UPPSALAKURSERNA

NeuroradiologiPlanering, genomförande och bedömning av neuroradiologiska undersökningar

Uppsala universitet bjuder in till utbildning 14-18 november 2016 i Uppsala

Neuroradiologisk utredning och uppföljning utförs idag i stor omfattning även utanför universitetssjukhusenNeuroradiologi är ett av de största delområdena inom ämnet radiologi och är under ständig utveck-ling, vilket medför ett stort utbildningsbehov. Datortomografi (DT) och magnetresonans- tomografi (MR) används för morfologisk avbildning av hjärnan och ryggen men i ökande omfattning även för avbildning av blodkärl och fysiologiska parametrarFör att planera och bedöma neuroradiologiska undersökningar krävs kunskap om hur dessa metoder används optimalt och hur man bedömer morfologiska och funktionella bilder vid olika sjukdomstillstånd. Nuklearmedicinska undersökningar används allt oftare som komplement och därför är kännedom om dessa undersökningar och deras användning också nödvändig. Behand-ling med neuroradiologiska interventioner blir allt vanligare, inte minst trombektomi vid akut stroke, och det är viktigt att känna till de senaste rönen om indikationer för olika typer av endovaskulär behandling av sjukdomar i centrala nervsystemet.

Neuroradiologisk utredning och uppföljning efter behandling utförs i stor omfattning även utanför universitetssjukhusen, varför radiologer där också behöver ökad kompetens inom neuro- radiologi. Kliniska läkare inom neurospecialiteter använder bilder av hjärnan och ryggen som ett dagligt verktyg för att handlägga sina patienter och behöver kunskap om hur man bedömer olika typer av bilder och även kunskap om hur man visar olika patolo-giska fynd för sina patienter före och efter behandling.

Röntgensjuksköterskor som utför neuroradiologiska undersökningar behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper inom området för att optimera undersökningsresultatet och kunna samverka med radiologerna för att på bästa sätt planera undersök-ningen för den enskilda patienten.

KURSENS MÅLKusens övergripande mål är att ge kunskaper om de vanligast förekommande neuroradiologiska undersökningsmetoderna och fynden samt hur man förmedlar sin bedömning till remitterande läkare.Efter genomförd kurs förväntas deltagaren:• Kunna välja optimal undersökningsmetod och relevant

protokoll för avbildning av hjärnan och ryggen vid olika sjukdomar i centrala nervsystemet.

• Behärska radiologisk neuroanatomi inklusive relation mellan strukturell anatomi och funktion.

• Ha god kännedom om hjärnans utveckling hos barn och dess utseende vid normalt åldrande på CT och MR.

E L N A - M A R I E L A R S S O N , K U R S L E DA R E

Välkommen till kurs i neuroradiologi!

Med denna kurs vill vi hjälpa dig att välja och optimera undersökningsmetod för avbildning av centrala nervsystemet, orbita och temporalben. Vi hoppas också kunna ge dig kunskaper om hur du di-agnostiserar olika sjukdomar, skador och missbildningar i dessa organområden hos vuxna och barn på radiologiska bil-der. Vi ser fram emot att även diskutera normal anatomi och spännande fall med dig under kursveckan.

DELMÅL

För de primära målgrupperna som kursen vänder sig till täcks följande del-mål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för ST:

Enligt SOSFS 2008:17

Bild- och funktionsmedicin: 1-5, 10

Neuroradiologi: 1-5, 7-12

Klinisk neurofysiologi: 1-2, 6

Neurokirurgi: 5, 6, 8, 9, 10, 12

Neurologi: 1, 3, 5-8, 10, 12

LIPUS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.lipus.se (LIPUS-nr: 20160067) Socialstyrelsens intyg för meritvärdering vid ST tillhandahålls efter godkänd kunskapskontroll på gruppnivå och deltagande i kursens samtliga moment.

VI VÄNDER OSS FRÄMST TILL

ST-läkare i bild- och funktionsmedicin/radiologi. ST-läkare och färdiga specialister i neurokirurgi, neurologi och klinisk neurofysiologi är också välkomna.Specialister i radiologi som vill fräscha upp sina kunskaper i neuroradiologi bör ha nytta av kursen liksom röntgensjuksköter-skor som arbetar med neuroradiologiska undersökningar..

