nationalbibliotekets årsberättelse 2013

2013ÅRSBERÄTTELSE

2 Årsberättelse 2013 3 Årsberättelse 2013

HÖJDPUNKTER ÅR 2013

Nationalbibliotekets digitala utbud kompletterades med småtryck.

Materialet kan användas av fors-kare, studerande och allmänheten i

publikationsarkivet Doria www.doria.fi.

en del av den historiska radiosta-tionen Aunus radios skivsamling donerades till Nationalbibliote-

ket. skivorna var ett nytt fynd för Nationalbibliotekets inhemska

skivsamling.

Nationalbiblioteket öppna-de för allmänt bruk en unik webbsamling av publika-

tioner på finska släktspråk. samlingen finns på

fennougrica.kansalliskirjasto.fi.

Nationalbiblioteket hardigitaliserat 160 000 bilderfrån krigstiden och de är nu tillgängliga för allmänheteni Försvarsmaktens bildarkiv

på adressen www.sa-kuva.fi.

I juni inleddes renoveringen avNationalbibliotekets huvudbyggnad,

ritad av C. l. engel, och en nykundingång öppnades på

Fabiansgatan 35.

Finna samlar för första gången arkivens, bibliotekens och

museernas material i en enda webbtjänst. Finna-dagen firades

i oktober. Finnas adress ärwww.finna.fi.

Årets huvudutställning vid Nationalbiblioteket var”Världen vidgas – Kartskatter i A. e. Nordenskiölds samling”. Utställningen genomfördes i samarbetemed Finlands nationalmuseum, och den visades i

Nationalmuseets lokaler.

till Finlands förstaprofessor i forskning i

digitala material utnämndes timo Honkela.

tjänsten digi.kansalliskirjasto.fihade vid årets slut omkring 7,9 miljoner

sidor digitalt material.

Bild

er:

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t o

ch H

els

ing

fors

Un

ive

rsit

et.

4 Årsberättelse 2013

2 Axplock i bild 2013

6 Överbibliotekariens översikt

8 Spetsprojekt år 2013

14 Intressentgrupper och samhällsrelationer

20 Nationalbibliotekets grundläggande uppgifter

28 Utställningsverksamhet

31 Donationer

32 Resurser och ekonomi

36 Direktion och övriga förvaltningsorgan

37 Nationell och internationell samverkan

39 Kontaktuppgifter

InnehållsförteckningVISION

Nationens skatter tillgängliga för alla.

VERKSAMHETSIDÉNationalbiblioteket tryggar den samhälleliga tillgängligheten till det

nationella publicerade kulturarvet. Nationalbiblioteket förmedlar ochproducerar informationsinnehåll för forskning, studier, medborgarna och

samhället samt utvecklar tjänster i samarbete med biblioteksnätet ochandra aktörer i informationssamhället.

VÄRDERINGAR• Vi är professionella och vi utvecklas.

• Vi arbetar tillsammans. • Vi handlar öppet och pålitligt.

• Vårt kulturarv är alltid närvarande.• Vi främjar tillgängligheten till information.

5 Årsberättelse 2013San

na

Järv

ine

n ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


Överbibliotekariens Översikt

Det är dags för en ny verksamhetsmiljöDet självständiga Finland förbereder sig för att fira sin hundraåriga självständighet år 2017. Vi finländare har mycket att vara stolta över, och minnesorganisationerna deltar i och stö-der självständighetsfirandet. som chef för Nationalbiblioteket hoppas jag att minnesor-ganisationerna kommer att ha en central roll som ledare och innehållsproducenter för festligheterna. Deras uppgift är att synliggöra den historia som vi står i beråd att fira.

I praktiken är det en väldig utmaning för oss att göra hela 1900-talets material tillgängligt för allmänheten via webben. Nationalbiblioteket har samarbetat med olika tidningshus och fått till stånd goda avtal om elektronisk överlåtelse. Vi har digitaliserat över sju miljoner sidor dagstidningar, tidskrifter och småtryck. Under självständighetstiden har vi haft över 2 000 dagstidningar, av vilka de flesta har lagts ned. Det officiella Finland och ”det andra Finland” kommer till uttryck i det här materialet. tyvärr kan vi inte utan en nationell lösning publicera just någonting av det här materialet på webben.

Vid Nationalbiblioteket pågår ett omfattande projekt där vi utreder det här historiska pressmaterialet och söker finansiering för en retro-aktiv digitalisering. Jubileumsåret hotar att bli en torso ifall vi inte till-sammans får till stånd ett samhällsavtal som i stor skala ska göra upp-hovsrättsligt material tillgängligt på webben. I den här processen deltar minnesorganisationerna helhjärtat.

Hela verksamhetsmiljön har flyttat över till nätet för gott. Om detta förs just nu en aktiv diskussion, som också vi har deltagit i: se blogit.kirjastot.fi. lan-seringen av Finna-portalen är ett centralt led i överföringen av bibliotekstjänster till webben. Finna är ett utmärkt koncept, som samlar alla minnesorganisationer inom samma tjänst. Finna utgör en central del av en ny verksamhetsmiljö, med vilken man för-söker trygga tillgången till nationalarvet för kunder som är verksamma inom elektroniska miljöer. Våra kunders informationsmiljö har förändrats för gott och vi måste komma på lös-ningar för att kostnadseffektivt överföra våra tjänster till de här miljöerna.

Nu bör vi koncentrera oss på att göra resurser tillgängliga för allmänheten. Det är frågan om ett betydande individuellt och nationellt identitetsarbete. Finland avviker i sina målsätt-ningar avsevärt från till exempel det norska programmet bokhylla, i vilket man eftersträvar en 100-procentig digitalisering av det nationella materialet.

Vi har som mål att överföra till webben utvalda och meningsfulla helheter som stöder studierna och forskningen. Digitaliseringen innebär alltså snarare ett val av material än en räddningsåtgärd. Därför har man med en rimlig finansiering uppnått goda resultat. Använd-ningen av materialet har ökat kontinuerligt, vilket vår årsstatistik också utvisar. Vi skulle lätt kunna mångdubbla användningen av materialet genom att göra fler betydande samlingar tillgängliga.

Det är dags att bygga upp en ny verksamhetsmiljö, och Nationalbiblioteket har under verksamhetsperioden åter idkat ett betydande samarbete med undervisnings- och

kulturministeriet, med övriga minnesorganisationer och med biblioteksnätet. Det nya bibliotekssystemet (UKJ) utgör en del av den här verksamhets-

miljön.Den elektroniska överlåtelsen är en central del av reformprocessen

och ger anledning till en revidering av lagstiftningen om friexemplar. Nationalbiblioteket är i vårt land en ”last resort”, som tar till vara många rariteter och i många fall det enda existerande exemplaret av ett verk. Inom den närmaste framtiden kommer bibliotekets lokaler att utsättas för stora utmaningar i och med att hyrorna hela tiden stiger. Direktio-nen har fäst uppmärksamhet vid detta och kräver att man stöder och

finansierar en lokalstrategi, så att de sällsynta samlingarna inte förpassas till sekundära förrådsutrymmen och kundtjänsterna försvåras. Nationalbiblioteket, s:t Michels ekonomiska region och Helsingfors uni-

versitet har samarbetat förtjänstfullt för att inrätta en professur i forskning i digi-talt material, inom området för digitala humaniora (digital humanities). Professorn, som

utnämndes i slutet av året, har till uppgift att delta i utvecklingen av centrala elektroniska tjänster och resurser samt att skaffa finansiering och bidra med nya visioner. Vi är mycket entusiastiska över detta och våra förväntningar är höga.

Vi lever alltså i förändringens tid. talen värmer, men handlingar väger tyngre än ord. Jag citerar en av Nationalbibliotekets arbetstagare: ”Den största rädslan är att vi ingenting gör.” Det kunde inte sägas bättre. låt oss alltså göra något.

Kai Ekholm, Överbibliotekarie

Nationalbiblioteketgör utvalda innehåll

tillgängligapå webben.

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


Spetsprojekten år 2013Med hjälp av digitalisering kan Nationalbiblioteket sprida sitt material och sina samlingar till så många användare som möjligt. Genom det nationella digitala bibliotekets kundgränssnitt Finna förbättras till-gången till bibliotekens, arkivens och museernas material kontinuerligt. Nationalbiblioteket utvecklar det digitala bibliotekets tjänster och lösningar för innehållsproduktion, systemlösningar, beskrivning av data och metadata.

Det finländska digitala biblioteket består av söktjänsten Finna och av de webbinnehåll som används med hjälp av den. Finna är avsedd för alla som söker kunskap eller intressanta upplevelser. tjänsten om-fattar såväl verkliga pärlor som de nyaste forskningsresul-taten.

Det nationella digitala bibliotekets kundgränssnitt Finna har planerats i samarbete med Finlands bibliotek, arkiv och museer. Nationalbiblioteket har i det tekniska ge-nomförandet av Finna använt sig av programvara med öppen källkod, vilket möjliggör såväl nationellt som in-ternationellt samarbete i arbetet med att utveckla använ-dargränssnittet. Nationalbiblioteket svarar för utveck-lingen av Finna, och svarar tillsammans med It-centret för vetenskap (CsC) för utvecklingen av långtidsförvaring av material (PAs).

Finna-dagen firades 22.10, när Finnas nationella portal www.finna.fi öppnades för allmänheten. På Finnas natio-nella portal medverkar för närvarande de organisationer inom arkiv-, biblioteks- och museisektorerna som först hade anmält sig till tjänsten. Av de organisations- och sektorspecifika portalerna öppnades Jyväskylä universi-tetsbiblioteks, Nationalbibliotekets och museernas por-tal för allmänt bruk. samarbetet mellan de medverkande kundorganisationerna var intensivt under verksamhets-året, och tjänsten och programvaran utvecklades med beaktande av respons från användarna och av resultaten av användbarhetstester. Ytterligare ett stort antal arkiv, museer och bibliotek är på väg att ansluta sig till tjänsten. I slutet av året innehöll Finna ca 8 miljoner poster.

Finna presenterades under verksamhetsåret på ett flertal evenemang både i hemlandet och utomlands, och tjänsten väcker stort intresse och beundran också utan-för Finlands gränser. I Finland känner arkiven, biblioteken och museerna redan bra till tjänsten, och marknadsfö-ringen bland allmänheten fortgår. beta-versionen av Na-tionalbibliotekets egen vy av Finna-portalen lanserades i oktober. Utvecklandet av tjänsten fokuserar för närva-rande på kundservice och sökfunktioner. Finna upptogs i

slutet av året i undervisnings- och kulturministeriets och Finlands Akademis nationella vägvisare för forskningens infrastrukturer.

Det nya bibliotekssystemet (UKJ) är ett projekt vars mål är att skapa ett system som bygger på öppen källkod, och som ska betjäna alla bibliotekssektorer och bilda en bredare helhet tillsammans med Nationella digitala bib-lioteket och metadataarkivet. Flera av bibliotekens gamla system börjar vara uttjänta och bibliotekens verksamhets-miljö har förändrats. Nationalbiblioteket sökte i december 2012 med fullmakt från alla bibliotekssektorer finansiering för UKJ-projektet från undervisnings- och kulturminis-teriet. Projektet inleddes 2013, och bibliotekssystemets kravspecifikation och projektplan för åren 2014–2018

I slutet av åretinnehöll Finnaca 8 miljoner

poster.

