Gudar

Gudavdrlden ser inte exakt likadan ut hos olika urspmngsfolk,lingtddrifrdr. Den hdr beskrivningen stimmer bist overens med afri-kanska fcirestdllningar.

Gudarna finns i fallande skala, frAn den hogste som ster over allt,till andarna som drabbar eller hjiilper md.nniskor i konkreta [ivs-situationer.

Den hogste guden dr en skapargud, som lever lingt borta och drknuten till himlen. Det d.r en fjirran gud som inte aktiw tar del avdet vardagliga livet. Den guden tar md.nniskor endast kontakt med ikatastrofsituationer eller vid sdrskilda tillfdllen.

Hos kikuyfolket i Kenya heter den gud som skapat mdnniskornaNgai. Han stir over allt och alla men kommer di och dA ner tilljorden for att inspektera hur mdnniskorna skoter sig. Dessa besok,som forebidas av blixtar, utgor den huvudsakliga kontakten mellanNgai och folket.

Under denne hoggud finns undergudar som skoter de vardagligakontakterna med mdnniskorna. De ansvarar for olika omriden, somskorden, barnafodandet, regnet och solen.

Lingst ner finns andar och demoner, som kan vara avlidna md.n-niskor som vill ha uppmdrksamhet. Gudarna liksom forfddernas

andar kriver offer for att de ska dela med sig av sin livskraft.

Typiskt for de nordamerikanska pririeindianerna 'ar

att soka sinskyddsande. Det dr ett sdtt att fi kontakt med gudarna och fi del avlivskraften. Prdrieindianerna vet att det dr andarna som djupast styrover vdrlden. For att hitta sin skyddsande beger sig den unge man-

nen ut i odemarken ddr han uppsoker en enslig kulle. Dir vistas han

i ett eller tvi dygn och ber till andarna. Utmattad faller han i dvala

och i drommen kommer skyddsanden till honom och trristar och ger

av sin overnaturliga kraft.Ndstan alla dessa "gudatyper" hittar man dven i andra samman-

hang dn hos naturreligionerna. Deismen, som p6, ryoo-talet fick

minga foresprikare i Europa, beskrev Gud som den som frimst var

aktiv vid skapelsen, men sedan drog sig tillbaka."Praktiska" gudar som dr starkt involverade i mdnniskans var-

dag iterfinns i de flesta religioner. I hinduismen verkar pi bynivivardagliga gudar som fcirmedlar kontakten mellan den gudomliga

verkligheten och mdnniskor. Ddr finns ocksi gudinnor som hjiilper

minniskorna vid sjukdom och infertilitet. Inom kristendomen fyller

minga ginger helgon denna vardagliga funktion, d.ven om det inteofficiellt ir tdnkt si av kyrkan

Tion pi andar finns i buddhistiska Thailand. Dir bygger mln-niskor minihus som placeras utanfcir hemmet, aff.arcn eller restau-rangenfor attskydda mot onda andar. Andarna bosd.tter signdmligeni minihusen och stor inte huset och dess agare.

Natur, djur och mdnniska lever i gemenskap

Hos naturfolk finns en ndra gemenskap mellan mdnniskan och natu-ren. F<irr kunde en same som hade fiskat ldgga lite av sin fingst somtackoffer pi en sten vid sjon. Forhillandet mellan mdnniskan ochnaturen miste virdas.

For att visa sin respekt for den levande naturen kan den som ten-

ker hugga ner ett trdd fcirst offra till trddets "livsande". Naturen dr

besjiilad.Totem dr en markering av sliktskapet mellan en stam och ett djur.

Nordvdstkustindianerna i British Columbia i Canada avbildade t.ex.sitt totemdjur pi en p:ile. Det djuret fick inte skadas eller dodas.

Doda och levande i en hemlighetsfull gemenskap

Enligt naturfolkens religioner lever forf'iderna med i de levandesgemenskap. Levande och doda ir beroende av varandra.

