Translanguaging – transspråkande praktik och teori

Gudrun Svensson Gudrun.svensson@lnu.se Linnéuniversitetet Institutionen för svenska språket

2SS10EHandledare: Gudrun Svensson 15 hpExaminator: Elisabeth Zetterholm

G2 G3 Avancerad nivå

Markus Berglund

Tempusanvändning i skriften jämförelsestudie av första- och andraspråkselever

2012-05-18

G3Svenska som andraspråk

. �Nyanländas villkor och lärandemöjligheter i Norden �25–26 april 2018 Malmö Universitet

Dagens upplägg � Flerspråkiga elever i dagens svenska

skola. � Teorier, forskning och tankarna bakom

translanguaging-transspråkande � Hur gör lärare? Några praktiknära glimtar

Vad betyder transspråkande för elever i dagens svenska skola?

Migration och globalisering skapar behov av nya mönster i undervisningen

Vad kan globalisering och migration betyda för dagens svenska skola? Exempel Tulpanskolan

� Skola med cirka 96 % flerspråkiga elever (= annat modersmål än svenska)

� Exempel klass 4A + 4B � 2 klasslärare, 35 elever � Arbetar flexibelt, ibland var för sig, ibland som enskilda

klasser, olika gruppkonstellationer

Förstaspråken (modersmålen):

� 12 elever: arabiska � 6 elever: somaliska (en av dem

litteraciterad på swahili) � 4 elever: albanska � 2 elever: bosniska och svenska � 1 elev: kurdiska, makedonska, tjetjenska

(litteraciterad på ryska), romani, rumänska, serbiska, sinhala, spanska och thai

Påbörjad inlärning (onset) av svenska – ett spann på tio år mellan eleverna

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Vad säger forskningen? 2-3 år för någorlunda kommunikativ språkförmåga på andraspråket (BICS) 4-7 år för att kunna ta till sig skolans språkbruk och ämnesinnehållet i skolans läroböcker (CALP) (Cummins 2017)

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Vad säger forskningen? Ankomst efter skolstart och kan läsa och skriva: Har redan ett skolkapital. Bör fortsätta sin kunskapsutveckling med hjälp av förstaspråket medan de lär in andraspråket (Lindberg & Hyltenstam 2012; Nilsson & Axelsson 2013; García 2009; Cummins 2017)

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Vad säger forskningen? Ankomst vid eller före skolstart: Har ofta inte utvecklat det ordförråd på andraspråket som förväntas vid skolstart. Bör få stöd av sitt starkaste språk för att utveckla begrepp och kunskaper (Lindberg & Hyltenstam 2012)

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Vad säger forskningen? Ankomst efter skolstart och kan inte läsa och skriva: Bör litteraciteras på förstaspråket för att få tillgång till en förståelig kontext och tolkningsstrategier som används vid läsinlärning (García 2009; Cummins 2017)

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Vad säger forskningen om alla eleverna? Elever med migrationserfarenhet (Bunar 2011, 2015).

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 minus-2 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Vad säger forskningen? Elever med migrationserfarenhet (Bunar 2011, 2015).

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Elever med migrationserfarenheter

� Lever i diasporan (διασπορά, diáspora, i förskingringen = kringspriddhet)

� Oftast här p.g.a. en push-situation � Vagabonder i livet: geografisk resa,

kulturell resa, klassresa, språklig resa � (Baumann 1998, 2004;Blommaert 2010)

Vad säger forskningen? Elever med transnationella identiteter (Hornberger 2007; deWilde 2016) Passerat geografiska gränser men överbryggar ständigt gränserna digitalt

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 minus 2 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Transnationella identiteter

FÖRSKOLA SKOLA

Ålder 0–1 1 2 3 4 6 7 8 9 10 Antal 4 5 7 4 2 4 4 2 1 2

Transnationella språkliga resor i en globaliserad värld

� Flerspråkiga elever rör sig ständigt mellan olika språkliga sammanhang

� muntligt- skriftligt � reception – produktion � vardagligt -offentligt � Två/fler-språkighet innebär en ständig dynamisk

förändring och att språk inte är en fixerad kod utan ett flöde mellan olika variabler (Hornberger 2004)

Vad skapar framgång för för flerspråkiga elever i skolan? (Hyltenstam, K., Axelson, M. & Lindberg, I. 2012. Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådet)

� Flerspråkigheten integreras som en naturlig del i skolans vardag � Undervisning som tillvaratar elevernas samtliga resurser i form av

deras redan tillägnade erfarenheter, språk och kunskaper � Individualiserad – eller skräddarsydd – utbildning för att

tillhandahålla rättvisa och riktiga bedömningar av varje elevs kunskaper

� Hög grad av involvering av de flerspråkiga barnens föräldrar i utbildningen -- ger en meningsfull kontext för barnens lärande.

