa omfattar 22 punkter där främst

65

bötesbelopp och straff fastställdes. Om man bröt mot vissa reglerbötade man ett fastställt antal ”stenar” (som var lika med en pom-mersk Groschen) eller blev utesluten. Det skedde skriftliga kallelsertill sammankomsterna som var obligatoriska. Försummade man attnärvara tre gånger i rad utan föregående avanmälning, blev manutesluten. Likaså fick man aldrig berätta för vare sig utomståendeeller frimurare som ej var logemedlemmar vad som hade hänt i lo-gen. Då uteslöts man ”utan hopp att någonsin mera komma in.”Felaktig klädsel, felaktiga tecken och rörelser, förseningar till mö-tena, viskningar, om man skrattade ”öfwerliudt eller rasa[de]”, svor-domar, oanständiga och anstötliga ord och ”åthäfwor”, överdrivenglupskhet eller supande under måltiderna, allting reglerades och straf-fades med böter. Att så verkligen skedde visar armélogens protokoll.Den 7 mars 1761 dömdes exempelvis bröderna Wachtmeister ochPfeiff till böter i fattigkassan för svordom. Om någon hade konsu-merat för mycket under måltiden, var det dock hela logens ansvar”att hemförskaffa” en sådan ”fehlande Broder, på dett ingen tingmåtte förelöpa, som kunde lända samhället till förakt.”

Det fanns också ett par ”positiva” skyldigheter. I logen lades devärldsliga titlarna bort, alla kallade varandra för bröder. Om maninte gjorde det fick man böta det högsta pengastraffet, åtta stenar.En sjuk eller olycksdrabbad broder fick inte glömmas bort. Inom27 timmar var bröderna förpliktade att besöka och understödja ho-nom. Detta dokument undertecknades av 55 bröder, merparten avdem svenskar. Även dotterlogen La Charité gav sig en sådan lokalordningsstadga i juli 5762 (=1762). Man anslut sig till ovan nämndastadganden och reglerade förhållandet till armélogen. Varje år skulle24 daler kopparmynt per medlem sättas in i en pensionsfond.Befordringen till mästare stadgades särskilt. Stor vikt fästes vid ”niitför ordens ähra, arbetsamhet och kunskap samt sådane personligaEgenskaper en mästare bör äga.”

Listan med namnteckningarna under lagtexten föregås av föl-jande passus:

Wij underteknade Ledamöter af den Kongl. Swänska ArmeensLoge, åtaga oss wid den förbindelse wij inför Bröderne gjordtock wid wår frie murare tro, att så mykett för mennisko möjligit

66

är, efterlefwa, ock undergå, hwad dessa lagar och statutter biuda,ock i fall af öfwerträdelse, ärlägga den plikt de utstaka, Hwarsinnehåll wij hört ock rätteligen förstådt, som Bekräftes genomwåra egenhändiga nambns underskrift.

Tjugofem år senare, 1787, undertecknade ett åttiotal frimu-rare i den före detta dotterlogen till SVA ett liknande dokument:”Besondere Gesetze für die Freimaurer-Loge zu den drei Greifen inGreifswald”.30 I ingressen uttrycks med all önskvärd tydlighet attsyftet med lagar och förordningar är att påverka brödernas ”levnad-svandel” och att orden tar sig rättigheten att tillrättavisa sina med-lemmar. Förvisso, sägs det här, är det inte möjligt att fysiskt be-straffa de ohörsamma. Men det sociala straffet blir desto hårdare.En uteslutning innebär inte enbart en uteslutning ur frimurerietutan kan medföra ”de största hindren i den timliga lyckan”. Denohörsamme kommer att ”jagas bort ur goda sällskap och desammaundvika varje närmare förbindelse med honom”. Ordensreglernasefterföljd och uppmuntring till en ostrafflig vandel är därför målet.De följande 27 paragraferna liknar i sin karaktär den forna moder-logen SVA. Ett antal paragrafer reglerar hur den som felar mot or-dens moraliska påbud skall ledas tillbaks till ett rätt beteende. Brö-derna bevakar varandra ömsesidigt i detta avseende. Upptäcker manett fel hos den andre, skall detta omedelbart påtalas och rättas till.Om en medlem vägrar att underkasta sig logens lagar gör han sigovärdig ett fortsatt medlemskap. Logen Gustav Adolf zu den dreiStrahlen i Stralsund (1798/1800-1935), efterföljare till La Charitéoch Zur Eintracht, var särkskilt nitisk med att följa upp medlem-marnas moraliska böjelser. Logens sekreterare skickade 1806 en”hemlig logetavla” till Stockholm som förtecknade kring hundra-femtio medlemmar. Jämte namn, receptions- och födelsedatum sattesäven bokstavsbetyg för ”tillgivenheten för orden”, ”moraliska böjel-ser” samt ”beteendet i den borgerliga världen”. Tyvärr har nyckelntill dessa betyg förkommit, men det vore givetvis intressant att följaupp ett sådant tydligt exempel av självuppfostran.

Ur dessa formuleringar framgår att frimureriets lagar och för-ordningar medförde ett starkt moraliskt korrektiv för den som un-derkastade sig dem. I vissa fall sattes rent av betyg på medlemmar-

67

nas beteenden (sannolikt utgående från ett idealmönster). Dels ärdet intressant att ställa frågan vilka praktiska konsekvenser det fickför den enskilde medlemmen, dels kan vi konstatera att frimurerietuppfattade sig som en moralreglerande instans, det reste anspråk påen etisk stånds- och nationsöverskridande auktoritet. Denna aukto-ritet kan karakteriseras som sekulär så till vida att den inte upprestesinom ramen för den organiserade kyrkan och civil så till vida attden inte utgick från staten som makthavare. Det betyder inte nöd-tvunget att frimureriet som handlingsinriktad moralisk instans stodi motsatsställning till kyrkan och staten (vilket i synnerhet medlems-sammansättningen talar emot). Inom ramen för frimureriet lodademan efter en ny samhällsmoral som var principiellt tillgänglig föralla dem som passerade genom de stränga kriterierna för medlem-skapet. Känslan av avantgarde eller åtminstone utvaldhet måste hainfunnit sig hos dem som kvalificerade för medlemskapet. Kanskefanns det också en ambition att instrumentalisera delar av frimurerietför att förse staten med en lojal kader av ämbetsmän. Här formule-rades en etik för en styrande elit.

”Så kan en liten flock arbeta på ett helt samhälles välfärd” –förpliktades 4300 män till en särskild moral?Om vi utgår ifrån att en majoritet av de 4300 svenska 1700-talsfri-murarna förpliktades till en särskild frimurerisk moral är det enlogisk följdfråga vilka konsekvenser en sådan förpliktelse fick, delsför den enskilde, dels för det svenska samhället i stort. Betraktarman de mer prominenta medlemmarnas biografier infinner sig spon-tant en känsla av att det finns en parallell mellan frimurerietsfilantropiska och kosmopolitiska värderingar och den verksamhetdessa medlemmar ägnade sig åt som industriidkare, läkare, profes-sorer, musiker eller rent av militärer eller kanske snarare den håll-ning som några av deras aktiviteter utanför yrkesrollen ger uttryckför. Denna kollektivbiografiska ansats måste i framtida forskningföljas mer ingående. Ett biografiskt lexikon över svenska frimurareåterstår att skrivas och kan vara en logisk fortsättning av arbetetmed generalmatrikeln. Men framför allt är det viktigt att undvikaen diskussion om orsak och verkan. Grundade Kjell Christopher

68

Barnekow (1730-1818, provinsialnummer 2005) ett musikalisktsällskap i Kristianstad för att han var frimurare? Översatte JacobPontusson De la Gardie (1768-1842, provinsialnummer 2993)Haydns ”Schöpfung” för att han var frimurare? Föreslog Peter JonasBergius (1730-1790, provinsialnummer 509) att ett sjukhus för kopp-ympning skulle grundas i Stockholm för att han var frimurare? Ska-pade Carl Michael Bellman (1740-1795, provinsialnummer 1993)sällskapet Par Bricole för att han var frimurare? Varför finner manett signifikant antal frimurare engagerade i stora och småupplysningsprojekt från åskledaren till 1809 års regeringsform? Be-ror det på att de är frimurare eller är de frimurare eftersom det är endel av den upplysta sällskapligheten att vara det? Och för att formu-lera det mer konspiratoriskt: anstiftar frimureriet sina medlemmartill att ympa sina barn mot smittkoppor, att ge ut tidskrifter, attsätta åskledare på offentliga byggnader, att grunda banker och för-säkringsbolag, att översätta litteratur, att uppföra musik eller för-medlar det en moralisk bas som ger sådana handlingar en legitimi-tet, ett övergripande syfte, ett svar på frågan varför man skall enga-gera sig i mänsklighetens förbättring och upplysning över huvudtaget? Diskussionen om vad som kommer först: medlemskapet ifrimureriet och sedan det sällskapliga engagemanget eller omvänt,är fruktlös. Framför allt är det en reducering av verkligheten somkan generera felaktiga kausalförklaringar à la ”N.N. var frimurare,alltså måste han har tänkt/gjort så här”. Det enda möjliga tillväga-gångssättet är att etablera fakta kring medlemmarna, att försökautröna om de har yttrat sig om kopplingen mellan medlemskapetoch sina handlingar i samhället.

Sådana yttringar är ytterst sällsynta, men i det följande skall vibehandla ett tal som just berörde den så mycket omdiskuterade”Frimureriets Verkan på Samhället”. Talet hölls av den redan tidi-gare nämnde Jacob Wallenius i hans egenskap som talman för logenCarl zu den drei Greiffen i Greifswald (som logen hette sedan 1800).Den 25 maj 1806 besökte kung Gustav IV Adolf (1778-1837,provinsialnummer 3393) logen under sin nio månader varande vis-telse i staden i samband med försöket att stoppa Napoleons fram-fart i det tyskromerska riket. Wallenius självbiografi slutar tyvärr

69

med året 1800 och han utlovade där ytterligare en del som skullebehandla tiden därefter, men antingen skrevs den inte eller så harden förkommit. Emellertid korresponderade Wallenius flitigt medfrimuraren och publicisten Carl Christoffer Gjörwell (1731-1811,provinsialnummer 371), som tryckte talet och andra frimurare-nyheter i sina Brefväxlingar. Vi får veta att talet fann kungens gil-lande och att en omedelbar tryckning skulle verkställas.

Wallenius var utan tvekan fylld av vördnad för kungamakten,han var en hängiven gustavian. I ingressen till talet spelar han på attkungen ”behagat nedlåta” sig till en låg brödrakrets, att se och deltai logens arbeten och uppliva ”nit i den konst, som i vårt språk bärnamn af Konungslig”. Besöket var ett kärt ögonblick som skulletrösta

i de mörka stunder då vi frestas att förtvivla om Templets återupprättande, om Religionens och Sedernas uprätthållande i etttidehvarf, då det gäller att ridderligen kämpa för den goda sa-ken, emot ogudaktigheten, ondskan, sjelfsvåldet och egoismen.

Wallenius kommenterade indirekt Gustav IV Adolfs kamp motNapoleon, ”vår Beskyddares mod, emot dessa mänsklighetens farli-gaste fiender”. Men fastän man inom logen bar svärd, så skulle se-gern inte erövras med dessa (de var enbart sinnebilder) utan ”meddygd, tålamod och ståndaktighet.” Wallenius övertygelse var att ”Såkan en liten flock arbeta på ett helt samhälles välfärd” (min kursive-ring). I det följande utvecklade han temat ”Frimureriets Verkan påSamhället”, en text som tål att återges i sitt original.

Så mycket känner Allmänheten af våra hemligheter, att hon till-erkänner oss Religion och medborgerliga dygder. Hon har ejheller svårt att sluta till mycken inflytelse på allmänna tänkesät-tet, då hon vet, att medborgare af alla stånd, nästan i alla länder,finnas, som arbeta på hela människoslägtets förädling, och somi stillhet göra godt. Hon fruktar Mureriets hemliga magt. Dennakännedom och denna fruktan äro oss fördelaktige. Vi äro numera icke så misskände som i förra, mindre uplyste tider; men viskulle af våldet, ondskan och okunnigheten lätt kunna under-tryckas och förskingras, om icke en mild Konungamakt uppehölleoss midt i Samhället. Flere Staters exempel äro häruppå talandebevis. Likasom de förste Christne, gå där våre Bröder med bäfvan

70

tillsammans, eller se med grämelse sina samlingsrum tilslutne.Men Svenska Frimureriet kan ej annat än vara i högsta flor, dåSvenskarnes Förste står i spetsen för det samma, och med sinmägtiga spira skyddar det.

Vördnad för Gud, trohet emot Konungen, välgörighet och bro-derlig kärlek äro våra dyrbaraste förbindelser, våra ovillkorligaskyldigheter. Skulle dessa inte verka på Samhället? Jag vågar säga,att om dessa pelare omstörtas, hela Samhällsbyggnaden måsteramla, och barbariet hastigt inbryta med alla dess förskräcke-ligaste förödelser. Nyare tiders exempel hafva därpå gifvit derysligaste bevis. Men däremot, så länge Gudsfruktan, lydnadmot Öfverheten, välgörande kärlek mellan medundersåtare,mellan Bröder, utmärka och uplifva Samhället: så länge står detpå en varaktig grund, trotsande tider och händelser.

Hur skall detta stora ändamål vinnas annorlunda än genom dennoggrannaste upmärksamhet på de oss föreskrefna pligter? Ochdessa äro icke svåra för et uplyst förstånd och för et ädelt hjertaatt upfylla. Jag bör ej nu uprepa dem. Vi känne dem. Vi följedem. Denna nödvändiga samhällighet inom vår inskränkta kretsär en skön förebild för dem alla som äro utom oss. Då vi ärekände för ära och dygd, så våga icke skändligheten och odygdenatt upresa hufvudet bland den större allmänheten. Sjelfva lastenvill ej synas last. Människan vill gerna ikläda sig anständighe-tens och ordningens skick. Hon kan förbättras och omvändas.Hvarje god man (men detta vare sagt i en hög och fullkomligbemärkelse) hvarje god Man äger rättighet till deltagande i vårtbrödralag, om han vill underkasta sig våra lagar, åtaga sig dessasträngare skyldigheter till upfyllande af mänsklighetens mästnödvändiga kraf, dessa dygder, som jag ovanföre nämnt.

Frimureriet är en af de mäst välgörande och nyttiga inrättningar;men mänskliga inrättningar upnå aldrig fullkomligheten. Alleäro icke frie murare som de sig kalla. Månge hafva insmygt sig,förklädde i dygdens och oskuldens larf, men äro slafvar underotyglade begär, och bekänna sig till en Orden, hvars ledamöterde icke förtjena att vara. Däremot, om alle våre bröder handlaefter våra lagars visa föreskrifter, så kan ej verkan annat än varaganska stor på hela Samhället. – I nu varande ställning är dockinflytelsen mycket välgörande, ty de fleste Frimurare äro kände

71

för de bäste och dygdigaste medlemmar i Staten, de öfrige tilleftersyn och efterföljd.”

I talets sista avsnitt hyllas kungen enligt retorikens alla regler,intressant är att Wallenius i samband med dessa hyllningar ocksåutropar ”Svenska frimureriet, så mildt skyddadt och vårdadt afEDER KONGL. MAJESTÄT, har tillvunnit sig et stort namn iEuropa.” Tiden efter franska revolutionen förde många svårighetermed sig för frimureriet. Regeringar runt om på kontinenten hystefarhågor om att en revolutionär anda spirade inom ramen för dehemliga samfunden. I ett flertal stater så som Österrike och Ryss-land, förbjöds frimureriet helt, i Storbritannien ställdes det underskarp uppsyn och även i Sverige blev olika sällskap skyldiga att lämnain lagar och medlemsförteckningar till myndigheterna. Här miss-tänkliggjordes dock aldrig frimureriet och Wallenius har rätt i detatt den svenska situationen var unik i jämförelse med andra stater.

Wallenius tal i övrigt sammanfattar väl vad denna artikel harförsökt att påvisa. Frimureriets lagar och förordningar är det pri-märt normativa elementet i den frimureriska etiken. Det är här vimåste söka ansatserna för en vidare förståelse av effekten att 4300svenska män under 1700-talet blev frimurare. Allmänheten var en-ligt Wallenius medveten om att frimureriet stod för religion ochmedborgerliga dygder, att en stånds- och nationsövergripande ge-menskap arbetade på mänsklighetens förädling och på att göra gott.Detta åstadkoms genom att frimureriet uppfyllde sina ”dyrbarasteförbindelser” och ”ovillkorliga skyldigheter”: gudsfruktan, trohettill regenten, välgörenhet och kärlek mellan bröderna. Dessa fyrapunkter påminner onekligen om vad man redan fyrtiofyra år tidi-gare hade stadgat om i den forna moderlogen Svenska Arméens loge.Och om dessa pelare skulle omstörtas, skulle hela samhället rasa.Målet är en långsiktig stabilitet, ett samhälle som trotsar ”tider ochhändelser”. Detta är endast möjligt om de plikter som föreskrivsfrimurare uppmärksammas. Håller sig alla till denna moraliska ko-dex kommer omvärlden att se enigheten och den etiska disciplinensom en förebild. Människor kommer att sporras till att förbättra sigsjälva. Några kommer rent av att kunna bli frimurare om de är be-redda att underkasta sig dess lagar och att åta sig ”dessa strängare

72

skyldigheter til upfyllande af mänsklighetens mäst nödvändiga kraf”.Wallenius medger att det finns svarta får, medlemmar som inte le-ver upp till dessa högt ställda krav. Men likväl är budskapet klart:om alla handlar efter lagarnas ”visa föreskrifter” kan påverkan påsamhället inte bli annat än stor. De flesta frimurare, påstår Wallenius,är även kända som de bästa och mest dygdiga medlemmar i statenoch kan så bli till en förebild för alla. Så kan en liten flock arbeta påett helt samhälles välfärd.

Frågan är inte om det Wallenius säger stämmer, utan vilka idéerdet speglar. Utan tvekan framgår här att den frimureriska etikeninte är introverterad. Den är handlingsinriktad och har till mål attskapa ett stabilt samhälle där människors livsvillkor optimeras, därvälfärd skapas. Det är frimureriets lagar och deras stränga efterföljdsom borgar för att den ”lilla flocken” står på en homogen etisk grundutifrån vilken samhället förbättras. Detta sker genom enexempelfunktion och genom att dra samhället åt ett gemensamt håll.Om vi ponerar att en majoritet av medlemmar betraktade sitt med-lemskap i Svenska Frimurare Orden på samma sätt som Walleniusblir en tolkning av deras verksamhet både inom och utanför yrketmycket intressant. Frimureriets moraliska lagar förpliktade dem i såfall att alltid tänka på sin förebildsfunktion och att motivera andratill efterföljd och engagemang i en konstant förbättringsprocess motett stabilt välfärdssamhälle.

Man kan i sammanhanget inte undgå att notera hur funda-mentalt felaktigt Karl Warburg och Martin Lamm dömde om detsvenska frimureriet genom att reducera det till huvudaktören i enockult underströmning under, om inte rent av opposition mot denrationella upplysningen. Genom att uppresa och vidmakthålla my-ten om ”ordensvurmen” har man förbisett viktiga perspektiv i stu-diet av det svenska välfärdssamhällets uppkomst. Denna kan enligtmin mening studeras i de filantropiska 1700-sällskapens medlem-skap och ideologi, av vilka Svenska Frimurare Orden under 1700-talet intar den främsta platsen.

73

”Alt ting afgiöres där igenom votering” – den frimureriskakonstitutionalismen i praktikenIngenting är mer felaktigt än att subsumera frimureriet under enockult antiupplyst underströmning i Sverige. Tvärtom går det inomramen för frimureriet att studera fenomen som är konstitutiva förett demokratiskt rättssamhälle och för tänkandet som ligger till grundför detsamma. Ett tydligt exempel på detta får vi genom en episodsom utspelade sig i början av 1763 i Svenska Pommern. Den 20oktober 1762 hade Carl Friedrich Scheffer som ”Lands Stormäs-tare”, Carl Fredrik Eckleff som ”Deputerad Lands Stormästare”,Fredrik Horn ”I andra Storbewakande Broderns Ställe”, Knut Possesom ”Första Storbewakande Broder” och Daniel Lundmark som”Stor Secreterare” undertecknat ett konstitutionspatent för en nyloge i provinshuvudstaden Stralsund, Zur Eintracht.

Den pompösa ingressen inleds med ”Gud, Den Aldrahögsta,Hela Werldenes Trefalt Stora Byggherre ware Ärad!”; i fortsättningenhälsar Scheffer alla ”uppå Jordenes yta förenade och kringspriddeFrie Murare Bröder” och gör ”witterligit”:

Hos oss är uti ... Lands Logen anmält huruledes et Sällskap be-stående af Wärdige Wår Ordens Ledamöter och Redelige Brö-der och Männ, hwilka uti Frimurare Wettenskapen äga godKundskap och Insigt, samt uti Hertigdömet Pommern wistas,åstundande at få uprätta en Ordentlig Loge”. Dessa anhåller attenligt ordens stadgar ”och det wid alla Lagliga Logers Instiftningöfwer hela Jordenes Yta brukeligt är, blifwa med Constitutions-Bref försedde”. Konstitutionen erkännes och fortsätter: ”Wihafwe ock förnummit och befunnit at detta Sällskap består afLagliga goda Bröder och af ägta härkomst, wane at samla godaByggnings-Materialier och drifwa Arbetet efter Konstensberömwärda Lagar”. Som logens ”Stiftesman och Anförare” ut-sågs Christian Ehrenfried Charisius, som innehade Ordens högstagrader och var medlem i två Stockholmsloger. ”Igenom dettawårt öpna Instiftelse Bref har wi welar förordna nyssomtalteLagliga Bröder at uti Hertigdömet Pommern och StadenStralsund, bygga och wara en Laglig Arbetande Frimurare Loge”.Han erhåller också rätten att ”efter Lagliga, Frie Murare BröderLärlingars, Gesällers och Mästare Arbetes sätt i nyssnämndatrenne Fria Murare Ordens Grader sitt Arbete drifwa, Liuset

74

utdela och Wettenskapen utsprida”. Denna loge skall med allafrimurare ”som finnas förenade och kringspridde uppå Jordenesyta med al förtrolighet och Broderlig Kärlek omfamnas.” DieEintracht förseddes med ”authentique Acter och Byggnings-pla-ner” och immatrikulerades med nummer 12 i Storlogens matri-kel mot upplagan att betala 1200 Daler kopparmynt ikonstitutionsavgift och samma summa till Frimurare Barnhuseti Stockholm. Sex procent av de kommande intäkterna frånreceptioner skulle gå till samma två mottagare.

Christian Carl Ehrenfried Charisius (1722-1773, provinsial-nummer 41) tillhörde en förmögen och mäktig släkt i provins-huvudstaden och hade under en lång vistelse i rikets huvudstad fåttmånga viktiga vänner. Han hörde till kretsen av de första femtiofrimurarna i hela svenska väldet. Charisius släkting, Adolf Friedrichvon Olthof (1718-1793, provinsialnummer 800) skulle tydligen skötalogens inrättning på plats. Ur konstitutionsbrevet – som i sig kanses som ett gott bevis på hur frimureriets verksamhet baserades pålaglig grund eller åtminstone en idé om lag – avledde dessa inflytel-serika herrar tydligen rättigheten att utgöra hela Pommerns styrandeloge. Svenska Arméens loge hade emellertid (som nämnt) lämnat tvådotterloger efter sig: La Charité i Stralsund och Zu den drei Greiffeni Greifswald. Där var man inte alls entusiastisk inför en sådan hän-delseutveckling och vände sig till moderlogen i Stockholm för attinhämta råd om hur situationen skulle hanteras. Svaret armélogenssekreterare, friherre Carl Pfeiff (1735-1792, provinsialnummer 751)skickade tillbaks till Greifswald blottar med all önskvärd tydlighetdet demokratiska tänkandet som Margaret C. Jacobs tillskriverfrimureriet.

Brevet är daterat den 25 februari 1763 och adresserat till helalogen i Greifswald.31 Pfeiff tackade Greifswaldbröderna för det godauppförande de visat ”vid ett så svårt tillfälle som Brodern Olthofsankomst till pommern” (som antagligen skedde i början på året)och påpekade att de båda pommerska dotterlogerna nu arbetadelagligt konstituerade under samma matrikelnummer som moder-logen, 11, i den svenska Stora Lant Logen. Således var de de äldstai Pommern, äldre än både Olthofs och Charisie (alltså logen ZurEintracht). De kunde alltså inte ställas under någon annan loges

75

Konstitutionspatent för logen ’Zur Eintracht’ i Stralsund, 1762.

76

eller något annat systems beroende. Man uppskattade att depommerska bröderna beslutade att ”inte ingå någon ny eller annaninrättning”. Olthof påstod nämligen att han ”fått inspection öfveralla loger i pommern” och att en pommersk landsloge skulle inrät-tas. Men en sådan landsloge skulle i så fall enbart vara en lös organi-sation, ”den Logen är endast inrättad för att hålla jämnlikhet imaçonneriet”, på intet sätt skulle man betala avgifter till en sådanloge utan endast till moderlogen. Under fyra ögon bifogade Pfeifftill adressaten, logemästaren och professorn Carl Johan Dähnert(1719-1785, provinsialnummer 834) nu en lång redogörelse: ävenom Olthof skulle visa sig ha konstitution att bilda en pommersklandsloge så skulle det inte vara något problem, därför att armélog-ens dotterloger skulle ha en majoritet i en sådan.

En landsloge i den svenska synen var inte hierarkiskt organise-rad, utan baserad på medbestämmande: ledamötena i landslogen”sitta ej såsom uti dependence, utan som fullmächtiga för sina logeroch lagstiftande för frimureriet”. Eftersom man skulle ha röst-majoritet (2:1) skulle det aldrig kunna bli något hot, ”alt ting afgiöresdär igenom votering.” Denna linje skulle man trycka igenom ochinte avstå ”heder och rätt, utan påstå mycket, så får man något.” Demötestekniska knepen summerades med en taktisk genomgång.Dähnert uppmanades att tala med Olthof och förklara läget förhonom, ”att RiksRådet Scheffer gifvit tillstånd att hålla twänne lo-ger i Pommern [...] hvilket med Baron Sparre skall visas.” Men omOlthof skulle sätta hårt mot hårt rådde Pfeiff Dähnert att inväntaSparres ankomst till Pommern. Pfeiff skulle under tiden förhöra sigom Olthofs eventuella rätt att bli Landsstormästare i Pommern. Menså länge han inte kunde uppvisa något skriftligt kunde det inte blinågot av det. Pfeiff betonade igen att Dähnert inte skulle vika sigför Olthof utan ”stå fermt”. Dessutom var dennes betydelse mycketmindre än vad man trodde. Han var i logen Zur Eintracht enbartställföreträdande logemästare. Under tiden skulle han få låna loge-dokument av armélogen, ”sedan han får see att Edra Loger äroLaglige”.

Denna episod visar på ett tydligt sätt hur hierarki i den yttrevärlden krockade med idén om jämställdhet i den frimureriska. Von

77

Olthof och Charisius var mäktiga aktörer i det svenskpommerskapolitiska, ekonomiska, kulturella och sociala livet. Dähnert, somsjälv hade vuxit upp i Stralsund, var väl medveten om detta. Ochtrots hans ställning som professor med kunglig fullmakt i Greifswaldvar han beroende av ett gott förhållande till dessa ledande represen-tanter för den styrande eliten i Svenska Pommern. Von Olthof blevockså sedermera universitetets kansler och hamnade i en överord-nad position vis a vis professorerna. De lokala brödernas oro förCharisius/Olthofs anspråk på hegemoni visade sig dock vara ogrun-dade. Korrespondensen med Pfeiff som representant för moderlogenblottar att han inte rådde till underkastelse under den yttre rangenoch den etablerade hierarkin utan tvärtom att hantera en ”konstitu-tionell kris” – om än på mikroskopisk nivå – på ett demokratisktsätt. Man skall ifrågasätta en rättighet någon annan påstår sig äga,stå fast vid sina egna och lita på demokratins spelregler, nämligenvoteringen. Pfeiffs instruktion till Dähnert kan tolkas som en lek-tion i frihetstidens statsskick.

”Schools for government” – frimureriets loger som civil-samhällets embryonI sin avhandling om det svensk-franska kulturmötet Vänskap ochmakt: den svenska politiska eliten och upplysningstidens Frankrike(2004) karakteriserar Charlotta Wolff frimureriet under rubriken”Kosmopolitiska frimurare” på följande sätt:

Frimurarkulturen på 1700-talet är ett slags koncentrat av se-klets idévärld: humanism och filantropi, rationalistisk deism ochrepublikanska tendenser blandades med en viss vurm för esote-riska symboler och initiationsriter, religionsliknande mystik ochhierarki. Även om dess ideologiska och samhällsbyggande bety-delse är omtvistad, kan frimurargemenskapen betraktas som ettnätverk för upplysningstidens centrala begrepp.32

När Novalis (Friedrich von Hardenberg, 1772-1801) i sin skrift”Die Christenheit oder Europa” (1799) lodade efter ett nytt ideolo-giskt fundament för Europa myntade han i karakteriseringen av upp-lysningen ett betecknande talesätt: ”Die guten Köpfe aller Natio-nen waren heimlich mündig geworden […]”, ungefär ”alla natio-

78

ners goda förmågor hade hemligt blivit myndiga [min kursivering]”.33

Myndigheten syftar här till Kants berömda definition av upplys-ningen som ”människans utgång ur hennes självorsakade omyndig-het” (1784 i Beantwortung der Frage: Was ist Aufklärung?). Men frå-gan är vad ”hemligt” åsyftar. Sannolikt menar Novalis att upplys-ningen utspelade sig som en långsam mognadsprocess, inte öppet idet offentliga rummet, utan i det dolda, kanske som Epikuros träd-gård i jämförelse till Agoran.34

Novalis, själv frimurare, blottade i sin essä inga negativa tankarom hemliga sällskap, också om han idealiserade de katolska Jesuite-rna som bevarare av det äkta ”heliga sinnet” som hade gått Europaförlorat under reformation och revolutionens tidevarv. Men hankallar Jesuiterna även för ”de så kallade hemliga sällskapens moder”och fortsätter ”ett fortfarande omoget, men med säkerhet viktigthistoriskt frö”. I slutet av sin profetiska essä ropar Novalis in deenligt honom själslösa filantroperna och encyklopedisterna ”i denfredsstiftande logen” och kallar dem att ”ta emot brödrakyssen” föratt återförenas med religionen och i en ny syntes av upplysning pa-rat med heligt sinne inleda en ny strålande framtid för Europa ochmänskligheten. Upplysningens myndighet är dock inget som står imotsats till den romantiska utopin av en förlösande religiös impuls.Snarare är det ena förutsättning för det andra. Man har läst in ettotidigt försvar av katolicismen in i Novalis essä, andra menar atthans skildring av en katolsk harmonisk guldålder i Europa skalltolkas som analogi. På samma sätt skall Novalis ha betraktat Jesuite-rna som ett sällskap som ”under epoken av tillkomsten av Europas’hemliga myndighet’ […] på det mest realistiska sättet representerarEuropas kosmopolitiska potential”.35 Om det är så, finns det ettintimt samband mellan hemligheten och myndigheten, den ena växeri den andra och de står inte i en motsatsställning till varandra. Myn-digheten är förutsättningen för den moderna staten och demokra-tin, dels att staten kan uppträda med auktoritet, dels att medbor-garna är i stånd att träffa sina val, att ta konsekvenserna av sinagärningar och i bästa fall utveckla resistent civilkurage.

Syftet med denna artikel har främst varit att belysa frimurerietsmoraliska fundament, vilka värderingar frimurare fostrades i, vil-

79

ken etik man strävade efter att befästa hos sina medlemmar. Vi harsett att det moraliska anspråket sträckte sig till både en reglering avden enskildes beteende och till formuleringen av samhällsinriktadefilantropiska ambitioner. Emellertid har vår analys hitintills ute-lämnat merparten, de på ytan minst idéhistoriskt relevanta delarnai frimureriets lagtexter, nämligen de som reglerar frimureriets in-terna organisation. Det är lätt att läsa förbi snåriga regler om röst-procedurer, ämbeten, efterträdare, upptagning av medlemsavgifter,korrespondens och annat som framstår som ren formalia. Men atthoppa över dessa paragrafer blottar vår ignorans som uppstår där-för att vi lever i en demokratisk och rättssäker stat och slipper oroaoss om fundamentala rättigheter. Vi förstår inte det banbrytande iatt en organisation på 1720-/1730-talet spred sig i en osannolikhastighet som ett kulturfenomen över hela kontinenten om vi inteockså läser lagtexterna som en instruktion för civilsamhället, somen ”school for government”. Utmaningen för historikern ligger i attförstå logerna som inbäddade i sin tid och sitt rum och samtidigtsom de praktiserade sällskaplighet och talade om värderingar på ettnytt sätt. Detta är utgångspunkten för Margaret C. Jacobs behand-ling av det kontinentala frimureriet och hon frågar: ”Varför anam-made ett privat sällskap, en form av frivilligt sällskap – något defrimureriska logerna var – alla sedvanor, kutymer och former av enregering?”36

Enligt Jacob förkroppsligade frimureriet på kontinenten en dis-tinkt brittisk form av statskonst: konstitutioner, individuella röster(ibland med hemlig ballotering), majoritetsstyre, valda ämbetsmän,”skatter” i form av avgifter och frivilliga sammanskott, offentliga talsom hålls av en vald ämbetsman, utåtriktade välgörenhets-/välfärd-sinsatser, institutioner för biläggande av personliga konflikter, na-tionellt organiserade centralförbund och officiella kontakter dememellan. Härigenom etablerades en konstitutionell form av lek-mannaelitens ”privata övningar” i självstyre, ”en lokal mikrokos-mos av regering” med konstitutioner och lagar, val och representan-ter. Former av statskonst uppfanns som tog sin början med eder ochlojalitet, men som sedan sträcktes ut till beteenden som suggererarmedborgarskap: röstning, att hålla tal inför sina ”bröder” (en före-

80

ställd gemenskap etableras genom det rituella syskonskapet), attbestämma villkoren för ämbetsmän och val och erbjuda föreskrifterför det civila livet inom logen, rent av beteendereglerande mora-liska förhållningsregler. Man förpliktade sig till sitt eget styre ochdet försågs med suveränitet. Samtidigt kunde det ändras eller avsät-tas genom en majoritet av bröder. Logerna blev så till mikrosko-piska civila politiska enheter, nya offentliga sfärer, skolor för konsti-tutionell regering, snarare mer än mindre demokratiskt sådana.Genom sitt anammande av en nya politisk sfär som ett alternativtill absolutismen föregrep frimureriet resten av Europa, en tankeJürgen Habermas har yttrat. Logerfarenheten föreberedde medlem-marna för det politiska, de kunde fås att tänka på sina kapaciteter.Frimureriet ifrågasatte ett moraliskt monopol som den absolutis-tiska staten och kyrkan tidigare hade gjort anspråk på och utgör etttidigt exempel på konstitutionellt tänkande. Frimureriet baseradesin organisation på lag i motsats till religiös dogm eller den absolutastatens godtycke.37

Frivilliga organisationer, ”the matrix of civil society in the West”,kunde imitera statskonst rätt effektivt och uppmuntra till lojalitetmed centralmakten. I flera europeiska länder kan observeras en pa-rallell mellan stat och frimurerisk organisation, civilsamhället ochstaten. Några storloger biträdde rent av staten i exekutiva uppgifter.Nya män behövdes till statstjänsten och andelen statstjänstemän,förhållandevis unga, inom frimureriet (särskilt i Sverige) var högt.En etik för en styrande kader höll på att utvecklas. Denna kader varinte enbart baserad på börd utan även på merit och förtjänst. SvenskaArméens loge stadgade om detta i sin elfte paragraf:

Konungar och Wäldige har ifrån begynnelsen eij blygts, vid attarbeta med våra bröder, som Ledamöter af samhället och brukaännu våra Ähre[?]fulla Wärcktyg, därföre bör företrädet att bliuptagen i orden, vara grundat på härkomst personlig förtienst,och goda egenskaper.

Att man omfamnade en ideologi som var demokratisk till sittsyfte och reformerande, om inte utopisk, blottade en vision av upp-lyst ledarskap. Centralt för den frimureriska identiteten var tron påatt meriter och inte härkomsten skapade basen för social och poli-tisk ordning.38

81

Genom att bidra till att föreställa sig ett nationellt centrumspelade organisationerna en viktig roll i den stundande konsolide-ringen av nationalstaten. En nationell suverän auktoritet, en före-ställd nationell gemenskap, grundades i Sverige 1760 med StoraSvenska Lantlogen och 1780 med den IX:de frimurareprovinsensom dessutom speglar det svenska frimureriets transnationella am-bitioner, kanske baserade på den gamla stormaktsdrömmen. Jacobnoterar att enbart Preussen tävlade med Sverige om en större närhetmellan stat och frimurerisk organisation:

In the second half of the century, the Swedish king and courtwere deeply masonic, and the palace served as a setting for manyfeasts organized by the Swedish Grand Lodge. The fit betweenmembership in the leading Stockholm lodges and proximity toking and court could not have been tighter. Only Berlin to thesouth rivaled the linkeage between freemasonry and the centralgovernment.39

Logerna strävade efter att civilisera, att lära ut etikett, beteen-den och socialt decorum, att öka ordningen och harmonin i civil-samhället. De lärde män att tala i offentligheten, att föra protokoll,att betala ”skatter”, att vara toleranta, att debattera fritt, att rösta,att vara modesta i sitt festande, och att under hela sin livstid respek-tera sina bröder i orden. När frimureriet hade skiljt sig från sittskråursprung, förkroppsligade det en rad av etiska föreskrifter förlevnadsföringen, sekulära och filosofiska, i motsats till religiösa ochdoktrinära. Det vävde upplysta idéer in i en vävnad av ritualer ocheder, uppföranderegler avsedda att inducera lojalitet och civila dyg-der, ett sätt att leva för dess mest hängivna medlemmar: ”For itstrue believers freemasonry was meant to be lived, not simply joined.”Medlemmarna uppmanades till att omfamna en gemensam mora-lisk kod, att identifiera sig med lagar och förordningar som borgadeför ordning och gott styre. Att modifiera mäns beteenden hjälptetill i processen att internalisera disciplin och uppförande.40

Det moderna samhället uppfanns under Upplysningen isällskaplighetens nya enklaver av vilka frimureriet mest uttalat varkonstitutionell och civil. De europeiska logerna uppkommer somsällskap organiserade kring brittiska konstitutionella principer, kringval, majoritetsbeslut och representativ makt. Man kan dra en paral-

82

lell till den svenska situationen, där frimureriets höjdpunkt infallerunder ett av frihetstidens mest dynamiska decennium, 1755-1765.Det var nu en ny politisk kultur baserad på regeringsformen, makt-delningen mellan riksråd och regent, riksdag och självständiga myn-digheter prövades på allvar under riksdagarna, under kupphotet1756, det efterföljande kriget och sedermera de yngre mössornasmaktövertagande. Formeringen av majoriteter till varje pris blev vik-tigare än tillhörighet till ett särskilt stånd eller lojaliteten till kunga-makten. Den politiska pressen florerade. En förhöjd frimureriskaktivitet kan konstateras i samband med riksdagens sammankoms-ter. Under perioden recipierade exempelvis minst tjugo borgmäs-tare från städer runt omkring riket. En majoritet av hattpolitikerinom riddarhus och riksråd var aktiva inom frimureriet. Totalt kancirka sjuttio ledande hattar identifieras bland medlemmarna. Mycketfå mössor blev frimurare före maktskiftet 1765.41

Mot en ny ansats i studiet av det svenska frimurerietVilka var de ”ljusets fiender” Johan Henric Kellgren (1751-1795)skaldade om tre år före sin död? Vilka män var det, om man skalltro Warburg och Lamm, som hängav sig åt sin ordensvurm ochundergrävde den i vissa forskares åsikt nästintill obefintliga svenskaupplysningen?

Denna artikel har sökt att besvara dessa frågor utifrån en när-läsning av frimureriets normativa texter snarare än utifrån en kvali-ficerad gissning baserad på ett fåtal litterära källor. Ambitionen harvarit att frilägga frimureriets centrala idéer och begrepp så som män-niskokärlek, universalism, välfärd. De utgör en gemensam nämnarebåde inom frimureriets på initiation baserade ritualer och på etiskinstruktion syftande texter. Dessa senare texter speglar den främstagemensamma värdegrunden hos de över hela svenska väldet spridda4300 frimurarna. Värderingarna inspirerade till handling. Läggerman ihop dessa indicier, som måste undersökas mer ingående ochsystematiskt, med Margaret C. Jacobs banbrytande studier omfrimureriets distinkt upplysta karaktär kan man enkelt konstateraatt svensk historisk forskning hitintills har vilseletts av falska argu-ment. Genom att tillämpa ett förenklat upplysningsbegrepp har man

83

uteslutit vissa typer av källmaterial och fokuserat på det okända omvilket man endast kunde bilda sig vaga uppfattningar. Att vi måstehitta svar på utmaningen att förstå varför en och samma personkunde vara publicist och ordensmedlem, engagerad akademiker ochhängiven alkemist, militär och människovän på samma gång inne-bär att vi måste vidga ramen för upplysningen och i förlängningenför modernitetsbegreppet. Minskar vi ramen fås inga svar. Det ver-kar inte heller ha slagit någon att det kunde har varit möjligt attmed de senaste fyrtio årens teoribildning som grund, från Koselleckvia Habermas till Jacob, revidera synen på frimureriets ställning iden svenska upplysningskulturen. Nu är situationen annorlunda.Arkiven på kontinenten står öppna för forskning om frimureri, deskandinaviska arkiven har ändrat attityd och det saknas grunder föratt inte åta sig arbetet. Detta bidrag är ett av försöken att beträdanya vägar.

Litteratur

Otryckta källor

Geheimes Staatsarchiv Preussischer Kulturbesitz

5.2. S 83 lfd. Nr. 1 och 2.

5.2. G 45 lfd. Nr. 4.

5.2. G 45 lfd. Nr. 10.

SFMO

”Loix et Statuts de la Maçonnerie des Dames”, SFMO 81a

Kirchenarchiv Bergen auf Rügen

(III/A3/4) Jakob Wallenius: Einige Begebenheiten meines Lebens (manus-kript), del I-III (1761-1800)

Tryckta källor

Anderson, James: The Old Charges of Free and Accepted Masons, London1723.

Constitutionen : Statuten und Ordensregeln der Freimaurer in England,Frankreich, Deutschland und Skandinavien ; eine historische Quellenstudie

84

aus den Constitutionen der freimaurerischen Systeme, insbesondere zur religiösenund christlichen Tradition in der Freimaurerei, utg. Klaus C. F. Feddersen,Husum 1989.

Die ersten Gesetze und Statuten des Ordens der Freymaurer (Zinnendorf ’schesSystem aus dem Jahre 1780) / [Friedrich Ludwig Schröder 1805], utg.Klaus C. F. Feddersen, Flensburg 2001.

Recueil des trois premiers grades de la Maçonnerie Apprenti, Compagnon,Maître. Au Rite Français 1788 [reprint Paris 2001]

Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar, Stockholm 2001.

Treptow/Loose: Geschichte der St. Johannis-Loge Carl zu den drei Greifen,Greifswald 1863.

Sekundärlitteratur

Bergqvist, Bengt Janson: S:t Johanneslogen Den nordiska första till tvåhundra-årsminnet: en återblick på frimureriets första uppkomst i Sverige och dess ut-veckling inom S:t Johanneslogen Den nordiska första, Stockholm 1934.

Claus, Christer: ”Frimurarandan under 1700-talet” i Acta MasonicaScandinavica I, 1998.

Ehrensvärd, Carl August: ”De fria konsters filosofi” i Resa till Italien ochandra skrifter, Stockholm 1999.

Hasselman, Kristiane: Die Rituale der Freimaurer. PerformativeGrundlegungen eines neuen bürgerlichen Habitus, [diss] Berlin 2005.

Ibid.: ”Die Freimaurer als Cultural Specialists. Zu den Körperkonzeptenin den rituellen Darstellungen der Freimaurer“, i Spektakel der Macht undalternativer Lebensentwürfe, (utg. Budde och Fiebach), Berlin: Vistas 8 2001.

Ibid.: Identität – Verwandlung – Darstellung. Das Freimaurer-Ritual alsCultural Performance, Innsbruck: StudienVerlag 2002.

Jacob, Margaret C.: Living the Enlightenment – Freemasonry and Politics inEighteenth-Century Europe, New York 1991.

Ibid.: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions, Philadelphia 2006.s

Nilsén, Per: Att “stoppa munnen till på bespottare”: den akademiska under-visningen i svensk statsrätt under frihetstiden, Stockholm 2001.

Paschek, Carl (utg.): Novalis – Fragmente und Studien; Die Christenheitoder Europa, Stuttgart 2006.

Runkel, Ferdinand: Geschichte der Freimaurerei in Deutschland, (I-III) Berlin1932.

85

Simonsen, Anders: Bland hederligt folk – organiserat sällskapsliv och borger-lig formering i Göteborg 1755-1820, Göteborg 2001.

Willén, Marcus: ’Mine Bröder!’ En analys av frimureriska åminnelsetal 1760-1818. Kontext, omfång och bildspråk, Humanistiska institutionen, Örebrouniversitet (Örebro 1999).

Wolff, Charlotta: Vänskap och makt: den svenska politiska eliten och upplys-ningstidens Frankrike, Helsingfors 2004.

Önnerfors, Andreas: ”Franc-maçonnerie et autres sociétés secrètes reliantles élites éclairées de France d’Allemagne et de Suède au XVIIIe siècle” i Leprisme du Nord, (Utg. Michel Espagne). Editions Du Lérot, Tusson 2006.

Ibid.: ”From Jacobite Support to a Part of the State Apparatus – SwedishFreemasonry between Reform and Revolution”, i Franc-Maçonnerie etpolitique au siècle des Lumières: Europé-Amériques, Lumières No. 7, Borde-aux 2006.

Ibid.: ”Lev i det dolda – om en epikureisk livshållning” i Filosofiska citat:festskrift för SvanteNordin, Stockholm 2006.

Ibid.: ”Frimureri i Svenska Pommern” delarna I – III i Acta MasonicaScandinavica (AMS) 5, København & Uppsala 2002, AMS 6, Stockholm& København 2003, AMS 7, Stockholm & København 2005.

Ibid.: ” ‘You will prise our noble companionship’: masonic songbooks ofthe 18th century – an overlooked literary sub-genre” i The CanonburyPapers Vol. 2 Freemasonry in Music and Literature (red. Trevor Stewart),London 2005.

Ibid.: Svenska Pommern – kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund2003.

Ibid.: ”Die Freimaurerei in Schwedisch-Pommern – aufgeklärte Avant-garde und Kontaktzone zwischen Pommern und Schweden” i Asmus, Ivo– Droste, Heiko – Olesen, Jens Erik: Gemeinsame Bekannte. Schwedenund Deutschland in der frühen Neuzeit, Münster 2003.

Ibid.: „240 Jahre schwedische Freimaurerei in Deutschland – die LogenSchwedisch-Pommerns1761-1816“ i Jahrbuch der ForschungsvereinigungFrederik (16), Flensburg 2003.

Ibid.: ”Frimurare Barnhuset i Stralsund – projektet som slutade i fiasko”, i250 år i barmhärtighetens tjänst – Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753-2003, Stockholm 2003.

Ibid.: ”The Swedish Order Exported – Freemasonry as a conduit for Swe-dish and German educated elites during the Enlightenment and early

86

Romantic period” i Scanlan, Matthew [Ed.]: The Social Impact ofFreemasonry on the Modern Western World, The Canonbury Papers Volume1, London 2002.

Noter1 Geheimes Staatsarchiv Preussischer Kulturbesitz 5.2. S 83 lfd. Nr. 2.2 Jag har på annat ställe utförligt behandlat frimureriets historia i SvenskaPommern. Se Andreas Önnerfors: ”Frimureri i Svenska Pommern” de-larna I – III i Acta Masonica Scandinavica (AMS) 5, København & Upp-sala 2002, sid. 109-122; AMS 6, Stockholm & København 2003, sid.139-167; AMS 7, Stockholm & København 2005, sid. 99-127. Ibid.Svenska Pommern – kulturmöten och identifikation 1720-1815, Lund 2003,sid. 148-202 och 307-315. Ibid., ”Die Freimaurerei in Schwedisch-Pommern – aufgeklärte Avantgarde und Kontaktzone zwischen Pommernund Schweden” i Asmus, Ivo – Droste, Heiko – Olesen, Jens Erik:Gemeinsame Bekannte. Schweden und Deutschland in der frühen Neuzeit,Münster 2003, sid. 107-120. Ibid., ”The Swedish Order Exported –Freemasonry as a conduit for Swedish and German educated elites duringthe Enlightenment and early Romantic period” i Scanlan, Matthew [Ed.]:The Social Impact of Freemasonry on the Modern Western World, TheCanonbury Papers Volume 1, London 2002, sid. 60-67. Ibid., ”240 Jahreschwedische Freimaurerei in Deutschland – die Logen Schwedisch-Pommerns1761-1816” i Jahrbuch der Forschungsvereinigung Frederik (16),Flensburg 2003, sid. 143-190. Ibid., ”Franc-maçonnerie et autres sociétéssecrètes reliant les élites éclairées de France d’Allemagne et de Suède auXVIIIe siècle” i Le prisme du Nord, (Utg. Michel Espagne). Editions DuLérot, Tusson 2006, sid. 33-50. Ibid., ”Frimurare Barnhuset i Stralsund –projektet som slutade i fiasko” i 250 år i barmhärtighetens tjänst – Fri-murarnas Barnhusverksamhet 1753-2003, Stockholm 2003, sid. 270-280.3 Armélogen behandlas även i Ferdinand Runkels standardverk Ge-schichte der Freimaurerei in Deutschland, Berlin 1932, del III, sid. 89-93.4 Dotterlogen La Charités lagar och förordningar är tryckta i tysk över-sättning hos Ferdinand Runkel i Geschichte der Freimaurerei in Deutsch-land, Berlin 1932, del III, sid. 89-91. Originalet i Geheimes StaatsarchivPreussischer Kulturbesitz 5.2. S 83 lfd. Nr. 1.5 SFMO 81a6 Recueil des trois premiers grades de la Maçonnerie Apprenti, Compagnon,Maître. Au Rite Français 1788 [reprint Paris 2001], sid. 61.

87

7 Emellertid har en tysk forskare just framkastat en sådan mycket krea-tiv ansats: Kristiane Hasselmann, Die Rituale der Freimaurer. PerformativeGrundlegungen eines neuen bürgerlichen Habitus, [diss] Berlin 2005 ochibid. ”Die Freimaurer als Cultural Specialists. Zu den Körperkonzepten inden rituellen Darstellungen der Freimaurer“, i Spektakel der Macht undalternativer Lebensentwürfe, (utg. Budde och Fiebach), Berlin: Vistas 8 2001,s. 125-140 samt Identität – Verwandlung – Darstellung. Das Freimaurer-Ritual als Cultural Performance, Innsbruck: StudienVerlag 2002.8 Recueil des trois premiers grades de la Maçonnerie Apprenti, Compagnon,Maître. Au Rite Français 1788 [reprint Paris 2001], sid. 44.9 Recueil des trois premiers grades de la Maçonnerie Apprenti, Compagnon,Maître. Au Rite Français 1788 [reprint Paris 2001], sid. 48.10 Jakob Wallenius: Einige Begebenheiten meines Lebens (manuskript),del I-III (1761-1800), Kirchenarchiv Bergen auf Rügen (III/A3/4), del I,s.108: ”D. 22 januar war einer der merkwürigsten Tage die ich erlebt habe.Ich ward in der hiesigen arbeitenden, gesetzmässigen und gerechten LogeZu den drei Greifen genannt, feierlich aufgenommen. Der Director desCollegii Sanitatis und Prof. Anat. etc. Doct. Rehfeld war damals Logen-meister. der Deputierte Meister Prof. Gadebusch gab mir die Investitur.O! Wie verkehrt und oft unvernünftig spricht der Mensch von Sachen dieer nicht kennt. Auch ich habe Vorutheile gegen diesen uralten,ehrenwürdigen Orden der Freimaurer gehabt. Ich legte sie aber ab, undzur Belohnung habe ich das grosse überraschende Licht gesehen, dessenich nich zeitlebens freue. Ich darf weiter nichts sagen. Genug - dieser Tagwar der glücklichste meines ganzen Lebens. Hätte ich ihn vorhergesehen,so hätte ich nicht so gebrauset bei jedem Unfall. -Schweig Maurer!Uneingeweihte können diese Worte lesen!”11 Die ersten Gesetze und Statuten des Ordens der Freymaurer(Zinnendorf ’sches System aus dem Jahre 1780) / [Friedrich Ludwig Schrö-der 1805], utg. Klaus C. F. Feddersen, Flensburg 2001.12 GStPK 5.2. G 45 lfd. Nr. 4. Dessa finns tryckta hos Treptow/Loose:Geschichte der St. Johannis-Loge Carl zu den drei Greifen, Greifswald 1863,sid. 77-90.13 ”Loix et Statuts de la Maçonnerie des Dames”, SFMO 81a. Ritual-texten i sin helhet trycks i Acta Masonica Scandinavica 9, 2006 København& Stockholm som appendix till artikeln ”Kvinnligt frimureri i Sverige.Inblick i en svensk adoptionsritual” av Andreas Önnerfors.14 Carl August Ehrensvärd: ”De fria konsters filosofi” i Resa till Italien

88

och andra skrifter, Stockholm 1999, sid. 95.15 Marcus Willén: ’Mine Bröder!’ En analys av frimureriska åminnelsetal1760-1818. Kontext, omfång och bildspråk, Humanistiska institutionen,Örebro universitet (Örebro 1999).16 Om detta ämne se Andreas Önnerfors: ” ‘You will prise our noblecompanionship’: masonic songbooks of the 18th century – an overlookedliterary sub-genre” i The Canonbury Papers Vol. 2 Freemasonry in Music andLiterature (red. Trevor Stewart), London 2005, sid. 173-190.17 Se Margaret C. Jacob: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions,Philadelphia 2006, sid. 39-41.18 Bengt Bergqvist Janson: S:t Johanneslogen Den nordiska första tilltvåhundraårsminnet: en återblick på frimureriets första uppkomst i Sverigeoch dess utveckling inom S:t Johanneslogen Den nordiska första, Stockholm1934 ägnar sig åt en systematisk presentation av dessa första regler ochstatuter, se sid. 42-53 och 56-59.19 Scheffers fullmakt samt ”Regles generales” finns avtryckta iConstitutionen : Statuten und Ordensregeln der Freimaurer in England,Frankreich, Deutschland und Skandinavien ; eine historische Quellenstudieaus den Constitutionen der freimaurerischen Systeme, insbesondere zur religiösenund christlichen Tradition in der Freimaurerei, utg. Klaus C. F. Feddersen,Husum 1989, sid. 587-606.20 James Anderson: The Old Charges of Free and Accepted Masons, Lon-don 1723, s. 2.21 Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar, Stockholm 2001, Förstakapitlet.22 Översättningen skall i sin helhet tryckas i Acta Masonica Scandinavica9, 2006.23 Margaret C. Jacob: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions,Philadelphia 2006, sid. 67.24 Svenska Frimurare Ordens Allmänna Lagar, Stockholm 2001, Andrakapitlet.25 Per Nilsén: Att ”stoppa munnen till på bespottare”: den akademiskaundervisningen i svensk statsrätt under frihetstiden, Stockholm 2001.26 250 år i barmhärtighetens tjänst – Frimurarnas Barnhusverksamhet1753-2003, Stockholm 2003.27 Så tolkar även Margaret C. Jacob välgörenheten inom frimureriet:”In the case of charity, they even supplanted the government in an age

89

when governmental welfare was unknown” eller ”a place for assistance andcharity which the state or the churches could not, or would not, provide.”i The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions, Philadelphia 2006, sid. 23och 55.28 Andreas Önnerfors: ”Frimurare Barnhuset i Stralsund – projektet somslutade i fiasko”, i 250 år i barmhärtighetens tjänst – Frimurarnas Barnhus-verksamhet 1753-2003, Stockholm 2003, sid. 270-280.29 Andreas Önnerfors: ”From Jacobite Support to a Part of the StateApparatus – Swedish Freemasonry between Reform and Revolution”, iFranc-Maçonnerie et politique au siècle des Lumières: Europé-Amériques,Lumières No. 7, Bordeaux 2006, s. 203-225.30 Treptow/Loose: Geschichte der St. Johannis-Loge Carl zu den dreiGreifen, Greifswald 1863, sid. 77-90.31 Geheimes Staatsarchiv Preussischer Kulturbesitz, 5.2. G 45 lfd. Nr.10.32 Charlotta Wolff: Vänskap och makt: den svenska politiska eliten ochupplysningstidens Frankrike, Helsingfors 2004, sid. 271ff.33 Carl Paschek (utg.): Novalis – Fragmente und Studien; Die Christenheitoder Europa, Stuttgart 2006, sid. 77 samt kommentar till tanken s. 114.34 Se Andreas Önnerfors: ”Lev i det dolda – om en epikureisk livshåll-ning” i Filosofiska citat: festskrift för SvanteNordin, Stockholm 2006, sid.237-248.35 Carl Paschek (utg.): Novalis – Fragmente und Studien; Die Christenheitoder Europa, Stuttgart 2006, sid. 114.36 Margaret C. Jacob: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions,Philadelphia 2006, sid. 47.37 Stycket baseras på Jacob 1991, sid. 20 och 34 samt Jacob 2006, sid.9, 15, 19, 25, 47, 52, 69.38 Stycket baseras på Jacob 1991, sid. 7-9 samt Jacob 2006, sid. 55 och57.39 Margaret C. Jacob: The Origins of Freemasonry. Facts and Fictions,Philadelphia 2006, citatet sid. 59, se även sid. 20. Vi skall också kommaihåg att Sverige och Preussen vid denna tid stod i nära förbindelse genomAdolf Fredriks gemål, Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den II av Preussen.40 Stycket baseras på Jacob 1991, sid. 22, 47 och 49 samt Jacob 2006,sid. 20 och 25.

90

41 Andreas Önnerfors: ”From Jacobite Support to a Part of the StateApparatus – Swedish Freemasonry between Reform and Revolution”, iFranc-Maçonnerie et politique au siècle des Lumières: Europé-Amériques,Lumières No. 7, Bordeaux 2006, s. 212. Professor Ulf Göranson har ägnatsig åt att studera frimureriets politiska kopplingar under frihetstiden. Jämteen artikel i Frimuraren 1985:2, sid. 28-30 med repliker 1985:4, sid. 36-44(Roger de Robelin) och 1986:1, sid. 34-36 (Göranson) har endast ettmanuskript vid forskningslogens Carl Friedrich Eckleffs sammankomst iLinköping 2001 presenterats. Emellertid stöder Christer Claus artikel ”Fri-murarandan under 1700-talet” i Acta Masonica Scandinavica I, 1998 sid.156-160 samt Anders Simonsens forskning rörande riksdagsmannavalen iGöteborg tesen om frimureriets koppling till hattpartiet. Detta framgårmed all tydlighet i kapitlet ”Sällskapen och borgerlighetens politiska med-vetenhet”, där den ”svenska” logens medlemmar ställer upp bakom hatt-partiets kandidat och den ”engelska” logens medlemmar bakom möss-partiets. Anders Simonsen: Bland hederligt folk – organiserat sällskapsliv ochborgerlig formering i Göteborg 1755-1820, Göteborg 2001, sid. 139ff.

91

Appendix till kapitel IIAvskrift av Svenska Arméens loges lagar

Om handskriftenManuskriptets original förvaras i Geheimes Staatsarchiv PreussischerKulturbesitz i Berlin (5.2. S 83 lfd. Nr. 2.). Handskriften är i folio-format (ca. 21 x 33 cm) och inbunden i blått sammet. En samtidakopia i en annan, mycket avvikande handstil finns i Svenska Frimu-rare Ordens Arkiv och Bibliotek (Äldre Signum 3a : 32 1757-737c). Enligt 25 paragrafen upplästes de paragrafer som markeras medett X för den nyantagne.

Frij Murare ordens allmänna urgambla Stattuter samt Swänska Armé-ens Loges Egna Lagar och Instructioner upsatte & förbättrade afLogens Secreterare, Capitaine & Riddaren Carl Johan von Essen,upläste & stadfäste i skåttska & mästare Logerne d. 17 aprill M\Åh\ 5762 [1762]

I\I\W\N\

/1:mo(X) En rättskaffens Frii murare frucktar Gud, och älskar nästan,samt handlar aldrig emot sitt Samwete.Samhällets wärdiga afsigter, sträkka sig fuller, så till dett timmeliga,som ewiga lifwets Sällheter, dock äga thes ledamöter frihet, att ge-nom then religions öfwning the idka, sielwa sörja för therasSamwetens roo, och Siäls Salighet.I forna tiderne, war wäl en Frii murare skyldig att öfva then kristnakiörkans tros Bekennelse ther han wistades, men wåra wisa bröder,har sedan funnit säkrast för samhällets förening att ei binda någonwid blotta Ceremonielen, utan har fotadt dess bestånd på degrundreglor hwarutinnan alla förnuftiga menniskior stämma all-mänt öfwerens.

92

Orden fordrar därföre enkannerligen af sina ledamöter att de utanSwek, älska Gud, och hwarannan, samt beflita sig om Dÿgd, ärbar-het, Tro och ähra, då de i dessa kärleks ämbnen hafwa enahandaåtrå och enahanda tankar så är dett nog för samhällets beständigawarelse.§ där råkas medelpuncten och Fria Murares rätta förening.§ Däri wisa sig de oförlikneliga medel, hwarigenom redlig wänskapstiftas emellan Tusende slags till Seder och hierttan olika folkslag,som eljest wid utgången af werlden blifwit hwarannan lika främ-mande som de dett wid inträdet woro.§ där sehr man rätta wänskaps knutarne bundna af then osminkadekärleken, hwilka genom bortgången i Ewigheten wäl uplösas, men iLefvande och äkta frimurares Hierttan - aldrig.

/2do(X) En rätt Frii murare, är en trogen undersåte, och fridsam med-borgare.§ Han under gräfwer aldrig de Stoder, Hwarupå dess fäderneslandsFrij- och Säkerhet wilar.§ Han dehltager aldrig, ei heller råder, till upror och samman-gadningar, som kunna störa en öfwerhets, och nations wäl, lag ochrättigheten.§ Han bär wördnad för tronen, och oändelig kärlek för sina med-borgares trygghet och wällfärd.§ och då han förmärker att någon af Bröderne är stadd på hala ochen fri murare oanständiga stigar, så anwänder han genom kärligasteföreställningar Högsta fliit att åter föra honom eller den förleddaBroderna till sin Skyldighet emot Gud, öfwerhet, Fädernesland,Orden och sig sielf.§ winnes ei ändamåhlet, så befordrar han doch sitt samwete, behål-ler sin ofläkkade siäl, och wisar i wärket att han är Frii murare.

/3oEn samling af Frii murare som består af fullkomligt anthal, och dettrumm, hwarest de samlas och arbeta, dett kallas Loge.

93

/4oIngen loge kan uprättas, med mindre ike Tre mästare den sammaformera, och dett med lagligt Constitutorial.

/5oKan den i början bestå af 2ne gesäller och 2ne lärgåssar, eller lär-lingar därtill, så är logen fullkomlig.

/6oIngen kan bli Stormästare af någon loge, som ike förut warit depu-terad, eller oficiant i någon lagligt constituerad loge; och inga andraofficianter än mästare.

/7oPå St. Johannis döparens, eller ordens fäste dag, wäljes åhrligen log-ens deputerade mästare af de skåttska, & utwalda mästare som ilogen finnas, stormästaren stadfästes & logens officianter i therasEmbeten; för dett tillkommande åhret, & om någon af dem, då,eller förut, anhåller om att få nedlägga sitt officium, så nämbnerstormästaren allena, den som skall succedera, & dett i öpen loge,hwilken Broder mästare, & genast med wanliga Ceremonieler afhonom installeras.

/8woOm Stormästaren och dess deputerade mästare bägge äro frånwar-ande, så tillkomme stolen den älsta närwarande muraren, dett willsäja den älsta skåttska mästaren af logen; och klubban åtföljer alltidden högsta graden af mureriet; skulle den samma vara officiant, sånämner den då warande stormästaren genast en mästare som dessställe återintager.

/9woalla loger som emot denna ordning sammankallas äro olagliga ochde som hållas utan Constitutorial äro oäkta.

94

/10oDe som i sådane Loger blifvit antagne äro Battarder, och kunnealdrig bli Ledamöter af en regulier och constituerad Loge, förän deundergått den orden bekanta correction och aflagt ny förbindelse.

/11oKonungar och Wäldige har ifrån begynnelsen eij blygts, vid att ar-beta med våra bröder, som Ledamöter af samhället och bruka ännuvåra Ähre[?]fulla Wärcktyg, därföre bör företrädet att bli uptagen iorden, vara grundat på härkomst personlig förtienst, och goda egen-skaper.§ Den måste vara Frii Mann och ingen Lif Egen§ Wid mogna eller öfwer 21 åhr, och utan Lyte till kropp och Lem-mar§ Kiänd för ordhållighet i Löften, och hederligt upförande.§ Tystlåten, och skicklig att lära en Wärdig frij murares arbeten,samt full af nijt för Ordens ähra§ 3ne Ledamöter af Logen måste åtminstone kiänna Candidaten,till persson och Lefnadssätt, och för honom gå i borgen then sammasom honom proponerar. Hvarutom ingen må i orden uptagas; ochsåledes eij till skrutin [jf. ’skrutinera’ = granskning] låtas, eller Bal-loteras.

/12oWettenskap, arbetsamhet och nijt för samhällets heder, gier gradernai mureriet, och ei blåtta åldren, läråhren äro samhällets älsta bekante,och hwem bör bli Mästare, som ei kan lära androm.

/13oQwinno Kiön, får aldrig i orden uptagas.

/14o(X) Under logens arbets stunder, måste alla Bröderne wara alfwar-samma, och tysta, ty oanständiga åthäfvor wäcker löije och löijetalla goda murares förakt för den ledamot, som härutinnan är ordenskadlig.

95

/15o(X) Stormästaren och logens officianter wisar alla Bröderne denwänskap, wördnad och lydno, som orden af dem fordrar, och wardaåtter af them med then kärlek och förtroende bemötte, som ingenannan är en rättskaffens murare känner.

/16o(X) af alla Folkslag finnes frii murare, alla böra wara lika kära wänner,och ingen ting i werlden mäktigt att slita deras förenings band§ Därföre bör aldrig inom logens dörrar, hit medbringas i Hierttat,Hat, afwund, eller Wrede och ännu mindre ther, ibland bröderneordwäxlingar upkomma, som äro anstötelige, och röra nationer,famillier, eller någon från eller närwarande Broder i synnerhet.§ ei heller må i loge talas, eller disputeras om Religion, eller Reger-ings sätt; hwilcket wåra första Bröder med så mycken försiktighetoch omsorg undwikit och samhället måste fly, ty de äro retandeämbnen, som äro orden skadlige, och störa den härliga Enighet,Bröderne äro hwarannan så högeligen förbundne.