En driende man kan tala med sina anh<iriga om hur han vill ha detefter sin dod. Han kan onska att de ger honom ris, kott och brinnvin

nir de sjiilva iter. Under en lingre tid efter begravningen hdlls tillexempel palmvin pi graven. I gengild fir de som lever hans beskyddoch kan anropa honom nir de behover hjalp. r'

Om nigot olyckligt intraffar i en mdnniskas liv kan det bero pi attde doda inte uppmdrksammats tillrickligt eller pi fel sdtt. De dodakan di ta skepnad som onda andar och himnas livets oritwisor iefterhand. En person som blivit utstott frin stammens gemenskapkan pi si sdtt ta himnd.

Att pi ett eller annat sdtt hilla kontakt med doda sldktingar ochvdnner ir inte sdllsynt i hinduiska, buddhistiska eller kristna tradi-tioner. For att inte tala om den stora vikt som mdnniskor i Japanoch Kina ldgger vid kontakten med forfederna. Aven for en modernkines kan det vara sjdlvklart att gi till ett daoistiskt eller konfuci-anskt tempel fdr att uppmdrksamma en dod sliktings fodelsedag.

N A T U R F O L K E N S R E L I G I O N E R ' 2 I

I Japan finns liksom i Kina ett forfedersaltare i minga hem.Den katolska traditionen med sjdlamdssor pi dodsdagen och

boner om att den d<ide ska slippa lida i skirselden for ldnge, dr dvendet exempel pi mdnniskans behov av att upprdtthilla kontaktenmed sina doda sldktingar. I virt land ir traditionen att tinda lius vidgravarna under Alla helgons dag, nigot som vuxit sig stark underrgoo-talet

Individ och kollektiv hiir samman

En iterkommande forestillning hos naturfolk 'dr att en mdnniskainte kan leva sitt liv ensam, di skulle han eller hon do. Den som inteomndmns vid namn finns inte. Som en konsekvens av detta bor densom miste resa bort for att forsorja sig i en niirliggande stad, veta omndr stammen firar brollop eller nigon annan viktig hindelse. Skeren begravning i hembyn kan den som inte har mojlighet att deltaordna en egen ceremoni samtidigt for att markera samhorighetenmed stammen.

Stammens overlevnad irviktigare dn den enskildeindividens. Dengamle eskimin kunde ldmnas att do for att inte sinka stammen.

Om nigon bryter mot en regel, ett tabu eller inte tar hdnsyn tillnaturen pi ritt sitt drabbar det alla i gruppen. Minniskan fir sinidentitet som en medlem av en grupp, ett kollektiv.

Initiationsri! tivergflngsrit och livskraft

En initiationsrit introducerar en mdnniska till ett nytt stadium i livet,t.ex. frin ungdom till vuxen. Det sker genom en speciell utbildningoch ceremoni. Konfirmationen ir ett kristet exempel pi initiationsrit.I en overgingsrit markeras overgingen frin ett tillstind till dtt annat;frin ogift till gift dr ett exempel, och for det krivs ingen utbildning.I dag anvdnds orden oftast synonymt.

Hos nafurfolk har alltid dessa riter haft stor betydelse och hosvissa folk har de inte bara inneburit att minniskan gitt frin ett sta-dium till ett annat, utan att hon ocksi fitt del av livskraften somkommer frin Gud och som ar avgorunde for ett bra liv. Liuskraf-ten ar den hemlighetsfulla kraft som binder sarnman tillvaron till enlevande organism, som minniskan dr en del av. Den som inte foljerregler som ror tabun, magi och overgingsriter gir miste om dennakraft och skiljs frdn livssammanhanget, helheten.

