ny 7762 almquist - studentlitteratur · närmar jag mig med tvekan ... och över klädhögen...

Innehåll

Till lärare och elever 5

1 Ensam är stark …? 7

Att fundera över innan du lyssnar 8Uppgifter till uppläsningen ur Ondskan

av Jan Guillou 9Utdrag ur romanen Ondskan 10Presentation av romanen Ondskan 14Författarpresentation: Jan Guillou 15Uppgifter till romanen Ondskan 16Ordkunskap 1 18Korsord 19Ordkunskap 2 20Faktaläsning: Vem är egentligen normal? 21Grammatik: substantiv och adjektiv 24IT-länkar och muntliga uppgifter 26

2 Vi och dom 27

Att fundera över innan du lyssnar 28Uppgifter till uppläsningen ur Mördare

utan ansikte av Henning Mankell 29Utdrag ur romanen Mördare utan ansikte 30Presentation av romanen Mördare utan

ansikte 35Författarpresentation: Henning Mankell 36Uppgifter till romanen Mördare utan

ansikte 37Ordkunskap 1 38Korsord 39Ordkunskap 2 40Faktaläsning: ”Rinkeby” – en samlings-

punkt i Hammarkullen 42Grammatik: verb 46IT-länkar och muntliga uppgifter 48

3 Att växa upp i Fattig-Sverige 49

Att fundera över innan du lyssnar 50Uppgifter till uppläsningen ur Mor gifter

sig av Moa Martinson 51

Utdrag ur romanen Mor gifter sig 52Presentation av romanen Mor gifter sig 59Författarpresentation: Moa Martinson 60Uppgifter till romanen Mor gifter sig 61Ordkunskap 1 62Korsord 63Ordkunskap 2 64Faktaläsning: Vem minns statarhustrun? 66Grammatik: pronomen 70IT-länkar och muntliga uppgifter 72

4 Svindlande höjder 73

Att fundera över innan du lyssnar 74Uppgifter till uppläsningen ur Göran

Kropp 8000+ av David Lagercrantz 75Utdrag ur romanen Göran Kropp 8000+ 76Presentation av romanen Göran Kropp

8000+ 83Författarpresentation: David Lagercrantz 84Uppgifter till romanen Göran Kropp

8000+ 85Ordkunskap 1 86Korsord 87Ordkunskap 2 88Faktaläsning: Därför är några modiga 89Grammatik: adverb och prepositioner 94

IT-länkar och muntliga uppgifter 96

5 Första kärleken 97

Att fundera över innan du lyssnar 98Uppgifter till uppläsningen ur En liten

kärlekssång av Michelle Magorian 99Utdrag ur romanen En liten kärlekssång 100Presentation av romanen En liten

kärlekssång 106Författarpresentation: Michelle

Magorian 107Uppgifter till romanen En liten

kärlekssång 108

Ordkunskap 1 109Korsord 110Ordkunskap 2 111Faktaläsning: Kusinerna som gav flirten

två ansikten 113Grammatik: subjekt och predikat 118IT-länkar och muntliga uppgifter 120

6 I galaxernas värld 121

Att fundera över innan du lyssnar 122Uppgifter till uppläsningen ur Liftarens

guide till galaxen av Douglas Adams 123Utdrag ur romanen Liftarens guide till

galaxen 124Presentation av romanen Liftarens guide

till galaxen 129Författarpresentation: Douglas Adams 130Uppgifter till romanen Liftarens guide

till galaxen 131Ordkunskap 1 132Korsord 133Ordkunskap 2 134

Faktaläsning: Star Trek. Lagbrott främjarteknikintresse 135

Grammatik: objekt 138IT-länkar och muntliga uppgifter 140

7 Bland slavar och gladiatorer 141

Att fundera över innan du lyssnar 142Uppgifter till uppläsningen ur Sabina

av Vibeke Olsson 143Utdrag ur romanen Sabina 144Presentation av romanen Sabina 151Författarpresentation: Vibeke Olsson 152Uppgifter till romanen Sabina 153Ordkunskap 1 154Korsord 155Ordkunskap 2 156Faktaläsning: Kejsarens dom: Skär halsen

av honom 158Grammatik: adverbial 162IT-länkar och muntliga uppgifter 163

Sakregister 165

Till lärare och elever

Välkommen till Aktiv svenska som är en allt-i-ett-bok för gymnasiets A-kursi svenska. Bokens grundidé är att stimulera till romanläsning och ge prak-tisk träning i skriftlig och muntlig kommunikation genom många enklaoch konkreta uppgifter.

Aktiv svenska består av sju kapitel som vardera presenterar en roman.Utifrån romanen har varje kapitel fått ett tema som avspeglar sig i en fak-tatext. Alla kapitel följer ett visst mönster:

• Avlyssning av romanens inledning, ca 30 min. med frågor• Utdrag ur romanen, med uppgifter• Romanpresentation• Författarpresentation med uppgift• Uppgifter till hela romanen• Ordkunskap och korsord till kommande faktatext• Ordbildning• En faktatext och uppgifter• Grammatikavsnitt• IT-länkar och muntliga uppgifter

Eleven kan i samråd med läraren välja vilka av romanerna som han/hon villläsa i sin helhet. Vissa romaner kanske hela klassen läser gemensamt ochvissa läser eleven själv. I varje kapitel finns det uppgifter till hela romanen,både skriftliga och muntliga av varierande svårighetsgrad. Det är tänkt atteleven ska välja uppgifter efter eget intresse och behov. Här kan lärarenvälja om eleverna ska göra samma uppgifter eller om de ska arbeta indivi-duellt i egen takt. Ambitiösa elever kan hitta utmanande uppgifter och detfinns även enklare uppgifter för de elever som behöver det.

