U n d e ~ juni, juli, augus6i och september utkommer Dagny med endast e t t h8f te mgnatligen.

- - - . - -- .---A .*. -+;:i~l-~l,,rrm8,.. l ! l l l l l l . , l l l l l l l l l ~ l ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ . ~ ~ ~ +

--zr=--- --- 'I' - 7-

1899 Ny foljd ++ I1 6rg. - - - - - . . - - -

Haft. 11 1: '60 oo

9

9 . ! ! . :I

!! i

TIDSICRIFT FOR !! -

SOCIALA OCH LITTERARA INTRESSEN . .

UTGIFVEN AF

9

FREDRIKA-BREMER-FORB'UNDET

--

. . . . . . O R a A N FOR

.FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET,

F ~ R E N ~ N G E N F O R V A L G O R E N H E T E N S O R D N A N D E

O C H FORENINGEN H A N D A R B E T E T S V ~ ~ N N E R

- . -

i REJ)AIi11C)12 : LO TTEN DAHL GREN 1

; I 9 3

--- - ,

I N N E H A L L :

9 :

i I : ! i I y I :

CARIN \ ~ T i i ~ ~ ~ % ~ ~ ~ : n e t hanclarbetndes fmmtid. (Forts.) . MARIA DURLIXG : Jeftahs dotter. Poeni. ' Litteratur: S-d: Natt j h t e andra 'dikter d Annie Giclirig. - L. D.: :I

dtjd~nans flickoro af J. L. Stockenstrand. - L. D.: Meddelanden f r h 1 nordiska 'musCet 1897 af Artur I!azelius. - L. D.: Svenska turist- : I foreningens Hrssltrift fijr iir 1899. - Bgll: Den forstn hjiilpen vid plotsliga olycltsfirll af F. von Esmarch.

i C : r "

;!!

MARY: Ett besolc i hemm met for arbeterskoro. Magdalene Thoresen. . Elise Polko.

J [ Foreninps~~~eddelnnden. .

FrSn skilda hBll. .

I Storsta lager at' D u = % y ~ e r ,

' Zakans- och ~rng&ttsl&zfter, ., Handdukar, Holfands, Mada polam,

Kl Pique, Broderier cE. Spetsar.

ill Specialite: Dsamaxtstyrslai~,

Kl h d k a fiirfiirdigas & egen Syltcjier :)!: i t ! rv :~tr~:?> &':~!i: ::!I.,; iq:~. ::.H~.!ii;t

ocli tviitta~lr. Egcii TviiQt- och Sti-g'riinrii'Ltt~~ix~g j ~ m t c ,';ng,r:xu~g~.f.

Kc M. LUNDBE Sturep3-lz.

I B nl

~ = s p s ~ ~ ~ ~ ' i ~ ~ ~ - ? ~ ~ ~ f i

Hygieniska Skodon tillver!c2s for Herrar, Darner 8th Barn. O I K ! l 'r is lwiihk~ n f ~i~~k~-~:t'~'~~l:~~~i~':'llili~i:il.

Sitodon tillverkas 3 v e n efter mcdern t'asor..

D:P Lahmanns akta

t3r Rerrar, Damer o d l Barn. Priskuranter och /rvrr/itefsprofver sandcrs p$ beghan.

$e Hr!-;o~Rni~:a;;-. i.'!yg.l;rift~.~r s::> 2:j: ,) Yira i ~ ~ ~ ~ l i ~ r k l i i d t ~ ~ ~ . . . ~

S. Bsrendt J:or & C:o 24 I)rottnirigg:itm 24.

N y a Hush&llsskolan : .

jfiir bililncte flic!kor). Grunilacl 1381. Porest;"lndaria~ia: Friiken 11. Croaius.

- ',Xya ~usla&.lsslrolana A&atsal&r '

Vestra T radghdsga t an 19. .-,. . . .. OBS.! .. Slirskild matsnl fiir frlultimuc~*. . . . . . : -I

' 1 . . . . . . . . , - . . ' L .

F 6~ kapif alister, sarskildt fruntimmer, liar det lange varit ett onskningsmbl a t t kunna ijfverlamna vbrden af sina vardepapper

och skotseln a£ sina afflrer Bt nDgon person eller institution, som med absolt~t sitkerhet forenade puuktlighet och noggrannhet i utforandet af

" det an-foi-trodda nppdraget iifvensom prisbillighet. E n sbdan institution ar

Stockhalms Enslrilda Banks Notariatafdelning (Li LZa nTygatccn 2 7, expeditionstid lo--$),

son1 under garanti af Stockhollns EllskiIda Bank %tager sig vHrd och forvaltning af enskilda personers och kassors-vardepapper.

Exempel 1. Om en person hos Notariatafdelningen deponerar obligationer, inkasserar Notilriiltafdeli~illgen vid forfallotiderna kupon- ger ocli tillliandali~ller deponeliten influtna medel. Vidare efterser Notariatafdelningen utlottningar a£ obligationer och tuiderriittar depo- nenten i god bid, ifall en denne tillliorig obligation blifvit .ntlottad, saint liimnar forslag till ny placering af det. ledigblifna kapitalet.

Exempel 2. Om intecltningar deponeras 110s Notariatafdelningen, underrattar Notariatafdelningen galdknaren dlrom att rantorna B in- teckningarna skola till afdelningen inbetalas, livarefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdelningen at t inteckningarne blifva i vederborlig tid fornyade. Om en hos afdel-

I

ningen deponerad inteckning genom underlllten fornyelse skulle fdrfalla, ersatter Stockhollns Enskilda Bank darigmom uppkomrnen skada.

E"6rvr~ringsafgif"t: 50 ore for Br pr 1,000 kronor .af deposi- tionens varde, dock ej under t v i kronor.

INTERNATIONAL CONGRESS OF WOMEN (Convened by the International Couneil of Women)

Westminster Town Hall - - June 26th to July 4th

Papers wil l be presented by experts on Educatioil, Professious for Women, Legislative and Industr ial Questions, Political and Social Work.

INTERNATIONAL CONGRESS OF WOMEN President-Countess of Aberdeen.

Tickets of Membership 716 to" be obtained from Miss Teresa, Wilson, EEon. Sec. Internatio- nal Council of Women,

36 Vrctoria Street, S. W. LONDON.

Aug. M SO

Det handarbetades framtid. (Forts. fr%n foreg. n:r.)

Skalet for llemslojdens upparbetande i nysvensk konstriktning och icke i gamma1 svensk ar helt enkelt det, att den forra lofvar blifva mer v&r egen ' an den senare varit. Om vi p&minna oss orneringsmotiven i ' v h a flesta hemslojdsartiklar af aldre data, sb finna vi oftast blott geoinetrisk linieornamentik, 'en och annan g&ng nppblandad med ytterst prirnitiva figurala framstallningar. Detta dekorationssiitt 5r gemensamt for alla folks forstlingsarbeten (men forekommer det annu hos deln som hafva 'en 1Bng historisk tiid bakom sig, dH ar det ett ojafaktigt bevis p B stillastfiende). Sjalfva grundelementen, kors,- stjarnor, ratliniga figurer af vrarierande form, liksom kornbinationerna kunna vaxla, och gora det ocksH. Egen- domligheten i hvarje s t a~ns eller nations linieornamentik uppkommer sHledes genom vederborandes val af grundformer ocb dessas samman- st8llning. Men slaktdraget i hela detta dekorationssatt tyder dock pi , ntt den enskildes eller folkets siirskilda begiifning och bojelser gnnu icke blifvit upptaclrta och tagna i bruk - d. v. s. p& en mindre utvec1d:td stbndpunkt, diir rn?n nojer sig med begrlinsade uttrycksmedel. Forhdllandet ar fullkomligt analogt med det indivi- der son1 barn och som vuxna emellan. S& lange mannislcorna aro barn skiljas de i genomsnitt meraSgenorn utseende an genom sPtt att uppfattn och nttryc1c;z sig, sidan Atslrillnad dern emellan upp- koinmer med iiren och kultu~en. Tilliimpande detta odisputabla faktum nu lefvande svenskar, akulle vi ju hunnit ett godt stycke Iangre i ~~tveclding an de hiinsofne fader, sorn tillverkade t. ex' allt hvad Nordiska Bluseet nu gommer, ocb darfor ocksl v%r nationella egendomlighet i lronst som annat vara mera framtradande an nBgon-

* sin forr. D.et son1 var k.aniietecknande for de ontvecklade kan naturligtvis ej vara det for de i utveclsling betydligt mera forsig- komna, foregiende generationers satt att nttrycka sin skiinhetsupp- fattning foljaktligen icke kallss v&rt.

FrBn annu en synpunkt ager ilet b5ista nya fBsetriide frnmfijr det basta gamla. Det lofvnr ntt blifva vackrare, for att begagna ett moderat uttryck.

Ja, jag vet, hvilken opposition detta p8stiende viicker och sager darfor endast lofvar, ehnru jag for egen del iir fnllt ofver- tygad om, att loftet redan gHr i uppfyllelse. Ti bafva visserligeu pB husflitens a.lla omriden en miingd gamla modeller ocli miinster- motiv, - men att de alla skulle vara monstergillit, det iir en fubel, diktad af modet. Endast f H af dem Siro sH vackra, utt de fiir sin skonhets skull passa in i hvilken omgifning som helst, och ur rent praktisk synpunkt aro sjalfva foremAlen genom sin form i de allra flesta fall oanvandbarn for oss. Shorn dylika oftast fiirelrominn i moderna rum bidraga de icke heller till en lycklig totnlrerkau, men val till sondring och oro. I den interior, dl& de ursprungligen horde hemma, taga de sig daremot utmiirkt ut, hvilket iin i (lag kan sea i Nordiska Museets mdnga frainstiillnillgar af gamla svenvkn allmogehem. Det typiska draget fiir samtlign ddre bohngsting, hvillca ju oftast roro hemslojdade, iir, som nyss namndes, det rlit- liniga, hvilket gBr jgen i b&de hufvud- och detaljformer. Det ty-piska fijr vHra basta nya arbeten ar en kombination af det riitliniga och det bojda - en foljd af att motiven numer hamtas frdn alla motir- gifvande omriden - hvilket naturligtvis verkar rikrue och mjnknro och oppnar kompositionsformHgans ~cojlighet, aom voro v4rn f6r. fader okanda. Detta Br den foljdriktiga och alldeles natnrliga orsaken

' hvarfor vira arbeten kunna stti hogre i skonbet an de gamles.