/17o(X) Då loge hålles, bör alla Bröderne, efter undfången kallelse, sigtill arbete inställa, wore någon åter lagligen förhindrad, så åliggerdett honom, att tidigt gifwa sådant, logens secreterare skrifteligentillkänna, tillika med sitt förfall, och den som 3nne gångor efterannan dett försummar har gjort sig till ledamot af samhället owärdig.

/18oIngen må till ledamot, uti en lagligt constituerad loge uptagas, somei kan upwisa Brefwet ifrån logen, dess moder; eller och är specieltkiänd, af 3ne ledamöter i logen, för att wara äkta murare.

/19o(X) då frij murare råkas, dett ware sig in, eller utom loge, böra dehelsa hwarannan på dett kärligaste, på dett sätt de lärt, eller gradatiwt[efter graden] lärandes warda, kallandes hwarannan i loge – Broder.Mästarena underwisa och, sina gesäller, lärlingar, och nyssatagna i

96

mureriet at de Bruk som i orden äro wedertagne, samt öfwlige, dettländer en wänskap, som aldrig förrän med lifwet slåknar, en wis friimurare håller äfwen så försicktigt sina underwisning stunder, att ejrängn, eller owäder stör arbetet, dett will säjja, att ingen prophankan höra hwad man talar eller see, hwad man giör.

/20o(X) I ord, åthäfwor, och rörelser, måste Bröderne i sällskap, at widalla tillfällen bruka all uppmärksamhet så att den skarpsyntesteprophan, ei må kunna see, eller märka dett han ei får weta. Skulleoch discourser upkomma som wore förklenande för orden, måstede ämbnen som kunde förewara, med mycken kallsinnighet beswaras,och man söka med myken modestié bibringa belackaren mildaretanckesätt. För ett samhälle, som ibland sina ledamöter och bröderräknat och ännu räknar samt märkeligen äger de flästa kröntaHufwuden, furstar och världsliga, genom slikt förfarande visar ädel-mod, och frispråkaren måste till slut med blygd, se sina skamlösafördomar i lika rang med gäckars, ty inga andra än dårar, kan talailla om saker de sielfwa ei wet.

/21o(X) Bröderne måste äfwen i dett allmänna umgiänget wisa hwarannanden Heder och wördnad, som hwar och en efter stånd och wärdetillkommer, och samhället kiänner endast den Jordiska lyksalighetenhwarutinnan lodlinan dem försett, och weta således att ei murerietbetager någon den rang och heder han i publiquen äger, eller somledamot af orden förwärfva kan, utan twärt om hos goda frii mu-rare ökas genom kärlek för Bröderne Högaktning, och de weta attgifwa den ähra som ähra[s] bör.

/22o(X) En god frii murare baktalar, eller förklenar aldrig sina Bröder,ock tåhl ei heller, att dett skier af androm, utan han förswarar i dettayttersta sin Broders ähra, och goda nambn. Skulle åter ämbnet waraemot ordens heder och säkerhet stridande, så söker han dok genomädelmodigt medlidande öfwerskyla de menskliga fehlen, dett gag-

97

nar orden som wet ingen wara fehlfrii född, och Hwem kan kastaförsta stenen.

/23oEn främmande och Besökande Broder emottages med största för-siktighet, och Examineras noga, Han släppes ingalunda in uti lo-gen, om han ei kan upwisa Brefwet af sin moderloge, eller har denwettenskap orden fordrar; samt kan genom teken etc etc etc helsa,och swara som murare på de frågor honom giöres, förhöret skier pådett wänligaste sätt, likaledes awertisseringen om afträde, ifall hanei igenkännes, som kan skie genom oeconomies loges föregifwandeetc etc etc§ detta ärende är så mycket angelägnare som ordens dyrbaraste He-lighet, frii, och säkerhet därpå beroor.§ finnes åter den Besökande wara god murare och hafwa de betygsom fordras, så införes och placeras han, med de Ceremonieler, somi orden äro Brukelige.

/24o(X) Wisa Frii murare föra hwar och en af sitt stånd i allmänheten,ett anständigt lefwnads sätt, ty ordens ähra beroo therinunder.

/25oalla de Paragrapher, som med ett sådant korss, X wid början ståteknade (som och ei angå logen, eller ordens oeconomie) måste warjenys antagen föreläsas, tillika med logens egna Stattuter och Förord-ningar; them han i öpen loge, straxt efter Reception och föreläsningenunderskrifwer.

/26o(X) Den Broder som antingen genom logens beslut, eller Statuterneblifwit pålagd någon plikt, eller sammanskått, skall wid påfordransådant genast ärlägga, men then ledamot, som sig ordens Stattuter,och logens beslut aldeles emotsättjer, och ei underkasta will, förhonom må logen genast tillsluten warda; och han sedan ei för leda-mot mera ärkiänd.

98

/27o(X) All rättegång och lagfart Fria murare emellan är dem oanstän-dig, och emot ordens dygdiga ändamåhl aldeles stridande, därförebör den Broder, som wet sig wara för när skiedt af någon i samhäl-let, mähla ärendet för någon af logens oficiantter eller Stormästaren.§ Skulle åter måhlet wara oeconomiskt, och af den beskaffenhet, attdett ei genom Brödernas kärliga förmedling kan debatteras, utanmåste wid domstohl sliktas, så bör dok bröderna under rättegångenei hysa någon personlig wrede eller bitterhet emot hwarannan utanlåta sielfwa saken tala, och för all ting ei företaga någott, som kundestöra, eller hindra den Broderliga kärleken och wänskapen, och dessewiga warelse.

Mina BröderWij willja lägga hela werlden för ögonen detta för största menniskiohopen okiända goda, som wåra dygdiga arbets stunder wärka, såhafwa wåra wisa och trogna Bröder allt ifrån Begynnelsen giort, ochalla äkta Frij Murare efter och giörandes warda till dess på lyktone,mureriet tillika med hela wärlds kroppen förgås och förwandlas tillsitt första inte.Ammen, dett ware sagt.och Skie \ ~~~ altså \

99

III En introduktion till studiet avfrimureriets ritualerHenrik Bogdan

InledningDet centrala för frimureriets verksamhet är dess initiationsriter. Detär i dessa riter som symboler och grundläggande värderingar, den såkallade Konungsliga Konsten, förmedlas till dess initiander, ellerrecipiender som de kallas inom det svenska frimureriet. I dennaartikel kommer jag att visa vad en initiationsrit är, hur den kommittill uttryck inom frimureriet, och därefter avsluta med ett par re-flektioner över forskningsläget om frimureriet i 2000-talets sen-moderna samhälle.1

Antropologer och religionsvetare har studerat initiationsriter iolika kulturer och historiska perioder och vi kan med stor säkerhetanta att användandet av initiationsriter i olika former går att spåra ialla historiska samhällen. Vi kan således finna denna typ av riter i deantika mysteriereligionerna, som till exempel Eleusismysterierna, ide gamla egyptiska och sumeriska religionerna, i olika naturfolksreligioner och så vidare, men vi finner även initiationsriter i de eta-blerade religionerna. Inom kristendomen har vi till exempel dopet,konfirmationen, ordination av präster et cetera, som av olika fors-kare anses vara initiationsriter. Bruket av initiationsriter är såledesmed allra största sannolikhet ett allmänmänskligt fenomen, mendet fyller olika funktioner i olika sammanhang.

Vad är då en initiationsrit? Ordet initiation kommer av latinetoch betyder ursprungligen ”att påbörja”, medan rit och ritual kom-mer av latinets ritus och ritualis. Det latinska ordet ritus betyder”sed” och används främst i juridiska och religiösa sammanhang.Rituale går att finna i exv. den första upplagan av Rituale Romanumfrån 1614, där ritual används för den text eller anvisning som gällerför religiösa handlingar.2

100

Under 1800-talet börjar ordet användas i Frankrike i sambandmed bland annat frimureriet – rituel maçonnique – som benämningpå frimureriets initiationsritualer. I frimureriska texter från 1700-talet används en rad olika ord som benämning på frimurerietsinitiationsritualer. Den tidigaste benämningen, the making of aMason, är hämtad från de medeltida föreskrifterna för operativamurare och är intressant nog även den benämning som Elias Ashmole(1617-1692) använder sig av i sin dagbok för att beskriva sin initie-ring i frimureriet den 16 oktober 1646: ”I was made a Free Masonat Warrington in Lancashire…”.3 Det vanligaste sättet att refereratill den frimureriska initiationen under 1700-talet var förutom detredan nämnda to make det kanske något mer banala to admit, ”attantaga” eller ”ta emot”.

Benämningen ”att recipiera” som används i Sverige kommerfrån Frankrike där det under 1700-talet var vanligt att kallainitiationen för réception, vilket vi till exempel finner i de två avslö-jande texterna Réception d’un Frey-Maçon (1737) och La RéceptionMystérieuse (1738). Verbet ”att initiera” används redan under 1700-talets första hälft i samband med de tre Johannesgraderna, som i tillexempel Masonry Dissected (1730) och Ahiman Rezon (1756). Un-der 1700-talets andra hälft börjar man i det engelskspråkigafrimureriet att använda sig av tre olika termer för de tre respektiveJohannesgraderna – make, pass och raise – något som levt kvar tillvåra dagar.

Rites de passage1909 publicerades en bok av Arnold van Gennep (1873-1957), LesRites de Passage, som har varit av avgörande betydelse för forskningenom initiationsriter och som än idag anses vara ett standardverk iämnet. Van Gennep presenterade en teori om att det finns en mängdolika typer av riter som har det gemensamma att de markerar passa-gen från ett gammalt stadium till ett nytt, så kallad passageriter ellerövergångsriter.4 Dessa riter följer en fast struktur bestående av trefaser, som även går att spåra i de flesta frimurarritualer. I den förstafasen separeras initianden från sitt tidigare stadium, eller ”sitt gamlajag”. Detta kan till exempel illustreras genom att officianterna klär

101

av initianden, tar av honom alla metaller som han bär, och att hanfår uppleva en symbolisk död och/eller födsel. I den andra fasensker själva initiationen och det är här som initianden tar del av säll-skapets esoteriska lära, så kallad sacra, som kan bestå av symboler,föremål, esoterisk kunskap eller myter och legender. Denna fas kän-netecknas av ett onormalt, eller liminellt tillstånd, där initiandenvarken tillhör det gamla eller nya stadiet. Detta kan illustreras ge-nom att officianterna klär sig i märkliga dräkter och bär hemskamasker, genom att initianden får bära ögonbindel eller på annat sättbli utsatt för mörker, och genom att han utsätts för starkdoftanderökelser och plötsliga ljud som högljudda smällar och rasslande ked-jor – kort sagt, olika tekniker används för att sätta initianden i ettsådant tillstånd att han eller hon blir receptiv för ritualens allvaroch syfte. Det viktigaste inslaget i denna fas är dock att initiandenutsätts för olika typer av prov som kan bestå av allt från att frågorställs som måste besvaras till att vissa specifika handlingar skall ut-föras som ofta kräver ett visst mått av mod. I denna fas förväntasäven initianden svära en ed som vanligtvis består av att man lovaratt aldrig avslöja sällskapets hemligheter, dess ritualer och att manlovar att anpassa sig efter de regler som råder i sällskapet. I dentredje och sista fasen upptas initianden i den nya gemenskapen.Han lär sig särskilda hemliga tecken och lösenord med vars hjälphan senare kan bevisa sig vara en initierad medlem. Dessutom kanhan få ett synligt tecken på att han genomgått initiationen i form avett särskilt klädesplagg eller märke som han senare bär. I vissa ex-trema fall kan initiationen markeras permanent genom till exempeltatueringar eller olika former av kroppsstympningar. Köns-stympningar kan förekomma i en del kulturer där passageriter mar-kerar övergången från barn till vuxen, som vanligtvis inträffar vidpuberteten. Puberteten behöver dock nödvändigtvis inte vara avfysisk art, utan kan istället fastslås på sociala grunder.

Det finns en rad olika sätt att dela in initiationsritualer i olikatyper, men den vanligaste indelningen är den som religionshistorikernMircea Eliade (1907-1986) gjorde. Eliade delade in initiationsritualeri tre grupper, eller trois grandes catégories d’initiation.5 Den förstagruppen består av initiation av barn in i de vuxnas värld. Denna typ

102

av initiation är enligt Eliade alltid i form av en passagerit. Den and-ra gruppen utgörs av initiation in i hemliga (eller snarare slutna)sällskap, och slutligen den tredje gruppen som består av initiationtill ett specifikt ämbete som till exempel shaman eller medicinman.Den tredje gruppens initiationer kännetecknas enligt Eliade av ettpsykologiskt stadium som kan kallas för extatiskt tillstånd som fram-kallas med hjälp av olika mystika tekniker eller hallucinogena väx-ter. Det är framförallt den andra gruppen av initiationsriter som ärintressant i samband med den frimureriska initiationen. Enligt Eliadesker initiation in i hemliga sällskap på frivillig basis, något som skil-jer denna grupp från den första där initiationen oftast är en nöd-vändig del av den sociala ordningen i samhället.

Vanligtvis kan en kandidat inte ansöka om att bli medlem i etthemligt sällskap, utan det är sällskapet som bjuder in kandidaten.Det främsta kännetecknet för hemliga sällskap är att de anser sigvara förmedlare av någon sorts hemlig kunskap som endast de ini-tierade får ta del av. Denna kunskap kan ibland handla om en dju-pare förståelse av den religion som utövas i det samhälle som säll-skapet verkar i, och ofta (men inte alltid) är medlemskapet begrän-sat till endast ett kön.

Det främsta problemet man möter då man studerar den littera-tur som behandlar hemliga sällskap är den oerhört stora mängd fe-nomen som ryms under beteckningen. Heckethorns inflytelserikabok The Secret Societies of All Ages and Countries från 1878, behand-lar så vitt skilda fenomen som de gamla mysterierna i Indien, Kina,Egypten, Grekland, hos Tempelriddarna, Rosenkorsarna och Fri-murarna, men även hos organisationer som Ku Klux Klan, den sici-lianska Maffian och de kinesiska Triaderna som ett enhetligt feno-men. Vi möter samma katalogartade uppräknande av vitt skilda or-ganisationer i moderna studier i ämnet, som i till exempel standard-verket Encyclopaedia of Religion från 1987.

Olika försök har gjorts för att dela in dessa så kallad hemligasällskap i olika typer eller klasser, som till exempel religiösa, mili-tära, vetenskapliga, civila, politiska, antisociala et cetera Även omflera av de organisationer som räknats upp onekligen kan klassassom hemliga sällskap kan man fråga sig om det är legitimt att an-

103

vända sig av termen då man diskuterar frimureriet. Enligt min me-ning bör man se till en organisations syfte för att kunna klassa denpå ett adekvat sätt. Frimureriet handlar främst om initiationer ochhar gjort det så långt tillbaka i tiden som vi har tillförlitliga källoratt tillgripa. Frimureriet bör benämnas som en initiatorisk organisa-tion och inte en hemlig organisation, framförallt om man ser tillfrimureriet såsom det ser ut idag.6

Detta betyder dock inte att det inte finns hemligheter inomfrimureriet, tvärtom kan vi redan i de tidigaste ritualfragmentenfrån slutet av 1600-talet se hur initianden svär att hålla frimurerietsritualer hemliga, och det var just detta hemlighetsmakeri som leddetill att många blev misstänksamma mot Frimurar Orden. Den förs-ta påvliga bullan författad mot frimureriet, In eminenti apostolatusspecula som utfärdades av påven Clemens XII (1652-1740) år 1738,riktade sin främsta kritik mot att frimurarna svor att inte avslöjasina ritualer.7 Detta var åtminstone den katolska kyrkans officiellakritik mot frimureriet, men det fanns antagligen underliggandepolitiska skäl till varför bullan utfärdades.

I takt med att det akademiska studiet av frimureriet har börjatetablera sig som ett viktigt forskningsområde, har en rad betydandefrimureriska arkiv (som tidigare var stängda) öppnats för forskare.Löftena om tystlåtenhet kvarstår dock i frimureriets ritualer men degäller i främsta hand de särskilda tecken, handtag, steg och ord somanvänds för att skilja mellan en initierad frimurare och en icke-initierad person. Denna öppenhet har sin främsta orsak i att defrimureriska ritualerna blivit publicerade ett oräkneligt antal gångeroch att man kommit till insikt om att det är lönlöst att försöka hållanågonting hemligt som går att finna i välsorterade bokhandlar ochbibliotek – och idag även på Internet. Många frimurare hävdar dockatt det inte spelar någon roll om ritualerna finns tillgängliga förallmänheten eftersom man inte kan läsa sig till själva upplevelsen avdem. Frimureriet är en praxis, det är något man tillämpar i prakti-ken genom utförandet av initiationsritualerna. Dessutom kan detvara positivt att ritualerna är kända eftersom man då kan bemötasådana befängda angrepp som att frimurarna dyrkar Satan, offrarbarn eller att frimureriet har en egen religion som är oförenlig med

104

till exempel kristendomen. Den främsta negativa aspekten är dockatt det många gånger är presumtiva frimurare som själva läser rituale-rna i förväg och därigenom förstör överraskningsmomentet i rituale-rna som är en viktig psykologisk aspekt av upplevelsen avinitiationen, som man ju endast kan uppleva en gång i detta liv.

Den frimureriska initiationenDen första frimurareorganisationen grundades officiellt år 1717 iLondon då fyra loger beslöt sig för att bilda den Första Storlogen,The Premier Grand Lodge. Vår kunskap om frimureriet under 1600-talet är begränsad, men vi vet att det förekom någon typ av initia-tion av icke-operativa murare runt om i England och Skottland.Det är vanligt att forskare gör åtskillnad mellan operativa och spe-kulativa frimurare, där de första utgörs av stenmurare och de senareav personer som inte har någon direkt koppling till yrket murare,men som använder sig av murarsymbolik i religiösa och filosofiskaspekulationer. Denna åtskillnad skall dock inte dras allt för långteftersom det sannolikt har funnits spekulativa drag hos operativamurare redan under tidig medeltid. Det är därför kanske mer pas-sande att tala om operativa respektive icke-operativa frimurare.8

Forskare är idag tämligen övertygade om att det modernafrimureriets rötter går att finna i de medeltida murargillena, menexakt hur denna koppling såg ut är en öppen fråga. De allra flestaforskare anser att övergången från operativt till icke-operativt fri-mureri var en gradvis process som hade sin orsak i att fler och flericke-operativa frimurare blev initierade i operativa loger tills det såsmåningom fanns loger som uteslutande bestod av icke-operativafrimurare. Andra hävdar dock att de rent icke-operativa logerna somuppstod helt enkelt var skapade av de icke-operativa frimurarnasjälva, och att de valde att använda sig av symboler och termer häm-tade från operativa murare eftersom det dels gav dem en känsla avtradition, men framförallt en historik att falla tillbaka på och där-med en legitimitet.

Sex år efter grundandet av den första Storlogen gavs Ordensförsta konstitution ut, Anderson’s Constitution från 1723. Denna kon-stitution ligger till grund för hela det moderna frimureriet runt om

105

i världen och i denna text finns en hel del intressant stoff. De vikti-gaste källorna som Anderson’s Constitution grundar sig på är de såkallad Old Charges, medeltida regler och förordningar för operativamurare. Dessa regler beskriver i detalj hur murarna skall förhålla sigtill varandra, till den världsliga makten och till kyrkan. I dessa tex-ter kan man dessutom finna den indelning av murare i tre klassersom ligger till grund för det universella S:t Johannesfrimureriet –lärling, medbroder och mästare (the Craft degrees). Det står dockmycket lite om hur man går till väga rent praktiskt för att skapa enlärling, medbroder eller mästare. Den äldsta källan vi har omfrimureriets initiationsritualer är ett manuskript från 1696 (TheEdinburgh Register House MS.) som beskriver de två grader som an-vändes under denna tid. Från perioden 1700 fram till ca. 1725 finnsdet ett antal manuskript som beskriver dessa två tidiga ritualer.9

Dessa tidiga manuskript visar hur frimureriet gradvis utveckladesfrån ett system med endast två grader, för att slutligen under 1720-talet få sin nuvarande indelning i tre grader. Förutom dessa manus-kript finns det en handfull tryckta källor från 1720-talet som be-skriver frimureriets tidigaste ritualer, som exempelvis A Mason’s Exa-mination (1723) och The Grand Mystery of Free-Masons Discover’d(1724).10

Kunskapen om hur initiationsritualerna utvecklades under1700-talet grundar sig främst på tryckta ”avslöjanden” av frimurerietsom blev ytterst populära – framförallt bland frimurare själva. Manbör givetvis ställa sig frågan hur pass tillförlitliga dessa texter är somkällor till vår förståelse av frimureriets ritualer, men forskare anseratt de många gånger är förvånansvärt tillförlitliga.11

Den äldsta tryckta källan i vilket frimureriets tre grader be-skrivs för första gången är Samuel Prichards Masonry Dissected från1730.12 I denna text skildras frimureriets tre grader genom frågoroch svar som är utformade på ett sådant vis att den fiktive personsom besvarar frågorna därigenom bevisar sig tillhöra respektive grad,det vill säga i så kallad katekesform. Det är även i denna text somlegenden om Hiram, eller Adoniram som han kallas i det svenskafrimureriet, för första gången beskrivs i detalj. Masonry Dissectedblev oerhört populär och inte färre än tjugo upplagor av denna text

106

kom ut fram till 1760. Storlogens svar på dessa avslöjande texterhar ibland beskrivits som panikartat. I ett försök att förhindra be-dragare från att ta sig in på logemöten bytte man första och andragradens ord med varandra och man tycks även ha gjort vissa föränd-ringar i ritualerna. Dessa förändringar kan ha varit en bidragandeorsak till att en konkurrerande Storloge grundades 1751, the AntientsGrand Lodge. Den främsta kritiken som denna nya storloge riktademot den första storlogen var att den inte höll sig till de gamla ur-sprungliga ritualerna – därav anledningen till att the Antients kal-lade medlemmarna i den första storlogen för the Moderns. De tvåstorlogerna konkurrerade om herraväldet över frimureriet som nuhade spridit sig över hela Europa och över stora delar av resten avvärlden. 1813 grävdes dock stridsyxan ner och the United GrandLodge of England grundades.

Frimureriets två första grader grundar sig i princip på det lillaman visste om det medeltida sättet varpå nya medlemmar upptogs imurareskrån. Utvecklandet frimureriets tregradssystem skedde somen gradvis process under 1700-talets tre första decennier. En tidiguppfattning är att mästaregraden utvecklades från ämbetet som log-ens Master of the Chair, eller Ordförande Mästare, det vill säga ritual-ens huvudofficiant. Ämbetet som Ordförande Mästare var underdenna tid (precis som fortfarande är fallet i de flesta av dagens fri-murarsystem) tidsbegränsat till ett år, och det växte således fram enstor grupp frimurare som fick titeln Past Master. Enligt denna upp-fattning kom gruppen att betraktas som innehavare av en tredjegrad, mästaregraden. Idag ser forskare annorlunda på utvecklingenav tregradssystemet som man anser uppkom genom att lärlinge-graden delades upp i två grader, så att en medbrodersgrad kom attföras in mellan lärlingegraden och mästaregraden.13

Om man ser till innehållet av avslöjandena av frimureriets ”hem-ligheter” under 1700-talets första hälft är det två aspekter som ärsärskilt iögonfallande. Dels är redogörelser för frimureriets traditio-nella eller mytologiska historia ständigt återkommande, dels finnervi beskrivningar av frimureriets initiationsritualer. Vid en gransk-ning av dessa texter är det uppenbart att det som av deras författareuppfattas vara frimureriets hemligheter är det endast initiationsrite-

107

rna och de särskilda lösenord, handtag och tecken som anses varahemliga. Vi finner således aldrig några anspråk på avslöjanden avnågon speciell frimurerisk ”hemlig lära” eller ”esoterisk kunskap”.Detta är i sig viktigt att ha i åtanke, för under andra hälften av1700-talet och framåt i historien, ända fram till våra dagar, har detpublicerats mer eller mindre fantasifulla försök till att lura lättrognaläsare (och framförallt köpare) om vad ”frimurarnas innersta hem-lighet” är. Tonen i avslöjandena om frimureriets ritualer är oftastironisk och det är vanligt förekommande att man frågar hur det kankomma sig att bildade personer kan finna något värde i ”sådanabarnsliga ritualer”. De mer konspiratoriskt lagda författarna hävdarmed bestämdhet att frimurarna döljer sig bakom ett löjes skimmerför att därigenom inte dra till sig alltför stor uppmärksamhet efter-som de inte vill att allmänheten skall få reda på vad de ”egentligen”sysslar med – vad detta skulle vara är man dock inte lika tydlig på.Författaren till La Réception Mystérieuse (1738) skrev bland annatföljande om frimurarna:

Om de betraktas ytligt & utifrån deras yttre skepnad, ter sigdetaljerna för detta sällskaps, vars ökändhet är världsomfattande,frågor & svar tråkiga, men man kan utan förmätenhet säga att idet underliggande finns dolt någon typ av hemlighet som ärogenomtränglig för den stora majoriteten av dess Medlemmar.14

Den kanske allvarligaste kritiken mot frimureriet under dennatid, framförallt på kontinenten, är av politisk natur. Det finns enrad olika exempel på hur man riktat kritik mot att frimureriet skulleha varit inblandat i politiska intriger riktade mot staten, och det ärtill exempel vanligt än idag att försöka koppla frimureriet till denamerikanska revolutionen från 1776 och den franska från 1789.Denna typ av kritik tenderar dock ofta att bortse från att historienaldrig är svart och vit utan tvärtom komplex, och att vår förståelseav historiska skeenden är beroende av de frågor vi ställer till dethistoriska materialet. Då det gäller de två ovannämnda exemplenstämmer det att enskilda frimurare var inblandade och i vissa falldrivande bland revolutionärerna, men samtidigt finner vi frimurarepå ledande positioner bland motståndarna till dessa revolutioner.Dessutom är det viktigt att understryka att frimureriet inte är ett

108

enhetligt fenomen på det sätt som många kritiker till frimurerietgenom århundradena hävdat att det är. Frimureriet har sett olika uti olika länder och många gånger finns det olika inriktningar ochvarianter av frimureriet i ett och samma land vid samma historiskatidpunkt. Dessutom måste man ställa sig frågande till slutsatsen atten historisk persons medlemskap i Frimurar Orden nödvändigtvisär talande för Frimurar Orden i sig. Om det är någonting historienvisar så är det att om en konflikt uppstår där en frimurare måstevälja mellan Orden och staten kommer Orden oftast i andra hand.Talande exempel på detta går att finna i de krig där frimurare fun-nits på båda sidor och kämpat mot varandra trots sina eder ombrödraskap – samtidigt som det finns goda exempel på att enskildamedlemmar faktiskt valt att hjälpa en medbroder trots att de for-mellt är fiender.

Den konungsliga konstenUnder slutet av 1730-talet kommer en ny våg av avslöjanden avfrimureriets ritualer, men denna gång skildrar de i huvudsak detfranska frimureriet.15 Skillnaden mot de engelska texterna är fram-förallt att de inte längre enbart är i katekesform och att de ger ossmycket mer information om hur ritualerna faktiskt utfördes. Dess-utom innehåller de noggranna beskrivningar av hur måltider ochskålar skall utföras. Precis som fallet är med de tidigare engelskaavslöjandena framgår det tydligt att det är frimureriets ritualer somanses utgöra frimureriets hemligheter – det är alltså inte en hemliglära eller liknande som man har för avsikt att avslöja. Då man gran-skar dessa tidiga versioner av de frimureriska ritualerna är det in-tressant att notera att de tidiga frimurarna själva uppenbarligen an-såg sina ritualer utgöra Ordens hemlighet, eftersom det uttryckli-gen betonas i ritualtexterna att det är ritualerna som utgör det somskall hållas hemligt. Vidare uppfattade de frimureriet som en Kon-ungslig Konst, Royal Art, vilket ibland lett till man velat kopplafrimureriets initiatoriska system till alkemin som av alkemister kal-las den Konungsliga Konsten.

Alkemin har sina rötter i den hellenistiska världen i århundra-dena kring vår tideräknings början och det framgår tydligt, till ex-

109

empel hos Zosimus från Panopolis, att alkemin redan under dennatid kunde uppfattas ur ett andligt perspektiv. Grundtanken i alkeminär att all materia utgörs av fyra element – jord, luft, eld och vatten –och att dessa tillsammans utgör, eller sammanhålls av, ett femte ele-ment som ibland kallas eter. Genom att ta oädla metaller som blyoch koppar och bryta ner dessa ansåg man sig kunna återskapaurmaterian, Prima Materia, som bestod av de fyra elementen i full-ständig balans. Denna urmateria kunde antingen vara i fast form,De Vises Sten, eller flytande, Elixir. Alkemisten ansågs därefter kunnage den oädla metallen en ny form, oftast i guld eller silver. Denandliga riktningen bland alkemisterna såg förädlandet av metallersom en parallell process till ett andligt förädlande av alkemistensjälv. Alkemisternas guld var inget annat än en förening med Gud,en Unio Mystica. För alkemisten var förädlandet av orena metalleren del av den naturliga utvecklingen eftersom man ansåg att allametallers naturliga tillstånd är guld. Djupt inne i underjorden mog-nar oädla metaller långsamt till ädlare och ädlare form för att slutli-gen bli till guld. Vad alkemisten trodde sig göra var helt enkelt attpåskynda denna utveckling. Från renässansen och framåt blevåtskillnaden mellan dem som tolkade alkemin som en andlig pro-cess, och dem som enbart såg den som en materiell ”vetenskap”, alltmer tydlig. De andliga uttolkarna av alkemin såg sig själva som ini-tierade i en hermetisk vetenskap och hade inte mycket till övers förde alkemister som endast var ute efter att skapa guld.

Då man granskar den alkemistiska processens uppbyggnad slåsman av likheterna med van Genneps trefasuppdelning av passageri-ter. Som jag inledningsvis har nämnt ansåg van Gennep att enpassagerit består av en del där initianden skiljs från sitt gamla jag,en del där han är så att säga ”varken eller”, eller betwixt and betweensom en forskare uttryckt det (där själva initiationen äger rum), ochslutligen en del där han sammansmälter med sitt nya jag eller sta-tus.16 Inom alkemin finner vi tre stadier som tämligen väl motsva-rar passageritens tre faser. Det första stadiet i den alkemistiska pro-cessen kallas Nigredo, eller det svarta stadiet. I detta stadium smälteralkemisten ner den orena metallen och detta illustreras ofta ialkemistiska bilder med kistor, dödskallar, lik, korpar, avrättningar

110

eller andra symboler som för tankarna till det gamla jagets död. Detandra stadiet, Albedo eller det vita stadiet, kännetecknas av symbo-ler som hänsyftar till en rening, såsom till exempel hur man tvättartyger, människor som badar et cetera Den fysiska tolkningen avdetta är att alkemisten renar den nedsmälta metallen och får de fyraelementen i fullkomlig balans. Den metafysiska eller andliga tolk-ningen är att alkemisten renar sig själv från lägre eller ”orena” drif-ter. Det är även vanligt att man i bilder som illustrerar detta sta-dium kan se hur en vit duva, eller ett litet moln, lämnar det somrenas. Detta kan tolkas antingen som att det är det femte elementetsom lämnar de övriga fyra elementen för att därigenom möjliggöraatt de kommer i balans, eller att alkemistens själ måste separerasfrån det lägre jaget så att det blir möjligt att få distans till de aspek-ter som man vill bli av med. I det tredje och sista stadiet, Rubedo,det röda stadiet, återförs det femte elementet till den nu ädla metal-len, ofta i form av att den vita duvan återvänder, eller att ett regnfaller över den renade materien. Det är även vanligt att detta sta-dium illustreras genom ett bröllop mellan en kung och en drott-ning – det så kallad alkemistiska bröllopet. Det är en öppen frågavilken påverkan som alkemin haft på det tidiga frimureriet, menvad vi däremot med säkerhet vet är att den andliga alkemin blev ettviktigt inslag i de nya frimurargraderna som skapades under andrahälften av 1700-talet – de så kallad höggradsritualerna.

Skotska grader och tempelriddaregraderDet gemensamma för frimureriet runt om i världen idag är de treförsta graderna, S:t Johannesfrimureriet eller The Craft. Därutöverfinns det en mängd olika så kallade höggrader som kan ses somvidareutvecklingar av olika aspekter av de tre grundgraderna.17 Of-tast är dessa grader sammanfogade i särskilda system, eller riter, somtill exempel det Svenska Systemet i Norden och norra delarna avTyskland, eller The Ancient and Accepted Scottish Rite med sina 33grader som är det mest utbredda systemet i den frimureriska värl-den. Johannesgraderna kallas ofta det blå frimureriet, Blue Lodges,medan de högre graderna vanligtvis refereras till som röda gradereller loger.

111

Exakt när, hur och varför de tidigaste höggraderna uppkom ärfortfarande oklart, men de flesta forskare anser att de tidigaste rituale-rna av denna typ uppkom runt år 1730 på de brittiska öarna menatt utvecklingen och spridandet av höggradiga ritualer framföralltsker i Frankrike under perioden 1730 – 1760. Efter denna periodkan vi se hur olika höggrader börjar sammanfogas i mer eller min-dre enhetliga system och hur man administrativt försöker få ord-ning på den uppsjö av olika system som är i bruk i Frankrike, menäven i andra delar av Europa. Ett fåtal forskare anser att den förstahöggraden egentligen utgörs av den tredje eller mästaregraden efter-som den skiljer sig så markant från de två första graderna genomframförallt sin mytiska berättelse om Adoniram. Andra forskarnaanser dock att det är Royal Arch Degree som är den första höggradeni egentlig mening. Denna grad blir en etablerad del av det engelskafrimureriet under 1740-talet och räknas idag bland brittiska frimu-rare i praktiken som frimureriets fjärde grad. Den uppfattades ti-digt som The completion of the Craft, det vill säga att den avslutarvad mästaregraden lämnar ofullbordat.18 Det var framförallt i TheAntients Grand Lodge (som generellt sett var mer konservativ i sinsyn på införandet av nya element i initiationsritualerna än vad TheModerns anses ha varit) som denna ritual praktiserades och dettahar lett till en del spekulationer om att denna grad egentligen intevar någon ny grad, utan att den var lika gammal som mästaregraden.Det var vanligt bland forskare under 1800-talet att argumentera föridén om att legenden om Adoniram och det mytologiska stoff vifinner i Royal Arch utgjordes av en enhetlig muntlig tradition hos demedeltida operativa murarna, och att även senare höggradiga ritua-ler hämtat stoff från denna idag förlorade muntliga tradition.19

Denna teori har under 1900-talet mötts av skarp kritik p.g.a. att detinte finns några som helst historiska belägg för förekomsten av ensådan muntlig tradition, och forskare är idag således benägna att sehöggradsriterna som rena innovationer.

De viktigaste inriktningarna av höggradsfrimureriet under1700-talet var de skotska graderna och tempelriddaregraderna. Deskotska graderna kan tidigast beläggas i London år 1733, medantempelriddaregraderna antagligen har sitt ursprung i Paris omkring

112

år 1737.20 Skotska grader är framförallt inriktade mot uppförandetav ett nytt tempel, medan tempelriddaregraderna är kopplade tillden medeltida Tempelriddarorden som grundades under 1100-ta-let som en militär orden. Ordens främsta uppgift var att skyddapilgrimer på deras färd i det heliga landet, Outremer, från kusten tillJerusalem och andra pilgrimsmål. Tempelriddarorden blev snabbten mäktig organisation och dess krigarmunkar ansågs vara kristen-domens skickligaste krigare under tvåhundra år. I början av 1300-talet genomfördes vad som kan liknas vid en kupp mottempelriddarna under ledning av den franske kungen Filip den Sköne(1268-1314) tillsammans med påven Clemens V (1264-1314).Tempelriddarnas borgar och egendomar konfiskerades runt om iEuropa och tempelriddarna själva ställdes inför rätta anklagade förbland annat kätteri och homosexuella förbindelser. I rättegångarnaframkom det att tempelriddarna dyrkade ett egendomligt huvudsom kallades Baphomet, vilket tolkades som Mahomet, ellerMohammed. Ordens Stormästare, Jacques de Molay (1244-1314),brändes på bål tillsammans med andra ledande riddare. I en delländer var man dock tveksam till förföljelsen av Tempelriddarorden,och i Portugal bytte orden helt enkelt namn till Kristi Orden, och iEngland upplöstes orden utan någon förföljelse mot enskilda rid-dare. Forskare är idag tämligen ense om att anledningen till Filipden Skönes angrepp mot orden främst berodde på att han villekomma åt ordens rikedomar, och att han såg tempelriddarna somett hot mot hans auktoritet i Frankrike. Det intressanta i nuvarandesammanhang är dock att det växte fram en mängd myter omtempelriddarna, som till exempel att de hade överlevt på olika un-danskymda platser runt om i Europa och att de lyckats föra med sigstora delar av sin skatt. Vidare spekulerades det om tempelriddarnahade fört med sig någon typ av hemlig kunskap från sin tid iOutremer.

Under början av 1700-talet rådde ett intensivt intresse i Frank-rike för allt som hade med medeltida riddare och korsfarare att göra,och i synnerhet för tempelriddarna. Det är därför kanske inte såmärkligt att en stor del av de högre graderna kom att kallasRiddargrader, som till exempel Riddare av Öst och Väst, Riddare av

113

Solen och så vidare Vi är idag säkra på att idén om att frimurarnaegentligen utgörs av Tempelriddarorden som överlevt i Skottlandframförallt kan kopplas till en person – Andreas Michael Ramsay(1686-1743).21 Ramsay var Talman i logen Le Louis d’Argent i Pa-ris, vars Ordförande Mästare var Charles Radclyffe (1693-1746).Det var Radclyffe som initierade Axel Wrede-Sparre (1708-1772)år 1731 som sedermera kom att grunda den första logen i Sverige1735. År 1737 gav Radclyffe Carl Fredrik Scheffer (1715-1786)fullmakt att öppna en eller fler loger i Sverige. Samma år höll Ramsayett tal som idag anses vara en milstolpe i frimureriets historia, efter-som det var avgörande för spridandet av tempelriddarefrimureriet.Detta tal gavs antagligen som talmanstal till nya S:t Johanneslärlingaroch det publicerades vid ett flertal tillfällen under slutet av 1730-talet. Det är viktigt att betona att Ramsay i sitt tal aldrig nämnerTempelriddarorden vid namn, men de flesta forskare menar attRamsay hänsyftar på orden implicit. I sitt tal hävdade Ramsay blandannat följande:

Vid tiden för Korstågen i Palestina förenade sig många prinsar,adelsmän, och medborgare med varandra, och svor att återupp-rätta de Kristnas Tempel i det Heliga Landet, och att föresättasig att föra tillbaka deras arkitektur till dess första institution. Dekom överens om flera urgamla tecken och symboliska ord somde hämtade från religionens brunn med vars hjälp de skulle kännaigen varandra bland hedningar och Saracener. Dessa tecken ochord meddelades endast till dem som heligt svor, och ibland tilloch med vid altarets fot, att aldrig avslöja dem. Detta heligalöfte var således inte en avskyvärd ed, som den har kallats, utanett respektabelt band för att förena Kristna av alla nationaliteteri ett brödraskap. En tid därefter formade vår Orden ett näraband med Sankt Johannes Riddarna av Jerusalem. Från och meddå har våra Loger tagit namnet Sankt Johannes Loger.22

Skotska grader och tempelriddaregrader blev oerhört populäraunder 1700-talet och är idag en integrerad del av det internationellafrimureriet. Man kan fråga sig varför tanken om tempelriddarnasöverlevnad tedde sig så attraktiv för de tidiga frimurarna. Det finnsflera svar på denna fråga, men de två främsta anledningarna varantagligen dels det redan nämnda ivrandet för Tempelriddarorden,

114

dels den legitimitet och tradition som var förknippad med frimurerieti Skottland. Det skotska frimureriet har under senare år kommit attframträda som allt mer betydelsefullt för utvecklingen av det icke-operativa frimureriet under 1600-talet och tidigt 1700-tal, och deäldsta källorna vi har om frimureriets ritualer kommer från Skott-land. Det är fortfarande oklart vilken ställning det skotska frimureriethade gentemot det engelska under tidigt 1700-tal, men vi vet attdet fanns något som kallades Skotska loger vars medlemmar träffa-des i London redan under 1730-talet. Vi vet också att man i dessaloger hade en grad som kallades Skotsk Mästare och att man vartvungen att ha mästaregraden för att kunna ta denna grad. Tyvärrvet vi väldigt lite om innehållet i graden och det finns inga somhelst belägg för att man i dessa loger skall ha närt tanken om attfrimureriet i Skottland härstammade från de medeltidatempelriddarna.

Skotskt frimureri är tätt sammankopplat med det Svenska Sys-temet, och tempelriddartraditionen går som en röd tråd genom helasystemet. Det är intressant att notera att frimureriet i Sverige redanfrån början har haft denna koppling och att en av de tidigastereferenserna till skotskt frimureri i Europa är just i samband medSverige – Charles Radclyffe skall ha skickat två skotska ritualer tillSverige redan år 1737, något som återstår att verifiera.

Studiet av frimureriet i 2000-taletSamtidigt som studiet av frimureriet har börjat etablera sig som ettakademiskt ämne kan man konstatera att det fortfarande finns vik-tiga aspekter av frimureriet som ännu inte har uppmärksammats urett akademiskt perspektiv. De forskare som ägnar sig åt frimureriettenderar att studera frimureriets historia, vilket tyvärr ofta gör attman bortser från det faktum att frimureriet är ett i allra högsta gradlevande fenomen med hundratusentals medlemmar runt om i värl-den. Vilken typ av medlemmar finns det idag? Hur skiljer sigfrimureriet mellan olika system och olika länder idag? Vilka reli-giösa och moraliska frågor är det som betonas inom dagens frimu-reri? Hur anpassar sig frimureriet till dagens samhälle som känne-tecknas av modernism, sekularisering och globalisering? För att

115

kunna besvara dessa och andra liknande frågor krävs det att forsk-ning bedrivs i hur frimureriet ser ut idag, och inte enbart hur dethar sett ut tidigare genom historien.

Utan att kunna åberopa någon forskning i ämnet (då den sak-nas) kan vi se en generell trend inom frimureriet i Sverige där med-lemsantalet stadigt har sjunkit under 1900-talet. Det minskade med-lemsantalet avspeglar dock situationen i mindre orter, medan det istorstäderna tycks vara en god tillströmning av nya medlemmar.Orsakerna till dagens situation är givetvis ett flertal men man bör sedenna utveckling som en bild av vad som sker i samhället i stort.Olika religiösa institutioner som till exempel Svenska Kyrkan upp-lever ett likartat minskat intresse från allmänheten och man harmånga gånger skyllt denna utveckling på att samhället harsekulariserats. Tvärt emot vad som tycks vara en vanligt förekom-mande uppfattning, innebär inte sekularisering att samhället ge-nomgår ett förvärldsligande, att religiösa åskådningar mer och merförlorar sin roll hos den moderna människan. Vad som har skett äratt traditionella religiösa institutioner, och i viss mån traditionellareligioner i sig, fått minskad betydelse för allmänheten. Detta inne-bär dock inte att gemene man inte längre kan uppfattas som reli-giös, utan att han istället söker alternativa religiösa svar. Dagensglobaliserade samhälle erbjuder den religiöst sökande individen ettrikt utbud av alternativa svar på människans grundläggandeexistentiella frågor.

Ett tydligt exempel på detta är den flora av religiösa yttringarsom ofta refereras till under den övergripande benämningen NewAge. Kännetecknande för New Age är det fokus som läggs på indi-viden och på religiösa upplevelser. Individen står i centrum och detär han eller hon som själv avgör vilka religiösa komponenter somskall ingå i den personliga religion som man strävar efter. En vanligtåterkommande bild av det religiösa utbudet såsom det kommer tilluttryck inom New Age är liknelsen vid ett smörgåsbord. Från dettabord kan individen fritt välja de religiösa tekniker och åskådningarsom bäst stämmer överens med dennes personliga preferenser. Fors-kare har dock pekat på att möjligheterna till val inte är så fri som detkan tyckas, eftersom det endast är inom ramarna för det religiösa

116

utbudet som valet är fritt. Fokusen på religiösa upplevelser kan varaen av anledningarna till det eklektiska användande av vitt skildareligiösa tekniker som är vanligt förekommande bland utövare avNew Age. Om man skall försöka sig på att göra en förenklad be-skrivning av den mångfacetterade religiositet som New Age repre-senterar kan man hävda att den är ett uttryck för en utpräglad syn-kretism, dock på västerländska premisser. Vitt skilda religiösa tradi-tioner blandas med varandra och nya traditioner uppstår. Detta ärdock inget nytt fenomen i historien, och ett visst mått av synkre-tism råder ständigt i alla kulturer. Vissa perioder i historien uppvi-sar emellertid ett intensifierat synkretistiskt möte mellan olika kul-turer, av vilka den hellenistiska världen århundradena kring vårtideräknings början och renässansen under slutet av 1400-talet bru-kar lyftas fram som tydliga exempel. Idag upplever vi återigen en fasav intensifierad synkretism.

En av de viktigaste influenserna på New Age är den västerländ-ska esoterismen som även har påverkat frimureriet, särskilt i de hö-gre graderna. Frimureriets initiationsritualer ter sig i sammanhangetattraktiva. Här möts frimuraren av inte endast starka upplevelser,utan framförallt av en strävan efter självkännedom. För frimurarenär initiationen en resa in sig själv, där officianterna står för olikaaspekter av jaget och jagets möte med det gudomliga. I den frimureri-ska litteraturen finner vi ofta anspelningar på att frimureriet går attlikna vid de antika mysteriereligionerna och man pekar gärna på attdet antika mottot om att lära känna sig själv i allra högsta grad ävengäller inom det frimureriska templets väggar. Ramsay sade i sitt tal1737 ”Ja, mina herrar, de kända festivalerna för Ceres i Eleusis, Isisi Egypten, Minerva i Athen, Urania bland Fenicierna, och Diana iSkytien var förenade med våra”.23

Om man ser till vad kännetecknar modern andlighet, som ex-empelvis fokus på individen och religiösa erfarenheter, kan man seatt frimureriet genom sina initiationsriter har mycket att erbjudadagens andliga sökare. Dessutom skall man inte förringa det fak-tum att Frimurar Orden med sina snart trehundra år är västerlan-dets äldsta initiatoriska orden, och att sökandet efter traditioneroch historiska rötter tycks vara ett svar mot modernismens relativi-

117

serande av andliga värderingar och religiösa symboler. I vilken ut-sträckning frimureriet fyller en funktion som motvikt mot modernis-men är dock något som vi endast kan spekulera i eftersom ingenforskning har bedrivits i ämnet. Det är dock viktigt att betona attfrimureriet aldrig har varit ett enhetligt fenomen, utan snarare harkännetecknats av en rik mångfald och variation, och allt talar för attdenna mångfald är gällande än idag. Det akademiska studiet avfrimureriet på 2000-talet står således framför ett inte bara i stortsett outforskat forskningsfält, men även ett rikt varierande fält somberör grundläggande frågor om andlig identitet och religiös föränd-ring i vårt senmoderna samhälle.

LitteraturAbraham, Lyndy A Dictionary of Alchemical Imagery. Cambridge Univer-sity Press, Cambridge 2001.

Bogdan, Henrik From Darkness to Light – Western Esoteric Rituals of Initia-tion. Skrifter utgivna vid institutionen för religionsvetenskap, Göteborgsuniversitet, Göteborg 2003.

Broek, Roelef van den & Hanegraaff, Wouter J. Gnosis and Hermeticismfrom Antiquity to Modern Times. State University of New York Press, NewYork 1998.

Carr, Harry The Collected “Prestonian Lectures” 1925-1960. The QuatuorCoronati Lodge No. 2076, London 1967

— The Early French Exposures. The Quatuor Coronati Lodge No. 2076,London 1971.

Eliade, Mircea Rites and Symbols of Initiation - The Mysteries of Birth andRebirth. Spring Publications, Dallas 1995

Faivre, Antoine Access to Western Esotericism. State University of New YorkPress, New York 1994.

— & Hanegraaff, Western Esotericism and the Science of Religion. Peeters,Leuven 1998.

Fontaine, Jean La Initiation - Ritual Drama and Secret Knowledge Across theWorld. Penguin Books, Harmondsworth 1985.

Hamill, John The Craft – A History of English Freemasonry. Crucible,Wellingborough, Northamptonshire 1986.

Hanegraaff, Wouter J “Empirical Method in the Study of Esotericism” iMethod & Theory in the Study of Religion, Volume 7-2 (1995).

118

— New Age Religion and Western Culture. Esotericism in the Mirror of SecularThought. State University of New York Press, New York 1998.

Heckethorn, Charles W. The Secret Societies of all Ages and Countries. Uni-versity Books, New York 1966.

Jackson, A. C. F. English Masonic Exposures 1760 – 1769. Lewis Masonic,London 1986.

— Rose Croix. The History of the Ancient and Accepted Rite for England andWales. Lewis Masonic, Addlestone, Surrey 1993.

Kervella & Lestienne “Un haut-grade templier dans des milieurx stuardistesen 1750: L’Ordre Sublime des Chevaliers Elus” i Renaissance Traditionelleno. 112 (1997).

Knoop, Douglas & Jones, G. P. The Genesis of Freemasonry. An Account ofthe Rise and Development of Freemasonry in its Operative, Accepted, andEarly Speculative Phases. Manchester University Press, Manchester 1947.

Knoop, Douglas; Jones, G. P.; Hamer, Douglas Early Masonic Pamphlets.Manchester University Press, Manchester 1945.

— The Early Masonic Catechisms. Manchester University Press, Manchester1963.

Mollier, Pierre “Des Francs-Maçons aux Templiers: Aperçus sur laconstitution d’une légende au Siècle des Lumières”, in Symboles et Mythesdans les mouvements initiatiques et ésotériques. Paris 1999.

— “L’<<Ordre Écossais>> à Berlin de 1742 à 1751” in Renaissance Tradi-tionelle 131-132, 2002

Snoek, J.A.M. Initiations. A Methodological Approach to the Application ofClassification and definition Theory in the Study of Rituals. Dutch EfficiencyBureau. Pijnacker 1987.

— “On the Creation of Masonic Degrees: a Method and its Fruits” inFaivre & Hanegraaff (eds.) Western Esotericism and the Science of Religion1998.

— “The Evolution of the Hiramic Legend from Prichard’s MasonryDissected to the Emulation Ritual, in England and France” in Symboles etMythes dans les mouvements initiatiques et ésotériques (XVIIe - XXe siècles):Filiations et emprunts (ARIES). Paris 1999.

— “A Manuscript Version of Hérault’s Ritual” in Caron, Godwin,Hanegraaff & Vieillard-Baron (eds.) Ésotérisme, Gnoses & ImaginaireSymbolique: Mélanges offerts à Antoine Faivre. Peeters, Leuven (2001).

— “Printing Masonic Secrets: Oral and Written Transmission of the

119

Masonic Tradition” i Bogdan, Henrik (red.) Alströmersymposiet 2003. Gö-teborg 2003.

Stevenson, David The Origins of Freemasonry. Scotland’s century 1590-1710.University of Cambridge Press, Cambridge (1988) 2001.

— “James Anderson: Man & Mason” i Heredom. The Transactions of theScottish Rite Research Society. Volume 10, 2002.

Turner, Victor The Ritual Process. Structure and Anti-structure. Aldine deGruyter, New York 1995.

Turner, Victor “Betwixt and between: The liminal period in rites de pas-sage”, i Symposium on new approaches to the study of religion: Proceedings ofthe 1964 Annual Spring Meeting of the American Ethnological Society, (red.)J. Helm. American Ethnological Society: Seattle, 4-20.

Van Gennep, Arnold Les Rites de Passage. Émile Nourry, Paris 1909.

Vibert, Lionel “The Development of the Trigradal System” i Carr, TheCollected “Prestonian Lectures” 1925-1960 (1967).

— “The Evolution of the Second Degree” in Carr, The Collected “Preston-ian Lectures” 1925-1960 (1967).

Weckman, George “Secret Societies” i Eliade (red.), Encyclopaedia of Reli-gion, Vol. 13. Macmillan Publishing Company, New York 1987.

Noter1 En något annorlunda version av denna text har getts ut i Frimureri-ska Forskargruppen i Göteborgs skriftserie (nr 1) hösten 2006, med titelnMellan passaren och vinkelhaken: Om den frimureriska initiationen.2 För en diskussion om begreppen rit och ritual, se Asad, “Toward aGenealogy of the Concept of Ritual” (1993); Boudewijnse, “TheConceptualization of Ritual” (1995), “British roots of the concept of ri-tual” (1998); Bremmer, “‘Religion’, ‘Ritual’ and the Opposition ‘Sacredvs. Profane’” (1998); Snoek, Initiations (1987); Bogdan, From Darkness toLight (2003), sid. 37-41.3 Ashmole skrev I sin dagbok den 16 oktober: “I was made a Free Masonat Warrington in Lancashire, with Coll: Henry Mainwaring of Karingchamin Cheshire.” Ashmole, Texts 1617-1692 (1966), Vol. II, sid. 395. Ashmolesdagboksanteckning är viktig eftersom den utgör den äldsta privata källantill att en person har blivit frimurare.4 Bogdan, From Darkness to Light (2003), sid. 41-46.5 Eliade presenterade denna uppdelning redan 1964 i artikeln

120

”L’Initiation et le monde moderne”, och den återkom exempelvis i hansbok Rites and Symbols of Initiation och i den inflytelserika Encyclopaedia ofReligion (1987).6 Bogdan, From Darkness to Light (2003), sid. 52-66.7 För den latinska texten, samt en engelsk översättning, av “In Eminenti”se Mellor, Our Separated Brethren the Freemasons (1964), sid. 156-160.8 Stevenson, The Origins of Freemasonry (2001), sid. 9-12.9 Dessa manuskript är: Chetwode Crawley MS. (ca. 1700); Sloane MS.3329 (ca. 1700); Dumfries No. 4 MS. (Ca. 1710); Trinity College, Dublin,MS. (1711); Institution of Free Masons (ca. 1725); samt Graham MS.(1726). Samtliga manuskript finns återgivna i Knoop, Jones och Hamer(red.) The Early Masonic Catechisms (1963).10 Dessa tidiga tryckta källor finns återgivna i Knoop, Jones och Hamer(red.) The Early Masonic Catechisms (1963).11 För en diskussion om källvärdet för denna kategori texter, se Snoek,“Printing Masonic Secrets – Oral and Written Transmission of the MasonicTradition” (2003).12 Samuel Prichards Masonry Dissected (1730) är tryckt i Knoop, Jonesoch Hamer (red.) The Early Masonic Catechisms (1963), sid. 157-173. Seäven Bogdan, From Darkness to Light (2003), sid. 116-127.13 Vibert, ”The Development of the Trigradal System” och ”The Evolu-tion of the Second Degree”, båda tryckta i Carr (red) The Collected ”Preston-ian Lectures” 1925-1960 (1967).14 Carr (red.) The Early French Exposures (1971), sid. 33. Översättningav Henrik Bogdan.15 Se Carr (red.) The Early French Exposures (1971) som innehåller av-slöjande texter publicerade mellan 1737 och 1751.16 Turner, “Betwixt and between: The liminal period in rites de pas-sage” (1964).17 Se Bogdan, ”An Introduction to the High Degrees of Freemasonry”(2006).18 Jones, Freemasons’ Book of the Royal Arch (1965), sid. 26-27.19 Jones, Freemasons’ Book of the Royal Arch (1965), sid. 19-30.20 Mollier, “L’<<Ordre Écossais>> à Berlin de 1742 à 1751” (2002), sid217-227. Se även Bernheim, “Did Early “High” or Écossais Degrees Origi-nate in France” (1996), sid. 87-113. Kervella och Lestienne “Un haut-

121

grade templier dans des milieux stuardistes en 1750: L’Ordre Sublime desChevaliers Elus” (1997).21 Mollier, ”Des Francs-Maçons aux Templiers: Aperçus sur laconstitution d’une légende au Siècle des Lumières” (1999), sid. 93-101.22 Lantoine, La Franc-Maçonnerie Ecossaise en France (1930) sid. 22.Översättning av Henrik Bogdan.23 Lantoine, La Franc-Maçonnerie Ecossaise en France (1930) sid. 20-21.Översättning av Henrik Bogdan.

122

IV Socialhistoriska perspektiv på SvenskaFrimurare Ordens GeneralmatrikelAnders Simonsen

Inledning – Ordensväsendet som borgerlighetens sociala bandOrdensväsendets stora genombrott under 1700-talet var en del avett annat genombrott i västvärlden – det moderna. I Storbritannieninleddes den industriella revolutionen i vars kölvatten en växandeindustrikapitalism sakta spred sig till kontinenten. Urbaniseringentilltog över i stort sett hela Europa inklusive Sverige, även omlandsbygdsbefolkningen ännu in på 1900-talet numerärt domine-rade landet. En rad ekonomi- och förvaltningsområden byråkrati-serades och i Frankrike skickades adel och kungahus till giljotinen.Under perioden skedde sammantaget en rad stora förändringar somledde mänskligheten från det gamla till det nya. Man kan utan över-drift tala om det dynamiska 1700-talet.

Historien om det moderna samhällets tillkomst har till stor delgått hand i hand med historien om de borgerliga gruppernas ökadebetydelse i en tid då en gammal korporativ samhällsordning gick iriktning bort från rigorös uppdelning mellan stånden. I min dok-torsavhandling från 2001 lade jag fram tanken att det organiseradesällskapslivet under 1700-talet utgjorde ett fundament i borgerlig-hetens formering såväl kulturellt som socialt och politiskt.1 Studi-erna av medlemmarna i ordnar, klubbar och sällskap i Göteborgunder 1700-talet och de första decennierna av 1800-talet visade huri första hand köpmän och handelsmän, men också officerare, äm-betsmän, brukspatroner, guldsmeder, präster och i vissa sällskapkvinnor, betraktade det organiserade sällskapslivet som en möjligväg – kanske till och med genväg – till ökat socialt, kulturellt ochsymboliskt kapital, för att tala med Pierre Bourdieu.2 Det var ocksåen väg mot ett slags borgerlig identitet i mer modern mening inteminst genom den politiska kultur och medvetenhet som utveckla-

123

des. För den amerikanske historikern Margaret C. Jacob är det tyd-ligt att frimurarlogerna på kontinenten var aningen omformade re-pliker av brittiska original som tagit efter sina förebilders styressättoch sociala beteende, ett beteende som utvecklats inom de brittiskaöarnas särskilda politiska kultur och som konsoliderats genom 1688års engelska revolution.3 Den tidigt utvecklade politiska medveten-heten hos sällskapens medlemmar byggde på de politiska erfarenhe-ter de tillskansat sig i sällskapens strävan att likna denna politiskastruktur. Politik vid denna tid innebar emellertid i mycket liten ut-sträckning öppna och direkta möjligheter att påverka centrala ellerlokala beslutsprocesser. Utrymmet för politisk handling var i hu-vudsak begränsat till indirekt representation inom stånds-korporationerna. I linje med den schweiziske historikern Ulrich ImHof får begreppet politik därför vidgas till att omfatta politisk med-vetenhet och social handlingskraft i det offentliga rummet.4 På ettkonkret plan kom också borgerskapets äldste i Göteborg att från1770-talet och framåt domineras av personer med erfarenheter avarbetet i stadens ordnar och sällskap. Till en början skedde föränd-ringen i den handlande klassen, men något senare också i hantverk-arklassen. Samtidigt skedde en liknande förändring av rådmans-sammansättningen i stadens magistrat. Dessa personella förändringarsammanföll tidsmässigt med organisatoriska förändringar i bådainstitutionerna. De äldste utarbetade nya regler för samman-komsternas genomförande, bland annat genom bättre protokoll-förande med justeringspersoner, valprocedurer och liknande.Magistraten delegerade i allt större utsträckning uppgifter den tidi-gare handhaft till olika kommittéer, utskott och kommissioner. Stads-förvaltningens organ kom således att befolkas av personer med erfa-renheter från den mötesstruktur och den organisation som prägladedet organiserade sällskapslivet. Genom att allt fler personer medsådana erfarenheter kom att besitta poster inom stadsförvaltningenförändrades också dess struktur och fick allt mer borgerlighetensprägel. I sällskapens verksamhet och i lokalpolitiska sammanhang,som vid riksdagsmannaval eller i stadsförvaltningens institutioner,kunde dessa erfarenheter artikuleras och uttryckas och därmed kundemedlemmarna formulera politisk identitet utifrån sina borgerliga

124

erfarenheter. En viktig pusselbit i den borgerliga identiteten fölldärmed på plats.5

De ovan skisserade linjerna är säkert inte unika för Göteborg,även om jämförande studier av andra orter i riket ännu saknas. Överhela Europa spreds under 1700-talet ordensväsendet med uppseen-deväckande hög hastighet. Det är inte osannolikt att den snabbaspridningen hade sin grund i ett växande – för att inte säga upp-dämt – behov hos medel- och överskikt i Europa att finna nya,moderna former för samvaro, utveckling och bekräftelse. Ordens-sällskapen – och kanske främst frimurarlogerna – var på många sättanpassade att möta utmaningarna från eller snarare motsvara detsjudande behovet av nya ståndsöverskridande principer och de komatt fungera som ett socialt band för dem som omhuldade vissa kul-turella och ideologiska mål, till exempel stabilitet under en starkmen konstitutionell monarki, social mobilitet under aristokratisktpatronage, religiös tolerans och ett starkt intresse för den nya veten-skapen. Med undantag av den sociala mobiliteten var alla dessa målutarbetade i James Andersons officiella frimurarkonstitution, utgi-ven 1723, vilken under hela 1700-talet utgjorde grunden för allaofficiella loger.6

Ett annat karaktärsdrag i ordenssällskapen som gjorde dem att-raktiva var att de var hemliga och slutna. Hemligheterna låg dockfrämst i ritualernas och ceremoniernas inre betydelse samt grader-nas insikter och så vidare. Att visa upp sig i offentliga sammanhanghörde till ordnarnas verksamheter. I Göteborg gjorde Göta Coldinuorden varje år utflykter i procession med tillhörande flaggor ochmusik till valda ställen för så kallade korsplanteringar. Frimurarnagick två gånger om året iförda band och ordensprydnader i proces-sion till gudstjänst i Domkyrkan varefter de under puk- och trumpet-musik tågade vidare till festmåltiden på något närliggande värds-hus. Frimurarna ställde också villigt sina resurser till förfogande vidofficiella kungliga besök och verkade öppet i filantropisk anda ge-nom frimurarbarnhuset och insamlingar till nödställda. Denna of-fentlighet bar snarast drag av vad Jürgen Habermas kallar represen-tativ offentlighet. Representation har här en annan betydelse än deni dag vanliga där den går nedifrån och uppåt, det vill säga represen-

125

tanterna skall representera folket. Den representativa offentlighet-ens representation har mer gemensamt med företagarrepresentationi betydelsen presentation. Den feodala aristokratin och furstemaktenpresenterade sig inför folket och representerade både sig själv ochsin dominans i den hierarkiska samhällspyramiden genom prakt,insignier, kläder, gester (hälsningar, åtbörder) och språk. Det var ensträng kodex för “ädelt” uppträdande som under högmedeltidenframträdde i det höviska systemets dygder där språket präglades avicke-resonerande fraser som fick värde genom antal fraser ochmoduleringar. Habermas ser den katolska kyrkan som den repre-sentativa offentlighetens sista stöttepelare genom de kyrkliga ritua-len, liturgin, mässan och processionerna.7 Förhållandet mellan lek-män och prästerskap åskådliggör, menar Habermas, hur lekmänneneller omgivningen visserligen tillhör den representativa offentlighe-ten, men på samma gång är utesluten från dess värdighet. Dennauteslutning svarar mot en hemlighet i offentlighetens innersta cir-kel. Offentligheten är baserad på ett arkanum (hemlighet, ö.a.);mässan och bibeln är på latin, inte på folkets språk.8

Många av dessa karakteristika för representativ offentlighet fannmotsvarigheter i ordensväsendet. Gradsystemet och de successivainsikterna om ordens föremål och yttersta syfte skapade “lekmän”,det vill säga låggradiga medlemmar, som visserligen medverkade iordens offentlighet, men var samtidigt uteslutna från de innerstahemligheterna. En avgörande skillnad var dock att detta tillståndvar temporärt. Den låggradige hade både möjligheter och förvänta-des öka sina insikter genom att stiga i graderna. Än mer uteslutnafrån hemligheterna var naturligtvis “de profana”, de som över hu-vud inte var medlemmar. Ytterligare en dimension på slutenhetenbestod i att en person i allmänhet inte kunde ansluta sig till en or-den, utan blev ansluten efter rekommendationer och balloteringar.Ordenssällskapen karaktäriserades också av en rad olika insigniersom vapensköldar och en mängd andra symboler, utsmyckningar,särskilda klädedräkter (Gustav IV Adolf fastställde 1797 frimurar-uniformens utseende), bestämda hälsningar och gester avhängigagradtillhörighet. Ceremoniel och ritualer genomfördes med formellafraser där frågor och svar var bestämda på förhand. Genom

126

processioner med ordensprydnader, standar, pukor och trumpeterrepresenterade ordnarna sig själva och sin värdighet i det omgivandesamhället.

Men ordnarna var inte bara bärare av representativ offentlig-het. Vid sidan av receptioner, ceremoniel och ritualer fördes diskus-sioner om organisation och verksamhetens utformning. Den repre-sentativa offentligheten var starkt aristokratisk, men det stora insla-get av individer från handelsnäringarna medverkade i sig till ett för-borgerligande av ordnarnas innehåll. Dessa individer hade andraintressen och föresatser än blotta representationen i feodal mening.Medan den aristokratiskt färgade representativa offentligheten måstebetecknas som konservativ, strävade den diskuterande och resone-rande borgerliga offentligheten efter förbättring och utveckling ochvar i den meningen progressiv. Spänningen mellan konservativa ochprogressiva tendenser kan också ses i motsättningen mellan den egali-tära principen som i sällskapen institutionaliserats som idé å enasidan och sällskapens rekryteringspraxis å den andra, där bondeneller hantverksgesällen knappast kunde göra sig föreställningar omatt behandlas som socialt jämlik eller ens bli föreslagen till inträde iorden. Även om titlar, stånd och yrkesbenämningar lades åt sidan iordensumgänget och alla var bröder eller systrar så var medlem-marna samtidigt underställda ordens hierarkiska organisation ochordning som uppstår inte minst genom graderad kunskap, insiktoch förståelse för ordens yttersta ändamål. Samtidigt somrekryteringspolitiken präglades av stånds- och, i vissa ordnar, köns-överskridande praxis visar till exempel Johannesgradernas namn ifrimureriet – lärling, medbroder, mästare – att man ännu inte heltfrigjort sig från det korporativistiska ståndstänkandet. Denna dy-namiska kamp mellan gammalt och nytt var säkert inte lika uppen-bar för samtidens människor som för en nutida betraktare. De gamlabeprövade strategierna för att genom representationen skapa anse-ende, respekt och status stod för dem inte i motsättning till de nyasyften och föremål som utvecklades. Kanske var de till och mednödvändiga. Historikern Per-Johan Ödman har tolkat 1700-taletsgenerella pendling mellan frisinne och restriktivitet utifrån pedago-giska perspektiv och menar att även om nya tankar och handlings-

127

praktiker kan vara lockande, återfaller man i en valsituation gärnatill tidigare etablerade förhållningssätt. Under en period då nya idéermed makt att förändra världsbilden börjar dyka upp är det sanno-likt att många människors utveckling beskriver en pendlande rö-relse mellan nytt och gammalt. Det uppstår en konflikt mellan för-nyelse och trygghet.9

Det progressiva försvagades också av den nära anknytning tillkungahuset som ordensmedlemmarna både önskade och fick. Bakom1700-talets ordnar stod i allmänhet en kung eller en hertig sombeskyddare, garant eller till och med aktiv medlem i ledande posi-tion. Några samhällsomstörtande tendenser kunde under sådanaförhållanden svårligen utvecklas. Det progressiva och “revolutio-nära” bestod i något annat, nämligen i att den borgerlighet som höllpå att formera sig, kanske just på grund av ordenssällskapens sam-mansatta och för oss motsägelsefulla konstitution, på ett effektivtsätt kunde utveckla och förmera sitt symboliska, kulturella och so-ciala kapital.