:: :

, I vdrr samhiille har flera initiations- och tivergingsriter fitt en cen-

tral plats. Se bara pi studentexamen som firas ndrmast rituellt i dag.Den svenska hogtidsboken, med icke-religiosa ceremonier, har bliviten stor forsdljningsframging i virt sekulariserade samhdlle.

oavsett om det dr religiosa eller icke-religiosa ceremonier si drtanken med dem att de ska skapa ordning och sammanhang. Tviandra frireteelser, tabu och magi, kan ocksi bidra till att skapa ord-ning och trygghet om man foljer reglerna som giller for dem.

Tabu

Tabu beryder forbjudet. Den som bryter mot ett tabu kommer pi etteller annat sitt att drabbas. Nigon kan till och med mi diligt rentfysiskt.

I en del afrikanska kulturer har det fcirekommit att minniskorfin ett individuellt tabu vid fodseln. Fadern meddelar barnets tabu.Genom fddernas andar har han fittvetavad barnet bor undvika foraft bevaras frin olyckor. Det kan rrira sig om enkla saker som att inteta emot slag pi hoger axel eller att ata apelsin.

Det finns ocksi kollektiva tabun som gdller kvinnor, mdn ellerstammen. Andarna kan bli uppretade om nigon i familjen brytermot klanens tabu.

Podngen med ett tabu dr att det skyddar mot diliga overnaturligakrafter, det ir ett sdtt att f.e kontroll river livet.

I virt samhdlle kan det i en familj finnas regler som dr mer ellermindre uttalade - si hdr gor vi bara inte i vir familj. I ett kompis-ging kan andra regler sfyra samvaron. I kriminella kretsar ir dettabu att tlalla for polisen. Ingen iker naken pi bussen, det dr tabu.Nu brukar inte vi kalla dessa foreteelser f<ir tabu, men de fungerarprecis som tabun gor hos naturfolken runt vdrlden. t.

Den som bryter mot ett tabu kan mi fysiskt illa, det ir ett kdn-netecken pi ett tabu. Ofta har det med mat, hygien eller sex att gora.Knappast nigon dr befriad frin tabuforestillningar.

UNDER den mcirkaste dagen i december gir denna procession genom bynBischofswiesen i sodra Tyskland. Syftet dr att skrdmma onda andaq en for-kristen tradition som levt kvar in i vir tid.

Magi

Magi gir ut pA att pAverka makterna i den riktning man sjdlv vill.Det finns svart (ond) och vit (god) magi.

Inom minga naturreligioner finns uppfattningen att sjukdomaroch olycka orsakas av trolldom. Det dr trollkarlar som urovar svarrmagi, vilket sker i hemlighet. Trollkarlen kan med hjdlp av olikametoder frambringa olycka. Att ldmna ifrAn sig naglar och hir kanvara farligt, eftersom trollkarlen anvdnder sig av det i sina magiskariter. Naglarna tillhor fortfarande personen som kan skadas genomatt naglarna skadas.

Andra experter pi magi dr magiker och medicinmin, som urdvarvit magi. De dger ofta ocksi goda kunskaper om narurmedicin.

Antagligen forekommer magi mer eller mindre i de flesta religio-

:ner. Det kan vara svirt att skilla pi en b<in och en magisk hand-

"lirrg.'I traditionella religioner i Afrika, Amerika och pi andra stiillen

i v6rlden utcivas magi medvetet, det dr en del av religionen. Men

f<irekommer det i exempelvis kristendomen anses det inte tillhora

den officiella religionen. Den vdsterldndska magin har sitt ursprung i

judendomen och kung Salomo (se s. 35) ansigs vara den stora magi-

kern. Att liigga amuletter med korancitat pi under kudden hos ettnyfcitt barn forekommer i vissa muslimska kulturer. Tanken ar attamuletten ska skydda mot onda andar eller attacker frin "det ondarigat", ett bruk som bdr magiska drag. Pi ett likartat sd.tt gav bilderpi tre dnglar skydd mot den forforiska Lilit enligt gamla judiska

traditioner (Liis mer s. 6z-Q)

Kannibalism?