- Efter denna karaktaristik och detta forsvar af vbr walionella konst Btervanda vi till artikelns hufvudsyfte: Ekonomiskt biittrc! rill- kor far det foradlade handarbetet, hvilket ar liktydigt mecl f tmt t id for detsamma.

En betingelse harfor iir redan uppfylld - och det utnn nBgon tillskyndelse fr&n hernslojdens sida: Afsiittning af husflitsalster iir i stigande. Egentliga anledningar hiirtill iir viil den reaktion nrot fabriksarbete, sorn visnr sig p i mhngn omrdden. Xen orsalren bc- tyder i detta fall mindre, det vasentligaste iir, at t tillfiillet iir gtf'ret, tillfdlet att med det handgjorda ereiitta det af maskiller utfijrda. Att begagna detta blifver hemslojdens och dess riinners sak. Deras affar blifver det att gifva det huntlarbetnde en sB gedigen, inAng-

sidig och rik ~ztrtlstning, ntt det f l r styrka nog att sl& sig igenom i marknaden.

Huru skall nu detta llta sig gora? . BIed gliidje Iran dii konstaterns att mycket forberedande arbete reclan iir gjordt. Sverige Br i detta hanseende n:o 1 bland kultur-. lander. Intet annat land har s% tidigt so'm vhrt insett vikten af hela folkets uppfostran till flitiga medborgare, hvars uppofvade l~iiiider mojliggora dein till snart sagdt hvarje praktiskt arbete. Redan 1877 borjade statsbidrag utdelas till de folkskolor, som ville inforn undervisning i slojd. Numera anviindndas for samma och diir- med sammanhbgande andamBl stora, summor. Brligen. Enligt hus- h~.llningssallskayiens berattelser ntgiifvos sllunda till hemslijjdens befriimjande 189'7 - hvilken uppgift iir den sista.. jag varit i till- fglle skaffa - 135,319 Irr., daraf i statsbidrag 22,550 kr., af lands- tingen 32,360 kr., och af hush&Uningssiillskapen '80,409 kr. .Dessa si&or iiro likvd hogre iin vanligt, beroende p l e s t r i utgifter for heluslojdens deltagande i Stockholmsutstallningen. Under vanliga &r gAr totalsumman upp till c:a 113,000 B 115,000 kr. Storre delea af dessa medel krafves emellertid for folkskolebarnens under- visning i de enklare slojdbegreppen, for gossar i trgslojd, for flickor i somnad. Afven Hterstoden utgiifves i den direkta skolsliijhens intresse: For slojdlBi-ares utbildaing, till ersattning &t statens in- struktiirer i slojd, till underhsll af hushlllningss~llskapens d:o d:o o. s. v. Omkring 10,000 A 12,000 1i.r. anvandas till hyra for slojd- utstiillningsloknler och till beloningar vid landtbruksmoten. Direkt komma sbledes ej dessa gmska rika medel den genuina hemslojden till godo. De linnna blott betraktas s&som utgifna for att grund- lggga densamma och det ar vackert s l . Skolslojdens sto.ra be- tydelse ligger i den ofning den gifver handen, i dess omutliga fordran ordning och noggrannhet och slutligen, men icke minst, i den lust for handarbete, den viiclrer. Dess mening och mll ar kort ~ttryclit , ordning och arbetsamhet fop individens hela blifvande verksamhet inom det handarbetades gebit.

Nu Br det emellertid s l , 'att vi i allmanhet icke Siro tillfreds rued ett foremil endast darfor att det ar ordentligt utfordt, ja, om det iir bide ordentligt och starkt och 9ndamA.lesenligt dessutom, 1Simnar det and& en ouskan onppfylld: Det mHste hafva en till- talande form och giirna -. om alla omstiindigheter det medgifva - vara liimpligt beprydt;' Detta ar i sjalfvtl verket en niycket. billig fordran. Den iir icke en frukt. a£ ofverkultivering, eller en sjuklig ,

, begaran a£ ett blaseradt slakte. TvHrtom, det ar ett medfodt, s&- ledes ofrivilligt skonhetskraf, som fanns hos urmiinnisknn och sedan hos alla hennes efterkommande i mdng tnsende led, anda till de dagar maskinfabrikationen kom och rensopade vHra hem frdn hus- flitens vittnesbord och vHra hjiirnor f r h blotta minnet af slronhets- onskningar. Jag minnes en Livingstone-utstallning i London dlr prof pB inhemsk afrikansk husflit exponerades. Dar fiirekom aa-

tagligen icke en enda odekorerad pjes, ehuru de allesamman voro amnade endast till en vildes alldagliga behof. Men vi behofva ej gii till negrerna fijr att finna bevis for teorien om medfodt form- och fargsinne. VBra egna lappars vackra husgerid och driikter tiro nog pAtagliga exempel for den sanningen. Di vi silunda yrka pb ett tilltalande yttre for de saker vi hefvg omkring oss, gora ~i detta med all ratt. Men detta yrkande tillgodoses icke iinnu, ty frinsedt de tekniska skolornas forberedande arbete, hufva vi ingen offentlig vag till hemslojdens forkofran i konsthiinseende, och enskilda foretag i den riktningen stranda ofta pb grund af penning- brist. Bland dylika som annars efter och ofver formiiga arbetat i den riktningen lzommer va1 framst Kulturhistoriska foreningen i Lund, hvars oegennyttjga, uppofiande verksamhet vittnar om det ratta intresset for saken och om en framsynt nppfattning af hem- slojdens varde sorn inkomstkalla. Nen dess inflytande iir tyriirr af lokal natur, det stracker sig egentligen endast till sydligslste Sverjge, enkannerligen Skiine. I liknande syfte arbeta Svenska Slojdf6renin- gen och Handarbetets T7anner. Biidas verksamhet ar ju betydligt vidstracktare, Atminstone geografiskt, men lider likval af en svCir begransning pB grund af bristande offentliga medel. Svenska Slojd- foreningen erhaler t. ex. i statsunderstod 1,000 kr. Brligen och Handarbetets Viinner 1,200 kr., hvilket icke kan kallas myclcet for ett fosterlandskt arbete bland omkring fem millioner mannislcor. Dessutom anviindas icke ens dessa 2,200 lrr. odeladt till odling af hemrnens konstflit, ity att anslaget ii de 1,000 kr. utgifves till hojande af yrkesskickligheten hos mindre handtverkare, (hvilkns arbete dock kommer hemslojden ganska nara). Utanfor dessa trenne foreningar gores, mig veterligt, intet af betydenhet for konstens f6r- ening med hemslojden.

Skulle det icke lnojligen nu vara pH tiden, att nAgot v8sent- ligt Bnd% foretages i den riktningen, nu nar det handarbetade iir mer efterfrigadt an det pB Hnga tider varit? Borde detta icke nu goras i alla afseende omtyckt, for sin styrka, sin praktiska anord-

ning, for sin slsonhet?. Heinslojden ar for nkvarande en modesak och. diirfor tMc1 i hvilken gestalt den an fiamtrader. Men nar som helst lzan o~llslaget komma, och detta trots den gynnsamma om- stiindiglieten, att det maslzinarbetades anseende ar i sjunksmde; En siidan lzris afverlefver endast det som lir verkligt vaclzert, de fore- mBl ~ o m formats af en lefvande, vhxande lzonst. Hvem ar dB niirmast att gifva uppslag till denna husflitens utveckling? ~r det icke ratteligen den, som 1877 genom loft6 om bidrag till hvarje' follsskola, som anordnade sliijdkurser, formidde liter viiclra till lif den d B nastan bortgl omda handaslojden? Hvarfor skulle staten iclre uplimuntra fullbordan af ett verk som den sjalf pBborjat?