� Begreppet translanguaging- transspråkande har gett ett namn och konkretiserat det som forskare talat om länge

Och elever med svenska som förstaspråk? � Mångfaldssamhället har kommit för att stanna

och det är det samhället eleverna kommer att tillbringa sin framtid i

� Mångfaldssamhället är en global företeelse � Berikande språkliga och interkulturella

kunskaper

Teorier, forskning och tankarna bakom translangauging - transspråkande

Historisk tillbakablick på andraspråksinlärning

� Fokus på att andraspråksinläraren skulle uppnå infödd nivå (som en spion)

� Fokus på korrekt grammatik, felfritt flöde och brytningsfritt uttal

� = den ständiga inläraren � Språkbad- direktmetoden var ett sätt att uppnå

målet – kommunikation viktigare än korrekthet � ”Bara svenska på mina lektioner”

Genombrottet ?? Cummins (1976), en underliggande språkförmåga – CUP –

Cummins (1976) Forskning om flerspråkiga personers språkförmåga

� Alla språk som man lärt sig står i beroende till varandra � Utveckling av förstaspråket skapar grund för utveckling

av andra språk genom exempelvis tillägnade språkliga strategier

Pionjärerna: psykologen Jim Cummins (1976) The influence of bilingualism

on cognitive growth: A synthesis of research findings and explanatory hypothesis och neurolingvisten François Grosjean (1989) Neurolinguists, beware! The bilingual is not two monolinguals in one person. Brain and Language, 36, 3–15

Cummins (2005) CUP, Cummins (2005) CUP, commoncommonunderlyingunderlying proficiencyproficiency

Fortsatt forskning: � Cen Williams 1996 i Wales (kymriska-engelska)-

myntade begreppet Translanguaging � Wayne Thomas & Virgina Collier 1997 i USA

(spanska-engelska) � Många efterföljande forskare: � García, Baker. Lewis, Blackledge, Creese, Hornberger, Lins,

Conteh, Meier, Li Wei, Early, Cenoz, Corter….

I Sverige? � Det finns ingen brett upplagd och

longitudinell studie i Sverige om resultat för kunskapsutveckling generellt med hjälp av transspråkande, men många mindre studier

� Wedin, Rosén, Torpsten, Gynne, Sarinen, Bagga-Gupta,Hult, Källkvist, Strazer, Warren, Svensson…

Transspråkande nytt paradigm inom undervisningen för flerspråkiga elever � Från fokus på andraspråket till fokus på båda

språken � Alla ämnen i skolan � Alla språk är en källa till lärande � Alla språk är kunskapsutvecklande

Vilka fördelar ser man?

� Förståelse av kontexten

� Begreppsutveckling � Parallell

språkutveckling � Metalingvistisk

förståelse � Identitetsutveckling

� Motivation � Föräldraengagemang � Elevsamverkan � Interkulturellt

klassrum

Perspektiv (som flätas in i varandra i ”verkliga livet”) på translanguaging-transspråkande � Den enskildes perspektiv: �Förmågan att pendla mellan verbala språk

och använda språken som en repertoar för ett integrerat system (det ursprungliga perspektivet utifrån Cummins)

� Undervisningsperspektiv: �Användning av elevers olika verbala språk

som resurser i undervisning (det ursprungliga perspektivet utifrån benämningen av Williams)

Garcías (2009) dynamiska språkmodell: Allt ingår i allt i ett dynamiskt flöde

Strategisk princip 1, social rättvisa (García 2009). � attityden till olika språk i klassrummet

måste vara positiv och uppmuntrande � allas språk måste ha lika värde och vara

viktiga källor till kunskap � att låta eleven veta: ”Ditt språk som du

talar med dina föräldrar har betydelse i skolans värld”

Synliggöra språken i klassrummet

Strategisk princip 2, social träning (social training, García 2009) � språken måste tillämpas i meningsfulla sammanhang och i

uppgifter där fokus ligger på det språkliga, utan att sänka den kognitiva nivån

� det ska finnas en tydlig pedagogisk strategi som är

varaktig och meningsfull � fokus inte ska ligga på när eleverna ska använda sitt

förstaspråk utan hur det kan integreras i undervisningen

Hur gör lärare? Några praktiknära glimtar

Föreberedelse av ett arbetsområde

Att inte stoppa tankeflödet

� 27/1 Helg I fredags var min helg underbar. Jag vaknade kl. 7 och började titta på tecknade filmer och när det blev 12.35, då när jag brukar vakna – eller kl. 14.00 eller 15.00 – städade jag i huset. När det blev söndag åt jag mycket god mat.