Den tyske kompositören och frimuraren Karl Friedrich Ebers frå-gade sig år 1816 hur det var möjligt att så många bildade män an-slöt sig till frimurarorden. Han antog att det till stor del berodde pådet faktum att den är ett hemligt sällskap och att många känner sigsmickrade

av att vara ledamot av ett samfund av utvalda bildade män, tillvilka han kanhända, enligt sin övertygelse, eljest icke hörde;mången känner sig upplyft av att sålunda komma i förbindelsemed personer, till vilkas umgänge han eljest icke haft tillträde;mången tror sig även, i anseende till sitt Frimureri, mera aktadav världen, inför vilken han nu skall synas såsom innehavare avstora hemligheter. Mången hoppas även, att genom Frimurerietuppnå vissa borgerliga fördelar; andra ingå däri emedan det ärmodet; andra för det, att de därstädes varje månad finna en nyumgängeskrets, varest de kunna tillbringa några angenäma aftnaro s v.10

Ebers antaganden om anledningen till frimureriets stora att-raktionskraft kan i anslutning till det som här tidigare sagts uttryckassom förväntningar på ökat symboliskt, kulturellt och socialt kapi-

128

tal. Man ville öka sitt anseende i samhället genom ökad kunskap,insikt och bildning, på vilka de olika graderna var bevis, och mankunde vidga sin umgängeskrets och skapa nya kontaktytor. I syn-nerhet torde detta ha varit av vikt för de yngre individer som ännuinte hunnit upprätta sociala kontakter eller skaffa sig rykte, erkän-nande eller erfarenhetsbevis. I brev till frimurarlogens stormästarePatrik Alströmer bad en Johan Westbom att upptagas i logen,

vilket kunde lända mig, som främmande och obekant härå or-ten till stor förmån att bli närmare känd av hederligt folk. Ellerom detta ej skulle bli mig tillåtet, det höga respektive ordensledamöter täcktes bevisa mig den gracen och förhjälpa mig tillnågon liten syssla vid logens betjäning, som kunde något lättaunder mina trånga villkor.11

För Westbom var det uppenbart mindre viktigt att upptagassom fullvärdig ledamot, så länge han kunde erhålla tillträde till log-ens rum och sällskap, om än i egenskap av uppassare. De med våraögon sett låga åldrar som främst ordenssällskapens medlemmar upp-visade tyder också på att sällskapens attraktionskraft låg i att deuppfattades som ett slags genväg till alla dessa kapital. Medelåldernför den största gruppen – handlande – i Salomoniska logen i Göte-borg åren 1755–1820 var 30 år.12

Studier i rekryteringsutveckling och social sammansättning iSvenska Frimurare Ordens Generalmatrikel (SFMO/GM) –några exempelDet är naturligtvis svårt att fastlägga 1700-talsfrimurarens inre motivför att ansluta sig till ordenssällskap, men vi kan utifrån rekryterings-utvecklingen och den sociala sammansättningen i orden ändå draslutsatser och göra tolkningar för att försöka förklara den osanno-lika hastighet varmed ordensväsendet spreds över Europa. Kanskekan vi också komma närmare en förståelse för den sociokulturellamodernisering som genomsyrade det europeiska 1700-talet liksomförändringen av tidens politiska kultur.

Föreliggande artikel har inte ambitionen att vara heltäckandeeller ge en fullständig genomlysning. Istället är tanken att ge någraexempel på hur materialet kan användas i socialhistorisk forskning.

129

Det kan sedan användas som inspiration till och utgångspunkt förvidare undersökningar på lokal nivå, där medlemmarnas kontakt-nät, ekonomiska resurser etc ytterligare kompletterar bilden. Detfinns många infallsvinklar och trådar att dra i än de som presenterashär.

För att få ett grepp om ordens attraktionskraft kan vi inled-ningsvis se på utvecklingen av antalet recipierade frimurare per år.Mellan åren 1731 då den första svenska frimurarlogen instiftadesoch 1751 antogs sammantaget 36 personer. I SFMO/GM noterasinte antalet recipierade före 1750 utan har förts samman till dettaår. 1751 antogs endast nio personer. Av denna anledning visar dia-gram 1 utvecklingen för Frimurare Orden i riket från och med 1752.Andreas Önnerfors har annat sammanhang redovisat denna utveck-ling för Svenska Frimurare Orden med utgångspunkt i SFMO/GM.13 Den bilden kompletteras nedan med en lokal studie av denSalomoniska Logen af Trenne Lås i Göteborg, som instiftades 1754och dess rekryteringsutveckling redovisas därför från och med dettaår.

Under perioden 1754 till 1800 rekryterades närmare 600 män,eller drygt 14 procent av rikets frimurare, till den göteborgska lo-gen. Över tid skiljde sig emellertid rekryteringsutvecklingen till fri-murarlogen i Göteborg inte sällan från utvecklingen i riket, vilketframgår av diagram 1. Vid flera perioder går kurvorna åt rakt mot-satta håll, i synnerhet under 1760-talets första hälft, då rekryteringeni riket ökade kraftigt medan rekryteringen till den göteborgska lo-gen avsevärt minskade. Ökningen för riket under denna periodhänger tätt samman med att ett stort antal nya loger grundades runtom i riket och att den Svenska Stora Landtlogen officiellt grunda-des.14 Vid slutet av 1780-talet var förhållandet det omvända; rekry-teringen till den göteborgska logen ökade starkt medan utvecklingeni riket uppvisade vikande siffror. Den stora uppgången i rekryte-ringen till den göteborgska logen skedde annars utanför den härbehandlade perioden; åren 1810–1815. Uppgången låg tidsmässigti nära anslutning till handelsnäringens kraftiga konjunkturuppgångi Göteborg under kontinentalblockaden. Staden genomgick då kraf-tiga demografiska förändringar och många av dem som då kom till

130

staden var handlande. Över huvud verkar det finnas ett sambandmellan kontursvängningarna och rekryteringsfrekvensen. Detta kaniakttas i samtliga göteborgska sällskap under 1700-talet och 1800-talets första decennier och kanske tydligast i de sällskap som hadeklar numerär dominans av handlande, exempelvis – som vi senareskall se – frimurarlogen.15

Rekryteringens känslighet för ekonomiska konjunkturer kantolkas som 1700- och 1800-talsborgerlighetens tendens att i godatider vilja visa sin rikedom i ett offentligt ljus, men inte bara dessekonomiska rikedom utan också dess moraliska. Sällskapens med-lemmar visade genom den filantropiska verksamheten att de togansvar för föräldralösa barn, fattiga och sjuka och värnlösa änkor,men framför allt tog de ansvar för mänskliga dygder, högre värdenoch djupa insikter. En ny, stark och självmedveten medborgare skulleutvecklas så att mänskligheten kunde blicka framåt och skapa enbättre värld. När konjunkturerna svängde saknades inte bara eko-nomiska resurser för att betala receptionsavgifter, bidrag tillfattigbössor, anslag till nya dekorationer och ceremoniellt material,vilket kunde bli försvarliga summor, utan också de mentala resurser

Diagram 1. Rekryteringsutveckling i procent för Salomoniska Logen afTrenne Lås (N=572) samt hela riket (N=4256) 1754–1800.Källa: SFMO/GM

131

som krävs för att vilja förändra sig själv och därmed mänskligheten.Att gå till ordenssammankomster var inte det första en handelsmanpå gränsen till ruin tog sig för. Festmåltider, baler och kurtiser iAmarantherordens salar tedde sig i kristider säkert mindre lockandeän då handel och kommers blomstrade.16

SFMO/GM ger också goda möjligheter till jämförelser av den so-ciala sammansättningen i 1700-talets frimureri. Med någramodifieringar utgår följande sociala kategorisering från den MartinWottle presenterat och som användes i min avhandling.17 Här sak-nas en grupp för kvinnor, vilka inte förekommer i SFMO/GM,samt för den rurala sektorn, vars idkare är ytterligt få. Som de flestasociala kategoriseringar utgör även denna en förenkling av verklig-heten. En fänrik och en fältmarskalk hade sannolikt varken lika-dana värderingar eller arbetsförhållanden även om de båda här pla-ceras under kategorin officerare.

Kategori 1. Ämbetsmäna)Ämbetsmän inom administration samt kungligheterb)Kyrkliga och akademiska ämbeten och yrken. Undervisnings-yrken på nivå över privatundervisning, barn- och trivialskolaKategori 2. Tjänstemäna)Högre tjänstemän i offentlig och privat tjänstb)Lägre tjänstemän i offentlig och privat tjänst. Undervisnings-yrken på lägre nivåKategori 3. Handlandea)Handlande med egen rörelseb)Handelsanställdac) HökareKategori 4. HantverkareKategori 5. SjöfolkKategori 6. OfficerareKategori 7. Övriga

Det svenska frimureriet dominerades, sett över hela 1700-ta-let, av officerare utgörande 28 procent av den totala medlemsstocken.De följdes av gruppen högre tjänstemän som svarade för knappt 20procent av medlemmarna. Grupperna ämbetsmän inom adminis-tration, kyrka och akademier var sammantagna strax under 17 pro-

132

cent. Den fjärde största gruppen var handlande med dryga 15 pro-cent. Dessa och övriga grupper redovisas i tabell 1.

Tabell 1. Social sammansättning i Svenska Frimurare Orden under1731–1800.

Kategori Antal Procent1a Ämb. adm. 475 11,061b Ämb. kyrka och ak. 296 6,892a Högre tjänstemän 845 19,672b Lägre tjänstemän 98 2,283a Handlande m. egen rör. 653 15,203b Handelsanställda 3 0,073c Hökare 1 0,024 Hantverkare 193 4,495 Sjöfolk 85 1,986 Officerare 1202 27,987 Övriga 445 10,36Summa 4296 100,00

Källa: SFMO/GMFör tydlighetens skull skall nämnas att de 27 superkargörer vid

Ostindiska kompaniet som registreras i SFMO/GM har förts tillgruppen handlande med egen rörelse (3a) och inte till gruppen sjö-folk (5). Superkargören var kompaniets representant på fartygen,ansvarig för lasten och skötte skeppskassan, men gjorde också egnainvesteringar i skeppslasten. Av dessa 27 superkargörer recipieradesflertalet – 20 personer – i Salomoniska Logen af Trenne Lås i Göte-borg. Så var även 20 av kompaniets 57 direktörer frimurare.18

Men rekryteringen förändrades naturligt nog över tid och gerdärför varierande bilder vid nedslag vid olika tidpunkter, vilket fram-går av diagram 2. Att officerarna numerärt dominerade sett överhela perioden berodde främst på det stora antalet antagningar avpersoner ur denna grupp åren 1761 och 1762. Även de följandeåren fram till och med 1766 antogs många officerare till frimurar-loger runt om i riket. Ytterligare en topp kan iakttas år 1777. Detvar också under de första åren på 1760-talet som rekryteringen tillfrimurarorden generellt var som störst. Åren 1761–1763 recipiera-des totalt 711 frimurare i riket, varav 254 officerare eller en femte-del av alla antagna officerare 1731–1800.

133

Med undantag för de första åren på 1760-talet och i viss månkring toppen 1777 var rekryteringen tämligen jämnt fördelad mel-lan de fyra största grupperna: officerare, högre tjänstemän, ämbets-män och handelsmän. Den femte största sociala gruppen totalt settvar hantverkarna, om man bortser från gruppen ”övriga”. Hit räk-nas också fabrikörer, vars produktion vid denna tid mycket sällanskilde sig från burskapsbundet hantverk. Hantverkargruppen varlikväl inte stor, den utgjorde endast dryga fyra procent av den totalamedlemsstocken eller 193 personer. Rekryteringstalen av hantver-kare per år var med något undantag under hela perioden ensiffriga.Undantaget var år 1756 då 23 hantverkare recipierades, tretton avdem i Saint Jean Auxiliaire i Stockholm och nio i den samma årbildade logen S:t Erik i samma stad. Den siste, perukmakare PaulSkarin, antogs i Salomoniska logen i Göteborg.

Rekryteringsutvecklingen var även för handlandegruppen be-tydligt jämnare än den oregelbundna utveckling officersgruppenuppvisade. Mellan åren 1756 och 1765 antogs relativt många hand-lande, en antagningsfrekvens som sedan sjönk fram till mitten på1770-talet. Rekryteringen till frimurarorden var under samma pe-riod mycket låg även totalt sett. Under 1790-talet steg siffrorna igen

Diagram 2. Rekryteringsutvecklingen för de fyra största sociala grup-perna i Svenska Frimurare Orden 1752–1800. Antal.Källa: SFMO/GM

134

för handlandegruppen och det blir tydligt att orden då inte längredominerades av adliga officerare och ämbetsmän på samma sätt somkanske främst under 1760-talet. Orden höll på att förborgerligas.Denna utveckling hade skett lokalt flera decennier tidigare: blandannat i Göteborg. Här var andelen handlande i frimurarlogen be-tydligt större, redan under 1750-talet. Kanske fick frimureriet iGöteborg på så sätt en annan – borgerligare – karaktär än i Stock-holm. I Göteborg var frimureriet utan tvekan de merkantila män-nens domän.

År 1754 blev Göteborg Sveriges andra stad med frimurarloge – S:tJohanneslogen Den Salomoniska Logen af Trenne Lås (Salomon átrois Serrures). Denna följdes 1778 av S:t Andreaslogen De Tre Kro-nor och 1788 samlades båda under kapitellogen Götha ProvincialLoges mantel. I Göteborg följde frimureriet i huvudsak en ratio-nell/humanistisk strömning av engelsk modell till skillnad från denalkemiska och ockulta som var särskilt framträdande i det frimurerisom utvecklades i den tyska så kallade Strikta observansen. I sinframställning från 1920-talet betraktade Martin Lamm helafrimureriet i ljuset av den senare av dessa båda strömningar ochhävdade att orden genom sin prägel av ockultism och mysticismutgjorde en upplysningens motpol.19 Detta slags frimureri kan,menar dock Harry Lenhammar, nästan enbart observeras i huvud-staden och bland ordens höggradiga medlemmar och “ingentingtyder på att hela det svenska frimureriet under den gustavianskatiden höll på att ockultiseras”. Istället pekar Lenhammar på denhumanistisk-filantropiska tendensen inom 1700-talets frimureri.20

Möjligen kan orienteringen mot den rationella/humanistiska – el-ler humanistisk-filantropiska – strömningen i Göteborg till viss delförklaras av logens medlemssammansättning. Som framgår av ta-bell 2 dominerades den Salomoniska Logen af Trenne Lås stort avhandlande. Nästan 44 procent av stadens frimurare tillhörde dengruppen. Kanske präglades de i större utsträckning än de höggra-diga och adliga bröderna i Stockholm av affärsmässiga och interna-tionella kontakter – inte sällan med Storbritannien – och hade när-mare begrepp om lokala missförhållanden och svårigheter inom så-

135

väl affärsverksamheten som på det sociala området. Filantropiskverksamhet var också ett grundläggande drag i orden med Stock-holms och Göteborgs frimurarbarnhus, inrättade på 1750-talet, somtydligaste exempel.

Tabell 2. Social sammansättning i Salomoniska Logen af Trenne Lås1754–1800.

Kategori Antal Procent1a Ämb. adm. 16 2,801b Ämb. kyrka och ak. 32 5,592a Högre tjänstemän 76 13,292b Lägre tjänstemän 22 3,853a Handlande egen rör. 251 43,883b Handelsanställda 0 0,003c Hökare 0 0,004 Hantverkare 8 1,405 Sjöfolk 37 6,476 Officerare 104 18,187 Övriga 26 4,55

572 100,00Källa: SFMO/GM

Frimurarlogens sociala sammansättning skiljer sig i flera avse-enden från rikets. Mest iögonenfallande är den kraftiga dominan-sen av gruppen handlande med egen rörelse, det vill säga gross- ochminuthandlare, handelsbolagsdirektörer, mäklare, manufakturisteroch superkargörer. I mycket liten utsträckning anslöt sig de för ri-ket i övrigt stora grupperna ämbetsmän inom stat och kyrka. Dettagäller också generellt för det organiserade sällskapslivet i Göteborgoch är kanske mindre uppseendeväckande med tanke på att grup-pen var tämligen liten i staden. Vid 1770 års taxering upptas endast54 personer ur dessa grupper.21 Den näst största gruppen i Salomoni-ska logen i Göteborg var officerare. Som vi sett svarade de för när-mare 28 procent av samtliga rikets frimurare och var därmed nume-rärt störst. I Göteborg var siffran 18 procent. Gruppen är likväl enav de numerärt starka i Göteborgs frimureri, vilket ter sig naturligtmed tanke på att Göteborg var garnisonsstad och år 1770 räknadein 126 taxerade officerare. Detta sett mot bakgrund av totalt 1188

136

taxerade personer.22 Staden beräknas i övrigt ha haft omkring 10000 invånare vid samma tid.23

Liksom för utvecklingen för hela riket kan det vara intressantatt se närmare på den sociala sammansättningens förändring övertid i den göteborgska logen. I diagram 3 blir det tydligt hur domi-nansen av handelsidkare ökade väsentligt från och med år 1790.Med undantag för några få tillfällen under hela perioden recipiera-des varje år flest ur handlandegruppen, inte minst under logens förstadecennium och åren 1781–1784. Men gapet mellan handlande-gruppen och de andra grupperna blir under seklets tio sista år såstort att det måste tolkas som en förändring av logens sociala karak-tär.

Överlappande medlemskapI Göteborg verkade under andra hälften av 1700-talet ett antal ord-nar och sällskap, exempelvis Amarantherorden, instiftad 1766 ochemanerad från Stora Amarantherorden i Stockholm, vilken åter-uppväckts 1762. Orden var ursprungligen drottning Kristinas or-den och då endast avsedd för hovet och dess närmaste krets. Coldinu

Diagram 3. Rekryteringsutvecklingen för de tre största sociala grup-perna i Salomoniska Logen af Trenne Lås 1754–1800. Antal.Källa: SFMO/GM

137

orden konstituerades i Sverige och Stockholm år 1765 av friherreCarl Björnberg, där under namn Arla Coldinu. Björnberg utfär-dade 1768 konstitutorialet för instiftandet av Göta Coldinu i Göte-borg. Från Storbritannien importerades klubbidén, omfattande bådeså kallade partiklubbar som samlades på krogar och kaffehus i an-slutning till riksmötena, och “convivial clubs” som den göteborgskaklubben Bachelors’ club (1769).

För den allt mer medvetna borgerligheten blev det under andrahälften av 1700-talet allt vanligare och viktigare att ingå i flera säll-skap för att öka det sociala kapitalet. Från 1770-talet finns uttryck-liga exempel på detta. Ett exempel är den göteborgsfödde gross-handlaren William Chalmers d.y. som vid 20 års ålder startade egenhandelsverksamhet och som året därefter (1769) var en av initiativ-tagarna till stiftandet av Bachelors’ club. Vid samma tid hade hanantagits som frimurare, obekant var, och innehade tredje gradennär han recipierades i Salomoniska logen i Göteborg. Ett år senareblev han medlem i Göta Coldinu orden och 1774 kallades han somledamot till Vetenskaps- och vitterhetssamhället. Tillsammans medhandlanden Peter Bagge formulerade Chalmers 1793 ett förslag an-gående kanal- och slussbygget vid Trollhättan, som vid denna tidavstannat. Peter Bagge var vid denna tid liksom Chalmers medlemi Göta Coldinu orden och Vetenskaps- och vitterhetssamhället. Åretdärpå anslöt sig Chalmers till Amarantherorden där Bagge sedan1767 var ledamot. Där var också Chalmers handelskompanjon LarsKåhre ledamot sedan 1767 och sedan 1765 var han också frimu-rare. Chalmers var nu medlem i fem olika sällskap, men han komatt ansluta sig till ytterligare två. I det 1801 stiftade Göta Par Bricolevaldes han 1806 till en av tio ledamöter i direktionen ellerGuvernementet och vid Harmoniska Sällskapets stiftande 1808 val-des han att ingå i den dirigerande kommittén. I sällskaps- ochordenslivet stiftade Chalmers också bekantskap med läkaren PehrDubb, en man med väl så stort intresse för ordenslivet. Dubb varfödd i Mariestad år 1750 och antogs som 27-åring i frimurarlogeni Göteborg. År 1780 blev han ledamot i Vetenskaps- och vitterhets-samhället, 1789 i Bachelors’ club, 1791 i Göta Coldinu orden och1808 i Amarantherorden och Harmoniska Sällskapet.24

138

Chalmers, Bagge, Kåhre och Dubb är exempel på hur sällska-pen uppfattades som en möjlighet att träffa nya bekantskaper ochutvidga det personliga kontaktnätet. I sällskapen och klubbarnakunde också nyanlända till staden göra sig kända och respekterade.Men de var långt ifrån de enda som deltog i flera sällskap samtidigt.Hälften av de 214 medlemmar som antagits i Bachelors’ club tilloch med år 1820 var också frimurare. Fyrtioåtta av dem hade dess-utom recipierats i Amarantherorden, som bland sina medlemmardessutom kunde räkna 170 av Harmoniska Sällskapets 296 med-lemmar. En central position i bilden av överlappande medlemskaphade frimurarlogen, till vilken mellan 20 och 60 procent av de and-ra sällskapens medlemmar sökte sig, samtidigt som en majoritet avfrimurarbröderna nöjde sig med att vara antagna i denna centralaorden.25 Även Amarantherorden drog i stor utsträckning till sigmedlemmar från andra sällskap, men liksom för frimurarbrödernavar för många medlemskapet i Amarantherorden tillräckligt.26 Fri-murarlogen och Amarantherorden var numerärt stora sällskap, somi och med det stora medlemsunderlaget bättre kunde tillgodosemedlemmarnas behov av stort socialt kapital. De mindre sällskapenhade sämre förutsättningar i det avseendet och deras medlemmarsökte sig därför även till andra sällskap för att bredda den socialabasen.

Runt om i riket konstituerades – på samma sätt som i Göte-borg – ett stort antal ordnar och sällskap med olika syften och mål.Det finns anledning att anta att överlappande medlemskap varmycket vanliga i 1700-talets organiserade sällskapsliv. Sannolikt hadeden tyske kompositören Ebers fog för sina funderingar kring demotiv samhällets medel- och överskikt hade för att ansluta sig tillen av 1700-talets mest intressanta sociala och kulturella rörelser.Säkert hoppades många ”att genom Frimureriet uppnå vissa borger-liga fördelar” eller att ”varje månad finna en ny umgängeskrets, varestde kunna tillbringa några angenäma aftnar”. En och annan hoppa-des säkert också att ordenskulturen skulle leda till ett bättre sam-hälle där en medveten borgerlighet kunde agera dygdemönster ochpolitisk drivkraft.

139

Denna artikel har varit ett försök att visa på de möjligheter SvenskaFrimurare Ordens Generalmatrikel erbjuder socialhistorisk forsk-ning. Infallsvinklarna kan vara helt andra än de här presenterade.Inte minst kan djupare lokala undersökningar ge utrymme för stu-dier på mikro-/individnivå. Ekonomiska resurser, personliga kon-taktnät, politisk orientering, är exempel på ingångar som ytterligarekan belysa ordensväsendets sociala, kulturella och politiskaimplikationer i det dynamiska 1700-talet.

Källor

Otryckta

Landsarkivet i Göteborg:

Privatarkiv A 152: 2, Östads arkiv, volym 12, brev till Patrik Alströmer,daterat Masthugget 19 december 1777.

Göteborgs och Bohus läns landskontor, EIb: 12

Tryckta

Anderson, James, The constitution of the freemasons. London 1723.

Sarsena eller den fullkomliga byggmästaren, innehållande FrimurareOrdenshistoria samt underrättelse om receptionen och arbetena, så väl i Johannis-graderna, som i de högre skottska graderna och Andreas-Riddarenas loge af ensann och fullkomlig Frimurare-Broder, ur dess efterlemnade papper. [CarlFriedrich Ebers] (1816). Översättning av Anders Lindeberg. Andra uppla-gan, Stockholm 1820.

Databaser:

DGSM – Databas över Göteborgs sällskaps medlemmar 1755–1820. För-varas hos författaren. Matrikeluppgifterna är hämtade ur följande källor:Landsarkivet i Göteborg: Privatarkiv A 8, Stora Amarantherorden, för pe-rioden 1766–1810: D 1–2, protokoll 1766–1810 (“receptionsprotokolluti första eller Amaranthergraden”) och för perioden 1811–1820: C 1–4,6 (“Matrikel öfver ledamöterne uti A:O:”); Förteckning över Stora Amarant-her ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766–1996 samt matrikelöver ordens ledamöter 1996. Uddevalla 1996; Region- och StadsarkivetGöteborg: Harmoniska Sällskapets arkiv, A 1, protokoll 1808–1812 och

140

A 2, protokoll 1812–1890; Carl Lagerberg, Festskrift med anledning af S:tJohanneslogen Salomon à Trois Serrures´ 150-åriga tillvaro. Logens historiaoch förteckningar öfver dess ämbetsmän och ledamöter. Göteborg 1904;Magnus Fahl, “Matrikel [över medlemmarna i Bachelors’ club 1769–1944]” i Lars-Henrik Ulvenstam, The Royal Bachelors´ club 1769–1944.Minnesskrift. Göteborg 1947; Carl Gedda, Göta Coldinu matrikel 1768 5/4 1948. Göteborg 1948; C. J. Gardell, Götiska Förbundets ledamöter 1815–1928. Biografiska uppgifter. Göteborg 1929; Simon Aberstén, Förteckningöfver Göteborgs K. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles ledamöter 1774–1901.Göteborg 1902. Övriga personuppgifter: Databas över Göteborgs stadsborgarelängd 1680–1864 (DGSB), upprättad av författaren och byggd påGöteborgs stads borgarelängd 1621–1864, utgiven av Erland Långström.Göteborg 1926; Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm 1918–; HermanHofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, I–II. Stockholm 1876; WilhelmBergs genealogiska anteckningar i Landsarkivets i Göteborg avskrifts-samling; Hugo Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia under frihetstiden.Göteborg 1919; dens., Berättelser ur Göteborgs historia under gustavianskatiden. Göteborg 1922; dens. Berättelser ur Göteborgs historia under nyaretiden. Göteborg 1924;Wilhelm Berg, Samlingar till Göteborgs historia, I,Kulturhistoriska skildringar. Göteborg 1882; dens., Bidrag till musikens his-toria i Göteborg 1754–1892, I. Göteborg 1914.

SFMO/GM (Svenska Frimurare Ordens Generalmatrikel)

BearbetningarAndersson, Bertil, Göteborgs historia. Näringsliv och samhällsutveckling, I.Från fästningsstad till handelsstad 1619–1820. Stockholm 1996.

Andersson, Jonas och Önnerfors, Andreas: “ ‘Position or Profession in theProfane World’. 4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 ” i Masonicand Esoteric Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies, DenHaag 2005.

Ibid.: “ ‘Embete eller yrke i den Allmänna Verlden’ – 4 300 svenska frimu-rare från 1731 till 1800 ” i Acta Masonica Scandinavica 8, København &Stockholm 2005.

Bourdieu, Pierre, Esquisse d´une théorie de la practique. Paris 1972.

Bourdieu, Pierre, La Distinction. Critique sociale du jugement. Paris 1979.

Broady, Donald, Kapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieussociologi. UHÄ 1989.

141

Habermas, Jürgen, Borgerlig offentlighet. Kategorierna “privat” och “offent-ligt” i det moderna samhället. (1962) Andra svenska upplagan Lund 1988.

Hof, Ulrich Im, “German associations and politics in the second half ofthe eighteenth century”, i Eckhart Hellmuth (ed.), The transformation ofpolitical structure. England and Germany in the late eighteenth century. Ox-ford University Press 1990.

Jacob, Margaret C., The radical enlightenment. Pantheists, freemasons andrepublicans. London 1981.

Jacob, Margaret C., Living the enlightenment. Freemasonry and politics ineighteenth century Europe. Oxford University Press 1991.

Lamm, Martin, Upplysningstidens romantik. Den mystiskt sentimentalaströmningen i svensk litteratur. Senare delen. Stockholm 1920 (Ny upplaga,Enskede 1963)

Lenhammar, Harry, Med murslev och svärd. Svenska frimurarorden under250 år.

Delsbo 1986.

Simonsen, Anders, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borger-lig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001.

Warburg, Karl, Striden om “Ordensvurmen”. Ett förspel till den kellgrenskakulturkampen. Göteborg 1897.

Wottle, Martin, Det lilla ägandet. Korporativ formering och sociala relatio-ner inom

Stockholms minuthandel 1720–1810. Stockholm 2000.

Ödman, Per-Johan, Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och pedagogik-historia, II. Stockholm 1995.

Noter1 Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och bor-gerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001.2 Dessa sociologiska nyckelbegrepp diskuteras i flera av Pierre Bourdieusarbeten, bland andra Esquisse d´une théorie de la practique. Paris 1972; LaDistinction. Critique sociale du jugement. Paris 1979. Donald Broady har iKapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi. UHÄ1989, presenterat Bourdieus sociologi på svenska.3 Margaret C. Jacob, Living the enlightenment. Freemasonry and politicsin eighteenth century Europe. Oxford University Press 1991 s. 3.

142

4 Ulrich Im Hof, “German associations and politics in the second halfof the eighteenth century”, i Eckhart Hellmuth (ed.), The transformationof political structure. England and Germany in the late eighteenth century.Oxford University Press 1990, s. 208.5 Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och bor-gerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001 s. 124–166, 175ff.6 Margaret C. Jacob, The radical enlightenment. Pantheists, freemasonsand republicans. London 1981, s. 109 f.; James Anderson, The constitutionof the freemasons. London 1723.7 Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet. Kategorierna “privat” och “of-fentligt” i det moderna samhället. (1962) Andra svenska upplagan Lund1988 s. 18 ff.8 Ibid. s. 20.9 Per-Johan Ödman, Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- ochpedagogikhistoria, II. Stockholm 1995, s. 301 f.10 Sarsena eller den fullkomliga byggmästaren, innehållandeFrimurareOrdens historia samt underrättelse om receptionen och arbetena, såväl i Johannisgraderna, som i de högre skottska graderna och Andreas-Riddarenas loge af en sann och fullkomlig Frimurare-Broder, ur dessefterlemnade papper. [Carl Friedrich Ebers] (1816). Översättning av An-ders Lindeberg. Andra upplagan, Stockholm 1820, s. 46.11 Landsarkivet i Göteborg: Privatarkiv A 152: 2, Östads arkiv, volym12, brev till Patrik Alströmer, daterat Masthugget 19 december 1777.12 Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och bor-gerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001, s. 86.13 Jonas Andersson och Andreas Önnerfors: “ ‘Position or Profession inthe Profane World’. 4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 ” iMasonic and Esoteric Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies,Den Haag 2005, sid. 194-210. Ibid.: “ ‘Embete eller yrke i den AllmännaVerlden’ – 4 300 svenska frimurare från 1731 till 1800 ” i Acta MasonicaScandinavica 8, København & Stockholm 2005, sid. 134-163.14 Ibid.15 Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och bor-gerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001, s. 52, 54, 57 f,173.16 Ibid., s. 173.

143

17 Martin Wottle, Det lilla ägandet. Korporativ formering och sociala re-lationer inom Stockholms minuthandel 1720–1810. Stockholm 2000, s. 260f. För en mer detaljerad redovisning av kategoriseringen, se Anders Simon-sen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och borgerlig formeringi Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001, s. 190 ff.18 De direktörer vid Ostindiska kompaniet som var frimurare var Abra-ham Grill, Gustaf Tham, David Sandberg, William Chalmers, Olof Lin-dahl, Jonas Tranchell, Niclas Björnberg, Georg Conradi, Robert Finlay,Johan Abraham Grill, Michael Grubb, Martin Holterman, Herman Peter-sen, Johan Fredric Pettersson, Lars Reimers, Sven Rosenberg, Carl FredricScheffer, Johan Fredric Ström, David von Schinkel och Samuel af Ugglas.19 Martin Lamm, Upplysningstidens romantik. Den mystiskt sentimentalaströmningen i svensk litteratur. Senare delen. Stockholm 1920 (Ny upplaga,Enskede 1963), s. 3–121. För en liknande uppfattning se även KarlWarburg, Striden om “Ordensvurmen”. Ett förspel till den kellgrenska kultur-kampen. Göteborg 1897.20 Harry Lenhammar, Med murslev och svärd. Svenska frimurarorden un-der 250 år. Delsbo 1986, s. 83 f, citat s. 85.21 Landsarkivet i Göteborg: Göteborgs och Bohus läns landskontor, EIb:12.22 Ibid.23 Bertil Andersson, Göteborgs historia. Näringsliv och samhällsutveck-ling, I. Från fästningsstad till handelsstad 1619–1820. Stockholm 1996, s.126.24 DGSM – Databas över Göteborgs sällskaps medlemmar 1755–1820.25 Anders Simonsen, Bland hederligt folk. Organiserat sällskapsliv och bor-gerlig formering i Göteborg 1755–1820. Göteborg 2001 s. 112 ff.26 Den procentuella andelen individer med medlemskap i endast fri-murarlogen var 58 procent, motsvarande siffra för “solitära” amaranthervar 63 procent. DGSM.

144

V En introduktion till Svenska FrimurareOrdens 'Provincial-Matrikel'Jonas Andersson

Arbetet med handskriftenTack vare den goda organisation som det svenska frimureriet redanfrån början antog, med en tidig medvetenhet kring arkivering ochdokumentation – säkerligen till stor del beroende på att många avorganisationens medlemmar hade stor yrkesvana i området – finnsidag en mycket stor och välorganiserad grund för forskning om detsvenska frimureriet. Yttermera har organisatoriskt och strukturelltarbete inom frimurarnas egen organisation ordnat med ett grund-ligt redogjort förarbete, vilket torde gagna vidare forskning i områ-det.

Ett av dessa arbeten utfördes under 1800-talets första hälft avfrimuraren Nils Petter Sundius (född 1765) med av frimurarna till-delat provinsialnummer 3541. Han recipierade i logen S:t JeanAuxiliaire den 27 januari 1795. Sundius kompilerade uppgifternafrån de svenska frimurarnas enskilda logers matriklar och samman-ställde dessa i en generalmatrikel som sträcker sig från år 1731 till år1800, med inte mindre än 4296 medlemmar totalt. ”ProvincialMatrikel öfver samtelige uti IX Frimurare Provincen uti 18deSeculum eller från den tid Frimureriet i samma Province tog sinbörjan till 1800 års utgång, antagne, Adopterade och befordradeLedamöter” är den imponerande titeln på Sundius arbete, i fortsätt-ningen kallad GM.

GMs källmaterial består huvudsakligen av två delar. Del A (medtotalt 61 foliosidor) innehåller en inledning som beskriver hurSundius kompilerade information ur de olika lokala logematriklarna,ett alfabetiskt och geografiskt register och en tabell med statistik.Del B (totalt 186 foliouppslag) innehåller medlemsförteckningen.Den är uppdelad i 26 foliohäften à sju till nio uppslag vardera och

145

verkar ha varit avsedd för bindning. Uppslagen är av dubbelt folio-format och listar i regel 25 rader och 19 kolumner med namn ochdata som följer tabellhuvudet så som uppgifter om dubbel-medlemskap, medlemmens namn, yrke, logenummer ochprovinsialnummer, loge där inträdet ägde rum, datum för receptio-ner i de olika graderna och extra noteringar. Tyvärr är pagineringenav GM inkonsekvent. Del A ger inte en korrekt sökingång till deföljande delarna. Varken alfabetiska eller geografiska registret hjäl-per oss att spåra enskilda medlemmar i GM. Del B är inte sorteradefter alfabetisk eller geografisk ordning utan listar medlemmarnakronologiskt efter deras inträde (reception) i Orden. Sundiusextraherade och sorterade dessa data från ett antal lokalalogematriklar (som lämnades in till logedirektoriet i Stockholm),ett arbete som måste ha varit gigantiskt. I inledningen till GM för-klarar Sundius att det var omöjligt att undvika dubbla förteckningarav vissa medlemmar, något som faller sig naturligt då en och sammamedlem kunde återfinnas i flera olika logematriklar, beroende påflytt, eller av andra orsaker. Detta problem, fortsätter Sundius, kanendast åtgärdas när ett alfabetiskt register kommer att bli utarbetati framtiden. Idag, nära 200 år fram i tiden, och efter flera månadersarbetstid och med hjälp av modern informationsteknik har det alfa-betiska registret äntligen sett dagens ljus. En utförligare presenta-tion av matrikelns uppbyggnad har publicerats på engelska ochsvenska under 2005.1

GM är, som tidigare nämnt, framarbetat under 1800-talets förs-ta hälft. De nära 200 år som förflutit sedan dess har medfört vissakomplikationer av både materiell och kontextuell art. Det åldradepappersmaterialet har gulnat, och papperskvaliteten är av sådantslag att vissa partiklar har mörknat betydligt mer än pappret i sinhelhet. Bläcket, å sin sida, har bleknat och antagit en brunaktig ton.Delar av pappersmaterialet har mörknat till den grad att man svår-ligen kan avgöra vad som är mörknade fläckar i pappret och vadsom är bleknat bläck. Detta går vi in på utförligare lite senare.Kolumnindelningen har i vissa händelser tvingat Sundius tillförkortningar och krympning av själva texten, något som i kombi-nation med pappersmaterialets egna små fläckar ibland gjort text-

146

avsnitt svårlästa eller rent utav oläsliga. Förkortningar gjorda avSundius själv är markerade med ett kolon. Ibland är åsyftningenuppenbar, men långtifrån alltid. Några egentliga förkortningsreglerfanns knappast under 1700- och 1800-talet. Stavningen normera-des först i decennierna efter 1800. Vissa förkortningar var möjligenuppenbara för en invigd (frimurare), men även där kan det röra sigom lokala traditioner eller, av enskilda sekreterare, personliga prefe-renser. Man kan idag inte säkert veta huruvida Sundius själv hadeexakt kännedom om vad varenda förkortning i GM egentligen stodför. Han har hur som helst inte gjort några noteringar, om så skullevara fallet. Där förkortningsåsyftandet varit uppenbar har man idagskrivit ut hela orden. I de fall som visat sig svåra, eller oläsliga harförkortning gjorts med punkt.

Sundius handstil har vissa egenheter och man kan i skiftninga-rna av handstil sluta sig till att det, trots att Sundius endast omnämnersig själv som författare, antingen funnits flera skribenter – måhändaen eller flera anställda sekreterare – eller att det varit under starktskiftande arbetssituationer som nedtecknandet gjorts. Delar av GMär väldigt tydliga, nästan skolmässigt prydliga, medan andra delarlider av svårtydbara stycken och moment, som ibland sträcker sigflera sidor. De allra otydligaste delarna lider dessutom av bläck-avtryck från motsvarande sida i uppslaget, vilket tyder på att vissapartier av GM är skrivna i avsevärd hast, att papperskvalitén, bläcketeller skrivstilen var ojämna. Med tanke på den långa tidsspann un-der vilken GM är gjord är dock förändringar i handstil måhända attvänta sig. GMs sista notering gäller år 1849, och vid det laget varSundius själv fyllda 80. Olikheter i handstil gör det idag iblandsvårt att verifiera svårtydda avsnitt, vilket annars låter sig göras medstöd av andra, tydligare, noteringar i samma text. Vanliga exempel iGM är svårigheten att skilja på gemenerna ”a” och ”o”. Gemenen”e” är också lätt att förväxla med ”i”, ”o” och ”c”. Versala ”G” och”P” skiljer sig i all väsentlighet endast i ett strecks förlängning understödlinjen, där ”G” har ett långt streck. Detta är dock inte alltid lättatt avgöra – ibland är det en rent filosofisk fråga: Hur långt är ”långt”?

En svårighet som Sundius själv stötte på utgjordes av det grund-material han hade att arbeta med; de olika logernas matriklar hade

147

gjorts av i skiftande grad kompetenta sekreterare, och i vissa fallhade anteckningar gjorts av varje enskild medlem. Detta innebaratt Sundius stod inför uppgiften att tyda åtskilliga individers olikahandstilar. Vid en kortare genomgång av några av dessa matriklarkan man snabbt konstatera att många utav dessa handstilar lämnarmycket att önska i form av läsbarhet. I en del fall, vet vi idag, ärvissa nedteckningar - antingen i original eller tolkat av Sundius -direkt felaktiga. Ett gott exempel av en märklig felstavning gällermedlem nummer 621, en representant för den välkända svenskaadelsfamiljen Montgomery. Hans namn stavas i GM ”RåbertMontgommeri”. Släkten Fleetwood har i GM fått sitt namn stavatpå inte mindre än sex olika sätt – en bedrift med tanke på att debara utgör nio medlemmar totalt. Det förekommer fler fall av dethär slaget, vilket indikerar att 1700-talets logesekreterare (och hän-delsevis namnbäraren själv) antingen inte brydde sig särskilt mycketom den korrekta stavningen, eller att Sundius själv hade avsevärdasvårigheter att dechiffrera deras handstil. Vid en sökning i registretbör man därför vara beredd på att eftersökt namn kan vara stavat påett annorlunda sätt, något som leder till viss osäkerhet vad gällerpersonidentifikation. Yttermera identifikationsbekymmer framträ-der i fråga om namndubbletter; det hörde inte till ovanligheternaatt söner gavs samma namn som fäderna, eller fädernas bröder. Dåfrimurareorden befolkas av fäder och söner kan det i många fall avså kallad dubbel nedteckning i själva verket handla om två vitt skildaindivider. Petter Askergren, exempelvis, förekommer två gånger iGM med provinsialnummer 2974 och 3405. Det korta tidsspannetmellan anteckningarna (1787-1793), och det faktum att yrket ärexakt det samma i båda noteringarna, antyder att det rör sig omsamma person. Att anteckningarna anger en och samma ursprungs-matrikel, däremot, antyder att det inte rör sig om samma person –det hela blir en bedömningsfråga. Ytterligare ett exempel står attfinna i Corfitz Ludvig Beckfris, provinsialnummer 2056 och 3863.Här är dock tidsspannet mellan receptionsdatumen längre (1777-1797) ifrån varandra och yrkena i de olika notationerna skiljer sigåt, om de än handlar om en militär kategori i bägge fallen. Detförefaller därför vara troligt att det inte rör sig om en och samma

148

Första uppslaget i Svenska Frimurare Ordens Generalmatrikel.

149

person. Till dess att dubblett utom all rimlig tvivel kan konstaterashar därför inga åtgärder gjorts kring detta sedan Sundius arbete gåttsigenom. Vi låter det bara bli synligt att samma namn ibland dykerupp två gånger i rad. I GM råder det, trots dessa ursprungliga pro-blem, i alla fall en viss handstilskontinuitet.

I kontextuell mening är det idag svårt att förstå vissa begreppoch meningar från 1700-talets svenska, om man inte råkar ha kän-nedom om just dessa specifika områden. Ett sådant exempel är yr-ket ”Geschwonder”, vilket idag torde skrivas som ”Bergsinspektör”.Yrket som sådant tycktes dessutom ge samtida sekreterare ett vissthuvudbry, då det i GM står att finna ett flertal stavningar på justdetta yrke.

Namnlistans användbarhetInformationen som GM förmedlar kan bli utökad på många sätt.Den första relevanta frågan är huruvida den verkligen täcker allasvenska frimurare under 1700-talet (vi ska se längre ned att så inteär fallet). Som Sundius anger baseras GM på de logematriklar somlämnades in till Stockholm. Ytterligare medlemmar som antogs iloger tillhörande Svenska Frimurare Orden kan endast bli spåradegenom en noggrann genomgång av de lokala matriklarna, korre-spondens, protokoll, frimurarepass eller annat material som kanuppbringas. Exempelvis saknas matrikel för S:t Johanneslogen ZurEintracht i Stralsund. Inte mindre är 61 medlemmar undertecknadelogens särskilda lagar, men majoriteten av dessa är inte uppräknadei GM. Detsamma gäller logen La Charité i Stralsund, där 56 med-lemmar undertecknade ett liknande dokument.

En annan substantiell grupp, som inte täcks in av GM, är desvenskar som upptogs i utländska loger. En preliminär granskningav de engelska storlogerna Premier och Antient visar att omkring200 av deras medlemmar under 1700-talet var av svenskt ursprung.2

Merparten av dem var sysselsatta med maritima yrken. En komplettförteckning av alla svenskar, som någon gång varit medlemmar i enfrimurarloge under 1700-talet, är med andra ord långt ifrån klar,men möjligheterna att färdigställa en sådan lista är trots detta inteen omöjlig uppgift, om än tidsödande. Fram till dess får vi nöja oss

150

med den sammanställning som Sundius gjorde, som i alla fall tarupp en majoritet av de svenskar som var frimurare i en svensk loge.Vad gäller det totala medlemsantalet presenterade i GM kan ocksåett antal personer saknas, då de i ett eller annat skede strukits urmedlemslistorna – anledningarna därtill är av skiftande karaktär,med det ofta gemensamma utslaget att de inte var värdiga frimu-rare. Ulfklo är den mest infama karaktären i det här avseendet. I deflesta historikers verk, där Ulfklo är omnämnd, anses hans dragningmot mysticism ha fläckat frimureriet som sådant, och hertig Carl isynnerhet. Det kan därför tyckas besynnerligt att Ulfklo inteomnämns i GM över huvud taget. Om inte annat så för att markeraen gång för alla att Ulfklo inte längre skulle kopplas till frimurar-orden. Hur många frimurare som helt försvunnit ur de olikamatriklarna och anledningen därtill kanske vi aldrig får veta. Vid engranskning framkom att inte mindre än 19 medlemmar var struknaur frimurarsamhället, men som ändå står att finna i GM:

1. Almgren, Olof (3224)2. Arnell, Lars (4103)3. Bliberg, David (1467)4. Boheman, Carl Adolph (3215)5. Cahman, Jacob (2822)6. Falkenberg, Georg Henric (2064)7. Gager Claes J. (3646)8. Klingenstjerna, Eric (983)9. Laurin, Nils (3489)10. Ljunggren, Johan (4142)11. Munch, Adolph Fredric (1859)12. Piöding, Dan (623) – sedan åter inskriven13. Plommonfelt, von Anders (1836)14. Ringius N. G. (3252)15. Sparre, Bengt (777)16. Strasse, Frantz (2850)17. Tenggren, Anders (663)18. Westberg, Johan Petter (3352)19. Zaar, Johan Gottfried (3797)Alla dessa uteslöts mellan åren 1760 och 1799, det vill säga i

genomsnitt cirka en person vart annat år. Intressant i sammanhangetär att namn som Sparre (sannolikt en släkting till Axel Wrede Sparre,

151

Sveriges första egentliga frimurare), von Plommonfelt, som var över-ceremonimästare och Zaar, som var släkt med en medlem av logenS:t Christopher, finns med bland de ur frimurarsamhället utstrukna.Något släktskap med kända namn tycks, åtminstone i dessa fall,inte varit något skydd gentemot uteslutning.

Förutom det rena intresset kring vilka som var frimurare – ochnär, finns det i GM mycket relevant information för forskning avskilda discipliner; GM gör det möjligt att sätta frimurarna i en so-cial kontext, via logetillhörigheterna och logernas placering går detatt göra en geografisk analys, genom att kontrollera medlemmarnaoch jämföra dessa med kända historiska händelser går det eventuelltatt finna sambandstyper man inte tidigare kunnat få grepp om, medmera. ”Vi vet av tidigare forskning att det frodades olika mystiskasekter under gustaviansk tid, men vi vet också att de bekämpades iStockholms Posten av Kellgren, Rosenstein och deras anhängare”.3

Nils von Rosenstein, som med sitt samarbete med Johan HenricKellgren vid bildandet av Pro sensu communis ansetts delta i ”[d]etstora slaget mot mystik och svärmeri [som] Kellgren [skulle] ut-kämpa”, var själv aktiv frimurare (provinsialnummer 2066), ochtorde därmed ha räknats till medlemsskaran av vad som i det cite-rade verket avses med ”mystisk sekt”.4 Reuterholm (provinsial-nummer 2578), som president för kammarrevisionen, drev en nästintill personlig process mot Gustaf Mauritz Armfelt.5 Armfelt döm-des i sin frånvaro till döden. Gustaf Mauritz Armfelt var även hanfrimurare (provinsialnummer 3038), varför det vore felaktigt attpåstå att frimurarna, så som organisation, höll sina medlemmar omryggen, och att medlemmarna hjälpte varandra i så kallat profanaangelägenheter. GM rymmer många fler exempel av det här slaget,varför GM är mycket intressant ur forskningssynpunkt.

Dataurvalet & databasens framtidHelheten av information som GM erbjuder presenteras inte i denföljande alfabetiska medlemsförteckningen. För ett sådant syfte ar-betas på en digital databas som emellertid kräver avsevärda ekono-miska resurser att byggas upp. Vid upprättandet av den alfabetiskamedlemsförteckningen har vi bestämt oss för att presentera följande

152

data: Efternamn, förnamn, provinsialnummer, ämbete eller yrke,loge i vilken man recipierade och år för inträdet i frimurarorden. Vihar redan ovan skisserat problemet i transkriberingen av namn, bort-sett från att många förnamn är oläsliga eller förkortade. Ämbeteneller yrken förändrades över en livstid. Som exempel kan nämnasTorbern Bergman (provinsialnummer 533) som förtecknas som fi-losofie magister, trots att han förstås gjorde en framstående karriärsom professor i mineralogi/analytisk kemi. Logen i vilken medlem-men recipierade är i många fall inte den första personen i fråga varmedlem i. Vad det betyder här är att Sundius fick uppgiften ompersonens medlemskap i en viss loge. Samma gäller analogtreceptionsdatumet. Den enda säkra determinanten är provinsial-numret. Detta nummer kan betraktas som ett ID-nummer, det villsäga det är helt unikt tilldelat personen efter inträdesdatum i orden.Eftersom handskriften är uppbyggd kronologisk efter denna prin-cip är det möjligt att med provinsialnumret som ledning gå tilloriginalhandskriften och där leta upp mer information eller veri-fiera stavningen på uppgifterna. Här skall även nämnas att det gjor-des tre mikrofilmer av originalhandskriften, av vilka en förvaras påRA, en på SFMO och en på Lunds universitet. Handskriften scanna-des även in på RA:s reproavdelning och CD-skivorna med detinscannade originalet finns på Lunds universitet i avvaktan på enfortsättning av arbetet.

Ett framtida arbete med matrikeln skulle kunna utvidgas tillandra samfund som var verksamma på ett nationellt plan i Sverige,så som Par Bricole, Coldinu- eller Timmermansorden. Härigenomskulle dubbel- och flermedlemskap kunna synliggöras och analyse-ras. Tillsammans med förteckningar över medlemmar i olika lärdasällskap, studentmatriklarna eller prenumeranter på tidskrifter ochböcker skulle bilden över aktörer i det svenska 1700-talssamhälletklarna.

Den följande förteckningen är den första nationella kartlägg-ningen av en frimurareorganisations medlemssammansättning iEuropa. Det är inte svårt att med den av oss valda modellen sombas utöka databasen i ett nordiskt perspektiv eller i jämförelse tillandra europeiska kartläggningar.

153

LitteraturAndersson, Jonas och Önnerfors, Andreas: “ ‘Position or Profession in theProfane World’. 4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 ” i Masonicand Esoteric Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies, DenHaag 2005.

Ibid.: “ ‘Embete eller yrke i den Allmänna Verlden’ – 4 300 svenska frimu-rare från 1731 till 1800 ” i Acta Masonica Scandinavica 8, København &Stockholm 2005.

Frängsmyr, Tore: Svensk idéhistoria, 2004.

Frängsmyr, Tore: Sökandet efter upplysningen, 2005.

Noter1 Jonas Andersson och Andreas Önnerfors: “ ‘Position or Profession inthe Profane World’. 4300 Swedish Freemasons from 1731 to 1800 ” iMasonic and Esoteric Heritage. New Perspectives for Art and Heritage Policies,Den Haag 2005, sid. 194-210. Ibid.: “ ‘Embete eller yrke i den AllmännaVerlden’ – 4 300 svenska frimurare från 1731 till 1800 ” i Acta MasonicaScandinavica 8, København & Stockholm 2005, sid. 134-163.2 Enligt professor Andrew Prescotts opublicerade föredragsmanuskript(Lund 2004-12-16) från konferensen ”Between Mysticism and PowerPolitics: Swedish Freemansory and the European Enlightenment” som inne-håller de nämnda förteckningarna. Prescotts föredrag skall tillsammansmed de andra konferensbidragen publiceras under 2007.3 Tore Frängsmyr: Svensk idéhistoria, 2004, sid. 394.4 Tore Frängsmyr: Sökandet efter upplysningen, 2005, sid. 175.5 Tore Frängsmyr: Svensk idéhistoria, 2004, sid. 411f.

154

VI Förteckning över svenska 1700-tals-frimurareJonas Andersson & Andreas Önnerfors

Anmärkningar till den alfabetiska medlemslängdenVissa medlemmar saknar receptionsdatum – i namnlistan är dessamarkerade med asterix. Detta har olika orsaker: I ett antal fall åter-finns anteckningen ”Okänt hwar ock när denne antogs”, med andraord har Sundius inte kunnat fastställa individens receptionsdatum,eller vilken loge denne recipierade i. Några medlemmar antogs i enutländsk loge och blev vid sin hemkomst till Sverige genast upp-flyttad till högre grad, varför ett receptionsdatum inte finns anteck-nat till grad I. I ett fåtal fall antogs medlemmen till en högre graddirekt, utan att tidigare varit medlem i någon loge (något som blandannat gäller de till kungahuset hörande medlemmarna). Detta tilltrots har alla medlemmar placerats i en sorts kronologisk ordning –i förhållande till det år den första noteringen om medlemskap stodatt finna. Provinsialnumret anger inte exakt när den enskilde blevmedlem, men man kan i alla fall få en uppfattning om vilket år enindivid blev medlem genom att relatera provinsialnumret till tabellennedan:

År Provinsialnummer År Provinsialnummer1731 1 1775-1776 1941-19701735 2-4 1776 1971-20361736 5-6 1777 2037-21991737 7 1778 2200-22981738 8 1779 2299-2378, 2550,

25511739 9 1780 1379-24521743 10-11 1780-1781 2453-2462

155

1744 12-13 1781 2463-25651745 14-16 1782 2566-26301746 17-18 1782-1783 2631-26531747 19 1783 2654-27011748 20-23 1783-1784 2702-27111749 24-26 1784 2712-28141750 27 1785 2815-28761751 28-36 1786 2877-29691752 37-70 1787 2670-30371753 71-139 1787-1788 3038-30431754 140-160 1788 3044-31061755 161-191 1789 3107-31361756 192-313 1790 3137-32041757 314-414 1791 3205-32921758 415-498 1792 3293-33731759 499-597 1793 3374-34431760 598-698 1794 3444-35321761 699-899 1795 3533-36491762 900-1128 1796 3650-37891763 1129-1409 1797 3790-39381764 1410-1477 1798 3939-40661765 1478-1587 1799 4067-41871766 1588-1654, 1728 1800 4188-42971767 1655-16651768 1666-16951769 1696-1716, 1787, 17951770 1717-1742, 1788, 1796, 17971770-1771 1743-17701771 1771-17991772 1800-18251773 1826-18481774 1849-18931775 1894-1940

156

Ett antal förkortningar har gjorts i medlemslängden, detta av ut-rymmesskäl:

Logeförkortningar:

Förkortning Logens namn Ort Tidsperiod

[7DE] 7de Johanneslogen Stockholm 1760-1797[ADF] Adolf Fredrik Stockholm 1753-1775[GUA] Gustav Adolf zu den drei Strahlen

Stralsund 1798-1935[LUN] L’Union Stockholm 1759-1799[NFÖ] Nordiska Första Stockholm 1799-[S3S] Salomon á trois Serrures Göteborg 1754-[SED] S:t Edvard Stockholm 1757-1781[SIN] Sinceritas Stockholm 1763-1777[SJA] Saint Jean Auxiliaire Stockholm 1752-1799[STA] S:t Augustin Helsingfors/Stockholm

1756-1808/1923-[STC] S:t Christopher Kristianstad 1776-[STE] S:t Erik Stockholm 1756-[STH] S:t Harald (sedan 1769 Storamiralslogen, sedan 1802 Gustaf )

Karlskrona 1762-[SVA] Svenska Arméens Loge I fredstid: Stockholm

I krig: vid högkvarteret 1761-1788[Z3G] Zu den drei Greifen 1762-1799,

efter 1800 Carl zu den drei GreifenGreifswald 1762-1935/1992-

[MPE] Mellersta Pelaren Jönköping 1800-[CAR] Carl logen (Tyska logen)Stockholm 1761-1788[UTL] Utländsk loge

[SED]* innebär att medlemmen recipierade i S:t Edvard, men att denneflyttades över till S:t Jean Auxilaire, [SJA], då S:t Edvard lades ned 1781.Endast asterix (*) innebär att logen, i vilken medlemmen recipierade, ärokänd.

157

OrdförkortningarCapitaine Cpt.Collegium/ -ie Coll.Commendeur CCommendeur af Svärds Ordern CSOCommendeur af Nordstjärne Ordern CNOExcellence Excel.Friherre Frih.Fortifikation/-en Fortif.Fänrik Fk.Kunglig/-a Kgl.Kungliga Majestäts Ordern KMOLöjtnant Lt.Major Mj.Medicine Doctor M.D.Nobiliserad /adelsnamn/Oläsligt/obegripligt [?]Regemente/-s -et Rgt. /Rgt:sRiddare RRiddare af Nordstjärne Ordern RNORiddare af Svärds Ordern RSORiddare af Wasa Ordern RWOSecreterare Secr.Sedan -Öfverste Öfv.

158

Alfabetisk medlemslängd

Namn P.nr. Yrke Loge ÅrAAarhusen, Anton 4273 Handlande [NFÖ] 1800Acrel, C. 2701 [ej noterat] [STE] 1783Acrel, Fredric 2763 Graverare [SJA] 1784Acrell, Daniel 2098 Professor * *Acrell, Johan 1341 Amiralitets Skepps Byggmästare [ADF] *Acrell, Olof 113 Regt:s fältskär vid Adelsfanan [SJA] 1753Adams, Carl 2485 Ciceleur [SED] 1781Adelhjelm, Johan 1130 Fk. vid Lif Regt:s Infanteri [SVA] 1763Adelstjerna, Carl 2073 Lt. vid Artilleriet, - Cpt. RSO [LUN] 1777Adelsvärd, J. Isac 1588 Frih., Öfv. Lt. [7DE] 1766Adelsvärd, Johan 955 Krigs Råd RSO [7DE] 1762Adlerberg, Eric Gustaf 1345 Lt. [ADF] *Adlerberg, Jöran 44 Kgl. Secr. [SJA] 1752Adlerbeth, Jörgen Gudmund

2065 Protocolls Secr., - Canzlie Råd, m.m.[SJA] 1777

Adlercreutz, Carl Johan 3468 Öfv. RSO - Excel Stats Råd.R & C af KMO. Grefve [STA] 1794

Adlercreutz, Henric 3815 Mj. [LUN] 1797Adlerfelt, - 2195 Conducteur vid Fortif. [SVA] *Adlerfelt, Carl 136 General Mj. och Landshöfvding [SJA] *Adlerstråle, Gustaf 2246 Mj. RSO [STA] 1778Adlervald, Carl Jacob 2325 Auscultant i Bergs Coll. [7DE] 1779ADOLPH FREDRIC 704 Sveriges Göthes och Wendes Konung m.m.m.

[SVA] 1761Agarelius, Otto 693 Bergs adjunkt Riksdagsman [SED]* 1760Agrell, Carl Johan 2362 Registrator i Kgl. Canzliet och Saltpetter Sjuderi

Directeur i Östergötland * *Agrell, J. G. 3255 Banco Casseur, - Banco Commissarie

[STE] 1791Agrell, Jacob 4006 Skräddare, Tjenande Broder [STC] 1798Agrell, Johan 680 Notarie vid Controll Vågen [7DE] 1760Agrell, Jonas Fredric 2319 Canzlist i Canzilie Coll., - Canzilie Råd

[7DE] 1779Agrell, Olof 2432 Phiosophie MagisterCazlist i M [?],

- Commercie Råd [STC] 1780Ahlberg, Daniel 488 Präst [STE] 1758Ahlberg, Daniel 4228 Lagman och Polismästare, - Öfverståthållare i

Stockholm. CNO Frih. [NFÖ] 1800

159

Ahlborg, Rudolph 744 Mj. vid Södra Skåning [SED]* 1761Ahlbrecht, Johan 4226 Tull Inspector [STH] 1800Ahlgren, Johan Samuel 3841 Hof Qvartermästare [SJA] 1797Ahlman, Zacharias 864 Vice President. RNO [STE] 1761Ahlqvist, Herman 1283 Fabriqeur [ADF] *Ahlrutz, Christopher Henric

4147 Regt:s Fältskär [STA] 1799Ahlstedt, John 3341 Handlande [S3S] 1792Ahlström, J. Carl 1646 Kgl. Hof Predikant och Präst i Kiöping

[7DE] 1765Ahnger, Carl Johan 2411 Häradshöfvding [SED] *Ahrenberg, Jacob 3381 Tull Fiscal [STA] 1793Aken, van Johan Fredric

1375 Hof Kamererare [S3S] 1763Albahn, S. T. A. 2789 Predikant [Z3G] 1784Albom, Jonas 505 Lands Kamererare [SJA] 1759Aléen, Gustaf Adolph 3948 Krämhandlare [STE] 1798Alfving, Pehr 2282 Directeur öfver Landmäteriet [7DE] 1778Algren, Severin 1275 Assistent i Justitie Coll. [ADF] *Alm, Johan 2739 Amiralitets Fiscal [STH] *Almgren, Johan Petter 4259 Advocat Fiscal i Bergs Coll. [NFÖ] 1800Almgren, Olof 3224 Handlande [S3S] 1791Almgren, Hans Gustaf 2148 Handlande [7DE] 1777Almqvist, Sten 3817 Comminister och Consistorie Notarie

[SJA] 1797Almroth, Carl 2530 Revisor [S3S] 1781Alnaer, Abraham 282 Fabriquer [SED]* 1756Alner, Fredric Eric 3416 Batallions Predikant [SJA] 1793Alner, Martin Niclas 3674 Kÿrkoherde [SJA] 1796Alnoer, Isac 1704 Stadsmäklare [SED]* 1769Alrot, Magnus 245 Handlande [S3S] 1756Alrot, Niclas 3350 Handlande [S3S] 1792Alsing, - 2106 Handlande [S3S] 1777Alstam, Abraham Magnus

1141 Borgmästare [STA] 1763Alströmer, Johan 2565 Directeur [S3S] 1781Alströmer, Jonas 3144 Frih. Canzlist [S3S] 1790Alströmer, Patrik 38 Öfv. Dir. vid Aling[s]ås Fabrik.

- Commerse Råd. RNO. Frih. [SJA] 1752Amberg, Nils 408 Handlande i Gefle [SED]* 1757Améen, Carl Johan 3610 Amiralitets Secr. [STH] 1795Aminoff, Axel Henric 2481 Cornett vid Lif Dragonerna,

- Rÿttmästare [LUN] 1781Aminoff, Carl Mauritz 1309 Cpt. vid Gardet, - Öfv. RSO [ADF] *Aminoff, Fredric 1364 Kgl. Lif Drabant [ADF] *

160

Aminoff, Gustaf 3914 Öfver Adjutant, Mj. [LUN] 1797Aminoff, J. Fredric 2196 Cpt. Stabs Adjunt, - general Mj. CSO

[SVA] *Aminoff, Johan Gabriel 3580 Mj. vid Lif Regt.s Dragoner [LUN] 1795Aminoff, Zacharias 760 Cornett vid Smålands Cavalleri [7DE] 1761Amnorin, Berndt Otto 4148 Cpt. [STA] 1799Amnorin, J. Henric 1367 Jägmästare [STA] 1763Anagrius, Fredric 968 Lt. [SVA] 1762Anander, H. 4211 Såckerbruksidkare [STE] 1800Ancker, Castor 1813 [ej noterat] [LUN] 1772Anderssen, Christian 1369 Handlande [S3S] 1763Andersson, Anders 1869 Tjenande Broder [S3S] 1774Andersson, Anders 4221 Styrman i Ost Indiska Companiets tjenst

* *Andersson, Anders Pehr3658 Notarie [STH] 1796Andersson, Johan L. 3598 Canzlist [STH] 1795Andersson, Martin 2799 Sjö Cpt. [Z3G] *Andersson, Petter 3278 Tjenande Broder [S3S] 1791Angelin, Nils 3811 Studerande [STC] 1797Angerstein, Reinhold 198 Assessor i Bergs Coll. [SJA] *Ankarcrona, Theodor 1403 Utan Tjenst. Privatman. [SIN] *Ankarlo, David 1750 Amiralitets Mj. [STH] *Ankarloo, Eric 2702 Amiralitets Mj. RSO [STH] *Ankarström, Carl D. 182 Cpt. [S3S] 1755Ankarsvärd. Magnus 2708 Öfv. [STH] *Anker, Nils 1878 Handlande [S3S] 1774Anrep, Reinhold 935 Mj. vid Artilleriet, RSO [LUN] 1762Anthonÿ, August Fredric

3478 Handlande från Danzig [S3S] 1794Antonsson, Reinhold 736 Lagman [STE] 1761Apiarie, Carl Gustaf 3397 Lt. [SJA] 1793Apiarie, Gabriel 4061 Bokhållare [SJA] 1798Apiarie, Hans Reinhold 3065 Fabriceur [SJA] 1788Apiario[e?], Carl Gustaf535 Klädes Fabriqeur - Commerci Råd[SJA] 1759Appelberg, Carl Petter 677 vice Auditeur vid Kronobergs Regt.

[7DE] 1760Appelqvist, Carl 2395 Lt. Mechanicus, - Öfv. Lt. Mechanicus. RSO

[7DE] 1780Appelroth, Otto Magnus

3383 Con. Rector [STA] 1793Arbin, Gabriel 1694 Bokhållare i Banken [SED]*Arbin, von Axel Gustaf 1995 Lt. vid Fortif., - Öfv. RSO [STA] 1776Arenander, Adam 1478 Kammar Skrifvare i Kammar Coll.,

- Kamrerare [7DE] 1765

161

Arenander, Gustaf Ingemund2825 Siden Fabriceur [7DE] 1785

Arenander, Lars Johan 2094 Actuarie i Berg Coll. [7DE] 1777Arenander, Olof 558 Kamererare i Kammar Coll.

