nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. båda typerna av forskning...

20
”En sak är säker, man blir inte en framgångsrik äldre forskare om man inte tidigt i forskarkarriären får möjlighet att testa sina idéer och förmågor.” Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning STEFAN AMISTEN LUNDS UNIVERSITET LISA BERGLUND LUNDS UNIVERSITET CAROLINE BIRGNER UPPSALA UNIVERSITET JESSICA CEDERVALL UPPSALA UNIVERSITET SIGRID KARLSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET ANDREI CHAGIN KAROLINSKA INSTITUTET SIMONE CODELUPPI KAROLINSKA INSTITUTET GUSTAF EDGREN KAROLINSKA INSTITUTET NILS EMIL EGECIOGLU GÖTEBORGS UNIVERSITET FANG FANG KAROLINSKA INSTITUTET HELENA FILIPSSON NYSTRÖM GÖTEBORGS UNIVERSITET HENRIK AHLENIUS LUNDS UNIVERSITET CLAS LINNMAN UPPSALA UNIVERSITET KATARINA LEAO UPPSALA UNIVERSITET JOEY LAU BÖRJESSON UPPSALA UNIVERSITET MARCUS JÄRÅS LUNDS UNIVERSITET MARTIN JÄDERSTEN KAROLINSKA INSTITUTET EMMA IVANSSON UPPSALA UNIVERSITET GABRIELLA HONETH LUNDS UNIVERSITET JOHAN HARTMAN KAROLINSKA INSTITUTET FRIDA FÅK LUNDS UNIVERSITET Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Verksamhetsåret 2011.

Upload: others

Post on 18-Jun-2020

2 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

”En sak är säker, man blir inte en framgångsrik äldre forskare om man inte tidigt

i forskarkarriären får möjlighet att testa sina

idéer och förmågor.”

Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

STEFAN AMISTEN LUNDS UNIVERSITET

LISA BERGLUND LUNDS UNIVERSITET

CAROLINE BIRGNER UPPSALA UNIVERSITET

JESSICA CEDERVALL UPPSALA UNIVERSITET

SIGRID KARLSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

ANDREI CHAGIN KAROLINSKA INSTITUTET

SIMONE CODELUPPI KAROLINSKA INSTITUTET

GUSTAF EDGREN KAROLINSKA INSTITUTET

NILS EMIL EGECIOGLU GÖTEBORGS UNIVERSITET

FANG FANG KAROLINSKA INSTITUTET

HELENA FILIPSSON NYSTRÖM GÖTEBORGS UNIVERSITET

HENRIK AHLENIUSLUNDS UNIVERSITET

CLAS LINNMAN UPPSALA UNIVERSITET

KATARINA LEAO UPPSALA UNIVERSITET

JOEY LAU BÖRJESSON UPPSALA UNIVERSITET

MARCUS JÄRÅS LUNDS UNIVERSITET

MARTIN JÄDERSTEN KAROLINSKA INSTITUTET

EMMA IVANSSON UPPSALA UNIVERSITET

GABRIELLA HONETH LUNDS UNIVERSITET

JOHAN HARTMAN KAROLINSKA INSTITUTET

FRIDA FÅK LUNDS UNIVERSITET

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Verksamhetsåret 2011.

Page 2: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

Nyckeltal 2011

2011 MSEK 2010 MSEK

Donationer 4,7 6,4

Testamenten 70,9 38,7

Övriga insamlade medel 3,1 1,9

Övriga intäkter 0,9 1,2

INTÄKTER TOTALT 79,6 48,2(Inkl. samförvaltade stiftelser) 100,4 57,6

Stipendier och forskningstjänster - 20,7 - 27,9

Administrationskostnader - 0,9 - 1,1

Insamlingskostnader - 4,1 - 4,2

Realisationsresultat fastighet - 0,2 -

VERKSAMHETSKOSTNADER TOTALT - 25,9 - 33,2

Aktier och andelar i aktiefonder,svenska och utländska 751,4 894,5

Nominellt i SEK 457,5 368,5

Likvida medel och upplupna räntor 40,0 55,3

TILLGÅNGAR TOTALT 1248,9 1318,3(inkl. samförvaltade stiftelser)värderade till marknadsvärdet

FRIDA FÅK driver ett projekt med syfte att hitta nya behandlingsmetoder för det så kallade metabola syndro-met och bredda vår kunskap om hur bakterierna i krop-pen påverkar vår hälsa. Syftet är att klargöra betydelsen av tarmfloran för utveckling av det metabola syndromet i tidig ålder och att hitta behandlingsalternativ, genom att identifiera probiotika (”snälla” bakterier) som kan påverka kroppsvikt, fettdepåer och åderförkalkning i rätt riktning. Frida kommer även att undersöka prover från patienter med åderförkalkning för att se om det går att hitta bakterier som kan vara kopplade till sjukdomen.