• Kunna bedöma CT- och MR-bilder av hjärna och rygg på vuxna och barn samt diagnostisera de vanligaste sjukdomarna i centrala nervsystemet (demenssjukdomar, hydrocephalus, vaskulära sjukdomar, tumörer, infektion/inflammation, traumatiska lesioner), orbita och temporalben.

• Kunna bedöma och beskriva de patologiska förändringarnas påverkan på omgivande strukturer.

• Kunna förmedla den bilddiagnostiska informationen till remitterande kliniker i ett strukturerat utlåtande med en avslutande bedömning/konklusion.

• Ha kännedom om fysiologiska CT- och MR-metoder, inter-ventionell neuroradiologi och nuklearmedicinska metoder och ha kunskap om indikationer för dessa.

PEDAGOGISK METODKursens pedagogik är uppbyggd kring föreläsningar inklusive mentometerfrågor samt bildgranskningsövningar med inter- aktiva diskussioner. Mentometerfrågor i samband med föreläs-ningar och bildgranskningsövningar utgör kursens kunskaps- kontroll. Första dagen får kursdeltagarna även arbeta i grupper vid olika stationer (visualiseringsbord för anatomi, anatomi- frågor på bilder med olika patologiska förändringar, scoring och bedömning av bilder av hjärnan på patienter med demens- sjukdom).

Enligt SOSFS 2015:8

Radiologi: c3, c4, c7, c9

Neuroradiologi: c1, c3-c13

Klinisk neurofysiologi: c1-c3, c5, c7-c8, c10, c12

Neurokirurgi: c5-c7 c10-c13

Neurologi: c1 c3 c5-c8 c10 c12

MÅNDAG 14 NOVEMBER

08.30-09.00 Registrering

09.00-09.10 Inledning Elna-Marie Larsson

09.10-12.00 (med paus för kaffe) Radiologisk neuroanatomi med funktionella aspekter Vilka delar består hjärnan av och vilka funktioner har de? Hur är kortex organiserad och ”hur hittar man i kortex”? Vad finns i hjärnans djupa strukturer och hur är bansystemen orienterade? Hur ser den grund- läggande kärlanatomin ut och hur skiljer man normala variationer från patologi? Hur ser hjärnhinnornas anatomi ut och hur fortsätter de ner i spinalkanalen? Vad inne- håller durasäcken? Hur går banorna i ryggmärgen? Hur är kärlförhållandena intraduralt i spinalkanalen? Ida Blystad

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.00 Den åldrande hjärnan och demenssjukdomar. Hydrocephalus. Vad är ”normalt för åldern”? Vilken roll har CT och MR vid utredning av misstänkt demenssjukdom? Vilka huvudgrupper av demenssjukdomar finns det? Hur kan vi med hjälp av CT eller MR hjälpa till att skilja dem åt? Vilka typer av hydrocephalus finns det? Vad är normaltryckshydro- cephalus (NPH) och hur kan vi med CT eller MR stödja diagnosen?Elna-Marie Larsson

14.00-17.00 (med paus för kaffe). Grupparbeten i 3 stationer

1. Vid visualiseringsbordet får deltagarna interaktivt arbeta med bildserier och 3D-bilder och sam- tidigt besvara anatomi-frågor.

2. Anatomiövning: Definiera och namnge påverkade anatomiska struk-turer på digitala bildserier från CT och MR med patologi.

3. Granskning av CT och MR vid misstänkt demenssjukdom: Övning att gradera MTA, GCA, PA och WMH enl Fazekas. Konklusion om misstänkt typ av demens. Ida Blystad, Elna-Marie Larsson

TISDAG 15 NOVEMBER

08.30-10.00 Datortomografi (DT eller CT) inkl. CT-angiografi och CT-perfusion. Undersökningstek-nik och strålhygien.Vilken undersökningsteknik och vilka parametrar ska jag välja för optimal CT-undersökning av hjärnan? För hjärnans artärer och vener? Perfusi-onsteknik? Vilka är indikationerna för kontrastmedelsinjektion? Vilken dos och injektionshastighet ska jag välja? Hur hög är stråldosen vid olika typer av CT-undersökningar av hjärnan och är det farligt? Vad är CBCT och när kan vi använda det?Elna-Marie Larsson