- Kammar Råd [STE] 1759Arenander, Olof Eric 3135 Bÿggmästare [S3S] 1789Arfvedson, - 3139 [ej noterat] [STE] 1790Arfvedson, Elias 4058 [ej noterat] [LUN] 1798Arfvidsson, Anders 301 Svensk konsul i Mallaga [SJA] 1756Arfvidsson, Samuel 3619 Handlande [S3S] 1795Arhen, von Kapselman, J. C.

643 Jägmästare [S3S] 1760Arhenius, Elof 2262 Hof Predikant hos Hertigen af Östergöthland

[7DE] 1778Arhenius, Petter 841 Vice Biblotikarie vid Upsala Academie

[7DE] 1761Arlt, Fransiscus Xavier 3023 Hof Musicus [LUN] 1787Armfelt, Carl 4202 Frih. Öfv. för Wendes Artilleri Regt. RSO

[STC] 1800Armfelt, Gustaf Mauritz

3038 Öfv. Kammarjunkare, - Excel. [SVA] *Arnell, Jonas 423 Kgl. Expedtions Secr. [SJA] 1758Arnell, Lars 4103 Lt. vid Artilleriet [STC] 1799Arnell, Pär 872 Notarie i Kgl. Götha Hof Rätt [SED]* 1761Arnold, Gottfried 3790 Sångmästare [Z3G] 1797Arntzen, von, J. 4175 Rÿttmästare [S3S] 1799Arrhenius, Carl Axel 2245 *Lt. vid Artilleriet, - Öfv. Lt. RSO [SED]* 1778Arrhenius, Jacob 108 Academi Cancellers Secr. [SJA] *Aschling, Eric 1236 Cancellist i Banken [ADF] *Askegren, Isac 2364 Advocaat Fiscal vid Arméns Flotta,

- Krigs Råd. RSO [LUN] 1779Askergren, Petter 2974 Kgl. Kammar Musicus [STE] 1787Askergren, Petter 3405 Kgl. Kammar Musicus [STE] 1793Askeroth, Sven Svensson

1973 [ej noterat] [STE] 1776Asklin, Jonas 3256 Siden Fabriceur [STE] 1791Aspegren, Johan Anders4193 Krono Bagare [STH] 1800Aspelin, Carl Fredric 4037 Auditeur, - Lagman [S3S] 1798Aspelin, Thomas A. 4108 Grosshandlare [STE] 1799Asperoth, Lorents Fredric

3365 Cpt. [SJA] 1792Aspling, Johan 3592 Canzlist vid Arméns Flottas Öfver Rätt,

- Lagman [SJA] 1795Aspman, Olof 620 Protocoll Notarie i Svea H. Rätt [SJA] 1760

162

Augustin, Johan Wilhelm3461 Klädes Fabriceur [STE] 1794

Augustin, Mathias N:son4158 Handlande i Åbo * *

Augustin, Nicolaus Reinhold4293 Handlande [CAR] *

Aulaevill, von Lars 1272 Lt. vid Fortif. [ADF] *Aulin, Bernhard 3077 Krono Inspector [S3S] 1788Aulin, Eric 2727 Amiralitets Cpt. [STH] *Aurell, Daniel /Lilljenhjelm/

1634 Secr. i Kammar Coll. [7DE] *Avelin, Gabriel 1384 Auditeur [STA] 1763Aven, Carl 3677 Grosshandlare [STE] 1796Avén, Isac 4276 Tÿgvaktare [STA] 1800Axelsson, Ephraim 1402 Commissions Secr. [SIN] *Axelsson, von Axel 1122 Under Ståthållare [SVA] 1762Aycke, Mårten Henric

570 Grosshandlare [SED]* 1759BBacker, Herman 3099 Auditeur, - Öfver Auditeur [S3S] *Backman, Carl Adolph4004 Lt. vid Arméns Flotta [STA] 1798Backman, Carl J. 1537 Brÿggare [SED]* 1765Backman, Daniel 3601 Regt:s Pastor vid Arméns Flotta [STA] 1795Backman, Elf 3196 Handlande från Paris [S3S] 1790Backman, Petter Adolf 274 Handelsman [SED]* 1756Backström, J. Herman 3303 Handlande [STA] 1792Badestein, Gustaf Martin

3193 Handlande [Z3G] 1790Badin, A. Ludvig Gustaf A.

1847 Frih. född i Africa, Hof Secr. [LUN] 1773Baehrendtz, Otto 3555 Opera Bokhållare [STE] 1795Bagge, Carl Fredric 2961 Amiralitets Cpt. [S3S] 1786Bagge, Daniel Benjamin

3572 Handlande [S3S] 1795Bagge, Jacob 1485 Kammarförvaltare [7DE] 1765Bagge, Samuel 3945 Bruks Patron [S3S] 1798Bagger, Carl Henric 3188 Krono Fogde [S3S] 1790Bahrman, Emanuel B. 3422 Handlande [S3S] 1793Bahrman, J. Adolph 3153 Hårfriseur, Tjenande Broder [S3S] 1790Baillet, Isac Adrian 3519 Secr. i Kgl. Kammar Revisionen. Assessor

[SJA] 1794Balck, Anders 3612 Handlande [STH] 1795Banck, Isac 1194 Vaktmästare vid Husarerna [SVA] 1763Banda, Jacob 2338 Registrator i Canzilie Coll. [SED] 1770

163

Banér, Gustaf 2792 Frih., Cpt. vid Södermanlands Regt.[STC] 1784

Baner, Svante 2082 Frih. Corporal vid Lif Drabanterna[LUN] 1777

Barck, Carl Gustaf 14 Grefve, Öfver Adjutant, RSO [SJA] 1745Barck, Nils 2023 Grefve, Canzlist i Canzilie Coll. [SJA] 1776Barck, Ulric 691 Öfv. Lt. RSO [LUN] 1760Barfot, Johan Henric 870 Fk. [SED]* 1761Bark, Severin A. 1294 Advocat [ADF] *Barnekow, A. Fredric 1031 Hof Junkare [7DE] 1762Barnekow, C. A. 1516 Rÿttmästare vid Norra Skånes Cavalleri

[SVA] 1765Barnekow, Christian 3738 Frih. Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri,

- Hof Marskalk, m.m. [STC] 1796Barnekow, Kjell 851 Cpt. vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1761Barnekow, Kjell Christopher

2005 Hof Jägmästare [STC] *Barnekow, Kjell Christopher

4002 Frih. Cornett vid Kgl. Lif Regt:s Husarer[STC] 1798

Barnekov, Rutger Christopher3298 Lt. vid Engelbrechts Regt. [Z3G] 1792

Barntenberg, G. H. 3046 Batallions Predikant [LUN] 1788Bartels, J. Wallentin 1340 Handlande [ADF] *Batistig, Jacob 2091 [ej noterat] [SJA] 1777Battram, Didric Johan 2967 Bÿggmästare [STE] 1786Battram, Herman 3354 Expeditions Secr., - Stats Secr. RNO Frih.

* *Bauck, J. Christopher 3346 Handlande * *Bauer, J. Fredric 512 Factor [S3S] 1759Bauer, Johan Fredric 3011 Handlande [S3S] 1787Bauer, Johan Reinholt 3081 Landbrukare [S3S] 1788Bauman, Carl Ludvig 2674 [ej noterat] [STE] 1783Bauman, Eric A. 502 Capvardie Cpt. [STE] 1759Bauman, Petter C. 292 Assessor [SJA] *Baus, Anders Herbert 1390 Banco Bokhållare * *Becker, Carl 1076 Regt:s Fältskjer [STA] 1762Becker, von Eric August3173 Lt. [S3S] 1790Beckfriis, Jean 849 Cpt. vid Gardet, - General Mj.,

Landshöfvding [SVA] 1761Beckfriis, Love 1009 Mj. vid Norra Skåne Cavalleri [SVA] 1762Beckfris, Corfitz Ludvig2056 General Mj. CSO [STC] *Beckfris, Corfitz Ludvig3863 Grefve, Hofmarskalk [STC] 1797Beckfris, Joachim 140 Hof Rätts Råd [SJA] 1754

164

Beckfris, Love 3784 Frih. Mj. vid Konungens Regt. [LUN] 1796Beckman, Carl 4042 Secr. i Commercie Coll. [SJA] 1798Beckman, Hendric Mårten

2894 Fält Secr. [STA] 1786Beckman, Olof 3378 Handlande, Consul [S3S] 1793Beckman, Petter 2919 Handlande i Götheborg [STA] 1786Beda, - 1098 Lt. vid Fortif. [SVA] 1762Bedoire, Jean 300 Svensk agent i Lissabon, senare häradshöfding,

RNO, RWO [SJA] *Behncke, Herman W. 2444 Handlande * *Behrens, Johan Georg 2969 M.D. [Z3G] 1786Behrens, Ludvig Maurits

2778 Ränte Upbördmätare [Z3G] 1784Beilong, Jean Francois 1365 Bibloticarie hos Hennes Majestät Drottningen

[ADF] *Bellander, J. Theodor 622 Lt. vid Artilleriet [SJA] 1760Bellander, Olof 3292 Krono Befattningsman [S3S] 1791Bellman, Carl Michael 1993 Secr. vid Kgl. Nummer Lotteriet [7DE] 1776Benckert, Carl Henric 2625 Siden Fabriceur [STE] 1782Be[o?]nekamp, Carl 2665 Cpt. vid Drottningens Lif Regt. [GUA] 1783Bennet, Axel Philip 3828 Frih. [LUN] 1797Bennet, Carl Fredric 2389 Frih., Lt. vid Jemtlands Regt. RSO

[STC] 1780Bennet, Fredric 1350 Frih. Lagman, - Landshöfvding RNO

[ADF] *Bennet, Gustaf 4207 Frih. Stabs Adjutant hos Konungen

[NFÖ] 1800Bennet, Jacob Kjell 2472 Frih. Cornett vid Södra Skåne Cavalleri, - Mj.

[STC] 1781Bennet, Jacob Rutger 2471 Frih. Fk. vid Sprengtportska Regt. - Öfv. Lt.

RSO Förste Skattmästare. [STC] 1781Bennet, Jacob Rutger 3929 Frih. Mj. * *Bennet, Jacob Wilhelm 2135 Frih. Öfv. CNO, RSO [STC] 1777Bennet, Kjell Christopher

3891 Frih. Kammarherre [LUN] 1797Bennet, Otto Ludvig 3781 Frih. Lt. [LUN] 1796Bennet, Rutger 375 Frih. Mj. [S3S] 1757Bennet, Thomas 921 Directeur [SVA] *Bennet, Wilhelm 2138 Frih., Adjutant vid Gardet, - President i

Kammar Rätten. R & C af KMO [STC] 1777Bennet, Wilhelm Rutger

2342 Frih., Lt. vid Södra Skåne Cavalleri, - Mj.[STC] 1779

Benselstjerna, Carl 357 Advocat Fiscal [STE] 1757

165

Bentzelstjerna, Carl Eric3016 Cpt. vid Konungens Regt., - Öfv. Lt.

[STC] 1787Bentzelstjerna, J. 107 Professor vid Gripswalds Acad. [SJA] *Berch, Anders 1226 Banco Fiscal [SED]* 1763Berck, Otto Christopher

850 Mj. vid Gardet [SVA] 1761Berg von Linde, Henric Walter

2341 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri, - Mj.[STC] 1779

Berg, Anders 1703 Handlande [SED]* 1769Berg, Gustaf 3918 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1797Berg, Hans Hindric 624 Cancellist i Cancellie Coll. [7DE] *Berg, Johan 4107 Capvarde Cpt. [STE] 1799Berg, Petter 3214 Kgl. Räntemästare, - Kammar Rätts Råd. RWO

[STC] 1791Berg, Petter Anders 3222 Handlande [S3S] 1791Bergen, von 1953 Amiralitets Cpt. [STH] *Bergengren, Johan 2178 Guld och Silfver Arbetare [STC] 1777Bergenklot, Fredric 1387 Cpt. RSO [STA] 1763Bergenskjöld, Carl 1664 Häradshöfvdinge i Nerike [7DE] 1767Bergenskjöld, Eric 774 Notar i Bergs Coll. [SJA] 1761Bergenstjerna, Axel 869 Notarie vid Controll Vågen [7DE] 1761Bergenstråle, Alexander 1193 Fk. [SVA] 1763Bergenstråle, Gustaf 4232 Cpt. vid Lif Regt. [NFÖ] 1800Bergenstråle, J. Jacob 511 Notarie i Gen: Krigs Rätten [SJA] 1759Bergenstråle, Johan 2523 Öfv. RSO [STA] 1781Bergenstråle, Rudman 1605 [ej noterat] [STE] 1766Berger, Johan 787 Fortif. Kamererare - Öfver Krigs Commissarie

[SJA] 1761Berger, Johan Niclas 3296 Cpt. vid Fortif. [STA] 1792Berger, Petter Robert 667 vice Häradshöfvding [SED]* 1760Berggren, - 1064 Hof Musicus [LUN] 1762Berggren, Johan Petter 3737 Betjent. Tjenande Broder * *Berggren, Jonas 3140 [ej noterat] [STE] 1790Berggren, Peter 3134 Landmätare [S3S] 1789Berggren, Petter Gustaf 2603 Hof Musicus [SJA] 1782Bergholtz, Georg Isac 4269 Assessor och Regt:s Fältskär [MPE] 1800Bergin, Lars Gabriel 2914 Handlande [S3S] 1786Bergius, Bengt 1391 Banco Commissarie [STE] 1763Bergius, P. J. 509 Assessor [STE] 1759Bergklint, Olof 1829 Magister och Lector i Westerås [SED]* *Bergman, Abraham 1817 Tjenande Broder [7DE] 1772Bergman, Carl Fredric 1038 Fält Commissarie [SVA] 1762

166

Bergman, Carl Magnus 1270 Commissarie vid Lif Drabanterna Corpsen[ADF] *

Bergman, Isac 626 Tjenande Broder [7DE] *Bergman, Jacob 2080 Kammardräng i Kammar Coll.

Betjenande Broder [7DE] 1777Bergman, J. Fredric 3628 Fabriceur [STE] 1795Bergman, Johan 258 Secr. vid Antiqvitet Archivet [SED]* 1756Bergman, Jonas 3060 Controlleur [S3S] 1788Bergman, Lars 4098 Betjent. Tjenande Broder [STC] 1799Bergman, Nils 1093 Räntemästare [SED]* 1762Bergman, Petter A. 493 Biblioticarius [SED]* 1758Bergman, Torbern 533 Magister Docens [SED]* 1759Bergqvist, Carl Eric 1539 KammarSkrifvare i Commerce Coll.,

- President. CNO [SED]* 1765Bergstadius, Johan 2554 Cpt. [STA] 1781Bergstedt, Eric 2474 [ej noterat] [SJA] 1781Bergsten, Eric 2254 Squadrons Predikant vid Lif Regt., - Theologie

Doctor [?]. Ledamot af N.O [7DE] 1778Bergsten, Jonas 3859 Tjenande Broder [STE] 1797Bergsten, Nils Anders 3249 M.D. [7DE] *Bergstral, J. 67 [ej noterat] [SJA] *Bergström, Mathias 1942 Professor vid Cadett Corpsen [STH] *Bergström, Petter 1228 Studerande [SJA] 1763Bergudd, - 2376 Byggmästare * *Bergudd, Gudmun 1880 Consul [S3S] 1774Bergvall, J. J. A. 2764 Hof Musicus [SJA] 1784Bering, Carl Fredric 3009 Batallions Predikant, - Regt:s Pastor vid

Bohusläns Dragoner [S3S] 1787Beringe, von Gustaf Adolph

3276 Kammar Råd [GUA] *Berkenmeÿer, N. Bengt 1598 Studerande [SVA] 1766Berlin, Georg Ernst 3756 Lärare i Bokhållande [Z3G] 1796Berndes, Anton Ulric 4231 Ingenjeur [NFÖ] 1800Bernötsson, Eric 462 Notarie i Kgl. Slotts Cancelliet [SED]* 1758Beron, Johan 1401 Bokhållare i Ränte Kan: [SIN] *Bertouch, von Ernst A. 2029 Kammarjunkare hos Konungen i Dannemark

[LUN] 1776Bervaldt, Johan G. 3840 Kgl. Kammar Musicus * *Berzelius, J 2032 Banco Notarie [STE] 1776Besko, Johan 2808 Hof Musicus [SJA] 1784Bethun, Carl Isac 2903 Mj. vid Artilleriet. RSO [S3S] 1786Bethun, Pet. Gustaf 1058 Lt. vid Marinen [SVA] 1762Betulander, Johan 1778 [ej noterat] [STE] 1771Beurling, Pehr Henric 3371 Ur Fabriceur [STE] 1792

167

Beurtz, Olof 1155 vice Auditeur - Borgmästare [SVA] 1763Beve, Carl Anton 2700 Handels Borgmästare i Stockholm[STE] 1783Beÿer, Gabriel Fredric 1881 Handlande, - Directeur vid Grönlands

Companie [S3S] 1774Beÿer, Gustaf 4102 M.D. [STH] 1799Beÿer, Vincent 3030 Assisstent [S3S] 1787Bildt, Diedric 3079 Cpt. [S3S] 1788Bildt, Knut 2152 Canzlist i Canzilie Coll. [SJA] 1777Billing, Jacob Henric 2637 Rådman [STH] *Billing, Lorentz 327 Hof Qvartermästare [SJA] 1757Billing, Olof Nathan 1948 Öfv. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Billing, Sven 3714 Segelmakare [STE] 1796Billing, Thomas 1944 Amiralitets Cpt. [STH] *Billroth, Fredric Martin1466 Handlande * *Bippen, von Philip 1469 Grosshandlare [SED]* 1764Bjelke, Nils 1107 Grefve Riks Råd m.m [SVA] 1762Bjerchén, Gustaf 625 Fk. vid Westerbottens Regt. [7DE] *Bjerchén, Petter 567 M.D. [SED]* 1759Bjerken, af, Pär 4063 M.D. [LUN] 1798Bjerken, Johan 256 Protocolls Secr. [SED]* 1756Bjuggren, Magnus 428 Assessor [STE] 1758Bjur, Paul 4016 Kgl. Secr. [STE] 1798Bjurling, J. H. 3669 [ej noterat] [STE] *Björck, Göran 4204 Betjent. Tjenande Broder [STC] 1800Björckstedt, Nils 1849 Lt. [STE] 1774Björk, Johan 1824 Vice Häradshöfvdinge [S3S] 1772Björkegren, Lars 767 Secr. vid Gränse Cam: [STE] 1761Björkegren, Lars Christopher

2365 Kgl. Hof Predikant [7DE] 1779Björkeqvist, Jonas 3613 Amiralitets Fk. [STH] 1795Björklind, Petter 2560 [ej noterat] [STE] 1781Björklund, Olof Alexander

3524 Handelsman och Slagtare [SJA] 1794Björklund, Svante 3265 Fält Medicus [STA] 1791Björkman, Bengt Magnus

2022 Grosshandlare [SED]* 1776Björkman, Hans 1979 Directeur. Controll Inspecteur vid Spinnhuset

[LUN] 1776Björkman, Jonasson Anders

1781 [ej noterat] [STE] 1771Björkman, Sven 741 Borgmästare i Norrköping [SED]* 1761Björling, Carl Adam 2851 Secr. och Notarius Publicus [STE] 1785Björling, Gustaf H. 3130 [ej noterat] [STE] 1789Björnberg, Carl 313 Frih., Öfv. RSO [S3S] 1756

168

Björnberg, Carl 345 Baron Fk. - Mj. [S3S] 1757Björnberg, Carl Axell 2918 Cpt. RSO [STA] 1786Björnberg, Carl David 2449 Lif Drabant [SED] 1780Björnberg, Niclas 2862 Handlande [S3S] 1785Björnmarck, Nils Petter2345 Cpt. vid Konungens Regt.,

- Öfv. Commendant. RSO [STC] 1779Björnram, Gustaf 2305 Kgl. Secr. * *Björnstjerna, Magnus 3825 Frih. Lt. vid Lif Regt., - Grefve. General Lt.

Adjunt, m.m. [LUN] 1797Blacker, John Junior 2863 Handlande [S3S] 1785Blad, Anders 2208 M.D. [7DE] 1778Blessingh, Carl Abraham

3707 Amiralitets Mj., - Öfv. Lt. RSO [STH] 1796Bleumortier, J. Gottfried

1972 [ej noterat] [STE] 1776Bliberg, David 1467 [ej noterat] [7DE] 1764Bliedberg, Anders 3488 Handlande [S3S] 1794Blix, Abraham Samuel 2191 Amiralitets Lt., - Cpt. [S3S] 1777Blix, Eric 1153 Handlande [S3S] 1763Blixen, Conrad Christoffer

224 Öfv. Lt. RSO [SJA] 1756Blixen, Gustaf 4049 Frih. Hof Junkare [STC] *Blixen, Levin Christopher

95 Cpt. [SJA] 1753Blixen, von, Christian 3908 Frih. Mj. [STC] *Blom, J. Eric 2093 Rådman i Stockholm [STE] 1777Blom, Jonas Gabriel 4272 Batallions Predikant [NFÖ] 1800Blom, Lars 212 Handlande i Jacobstad [SJA] 1756Blom, Mathias 3447 Stadstjenare. Tjenande Broder [S3S] 1794Blomberg, Carl Petter 2712 Kÿrkoherde i franska Lutherska Församlingen

[7DE] 1784Blomberg, Gustaf Fredric

665 Cancellist i Kammar Coll. [7DE] 1760Blomberg, Petter J. 2758 Präst, - Theologie doctor och Prelat

[STE] 1784Blome, Henric Johan 3363 Justitarie [STA] 1792Blomstedt, Carl Henric 2199 Krigs Fiscal [SVA] *Blomstedt, J. Magnus 754 Adjutant vid Liljesvärdska Regt. [7DE] 1761Blomstedt, Johan Christopher

4027 Lt. [STA] 1798Blåfjeld, - 1016 Fk. vid Åbo Läns Regt. [SVA] 1762Boberg, Carl 3166 Expeditions Commissarie vid Arméens Flotta

[STA] 1790Boberg, Johan 250 Borgmästare i Hudiksvall [SJA] 1756

169

Bockman, Anders 966 Pastor vid Gardet [SVA] 1762Bodecker, Johan Fredric3777 Handlande [STE] 1796Bodell, Carl Eric 3458 Kammar Skrifvare [SJA] 1794Bodell, Johan 2434 Controlleur [STC] 1780Bodell, Leonhard 1200 Krigs Commissarie [SVA] 1763Bodien, Christian Henric

3931 Sjö Cpt. [GUA] *Bodin, Henric J. 1214 Bokhållare [STE] 1763Bodman, Johan Isac 4088 Krämhandlare [SJA] 1799Boëss, Christian 2697 Klädes Fabriceur [STE] 1783Boetius, Jacob 552 Amiralitets Fältskär [S3S] 1759Bogert, Georg Niclas 3801 Handlande [S3S] 1797Boheman, A. M. 4062 [ej noterat] [LUN] *Boheman, Carl Adolph 3215 Hof Secr. [STC] 1791Boheman, Gustaf 3999 Hof Secr. [LUN] *Bohlen, Jean Julius 1298 Grefve, Envoije i Berlin [ADF] *Bohm, von Henric Christian

3169 Possessionat [Z3G] *Bohman, Arfvid N. 1774 [ej noterat] [STE] 1771Bohman, Eric Dideric 2869 Revisor i Handels Coll. [STE] 1785Bohnstedt, Carl Fredric 3932 Commercie Råd. Possessionat af Oldendorf

[GUA] *Bohse, de Fredric 2164 Grefve Envoyé Extra Ordinaer

från Sachsiska Hofvet [LUN] *Boij, Adolph Fredric 2229 Mj. [STA] 1778Boije, Anders 672 Cpt. Vid Tavastehus Regt. [SJA] 1760Boije, Bengt Axel 771 Frih. Fk. vid Björneborgs Regt. [SJA] 1761Boije, Fredric 1039 Lt. vid Husarerna [SVA] 1762Boije, Hans Henric 213 Mj. vid B:borgs Regt. - President i

Stadskontoret CSO [SJA] 1756Boije, Otto Ernst 251 Öfv. Lt. [SJA] 1756Boje, Zacharias Gustaf 1502 Advocat Fiscal i Kammar Revisionen

[SIN] 1765Boll, Johan Henric 2608 Kamererare [STE] 1782Boltenstern, Carl Ludvig

1809 Lt. vid Cavalleriet [LUN] 1772Boltenstern, Thure 2038 Rÿttmästare vid Norra Skåne Cavalleri,

- Öfv. Lt. RSO * *Boltenstern, von - 984 Extra Ordinaer i Kammar Coll. [SVA] 1762Bonde, Carl 2579 Frih. Öfv. Kammar Junkare. CNO

* *Bonde, Carl Fredric 4014 [ej noterat] [LUN] 1798Bonde, Gustaf 2010 Grefve, Hof Marskalk [STC] *Bonn, Carl G. 1063 Hof Musicus [LUN] 1762

170

Bonne, Johan 2602 Hof Musicus [SJA] 1782Bonnedahl, Anders 4215 Batallions Predikant [NFÖ] 1800Bonnedal, Daniel 3385 [ej noterat] [STE] 1793Bonnsach, Adolph Fredric

3568 Batallions Predikant [SJA] 1795Borelius, P. J. 2990 Rådman [S3S] 1787Borén, Sven 1472 Stÿckjunkare [STA] 1764Borg, Anders 2920 Kgl. Hof Predikant och Kÿrkoherde

* *Borg, Anders 3633 Controlleur [STH] 1795Borg, Johan Aron 1625 Lagman och Assessor i Svea Hof Rätt,

- H. R. Råd [7DE] 1766Borgenstjerna, Carl 1825 Cornett, - Öfv. RSO [LUN] 1772Borgenstjerna, Gabriel 1583 Kgl. Jagt Page [SVA] 1765Borgenstjerna, Magnus 678 Cornett vid Östgötha Cavalleri [7DE] 1760Borgman, Carl Otto 3420 Controlleur [S3S] 1793Borgqvist, Ingeman 2102 Inspector. Betjenande [STC] 1777Borgstedt, Per 454 Assessor [SJA] 1758Borgström, Mårten 3164 Waktmästare. Tjenande Broder [STA] 1790Borgström, Petter 2661 Actuarie, - Tull Inspector [STC] 1783Borin, J. Fredric 1408 Vice Pastor vid franska Lutherska

Församlingen [SIN] 1763Born, von Carl 2538 Öfv. Lt. RSO [STA] 1781Borup, I 1491 [ej noterat] [STE] 1765Botin, Anders 437 Assessor i Antiquitets Archivet [SJA] 1758Botin, Hans Samuel 1666 Proviant Mästare. Kgl. RänteMästare

[7DE] 1772Bouck, Jacob 2479 Fabriceur [7DE] 1781Bourchard, J. Fredric 571 Grosshandlare [SED]* 1759Boye, Nils 852 Cpt. vid Kronobergs Regt. [SVA] 1761Boÿe, Otto Christer 1426 Öfv. Lt. RSO [STA] 1764Bradt, Henric 425 Bruks Patron [SJA] 1758Brahe, Magnus 2835 Grefve Excel, m.m. * *Brahelin, Georg Herman

2810 Handlande från Amsterdam, - Consul[SJA] *

Brahelin, J. Petter 2762 Grosshandlare [SJA] 1784Brakel, Otto Mauritz 732 Lt. vid Lif Dragonerna [SJA] 1761Brandberg, Jonas 285 Handlande i Uleåborg [SED]* 1756Brandel, Elias 141 Grosshandlare i Stockholm [SJA] 1754Brandelius, Carl Magnus

3124 Philosophie Magister [Z3G] 1789Brandelius, Magnus 3724 Brÿggare [STE] 1796Brandenburg, Henric A.

331 Grosshandlare [SJA] 1757

171

Brander, C. F. 1726 Öfv. Lt. [STE] 1770Brander, Eric 110 Confidente Secr. i Algier [SJA] *Brander, Johan 257 Notarie i Stockholms Stads Consistorium

[SED]* 1756Brander, Samuel 2197 Krigs Commissarie [SVA] *Brandström, Carl Eric 3732 Handlande [S3S] 1796Brandström, P. 3979 [ej noterat] [LUN] 1798Brandt, Johan Ludvig 2877 Mj. RSO [STA] 1786Brandt, Mathias 2675 [ej noterat] [STE] 1783Brandt, Per Börjesson 29 [ej noterat] [SJA] 1751Brandt, Pär 1212 Musik Directeur [LUN] 1763Brandt, Thomas 2349 Fk. vid Konungens Regt. [STC] 1779Brandtberg, Nils 1306 Lt. Wermelands Regt. [ADF] *Brannikofski, de Carl Mauritz

2177 Fk. vid Konungens Regt. [STC] 1777Brasche, Fredric 2652 Amiralitets Apothekare [STH] *Bratt, Carl 1323 Super Cargeur [ADF] *Bratt, Gustaf Adolph 2953 Bruks Patron [S3S] 1786Bratt, Lars 527 Auditeur [SJA] 1759Bratt, Lars 943 Bruks Patron [S3S] 1762Bratt, Lars Cris:son 2527 Handlande [S3S] 1781Bratt, Nils Gabriel 3356 Cpt. [SJA] 1792Brauman, J. Hans 2151 Handlande [STC] 1777Braun, Wilhelm 1515 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1765Braune, J. Christopher 3597 Amiralitets Lt. [STH] 1795Brauner, B. Johan 759 Hof Secr. [STE] 1761Bredberg, - 592 [ej noterat] [LUN] *Bredberg, Eric 2308 Rådman i Stockholm, - Lagman [STE] 1779Bredell, Carl Gustaf 3923 Grosshandlare [STE] 1797Bredenberg, Carl G. 666 Notar i Bergs Coll. [SED]* 1760Breding, Pehr 3559 Landtmätare [S3S] 1795Brehmen, Joachim Henry

2525 Winhandlare [Z3G] 1781Breitholtz, J. M. 2266 [ej noterat] [STE] 1778Brelin, Carl Edvard 2635 Amiralitets Mj., - Contra Amiral. CSO och

Riddare af flere utrikes Ordnar [STH] *Brelin, Pehr 2462 Mj. vid Kronobergs Regt. RSO [STH] *Bremming, O. I. 351 Jurist vid Hof Rätt [STE] 1757Brenner, Axel 2426 Cpt. vid Arméens Flotta [LUN] 1780Breström, Johan 3272 Handlande [S3S] 1791Briandt, Jean 201 Secr. [STE] 1756Brinck, Sven 3271 Assessor [S3S] 1791Bring, Pehr /Lagerbring/

369 Kgl. Secr. [SED]* 1757

172

Broberg, Carl Johan 2997 Cornett vid Carelska Dragonerna,- Mj., RSO [STA] 1787

Broberg, Gustaf 2020 Grosshandlare [SED]* 1776Broberg, J. Fredric 1183 Ryttmästare vid Husarerna [SVA] 1763Broberg, Petter 3002 Waktmästare, Tjenande Broder [S3S] 1787Brock, Olof 1691 Tull Fiscal [S3S] 1768Brolander, Johan 3640 Tjenande Broder [STE] 1795Broman, Erland 2303 Lt. i Arméen, Lif Drabant [STC] 1779Broman, Erland Carlsson

3 Frih. President i Cammar Coll., RSO[SJA] 1735

Broman, Hans Georg 2301 Lt. vid Sprengtportska Regt. [STC] 1779Bromanskjöld, Anders 1187 Cpt. RSO [STA] 1763Bromell, Carl Magnus 1462 Assessor i Kammar Revisionen [STE] 1764Broms, Carl Petter 268 Bryggare [SED]* 1756Broms, Eric Adolph 2685 Handlande [S3S] 1783Broström, Johan 1065 Handlande [S3S] 1762Brounikofsky, Fredric Wentz

2280 Lt. vid Enke Drottningens Regt.,- Cpt. RSO [STA] 1778

Browall, Bengt 887 Tjenande [SVA] 1761Browall, Eric 1669 [ej noterat] [STE] 1767Brown, Johan Levis 3977 Handlande från Bordeau [LUN] *Bruce, - 1584 Lt. vid Skaraborgs Regt. [SVA] 1765Bruce, de Carl Magnus 1567 Lt. [STA] 1765Bruce, Henric Adolph 2085 Page hos Hertigen af Södermanland

[LUN] 1777Bruhn, Carl Petter 770 Contoris Skrifvare [STE] 1761Bruhn, Petter 1898 Grosshandlare [STE] *Brum, Johan August 3259 Kamererare [STA] 1791Brummer, Adolph Fredric

2841 Öfv. Lt. RSO [STA] 1785Brummer, Carl 4191 Capvarde Cpt. [STE] 1800Brummer, Carl Gustaf 2331 Mj., RSO [STA] 1779Brummer, Carl Magnus690 Ryttmästare vid Adelsfanan [SED]* 1760Brummer, J. Magnus 1782 [ej noterat] [STE] 1771Brummer, J. Magnus 2929 Cpt. RSO [STA] 1786Bruncrona, - 1165 Cornett vid Lif Dragonerna [SVA] 1763Bruncrona, Abraham 1421 Mj. RSO [STA] 1764Bruncrona, Nils Abraham

2996 Fk. vid Arméens Flotta, - Öfv. RSO[STA] 1787

Brunings, Diedrik August3411 Handlande [S3S] 1793

173

Brunjeansson, Carl J. 2431 Notarie [S3S] 1780Brunjeansson, Fredric 3093 Controlleur [S3S] 1788Brunn, Adolph Fredric 3515 Handlande [S3S] 1794Brunn, Nils Petter 1313 Kammar Skrifvare i Kammar Coll.

[ADF] *Brunnius, J. 3538 Skepps Predikant * *Brunou, Olof 3441 Organist [STA] 1793Brunow, Georg Fredric 3554 Lt. vid Artilleriet [STA] 1795Brunow, Magnus 1137 Öfv. RSO [STA] 1763Bruse, Samuel 616 Handlande [S3S] 1760Brusell, - 1040 Fält Revisor [SVA] 1762Brusell, J. Gottlieb 3058 Hof Målare [SJA] 1788Brusen, Johan 54 Assessor i Cammar Coll. [SJA] 1752Brusewitz, Eric Elias 3512 Canzlist i Justitie Revisionen [S3S] 1794Brusevitz, Mårten 1665 Advocat Fiscal i Svea Hof Rätt [7DE] 1767Brusewitz, Petter 3126 Notarie [S3S] 1789Bruun, J. Carl 2092 Grosshandlare [STE] 1777Brÿgger, Bengt Gustaf 3661 Häradshöfvding, - Lagman [STE] 1796Brÿgger, Christopher 2857 [ej noterat] [STE] 1785Brÿgger, Jan 2746 Hof Rätts Råd [STE] 1784Brüsell, Johan 286 Borgmästare i Trosa [SED]* 1756Brändström, Pehr Gustaf

3753 Medicine Candidat [STH] 1796Bröms, Joachim Lilljestråle

72 Hof Rätts Fiskal [SJA] 1753Bröms, Johan Fredric 1656 [ej noterat] [STE] 1767Bröms, Johan Petter 4163 Capvarde Cpt. [STE] 1799Buckau, J. W. 347 Handlande [STE] 1757Bueck, Hjeronimus Fredric

3734 Källaremästare [STE] *Bundzen, Fredric 3344 Handlande [S3S] 1792Bunge, Carl 2240 Frih. Kammar Råd [LUN] *Bunge, Carl Ludvig 373 Fabriquer [SED]* 1757Bunge, Sven 2239 Frih. Stats Secr. CNO, - Riks Råd, m.m.

[LUN] *Burchsdorff 2221 Chur Sachscke Kammarherre * *Bure, Carl Fredric 888 Tjenande [SVA] 1761Burenskjöld, F. H. 604 Kammarherre [SED]* 1760Burenskjöld, Fredric Eric

805 Under Conducteur vid Fortif. [7DE] 1761Burenskjöld, Georg Jacob

1413 Lt. [STA] 1764Burgman, Carl Anders 3804 Grosshandlare [STE] 1797Burgman, J. Gabriel 1733 Commissions Secr. [SJA] 1771

174

Burgman, John 4214 Grosshandlare [NFÖ] 1800Burgman, Lars 314 Grosshandlare [SJA] *Burman, J. 319 Spannmålshandlare [SED]* 1757Burman, J. Petter 3589 Academie Hofmästare. Hof Conditor

[STE] 1795Burman, Lars 284 Revisor i manifakt. C. [SED]* 1756Burtz, - 2375 Banco Commissarie * *Burtz, Gustaf 876 [ej noterat] [STE] 1761Burtz, Johan 3287 Handlande [STA] 1791Burtz, Johan Adolph 1882 Ost Indiska Companiet Stÿrman [S3S] 1774Burtz, Larsson, Nils 202 Rådman i Helsingfors [STE] 1756Burtz, Nils Gustaf 3167 Lt. vid Arméens Flotta [STA] 1790Busck, Hans A:son 537 Stads Casseur [S3S] 1759Busck, Jacob 779 Handlande [S3S] 1761Busse, John 3504 Handlande [S3S] 1794Butth, Johan 3202 Amiralitets Casseur [STE] 1790Bÿström, Anders 1084 Borgmästare [STA] 1762Bÿström, Anders Thomas

3396 Handlande från Götheborg [STE] 1793Bützov, Carl 2976 Borgmästare [Z3G] 1787Bång, Abraham 907 Vice häradshöfdinge [SED]* 1762Bäck, Abraham 1758 Öfv. Lt. vid Fortif. RSO [STH] *Bäck, Henric 2438 Organist [S3S] 1780Bäckström, Alexander 3460 Krigs och Advocat Fiscal [STE] 1794Bähr, Petter Adolph 2027 Handlande i Helsingör [SED]* 1776Bähr, von Carl I. Ulric 1010 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri [SVA] 1762Bähr, von Henric 1205 Kammarherre [SED]* 1763Bährendt, J. 3312 Kamerera vid Operan [STE] 1792Bährenhjelm, Pehr Gustaf

917 Lt. vid Hessensteinska Regt. [7DE] 1762Bärenhjelm, Lorents Reinholdt

2880 Cpt. [STA] 1786Bärnström, Petter 889 Tjenande [SVA] 1761Bäärenhjelm, Ludvig L. 2959 Cpt. [S3S] 1786Bödker, Eilert Rutger 1129 Cpt. i Würtembergs tjenst [SVA] 1763Böhme, Johan Fredric 3183 Handlande [S3S] 1790Böhme, Johan Georg 2736 Handlande [STH] *Böhn, von Johan 1154 Mj. [SVA] 1763Böhnen, J. Casper 1508 Kammarherre [7DE] 1765Böhnen, von Carl Gustaf

2390 Mj. vid Sprengtportska Regt. RSO[STC] *

Böhnen, von, Johan Gustaf3806 Cpt. vid Drottningens Lif Regt. [STC] 1797

175

Bök, Arvid 1152 Tjenande [STA] 1763Bökman, J. Casten 407 Proto: Notarie i Cansellie Coll. [SED]* 1757Böritz, J. F. 2392 [ej noterat] [STE] 1780Böritz, Mathias Daniel 2257 Kgl. Kammar Musicus [SED]* 1778Börtzell, J. Abraham 2811 Canzlist i Kgl. Inrikes Expeditionen.

Stabs Secr. och under vice President i KammarColl. RNO [STE] 1784

Bötker, von Hans Georg1011 Fk. vid Spensiska Regt. [SVA] 1762

Böttcher, Johan Ernst4137 Sjö Cpt. [GUA] *

CCabanis, Johan Benedict

4256 Architect och Perspective Målare [GUA] 1800Cabrée, Francois 3832 Oboist vid Svea Lif Garde [LUN] 1797Cadou, Carl Johan 1227 Krigs Fiscal [SJA] 1763Cahman, Jacob 2822 [ej noterat] [S3S] *Cajander, Zacharias 1186 Prost och Doctor [STA] 1763Calisendorff, Anders 4089 Capvarde Cpt. [STE] 1799Callenberg, de Georg Alexander

1812 Grefve. Saxisk Kammarherre [LUN] *Callerholm, Jonas Gustaf

3143 Fk. vid Konungens Regt. [STC] 1790Callerholm, Nils 2103 Borgmästare [STC] 1777Callerman, Johan 2238 [ej noterat] [STE] 1778Calmander, Jacob 3027 Extra Ordinaer i Banken [SJA] 1787Camitz, Gustaf 478 Assessor [STE] 1758Campbell, D. 524 Supercargeur [SJA] 1759Carburrÿ, Mac 1211 Italiensk Grefve [LUN] 1763Carisien, von Christian 1742 Canzlist i Canzilie Coll. * *Carisius, Carl 41 Stads Syndicus i Stralsund [SJA] 1752CARL 1832 Svea Rikes Arftagare. Förste Hertig af

Södermanland, - CARL XIII: Sveriges, Noriges,Göthas och Wendas Konung. * *

Carlander, Christopher 3228 M.D. Fält Medicus [STA] 1791Carlander, Elias 501 Capellist [STE] 1759Carlbom, Nils 2548 Handlande [SED] 1781Carleson, Adolph Carl 1807 Kammarherre, RSO [LUN] 1772Carleson, Carl 1865 Lt., Lif Drabant [LUN] 1774Carleson, Edvard 94 Cancellie Råd RNO [SJA] 1753Carlgren, J. Henric 1861 Kammartjenare hos Hans Kgl. Majestät,

Hertig Fredric Adolph [SVA] 1774Carlqvist, Carl Jacob 3133 Handlande [S3S] 1789Carls, Johan Casper 2534 Handlande [Z3G] 1781

176

Carlskjöld, Carl 731 Krigs Råd [SJA] 1761Carlskjöld, Pehr 112 Secr. i Kgl. Arkivet [SJA] 1753Carlson, von Gustaf 2816 Stats Secr. CNO * *Carlsson, Carl 1730 Handlande [S3S] 1770Carlsson, Carl Henric 3888 Mäklare [S3S] 1797Carlstedt, Johan 2937 Kamererare vid Arméens Flotta [STA] 1786Carlstedt, Otto 789 Auditeur vid Lif Dragonerna [SJA] 1761Carlström, J. August 1599 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1766Carnall, de Carl Henric3651 Lt. [STA] 1796Carnegie, David 3474 Handlande [S3S] 1794Carnegie, George 181 Handlande [S3S] 1755Carpelan, Carl Ephraim

986 Cpt. vid Westerbottens Regt. [SVA] 1762Carpelan, Carl Nils 1293 Cpt. vid Gardet [ADF] *Carpelan, Simon W. 987 Lt. vid Westerbottens Regt. [SVA] 1762Carre, Frans 487 Handlande [STE] 1758Carre, Frans Gustaf 2828 Grosshandlare [7DE] 1785Carssar, Gustaf 276 Handelsman [SED]* 1756Castic, - 2028 Abbé vid Pommersk Kejserlig Legation

[LUN] 1776Cederbaum, - 1654 Rÿttmästare [STH] *Cedercrantz, Wilhelm 2117 Hof Junkare, - Lands Höfvdinge.

RNO [STC] 1777Cederfelt, Pehr 3567 Mj. och Kammar Junkare [LUN] 1795Cedergren, Christopher1771 Auditeur [S3S] 1771Cedergren, Eric 1760 Amiralitet Cpt. [STH] *Cedergren, Niclas 3614 Amiralitets Fk. [STH] 1795Cedergren, Nils 2908 Lt. vid Fortif., - Öfv. RSO. Stora Korset

[STA] 1786Cederhielm, Eric Julius 1260 Frih. Mj. vid Östgötha Cavalleri.

RSO [ADF] *Cederhielm, G. Adam 1446 Frih. Notarie i Svea Hof Rätt [7DE] 1764Cederhjelm, Gustaf 2563 Frih., Öfv. RSO * *Cederhvarf, Carl 503 Casseur i Banken [STE] 1759Cederstam, Gustaf 1453 [ej noterat] [STE] 1764Cederstedt, Jonas 2050 Canzlist i Canzilie Coll. [LUN] 1777Cederström, Anders 4128 Stallmästare och Fk. vid Westmanlands

Regt. [LUN] 1799Cederström, Arfvid 709 Frih., Lt. vid Gardet, - Öfv. RSO [SVA] 1761Cederström, Bror 1254 Frih. Öfv. m.m. [ADF] *Cederström, Bror 1856 Frih., Adjutant vid Gardet, - Krigs President,

R & C af KMO [SVA] 1774Cederström, Claes 303 Frih. Lt. - Öfv. [SJA] 1756Cederström, Jacob 2876 Frih. Fiscal Amiral. RSO * *

177

Cederström, Rudolph 3599 Frih. Contra Amiral, - Excel. Stats Råd m.m.Grefve [STH] 1795

Cederström, Sven 2326 Frih. Öfv. * *Cederström, Thure 4227 Öfv. för Dalarnas Regt. Hof Marskalk.

Ståthållare m.m. [NFÖ] 1800Cederström, Ulric 707 Frih., Lt. vid Gardet, - Öfv. RSO [SVA] 1761Celse, von Magnus 394 Cancellie Råd [SED]* 1757Celse, von Magnus Anton

3637 Canzlist i Justitie Revisionen [SJA] 1795Celsing, - 2726 Rÿttmästare [STH] 1784Celsing, Gustaf 1962 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Celsing, Herman 481 Amiralist Lt. [S3S] 1758Chaliere, de Fabian 3745 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1796Chalmers, James 1870 Handlande [S3S] 1774Chalmers, William 1741 Handlande, - Directeur vid Ost Indiska

Companiet [S3S] 1770Chambert, J. T. 4053 [ej noterat] [LUN] 1798Chapman, af Gustaf Adolph

3634 Mj. vid Husarerna [STH] 1795Chapman, Charles 176 Ost Indiska Companiet. Cpt. [S3S] 1755Charlier, Bengt F. 997 Lt. vid ÖstGötha Infanteri [SVA] 1762Charpantier, Gustaf R. 1091 Mj. RSO [STA] *Charpentier, Robert Carl

3207 Cpt. vid Artilleriet. RSO [STA] 1791Chatillon, Francois 2323 Hof Sångare * *Cherlin, I. Jacob 1716 Adjutant vid Artilleriet [SVA] 1769Christian, Ludvig 2659 Land Grefve af Hässen Darmstadt * *Christie, James 4235 Handlande [S3S] 1800Christiernin, Adolph 1180 Cornett vid Jägare Corpsen [SVA] 1763Christiernin, Eric 1276 Hof Auditeur [ADF] *Christiernin, Eric Daniel

1674 Bruks Patron [SED]* 1767Christiernin, Harald 2393 Mj. vid Amiralitetet [LUN] 1780Christiernin, Johan 1316 Hof Kamrerare [ADF] *Christiernin, Johan 2233 Bokhållare i Järn Contoriet [7DE] 1778Christiernin, Johan 2672 Borgmästare [STE] 1783Christierson, Carl Wilhelm

3333 Mj. [STA] *Christiersson, E. W. 89 Assessor i Svea Hof Rätt [SJA] 1753Christiersson, Gustaf 1264 vice Pastor Magister [ADF] *Christiersson, Robert 985 Lt. vid Södra Skåned Cavalleri [SVA] 1762Christiersson, von Pehr 1048 Justitie Ombudsman [SVA] 1762Christoffer, Baltzar Simon

3326 Lärare i Musiken [Z3G] 1792

178

Claesson, Hans Henric 2296 Stÿrman på Ost Indiska Companiet[SED]* 1778

Claesson, Hans Henric 2691 Cpt. vid Ost Indiska Companiet [S3S] 1783Clarén, Anders G. 1174 Copiist i Canzlie Coll. [7DE] 1763Clason, Albrecht 64 Grosshandlare [SJA] 1752Clason, J. Abraham 1682 Tjenande Broder [STE] 1768Claÿhills, Thomas Anton

1170 Rådman [STE] 1763Clewer, Lars 4266 Handlande * *Cock, Corfitz Ludvig 2212 Fk. vid Sprengportska Regt.,

- Öfv. Lt. RSO [STC] 1778Cock, Georg Herman 2123 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,

- Mj. [STC] 1777Coijett, Gustaf Julius 1570 Rÿttmästare vid Husarerna,

- General Mj. CSO [SVA] 1765Coijett, Wilhelm 43 [ej noterat] [SJA] 1752Collander, Claes 2770 Fk. vid Arméns Flotta [STE] 1784Collasius, Emanuel Didric

2867 Theologie Candidat. [Z3G] 1785Collin, Adolph 2417 Handlande [SED] 1780Collin, Bengt 651 Banco Commissarie [7DE] 1760Collin, Gustaf 2253 Kgl. Hof Predikant [7DE] 1778Collin, Gustaf 3941 Handlande * *Collin, Johan Georg 3302 Krigs Commissarie [STA] 1792Collodier, Ludvig 2087 Ballet Mästare [LUN] 1777Colman, Johan 418 Handlande [S3S] 1758Conradi, - 3039 Cpt. [SVA] *Conradi, Georg 2437 Supercargeur [S3S] 1780Cornér, J. A. 2210 Extra Notarie i Bergs Coll. [7DE] 1778Corvin, - /Nordenanckar/

612 Contra Amiral [SJA] *Corÿlander, Gustaf Fredric

2640 Land Secr. [STH] *Courvoisier, - 3349 Handlande [S3S] 1792Coÿet, Berndt Julius 2575 Cornett vid Norra Skånes Cavalleri,

- Mj. Stallmästare [STC] 1782Coÿet, Carl Gustaf 2939 Cpt. vid Bohusläns Regt. [STC] 1786Coÿett, Carl 1600 Lt. vid Artilleriet, - Öfv. Lt. RSO [SVA] 1766Craelius, Carl Magnus 3829 Revisor i Krono Rätten,

- Hof Secr. [LUN] 1797Cratzius, Carl 2687 Borgmästare [Z3G] 1783Creplin, J. Joachim 2926 Sjö Cpt. [Z3G] 1786Creutz, Gustaf Philip 1036 Grefve. Minister [SVA] 1762Creutz, Jacob Ernst 708 Grefve. Cpt. vid Gardet [SVA] 1761

179

Creutz, Stephan 2145 [ej noterat] [STE] 1777Crona, Zacharias 4225 Kronofogde [STH] 1800Cronhielm, Gustaf 801 Grefve, Fk. vid Gardet [LUN] 1761Cronhjelm, Henric Gustaf

1059 Grefve, Fk. vid Cronhjorts Regt. [SVA] 1762Cronhjelm, Lars Ulric 1641 Grefve. Hof Junkare [SVA] 1766Cronhjelm, Salomon 1788 Grefve, Protocoll Secr. [7DE] 1770Cronholm, Mathias 3860 Slottsfogde på Sveaborg [STA] 1797Cronius, Pehr 4076 Apothekare [STC] 1799Cronsioe, Petter Ludvig 2532 Läns Bokhållare, - Lands Kamrer och

Kammar Rätts Råd [STC] 1781Cronstedt, Axel 2921 Öfv. Lt. [STA] 1786Cronstedt, Axel Fredric 1273 Borgmästare [ADF] *Cronstedt, Carl J. 5 Grefve, Öfver Hof Intendent

RNO [SJA] 1736Cronstedt, Carl Olof 3443 Stats Secr., - Contra Amiral,

C & R [STA] 1793Cronstedt, Eric Axel 2839 Cpt. [STA] 1785Cronstedt, Fredric Ulric

1569 Grefve. Hof Intendent,- Landshöfvding; CNO [SVA] 1765

Cronstedt, J. Adam 2539 Grefve. Öfv. RSO [STA] 1781Cronstedt, J. Gabriel 814 Cpt. [SJA] 1761Cronstedt, Johan 1149 Mj. RSO [STA] *Cronstedt, Jonas 1328 Frih. Öfv. RSO [ADF] *Cronstedt, Nils 2024 Grefve, General Mj. m.m. [LUN] 1776Cronstedt, Otto 2034 Grefve [LUN] 1776Cronstedt, Sven 1568 Grefve, Adjutant vid Fortif. [SVA] 1765Cronstedt, Ulric D. 1285 Canzlist i Commercie Coll. [ADF] *Croon, Ludvig 4121 Handlande [LUN] 1799Crusell, Berndt 3990 Kgl. Kammar Musicus * *Cöhler, Samuel 600 Handlande [STE] 1760Cöhler, Thure 686 Cpt. [S3S] 1760Cöhler, Thure 865 Fk. [STE] 1761Cölen, von Johan 1855 [ej noterat] [STE] 1774Cöster, Anders 3824 Amiralitets Cpt. [STH] 1797Cöster, Fredric Wilhelm

948 Directeur vid Dÿkerie Societeten [7DE] 1762Cöster, Olof Johan 4095 Apothekare [LUN] 1799DD’ Ailly, Jacob Lorents 2957 Grosshandlare [CAR] *D’ Osson, - 1921 Grefve. Ambassadeur från Franska Hofvet

[LUN] 1775Dahl, Carl 1931 Justitie Borgmästare i Gefle [7DE] *

180

Dahl, Georg 3358 Justitarie, - Lagman [SJA] 1792Dahlbeck, Gerhard 3491 [ej noterat] [STE] 1794Dahlberg, Jöns 4143 Qvartermästare vid Norra Skånska Cavalleriet

[STC] 1799Dahlberg, Michael 591 [ej noterat] [LUN] *Dahlblom, Mathias 2173 Extra ordinaer Landmätare [STC] 1777Dahlfelt, - 1526 Lt. vid Lif Regt:s Cavalleri [SVA] 1765Dahlgren, Abraham 1450 Handlande [SED]* 1764Dahlgren, Anders 2369 Notarie i Magistraten [SED] 1779Dahlgren, Claes Jacob 3898 Krÿddkrämare [SJA] 1797Dahlgren, Daniel 4241 Kammar Husar. Tjenande Broder [NFÖ] 1800Dahlgren, Samuel 1672 Tjenande Broder [S3S] 1767Dahlgren, Sven 2678 Handlande [S3S] 1783Dahlin, Anders Johan 3048 Hof Målare [LUN] 1788Dahlin, Johan 2465 Hof Snickare * *Dahlin, Nils 2549 Snickare [SED] 1781Dahlin, Samuel 3067 Handlande [S3S] 1788Dahlman , - 1756 Kammarherre [STH] *Dahlman, J. Fredric 1747 Mj. [STH] *Dahlman, Jacob Willh: 1220 Geschworner vid Sala [SED]* 1763Dahlman, Lars 1069 Lt. vid Artilleriet. RSO [SED]* 1762Dahlman, Sven 2646 Expeditions Predikant [STH] *Dahlson, L. Fredric 2669 Advocat Fiscal i Svea Majestäts Rätt

[STE] 1783Dahlström, - 475 Grosshandlare [SED]* 1758Dahlström, Olof 1721 Notarie i Bergs Coll. [SVA] 1770D’Aillÿ, Johan Petter 3727 Handlande [STH] 1796Dalberg, Michael 65 [ej noterat] [SJA] 1752Dalbohm, Herman 639 Handlande i Warberg [SED]* 1760Dalin, von Olaf 1250 Hof Canzler RNO [ADF] *Dalman, Carl Gustaf 853 Bruks Patron [7DE] 1761Damm, Fredric 1607 Handlande [S3S] 1766Danckwarth, Joachim Fredric

4140 Sjö Cpt. [GUA] *Danckvarth, Johan Henric

4093 Segelmakare. Ålderman [GUA] 1799Dandanell, Michael 1977 Kopparslagare, Ålderman [STE] 1776Dandanell, Michael 3186 Kopparslagare [STE] 1790Dandenelle, J. Isac 3257 Läder Handlare [STE] 1791Dankwardt, J. Fredric Mathias

3216 Secr. [Z3G] 1791Dannfelt, Carl 4013 Cpt. vid Artilleriet [LUN] *Dantz, - 908 Hof Mästare Hos Saxiska Envojen [CAR] *Darelli, af Isac 2396 Land Hushållare [SED] 1780

181

Darin, Jöran J. 2406 Controlleur [S3S] 1780D’Artis, Edvard 174 Handlande [S3S] 1755Dassau, Johan 2813 Supercargeur [S3S] 1784Dassou, Carl Gustaf 3181 Grosshandlare [SJA] 1790Dauer, Adolph Fredric 4220 [ej noterat] [STE] 1800David, Anders 1115 Capellist [SED]* 1762Davidsson, August 2807 Hof Musicus [SJA] 1784De Beche, J. Jacob 795 Hof junkare [7DE] 1761De Beche, Wilhelm 559 Banko Casseur [STE] 1759De Besche, Carl Ludvig3317 Cpt. RSO [STA] *De Chaux, Jean Baptiste

4239 Lecteur hos Konungen [NFÖ] 1800De Geer, Anton 1852 Frih., Cornett vid Lätta Dragonerna

[LUN] 1774De Geer, Carl 1433 Fk. vid Gardet - Kammarherre.

RNO, Frih. [SVA] 1764De Geer, Fredric 2428 Auditeur vid Gardet [SED] 1780De Geer, Johan Jacob 1284 Kammarherre [ADF] *De La Chapelle, Carl Magnus

1166 Cornett vid Lif Regt:s Cavalleri [SVA] 1763De La Chapelle, J. C. 679 vice Häradshöfvding [7DE] 1760De La Gardie, Axel 3894 Grefve. General, Adjutant af Flygeln, - Land

Höfvding i Christianstad, m.m. [LUN] 1797De La Gardie, Jacob Gustaf Pontusson

2993 Grefve. Lt. vid Lätta Dragonerna,- Excel. R & C af KMO, m.m. [SJA] 1787

De La Gardie, Magnus J.3049 Grefve Lt. vid Lif Gardet [LUN] 1788

De La Gardie, Pontus 882 Grefve, Öfv. för Lif Regt. RSO,- General Lt. Källarmästare m.m. [SJA] *

De La Gardie, Ulric J. 776 Grefve. Kammarherre. RSO – Excel. ÖfverMäst: Stallmästare. Landshöfvding m.m.

[LUN] 1761De La Grange, Johan Georg

4264 Rÿttmästare vid Smålands Cavalleri[MPE] 1800

De La Prange 988 Lt. vid Smålands Cavalleri [SVA] 1761De La Rose, Lorents 3730 Amiralitets Fk. [STH] 1796De La Wall, Patrik 2198 Cpt. vid Gardet och Kammarherre,

- General Mj., CSO [SVA] *De L’Isle, Ivan J. Noël 2405 Fransk General Conzul [S3S] 1780De Maré, Jacob Gustaf 3816 Assessor [SJA] 1797De Ron, Jacob 2429 Grosshandlare [CAR] *De Walle, Eric Carl 2276 Conducteur vid Fortif. [7DE] 1778

182

Degenaer, J. Daniel 1971 [ej noterat] [STE] 1776Degerman, Pehr 361 Secr. vid Conv: Cam: [STE] 1757Deland, Ludvig 3982 Premier Danseur [SJA] 1798Deland, Petter 2765 Hof Musicus [SJA] 1784Delén, Carl 4182 Notarie och Bokhandlare [NFÖ] 1799Dell, Martin Christian 3940 Sjö Cpt. [Z3G] 1798Delphin, Casper Otto 661 Svensk Handels Commissarie i Pettersburg

[7DE] 1760Delwig, de Axel 2785 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,

- Stabs Adjunt, Rÿttmästare [STC] 1784Delvig, de Christian 2269 Rÿttmästare. RSO * *Deneke, Carl Henric 1545 Assessor och Regt:s Läkare vid

Engelbrechts Regt. [GUA] 1765Deniche, Joachim 2537 Regt:s Fältskär. Assessor [STA] 1781Depken, Johan 1235 Handlande [ADF] *Des Haenes, Francois 2416 [ej noterat] [CAR] *Desguillon, Sauze 3685 Acteur vid Franska Spectaklet [LUN] *Deutsch, Emanuel 460 Registrator i Cancell: Coll. [SJA] 1758Dickman, L. 53 [ej noterat] [SJA] 1752Dillner, Eric Johan 2297 Sqvadrons Predikant vid Lif Gardet

till Häst [7DE] 1778Dimming, C. F. 4130 Amiralitets Cpt. [S3S] 1799Dittling, Joachim C. 1443 Tjenande Broder [STA] 1764Dittmer, Fredric Elias 3757 Handlande [Z3G] 1796Dittmer, H. H. 244 Assistent [S3S] 1756Djuhrberg, A. 2859 [ej noterat] [STE] 1785Djurberg, Carl W. 3418 Slagtare [STE] 1793Djurklo, Carl Gustaf 833 Frih., Cpt. vid Spensiska Regt. [SVA] 1761Djurklo, Nils 832 Frih., Lt. vid Wermlands Regt. [SVA] 1761Docken, Johan W. 989 Lt. vid Norra Skånes Cavalleri,

- Mj. RSO [SVA] 1762Doerfelt, Jan Ludvig 2051 Charge d Affaire från Brittiska Hofvet.

[LUN] 1777Dohna, Abraham 506 Lt. vid Lif Regt. [SJA] 1759Dohna, August A. M. 3814 Grefve. Cpt. vid Kgl. Svea Lif Garde.

RSO [LUN] 1797Donvaldt, Jean D. 584 Cpt. Vid Gardet RSO - General Lt. m.m.

[LUN] *D’Orchimont, C. F. J. 2872 Artilleri Lt., - Mj. [S3S] 1785D’Orchimont, W. A. 615 Cpt. [SED]* 1760Dragman, Isaac 42 Assessor i Cammar Coll. [SJA] 1752Drake, Axel Otto 781 Lt. vid Smålands Cavalleri [7DE] 1761Drake, Hans L. 1333 Corporal vid Lif Drabant Corpsen[ADF] *Drake, Johan Gustaf 105 Lt. vid Artiller [SJA] *Drake, L. Fredric 1471 Öfv. Lt. RSO [STA] *

183

Drake, Nils 2473 Fk. vid Bohusläns Dragoner [STC] 1781Drake, Ulric 1314 Hof Junkare [ADF] *Drangel, Carl Jacob 3560 Canzlist i Justitie Revisionen [SJA] 1795Draper, J. 164 Capvardi Captein [S3S] 1755Drejer, Anton 790 Handlande i Amsterdam [SJA] *Drufva, Carl Johan 798 Kammarherre [STE] 1761Drydeen, Sven 474 Guvernaments Secr. [SED]* 1758Du Bordieu, - 2731 Amiralitets Fk. [STH] *Du Puÿ, Edvard 3688 Concert Mästare [LUN] 1796Du Rées, J.L. 4219 Lt. Capvarde Cpt. [STE] 1800Du Rietz, Carl Magnus 3715 Fk. vid Svea Lif Garde [LUN] 1796Dubb, Jonas 2097 Hof Predikant [LUN] 1777Dubb, Peter 2108 M.D. [S3S] 1777Dûben, von Carl Wilhelm

1244 Grefve, Hof Marskalk, m.m. [ADF] *Dubois, J. Fredric 3059 Handelsman och Brÿggare [SJA] 1788Dufva, Nils 3864 Kÿrko Inspector [STC] 1797Duker, Carl Fredric 2083 Grefve. Lt. vid Norra Skåne Cavalleri,

- Mj. RSO [LUN] 1777Duker, Christian Rutger

2938 Grefve. Lt. vid Konungens Regt.,- Mj. [STC] 1786

Duker, Jean Henric 2084 Grefve. Lt. vid Norra Skåne Cavalleri[LUN] 1777

Duncker, P. Gustaf 1415 Sergeant [STA] 1764Durietz, Anders Rudolf 1255 Öfv. RSO, - General Lt.

Landshöfvding. Frih. [ADF] *Duse, Leonhard 840 Lt. - Mj. RSO [7DE] 1761Duwall, - 1628 Frih. Lif Drabant [SVA] 1766Duwall, Carl Henric 2053 Frih. Öfver Jägmästare [STC] 1777Duwall, Gustaf 831 Frih. Cpt. vid Gardet [SVA] 1761Duwall, Gustaf J. 1481 Frih. Fk. vid Nerikes och Wermlands Regt.

[7DE] 1765Duwell, Christopher 3997 Grosshandlare [SJA] 1798Duwell, Petter Fredric 2433 Bruks Patron. RNO [STC] 1780Dÿbeck, Christian 3110 Såcker Bruks Patron [STE] 1789Dÿbeck, Jacob 3329 Handlande [S3S] 1792Düben, Gustaf Adolph 2975 Frih., Cpt. vid Arméens Flotta [STA] 1787Düben, Ulric 1546 Frih. Fk. vid Gardet [SVA] 1765Düben, von Henric Jacob

1322 Frih. Ceremonie Mästare [ADF] *Dähnert, J. Carl 834 Professor i Greifswald [SVA] 1761Döbeln, von A. Fredric 1671 Fk. [S3S] 1767Dörker, David 1026 Handlande [S3S] 1762

184

EEbbeltofft, P. A./Psilanderhjelm/

1759 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH] *Eben, Wilhelm Gottfried

3700 Handlande [S3S] 1796Echorn, Christopher 3456 Fabriceur [SJA] 1794Echstedt, von Johan 1241 vice Corporal vid Lif Drabanterna [ADF] *Eckardt, Georg Ferdinand

4080 Handlande och Spegel Fabriqeur [GUA] 1799Eckerdt, Christian 2644 Håf Råd. RWO [STH] *Eckerman, Johan 2475 Justitie Borgmästare i Stockholm * *Eckert, Julius Fredric 3552 Handlande [Z3G] 1795Eckhardt, Johan Henric3497 Academie Boktrÿckare [Z3G] 1794Eckhoff, Claes Petter 3805 Grosshandlare [STE] 1797Eckholtz, Clas Petter 3125 Philosophie Magister [Z3G] 1789Edberg, - 451 [ej noterat] [SJA] *Edelberg, Fredric Lorents

2783 Cpt. [STA] 1784Edelfelt, J. Gustaf 668 Notar i Bergs Coll. [7DE] 1760Edling, A. F. 3795 [ej noterat] [STE] 1797Edman, Anders Joachim

3963 Canzlist i Commercie Coll. [SJA] 1798Edman, Carl Gustaf 2559 Slotts Inspecteur [STE] 1781Edman, Carl Theodor 3723 Cpt. och Saltpetter Sjuderie Föreståndare

[STE] 1796Edman, Eric 3466 Advocat Fiscal i Kammar Revisionen,

- Kammar Råd [LUN] 1794Edman, Gustaf 2698 Hof Auditeur [SJA] 1783Edman, Johan 1523 Lt. vid Elfsborgs Regt. [SVA] 1765Edsberg, Zacharias 3578 Secr. i Allmänna Brandförsäkringen.