I varje kapitel finns det en skrivuppgift markerad med fet stil. Den upp-giften övar en viss texttyp som finns beskriven i kom-i-håg-rutan underuppgiften. I lärarmaterialet finns det en allmän instruktion, OH-materialsamt exempel på den beskrivna texttypen. Om eleverna skriver dessauppgifter har de övat på de olika texttyper som de bör behärska vid A-kur-sens slut.

Till Aktiv svenska hör ett lärarmaterial som innehåller facit till korsorden,kopierings- och OH-material, ytterligare lästips och grammatikprov samtett avslutande A-kursprov.

Vi hoppas att Aktiv svenska ska vara en utgångspunkt, som väcker intressetill romanläsning och övar grunderna, nämligen att läsa, skriva och tala.Aktiv svenska är enkelt upplagd både för självstudier och för användning iklassrummet.

Lycka till!

Eva Almqvist Eva Karlsson

Rätta ordlistorna så här:

1 Vik sidan med Ordkunskap 2 på mitten åt vänster.2 Vänd därefter över samma sidhalva en gång till åt vänster så att

spalten med ord 1–20 hamnar intill motsvarande spalt i den vänstrakolumnen (1–20).

3 Vänd tillbaka sidhalvan för att få förklaringen till orden 21–40.

K A P I T E L 1

7

I N N E H Å L L

1 Att fundera över innan du lyssnar 8

2 Uppgifter till uppläsningen ur Ondskan av Jan Guillou 9

3 Utdrag ur romanen Ondskan 10

4 Presentation av romanen Ondskan 14

5 Författarpresentation: Jan Guillou 15

6 Uppgifter till romanen Ondskan 16

7 Ordkunskap 1 (inför faktaläsning) 18

8 Korsord 19

9 Ordkunskap 2 (inför faktaläsning) 20

10 Faktaläsning: Vem är egentligen normal? 21

11 Grammatik: substantiv och adjektiv 24

12 IT-länkar och muntliga uppgifter 26

1

Ensam är stark …?

© Författarna och Studentlitteratur8

K A P I T E L 1 � E N S A M Ä R S TA R K … ?

Att fundera över innan du lyssnar 1 Vilken relation tror du att den äldre pojken på bilden och mannen har?2 Hur känner sig den äldre pojken? Rädd? Arg? Hämndlysten?3 Vilka är de övriga personerna på bilden? Hur tror du att de känner

inför det som händer?

1

© Författarna och Studentlitteratur


9

Uppgifter till uppläsningenLyssna på uppläsningen av de två första kapitlen i romanen Ondskan.

1 För att träna din studieteknik och öva upp din förmåga att anteckna,skriv ned stödord medan du lyssnar.

2 Gör en kort sammanfattning med hjälp av dessa stödord. Återberättahandlingen muntligt för en kamrat.

Diskutera följande:

1 Hur tänker du dig fortsättningen av romanen? Vad kommer atthända med Erik?

2 Hur tycker du att språket är? Använder Jan Guillou svåra ord?Slanguttryck? Gammaldags ord?

3 Vad skulle du ha gjort om du hade varit i Eriks situation? Är det förstagången Erik får stryk av sin pappa?

4 Hurdan är Eriks familj? Hur bor de? Vad arbetar pappan med?5 Hur skulle du beskriva Erik, som person och till utseende?6 Beskriv hur skolan är som Erik går i. Vad skiljer den från din skola?7 Hur behandlar lärarna eleverna?8 Beskriv gänget som Erik är ledare för!9 Ser du någon likhet mellan Erik och hans pappa?

10 Har prestationer i idrott samma betydelse i dag för rangordningen iklassen som de har i Ondskan?

2

Jasägarnas församlingnärmar jag mig med tvekan

Nejsägarnas föreningbetraktar jag med respekt.

Kanskesägarnas spridda,sällan samlade skaraär mig smärtsamt förtrogen.Kan jag skiljas från dem?

Endast de liknöjt tysta, dessa som anser fråganskäligen oväsentlig,skall jag aldrig förstå.

Ur Den saliga osäkerheten av Anna Greta Wide.

J A S Ä G A R N A S F Ö R S A M L I N G



Utdrag ur romanen OndskanLäs följande utdrag ur romanen Ondskan av Jan Guillou och gör sedanuppgifterna på sidan 16–17.

Erik har kommit till en internatskola, Stjärnsberg, där pennalismenär satt i system av äldre elever. Erik delar rum med Pierre, en killesom är duktig i skolan men usel i idrott. Pierre kan inte slåss somErik utan drar sig undan.

Just då rycktes dörren upp och takbelysningen tändes. Där stod vice-prefekten.

– Razzia! Alla ut i dagrummet! vrålade han.De tumlade ut i dagrummet tillsammans med alla de andra real-

skoleeleverna som bodde i korridoren. Så gick rådet från rum till rum.De slet ut byrålådor och tömde innehållet över golvet, vände upp ochner på sängarna. Letade genom garderober och andra tänkbara göm-ställen. Längre neråt korridoren hade de tydligen hittat piptobak hosen, en cigarettrullningsmaskin hos en annan och tobaksflagor hos entredje. De skyldiga fördes åt sidan för att bokföras. I Pierres och Eriksrum hittades ingenting. Men alla kläderna låg i en hög mitt på golvetoch över klädhögen slängdes sen alla böckerna från bokhyllorna.Överst i högen tömdes deras skrivbordslådor och sist tog en råds-medlem tandkrämstuberna och klämde ut tandkrämen som tårtspritskors och tvärs över böcker och sängkläder. Sen kommenderades allain för att städa sina rum och razzian drog vidare.