10.00-10.30 Kaffe

10.30-12.00 Magnetresonans- undersökning (MR): morfolo-giska sekvenser, diffusions-MR, MR-angiografi, praktiska syn-punkter och undersökningstek-nik.Vilka sekvenser och parametrar väljer jag för mina MR-protokoll för hjärna och spinalkanal vid olika frågeställningar? Vilket signalmönster har olika vävnader och patologiska förändringar på morfologiska rutin-sekvenser och på diffusionsviktade bilder? Vilka är indikationerna för kontrastmedelsinjektion? Dos och injektionshastighet? Vilka är indika-tionerna för specialsekvenser och MR-angiografi? Är högre magnetfält-styrka (3T) bättre?Johan Wikström

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.00 Ischemiskt stroke: akut och elektiv diagnostikHur undersöker jag en patient med misstänkt stroke med CT resp. MR? Hur påvisar jag en infarkt? Hur skiljer jag mellan färsk och gammal infarkt? Vilka avbildningsmetoder använder vi inför potentiell akut trombolys/trombektomi och vad är viktigt att beskriva i svaret? Hur påvisar jag halskärlsdissektion och sinus- trombos?Johan Wikström

14.00-15.00 Icke-traumatisk intrakraniell blödningVilka olika typer finns? Vilka är de möjliga orsakerna och hur kan man identifiera dessa? Vilka patienter ska utredas vidare? Johan Wikström

15.00-15.30 Kaffe

15.30-16.15 Interventionell neuroradiologiHur behandlar vi icke-rupturerade (”kalla”) respektive rupturerade cerebrala aneurysm? Vilken teknik an-vänds för endovaskulär behandling av cerebrala aneurysm? Hur behandlar man olika patologiska förbindelser mellan artärer och vener? När och hur görs akut trombektomi? Vilka komplikationer kan uppstå under endovaskulära ingrepp? Ljubisa Borota

16.15 - 17.00. Interaktiv fall- diskussion i storgrupp med mentometerröstningElna-Marie Larsson, Johan Wikström

ONSDAG 16 NOVEMBER

08.30-9.30 Fysiologiska och avancerade strukturella MR-me-toder: perfusions MR, fMRI, MRS, DTI med traktografi Hur utförs perfusions-MR (pMR), cortikala aktiveringsstudier (fMRI) och MR-spektroskopi (MRS)? När är dessa undersökningar indicera-de? När har vi nytta av traktografi i kliniken?Elna-Marie Larsson

09.30-10.00 Neuroradiologiskt utlåtande inkl. svarsmallar Standardiserad rubrik och informa-tion om kontrastmedelsinjektion? Vad vill remittenten veta? Hur ska jag mäta och ange storlek? Hur beskri-ver jag kontrastuppladdning? Är det någon fördel att använda strukturera-de utlåtanden och svarsmallar? Varför ska jag alltid jämföra med tidigare undersökningar? Varför är det viktigt att alltid förmedla en bedömning/konklusion till remitterande läkare?Elna-Marie Larsson

10.00-10.30 Kaffe

10.30-12.00 Intrakraniell och intraspinal infektion/inflamma-tion inkl. MSVilka delar av hjärna och rygg drabbas oftast? Vilka infektioner är vanligast? Vilka inflammatoriska sjukdomar är vanligast? Vilka är de viktigaste differentialdiagnoserna? Vilka modaliteter är användbara och vilka MR-sekvenser är bäst att använda när man letar efter infektio-ner och inflammatoriska processer i hjärna och rygg? Har vi nytta av kontrastmedelsinjektion? Hur ser patologiska processer relaterade till inflammation och infektion i rygg och hjärna ut på MR? Lars Stenberg

PROGRAM

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.00 Intrakraniella tumörerVilka är de vanligast förekommande intrakraniella tumörerna? Hur kan man lära sig att skilja dem åt? Vad ska jag tänka på när jag som radio-log upptäcker att patienten har en intrakraniell tumör? Magnus Kaijser

14.00-15.00 Intraspinala tumö-rer och vaskulära sjukdomar Vilka MR-sekvenser behöver jag för att påvisa intraspinala tumörer? Vilka är de vanligaste tumörerna intramedullärt, intraduralt-extra-medullärt resp. extraduralt? Vilka är de viktigaste icke-neoplastiska differentialdiagnoserna till intraspinala tumörer? Hur hittar man en dural fistel? Hur identifierar man en infarkt i ryggmärgen?Johan Wikström

15.00-15.30 Kaffe

15.30-16.45 Interaktiv falldiskus-sion i storgrupp med mentome-terröstningMagnus Kaijser, Johan Wikström, Lars Stenberg