STEFAN AMISTEN studerar proteinkopplade receptorer (GPCRs) som utgör målet för unge fär hälften av all receptbelagd medicin. Stefans fokus är receptorer som reglerar insulinproduktionen samt överlevnad och tillväxt av celler i bukspottkörtelns langerhanska öar.

HENRIK AHLENIUSforskar om hur åldrande och sjukdomar kan påverka nervceller så att neuro-degenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer utvecklas – och hur detta kan förhindras.

KATARINA LEAO forskar kring en grupp av nervcel-ler i hippocampus som är extra känsliga för nikotin. Målet är att fördjupa för-ståelsen för hur nikotinbe-roende påverkar hjärnan genom att undersöka hur långvarig administration av nikotin påverkar cellernas funktion.

JOEY LAU BÖRJESSONstuderar om transplanta-tion av insulinproducerande celler till skelettmuskulatur är en möjlig behand lings-form vid typ 1-dia betes. Läs mer om Joey och hen-nes forskning på sidan 7 här i verksam hets berättelsen.

MARCUS JÄRÅSfortsätter sitt forsknings-projekt från Harvard kring akut myeloisk leukemi (AML), ett allvarligare till-stånd av leukemi. Målet är att via screeningtest stu-dera de AML-stamceller, som är källan till sjukdo-men, för att möjliggöra nya behandlingar.

MARTIN JÄDERSTEN forskar kring myelodys-plastiskt syndrom (MDS), en kronisk benmärgscan-cer. Målsättningen är att skapa underlag för mer detaljerad riskbedömning och effektivare möjlighet att erbjuda adekvat be-handling, t.ex. benmärgs-tranplantation, till högrisk-patienter.

EMMA IVANSSON vill för-bättra diagnostik och be-handling av skelettcancer. Denna är vanlig hos vissa hundraser och Emma för-söker hitta ärftliga skill-nader mellan friska och sjuka hundar och utvärdera dessa gener hos människa och undersöka effekterna för celler och vävnader.

GABRIELLA HONETHvill med sin forskning kring brösttumörer öka förstå-elsen för hur olika cell-populationer i en tumör samverkar och vad som händer med celldynamiken vid behandling. Målet är att på sikt få fram effekti-vare behand lingar.

JOHAN HARTMANförsöker förbättra diag-nostiken vid bröstcancer, den vanligaste cancersjuk-domen hos svenska kvin-nor, och hitta högeffektiva läkemedelsbehandlingar för spridd bröstcancer.

HELENA FILIPSSON NYSTRÖM hoppas att hennes projekt ska leda till förbättrat omhänderta-gande av patienter med auto immun hög ämnesom-sättning och sköldkörtel-associerad ögonsjukdom.

FANG FANG studerar in-fektioner som kan leda till amyotro fisk lateralskleros (ALS), en av våra svåraste neurologiska sjukdomar mot vilken botemedel i dag saknas. Målsättningen är att generera ny kunskap om orsakerna till ALS, vilket på sikt kan leda till förbättrade behand lings-metoder.

NILS EMIL EGECIOGLUstuderar betydelsen av könshormoner, immunolo-giska markörer och kostens påverkan under viktiga utvecklingsskeden för anorexi. Målet är att öka kunskapen om sjuk domens bakgrund och orsaker, vilket på sikt kan ge mer effek tiva behandlings stra-te gier.

GUSTAF EDGRENhoppas bidra till att man lättare kan hitta de hög-riskblodgivare som tros ligga bakom TRALI (trans-fusionrelated acute lung injury) – en oförklarlig, livs hotande lungkomplika-tion som kan uppstå vid blodtransfusioner.

SIMONE CODELUPPIVill öka förståelsen om de cellulära mekanismer som aktiveras i ryggmärgen efter en akut skada. Syftet är att kunskapen ska leda till nya behandlingsmeto-der som minskar skade-processen efter en rygg-märgsskada och räddar neurologiska funktioner för de som drabbas.

ANDREI CHAGINSforskningsfält är kortvux-enhet. Genom studier av autofagocytos, en ned-brytande cellulär process som bidrar till bentillväxt och hormonell reglering av längdtillväxt, hoppas Andrei hitta mekanismer och faktorer som på sikt kan hjälpa barn med tillväxt avvikelser.

SIGRID CARLSSON studerar fördelarna (tidig upptäckt/behandling, för-hindrande av lidande och död) respektive nackde-larna (oro, överdiagnostik, biverkningar, kostnader) med s.k. PSA-screening för tidig upptäckt av prostatacancer.

JESSICA CEDERVALLstuderar HRG, ett protein som finns i serum och har visat sig kunna reglera blodkärlsnybildning. Ett klargörande av mekanis-merna bakom HRG:s ef-fekter på kärlnybildning och tumörutveckling kan förhoppningsvis leda till bättre behandling av tumörsjukdomar.