– Varför gjorde de så där med tandkrämen? undrade Erik när dekommit in på rummet och börjat städningen.

– För att jävlas förstås. Dom jävlas olika i olika rum beroende påhur käftig den är som bor där. Så vi kan nog räkna med en och annanrazzia till här hos oss.

De torkade sina böcker rena från tandkräm sågott det gick, stä-dade nödtorftigt bokhyllorna och garderoben och gick och la sig.

Efter en stund rycktes dörren upp igen. Den här gången var detinspektion av städningen. De fick naturligtvis underkänt på sin städ-ning och kommenderades upp på nytt. Och på nytt hamnade allting ien hög mitt på golvet. Så fortsatte det i några omgångar. Till slut drograzzian vidare. Det hördes avlägsna skrik från elevhemmet intill.

– Du ser vad som händer, Erik. Rådisarna* kan göra så här med vårtrum varje kväll om dom har lust. Rådisarna behöver ju inte vara

3

*rådisar = äldreelever som ärmed i Rådet



11

rädda för dej eftersom du inte kan göra dom något för då får du rell-en*. Det finns inget sätt att försvara sig mot rådisar utom möjligen irutan och som du redan förstått så kommer ingen rådis att släpa utdej till rutan, så dumma är dom inte. Men hur tror du det ska gå attförsvara sig mot våld utan att du får använda våld? Du måste ju följareglerna och det är deras regler. Deras regler gäller härifrån och tillGnesta, så långt sträcker sig skolans lag och mot den lagen kan du integöra någonting bara för att du kan hota med att misshandla dom pådet där bestialistiska viset, bestialiska menar jag, det betyder djuriskt.Ändå kan du aldrig ställa upp med mera våld än hela Rådet eftersomdet är dom som har makten och lagen på sin sida och det hjälperingenting att säga att det är en taskig lag. Vi i realskolan kan ju inteändra på den. Förresten måste jag börja gömma mina cigaretter på ettbättre ställe nu. Ja jag röker inte så mycket, det är mest för att det ärförbjudet att röka som jag röker. I protest skulle man kunna säga. Ialla fall så har jag cigaretterna fasttejpade under skrivbordet, menfortsätter dom med såna här razzior så hittar dom paketet ganskasnart. Jag får göra som dom som har åkt på tredje och fjärde resantjuvrökning, ha cigaretterna i en plastpåse i skogen tillsammans medtändstickor och Vademecum. Jo Vademecum använder man efteråt, såatt det inte ska lukta rök om en när man kommer från skogen. Fastman måste ju hitta på ett bättre sätt att göra motstånd än våld. Detmåste finnas ett intellektuellt sätt att göra det istället för att miss-handla andra människor, har du aldrig tänkt på det?

– Men Pierre, du tycks tro att jag är nån sorts sadist. Du får inte trodet, jag tycker inte alls att det är särskilt lustigt att slå andra killar såatt dom får märken kvar i ansiktet för resten av sitt liv. När jag komhit till det här plugget var jag dum nog att tro att jag skulle ha slagitsför sista gången i mitt liv, nej kanske inte för sista gången men i allafall. Ja och så blev det som det blev. Men vad skulle jag ha gjort? Vadskulle jag ha gjort i den där rutan, skulle jag ha gått in för att låtsasförlora efter lagom mycket stryk och sen krupit ut under mängdenshån och garv och sen bara väntat på nästa gång några idioter i tredjering ville ha dit mej? Och vad skulle jag ha gjort nästa gång? Förstårdu inte att jag åtminstone slipper peppisar* och slipper rutan ochslipper stryk från fjärderingare från och med nu? Du säger att då är ialla fall rådisarna kvar och det har du kanske rätt i. Men om man fårvälja mellan rådisarna och bordscheferna och fjärderingarna å enasidan och bara rådisarna å andra sidan så är det väl bättre med bararådisarna? Sen är det en annan sak som du kanske inte riktigt förstår

*få rellen = blirelegerad, dvs.förvisad frånskolan p.g.a. disciplinbrott

*peppisar =bestraffningar,ett slag medknivskaft mothjässan

eftersom du vet så lite om våld. Inte heller för rådisarna kan det bli sålätt även om dom får. Det dom såg i rutan sitter i huvet på dom. Detär som om du tänker dej att du ska piska en bunden hund. Det kan duförstås göra så länge hunden är bunden, men vad händer om den sli-ter sig? Förstår du hur jag menar, våldet sitter i huvet på folk och inteså mycket i knytnävarna som du tror. Och om du vill veta vad jag trorså tror jag inte att jag kommer att slå någon enda kille mer så länge jaggår kvar här. Vad jag försöker förklara är alltså att man kan användavåld för att slippa våld. Det kanske till och med är enda sättet ibland.