Kannibalism betraktas ibland som en form av magi och det dr intres-sant att studera hur kannibalism har beskrivits i olika upplagsverkunder rgoo-talet.

rgro skriver Nordish familiebok att hos de primitiva folken gorsingen skillnad mellan djur och minniskor och di dr det inte forvd-nande att man dter mdnniskokott, precis som djurk<itt.

I Suensk uppslagsbok frin r95o-talet gin att ldsa: "Kannibalismbland mdnniskor dr vida utbredd <iver jorden, sdrskilt bland ldgreikerbrukare och av dessa influerade folk ..."

I Bonniers stora lexikon frin r98o-talet blir texten mer neutraloch det talas i mer allmdnna ordalag om kannibalism i samband medmagisk-religiosa forestdllningar.

Men det dr forst medNationalencyklopedin r993,som en betyd-ligt mer fcirsiktighet beskrivningarna av kannibalism ges. Friganstills om det verkligen finns vetenskapliga bevis for kannibalism.Bevisat dr att mdnniskor vid exempelvis flygplanskrascher i otill-giingliga trakter tvingats ata av doda medpassagerare, men i andrafall? Forskare inom arkeologi och antropologi (ungefdr studiet avminniskan som art), menar att id6n om kannibalism har anvdndsfor att smutskasta andra etniska grupper, men det finns inga klaravetenskapliga bevis for att det forekommit allmint dtande av min-niskokott.

Beskrivningen av kannibalism i uppslagsverken illustrerar hurvdswdrldens attiryd mot naturfolkens religioner och levnadssdtt harforendrats.

., ', a"aiI.ljEIorKENs ,"

, ' . ' ' : : . l , l i ' .

. . 1 - . , ' .

fidsuppfathring: AIlt iir nuNdr de f<irsta kristna missiondrerna kom till Afrika st<itte de pi svi-righeter ndr de talade om framtiden. Hos vissa folk fanns inte ordet"framtid" i spriket. Det berodde pi fcirestiillningen om att allt hin-der nu. Den som dor fortsitter att existera i nuet. Tidsuppfattningenvar alltsi annorlunda. Att tala om forr, nu och sedan dr egentligeninte meningsfullt.

Kvinnan i naturreligionerKvinnliga gudinnor har spelat och spelar stor roll i naturfolkensforestdllningar. Si kallade sddes- och modergudinnor har funnits iminga olika kulturer. Bland de amerikanska indianstammarna fannsMajsmodern, pi Java Rismodern som personifierade riskornets sjdloch dnda in pi rgoo-talet skdnkte europeiska bonder Sidesmodernsin hyllning genom att kld en kdrve i kvinnoklider. Rismodern pi

Java representerades av uwalda riskorn som siddes f<irst och mittpi fdltet.

Kvinnorna skotte i minga kulturer de riter som var forbundnamed skorden och vissa forskare menar att kvinnor var vdrldens for-sta prdster. Minnen grdvde marken men kvinnorna sidde undermagiska ceremonier fdlten.

Hos minga folk har medicinkvinnor intagit en viktig stdllning ochtillskrivits sdrskilda krafter. Hos folken i sodra Nigeria var de kvinn-liga magikerna l6ngt fler dn de manliga magikerna. Hos tshi-folket iosta Afrika utforde kvinnorna en mingd magiska riter for att hjdlpasina rndn ndr de gick ut i strid. Deras magiska kraft var avg<irandefor stridens utging.

Men det finns ocksi minga exempel pi naturfolk hos vilka kvin-nor varit helt eller delvis utestdngdafrindet religiosa livet. Det gillerfolk i Afrika, bland amerikanska indianer eller eskimier. Aterkom-mande ir kopplingen till kvinnans menstruation, som ansigs gcirahenne oren. Erfarenheten sa att ndr blod rinner, si dr livet i fara. Hoseskimierna fick inte kvinnorna komma ndra mdnnens vapen ndr dehade mens, amerikanska indianer ldt kvinnorna bo i sirskilda hyd-dor.

