8/19/2019 Nuri Kino intervjuad av tidningen Dagens Samhälle

1/1

  DAGENS SAMHÄLLE  

ut. När han vände sig till Migrat ionsver-ket säger han att de inte ens örstod el-ler ville örstå rågan. Då engagerade

han sig ör att starta asylboende ör kristnayktingar.

– Eter örsta artikeln jag skrev om att jag ville öppna ett asylboende ör kristna ck jag meddelanden via Facebook eller mejl.Det var asylsökanden, personer som dr ivereller jobbar på asylboenden, eller de som har

passande lokaler som hörde av sig och villemedverka till detta.Men någon skarp ansökan om att bli upp-

handlade som kristet asylboende ligger intehos Migrationsverket, ör det lär kräva ytter-ligare påtryckningar. Orsaken: Migrationsver-ket tar i dag inte hänsyn till etniska, politiskaeller religiösa motsättningar när asylsökandeplaceras på boendet.

– Och problemen handlar inte bara om krist-na. Det är lika allvarligt om shiiter och sun-niter slåss på en anläggning, eller om hbtq-personer trakasseras.

När rågan var uppe i riksdagen avvisademigrationsminister Morgan Johansson (S) ör-slaget att separera olika religiösa grupper iasylsystemet. Fler säkerhetsvakter, er polis-ingripanden skulle räcka ör att hålla ordning.

”Just nu har vi ganska mycket i vår verk-tygslåda som vi kan använda oss av”, mena-

de ministern.– Jag är så trött på de här orden: verktygslå-da, dialog, utredning. Börja agera! säger NuriKino.

Av assyrier-syrianer  i Sverige bor enfärdedel – – i Södertälje. Södertäljeoch Botkyrka är också de kommuner som harhögst andel ebo (eget boende) bland asylsö-kande, och kommunledningen agerar hårtör att ebo ska avskaffas (se sid –). Nuri Kinomenar att det här hänger ihop.

– Det inns mångasom känner sig otryg- ga på asyl boendenaoch skaffar eget boen-de. Många tvingas köpahyreslägenheter svarteller hyra i andra handtill orimliga priser. För

att nansiera det job- bar många svar t ochmånga, många timmar.

Det nns asylboen-den som ungerar väl-digt bra, med bra per-sonal och lokaler. Menatt komma med kritikmot hur det fungerar är behäftat med risker, åt-minstone ör dem somnns på insidan.

– Jag har kontakt med många som verkar iden här världen. Men jag har slagits av att såmånga vill vara anonyma. Varör är så mångaså rädda?

Nuri Kino är inte rädd att kopplas sammanmed islamofobi.

– Nej, nej, jag är till exempel med och jobbarmed en turkisk lmfestival och jag är den ende

i gänget som inte är muslim. Det handlar inteom det. Kristofobin är i så fa ll mer utbredd.

Men med Sveriges historiska och religiösarötter är väl ändå stödet för kristna starkare?

– Absolut inte! säger han ljudligt. Och kon-takterna med Svenska kyrkan har inte varitsärskilt uppmuntrande, därifrån hukar man.

På ett större plan tycker han det handlarom vart Sverige är på väg. Om ett offentligtsamtal som blir alltmer svartvitt och där po-lariseringen tilltar.

– Så mycket ventileras anonymt i stället ör

att man går ut och vågar stå ör något.– Vi kom hit . För oss var Sverige para-diset. Och vad var ordet alla pratade om då? Jo, solidaritet. Vem pratar om det i dag? Var ärdemonstrationerna?

Under en rad år var han örst och främst journa-list. Som grävde, avslöjade och som har kun-nat ställa tre guldspadar i bokhyllan (pris frånGrävande journalister). Nuri Kino lästes i Met-ro, Atonbladet, han hördes i Ekot, Kaliberoch på en massa andra ställen. Alltid utma-nande, men även vetgirig och vidsynt. Iblandpå gränsen. Ibland över den, enligt vissa.

