Narkotika finns där din tonåring finns

2 3

Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika.

I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm

har 24 procent av ungdomarna i andra klass i gymnasiet testat nar-

kotika. Bland de som inte har provat narkotika, uppger 48 procent

att de haft möjlighet.

De nya siffrorna är höga.

Ju fler som testar narkotika desto fler riskerar att börja använda

narkotika regelbundet. Det innebär också att fler riskerar att hamna

i ett missbruk.

Narkotika är relativt sett billigt att köpa. Av de ungdomar som

har provat narkotika har flertalet blivit erbjudna av en kompis eller

en kompis kompis, på fester, klubbar, discon eller andra ställen där

ungdomar rör sig. Däremot är det få ungdomar som köper av helt

okända människor. De som säljer narkotika gör det för att finansiera

sitt eget missbruk eller för att tjäna extra pengar. Ofta är de som

säljer, på väg in i ett allvarligt missbruk.

Tillgången på narkotika är mycket god i Europa och i resten av

världen. Dessutom har ungdomar från många europeiska länder

en mycket liberal syn på narkotika. En del ungdomar får ”chansen”

att prova narkotika på språkresa eller på andra resor utan föräldrar.

Du kan som förälder inte skydda ditt barn helt från narkotika. Det

viktiga är att din tonåring har ett eget motstånd till narkotika. Det

motståndet kan du som förälder hjälpa din tonåring att bygga upp.

Narkotikan finns överallt

Personerna på bilderna har ingen koppling till texten i broschyren.

4 5

Du som är tonårsförälder idag var ung på 70-talet. Afghanpälsar,

haschpipor och flowerpower präglade den tiden. Då var hasch och

marijuana de vanligaste ungdomsdrogerna. Många som idag är

tonårsföräldrar hade kamrater som försvann in i haschdimmorna

och aldrig återvände.

Idag är hasch och marijuana fortfarande de vanligaste drogerna

bland ungdomar i Stockholm. En stor skillnad är dock att både

hasch och marijuana nu är tre till fyra gånger starkare jämfört med

på 60–70 talet. Det innebär ökade risker för dagens unga.

Precis som då söker sig dagens tonåringar fram och testar. Särskilt

sina föräldrars gränser. Kamraterna blir viktigare. Kamraterna blir

gruppen där tonåringen prövar sig fram i sin nya roll som halvvuxen.

Det kan vara svårt att själv agera när barnet tar avstånd och

ibland beter sig som om mamma och pappa var de mest hatade

personerna i världen, för att i nästa stund vara de mest underbara

föräldrarna man kan tänka sig. Upp och ner. Så är tonårstiden. Som

förälder ska du bara finnas där. Stödja, kolla och sätta gränser.

Ett bra sätt att försöka förstå vad som händer i din tonårings liv

är att ha koll på vad som händer i ungdomskulturen och hålla kon-

takt med andra föräldrar, gärna föräldrarna till din tonårings kam-

rater. Då får du en bredare bild av vad som händer. Tillsammans får

ni också kraft att sätta gränser och påverka de normer som gäller

i gruppen.

Förändringens tid

6 7

Få föräldrar går och misstänker sitt barn för att använda

narkotika. Tyvärr är det också så att det ofta är de närmaste som sist

upptäcker att barnet använder droger. Därför kan det vara en fördel

att tala om droger även om misstankarna saknas. Men se till att ta

upp ämnet vid ett naturligt tillfälle. Försök utgå ifrån ditt eget

intresse och glöm den förmanande föräldrarollen. Lyssna på din

tonåring.

Har några kompisar provat? Har tonåringen sett några som an-

vänder eller själv blivit erbjuden? Prata om de olika drogerna och

om tonåringens syn på riskerna med att prova. Räkna inte med

några sensationella avslöjanden. I den här åldern är ofta lojaliteten

till kamratgruppen starkare än till föräldrarna.

Berätta vad du själv vet och gärna om dina egna erfarenheter

utan överdrifter. Var tydlig med din egen ståndpunkt och konkret

i det du säger. Berätta till exempel om att det är förbjudet att använda

narkotika och om konsekvenserna med att hamna i brottsregistret.