Traditioner som begrdnsade kvinnans rorelsefrihet i sambandmed menstruation och barnafodande har lew kvar lingt in i vir tid

L 6 N A T U R F O L K E N S R E L I G I O N E R

BILDEN dr tagen i Ghana i samband med den sA kallade Yam festivalen, enhogtid som firas en ging om iret. Kvinnorna pi bilden liter andarn a fora ivagdem i dansens extas. Detta dr ett sitt att skapa harmoni pi jorden, enligrfolket som kallas Agni. Kvinnorna fil lhor en grupp av "prdstinnor" som drsirskilt utvalda, bland annat for sin formiga att uppni extas. De har genom-g6tt en fyra ir l6ng utbildning.

dven i Sverige. Ndr en kvinna hade fott barn fick hon inte gi ut ellergi till kyrkan under sex veckor. Kyrkotagning kallades den ceremonisom skedde i kyrkan, ndr de sex veckorna var slut. Kyrkotagningupphorde pi r88o-9o-talen, men levde i liten omfattning kvar pivastkusten till mitten ay rgjo-talet. I Gamla testamentet finns i 3Mosebok kapitel r5 en mdngd regler for judiska kvinnor vid men-struation.

" , l ' - i . N A - [ U R . I ( J l , l r . ' E ! \ r

^

Naturreligion i SverigeEtt svenskt exempel pi naturreligion utgrirs av den samiska religio-

nen. Den levde kvar dnda in pi rgoo-talets borjan, trots att kyr-

kan och staten redan pi r6oo-talet borjade arbetet med att forsoka

utrota den gamla tron.Den samiska tron innehrill dyrkan av flera naturgudar och en tro

pi att naturen har en sjal.I naturen fanns enligt samerna platser ochforemil som var sdrskilt heliga och fyllda med kraft. Det kundevarastenar eller stockar som av ndgon speciell anledning drog uppmdrk-samheten till sig. Dessa ansigs innehilla overnaturlig kraft. Foremi-len kallas f.ot seitar.

Den ledande religiosa personen var ndiden, med uppgift att for-medla kontakten mellan mdnniskornas vdrld, gudarnas och de dodasviirld. Den speciella singen som kallas iojk, anvdnde nijden sig avfor att ni kontakt med gudarna. Ett annat viktigt hjdlpmedel var

ndjdtrumman, p6" vilken det fanns bilder som symboliserade hela

universum. Det hade betydelse var och hur nijden slog pi trum-

man.An idag kan man se spdr av att mdnniskor uppmdrksarnmar gamla

heliga platser i norra Sverige.

SlutreflektionI det hdr kapitlet har vi bland annat velat visa pi att de foreteelser

som vi oftast forknippar med frdmmande kulturer och naturfolk

ocksi finns i vir moderna kultur. Enkla saker som att inte gi pi

vissa brunnslock for att det for olycka med sig kan verka oforarg-liga, men varf<ir gor vi si? Ndr stressen tar strypgrepp pe oss, ndr

vi upplever att vi tappar taget om livet och inte direkt kan forklara

varfo4 di klamrar de flesta sig fast vid ritualer och mcinster, oftaganska ologiska. Vi tar pi oss trojan som ger tur, sitter oss inte pi

plats nummer tretton, rd.knar stegen till bussen, gcir saker och ting i

rdtt ordning och gcir <iverenskommelser med nigon diffus makt: Omjag slipper det hdr, ska jag alltid vara snill mot min mamma.

Det handlar om att,pi ett eller annat sdtt, ftirsokal& ordning pi

en bingstyrig verklighet, oavsett om man tillhor ett nafurfolk eller

lever i det moderna Sverige.Inte heller de fem vdrldsreligionerna ar ftia frin magiska bruk

och tabuforesdllningar. Amuletter, helgondyrkan, magiska formler,

-t