Directeur [SJA] 1795Edström, Eric 1417 Handlande i Härnösand [SIN] 1764Eek, Johan 657 Borgmästare i Raumo - Hof Rätts Råd

[STE] 1760Een, J. Axel 2289 Secr. i Brännerie Directionen [7DE] 1778Efverling, Hans 566 Bokhållare [SED]* 1759Egerström, Arfvid Julius

1967 Amiralitets Cpt. [STH] *Egerström, Axel Reinhold

2826 Fk. vid Arméns Flotta [7DE] 1785Egge, Carl Ulric 3398 vice Häradshöfvding [SJA] 1793Eggers, Thomas 2348 Lt. vid Husarerna, - Rÿttmästare [STC] 1779Egmont, von Anton 802 Mäklare [S3S] 1761Ehel, Christian 2063 Grosshandlare [CAR] *Ehrenborg, Carl Didric 3951 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri [STC] 1798

185

Ehrenborg, Casper Johan3956 Cpt. vid Artilleriet [STC] 1798

Ehrenborg, David Isac 2047 Lt. vid Norra Skånska Cavalleriet,- Mj. RSO [STC] 1777

Ehrenborg, Michael Fredric4075 Rÿttmästare vid Norra Skånska

Cavalleriet [STC] 1799Ehrenborg, Salomon 4047 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1798Ehrenborg, Wallmar Christian

3747 Rÿttmästare vid Södra SkåneCavalleri [STC] 1796

Ehrencrona, Carl Gustaf1315 Frih., Hof Marskalk, RNO [ADF] *

Ehrencrona, Paul 1300 Frih. Minister RNO [ADF] *Ehrenfalk, Carl Abraham

1644 Fk. vid Gardet [SVA] 1766Ehrenfried, Johan 895 Tjenande [SVA] 1761Ehrengranat, C. A. 3981 [ej noterat] [LUN] 1798Ehrengranat, Carl A. 1709 Adjutant vid Gardet [SVA] 1769Ehrengren, Samuel 1538 Canzlist [SED]* 1765Ehrenhjelm, Jonas 1498 Lt. vid Wästmanlands Regt. [7DE] 1765Ehrenhjelm, von, Johan Ludvig

3563 Hof Rätts Råd, - vice President.RNO [LUN] 1795

Ehrenlund, David 86 Banco Commissarie [SJA] 1753Ehrenmalm, Samuel Magnus

1361 Assessor i Åbo Hof Rätt [ADF] *Ehrenpol, Adolph 793 Lt. vid Cronhjelms Regt.,

- Öfv. Lt. RSO [7DE] 1761Ehrenpreus, Carl Hansson

6 Grefve, Svea Rikes Råd, RSO [SJA] 1736Ehrenpreus, Fredric 815 Öfver Directeur [SJA] 1761Ehrenreich, J. G. L. 1394 Lt. [STE] 1763Ehrensparre, Gustaf 2124 Cpt. vid Konungens Regt. RSO [STC] 1777Ehrenström, Anders 782 Jägmästare [7DE] 1761Ehrenström, G. A. 1835 [ej noterat] [STE] 1773Ehrensvärd, August 2719 Grefve General Amiral. CSO A:K.

* *Ehrensvärd, Eric 1585 Fk. i Marinen [SVA] 1765Ehrensvärd, Gustaf 2072 Frih., Kammarherre [LUN] 1777Eichstedt, Georg 3579 Possessionat [Z3G] 1795Eichstedt, Johan Philip 3423 Rådman [Z3G] 1793Eichstedt, Nathaniel Gottlieb

2769 Grosshandlare [CAR] *Eissen, Gustaf 3442 Krÿdd Kräm Handlare [SJA] 1793

186

Ekberg, Petter 2943 Tracteur. Tjenande Broder [STC] 1786Ekblad, C. Lars 126 Grefve Svea Riks Råd

R & C af KMO [SJA] *Ekeberg, Carl Gustaf 402 Amiralis Cpt. [S3S] 1757Ekeberg, J. 366 Handlande [STE] 1757Ekeblad, Adam 871 Grefve, Fk. [SED]* 1761Ekebom, A. W. 2426 Comissarie Notarie [S3S] 1781Ekebom, Jacob 1388 Häradshöfvding [7DE] 1763Ekebom, Pehr 1371 Assessor i Kammar Revisionen [7DE] 1763Ekehorn, Anders 1917 Auditeur [S3S] 1775Ekengren, Jonas 2853 [ej noterat] [STE] 1785Ekerman, Carl Fredric 1475 Notarie vid Kämnersrätten i Stockholm

[STE] 1764Ekerman, Magnus 4133 Capvarde Cpt. * *Ekerman, P. Lorents 3432 Hof Secr. [STE] 1793Ekerman, Samuel 3369 [ej noterat] [STE] 1792Ekestubbe, Carl Fredric1427 Öfv. Lt. RSO [STA] 1764Ekestubbe, Carl Johan 3364 Häradshöfvding [STA] 1792Ekestubbe, J. Leonhard 49 Cancellie Råd [SJA] 1752Ekhoff, Petter 768 Grosshandlare [STE] 1761Ekholm, Carl Gustaf 4031 Grosshandlare [STE] 1798Ekleff, Carl Fredrik 259 Kgl. Secr. [SED]* 1756Eklund, Carl 1286 Assessor i Kammar Revisionen [ADF] *Eklund, Leavin Johan 91 Stallmästare vid Upsala Academie [SJA] 1753Ekman, Anders 743 Borgmästare i Åmål [SED]* 1761Ekman, Carl Gustaf 1633 Kamererare i Riksgälds Contoret [7DE] 1776Ekman, Eric Samuel 3871 Bÿggmästare [SJA] 1797Ekman, Lorents 203 Assistent vid S:holms Magistrat [STE] 1756Ekman, Lorents Ludvig 3892 Krono Bokhållare, - Inspector [STE] 1797Ekman, Magnus 403 Cancellist [S3S] 1757Ekman, Magnus 517 Registrator i Cancell: Coll. [SED]* 1759Ekman, Mårten Reinhold

3523 Banco Bokhållare, - Banco Commissarie[SJA] 1794

Ekman, Olof 1990 Häradshöfvdinge [SED]* 1776Ekmansson, J. Samuel 3430 Kamererare [STE] *Ekstedt, Elias 494 Cpt. vid Prins Fredric Adolfs Regt.

[SED]* 1758Ekström, Lars Anders 1789 Bokhållare i Magistraten [7DE] 1771Ekwall, Jöns 2572 Hof Jägare, Tjenande Broder [STC] 1782Eld, - 2483 Banco Commissarie * *Eld, Christopher 1463 Adjutant vid Westmanland Regt. [SIN] 1764Eldh, Emanuel 659 Hof Secr. [STE] 1760Elers, Mathias 4085 Grosshandlare [SJA] 1799

187

Elfaror, Lars Pettersson 2155 Vice Rector vid Maria Schola i Stockholm[7DE] 1777

Elff, Erik 24 Assessor i Coll. Med: [SJA] 1749Elfström, Johan 1465 [ej noterat] [STE] 1764Elfving, Carl Birger 3248 Lt. [STA] 1791Elfving, Pehr 2878 Cpt. vid Arméns Flotta. RSO [STA] *Elfving, Samuel 1147 Cpt. [STA] 1763Elfving, Samuel 2986 Lt. vid Artilleriet, - Öfv. Tÿgmästare

i Christianstad. RSO [STA] 1787Elg, Wilhelm 2509 Assessor [STA] 1781Elies, J. W. H. 1729 [ej noterat] [STE] 1770Ell, Carl Daniel 3776 Öfver Auditeur [STE] 1796Ellerholtz, Johan Nicolaus

4274 Batallions Chirurg vid Engelbrechts Regt.[GUA] 1800

Ellgren, Johan 654 Handlande [S3S] 1760Elphinstone, Georg 247 Ost Indiska Companiet. Cpt. [S3S] 1756Enander, Nils 358 Kämnar [STE] 1757Enberg, A 1725 [ej noterat] [STE] 1770Enberg, Marcus 1172 Kammar Råd i Kammar Coll. [7DE] 1763Enbom, Carl 2367 Betjent hos Cpt. B. Björnberg,

Tjenande Broder [7DE] 1779Enehjelm, af Fabian 1087 Krigs Råd [STA] 1762Enehjelm, af Jonas 2149 Öfv. Lt. RSO [STA] 1777Enehjelm, Carl Gustaf 1088 Kgl. Räntemästare [STA] 1762Enehjelm, Pehr 2328 Mj. vid Kÿmmene Gårds Bataljon,

- Öfv. Lt. RSO [STA] 1779Enelius, Pär Gustaf 2882 Kgl. Hof Predikant [SJA] 1786Eneroth, Daniel 455 Rådman [S3S] 1758Eneroth, Olof 2713 Kgl. Hof Predikant och Kÿrkoherde

i Fröken Elennora Församling [7DE] 1784Eneskjöld, Bernt Johan 697 Lt. vid Lif Dragonerna [SJA] 1760Engblad, Nils 3175 Waktmästare, Tjenande Broder [S3S] 1790Engel, Anders 1608 Waktmästare. Tjenande Broder [S3S] 1766Engelander, Nils Jacob 2593 Tull inspector [STH] 1782Engelcrants, Claes 1267 Hof Junkare [ADF] *Engelhardt, Carl Didric146 Archiater RWO [UTL] *Engelhardt, Carl Didric2948 Amiralitets Fk. [S3S] 1786Engelhardt, Gustaf Edvard

3528 Fk. [S3S] 1794Engelhardt, J. Henric 2944 M.D. [S3S] *Engelholm, Nils 2134 Volontaire vid Fortif. [STC] 1777Engelman, Johan Georg

4136 före detta Handlande [GUA] *

188

Engeström, Lars 2202 Kgl. Secr., - Excel Utrikes Stats Minister m.m.Grefve [LUN] 1778

Engeström, von Jacob 372 Kgl. Secr. [SED]* 1757Engeström, von Gustaf 627 Notar i Bergs Coll. [7DE] 1760Engeström, von Jonas 629 Auditeur vid Lif Regt. [7DE] 1760Engstedt, Johan 1846 [ej noterat] [STE] 1773Engström, Johan 2510 Assessor [STA] 1781Enhörning, Gerhard Fredric

2815 Notarie [STE] 1785Ennes, Carl Johan 702 Rådman i Carlscrona * *Erenström, - 891 Tjenande [SVA] 1761Erskine, Thomas 1731 Handlande, - engelsk Lord af Kelly

[S3S] 1770Escholin, Ludvig Jean 3012 Sjö Cpt. [STA] 1787Essen, von - 1148 Mj. RSO [STA] *Essen, von Alexander Magnus

858 Mj. vid Cronhjelms Regt. RSO [7DE] 1761Essen, von Carl Johan 844 Cpt. vid Södermanlands Regt. [SVA] 1761Essen, von Georg Joachim

845 Stab Mj. i Malmö [SVA] 1761Essen, von Gustaf J. 1492 Cpt. [STA] *Essen, von Hans Henric

2242 Frih. Hof Stallmästare,- Excel. Fält Marskalk, m.m. [LUN] 1778

Essen, von Ludvig Fromholt1499 Fk. vid Jemtelands Regt. [7DE] 1765

Essen, von O. Reinhold2555 Öfv. RSO [STA] 1781Estenberg, Carl 1263 Hof Junkare [ADF] *Estenberg, Pehr 3785 Conducteur [LUN] 1796Eurén, Gabriel 3231 Canzlist i Inrikes Expeditionen [7DE] 1791Eurén, Gabriel 3831 Canzlers Secr. [LUN] 1797Eurenius, Clement 435 Lector i Härnösand [STE] 1758Evert, Hans Christopher

3595 Regt:s Fältskär [STH] 1795FFabritius, Carl August 785 Lt. vid Kgl. Fri Batallionen [7DE] 1761Fabritius, Herman A. 1544 Secr. vid Stralsunds Consistorium [GUA] 1765Fabritius, Nils 1559 Land Räntmästare i Linköping [SIN] 1765Faggot, Jacob 449 Secr. vid Tabell commissionen [SED]* *Fagraus, Johan 2949 Assisstent [S3S] 1786Fahlcrantz, Johan 289 Fält kamrer [SJA] *Fahlgren, Petter 3157 [ej noterat] [STE] *Fahlroth, J. A. 3978 Lagman [LUN] 1798Fahlstedt, Per 1223 Kammar Skrifvare [STE] 1763

189

Fahnehjelm, Anders Lars3642 Theologie Doctor. Amiralitets

Super Intendent [STH] 1795Fahnehjelm, Pehr Georg

2290 Secr. i Kansilie Coll., - vice Presidenti Kammar Rätt. RNO [7DE] 1778

Falck, Carl Gustaf 1753 Skepps Byggmästare [STH] *Falck, Johan 3376 Masmästare [STA] 1793Falck, Johan Anders 2836 Grosshandlare i Stockholm * *Falck, Lars 1399 Grosshandlare [SIN] *Falck, Lars Junior 3014 Cpt. vid Nÿland Dragoner [STA] 1787Falck, Lars Senior 3013 Bruks Patron [STA] *Falck, Nils Adolph 1992 Lands Räntemästare [SED]* 1776Falckert, Anders 2324 Canzlist i Kammar Coll. [7DE] 1779Falk, Fredric Adolph 1601 Qvartermästare vid Östgötha Cavalleri

[SVA] 1766Falk, Jacob Gustaf 1017 Lt. vid ÖstGötha Infanteri [SVA] 1762Falkenberg, Adolph 2998 Frih. Mj. * *Falkenberg, Conrad 1019 Frih. Öfv. Lt. vid Husarerne [SVA] 1762Falkenberg, Gabriel 2125 Frih. Cornett vid Norra Skåne Cavalleri,

- Rÿttmästare [STC] 1777Falkenberg, Georg Hinric

2064 Frih. Ceremonie Mästare [SJA] 1777Falkenberg, Henric 1256 Frih. Öfv. Lt. RSO [ADF] *Falkenberg, J. Georg 2409 Frih., Lagman, - Landshöfvdinge [STC] *Falkenberg, Melcher 3812 Lt. vid Norra Skåne Cavalleri [STC] 1797Falkenberg, Melchior 137 Lagman - Riks Råd m.m. [SJA] *Falkengren, G. A. 1572 [ej noterat] [STE] 1765Falkman, Thure Gustaf 3616 Amiralitets Lt., - Mj. [STH] 1795Fallén, Carl Fredric 3808 Magister Docens [STC] 1797Fant, C. 4275 Banco Bokhållare [STE] 1800Fant, J. Fredric 2823 Hof Kamererare [STE] 1785Fant, Johan Michael 1590 Sqvadrons Predikant vid Adelsfanan,

- Domprost i Westerås.Ledamot af NO [SED]* 1766

Farland, M. Robert 404 Handlande [S3S] 1757Faxe, Abraham 1132 Commisarie i Kammar Coll. [STE] 1763Faxe, Arvid 1763 Assessor. M.D. och Amiralitets Medicus.

[STH] *Faxe, Carl Arfvid 2738 M.D. 2:a Amiralitets Medicus [STH] *Faxe, Wilhelm 3506 Consistors Notarie,

- Biskop i Lund. CNO [S3S] 1794Fehman, Thomas 166 Fabriquer [S3S] 1755Fehrman, Carl Gustaf 2450 Medallieur [SED] 1780

190

Feiff, Carl Donnert 3609 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH] 1795Feiff, Gottlieb 2905 Grosshandlare [SJA] 1786Feiss, Jakob 207 Lif Drabant [STE] 1756Feldman, Gabriel 2819 Mj. vid Engelbrechts Regt. [Z3G] 1785Feldt, J. Henric 2723 Lt., - Mj. [STE] *Felix, Antoine 4000 Professor vid Kgl. Krigs Academien

[LUN] *Felsman, Thomas 294 Sidenfabriquer i Kungelf [SJA] *Fenvick, John 254 Assistent [S3S] 1756FERDINAND 2216 Prins af Braunswik * *Ferling 2588 Concert Mästare. Kgl. Kammar Musikus

* *Ferling, Eric 642 Extra Cancellist [STE] *Fersen, Carl R. 135 Grefve Kgl. Öfver Hof Jägmästare

RSO [SJA] *Festin, Magnus 2540 Regt:s Pastor [STA] 1781Ficher, Isac 374 Hattstofferare [SED]* *Ficker, Gotthelph Fredric

2604 Hof Musicus [SJA] 1782Filenius, Eric 1457 Philosophie Magister [7DE] 1764Fillen, Lars 1037 Secr. vid Stora Sjö Tulls Värket [7DE] 1762Finck, Carl 4229 Notarie i Commercie Coll. [NFÖ] 1800Fineld, Per Axel 3472 Advocat Fiscal Landtmätarcanzliet,

- Öfver Inspector [SJA] 1794Finérus, Carl 249 Borgmästare i Nyköping [SJA] 1756Finlay, Robert 111 Handlande i Stockholm [SJA] 1753Finnér, Carl Gustaf 3623 Rÿttmästare [S3S] 1795Fischer, Johan Leonhardt

3189 Handlande [S3S] 1790Fischer, Theodor 3921 Academie Föreståndare [Z3G] 1797Fischerström, Baltzar 2142 Conducteur vid Fortif. [STC] 1777Fischerström, Johan 3465 Aeconomie Intendent [LUN] 1794Fischerström, Lars 2651 Amiralitets Mj. RSO [STH] *Fischerström, Nils 1755 Sjö militie Commissarie [STH] *Fischerström, Petter J. 2139 Actuarie i Götha Hof Rätt [STC] 1777Fischter, C. Henric 2598 Repslagare [S3S] 1782Fithie, Carl Gustaf 4059 Controlleur vid Packhuset [LUN] 1798Fjellman, Svante 1727 Commissions Secr. [7DE] 1770Flachsén, S. J. 3558 Kamererare [STE] 1795Fleetwod, Carl Hartvig 1555 Canzlist [SVA] 1765Fleetwood, Eric 1822 Frih. Lt. [S3S] 1772Fleetvood, Eric Johan 2586 Lt. vid Södermanlands Regt. [7DE] 1782Fleetvood, Georg Otto 530 Cancellist i Cancellie Coll. [SED]* 1759Fleetvood, Harald Johan

2380 Frih., Rÿttmästare [S3S] 1780

191

Fleetwood, Jacob Anton4294 Frih. Cpt. * *

Fleming, Carl Ludvig 783 Cpt. Lt. vid Amiralitetet [7DE] 1761Fleming, Claes 3562 Frih. Öfv. kammar Junkare,

- Excel. Riksmarskalk, m.m. [STE] 1795Fleming, Herman 1500 Frih. Kammarherre [STA] 1765Fleming, Magnus 1249 Frih., Mj. [ADF] *Flemming, Claes 3382 Frih., Possessionat [STA] 1793Fletvod, Jacob Adolph 1470 Frih., Öfv. Lt. RSO [STA] 1764Fletvood, Gustaf Miles 961 Cornett vid Lif Regt:s Cavalleri [SVA] 1762Fletwood, Gustaf Ulric 1594 Frih. Qvartermästare vid Smålands

Cavalleri [SVA] 1766Flicks, Johannes 2845 Hof Musicus [SJA] 1785Flodberg, Anders 3428 Capverde Cpt. [STE] 1793Flodin, Carl Clemens 2988 M.D. [S3S] 1787Flodin, Johan Gustaf 2493 Theologie Doctor. Biskop i Westerås.

CNO * *Flodin, Samuel Conrad 316 [ej noterat] [SJA] 1757Flohr, Fredric David 2866 Handlande [STC] 1785Floor, A. 4068 [ej noterat] [STE] 1799Floor, Carl 4038 Grosshandlare [STE] 1798Floor, Johan Anders 2592 Bokhållare i Banken [STE] 1782Floren, Nils Johan 3427 Handlande [S3S] 1793Flörike, Christian Fredric

3018 Hof Musicus [LUN] 1787Fock, Iöran W. 922 Ryttmästare vid WästGötha

Cavalleri [SVA] 1762Fock, Reinhold Wilhelm

817 Cpt. vid Åboläns [SJA] 1761Fogelberg, Petter 3127 Tracteur, Tjenande Broder [S3S] 1789Folker, Nils 1593 Notarie i Svea Hof Rätt [SVA] 1766Fornell, Lars 3901 Amiralitets Cpt. [STH] 1797Forsberg, Petter 940 Lands Gevaldiger, Tjenande Broder

[STA] 1762Forséen, Sven 1222 Canzlist i Justitie Revisionen [STE] 1763Forsell, - 2500 Tjenande Broder [STA] 1781Forselles, af Henric J. 2021 Bruks Patron [SED]* 1776Forsén, Benjamin 1111 Lt. vid Husarerna [SVA] 1762Forsman, Carl Magnus 3657 Amiralitets Fk. [STH] 1796Forss, Carl Hendric 1649 Assistent [S3S] 1766Forssberg, J. Reinholdt 2900 Fortif. Casseur [STE] 1786Forssberg, Lars 3957 Tjenande Broder [LUN] 1798Forsslund, Jonas 2583 Portrait mästare [7DE] 1782Forsslund, M. J. 227 Stads Ingenieur [STE] 1756Forssman, J. 197 Skräddare [STE] 1756

192

Forssmansson, Mathias 3984 Hof Kamererare [SJA] 1798Fothergill, Georg 3285 Capverde Cpt. [S3S] 1791Fought, Henric 389 Proto: Notar: i K. Bergs Coll.,

- Director och Boktryckare [SJA] 1757Fournier, Casimir 3351 Handlande [S3S] 1792Franc, Carl Johan 611 Registrator [SED]* 1760Franc, Gabriel 1514 Häradshöfvding [STA] 1765Franck, Christian Henric

2809 Juris Candidat [Z3G] 1784Franck, Pehr C. 123 Riddarhus Secr. [SJA] 1753Franck, Ulric Gustaf 583 Kgl. Secr.r, - Stats Secr. Öfver Post Dir. m.m.

[SED]* 1759Frantz, Fredric Wilhelm

3225 [ej noterat] [STE] 1791Fredenheim, Carl Fredric

1838 Registrator i Kgl. Canzliet,- Öfver Hof Intendent, RNO [SJA] 1773

Fredenskjöld, Nils 2995 Lt. vid Artilleriet, - Mj., RSO [STA] 1787Fredenstjerna, Adam 1566 Vice President. RNO [STA] 1765FREDRIC ADOLPH 1842 Svea Rikes Arftagare. Förste Hertig af

Östergöthland * *FREDRIC WILAELN 2217 Prins af Braunswik Oels * *Freinsheim, Georg Henric

4283 Grosshandlare i Frankfurt am Main[NFÖ] 1800

Frese, de Abraham 1092 Öfv. Lt. RSO [STA] *Frese, de August Christopher

2780 Place Mj. på Sveaborg [STA] 1784Frese, de, Carl Edvard 3855 Cpt. RSO [STA] *Frese, de, Carl Fredric 1424 Lt. [STA] 1764Frese, de, Georg Christopher

3159 Contra Amiral. RSO [STA] 1790Frese, Hans Joachim 1160 Krigs Commissarie [SVA] 1763Frese, Otto Henric 830 Lands Secr. i Mariestad [7DE] 1761Freser 904 Cpt. vid Cronhjelms Regt. [SED]* 1762Fresk, Johan 3647 Målare [UTL] *Freudenberg, Eric 3209 Tjenande Broder [STA] 1791Freudenfelt, Carl Christopher

3889 Mj. vid Södermanlands Regt. [LUN] 1797Freundt, Johan Fredric 3886 Handlande [S3S] 1797Freÿtag, Wilhelm 757 Secr. i Gen: Krigs Rätten [SVA] 1761Friberg, Håkan 219 Kamererare [STE] 1756Friberg, Jonas 4023 Gjördelmakare [STC] 1798Frick, Anders Gilius 2638 Warf Comissarie [STH] *Fricsell, - 1020 Cpt. vid Westerbottens Regt. [SVA] 1762

193

Friedlein, Jan Christopher2965 Handlande från Lybeck [S3S] *

Friedrics, August Wilhelm3719 Handlande från Stettin [S3S] 1796

Friedricsen, Adolph 1018 Lt. vid Löfvenfelts Regt. [SVA] 1762Frieman, Olof 3091 Handlande i Brahestad [STE] *Friesendorf, Gustaf Fredric

2078 Frih., Cpt. vid Artilleriet [LUN] *Friesendorff, Gustaf D. 1203 Lt. vid Artilleriet, - Cpt. [SVA] 1763Friesk, Olof 3464 Klädes Fabriceur [STE] 1794Frietsky, Gustaf Adolph1332 Cpt. RSO [ADF] *Friman, Eric 1161 Krigs Commissarie [SVA] 1763Fristedt, Jonas 290 [ej noterat] [SJA] *Frondin, Birger 937 Professor i Upsala [LUN] 1762Frosterus, Axel 3952 Tullförvaltare [STC] 1798Fryxell, Abraham 1373 Siden Fabriceur [7DE] 1763Fryxell, Fredric 1372 Kamererare vid Präst ståndets

Enke och Pupill Cassa [7DE] 1763Frÿxell, Sven 1377 Comminister vid Storkyrkoförsamlingen

i Stockholm [7DE] 1763Frölich, Joachim Christian

742 Cpt. [SED]* 1761Fröman, Georg 410 Slotts Byggmästare [STE] 1757Fuhrman, Carl Gustaf 769 Advocat Fiscal [STE] 1761Funck, F. Ulric 813 Frih., Lt. vid Södra Skåne Cavalleri

[SVA] 1761Funck, Gustaf 1440 Frih. Hof Junckare [SIN] 1764Funck, Gustaf Fredric 4145 Cpt. [STA] 1799Funck, Johan Thure 3040 Frih. Lt. [SVA] *Funk, Johan 521 Frih. Landshöding RNO [SED]* 1759Furst, Absalon 2643 Amiralitets Chirurg [STH] *Furstenhoff, J. Gottfried

3843 Kgl. Kammar Musicus [SJA] 1797Furuhjelm, Enock 1150 Assessor [STA] 1763Furuträd, Carl Gustaf 484 Rådman [S3S] 1758Fust, Olof Martin 1769 Vice Amiral vid Kgl. Örlogs Flottan.

RSO [STH] *Fust, Thomas 1748 Contra Amiral. RSO [STH] *Fåhreus, Nils 3798 Constructions Cpt. [STH] 1797Fägerplan, Martin 556 Häradshöfding [SED]* 1759Fägerwald, Johan 3980 Notarie i Bergs Coll. [LUN] 1798Fältstjerna, Jonas 758 Cpt. vid Artilleriet, - Öfv. RSO [SVA] 1761Färnstein, Mathias 555 Lt. i Arméen [SED]* 1759Fölsch, Frans Philip 2271 Handlande i Marseille [SED]* 1778

194

GGadd, Anders 183 Super Cargeur [S3S] *Gadd, G. 3537 Lt. * *Gadd, Israel 393 Borgmästare [SED]* 1757Gaddelius, Anders 2459 Amiralitets Lt. [STH] *Gadebusch, Thure H. 1021 Magister - Juris Professor och Canzli Råd

[SVA] 1762Gadelius, Samuel 3010 Handlande [S3S] 1787Gadelius, Sven 3294 Handlande [S3S] 1792Gaede, Carl Gottlieb 3516 Musicus [S3S] 1794Gaerling, Johan C. 4131 Handlande [S3S] 1799Gager, Claes J. 3646 Commissarie i Riksgälds Contoiret

[SJA] 1795Gagern, von, Henric C.4149 Possessionat [Z3G] 1799Gaggarin, - 2036 Rysk Prins, Kejserlig Procurator i Moscwa,

m.m. * *Gahm, Johan Fredric 3681 Amiralitets Mj. [STH] 1796Gahn, Walter 1746 Öfv. vid Örlogsflottan. RSO [STH] *Gambers, John 457 Supercargeur [S3S] 1758Gardemin, von Arvid 756 Lt. vid Adelsfanan [7DE] 1761Gardiner, Robert 4084 Capvarde Cpt. [S3S] 1799Gartman, Bengt Axel 2987 Lt. vid Arméens Flotta [STA] 1787Gasie, Gustaf Fredric 3820 Handlande från Riga * *Gautier, Jean Thomas 2814 Handlande i Frankrike [S3S] *Gavelius, Pehr 3875 Lands Secr. [STE] 1797Gedda, Carl 827 Kammarherre [LUN] 1761Gedda, Petter Nils 520 Frih. Cancellist [SED]* *Geddas, Anders 9 Cpt. [SJA] 1739Gedeur, Fredric 152 Förgyllare [STE] 1754Gedeur, Johan 188 Bokhållare [STE] 1756Gedner, Elias Adolph 4258 Philosophie Magister [STE] 1800Gegerfelt, Jöran Samuel2870 Amiralitets Cpt. [S3S] 1785Geisler, Eric 1772 Geschvorner [LUN] 1771Gelhaar, Carl 3021 Hof Musicus [LUN] 1787Georgi, John Hubert 365 Stads Fiscal [STE] 1757Georgii, Carl Fredric 480 Professor i Upsala [SED]* 1758Georgii, Georg Eberhard

3116 Hof Apothekare [STE] 1789Georgii, Per Evert 4198 Under Ståthållare. RNO [NFÖ] 1800Gercken, Johan Herman

3768 Handlande i Hamburg [SJA] 1796Gerdes, Carl Gustaf 3149 Sjö Cpt. [S3S] 1790Gerdes, Fredric Olof 2463 Kamererare vid Assistence Contoriet

[SED] 1781

195

Gerdslovius, Adam 822 Cassa Bokhållare i Banken [7DE] 1761Gerdten, von Axel Georg

4185 Amiralitets Cpt., - Öfv. Lt. RSO [STH] 1799Gerhard, Fredric Samuel

3200 Handlande från Dantzig [S3S] 1790Gericke, Baltzar Sigfrid 2994 Regt:s Fältskär i Enke Drottningens Regt.

Assessor [STA] 1787Gersdorf, Lars 3593 M.D. Första Amiralitets Medicus [STH] 1795Gerten, von Carl Gabriel

2502 Öfv. RSO [STA] 1781Gesterding, C. F. W. 4246 Academie Secr. [Z3G] 1800Gethe, Gustaf 1007 Cpt. vid Gardet [SVA] 1762Geÿer, Carl Emanuel 4003 Lt. vid Husarerna [STC] 1798Geÿer, Pehr Gustaf 3544 Handlande [S3S] 1795Geÿer, Salomon Ebelhardt

4116 Hof Secr. [STE] 1799Giersch, Christian 3540 Sjö Cpt. [Z3G] 1795Giese, von Adolph Fredric

3274 Secr. [GUA] *Gijldenstolpe, Gabriel 722 Grefve, Lt. vid Gardet [SVA] 1761Gillerstedt, Johan 3118 Inspector [S3S] 1789Giovanni, Francesconi 1899 Lecteur hos Hertigen af Östergöthland

[LUN] 1775Gizelius, Johan 2890 [ej noterat] [STE] 1786Gjerta, Gustaf Adolph 1095 Öfv. Lt. RSO [7DE] 1762Gjertz, Carl Gustaf 4250 Tullnär [STC] 1800Gjöding, J. 1904 [ej noterat] [STE] 1775Gjörvell, Carl Christoffer

371 Kgl. Biblotikare [SED]* 1757Gjöthe, Magnus C. 337 [ej noterat] [STE] 1757Gleisman, Carl Eric 3722 Secr. vid Allmänna Brandförsäkringen

[STE] 1796Glöden, von, Baltzar Felix

3337 Lt. [Z3G] 1792Gothéen, Jacob 3174 Handlande [S3S] 1790Gotheen, Lars 3648 Supercargeur * *Gothenius, Johan 1871 Theologie Doctor [S3S] 1774Gothenstjerna, Joachim456 Amiralitets Cpt. [S3S] 1758Gothenstjerna, Pehr Dav:

549 Notarius [S3S] 1759Govinius, Jacob Henric 3234 Handlande [STA] 1791Grabien, Daniel 3073 Handlande [S3S] 1788Graff, Johan Gottfried 1998 Tjenande Broder [STA] 1776Graffman, Abraham 4161 Capvarde Cpt. [STE] 1799

196

Graffman, Hans 2095 Theologie Doctor. Hof Predikant [7DE] 1777Grafström, Eric 2946 Lt. [S3S] 1786Grahm, Ferdinand 3400 Hof Musicus [SJA] 1793Grain, Jons 2105 Borgmästare. RNO [STC] 1777Gram, Georg 3880 Handlande [STC] 1797Graméen, Maurits 2740 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Granberg, L.F. 190 Bryggare [STE] 1756Grandelius, Nils 2231 Kgl. Hof Predikant [7DE] 1778Granilen, Petter Mauritz

3031 Lt. vid Amiralitetet [S3S] 1787Granschoug, J. Fredric 1903 [ej noterat] [STE] 1775Gravell, Johan Fredric 3388 Lt. [STA] 1793Gregorius, Petter Gabriel

3462 Fabriceur [STE] *Grek, Fredric 3482 Klädes Fabriceur [STE] 1794Grenser, Jaen Fredric 1901 Kgl. Hof Musicus [LUN] 1775Grewesmühl, Jacob 354 Stads Notarie [STE] 1757Grill, Abraham 241 Directeur vid Ost Ind. Comp. [S3S] 1756Grill, J. Abraham 685 Supercargeur [S3S] 1760Grill, Lorents 344 Handlande [S3S] 1757Gripenberg, Carl Magnus

2506 Mj. RSO [STA] 1781Gripenberg, Odert Albrecht

2507 Mj. [STA] 1781Gripenschiöld, J. Gustaf

653 Informateur hos HKM Prins Fredric Adolf[7DE] 1760

Gripenstedt, Jacob 1936 Jagt Junkare [SVA] 1775Gripenstedt, J. Fredric 3080 Adjutant [S3S] 1788Gripenwald 1857 Cpt. i Armén. Fk. vid Gardet [SVA] 1774Gripenwald, Jean 936 Mj. RSO [LUN] 1762Grise, Pehr Paul 3206 Lt. vid Arméns Flotta, - Mj. RSO [STA] 1791Groen, Werner 133 Grosshandlare i Stockholm [SJA] 1753Groen, Werner 3718 Handlande [S3S] 1796Groskurd, Christian Henric

4245 Gymnasie Rector [GUA] 1800Groth, Lorentz Jacob 4183 Grosshandlare [NFÖ] 1799Groth, Olaf Gustaf 195 Cancellist vid General Amiralitets

Expeditionen [STE] 1756Groth, von Gustaf Otto1348 Lt. [ADF] *Grubb, Baltzar 165 Ost Indiska Companiet. Cpt. [S3S] 1755Grubb, Berhard Ludvig 4170 Bruks Patron [SJA] 1799Grubb, Michael 401 Supercargeur [S3S] 1757Grubbe, Carl Gustaf 1744 Contra Amiral. RSO [STH] *Grubbe, Christopher 2455 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH] *

197

Gruner, Harald 63 Okänt [SJA] 1752Gråberg, Christian 342 Auditeur vid Artilleriet [SJA] 1757Gråberg, J. Martin 1732 M.D. [S3S] 1770Gråberg, Olof Petter 3611 Handlande [STH] 1795Gråsten, Carl Gustaf 3857 Assessor i Svea Hof Rätt,

- Hof Rätts Råd [STE] 1797Gräsbeck, Gustaf 3319 Waktmästare. Tjenande Broder [STA] 1792Gröndahl, Carl Fredric 3403 Hof Medicus [SJA] *Gröning, - 3818 Rÿttmästare [SJA] 1797Gröning, Christopher 4141 Sjö Cpt. [GUA] *Gröning, Johan 1346 Notarie i Kgl. Svea Hof Rätt [ADF] *Gröningen, - 1614 Lt. vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1766Grönros, Johan Gustaf 3842 Kgl. Kammar Musicus [SJA] 1797Grönström, Carl Gustaf

2484 Hof Musicus [SED] 1781Gummer, Johan 2439 Grosshandlare [SED] 1780Gundlåk, Joachim Fredric

1181 Secr. [SVA] 1763GUSTAF 4165 Svea Rikets Kronprins * *GUSTAF ADOLPH 3393 Sveriges, Göthes och Wendes Konung

* *GUSTAF III 1896 Sveriges, Göthes och Wendes Konung

etc. etc. etc. * *Gustafskjöld, Gustaf 3716 Fk. vid Svea Lif Garde [LUN] 1796Gutoffskij, Gustaf H. 2225 Öfv. Lt. RSO [STA] 1778Guttschreiber, Johan Adam

3028 Preussisk Legations Secr. [LUN] 1787Gÿlander, Jacob 3877 Grosshandlare [STE] 1797Gÿldenstolpe, Nils 1297 Grefve, Kammarherre - Gouvernör hos

H. M. Konungen. Excel. m.m. [ADF] *Gÿllenberg, Petter 1532 Lt. [7DE] 1765Gyllenborg, Carl David329 Grefve och Kammarherre [SJA] 1757Gyllenborg, Carl J. 526 Grefve Kammarjunkare - president

RNO [SJA] 1759Gyllenborg, Fredrik Jacobsson

13 Grefve, President i Bergs Coll.CNO [SJA] 1744

Gÿllenborg, Gustaf Adolph947 Grefve, Notarie i Bergs Coll. [7DE] 1762

Gÿllenborg, Gustaf Fredric83 Grefve. Registrator i Cancellii Coll.

- Canzilie Råd RNO [SJA] 1753Gÿllenborg, Hemming 2786 Grefve. Conducteur vid Fortif.,

- Mj. Commendant i Ma[?]. RSO [STC] 1784Gÿllenborg, Jakob 11 Grefve och Lagman i Calmar Län [SJA] 1743

198

Gÿllenborg, Jan Henric 2163 Grefve, Hof Cavallier, - Lagman [LUN] 1777Gÿllencreutz, Fredric J. 519 Landhushållare [SED]* 1759Gÿllengahm, Adolph 1534 Fk. [7DE] 1765Gÿllengranat, Arfvid Gustaf

2512 Frih. Cpt. [STA] 1781Gÿllengranat, Eric Gustaf

2307 Cpt. vid Arméens Flotta [LUN] 1779Gÿllengranat, Hans Gustaf

16 Frih.; Mj. vid Artilleriet, RSO [SJA] 1745Gÿllengranat, Hans W. 1697 Frih. Öfv. och RSO [STA] 1769Gÿllenhal, Abraham 804 Adjutant vid Adelsfanan [SED]* 1761Gÿllenhal, Hans Reinholdt

905 Cornett [SED]* 1762Gÿllenhammar, J. Gustaf

1304 Cpt. Vid amiralitetet. RSO [ADF] *Gÿllenhök, J. Magnus 1339 Commendeur Cpt. [ADF] *Gÿllenpamp, Gustaf 1008 Ryttmästare vid Husarerna [SVA] 1762Gÿllenpamp, Lars Benedict

806 Öfv. Lt. vid Lilljesvärds Regt. [7DE] 1761Gÿllenram, Adolph 918 Lt. vid Hessensteinska Regt. [7DE] *Gÿllenram, Carl Adolph

3665 Canzlist [SJA] 1796Gÿllenram, Carl Gustaf 794 Fk. vid Hessensteins Regt. [7DE] 1761Gÿllenskepp, Johan Wilhelm

4019 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1798Gÿllenskjöld, Carlheim 1924 [ej noterat] [LUN] 1775Gÿllenspets, Eskil 2779 Lt. [STA] 1784Gÿllenspetz, Hans Gustaf

2277 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,- Rÿttmästare [STC] 1778

Gÿllenspetz, Svante Reinhold3375 Öfv. Lt. [SJA] 1793

Gÿllenstjerna, Axel Eric2167 Lagman, - Landshöfvdinge. CNO [STC] 1777Gÿllenstjerna, Carl C. 2299 Frih. Cpt. vid Tavestehus Regt.,

- Öfv. RSO [STC] 1779Gÿllenstolpe, Carl Edvard

1661 Lt. vid Artilleriet, - Mj. RSO [SVA] 1767Gÿllenstolpe, Daniel Fredric

946 Mj. RSO [STA] 1762Gÿllenstorm, Carl 1085 Lt. vid Gardet - Öfv. RSO [SVA] 1762Gÿllensvan, Fredric 1354 Öfv. Lt. RSO [ADF] *Gÿllensvärd, Anders 1577 Öfver Jägmästare [SVA] 1765Gÿllich, Hans 2801 Stads Casseur [S3S] 1784Gÿllich, Jonas 2915 Kgl. Bruks inspector [S3S] 1786

199

Gützkow, Carl Wilhelm2820 Cpt. vid Engelbrechts Regt. [Z3G] 1785

Gÿzander, Johan Lorents3764 Landmätare [S3S] 1796

Gåse, Johan Gustaf 4252 Tÿgvaktare [STA] 1800Gädda, Christian Fredric

3321 Tjenande Broder [STA] 1792Gödecke, Petter 2667 Såckerbruks Idkare [STE] 1783Gödeke, Jacob 4195 Bruks Patron [NFÖ] 1800Gödeke, P:son, Jacob, Jon:son

4288 Såcker Bruks Idkare [STE] 1800Göden, Von C. Ludv. 1070 Fk. vid Löfvenfeldts Regt. [SVA] 1762Göransson, Sven 2896 Directeur vid Kron Auctioner [STE] 1786Görges, Lorents Fredric 4209 Grosshandlare [NFÖ] 1800Göös, Larents Israel 1299 Landshöfvdinge RSO [ADF] *HHaak, Mathias 3353 Stats Commissarie,

- vice President. RNO * *Habicht, Claes Fredric 3573 Handlande [S3S] 1795Habicht, Fredric 149 Super Cargeur [UTL] *Habicht, Jacob 395 Ost Indiska Comp. Styrman [S3S] 1757Habicht, Nils 2717 Assistent [S3S] 1784Hachenburg, Herman Wilhelm

2898 Kÿrkoherde i Tyska Församlingen [CAR] *Hackerman, Martin Fredric

2834 Magistrats Secr. [Z3G] 1785Hackert, Jacob Henric 1941 Assessor. Öfver Inspector vid Land

Tullarna i Carlshamn. [STH] *Hackman, Daniel 335 Rådman [STE] 1757Hackson, J. Carl 576 Assistent [S3S] 1759Hacksson, Hack Henric3702 Amiralitets Kamererare [STH] 1796Haeckerman, Carl Gustaf

2402 Vetenskaps Idkare [Z3G] 1780Haeckerman, J. Gottlieb

2404 Academie Secr. [Z3G] 1780Haeffner, Johan Christian

3847 Lt. * *Hagberg, Petter 4118 Capvarde Cpt. [STE] 1799Hagedorn, Casper H. 3620 Handlande [S3S] 1795Hagedorn, Christian Fredric

3551 Handlande [Z3G] 1795Hagelin, Måns 3501 Fält Bokhållare, - Kammar Rätts Råd

[SJA] 1794Hagelin, Torsten 3499 Fält Kamererare [SJA] 1794

200

Hagell, Johan 1819 [ej noterat] [7DE] 1772Hagemeister, G. L. 4188 Grosshandlare [NFÖ] 1800Hagemeister, Ludvig Ehrenfrid

3933 Commercie Råd [GUA] *Hagerblom, Stephan 543 Cancellist vid Råds Rätten [SJA] 1759Hagerman, Carl C. 1963 Revisor [STH] *Hagerman, Kjell Christopher

2122 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri [STC] 1777Hagert, Gabriel 217 Borgmästare i Borgå [SJA] 1756Hagert, Gabriel 3473 Notarie i Kgl. Commercie Coll.,

– Assessor [SJA] 1794Hagert, Thure 656 Borgmästare [STE] 1760Hagman, Johan 2662 Kock. Tjenande Broder [STC] 1783Hagström, Anders J. 2250 Stads Chirurg, - General Directeur,

m.m. [7DE] 1778Hagström, Carl Petter 3448 Öfver Krigs Commissarie,

- Krigs Råd [SJA] 1794Hagström, Nils 3636 Bläckslagare [STH] 1795Hagström, Pehr Gulbrand

3744 M.D. [STC] 1796Hagtorn, J. Gustaf 3996 Grosshandlare [SJA] 1798Hagtorn, Lars 271 Advocat Fiscal [SED]* 1756Hahn, Carl Henric 349 Vice Notarie [STE] 1757Hahn, Jonas Markus 3671 Amiralitets Cpt. [STH] 1796Hahr, Henric W. 121 Handlande [SJA] 1753Hahr, Henric W. 312 Assistent [S3S] 1756Hahr, Isac 1090 Handlande [STA] 1762Hahr, Jacob 419 Supercargeur [S3S] 1758Haji, Emanuel 598 Handlande [S3S] 1760Haji, Fredric 1476 Lt. [S3S] 1764Haken, J. Carl 2251 M.D. och Kgl. Hof Medicus, m.m.

[GUA] 1778Halin, Eric 3283 Krÿdd Krämhandlare [SJA] 1791Hall, Adolph 1576 Målare [SED]* 1765Hall, Benjamin 909 Handlande [S3S] 1762Hall, Birger Mårten 1803 M.D. [SJA] 1772Hall, John Jon:son 3970 Handlande [S3S] 1798Hallardt, Anders Georg 1357 Secr. hos Hans Excel. Grefve Horn

[ADF] *Hallberg, Arvid 170 Handlande [STE] 1755Hallberg, Johan Anders 2972 Krono Upbörds Kamerer [STE] 1787Halldin, Gustaf 1668 Canzlist i Kgl. Canzliet [SED]* 1767Hallén, Mathias 2457 Rådman [STH] *Hallenberg, Georg 2209 M.D. [7DE] 1778

201

Hallenborg, Adolph Ludvig2314 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri,

- Öfv. Lt. RSO [STC] 1779Hallencrantz, Lars 1456 Philosophio Magister [7DE] 1764Hallenius, Claes Engelbrecht

2418 Kgl. Secr. [7DE] 1780Hallenius, Lars J. 753 Bruks Patron [7DE] 1761Hallenstedt, J. M. 508 Cancellist [STE] 1759Hallman, Gustaf 3909 Kgl. Lif Medicus [SJA] 1797Hallman, J. Gustaf 139 M.D. och Koungens andra Lif Medicus

[SJA] *Hallman, J. Gustaf 161 Theologie Doktor och Kyrkoherde

i Hedvig Eleonora Församling [SJA] 1755Hallqvist, P 2655 Rådman i Stockholm [STE] 1783Hallström, Anders 1198 Ausculant [7DE] 1763Hallström, Hans 3720 [ej noterat] [STE] 1796Halmberg, Johan 608 Källarmästare [STE] 1760Halmbrink, Petter 603 Ingenieur [SED]* 1760Halmcreutz, Lars 569 Protocolls Secr. [SED]* 1759Hambom, Jacob 3208 Styckjunkare, Tjenande Broder [STA] 1791Hambraeus, Lars 2585 Notarie i Stockholm Stads Consistorie

[SJA] 1782Hambraeus, O 2748 [ej noterat] [STE] 1784Hamer, Jacob Albrecht 3330 Handlande i Lÿbeck [STA] 1792Hamilton, - 812 Grefve, Ryttmästare vid Husarerna

[SVA] 1761Hamilton, Axel 2435 Grefve, Rÿttmästare [STC] 1780Hamilton, Axel Hugo 712 Frih. Öfv. vid Wermlands Regt. [SVA] 1761Hamilton, Fredric Ulric1352 Frih. Kammarherre, - Landshöfvding.

CNO [ADF] *Hamilton, Jacob A. 913 Hof Marskalk [UTL] *Hamilton, Jon Abraham

710 Landshöfvdinge RSO [SVA] 1761Hammar, Greger C. 3083 Handlande [S3S] 1788Hammarberg, - 2735 Öfv. Lt. [STH] *Hammarfelt, Jean A. 586 Fk. vid Gardet [LUN] *Hamren, Lars 50 Notarie [SJA] 1752Hanqvist, Olof 2694 Assistent, - Supercargeur [S3S] 1783Hanson, Magnus 2600 Amiralitets Cpt. RSO [S3S] 1782Hansseén, Johan Jacob 4105 Handlande [STC] 1799Hansson, Anders 2553 Waktmästare, Tjenande Broder [STA] 1781Hansson, Hans 3295 Capverde Cpt. [S3S] 1792Hansson, Josef 546 Daneman Adj: Riksdagsman

från Elfsborgs Län [SED]* 1759

202

Hardt, Adrian 930 Färgare [STE] 1762Haren, von, J. Fredric 21 Kejs. Baron, Extra Ordinarie

i Cancellie Coll. [SJA] 1748Hargell, Johan G. 1820 Primarie Kämner [STE] 1772Hartman, Carl Gustaf 3368 Brÿggare [SJA] 1792Hartman, Christian 4233 M.D. och Regt:s Fältskär [NFÖ] 1800Hartmansdorff, Carl Adolph

1533 Lt. [7DE] 1765Hartmansdorff, Christopher

1542 Lt. vid Artilleriet, - Mj. RSO [SVA] 1765Hassel, Carl 1145 Häradshöfvding [STA] 1763Hassel, Fredric Otto /Lorighs/

1841 Grosshandlare [SED]* 1773Hasselqvist, Carl Fredric

3584 Krämhandlare [SJA] 1795Hasselqvist, Evert 3585 Kamererare [SJA] 1795Hasselström, Lars Adam

3379 Notarie i Krigs Coll.,- Krigs Råd och Kamerer [SJA] 1793

Hasswerd, Gottlieb Didric3531 Inspector [STE] 1794

Hastfehr, Berndt J. 2327 Frih. Öfv. Lt. * *Hausmann, Ludvig Arnold

4135 Betjent. Tjenande Broder [GUA] 1799Hauswolf, Carl G. R. 3994 Kgl. Secr. [LUN] 1798Hauswolff, Carl J. 348 Hof Junckare [SJA] 1757Hauswolff, Ulric 811 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri [SVA] 1761Haverman, J 2728 Amiralitets Mj. [STH] *Haÿ, Isac 3755 M.D. [STH] 1796Hedberg, Carl 3770 Spegel Fabriqeur [SJA] 1796Hedberg, Gustaf Reinholdt

2321 Grosshandlare [SED]* 1779Hedblad, Johan 4015 Cpt. [LUN] 1798Hedenberg, Anders 406 Kgl. Lif Medicus [SED]* 1757Hedenblad, Daniel Anton

3495 Secr. i Bergs Coll. [STE] 1794Hedengran, Pehr 638 Lt. vid Artilleriet [SED]* 1760Hedengran, Sven 380 Registrator [SED]* 1757Hedenqvist, Eric 3626 Capvarde Cpt. [S3S] 1795Hedenqvist, J. 531 Cancellist i Sjö Tullen [SED]* 1759Hedenstjerna, F. Gustaf 821 Cornett vid Smålands Cavalleri [7DE] 1761Hedenström, C. E. 2256 Jägmästare [STE] 1778Hedenström, Georg 3156 Under Officer. Tjenande Broder [STA] *Hederstjerna, - 711 Cpt. vid Helsinge Regt. [SVA] 1761

203

Hederstjerna, Anders O.4260 vice Häradshöfvdinge [NFÖ] 1800

Hederstjerna, J. Jacob 1745 Amiralitets Cpt. [STH] *Hedin, Carl Gustaf 2806 [ej noterat] [STE] 1784Hedin, Magnus 148 Fäldtskjer i Stockholm [STE] *Hedman, Abraham 1266 Hofmästare [ADF] *Hedman, Jöran L. 1582 Handlande, Rÿttmästare vid Stockholms

Borgarskaps Cavalleri. Kort Fabriceur[7DE] 1765

Hedmansson, Magnus 1635 Kammarskrifvare i Krigs Coll. [7DE] 1766Heeggh, Nicolaus 4222 Handlande [S3S] 1800Heer, Chr: Fredric 3413 Handlande [S3S] 1793Heerman, Johan Fredric

3682 Stads Fiscal [STH] 1796Hegardt, C. Bernhard 4217 Capict: i Kgl. Canzliet,

- Canzilie Råd [STE] 1800Hegardt, Johan P:son 2615 Rådman [S3S] 1782Hegardt, Lars 2772 Grosshandlare [STE] 1784Hegardt, Petter 3452 Grosshandlare i Stockholm [STE] 1794Hegardt, Petter Johanson

4110 Handlande [S3S] 1799Hegardt, van P. F. Jöransson

162 Assessor i Cammar Coll. [SJA] 1755Hegardt, von Carl Fredric

902 Stats Secr. CNO * *Hegardt, von Petter Fredric

220 Revissions Secr. [SJA] 1756Hegg, Ludvig 4262 Körsnär [MPE] 1800Heidenstrauch, J. 1049 Secr. i General Krigs Rätten [SVA] 1762Heiderman, J. Michael 2958 Grosshandlare [CAR] *Heimberger, Georg D. 1128 Winskiänk [CAR] *Heintsche, Johan August

3549 Handlande [Z3G] 1795Heintzig, Henric Ehren:

1798 *Kammar Råd. RNO [GUA] 1771Heland, von Johan 1823 Assistent, - Supercargeur [S3S] 1772Helandt, van Gustaf 40 Auditör Vid Lif Regt. [SJA] 1752Helandt, von Johan 1176 Canzilie Råd - Stats Secr. RNO [SJA] 1763Helin, Johan 1623 [STE] 1766Helleday, J. Hinric 367 Advocat Fiscal [STE] 1757Hellenius, Isak 3492 Klädes Fabriceur [STE] 1794Hellgren, Anders 3074 Besökare, Tjenande Broder [S3S] 1788Hellichius, Abraham /Gustafskjöld/

970 Cpt. vid Kron Prins Regt.,- General Mj. CSO [SVA] 1762

204

Hellickius, Olof 2121 Kgl. Hof Predikant [STC] 1777Helling, Pehr Nathan: 3076 Amiraliets Pastor, Fält Prost,

Kÿrkoherde i Philipstad [S3S] 1788Hellman, Adolph 1657 Lt. vid Amiralitetet [SED]* 1767Hellman, Gustaf 2270 [STE] 1778Hellman, J. 339 Notarie vid Hof Rätten i Götheborg

[STE] 1757Hellström, Jonas 3691 Bergsman [SJA] 1796Hellström, Lars 1237 Secr. vid Post värket [ADF] *Hellström, Petter 3182 Källarmästare [SJA] 1790Helsingius, Daniel 1177 Kgl. Secr. [SJA] 1763Helvig, Carl Gottfried 3827 Öfv. General. Fält Tÿgmästare [LUN] 1797Heman, Carl Axel 2243 Svärdfäjare, Tjenande Broder [LUN] 1778Hendricsson, Henric 2175 Inspector [STC] 1777Henning, Fredric 2935 M.D. Assessor [Z3G] 1786Henrichson, Christian Philip

3019 Hof Musicus [LUN] 1787Hentzell, Isac 2777 Handlande [S3S] 1784Herbst, Eric Abraham 3279 Lt. vid Arméns Flotta [STE] *Herbst, Henric J 264 Grosshandlare [SED]* 1756Herctzen, Tobias 890 Tjenande [SVA] 1761Herdman, Gustaf Theodor

2226 Secr. vid Convoy Commissariatet [7DE] 1778Hering, Carl Gottlieb 2146 Handlande i Stettin [SED]* 1777Hermansson, Johan 1411 Mj. RSO - General Mj. [STA] 1764Hermansson, Mathias 130 Cancellie Råd [SJA] 1753Hernberg, Jöns Petter 4067 Handlande [STH] 1799Hernecke, Daniel Gottfrid

4132 Handlande från Danzig * *Hernlund, Jonas 2571 Tjenande Broder [S3S] 1782Hero, Anders Julius 4236 Capvarde Cpt. [S3S] 1800Herpel, Johan 2720 Grosshandlare [SJA] 1784Hertell, Jacob Ernst 1615 Cornett vid Lif Regt.s Cavalleri [SVA] 1766Hertzberg, Jacob 2013 Målare, Tjenande Broder [STA] 1776Hertzog, Johan Conrad 4022 Batallions Fältskär vid Konungens Regt.

[STC] 1798Hess, von Philip 3096 Cpt. [S3S] 1788Hesselius, Johan 1106 Canzlist [STE] 1762Hesselius, Johan 2204 Kgl. Secr. * *Hessenstein, Fredric W. 97 Öfv. R & C af KMO [SJA] 1753Heurlin, Sven Erland 3104 Canzlist i Justitie Revisionen [SJA] 1788Heÿcke, Carl D. 1219 Canzlist i Canzilie Coll. [SED]* 1763Heÿkenskjöld, - 3041 Lt. [SVA] *Hijllen, Henric 1131 Philosoph Adjunct [STE] 1763

205

Hildebrand David 93 Ryttmästare [SJA] 1753Hillebrandt, Gustaf 3089 Handlande [Z3G] 1788Hillers, Eric 4261 Regt:s Fältskär [NFÖ] 1800Hilleström, Fabian 547 Kyrkoherde [S3S] 1759Hilleström, Pehr 3856 Professor vid Målare Academin [STE] 1797Hintze, Carl Christian 2962 Handlande från Lybeck [S3S] 1786Hising, Carl 1349 Hof Secr. [ADF] *Hising, Michael 1425 Cpt. [STA] 1764Hisinger, Johan 1419 Berg: Råd RNO [STA] 1764Hjartsberg, Lars 308 Stenhuggare, Ålderman [SED]* 1756Hjellman, Jonas 3905 Präst [STC] 1797Hjelm, Gustaf 2940 Philosophie Magister. Häradshöfvdinge

[STC] 1786Hjelm, Johan Petter 1968 Amiralitets Kamerer [STH] *Hjelmerus, Lars 4024 Capvarde Cpt. [STE] 1798Hjerpe, Pehr 3277 [ej noterat] [STE] 1791Hjerta, Axel Adam 2332 Öfv. Lt., RSO [STA] 1779Hjerta, Carl 310 Mj., RSO [SJA] 1756Hjerta, Fredric Georg 2007 Frih., Öfv. Lt. RSO [STC] *Hjerta, H. 3548 Protocolls Secr. [STE] 1795Hjerta, Lars 223 Ryttmästare vid Västgöta Cavallerie Regt.

[SJA] 1756Hjerta, Lars Philip 1547 Frih. Lif Drabant [SVA] 1765Hjertman, Gustaf Eric 2304 Präst, Kyrkoherde [STC] 1779Hjertstedt, Carl Fredric 3057 Skepps Predikant på Ost Indiska Companiet

[LUN] 1788Hjerzell, J. Gustaf 446 Regt: Fältskär [SJA] *Hjort, Anders 3752 Borgmästare i Strömstad [STE] 1796Hjort, Hinric Fredric 160 Skräddare Gesäll Betjenande B: [UTL] *Hjort, Jöran 1050 Auditeur vid Löfvenfelts Regt. [SVA] 1762Hjort, Sven Georg 2927 Cpt. [STA] 1786Hjortberg, Sven Gabriel

3972 Betjenande Broder [S3S] 1798Hjortsberg, Lars 3794 Acteur, - Hof Secr. [SJA] 1797Hochschild, Rutger Fredric

2337 Secr. [LUN] 1779Hoffberg, Anders 2460 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH] *Hoffenberg, Gustaf 3090 Kamererare [STE] *Hoffgardt, C. 1692 Tull Fiscal [S3S] 1768Hoffgardt, Johan 2682 Tull Öfver Inspector [S3S] 1783Hofflander, Sven 1659 Mj. [STA] 1767Hoffman, Petter 1344 Präst [ADF] *Hoffmeister, Johan 2865 Lt. vid Fortif., - Öfv. Lt. RSO [STC] 1785Hoffmeister, Magnus 3015 Cornett vid Husarerna [STC] 1787

206

Hoffstedt, Herrman 4138 Sjö Cpt. [GUA] *Hofmann, Fredric Wilhelm

3192 Secr. [Z3G] 1790Hofström, Johan 3591 Canzlist vid General en Chefs Embetet,

Revisor i Krigs Coll. [SJA] 1795Hoijer, Henric L. 359 Kryddkrämare [STE] 1757Holdt, Hans Adrian 1960 Öfv. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Hollst, Christopher 1382 Fk. [STA] 1763Hollström, J. 3410 [ej noterat] [STE] *Holm, Anders Petter 2855 [ej noterat] [STE] 1785Holm, C. A. 4124 Handlande [S3S] 1799Holm, Carl 4201 Theologie Candidat, - Präst [STC] 1800Holm, Carl Fredric 2511 Kgl. Secr. [STA] 1781Holm, Petter 233 Slotts Bildhuggare [STE] 1756Holmberg, Eric 2343 Tjenande Broder [STC] 1779Holmer, Johan 2774 Rådman [S3S] 1784Holmér, Pär Daniel 1619 Assessor i Cammar Coll. [SJA] 1766Holmqvist, Carl Otto 4055 Mj. [LUN] 1798Holmstedt, J. Jacob 3590 Cpt., - Öfv. RSO [STE] 1795Holmström, Jacob 3092 Kamererare [S3S] 1788Holmström, Lars 3955 Handlande [STC] 1798Holmström, Petter Israel

3950 Cornett vid Norra Skåne Cavalleri[STC] 1798Holst, Gerhard 4247 Målare [STC] 1800Holst, Hans 4150 Målare. Tjenande Broder [STC] 1799Holst, Johan 513 Bergmästare [S3S] 1759Holst, Johan 912 Bokhållare [STE] 1762Holst, John 1712 Handlande [S3S] 1769Holten, von Johan Jacob

3184 Handlande [S3S] 1790Holterman, C. Petter 2445 Handlande * *Holterman, J. Christian3071 Handlande [S3S] 1788Holterman, Martin A. 3075 Handlande [S3S] 1788Holterman, Niclas 2498 Handlande [S3S] 1781Holtz, Hans Fredric 3361 Secr. i Krigs Hof Rätt,

- Öfver Auditeur [SJA] 1792Holtzheidt, J. Daniel 2971 Källarmästare [STE] 1787Hongelin, Henric 1216 Fabriceur [SJA] 1763Hongelin, Isac 3141 Klädes Fabriceur [STE] 1790Hoppe, Wilhelm 1843 Färgare [SED]* 1773Hoppenstedt, Baltzar 3683 Canzlist i Justitie Revisionen [STH] 1796Horn, Adam 1233 Grefve Riks Råd m.m [ADF] *Horn, B. P. 490 Amiralit Lt. [S3S] 1758Horn, Baltzar 1945 Grefve. Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan.

RSO [STH] *

207

Horn, Claes Fredric 2261 Lt. vid Lif Regt. [LUN] 1778Horn, Claes Gustafson 1981 Grefve. Cavallier hos Hennes Kgl. Majestät

Hertiginnan, - General Mj. m.m. Excel.[LUN] 1776

Horn, Fredrik 10 Frih. Öfv. i Fransk tjenst, Cpt. Lt. VidDrabanterna RSO [SJA] 1743

Horn, Gustaf Adolph 1862 Cpt. i Armén. Fk. vid Gardet [SVA] 1774Horn, Henning Rudolph

3670 Grefve. Amiralitets Lt. [STH] 1796Horn, Jacob Wilhelm 1794 Fk. [SVA] 1771Horn, Samuel Henric 923 Lt. vid Norra Skåne Cavalleri,

- General Mj. CSO [SVA] 1762Horn, von Johan 1757 Amiralitets Cpt. [STH] *Hornberg, Carl Fredric 3459 Fabriceur [SJA] 1794Hornborg, Jean 3239 Borgmästare i Ekena [STA] 1791Hornfeldt, Claes Fredric

2925 M.D. * *How, Ephraim 3109 [ej noterat] [STE] 1789Howitz, Johan Henric 3210 Grosshandlare * *Hube, Johan Samuel 2978 Konst Smed [Z3G] 1787Hult, Johan 1527 Banco Casseur [SVA] 1765Hult, Johan 2259 Handlande [S3S] 1778Hultgren, Pehr 1912 Häradshöfvdinge [STE] 1775Hultman, Johan Niclas 3055 Assessor. RWO [CAR] *Hultman, Olof 3404 Handlande [STE] 1793Hultstedt, Jacob 1376 Assessor i Commerce Coll. [7DE] *Humble, B. 2690 Betjent. Tjenande Broder [STC] 1783Humble, Carl Johan 3607 Handlande [STH] 1795Humble, S. Johan 2916 Auditeur [S3S] 1786Humble, Sven 2710 Öfver Jägmästare [STH] *Humelhjelm, R. W. 1447 Canzilist i Canzilie Coll. [SIN] 1764Hummel, Arfvid D. 3717 Notarie [S3S] 1796Hummel, Hans 1700 Vice Häradshöfvding [S3S] 1769Hummel, Hans C. 3211 Extra Ordinaer Batallions Predikant, - Fält

Prost, Kÿrkoherde i Kragstad [S3S] 1791Hummelhjelm, Gustaf 3927 Auditeur [LUN] 1797Hummerhjelm, E. Magnus

971 Frih. Cornett vid Östgötha Cavallerie[SVA] 1762

Hummerhjelm, Pehr 299 Ryttare vid Östgöta Cavalleri [SJA] 1756Hunnius, Fredric Wilhelm

3123 Acteur [Z3G] 1789Hussel, Carl Henric 2081 Grosshandlare [SED]* 1777Hwalström, Johan Fredric

3697 Sqvadrons Predikant [LUN] 1796

208

Hülphers, J. Abraham 2999 Handlande [S3S] 1787Hylse, Gottfrid 185 Guldslagare [STE] 1756Håkansson, Anders 1946 Landshöfvdinge. RNO [STH] *Håkansson, Christian 3865 Assessor och Krono Befallningsman

[STC] 1797Håkansson, Olof 102 Bonde Ståndets Talman [SJA] *Hård, Alexander 969 Cpt. vid Upland Regt. [SVA] 1762Hård, Anders 590 Hof Cavallier [LUN] *Hård, Carl Gustaf 4169 Amiralitets Lt., - Öfv. Lt. RSO [STH] 1799Hård, Carl Magnus Wilhelm

3882 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1797Hårdt, J. Gustaf 482 Cornett [S3S] 1758Häckerman, Adolph Fredric E.

3920 Juris Studiusus [Z3G] 1797Hägerflÿcht, Carl Arfvid

3433 Lt. vid Artilleriet [STA] 1793Hägerflÿkt 1184 Adjutant vid Husarerna [SVA] 1763Häggroth, Anders 3884 Tjenande Broder [STE] 1797Häggroth, Eric 856 Rådman i Lindesberg [SJA] 1761Häggström, Carl Greger

3989 Lt. [STA] 1798Häggström, Olof Johan 4092 Skepps Bÿggmästare [STE] 1799Hästesko, J. Henric 1486 Fk. vid Kron Prinsens Regt. [7DE] 1765Hävel, Mathias Arnold 3849 Handlande [S3S] 1797Högman, Alexander 2668 Bÿggmästare [STE] 1783Höjer, Johan Carl 3389 Rector i Stockholms Stor Schola [SJA] *Hök, Immanuel 3887 Tullförvaltare [S3S] 1797Hök, Samuel 2137 Hospital Föreståndare [STC] 1777Höke, Carl 773 Ryttmästare vid Norra Skånings [SJA] 1761Höpken, Carl 1914 Lt., Frih., Cpt. [LUN] 1775Höpken, Carl Fredric 124 Frih. President i Kammar Coll. [SJA] *Höpken, Gustaf 1863 Adjutant vid Lätta Dragonerna [SVA] 1774Höpken, von A. Johan 12 Frih. Svea Rikes Råd, RSO [SJA] 1744Hörlin, Elias 2983 Magister Docens, - Lector [STC] 1787Hörnesten, Nils 2942 vice Lands Fiscal [STC] 1786Hörnesten, Olof 2045 Waktmästare, Tjenande Broder [STC] 1777Hörstedt, Magnus Julius

3394 Banco Commissarie [SJA] *Höÿer, Carl Fredric 2184 Philosophie Magister Coll. Sohlae [7DE] 1777Höÿer, Jacob 3971 Handlande [S3S] 1798Höök, Pehr 2856 [STE] 1785IIben, J. Fredric 1872 Capverdie Cpt. [S3S] 1774Ibsonne, Herman 1280 Proto notarie i Banken [ADF] *

209

Iggström, Anders Fredric764 Lands Kamererare [7DE] 1761

Ignatius, Anders 941 Borgmästare [STA] 1762Imhoff, Fredric C. 1690 Notarie Publicus [SED]* 1768Indebetou, Johan 1096 Handlande [7DE] 1762Ingeman, Carl 1723 Vice Commissions Secr. [7DE] 1770Ingman, Carl Fredric 189 Notarie [STE] 1756Ingman, Jonas 3839 Lagman och Häradshöfvdinge [STE] 1797Ingman, M. /Nordenstolpe/

854 Notarie i Kammar Revisionen.Cornett vid Lätta Dragonerna [7DE] 1761

Innes, Robert 2517 Handlande [S3S] 1781Irrstadius, Lars 1231 Fält Bokhållare [SVA] 1763Isander, P. H. 2422 [ej noterat] [STE] 1780Isberg, Eric 2895 Kamererare [STE] 1786Isberg, Pehr 2298 Krono Brännerie Inspector [STE] 1778Iser, Johan Christian 3112 Hofmästare [Z3G] *Iser, Matthias 1648 Cpt. vid Fortif. [SIN] 1766Ithimens, Gabriel 1082 Regt:s Skrifvare [STA] 1762Iuringius, Anders 694 Krigs Fiscal [SED]* 1760JJacobson, Johan Jacob 4234 Slotts Pastor [S3S] 1800Jacobsson, von Jacob 1652 [ej noterat] [STE] 1766Jacobsson, Jacob Persson

1444 Canzilist i Krigs Expeditionen [SIN] 1764Jancke, Christian 1221 Cpt. vid Lif Regt., Infanteriet [SVA] 1763Janentskÿ, Johan A. 3845 Handlande från Lÿbeck [S3S] 1797Jansen, Fredric 3339 Handlande [S3S] 1792Jederberg, Olof 1827 [ej noterat] [STE] 1773Jenning, Pehr 4114 Kammar Junkare [LUN] *Jennings, J. 82 Adjutant vid Lif Regt. [SJA] 1753Jerlin, S. G. 1833 Kamererare [STE] 1773Jerlström, Bror Daniel 734 Assessor [STE] 1761Jernberg, Petter 2550 Fabriceur [SJA] 1779Jernfeldtz, Fredric 2031 [ej noterat] [LUN] 1776Jernfelts, Gustaf Crispin

122 Öfv. Lt. vid Adelsfanan [SJA] 1753Jernstedt, Jacob 467 Handlande [S3S] 1758Jochums, - 1230 Musikant vid Sprengtportska Regt.