TORSDAG 17 NOVEMBER

08.30-09.30 Hjärnans utvecklingKortfattad genomgång av embryologi om CNS-utveckling.Hjärnans postnatala utveckling: gyrering, migration och myelinisering. Bedömningen av hjärnmognadsgrader på T1- och T2-viktade MR-bilder. Chen Wang

09.30-10.00 Kaffe

10.00-12.00 Pediatrisk neuro- radiologiOlika undersökningsmetoder med för- och nackdelar.Hur väljer man den lämpligaste meto-den i förhållanden till barnets ålder och suspekt patologi.Vanliga pediatriska sjukdomar: CNS-missbildningar, hypoxiska-ische-miska förändringar och bakre skall-gropstumörer, etc. Chen Wang

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.00 Orbita Hur ser den normala anatomin ut? Vilka är de vanligaste patologiska förändringarna? Hur hanterar man fynd med “ovanlig patologi”? När använder man CT respektive MRT? Hur åstadkommer man systematik i utformning av olika undersöknings-typer? Vilka ambitioner bör man ha i utlåtandet? My Truong

14.00-14.30 Kaffe

14.30-15.30 Sella Hur ser den normala anatomin ut? Vilka är de vanligaste patologiska förändringarna?Hur hanterar man fynd med “ovanlig patologi”? När använder man dyna-misk MR-undersökning? Kan man använda CT? Vilka ambitioner bör man ha i utlåtandet?My Truong

15.45-17.00 Interaktiv falldiskus-sion i storgrupp inkl mento- meterröstningChen Wang, My Truong

FREDAG 18 NOVEMBER

08.30-09.30 Radiologisk neuro-biologi - nya redskap i verktygs-lådanMed nuklearmedicinska metoder, t.ex. PET, mäter man funktion, inte anatomi. Kombinationen med CT och/eller MR lyfter diagnostik och behandling till nya nivåer. Exempel på detta kan vara tumöranalys med mått på celldelningshastighet och kärlnybildning, utredning vid demens med energimetabolism och inlagring av protein samt utredningar av rörelsestörningar med analys av signalsubstanser och blodflöde. Visualisering av dessa undersök-ningar i kombination med MR/DT i rondsituationer är en utmaning men nu finns teknik och möjlighet till multidisciplinära ronder.Torsten Danfors

09.30-10.30 SkalltraumaVilka undersökningsmetoder används vid skalltrauma? Vad menas med och vad ser vi vid primär respektive sekundär skada? Hur ser jag skillnad på epidural och subdural blödning? Vad är en diffus axonal skada (DAI)? Varför är det viktigt att detektera intrakraniell luft och vätska i luftfö-rande hålrum i skallen? I vilka lokalisationer kan herniering av hjärnan ske vid intrakraniell expan- sion? Hur ser traumatiskt hjärnödem ut? Vilka senkomplikationer kan ses efter skalltrauma?Elna-Marie Larsson

10.30-11.00 Kaffe

11.00-12.00 HalsryggstraumaÄr frakturen stabil? Hur kan man påvisa mjukdelsskador? En liten orientering om olika klassifikations-system angående spinal skada. När är MR indicerat vid ryggtrau-ma? Vilka anatomiska strukturer är viktiga att känna till i kranio-cervi-kalövergången för att kunna bedöma stabilitet? Hur bedömer jag blödning i spinalkanalen? Hur bedöms skada i ryggmärgen? Hur diagnostiserar jag skador i plexus brachialis? Lars Jönsson

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.00 Temporalben Facialisnervens förlopp och andra anatomiska mysterier i temporalbe-net. Hur känner jag igen ett choleste-atom när jag möter ett? Kan man ha tumörer i mellanörat? Vad behöver klinikern veta inför cochleaimplantat?Lars Jönsson

14.00-14.30 Sammanfattning med take-home-messages, ut-delning av kursintyg Elna-Marie Larsson

MEDVERKANDE

Elna-Marie Larsson, kursledareProfessor, överläkare, sektionen för neuroradiologi, bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Ida Blystad Överläkare, neurosektionen, röntgenkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

Johan Wikström Adj. professor, överläkare, sektionen för neuroradiologi, bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Ljubisa Borota Med dr, överläkare, sektionen för neuroradiologi, bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Magnus Kaijser Docent, överläkare, neuroradiologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Lars Stenberg Med dr, överläkare, neuroröntgen, bild och funktion, Skånes universitetssjukhus, Lund/Malmö