– Allt det där låter rätt Erik fast ändå tror jag inte riktigt på det. Duförsöker ställa dig själv utanför hela systemet på Stjärnsberg, du troratt det går att upphäva alla lagar som gäller peppisar och tjänst åtfjärderingarna. Men det kan ju bara leda till att rådisarna kommer attgöra allt vad dom kan för att få in dej i fållan igen. För tänk om dethela skulle sprida sig i realskolan, tänk om fler än du plötsligt skullebörja vägra göra ärenden åt fjärderingarna och vägra ta emot peppi-sar. Dom skulle få överfullt med arrestanter och straffarbetare på hel-gerna så att arresterna inte räckte till och så att alla rådisarna fickstanna här över helgerna för att hålla igång straffarbetarna och detskulle dom nog inte tycka var så kul. Och blev det tillräckligt mångasom hade så många lördagsöndagar i svarta boken att dom inte läng-re hade något pris att betala för att käfta eller vägra så skulle helasystemet paja. Det är som när Indien blev fritt. Gandhi du vet. Jassådu har inte läst det där om Gandhi men då ska du låna en bok av mejså förstår du vad jag menar. Alltså om flera protesterar på en gång såkan det funka, men en ensam prins Valiant kan bara dra på sig själven massa stryk från rådisar som kanske inte leder nån vart alls, var-ken för dej eller för rådisarna. Du kunde ju tala med dom i Facket, detär våra förtroendevalda i realskolan. Fast riktigt valda kanske dominte är, egentligen är dom bara utnämnda av Rådet. I alla fall skaFacket ta vara på realskolans intressen gentemot Rådet. Det hela bör-jade för några år sen när några i realskolan gick och la anonyma kla-gobrev i ett litet fack på mösshyllan intill klassrum sex där rådetsammanträder. Sen blev det system och nu är det fem sex killar i real-skolan som ska framföra våra klagomål över orättvisa domar ochsånt. Kunde man få Facket att ställa upp på att få slut på exempelvispeppisarna så skulle det kanske gå. Du förstår vad jag menar va? Manmåste använda andra metoder än våld om man ska slåss mot djävul-skapet och man måste vara många lilleputtar på en gång om det skagå. United we stand – divided we fall, som det står i Amerikas vapen.





13

– Allt det där du säger, Pierre, låter rätt på det där konstiga sättet somnär man svarar på frågor i historia och samhällskunskap till exempeloch man vet att det man svarar är det svar som räknas som rätt fast-än det ändå är något fel med det. På nåt sätt kan det också påminnaom en tränare i fotboll som håller på med långa teorigenomgångar omplaceringar hit och passningar dit och det låter rätt fastän man vet attdet egentligen inte går till så utan bara är frågan om att tränga sigfram och skjuta bollen i mål och ha lite tur så att man får tillräckligtmånga lägen för att skjuta. Äh, det är säkert en dålig jämförelse efter-som du inte spelar fotboll. Men det du säger är bara teori, Pierre. Detlåter snyggt och det låter rätt men för att det där skulle fungera såkrävs det ju att dom där människorna ställer upp och då krävs det attdom inte är fega till exempel. Eller att dom inte tror att dom har meratt vinna på att låta bli och där tror jag det spricker. I det gäng jag varmed i trodde jag att alla var kompisar och att alla ställde upp för allajust därför att vi var kompisar. Men när det verkligen gällde så svekalla och skyllde på alla och försökte bara klara sig själva. Det krävsmod för att slåss, Pierre, och då menar jag inte bara sånt som att vågagå in i rutan utan det har att göra med att man måste vara bergis påatt man har rätt också. Äh det här blir så konstigt så att jag inte vetom jag kan förklara vad jag menar. Men i alla fall så är dom flestakillar ganska fega i ett läge när dom ska välja mellan att bara hållamed den som är starkast, hålla god min och slippa stryk, fjäska ochsäga att man är kompisar.

Uppgifter till romanutdraget

1 Hur skulle du reagera om de äldre eleverna kom in i ditt rum ochbehandlade dig så här?

2 På vilka sätt skulle man kunna få slut på pennalismen på Stjärnsbergutan att ta till våld?

3 Rökförbud råder på alla skolor i Sverige. Är det många elever som, lik-som Pierre, röker bara för att det är förbjudet?

4 Vad menar Erik när han säger att våldet sitter i huvudet på folk ochinte i knytnävarna?

5 Pierre tror inte att man ensam kan ändra på saker och ting, utan manbehöver få fler med sig. Tror du att Erik ensam kan ändra på systemetmed pennalism på Stjärnsberg?



OndskanOndskan, som kom ut 1981, handlar om Erik som blir slagen hemma ochsjälv slåss i skolan. Han tvingas därför flytta till en internatskola där hanheller inte kommer ifrån våldet. Pennalismen är utbredd på skolan ochalla förväntas rätta sig efter detta system. Erik är dock van att slåss ochhan tänker inte tåla den mobbning som han blir utsatt för. I romanen fårdu följa Erik och hans enda vän Pierre och deras sätt att handskas medondskan.

4



15

FörfattarpresentationJan GuillouJan Guillou är författare och journalist. Han ärfödd 1944 och han beskriver sin barn- ochungdom i den självbiografiska romanen Ond-skan, som kom ut 1981. Jan Guillou hadetänkt utbilda sig till jurist, men han blevistället reporter på tidningen Fib/Aktuellt. Ro-manen Det stora avslöjandet handlar om justdetta. Guillou hamnade i rampljuset när hanoch Peter Bratt avslöjade IB-affären. De av-slöjade en statlig hemlig underrättelsetjänstdär man infiltrerat olika vänsterorganisationeroch utfört spionage i länder kring Mellan-östern. Guillou satt i fängelse 10 månader för”olovlig underrättelseverksamhet”. Om den-na period säger Guillou att det i fängelsetfanns tid för att läsa sådant han inte hunnitmed förut.