I dag agerar han som opinionsbildare ochaktivist och skriver krönikor på ledarsidan iSvenska Dagbladet. I medievärlden är journa-listen den som visar hur det är, tar fram fakta,avslöjar saker i bästa fall, men som aldrig tarställning eller gör något själv. Som är passiv

till den sanning man etablerat.Nuri Kino – är han journal isten som blev ak-tivist? Han gillar frågan och börjar högt och påengelska formulera inledningen till en kröni-ka i ämnet i Huffington Post (USA:s mest fram- gångsrika nättidning, där han medverkar).

– Jag anser att det går att kombinera. Förnågra år sedan sa jag att jag aldrig mer ska vara journalist. Men så länge du bygger detdu gör på fakta går det att kombinera. Det ären bidragande orsak till att A demand for ac-tion ått framgångar, vi är era journalister i

teamen.– Så ja, jag är både

aktivist och journalist.

När han stängde av

 journalistiken ör någ-ra år sedan gick hani stället in på offentliga

marknaden.– Vi var några barn-

domskamrater somstartade ett hemtjänst-öretag. Vi frågade osshur det kunde göras på bästa sätt. Vår aärs-idé var att ge dem somkallas ”brukarna” ettslags alternativ familj.

– Deras behov ochönskningar skulle styra. Ville någon spelaschack i stället ör att gå på promenad skullede å det. Vi lärde oss de olika kulturerna ochanpassade oss efter dem. Vi ck snabbt erakunder bland romerna, ör de var gamla gran-nar till oss rån Ronna, Geneta eller Hovsjö,och vi anställde romer.

Kommunen var inte lika örtjust.– En dag ringde en t jänsteman: Varör lar-

mar inte era brukare? Vi ck en utskällningör att vi hade så å som larmade. Och de var

arga över att vi städade ör ota hemma hosnågon med allergi. I de kontakterna medmyndigheterna lärde jag mig så myck-et om Sverige. Men också mycket omden sociala misären hos socialklass… ja, noll är det väl snarast.Och hur gick det?

– Vi ck slå igen när Södertälje slo-pade LOV. Då hade vi anställda som blev arbetslösa. Kommunen sa att det

 berodde på bedrägerierna som varit inågra hemtjänstöretag i Södertäl- je. Men det var nog bara enursäkt.

Han lägger upp benetpå stolen ör att vila detnyss opererade knäet

och tystnar en stund ör att underaöver frågan vad hans drivkraft är.

– Med m in bakgrund harorättvisor varit en del av den värld där jag öddes. Jag haralltid haft en lust att bekämpaorättvisor, oavsett om det är

på en arbetsplats, i världen el-ler i Södertälje. Ja, jag kör bara …

tänker inte så mycket

på hur dethela ska gå till. 

 

” Vi kom hit 1974.

För oss var Sverigeparadiset. Och vad

 var ordet alla pra-tade om då? Jo, soli-daritet. Vem pratarom det i dag? Var ärdemonstrationerna?”

SÖDERTÄLJE ÄRNUMMER ETT

NAMN: Nuri Kino, (Nuri Kinobetyder ljus och rättvis på ara-meiska).BOR: Södermalm i Stockholm ochSödertälje.GÖR: Aktivist och journalist.

KARRIÄR: Har bland annat varitvårdbiträde, vaktmästare, krö-gare i Sundbyberg, läkarsekre-terare, frilansjournalist, vd förlaserklinik, startat hemtjänstbo-laget Omtanke i Södertälje.UPPMÄRKSAMMAD: Utsågs tillÅrets förebild av tidningenDagen.EPITET: ”Mannen som smuladesönder jantelagen” (enligt assy-riska nättidningen Hujådå).FAVORIT I ASSYRISKA FF:  JoséMorais, som var lagets tränare–. Han hade både kri-gartänket och den filosofiska si-dan. Jag och Erik Sandberg gjordeen film om Assyriska. Innan dessbegrep jag inget om fotboll.FAVORITPLATS: Södertälje.

Staden skiljer sig från de flestaandra städer i hela världen.