0

Kaiiske diirfor att clet a.r sB foga. inkomstbringande? Detta 2ir en for8lilrad lisikt som icke liingre delas af de sakkunniga. Till fol- j a d e ofvertygelse i det hiinseendet hafva norrmhnen, hvilka har- vidlag Bro att anse' som anktoriteter, kommit och det efter endast aBgra Brs energislra, praktiska anordaingar for hu sflitens f oradling och afyttring: ~ D e t er saaiedes bleven klart for alle, att Husfliden er en Er7~vervskilde, der fuldt ucl Itcecder sin PEads blandt Landets vigtigste Niringsveie og i rigt dgaal lonner alle de Opojrelser, der gjores til aens Fremme. w (Ur Den Norske Husflidsfor. Brsb. for 1897). - -

SOM Norges och vtra betingelser for hemslojd aro hvarandra mycket lika, ktnnna vi mecl samma medel dc anvBndt nti .samma resnltat de nitt. Och medlen. iiro: Organisation, konstntirlig och teknisk undervisning i alla de former vi for~nt anvanda for skol- slojden, aff iirsmiissigt ordnands a£ forsaljningen och forst och s k t det som behofves for allt detta, penningar. Angdende den pekuniara bj56lpen bode den hos oss forstriickas ensamt af staten, och icke sBsoln ~~~~Idlanclet iir i Norge, dels af denna, clels nf kolnmnnen och enslrilda bolag och persoaer. Skola vi v h t a pB tillraclrligt nnderstod nf dessa semre, lromma vi ,helt salzert icke med i denna periods hemslijjdsstriifven, d. v. s. icke i den son ekonomiskt lonar sig. Norska nationen iir sB mycket fiitaligare an vlr. Intresset for ' . en id6 hinner d5ir fortare Blifva allmiint, hinner tranga igenom alla samhiillsl~er medan idbn &mu Br ny, frisk och utf~rbar. Allt i fostediindsk anda hor ock till dagens briinnande frBga i Norge, och utgifter for dylilrt undudrager man sig icke. Hos oss daremot hifiner ej ett foretag blifva sB. hastigt kandt, och vi a.ro nog dess- utom, om jag s8 vAgm uttrycka mig, mera andligen kompakta an norrmannen, for ..att lika fort genomsyras af nAgot nytt, vare sig det ar goat eller ondt. Ocb s l Bro vi Bnnu icke sB etolta ofver

v h t eget., utan liksom litet generade fiir det, ehuru detta fel de sistra gren visserligen sarit i stiindigt tillbakagbende. Dot ella med det andra gor ntt statsunderstod vore-det snabbaste och tryggnste medlet till hemslojdens gedigna och glansande utreckling. Pennin- game kunde ju utgB dels som ett beriittigadt ~mderhiill till en af landets (blifvande) betydande naringsgrenar, dels som l h . Lime- lnedlen kommn, det ar min fasta ofvertygelse, e~tdast utt belto~uns de forsla 10 . dren - n. b. otn heln riirelselt do tes wed ~61-a d m for- ~ziinasta sdviil ko~zskzdrs sont Jimtansformigor - dlrefter bar affars- verksamheten, om icke det hela, s& dock sig sjalf utan vidare under- st6d. ~ f v s n far detta p&stHende d l jag hernta ett beris nr norr- miinnens erfarenhet:' Utdraget lir gjordt ur den Sorska Husflidii- foreningens ,berattelse for IS08 (frarnlagd pii Generalforsamlingen den 25 april 1899) och kan afven tjana som esempel pH d m forut om- namnda stigande omsattningen a£ det handarbetade. - for bed ring en af Foreningens ekonomiske Stillning, viser sig klarest, naar man sammenligner Driftens endelige Res~dtater i de sidste 3 &r.

I 1896 solgtes saaledes for c:a Kr. 80,450, meci et Tab ved Driken af c:a &. 8,500 eller c:a 10 %.

I 1897 solgtes for c:a Er . 00,(j00 med et Tab red Driften af c:a Kr, 7,000 eller c:a, 8 ~ 4 .

I . 1898 solgtes for c:a Kr. 117,870, med ot Tab ved Driften af c:a IG.. 5,000 eller c:a 4 l/4 %.

Efter de hidtil opnaaede Resultater at domme, er der Sand- synlighed for, at Foreniqtgelts Hamlels~idisomAed om fcm Anr cil k m a e bwre sig selv uden T i l s k d D *

Stntsmedlen borde ofverlltas till forraltning af fullt kompetenta personer, helst, enligt min tro, inom den organisation, son redan ar valkand till na.mnet, om den ock till gagnet hittills ej fijrmltt blifva af genomgripande betydelse, namligen Svenska Sliijdforeningen. Att densamma dessforinnan till stadgar och 11111 och allt mdste uniicrgii genorngripande forandringar siiger sig sjalft. -- ----

" Kursiveringen foreliornmer i Brsberlttelsen.

(Forts.)

Cctr izt Viistterg .

&efiahs dotter. 0 foljen JeJtahs dotter ut p b Bergen, I Aert nes ounrter ! Se, i p u ~ y ~ u ~ ~ P t i ~ : ~ ~ e l t sig li.ltid~ Gilectds toppar, sol gcir ned. Hot., bacjrett hoppat* . ofaer dalens stsnar, och J&glar y'icnga tin i tradens grenat'.

I hennes cannerm, fdljen Jeftcths dotter., 1 lelresystrar, buren odets lotter

. oclr. grbten nzed den unga qgernzdn! .. Begrbten l g ~ e t s dc69 nzecl sorgsna sinrtert, Begt.citen, systrar, o&.a ljilfoa n~i~tnert !

.Jic$itltJ ~ud i t l ; , mitts die l&en uicl kcilbrt .iittder elcen ? Jcftahs dotter kona att hanzta oatten fO1.e 7zutten med stadens ttirnor. P& ftistet l p t e kotillens ldara stjcirttor.

Ester, Estct; nzintzs d u lel~en oid Iclillart under. elcen ? Unga 11 erdegos~ar nwd soccrta ogoa oc:A seal-ta loclcu~. callc~ f&rans jlockar.

Mins clit s f rutten '

aid Biiclrens X:lar-a 'oc6tten ? 1 olftonstunden . . oi gonzde oss i licnde~r. Vid h a ~ p c t ~ t s I i l a l*~ toner. till darts I Bj~dett. Hoena ttittkle d& p& doclen - 1x7, d o d e n .

0 Jehooah, Israels Cucl, d u >om oss seger slcdnlcte oJoetm Amm ons sonern,

' nzin fctders sccir.cl nzed &.a d u Icroner, men allt' I~ccEcl Itan uO'er du Iu~&foer sona qfler. for Xw-aels seger.

Allt Itoctd hem alskar &t dig slrall hctn g@m, -. Jeftc6h.s dotter sin fuders & f c a slmll blifoa. .

0 Jeltooalz, Isruels Gud, son1 born i hojden, Icruf hocd dil oill, &t dig jag qflt-ar- l$wt ock frojdert .

Rc~rndonzs gludu Zekar fly fir* unyldonzstiden, och c&r korta ungdorn ur sit snart fiir~liden.

~ H v w $am ett gvvet, 7it.ai- en 2ltgd1tg~ptiih.t Fur tro och kiinsla, tan7ce eller 7mdl ing7 Se, allt iir stadt i Proteuslik fiirvaizdliilg Och for iddens Win lir lifuet t~lllgt. En Platon, Paulzis, Saiqtt Louis iit spe Nog gifues an, well tempel de ej byggn, Ty frones gruitd, den oo~ntuistligt trygga Till blderns 7zost forga fves soka tie)).

Det ar helhet och. lugn, soln fattas v&r jalctaae tid. F r h cllla hall hores klagan att den ei miiktar fostra hela, starlrn personlig- heter. Den har for liinge ront trycket af de nivellerande mlzlcter, som industrialismens hhnndrade upphojt till harslrare. Nu vid dess..afton reegersr dock mot dem allt starlcare individualitetskrafvet. . Ofver- dlt , i lifvet som i dilrten, gor det sig giillande. Sjden gor uppror mot materialism och ngttighetsdyrkm, kanske for att soka tillfreds- stiillelse i lnysticismens djnp, lcanslce for att med en Arnliot Gellinas trots mot de gamla gudarnn blott tro pb sin egen h a f t .

Den tron ar ' det einellertid ej som forfattarinnm till, forelig- @;and0 dilctsamling vill liigge till grund for en ny v8rldso~dning. Tviirtom protesterar hon daremot med lika flanlmande ifver som mot dgrkan nf g~ildet. I den liingre dikten ))Natti, hvarur ofvanstiende citat hamtats: liter hon Mefistofeles slcildra tiden sisom heinfallen under hans d d e j hvilken gestalt han 5in ilrlader sig:

?ha Iil. jag karrapen for att vara fill, An folkets rdtt alt profvq. knyt~zitfsty~km, An ofvernl&~skans $-tilt 'till v&rlde?:s c7yrkan, An jagets rdtt att giil-a som det vill;))

och som den enda motsatsen skymtar ofverallt osjiilfviskhetens lam, den v~rldsofvervinnande varldsforsakelsen.. Bortom Paris-bonlevarderna, d8r demonen g h som hiirslcare, hojer sig Notre-Dame '

Hela stycket ar en strnffprediksn, full af ironi, indignation och sorg ofver det forvridna i tiden. ..Det 5ir strnffpredilran lnycket mer Bn clilzt. I alla dessa reflesioner finnes intet som isar oss nled mskten af en grottesiings skr~cksyner. Det demoniska har forfat- tarinnans fantasi ej msktat, midnatt och Mefisto kill trots.

Hogre som en poesi s t i r en annan tendensdilrt i samlingen, Notre-Dnine de Paris. Motre-Dame Br forfattarinnans kiirlelr. Den viildiga d6men symboliserar for heme ej blott den religiijsa tron utan Sifven det franslra konnngadomet; ty hon sviirinar for ))Frank- lands hvitn liljefann)) och drommer om -

B En blonzma of stnnzmen Bourbon, Soaz tystar de smddavzde sdngerna Och rattvrider oc7enus gdng. ))

. Det Br ensidighet i detta liksom i forfattarinuam hela syn p i tillvaron; men det iir tillilca en frimodig kiiclchet och personlighet soin fangslar. Man ryckes med iifven i poetens ljeundran fiir gref- ven sf Chainbord, s o n icke svek sina idoal, iclre ..

~lcopte sig en bro .

Med e n lelcsak sow sin fana, Med el1 s~rzdsak sonz sin tro.))

Bland de .ofriga dilcterna - cle flesta praglade af en betydancle formell talang - iir det isynnerhet en, s o n ger ett vackert ntt,i-yclr l t forfattarinnans lifsuppfattning. Vi se l~lott hiir i lifvet, sager Lon, ett blekt . ~ a l f a ~ af den Hogstes skrift :

~Di ir Jinns ej mening i, vi ropa; Vhr tro iir slackt, v h t trots [ir brimaw(le!