[SVA] 1763Johnson, Peter 168 Handlande [S3S] 1755Johnsson, Henric Phil 352 Capellist [STE] 1757Johnsson, Lars 3437 Tjenande Broder [S3S] 1793Johnston, David 1706 Handlande [S3S] 1769

210

Josephsson, Nils 1265 Kyrkoherde [ADF] *Julin, Johan 1336 Regt:s Commissarie [ADF] *Julius, J. Fredric 2448 Grosshandlare [STE] 1780Junander, Peter 610 [ej noterat] [STE] 1760Junbeck, Erland 3587 Häradshöfvdinge, - Lagman [STE] 1795Junbeck, Petter Jonas 3629 Auditeur [STE] 1795Jung, L. F. 2267 [ej noterat] [STE] 1778Jungqvist, Jonas 4160 Källarmästare [STE] 1799Jurgensson, Carl Fredric

180 Hof Medicus [STE] 1755Jurgensson, Petter 265 Handlande [SED]* 1756Jusleen, J. 645 Lagman och Assessor i Svea Hof Rätt

[STE] 1760Juslén, J. Fredric 204 Extra Cancellist i Justits Revisionen

[STE] 1756Juslen, Nils 1416 Kammar Skrifvare i Kammar Coll.

Advocat Fiscal i Cam: [SIN] 1764Justelius, Eric 3374 Carduans Makare [SJA] 1793Justrick, von Lars 278 Håf Råd och Cammar Secr. [SED]* 1756Jäckel, Fredric Wilhelm2536 Mj. RSO [STA] 1781Jägerhorn, Fredric 816 Cpt. vid Nyland Drag [SJA] 1761Jägerhorn, Johan Anders

2558 Mj. [STA] 1781Jägerhorn, Lars Johan 2557 Öfv. Lt. General Adjutant af Flygeln

[STA] 1781Jägerhorn, Reinhold Johan

696 Cpt. vid Åboläns Infanteri Regt. [SJA] 1760Jägerskjöld, Carl J. 1080 Öfv. Lt. RSO [STA] 1762Jägerskjöld, Christer Ludvig

3706 Amiralitets Mj. RSO [STH] 1796KKahlden, von, Norrman, Balthasar Ernst Alexander F.

3873 Cpt. i Preussisk tjenst. R af Pourle Merite Orden. Possessionat [Z3G] 1797

Kahlou, J. Henric 3401 Hof Musicus [SJA] 1793Kahlow, Fredric G. 2192 Musik Directeur [GUA] *Kalling, Pehr Adolph 2730 Grefve. Cpt., - Mj. [STH] *Kalm, Pehr 3320 Cpt. vid Nÿlands Dragoner, - Mj. [STA] 1792Kalov, Fredric 3834 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797Kammecker, Joachim 199 Primarie Kämner [STE] 1756Kanov, von Gregorius 3386 Mj. RSO [STA] 1793Kanterberg, Nils Carl 803 Hof Junkare [SED]* 1761Karpeén, Jacob 3510 Capverde Cpt. [S3S] 1794Karpoff, Petter 1910 Rÿsk Legations Secr. [SED]* 1775

211

Karpoff, Pierre 2090 [ej noterat] [LUN] 1777Karsten, Christopher 2248 Hof Secr. * *Kasten, Petter 4081 Sjö Cpt. [GUA] *Kaulbars, von J.F. 305 Frih. Gen. Mj. Landshöfding [S3S] *Kaunitz, Alexander 1922 Grefve. Minister från Wienska Hofvet

[LUN] 1775Kejser, Niclas Ekströmsson

3359 Notarie i Kammar Revisionen [SJA] 1792Kellander, N. /Manner/Kantz/

998 Conducteur vid Fortif. [SVA] 1762Kellander, Sven 468 Lt. [S3S] 1758Kellerstedt, Anders Johan

4001 Auditor vid Jönköpings Regt. [STC] 1798Kellman, Axell 434 Secr. vid Tull Arr: [STE] 1758Kellman, Gustaf A. 572 Secr. [S3S] 1759Kellner, Fredric Christian

3924 Handlande [STH] 1797Kempfe, Fredric Georg 2048 Lt. vid Fortif., - Mj. RSO [STA] 1777Kenlock, Anders 1991 Handlande, - Rådman [S3S] 1776Kennedy, Thomas 4179 Handlande [S3S] 1799Keplerus, Alexander 1687 Borgmästare [STA] 1768Keppler, Lars Johan 960 Fk. vid Åbo Läns Regt. [SVA] 1762Kettcher, Stephan 3899 Snörmakare [SJA] 1797Keulitz, Guillaume 2415 Handlande från Antverpen [CAR] *Kexell, Olof 2382 Secr. vid Kgl. Spectaklerne [7DE] 1780Keÿ, Carl Fredric 3728 [ej noterat] [STE] 1796Keÿser, Gerhard 1627 Kammar Skrifvare i Ränte Kammaren

[7DE] 1766Kidron, Eric 2025 Handlande [S3S] 1776Kiernander, Carl Anders

2879 Öfver Inspector [STA] 1786Kihlbaum, Olof 2624 Handlande [S3S] 1782Kihlgren, C. Aron 3705 Collega Scholae [STH] 1796Kihlgren, Magnus Gabriel

2636 Amiralitets Råd [STH] *Kihlgren, Pehr Zacharias

2227 Canzlist i Justitie Revision [7DE] 1778Kihlgren, Samuel Zacharias

2647 Amiralitets Expeditions Justitiarie [STH] *Kihlström, Eric 3813 Öfver Jägmästare [STC] 1797Kijsel, Carl Gottfried 619 Grosshandlare [SJA] 1760Killander, Anders 4290 Handlande [S3S] 1800Kinninmundt, J. B. 671 Secr. i Järn Contoret

- Revisions Secr. RNO [SJA] 1760

212

Kirstein, Adolph Ulric 1783 Slotts Byggmästare [SVA] 1771Kirstein, Mauritz 1621 Riddarhus Kamererare [LUN] 1766Kiöhler, J. Christopher 1397 Frih. Registrator i Canzilie Coll. [SED]* 1763Kjedeström, Anders 20 Hof Juvelerare [SJA] 1748Kjellander, Jöns Daniel 4020 Auscultant i Götha Hof Rätt [STC] 1798Kjellberg, Aron 3574 Handlande [S3S] 1795Kjellberg, Eric 2587 Kammardräng. Tjenande Broder [7DE] 1782Kjellberg, Nils 2551 Krämhandlare [SJA] 1779Kjellin, Nils 2714 Kgl. Hof Predikant [7DE] 1784Kjellman, Anders 2707 Advocaat Fiscal [STH] *Kjellman, Johan 1178 Revisor [SVA] 1763Kjellson, Kjell 383 Hof guld Arbetare [STE] 1757Kjempfe, Samuel Conrad

1159 Cpt. vid Fortif., - Mj. RSO [SVA] 1763Kjemphen, von Fredric 568 Protocolls Secr. [SED]* 1759Kjepler, Diedric 1451 Notarie [SED]* 1764Kjerman, Gustaf 99 Rådman i Stockholm [SJA] *Kjerrmansköld, Jacob 2692 Amiralitets Lt. [S3S] 1783Kjerting , - /Warnhjelm/

972 Condicteur vid Fortif. [SVA] 1762Kjerulf, von Wolffen 2970 Cpt. [S3S] 1787Kjölström, Isac 4172 Graveur [GUA] 1799Kjörner, Johan Christopher

1366 Slotts Murmästare [ADF] *Kjörning, von G. 2440 [ej noterat] [STE] 1780Klapper, Johan Henric 3852 Handlande [S3S] 1797Klefverström, Simon H.

1814 Lector [S3S] 1772Klerck, Adolph /af Klercker/

2133 Lt. vid Artilleriet, - General Mj.RSO [STC] 1777

Klerck, Petter Julius 2932 Lt. vid Artilleriet [S3S] 1786Klercker, af Carl Mathias

1997 Mj. vid Arméens Flotta, - General.CSO [STA] 1776

Klercker, af Gustaf Reinholdt2922 Lt. vid Nÿlands Dragoner [STA] 1786

Klercker, af Carl Ulric 3748 Lt. [STA] 1796Klercker, Gustaf Fredric2985 Mj. vid Arméens Flotta [STA] 1787Klerk, Carl 1208 Lt. vid Husarerna [SVA] 1763Klesbeck, Johan 3701 Waktmästare. Tjenande Broder [S3S] 1796Kleseker, Johan 3769 Handlande i Hamburg [SJA] 1796Kletten, Georg Ernst 3372 M.D. och Professor [STE] 1792Klick, Carl Henric 2842 Mj. [STA] 1785

213

Klinckowström, Johan Mauritz128 General Mj. RSO [SJA] *

Kling, Fabian 3323 Auditeur vid Stackelbergs Regt.Assessor [STA] 1792

Kling, Gabriel 104 Sekreter: vid Kgl. Assecurance Rätten[SJA] *

Klingenstjerna, Eric 983 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1762Klingfelt, Nils Gustaf 252 Lt. vid Artilleriet - Öfv. RSO [SJA] 1756Klingspor, Christian A. 3925 Mj. RSO m.m. * *Klingspor, Fredric Herman

3395 Frih., Mj. Öfver Adjutant. RSO [STA] 1793Klingspor, Gustaf 3522 Grefve. Hof Marshalk. RSO [STA] 1794Klingspor, Gustaf Adolph

2030 Baron [LUN] 1776Klingspor, Mauritz 1805 Mj., - Grefve Excel. Gener: en i Finland,

R & C af KMO [LUN] *Klingspore, Otto Reinholdt

2181 Frih. Cpt. vid Tavestehus Regt. [LUN] *Klingstedt, Jonas 2046 Mj. vid Konungens Regt. [STC] 1777Klinkowström, Axel Leonhard

3903 Frih. Amiralitets Lt. [STH] *Klinkowström, Carl 1118 Cpt. i Preussisk tjenst [SVA] 1762Klinkowström, Fredric 1119 Lt. vid Spensiska Regt. [SVA] 1762Klinkowström, T. L. 1112 Frih. Concilie Junker, - Excel. m.m.

[SVA] *Klint, Anders 3605 Tull Inspector [STH] 1795Klint, Henric C. 1696 Guldsmed [SIN] 1769Klinteberg, Svante 4230 Advocat Fiscal [STE] 1800Klinteberg, Wilhelm 2864 Häradshöfvding, - President,

Landshöfvdinge. CNO Frih. [STC] 1785Klut, Georg 3836 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797Klut, Johan 3835 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797Kneiff, Carl 287 Handlande [SED]* 1756Knockenhauer, Anders 4205 Betjent. Tjenande Broder [STC] 1800Knorring, Jöran 740 Baron Cpt. vid Gardet [SVA] 1761Knorring, von Isac 1257 Frherre. Kammarherre [ADF] *Knorring, von J. Henric

2127 Lt. i Cron Prinsens Regt. Adjunt vidKronobergs Regt. [STC] 1777

Knorring, von Jöran A. A.3061 Conducteur [S3S] 1788

Kock, Abraham 3553 Kamererare, - Öfver Krigs Commissarie[STA] 1795

Kock, Anders 1360 Fabriqeur [ADF] *

214

Kock, Anders Olof 3227 [ej noterat] [STE] *Kock, Frans 3520 Krämhandlare [STE] 1794Kock, Jacob 3885 Ur Fabriqeur [STE] 1797Kock, Jöns 3035 Handlande [S3S] 1787Kock, Magnus 574 Amiralitets Pastor [S3S] 1759Kock, Michael 225 Borgmästare i Uddevalla [SJA] 1756Kock, Samuel 723 Bruks Patron [SED]* 1761Koersner, Eric Samuel 3879 Grosshandlare [STE] 1797Kogell, August Fredric 2166 Commissarie vid Lazarells Lotteri [7DE] 1777Kogell, Pehr 379 Under Conductor [SED]* 1757Kolmodin, Lars 2188 Murmästare [7DE] 1777Konow, von, Carl Johan

3625 Lif Page Lt. vid Tavastehus Regt. [STA] 1795Konov, von, Jacob Magnus

3450 Lt. [STA] 1794Korschineck, C. 3987 Fabriqeur [STE] 1798Korthuum, Fredric Anton

2223 Kurländsk Länz Hauptman * *Kortum, August Fredric3800 Handlande [S3S] 1797Koskull, Anders 3826 Frih. Cavallier [LUN] 1797Koskull, Claes 3789 Frih. Öfv. Lt. * *Koskull, Claes Didrick 2140 Frih., Adjunt vid Sprengports Regt.,

- Öfv. Lt. [STC] 1777Koskull, Gustaf Fredric 2112 Frih. Lt. vid Kgl. Regt., - Tullförvaltare

och Krigs Råd [STC] 1777Koskull, Ulric Gabriel 2363 Lt. vid Dragonerna [LUN] 1779Kothen, Fredric Gustaf 297 Lt. vid Björneborgs Regt. [SJA] 1756Kothen, von - 1640 Lif Drabant [SVA] 1766Kothen, von Simon Gustaf

1120 Cpt. vid Cronhjorts Regt. [SVA] 1762Kraeft, Joachim Pet: Daniel

4082 Handlande [GUA] *Kraftman, Gabriel 3289 Assessor. Borgmästare [STA] 1791Krakau, Christian Herman

4045 Kÿrko Inspector [STC] 1798Kramer, Herman C. 2852 Grosshandlare [STE] 1785Krapp, Johan Fredric 2580 [ej noterat] [STE] 1782Krassou, Christian 1195 Cpt. [SVA] 1763Kreplin, Michael 1802 Hof Trumpetare [SIN] 1772Kreuger, Johan Fredric 3137 Tullförvaltare [STA] 1790Kreÿ, Fredric Georg 4213 Hof Medicus [NFÖ] 1800Krogius, Fredric Wilhelm

3414 Kgl. Secr. [STA] 1793Krok, Petter 4005 Öfver Tull Inspector [STC] 1798

215

Krook, Bengt 3493 Inspector vid Spinnhuset, Kamererare[STE] 1794

Krook, Carl Gustaf 3476 Assessor [STA] 1794Krook, J. 74 Hof Secr. [SJA] 1753Krook, Jonas 1770 Commercie Råd [STH] *Kruse, Carl Magnus 748 Baron. Lt. vid Södra Skånes Regt. [SVA] 1761Kruse, Gustaf Adolph 1602 Frih. Lt. vid Östgötha [SVA] 1766Kruse, Magnus Ludvig 1052 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1762Kruse, Sivert Axel 1051 Fk. vid Lif Regt. [SVA] 1762Krusell, Carl Johan 2933 Adjutant, - Cpt. [S3S] 1786Krusenstjerna, Mauritz S.

1918 Amiralitets Cpt. [S3S] 1775Kruus, von, Carl Ferdinand

3848 Handlande [STA] 1797Krydeén, Henric 338 Handlande [STE] 1757Krüger, Emanuel Gottfried

3299 Handlande [Z3G] 1792Krüger, Samuel Gottlieb

381 Commissarie i Helsingör [STE] 1757Kröger, Adam Jordan 2172 Philosophie Magister, - Lagman [STC] 1777Kröningssvärd, - 1915 [ej noterat] [LUN] 1775Kröningssvärd, Carl Gustaf

959 Cpt. vid Wermlands Regt. RSO [SVA] 1762Kugelberg, Gustaf H. 2771 [ej noterat] [STE] 1784Kugelberg, Jacob Henric

2302 Häradshöfvding, - Lagman [STC] 1779Kuhlau, Fredric 823 Trumpetare [STE] 1761Kuhlaur, Christian 1311 Hof Trumpetare [ADF] *Kuhlberg, Christopher 1383 Lagman [STA] 1763Kuhlberg, Johan 1368 Borgmästare [STA] 1763Kuhlman, Johan 2144 Handlande * *Kuhn, Carl Tobias 2318 Secr. vid engelska Legationen [LUN] 1779Kuler, - 2424 Handlande i Strassburg [LUN] 1780Kull, Johan 3866 Rådman [STH] 1797Kullenberg, 2645 Amiralitets Cpt. [STH] *Kullenberg, Clas J. 2443 Lt. vid Amiralitetet [S3S] 1780Kullenberg, - 1951 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan [STH] *Kullman, Eric Ludvigsson

2599 Magister [S3S] 1782Kullman, Sven Petter 2617 Handlande [S3S] 1782Kurck, Arvid Fredric 617 Frih. assessor i Göta Hof Rätt [SJA] 1760Kurck, Knut 2787 Frih. Lt. vid Södermanlands Regt.,

- Öfv. Kammar Junkare.RWO och RNO [STC] 1784

216

Kurrakin, - 2035 Rysk Prins, Kejserlig kammarherre, m.m.* *

Kurten, Carl 3286 Krono Befattningsman [STA] 1791Kurten, Gustaf 3297 Lt. [STA] 1792Kuss, Carl 2989 Handlande [S3S] 1787Kuÿlenstjerna, J. Georg 2316 Fk. vid Konungens Regt., - Mj. [STC] 1779Kÿhle, Alexander Jacob 3328 Cpt. RSO [STA] 1792Kÿhn, J. Georg 3226 Assessor [STE] 1791Kåhre, Carl 1874 Kamererare [SED]* 1774Kåhre, Lars 1553 Handlande [S3S] 1765Köbl, David 322 Revisor [SED]* 1757Köhler, C. Adolph 2284 Krigs A[?] Mästare [STE] 1778Köhler, J. 2641 Handlande [STH] *Köhler, von 1014 Fk. vid Kronobergs Regt. [SVA] 1762Köhler, von Framholt 1013 Fk. vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1762Köhler, von Fredric 368 Frih. Capt. Vid Hollensteinska Regement.

[SED]* 1757Köhler, von Lars R. 458 Frih. Cpt. [S3S] 1758Kökeritz, Gustaf 1632 Secr., - Stats Secr. RNO [SVA] 1766Kölpin, Alexander B. 1012 Medicine Adjutant i Greifswald [SVA] 1762König, Adolph 3662 Cpt. vis Svea Lif Garde [LUN] *König, Carl Fredric 3854 Rÿttmästare * *König, Fredric W. 486 Supercargeur [S3S] 1758König, Hendric 2189 Supercargeur [S3S] 1777König, Jacob Leonhard 70 Capitain vid Gardet [UTL] 1752Königstedt, Carl W. 1163 Lt. vid Husarerna [SVA] 1763Königstedt, Eric 1560 Lt. vid Husarerna [SVA] 1765Köplin, Andreas Philip 4106 Handlande [Z3G] 1799Köppen, Carl Georg 3064 Lt. vid Engelbrechts Regt. [Z3G] *Köster, Johan Henric 3114 Kgl. Hof Predikant [STE] 1789LLa Croix, Joseph 3833 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797Lackman, Henric 3426 Handlande [S3S] 1793Lagerberg, Adam Otto 791 Grefve, HofMarskalk, Officiant vid

Kgl. M. Orden [7DE] 1761Lagerberg, Lars Herman

1358 Under Officer [ADF] *Lagerbjelke, J. Axel 3632 Amiralitets Lt. [STH] 1795Lagerbom 990 Cpt. vid Westerbottens Regt. [SVA] 1762Lagerborg, Daniel 1351 Cpt. vid Westerbotten Regt. [ADF] *Lagercrantz, J. Jasper 2143 Fk. vid Konungens Regt. [STC] 1777Lagerhielm, Alexander A.

1363 HofJunkare och häradshöfvding [ADF] *Lagerlöf, Erland 515 Cancellist i Cancellie Coll. [SED]* 1759

217

Lagerlöf, Nils 3508 Auditeur vid Enkedrottningens Regt.[STA] 1794

Lagerstråle. P. G. 2706 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Lagersvärd, J. Claes 2264 Canzlist i Kgl. Canzliet [LUN] 1778Lagervall, Anders 321 Hattstofferare [SED]* 1757Lagervall, Magnus 3721 Bokhållare [STE] 1796Lagerwall, Magnus 1784 [ej noterat] [STE] 1771Lagus, Carl Georg 4277 Revisor vid Arméns Flotta [STA] 1800Lalin, Eric 1140 Ordinarie Ingenieur [STA] 1763Lalin, Lars 1319 Kgl. Kammar Musico [ADF] *Laller, Carl Henric 3451 Öfver Auditeur, - Lagman och Magistrats

Secr. i Stockholm [STE] 1794Laller, Magnus J. 3986 [ej noterat] [STE] 1798Lamberg, Carl 1540 Handlande, - Rådman [S3S] 1765Lamberg, Johan 3487 Handlande [S3S] 1794Lamberg, Johan Casten 3799 Handlande [S3S] 1797Lamberg, Petter 910 Handlande [S3S] 1762Lancken, van der, Fredric

4044 Lt. vid Husarerne [STC] 1798Land, Gustaf Adolph 2620 Mj. [STA] 1782Landeberg, Olof 3421 Tull Inspector [S3S] 1793Landin, Anders 2596 Handlande [S3S] 1782Landmark, Carl Gustaf 1489 Medicine Canditat, - Theologie Doctor.

Professor och Kyrkoherde [7DE] 1765Landtberg, Carl Fredric 3470 Notarie [SJA] 1794Lang, Carl Emanuel 1681 [ej noterat] [STE] 1768Lang, Fredric 1301 Svärdfejare, Ålderman [ADF] *Lange, Abraham 214 Borgmästare i Wisby [SJA] 1756Lange, Andreas Christian

3454 Tjenande Broder [Z3G] 1794Lange, Carl Henric 3218 Lt. vid Nÿlands Dragoner [STA] 1791Lange, J: Jacob 916 Canzlist i Borgare Ståndet * 1762Lange, Samuel Fredric 3053 Secr. vid Sjöhandels Comissionen [Z3G] 1788Langenberg, Elias 648 Inspector vid Win Prober och

Kgl. Källarmästare [STE] 1760Langenberg, von Jacob 59 [ej noterat] [SJA] 1752Langenberg, von Jacob 2230 Hof Kÿpare [SED]* 1778Langenskjöld, Anders Gustaf

3233 Cpt. vid Nÿlands Dragoner [STA] 1791Langlet, Philip 1015 Handlande i Borås [7DE] 1762Langren, Pehr Gustaf 1522 Borgmästare i Simhrishamn [SVA] 1765Lannerstjerna, J. Wilhelm

2160 Justitiarie [S3S] 1777Lannerstjerna, Magnus Wilhem

79 Lt. vid Dahl Regt. [SJA] 1753

218

Lantingshausen, Albrecht1710 Fk. vid Gardet, - Grefve, Öfver

Kammarherre, General Mj. m.m. [SVA] 1769Lantingshausen, J. Albert

138 General Mj. och Commendantaf K.S.O [SJA] 1753

Larsson, Anders 2317 Riksdagsman från Fräkne Häradi Bohus Län [SED]* 1779

Laurant, Claes 1262 Super Cargeur [ADF] *Laurin, J. Joachim 3102 Handlande * *Laurin, Johan Claes 3486 Secr. [SJA] *Laurin, Nils 3489 Handlande [S3S] 1794Laurin, Pehr 885 Kammarskrifvare i Kammar Coll. [7DE] 1761Laute, Ludvig 2941 Språkmästare [STC] 1786Lauterback, Anton 2531 Mantals Comissarie,

- Kgl. Räntemästare [STC] 1781Lauxen, Johan 1680 Handlande [SED] 1768Le Bell, Johan Jacob 3425 Mj. [S3S] 1793Le Bell, Otto Johan 2340 [ej noterat] [STE] 1779Le Febvre, Pierre 2464 Page. Hofmästare * *Leander, Jonas Anders 4120 vice Häradshöfvding [LUN] 1799Lefebure, Jean 485 Handlande [S3S] 1758Lefebure, Johan 119 Grosshandlare i Stockholm [SJA] 1753Leffler, Anders 177 Öfver Inspector [S3S] 1755Lehman, Carl Gustaf 496 Cpt. i Ost Indiska Companiet [S3S] 1758Lehman, Carl Samuel Theodor

3052 Fält Predikant [Z3G] 1788Lehman, J. Albrecht 2033 [ej noterat] [STE] 1776Lehnberg, Carl 192 Glas Slipare [SJA] 1756Leijell, Petter 382 Stads Notarie [STE] 1757Leijon, Anders 1795 Tjenande Broder [SVA] 1769Leijonhjelm, Anders 867 Ryttmästare vid ÖstGötha Cavalleri

[7DE] 1761Leijonhjelm, Carl Fredric

426 Frih. Lt. vid Prins Fredric Adolfs Regt.- Öfv. RSO [SED]* 1758

Leijonhufvud, Abraham2170 Cpt. vid Konungens Regt.,

- Öfv. Lt. RSO [STC] 1777Leijonhufvud, Axel 3003 Frih. Lt. vid Artilleriet [S3S] 1787Leijonhufvud, Axel Gabriel

2503 Frih. Öfv. RSO [STA] 1781Leijonhufvud, Carl August

2889 Frih., Lt. vid Gardet [SJA] *

219

Leijonhufvud, Gustaf 2344 Frih. Cpt. vid Konungens Regt.,- Öfv. Lt. RSO [STC] 1779

Leijonmark, Jacob 1113 Fk. vid Westerbottens Regt. [SVA] 1762Leijonmark, Petter 1117 Lt. vid Husarerna [SVA] 1762Leijonmark, Sven 1188 Cpt. RSO [STA] 1763Leijonskjöld, Mårten J. 2176 Frih. Lt. vid Södra Skåne Cavalleri

[STC] 1777Leijonstedt, Carl 2306 Grefve, Lt. vid Dragonerna,

- Öfv. RSO [LUN] 1779Lejonankar, Fredric W. 518 Lt. [S3S] 1759Lejonhufvud, Axel Gabriel

28 Cavalier hos Hans K H Prins Gustaf[SJA] 1751

Lejonhufvud, Knut 392 Frih. Lt. vid Prins Fredric Adolphs Regt.[SED]* 1757

Lejonhufvud, Sebastian 714 Frih. Lt. vid Gardet [SVA] 1761Lejonsten, Georg W. 1338 Cpt. vid Amiralitetet. RSO [ADF] *Lembcke, Daniel Henric

3975 Regt:s Fältskär [STH] 1798Lenaeus, Knut 1468 Regement Fältskär vid Westhallands Regt.

[7DE] 1764Lenck, Jacob Gustaf 2339 [ej noterat] [STE] 1779Lennman, Carl Gustaf 3606 Tull förvaltare [STH] 1795Lepell, von Ludvig 2980 Cpt. [Z3G] 1787Leppentiz, Christopher Niclas

1866 M.D. från Hamburg [LUN] *Lethocad, David 1326 Legations Secr. [ADF] *Levén, J. Adolph 2590 [ej noterat] [STE] 1782Levenhagen, Fredric A. Gottlieb

3937 Handlande [GUA] *Levenhagen, Petter Jacob

4159 Theater Föreståndare * *Levenhaupt, Adam Ludvig

1853 Cpt. vid B: och Lätta Dragonerna [LUN] 1774Lewenhaupt, Adolph Fredric

719 Grefve, Fk. vid Kron Prinsens Regt. ÖfverStallmästare. R & C af KMO [SVA] 1761

Levenhaupt, Carl Emil 142 [ej noterat] [SJA] *Levenhaupt, Casimir 1864 Grefve, General Mj. * *Lewenhaupt, Casimir 713 Grefve. Öfv. Lt. RSO [SVA] 1761Levenhaupt, Charles Emil

1858 Grefve. Lt. vid B. Och Läns Dragonerna,- General Mj. CNO Cpt. Lt. vid Drabanterna

[SVA] 1774

220

Levenhaupt, Gustaf 1937 Grefve. Lt. vid Gardet,- Öfv. RSO [SVA] 1775

Lewenhaupt, Gustaf August1987 Grefve. Mj. * *

Levenhaupt, Sten 1916 Grefve, Cavallier hos Hertiginnanaf Södermanland [LUN] 1775

Levin, Zacharias 1000 Lt. vid Husarerna [SVA] 1762Levin, Zacharias 2288 Juvelerare [SED]* 1778Leÿel, Carl Johan 857 Notarie i Bergs Coll. [7DE] 1761Leÿel, Lars Fredric 1982 [ej noterat] [LUN] 1776Lidbeck, Eric Gustaf 384 Professor i Lund [SED]* 1757Lidén, J. Henric 1139 Magister [STA] 1763Lidgren, Lars 378 Auditor [SED]* 1757Lidman, Petter 1400 Winhandlare [SIN] *Lidmark, Carl 2581 Assisstent i Justitie Coll. [STE] 1782Lidströmer, Jonas 3594 Mj. Mechanicus, - Öfv. Lt. [STH] 1795Liebman, Thore Reinholdt

1718 Notarie vid Hall Rätten [SJA] 1770Liedbeck, Johan 3360 Kamerer i Kammar Coll. [SJA] 1792Liedberg, Johan 3569 Controlleur vid Sjö Tullen [STE] 1795Liedin, Henric 1477 Cpt. vid Fortif. [S3S] 1764Liefertz, Isac 628 Cancellist i Cancellie Coll. [7DE] 1760Lieven, Carl Gustaf 1806 Cpt. vid Gardet och Kammarherre,

- General Mj., CSO [LUN] *Liewen, Carl Gustaf 1252 Frih. Hof Marskalk m.m. [ADF] *Lieven, von, Gustaf Rutger

3881 Frih., Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1797Liffers, Casper 3660 Notarius Publicus [SJA] 1796Liffers, Gustaf 2732 Handlande [STH] *Lijdberg, Anders 261 Juvelerare, - Borgmästare i Stockholm

[SED]* 1756Liljeberg, Carl 1224 Tjenande Broder [STE] 1763Liljecreutz, Bengt Ulric 4056 Frih. Stallmästare [LUN] 1798Liljenberg, Olof 4208 Målare [NFÖ] 1800Liljeström, Danckvard, Fredric

3810 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1797Liljesvärd, J. Magnus Fredric

652 Lt. vid Artilleriet [7DE] 1760Lillja, Mathias 605 Cpt. Lt. [S3S] 1760Lillje, von, Jean Otto 3650 Frih. Öfv. Lt. [Z3G] 1796Lilljehorn, Pehr Ulric 1848 Cpt. i Armén och Fk. i Gardet [LUN] 1773Lilljehök, Bleckert 1356 Cpt. vid Uplands Regt. RSO [ADF] *Lilljehök, Carl 3301 Mj. RSO [STA] 1792Lilljehök, Malcom 2180 Cpt. RSO [STC] *

221

Lilljenanker, Mathias 1752 Vice Amiral vid Örlogs Flottan.RSO [STH] *

Lilljencrantz, Fredric J. 2576 Frih. Riks Råd. President. C afalla K.M. Orden. * *

Lilljenwaldh, Carl Christopher3536 Predikant vid Borgerskapets Enkehus

[STE] 1795Lilljeqvist, Gustaf 3604 Amiralitets Cpt., - Mj. RSO [STH] 1795Lilljestråle, C. E. 4127 Rÿttmästare vid Adelsfanan [LUN] 1799Lilljeström, T. G. Dankwardt

715 Lt. vid Gardet [SVA] 1761Lilljesvärd, Carl J. 1269 Lif Drabant [ADF] *Lilljesvärd, Måns 2499 Öfv. RSO * *Lilljewalck, O. Theodor

3758 Kgl. Secr., - Justitie Råd [STH] 1796Lillström, Johan 4028 Betjent. Tjenande Broder [STA] 1798Limeus, - 1001 Adjutant vid Jönköpings Regt. [SVA] 1762Limnell, - 2333 Assessor [STA] 1779Lind, Anders Georg 3160 Auditeur vid Calmar Regt. [STA] 1790Lind, Jan 2666 [ej noterat] [STE] 1783Lindahl, Olof 3005 Supercargeur, - Directeur vid Ost

Indiska Companiet [S3S] 1787Lindberg, Anders 4043 Kamererare [SJA] 1798Lindberg, Georg 4040 Spegel Fabriqeur [STE] 1798Lindberg, Martin 1575 Borgmästare i Mariestad [SED]* 1765Lindberg, Olof 664 Kamrer vid Kammar Coll. [7DE] 1760Lindberg, Otto 2476 Can: Rector, - Professor och

Kÿrkoherde i Örebro [S3S] 1781Lindblad, Abraham 3457 Skräddare. Directeur [SJA] 1794Lindblad, Gustaf 1392 Lt. vid Amiralitetet [SED]* 1763Lindblom, Nils 613 Professor vid Artiller: [SJA] 1760Lindbom, Gustaf Aron 2322 Notarie i Bergs Coll. [7DE] 1779Lindborg, Sven Gabriel 1612 Hof Kamrerare [7DE] 1766Lindbäck, Fredric 3869 Revisor i Krigs Coll., - Krigs Råd [LUN] 1797Lindbäck, Johan 3384 [ej noterat] [STE] 1793Lindeblad, Jonas 2335 Sqvadrons Predikant vid Lif Regt.

till Häst [LUN] 1779Lindecrona, Adolph Ludvig

2126 Lt. vid Norra Skåne Cavalleri,- Mj. RSO [STC] 1777

Lindegren, Anders J:son1839 [ej noterat] [S3S] 1773

Lindegren, Carl 4168 Secr. [SJA] 1799Lindeman, J. Zacharias 3170 Academie Pedell. Tjenande Broder

[Z3G] *

222

Lindencrona, Fredric C.1984 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri,

- Öfv. Lt. RSO [LUN] 1776Linder, Adolph 2519 Lagman [STA] 1781Linder, Magnus 2907 Bruks Patron [STA] 1786Linderberg, Eric 3340 Öfver Inspector [S3S] 1792Linderberg, J. C. 3690 Järnkrämare [SJA] 1796Linderholm, Jonas 3913 Kgl. Hof Predikant och Fält Präst [LUN] 1797Linderot, Petter 3201 Klädes Fabriceur [STE] 1790Linderot, Sven 859 Kyrkoherde vid Rönneslöfs Pastorat

i Halland [7DE] 1761Lindewall, Johan Petter 3366 Krämhandlare [SJA] 1792Lindgren, Anders 2951 Adjutant vid Artilleriet [S3S] 1786Lindgren, Eric 3106 [ej noterat] [STE] 1788Lindgren, Isac 3062 Betjenande Broder [S3S] 1788Lindhult, J. 641 M.D. [STE] *Lindman, Carl Johan 3471 Assessor [SJA] 1794Lindman, Nils 933 Post Inspector [SED]* 1762Lindmark, Anders 3803 Grosshandlare [STE] 1797Lindqvist, Carl 1389 Handlande [CAR] *Lindqvist, Johan 169 Ur Fabriquer [STE] 1755Lindqvist, Olof 1678 Secr. [S3S] 1768Lindrot, Carl 718 Fk. vid Westman: Regt. [SVA] 1761Lindrot, Carl Axel 873 Adjutant vid Nerikes och Wermlands Regt.

[SVA] 1761Lindrot, Fredric 958 Fk. vid Nerikes och Wermlands Regt.

[SVA] 1762Lindrot, Johan 717 Mj. [SVA] 1761Lindskog, David 2899 Kopparslagare. Ålderman [STE] 1786Lindskog, J. Gabriel 3347 Kopparslagare. Ålderman [STE] 1792Lindstrom, Anders 3007 Handlande [S3S] 1787Lindström, Herman 1512 Rådman [7DE] 1765Lindström, M. 3796 Siden Fabriqeur [STE] 1797Lindström, Martin 2747 Kamererare vid Regal Bränneriet [STE] 1784Lindströmer, Eric Magnus

3440 Consistorie Notarie [STE] 1793Linnerhjelm, Jonas 733 Hof Rätts Råd i Götha Hof Rätt [STE] 1761Linnerhjelm, Olof 2279 Fk. vid Konungens Regt., - Cpt. [STC] 1778Linqvist, Christian 4263 Rådman och Handlande [MPE] 1800Linroth, Claes Gustaf 1282 Kammarherre [ADF] *Littau, Isac 1075 Commissians Landmätare [STA] 1762Littman, Johan Albrecht

3453 Krämhandlare i Stockholm [STE] 1794Liung, Johan 208 Bildhuggare [STE] 1756

223

Ljung, S Petter 1873 Professor. Bildhuggare [STE] 1774Ljung, Wilhelm Anders 2113 Lands Secr., - Lagman [STC] 1777Ljungberg, Axel Ludvig 2330 Cpt. [STA] 1779Ljungberg, Johan 1473 Cpt. [STA] 1764Ljungberg, Lars 1551 Bruks Inspector [S3S] 1765Ljungberg, Samuel 3896 Lt. [STA] 1797Ljungdahl, Zacharias 3668 [ej noterat] [STE] 1796Ljungfelt, Magnus 1407 Cpt. vid Jemtländska Regt. [SVA] 1763Ljunggren, Elias Christopher

4021 Canzlist i Justitie Revisionen [STC] 1798Ljunggren, Johan 3526 Slagtare. Ålderman [SJA] 1794Ljunggren, Johan 4142 Betjent. Tjenande Broder [STC] 1799Ljunggren, Jonas Jacob 2156 Canzlist i Commercie Coll. [7DE] 1777Ljunggren, Samuel Jacob

1437 Kammarförvandt [7DE] 1764Ljungqvist, Anders 563 Waktmästare Betjän: [S3S] 1759Ljungstedt, Anders 3944 Supercargeur [S3S] 1798Ljungstedt, Carl Fredric3772 Post Inspector [STH] 1796Lode, Johan Wilhelm 3332 Mj. RSO [STA] *Lode, Jöran Herman 1520 Landshöfvding, RSO [STA] 1765Lode, Jöran Wilhelm 1494 President. CNO [STA] 1765Lode, Otto Reinhold 1420 Öfv. Lt. RSO [STA] 1764Lode, Reinhold J. 1380 Öfv. Lt. RSO [STA] 1763Loenbom, Jacob 1831 Handlande i Stockholm [7DE] 1773Loffman, Ad: Fredric 3653 Amiralitets Kammar Råd [STH] 1796Lomberg, Eric 87 Hof Predikant [SJA] 1753Lood, Carl Fredric 19 Place Mj. på Sveaborg [SJA] 1747Lood, Gustaf Gabriel 1484 Supercargeur [SIN] 1765Lorick, Samuel Fredric 2136 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri,

- Mj. [STC] 1777Losach, Jacob /Kjermanskjöld/

1653 Lt. vid Amiralitetet [SED]* 1766Losck, Henric Leonhard

3446 Lt. [S3S] 1794Losk, Hartvig 269 Manufacturist [SED]* 1756Lostbom, Johan 634 Professor [S3S] 1760Lostierna, Anders 1398 Proto notarie i Justitie Revisionen [SIN] *Lostjerna, Adam Fredric

1464 Vice Notarie i Åbo Hof Rätt [SIN] 1764Lothigius, N. J. 507 Kyrkoherde [STE] 1759Lou, David 3250 Handlande [S3S] 1791Lovén, Nils Henric 2436 Philosophie Magister [STC] 1780Lovisin, Erik Jacob 100 Protocolls Secr. i Berg Concellie: [SJA] *Ludolph, Christian 674 Handlande [S3S] 1760

224

Luhde, Joachim B. 3111 Fk. vid Engelbrechts Regt. [Z3G] 1789Lund, Christian 326 Packhus Inspector - Rådman i

Götheborg och Borgmästare [S3S] 1757Lund, Eric 701 Kammarskrifvare * *Lund, Fredric 417 Hökare [STE] 1758Lund, Johan 956 Handelsman i Stockholm [7DE] 1762Lund, Petter 416 Guldarbetare [STE] 1758Lundberg, Carl 899 Tjenande [SVA] 1761Lundberg, Eric 2566 Lt. [STA] 1782Lundberg, Johan 553 Vice Pastor [SED]* 1759Lundberg, Pehr 3725 Körsnär [SJA] 1796Lundberg, Pehr 4251 Handels Bokhållare [STC] 1800Lundberg, Petter 2236 Tjenande Broder [LUN] 1778Lundborg, Casper 1133 Bokhållare vid Bÿggnings Coll. [STE] 1763Lundborg, Magnus 2597 Handlande [S3S] 1782Lundeberg, Anders 1720 Auditeur – Stats Secr. [SVA] *Lundeberg, Sven 3973 Handlande [STH] 1798Lundell, J.P. 3556 Klädes Fabriceur [STE] 1795Lundell, Jacob 2017 [ej noterat] [STE] 1776Lundén, Lugo 2060 Spegel Fabriceur [STE] 1777Lunderberg, Carl 362 Under Cond. vid Fortif. [STE] 1757Lunderberg, L. David 2441 [ej noterat] [STE] 1780Lundgren, Andersson Pähr

3858 Grosshandlare [STE] 1797Lundgren, Carl Petter 3618 Expeditions Commissarie [STH] 1795Lundgren, Lars Johan 3911 Krämhandlare [STE] 1797Lundgren, Pehr 4097 Resebesökare. Tjenande Broder [STC] 1799Lundgren, Simon 3713 Controlleur [STE] 1796Lundgren, Sven 1074 Tjenande [STA] 1762Lundholm, Alexander 3539 Grosshandlare [STE] 1795Lundholm, Anders 2984 Hospital Föreståndare [STC] 1787Lundholm, Joseph 4197 Grosshandlare [NFÖ] 1800Lundmarck, Daniel 88 Banco Secr. [SJA] 1753Lundqvist, J. Georg 3310 Kakelugns Makare [SJA] 1792Lundrot, Anders 472 Notarie i Stockholms [SJA] 1758Lundstedt, E. A. 2447 [ej noterat] [STE] 1780Lundstedt, Jacob 2542 Sergeant, Tjenande Broder [STA] 1781Lundstedt, Sven 3221 Krigs Casseur [SJA] 1791Lundström, C. J. 2696 Assessor [STE] 1783Lundström, Carl 2812 Secr. [STE] 1784Lundström, Eggert 2782 Assessor och M.D. [STA] 1784Lundström, Jacob 892 Tjenande [SVA] 1761Lundström, Petter 807 Tjenande Broder [7DE] 1761Lunell, H. C. 1974 [ej noterat] [STE] 1776

225

Lunson, J. Z. 1826 [ej noterat] [STE] 1773Luthman, Daniel 1906 Bruks Patron [7DE] 1775Lÿall, David 2569 Handlande [S3S] 1782Lychau, Nils 1779 Hof Bagare [STE] 1771Lÿchou, Anders 2966 Bagare [STE] 1786Lÿchou, J. Petter 2642 Amiralitets Mj. [STH] *Lÿchou, Johan /af Zellen/

2015 Expeditions Secr.,- Landshöfvdinge. RNO [STE] 1776

Lÿchou, M. Erich 1957 Lector vid Cadett Corpsen [STH] *Lÿchou, Nils Junior 2014 Hof Bagare [STE] 1776Lychow, Castor 2003 Grosshandlare. Ledamot i flere Wärk.

[STE] 1776Lÿckman, Anders 3525 Handelsman och Slagtare [SJA] 1794Lÿckman, Johan 3630 Canzlist vid Land Tulls Contoiret [SJA] 1795Lÿckå, J. Gustaf 2273 Amiralitets Commissarie [S3S] 1778Lÿon, John 3151 Sjö Cpt. [S3S] 1790Lÿthraus, Anders 2968 [ej noterat] [STE] 1786Lÿtke, C. G. 3676 Cantor i Catharina församling [STE] 1796Låstbom, Herman 862 Landshöfvding, RNO [STE] 1761Löding, Joachim Emanuel

3108 Adjutant vid Drottningens Regt. [STC] 1789Löfling, Abraham 266 Byggmästare [SED]* 1756Löfling, Eric 2281 Kamererare vid Arméens Flotta [STA] *Löfling, Johan Gustaf 1086 Lt. [STA] 1762Löfman, Carl Adam 1956 Amiralitets Mj. RSO [STH] *Löfroth, Olof 3219 Lazaretts Commissarie [STA] 1791Löfve, Petter 320 [ej noterat] [SED]* 1757Löfwenskjöld, Carl Fredric

3742 Cpt. vid Konungens Regt. [STC] 1796Löfving, Johan 3883 Directeur [STE] 1797Löhman, Anders Wilhelm

4257 Batallions Predikant vid Götha Garde[NFÖ] 1800

Löhman, Jacob 1556 Notarie i Svea Hof Rätt [SED]* 1765Lönberg, Jakob 73 Kammarförvalt. - Kammar Råd [SJA] 1753Löngren, Petter 1530 Rådman i Calmar [7DE] 1765Löve, Gustaf Fredric 2618 Student [STC] 1782Löwen, Johan 1251 Frih. President i Kammar Revisionen.

CNO [ADF] *Lövenborg, C. Maurits 3290 Auditeur [STA] 1791Lövenhielm, Carl Gustaf

1242 Grefve, Svea Rikes Råd m.m. [ADF] *Löwenhielm, Gustaf Carl F.

3868 Grefve. Mj. vid Husarerne [LUN] 1797

226

Löwenhjelm, Adolph Fredric1496 Grefve. Canzlist i Cammar Coll. [7DE] 1765

Lövenhjelm, Carl Axel 3693 Grefve. Lt. vid Gardet, - Excel. Stats Råd[LUN] *

Löwenhjelm, Carl Gustaf716 Grefve, Lt. vid Gardet [SVA] 1761

Lövenhjelm, Carl Gustaf26 Grefve Öfv. Lieut vid Gardet [UTL] *

Löving, Henric 843 Cpt. [STE] 1761MMaas, Johan Christopher

2628 Juvelerare [SJA] 1782Mackensies, Jean 597 Grefve af Cramercie, Mj. i Arméen,

Cpt. vid Liljesvärds Regt. [LUN] 1759Mackern, von Carl Gustaf

838 Fk. [S3S] 1761Macklier, D. Julius 739 Frih. Commis: Secreter vid

Norrska Gränse Commissionen [7DE] 1761Macklier, Rutger 1436 Frih. Canzlist i Götha Hof Rätt [7DE] 1764Makler, Jacob 1108 Lt. vid Husarerna [SVA] 1762Malén, Jacob 2521 Fält Prost, Kÿrkoherde [STA] 1781Mallander, Claes Ulric 4073 Capvarde Cpt. [STE] 1799Malm, Alexander 2130 Consistor Notarie,

- Theologie Doctor. Lector [S3S] 1777Malm, E:son Charles 3273 Assistent * *Malm, Jacob 975 Lt. vid Westmanlands Regt. [SVA] 1762Malm, Jonas 2684 Handlande [S3S] 1783Malm, Nils Adrian 2917 Cpt. [STA] 1786Malmborg, Pehr Adolph

2211 Öfv. Lt. RSO [STA] 1778Malmqvist, Anders 2275 Tjenande Broder [7DE] 1778Malmskjöld, - 1949 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Malmsten, Olof Larsson

27 Directeur öfver Färgerierna [SJA] 1750Malmström, B. /Malmskjöld/

1302 Lt., - Öfv. RSO [ADF] *Malmström, I 1686 [ej noterat] [STE] 1768Maltzahn, Carl Fredric 2352 Målare [STC] 1779Manderström, Eric Ludvig

3667 Frih. Kammarherre [STE] 1796Mandorff, Conrad Arfvid

3762 Kgl. Secr. [Z3G] *Mandorff, Johan 3063 Kammar Råd [Z3G] 1788Mannercrantz, Carl 2147 Kgl. Hof Predikant [7DE] 1777

227

Mannerhjerta, Elias E. 883 Notarie i Kgl. Commers Coll.- Lands Secr. Assessor [SED]* 1761

Mannerhjerta, N. J. 2761 [ej noterat] [LUN] 1784Mannerstråle, M. G. 2274 Fk. [S3S] 1778Marius, Philippus Jacob3034 [ej noterat] [STE] 1787Markus, Lambert 1303 Handlande från Holland [ADF] *Markwardt, Carl B. 3550 Mäklare [Z3G] 1795Marlin, Carl Fredric 424 Kämnar [SJA] 1758Marschall, Robert 3213 Handlande [S3S] 1791Marshall, David 3037 Stÿrman [S3S] 1787Martens, Johan Gottlieb

3412 Handlande [S3S] 1793Martin, Elias 2373 Professor * *Martin, P. R. 4237 Capvarde Cpt. [STE] 1800Martin, Roland 318 Professor [SJA] *Martinau, Carl Axel 3917 Cpt. vid Götha Garde [SJA] 1797Martinau, Jean Chrysostome

1460 Lif Medicus [STA] *Maulström, Anders Emanuel

3485 Handlande [SJA] *Maurice, M. 3150 Handlande [S3S] 1790Maurice, Petter 2945 Stÿrman [S3S] 1786Maurice, William 346 Engelsk Pastor [S3S] 1757Mazer, J. P. 3530 Fabriceur [STE] *Mazza, Joseph 2881 Handlande [STE] 1786Meck, Nils Wilhelm 2150 Mj. RSO [STC] 1777Medling, Johan 1988 Grosshandlare, - Commercie Råd [SED]* 1776Megelin, Carl 3020 Hof Musicus [LUN] 1787Mehl 1190 Borgmästare [SVA] 1763Mehlen, August 2515 Juris. Doctor och Professor [Z3G] 1781Meijer, Gerhard 84 Directeur öfver Styckgjuteri [SJA] 1753Mejer, David Ludvig 602 Gechvorners [SED]* 1760Melan, Adolph Ferdric 2930 Cpt. [STA] 1786Melander, Anders 3778 Historie Målare [STE] 1796Melander, Daniel 436 Adjunct vid Upsala Academi [SJA] 1758Melander, Daniel 938 Professor i Upsala [LUN] 1762Melander, Johan 2840 Häradshöfvding [STA] 1785Meldrum, J. 2677 Handlande [S3S] 1783Melin, Anders 2423 Kÿrkoherde [STE] 1780Melin, Henric Georg 3783 Lt. vid Fortif., - General Mj. CSO[LUN] 1796Melin, Olsson Nils 3480 Krämhandlare [STE] 1794Mell, von Lars R. 3000 Handlande [S3S] 1787Mellin, Gustaf Adolph 786 Frih. Fk. [SJA] 1761Mellin, Lars 2621 Tjenande Broder [S3S] 1782

228

Merchel, Laurentius 2846 Hof Musicus [SJA] 1785Merkell, Johan Waltin 2478 Kgl. Hof Predikant [7DE] 1781Mermann, Hieronimus 2722 [ej noterat] [STE] 1784Messmacher, Johan 1292 Legations Secr. [ADF] *Metz, J. Henric 1271 Fältskjär vid Lif Drabanterna [ADF] *Meurman, J. Anders 1589 Siden Fabriceur [7DE] 1766Meÿer, Gerhard 2421 Kgl. Stÿckgjutare [STE] *Meÿer, Gottlieb 2884 Hof Musicus [SJA] 1786Meÿer, H. J. 2768 Grosshandlare [CAR] *Meÿer, Johan Christopher

2524 Directeur för en Pensions Inrättning[Z3G] 1781

Meÿer, Johan Joachim 3191 Stadstjenare. Tjenande Broder [Z3G] 1790Meÿer, Johan Rudolph 3269 Handlande [S3S] 1791Meÿerfeldt, Carl 2101 Grefve. Öfv. RSO [STC] 1777Meÿerfelt, J. August 1324 Grefve. Öfv. RSO [ADF] *Meÿersick, Ludvig L. 3509 Handlande [S3S] 1794Meÿster, August 2368 Stÿrman [S3S] 1779Middendorff, Johan Christian

3180 Tull Inspector [SJA] 1790Mildan, Johan 738 Handlande i Landscrona [7DE] 1761Militz, Petter 2753 Handlande i Götheborg [SJA] 1784Miller, Andrew 3152 Sjö Cpt. [S3S] 1790Minten, Johan 2518 Handlande, - Rådman [S3S] 1781Mitchell, David 3119 Handlande [S3S] 1789Mittler, Jacob 514 Cpt. Lt. [S3S] 1759Moberg, Petter 1684 Tjenande Broder [STE] 1768Moberg, Petter 1765 Lector vid Cadet Corpsen

– Professor [STH] *Modahl, Nils 894 Tjenande [SVA] 1761Modé, Carl Wilhelm 673 Lt. vid Amiralitetet [SED]* 1760Modée, Carl Wilhelm 1743 Öfver Ståthållare vid Amiralitets

Cam: och RSO [STH] *Modeé, Gustaf 1006 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1762Modée, Gustaf Eric 3900 Amiralitets Cpt. [STH] 1797Modensvärd, Daniel Julius

3147 Stads Mj. [STA] 1790Moeser, Carl 3965 Musicus [STE] 1798Molander, Pehr Adolph 3387 Cpt. [STA] 1793Molin, Bengt 3780 Fält Kamerer [STE] 1796Moll, Johan Adam 3334 Grosshandlare [STE] 1792Moll, Junior Johan Emanuel

4278 Grosshandlare [STE] 1800Moll, Petter Casper 4177 Handlande [S3S] 1799

229

Moller, Arfvid 396 Stads Mj. [S3S] 1757Monster, Georg Werner August

2200 Frih., Geheim råd och Kammarherrevid Hofvet i Cöln [LUN] 1778

Montan, Carl Georg 2358 Canzlist i Stora Canzliet [STC] 1779Montell, Johan 4292 Mj. Öfv. Adjutant [STA] 1800Montgommeri, Råbert 621 Cpt. [SJA] 1760Montgommerie, - 1506 Lif Drabant [SVA] 1765Monthan, C. August 2520 Lt. [STA] 1781Morath, Carl Gustaf 662 Cpt. vid Skaraborg Regt. [7DE] *Morath, Carl Gustaf 1359 Öfv. Lt. RSO [ADF] *Morath, J. Gerard B. 1317 Lt. vid Artilleriet [ADF] *Moren, Pehr 573 Lt. [S3S] 1759Moreno, Panteleon 3045 Spansk Cpt. och Charge D’ affaire

[LUN] 1788Morian, Anders 1535 [ej noterat] [STE] 1765Morian, Jan Christopher

2088 Ceremonie Mästare [LUN] 1777Moritz, Johan Daniel 1699 Tjenande Broder [STA] 1769Morman, Anton 3739 Lt. vid Södra Skåne Cavalleri [STC] 1796Morman, Holger 3740 Cpt. vid Konungens Regt. [STC] 1796Morsing, Fredric 1875 Grosshandlare, - Commercie Råd [SED]* 1774Mortenson, Carl 4151 Segelsömmare [S3S] 1799Mosell, Carl 3357 Källarmästare [SJA] 1792Moulin 332 [ej noterat] [SJA] *Muhr, Gustaf 1800 Tjenande Broder [SIN] 1772Muller, Carl Fredric 1790 Mj. vid Adelsfanan [LUN] *Muller, Gottfried Anders

4255 Regt:s Fältskär [STA] 1800Munch, Adolph Fredric1859 Hof Stallmästare [SVA] 1774Munck, Carl Fredric 2793 Fk. vid Södermanlands Regt. [STC] 1784Munck, Eric Gustaf 633 Regement Fältskär [S3S] 1760Munck, Jan Henric 2086 Cpt. vid Tavastehus Regt.,

- Landshöfvdinge. RNO Frih. [LUN] 1777Munte, Hans Ludvig 1189 Auditeur vid Husarerna [SVA] 1763Munter, Lorents 3919 Lt. vid Artilleriet [STC] 1797Munthe, Carl Christopher

3588 Kamerer vid Allmänna Brandförsäkring,- Kammar Rätts Råd. RWO. [STE] 1795

Munthe, Carl Magnus 2055 Auditeur vid Konungens Regt. [STC] 1777Munthe, Åke 2574 Philosophie Magister [STC] 1782Murray, Gustaf 2336 Kgl. Hof Predikant, - Biskop i Westerås.

Ordens Biskop. RNO [LUN] 1779Muÿnther, Lars Mauritz1969 Commissarie [STH] *

230

Müller, Christian Fredric3490 Concert Mästare * *

Müller, Jörgen C. 2721 Grosshandlare,- Commercie Råd. RNO [CAR] *

Mÿra, Petter 2756 Grosshandlare [SJA] 1784Mÿrtin, Sven 3761 Kammar Skrifvare [STH] *Möller, Carl Fredric 1986 Notarie i Commercie Coll. * *Möller, David 3823 Sjö Cpt. [Z3G] 1797Möller, Gustaf 3131 Hof Rätts Råd i Pommerska Hof Rätten

[Z3G] 1789Möller, Jacob Fredric 2629 Kamererare [STE] 1782Möllerswärd, C. A. 3767 Landshöfvdinge [SJA] 1796Möllersvärd, Carl Magnus

3821 Cornett [SJA] 1797Mörck, Jacob 2253 Hofmålare [SED]* 1778Mörck, Lorents Petter 3311 Stads Mäklare [STE] 1792Mörke, Carl 3121 Artillerie Lt. [S3S] 1789Mörner, Adolph 4050 Grefve. Mj. Öfver Adjutant [STC] 1798Mörner, Axel Otto 3694 Grefve. Cpt. Lt. vid Lif Gardet [LUN] 1796Mörner, Carl 810 Frih., Captaine vid Uplands Regt. [SVA] 1761Mörner, Carl 2766 Frih. Lieutenat vid Artilleriet, - Grefve Excel.

Riks Ståthållare i Norige, m.m. [7DE] *Mörner, Carl Gustaf 2300 Grefve Öfv. Lt. RSO [STC] 1779Mörner, Carl Stellan 2446 Grefve. Lt. vid Bohusläns Regt.,

- Landshöfvdinge, President.R & C af KMO [STC] 1780

Mörner, Gustaf 2705 Grefve, Öfv. Lt. [STH] *Mörner, Gustaf Eric 3103 Amiralitets Lt. [S3S] *Mörner, Hampus 3100 Grefve, Lt. vid Husarerne,

- General Mj., m.m. * *Mörner, Hampus Stellan

720 Frih., Öfv. Lt., RSO [SVA] 1761Mörner, Hans Elof 2784 Grefve. Cornett vid Husarerna,

- Cpt. Lt., Öfv. RSO [STC] 1784Mörner, Otto Wilhelm 809 Frih., Lt. vid Södra Skåninge Armé,

- Öfv. RSO. CSO [SVA] 1761NNackreij, von Olof Larsson

745 General Auditeur [SED]* 1761Nackrey, von Lorentz 2079 [ej noterat] [STE] 1777Natt och Dag, Abraham Gustaf

675 Cornett [S3S] 1760Nauck, Adolph 3483 Klädes Fabriceur [STE] 1794Nauckhoff, Adolph Fredric

2154 Canzlist i Justitie Revision [7DE] 1777

231

Naucler, Eggert 2754 Skepps Clarerare [SJA] 1784Nauman, J. Amadeus 2161 Sachsisk Capellmästare [LUN] *Nederwond 925 Lt. vid Kronobergs Regt. [SVA] 1762Neostadius, Jacob 360 Grosshandlare [STE] 1757Neostadius, Jacob 4279 Grosshandlare [STE] 1800Neostadius, J. H. 500 Grosshandlare [STE] 1759Neostadius, Petter C. 2497 Grosshandlare [STE] 1781Neres, - 1596 Adjutant vid Hessensteinska Regt. [SVA]Netherwood, Carl Georg

78 Captain vid Helsinge Regement. [SJA] 1753Nettelblatt, J. Jacob 1799 Expedit Secr. vid Pommerska Regeringen

[GUA] 1771Netzel, Abraham 2759 Präst och Kÿrkoherde [LUN] 1784Netzel, Israel 3928 [ej noterat] [LUN] 1797Netzel, Nils Eric 3054 Kgl. Hof Predikant * *Neukammer, J. Benjamin

2595 Fabriceur [S3S] 1782Neuman, Jacob Martin 2529 Controlleur [S3S] 1781Niemann, Carl Christopher

3511 Landtman [Z3G] 1794Nikander, Henric 2059 Kgl. Secr., - Canzlist Råd [STE] 1777Nissen, Eric 2561 Stÿrman på Ost Indiska Companiet,

- Cpt. [S3S] 1781Nissen, J. Hinric 151 [ej noterat] [UTL] *Nisser, Johan Fredric 1737 Handlande [SED]* 1770Nisser, Pehr 2488 Canzlist i Utrikes Expedition [LUN] 1781Nitz, Andreas Christopher

2934 Con Rector [Z3G] 1786Nobelius, Pehr 1925 Kammar Husar, Tjenande Broder [LUN] 1775Nobelskjöld, Jonas 2794 Conducteur vid Fortif. [STC] 1784Noberg, Johan 920 vice Häradshöfvding [7DE] 1762Noer, Eric 1651 Winskänk [SIN] 1766Noer, Eric 3916 Grosshandlare [SJA] 1797Noer, Henric 3960 Grosshandlare [SJA] 1798Nolcken, Gustaf Adam 593 Frih. Legat: Secr. vid Bal: Hofvet [LUN] 1759Nolcken, von Arfvid 2006 Frih. Förste Skattmästare.

CNO. RSO [STC] *Nolcken, von Fredric 924 Frih., Lt. vid Marinen,

- Kammarherre. CNO [SVA] 1762Nolleroth, Petter Zeicher

3195 Notarie, - Assessor [S3S] 1790Norberg, Adolph 3033 [ej noterat] [STE] 1787Norberg, Axel 1785 Assistent vid Ost Indiska Companiet

[7DE] 1771

232

Norberg, Carl Fredric 143 Lt. vid Amiraliteten [SJA] 1754Norberg, Christian 3565 Handlande [S3S] 1795Norberg, Eric 2670 Präst [S3S] 1783Nordberg, 2649 Cpt. Mechanice [STH] *Nordblad, Eric 950 Medicine Licentiat [7DE] 1762Nordéen, Anders 1983 [ej noterat] [LUN] 1776Nordén, Carl 2187 Directeur Cantor * *Nordenberg, Anders 4122 Stads Kamererare [S3S] 1799Nordencrantz, Anders 766 Hof Junkare [7DE] 1761Nordenheim, Adolph 3036 Lt. vid Arméens Flotta, - Cpt. [S3S] 1787Nordenskjöld, Carl Fredric

2383 Kgl. Secr. [LUN] 1780Nordenskjöld, Otto Henric

1943 Vice Amiral. CSO [STH] *Nordenstam, Carl J. 2781 Öfv. Lt. RSO [STA] 1784Nordenstolpe, - 2205 Rÿttmästare * *Nordenstolpe, Arfvid Georg

1497 Directeur [7DE] 1765Nordenstolpe, Fredric 2359 Kammar Junkare [STE] 1779Nordenström, Emanuel 2887 Lands Secr. i Götheborg [SJA] 1786Nordensvan, Johan 1083 Assessor [STA] 1762Nordforss, Carl 3583 Cpt. och Regt:s Qvartermästare

vid Götha Garde [LUN] 1795Nordforss, Eric 3235 Adjutant vid Götha Garde [7DE] 1791Nordgren, A 2610 Klensmeds Ålderman [STE] 1782Nordin 315 [ej noterat] [SJA] *Nordin, Carl Magnus 4065 Kgl. Secr. [LUN] 1798Nordin, Isac 2249 Cantor * *Nordin, Johan 2370 [ej noterat] [STE] 1779Nordin, Johan Magnus 1929 Land Secr. i Gefle,

- Frih. Landtskrifvare. CNO [7DE] *Nordling, Lars 599 Notarie [STE] 1760Nordling, N. J. 4091 Capvarde Cpt. [STE] 1799Nordman, Sven Helge 3655 Amiralitets Lt. [STH] 1796Nordstedt, L.M. 601 Auditeur [STE] 1760Nordsten, 2711 Musicant [STH] *Nordström, Lars 4117 Capvarde Cpt. [STE] 1799Nordvall, Isac 2891 Casseur i Charta Sigillata Contoiret

[STE] 1786Nordwall, Jonas 2194 Kgl. Hof Predikant [SVA] *Noreen, Bengt Eric 1431 Canzlist i Slotts Canzliet [SIN] 1764Noreen, Erland 1405 Siden Fabriceur [SIN] 1763Noréen, J. Eric 1845 Canzlers Secr. [SED]* 1773Norelius, Anders 3244 Borgmästare i Stockholm [STE] 1791

233

Norell, Carl J. 441 Cancellist i Institutions Revisionen[SJA] 1758

Noréus, Elias 609 Stads Casseur [STE] 1760Noreus, Johan 1143 Kgl. Räntemästare [STA] 1763Norgren, Noach 1536 Fortif. Casseur [7DE] 1765Norin, Jacob 277 Fabriquer [SED]* 1756Norin, Johan Fredric 4129 Handlande [SJA] 1799Norlin, Henric 4066 Secr. [LUN] 1798Norlin, P. A. 4178 Assessor [S3S] 1799Norlin, Petter 3230 Stÿckjunkare. Tjenande Broder [STA] 1791Norling, Henric 1171 Assessor i Kammar Revisionen [7DE] 1763Norling, Lars Henric 2179 Snörmakare [STC] 1777Norman, Johan 184 Förgyllare [STE] 1756Norman, Johan 3316 Sergeant. Tjenande Broder [STA] 1792Norn, Jonas 534 Öfver Inspector [SJA] 1759Norrman, Carl Adolph 3830 [ej noterat] [LUN] 1797Norrman, von Carl Axel

3270 Öfv. Lt. vid DrottningensLif Regt. RSO [STE] 1791

Norrman, von Ernst L 2871 Lt. [S3S] 1785Norrman, von Henric C.