Jan Guillou har skrivit romaner, böckerom jakt, debattböcker och även tv-pjäser,bl.a. Anna Holt. Det är en tv-serie om AnnaHolt som är kriminalinspektör i Stockholm.Mest känd är kanske Guillou för de tio böck-erna om Carl Hamilton som sålt i väldigt storaupplagor och även filmatiserats med PeterHaber och Stellan Skarsgård i huvudrollen.Hamilton är en ”svensk James Bond” och tit-lar som I nationens intresse och I hennes maje-stäts tjänst känner du kanske igen. Hamil-tonböckerna har alltid en medalj på omslaget.Det är för att romanerna inte ska se ut sommånga andra i den genren, med pistoler, kni-var och andra klichéer.

Guillous förebilder inom litteraturen ärbl.a. August Strindberg och Jan Myrdal.Nyligen har han kommit ut med tre böckerom riddaren Arn Magnusson; Vägen tillJerusalem, Tempelriddaren och Riket vid vägensslut. Dessa böcker utspelar sig under medel-tiden och har blivit en stor framgång och harhyllats av kritikerna. Böckerna om Hamiltonhar sålt i ca 5 miljoner exemplar i ett 20-talländer. Ondskan är också en framgång och

5

den fick Prix France Culture som bästa ut-ländska roman när den kom ut.

(Källa: www.piratforlaget ochhttp://hem.passagen.se/guillou)

Uppgift

Välj en författare, skådespelare, sångare ellergrupp som du tycker är bra eller som du ärnyfiken på. Leta information på Internet, bib-liotek och i tidningar och gör ett kollage avbilder och text. Sätt upp det på väggen iklassrummet eller i korridoren! Tänk på attgöra kollaget intressant även bildmässigt!Använd tidningsurklipp, fotografier och målaoch rita gärna själv!



Uppgifter till romanen Ondskan 1 Skriv en recension av Ondskan. Redogör kort för handlingen och

skriv utförligare om dina egna tankar och reflektioner kring boken. Är Erik en ond eller en god människa? Utvecklas han under dentidsrymd som romanen skildrar? Hur är vänskapen mellan honomoch Pierre? Kan det finnas skolor som fungerar som Stjärnsbergidag? Vad tyckte du om boken?

2 Välj en av huvudpersonerna i Ondskan och gör en beskrivning avhonom/henne. Försök att beskriva personen så fylligt som du kan; ärdet en god eller ond person? Ställer han/hon upp för sina vänner? Är den här personen duktig på något speciellt? Hur reagerar han/hon iolika situationer? Du kan även välja att beskriva utseendet. Tänk då påatt använda flera sinnen: lukt, hörsel, syn och känsel. I denna uppgiftär det viktigt att ta med detaljer, den som läser din text ska kunna sepersonen framför sig.

3 Internatskolor är inte så vanliga i Sverige idag. Det finns några kändainternatskolor, t.ex. Lundsberg och Sigtuna. I England är det vanligaremed s.k. boarding schools. Ta reda på fakta om någon eller några sko-lor och presentera dem för klassen. Vad är det som skiljer en internat-skola från en vanlig skola? En del skolor har hemsidor på Internet därdu kan hämta information. Du kan även jämföra det brittiska skolsyste-met med det svenska, vilka skillnader finns? Detta kan ni presenteramuntligt för klassen.

4 Tänk er att ni i gruppen ska vara med i ett debattprogram i TV.Kvällens program ska handla om mobbning i skolan. Fördela rollerinom gruppen; t.ex. programledare, den som varit mobbad, lärare,kurator, föräldrar, två före detta mobbare och rektor. Innan debattenbörjar presenterar var och en sin roll. Träna ordentligt innan ni spelarupp rollspelet. Tänk på att det inte är era egna åsikter ni ska framförautan rollfigurens. Ni får alltså tänka er in i hur exempelvis den mobba-de känner sig och vad han/hon skulle säga i ett debattprogram.Använd rollspelskorten i lärarmaterialet.

5 Intervjua lärare, elever, skolsköterska, rektor och kurator om deraserfarenheter av mobbning. Ta reda på handlingsplanen mot mobb-ning på din skola, diskutera den i gruppen och föreslå förbättringar.Redogör eller spela upp intervjuerna för klassen. Presentera även dereflektioner ni har haft under arbetets gång.

6 Pierre i Ondskan förespråkar en icke-våldslösning av problemen påskolan. Det har funnits flera kända personer som anser att man skalösa problem på annat sätt än med våld, t.ex. Gandhi och M. L. King.Ta reda på mer fakta om dessa personer eller andra pacifister ni kankomma på och presentera dessa muntligt. Hur är er inställning i dennafråga? Tänk på att inleda era muntliga framträdanden på ett intresse-

6

Texttyp:Recension



17

väckande sätt och att avsluta genom att knyta ihop eller sammanfattadet ni pratat om. Var noga med att läsa på i manus så att ni intebehöver läsa innantill vid presentationen.

Att tänka på inför ett muntligt framträdande:

� bra manus� inte läsa innantill� publikkontakt� inledning och avslutning� tydligt tal och språk� att ha övat på talet� hålla tidsgräns� ev. hjälpmedel

En recension innehåller bl.a.