Du kan tala om att droger påverkar hjärnan och psyket och påminna

om att en vanlig biverkning av narkotika är de olyckor som inträffar

när man tappar kontrollen över sig själv.

Även om din tonåring verkar måttligt intresserad och dina åsikter

blir avfärdade, kan du vara säker på att orden ändå fastnar. Tonåringen

behöver sina föräldrars stöd mer än någonsin och de vill ha det stödet.

Du är trots allt en av de allra viktigaste personerna i ditt barns liv.

Tala med ditt barn

8 9

Bli inte förvånad om du möts av några av dessa argument i en

diskussion med ditt barn. Argumenten sprids, ofta via Internet,

av dem som vill avkriminalisera innehav av narkotika för eget bruk

eller som vill släppa narkotikan helt fri.

Narkotika är inte farligare än alkohol och tobak.

Att alkohol och tobak dödar så många människor är inte ett argu-

ment för att släppa narkotikan fri, utan tvärtom. Anledningen till

att så många dör av alkohol och tobak är att de redan är legala droger

och att de därför används av så många människor. Tobaksrökning

beräknas ta livet av ungefär 8 000 människor per år och ungefär

7 000 dör av alkohol, bara i Sverige.

Man provar för att det är förbjudet och spännande.

Förbud har en avhållande effekt. Att man kan bli gripen av polis,

tagen till förhör och straffas innebär att både ungdomar och vuxna

tänker sig för både en och två gånger innan de köper och använder

en illegal drog. Preparat som är lagliga och som är lätta att få tag i

används och missbrukas mer. Alkohol och tobak är sådana exempel.

Låt dem som vill droga ner sig.

Droger skadar inte bara enskilda personer. Missbruket påverkar

i högsta grad omgivningen genom att till exempel barn till miss-

brukare och deras partners drabbas. Genom att samhällets totala

resurser måste användas till att vårda och behandla missbruket,

drabbas vi alla.

Några vanliga argument

den kortslutning av hjärnans signalsubstanser som äger rum.

Om man använder amfetamin under en längre tid behövs allt större

doser för att man ska uppleva samma effekter som tidigare. Miss-

bruket leder alltså till ökad tolerans och beroende.

Heroin

På senare år har brunt heroin introducerats i Sverige. Det bruna

heroinet brukar rökas istället för att injiceras som man gör med det

vita. De som använder ”rökheroin” tror ibland att det inte är lika

riskfyllt som om de injicerade, men man blir lika beroende av det.

Alla opiater ger mycket snabbt ökad tolerans och abstinensen är

både lång och plågsam. Kroppen kräver bara inom några veckor

en allt högre dos för att åstadkomma samma effekt som tidigare.

Opiater är alltså starkt beroendeframkallande.

Ecstasy

Ecstasy säljs som små, vita eller färgglada, tabletter. Ibland präglade

med motiv som till exempel ett äpple, smile-ansikte, klöverblad eller

dollartecken. Ecstasy förekommer också i kapslar. Sömnlöshet,

ångest, depressioner, synstörningar, svettningar, ”darr” och kramp

i käken är exempel på komplikationer. Till detta ska läggas att ecstasy

stänger av kroppens ”termostat”. Man svettas inte även om tempera-

turen i kroppen blir högre, vilket kan leda till kollaps och värmeslag.

GHB

I Stockholm förekommer ghb ännu sparsamt. ghb ger ett rus som

liknas vid alkoholrus. Det illegalt tillverkade ghb, har ofta stickande

lukt och en smak som påminner om rengöringsmedel. I stor dos

och framförallt i blandning med andra droger som till exempel

alkohol, tillstöter biverkningar som illamående, kräkningar, allvar-

liga andningsbesvär, krampanfall och koma. Dödsfall har rappor-

terats. Medlet är klassat som narkotika vilket innebär att all icke-

medicinsk befattning med ghb är straffbar.

De vanligaste drogerna

Hasch och marijuana

Cannabis, som är samlingsnamnet på hasch och marijuana, påverkar

hjärnan och psyket. Vid haschrökning lagras det aktiva ämnet thc

i fettcellerna framförallt i hjärnan, lungorna och i levern och bryts

långsamt ner. Den som röker hasch får rödsprängda ögon, blicken

blir glansig under ruset. Efteråt blir blicken istället matt och trött.