1126 Öfv. RSO [GUA] *Norrman, von, Conrad 4104 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1799Norrmann, von, C. B. 4033 Lt. vid Drottningens Lif Regt. [GUA] 1798Norrmann, von, Nils Andreas

4030 Cpt. vid Engelbrechts Regt. [GUA] 1798Norstedt, - 3204 Handlande [SJA] 1790Norstedt, Frans Carl 2570 Handlande i Leiden [S3S] 1782Norstedt, Lars Fredric 2804 Grosshandlare [SJA] 1784Norstedt, Lars Fredric 3774 Kgl. Kammar Musicus [SJA] 1796Nosluts, von 2075 Grefve, Envoyé Extra Ordinaer

från Preussiska Hovet [LUN] 1777Novisadi, Fredric 2401 Juvelerare [STH] *Nummers, Christian 1488 Canzlist i Krigs Expeditionen [SIN] 1765Nummers, Fredric Magnus

1121 Mj. vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1762Nÿberg, Carl Petter 2923 Assessor [STA] 1786Nyberg, Daniel 897 Tjenande [SVA] 1761Nÿberg, Eric Wilhelm 3105 [ej noterat] [STE] 1788Nÿberg, Ferdric Lorents

3162 Fältkamererare,- Kammar Råd. RNO [STA] 1790

Nyberg, Gabriel 1999 Öfver Krigs Commissarie [STA] 1776Nÿberg, Gustaf Gabriel 2751 Cpt. vid Fortif. [STA] 1784

234

Nÿberg, Petter 3543 Fält Revisor, - Fält Kamerer [SJA] 1795Nÿcander, Carl 2909 Conducteur vid Fortif., - Öfv. RSO.

Commendant på Carlstad [STA] 1786Nÿcander, Gustaf Fredric

3380 Kamererare [STA] 1793Nÿcander, Reinhold 3165 Lt. vid Arméens Flotta [STA] 1790Nygren, Jonas 1996 Tjenande Broder [STA] 1776Nÿman, Anders 4051 Prost och Kÿrkoherde [STC] 1798Nÿmansson, Nils Jacob 1675 [ej noterat] [STE] 1767Nyrén, Carl 539 Directeur [S3S] 1759Nÿström, Pehr Olof 4153 Sjö Militiae Commissarie [STH] 1799Näf, - 1616 Hof Qvartermästare [SVA] 1766OOberg, J. Junior 2186 [ej noterat] [STE] 1777Odel, Anders 34 Appreleur vid Siden Fabriken [SJA] 1751Odelius, J. L. 878 Assessor M.D. [STE] 1761Odelman, Fredric Gabriel

2699 Commiss: Landmätare i Finland [SJA] 1783Odelstjerna, Carl 980 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1762Odelstjerna, E. 1490 [ej noterat] [STE] 1765Odenburg, Carl Ernst 1695 Gulddragare, - Borgmästare

i Stockholm [SED]* 1768Odencrantz, Carl 3907 Mj. vid Artilleriet [STC] 1797Odencrantz, Johan 737 Notarie i Gäfle Hof Rätt [7DE] 1761Odencrantz, Thomas 944 Kammarherre [7DE] 1762Odengren, Jan Mauritz 3163 Auditeur vid Artilleriet [STA] 1790Ohbarius, J. Carl 3281 Klädes Fabriceur [STE] 1791Ohlin, Bengt 2001 Auditeur [S3S] 1776Ohrling, Carl Petter 3786 Chemie Adjunct [STC] 1796Olander, Eric 1041 Fält Casseur [SVA] 1762Olander, J. Gustaf 2522 Mj. RSO [STA] 1781Olbers, Carl 325 Grosshandlare i Stockholm [SED]* 1757Olbers, Jacob 3240 Stÿrman [S3S] 1791Olbers, Johan Petter 577 Styrman [S3S] 1759Olde, Laurentius 2885 Philosophie Magister. Präst [Z3G] 1786Oldenburg, Carl Magnus

2964 Gulddragare [SJA] 1786Oldenburg, Frans E. 364 Gulddragare [STE] 1757Oldenburg, Frans Ernst2873 Gulddragare [SJA] 1785Oldenburg, J. Fredric 2070 Lif Drabant [SED]* 1777Oleveldt, Fredric D. 186 Chirurg [STE] 1756Olhers, Fredric 355 Cancellist i K. Cancellis Collegi [SJA] 1757Olhers, Livinius 491 Styrman på Ost Indiska Companiet

[S3S] 1758

235

Olifvenbaum, Henric 477 Fabriquer [SED]* 1758Olin, Gabriel 1238 Hof Secr. [ADF] *Olin, Gabriel 2950 Fk. [S3S] 1786Oliveholm, J. 483 Wågmästare [S3S] 1758Ollonberg 981 Lt. vid Westgötha Dahls Regt. [SVA] 1762Ollonberg, Carl 2041 Frih. Cpt. [S3S] 1777Ollonberg, Nils 2158 Frih., Amiral Cpt., - Mj. RSO [S3S] 1777Olsson, Anders 3731 Handlande [S3S] 1796Olsson, Carl 1609 KammarSkrifvare i Kammar revisionen

[SIN] 1766Olthoff, von Adolph Fredric

800 Cancellie Råd [LUN] 1761Olthoff, von, Carl 4295 Öfv. RSO * *Omnberg, Johan 216 Borgmästare i Gefle [SJA] 1756Ophoff, Johan Didric 1934 [ej noterat] [STE] 1775Orell, Carl Fredric 1288 Krigs Casseur [ADF] *Orell, Pehr Bernh: 1445 Kammar Revisions Råd [7DE] 1764Orängius, Anders Gustaf

4164 Advocat Fiscal i Kammar Rätten [LUN] 1799Orängius, J. Israel 1713 Assessor [STE] 1769Osbeck, Pehr 2391 Theologie Doctor. Probst [STC] *Osterman, C. D. 3703 Amiralitets Fk. [STH] 1796Otter, Gustaf 2703 Handlande [STH] *Otter, von Sebastian 828 Cpt. [LUN] 1761Otter, von, Gustaf 4026 Stads Chirurg [STA] 1798Ouchterlonÿ, Isac 3862 Proviant Mästare, - Kammar Rätts Råd.

RWO [SJA] 1797Ouchterlonÿ, Thomas 3943 Capverde Cpt. [SJA] 1798Oxenstjerna, Axel 1587 Frih. Kammarherre * *Oxenstjerna, Axel 2272 Grefve. Öfv. Kammar Junkare.

CNO * *Oxenstjerna, Carl 1321 Frih. Kammarherre,

- Förste Skattmästare. CNO [ADF] *Oxenstjerna, Jacob Gustaf

2577 Öfv. Kammar Junkare. CNO * *Oxenstjerna, J. Gabriel 1884 Grefve, Kammarherre,

- Excel. Riksmarshalk, m.m. [LUN] 1774PPaasch, Elias 2183 Bruks Patron [7DE] 1777Padotin, J. Frantz 2100 Handlande [S3S] 1777Pagander, Joan Fredric 1525 Kamererare i Krigs Coll. [STE] 1765Pagander, Lars 3946 Capverde Cpt. [S3S] *Pages, Jean Guillaunie 3912 Handlande * *Pahl, Carl Fredric 1100 Conducteur vid Fortif. [SVA] 1762

236

Pahl, Leonhard 1099 Lt. vid Lif Regt:s Infanteri [SVA] 1762Pahm, Sigfrid 683 Auditeur vid Smålands Cavalleri [7DE] 1760Palander, J. W. 1005 Fält Kamererare [SVA] 1762Palander, Jonas Fredric 2224 Cpt. [STA] 1778Palander, Lars Adolph 3615 Förste Amiralitets Chirurg [STH] 1795Pallen, Eric J. 132 Kgl. Secr. [SJA] 1753Palm, Gustaf 2947 Supercargeur [S3S] 1786Palm, Jacob 1702 Tjenande Broder [S3S] 1769Palm, Johan Fredric 3532 Kammar Musicus [STE] 1794Palm, Jonas 1061 Öfver Auditeur [SVA] 1762Palm, Salomon 3564 Packhus Inspector. Assessor [LUN] 1795Palmberg, J. Fredric 1182 vice Auditeur vid Spensiska Regt. [SVA] 1763Palmcrantz 1558 Lif Drabant [SVA] 1765Palmér, J. G. 2658 Kamererare [STE] 1783Palmgren, Gabriel 2361 Expeditions Secr. [STE] 1779Palmroth, Carl Fredric 194 Kgl. Hof Secr. [SJA] 1756Palmsell, Gustaf Fredric23 Lt. vid Artilleriet [SJA] 1748Palmstjerna, Nils Magnusson

2 Frih. Svea Rikes Råd, RSO [SJA] 1735Palpitschi, A. Gottlieb 1060 Fk. vid Lif Regt. [SVA] 1762Palpitski 1549 Frih. Fk. vid Wermelands Regt. [SVA] 1765Panquen, Petter 1667 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1767Pantzarhjelm, Hans F. 1167 Adjutant vid Norra Skånska Cavalleri

[SVA] 1763Pape, Ludvig Fredric 564 Hof Quartermästare [STE] 1759Papke, Christian 58 Juris Professor i Åbo [SJA] 1752Papke, Olof 1144 Mj. RSO [STA] 1763Paquatin, Carl Petter 2096 Adjutant i Ladugårdslän församling

[7DE] 1777Paqvalin, Gustaf 607 Bokhållare i Afvesta [STE] 1760Paqvalin, J. A. 464 Notarie [STE] 1758Pauli, J. Christopher 1717 Grosshandlare [SED]* *Pauli, Mauritz W. 1791 Mj. RSO, - General Lt.

Com: RSO Stora Korset [LUN] *Paulin, Arfvid 2750 Prost och Kÿrkoherde

i Thorsbÿ församling [STA] 1784Paulin, Jacob 3070 Handlande [S3S] 1788Paulon, Margus 3467 [ej noterat] [LUN] 1794Paÿkull, Gustaf 2494 Canzilie Råd [STE] 1781Pecht, Johan Samuel 3838 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797Pectz, Ludvig 1796 Tjenande Broder [SVA] 1770Pehrman, Olof 1679 M.D. [S3S] 1768Pehrsson, Knut 3659 Riksdagsman, Fullmägtig i Riksgälds

Contoiret [SJA] 1796

237

Peil, Henric Wilhelm 1215 Grosshandlare [SJA] 1763Pelander, Petter 3229 Seregant, Tjenande Broder [STA] 1791Pelldan, Johan 1507 Rådman i Uleåborg [SED]* 1765Peltz, Johan Fredric 3621 Philosophie Magister. Präst [Z3G] 1795Pennenberg, Henric W. 3022 Hof Musicus [LUN] 1787Pentz, H. Christian 1780 Rådman [STE] 1771Perander, Nils Johan 3247 Batallions Predikant [STA] 1791Perichan, Anton 1312 Concert Mästare [ADF] *Perman, G. Franz 205 Notarie [STE] 1756Pernon, Camille 2425 Handlande i Lÿon [LUN] 1780Peters, Baltzar 2936 Handlande Capverde Cpt. [GUA] *Petersen, Herman 390 Grosshandlare [SJA] 1757Petersen, Lorents 167 Assistent [S3S] 1755Petré, Robert Fredric 2486 Auditeur vid Westerbottens Regt. [7DE] 1781Petrejus, Petter 4287 Skepps Clarerare [STE] 1800Petri, Robert Wilhelm 2315 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,

- Rÿttmästare [STC] 1779Pettersen, J. Abraham 1618 Canzlist i Cammar Coll. [SJA] 1766Petterson, Christopher 3314 Segelmakare [STE] 1792Petterson, Gustaf 3851 Handlande [S3S] 1797Petterssen, Fredric 115 Cpt. [SJA] 1753Pettersson, Abraham 3974 Magistrats Secr. [STH] 1798Pettersson, Agardt 3463 Protocolls Secr. [STE] 1794Pettersson, Carl 3895 Amiralitets Lt. [STH] 1797Pettersson, Christian 2904 Tjenande Broder [S3S] 1786Pettersson, Jacob 540 Stads Kamrer [S3S] 1759Pettersson, Jacob 1722 [ej noterat] [STE] 1770Pettersson, Jacob Jansson

2453 Handlande [STH] *Pettersson, J. Fredric 562 Supercargeur [S3S] 1759Pettersson, J. Gabriel 3998 Capverde Cpt. [SJA] 1798Pettersson, Johan 2648 Amiral Mj. RSO [STH] *Pettersson, Johan Henric

3390 Notarie i Sve Hof Rätt,- Justitie Råd. CNO [SJA] 1793

Pettersson, Magnus 3513 Betjent, Tjenande Broder [S3S] 1794Pettersson, Paul 2002 Betjenande Broder [S3S] 1776Pettersson, Petter 1907 Batallions Predikant vid

Enke Drottningens Regt. [7DE] 1775Pettersson, Petter 2568 Handlande [S3S] 1782Pettersson, Petter 2695 Handlande [S3S] 1783Peÿron, Carl 2162 Kgl. Lif Drabant [LUN] 1777Peÿron, Fredric Ulric 1919 Assistent [S3S] 1775Pezold, Johan Gottlieb 3496 Stads Chirurg [Z3G] 1794

238

Pfeif, Fredric 1662 Lt. vid Helsingarne [SVA] 1767Pfeif, Johan 1550 Lt. i Marinen [SVA] 1765Pfeiff, Carl 751 Frih. Lt. vid Gardet - Öfv. RSO [SVA] 1761Pfeiff, Johan 470 Häradshöfding [SED]* 1758Pfeiff, Johan 901 Cpt., RSO * *Pfeiffer, Carl Fredric 453 Regt:s Fältskär [SJA] *Pfeiffer, Johan 1124 M.D., Assessor [STE] 1762Pheiff, Daniel Johan 3505 Cpt. vid Stackelbergska Regt. [STA] 1794Pheiffer, August 3575 Extr: Canzlist i Svea Hof Rätt [SJA] 1795Phelan, Wilhelm 3246 [ej noterat] [STE] 1791Phenix, Carl Dan. 1042 Adjutant Vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1762Philgardt, Pehr Gustaf 2235 Bruks Patron * *Philipsson, Herman Theodor

3136 Grosshandlare [SJA] 1789Phorkhusen, C. Henric 56 Grosshandlare [SJA] 1752Piccini, Louis 3698 Concert Mästare [LUN] 1796Pihl, Anders 2627 Geschvorner i Sahla [7DE] 1782Pihl, Carl Fredric 3729 Amiralitets Cpt. [STH] 1796Pihl, Jonas 2501 Tjenande Broder [STA] 1781Pihlgren, Johan 1647 M.D. [7DE] 1766Pihlman, Christopher 2357 Hof Musicus [LUN] *Pike, - 334 Handlande [SJA] *Pike, Johan 147 Handlande [UTL] *Pilgardt, Paul 221 Handlande i Carlscrona Borgmästare

och Commerci Råd [SJA] 1756Piper, - 974 Grefve. Adjutant vid Wermland [SVA] 1762Piper, Adolph 2018 Grefve, Kammarherre [LUN] 1776Piper, Carl Ulric 1938 Lt. vid Artilleriet, - Mj. [SVA] *Piper, Gabriel Magnus 1347 Hof Intendent [ADF] *Piper, Sten Abraham 324 Proto: Notarie i Cansellie Coll. [SED]* 1757Pipping, Olof 4280 Handlande i Torneå [STE] 1800Pistolkors, Otto W. 1138 Cpt. [STA] 1763Piöding, Dan 623 Kamerer vid Enke Pupill Cassan [SJA] *Plan, Gustaf 61 V [SJA] 1752Planström, Eric 670 Hof Bokhållare [SED]* 1760Planting, B. M. 1548 Lt. vid Jemtland Regt. [SVA] 1765Platen, von Philip Julius B.

2009 En af Rikets Herrar, General Guvernöri Pommern, m.m. [STC] *

Platen, von Rickman 2351 Cornett vid Norra Skånes Cavalleri[STC] 1779

Platen, von, Carl Ludvig4192 Possessionat [GUA] 1800

Platzmann, Conrad 3750 Handlande [S3S] 1796

239

Plomgren, Carl Anders 1677 Utan engagemang [LUN] 1768Plomgren, Carl Fredric 2387 Corporal vif Lif Drabanterna,

- Mj. RSO [STC] 1780Plomgren, Thomas 81 Con. Råd och Handels Borgmästare

i Stockholm [SJA] 1753Plomgren, von Anders 35 Brukspatron Patr. Och Ledarmot

i Tull Direct. [SJA] 1751Plommenfelt, von Anders

1836 Öfver Ceremonie Mästare * *Plongstedt, Anders 229 Grosshandlare [STE] 1756Plöerson, Olof 1879 Tullförvaltare [S3S] 1774Pollet, J. Frants 1125 General Lt., m.m. [GUA] *Pollet, von Carl Fredric Philip

2664 Öfv. Lt. RSO [GUA] 1783Poppe, Georg 3846 Handlande från Lÿbeck [S3S] 1797Poppe, Johan Wilhelm 703 Cpt. RSO * *Poral, Salomon 71 Notarie i Handels Coll. [SJA] 1753Porsgrundt, Lars 2042 Handlande [S3S] 1777Portman, Gustaf 915 Cpt. [7DE] 1762Pose, Carl Johan 1639 Kgl. Secr. [STE] 1766Posse, Carl 98 Grefve. Cpt. vid Lif Gardet RSO [SJA] *Posse, Casper 420 Apotekare [S3S] 1758Posse, Christer Lindarm

973 Frih., Lt. vid Kronobergs Regt. [SVA] 1762Posse, Fredric 2203 Grefve, General Lt. Gen:

en Ph[?] Finland [LUN] 1778Posse, Fredric Carlsson 68 Grefve Captain vid Gardet RSO [SJA] *Posse, Göran 919 Grefve, Mj. vid Uplands Regt. [7DE] 1762Posse, Knut 1246 Grefve, Öfv., RSO [ADF] *Posse, K. Bengtsson, Carlsson

238 Grefve, Ryttmästare vid Adelsfanan[SJA] 1756

Posse, Knut Carlsson 18 Grefve, Mj. [SJA] 1746Posse, Magnus 1123 Frih. [SVA] 1762Posse, Mauritz 239 Cpt., RSO - Riks Råd m.m. [SJA] 1756Posse, Mauritz 1528 Frih., Canzlist [SVA] 1765Posse, Nils 588 Fk. vid Gardet [LUN] *Posse, Nils 2037 Grefve Kammarherre, - Excel.

Öfver Kammarherre, m.m. * *Post, von Ernst 589 Fk. vid Gardet [LUN] *Post, von J. Arndt 448 Notarie i Cam. Coll. [SJA] *Post, von R. Ulric 510 Lt. vid Artilleriet - Öfv. RSO [SJA] 1759Poudret, Frans 3399 Handlande [SJA] 1793Prabin, Joachim 545 Grosshandlare [SJA] 1759

240

Prael, Petter 1308 Assessor Informator hos HennesK.H. Prinsessan Sopia Albertina [ADF] *

Prahn, Johan 669 Secr. i Amiralitets Coll. [UTL] *Pralh, Christopher 429 Cpt. [STE] 1758Pran, Örnort J. 536 Handlande i Carlshamn [SJA] *Preuss, Jacob Albrecht 2543 Sergeant, Tjenande Broder [STA] 1781Priese, Anders 492 Directeur vid fiskerierna [SED]* 1758Priese, Petter 427 Öfv: Dir: vid Land Tullarna [SED]* 1758Prindl, Joseph 1888 Burggrefve, Legations Secr. från

Wienska Hofvet. [LUN] 1774Printz, Carl Carlsson 363 Notar. Vid Rådhus Rätt [STE] 1757Printz, Henric 2609 Öfver Inspector [STA] 1782Printzell, G./Stockenström/

1505 Advocat Fiscal [SED]* 1765Printzell, Paul /Printzskjöld/

877 Commercie Råd [STE] 1761Printzenskjöld, E. Adolph

30 Ryttmästare [SJA] 1751Printzenskjöld, J. 237 Cpt. Vid Södermanlands Regt. [SJA] 1756Pripp, Jean Albregt 863 Extra Canzlist [STE] 1761Prosperin, Eric 1455 Magister Docens i Upsala [7DE] 1764Prÿss, Fredric 1385 Magister Docens [STA] 1763Pråsten, Pehr 499 Notarie [STE] 1759Pröls, Wilhelm Ferdinand

4036 Handlande [S3S] 1798Psilanderhjelm J. Gustaf

51 Hof Junkare [SJA] 1752Psilanderhjelm, Gustaf 3672 Contra Amiral. RSO [STH] 1796Psilanderhjelm, Johan 144 Öfv. Lt. - General Mj. m m [SJA] *Psilanderskjöld, Nils 2169 Rÿttmästare [STC] 1777Psilanderskjöld, Nils 3904 Rÿttmästare vid Södra Skånska

Husarerna [STC] 1797Puke, Johan 2737 Contra Amiral, - Öfv. Amiral.

R & C af KMO. Excel. Grefve [STH] *Putbus, Ferdinand 1157 Grefve, Lt. vid Husarerna [SVA] 1763Putbus, Ferdinand 3101 Grefve, Cpt. vid Drottningens Regt.

* *Putbus, Fredric Ulric 826 Grefve, Öfv. Lt. vid Husarerna.

RSO [LUN] 1761Pÿhlgard, Georg 1947 Rÿttmästare [STH] *Pÿhlson, Petter Anton 931 Rådman [STE] 1762Pÿhlsson, Paul 1724 [ej noterat] [STE] 1770QQuistorp, Joachim 3507 Landmätare [Z3G] 1794Qvast, Adolph Fredric 3872 Revisor [STE] 1797

241

Qvast, Magnus 330 Grosshandlare [SJA] 1757Qveckfeldt, Carl Jacob 452 Lt. vid Gen: Hamiltons Regt. [SJA] *Qviding, Berndt Christopher

2004 Kryddkrämhandlare [SED]* 1776Qvilfelt, Carl Gustaf 835 Rÿttmästare vid Husarerna, - General Mj. och

Chef för Drottningens Regt. CSO[SVA] 1761Qvist, Bengt Bengtsson 2619 Directeur och Öfver Ma: Mästare [STA] 1782Qvist, Bengt Gustaf 3205 Cpt. vid Arméns Flotta [STA] 1791Qvist, Claes 1295 Contoris Skrifvare i Banken [ADF] *Qvistorp, J. Gottfried 2833 Academie Ritmästare [Z3G] 1785Qvistorp, Johan 2688 M.D. [Z3G] 1783RRaab, Axel Eric 3679 Frih. Mj. [STH] 1796Raab, C. Jacob 1764 F.d. Landshöfvdinge. RSO [STH] *Rabbe, Sten 80 Protocoll Notarie i Cancellie Coll.[SJA] 1753Rachnin, Carl 2516 Adjutant [S3S] 1781Raddevigh, Carl Fredric2258 Kgl. Kammar Musicus [SED]* 1778Radecar, Henric 1290 Perukmakare. Ålderman [ADF] *Radeloff, Carl Henric 3098 Lt. [S3S] *Radou, J. Henric 288 Bryggare [SED]* 1756Rahling, Petter 949 Post Commisarie i Helsingör [7DE] 1762Rahm, Diedric 430 Grosshandlare [STE] 1758Rahm, Edvard W. 1751 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Rahm, Gustaf Didric 273 Handelsman [SED]* 1756Rahm, Pehr 1762 Tull Inspector [STH] *Ramberg, Eric 2128 M.D. [STC] 1777Ramén, Olof 1334 Secr. vid Convoij Commission [ADF] *Rammel, Hans Henric 1932 Frih. Lt. i Cavalleriet,

- Öfv. CNO. Stora Korset [LUN] 1775Ramsaij, Anders H. 1281 Öfv. vid Prins Fredric Regt. RSO [ADF] *Ramsay, Anders Henric 2654 Mj. [STA] 1783Ramsay, Anders Wilhelm

4060 Frih. Fk. vid Gardet [LUN] 1798Ramsay, Carl Henric 2442 Cpt. [S3S] 1780Ramsay, Fredric Adolph236 Cpt. RSO [SJA] 1756Ramsaÿ, J. Adolph 1580 Fk. [7DE] 1765Ramsell, Jacob 47 [ej noterat] [SJA] 1752Ramstedt, Pehr 3187 Ur Fabriceur [STE] 1790Ramsten, Jacob 3502 Tjenande Broder [STA] 1794Ramsten, Mårten 3710 Hof Predikant [SJA] 1796Ramström, C. Ludvig 1891 Assessor i Coll. Medici: [7DE] 1774Ramström, Petter 4125 Handlande [SJA] 1799Rappe, Carl 211 Ryttmästare vid Smålands Cavallerie

[SJA] 1756Rappe, Christopher 735 Hof Rätts Råd [STE] 1761

242

Rappe, E. Christopher 1524 Hof Rätts Råd [STE] 1765Rappholdt, J. Henric 307 Bruks Patron [SJA] 1756Rappholt, Bengt Gustaf1597 Fk. vid Nerike och Wermlands Regt.

[7DE] 1766Rath, Henric 3481 Klädes Fabriceur [STE] 1794Rath, Johan Eric 1239 Kamererare i Slotts Canzliet [ADF] *Rath, Johan Georg 3733 Hof Rätts Notarie [STE] 1796Ratkind, Anders Magnus

2286 Secr. [7DE] 1778Raumert, Carl Benjamin A.

2913 M.D. [Z3G] 1786Raÿalin, Salomon 2757 Frih. Vice Amiral. Landshöfvdinge,

m.m. [STE] 1784Real, J. Gustaf 127 C: Secr. [SJA] *Rebhinder, Jean Adam 637 Cancellist i Cancellie Coll. [7DE] 1760Rechardt, Carl 4155 Handlande i Torneå [STE] 1799Rechardt, Martin Henric

4156 Handlande i Torneå [STE] 1799Reddemann, Carl Gottfried

3199 Predikant [Z3G] 1790Rehausen, von Lars 1248 Cpt. vid Gardet [ADF] *Rehbinder, - 1543 Frih., Lt. i Preussisk Tjenst [SVA] 1765Rehbinder, Reinholdt J.1501 Frih. Mj. RSO [STA] 1765Rehfeldt, Paul C. Fredric

3085 Cpt. vid Engelbrechts Regt. [Z3G] 1788Rehfelt, Carl Fredric 1022 M.D. i Greifswald [SVA] 1762Rehn, Carl 1573 [ej noterat] [STE] 1765Rehn, Carl 2973 Brÿggare, - Rådman [STE] 1787Rehn, Daniel 3793 Handlande [S3S] 1797Rehn, J. Georg 2745 Brÿggare, - Rådman [STE] 1784Rehn, J. Jöran 1571 Brÿggare [STE] 1765Rehn, Olof 1169 Artist [STE] 1763Rehn, Samuel Conrad 3603 Amiralitets Kamererare [STH] 1795Rehnberg, - 721 Cpt. vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1761Rehnberg, Zacharias 3906 Cpt. vid Konungens Regt. [STC] 1797Rehtz, - 2218 Braunswik General Mj., RSO * *Reid, James 4244 Handlande [S3S] 1800Reimarus, Niclas August

2451 Grosshandlare [SED] 1780Reimers, Anders 340 Rådman i Stockholm [STE] 1757Reimers, Anders 2843 Grosshandlare [SJA] 1785Reimers, Carl Fredric 4154 Protocolls Secr. [STE] 1799Reimers, Lars 1591 Grosshandlare [SED]* 1766Reincke, Petter 522 Handlande [SED]* 1759

243

Reinicke, Olof 2832 Supercargeur [SJA] 1785Remi, Domenique Jaques

2480 Lecteur hos Hennes Kgl. Majestät EnkeDrotningen Louisa Ulrica [STE] 1781

Rettwitz, Henric Nicolaus2776 Handlande [S3S] 1784

Retzius, Christian 3571 Handlande [STC] 1795Reuser, Lars Petter 3695 Regt:s Commissarie [LUN] 1796Reutercrona, Carl Gustaf

728 Lagman [SED]* 1761Reutercrona, Eric 725 Öfver Jägmästare [SED]* 1761Reutercrona, Georg Fredric

3284 Lt. [S3S] 1791Reutercrona, Henric Gustaf

2573 Lt. vid Konungens Regt.,- Mj. RSO [STC] 1782

Reuterhjelm, Carl Fredric3547 [ej noterat] [STE] 1795

Reuterholm, Axel Christopher2482 Vice Corporal vid Lif Drabanterna,

- President. CNO [LUN] 1781Reuterholm, Gustaf Adolph

2578 Frih. Excel President.R & C af KMO * *

Reuterskjöld, A. 557 Ryttmästare [STE] 1759Reuterskjöld, Carl Gustaf

3042 Cpt., - Öfv. vid Nerike ochWermlands Regt. [SVA] *

Rhode, Johan Henric 3938 Betjenande Broder [GUA] *Rhodin, Carl Wilhelm 3355 Kgl. Hof Predikant. Kÿrkoherde [SJA] 1792Rhodin, Eric 3367 Kammarförvaltare [SJA] 1792Ribben, Carl 2413 M.D. [SED] *Ribbing, Adolph Fredric

2295 Capverde Cpt. [S3S] 1778Ribbing, Axel 398 Frih. Lt. [S3S] 1757Ribbing, Carl 1289 Öfv. Commendant i Landscrona [ADF] *Ribbing, Conrad 978 Cpt. vid Fri Batalionen [SVA] 1762Ribbing, Pehr 1330 Frih. Mj. vid Skaraborg Regt.

RSO [ADF] *Ribbing, Pehr 2788 Frih., Lt. vid Södermanlands Regt.

[STC] 1784Ribbing, Thure 397 Frih. Lt. [S3S] 1757Ribenstein, - 2219 Braunswik Öfv. Lt. och Kammarherre

* *

244

Richter, J. Gottfried 1688 Tjenande Broder [STA] 1768Rickter, Johan 2408 Quartermästare vid Norra Skånes

Cavalleri [STC] 1780Ridderborg, Axel Adolph

879 [ej noterat] [7DE] 1761Ridderborg, Fredric U. 763 Cpt. [7DE] 1761Riddergroll, Pehr 415 Lt. [STE] 1758Riddersporre, Daniel 2268 [ej noterat] [STE] 1778Ridderstorm, Carl Fredric

2508 Öfv. Lt. RSO [STA] 1781Riddersvärd, Nils Alexander

2513 Mj. RSO [STA] 1781Rihe, Evaldt 442 M.D. [SED]* *Rimnius Carl J. 660 Regt:s Skrifvare [STE] 1760Ringius, N. E. 3252 Handlande [S3S] 1791Ringius, Otto 2320 Inspector [STC] 1779Rinnman, P. Samuel 4286 Batallions Predikant [STE] 1800Risberg, Hans 3802 Grosshandlare [STE] 1797Ritterberg, A. Fredric 2546 Handlande [S3S] 1781Ritterberg, Isac 3212 Lt. [S3S] 1791Ritterberg, von, J. Wilhelm F.

3342 Grefve Länsherre i MechlenburgSchwerin [Z3G] 1792

Roán, Jean Jacob 171 Slotts Fältskär [STE] 1755Robert, von Francois 2626 Siden Fabriceur [STE] 1782Robsahm, - 317 [ej noterat] [SJA] 1757Robsahm, Abraham 3958 Notarie i Bergs Coll.,

- Bergs Råd. RNO [LUN] 1798Robsahm, Daniel 700 Inspector [STE] 1761Robsahm, Johan Ludvig

3964 Notarie i Commercie Coll. [SJA] 1798Rodbertus, J. Fredric 3327 Handlande [Z3G] 1792Rogberg, J. P. 1897 [ej noterat] [STE] 1775Rohbeck, Johan David 4218 Betjent. Tjenande Broder [GUA] 1800Rohman, Johan Henric 4100 Lt. vid Artilleriet [STC] 1799Rohman, Ludvig 2237 Tjenande Broder [LUN] 1778Rohr, von Hans Christopher

945 Lt. - Mj. RSO [STA] 1762Roland, Carl 824 Källarmästare [STE] 1761Roman, Jacob Leonhard

1410 Aucultant i Bergs Collegi [SIN] 1764Ronander, Henric Gerhard

4079 Krigs Fiscal [GUA] 1799Roos, - 4008 Pastor vid Enkhuset * *

245

Roos, Herman Julius 298 Cpt. vid Österbottens Regt. [SJA] 1756Roselius, Olof 3494 Revisor i Krigs Coll., - kamererare vid Carl

Gustaf Stads Gevärs Facture [STE] 1794Rosen, Fredrik 585 Cpt. Vid Hamiltonska Regt. [LUN] *Rosén, Johan 438 Lector [S3S] 1758Rosen, von Axel Pontus 3926 Grefve [LUN] 1797Rosen, von Gustaf Fredric

2171 Lt. vid Södra Skånska Cavalleriet,- Landshöfvdinge [STC] 1777

Rosen, von J. Georg 2054 Cpt. vid Konungens Regt.RSO, - Mj. [STC] 1777

Rosen, von Fredric J. Christian4078 Auscultant [STC] 1799

Rosenberg, Charles Emil3890 Mj. RSO [LUN] 1797

Rosenberg, Georg 2403 Mj. i Kejserlig Rysk Tjenst * *Rosenberg, Sven 3242 Directeur [S3S] 1791Rosenbjelcke, Per Leonhard

682 vice Häradshöfvding [7DE] 1760Rosenblad, Elof 2469 Fk. vid Sprengtportska Regt. [STC] 1781Rosenblad, Mathias 2329 Kgl. Secr., - Stats Råd Excel, m.m.

[STE] 1779Rosenblad, Nils 1994 Lt. vid Fortif., - Öfv. RSO [STA] *Rosenborg, Fredric 1030 Cpt. vid Artilleriet [SVA] 1762Rosenborg, Lars 631 Cancellist i Cancellie Coll. [SED]* 1760Rosencrantz, Carl Jacob976 Ryttmästare vid Södra Skånska

Cavalleriet, - Öfv. Lt. RSO [SVA] 1762Rosencrantz, Henric S. 977 Lt. vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1762Rosencrantz, Holger 808 Rÿttmästare vid Södra Skåne

Cavalleri - Öfv. Lt., RSO [SVA] 1761Rosendahl, Anders 2824 Grosshandlare [STE] 1785Rosenhane, Schering 2074 Frih., Canzlist i Canzlie Coll.,

- Stats Secr. CNO [LUN] 1777Rosenlindt, Abraham 3438 Cpt. [STA] 1793Rosenqvist, Leonhard 957 Lt. vid Marin Corpen [SVA] 1762Rosenstam, Carl Eric 1209 Canzlist i Canzilie Coll. [7DE] 1763Rosenstein, von Nils 2066 Hof Junkare, - Landshöfvdinge.

CNO [SJA] 1777Rosenstein, von Pehr Herman

4025 Öfv. Lt. RSO [STA] 1798Rosentvist, Adam C. 2174 Lt. vid Konungens Regt., - Mj. [STC] 1777Rosentvist, Ebbe 2350 Fk. vid Konungens Regt. [STC] 1779Rosir, Johan 101 Revisions Secr. [SJA] *Roswall, Fabian Casimir

3336 Cpt. vid Arméns Flotta [STE] 1792

246

Roth, Georg W. 109 Kongl. Hof Stallmäster [SJA] *Rothlieb, Philip Fredric618 Assessor i Kammar Revision - President

i Kammar Coll. RNO [SJA] 1760Rothman, T. W. 3138 Tullförvaltare, - Directeur [STE] 1790Rothoff, Birger Fredric 2584 Proberare vid Kgl. Mÿntet [SJA] 1782Rothoff, Lars Walter 538 Ö: Economi Lector [S3S] 1759Rothoff, Lorents 2829 Secr. [7DE] 1785Rothstein, Adolph Fredric

4196 Grosshandlare [NFÖ] 1800Rothstein, Anders 353 Rådman i Stockholm [STE] 1757Roup, Casper J. 1196 Fk. i Arméen [SVA] 1763Rouveroÿ, de Johan 2956 [ej noterat] [STE] 1786Rubtz, Joachim Bartholomeus

3935 Mäklare [GUA] *Rudbeck, - 2729 Mj. [STH] *Rudbeck, Johan 92 Assessor i Bergs Coll. [SJA] 1753Rudberg, Samuel 461 Grosshandlare [SED]* 1758Rudbäck, Axel Thomsson

2556 Frih. Öfv. [STA] 1781Rudenskjöld, Bengt 2838 Grefve Cpt. vid Gardet [LUN] 1785Rudenskjöld, H. 532 Lt. [SED]* 1759Rudolphi, Carl Asmund

3445 M.D. Assessor [Z3G] 1794Rundqvist, Anders Petter

2805 Handlande i London * *Rundqvist, Johan 3656 Bÿggmästare vid nya Dockan

i Carlscrona [STH] 1796Rung, Daniel 3094 Kgl. Lif Chirurg [S3S] *Rung, Fredric 263 Gördelmakare [SED]* 1756Rung, Fredric Ludvig 3861 Hof Ciceleur, - Professor [SJA] 1797Rungstock, Gottlieb 2854 [ej noterat] [STE] 1785Runnevall, Birger 2911 Bokhållare [STE] 1786Ruschenfoll, von Carl Fredric

209 [ej noterat] [STE] 1756Rutenbeck, J. Petter 2552 [ej noterat] [STE] 1781Rutenskjöld, Georg Adolph

2278 Fk. vid Konungens Regt.,- Cpt. RSO [STC] 1778

Ruth, - 439 Bryggare [SED]* 1758Ruth, Johan Fredric 4180 Lt. Navigations Informator [S3S] *Ruth, Simon 579 Cpt. Lt. [S3S] 1759Ruthensparre, J. Lorentz

2132 Amiralitets Cpt., - Öfv. RSO [S3S] 1777Rutze, Johan 3663 Handlande [SJA] 1796

247

Ruuth, Eric 1517 Fk. vid Gardet, - Excel. m.m. Grefve[SVA] 1765

Ruuth, Gustaf Eric 3051 Cornett vid Lätta Dragonerna [LUN] 1788Ruuth, Simon 1965 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan [STH] *Rÿckner, Johan 3602 Waktmästare. Tjenande Broder [STA] 1795Rÿdberg, Carl Petter 3570 Batallions Predikant [STE] 1795Rÿdberg, J. Magnus 1429 Commissarie i Kammar Revisionen

[CAR] *Rÿdberg, Sven 3639 Öfver Auditeur [STE] 1795Rÿdell, Jonas 3439 Lt. och Klädes Fabriqeur [STE] 1793Rÿdell, Mathias 1768 Lector vid Cadet Corpsen [STH] *Rÿdén, Anders 3749 Regt:s Fältskär [S3S] 1796Rÿdingswerd, Fredric 866 Mj. RSO [7DE] 1761Rÿdingsvärd, J. Eric 1310 Cpt. vid Gardet [ADF] *Rydman, Pehr 377 Secr. [SED]* 1757Rÿdqvist, Eric 2743 Läns Bokhållare [S3S] 1784Rÿdqvist, Johan 2679 Regt:s Comissarie [S3S] 1783Rÿnning, Elias 1893 Källarmästare [7DE] 1774Rÿström, Jonas 1404 Tjenande [SIN] 1763Råfelt, Johannes 131 Landhöfvding [SJA] 1753Rålamb, Anders 2241 Frih. Rÿttmästare [LUN] 1778Rålamb, Claes 1854 Skattmästare, Lt. och Drabant [LUN] 1774Rålamb, Hans Gustaf 1253 Frih. Hof Marskalk m.m. [ADF] *Rääf, Anders Johan 3692 Amiralitets Lt. [STH] 1796Rääf, I. Henric 1715 Häradshöfvding [SVA] 1769Röhl, Carl 3082 Lt., - Stads Mj. [STE] 1788Röhl, Jacob 2467 [ej noterat] [STE] 1781Rök, Jakob 120 Krigs Råd [SJA] 1753Rök, Johan 66 General Auditor [SJA] *Röllman, - 1023 Ryttmästare vid Husarerna [SVA] 1762Rönngren, Isac 1689 Räntemästare [STA] 1768Röpcke, Joachim Didric

2844 Theologie Candidat,- Professor i Flammenberg [Z3G] 1785

Röök, Anders 999 Mj. vid Fortif. RSO [SVA] 1762Röök, Jakob 341 [ej noterat] [STE] 1757SSack, Carl Philip 1261 Frih. Kammarherre [ADF] *Sack, Fredric Ulric 2118 Frih. [STC] 1777Sack, Johan Gabriel 2109 Frih. Cornett vid Norra Skåne Cavalleri

[STC] 1777Sacklén, Lars 658 Borgmästare i Björneborg [STE] 1760Saehman, Anders 1673 Landmätare [SIN] 1767Sahlberg, Carsten Julius343 Apotekare [SJA] 1757

248

Sahlgren, Jacob 2355 Cornett, - Rÿttmästare [S3S] 1779Sahlgren, Olof 150 Handlande [S3S] *Sahlin, Paul 1185 Krÿdkrämare [STE] 1763Sahlstedt, - 2384 Cpt. vid Amiralitetet [LUN] 1780Sahlstedt, - 2461 Amiralitets Mj. RSO [STH] *Sahlstedt, Gustaf Adolph

4254 Under Lt. [STA] 1800Sahlsten, Carl Gustaf 3792 Handlande [S3S] 1797Sahlsten, Johan 1816 Handlande [S3S] 1772Sahlström, Christian 1563 Kammar Skrifvare [SED]* 1765Salberg, Fredric 3282 Hof Apothekare [SJA] 1791Salberg, Johan Julius 2490 Mj. . Vice Corporal vid

Lif Drabanterna [LUN] *Salin, Eric 270 Guldarbetare [SED]* 1756Salomon, Elias 2265 Bataljons Fältskjär [SED]* 1778Salomon, Ernst Didric 1804 M.D. och Regt:s Fältskär vid Gardet

[7DE] 1772Saltza, Hugo Herman 376 Frih. Cpt. [S3S] 1757Sandahl, Carl Johan 3617 Amiralitets Lt. [STH] 1795Sandahl, Olof 3117 Handlande [S3S] 1789Sandberg, Adolph 829 Kgl. Secr. [7DE] *Sandberg, David 248 Super Cargeur. - Directeur vid

Ost Indiska Companiet [S3S] 1756Sandberg, Gustaf 3097 Krono Inspector [S3S] 1788Sandberg, Jöns 4099 Betjent. Tjenande Broder [STC] 1799Sandberg, Mathias 3258 Tjenande Broder [STE] 1791Sandeberg, af J. David 3078 Cpt. [S3S] 1788Sandelius, Magnus 4291 Capvardi Cpt. [S3S] *Sandell, Samuel 240 Secr. i Bergs Coll.

- Bergs Råd RNO [SJA] 1756Sanderskjöld, Pehr Olof3942 Lagman [SJA] 1798Sandhoff, Joachim 3171 Skolmästare, Tjenande Broder [Z3G] *Sandstedt, Johan 1670 Tjenande Broder [STA] 1767Sandström, Georg 2371 [ej noterat] [STE] 1779Sandström, Nathaniel 1395 Kammar Skrifvare i Kammar Coll.

[7DE] 1763Sandwall, J. 1104 Kammarförvaltare [STE] 1762Sasse, Fredric 3992 Apothekare [S3S] 1798Sauer, - 1045 Fält Commissarie [SVA] 1762Sauer, Carl 2104 M.D. Provincial Medicus [STC] 1777Sauer, Isac 2165 Krigs Casseur [STE] 1777Savenius, C. J. 4126 Acteur vid Kgl. Operan [LUN] 1799Saxon, Nils 1834 Revisor i Kammar Revisionen [SJA] 1773Scarbhus, J. M. 465 Bruks Patron [SED]* 1758

249

Schagerström, J. 636 Kamererare i Krigs Coll. [7DE] 1760Schagerström, Johan 2963 Banco Commissarie [SJA] *Schale, Anders 3172 Stÿrman [S3S] 1790Schalen, Carl 4190 Fält Chirurg. Regt:s Fältskär [NFÖ] 1800Schantz, Adam Christian

3142 Fk. vid Konungens Regt. [STC] 1790Schantz, Fredric Adam 994 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri

[SVA] 1762Schantz, Jacob Ludvig 796 Kgl. Secr. [STE] *Schantz, J. Ludvig 336 Banco Commissarie [STE] 1757Schantz, von Anton Wilhelm

1565 Öfv. Lt. vid Fortif. [STA] 1765Schantz, von E. Ulric 1519 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1765Schantz, von J. E. 2830 [ej noterat] [LUN] 1785Schantz, von Wilhelm F.

755 Rÿttmästare vid Smålands Cavalleri[7DE] 1761

Schantz, von - 3600 Auditeur [STE] 1795Scharmberg, Jacob D. 3771 Capvardie Cpt. * *Schaw, Arvid 215 Borgmästare i Landskrona [SJA] 1756Schéel, Johan Christian 3743 Adjutant vid Konungens Regt. [STC] 1796Scheele, von, Adolph Fredric

4267 Kammarjunckare [MPE] 1800Schef, Johan 2671 Directeur [STE] 1783Scheffel, Claes Fredric 1483 Adjutant vid Artilleriet [7DE] 1765Scheffer, Carl Fredric 103 Frih. Svea Rikes Råd.

R & C af KMO [SJA] *Scheffer, Ulric T. 2263 Mj. och Commendant. RSO [LUN] 1778Scheibe, Carl Christopher

2452 Handlande i Bordeau[x] [SED] 1780Scheldon, Adolph Ulric3088 Amiralitets Mj. [S3S] 1788Schele, Adam 39 Vice Häradshöfding [SJA] 1752Schele, C. Benjamin 45 [ej noterat] [SJA] 1752Schenberg, Anders 3542 Bokhållare i Krigs Coll.,

- Krigs Råd. RNO [SJA] 1795Schenberg, Carl 967 Rådman i Skenninge [SED]* 1762Schenbom, Adolph 3362 General intendent. Öfv. RSO,

- Landshöfvdinge [STA] 1792Schenbom, Anders 37 Direkt. Vid klädesfabriken

i Norrköping [SJA] 1752Schenck, Johan 413 Primar Kämner [STE] 1757Schenk, Henric 2141 Handlande [STC] 1777Schenling, Pehr 3006 Assisstent [S3S] 1787Schenning, Bengt 554 Notarie i Commerce Coll. [SED]* 1759

250

Schepherd, William 1740 Handlande [S3S] 1770Scherber, Christian G. 2847 Hof Musicus [SJA] 1785Schewen, von Carl Ludvig

498 Adjutant [S3S] 1758Scheven, von N. Fredric

2346 Cpt. vid Konungens Regt.,- Öfv. RSO [STC] 1779

Schildt, Carl Jacob 1840 Lt. vid Amiralitetet [SED]* 1773Schiller, Gustaf 3751 Directeur [S3S] 1796Schillerup, Peder 4010 Dansk Undersåte. Privat man [SJA] 1798Schills, T. 2043 Handlande [SED]* 1777Schinkel, David 1705 Grosshandlare [SED]* 1769Schinmeÿer, Johan Adolph

2334 General Superintendent i Pommern[LUN] 1779

Schissler, Eric 476 Handlande i Gefle [SED]* 1758Schiult, Matthias 3113 [ej noterat] [STE] 1789Schivert, Johan Fredric 279 Stads Fältskär i Gefle [SED]* 1756Schiönstedt, Eric 1509 Philosophie Magister [7DE] 1765Schiönström, J. A. 1110 Tÿgmästare vid Fortif.,

- Öfv. RSO [SVA] 1762Schiös, Hemming 1274 Curatör ad Litem [ADF] *Schlect, Petter 69 [ej noterat] [SJA] *Schlichting, Gerhard 4112 Handlande [S3S] 1799Schmalsée, Gustaf Fredric

1029 Lt. vid Husarerna [SVA] 1762Schmer, Carl Axel 3787 Klädes Fabriqeur [SJA] 1796Schmidt, Carl Fredric 1396 Cornett vid Husarerna [7DE] 1763Schmidt, J. Albrecht 1631 Bokhållare i Politie Coll. [7DE] 1766Schmiedeborg, J. Carl 819 Vice häradshöfdinge [7DE] 1761Schmitterlöv, Georg Fredric

2213 Adjutant vid Konungens Regt.,- Cpt. [STC] 1778

Schmitz, Johan Georg 2979 Theologie Student [Z3G] 1787Schneider, Christopher 1579 Handelsman och Bryggare [SIN] 1765Schneider, Ludvig 3436 Handlande [S3S] 1793Schneidler, Jacob Fredric

2888 Bokbindare [SJA] 1786Schopp, - 1046 Med. Doctor i Greifswald [SVA] 1762Schoting, von Paul Roland

399 Ost Indiska Companiet. Cpt. [S3S] 1757Schough, Ebbe Anders 2931 Controlleur [S3S] 1786Schoultz, von Ascheraden

855 Frih., Fk. vid Nerike och Wermlands Regt.[SVA] 1761

251

Schoultz, von Ascheraden C. G.1043 Frih. Fk. vid Lif Regt. [SVA] 1762

Schoultz, von Fredric 1435 Lt. vid Artilleriet [7DE] 1764Schour, Hans Jörgen 4176 Capvarde Cpt. [S3S] 1799Schreiben, Adolph Gustaf

2313 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri,- Rÿttmästare. RSO [STC] 1779

Schreiber, Anders Herm.992 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri

[SVA] 1762Schreiner, Jacob Ludvig 4152 Handlande [S3S] 1799Schrevelius, Jöns Petter 3596 Amiralitets Predikant [STH] 1795Schröder, Daniel Adolph

3424 Handlande [Z3G] 1793Schröderheim, Elis 1480 Canzlist i Kammar Expeditionen, - Stats Secr.

och Landshöfvding i Upsala [7DE] 1765Schröderheim, Johan Elis

4281 Lt. vid Lif Regt:s Wärfvade Batallion[NFÖ] 1800

Schröderheim, Jöran 1892 Auditeur vid Kgl. Lif Drabanterna Corpsen[7DE] 1774

Schubert, Ernst Constantin3217 Kammar Råd. RNO [Z3G] 1791

Schubert, Fredric Theodor2353 Kejserlig Rÿsk Collegi Råd och Professor

vid Wetenskaps Academi [Z3G] 1779Schubert, Gustaf Adolph

2533 Mj. vid Drottningens Lif Regt. [Z3G] 1781Schubert, Gustaf W. 3763 Sjö Cpt. [Z3G] 1796Schubert, Ludvig Georg

3087 Grosshandlare [Z3G] 1788Schubert, Wilhelm Julius L.

2427 Jusititie Råd, m.m. [Z3G] 1780Schubzen, Carl Fredric 3675 [ej noterat] [STE] 1796Schull, J. Henricsson 243 Handlande [S3S] 1756Schultén, Carl 222 Borgmästare Christianstad [SJA] 1756Schultin, A 1975 Expeditions Secr. [STE] 1776Schultz 1078 Assessor i Åbo Hof Rätt [SVA] 1762Schultz 1232 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1763Schultz, Fredric 836 Extra Ord: Justitie Revisionen [7DE] 1761Schultz, G. 2656 [ej noterat] [STE] 1783Schultz, Henric Henriksson

1890 Apothecare [7DE] 1774Schultz, Jacob 2912 Bokhandlare [Z3G] 1786

252

Schultz, J. Jacob Berholdt3300 Sångare [Z3G] 1792

Schultz, Johan Theodor4139 Sjö Cpt. [GUA] *Schultz, Schultzenheim David

523 M.D. [SJA] *Schultz, von Johan 2790 Cpt. vid Artilleriet [STC] 1784Schultzen, Carl Fredric 1613 M.D., Assessor och Provincial

M.D. i Skaraborgs Län [7DE] 1766Schultzenheim, C. Theodor

3976 Mj. vid Lif Regt. [LUN] 1798Schulze, Johan Jacob Carl

3622 Borgmästare [Z3G] 1795Schurich, Christian August

3934 Ingenieur Cpt. vid Pommerska Brigaden[GUA] *

Schuttén, Zacharias 2456 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH] *Schutz, Fredric Anton 3936 Cpt. vid Engelbrechts Regt. [GUA] *Schutz, Johan 242 Handlande [S3S] 1756Schutz, Samuel 459 Handlande [S3S] 1758Schwan, 2374 Handlande * *Schwan, J. Samuel 3696 Sqvadrons Predikant [struket] [LUN] 1796Schvan, Olof 2496 Directeur och Orgelbÿggare [STE] 1781Schwartz, - 2220 Braunswik Geheime Råd * *Schwartz, Thomas A. 3521 Grosshandlare [STE] 1794Schwartzenhoff, U. C. 3084 Lt. [S3S] 1788Schwartzer, Adam Gustaf

1204 Öfv. RSO [GUA] 1763Schwarzow, Bernhard C.

3969 Tjenande Broder [GUA] 1798Schveder, Eric 3878 Rådman i Stockholm [STE] 1797Schwerin, Adolph Ludvig

1940 Fk. vid Gardet, - Hof Skattmästare.Grefve [SVA] 1775

Schwerin, von Fredric B.2848 Grefve. Cornett, - Theologie Doctor. Hof

Predikant. Kÿrkoherde i Sala.CNO * *

Schwerin, von Werner Gottlieb3581 Frih. Cavallier hos Hertiginnan [LUN] 1795

Schwieger, Ludvig Anders3435 Handlande [S3S] 1793

Schÿberg, Sven Olof 3893 Siden Fabriqeur [STE] 1797Schÿlander, - 4052 [ej noterat] [SJA] 1798Schÿlander, J. Elias 2886 Krigs Casseur [SJA] 1786Schÿlander, Nils 3095 Controlleur vid Sjö Tullen [SJA] 1788

253

Schylman, Samuel Fredric433 Skepps Byggmästare [STE] 1758

Schülzercrantz, J. Herman2760 Öfv. Lt., - Contra Amiral, m.m. [LUN] *

Schütz, Georg Reinhold C.3566 Philosophie Magister. Präst [Z3G] 1795

Schütze, Tobias Christian4017 Stads Chirurg [GUA] 1798

Schÿtzer, Salomon 1134 Assesor i Kammar Revisionen [7DE] 1763Schön, Carl Henric 2076 Canzlist i Krigs Expeditionen [SED]* 1777Schön, Johan 1905 Grosshandlare [SED]* 1775Schön, Petter Henric 3709 Grosshandlare [SJA] 1796Schönning, J. Henric 1370 Handlande [S3S] 1763Schönnow, A. C. 3517 Stads Musikant [S3S] 1794Schönrock, Gustaf 4134 Regt:s Pastor vid Drottningens Lif Regt.

[GUA] 1799Schönström, Pehr 2734 Lt. [STH] *Scott, David 4242 Handlande [S3S] 1800Scott, Johan 206 Handlande [S3S] 1756Scröder, Samuel Schöderstierna

106 Notarie i Kongl Bergs Coll. [SJA] *Sebell, Georg Petter 4189 Revisor i Kammar Rätten [NFÖ] 1800Sebell, Lorents 3475 Secr. och Musicus [S3S] 1794Sederborg, Olof 1173 Kammarförvalt i Kammar Coll. [7DE] 1763Sederholm, David 3305 Cpt. vid Fortif. [STA] 1792Sederholm, Gustaf Adolph

2214 Lagman [STA] 1778Sederqvist, Gabriel 2622 Corporal vid Arméns Flotta.

Tjenande Broder [STA] 1782Sederstedt, Gustaf J. 2858 [ej noterat] [STE] 1785Seele, Carl W. 90 Grosshandlare i Stockholm [SJA] 1753Seele, Carl Wilhelm 3684 Protocolls Secr. [LUN] *Seeligen, C. Fredric 463 Klock Spelare [STE] 1758Segebaden, von Baltzar Ulric

4248 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1800Segebaden, von Carl Dettlof

4101 Lt. vid Konungens Regt. [STC] 1799Segercrantz, Carl 1381 Lt. [STA] 1763Segercrantz, J. Fredric 1062 Lt. vid Marinen [SVA] 1762Segercrona, J. F. 447 Cancellist i Institutions Revisionen

[SJA] *Sehlberg, Carl Jacob 3678 Grosshandlare i Gefle [STE] 1796Seldener, Henric Herman

3345 Organist [S3S] 1792Selinder, Anders 3429 Juvelerare [STE] *

254

Sengbusch, Conrad Henric3348 Handlande från Riga * *

Sernström, Jonas A 2861 Handlande [S3S] 1785Seuderman, Erik 62 Kamrerare vid Frimurare Barnhuset

[SJA] 1752Sheldon, Frans 2725 Öfv. Liutenant vid Constructions Staten

[STH] 1784Sheldon, Gilbert 1964 Öfv. Lt. vid Constructions Staten [STH] *Sherman, Fredric Adolph

2742 Stÿrman [S3S] 1784Siberg, Anders 3545 Assistent [S3S] 1795Siefvert, J. Victor 1510 M.D.; Assessor och Provincial M.D.

i Skaraborgs Län [7DE] 1765Siegeroth, Gustaf A. 962 Frih. Mj. vid Jönköpings Regt. [SVA] 1762Sierck, Adolph Fredric 3477 Handlande [STA] 1794Sievers, Johan 2399 [ej noterat] [STE] 1780Sievers, Lars 4200 Ryttmästare vid Norra Skånska

Cavalleriet [STC] 1800Sifvers, Jacob 982 Cornett vid Norra Skånska

Cavalleriet [SVA] 1762Silander, Petter 235 Bruks Directeur [STE] 1756Silfverhjelm, Carl Fredric

3586 Lt. [SJA] 1795Silfverhjelm, Fredric 594 Cpt. vid Gardet [LUN] *Silfverhjelm, Georg 4086 Frih. Öfv. RSO * *Silfverhjelm, Jöran 2991 Fk., - Öfv. Minister. Frih. [LUN] 1787Silfverskjöld, Arvid 528 Revisions Secr.

- President CNO Frih. [SJA] 1759Silfverskjöld, Bernt J. 2623 Lt. [S3S] 1782Silfverskjöld, Carl Ulric2107 Frih., Lt., - General Mj. CSO [S3S] 1777Silfverskjöld, Fredric Ferdinand

3954 Rÿttmästare vid Husarerna [STC] 1798Silfverskjöld, Jacob Love

1343 Ryttmästare vid Husarerna [ADF] *Silfverskjöld, Nils 2354 Frih. Cpt., - Mj. vid Lif Regt.

RSO [S3S] 1779Silfverskjöld, Nils Gustaf

772 Cpt. vid Lif Dragonerna [SJA] 1761Silfverskjöld, Nils Nilsson

2120 Lt. vid Norra Skåne Cavalleri,- Landshöfvdinge. RSO [STC] 1777

Silfversparre, A. Gustaf 32 Hof Cavallier [SJA] 1751Silfversparre, Adolph Fredric

1503 Notarie i Götha Hof Rätt [SIN] 1765

255

Silfversparre, Adolph Fredric1811 Hof Rätts Secr. [LUN] 1772

Silfversparre, Carl Gustaf2492 [ej noterat] [LUN] *

Silfversparre, Carl U. 788 Archivarie i Götha Hof Rätt [SJA] 1761Silfversparre, D. Georg 1003 Adjutant vid Husarerne,

- Öfv. RSO [SVA] 1762Silfversparre, Eric Gustaf

991 Ryttmästare vid Smålands Cavalleri[SVA] 1762

Silfversparre, Gustaf 1980 [ej noterat] [LUN] 1776Silfversparre, Gustaf Mårten

2614 Fk., - Mj. Salpetter Sjuderi Köpesman[STE] 1782

Silfversparre, Isac Lars 1939 Hof Junkare [SVA] 1775Silfversparre, Lars Johan

2388 Lt. vid Kronobergs Regt. [STC] 1780Silfversparre, Nils Harald

31 [ej noterat] [SJA] 1751Silfversparre, Wolmer 4249 Prem: Adjutant vid Kronobergs Regt.

[STC] 1800Silfversparre, Åke 1923 [ej noterat] [LUN] 1775Silfverstedt, Bengt 1210 Contoris Skrifvare i Banken [7DE] 1763Silfverstolpe, Axel Gabriel

2607 Riddarhus Canzlist [SJA] 1782Silfverstolpe, Carl Gudmund

2606 Canzlist i Banken,- Banco Commissarie [SJA] 1782

Silfverstolpe, David Samuel965 Cornett vid Lif Regt:s Cavalleri,

- Öfv. RSO [SVA] 1762Silfverstolpe, Fredrik 311 Banco Commissarie [SJA] 1756Silfverstolpe, J. David 3056 Lt. vid Lif Regt. [LUN] 1788Silfverstolpe, Lars Göransson

46 Kammar Råd RNO [SJA] 1752Silfverstråle, - 1642 Lif Drabant [SVA] 1766Silfverström, J. Otto 1474 Lt. vid Artilleriet [SIN] 1764Silfversvan, Gustaf Eric 1414 Cpt. RSO [STA] 1764Sillen, af Gustaf 4271 Lt. och Hof Intendent [NFÖ] 1800Sillen, Georg W. 191 Commissions Secr. i Constantinopel

[SJA] *Silverhjelm, Samuel H. 2902 Adjutant [S3S] 1786Silverstedt, Jacob 253 Hof Junkare [SJA] 1756Silvius, Anders 4157 Fk. [SJA] 1799

256

Simberg, Johan 2741 Kammar Skrifvare i Canzlie Coll. [SJA] 1784Simmerström, Johan 1337 Bagare [ADF] *Simmingskjöld, Daniel 839 Lt. [S3S] 1761Simmingsköld, J. 2190 Kgl. Biblothecarie [S3S] 1777Simson, Henric 386 Capellist [SED]* 1757Simson, Johan Gustaf 2955 Kammar Musicus [S3S] 1786Sinclair, Anders Frans 681 Cpt. vid Östgötha Infanteri [7DE] 1760Sinclair, Carl Gideon 2099 Frih. General Lt., m.m. * *Sinclair, Fredric Carl 1325 Öfv. Öfv. Lt. vid Östgötha Infanteri.

RSO [ADF] *Sissoÿeff, Eugraff 1909 Rysk Legations Secr. [SED]* 1775Siwertsson, Gustaf Laurents

3402 Skepps Predikant på Ost IndiskaCompaniet [SJA] *

Sjöberg, Anders 2802 Tjenande Broder [S3S] 1784Sjöberg, Eric Samuel 2260 Cornett vid Wästgötha Cavalleri [7DE] 1778Sjöberg, H. P. 3961 Directeur [SJA] 1798Sjöberg, Johan Petter 4166 M.D. [SJA] 1799Sjöberg, Lorents Carl 3991 Regt:s Pastor * *Sjöberg, Pehr Brÿnolf 1927 Auditeur vid Bohusläns Regt. [7DE] 1775Sjöblom, Johan 2653 Notarie vid Amiralitetet [STH] *Sjöblom, Johan 3129 Kammarskrifvare i Stats Coll. [SJA] *Sjöbohm, Carl 3608 Rådman [STH] 1795Sjöborg, Niclas Henric 3741 Magister Docens, - Professor [STC] 1796Sjögren, Anders 1797 Tjenande Broder [SVA] 1770Sjögren, Carl Magnus 4268 Bergsfogde, - Assessor [MPE] 1800Sjögren, J. Fromholt 3370 Öfver Jägmästare [STE] 1792Sjögren, Sven 4297 Tjenande Broder * *Sjögård, Carl Magnus 3198 Handlande [S3S] 1790Sjögård, Magnus 1920 Capverd Cpt. [S3S] 1775Sjöholm, Johan 175 Cpt. [S3S] 1755Sjöhäst, Petter 1162 Amiralitets Lt. [SVA] 1763Sjölander, Johan Gabriel

2541 Stÿrman vid Arméns Flotta.Tjenande Broder [STA] 1781

Sjöstedt, - 1044 Lt. vid Kronobergs Regt. [SVA] 1762Sjöstedt, Carl F. 3779 Fabriqeur [STE] 1796Sjöstedt, Gustaf Adolph2954 Räntemästare [S3S] 1786Sjöstedt, Gustaf Adolph3664 Fabriceur [SJA] 1796Sjöstedt, Johan 4184 Repslagare [STE] 1799Sjöstedt, Sven Pär 3577 Grosshandlare [SJA] 1795Sjöström, J. Petter 1818 Notarie i Justitie Coll. [7DE] 1772Sjöström, Johan 3268 Handlande [S3S] 1791Sjöström, Johan Petter 3203 Notarie [SJA] *

257

Skarin, Paul 306 Perukmakarbetjenande [S3S] 1756Skog, Carl Gustaf 2773 Öfver Inspector [S3S] 1784Skogsborg, Olfof 1786 Råd- och Handelsman i Linde [7DE] 1771Skotte, Eric 4070 Cpt. [SJA] 1799Skragge, Niklas 1773 Skogvaktare i Wermeland [LUN] 1771Skytte, Carl Gustaf 749 Lt. - General Mj. CNO [SVA] 1761Skytte, Hans Jacob 650 Lt. vid Liljesvärds Regt. [7DE] 1760Skånger, Sven 3773 Repslagare [STH] 1796Sköldenbrand, Anders Fredric

1913 Lt., - Grefve Excel StockholmRådman m.m. [LUN] 1775

Slicht, - 2489 Capellist. Tjenande Broder [LUN] 1781Slichtkrull, Adolph 4096 Regt:s Pastor [LUN] 1799Slÿker, David 516 Gördelmakare [SED]* 1759Slützer, Carl 4210 Regt:s Fältskär [STE] 1800Smalén, Johan 3641 Lagman [STA] *Smalén, Samuel 3652 Öfver Jägmästare [STA] 1796Smedberg, J. Adolph 1844 Assistent vid Ost Indiska Companiet,

- Supercargeur [SED]* 1773Smedberg, Olof 1830 Revisor i Stockholm Magistrat [7DE] 1773Smidefeldt, Carl Johan 729 Öfv. Lt. vid Tavastehus Regt.