� dina åsikter med motivering � mycket kort redogörelse för handlingen� ev. något om en speciell händelse/person� något om budskapet i t.ex. boken, kommentar om

språk/filmteknik/uppträdande

K O M I H Å G !

K O M I H Å G !



ange, bestämma

angrepp

duglighet

ej normal

en som mobbar

erkänt duktig person

fiffla, mixtra med

framkalla, sätta igång

förfölja, plåga

förståelse

förtryckare

förvärvad kunskap

ha för vana att göra

ha makt över

integration

känslan att inte kunna

göra ngt

medkänsla

mobbningsoffer

moralisk tillsägelse

notera, fastslå

när man ger igen

område

ordning, förening

personer/miljö runt ngn

påstå, försvara

reaktion från omgivningen

regel, mönster

ren tillfällighet

sammankoppling

självsäkerhet

spydig kommentar

stridslysten

svår

synvinkel

säga åt ngn att göra ngt

ta till sig, uppta

tystnadsplikt

uppförande, handlande

vanlig

verklig händelse

Ordkunskap 1 (inför faktaläsning)

Välj rätt synonym bland orden längst ned på sidan innan du läser texten på s. 21.

7

1 konventionell

2 översittare

3 gliring

4 införliva

5 påhopp

6 sekretess

7 komplicerad

8 auktoritet

9 konstatera

10 faktum

11 manipulera

12 hävda

13 definiera

14 hackkyckling

15 trakassera

16 radie

17 avvikande

18 empati

19 slump

20 kombination

21 plågoande

22 anlägga moteld

23 perspektiv

24 självförtroende

25 omgivning

26 insikt

27 gensvar

28 benägenhet

29 kompetens

30 anpassning

31 pekpinne

32 norm

33 aggressiv

34 tolerans

35 maktlöshet

36 dominera

37 organisation

38 beteende

39 utlösa

40 uppmana



19

Korsord8

Ö Tystnads-plikt

Tillta

Medkänsla

Gris

Rad, följd

Dött djur

Läckande

Utomjording

Utrop

Tillfällighet

På bil Tilldela

Jan Nilsson

Terrängbil

Rak

Fordon

Blond

Ha makt över

Sjåpa sig

Område, streck från cirkelns mitt

Del

Fördämning

Tvekamp

Ursinne,vrede

Italienshuvudstad

på eng.Indisktklädes-plagg

Slagsmål

BegreppFörståelseI bre

v

Anklagelsei rätten

Duglighet

… och så Kant Alfred Teorin

3,14 Förvärvadkunskap Kan,

mäktar,uthärdar

Göra ren,putsa, ta bort skräp

Mycketbillig bil

Vad som ärnormalt

Nederbörd

Vimsa, vandra utan

mål

Görs genomnäsan

Flicknamn

Studentfest

Sätter påbete

Vim

sig

Vila, lugn

Blirsmalare

Beteckningpå

ångfartyg

Guldmynt

Brås på

Dålig

Förföljas,plågas

Hink

Per Ek



Ordbildning

Vi kan bilda nya ord i svenska språket på flera sätt. Vi kan t.ex. låna ord frånandra språk, vi kan skapa nya ord, vi kan sätta samman ord och lägga tilländelser så att ett ord får en annan betydelse.

De flesta nybildade orden är sammansättningar, t.ex. klass + rum = klass-rum. Det är viktigt att inte särskriva sammansatta ord. Det är skillnad på”rått kött” och ”råttkött”! Om du är osäker på om du ska särskriva ordet skadu slå upp ordet i en ordbok eller försöka att uttala ordet högt så hör du attt.ex. små pengar låter annorlunda än småpengar.

Leta efter sammansatta ord i ordlistan på sidan 18 och skriv ned dem.

Ordkunskap 2 (inför faktaläsning)

Skriv synonymer till följande ord och rätta enligt instruktionen på sidan 6.

9

21 en som mobbar

22 när man ger igen

23 synvinkel

24 självsäkerhet

25 personer/miljö runt ngn

26 förvärvad kunskap

27 reaktion från omgivningen

28 ha för vana att göra

29 duglighet

30 integration

31 moralisk tillsägelse

32 regel, mönster

33 stridslysten

34 förståelse

35 känsla av att inte kunna göra ngt

36 ha makt över

37 ordning, förening

38 uppförande, handlande

39 framkalla, sätta igång

40 säga åt ngn att göra ngt

1 vanlig

2 förtryckare

3 spydig kommentar

4 ta till sig, uppta

5 angrepp

6 tystnadsplikt

7 svår

8 erkänt duktig person

9 notera, fastslå

10 verklig händelse

11 fiffla, mixtra med

12 påstå, försvara

13 ange, bestämma

14 mobbningsoffer

15 förfölja, plåga

16 område

17 ej normal

18 medkänsla

19 ren tillfällighet

20 sammankoppling

Barnen har sina egna regler för vilkasom passar in i gruppen.

Vad betraktar barn som normalt och vadtycker de är avvikande? Hur måste manbete sig och hur ska man se ut för att fåtillhöra gruppen? Kan man själv påverkasituationen om man blir utstött? Vilkenroll spelar skolans organisation för före-komsten av mobbning? Vad kan lärarnagöra?