CAROLINE BIRGNERförsöker i sitt projekt klar-göra mekanismer bakom drogberoende och på sikt utveckla effek tivare be-handlingar. Utgångs-punkten är en nyupptäckt grupp av dopaminceller i belöningssystemet, som har förmåga att signalera med både dopamin och glutamat.

LISA BERGLUNDstuderar betydelsen av hormonet GIP och dess re-ceptor GIPR för utveck-lingen av kärlsjukdom vid diabetes som kan drabba såväl små blodkärl i njurar, ögon och nerver som stora blodkärl, vilket kan leda till hjärtinfarkt och stroke.

CLAS LINNMAN forskar kring ”centralnervösa pro-cesser vid smärta i psykia-trisk sjukdom” och hoppas skapa bättre förståelse för hur psykisk sjukdom kan förändra hjärnans reaktio-ner på smärta, vilket på sikt kan leda till en mer inte grerad vård.

Page 3: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

2011 i sammandrag

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) delade ut 21,6 miljoner kronor till 35 nya postdoktorala stipendiater*.

Samtidigt fick sex unga forskare utökat forskningsstöd på totalt 12 miljoner kr.

Stipendiaterna valdes ut som de bästa av 225 sökande.

Inklusive tidigare års, ännu gällande stipen-dier stödde SSMF 120 unga forskare 2011.

Tack vare generösa givare fick SSMF in drygt 100 miljoner kronor under året.

SSMF:s omkostnader var så låga som 5 procent av insamlade medel, långt under genom snittet för ideella organisationer.

* varav fem stipendier med medel från Stiftelsen Olle Engqvist Byggmästare.Siffrorna på denna sida inkluderar både SSMF:s egna fonder och samförvaltade stiftelser.

3

Page 4: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

Samlar in medel till forskningÄnda sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) grundades 1919 har idén varit densamma: Att göra det möjligt för yngre medicinare att forska – och att utveckla sina egna idéer inom forskningen. Detta möjliggörs genom bidrag från personer som precis som vi tycker att oberoende medicinsk forskning är angelägen. Tack vare allt från mindre gåvor till stora donationer och testamenten, har SSMF undan för undan kunnat öka stödet till forskningen.

Stödjer unga forskareSSMF:s postdoktorala stipendier fungerar som en bro som ger nydisputerade doktorer ekonomisk möjlighet att under två år ägna sig åt vetenskaplig utbildning för att få docentkompetens. De forskartjänster som SSMF införde 2010 fungerar som ännu en bro – tack vare dessa treåriga tjänster kan unga forskarna på allvar etablera sig på de medicinska fakulteterna.

SSMF i ett nötskal

4

Doktorsexamen Docent Forskningsledare

Övrigt5 %

Donationer15 %

Förvaltar för framtidenDet förtroende som givarna visar SSMF genom gåvor, donationer och testamenten innebär ett stort ansvar för att medlen används på bästa sätt. Precis som forskningen i sig måste stödet till den vara uthålligt. SSMF har därför byggt upp en buffert för långsiktigt stöd till medicinsk forskning genom omsorgsfull förvaltning av givarnas bidrag. Samtidigt är SSMF:s omkostnader för de insamlade medlenså låga som 5-7 procent – mot det två- eller tredubbla hosmånga andra ideella organisationer.

134,9 MSEK 209,1 MSEK 499,1 MSEK 574,2 MSEK 1 165,4 MSEK 1 248,9 MSEK

19911995

2001

2009

2011

2005

Testamenten80 %

Page 5: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

Ordföranden har ordet

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) har i snart ett sekel bidragit till medicinsk forskning i Sverige. All medicinsk forskning har ett gemensamt mål: Att förebygga, lindra eller bota sjukdom. Nyttan av forskning som direkt rör diagnos eller behandling av en viss sjukdom är kanske den som är lättast att förstå, så kallad tillämpad forskning. Samtidigt bygger lejonparten av sjukvårdens kompetens och kunskap på grundläggande upptäckter om hur celler och organismer fungerar som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen.

Nobelpriset som är ett bra exempel.2011 års nobelpris i medicin är ett färskt exempel på hur grundläggan-de och förutsättningslös forskning kan leda till patientnytta på mindre än 15 år. En av pristagarna, Jules Hoffmann, undersökte hur bananflugor bemäs-trar infektioner och upptäckte de så kallade Toll-receptorernas betydelse för denna förmåga. Det tog inte lång tid innan man

fann att motsvarande receptorer är lika viktiga för människans infek-tionsförsvar, men även att denna del av immunsystemet, som utlöser inflammation, också kan skada oss när reaktionen blir för stark.