Söktjänsten Finna samlar för förstagången de finländska arkivens,

bibliotekens och museernas material ien enda webbtjänst.


blev färdiga under verksamhetsåret. ett betydande stöd för projektet har kommit från bibliotekens expertnätverk som tillsattes av UKJ-styrgruppen. Under verksamhetsåret sökte man också efter samarbetspartner för UKJ-projek-tet utanför biblioteksfältet.

kulturarvet på webbenUnder året digitaliserade Nationalbiblioteket omkring en miljon textsidor som gjordes tillgängliga för allmän-heten. Alla digitaliserade dagstidningar och tidskrifter och de under tidigare år digitaliserade småtrycken har publicerats i tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi. Det ma-terial som omfattas av upphovsrätt finns tillgängligt endast vid Nationalbiblioteket och övriga friexemplars-bibliotek.

tyngdpunkterna år 2013 låg på digitalisering av dags-tidningar och produktion av omfattande digitaliserade kor-pusar. Under verksamhetsåret fotograferades sammanlagt ca 1 400 mikrofilmrullar nya dagstidningar, vilket betyder ca 900 000 sidor. Digitaliseringen av tidskrifterna från åren 1810–1944 fortsatte och över 70 % av materialet är nu di-gitaliserat. Av de digitaliserade tidskrifterna är ca 24 % fritt tillgängliga på nätet och av dagstidningarna ca 66 %. Un-der året gjordes i det digitaliserade materialet 10,2 miljoner nedladdningar, vilket är 24 % mer än året innan.

Inom ramen för projekt som bygger upp korpusar för forskningen digitaliseras material som valts ut av forskar-samhället samt utvecklas olika sätt att gemensamt berika de digitala resurserna.

Litteraturbanken är ett pilotprojekt för en digital samling finländsk skönlitteratur. Projektet startade på hösten 2012 i samarbete med Helsingfors universitet. Inom projektet bearbetas digitaliserad skönlitteratur så att den lämpar sig för krävande forskningsarbete. Inom ramen för pilotprojektet publicerades 600 litterära verk i

Doria och databasen Arto (referensdatabasen för inhem-ska artiklar) kompletterades med över 6 000 referenser.

I projektet för finsk-ugriska släktspråk digitalisera-des finsk-ugriskt material i Nationalbibliotekets sam-lingar och gjordes tillgängligt för allmänheten. Materia-lets upphovsrätter utreddes. Det digitaliserade materialet omfattar 17 000 publikationer, sammanlagt 156 mono-grafier, på mariska, mordvinska, ingriska och vepsiska. Materialet är tillgängligt i samlingen Fenno-Ugrica fen-nougrica.kansalliskirjasto.fi.

Projektets samarbetspartner har varit rysslands nationalbibliotek i s:t Petersburg och National library resource i Mosk-va, byrån som utreder den ryska bib-lioteksbranschens upphovsrätter. Projektet har finansierats av stiftel-sen Koneen säätiös språkprogram.

För frändefolkssamarbetet uppbyggdes med specialstöd från undervisnings- och kulturministe-riet portalen Uralica. Portalen sam-lar digitala resurser vid olika bibliotek i en webbtjänst. som söksystem används söktjänsten Finnas programvara. Uralica-portalens samarbetsbibliotek är rysslands, Kare-lens och Urdmurtiens nationalbibliotek samt Niedersäch-sische staats- und Universitätsbibliothek Göttingen och eesti Keele Instituut (estland).

litteraturbanken och släktspråkens digitaliseringspro-jekt har som forskningsredskap utvecklat en s.k. OCr-edi-tor, med vars hjälp man kan bearbeta texter som sparats i elektronisk form.

Projektet för digitalisering av dissertationer vid Kungliga Akademien i Åbo finansieras av Ilkka och Ulla Paateros stiftelse. Antalet dissertationer är sammanlagt

knappt 5 000, av vilka 1 781 exemplar för närvarande ingår i publikationsarkivet för digitalt material (Doria).

Inom projektet Comellus skapas metoder med vilka dagstidningar som utgivits i pappersform mottas direkt från utgivaren i digital form och läggs ut på webben. samtidigt sparas tidningen på mikrofilm för permanent förvaring. Den elektroniska överlåtelsen, mottagningen och förmedlingen av tidningar är en modern, snabb och kostnadseffektiv metod att göra tidningsmaterial tillgängligt. Verksamheten föreskrivs inte i lagen om

deponering och förvaring av kulturmaterial, utan baserar sig på frivilliga avtal med

tidningsförläggarna. Projektet finan-sieras av europeiska socialfonden,

NMt-centralen i södra savolax, s:t Michels stad, Nationalbiblioteket och pilotmediehusen.

During the pilot stage in 2013, the newspapers’ pdf file format de-

posits, post-processing, transmis-sion, and in particular metadata co-

verage were developed. Agreements for the deposit of materials were conclu-

ded with media houses and new newspapers joined the project. During the next stage, the intent

will be to comprehensively apply new operational methods related to the deposit of various newspapers’ materials.

Inom projektet Digitalkoot bygger man upp verktyg för crowdsourcing, vilka integreras i dipl.kanslliskirjasto.fi-tjänsten. Med hjälp av de nya verktygen kan användaren markera artiklar, lägga metadata till dem och dela dem i sociala media. I samband med projektet utvecklar man också det Historiska tidnings- och tidskriftsbiblioteket. Den första tekniska plattformen blev färdig för testbruk sommaren 2013, och följande version utarbetas på basis

tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi

omfattade i slutet av år 2013

• 4,8 miljoner sidor tidskrifter• 3 miljoner sidor dagstidningar

• 129 400 sidor småtryck

• Ca en miljon sidor digitaliserades och lades upp på webben

• digi.kansalliskirjasto.fi-tjänsten omfattade i slutet av året 7,9 miljoner sidor

• under året gjordes ca 10,2 miljoner nedladdningar från de digitaliserade resurserna, vilket är 24 % mer än året innan

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


av testresultaten. Vid planeringen utnyttjas en kundenkät och intervjuer som gjorts på webben. Den tekniska platt-formen gör det möjligt att i större utsträckning berika de digitaliserade tidnings-, tidskrifts- och småtrycksresurser-na i tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi. Projektet finansieras av europeiska socialfonden (Hävkraft från eU).

betydelsen av metadataoch standarder ökarNationalbiblioteket har som central uppgift att utveckla beskrivande metadata och särskilt att stöda de finländska biblioteken i deras metadataarbete. bibliotekets metada-taarbete omfattar i allt högre grad utvecklings- och ut-bildningsansvar när det gäller biblioteksbranschens stan-darder samt deltagande i utvecklandet av internationella identifieringssystem.

Inom ONKI-projektet inrättas under åren 2013–2016 en nationell ontologitjänst som ska tjäna registreringen av data. Den viktigaste målsättningen år 2013 var att bygga

upp den nationella ontologitjänsten Finto som förvaltas av Nationalbiblioteket www.finto.fi.

Vid Nationalbiblioteket gjordes i slutet av året en om-fattande intervjuundersökning som var riktad till dem som använder ontologier. Undersökningen kartlade nuvarande och kommande utvecklingsbehov. även ontologitjäns-tens teknik moderniserades, och en första version av pro-gramvaran ONKI light lanserades. Projektet ONKI baserar sig på undervisnings- och kulturministeriets och finans-ministeriets gemensamma finansiering.

Melinda är ett nationellt metadatalager som betjänar biblioteken, och som samlar beskrivande metadata på ett enda ställe. Under verksamhetsåret fokuserade man dels på att utveckla en gemensam katalogiseringsmiljö för att effektivera tillgången till resurserna samt dels på att in-tegrera nya bibliotek i innehållsproduktionen. en viktig målsättning är att säkerställa interoperabiliteten samt att sprida kompetensen i hemlandet och internationellt. Före utgången av året anslöt sig största delen av de yrkeshög-skolebibliotek som är underställda undervisnings- och kulturministeriet till Melinda och pilotförsöket med de all-männa biblioteken fortsatte.

Den nationalbibliografiska produktionen inom Melinda inleds på våren 2014. Övergången har förberetts genom att man utvecklat den nationalbibliografiska produktio-nens arbetsprocesser och beskrivningsmetoder.

Den första versionen av auktoritetsdatabasen* Asteri togs i bruk i början av året, och dess utveckling fortsat-tes på basis av den respons man fått. Asteri omfattar i sitt första skede ämnesordsregister och nationalbibliografins namnauktoriteter. Övriga bibliotek blev tillfrågade om de ville producera auktoriteter inom Asteri, och pilotkandida-terna utsågs på basis av denna förfrågan.

RDA (resource Description and Access) är en ny be-skrivningsstandard för biblioteksresurser, och Nationalbib-

lioteket förbereder att ta den i bruk i Finland. Övergången kommer att ske stegvis från och med år 2015, men över-gångsskedet på hela det finländska biblioteksfältet torde fortgå fram till 2020-talet. en central faktor som kommer att underlätta förankringen av de nya beskrivningsreglerna är det nya bibliotekssystemet (UKJ), vars planering beaktar det förändrade beskrivningsarbetet.

Översättningen av rDA-standarden till finska fortskred framgångsrikt under år 2013 och reglerna finslipas. Förut-om Nationalbibliotekets egna sakkunniga deltar sakkun-niga från andra minnesorganisationer i översättningsarbe-tet. en nationell metadataordlista, som innehåller termer och fraser som förenhetligar beskrivningen, publicerades i början av 2013. biblioteken har utnyttjat metadataordlis-tan, vilket minskar det överlappande arbetet och främjar interoperabiliteten. Användningen av gemensamma ter-mer förbättrar också informationssökningens resultat.

* Med hjälp av auktoritetsdatabasen förbättras informationssök-

ningens resultat. De s.k. auktoriserade namnformerna förbinder

å ena sidan olika namnformer med varandra (t.ex. på olika språk

eller med olika språkdräkt) och hjälper å andra sidan att särskil-

ja personer med samma namn eller olika betydelser av samma

begrepp (t.ex. att leda: leder ett företag, leder elektricitet, vägen

leder).

5,96,8

7,9

2011 2012 2013

Småtryck

Tidskrifter

Dagstidningar

Det publicerade digitaliseradematerialets storlek (milj. sidor)

metadata är data om data metadata är data omdata metadata är data om data metadata är dataom data metadata är data om data metadatametadata är data om data metadata är data omdata metadata är data om data metadata är dataom data metadata är data om data metadatametadata är data om data metadata är data omdata metadata är data om data metadata är dataom data metadata är data om data metadatametadata är data om data metadata är data omdata metadata är data om data metadata är dataom data metadata är data om data metadatametadata är data om data metadata är data omdata metadata är data om data metadata är dataom data metadata är data om data metadatametadata är data om data metadata är data omdata metadata är data om data metadata är data


Intressentgrupperoch samhällsrelationerDen internationella verksamheten är en viktig förutsättning för Nationalbibliotekets utveckling och för bibliotekets strategiska målsättningar. På nationell nivå bedrivs intensivt samarbete bl.a. med biblio-teksnätet och andra minnesorganisationer. Forskningssamarbetet främjar forskningen kring bibliote-ket, dess tjänster och det finländska kulturarvet. Man har också mycket goda erfarenheter av samarbete med olika läroanstalter. Medelsanskaffningen och bibliotekets vänverksamhet stöder Nationalbiblio-tekets värdefulla samlingar, söker nya partnerskap för biblioteket och bidrar till att göra bibliotekets verksamhet känd i det finländska samhället.

internationellt samarbeteNationalbiblioteken bildar effektiva nätverk, både globalt (CDNL) och inom europa (CENL), och Nationalbiblioteket deltar aktivt i de här nätverkens verksamhet. representan-ter för biblioteket är också verksamma i bibliotekssamfun-dens internationella förbund IFLA:s olika sektioner, och Nationalbibliotekets representant valdes under verksam-hetsåret till ordförande för IFlA:s tidningssektion. biblio-teket är också representerat i IFlA:s och CeNl:s upphovs-rättsarbetsgrupper (Copyright and Other legal Matters). De europeiska vetenskapliga bibliotekens stiftelse (LIBER) är ett forum där de finländska bibliotekstjänsternas ut-vecklingsprojekt och deras resultat kan presenteras för europeiska kolleger. Nationalbibliotekets representant är för närvarande vice ordförande för lIber.