Men onz vi Aade ro att spann, Ett drag af lliistu bokstaf f z lme ui, OcA om ui hade lugn att ana,

.. Liksoin en fEiikt af melzhg vumte v i . ~

Har ar en glimt akta poesi och den st&r ej ensam i den lilla boken. Det &r lyrisk inspiration Bfven i ett sbdant litet stycke som: B D ~ andra ha roda rosora. Hvad iir det diktarinnan siger om fantasiens blomma, som i nattens dunkel slAr ut sin r,silfrcrhvita praktn? Den bilden ar lilca vacker soln sann. Singer, som reta bevara nlgot sf de fina bladens glans och doft, f t vi ddr ig for mlnga. Poesi behofva vi, drommar om tystnad och s v d oiindlighet under arbetsdagen, dB

odmans flickor. Berattelse af J. L. Stocke)lstrd.

Det skulle v d tyckas som om hvarje v r i af det aiHnskliga lifvet blifvit genomforskadt af romanforfattwna och att det diirinom knappt mera lterstode nigra landvidningar att gora. 31~11 ser man litet narmnre QB saken, marlrer man, att det iinnn finnes vidutracktu omrlden af obrnten mark, like okiinds ocli obetriidda sorn trots nK.- gra nordpolsisar, .;ja att t. o. m. jnom den handgripliga rerkligheten, den vi alla .ha for ogonen, den hvari bade du och jag ha en roll att bylla, annu finnes for romanforfattaren tillriickligt oarbetadt stoff att taga vara p&, och det beror bar& p i honom sjiilf att forma det till nya, originella bilder.

Et t sfidant stoff har forf. till den lilla bok, sorn hiirmed an- males, hittat p l sin vag, tagit upp och siikt, med upptackarens kgr- lek till sin nyvunna skatt, bearbeta och foradla. Har kan lyckats? For att saga sanningen motsvarar ej resnltatet den ~ a c k r a tankcn och den goda meningen ; nybegynnarens klumpighet och ovnna rijjes allt for tydligt i behandlingssiittet, och liiigot val mycket naiv ver- kar berattelsens siiviil intrig sorn upplosning. Men, sorn sagdt, ma- terialet iir s& godt, att man garna ofverser med bristfiilligheterna i utforandet. .

. Afsikten med a0dmans flickor:, Lir att slb ett slag for den stora klass ~arbetande sys t ra r~ , som giir under namuet :)bodfroknara, hela denna skara unga kvinnor, sorn man s& godt sorn dagligen,

lcommer i beroring med och hvillras hjalp man nnlitar, utan att veta nBgot om derns lif utanfor den trbnga sfar, som begriiusss a£ hyll- .- facken och bocldislren. Sakerligen har det dock handt mingen, att i lilrhet med mig undra ofver hur lifvet i sj5ilfva verket gestaltar sig for alla dessa, oftast valkladda, vackra och behaglign unga fliclror, hvillra nled sB myck.en viilvil-jn och tjanstaklighet och ett tBlamod, som mBste st& grofvet i alla skiften, erbjuda oss sins tjiin-

' ster. HLU lefva de egcntligen, hvarifrbn lrommn de och hvad blir det af dem? Delvis lamnar den bolr, son1 hiir Br tal om, svar ..

pB dessa frRgor. Och det ar iuga ljnsa Bilder som upprullas. Knapp lon, straogt wbete, brutala principalers godtycklighet, otillfredsstallda kraf p% njntning och ungdomsgliidje, forsakelser och nbd, se clh hvnd son moter en vid en bliclz bskom lrulisserna. Ifan undrar ej ofver att sB mHngen bland dessa ungdomczr h5irnnas pA Gdet, som s& kaappt vetat att ti1lm;;its lyclzan Bt dem, genom att pB rnindre till- 1Atm vagar skaffa sig nBgot nf den lycka, som miinniskonaturen en ging Irrafver. Och hvem har ratt att dolua dein?

Lika svBrt som rodmans flickor? hoppas jag dock ej alla ha det, och jag fir ofvertygad om att virt hederviirda handelsstlnd ej h.ar att nppvisa m h g a sB genomusla karlar soin hr Odman, men diiremot lider det intet tvifvel, a t t det finnes huudratals kvinnoexi- stenser liknande dem som har skildras. L. D.

Ater har rallas vHr dolrtors med en sthtlig ~vHcfest~ blilsat sommarens intlg i vAr hoga nord och Ater ha vi Stockholmare, och ined oss allt Sveriges folk, lifligt lrannt att vi i Nordiska museet, livaraf Skansen, utgor ett s$i, viktigt led, hafva en gemensam egen- dom, d8r vi alla kunna motas i firandet af sB v d det Brorika for- flutna soin det glada nuet och den forhoppningsfulla framtiden. VBrfestdagarna pH Skansen, som annu lefva i frisk higkomst, gifva afven en osokt anledning att fiista uppmarksamheten pB den skrift, hvarigenom dr Hazelius sB att saga Arligen hugfiister minnet a£ sin slrapelse.

Dessa ~ e c l d d a n d i n frlln Nrndiskh mused rned sina rnbngs iackra illnstrationer, sin intressanta och for institutionens utveckling belysande test liimna Br frBn Br' ett hogst viktigt bidrag till vBr kulturhistoria, ocli den del som nu foreligger ansluter sjg vardigt till sina fore- gfingare. Genomgfiendet af arbetets olika lrapitel 5ir som en vandring genoin museets mBnga afdelningnr - det forstas icke alla, ty d8rtill , skulle fordras mera plats an hvad som rymmes inom ett par bok- permar -- men tillrBckligt for att ge en god bild sf Nordiska mu- seets lraralzter. Frin Skmsens runstenar, dar de ligga strodda bland gronskande triid och spegla sig i dammarnas vatten, fores man

till arkivens och fijrvaringsrnmmens unclangomda vriinr, 1i.rwur fram- drnges mycket om ~s igne r i e r~ ocli gar~lmalt skrock, om skrb- och gillesregler, om brollopsfirande, priistgArdsseder, allmogebruk och mycket mera om tider som varit och n~iinnislror som farit.

Arsskriften innehiiller for ofrigti ::str6dda meddelanden rorande Wordiska museet,~ och alla vi som iilska dr Hazelii rerk, och hvil- ken svensk man ocli k~inna, gor icke det? - fdja med stort in- tresse i denna historik rnusec-ts verksamhet och gladjas ijfver dess

, fortgdende ntveckling. L. D. %

I:

Svenska Qaaristf6rsaaia~ge1ns iwsskri f t fGr &I- 1899. Som en maning att gora upp sin marschroate, snfira sin rensel

och ge sig ut p i vimdring i det stora, ijppna, hlrlign land, soln heter Sverige och son1 iinnu loclrar med det outforskades tjnsuing och cliir oiindliga vidder af obruten mark den dag i dag ligga och vanta p& sin upptackare, kommer ti~rivtforeningens grsskrift om vdren till tusende svenska hem. Och man skall vara en bra forstockad stnge- gris for att man ej vid genombladdrandet af denns vackrn bok med dess rikedom pii stamningsfulla fosterlandska bilder skall kiinna vakna hos sjg en nastan oemotstlndlig lust att taga ~and~ingsstafren i hand och Atlyda maningen.

Den art a£ svenskhet, som har predikas, torde ej heller af nbgon jiifvas, och alla aro vi rned om att tolka det i vbra dagar s5 miingtydda ordet patriotismen sfi som vBra blda sjonr och mijrka skogar 15il.a oss att det skall tolkas. Att ingifva svensken den riitta sortens fosterlandskiinsla och att vacka hans karlek for sitt land och sitt folk iir turistforeningens uppgift, och ett bland de mdnga bevisen pb hur lyckligt den vet att losa densamma I r dess for hvart Ar nt- kommande rikt illustrerade publikation. Den vi fAtt i Br star framom de foregHende bade i frtiga om intressant test och lyckade bilder, de senare till storsta delen resultaten af iten fotografiska yristafling som foreningen utlyst for att erhtilla en framstiigning af v h t vid- striickta Eadernesland i alla dess mdngfaldiga fysionomier.

86 skankes oss, tack vare denna fredliga aflan, bilder s& viil frin soder som frBn nord, f r ln stad som frgn land, alla med ffi undantag nar lyckligt btergifna i ljustryck och bidragande hvar och en i sin min till kannedomen om vdrt lands geografi och etnografi. Hvad textbidragen betraff ar a.ro de dla sgnn erligen vitrdef alla, en dei mycket roliga och lifligt berattade turistintryck, andra larorilm .och pii vetenskaplig forskning grunclade framstallningar, men alla de bidragande, bbde den glade tnristen, den lHrde naturforskaren och den efter motiv spanande amatorfotografen .- for att nu ej tala om .arbetets insiktsfnlla och fortrkffliga redaktion - ha lcannt sig be- sjalade af karlek och intresse for den fosterliindska nppgiften, hvar- for ocksb turistforeningens iir.wlrrift blifvit hvad den iir: ett i all0 godt och gediget rerk. . A. D.

Den fiirsta hjiilpen vid pliitsliga olycksfall af F. von Esnzarc7~ ~ f v e r s a t t n i n ~ fr&n originalets 15:de upplaga af C. C. Ekeroth.