Många samarbetsläxor med vårdnadshavare

Ämnesrelaterade ord på tavlan under arbetets gång

Skådespelare

الفاعل

актер

actor lîstikvanê

glumac

Flerspråkig genomgång av sammansättningar och abstraktioner Skåda+ spela +are/eri

skåda

• va ye • вот • osv … • med

fler språk

spela

• lîstikê • играть • osv…

-are

• - • -Вы • osv…

-eri

Flerspråkig sammanfattning av ett arbete

Skriva och analysera: bildspråk + två verbalspråk

Mycket elevsamverkan

Mycket kamratlärande

Olika långt i processen Samma nivå

När den ene hunnit längst i processen i det ena språket och den andre i det andra

Olika gruppkonstellationer � Språkgemensamma

Språköverskridande � Lärarna är noga med att

arbeta med både samspråkiga grupper och språköverskridande grupper för att…

� befrämja interkulturalitet � inte cementera

språkgrupperna gentemot varandra

Elever som är ensamma om sitt språk (och med svenska som förstaspråk) arbetar tillsammans

Redovisning på 4 språk- 3 verbalspråk och bildspråk

Tankekarta - ämnesord som bystämma, tionde, bergsmän, jakt och fiske

Tankekartorna på förstaspråket – diskussioner och internetverktyg

Strategiskt insprängda inslag av transspråkande i ett tema (grönt = inslag av förstaspråket)

Medeltiden

Orsak och konsekvens Inledning Samspråkiga grupper om översättning av orden Samarbetsläxa Redovisning i skolan Diskussion i skolan

Digerdöden

Orsak och konsekvens Diskussion om sjukdomar (språköverskridande grupper, erfarenhetsbaserat) Digerdöden Intervju i hemmet Redovisning i skolan

Bönder på Medeltiden

Bönder på Medeltiden Lärargenomgång Samspråkiga grupper: 1) tankekarta på svenska 2) tankekarta på förstaspråket Föräldraintervjuer Återkoppling i skolan

Nyutkommen litteratur på svenska om användning av elevers flerspråkiga resurser

Referenser i föreläsningen (men den bygger på många fler) � Bauman, Zygmunt. 1998. Globalization: The Human Consequences. London: Polity. � Bauman, Zygmunt. 2004. Identity. Conversations with Benedetto Vecchi. Cambridge; Malden: Polity Press. � Dewilde, Joke. 2016. Multilingual Young People as Writers in a Global Age. In New Perspectives on Translanguaging and Education

edited by BethAnne Paulsrud, Jenny Rosén, Boglárka Straszer, & Åsa Wedin.. Bristol/Blue Ridge Summit: Multilingual Matters. � Collier, Virginia & Thomas, Wayne (1999). Making U.S schools effective for English language learners. Part 1–3. TESOL Matters, 9, 4–6. � Conteh, Jean & Meier, Gabriela (2014). Introduction. I: Jean Conteh & Gabriela Meier (red.), The multilingual turn in languages education:

Opportunities and challenges (1–14). Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters. � Cummins, Jim (1976). The influence of bilingualism on cognitive growth: A synthesis of research findings and explanatory hypothesis. Working

papers on bilingualism. Ontario: Institute for Studies in Education. � Cummins, Jim (2000). Language, power and pedagogy: Bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters. � Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur � Garcia, Ofelia. 2009. Bilingual education in the 21st century: a global perspective. New Jersey, USA: Wiley-Blackwell. � García, Ofélia & Wei, Li (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education. New York: Palgrave Macmillan � Gibbons, Pauline (2009). Lyft språket, lyft tänkandet: Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren � Gorter, Durk & Cenoz, Jasone (2015) Translanguaging and linguistic landscapes. Linguistic LandscapeVol. 1:1/2 (2015) pp. 54–74. � Hornberger, Nancy H. (2004). The continua of biliteracy and the bilingual educator: Educational linguistics in practice. International Journal of

Bilingual Education and Bilingualism, 7 N, 2 & 3. � Hornberger, Nancy. 2007. Biliteracy, Transnationalism, Multimodality, and Identity: Trajectories Across Time and Space. Retrieved from

http://repository.upenn.edu/gse_pubs/ 149. � Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg,Inger (red.), Flerspråkighet: En forskningsöversikt). Stockholm: Vetenskapsrådet. � Lewis, Gwyn, Jones, Bryn & Baker, Colin (2012). Translanguaging: Origins and development from school to street and beyond. Educational Research

and Evaluation, 18(7), 641–654. � Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig på internet: w.w.w.

skolverket.se/publikationer?id=2575 � Nilsson, Jenny & Axelsson, Monica (2013). “Welcome to Sweden”: Newly arrived students’ experiences of pedagogical and social

provision in introductory and regular classes. International Electronic Journal of Elemenatary Education, 6(1), 329–364. � Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2017). Transspråkande för förstärkt tvåspråkighet. I: Åsa Wedin (red.), Språklig mångfald i klassrummet