Europeana är ett europeiskt samprojekt, inom vilket man utvecklar en gemensam europeisk portal för att öka tillgången till och kännedomen om bibliotekens, arkivens och museernas resurser. I portalen kan man också hitta rikligt med finländskt kulturarvsmaterial. Nationalbibliote-ket deltar i utvecklingen av europeana och i det treåriga projektet Europeana Newspapers, inom vilket man överför dagstidningar till tjänsten europeana. tjänsten europeana

Newspapers innehåller ca 130 000 sidor av Nationalbiblio-tekets resurser.

bekanta dig med tjänsterna på adresserna:www.europeana.eu

www.europeana-newspapers.eu

Förutom i de ovan nämnda tjänsterna bedrivs inter-nationellt digitaliseringssamarbete i olika expertgrupper. Inom nätverket Digitalt samarbete i Norden diskuteras digitalisering av minoritetsmaterial med nordiska finansiä-rer. Nationalbiblioteket har ett samarbetsprojekt i denna fråga med Kungliga biblioteket i sverige. Också upphovs-rätterna är kopplade till det nordiska samarbetet. MSEG (Member states expert Group on Digitisation and Digital Preservation) är en expertgrupp på hög nivå i fråga om digitalisering och långtidsförvaring. Nationalbibliotekets digitaliserings- och konserveringstjänst är den ena av Fin-lands två expertmedlemmar.

Nationalbiblioteket anslöt sig under verksamhetsåret till det internationella systemet ISNI (International standard Name Identifier). IsNI ger biblioteken ett medel att förbättra dels kvaliteten på auktoritetsuppgifterna om författarna, dels sökningarna i bibliotekssystemen.

sedan år 2012 är Nationalbiblioteket med i redak-tionen för den nordiska biblioteksbranschens tidskrift Scandinavian Library Quarterly. tidskriften, som har utkommit sedan 1968, är också de nordiska vetenskap-liga bibliotekens språkrör inom det internationella biblio-teksfältet. Från Finland deltar också undervisnings- och kulturministeriet i utgivningen av tidskriften. I tidskriften informeras det internationella biblioteksfältet om aktu-ella frågor som gäller de nordiska allmänna och veten-skapliga biblioteken. tidskriften som är i pappersform har prenumeranter i ca 50 länder, och den utkommer också digitalt på adressen slq.nu.

nationellt samarbete till produktionen och utvecklingen av Finna och av tjäns-ter som är riktade till biblioteksnätet hör som en väsentlig del ett nära samarbete med biblioteksnätet, med övriga minnesorganisationer och med olika intressentgrupper. Under verksamhetsåret utvecklades biblioteksnätstjäns-ternas kundstyrning, och särskild uppmärksamhet riktades på att utvidga samarbetsformerna och samverkan.

Kirjastoverkkopäivät 2013 var ett två dagar långt eve-nemang, som förde samman en stor mängd biblioteksfolk.

Tjänster som är riktadetill biblioteken utvecklas

i nära samarbete medbiblioteksnätet.

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


22.10 firades Finna-dagen, då Finna-söktjänstens nyaste version lanserades. Under året arrangerades också fyra gemensamma expertseminarier för bibliotekssektorerna. I och med sin medverkan i Nationella digitala biblioteket deltog även arkiv- och museisektorerna i seminarierna.

Det var möjligt att delta i över 80 % av Nationalbiblio-tekets evenemang genom fjärrförbindelse, vilket är en ti-ondedel mera än år 2012. Under verksamhetsåret började man också publicera upptagningar från evenemangen på Nationalbibliotekets webbplats.

Nationalbiblioteket har till uppgift att svara för den nationella utvecklingen av biblioteksresursernas beskriv-ningsstandarder. Nationalbiblioteket koordinerade den nationella styrgruppen för beskrivning av biblioteksre-surser. Gruppen har till uppgift att utveckla beskrivnings-reglerna i enlighet med internationella standarder. I mars ordnades de årliga informationsdagarna med beskrivning som tema, Kuvailun tiedotuspäivät, som lockade sam-manlagt 698 medlemmar av biblioteksnätet.

Nationalbiblioteket, Kopiosto, tidningshusen och tid-ningarnas förbund samarbetar för att det tidningsmaterial som omfattas av upphovsrätt ska göras tillgängligt för en större användarskara. Dagstidningarna hör till de Fen-nica-resurser som används mest, och de tidningar som är fria från upphovsrätt kan fritt användas av kunderna genom Historiska tidnings- och tidskriftsbiblioteket. två rikstidningar och två landskapstidningar medverkar i pi-lotprojektet ”sanomalehtiarkistot lehtitalojen ja kansalais-ten käyttöön” (’Tidningsarkiven ska göras tillgängliga för tidningshusen och medborgarna’, 2013–2016). Projektet har som mål att avtala om utredning av upphovsrätter och göra tidningarna tillgängliga för så många användare som möjligt. Målet är att digitalisera ca 700 000 sidor pilottid-ningar från åren 1910–2010.

Nationalbiblioteket och Arkivverket intensifierade sitt samarbete under det gångna året. en samarbetsgrupp för skyddet av samlingarna främjar förvaringen av så-dant kulturarvsmaterial av oersättligt värde som förvaltas av Nationalbiblioteket och Arkivverket.

Nationalbibliotekets digitaliserings- och konserve-ringstjänst i s:t Michel har ett mångsidigt samarbete med lokala aktörer. södra savolax och s:t Michels landskaps- och regionstrategier beaktar digitaliseringsverksamheten som ett tyngdpunktsområde, och konsortiet Digitalmikkeli bedriver regionalt digitaliseringssamarbete. Digitalmikke-lis strategi 2014–2017 bereddes under året, och till dess fokusområden hör att utveckla digitaliseringen och den elektroniska arkiveringen. Också universitetscentrets stra-tegi har digitalisering som ett av sina utvecklingsobjekt. I samarbete med Aalto-universitetets småföretagscentral fortsatte projektet esr, som utvecklar Digitaliserings- och konserveringstjänstens service.

Nationalbiblioteket har redan under ett antal år deltagit i det riksomfattande projektet NextMedia/eReading, som främjar tillgången till inhemska e-böcker i biblioteken. År 2013 piloterades inom projektet över 100 skön- och fack-litterära titlar i huvudstadsregionens allmänna bibliotek. boksamlingen utökades från föregående år med över 70 skönlitterära titlar.

ForskningssamarbeteForskningssamarbetet främjar forskningsintressen som an-knyter till Nationalbiblioteket, det publicerade kulturarvet och dess förmedling. Den forskning som stöder utveck-lingen av Nationalbibliotekets huvudfunktioner bedrivs som samarbetsprojekt. Forskningssamarbetet fokuserar på sam-lingsforskning och på sådan bokhistoria som inriktar sig på bibliotekets material samt på forskning kring bibliotekets tjänster och biblioteksnätet.

Inom projektet för utgivningen av Jean Sibelius sam-lade verk i kritisk utgåva publicerades under det gångna året två band: lemminkäinens olika versioner (I/12 a, I/12 b). Projektet som pågått sedan år 1996 publicerar sibelius kompositioner i sin helhet. Vid slutet av 2013 hade sam-manlagt 22 band utgivits. Utgivare är förutom National-biblioteket också sibelius-samfundet r.f. och det tyska förlaget breitkopf & Härtel. biblioteket inledde också för-beredelserna inför Jean sibelius jubileumsår 2015.

Projektet för nätutgivning av J. Sjögrens dagbok Ephe-merider producerar en kritisk och kommenterad nätedi-tion jämte index av denna historiskt unika dagbok. Dagbo-ken förvaras i Nationalbiblioteket, och dess maskinskrivna edition omfattar 7 322 sidor. Nationalbiblioteket har digi-taliserat texten, som har korrekturlästs av flera sakkunniga. Korrekturläsningen fortgår.

slaviska bibliotekets samling Futuristi består av ryska avantgarde-publikationer. samlingen består av skönlittera-tur, bildkonst eller en kombination av båda, och materialet är från 1910–1920-talet. Digitaliseringen och konserve-ringen av materialet inleddes hösten 2013. Under projek-tets gång digitaliserades och konserverades sammanlagt 5 700 sidor och 44 volymer och materialet är tillgängligt för allmänheten på friexemplarsbibliotekens kunddatorer. Digitaliseringen finansierades av forskningsprojektet ”Au-togenetic russian Avant-Garde”.

Nationalbiblioteket erbjuder aktivt studerande och fors-

kare inom olika områden aktuella forskningsteman som ba-serar sig på bibliotekets material och tjänster. Samarbetet med läroanstalter och forskare anses gagna båda parter samt hela samhället. Olika forskningsteman som hänför sig till biblioteksnättjänsterna samt olika möjligheter till forsk-ningssamarbete presenterades under året vid de enheter vid Uleåborgs universitet och Åbo yrkeshögskola som meddelar undervisning på biblioteks- och informatikområdet. ämnen för lärdomsprov förmedlades till tammerfors universitet, Åbo Akademi samt till yrkeshögskolor i Uleåborgsregionen och seinäjoki. Under året färdigställdes tre pro gradu av-handlingar och två lärdomsprov vid yrkeshögskolor.

I samband med Nationalbibliotekets projekt bedrevs samarbete med olika högskolor. På våren 2013 gjordes som projektarbete vid kursen Interaction Design and eva-luation vid Aalto-universitetet en utvärdering av den na-tionella Finna-portalens tillgänglighet. Finnas tillgänglig-hetsarbetsgrupp genomförde på en kurs för planering av webbmedia vid tammerfors universitets institution för in-formationsforskning och interaktiva medier en övning, där de studerande gav uppslag till ett tjänstekoncept för Finna.

Nationalbiblioteket strävar till att främja de insamlade datas tillgänglighet och vidare användning. Data från bib-liotekens nationella användarförfrågan överlämnades till samhällsvetenskapliga dataarkivet, där det finns tillgängligt för forsknings- och undervisningsändamål. Data från en enkät från år 2011 kallad Kunskapen på forskarens skriv-bord utnyttjades även på en kurs i beståndsutveckling vid tammerfors universitets institution för informationsforsk-ning och interaktiva medier.

Nationalbiblioteket har aktivt byggt upp ett samarbete med lärostolen i bokhistoria vid Helsingfors universitet och med det nya tvärvetenskapliga programmet för kulturarvs-studier. Målet med samarbetet är att stöda universitetsun-dervisningen genom att presentera material samt genom andra former av samarbete som stöder undervisningen.

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


Medelsanskaffning och vänverksamhet Medelsanskaffningen och vänverksamheten syftar till att stöda bevarandet och konserveringen av bibliotekets vär-defulla kulturhistoriska samlingar och göra dem tillgäng-liga för allmänheten.

Medelsanskaffningens fokusområde år 2013 var pla-neringen av den kommande kampanjen Finland 100. För programmet grundades vid Nationalbiblioteket en intern arbetsgrupp, som planerar programmets innehåll och produktion. Målet med medelsanskaffningen är att samla ihop minst 3 miljoner euro och att bland organisationer, företag och andra samfund hitta samarbetspartner med vilka man huvudsakligen vill genomföra projektet.

Under år 2013 digitaliserades inom projektet rädda boken speciellt kartor, och Doria publicerade 270 finländ-ska kartor. även konserveringen av provupptagningar av sibelius verk pågår. För Nationalbibliotekets vänner ord-nades evenemang som presenterade bibliotekets sam-lingar och aktuella teman.

kommunikationNationalbibliotekets årsberättelse utkom som vanligt på finska i tryckt form samt på engelska och svenska i pdf-format på webben, och tidningen Kansalliskirjasto bjöd sina läsare på fyra temanummer. Den till internationella samarbetspartner riktade engelska webbtidningen bul-letin utkom och distribuerades inför IFlA-konferensen i augusti. ett nyhetsbrev som riktade sig till biblioteksnätet distribuerades på bibliotekets webbsidor kvartalsvis och webbtidningen tietolinja, som riktar sig till branschfolk inom biblioteks- och informationssektorn utkom i juni och december.

bibliotekets synlighet i media utvärderades med hjälp av en mediauppföljning som utfördes på entreprenad. Vid slutet av året var antalet medieträffar 492, vilket är tydligt

mera än föregående år. Mest medieuppmärksamhet fick de populära utställningarna om saima Harmaja och Värl-den vidgas.