RSO Frih. General Lt. [SJA] 1761Smith, Johan 2381 Handlande från utrikes ort [S3S] 1780Smitt, Petter 898 Tjenande [SVA] 1761Sneckenberg 1761 Cpt. [STH] *Snoilskÿ, - 2454 Grefve. Cpt. [STH] *Sodenstjerna, von, Carl Gustaf

4094 Lt. vid Drottningens Lif Regt. [GUA] 1799Sohm, Magnus 388 Handlande [SJA] 1757Soilander, Abraham 2114 Adjutant i Ladugårdslän församling

[7DE] 1777Sokaloffsky, Simon 2206 Rysk Translator [SED]* 1778Solberg, Harald Ericsson

8 Amiralitets Byggmästare [SJA] *Sommargren, Petter 893 Tjenande [SVA] 1761Sonneman, Emanuel 1032 Råd- och Handels-man i Köping [7DE] 1762Soodeman, Abraham 1610 Grosshandlare [SED]* 1766Soop, Carl 1776 [ej noterat] [STE] 1771Sorbon, Hans Henric 4289 Packhus Inspector [S3S] 1800Sorbon, Johan 1611 Rådman i Mariestad [SED]* 1766Sorbon, Jöns Henric 22 Controlleur vid General Tull

Arrende Societeten [SJA] 1748Sotberg, Eric 2564 Canzlie Råd. RNO * *Souchaÿ, J. David 2796 Handlande [STC] 1784

258

Spaak, Magnus 3232 Conducteur [STA] 1791Spak, Christopher 1777 Vice Häradshöfvdinge [7DE] 1771Spak, Hendric 432 Rådman [STE] 1758Spak, Nils 1676 [ej noterat] [STE] 1767Spalchaver, J. Em: 1685 Repslagare. Ålderman [STE] 1768Sparfvenfeldt, Carl Henric

443 Adjutant vid Gardet [SJA] *Sparfvenfeldt, J. 75 Hof Junckare [SJA] 1753Sparfvenfelt, Henric W.706 Cpt. vid Gardet [SVA] 1761Sparre, Bengt 777 Frih., Kgl. Secr., - Öfver

Kamm: junkare. CNO Grefve [LUN] 1761Sparre, Carl 705 Öfv. Lt. Vid Gardet [SVA] 1761Sparre, Claes 1518 Grefve. Öfv. [SVA] 1765Sparre, Eric 1961 Grefve. Rÿttmästare [STH] *Sparre, Fredric Adolph Ulric

1554 Adjutant vid Smålands Cavalleri [SVA] 1765Sparre, Fredrik 778 Cavallier hos HKM Kron Prins Gustaf.

- Riks Canzler m.m. [LUN] 1761Sparre, Gabriel 860 Lt. vid Lewens Regt.,

- Landshöfvding RSO, Frih. [7DE] 1761Sparre, Henric Georg 2185 Fk. vid Gardet [SVA] 1777Sparre, J. Carl Sigge 1430 Frih., Commiss: Secr. i Dresden [SIN] 1764Sparrschiöld, Eric Daniel

1374 Lt. vid Bohus Läns Regt. [7DE] 1763Sparschuch, Henric 1482 Philosophie Magister och

Medicine Licentiat [7DE] 1765Spens, Axel 1025 Grefve. Lt. vid Spensiska Regt. [SVA] 1762Sperling, Petter 1296 Hattstofferare [ADF] *Sperring, Olaus 3754 Capvardie Cpt. [STH] *Spindler, John 4111 Handlande [S3S] 1799Spolander, Christian 4046 Lt. vid Artilleriet [STC] 1798Spolander, Pehr 3711 Grosshandlare [SJA] 1796Spongen, von Bengt Gabriel

1081 Öfv. RSO [STA] 1762Sprengporten, Jon W. 595 Cpt. vid Gardet, RSO [LUN] 1759Sprengtport, J. Wilhelm

17 Öfv., RSO [SJA] 1746Sprengtporten, I. Magnus

726 Adjutant vid Fortif. General Lt.RSO [SED]* 1761

Sprengtporten, Magnus 1331 Öfv. Lt. vid Husarerna. RSO [ADF] *Sprengtporten, Wilhelm

1245 Envoje Extraord. Vid Danska Hofvet[ADF] *

259

Staare 1749 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan [STH] *Stachieff, Alexander 1291 Legations Råd [ADF] *Stackelberg, Berndt Alfo.

874 Frih. Gen: Mj., CSO [SVA] 1761Stackelberg, Berndt Henric

875 Frih. Cpt. vid Åbo Läns Regt. [SVA] 1761Stackelberg, Berndt Otto

1458 Frih., Öfv. Lt. RSO [STA] 1764Stackelberg, W. Reinhold

1810 *General Lt. CSO [LUN] 1772Stackelberg, Wolmar R.

4 Frih. Öfv. RSO [SJA] 1735Stael von Hollstein, - 1711 Fk. vid Östgötha Infanteri [SVA] 1769Stael von Hollstein, C. L.

2407 Frih., Lt. vid Psilanderhjelms Regt.,- Cpt. [STC] 1780

Stael von Hollstein, Georg Gustaf799 Lt. vid Gardet [LUN] 1761

Stael, von Hollstein Georg Bogisla:837 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1761

Standertskjöld, Henric Gustaf4029 Cpt. RSO [STA] 1798

Stapelmohr, C. 525 Öfver Directeur [SJA] 1759Stapelmohr, H. N. 1454 Öfver Directeur [STE] 1764Starbus, P. C. 145 [STE] *Starchell, Lars 1142 Öfv. Lt. RSO [STA] 1763Starck, J. Henric 3029 Snickare [LUN] 1787Starckenberg, Gustaf 1557 Källarmästare [7DE] 1765Stare, Jonas 4090 Capvarde Cpt. [STE] 1799Stare, Lucas 3449 Slagtare. Ålderman [SJA] 1794Stedingh, Carl B. Ludvig

2058 Kammarherre, - Grefve ExcellenteMarskalk * *

Stedt, Claes Henric 1452 [STE] 1764Stedt, Nils 1698 Öfv. Lt. RSO [STA]Steen, Carl 614 Krigs Casseur [SJA] 1760Stegman, von Lucas Fredric

1199 Stads Kamrer i Stralsund [GUA] 1763Stegmann, von, Johan Carl

3735 Lt. vid Drottningens Lif Regt. [Z3G] 1796Steinholtz, I. Z. 504 Instrument Makare [STE] 1759Steinmuller, Joseph 2874 Hof Musicus [SJA] 1785Steinmüller, Wilhelm 2849 Hof Musicus [SJA] 1785Sten, Carl Daniel 1097 Handlande [7DE] 1762

260

Sten, Joachim 529 Notarie i Svea Hof Rätt [SJA] 1759Sten, Johan David 2294 Bruks Patron [7DE] *Stenberg, Isac 2657 Batallions Predikant [SJA] 1783Stenbock, Gustaf 2837 Grefve. Stallmästare hos Prinsessan

Sophia Albertina [LUN] *Stenbock, Magnus 2410 Grefve Lif Drabant, - Öfv. Kammar Junkare.

R och C af KMO [LUN] 1780Stenbock, Nils Arfvid 581 Grefve Kammarherre [S3S] *Stenborg, Carl 1801 Canzlist i Hof Canzliet, - Secr. [SIN] 1772Stenborg, Per 1077 Ryttmästare vid Husarer. [SVA] 1762Stenhagen, von Fredric 323 Kgl. Secr. [SED]* 1757Stenhagen, von Fredric Carl J.

129 Stads Secr. RNO [SJA] 1753Stenhammar, Pehr 1191 Rådman i Stockholm [STE] 1763Stenhoff, af Christian 3788 Lagman * *Stenhoff, Pehr 1850 Auditeur vid Jönköping Regt. [SED]* 1774Stenius, Sten 1561 Canzlist [SVA] 1765Stenström, Petter Daniel

4186 Handels Bokhållare [STH] 1799Stenwall, Olof 2660 Studerande, - Bruks Patron [STC] 1783Stenzler, Lorents 3874 Theologie Candidat [Z3G] *Sterkij, J. Ulric 2924 Hof Kamrer. Husgeråds Mästare * *Sterkij, J. Jacob 1851 Husgeråds Mästare [SED]* 1774Sterkÿ, Jacob Ulric 3518 Hof Kamererare [SJA] 1794Sticht, Georg Adolph 1072 Lt. vid Spensiska Regt. [SVA] 1762Stierngranat 1754 Öfv. Lt. i Örlogs Flottan. RSO [STH] *Stiernheim, Johan 1708 Fk. vid Gardet [SVA] 1769Stiernvall, Carl Johan 3407 Mj. RSO [STA] 1793Stillman, J. Bengt 1448 Kammarskrifvare i Kammar Coll. [7DE] 1764Stjernblad, Axel J. 1434 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1764Stjernblad, Isac 647 Öfver Ceremonie Mästare [STE] 1760Stjernblad, Ludvig Corfitz

1406 Fk. vid Gardet [SVA] 1763Stjerncrantz, Arvid Adrian

2397 Lif Drabant [SED] 1780Stjernecrants, Christer Adrian

76 Öfver Krigs Commiss: [SJA] 1753Stjernecrantz, Gustaf Fabian

2366 Cpt. [7DE] 1779Stjerneld, Adolph Ludvig

1889 Kgl. Lif Drabant, - ÖfverKammarherre. CNO Frih. [LUN] 1774

Stjerneld, Lars 1362 Lagman [ADF] *Stjernflÿcht, Nils 1513 Lt. [STA] 1765

261

Stjerngranat, Carl J. 596 Secr. i Stats Contor [LUN] 1759Stjerngranat, Mauritz 606 Cpt. Lt. [S3S] 1760Stjernheim, Carl J. 1902 Cpt. i Arméen [LUN] 1775Stjernhoff, Georg 942 Kammar Råd [STA] 1762Stjernlöff, Johan Georg 1327 Lt. vid Artilleriet [ADF] *Stjernman, von Pehr 1305 Cpt. Vid Amiralitetet. RSO [ADF] *Stjernskantz, J. Gustaf 2247 Mj. RSO [STA] 1778Stjernsparre, A. Magnus

1342 Hofmarskalk [ADF] *Stjernsparre, Gabriel 979 Cpt. vid Fri Batalionen [SVA] 1762Stjernsvärd, - 2733 Lt. [STH] *Stjernsvärd, R. Hodder 1860 Öfv., RSO [SVA] 1774Stjärnros, Carl Fredric 762 Cpt. vid ÖstGötha Infanteri [SVA] 1761Stobeus, Kilian 2008 Professor, Provincial Medicus [STC] *Stockenström, Eric 96 Revission Sekreter

- Grefve Riks Råd m.m. [SJA] 1753Stockenström, Eric 2378 Supercageur [S3S] 1779Stockenström, Paul 868 Kammar Råd i Kammar Coll. [7DE] 1761Stockenström, von Gustaf

2414 Kammar Råd * *Stockenström, von Salomon

2067 Öfver Masmästare [SJA] 1777Stoldts, - 1970 Auditor [STH] *Stolpe, Gabriel 3288 Kammarskrifvare, - Krigs Råd,

RNO [SJA] 1791Storch, von J. E. David Frans

3275 Kammar Råd. Land Räntemästarei Pommern [GUA] *

Storck, von - 2228 [ej noterat] [LUN] 1778Storck, von Carl Dettlaf

2131 [ej noterat] [S3S] 1777Storm, Samuel 4054 Låne Bokhållare [SJA] 1798Strandberg, Eric Wilhelm

2715 Canzlist i Inrikes Expedition,- Expeditions Secr. [7DE] 1784

Strandberg, Olof Anders2631 Sjö Militäre Comissarie [STH] *

Strandberg, Sven Nilsson1837 Handlande [S3S] 1773

Strandell, Carl 2347 Kamererare i Brännerie Directionen, - Assessori Spannmåls Directionen. [7DE] 1779

Strandman, Nils 1719 Amiralitets Cargeur [7DE] 1770Strandman, Pehr 1626 M.D. och Graf Medicus i Fahlun [7DE] 1766Strang, Carl W. 550 Bataillons Predikant [S3S] 1759

262

Strang, Robert 1728 Bruks Patron [7DE] 1766Strantze, Mårten 2157 Hof Predikant [7DE] 1777Strasse, Frantz 2850 Hof Musicus [SJA] 1785Straube, Daniel Gottlob

3324 Handlande [Z3G] 1792Strauck, Johan Gottfreid

3645 Handlande från Wismar [SJA] 1795Streling, Johan 2952 Amiralitets Fiscal [S3S] 1786Stricker, Jeremias 151 Chirurg [STE] 1754Stricker, Johan 1683 [ej noterat] [STE] 1768Stridbeck, J. Christopher

2545 Stads Notarie [STA] 1781Strindberg, Zacharias 3408 Krÿdd Kräm Handlare,

- Stads Mj. [SJA] 1793Strohman, Fredric Gottlieb

3179 Hof Musicus [SJA] 1790Strohman, J. Carl Henric

3025 Hof Musicus [LUN] 1787Strokirk, Adolph Ludvig

1442 Fk. vid Gardet [SVA] 1764Strokirk, Henric 1135 Ryttmästare vid Husarer. [SVA] 1763Stromberg, Claes 7 Grefve, Svea Rikes Råd, RSO [SJA] 1737Struch 1047 Philosophie Studiosus [SVA] 1762Struck, Carl Gustaf 1033 Landtman [Z3G] 1762Strussenfelt, von Axel Michael

2057 General Mj. CSO [STC] *Struwe, Frans Ulric 1409 Drogiist [SIN] 1763Strübing, Mathias 1958 Öfver Directeur vid Tullvärket [STH] *Strÿhing, Joachim 1954 Kammar Råd [STH] *Stråhle, Adam Fredric 687 Cpt. [STE] 1760Stråhle, Adolph Fredric 1179 Cpt. vid Lif Regt., Infanteriet [SVA] 1763Strålenhielm, Mathias 993 Ryttmästare vid ÖstGötha Cavalleri

[SVA] 1762Ström, Anton 640 Cancellist i Cancellie Coll. [SED]* 1760Ström, Carl 3627 Sterbhus Notarie [STE] 1795Ström, Carl C. 3514 Skepps Predikant [S3S] 1794Ström, Carl Petter 2292 [ej noterat] [STE] 1778Ström, Eric 1307 Inspector vid Slotts Byggnader. [ADF] *Ström, Eric 3026 [ej noterat] [LUN] 1787Ström, Eric E. 412 Stads Fiscal [STE] 1757Ström, Eric Johan 3431 Secr. vid Öfverståthållare Embetet[STE] 1793Ström, Gabriel 1318 Stÿrman på Ost Indien [ADF] *Ström, J. Fredric 489 Handlande i Götheborg [STE] 1758Ström, Olof 114 Bryggare ålderman [SJA] 1753

263

Strömbeck, Fredric LL.ar:409 Handlande i Gefle [SED]* 1757

Strömbeck, J. Paul 281 Bruks Patron [SED]* 1756Strömer, Conrad 1638 [ej noterat] [STE] 1766Strömfelt, Carl Axel 750 Baron. Fk. vid Gardet - Grefve, General,

CSO Stor Korset [SVA] 1761Strömfelt, Carl Harald 646 Landshöfding [STE] 1760Strömfelt, Fredric 580 Frih. Lt. - vice Amiral Landshöfvding

CSO Stor Korset. Grefve [S3S] 1759Strömgren, Sven 1073 Tjenande [STA] 1762Strömmer, Mårten 304 Professor i Upsala [SJA] 1756Stuart, Emanuel 2693 Lt. [S3S] 1783Stumpf, Georg 3498 Professor i Statistiken och

Cameral Wetenskapen [Z3G] *Sture, Georg Wilhelm 1423 Cpt. [STA] 1764Sture, Gustaf 3915 [ej noterat] [LUN] 1797Ståhl, Ephraim 4069 Stolmakare [LUN] 1799Stålberg, Johan 1136 Krigs Commisarie [SVA] 1763Stålborg, Erik J.sson 33 Rev. Cam vid Gen:Tull Ar: Societeten

[SJA] 1751Stålhammar, Adam 231 Cpt. [STE] 1756Stålhammar, Carl 1002 Cornett vid Södra Skåne Cavalleri [SVA] 1762Stålhammar, Carl Johan

3708 Fk. [SJA] 1796Stålhammar, Carl L. 1067 Lt. [SED]* 1762Stålhammar, Carl Leonhardt

1792 Lt. RSO [LUN] 1771Stålhammar, Eric Adolf 676 Lt. vid Calmar Regt. [7DE] 1760Stålhammer, Carl Adolph

2394 Page hos Hans Kgl. MajestätHertig Carl [LUN] 1780

Stålström, Hans C. 1883 Assessor [STE] 1774Suell, Franz 2312 Handlande [STC] 1779Sundberg, Anders 260 Handlande [SED]* 1756Sundberg, Carl Gustaf 4171 Hof Råd [SJA] 1799Sundberg, Constantius E.

2385 Cornett vid Husarerna, - Rÿttmästare[STC] 1780

Sundberg, Eric 232 Ur Fabriquer [STE] 1756Sundblad, Johan 752 Borgmästare i Sigtuna [SED]* 1761Sundbäck, Johan 3726 Krämhandlare [SJA] 1796Sunderger, Georg 3415 Canzlist i Kgl. Canzliet [SJA] 1793Sundin, David 2724 Amiralitets Kammar Råd [STH] 1784Sundius, Erhard 1071 Regt:s Pastor vid Cronhjorts Regt. [SVA] 1762

264

Sundius, J. 228 Bryggare [STE] 1756Sundius, Nils 1217 Lt. vid Artilleriet [SED]* 1763Sundius, Nils Petter 3541 Fält Bokhållare,

- Krigs Råd. RNO [SJA] 1795Sundström, Johan 4077 Hof Skräddare [LUN] 1799Sundvall, Ingel 2562 Chirurg [S3S] 1781Sundwall, Samuel P. 2612 [ej noterat] [STE] 1782Sunn, Carl Petter 3293 Cpt. vid Artilleriet [STA] 1792Sunn, Gustaf Magnus 3307 Mj. Öfver Adjutant. RSO [STA] 1792Sunn, Pehr 1151 Handlande [STA] 1763Sunnermarck, - 431 Banko Bokhållare [STE] 1758Suther, Pehr 4216 Mj. [NFÖ] *Suther, Peter Larsson 25 Kgl. Hof Graveur [SJA] 1749Suthoff, J. Petter 2153 Handlande [SED]* *Sutthoff, Daniel 385 Grosshandlare [SED]* 1757Sutthoff, Fredric 3260 Cpt. RSO [STA] 1791Svab, von Anton 328 Borgs Råd [SJA] 1757Svahn, Anders 644 Cornett [S3S] 1760Swahn, David 3527 Handlande [S3S] 1794Swahn, Gustaf 3791 Auscultant [S3S] 1797Swahn, Jacob 655 Handlande - Rådman i Götheborg

[S3S] 1760Svalander, Jonas 4270 vice Häradshöfvdinge,

- Lagman. RWO [MPE] 1800Swalin, Johan 4224 Lantbrukare [S3S] 1800Svanander, Jonas F. 3910 Secr. [STE] 1797Svanberg, Jacob 3072 Bagare [S3S] 1788Svartzer, Carl Gustaf 1630 M.D. [7DE] 1766Svebelius, Carl Gustaf 3331 Lt. [STA] 1792Svebelius, Daniel 906 Notarie i Cam: Coll. [SED]* 1762Swedelius, Anders 1926 Hof Predikant och Kyrkoherde

i Mora församling [7DE] 1775Svedenheim, von Adolph

761 Bruks Patron [LUN] 1761Svedenstjerna, E. W. 1229 Bruks Patron [SJA] *Svedenstjerna, J. Jacob 881 Auditeur vid Kgl. Lif Regt. [SJA] 1761Svedenstjerna, Lars 387 Krigs fiscal [SJA] 1757Swederus, Axel Daniel 3114 Capvard Cpt. [STE] 1789Svederus, Carl Wilhelm4119 vice Häradshöfvding [LUN] 1799Svedmark, Johan 4212 Apothekare [NFÖ] 1800Svinhufvud, A. Franz 497 Cornett [S3S] 1758Svinhufvud, Carl F. 3643 Mj. [STH] 1795Sÿlvander, J. Gabriel 2632 Lands Kamererare [STH] *Sÿlvander, Josua 3534 Häradshöfvding, - President i

Svea Hof Rätt. CNO [SJA] 1795

265

Säfbom, Daniel 632 Handlande i Köping [7DE] 1760Säfström, Eric Anders 1564 Notarie i Svea Hof Rätt [SIN] 1765Söderberg, Daniel Henric

2283 M.D. och Provinc Medicus [7DE] 1778Söderberg, Nils 4032 [ej noterat] [STE] 1798Söderbom, O. 1985 [ej noterat] [STE] 1776Söderborg, Carl 3313 Fält Kamererare [STE] 1792Söderdahl, Lars 3853 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan [STH] 1797Söderman, Carl Anders 3870 Cpt. [LUN] *Söderqvist, Johan 2767 Tjenande Broder, - Commissarie vid

Lazaretts Lotteriet [7DE] 1784Söderström, Carl 1876 Handlande [S3S] 1774Söderström, Johan 3967 vice Audit: Notarie vid

Öfver Ståthållare Embetet [STE] 1798Söderström, Petter 3264 Tjenande Broder [S3S] 1791Söderström, Ricard 1815 Handlande [S3S] 1772TTalcher, Gustaf Adolph 2398 Assessor [STE] 1780Tall, Johan Christopher 1808 Öfver Jägmästare [LUN] 1772Tallberg, Adam 1175 Lt. vid Artilleriet [SJA] 1763Tallberg, Fromholt 1629 Cpt. i Armén [SVA] 1766Tandefeldt, Otto Johan 3261 Cpt. vid Arméns Flotta [STA] 1791Tangel, Birger 302 Bryggare [SJA] 1756Tarras, John Fredric 3194 Handlande [S3S] 1790Tarras, Laurentius 3132 Capverde Cpt. [S3S] 1789Taube, August Wilhelm3044 Grefve Kammarherre [LUN] 1788Taube, Carl 1279 Frih. Lt. vid Gardet [ADF] *Taube, Carl Edvard 1663 Frih. Hof Junkare, - Biskop.

CNO [SVA] 1767Taube, Carl Ernst 3930 Grefve. Mj. i Armén. Cpt. vid

Drottningens Regt. [GUA] *Taube, Edvard 846 Frih. Fk. vid Spensiska Regt. [SVA] 1761Tavast, Johan Henric 4064 Öfv. RSO [LUN] 1798Tavelin, Mårten 951 Tullförvaltare, - Öfver Directeur vid

Stora Sjö Tullen [SED]* 1762Taÿlor, W. 3254 [ej noterat] [STE] 1791Tefterup, Mathias 2119 Kgl. Räntemästare [STC] 1777Tegman, Anders 2061 Präst och Magister [7DE] 1777Tengberg, Jonas 3066 Handlande [S3S] 1788Tengberg, Niclas 3068 Handlande [S3S] 1788Tenggren, Anders 663 [7DE] 1760Ternell, Anders 146 Stads Fäldtskjer i Norrköp: [STE] *Terrade, Frederico 3699 Ballet Mästare [LUN] 1796Tersmeden, Carl 911 Commendeur Cpt.,

- Amiral. C. Af S.O [STE] 1762

266

Tersmeden, Fredric 1886 Kgl. Lif Drabant, - President. Frih.[LUN] 1774

Tersmeden, L. G. 3043 Cpt. [SVA] *Tersmeden, Reinhold 1885 Kgl. Lif Drabant [LUN] 1774Tesk, Jacob Henr: 1146 Handelsman [STA] 1763Tessin, Carl Gustaf 125 Grefve Svea Riks Råd

R och C af KMO [SJA] *Tham, Gustaf 246 Assistent - Dir: vid Ost Indiska

Companiet. [S3S] 1756Tham, Sven Sebastian 861 Hof Junkare [SED]* 1761Tham, Wolrat 2775 Lt. [S3S] 1784Théel, Daniel 900 M.D. Öfver Directeur * *Theel, von Johan Anders

3644 Krämhandlare [SJA] 1795Thelning, Emanuel 3897 Artist [STA] 1797Thiele, Joachim Jacob 2514 Fabriceur [Z3G] 1781Thies, Johan Christian 3017 Hof Musicus [LUN] 1787Thingwall, L. 1955 Öfv. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Tholander, Carl 3503 Handlande [S3S] 1794Thomée, J. Christian 880 Cancilist i Justitie Revisionen

- Lagman [7DE] 1761Thoran, Adam 630 Notarie i Banken [7DE] 1760Thorbjörnsson, Johan 2293 Notarie i Kgl. Svea Hof Rätt [SED]* 1778Thorsborg, Carl 1734 [STE] 1770Thorsman, J. P. 689 Öfver Inspector i Wästerås [STE] 1760Thott, Christian 3782 Frih. Rÿttmästare vid Lif Regt.s Husarer

[LUN] 1796Thunberg, Isac 3689 Färgare [SJA] 1796Thunberg, J. Eric 2232 Notarie i Bergs Coll. [7DE] 1778Thurberg, Carl Fredric 2544 Sergeant, Tjenande Broder [STA] 1781Thuring, Christopher 3148 Sjö Cpt. [STA] 1790Thuring, Lars Niclas 2504 Öfver Tull Inspector [STA] 1781Thåström, Gustaf 3185 Krono Upbörds Commissarie [SJA] 1790Thörneström, Johan 3673 Bildhuggare [STH] 1796Thörning 1767 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan [STH] *Tideman, Christian 3177 Hof Musicus [SJA] 1790Tidmark, Johan 3819 Grosshandlare [STE] 1797Tidström, Carl 3687 Regt:s Fältskär [LUN] 1796Tiede, Johan August Andreas

4007 Theologie Candidat [GUA] 1798Tiede, Michael Henric 3968 Stads Tjenande. Tjenande Broder [GUA] 1798Tielke, Ludvig Butzow 3746 M.D. Provincal Medicus [STC] 1796Tigerstedt, Carl Magnus

3988 Cpt. vid Stackelbergska Regt. [STA] 1798

267

Tilas, Daniel 1234 Landshöfvdinge RNO [ADF] *Tilas, Gustaf Fredric 1225 Frih., Landshöfvding, RNO * *Tilas, Olof 36 Ryttmästare vid Lif Regt. [SJA] 1751Tillander, Carl 4113 Bagare [SJA] 1799Tillander, Johan Zacharias

3500 Fabriceur [SJA] 1794Tilleus, Carl Gustaf 1989 Tullförvaltare [STE] 1776Tilleus, Pehr 2419 M.D., Provinc Medicus i Gefle Län

[7DE] 1780Tillman, Lars Gabriel 1487 Kammar skrifvare i Kammar Revisionen

[SED]* 1765Tilman, Ernst W. 1459 Mj. RSO [STA] 1764Tingstadius, Lars C. 2207 M.D. [7DE] 1778Tjeder, Jacob 3032 [ej noterat] [STE] 1787Toll, Carl Fredric 2892 Mj. RSO [STA] 1786Toll, Carl Gustaf 1004 Fk. vid Östgötha Infanteri [SVA] 1762Toll, Eric Ludvig 2039 Mj. vid Norra Skåne Cavalleri,

- Öfv. RSO * *Toll, Florus 3582 Cornett vid Nÿlands Dragoner [LUN] 1795Toll, Fredric Wilhelm 1495 Mj. vid Tavastehus Regt. [7DE] 1765Tollander, Adam 2470 Beslags Betjent. Tjenande Broder [STC] 1781Tollesson, Petir 2182 Präst [7DE] 1777Tollstedt, Anders 1412 Lt. [STA] 1764Tollstedt, J. Fredric 444 Mj. i arméen [SJA] *Tollstedt, J. F. /Adelmark/

963 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1762Torbjörnsson, Lars 747 Daneman [SED]* 1761Toren 847 Regt:s Pastor vid Husarerna [SVA] 1761Torger, Nils 2360 Stads Notarie i Stockholm [STE] 1779Torken, von Jan Berndt 929 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1762Tornerhjelm, Jacob Wilhelm

3561 Lt. vid Svea Lif Garde,- Öfv. Lt. RSO [SJA] 1795

Torpadius, Carl 60 Okänt [SJA] 1752Torpadius, J. Israel 52 Borgmästare i Stockholm [SJA] 1752Torslund, A.J 1192 Contoris Skrifvare [STE] 1763Torslund, Gustaf 1105 Stads vice Ingenieur [STE] 1762Tott, Tage 2049 Frih., Landshöfvdinge. RSO * *Tottie, Anders 3631 Murmästare [SJA] 1795Tottie, Jacob 727 Handlande i Gefle [SED]* 1761Tottie, Nils 2377 Auscultant i Bergs Coll. [7DE] 1779Trache, Daniel 3178 Hof Musicus [SJA] 1790Trana, Hans Olsson 3190 Öfver Commissarie vid Danska Canal Commis-

sionen Handlande i Norrige [SJA] 1790

268

Tranberg, Michael Fredric450 Cpt. Lt. vid Admiralitetet [SJA] *

Tranchell, Carl Henric 2683 Canzlist [S3S] 1783Tranchell, Jonas 2477 Casseur, - Directeur vid Ost Indiska

Companiet [S3S] 1781Tranchell, Pehr 2744 Stÿrman [S3S] 1784Tranefelt, Jan Werner 1164 Corporal vid Drabanterna [SVA] 1763Trapp, Simon 2798 Sjö Cpt. [Z3G] *Treffenberg, Anders Leonhardt

1707 Lt. vid Artilleriet - Öfv. RSO [S3S] 1769Trefort, Fredric Ludolph

1624 Pastor i Narva [SED]* 1766Treuhorn, C. 469 Stads Mäklare [STE] 1758Treutiger, Carl Gustaf 2547 Amiralitets Cpt. [S3S] 1781Treutiger, Carl Ulric 2633 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan [STH] *Tribensie, J. Daniel 3024 Hof Musicus [LUN] 1787Triebler, Carl Davidsson

3807 Tullförvaltare [STC] 1797Troil, von Fredric Ulric 1449 Revisions Secr. [STE] 1764Troil, von Knut 3373 Öfv. Lt. RSO [STA] 1792Troil, von Uno 1887 Kgl. Hof Predikant,

- Ärke Biskop. CNO [LUN] 1774Troili, Carl 3765 Kgl. Secr. [STE] 1796Troilius, Christopher 2159 Amiralitets Lt. [S3S] 1777Troilius, Olaf 684 Notarie vid Amiralitetet öfver

R. i Carlscrona [7DE] 1760Trolitz, Carl Fredric 4181 Cpt. [NFÖ] 1799Trolius, Jacob 1930 Philosophie Candidat [7DE] *Trolle, af August Edvard

3315 Rÿttmästare. RSO, - Mj. [STA] 1792Trolle, Henric 1054 Tÿgmästare vid Flottan [SVA] 1762Trolle, Jean 495 Lt. vid Amiralitetet [SED]* 1758Trotzig, Johan 2818 Tull Inspector i Götheborg,

- Öfver Inspector [SJA] 1785Trozelius, Claes B. 1928 Theologie Doctor, Professor vid

Lunds Academi [7DE] 1775Tunderfelt 296 [ej noterat] [SJA] *Turchheim, Christian 2222 Frih. * *Tÿrvall, Carl Gustaf 2613 Spegel Fabriceur [SJA] 1782Töpffer 1053 Räntemästare [SVA] 1762Törn, Gustaf Adolph 3666 Hof Kamererare [SJA] 1796Törnbom, Olof 1877 [ej noterat] [STE] 1774Törne, von Claes 848 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1761Törne, von Michael 775 Cpt. [SJA] 1761

269

Törne, von Petter 818 Proto: Notarie i Åbo Hof Rätt [SJA] 1761Törne, von Thomas 1386 Häradshöfvding [STA] 1763Törneqvist, Gudmund 699 Revisor [STE] 1761Törner, P. 3557 Expeditions Notarie i Hall Rätten [STE] 1795Törneros, Anders 2019 Registrator i Canzilie Coll. [7DE] 1776Törnflycht, Carl Fredric

1243 Grefve, Riks Råd m.m. [ADF] *Törngren, Isaac 1586 Handlande [S3S] 1765Törngren, J. Leonhardt 2716 Assistent [S3S] 1784Törnsten, Eric 2287 Handlande [S3S] 1778Törnsten, Jonas Edvard 884 Ingenieur [SED]* 1761UUggla, Carl 85 Hof Junckare [SJA] 1753Uggla, Carl Ulric 422 Bruks Patron [SJA] 1758Uggla, Fredric 746 Bruks Patron [SED]* 1761Uggla, Jacob 952 Fk. [SED]* 1762Uggla, Sven Fredric 692 Cpt. [SED]* 1760Ugglas, af Samuel 2089 Kgl. Secr., - Excel. m.m. [LUN] 1777Uhman, Nils 1461 Assessor i Kammar Revisionen [7DE] 1764Uhman, Pehr 1439 Hof Secr. och Borgmästare i Öregrund

[LUN] *Uhr, af Johan Sebastian 1581 Slotts Mur Mästare. Öfver Directeur

[7DE] 1765Uhr, Anders 954 Bruks Patron [7DE] 1762Uhr, David 356 Bruks Patron och vice

Notarie i Bergs Coll. [SJA] 1757Uhr, Johan Joachim 3158 Fält Secr. Assessor [STA] 1790Uhrlin, Johan Gabriel 3155 Cpt. [STA] 1790Ulf, Carl Magnus 2718 Inspector vid Stora Banchuset,

Contorist Skrifvare i Banken [SJA] 1784Ulf, Gustaf Fredric 1650 Stÿrman [S3S] 1766Ulff, Carl Gottlieb 1158 Bokhandlare [ADF] *Ulfsax, Anders Magnus 1603 Cpt. vid Kronoborgs Regt. [SVA] 1766Ulfsax, Gustaf Adolph 4173 Fk. vid Arméens Flotta [LUN] 1799Ulfsparre, Eric Magnus 3322 Frih., Cpt. [STA] 1792Ulfsparre, Gustaf 784 Lif Drabant [7DE] 1761Ullholm, Jonas 2068 M.D. [7DE] 1777Ullman, Aron 4223 Handlande [S3S] 1800Ullman, Christian Gustaf

2906 Handlande [SJA] 1786Ullman, Jacob Gabriel 1504 Handlande [S3S] 1765Ullqvist, Carl Anders 1552 Vice Borgmästare [S3S] 1765Ullstedt, Henric 1102 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1762Ullsten, Sven 2012 Waktmästare, Tjenande Broder [STA] 1776

270

Ulmgren, - 1101 Auditeur vid Husarerna [SVA] 1762Ulner, Carl 3243 Lt., - Cpt. vid Amiralitetet [SJA] 1791Unbeck, Wilhelm 4265 vice Regt:s Skrifvare [MPE] 1800Uneer, Olof Christian 272 Fabriquer [SED]* 1756Unfrau, Johan Jacob 4009 Hof Rätts Notarie [SJA] 1798Unge, von Gustaf Wilhelm

1604 Lt. vid Marinen [SVA] 1766Unger, Arfvid Jacob 3267 Häradshöfvding [S3S] 1791Unger, Hans 730 Borgmästare i Halmstad [SJA] 1761Ungern, von Sternberg Mathias

2791 Frih., Lt. vid Södermanlands Regt.[STC] 1784

Ungern, von Sternberg N. G.934 Frih., Lt. [LUN] 1762

Uriot, - 2077 Hof Musicus [LUN] *Utfall, von Carl 1578 Cpt. vid Westmanlands Regt. [SIN] 1765Utfall, von Jacob Petter 2868 Handlande [S3S] 1785Utterbäck, Gustaf Adolph

3484 Factur vid Ladugårds: Bränneri [SJA] 1794Uttini, Adolph Ludvig 2803 Hof Musicus * *Uttini, Francius 1438 Kapellmästare [LUN] 1764V & WWachenfeldt, Carl Fredric

3223 Amiralitets Fk. [S3S] 1791Wachsen, Georg Henric

3822 Handlande [Z3G] 1797Wachtmeister, Axel W. 1055 Frih. Fk. vid Cronhjelms Regt. [SVA] 1762Wachtmeister, Carl Adam

587 Grefve Fk. vid Gardet– Excel. m.m. [LUN] *

Wachtmeister, Carl Axel1935 Grefve, Svea Riket: Drott: m.m. [STE] 1775

Wachtmeister, Hans 2709 Grefve. Amiral vid Örlogs Flottan.RSO [STH] *

Wacklin, Isaac 267 Contrefejare [SED]* 1756Wademan, Albrecht 2893 Mj. vid Fortif. [STA] 1786Wadenstjerna, Fredric Adolph

825 Cpt. [STE] 1761Wadenstjerna, Thomas 939 Cpt., - Öfv. Lt. RSO [STA] *Wadman, J. Ludvig 1617 Medailleur [SVA] 1766Wadsberg, Anders M. 3985 [ej noterat] [STE] 1798Wadström, Carl Berndt 2412 Directeur [SED] *Wadström, Gustaf Fredric

4018 Öfver Jägmästare [STA] 1798

271

Wadström, J. 2400 [ej noterat] [STE] 1780Waerling, Johan P. 2611 Källarmästare [STE] 1782Wagenfelt, Carl Magnus

1766 Öfv. vid Örlogsflottan. RSO [STH] *Wagenfelt, Henric Otto1950 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Wagner, - 2234 Körsnär [CAR] *Wagner, Conrad Fredric

2291 Handlande i Triest [SED]* 1778Wagner, Johan Ludvig 3479 Handlande [S3S] 1794Wahlberg, Gustaf Otto 3237 Conducteur [STA] 1791Wahlberg, Lorentz 2000 Material Bokhållare [STA] 1776Wahlberg, Olof Nils 2115 Cpt. [STA] 1777Wahlberg, Thomas 3291 Lt. vid Artilleriet [STA] 1791Wahlström, Pehr 3995 Canzlie Råd [LUN] 1798Wahrendorff, Joachim David

333 Grosshandlare [SJA] 1757Wahrendorff, Johan Fredric

3959 Grosshandlare [LUN] *Walden, von Fredric Herman

2800 Cpt. RSO [S3S] 1784Waldenström, Carl Magnus

1168 Handlande [S3S] 1763Waldenström, J. Carl 3434 M.D. [SJA] 1793Waldenström, Jöns 1418 Handlande [S3S] 1764Valerius, Johan David 4187 Hof Secr. * *Walgren, Johan 2875 [ej noterat] [STE] 1785Walheim, Johan 3238 Assessor, Lands Secr. i Tavastehus [STA] 1791Wallander, Carl 3220 Cpt. vid Östgötha Infanteri. RSO [STA] 1791Wallander, J. Eric 196 Skräddare [STE] 1756Wallemal, Johan 117 Copiist i Cansli Coll. [SJA] 1753Wallén, Isac 820 Auditeur vid Calmars Regt. [7DE] 1761Wallen, Jeremias 55 Landshöfdinge, RNO [SJA] 1752Wallen, Samuel Christian

695 Cpt. vid Fortif. - Öfv. RSO [SJA] 1760Wallenbeck, Berndt 561 Regt:s Quartermästare, RSO [SED]* 1759Wallenblad, P. Arfved 3844 Hof Predikant [S3S] 1797Wallenius, Jacob 2977 Professor [Z3G] 1787Wallenius, J. Fredric 3236 M.D. Assessor och Provinc Medicus

[STA] 1791Wallenstjerna, Carl August

1592 Lif Drabant, - Öfv. RSO OchLedamot i Krigs Coll. [SVA] 1766

Wallenstjerna, Olof 2817 Öfv., RSO * *Wallenstjerna, Ulric 3008 Lt. vid Arméens Flotta [STA] 1787

272

Wallenstrand, Anders P.3760 Lt. Mechanicus [STH] 1796Wallenstråle, Fredric Ulric

582 Registrator, - Cancillie Råd RNO [S3S] 1759Wallenstråle, Jacob Ulric

3876 Fält Kamererare [STE] 1797Wallenstråle, M. Georg 400 Lector - Biskop i Calmar RNO [S3S] 1757Wallerin, Daniel 560 Notarie vid Tull Sociteten [STE] 1759Wallin, Anders 1701 Tjenande Broder [S3S] 1769Wallin, Christian 724 M.D. [SED]* 1761Wallin, Magnus 3704 Amiralitets Lt. [STH] 1796Wallis, Johan Albrecht 3649 Sjö Cpt. [GUA] *Wallis, Johan Joachim 4034 Sjö Cpt. [GUA] *Wallis, Martin Jacob 4035 Sjö Cpt. [GUA] *Wallman, - 1636 Secr. [SVA] 1766Wallman, Adolph Fredric

2379 Lt. vid Amiralitetet, - Cpt. [S3S] 1780Wallman, Johan Christian

4240 Inspector [NFÖ] 1800Wallqvist, Olof 2468 Kgl. Hof Predikant, - Theologie Doctor. Biskop.

Ledamot af NO [LUN] 1781Walten, Hampus Jöns 3624 Handlande [S3S] 1795Walter, Frans 842 Supercargeur [S3S] 1761Walter, Thomas 1900 Musik Compositeur vid Danska Hofvet

[LUN] 1775Valtingson, Anders 350 Inspector [STE] 1757Valtingson, Bengt Adrian

688 Cancellist [STE] 1760Valtingson, C. G. /Adlerstam/

1066 Assessor [S3S] 1762Valtingson, M. /Adlerstam/

565 Assessor [STE] 1759Valtingsson, U. M. 548 Assistent [S3S] 1759Valtingsson, Ulric Martin

1562 Supercargeur [SED]* 1765Wankif, Carl Gustaf 698 Contors Skrifvare i Stats Contoret,

- Stads Kamererare i Stockholm [7DE] 1760Wankif, Johan 1268 Häradshöfvding [ADF] *Wannock, Johan 1335 Beridare vid Kgl. Stallet [ADF] *Wanström, Daniel 2982 Hof Tapetserare [SJA] 1787Warberg, Petter Johan 3417 [ej noterat] [STE] 1793Wardius, Carl Henric 3902 Chirurg [STH] 1797Waselius, Isaac 262 Fabriquer [SED]* 1756Wasenholtz, Daniel 370 Cancellist i K. Cancellie Colleg. [SED]* 1757Wattrang, Jacob G. 1277 Hof Stallmästare [ADF] *

273

Wear, Wilhelm Robert 3775 [ej noterat] [STE] 1796Wedderkoop, M. 134 Hof Marsalk Öfver Kammar Herre

RNO [SJA] *Wedenberg, Adolph Fredric

2589 M.D. [SJA] 1782Weduvar, Baltzar 145 Cpt. vid Fortif. - Öfv. RSO [UTL] *Weell, Peder 1027 Handlande [S3S] 1762Wefver, J. 445 Kammarskrifvare [SJA] *Wegelin, Johan 3766 Bruks Patron, - Commercie Råd.

RWO [SJA] 1796Vegesack, E. E. G 2491 [ej noterat] [LUN] *Vegesack, von 2071 Frih., Öfver Castellet vid Nummer Lotteriet

* *Weideman, Olof Elias 1739 Kom: Råds. RNO, - President m.m.

[STE] 1770Weidenhjelm, Carl 765 Fk. vid Calmar Regt. [7DE] 1761Weidenhjelm, Lars Ernst

996 Adjutant vid Gardet [SVA] 1762Wein, von Abraham Hovert

1735 Handlande i Haag [SED]* 1770Weinberg, Carl W. 4083 Handlande [S3S] 1799Weinberg, Justus Fredric

3377 Fk., - Mj. vid Artilleriet [S3S] 1793Weit, Samuel 1736 Directeur [SED]* 1770Wellander, Johan 1620 Vice Häradshöfvding,

- Rådman i Stockholm [SJA] 1766Welling, von 1057 Candidat vid Greifswald [SVA] 1762Welshuysen, Petter 116 Handlande i Dantzig [SJA] 1753Weltzin, Christian Petter

1655 Canzlist i Kgl. Canzliet [SED]* 1767Wemerstedt, Gustaf 1793 Mj., - General Mj. RSO. Frih. [SVA] 1771Venator, Johan Georg 4206 Handlande [Z3G] 1800Wengren, Charles 4243 Handlande [S3S] 1800Vennberg, Mathias Olof

1595 Vice Notarie [STE] 1766Wennerholm, Petter 4123 Handlande [S3S] 1799Wennerqvist, J. Petter 280 Grosshandlare [SED]* 1756Wennerstedt, Wilhelm 1441 Frih. Lt. vid Gardet [SVA] 1764Wennerstedt, Wilhelm 1933 [ej noterat] [LUN] 1775Wennersten, Carl C. 3338 Lt. [S3S] 1792Wennerstjerna, Mathias2026 Lt. vid Artilleriet [S3S] 1776Wennerstjerna, P. G. 1213 Banco Commissarie [STE] 1763Wennerström, Sven 3529 Tjenande Broder [S3S] 1794Wennman, Carl Henric2567 Province Medicus [STA] 1782

274

Wennström, J. M. 2910 Commercie Råd [STE] 1786Werdeman, Fredric 1218 Grosshandlare [SED]* 1763Werkelin, J. Fredric 2676 [ej noterat] [STE] *Wernander, Sven 466 Skepps Clarerare [SED]* 1758Werner, Lorents Gabriel

3635 Regt:s Fältskär [STH] 1795Werngren, Johan Henric

3837 Oboist vid Kgl. Svea Lif Garde [LUN] 1797Wernich, Georg Adolph

3263 Conrector [Z3G] 1791Wernstedt, - 1109 Adjutant Vid Lif Regt:s Cavalleri [SVA] 1762Werstergren, Carl 3069 Tjenande Broder [S3S] 1788Werthen, Carl Anton 3122 Acteur [Z3G] 1789Wertmuller, Gustaf Henric

2505 Cpt. [STA] 1781Wessborg, Johan Petter 3253 Landmätare [S3S] 1791Wessman, Erhard 995 Auditeur vid Lif Dragonerna [SVA] 1762Wessman, J. Jacob 2928 Cpt. RSO [STA] 1786Wessman, Johan 3546 Kard Fabriqeur [STE] 1795Wessman, Johan Fredric

3759 Källarmästare [STH] 1796Wesström, Jonas 2689 Portrait Målare [STC] 1783Westbeck, J.F 210 Bokhållare [STE] 1756Westberg, Anders 903 Directeur och Handlande [SED]* 1762Westberg, Georg 2129 Präst [7DE] 1777Westberg, Johan Petter 3262 Under Officer, Tjenande Broder [STA] 1791Westberg, Johan Petter 3352 Målare [SJA] 1792Weste, Jacob Wilhelm 4238 Leutenant och Beridare [NFÖ] 1800Weste, Johan 551 Directeur [S3S] 1759Westeberg, J. Gustaf 3308 Handlande [S3S] 1792Westell, Gerhard Johan 3455 Notarie [SJA] 1794Wester, Christian 4146 Sergeant. Tjenande Broder [STA] 1799Westerberg, Adolph Fredric

1895 Grosshandlare i Stockholm [SED]* 1775Westerberg, Anders Nichlas

2356 Notarie i Kgl. Svea Hof Rätt [SED] 1779Westerberg, Gustaf 1894 Grosshandlare i Stockholm [SED]* 1775Westerberg, Lorents Petter

275 Handelsman [SED]* 1756Westerberg, M. 541 Handlande [SED]* 1759Westerberg, Nils Magnus

1511 Spegel Fabriceur [7DE] 1765Westerberg, Petter J. 163 Betjenande [S3S] 1755Westerdahl, Georg 3654 Amiralitets Auditeur och

Kämners Pråfes [STH] 1796

275

Westerhoff, Petter 118 Kgl. Secr. [SJA] 1753Westerling, Nils 2601 Tjenande Broder [S3S] 1782Westerling, Olof 1034 Handlande [S3S] 1762Westerman, Anders 179 Järn Krämare [STE] 1755Westerman, Anders 1606 [ej noterat] [STE] 1766Westerman, Johan 309 Notarie i Commercie Coll. [SJA] 1756Westerström, Pehr 3638 Kamererare i Krigs Coll. [SJA] 1795Westfelt, Eric Johan 792 Notarie i Hof Rätten [7DE] 1761Westman, Abraham L:son

3050 Handelsman och Brÿggare [CAR] *Westman, Johan Benjamin

1645 Expeditions Secr. [7DE] 1769Westman, L:son Jacob 2860 Bro Inspector [STE] *Westman, L:son Lorents

2749 [ej noterat] [STE] 1784Westman, Olof 2430 Lector, - Theologie Doctor. Dom Prost

[S3S] 1780Westman, Olof B. 440 Lands Secr. i Stockholm [SJA] 1758Westphal, Anders 932 Medic, Professor i Greifswald [SVA] 1762Westphal, E. C. 1127 Archivarie och Läns Secr. [GUA] 1762Westphal, Reinhold 1201 Handelsman [SVA] 1763Westrell, David Fredric 2466 [ej noterat] [STE] 1781Westrell, Pehr 411 Assistent och Murmästare [STE] 1757Westring, Carl Fredric 3146 Fk. Capverde Cpt. [S3S] 1790Westring, Niclas 3535 Snickare [SJA] 1795Wetterberg, Abraham 3251 Lector [S3S] 1791Wetterblad, Fredric 542 Handlande [SED] 1759Wetterblom, G. E. 3947 Handlande [STE] 1798Wettercrona, Elias 2044 Hof Rätts Råd [STC] 1777Wetterling, Jacob D. 3266 Handlande [S3S] 1791Wetterling, J. Danielsson

1541 Handlande [S3S] 1765Wetterstedt, af Eric 4296 Landshöfvdinge. CNO,

- President. Frih. * *Wettersten, Jacob 2960 Krono Inspector [S3S] 1786Wettman, J. Herman 2795 Handlande [STC] 1784Wettring, Elias 797 Hof Rätts Råd [STE] 1761Wewetzer, J. C. 3993 Handlande [S3S] 1798Wewetzer, J. Georg Martin

3168 Medicine Candidat [Z3G] 1790Wewetzer, J. Philip 3576 Predikant [Z3G] 1795Weÿlandt, Johan H. 2591 Stads Mäklare [STE] 1782Wiberg, Carl 2309 Krämhandlare [STE] 1779Wibom, Samuel Fredric

2582 Kgl. Hof Predikant [7DE] 1782

276

Wickard, Gustaf 3983 Byggmästare [SJA] 1798Wickell, Samuel 3280 Regt:s Pastor vid Götha Garde [STE] 1791Vicken, von Henric 1643 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1766Vicken, von Johan Evert

1355 Mj. vid Kronobergs Regt. RSO [ADF] *Wickenberg, - 293 [ej noterat] [SJA] *Wickman, Carl J. 291 Medallieur i Banken [SJA] *Wickman, Casper 4282 Prost och Kÿrkoherde på Åland [NFÖ] 1800Wickstén, Johan 391 Kgl. Secr. [SED]* 1757Widberg, Ambrosius 1787 Råd- och Handelsman i Philipstad

[7DE] 1769Widbom, Storkar E. 1206 Kammar Skrifvare [SED]* 1763Widell, Alexander 2686 Studerande [STC] 1783Widell, Christian Ludvig

2111 Post Directeur [STC] 1777Widén, Anders 1821 [ej noterat] [STE] 1772Widerberg, Anders 3176 Premier Acteur vid Kgl. Theatern [SJA] 1790Widergren, Carl Fredric

2311 Borgmästare. Juris Doctor,- Lagman. RNO [STC] 1779

Widerstad, Jon 3335 Ur Fabriceur [STE] 1792Widman, Fredrik 255 Kammar förvaltare [SED]* 1756Widman, Petter 1114 Gulddragare [SED]* 1762Widman, Sven 3128 Kammarskrifvare i Krigs Coll. [SJA] 1789Widmark, Michael 2495 [ej noterat] [STE] 1781Wiechmann, Jacob Bernhard

3736 Handels Bokhållare [Z3G] 1796Wier, Carl Johan 230 Ryttmästare och Bryggare [STE] 1756Vierov, Michael 3086 Lt. vid Fortif. [Z3G] 1788Wigelstjerna, C. 1574 [ej noterat] [STE] 1765Wigelstjerna, J. Adolph 4144 Cornett vid Södra Skånska Cavalleriet

[STC] 1799Wigert, Gustaf 1908 Handlande [SED]* 1775Wiggman, Anders 226 Borgmästare i Calmar [SJA] 1756Wigius, Samuel Jacob 3922 Notarie i Commercie Coll. [STE] 1797Wikbom, Hans Fredric 2755 Hof Musicus [SJA] 1784Wikman, Olof 3154 Prost. Kÿrkoherde [STA] 1790Wikström, Olofsson C. G.

4199 Capvarde Cpt. [STE] 1800Wilhelmi, Carl Anders 3939 Handlande [Z3G] 1798Wilhelmi, Frans 2981 Gulddragare [SJA] 1787Wilhelmi, Georg Philip3444 Magistrats Secr. [Z3G] 1794Wilhelmi, J. Fabian Jacob

1379 Handlande [Z3G] 1763

277

Wilhelmi, Tobias 1202 Handelsman [SVA] 1763Willamov, Gregorius 4194 Secr. vid Rÿska Legationen [NFÖ] 1800Willdt, Johan Fredric 3047 [ej noterat] [STE] *Willebrand, von, Adolph

3686 Lagman [LUN] 1796Willebrandt, Carl J. 1521 Cpt., RSO [STA] 1765William, Lorent Henric4041 Kammarförvaltare i Commercie Coll.

[SJA] 1798Williams, Henric Wilhelm

2897 Dansk Justitie Råd [CAR] *Williamson, Alexander 148 Handlande [UTL] *Williamson, W. 405 Handlande [S3S] 1757Willing, Eric 479 Inspector [STE] 1758Willkom, J. Otto 914 Juvelerare [CAR] *Willkommen, Ernst E. 2062 Juvelerare [CAR] *Winberg, Charles 3001 Handlande [S3S] 1787Winblad, Adolph Fredric

2011 Lt. vid Fortif., - Öfv. RNO [STA] 1776Winckler, Johan Michael

3712 Hof Rätts Auscultant [STH] 1796Winckler, Johan Michael

4011 Hof Rätts Notarie [SJA] *Winckler, Theodor C. 1952 Bruks Patron [STH] *Windrufva, Peter 578 Kamererare i Krigs Coll. [STE] 1759Wingård, Johan 1828 Kgl. Hof Predikant, - Biskop.

CNO [SED]* 1773Winklerfeldt, af Jean 3241 Lt. [S3S] 1791Winter, Abraham 3304 Canzlist i Inrikes Expeditionen [STA] 1792Winter, Claus 1028 Handlande [S3S] 1762Wirell, Claes Lagerstråle

57 Stads Comissarie [SJA] 1752Wirell, Claes Petter 2201 Kgl. Lif Drabant [LUN] 1778Wirell, Gustaf Reinhold

2827 Kamererare i Stockholm StadsBrandförsäkrings Contoir [STE] 1785

Wirgander, Jonas 1056 Fält Bokhållare [SVA] 1762Wirgin, Arvid Bernhard

283 Assessor [SED]* 1756Virgin, Christian Ludvig

780 Lt. vid Amiralitetet [7DE] 1761Virgin, Claes 3343 Cpt. [S3S] 1792Wirth, Joseph Frans 2605 Hof Musicus [SJA] 1782Wisell, Anders 1103 Notarie [STE] 1762Wising, Carl Petter 3107 [ej noterat] [SJA] 1789

278

Wistrand, Anders 4057 Ombudsman vid Danviks Hospital[STE] 1798

Witfoth, Gustaf Adolf 635 Hof Secr. [SED]* 1760Witt, Gottfried 2821 Sjö Cpt. [S3S] 1785Witt, Johan Martin 2797 Sjö Cpt. [Z3G] 1784Witte, Hans Daniel 2535 Extra Ordinaer Canzlist i Stor Canzliet

[STC] 1781Wittenberg, Petter 896 Tjenande [SVA] 1761Wittsol, Gustaf 48 [ej noterat] [SJA] 1752Wodack, Herman Fredric

2386 Kammartjenare, Tjenande Broder [STC] 1780Vogel, Gustaf 926 Lt. vid Artilleriet [SVA] 1762Vogel, Gustaf 1660 Lt. [STA] 1767Vogelsang, Otto 1024 Lt. vid Gardet [SVA] 1762Wohlfart, Berndt 1035 Handlande [S3S] 1762Wohlfart, Cornelius 2630 Handlande [S3S] 1782Wohlfart, Jacob 2616 Handlande [S3S] 1782Wohlfart, Johan 2528 Handlande [S3S] 1781Wohlfart, Lars 2681 Handlande [S3S] 1783Wohlfett, - 927 Lt. vid ÖstGötha Cavalleri [SVA] 1762Voigtländer, Jacob 2040 Rÿttmästare vid Husarerna,

- Öfv. Lt. RSO * *Woij, Daniel 1197 Portrait Målare [SVA] 1763Woijlke, W. Niklas 544 Lt. vid Amiralitetet [SJA] 1759Wolin, Henric A. 2639 Amiralitets Mj. [STH] *Wollfrad, H. Julius 1079 Mj. RSO [STA] 1762Wollin, Lars 1959 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan. RSO [STH] *Woltemat, Ulric 1393 Doctor. Hof Predikant [SVA] 1763Wolter, Fredric Adolph 2650 Revisor [STH] *Von der Hagen, Carl Henric

1422 Assistent [STE] 1764Wong, Israel 649 Revisor vid Tull; - Tullförvaltare [7DE] 1760Vorwerik, Ehreneich C.3325 Mäklare [Z3G] 1792Woschitka, Fransiscus 471 Kammar Musicer [SJA] 1758Wrangel, Adam Johan 2634 Öfv. Lt. vid Örlogs Flottan [STH] *Wrangel, Adolph 2752 Frih., Fk. vid Arméens Flotta [7DE] 1784Wrangel, Anton J. 1278 Grefve. Commendeur Cpt.

- Amiral Excel. m.m. [ADF] *Wrangel, Carl Adam 2168 Kammarherre,

- Landshöfvdinge. CNO [STC] 1777Wrangel, Carl Gustaf 1320 Frih. Kammarherre. RSO [ADF] *Wrangel, Fredric Ulric 1258 Frih. Öfv. vid Södra Skåningar.

RSO [ADF] *Wrangel, Gustaf 1156 Frih. Öfv. RSO

- General Lt. m.m. [SVA] 1763

279

Wrangel, Henning R. 2116 Frih., Mj. RSO [STC] 1777Wrangel, J. U. 1966 Mj. vid Konungens Regt. RSO [STH] *Wrangel, Johan Gustaf 1089 Mj. [STA] 1762Wrangel, Johan Reinhold

1247 Grefve, Öfv. Lt. RSO [ADF] *Wrangel, Otto Fredric 2110 Frih., Lt. vid Södra Skåne Cavalleri,

- Mj. [STC] 1777Wrangel, Otto Reinhold

1259 Frih. Öfv. RSO [ADF] *Wrangel, von Brehmer, W. W.

4074 Frih. Cpt. vid Kronobergs Regt. [STC] 1799Wred, Eric 2594 Handels Fiscal [S3S] 1782Wrede, Fabian 15 Frih., Svea Rikes Råd, RSO [SJA] 1745Wrede, Otto 2992 Frih. General Mj. RSO [STE] 1787Wrede, Sparre Axel Ericsson

1 Grefve, Öfv. RSO [SJA] 1731Wretlind, J. Gustaf 2069 Kÿrkoherde i Dalarna [7DE] 1777Wright, Henric Wilhelm

2244 Slottmästare och Cornett [LUN] 1778Wulff, Fredric 3949 Handlande [STC] 1798Wulff, P. 1529 [ej noterat] [STE] 1765Wulffcrona, Magnus Fredric

3953 Cornett vid Norra Skåne Cavalleri[STC] 1798Wulfvensten, Håkan 2372 Trädgårdsmästare, Tjenande Broder

[STC] 1779Wullf, Gustaf 3809 Cpt. vid Nerikes och Wermlands Regt.

[STC] 1797Vult, von Stejern, Otto R.

886 Rÿttmästare vid Södra Skåne Cavalleri[SVA] 1761

Wult, von Steyern 295 [ej noterat] [SJA] *Wunsch, Adam 2215 Öfv. Lt. RSO [STA] 1778Wärner, Daniel 4039 Capvarde Cpt. [STE] 1798Völschow, C. Mathias 1693 Cornett [STE] 1768YYhlen, von Justin 953 Mj. [7DE] 1762Ÿhman, Johan 3391 Krigs Fiscal [SJA] 1793Young, Jonas 3197 Capvard Cpt. [S3S] 1790Ÿsedom, von Carl Christian

1353 Kammarherre [ADF] *Ysedom, von Carl Fredric G.

2663 Land Fogde på Rÿgen [GUA] 1783Ÿsedom, von Gottlieb Samuel

4109 Possessionat [GUA] 1799

280

Ytterbom, E. 3406 [ej noterat] [STE] 1793Ÿtterdahl, J. Fredric 3309 Karduans Makare [SJA] 1792Yxkull, von Carl Otto 421 Cpt. Vid Lif Regt.s Dragoner [SJA] 1758ZZaar, Henric Christian 4174 Kammarskrifvare i Kammar Coll. [LUN] 1799Zaar, J. Gottfried 3004 Cantor [S3S] 1787Zaar, Johan Gottfried 3797 Musicus [LUN] *Zachau, Daniel 2458 Öfv. Lt. vid Örlogsflottan. RSO [STH] *Zachoun, Paul Gerhard 1240 [ej noterat] [ADF] *Zander, David 1978 Musicus [LUN] 1776Zander, J. Didric 414 Capellist [STE] 1757Zander, Philip 1378 Handlande [Z3G] 1763Zarent, Johan Carl 1287 Secr. i Amiralitets Collegi [ADF] *Zedritz, Henric 1068 Bergs Fiscal [SED]* 1762Zehlerman, Magnus 193 Notarius Publikus [SJA] 1756Zelander, Pär 2831 Bokhållare i Järnvågen [SJA] 1785Zell, Gotthard Fredric 3306 Handlande [S3S] 1792Zellbell, Fredric 473 Capellmästare [STE] 1758Zelling, Adamson, Daniel

200 Handlande [STE] 1756Zelling, Carl Magnus 1428 Grosshandlare [SED]* 1764Zelling, M. M. 178 Källar Mästare [STE] 1755Zelow, Christian Georg 3145 Rÿttmästare [S3S] 1790Zerneke, Daniel Gottlieb

4072 Handlande [S3S] 1799Zethraus, Jacob 4012 Grosshandlare [SJA] 1798Zethreeus, Olof Johan 3966 Grosshandlare [STE] 1798Zettersten, Eric 1479 Grosshandlare [7DE] 1765Zibet, Ebbe Ludvig 2193 Hand Secr. hos Hertigen af Östergöthland,

- Commercie Råd [SVA] *Zidén, Henric 2673 Cornett [STE] 1783Ziebeth, Christopher B.

1658 Stats Secr. CNO [STE] 1767Ziegler, von Albrecht A.

928 Lt. vid Lif Regt.s Cavalleri [SVA] 1762Ziervogel, Fredric 187 Hof Apothekare [STE] 1756Ziervogel, Samuel Fredric

3469 Notarie, - Rådman i Stockholm [SJA] 1794Zietz, Berndt H. 3850 Handlande [S3S] 1797Zimmerberg, C. 1775 [ej noterat] [STE] 1771Zimmerman, Carl Fredric

4048 Snickare. Tjenande Broder [STC] 1798Zimmerman, Nils 3120 Fält Kamererare [S3S] 1789Zornov, J. Gottlieb 2901 Capvarde Cpt. [Z3G] 1786

281

Zöge, von Manteufel Otto J.1329 Öfv. Minister. RSO,

- General Lt. CSO [ADF] *ÅÅberg, Adolph Fredric 4284 Hof Rätts Fiscal [NFÖ] 1800Åberg, Niclas 3680 Handlande [STH] 1796Åberg, Petter Andersson

4285 Handlande [S3S] 1800Åberg, Sven 1911 Tjenande Broder [S3S] 1775Åberg, T. 2704 Fält Prost [STH] *Åbergsson, G. Fredric 3962 Acteur [SJA] 1798Åhlbotten, P. A. 4071 Consistorie Notarie [S3S] 1799Åhlgren, Johan 4162 Kamererare i Assistencen [STE] 1799Åhlström, Olof 2310 Revisor i Krigs Coll.,

- Krigs Råd. RNO [STE] 1779Åhman, Anders 234 Slotts Bokhållare [STE] 1756Åhman, Hans Jacob 3245 [ej noterat] [STE] 1791Åhman, Johan 1622 [ej noterat] [STE] 1766Åhman, Nils 964 M.D. [SVA] 1762Åhström, Anders 1714 [ej noterat] [STE] 1769Åker, Johan 2052 Kammarskrifvare vid Land Tullen [SJA] 1777Åkerblad, J. Petter 3419 Wigtualie Handlare [STE] 1793Åkerhjelm, Gustaf Fredric

4115 Lt. vid Lätta Dragonerna [LUN] 1799Åkerhjelm, Samuel 1432 Frih., Mj. vid Wästgötha Cavallerie.

RSO [7DE] 1764Åkerman, C. Henric 2680 Handlande [S3S] 1783Åman, Carl Ulric 2883 Extra Ordinaer i Banken [SJA] 1786Åström, Anders 4167 Källarmästare [SJA] 1799Åström, Carl Johan 4253 Regt:s Commissarie [STA] 1800Åström, Johan 4087 Philosophie Magister [SJA] 1799Ädelcrantz, Emanuel 1637 Hof Rätts Råd i Götha Hof Rätt [SED]* 1766ÖÖberg, Gustaf Henric 3318 Waktmästare. Tjenande Broder [STA] 1792Öberg, Johan 1116 Svänsk Consul [SED]* 1762Öhrman, Lorentz 2420 Handlande, - Bruks Patron [SED] 1780Öhrn, Anders Johan 3867 Fabriqeur [STH] 1797Öhrn, Carl 1738 [ej noterat] [STE] 1770Öhrström, Gustaf 1868 I tjenst hos Hans Kgl. Majestät,

Hertigen af Södermanland [LUN] 1774Öhrström, Johan 1207 Canzlist i Canzilie Coll. [SED]* 1763Öhrström, Sebastian Herman

1867 Fältskär hos Hans Kgl. Majestät,Hertigen af Södermanland [LUN] 1774

282

Öhrvall, Bengt 575 Can: Restor [S3S] 1759Öllchen, von V. 173 Handlande [S3S] 1755Öman Adolph 3392 Fält Revisor [SJA] 1793Öman, Pehr 2487 Organist [STC] 1781Örbom, Carl Gustaf 3409 Regt:s Pastor [SJA] 1793Örbom, Carl Johan 3533 Advocat Fiscal i Svea Hof Rätt,

- Justitie Råd. CNO [SJA] 1795Örn, Gustafsson, J. 218 Bokhållare i Stånds Cansli [STE] 1756Örn, Johan 149 Stads Chirurg [STE] *Örn, Samuel 147 Hof Förgyllare [STE] *Örnberg, O. F. 2285 [ej noterat] [STE] 1778Örnflycht, - 1094 Lt. Vid Uplands Regt. [SVA] 1762Örnhjelm, Eric Johan 3161 Fk. vid Arméns Flotta [STA] 1790Örnskjöld, Per Abraham

77 Secr. i Bergs Coll. [SJA] 1753Östedt, Carl Fredric 1976 Juvelerare [STE] 1776Österberg, Måns 4203 Murmästare [STC] 1800Österman, Petter Jonas 2255 [ej noterat] [STE] 1778Östling, Eric 1531 Philosophie Magister [7DE] 1765Östman, Jean Theodor 150 Stads Chirurg vid Lassarettet [STE] *Östring, Joanson, A.

172 Lärft Krämare [STE] 1755[ej noterat] (!) 2016 [ej noterat] [STE] 1776

283

Ugglan, Minervaserien:1 Bengt Forkman: Och det blev ljus. Hur MAX-lab kom till, växte

upp och blev stor (2001)2 Håkan Håkansson: Seeing the Word. John Dee and Renaissance

Occultism (2001)3 Fernando Flores: Mellan åsikt och vittnesbörd. Amerika och

Västerlandets arkaiska rötter (2001)4 Monica Libell: Morality Beyond Humanity. Shopenhauer, Grysa-

nowski, and Schweitzer on Animal Ethics (2001)5 Virvlande visioner: Fysiken i Lund under det senare 1900-talet.

Red. Hans Ryde. (2002)6 Andreas Önnerfors: Svenska Pommern. Kulturmöten och identifi-

kation 1720-1815 (2003)7 Charlotte Christensen-Nugues: Och de skall vara ett hjärta.

Konsensusdoktrinen i medeltida kanonisk rätt (2003)8 Carl Magnus Pålsson: Ombyggnad pågår. Lunds tekniska högskola

och ingenjörsrollens förändring (2003)9 Fernando Flores Morador: Från Rudbeck till Mandelbrot. Identifi-

kation, imitation och komparation i nutidsvetenskap (2004)10 J.F.C. Danneskiold-Samsøe: Muses and Patrons. Cualtures of

Natural Philosophy in Seventeenth-Century Scandinavia (2004)11 Anna Tunlid: Ärftlighetsforskningens gränser. Individer och

institutioner i framväxten av svensk genetik (2004)