Allmiinhetens intresse for siulrv8rd iir for niirvarande mer iin vanligt lifligt och h5iraf her den alltid vakna spekul ationsl~~stan af ven vetat ~ t t begagna. sig. Afven om vi iclre fiista oss vid 'silclana ))liikareboclrer)), som ntgifvas endast i uppenbart relclamsyfte, och hvilka iclce lrnuna bet~alrtas annat Sin ' som ett slags utforligare annonser, sb finnes bland de ijfriga lrligen utkommande populiirt-' .- medicinslca arbetens mer an ett, som utan skada for manslrligheten l~nnnat stnnna kvar pB manuslwiptets utvecklingsstadiam.

Desto mer gliidjande Sir det ntt f8 anrnala ett arbeta, soin i lamplighet for det nfseddn iindnmfilet - att vara en pdlitlig rBd- gifvare vid plotsliga olyclrsfall, diir liilrarehjiilp icke genast iir till hands - lamnar foga eller intet ofrigt att onslra. Dess berijmde forfattare, professor i kirnrgi vid E e l s universitet och ordforande i tysktl, samaritforeningen, har indelat sitt rikhaltiga Binne i ses forel8sningar.

Den f&sta handlar om kroppens byggnad; den andm om sir, forband och blodningar; den tredje om benbrott, brbck- och brtinnskador; den fjti?.de om drunkning, f orfrysning, icviifning, s,zn.sl oshet;,

viirmeslag och forgiftning ; den femte 01.11 transport a£ olyclcsfall, samt den sjeite om sjulcvBrd i' allmiinhet. Et t bihang innehgller: Stadgar for srenska samaritforeningen,

samt uppgif t p i innehkllet af ett snnzaritapotelc och en sa.wza9.ifir- ba~zdslbcla.

Rvacksalveriet finner hiir ingen uppmuntran. Redan p i de fijrsta sidoma framhglles att afsikten med dettn nrbete ingalunda Br attz gora liikarnas bjtilp ofverflodig utan blott att siitta hvar och en i s t h d att mvanda den riitta 'hjiilpen till dess lidcaren anlander.

Bled fullt s l d kuuna vi ijnska arbetet den storsta miijliga spridning till svenska hem, och sarskildt vilja vi tillr6da att det mB erhdlln sin plats vid sidnn af de sml husapotek, som pB lands- bygden gama finnas vid brulr och industriella inrattningar, vid herr- och prastgbrdar, jii,rnviigsstationer m. fl. stgllen, diir mycket folk bo eller fFrdas.

Ofversiittningen gjord med mycken omsorg och de talrika illustrationerna iiro tydliga ocli upplysaade. Bgll.

Ett besOk i "Hemmet fir arbeterskor".

Rflnga ginger hade jag tankt g l och se det lilla hemmet, som oppnades sistlidna 1 oktober, men hur det var blef (let icke af, fiirran jag en mAndag i slutet af april ficlr en vinlig pdminnelse om att den dagen p& aftonen skulle det sist-a mrnkviimet fiir vintern hilllas i Hemmet och att jag var valkommen k1. l/2 8, om jag bade lust att vara med.

Eungsholmen var for mig en niistan okand stadsdel, som all- tid forefa!!it mig fasligt aflggsen, diirfiir beriiknade jag rundlig tid att f r h Ostermalm komma dit. Jag blef emellertid mycket ofver- raskad, nar jag redan efter en half timmes promenad stod utanfBr huset n:o 26 Kungsholmsgatan, diir hemmet ar belaget. Jag koin rnycket for tidigt, men det kunde inte hjalpas, rrlltsA strafrade jug uppfor de fyra trapporna och ringde pH.

Hemmets forestinderska oppnade och bjod rnig vinligt att stiga in. Inte gjorde det nkgot att jag kom s& tiiiigt, n&gra arbeterskor voro for resten redan diir. S& hangde jag mina ytter- klader i den trefliga tarnburen och gick in i salen.

Hvad dar var trefligt! Den nedglende solens strPlnr lyste in genom fonsterna och lockade mig att forst se pH utsikten. Den var fri och oppeo, ty huset l i g midt for tobaksplanteringarna, s o n ligga mellan Bergs- och Eungsholmsgetorna. Klgra gamla hus stodo invid en tradgrupp och togo sig ut som en landtgtrd, om- gifven a£ visthusbodar och ladughrd, iiet sag riktigt landtligt och pittoreskt ut; pii sommaren, nar traden voro grona, hade arbeter- skorna i Hemmet en bra vacker utsikt, det var db sakert.

Vid ena fonstret i salen stod ett skrifbord, vid det andra ett bord med tidningar och tidskrifter, ntgra unga flickor sutto just och laste dar. . De voro porslinsm~erskor, sade de, som slutat sitt dagsarbete kl. l/n 7 och skyndat till Hemmet for att i lugn och ro sitta och lasa en stund, innan de ofriga samkvamsgasterna kommo. Att ej sb fA vantades kunde man se p% det inbjudande ti?bordet, som stod dukadt midt i salen, med tata rader af koppar och valdiga fat med smorgdsar och wdopp~. %For t6et betala vi 10 ore hvara - berattade arbeterskorna - woch det ar dB billigt, ty vi f l iita s% mycket vi behaga.~

I salen fanns vidare ett piano, ett bokskiip med on liten sam- ling goda bocker - hvilka llnas ut - en soffa, ndgra luindre bord och stolar i mangd. PA vaggen fanns en anslagstafla, d%r bland andra tillkannagifvanden liistes att underhitllningen vid aftonens sam- k ~ a m skulle best% i deklamation samt solo- och korsbng.

Hemmet har utom samlingsrummet 4 rum fiir arbeterskor, 2 for 2 flickor i hvarje och 3 for 3 i hvarje. Froken Gerda Meyer- son, pi% hvars initiativ Hemmet tillkommit, hade nu auliindt och visade mig omkring ofverallt. Flickornas rum voro utmiirkt trefligt

inoblerade med gula eller bruna Katrineholms~mobler. I hvart och- ett af ruminen fauns en nled kreton kliidd liggsoffa samt en eller tvb jarmangar nled godn sa-ngklader. Linne och vedbrand ingslr i priset, sorn nu ar 5 kr. i milnaden i rum for 3 och G kr. i rum for 2; till .Hosten kommer detta p i s dock troligen att okas n&got. Arbeterskoma milste enligt ordningsreglerna sjalfva besorja sina rums ordentliga stzdning, men sal, kok och tambur stadas af Hem- nlets forestlndnrinna. Alla rummen ha egen utggng, de st& i for. bindelse med hvarandra endast genom samlingssalen och till hvarje rum fiuns en rymlig garderob. Ofverdlt s i g fint och putsadt ut, '

livarje rnm ficlr sin individuella pragel genom innehafvarinnornas, egaa smisaker, fotografier och fonsterv8xter.

I kolret, diir ttekitteln nu sorn bast puttrade, var aUt ssl glan-. sande och rent, 'att det var en frojd. Dar fd arbeterskorna mot en liten afgift af 10 ore hvar pr veclza lrolza sina morgon- och afton; mdl p i gaskdlzaren. nlliddlzg iita de alla ute.

,Men kommer det inte ofta till sink skarmytslingar, n&r s& mBuga fruntimmer skola laga mat har?)) - frigade jag.

)>Visst inte)) - svarade foresthderskan , - ))annu har det icke varit nBgon osamja, flickorna komma utmarkt bra ofverens ,

och det ar ju inte underligt, sB trefligt och bra som de ha det bar!))' sNi, men hvad ha de for ~~[sselslittning dB, dessa 10 flickor?,

- frlgade jag froken Meyerson. ' ~ K o m in i salen, sB fHr ni traffa dem sjalfva)) -- foreslog

llon - ~ d e flesta samkvamsgasterna ha, viil komrnit och man hBller . ' redan pB sltt dricka t&))

I salen hade man nu t h d t lamporna; dar s8val sorn i de tv8 0

ngrliggande rummen sutto grupper af ttedrickande flickor, nslgra och fyrtio voro de till antalet. Samkvamet var mycket tdrikt besokt, emedan det var det sista for vintern, anlnarkte just de unga da- merna, medlemmarna af samlrvamskomitten, sorn voro vardinnor for nftonen. De hade alla fullt upp att gora, tv8 med ttiserveringen en vid 14nbibliotek+t, en rned att kassera in afgiften for tte och salja badbiljetter, sorn tillhandahiillas arbeterskorna till rabatt- p i s . I ett horn spelndes domino och i ett af sidorummen afsyna- des en del pB den sedan jamlari en ghng i veckan sain.mantradande ~syknrsen)) forfiirdigade bluslif och handabeten.

Genom denna sykurs s&viil som genom samkvamen och en shgkurs utstracker Hemnlet sin verlrsamhet afven till arbeterslror,

' som icke bo dar. I sykursen hade 24, i sdngen 18'fliclror deltagit. Hvad dessa senare ofva i n fingo vi snart hora, ty de sjongo en he1 del tvB- och trestBmmiga singer. Lararinnan, sorn mBtte .haft ett styft arbete, dB de flesta af eleverna icke 'kunde lasa noter, hade heder af sin lilla lzor, rosterna voro unga och friska och sBn- gen gick riktigt bra. Sedan fingo vi hora en ung dam, gast for aftonen, beratta en saga af Andersen samt dek.lnmera n%gra vackra poem, hvarpB hon blef hyllad med ljudeliga applider. SB kom solo- sting, utford a£ sslngledarinnan, till sist annu ett par nummer - af

koren. Mellan numren pratade man ifrigt. Jag gjorde bekantskap med strlhattsommerskor, kappsommerskor ocli linnesiimmerskor, porslins- miilerskor, bokbinderiarbeterskor, skoarhterskor och flickor, som arbeta vid en marmeladfabrik. Af de sistlliimnda var det tre, som voro Hemmets hyresgiister, dar boddc dessutom tvii bokbinderskor, en kapp- och en mossommerska, en trikbstickerska, en Borkslciirerska samt. en konstvafverska. Alltsi voro en iniingd olika p k e n repre- senterade. Arbeterskor med fiiriildraliem i Rtockholin mottagas endast undantagsvis, p g r e arbeterskor ha foretriide framfiir d&e och samre aflonade fremfor dem, soul fiirtjiina mer. De, sorn nu bo i Hemmet, ha en veckofortjanst nf 7-9 kronor. De aro i en Uder fr%n 17-32 %r.