Nationalbibliotekets webbplats kansalliskirjasto.fi med sina olika språkversioner hade i slutet av november 2013 besökts 1 184 024 gånger. Nationalbiblioteket utvecklade vidare sin roll i det sociala mediet Facebook, och hade vid årets slut 1 600 vänner. Nationalbiblioteket öppnade i oktober 2013 också ett eget twitter-konto @NatlibFi. För artiklar, presentationer och nyheter i anslutning till Natio-nalbibliotekets samlingar grundades en blogg, som man kan hitta på adressen blogs.helsinki.fi/scriptaselecta.

bibliotekets övergripande förnyelse av sina webbsi-dor framskred under år 2013 planenligt. I projektet ingick

också en omfattande kundenkät, som var riktad till använ-darna av webbsidorna och vars resultat utnyttjades vid ut-arbetandet av webbkonceptet.

Kirjastoverkkopäivät år 2013 räckte två dagar, och för-de samman en stor skara branschfolk inom biblioteksom-rådet. 22.10 firades Finna-dagen, då den nyaste versionen av söktjänsten Finna lanserades. Finna-dagen var också öppen för media, och under dagen ordnades en separat presskonferens. Under verksamhetsåret började man pu-blicera upptagningar från evenemangen på Nationalbib-liotekets webbsidor.

namnfonder

ilkka och Ulla Paateros fondI det andra skedet av digitaliserings- och katalogiseringsprojek-tet Dissertationer vid Kungliga Akademien i Åbo som inleddes på hösten 2012 digitaliserades de återstående 60 %, dvs. omkring 2 700 dissertationer i publikationsarkivet Doria.

Materialet torde bli tillgängligt för allmänheten under år 2015. Projektet tar tre år att genomföra.

anu karessuos stiftelseMed stöd av fonden katalogiserades kompositionsmanuskript och data från 400 musikarkiv registrerades i Viola.

liisa santalas stiftelseEn preliminär projektplan för ett bokhistoriskt projekt för åren 2013–2016 utformades: förutom digitaliserade källor utarbetades en nätpublikation för bokhistorisk forskning.

nationalbibliotekets program medanledning av Finlands 100-årsjubileumFör att hedra jubileumsåret för Finlands självständighet inleder Nationalbiblioteket ett omfattande digitaliseringsprogram och börjar anskaffa medel för detta. Biblioteket har som mål att utgå-ende från sina unika samlingar skapa en omfattande, inspire-rande och interaktiv tjänst för allmänheten.

Till de helheter som ska digitaliseras hör bl.a. finländsk musik (såsom vinylskivor 1955–1965 och tryckta noter i national-samlingen), politisk, samhälls- och förvaltningshistoria (såsom förordningar och riksdagshandlingar) och litterär kultur (såsom pergamentfragment, skillingtryck och barnlitteratur).

Programmet har som mål att fram till år 2017 samla ihop 3 milj. euro. Målsättningen är att hitta samarbetspartner som är villiga att gemensamt genomföra projektet.

Nationalbibliotekets faddrar politices doktor Sinikka Salo, författaren och förläggaren Kai Linnilä och professor Mikko Viitasalo understödde biblioteket aktivt.

kansalliskirjasto.fi

facebook.com/Kansalliskirjasto

@NatLibFi

Blogg: Digitala biblioteket

blogs.helsinki.fi/digikirjasto

Blog: Nationalbibliotekets samlingar

blogs.helsinki.fi/scriptaselecta

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t

Nat

ion

alb

iblio

teke

t/T

iina

Leh

mik

osk

i-P

ess

a


Nationalbibliotekets grundläggande uppgifter

verksamhet i enlighet medlagen om deponering ochförvaring av kulturmaterialNationalbiblioteket deponerar inhemska publikationer i samarbete med aktörer inom publikationsbranschen. Upp-giften fastställs i lagen om deponering och förvaring av kul-turmaterial (1433/2007). syftet är att deponera trycksaker och upptagningar i så stor utsträckning som möjligt, medan webbmaterial som är tillgängligt för allmänheten vid olika tidpunkter ska lagras på ett representativt och mångsidigt sätt. Materialet beskrivs i nationalbibliografin (databaserna Fennica och Viola) och ordnas i samlingar som ställs till kun-dernas förfogande. Webbmaterialet kan användas lokalt i Nationalbiblioteket och i andra friexemplarsbibliotek.

Nationalbiblioteket samlar material som är öppet till-gängligt på webben med hjälp av ett automatiskt insam-lingsprogram. biblioteket kan också be webbutgivaren att överlåta material, om det inte är möjligt att samla in det au-tomatiskt.

År 2013 inleddes processer för kontinuerlig överlåtelse av webbmaterial. I och med de kontinuerliga överlåtelserna av webbmaterial ökade antalet webbmonografier år 2013 med ca 5 000 titlar, vilket är en betydande siffra. Dessutom mot-togs ca 25 000 nummer periodiska publikationer. I enlighet med lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial överlämnades sammanlagt 30 865 nummer friexemplar av dagstidningar, vilket motsvarar en hög på ungefär 50 meter. till överlåtelserna hörde förutom det pågående årets webb-publikationer också retroaktiv överlåtelse av tidigare utgivna

elektroniska publikationer samt metadata i anslutning till materialet. Utnyttjandet av överlämnade metadata i Natio-nalbibliotekets datasystem inleddes under verksamhetsåret.

Informationskampanjen gällande lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial riktades år 2013 särskilt till aktörer inom spel- och musikbranschen samt till kommu-nerna. tack vare kampanjen ökade antalet överlämnade musikupptagningar med över 30 % från föregående år. Ock-så antalet överlämnade noter ökade med över 90 %. År 2013 mottogs också för första gången spel (92 st.).

Digitaliseringen möjliggöratt Nationalbiblioteketsmaterial och samlingar

når en stor skara kunder.

Mottagna friexemplar år 2013

2008 2009 2010 2011 2012 2013böcker 15 120 13 851 13 456 12 738 12 520 12 640Kartor 765 580 1 125 795 570 637Noter 300 285 229 243 232 446småtryck 57 586 58 233 50 248 60 703 51 656 64 600Verksamhetsberättelser 2 102 1 768 1 690 1 750 1 323 1 156Affischer 2 289 2 182 2 660 4 107 4 929 4 150Musikinspelningar 3 025 2 838 2 893 2 461 2 585 3 429talinspelningar 540 567 916 646 522 595Annat av-material 106 63 32 45 77 65tidskrifter 5 444 5 382 4 945 4 867 4 763 4 594Dagstidningar 363 353 353 344 335 324Övriga serier och tidningar 4 001 4 520 4 972 4 849 5 420 5 244Hyllmeter (allt material) 476 424 421 384 403 426Överlämnade webbpublikationer 260 420 379 2177 24 312 29 789Höstning, filer 61 milj. 150 milj. 198 milj. 224 milj. 172 milj. 202 milj.

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t

Jess

e H

aaja

© N

atio

nal

bib

liote

ket

Jess

e H

aaja

© N

atio

nal

bib

liote

ket


De nationella databaserna utgörden finländska publikations- ochljudupptagningsproduktionens minne

De nationella databaserna (Arto, Melinda, Viola) om-fattade 30.9.2013 sammanlagt nästan 10 miljoner poster. Kraftigast ökade nationaldiskografin Viola, som under det gångna året omfattade över 1 miljon poster. Viola ökade under rapporteringsperioden med 4,1 %. Nationalbib-liografin (Fennica) omfattade 30.9.2013 nästan 950 000 poster, vilket är en ökning med 2,5 % från föregående år. Under rapporteringsperioden uppvisade de nationella da-tabaserna en jämn ökning, 4,6 %.

Databasen Fennica hade under året 60 000 och data-basen Viola 20 000 användare, och antalet sökningar i de nationella databaserna var sammanlagt ca 7 miljoner.

Nationalbibliografins aktualitet utgör en nationell och internationell effektivitetsfaktor. Nationalbiblioteket över-lämnar årligen statistik om publikationsverksamheten till såväl nationella som internationella statistikorganisationer, till de vetenskapliga bibliotekens statistikdatabas och vid behov också till andra som behöver information.

Digitalisering och konserveringNationalbiblioteket sparar och ställer det nationella kultur-arvet till allmänhetens förfogande antingen som original eller som ersättande upptagningar dvs. genom att digitali-sera och/eller mikrofilma. Materialet är gammalt och skört och kräver också ofta konserveringsåtgärder. Med hjälp av digitaliseringen främjar Nationalbiblioteket sina samlingars synlighet, tillgänglighet och användbarhet samt effektive-rar det finländska kulturarvets användning inom forskning och undervisning. Digitaliseringen gör det också möjligt för allmänheten att använda materialet i en elektronisk ar-betsmiljö.

ljudinspelningar. sammanlagt över 1 000 c-kassetter digitaliserades. till de viktigaste insatserna under verksam-hetsåret hörde att tillgången till digitaliserade dagstidning-

ar automatiserades samt utvecklingen av digitaliseringen av ljudinspelningar och av den mobila användningen av digitalt material.

Mängden digitaliserat material ökade under året med över en miljon sidor. Antalet nedladdningar var 10,2 mil-joner.

Nationalbiblioteket har utvidgat sin digitaliserings-verksamhet till att omfatta också fotonegativ, affärs- och partnerskapsverksamhet samt crowdsourcing. Under året lanserades Försvarsmaktens bildarkiv med bilder från krigstiden (sa-kuva.fi). Arkivet är ett samarbetspro-jekt mellan Försvarsmakten och Nationalbibliotekets di-gitaliserings- och konserveringstjänst, som ansvarade för digitaliseringen av de ca 160 000 bilderna. tjänsten har varit mycket populär och väl använd, och den har fått stor uppmärksamhet i medierna.

Konserveringsarbetet har fokuserat på konservering av småtryck och handskrifter. Konserveringen av statsförvalt-ningens material av småtryck 1944–1972 fortsatte och be-handlingen av kommunförvaltningens material inleddes. sammanlagt 13 291 småtryck konserverades. Av hand-skrifterna var tengström-lagus samling under behandling och som ny grupp topelius-samlingen. Dessutom var en stor mängd olika material under behandling: bl.a. behand-lades över 100 kartor för digitalisering.

biblioteksbesökarnaNationalbibliotekets bibliotekstjänster flyttade våren 2013 till Fabiania på grund av renoveringen av bibliotekets huvud-byggnad. en ingång från Fabiansgatan öppnades 3.6.2013.

Ur kundernas synpunkt innebar flyttningen till evaku-eringslokaler till exempel att antalet läsplatser minskade med nästan etthundra och att den öppna samlingen flyttades till förrådet därifrån materialet kan beställas på begäran. Också referensbibliotekets minst använda del flyttades till förrådet. Under renoveringen får kunderna det beställda materialet senast inom ett dygn precis som tidigare. biblioteksbesöken

har minskat med ungefär en tredjedel från föregående år, och genom att huvudbyggnaden varit stängd har också tu-risternas antal minskat tydligt.

Återlämningen av lån underlättades genom att åter-lämningsautomaten flyttades till garderobutrymmet vid ingången. lånen returneras också i stor utsträckning till Helsingfors universitets campusbibliotek i centrum, vilket torde förklara närmare 10 % av minskningen i antalet be-sökare.

Under våren hade biblioteket begränsad öppethållning på fredag kvällar. På begäran av de vetenskapliga samfun-den och andra kunder återinförde Nationalbiblioteket de önskade öppettiderna och förlängde öppettiden under fredagar till kl. 20.