I en färsk studie av en mellanstadie-klass för Tema barn vid Linköpings Uni-versitet söker Disa Bergnéhr svaret på dehär frågorna utifrån ett socialantropolo-giskt perspektiv. Det handlar om denmänskliga benägenheten att dela uppvärlden i ”vi” och "dom" och vilka vär-den man då utgår från.

– En tjej ska vara smal och ”gullig”, enkille stark och tuff, konstaterar DisaBergnéhr, själv en aning förvånad över hurkonventionella värderingarna är blandelva–tolvåriga flickor och pojkar. Sam-tidigt noterar hon en viktig könsskillnad.

– Pojkarnas frihetsradie är betydligtstörre, de kan både bråka och varaaggressiva utan att det definieras somproblem eller betraktas som avvikande,säger hon. I en klass med 22 elever är detändå de nio pojkarna som anger tonen.De bestämmer vem som är ute eller inne,

vilka tjejer som är mest poppis och vemsom får tillhöra tuffa killgänget.

I den klass som Disa Bergnéhr besöktefanns en flicka som var offer för mobb-ning. Hon var ständigt utsatt för påhoppoch gliringar från de tuffa killarnas sidaoch hade lärt sig att slå tillbaka motdem. Stötte de på henne på rasterna gavhon igen.

– Det kan ju verka starkt, men detta”killbeteende” gjorde henne bara ännumera avvikande, konstaterar Disa Berg-néhr. Att vara flicka och slagskämpe varen kombination som bröt allt för starktmot klassens normer. Hade hon varitpojke hade hon inte dömts lika hårt.

Över huvud taget, konstaterar DisaBergnéhr, är pojkarnas utrymme för attmanipulera omvärlden med olika typerav beteenden betydligt större än flickor-nas. Flickor ska vara på ett visst sätt,pojkar kan vara på många sätt. Det tole-reras av omgivningen. Den här flickanvar ju inte alls särskilt stark i grunden,säger hon. Hon led av dåligt självförtro-ende och betraktade sig själv som ful ochtjock och illa omtyckt. Vad omgivningentyckte och tänkte hade hon införlivatmed sin egen självbild.



21

FaktaläsningLäs följande artikel och gör sedan uppgifterna som följer. De ord som är markerade med färg är de ord som du övat på i ordkunskapen.

10

Vem är egentligen normal?



– Det är ingen slump vem som bliroffer för mobbning, säger Disa Bergnéhr.Det beror också på hur man själv bemö-ter sina plågoandar: Man blir inte mobb-ningsoffer för att man har glasögon, densociala kompetensen avgör fortsättning-en. Hackkycklingens gensvar talar omför översittaren om det är lönt att fort-sätta, om det går att få ut någonting merav trakasserierna.

– En pojke i samma klass var ”tjej-aktig”, ställde inte upp på killarnas tuff-hetskrav, pluggade och var duktig ochlekte med sin lillasyster på fritiden. Hanvar underlig, tyckte klasskamraterna,men det gick inte att mobba honom.Han tog inte vid sig.

I likhet med flera andra mobbnings-forskare noterar hon att mobbarna oftareutlöser omgivningens (skräckblandade)beundran än dess avståndstagande. Atttrakassera andra kan ingå i en tuff kill-roll. Det är ett sätt att dominera och visaatt här är det jag som bestämmer. För attkunna bryta det mönstret måste omgiv-ningen lägga moteld. Frågan är bara hur.Mobbning har diskuterats i över tjugo åroch litteraturen är jättelik, konstaterarBergnéhr. Men diskussionen står ochstampar. Ingenting nytt har sagts i mobb-ningsdebatten på länge. Själv menar honatt man borde titta närmare på skolansom organisation.

Om läraren intar rollen av en avlägsenauktoritet och skolarbetet mest går ut påatt hävda sig själv då kan man också

räkna med utstötningstendenser i grupp-pen, menar hon. Men om skolarbetet fårkaraktären av grupparbete där elevernalär känna varandra väl ökar förutsätt-ningen för empati och inlevelse.

Det sämsta man kan göra är att blun-da för mobbningen, eftersom det är i häg-net av tystnad som mobbning uppstår ochhålls vid liv. Sekretess och hysch-hyschskyddar ingen, menar Disa Bergnéhr.

– Samtalet med eleverna ska vara endel av vardagen. Också mindre barn ärintresserade av att prata om normer, var-för man gillar det eller det, vad som äravvikande och om vad tolerans innebär,säger hon. Det är livsviktigt nu när detfinns så många invandrarelever i densvenska skolan. Det ökar kraven på an-passning också från de svenska elevernassida. Man får inte stöta ut någon för attden är annorlunda. Och samtidigt måsteman förstå att man inte själv förlorar påatt vara tolerant, att tolerans inte ärtecken på maktlöshet.

– Jag tror inte på att en lärare kanöverföra sådana komplicerade insiktermed hjälp av pekpinnar, säger Disa Berg-néhr. Om man verkligen ska ta emot vadläraren säger måste man känna att hanstår en nära och tycker om en. Då ärman beredd att lyssna.

– Prata innan, uppmanar hon. Närväl mobbningen är ett faktum kan detvara mycket svårt att bryta mönstretbåde hos mobbare och mobbningsoffer.