,Vi trifvas utmiirkt~ - fiirsakrczde de alla. ~ D e t ir allt annats - sade en' af dem - ,att ho hiir Bn att bo inne tillsam- mans med en he1 familj och aldrig kiinna sig riktigt ogcnerad. Jag minns hur jag forra vintern alltid drog mig for utt gd hem om kvallarna, nu riktigt langtar jag till mitt trefliga rum. Jag iinskar att mgnga, mlnga arbeterakor lrunde fii bo lika bra som v i . ~

))NBgra till Atminstone skola f r h i host f l det:) I- sade frii- . hen Meyerson. Och nu iiskade hon ljud och tillkiirinagaf den glada

nyheten att ,Hemmet fib arbeterskor~ frln nasta 1 oktober lcommer att utvidgas. En intill liggande vh ing om 5 rum och kiik 5i.r fiir- hyrd och kornmer att genom en diirrs upptagande fiirenas med Hemmets nuvarande lokal. Hemmet kan d l bereda bostad i t 24 arbeterskor.

Detta tillkiinnagifvande mottogs med jubcl. Sedan friilsen Meyerson dkp% tackat siva1 sarnkvlirnsviirdinnorna som sHng- ocli sykursledarinnorna for vin terns arbete samt onsknt all a riillromna Ater p i hosten, frggade hon om arbeterakorna hade lust tltt deltaga i en utflykt till landet forsta sondagen i juni.

Om de hade lust? Ett enstiimmigt ja blef sraret. Och nu blef det en glad Bfverlaggning om hvart man skulle styra fiirden, men diirom hann intet blifva bestiimdt, eniir klockan slog 10 och tiden att bryta upp var inne.

Nu blef det ett .afskedstagande och ett tackande for den g%ngna vintern. Till och med jag fick min del af tucksagelsei-na, men det var naturligtvis af misstag, man tog mig for en af fijrenings- frbknarna.

Det var jag sjaf i stallet, som skulle tacka. Jag hade haft en sldran treflig afton och var s l nojd att he efterkommit inbjudningen.

BNA, men den ekonomiska sidan af sakena - sade jag till froken Neyerson, d% jag tog farv81. - aInte kan riil Hemmet bara sig?))

~Tyvar r icke ! )) - blef svaret. ~Flickornas afgifter fiirsli icke ens till hyran. Dessutom ha vi ved, triitt och forest~cierskans Ion. Men n$r Hemmet blir utvidgadt, bli dessa utgifter deladr, p& flera betalande och omkostnaderna for 24 flickor bli jiinlfijrelsevis mycket mindre an de nu aro for 10.

245

Medlemsafgifterna i ))Fbreningen Hemmet for arbeterskor)) sliola +&a dessa omliostuader och ju flera medlernmar foreningen fBr, dess siilrrare blir dess elzonomi. Dess mBl ar att i en framtid lrunna nppratta flera hem for arbetleralzor i olilza delar a£ staden och diirigenom ~notverka det bbde i moraliskt och hygieniskt af- seende sH ford&rfli,oa inneboendesystiemet. Ty detts inneboende- system mkste 17ara 1 hog grad farligt for de u~ga,, oerfarna flickor, som f r h landsortell komma till hufvudstaden for att arbeta vid fabrikerna. Foreningens iindamtil iir ju att mot samma afgift, som de eljes fB betala for att sbo inne)) i osunda och ofverbefolkade rum, bjuda arbeterskorna en snygg och hemtreflig bostad, dar de lzunna trifvas och kanna sig pB egen botten. De behofvs icke Isfinpa sig som vore de forein5il for nbgon viilgorenhet, ty det ar mycket nogs med att cle betala sina hyror pB bestiimd dag. I ut- byte mot de fordelar vi bereda dem aro de skyldiga att eftei-folja Hemmets ordpingsregler. De hafva sin frihet i allt, som icke stor ordningen i Bemrnet eller skndar dess anseende, ,rnen.de kanna ocksH ' att de hafva skydd och stod har, att ordnjngsreglerna aro just till dertzs egeu trefnacl. och trygghet.))

Det var med en varm onskan om framgBng for det 1illa'Hem- met och dem, so~n agne sitt arbete diirBt, som jag vandrade hem i den ljusa vBrkvSillen. Jag hade sett en form af arbete for arbets- kla.ssens hojande, sorn tilltalade mig IBngt mer an )missnojets for- ilj~jnpande)), hvilket en viss klass af samh%llsforbiittrare anse som ett osvikligt medel dartill. Mary.

Magdalene Thoresen.

Den 3 juni fyllde forfattarinnan Bfagdnlene Thoresen 80 4r och 11nr sf den nnledningen, efter hvad de dagliga tidningarna meddelat, varit forem41 for en ganska storartsd 11.yllning i Ropenhamn, dar hon sedan laage varit bosatt.

Vi IBnn nr en norsk tidslrrift foljande teckning af den beromda forfattarinnan. Niir vi kalla fru Thoresen v&r, sager tidskriften, fast hon iclce a norsk af fodsel, aro vi berattigade d%rtill, emedan hon sjdf ralznnr sig, eller i alla fall i lBng tid har raknat. sig till de no]-ska forfattarinnorna. Hon kom vid 20 firs Alder i f r h sitt danskn fadernesland till 'Her6 i Norge, som gnvernant for prosten- Thoresens fern n~odedosa barn. Af hennes cliktning, framgh att- hon i borjan hade ganska s v h t att forsona sig med denna klippos karga natur, men det naivn fiskarfolkets oskrymtade tillit, hennes tillgif- venhet for de barn, hvilkas, uppfostran och undervisning voro henne. anfortrodda, och i friimsta rumrnet kuleken till maken,.ty redan ett

246

Br efter ankolnsten till Hero blef hon prosten Thorescns hust.ru -- allt gjorde att Norge i andlig bemarkelse blef hennes hemland.

I fem ftr lefde hon vid sin mans sida pb denna vilda, ijdsliga 8, efter hvilkas forlopp hon ofrerflyttade till Rergen, diir rnannen blifvit utniimnd till kyrkoherde i Korskyrkan. Har mottog fiirfat- tarinnan mHnga nya inspirationer och hennes fiirniimsta arbeten, sFrHn midnattssolens land,, s Solen i Siljedalenz, m. A ., fiirskrif vn sig frgn denna tid, tillbra.gt p l Norges vastkust.

Ef ter mannens dod lamnade Uagdalene Thoresen Norge, dar hon hade vistats i ofver 20 %r, och Ayttade med sina barn - hon hade fyra egna, tv% soner och tv% dottrar - till Eopenhamn. Se- nare bodde hon flerai iir i Kristiania, men bosatte sig darpi Qter i Kopenhamn, dar hon Atnjuter ett Brligt forfattarehonorar p% SO0 kr. Utom de har namnda novellerna har Xagdalene Thoresen fijrfattat ltskilliga. berattelser och dramatiska stycken, af hvilka flera iiro ofverflyttade . pi% svenska. Tvenne af hennes sktdespel, ~ E t t rikt partiz, och shorn huss, ha uppforts i Stockholm.

Bland de mlnga, hedersbevisningar, den Qldriga fiidnttcirinnan fhtt emottaga pA sin SO-Arsdag, torde som den yppersta rliknas den beloningsmedalj, som tilldelats henne af konnng Oscar. Medaljen, som stiftades vid kroningen i Trondhjem 1873 still belijning for for- tjanster om det kungl. huset, om kmst, vetenskap och li t terstur~~, bares af flera beromda svenskar ocli norrmln. Fru Thoresen ar den forsta i .Danmark, som erhlllit medaljen.

Tysklands talrika forfattarinnor ha mer an Tysklands forfattare i senare halften af detta sekel lyckats att bQde i oeh utom det stora fosterlandet forviirfva sig en seg och vidstrackt popularitet blaud den stora rnanniskokategori, som icke ar litterar men clock sliiser romaner o . Den skriftstallarinna, hvars namn star skrifvet ijfrer dessu rader, har p l sin tid s k h k t m~cke t nijje i t stora massor sf det antydda slaget lasare och tillika genom amnena fiir sina skisser och studier, bvilka ofta behandlat episoder ur kiindn konstniirers, musi- kers och maares lif, sannolikt verkat intresseviickande och instruo- rande i hogre grad an de gindl popularare Xarlitt, Heimburg, Werner och Eschstruth, med hvilka hon for ofrigt foreter fitskiiliga national- likheter. I de allra sista decennierna har hennes celelritet varit i aftagande t. o. m. i hennes hernland; men hon var ocksii '76 dr gammal, nar hon afled sistlidne 16 maj, och en forfattare, sonl nitt sA l%ngt i Alder, f i r nog alltid finna sig i att vara relativt glijmd, om han icke ]lor till dessa f i , son lefva genom alla tider.

Elise Pollco var fodd Vogel och ,gift med en jarnviigstjanste- man Pollro. Fore sitt giftermil bedref hon framghgsrika musik: studier och rorde sik i lysande musikaliska kretsar. Ron har t. o. m. upptriidt som operashgerska i Mozartska operor. Sitt hem har lion haft i an den ena och Bn den andra af Tysklands storre stiider, men Lejpzig, musikstzlden, .var heme .den kiiraste och den ansAg hon som sin ratta hemort.