Utgående från lånestatistiken minskade användningen av samlingarna med 11 %. Mest minskade användningen av den humanistiska samlingen, men en tydlig minskning sågs också i användningen av specialmaterial (handskrifter, rariteter, kartor och historiska samlingar). Användningen av specialsamlingarna påverkas tydligt av att ett enda forsk-ningsprojekt avslutas. När det gäller användningen av de humanistiska samlingarna kan man anta, att flyttningen av materialet till det slutna förrådet, därifrån det måste bestäl-las separat, har minskat användningen av samlingen. ett undantag i den minskade användningen av samlingarna är det mikrofilmade materialet, vars användning tvärtom öka-de. Detta har framgått också av den höga användningen av mikrofilmsalen. Användningen av nationalsamlingen och slaviska samlingen förblev på föregående års nivå.

samverkan med forskarsamhälletNationalbiblioteket har som mål att utveckla forsknings- och undervisningstjänsterna i samverkan med forskar-samhället. en lyckad materialanskaffning förutsätter också en kontinuerlig diskussion med forskarna. Dele-gationerna fungerar som forum för regelbunden sam-verkan, och dessutom ordnas sammankomster inom

olika vetenskapsområden. De datalager som uppstår som resultat av forskningssamarbete integreras som en del av bibliotekets material- och serviceutbud, och sålunda gagnar samarbetet bägge parter.

Helsingfors universitets humanistiska fakultet ut-nämnde i slutet av året Finlands första professor i forsk-ning i digitala material. Professuren har inrättats på Nationalbibliotekets initiativ och är ett brett samarbete mellan Nationalbiblioteket, Helsingfors universitets hu-manistiska fakultet, s:t Michels yrkeshögskola, s:t Mi-chels universitetscenter och s:t Michels stad. Professu-ren är på viss tid (1.1.2014–31.12.2017). Målet är att skapa förutsättningar för en forskning av rentav global betydel-se. Inom området för digital humaniora (digital humani-ties) är det också viktigt att bygga upp ett internationellt nätverk för forskningssamarbete. Professuren skapar nya möjligheter att förbättra de digitala resursernas använd-barhet. Professuren har fått inledande finansiering från europeiska regionala utvecklingsfonden (erUF) till slutet av 2014.

Under verksamhetsåret tillsattes en humanistisk de-legation, som sammanträdde en gång under året. sam-arbetet säkerställer samlingarnas synlighet och en så stor kundanvändning som möjligt samt stöder univer-sitetens undervisning och forskning. till samarbetsfor-merna hörde under år 2013 bl.a. tillgängliggörandet av forskningsmaterial genom digitalisering och utveckling-en av de studerandes informationssökning. som ordfö-rande för den nya delegationen fungerar en professor vid Åbo universitet. även slaviska bibliotekets delegation sammankom en gång under året.

Av Nationalbibliotekets tjänster upptogs det na-tionella elektroniska biblioteket (Finelib) och använ-dargränssnittet Finna i den nationella vägvisaren för forskningens infrastrukturer. Forskningsinfrastruktur är alla de instrument, apparater, material och tjänster som möjliggör forskning. Finlands Akademi finansierar an-

8 000 000

7 000 000

6 000 000

5 000 000

4 000 000

3 000 000

2 000 000

1 000 000

0

2008-09 2009-10 2010-11 2011-12 2012-13

Arto

Fennica

Melinda

Viola

total

Antalet sökningar i de nationella databaserna

biblioteksbyggnadens renovering

Renoveringen av Nationalbibliotekets huvud-byggnad som är ritad av C. L. Engel inleddes som-maren 2013. Renoveringen är till sin natur res-taurerande, hustekniken uppdateras och de inre lokalerna och fasta inventarierna repareras och rengörs. Samtidigt genomförs förändringar som är nödvändiga för bibliotekets verksamhet.

Helsingfors universitet svarar för renove-ringsprojektet i sin helhet, och en representant för Nationalbiblioteket är med i en omfattande planeringsgrupp. Projektet är krävande och ett stort antal experter från olika områden inklusive Museiverket medverkar. Vid Nationalbiblioteket har för den interna planeringen tillsatts en ko-ordineringsgrupp, som ska planera de föränd-ringar i servicen som kommer att genomföras inom renoveringsprojektet samt undantagsar-rangemangen under tiden för renoveringen 2013–2015. Flyttningen av samlingar, tjänster, apparater och personal till evakueringslokalerna skedde i mars–maj 2013. Knappt 5 hyllkilometer samlingar flyttades. Den mest använda delen av referensbiblioteket placerades i kundlokalerna. Kundtjänsterna flyttades till byggnaden på Fabi-ansgatans sida, och bibliotekets ingång flyttade till adressen Fabiansgatan 35.

• De nationella databaserna omfattade i slutet av september 2013 över 10 miljoner poster

• I databaserna gjordes under året över 7 miljoner sökningar

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


skaffningen, byggandet och stärkandet av nationellt be-tydelsefulla infrastrukturer som främjar den vetenskapliga forskningen.

På våren 2013 tillsattes med stöd av stipendium från Koneen säätiö en forskningsgrupp, vars mål är att skapa en helhetsbild av Nationalbibliotekets inkunabelsamling. samlingen upptar drygt 400 verk som härstammar från boktryckarkonstens begynnelseskede, dvs. som tryckts före år 1501. samlingen är även internationellt betydelse-full och innehåller en stor mängd rariteter, men den är mycket dåligt känd. samlingen har inte katalogiserats i sin helhet, och har inte i betydande utsträckning använts inom vetenskaplig forskning. Nationalbibliotekets inkuna-bler öppnar en intressant aspekt på både den internatio-nella och den nationella bibliotekshistorien, och projektet ger för första gången en detaljerad helhetsbild av en av Nordens största inkunabelsamlingar.

I Helsingfors ordnades i månadsskiftet juni–juli en in-ternationell konferens om kartografins historia (ICHC - International Conference on the History of Cartography), vars huvudansvariga arrangörer var Finlands kartografiska sällskap och Imago Mundi ltd - the International Journal for the History of Cartography. Nationalbiblioteket var en av de cirka tio arrangörerna. samtidigt med konferensen

ordnade Nationalbiblioteket och Finlands nationalmu-seum tillsammans en utställning om Nordenskiölds sam-lingar. I anslutning till utställningen utgavs också verket Världen vidgas – kartskatter i A. e. Nordenskiölds samling.

MaterialförvärvNationalbiblioteket förvärvar nytt vetenskapligt material, tryckta och elektroniska böcker, serier, tidningar samt databaser i enlighet med sin samlingspolitik och sitt för-värvsprogram. Materialet beskrivs i databasen Helka eller i Helsingfors universitets portal Nelli. Det elektroniska ma-terialet förvärvas i samarbete med Helsingfors universi-tetsbibliotek (HUlib) och materialet ställs till förfogande i Helsingfors universitets webbmiljö.

Nationalbiblioteket förvärvade ny forskningslitteratur för sammanlagt 573 000 euro. Anslaget för materialför-värv minskade med 17 % från föregående år. I minsk-ningen bör även tas i beaktande de förhöjda priserna på elektroniskt material. Under verksamhetsåret gjordes nedskärningar både i beställningen av monografier och i de fortsatta prenumerationerna på monografiserier. som anskaffningskanal för ny engelskspråkig litteratur använ-des utbytestjänsten för duplikat vid UsA:s kongressbib-liotek, från vilket biblioteket till sina samlingar valde ca

400 volymer forskningslitteratur från 2012¬–2013. totalt uppgick antalet förvärvade monografier till 6 576 volymer. Förvärven sjönk med 36 % från föregående år.

Förvärv av webbmaterial Finelib är ett konsortium för finländska universitet, yr-keshögskolor, forskningsinstitut och allmänna bibliotek. Konsortiet förvärvar elektroniskt material till biblioteken. År 2013 förnyades Finelib-konsortiet i enlighet med en ny strategi. Förnyelsen fokuserade speciellt på att utveckla konsortiets interaktiva kommunikationsmiljö.

Det totala antalet nedladdningar av artiklar från Fine-lib-materialet ökade något från föregående år. År 2013 var det sammanräknade antalet nedladdningar inom alla bibliotekssektorer 24,9 miljoner (år 2012 24,5 miljoner). Vid universiteten fortsatte användningen av materialet att öka (2012: 19,1> 2013: 19,9), men vid yrkeshögskolorna och de allmänna biblioteken minskade antalet något un-der verksamhetsåret. specialbibliotekens användarsiff-ror är på samma nivå som föregående år. Materialet kan användas på förläggarnas sidor direkt, genom Finna och Nelli samt genom att söka materialet med olika allmänna sökmaskiner.

Materialförvärv enligtpublikationstyp (573 000 €)

Tryckta monografier 50 %

Tryckta periodiska publikationer 22 %

Mikrofilmer och mikrokort 10 %

Annat elektroniskt material 10 %

FinELib-material 8 %

Bokförvärv enligtämnesområde (285 000 €)

Historia 34 %Rysslands- och Östeuropastudier 10 % Litteratur och språk 16 %Antikforskning 13 %Filosofi 10 %Konsthistoria 4 %Musik 7 %Övrigt 6 %

Användningen av samlingarna 2013(lån sammanlagt 463 377)

Humanistiska samlingen 54 %Fennica-samlingen 14 %Slaviska biblioteket 14 %Mikrofilmer 9 %Specialläsesalen 7 %Ljudinspelningar (avlyssning) 2 %Noter 0 % (175 lån)Utländska dagstidningar 0 % (80 lån)

• Nationalbiblioteket förvärvade forsknings-litteratur för sammanlagt 573 000 euro

• FinELib-webbmaterial nedladdades sam-manlagt 24,9 miljoner gånger

• Material från Nationalbibliotekets publika-tionsarkiv nedladdades nästan 17 miljoner gånger och användningen av materialet ökade med ca 62 % från föregående år

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


lioteket har till uppgift att stärka UrN-kodernas roll som identifieringssystem inom forskning, utbildning och of-fentlig förvaltning, att utvidga deras användning och att sörja för systemets pålitlighet. De permanenta identifie-ringskoderna är av intresse bland annat för hanteringen av forskningsdata, för utvecklingen av metadatatjänster-na inom den offentliga förvaltningen, för platsuppgifters permanenta identifiering samt för den digitala långtids-förvaringen. I ett pilotförsök under året försågs material vid arkiv och museer med UrN-koder.

De finländska vetenskapliga bibliotekens statistik har sedan år 2002 samlats i databasen KITT. Insamlingen har koordinerats av Nationalbiblioteket. Från databasen tas centraliserat fram årsstatistiken som beskriver de veten-skapliga bibliotekens verksamhet och tjänster. Den för-nyelse av kundgränssnittet som gjordes 2012 följdes av en förnyelse av databaserna, som genomfördes i början av år 2013. Den nya databasens struktur är mer flexibel än den föregående och möjliggör ett mångsidigare utbud

av tjänster, till exempel en mångsidig jämförelse av sta-tistiska data. I samband med förändringen övergick den tekniska lösningen i Nationalbibliotekets ägo.

I slutet av år 2013 togs systemet i bruk och produktio-nen av data kommer att inledas våren 2014. Då kommer uppgifterna för statistikåret 2013 att föras in i det nya sys-temet. Den nya versionen av statistikdatabasen KItt har fått beröm av biblioteksnätet.

Publikationsarkivens storlek,antal poster 30.9.2013

Doria (39 551) 39 %

Theseus (60 132) 29 %

Fenno-Ugrica (5 251) 3 %

Fragmenta membranea (1 619) 1 %

Jukuri (43 142) 21 %

Julkari (34 403) 17 %

Tampub (21 401) 10 %

Publikationsarkivens sammanräknade användning(nedladdningar av artiklar under 12 månader 1.10–30.9)

20 000 000

18 000 000

16 000 000

14 000 000

12 000 000

10 000 000

8 000 000

6 000 000

4 000 000

2 000 000

0

2008-09 2009-10 2010-11 2011-12 2012-13

tampub

Julkari

Jukuri

Fragmenta membranea

Fenno-Ugrica

theseus

ethesis

Doria

De nuvarande bibliotekssystemenNationalbiblioteket förvaltar och utvecklar de nationella bibliografiska databaserna och bibliotekssystemen och er-bjuder dem som tjänster till de finländska biblioteken, mu-seerna och arkiven. även om de nya systemen utvecklas som spetsprojekt, upprätthålls samtidigt också de nuva-rande bibliotekssystemen.