(Kerstin Vinterhed, DN 99-05-02)



23

Uppgifter till faktatexten

A Diskutera följande

1 Är det sant att det i en klass oftast bara är vissa killar som bestämmer?2 Är det konstigt att vara tjej och att samtidigt slåss? Är det killaktigt?3 Tar eller får killar mycket mer utrymme, tid och inflytande än tjejer?4 Kan flickor bara vara på ett visst sätt, medan pojkar kan vara på

många olika sätt?5 Att vara elak och trakassera andra, är det en del av att vara en tuff

kille?6 Hur ska de som ser mobbning kunna bryta detta mönster? Vad kan

man göra?7 Är det viktigt att vara tolerant mot andra med avvikande utseende

eller som inte tycker, som man själv gör?8 ”Om man verkligen ska ta emot vad läraren säger måste man känna

att han står en nära och tycker om en.” Stämmer detta tycker ni?

B Muntliga och skriftliga uppgifter

1 Skriv ett referat av artikeln ”Vem är egentligen normal?”.Referatet ska vara på ca 150 ord, så du måste tänka på vad som ärviktigt i artikeln. Börja med att välja ut nyckelord och skriv sedanditt referat med hjälp av nyckelorden.

2 Diskutera följande frågor i klassen: Vad kan göra att en elev kan bli ettmobbningsoffer? Vad kan skolan göra för att hjälpa den som blirmobbad? Vad betraktar barn som normalt och vad tycker de är av-vikande?

3 Fundera över vad ondska är. Vad betyder det att vara ond tycker du?Titta sedan på någon av dessa filmer som innehåller ondska av olikaslag: American History X, Den enfaldige mördaren, Fucking Åmål, Tic Tac, Frankensteins monster eller Schindlers list. Vilka i filmen tyckerdu är onda? Fundera över varför de är det, finns det en förklaring tillderas beteende? Förstår de onda i filmen att de skadar en annanmänniska? Diskutera detta med varandra i klassen.

K O M I H Å G !

Ett referat innehåller

� sammanfattning av det viktigaste� text skriven med egna ord� källhänvisningar� referatmarkörer� inga egna åsikter

Texttyp:Referat




GrammatikSubstantiv och adjektiv”Substantiv är namn på ting så som penna, papper, stol och ring.”Denna ramsa lärde du dig säkert i grundskolan och den kan vara ettbra stöd för minnet. Substantiv kan också vara namn på personer,företag och på känslor, t.ex. lycka och sorg. De två sistnämnda exemp-len är så kallade abstrakta substantiv, dvs. man kan inte ta på dem.Man kan pröva om ett ord är ett substantiv genom att sätta en, ett ellerflera framför ordet.

Adjektiv är ord som beskriver hur något eller någon är eller ser ut.Exempel på adjektiv är snäll, trevlig, ful, gul och gammal. Adjektivböjs beroende på vilket substantiv det beskriver. (Ex. en gul pennaoch ett gult hus.) Adjektiv kan också kompareras, dvs. man böjerdem för att markera grad. (Ex. en tavla kan vara vacker, vackrare,vackrast.)

Uppgift

Läs följande text och gör sedan uppgift A och B.

”Det var i mitten av september och en kylig dag med klar luft ochstark sol. De åt tidig middag och solreflexerna lekte i vinglasens slip-mönster. Han följde en tjock solstråle med blicken och tänkte sig attalla dammkornen bildade en vintergata och att det just nu kundehända sig att jätten vid det kosmiska middagsbordet med den galnafarsan blåste ut luft till en tyst vissling så att dammkornen virvladeom varandra så att alla planeterna slets ur sina banor och jordenkrossades av en lika plötslig som total katastrof.”

(Ur Ondskan av Jan Guillou.)

11



25

A Välj fem substantiv ur texten på s. 24 och böj dem enligt mönstret nedan.

SINGULAR (= ental) PLURAL (= flertal)Obest. form Best. form Obest. form Best. form (en, ett) (den, det) (flera) (de där)

1 dag dagen dagar dagarna

2

3

4

5

6

B Välj ut fem adjektiv ur texten ovan och komparera dem enligt mönstret nedan.

positiv komparativ superlativ

1 kylig kyligare kyligast

2

3

4

5

C Om du vill lära dig mer grammatik, finns det fler övningar i häftet Repeterasvensk grammatik samt i datorprogrammet Aktiv grammatik.



IT-länkar och muntliga uppgifterVälj ett eller två av följande ämnen för muntlig presentation. Gå tillStudentlitteratur Appias hemsida (www.studentlitteratur.se/appia) och klickapå ”Svenska”, ”Aktiv Svenska” samt ”Kapitel 1”. På vissa av dessa sidorkommer du att behöva klicka dig vidare till andra sajter.

Uppgift 1: Världens barn

Använd en sökmotor på Internet för att finna material till ett kort anförandepå ca 5 minuter om ett av följande ämnen:

a) mobbningb) gatubarnc) barnarbeted) barnmisshandel

Uppgift 2: BRIS – BO – RB

Håll ett föredrag där du presenterar en av följande organisationer, BRIS(Barnens rätt i samhället), BO (Barnombudsmannen) eller RB (Rädda Barnen).Håll ett kort föredrag på ca 5 minuter där du förklarar vad organisationenarbetar för och hur de arbetar. Använd länkbiblioteket på Studentlitteraturshemsida. Tänk på att planera ditt föredrag och skriv ett manus. Läs inteinnantill.

Uppgift 3: En aktuell kampanj

Flera av ovanstående organisationer bedriver ofta olika kampanjer för ett visständamål, ofta kombinerat med en insamling. Berätta för klassen om en aktu-ell kampanj.

12

ny 7762 almquist - studentlitteratur · närmar jag mig med tvekan ... och över klädhögen...

Documents