Chen Wang Med dr, överläkare, neuroradiologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

My Truong Specialistläkare, neuroröntgen, bild och funktion, Skånes universitetssjukhus, Lund/Malmö

Torsten Danfors Med dr, överläkare, PET-centrum, bild- och funktionsmedicinskt centrum,Akademiska sjukhuset, Uppsala

Lars Jönsson Överläkare, neuroradiologi, röntgenavdelningen, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Översiktskurs i gastroenterologi och hepatologiDatum: 27-30 september 2016 Målgrupp: ST-läkare

Akut internmedicinDatum: 3-7 oktober 2016 Målgrupp: ST-läkare

MR vid dosplanering av strålterapi Datum: 10-12 oktober 2016 Målgrupp: ST-läkare

Hematologi i klinisk praxisDatum: 18-21 oktober 2016 Målgrupp: ST-läkare

Hemodynamik och utredning av avancerad hjärtsviktDatum: 24-27 oktober 2016 Målgrupp: Specialister och ST-läkare

Akuta neurologiska symtom och sjukdomarDatum: 7-10 november 2016 Målgrupp: ST-läkare

NeuroradiologiDatum: 14-18 november 2016 Målgrupp: ST-läkare

BarnurologiDatum: 22-25 november 2016 Målgrupp: ST-läkare

Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handläggaDatum: 28 november- 1 december 2016 Målgrupp: ST-läkare

Allvarliga akuta infektionerDatum: 6-9 december 2016 Målgrupp: ST-läkare

Datum: 14-18 november 2016

Målgrupp: ST-läkare i bild- och funktionsmedicin/radiologi. ST-läkare och färdiga specialister i neurokirurgi, neurologi och klinisk neurofysiologi är också välkomna.Specialister i radiologi som vill fräscha upp sina kunskaper i neuroradiologi bör ha nytta av kursen liksom röntgensjuksköterskor som arbetar med neuroradio-logiska undersökningar.

Kurslokal: Viktoria Hotell & Konferens, tel 018-13 22 60.

Avgift: 13 800 kr exkl moms. Lunch, kaffe samt viss dokumentation ingår. Avgiften faktureras med 30 dagars betalningsvillkor.

Anmälan: Anmälan görs via www.uppdragsutbildning.uu.se senast 4 november 2016.

Bekräftelse Antagningsbekräftelse skickas via automatsvar i samband med anmälan.

Avbokningsregler: Se anmälningssidan på webben.

Praktisk information: Skickas via e-post ca 3 veckor före kursstart.

Kommunikationer Avgiftsfri förbokad buss (Bergsbrunna buss) går dagligen t o r Stationsgatan, hållplats E4 – Viktoria Hotell & Konferens.

Logi: Bokas själv av kursdeltagaren.

Kontakt: Mona Gustafsson tel 018-471 75 57e-post: mona.gustafsson@uadm.uu.seMaria Bäckström tel 018-471 18 52 e-post: maria.backstrom@uadm.uu.se

UPPLYSNINGAR

UPPSALAKURSERNA HÖSTEN 2016

Läs mer om våra utbildningar och anmäl dig på www.uppdragsutbildning.uu.se

Uppsala universitet Avdelningen för uppdragsutbildningBox 256751 05 UppsalaTelefon. 018- 471 68 35uppdragsutbildning@uadm.uu.sewww.uppdragsutbildning.uu.se

Varför Uppsala universitet?All kunskap behöver fyllas på. Framför allt inom det medicinska området där utvecklingen går snabbt. Därför erbjuder Uppsala universitet vidareutbildningar till dig som arbetar inom vården, främst till ST-läkare men även till AT-läkare och färdiga specialister En utbildning vid Uppsala universitet är ett säkert kort. Här finns några av Sveriges ledande forskare och vid Akademiska sjukhuset finns några av landets främsta specialister. Ta chansen och möt dem på våra vidare-utbildningar. Inspireras av deras föreläsningar och fallbeskrivningar och delta själv i grupp-övningar och diskussioner. Oavsett om du vill bredda din kunskap eller fördjupa dig inom ett område så är det ett effektivt sätt att tillgodogöra dig kunskapen som krävs för ett nästa steg i karriären.