Bibliotekssystemet Voyager är i bruk i alla Finlands universitetsbibliotek, i nästan alla yrkeshögskolebibliotek (AMK) samt i några specialbibliotek. Alla Voyager-databaser har placerats på en gemensam server, vars tekniska funk-tion och underhåll sköts av It-centret för vetenskap (CsC). Nationalbiblioteket koordinerar utvecklingen och under-hållet av systemet tillsammans med systemleverantören ex libris och sina kundbibliotek.

Under år 2013 introducerade Nationalbiblioteket nya funktioner i Voyager-systemet, av vilka de viktigaste gäl-ler nätbetalningar, böckers pärmbilder, betalningspåmin-nelser och automatiseringar av olika processer. Dessutom

utvecklades en ny version av kartfunktionen som används i anslutning till Voyager och som har väckt mycket intresse. Användningen av bibliotekskartan ökar hela tiden, och år 2013 gjordes omkring 183 000 kartsökningar. Antalet en-skilda användare av tjänsten var sammanlagt över 31 000.

Portalen Nelli är en portallösning som byggts upp för de finländska universitetsbibliotekens, yrkeshögskolebib-liotekens och allmänna bibliotekens behov. Genom Nelli används i huvudsak licensierade elektroniska resurser, men också fria resurser samt bibliotekskataloger. Under verk-samhetsåret standardiserades ett ticketsystem som under årets lopp mottog sammanlagt 270 servicebegäran.

Nelli-portalen har övergått i underhållsfasen, och nya egenskaper utvecklas efter behov. På lång sikt kommer Finna att ersätta Nelli som kundgränssnitt.

PublikationsarkivtjänsterNationalbiblioteket syftar till att utveckla sina publika-tionsarkivtjänster så att de utgör en tidsenlig infrastruktur

på nationell nivå som erbjuder sina kundorganisationer högklassiga och tillförlitliga tjänster till ett hyfsat pris.

Nationalbibliotekets publikationsarkivtjänster använ-des under år 2013 av sammanlagt 38 kundorganisationer (25 yrkeshögskolor, sju universitet, tre forskningsinstitut, ett ministerium, ett ämbetsverk och en förening). Under året togs två nya tjänster i bruk (Mtt:s Jukuri och Fenno-Ugrica). Nationalbiblioteket drev sammanlagt sju offent-liga tjänster, i fem av vilka ingick utomstående kundorga-nisationers material.

tjänsterna fortsatte att växa kraftigt under år 2013: un-der året sparades omkring 230 000 poster och 110 000 fulltextpublikationer. sammanlagt gjordes under statistik-perioden (1.10.2012–30.9.2013) nästan 17 miljoner ned-laddningar. Användningen av materialet ökade med om-kring 62 % jämfört med föregående statistikperiod.

URN-koderna är permanenta identifieringskoder för webbdokument. Med deras hjälp kan dokument identifie-ras tillförlitligt och få en permanent adress. Nationalbib-

Licensierat material enligt materialtyp, *) inberäknat Knovel som har överförts från e-böckerna till uppslagsverken,**) inklusive OECD iLibrary och LION, som har överförts från e-böckerna till uppslagsverken 2013.

Licensierat material enligt materialtyp

Materialtyp Licensierat material Licensierat material Licensierat material 2013 2012 2011

e-tidningar 40 705 38 000 35 000

referensdatabaser 103 112 121

Uppslagsverk **) 29 287 *) 4400 381

e-böcker 347 650 360 000 340 000

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


UtställningsverksamhetUtställningar med tillhörande evenemang utgör en central del av de tjänster som Nationalbiblioteket erbjuder allmänheten. På utställningarna presenteras bibliotekets mångsidiga samlingar kring olika teman som intresserar både den akademiska världen och allmänheten. Utställningarna bjuder på intressanta upplevelser, nya synpunkter och visar upp forskningsfynd från vårt nationella kulturarv. I anslutning till utställningarna ordnas olika evenemang. Biblioteket bedriver också internationellt utställningsutbyte med nationalbiblioteken i andra länder.

På grund av Nationalbibliotekets renoveringsprojekt ord-nades utställningar och andra kulturevenemang bara un-der våren. sammanlagt arrangerades sex nya utställningar och sju publikevenemang. Alla utställningar och evene-mang ordnades i samarbete med forskare, kulturinstitu-tioner, kulturella samfund och föreningar, och de lockade som vanligt till sig ett stort antal besökare. De fick också mycket beröm från allmänheten och i medierna.

Årets huvudutställning Världen vidgas – Kartskatter i A. E. Nordenskiölds samling arrangerades i samarbete med Finlands nationalmuseum. Utställningen hölls i Na-tionalmuseets lokaler och sammanföll tidsmässigt med konferensen ”International Conference on the History of Cartography” (ICHC), som hölls i Helsingfors i månadsskif-tet juni–juli. Under tiden för utställningen besöktes Natio-nalmuseet av 25 790 personer. Utställningen komplette-rades med ett omfattande och mångsidigt kringprogram. Den praktfullt illustrerade trespråkiga utställningspublika-tionen Avartuva maailma/Världen vidgas/the emerging World finansierades av Finska litteratursällskapet.

till de stora evenemangen med tillhörande utställ-ningar hörde seriekonstpriset Träskallehatten 2013 som ordnades i samarbete med Finlands serieförening r.f. samt Finlands och Estlands vackraste böcker 2012 som ord-nades i samarbete med Kommittén för Finlands bokkonst och estlands nationalbibliotek.

Kommittén för Finlands bokkonst gav år 2013 utmär-kelsen bokkonstens vackraste bok 2012 till 24 böcker, bland vilka fanns bland annat Nationalbibliotekets historik, rainer Knapas Kunskapens rike. Årets vackraste bok 2012 var Jaakko Yli-Juonikas roman Neuromaani.

Pianokonstnären Victor Chestopal gav en konsert i Nationalbiblioteket i mars. Konserten anslöt sig till hans mors, professor Victoria Yaglings arkiv, som han donerade till Nationalbiblioteket. I samband med konserten sam-manställdes en mindre utställning om det donerade ar-kivet.

2013 års Träskallehatt tillföll serie- och animationskonst-nären, skämttecknaren Heikki Paakkanen.

Världen vidgas – Kartskatteri A. E. Nordenskiöldssamling var 2013 års

huvudutställning.

Bild

: To

mi N

ikan

de

r, N

atio

nal

bib

liote

ket

Nat

ion

alb

iblio

teke

t/Su

vi K

ing

sle

y


Diktaren Saima Harmajas 100-årsjubileums-utställning ”Tulisit aivan hiljaa…” ordnades i samarbete med saima Harmaja –seura ry. Utställ-ningen invigdes av republikens presidents maka, diktaren Jenni Haukio. I anslutning till utställning-en ordnades olika evenemang, som lockade en stor skara besökare.

Vid slaviska biblioteket visades under året utställningen Skaparen av kontakterna mellan Norden och Ryssland. Jakov Grot 200 år. Utställ-ningen berättade om Jakov Grots verksamhet vid Kejserliga Alexanders-Universitetet som den för-ste innehavaren av professuren i ryska språket, lit-teraturen och historien.

Utöver Nationalbibliotekets egen utställnings-verksamhet uppvisades bibliotekets samlingar

på andra kulturinstitutioners utställningar såsom Gallen-Kallela-museet, utställningen en bokstav i taget – spår av läsning och skrivning på Aboa Vetus & Ars Nova i Åbo, Ateneums utställning om konstnärssamhället vid tusby träsk Den förtrolla-de sjön samt riksarkivets utställning storfursten-dömet Finlands framtida wälgång – lantdagen 1863–1864.

Donationervuokko och Yrjö saraste donerade till biblioteket ett musik-material, som innehåller Aunus Radios grammofonskivor (58 skivor), en katalog över radiostationens skivor samt grammo-fonskivor ur familjen Sarastes egen skivsamling.

Yleisradio donerade omkring 12 000 inhemska CD-skivor. De skivor som saknas i Nationalbibliotekets samlingar placeras i ljudinspelningsarkivet och dubbletterna ordnas till en samling som man kan lyssna på.

Professor Matti klinge donerade sitt personliga arkiv, som omfattar bland annat dagböcker, korrespondens, koncept till hans skriftliga produktion samt släktmaterial. Organiseringen och katalogiseringen av materialet inleddes i september och det ska vara färdigt på våren 2014.

Jarl thesleff donerade den under Finlands autonomi verk-samme Alexander Amatus Thesleffs bibliotek, som omfattar omkring 100 band vetenskaplig, rese- och skönlitteratur från 1700- och 1800-talet. I Nationalbiblioteket finns sedan tidigare A. A. Thesleffs personarkiv.

Matti liinamaa donerade ett arkiv som innehåller personligt material och släktmaterial. Till arkivet hör Matti Liinamaas me-moarer ”Kuinka minusta tuli kirjastonhoitaja”, som ingår som elektronisk text i publikationsarkivet Doria och kan läsas bland annat via söktjänsten Finna.

Från Helsingfors universitetsmuseum mottog biblioteket sammanlagt 42 kartblad som hade tillhört Observatoriets sam-ling: bland annat finländska allmänna och sockenkartor från 1900-talet, utländska sjökort från 1800-talet och enskilda blad ur den s.k. Hermelins atlas från slutet av 1700-talet.

Finska Missionssällskapet donerade en kartsamling, som innehåller bl.a. världskartor samt kartor över Asien, Afrika och Europa, sammanlagt omkring 120 titlar.

suomalaisen musiikin tiedotuskeskus Fimic ry donerade orkestermaterial av olika kompositörer, omkring nio hyllmeter.

Den av Finnvox studio donerade gamla hotell Kämps omfat-tande notsamling ordnades i musiksamlingar. Notsamlingen innehåller ca 250 fodral med inhemska och utländska notpu-blikationer samt ett kartotek.

Nationalbiblioteket tackar alla donatorer.

På utställningen visades också SaimaHarmajas sommarklänning av bomull,lätt som ett andetag.

På utställningen visades också förstautgåvor-na av Saima Harmajas verk samt handskrifter, dagböcker, brev, fotografier och föremål.

© K

ari H

akli

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t

Jenni Haukio och Saima Harmajas systerdotter Outi Piirto vid invigningen av utställningen.

Invigningen av Saima Harmajas 100-årsjubileumsutställning Tulisit aivan hiljaa i Nationalbibliotekets Kupolsal. Framme (till höger) kansler IlkkaNiiniluoto, republikens presidents maka Jenni Haukio, överbibliotekarie Kai Ekholm och hans maka, dataexperten Kaisa Paavilainen.

© K

ari H

akli

Nat

ion

alb

iblio

teke

t/Si

sko

Vu

ori

kari

Nat

ion

alb

iblio

teke

t/Si

sko

Vu

ori

kari

33 Årsberättelse 2013Årsberättelse 201332

en kunnig och välmående personalVid Nationalbiblioteket arbetade under året sammanlagt 283 personer, av vilka 246 på heltid och 37 på deltid. Un-der det gångna året utfördes sammanlagt 260 årsverken vid biblioteket. Den fast anställda personalens årsverken ökade med ett, och de visstidsanställdas ökade med 10 årsverken på grund av två igångsatta projekt. Andelen tidsbundna årsverken var 20 %.

Nationalbibliotekets framgång baserar sig på den kunniga personalen. biblioteket satsar starkt på kompe-tensutveckling även under dåliga tider. syftet är att sä-kerställa att verksamhetens behov och kunnandet möts på bästa möjliga sätt. ett gott chefsarbete och ledarskap har en nyckelställning vid biblioteket och är därför före-mål för kontinuerligt utvecklingsarbete. samarbete, lös-ningsorientering och coaching beskriver väl bibliotekets målsättningar när det gäller att utveckla verksamhetskul-turen.