Plere af hennes nrbeten finnas ofversatta till svenska och ha tydligen vaclrt mycken anklang, ty Atnlinstone ett har vunnit %ran af en andra upplaga. De novellsamlingar, hvilkas motiv aro ham- tade ur den musikaliska varlden, sisom ~Musikaliska sagor, och wHarmonier2, liro gifvet hennes basta, ty i dem ar hon inspirerad af sin vackra, varma lidelse for tonkonsten, och man fornimmer lif sintry ck och sjiilserf arenheter bakom orden. En annan samling, wKonstn5irssagor s , behandlar . en del mslare, hufvudsakligen neder: landare. Den minst tilltelande, fit-rninstone for svensk uppfattning, af de ofversatta bockerna, ar ,FrBn knopp till blommaw, ett slags anekdotrik handbok for en .flickas nppfostran och 'vandel ifr&n den skuldlosa tillvaron i vaggan genom backfischtiden och ))fastmostbndets rosjga dagarw till den nygifta lzusfruns och den unga moderns plikt- uppfyllda l i f . De forhbllanden, som behandlas hiir, Bro sfi specifikt

'

tyska, att de bli oss obegripliga, men man motes ock af en fyndig och varmhjartad humor, som forsonar mycket.

. Foreningsmeddelanden.

Freclrika-Bre~ner-FBrbuudets Hrsmiite. agde rum den 27 maj i Forbnndet;~ lokd. Till motets ordforande utsigs riksantikvarien Hildebrand.

Sedan utdrag us hsberiittelsen upplasts och decharge beviljats sty- relsen for 1898 Ars forvaltning, valdes styrelse och revisorer. Till ordinarie styrelseineclle~nmar oinvaldes froken L. Bngstron?., fru Th. Gylden, fru A. Hojer; professor P. G. Rosen, frolien C. WahroZin och fru S. Whitlock, som voro i tur att afgti, och lilras% &tervaldes afgBende suppleanterna doktor II. Toll, revisionssekreterare C. Lindhagen, fru B. Odelberg, f m J. Jolin och fil. kand. froken S. l3jor.kli~nd. Vidare nyvaldes till. snppleanter i stallet fijr' yrliesir~spektiir G. Uhr, som under Bret uppflyttats bland ordinarie leda- inoternn, och doktor B. Sederkolnz, soin afsagt sig, byrhchefen V. Almquist och frolien N. \Yidnzcwk. Till revisorer ornvaldes froken A. Roasander, doktor V. Seedborn och expeditionschefen A. Wall samt till revisorssupp- leanter fru S. Wising, revisionssekreteraren W. Uppstronz och froken A. Lindhagen.

*.

Handarbetets Vanners skolkuss fiir handarbetsliirarinnor under ledning af froken Sofia Gisberg och A. Backman som piigAtt fr in den 9 maj-I0 juni kl. 5-7 e. m. llar haft att. gliidja sig Bt ett RB stort antal elever, att den vanliga lokalen befunnits otillriieklig: llvarfiir lektionerna iigt rum i foreningens utstUlningslokal. Undervisningen har bedrifvits pedagogiskt och sorn vanligt omfattat sOv&l inuntliga fiiredrag som prnk- tiska ofningar.

Sverige p l kvinnokongressen i 1,onadon. Enligt dct 1111 fast- stallda programmet for Internationel Council of Women kongress, soni sammantriider den 26 juni, skola foredrag beriirande Sveriges fijrbbllanden hiillas af foljande svenska talare och talarinnor:

Fru Anna Retzic~s, ordforande fiir Srenska kvinnornas Sationalfijr- bund, redogor for Nationalfiirbundets verksamhet och ha l e r diirjiimte: en- ligt anmodan f r in England, foredrag om ~ d e svenska arbetsstugorna fijr barn,. - Froken Gertrud Adelborg, en af Svenska kvinnornas Sationalfvr- b u d s delegerade vid konferensen, liimnar redogiirelse for add arbetsorn- rkden, hvilka &ro oppna for den svenska kvinnan*. - Fil. licmtiaten fro- ken Lgdia IVuhlstronz kommer att redogora for wde svenska kvinuornas universitetsstudier*. - Dr Ellen Sctnddin. hiller foredrag om ode kvinliga lgkarnas studiekarser och utbildning i Sverigen. -- Friiken Ann dIut*yct Hamilton llimnar redogorelse for akvinlig hemslojd* samt ~Fiireningen Handarbetets Vanners utveckling och verksamhetv. - Professor l h r . 4 Abn- quist hBller foredrag om mden offentliga kontrollen i Sverige ijfver handcln med starka drycker~. Denna redogorelse 18mnas vid det stora nykterhets- mote, som i samband med kvinnokongressen och under leduing af a r b biskopen af Canterbury och biskopen af London kommer att hkllas i S:t Martins Hall den 30 d:s. - Hr HuVt.ed con lioch koinmer dttlv att med- dela Ben historik ofver nykterhetsarbetet i Svcrige, de olika nykterhets- foreningarnas organisationv m. m., dels ock att redogors fijr ~ d c n koopera- tiva rorelsen ooh andelssysternet i Srerigen.

Vidare komma redogorelse att liimnas fiir den svenska kvinnans riitt att deltaga i kommunala val ocli v&rI, hennes valbarhet till skolrid och fattigvBrdsstyrelser, samt for nkgra andra pnnliter iuom den srenska lag- stiftningen, hrilka berora kvinnans riittsliga stiillniug. Tttedigare miirkas meddelanden om de srenska sjukskijterskornas utbildning, om de svenska samskolorna, den svenuka gymnastiken m. m.

Kvinnor som nledlemrnar af County Council oc11 Aldermen i London. Den 5 juni antog engelska underhuset med 196 roster mot 161 det amendment till lagforslaget om Londons boinmunala sjalfstyrelse, hvarigenom kvinnor skulle bli fva vdbara till o fvansthende fortsoendeposter. Bor forslaget Made Leonard Courtney och sir Henry Fowler. Det var den forre som fijreslagit tillagget, att ~ i n g e n skulle anses inkolnpetent pB grund af kon eller giftermB1 att viiljas till medlem sf County Council eller till aldermen,.

Sir Henry Fowler framholl, huru kvinlior SO srnBningom blifvit val- bara till skolr8d och fattigv8rdsstyrelse och sedan til.1 grefskapsrhd p& landet och i staderna.

.&

Finslt I<vinnofiirenings all~ngnnyttiga bibliotek. Vi ha i en forcgHende L g . haft tillfBlle plpeka deb i sanning allmannyttiga foretag, son1 af Finsk Kvinnoforening satts i gDng genom utgifvande af smtskrift& lned pakt iskt i1inehB11, 15impade for allmogen. Till de goda smhskrifter tillllijrancle denna lategori, son1 vi redan anmat, mB IBggas ett par, ut- gifna under forlidet Br, niimligen: l3ctr.rzen p& Teroola torp, rhd om barrzct- &I-d oclt Lar~rzuppfostr~ctn smi t Brtirrda burw., bBda forf. af Maria, hvars ovanligt klara, 11% en gBng undesvisande och gladlynt, enkla spshk siikert bor finna gehor inom en mycket vidstrackt lasekrets. En annan liten skrift lned titel IZn farlig osecl hos odr allnzoge, forfattad af Prest, behandlar ett sedligt sporsmBl och Br sakesligen afven 'den ett' ord i sinom tid. Som dessa sm% hiiften iiro forfattade pB svenska, borde de iifven kunna finna liisare i v t t land. Rekvisition kan ske hos: ~ F i n s k Kvinnoforening, Hel- singforso. Priset ar ytterst ringa, endast n0gra ore pr hiifte.

Till FredrikamBremer-Fijrbundet insiinda b6ckes.

J. Beckmans fiirlag: Ctri~mzw, R., Det inre lifvet.

Albert Bonnier: K~jsa , Skuggsidor ur lifvet. - Storkensfrn~rd, J. I,., sod - mans flickers. - Smfiskrifier ulgifm nf Sveriges kvinnliga fredsfiireniug, 1-3. - Kejl, Ellen, Svensk eller Storsvensk patriotism? - Tojelilts, Z., Evangelium for Barnen. - Mnrpretn, Ragnnr Tiirne.

Fosterlandsstiftelsens fiirlag: Edrrsheirrr, Alfred, Ilen ITeliga Hislorien, del. V. - Predikningnr ofver Kyrko?irets nya Hogmiissotexler. - li~acr'sfroar, B., Ur minnet och Dagboken, I1 del. h. I.

C. & E. Gernandt: Akerberg, Svm, Junker Johannes ungdom. - Zi'itck-JZiil/s~; Maaria, Fjiillbyfolk.

Hiertas Bokfiirlags-Aktiebolag: Re7~pis t , J o h n , Lufi- och Solbad snmt I<allvattenkurer som halsomedel.

Iduns Tryckeri: Finlands riitt och Zarens manifest af clen 15 Fzbr. 1899.

P. A. Norstedt & siiner: Fries, E//en, Den Svenska ocllingens stormSo, tlel. 11. - Hazcliz~s, Arttrr, Meddelanden frfin Nordiska Nuseet 1897; Samfun- det for Nordiska hluseeis framjande. - Esmat.ch, v.: I;:, Den fiirsla hjalpen vid plofsliga olycksfall. - PYiderstrom, Karolitza, Kviunohpgien. - E H ~ - lzmd, Nils, Om hudens vgrd samt om folkbad.