(37–60). Stockholm: Lärarförlaget. � Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur och Kultur. � Svensson, Gudrun, Melkersson, Lena A. och Khalid, Intisar (2017). Transspråkande på Centrumskolan. Lisetten, 1 2017 , s. 8–13. � Svensson, Gudrun & Torpsten, Ann-Christin (2017). Transspråkande för förstärkt tvåspråkighet. I: Åsa Wedin (red.), Språklig mångfald i klassrummet

(37–60). Stockholm: Lärarförlaget � Williams, Cen (1996) Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C. Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy:

Taking stock. Llangefni (Wales): CAI. � Vetenskapsrådet 2012,

TACK FÖR ATT NI LYSSNADE

Gudrun Svensson Gudrun.svensson@lnu.se Linnéuniversitetet Institutionen för svenska språket

2SS10EHandledare: Gudrun Svensson 15 hpExaminator: Elisabeth Zetterholm

G2 G3 Avancerad nivå

Markus Berglund

Tempusanvändning i skriften jämförelsestudie av första- och andraspråkselever

2012-05-18

G3Svenska som andraspråk

Appendix med FAQ

Tar det inte mycket tid ? Vems tid?

Det går fortare att koppla till förstaspråket än att lägga ner tid på förklaringar som eleven kanske ändå inte förstår En genomtänkt planering visar att transspråkande är tidsbesparande både i undervisningen och för eleverna Med tanke på minnesbehållning tar det tid om man inte eleverna lär sig utan måste lära in en gång till Man spar elevernas tid eftersom de kan ta till sig kunskaper på sitt starkaste språk samtidigt som de lär in svenska Eleverna får beredskap för sin kommande tid, alltså framtiden

Blir det inte kaos i klassrummet om språken ”släpps fria”? � Det är alltså en strategisk användning av språken det

handlar om � Inte att språken ska släppas lösa huller om buller i

klassrummet och skapa kaos � Strategisk princip nr 2 är viktig att tänka på � Men det kan förstås bli en viss rörelse och visst liv i

klassrummet när olika grupper arbetar utifrån olika språk � Många olika språk som finns i luften i klassrummet men

alla språk brukas i en målinriktad arbetsinsats

Hur kan man kontrollera om det blir rätt? � Kommunikation viktigare än felfrihet � Det är inte så viktigt att allt alltid blir exakt rätt � Det är som vid många andra tillfällen i livet att

saker och ting så småningom rättas till om det blir fel från början

� Föräldrar, modersmålslärare, studiehandledare kan vara till hjälp om man vill veta att det blivit rätt

� Så kan man också säga att de målinriktade samtalen på elevernas vardagsspråk lägger en grund för korrektare förståelse av ämnesspråket

Blir inte eleverna stressade av att inte förstå allt i klassrummet? � Det beror på hur man lägger upp

undervisningen � Vissa saker görs ju parallellt på olika språk � I andra fall kan elever informera varandra

Blir inte de svenska eleverna otåliga? � Elever med svenska som förstaspråk kan bli

otåliga och fördröjda i sin egen kunskapsutveckling om allt ska förklaras därför att alla elever inte förstår språket och läraren ideligen måste förklara

� Genom transspråkande har man en flexiblare lösning för alla

� Elever med svenska som förstaspråk ska förstås också delta i transspråkande i klassen

Hur jobbar elever transspråkande om de har svenska som modersmål? � Det finns många olika lösningar för dem

om man är flexibel � Ofta finns det elever som är ensamma om

sitt språk i klassen och då kan de arbeta i språköverskridande grupper

� Skolans främmande språk kan också användas vid transspråkande

Alla föräldrar tycker väl inte att det här är bra? � Man måste vara lyhörd för om föräldrar protesterar � Om det beror på att de inte förstått betydelsen för deras barns

utveckling ska man upplysa dem om det � Om de ändå insisterar och inte vill att deras barn ska delta i

transspråkande på förstaspråket ska vi låta eleverna arbeta i andra grupper som är språköverskridande, kanske i en grupp där man arbetar transspråkande utifrån engelska. Vi vet inget om föräldrars motiv som exempelvis kan handla om att det som vi anser vara elevens förstaspråk kanske är ett språk som står för förtryck och övervåld

� Jag har inte varit med om det själv, men har hört att det finns föräldrar med svenska som förstaspråk som protestrar. Man kan diskutera med dem att det gynnar deras barn också (mindre tid för förklaringar för de nyanlända eleverna, kognitiv utveckling om man lär sig olika infallsvinklar på saker och ting i livet. Kunskaper som man i framtiden kan ha nytta av i ett multilingvistiskt samhälle osv)