Personalens kompetens utvecklades i enlighet med Nationalbibliotekets strategiska tyngdpunkter, vilka är: det digitala bibliotekets koncept och produktifiering, metadatatjänster, nya system och arkitekturer, ekonomi,

kommunikation och marknadsföring samt kund- och partnerkompetens och ledarskap. även utvecklingsdis-kussionen förnyades för att stöda målet att varje biblio-teksanställd även i framtiden ska ha den kompetens som arbetet kräver.

ett bärande tema i arbetshälsoprogrammet under re-sultatperioden 2013–2016 är ”Arbetsglädje och gott ar-betskamratskap”. Programmet fokuserar på att förbättra informationsspridningen, utveckla samarbetet mellan resultatområdena samt att utveckla ledarskapet och chefsarbetet. såväl biblioteket i sin helhet som resul-tatområdenas egna arbetshälsogrupper sammanträdde aktivt under verksamhetsåret och främjade den gemen-samma arbetshälsan. resultatet av Helsingfors universi-tets enkät om arbetshälsa blev färdigt i slutet av året och kommer att diskuteras vidare våren 2014.

I oktober företogs en riskbedömning av särskilt ut-valda objekt på alla resultatområden samt genomför-des arbetsplatsutredningar i Vallgård, där en del av bib-lioteksnättjänsternas och forskningsbibliotekets personal tjänstgör.

Resurser och ekonomiekonomi

Finansiering Nationalbibliotekets finansiering består av basfinansie-ring, extern finansiering och intäkter från affärsrörelse. basfinansieringen är avsedd särskilt för skötseln av bib-liotekets lagstadgade och riksomfattande uppgifter och för tjänster för vetenskap och forskning. beloppet var år 2013 22 miljoner euro (20,8 miljoner år 2012). Undervis-nings- och kulturministeriet beviljade 16,5 miljoner euro av basfinansieringen (15,1 milj. euro år 2012) och Helsing-fors universitet 4,6 miljoner euro (5,4 milj. euro år 2012). till basfinansieringen hör också överskottet från föregå-ende år, sammanlagt 0,5 miljoner euro. Överskottet från den grundläggande verksamheten år 2013 var 1,7 miljoner euro.

Den externa finansieringen bestod av ett belopp som beviljades av undervisnings- och kulturministeriet för de allmänna bibliotekens sektortjänster och belopp som be-viljades för särskilda projekt och som Nationalbiblioteket ansökt om från olika kallor, t.ex. europeiska socialfonden, stiftelser och undervisnings- och kulturministeriet. Na-tionalbiblioteket hade 2013 till sitt förfogande 6,4 miljo-ner euro i extern finansiering (6,8 miljoner 2012). till de största projekten hörde kundgränssnittet för Nationella digitala biblioteket, som 2013 förfogade over 2,4 miljoner euro, och Metadataarkivet, som förfogade over 0,6 miljo-ner euro. bägge projekten finansierades av undervisnings- och kulturministeriet. Finansieringen för de allmänna bib-liotekens sektortjänster uppgick till 0,9 miljoner euro (0,9 miljoner euro 2012). till den externa finansieringen räknas också de 0,8 miljoner euro som Nationalbibliotekets fond för kulturarv och namnfonderna förfogade over 2013 (1,2 miljoner euro 2012). I motsvarande siffra för år 2012 ingår också de av bibliotekets projekt som finansierats av uni-

versitetets fonder, vilkas finansiering år 2013 genom uni-versitetets beslut överfördes till Nationalbiblioteket.

Intäkterna från Nationalbibliotekets affärsrörelse var 0,8 miljoner euro år 2013 (0,9 miljoner euro 2012). Intäk-terna kom bl.a. från Finelibs serviceavtal, publikations-arkivens serviceavtal samt från avgifter för digitalisering, mikrofilmning, kopiering och fjärrlån. specialbiblioteken betalar för Nationalbibliotekets sektortjänster delvis enligt affärsrörelsens prissättning. År 2013 var överskottet från affärsrörelsen 23 000 euro (117 000 euro 2012).

UtgifterNationalbibliotekets största utgiftspost var personalkost-naderna som utgjorde 52 procent av totalkostnaderna. lönekostnadernas andel av kostnaderna som täcktes med basfinansieringen var 46 procent (45 % 2012). lokalkost-naderna minskade från föregående år, eftersom bibliote-ket under tiden för renoveringen av bibliotekets huvud-byggnad betalar en lägre hyra för evakueringslokalerna. Hyreskostnaderna var 21 procent av totalkostnaderna (23 % 2012). licenserna för de elektroniska resurserna ut-gjorde 13 procent och förvärvet av biblioteksmaterial 2 procent av kostnaderna. Kostnaderna som täcktes med extern finansiering uppgick till 4,7 miljoner euro och kost-naderna som täcktes med fondmedel var 0,2 miljoner euro, vilket innebär att 0,9 miljoner euro extern finansie-ring och 0,6 miljoner euro av fondmedlen överfördes till följande år.

Årsverken

Personal enligt resultatområde72

43 53

2011 2012 2013

Fast anställda

Visstidsanställda

212 209 207

Årsverken Fast anställda Visstidsanställda sammanlagt Ordinarie anställningar

Forskningsbiblioteket 90 14 104 98

biblioteksnättjänster 51 23 74 57

Digitaliserings- och konserveringstjänsten 39 10 49 44

Förvaltnings- och utvecklingstjänster 27 6 33 30

sammanlagt 207 53 260 229

Jaak

ko M

arti

kain

en

© N

atio

nal

bib

liote

ket

Ve

ikko

So

me

rpu

ro ©

Nat

ion

alb

iblio

teke

t


Nationalbibliotekets organisation och ledning

Liisa SavolainenDirektör

Majlis Bremer-LaamanenDirektör

Undervisnings- och kulturministeriet Helsingfors universitet

Direktionen

Överbibliotekarien

Kai Ekholm

Förvaltnings- och utvecklingstjänster

Forskningsbiblioteket BiblioteksnättjänsternaDigitaliserings- ochkonserveringstjänsten

Dorrit GustafssonDirektör

Kristiina Hormia-PoutanenDirektör

Nationalbibliotekets finansiering 2013 2012 € €

Basanslag sammanlagt 21 977 928 20 786 983

basfinansiering 21 079 199 19 546 523

tilläggsanslag och projekt1 146 373 959 223

Överskott från föregående år2 536 783 203 727

Övriga intäkter från verksamheten3 215 573 77 510

Intäkter från affärsrörelse 753 026 850 496

Extern finansiering4 6 445 778 6 810 437

Finansiering sammanlagt 29 176 732 28 447 916

1 Inkluderar år 2012 ett tilläggsanslag som kompenserar ökningen av lokalkostnaderna samt år 2013 ersättningar för förseningsavgifter 2011–12.2 Över-/underskott redovisas i balansräkningen. 3 Inkluderar utgifter för digitaliseringsprojekt som betalats från fonderna. 4 Inkluderar de medel som fonderna förfogar över.

Nationalbibliotekets utgifter 2013 2012 € €

Basfinansieringens utgifter sammanlagt 19 778 960 20 328 752

Personalutgifter 9 127 850 9 128 593

biblioteksmaterial 555 880 728 588

licenser för elektroniska resurser 3 179 679 3 206 204

lokalkostnader 5 021 475 5 497 610

Övrigt 1 894 075 1 767 757

Sammanlagda utgifter för affärsrörelsen 730 100 733 302

Personalutgifter 520 479 478 870

Övrigt 209 620 254 433

Den externa finansieringens sammanlagda utgifter1 4 939 072 3 819 266

Personalutgifter 3 597 254 2 743 015

Övrigt 1 341 819 1 076 250

Utgifter sammanlagt 25 448 132 24 881 320

tilläggsuppgifter: - Nationalbibliotekets lokalkostnader sammanlagt 5 388 169 5 762 220 - Från finansieringens och utgifternas överskott överförs basfinansieringens andel till balans-räkningen liksom affärsrörelsens överskott. Ur den externa finansieringens överskott överförs anslagen för fortlöpande projekt till att användas 2014 och fondernas anslag förblir i fonderna som ingående balans. 1 Inkluderar fondernas utgifter


ORGANISATIONER OCH ORGAN

•Aalto-universitetet, småföretagscentralen, Arts

•Aalto-universitetet, forskningsgruppen seCo•Aalto-universitetet, högskolan för teknikveten-

skaper, institutionen för datateknik, användbar-hetsforskning

•Akademiska bokhandeln•Konsortiet AMKIt•Arkivverket•bonnier Publications Oy•brages Pressarkiv•btJ Finland Oy•Celia – biblioteket för synskadade•Projektet Comellus, styrgruppen•CsC – It-centret för vetenskap•Närings-, trafik- och miljöcentralen •ellibs •rådet för specialbibliotek•esan Kirjapaino Oy•Närings-, trafik- och miljöcentralen i södra

savolax•etelä-savon Viestintä Oy•Finelib, styrgruppen •Finlands svenska biblioteksförening •FinnOA-gruppen•Gaudeamus Oy•Gramex r.f.•Gs1 Finland Oy•Autentiseringsnätverket Haka•Helsingfors stadsbibliotek, centralbiblioteket

för de allmänna biblioteken •Helsingin sanomain säätiö•Helsingfors universitet – Centrumcampus; fakulteter och institutioner – Kemiska institutionen/Institutionen för organisk kemi – Centralarkivet – biblioteksdelegationen på Centrumcampus – Utbildnings- och utvecklingsenheten – Institutionen för moderna språk, språkteknologi – Institutionen för datavetenskap – Centret för informationsteknologi – lokal- och fastighetscentret

•Info-bokhandeln •It-utskottet vid Finlands svenska biblioteksför-

ening •JUHtA – delegationen för informationsförvalt-

ningen inom den offentliga förvaltningen•Nationella audiovisuella arkivet KAVA •styrgruppen för beskrivning av biblioteksre-

surser•Finlands nationalmuseum•KAtVe-gruppen, Nationalbibliotekets arbets-

grupp för nätverksstandarder inom informa-tionsförsörjningen

•NDb, Nationella digitala biblioteket, uppfölj-ningsgruppen, styrgruppen, sektionen för tillgänglighet, sektionen för långtidsbevarande, teknisk expertgrupp, expertgrupper

•NDb, konsortiegruppen för kundgränssnittet, expertgrupper

•bokhandelsförbundet r.f.•biblioteks-, arkiv- och musikbranschens juri-

dikgrupp •bibliotek, universitets-, yrkeshögskole-, spe-

cial- och allmänna bibliotek •Kirjastot.fi-portalens styrgrupp•Utvärderingsgruppen för bibliotekens genom-

slagskraft•Kirjatietoryhmä (samarbetsgrupp inom bok-

branschen)•Kirjavälitys Oy•Koneen säätiö•Kopiosto •KsF-Media Oy•Delegationen för skydd av kulturarvet•Kuvasto ry•Kustannusosakeyhtiö Otava•linnea2-konsortiets styrgrupp, arbetsgrupper

och expertgrupper•Forskningscentralen för jordbruk och livsmed-

elsekonomi (Mtt)•lantmäteriverket•Mehiläinens Arbetslivstjänster•Memornet, nätverket av forskarskolor för sam-

hällets minnesfunktioner •s:t Michels stad

•s:t Michels universitetscenter, ledningsgruppen och arbetsgrupper

•Miktech Oy•Musiikkituottajat – IFPI Finland•synskadades centralförbund r.f.•Utbildningsstyrelsens examenskommission för

informations- och bibliotekstjänster•sanasto ry•terminologicentralen tsK r.f. •sibelius-samfundet r.f.•Finska bokhandeln•Finska litteratursällskapet•Finlands biblioteksförening•Kommittén för Finlands bokkonst•Finlands museiförbund•Finlands musikbiblioteksförening•suomen Projekti-instituutti Oy•Finlands standardiseringsförbund sFs r.f.•Finlands vetenskapliga bibliotekssamfund •svenska litteratursällskapet i Finland (sls) •talle ry•tammerfors universitet, informationsforskning

och interaktiva medier•teosto•Institutet för hälsa och välfärd•statistikcentralen•tuotos ry•Projektet tutkimuksen tietoaineistot (ttA) •statsrådets kansli•statens konstmuseum•Depåbiblioteket•Mediernas Centralförbund•Viestilehdet Oy•statens tekniska forskningscentral Vtt•riksomfattande privatarkivregistret YKrI •rundradion Ab (Yle)•rådet för de allmänna biblioteken•rådet för Finlands Universitetsbibliotek