N. J. Schedin: Agrell, A(f/rild, Xorrlandsgubbar och Sorrlnudsgummor, 11. T. Schleicher Frkres: Ebntetzelle, 7. de, Les Microbes et la Mort. - Richr't,

Chrles, Les Guerres et la Paix. - Loliz'e, Fr., Tableau de l'histoire lit- ternire clu monde. - Gnkeaw, X., 1,es feux et les eaux. - AIichauf, Dr., Pour devenir medecin.

Svanbacks Bokfiirlags-Aktiebolag: Wnlltit, Ana're~s, Fundcringar. -- Prinsessan Karatlja, Fulingeus kfrlekssagn.

Wahlstrlim & Widstrand: Morncr, Birger, Fru Brahe till Erichsholin. - Hallstrom, Per, Grefven af Antwerpen. - Ahrk Stem, Slftten. - Svenska Turistforeningens Srsskrift for i r 1899.

Enskild sandning: Nathatrael, (D. S.), Kristna liirnns hcmlighct snmt cn liten julpredikan.

FREJA-MAGASINET 16 ~ u m 1 e g & r d s g b l t & n 18

18 < j i O t g a t m n 18

AlTtsd s-~mbbnutc ~ y 7 w t e ~ tz'ei ph2g0° o m c7cu~e1z.. A l ' t o ~ ~ t i d a i ~ ~ g t m sled ~ ~ t o s l ~ l t n ~ ~ i l o nytt i ~r i~c l l All 111 nlln nl'tlt~llril~gar.

Prenumerationspris . . .

S t ~ ~ ~ l i h ~ l / ~ t ~ t / ~ p l t t ! j ~ ~ ~ t : L C ~ I I ( ~ ~ ~ O I . ~ P ( L J I P Z ~ L ~ C I IZ : fijs ;"lr ...... 15: - fiir 1rv;irtnl 4: fii I fiir Rr ...... 10: - fijr 1tv:lrtnl 3: - D . i t 1 8: - 1 : 1 1: 0 D I r 6: - D I I 1: -

Froms Velocipeder - iiro at' d 1 . z som begagne dem, erbBnda fijr sin stora h&llbarhct och sin liitta g h g .

Den e i ~ d a Culdnlcdalj, som vid Stocliholms-utstBI1ningen ntdelailes ,for Utmiirkta Velacicaederu, tilldelades dessa niaskiner.

OBS.! Rikt urea1 af tillbebar. Alla slays velocigeder repareras. PER FROM. Stockholm. M iistes-Samoelsoatan 2!i.

T 1 l X I s . E % n l n r a m g i f - w a n c X g 3 . Vid Xya (=L&gre) I;lirarinnesel~~inari~-I~~i, kommer ingen privats1;ole-

l&rnsin!lc~afdelning a t t uppriiitthbllas m d e r liLs8ret lS99-1!100. ntan koinmer l~~roans ta l t eu nil under ett i r . att b e s t l endest af ett smAsl;ole1tirnrinne- aeminariam under statens kontroll och en Attnltlnssig flicksliole. De elever, aom innevarando vdr erhQllit godkiLndn betyg frHn privatskolelararinne- ldmssns liigre nt'delning, mottagas enligt ijf\~erenskomwelse utan intrldcs- e s e n ~ e n i PJrivntn L~rnri~irresc~~~il~nricl;~ i iQre at'delning. Prospekt oah I-i- dare upldysi~inaar r6l:nnde Sya (= LSigre) L&l.arinnesemii~a~*i-~~~l 'erhAllns af nlidertecknad, 'dess fihestAndm.inna. (G. S3!)81) ALMA I)ET'I'HOW, Sommnradreos : Storkltoln~.

A Fredrika-Biemsr-Fiirbunde- byrll, - Stockholm, 54 Drottninggatan,

. . - . . Sjukskijt.erskor, .. .

rned gotla, 6etyg ~ fve r genomgkngns ilirolinrser bch utafvnd ; isli verksan~liet filmas aniniilds & Freclrika-Bremer-For-

gz:ckts ByrB, 54 Djottnii~.g?stan, 1 tr. - Aliin. Tel. 48 16. Riks Tel. 27 62. . .

bn CIZd Utt y ~ r !/ ~rfkomnm. IS09 med 20@ften, ~rfyG.(rtrdc 91, i t r d 28 o e tryckark.

-Q> , s 2 , 1'risc.t ,fiir he7 d 7y4 n,q :

7 Fib. ~ I Z P ( ~ / ~ I I W I U ~ q f Fm71-ikm 7j,s(,~i~t.t*-$Zi37~?!~tf7tt . . . ha. L'!;jfi. r a 1 - L. c El&. i h ~1zet7?~m11rrt.1. ( ! f a E;w7,.iku- ~~ ' IWIII - i - 7.%.7~ri(7(!f 2 ;; ,~,f i . a3 + cr: ' 0 7 -

n E' FOI*~Z~~I(~SIIIC(~~~JIIZ I M I . j m J / ~ ~t I I U J ~ - P , W (7 J>m~f7t-ik((-Il,,t;~~~e~--Po~*b?t~~ - -a 6 2 = dets b y m 6 , 54 Dso/h i~z! /p t f ( i~ i . ~ ) P , ~ S O ~ ~ ~ ( ~ W f:77er 11?e(7t~?sf posf(w c i s u i q .

Icke foi.lrtrlzt7sl1tcc77~11t111~11. kzr)tlzcc pmit rrilwr.c.m c 7 d s ?:id (1.77(r, posfnoa- d

' d 3 - stnl/ei- i ?.ikct, ckls pi f u t - b ~ c ~ z ( l s l ~ ~ j ~ - ( ~ ~ ~ . th-7s iifhr irw kr,* ~~~~~~~~~~~~~~~~c. , a 2 -- a= Losnummer kunna erhillas 6 Fredrika-Bremer-Forbundets byr i

* $ till eft pria a f 30 iire for enkeelhiifte. " m~

-5: = H, 2 BARN AHGENS antiseptiska Vademeeum = o fijr munnens, tlndernas ot.11 hudens vfLrd 111. 111.

tm@s P i bcgiiran aE Aktit~bolnget I3sruiinxtms T+~knidin V n b ~ i k har jn: C rc (d ilikijpt profver ai niigra i handeln fiirekomimride. lionc.~ntrrrn~fe ulunvsr I W : 3 Yademernm. Dentolhi. Stomarol, (;a2melir. *Axymol oeh ~ s q t o l oclt nnstiilt

c& ~4 j"nf6rande undersijlcniugar ijfver deras fiini,agn art c'.&lx Lalitrrier oc.11 b = att Ilindra bakteriers ntrerkling. D u s ~ o ~ ~ : ~ l e i ~ s i i l i ~ i i l : ~ ~ r hidw r l i ~ t t I U I ~ C ' Y

el~sartade forhiillanden fijr de olika irlun\-a: turn. siiviil l i ~ a t i Ltttrii t'i'nr lunln- a 6 va t t n~ns utspiidninpgred orli t n n p ~ a t n ~ Goat uwtudea fiir i ~ l r l ~ ~ i i l i n i ~ r - game orh dr anviinda hakterielinlturwnm xuotct;tudrkr:i -'r.

= Z Resultaten af tlessa uutlt?rniili~~ingn;-. fi.a~l~ga nf nr~ialis~Lt!ntl~: t a l r t . l l~ :

-= 4 I: I. 2 ?; Lliisning af munvattnen.

~* i&l~ lpcq~ l i l clijddia i rt-gt~l Tyf~wl~:~viilt~!i 1 !:- 1 :I:~I:.? I Xt':~d~:ivilitw 11i~ 1 I z ~ i ~ i .

l)cntulin . . . 1 -2 . : t' ::

k s 5 11. 1 losning a 1 munvattnen. 2 2 ~ t t & l l ~ p ~ ~ ~ ~ l ~ dij&t'l<* i rt*gtaI ~ i ~ t l c r : ~ l ~ ~ ~ ! ~ t ~ r ~ ~ ~ ~ ~ 1,:: 1 :iii~~.. 1)iftt~ri~t:~vi:l:~~: 2 !~!k. C .: 1)twtt~lin . .. . . . 1 . :; .4 .

. . 1 *- 5 & Gdi~it~lit . .. 3 .

2 2 ,d cn Stcmatc~l 1- - 8 I :

Z 2 2 hy111111 : (j !I:: tii:~.. (a,! 11ii 1 ti111 z g 7, *s A W ~ ~ I ~ pa: 11:t ~i t h . v,i ! i t 24 tin1 Y'z *a a ~ t c t c . l , l , ~ ~!I:I del: J I J n ~ i lSltSi.

2 + z 4 $ & Germ N N d J j ' i r g i ~ .

I,,.:. i.;iL;ir<*. Amnnn~r?ns I-. Icaro!. Ins!itlrters h~t.. si'~bl11. + g : 9 d 4:

'3 Adresser:

\ z E m 2 - Fredrikcr-Bremer- Forbundet : Dro f tninggatan 54. & $ Rikateldou $27 (i.2. Fiirbundrts byrd iipl~tm 11.4. AIIILL t d . <IS 16.

. . . z p ' 2; 6 rC. V. 0. CentraIbyrcS: Sfora Nygatan 36

H ~2 E Rikstelefon 15 Sti -- Allm. tclefon dT 1.5 5 3 2 81. untler \-intern Gppm alln helgfria dqor , utom liirdngar. Id . 10-4.

$ 2 ~ ur FGI- h j t ? / ~ ~ . * G l ; ~ ~ t d e kl. ' ?lt~-ll. a

: E S O 0 Fhningen Handarbetets fdnner: Brunkebergstorg 18.

0. * Oppct lo--& u h - - - . - -- - - - -- . . . - . . . . - rn Stockholm. Aftnnbladets tryckeri, 1S~!l.