Haschrökaren blir ofta törstig eftersom slemhinnorna blir torra och

irriterade.

Effekterna av drogen kan leda till obehagliga fantasier, ångest

och en känsla av hot. Efter längre tids haschmissbruk kan inlärnings-

förmågan, minne och koncentration försämras. De medicinska

skadorna är uppenbara efter långvarigt missbruk men även psyko-

logiska skador kan uppstå. Dessa går inte att förutse innan man

provat hasch.

Narkotikaklassade läkemedel

En del narkotikaklassade läkemedel säljs billigt på den illegala mark-

naden. De kanske också finns hemma i ditt badrumsskåp. Läke-

medel av bensoidiazepintyp, dvs. lugnande medel och sömnmedel

som Rohypnol, Valium, Stesolid, Sobril, Imovane, Stilnoct och

Sonata används för att förstärka effekten av andra droger, som er-

sättning för andra droger eller för att dämpa abstinensbesvär. De

används också med folköl eller annan alkohol för att förstärka rus-

upplevelsen.

Preparaten kan vara mycket farliga, är beroendeframkallande och

kan ge besvärliga abstinensbesvär när man slutar använda dem. Det

finns också exempel på förgiftningstillstånd som lett till dödsfall.

Amfetamin/kokain

Det säljs som ett vitt pulver som kan sniffas eller lösas upp i vatten

och drickas eller injiceras. Effekten beror på dosens storlek och på

vilket sätt den intas. Den som har tagit amfetamin blir uppspelt,

pratsam och rastlös. Amfetamin ger ett kraftigt bakrus, en effekt av

10 11

12 13

Det finns inga enkla svar på hur farligt det är att använda droger.

Det som är helt uppenbart är att alla droger är beroendeframkal-

lande. Därför finns det risk att testande och experimenterande

övergår till ett missbruk. En drog som missbrukas leder alltid till

fysiska och psykiska skador. Det finns de som kan röka hasch då

och då utan att fastna i ett beroende. Men det finns också de som

fastnar snabbt. Man kan aldrig veta vilken grupp man tillhör.

När man är narkotikapåverkad ökar också riskerna för att bli

utsatt för våld, övergrepp och olyckor, samtidigt som man själv kan

utsätta andra.

Ju yngre man är, desto större är risken med droger. Tonåringen

är skör när den egna identiteten håller på att utvecklas. Varken

kroppen, hjärnan eller psyket är färdigutvecklade. Mitt uppe i en

period av livet som är jobbig och som innebär stora kast kan det

finnas stora ”vinster” för en tonåring att använda sig av en drog.

De jobbiga känslorna försvinner och man blir förälskad i drogen

som tar en bort från allt som är jobbigt och krävande.

De narkomaner du ser runt om i Stockholm har alla någon gång

börjat med att testa droger som en engångsföreteelse. Kanske var

de påverkade av alkohol den gången. Precis som de flesta tonåringar

som idag testar narkotika. Av de 17-åringar som någon gång provat

narkotika har 30 procent också använt narkotika den senaste

månaden. En av tre som provar verkar alltså fortsätta med narkotika.

Kan det vara så farligt…

14 15

Om alla som använder narkotika fick röda ögon eller blå

tumme, vore det inget problem för oss föräldrar att reagera i tid.

Tyvärr är de olika tecknen så diffusa att de lätt förväxlas med vanligt

tonårsbeteende. För vem känner inte igen trötthet, håglöshet och

likgiltighet. Titta på helheten istället och ta din egen oro på allvar.

Reagera på det du känner och ta upp det med ditt barn.

Här är några tecken att se upp med: Skolk, försämrade skol-

resultat. Nya kompisar du aldrig har träffat ringer. Gamla kompisar

försvinner. Tonåringen är extremt hemlig, rastlös och otillgänglig,

slutar med aktiviteter som har varit viktiga, kommer inte upp på

morgonen. Det går åt mycket pengar utan förklaring eller tvärtom,

tonåringen har plötsligt mera pengar och dyra saker (inkomster från

försäljning eller bytesvaror).