Nationell samverkan och nationellt samarbete Nationalbibliotekets direktion1.8.2010 – 31.3.2014

OrdförandeDekanus, professor Hannu Niemi,Helsingfors universitet (till 31.7.2012) Dekanus, professor Aila Lauha,Helsingfors universitet (från 1.8.2012)

MedlemmarMirja Iivonen, överbibliotekarie,tammerfors universitetsbibliotek (till 28.2.2011)Päivi Kytömäki, överbibliotekarie, Uleåborgsuniversitetsbibliotek (från 1.3.2011) (vice ordförande)Sakari Laiho, direktor, Finlands förlagsföreningSinikka Luokkanen, chef för informationstjänsten,Hämeen ammattikorkeakoulu Ere Maijala, datasystemsexpert, representant förNationalbibliotekets personalAnna Mauranen, dekanus, professor, HelsingforsuniversitetEero Puolanne, professor, Helsingfors universitet(till 31.7.2012)Visa Heinonen, professor, Helsingfors universitet(från 1.8.2012)Silja Rekomaa, bibliotekarie, brottspåföljdssektornsutbildningscentral (till 1.3.2012)Riitta Autere, bibliotekarie, Patent- och registerstyrelsen (från 1.11.2012)Joona Salminen, teologie kandidat, representant för studentkåren vid Helsingfors universitet Sinikka Salo, politices doktor Markku Suvanen, specialforskare, undervisnings- och kulturministeriet (till 31.12.2012)

Annu Jylhä-Pyykönen, undervisningsråd,undervisnings- och kulturministeriet (från 1.4.2013) Mikko Vainio, biträdande biblioteksdirektör, Helsing-fors stadsbibliotek – Centralbiblioteket för de allmänna bibliotekenMikko Viitasalo, professor

Föredragande för direktionen var överbibliotekarieKai Ekholm, sakkunnig direktören förbiblioteksnättjänster Kristiina Hormia-Poutanenoch sekreterare direktören för förvaltnings- ochutvecklingstjänster Dorrit Gustafsson.

Nationalbibliotekets styrgrupp

OrdförandeÖverbibliotekarie Kai ekholm

MedlemmarDirektör för resultatområdet Majlis bremer-laamanenDirektör för resultatområdet Kristiina Hormia-PoutanenDirektör för resultatområdet liisa savolainen Direktör för förvaltnings- och utvecklingstjänsterDorrit Gustafsson representant för personalen bibliotekssekreteraretiina PietiläinenAnsvarig informatör Katri Nissilä sekreterare förvaltningssekreterare Kristiina Nieminen(till 31.5.2013) Från 1.6.2013 förvaltningssekretare rita saari

Förvaltningsnämnden för Ilkka och Ulla Paateros fond Ordförande verkställande direktör Ilkka Paatero

Förvaltningsnämnden för fonden för kulturarv Ordförande professor Markku löytönen

Delegationen för Slaviska biblioteket Ordförande professor riitta Pyykkö, Åbo universitet

Humanistiska delegationenOrdförande professor Kirsi Vainio-Korhonen,Åbo universitet

Nationella katalogiseringen, styrgruppen Ordförande produktionschef tuula Haapamäki

Styrgruppen för FinELib Ordförande rektor Mauri Ylä-Kotola,lapplands universitet

Linnea2-konsortiets styrgrupp Ordförande bibliotekarie Vuokko Palonen,Vasa vetenskapliga bibliotek tritonia (till 23.4.2012) Ordförande bibliotekarie Minna Niemi-Grundström,tammerfors tekniska universitets bibliotek (från 24.4.2012)

Valtioneuvoston asiasanastoryhmä (VNAS-ryhmä)Ordförande eeva-liisa tuomi-Kyrö,Justitiekanslersämbetet

Helsingfors universitetsbibliotek

Humanistiska fakulteten

Direktion och övriga förvaltningsorgan

Samarbete inom kulturområdet 2013

• FIlI Informationscentret för finländsk litteratur

• Helsingfors stads turistbyrå• Helsingfors universitets musiksällskaps

kammarkör• John Nurminens stiftelse• Museiverket• Musikinstitutet Juvenalia• böle bibliotek• richardsgatans bibliotek• sa-Ha-ensemble• saima Harmaja -seura ry• seriernas informationscentrum• sibelius-Akademin• sibelius-lukio• Finlands nationalmuseum• suomen Kartografinen seura• bokhistoriska sällskapet i Finland r.f.• Kommittén för Finlands bokkonst r.f.• Finlands institut i tyskland, berlin• Finlands seriemuseum• Finlands serieförening r.f.• svenska teatern• teatteri Avoimet Ovet• De vetenskapliga samfundens delegation• tietokirjallisuuden edistämiskeskus,

centrum för främjande av facklitteratur• trio-Offset/Aleksipaino Group• Unigrafia• Musikensemblen Uinuva• estlands nationalbibliotek• Yrjö Kilpinen seura ry


telefonväxel: 0294 1911 (Helsingfors universitet) e-postadresser (i regel): [email protected] www.nationalbiblioteket.fi

tidskriften Kansalliskirjasto: www.kansalliskirjasto.fi/lehtiNational library of Finland bulletin: www.nationallibrary.fi/bulletinÅrsberättelsen, webbpublikation: www.kansalliskirjasto.fi/vuosikertomusÅrsberättelser, arkiv:www.nationalbiblioteket.fi/information/kommunikation/arsberattelserna.html

FORSKNINGSBIBLIOTEKETHuvudbyggnadenbesöksadress: Fabiansgatan 35Postadress: Pb 15, 00014 Helsingfors universitetKundtjänst: [email protected] eller tfn 02941 191 23196tjänsten Fråga biblioteket: www.kansalliskirjasto.fi/kysykirjastolta Digitaliserat material: digi.kansalliskirjasto.fi

BIBLIOTEKSNÄTTJÄNSTER FENNICA-TJÄNSTERFRIEXEMPLARSBYRÅNFINLANDS ISBN-CENTRALbesöksadress: Industrigatan 23 (Vallgård), Helsingfors Postadress: Pb 26, 00014 Helsingfors universitet

DIGITALISERINGS- OCH KONSERVERINGSTJÄNSTEN besöksadress: saimaankatu 6, 50100 s:t MichelKundtjänst: [email protected]

NATIONELLA FINNA www.finna.fi

NATIONALBIBLIOTEKETS FINNA (beta-versionen)https://kansalliskirjasto.finna.fi/

NATIONELLA DATABASERFENNICA Nationalbibliografi och katalog över nationalsamlingen,https://fennica.linneanet.fi VIOLA Nationaldiskografi och nationella musikarkivets katalog över musikinspelningar samt uppgifter om noter fr.o.m. 1977, https://viola.linneanet.fi WEBBARKIVETS REGISTER http://verkkoarkisto.kansalliskirjasto.fi

ANDRA DATABASERARTO referensdatabas med referenser till inhemska artiklar, https://arto.linneanet.fi DORIA Nationalbibliotekets publikationsarkiv: www.doria.fiHELKA Gemensam katalog för Helsingfors universitets bibliotek,Nationalbiblioteket och några specialbibliotek, https: //helka. linneanet.fiMELINDA bibliotekens gemensamma databas, melinda.kansalliskirjasto.fi NELLI Högskolebibliotekens och de allmänna bibliotekens sökportal, www.nelliportaali.fi

ORGANISATIONER OCH ORGAN

• AltO editorial board, utvecklingsgrupp för metadata

• Aes, Audio engineering society

• bAAC, baltic Audiovisual Archival Council

• bibliotheca baltica, Östersjöregionens samarbetsorgan inom biblioteksområdet

• breitkopf & Härtel, Wiesbaden, tyskland

• CCs, Content Conversion specialists GmbH, tyskland

• CDNl, internationellt samarbetsorgan för nationalbib-liotekschefer

• CeNl, de europeiska nationalbibliotekens samarbets-organisation

• CeNl executive committee

• Cerl, konsortiet för europeiska forskningsbibliotek

• ClM, Copyright and other legal Matters, arbetsgrupp

• Cobra +, de europeiska nationalbibliotekens koordine-ringsorgan för projektsamarbete

• Dublin Core Metadata Initiative, utvecklings- och led-ningsgruppen för Dublin Core-standarden

• eblIDA, european bureau of library, Information and Documentation Associations

• eDIteUr, internationell organisation för elektronisk överföring av böcker och periodiska publikationer

• eesti rahvusraamatukogu, estlands nationalbibliotek

• eIFl (electronic information for libraries)

• elAG, european library Automation Group

• eUrIG, european rDA Interest Group

• europeana, europeiska digitala biblioteket

• Projektet europeana Newspaper

• the Council for aggregators and content providers/europeana network med grupper

• erOMM, european register of Microform Masters

• the european library, de europeiska nationalbibliote-kens portal

• ICOlC, internationell koalition av bibliotekskonsortier

• FAIFe, Committee on Free Access to Information and Freedom of expression

• IAMl, internationell sammanslutning av musikbibliotek

• IAsA, internationell organisation för ljudarkiv

• ICA, internationella kartografiska sällskapet

• IFlA, International Federation of library Associations, ett flertal sektioner och arbetsgrupper

• IGelU, International Group of ex libris Users, olika grupper

• IIPC, International Internet Preservation Consortium

• IMPACt, Competence Centre for Digitisation

• IsbN board, internationella IsbN-centralen, vice ord-förande

• IsO, internationella standardiseringsorganisationen, ett flertal arbetsgrupper inom tekniska kommittén nr 46

• IssN, Governing board, IssN network, organisation för standardisering av beskrivningar av publikationer

• Kungliga biblioteket, sverige

• latvijas Nacionālā bibliotēka, lettlands nationalbiblio-tek

• lIber, organisationen för de europeiska forskningsbib-lioteken

• library of Congress

• MseG, Member states’ expert Group on Digitisation and Digital Preservation

• Mets editorial board, utvecklingsgrupp för metadata

• Nasjonalbiblioteket, Norges nationalbibliotek

• NIsO, Us National Information standards Organisation

• •NOA,AudioSolutionsVertriebsmbH,Österrike

• NOrON, nordiska riks- och nationalbibliotekschefer

• Open repositories, öppna publikationsarkiv

• scandinavian library Quarterly, medlem i redaktionen, nordisk tidskrift för biblioteksbranschen

• sVUC, scandinavian Virtual Union Catalogue, nordisk virtuell samkatalog

• tel, the european library

• UKsG, United Kingdom serials Group

• United Kingdom sibelius society, storbritanniens sibeliussällskap

• World Digital library

Internationell samverkanoch internationellt samarbete

Nationalbiblioteket

ÅRSBERÄTTELSENS REDAKTIONNationalbiblioteket/kommunikationen Redaktör: Katri NissiläBildredaktion: tuula KorhonenVisualisering och ombrytning: Ossi Gustafsson / Hiekka Graphics Översättning: Christoffer von bonsdorffoch Helsingfors universitets språktjänsterTryckort: Finepress Oy, Åbo 2014IssN (tryckt publikation) 1797–7320,IssN (webbpublikation) 1797–7304 Pärmbild: Detalj från konstnärenIlmari Grytas verk ”lähde” från år 2007.Verket tillhör statens konstsamlingar.

nationens skattartillgängliga för alla.

nationalbibliotekets årsberättelse 2013

Documents