Grundregeln för att kunna se och hjälpa är att du lyssnar på din

tonåring. Bara genom att fråga vart din tonåring går och med vem,

kan du få veta mycket.

Svårt att se tecknen

16 17

Får du reda på att din tonåring använder droger, visa hur allvarligt

du tar situationen. Droger kan aldrig ses som något normalt i tonårs-

utvecklingen. Din tonåring behöver stöd för att sluta med sitt expe-

rimenterande.

Tala med din tonåring och ställ krav. Visa din egen oro och för-

klara varför du är orolig. Fråga om det är fler i ungdomsgruppen

som testar narkotika. Ta reda på var de får tag på narkotikan och

varifrån de får pengar. Var tydlig med hur du tänker gå vidare.

Ta kontakt med de andra föräldrarna i gruppen. Om du inte

känner föräldrarna, kan du alltid kontakta någon som ditt barn

respekterar, en lärare i skolan, fritidsledare, fältassistenter eller

andra som känner till ungdomarna i området.

Du kan kontakta stadsdelsförvaltningen och få kontakt med de

socialarbetare som arbetar med ungdomar. Dessutom finns alltid

Maria Ungdom som kan hjälpa dig och ditt barn. Ibland behövs

bara några samtal och ibland behövs andra insatser. Vänta aldrig

med att be om hjälp. Ta kontakt så fort du behöver prata med någon.

Det finns alltid hjälp att få och det finns alltid människor i samma

situation som kan ge dig goda råd. Var inte ensam med din oro.

Ta tag i ditt barn. Ditt barn behöver just dig.

Om det händer

18 19

All illegal befattning med narkotika är en kriminell handling.

Narkotikastrafflagen från 1968 har ändrats flera gånger och straffen

har skärpts. I lagen finns en lång rad straffbelagda gärningar upp-

räknade. Det är bland annat brottsligt att:

● Odla hampa (cannabis) eller tillverka narkotika.

● Sälja, ge bort eller låna ut narkotika till någon annan.

● Inneha narkotika, även små mängder för eget bruk.

● Ha narkotika i kroppen.

Brotten är indelade i tre grader, ringa narkotikabrott, narkotika-

brott och grovt narkotikabrott. Straffskalan för ringa narkotikabrott

är böter eller fängelse i högst sex månader och för narkotikabrott

fängelse i högst tre år.

Samhället ser allvarligt på alla former av narkotikabrott och

i Stockholm finns särskilda gatulangningsgrupper inom polisen.

Det är poliser som är särskilt avdelade för att bekämpa narkotika-

försäljning på gatunivå. Även personal inom tullen, fritidssektorn,

skolan, socialtjänsten och sjukvården arbetar inom sina områden

för att förebygga, upptäcka och åtgärda narkotikamissbruk.

Förbjudet att använda

Kanske har du nya frågor och funderingar efter att ha läst den

här broschyren. Många av dina tankar kan du säkert ta upp och

diskutera med din tonåring. Andra frågor finner du svaret på själv

i kontakten med andra tonårsföräldrar. Varför inte ta kontakt med

föräldrarna till barnets närmaste kompisar och kanske börja bygga

ett eget nätverk? Om du tvekar till att ta kontakt är det bra att veta

att broschyren också har lästs av föräldrarna till ditt barns kamrater.

Du kan också ringa

Följande informationsnummer bemannas av kunnig personal från

Maria Ungdom. Ring gärna och fråga under dagtid: 672 45 60,

672 45 81. Eller på kvällar, nätter och helger: 672 45 00.

Vill du läsa mer?

Boken om droger finns att beställa från Strömbergs Distribution,

tel: 449 88 00 eller fax: 449 88 10. Boken är gratis men du betalar

distributionen.

På www.stockholm.se kan du läsa om tonåringarnas erfarenhet

av narkotika i de olika stadsdelarna. Denna broschyr finns också

att läsa eller skriva ut.

Tala med någon

MA

RIN

A W

IKIN

G/P

AG

AN

INI

VEN

TIL

FO

TO:

JOH

AN

NA

HA

NN

O

TR

YC

K:

ALF

A O

FFS

ET

20

01

Broschyren kommer

till alla tonårsföräldrar

i Stockholms stad