Ett svenskt genombrott.Medicinpriset leder tankarna till en svensk forskare, Hans G Boman, som upptäckte en annan del av det med-födda immunförsvaret. Han skulle ha varit värd ett Nobelpris, men avled för tre år sedan vid 84 års ålder. Hans G Boman funderade över hur insekter kan bekämpa infektioner trots att de saknar antikroppar. I sin forskning upptäckte han tidigare okända peptider med förmåga att döda bakterier. Peptider som är vik-tiga för det medfödda immunförsva-ret inom hela djurriktet – människan inkluderad.

Vikten av att tidigt prova sina idéer.Hans G Boman upptäckte den utvecklingsmässigt äldsta delen av immunsystemet. En upptäckt av stor betydelse. Han gjorde också andra viktiga upptäckter och hans karriär är ett lysande exempel på vikten av att redan som ung få möjlighet att pröva sina egna idéer.

Grunden till Hans G Bromans viktiga forskningsgenombrott lades redan på 50-talet. Då fick han som nydisputerad kemiforskare chansen att gästforska i New York vilket väckte hans intresse för mikrobiologi.

Många karriärer grundläggs av SSMF.Viktiga vetenskapliga upptäckter görs av både unga och äldre. Men en sak är säker, man blir inte en fram-gångsrik äldre forskare om man inte tidigt i karriären får möjlighet att testa sina idéer och förmågor. Det är med stor tillfredsställelse vi inom SSMF kan se att många som i dag är framgångsrika forskare en gång började sina karriärer som SSMF-stipendiater. Det gör oss stolta, förhoppnings-fulla och mycket motiverade att fortsätta vårt arbete med att stödja unga och lovande forskare. Ett ar-bete som görs möjligt tack vare våra generösa givare och donatorer.

Professor Göran Magnusson, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning

5

Page 6: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

I går SSMF-stipendiat.I dag världsberömd forskare.

”Sällsynta diagnoser” eller ovanliga sjukdomar är som namnet antyder – ovanliga. Men om man lägger samman alla som drabbas av, sins-emellan olika, ovanliga sjukdomar blir antalet patienter betydande. Medfödda sjukdomar är komplexa och allvarliga och resulterar ofta i omfattande funktionsnedsättning eller för tidig död. I början av 90-talet var kun-skapsläget om ovanliga sjukdomar skralt och både diagnostik och behandling lyste med sin frånvaro. Men sedan dess har stora sats-ningar gjorts runt om i världen och forskningsområdet har genomgått en explosionsartad utveckling. Många av de främsta upptäckterna har gjorts inom det relativt unga forskningsfältet medicinsk genetik där Anna Wedell är verksam.

Kampen att få forskaAnna Wedell minns väl hur det varnär hon själv var nybliven forskare.Hur tufft det är att få fortsätta forska efter doktorering även för den som har goda forskningsresultat och brinnande engagemang. – Som nybliven forskare är detsvårt att konkurrera med etablerade forskare om anslag. Här spelarSSMF en mycket viktig roll genomsitt stöd till unga forskare den därkritiska tiden efter doktorering.

Internationellt omtalad När Anna fick sitt SSMF-stipendium för 15 år var hon den första fors-karen att syna genetiken hos barn som fötts med nedsatt produktion av kortisol och aldosteron i binjure-barken. Resultaten av detta och på-följande forskningsprojekt har gjort att barn som har gendefekten idag

kan diagnosticeras redan i foster-livet, och behandling kan skräddar-sys till varje drabbat barn. Anna ligger bakom flera inter-nationellt uppmärksammande upptäckter. Idag är hon professor i medicinsk genetik på Karolinska Institutet och ledamot i Nobelför-samlingen. Hon har bland annat upptäckt två tidigare helt okända sjukdomar och har varit med om att utveckla ett nytt sätt att analysera gener. En modell som kan påvisa mekanismer bakom ärftliga, mono-gena sjukdomar. Det vill säga sjuk-domar som orsakas av skador i en enda gen.

Smal forskning med bred användningCirka tio procent av de monogena sjukdomarna drabbar ämnesom-sättningen. Hur näringsprocesserna i cellen fungerar inverkar på alla pro-cesser i kroppen, särskilt i energi-krävande organ som hjärna, hjärta, lungor, njurar och lever. – För 20 år sedan dog många av barnen som föddes med medfödda

metabola sjukdomar. I dag har de som föds med sjukdomarna mycket goda chanser att överleva och med behandling få god livskvalitet. Utöver att Annas forskning harresulterat i stora segrar för de somdrabbas av medfödd metabol sjuk-dom finns även andra vinster, – Forskningen på ovanliga sjuk-domar och det som inte fungerar i kroppen har lett till viktiga iakt-tagelser som givit ny kunskap även inom stora folksjukdomar.

För 15 år sedan var Anna Wedell SSMF-stipendiat. Idag är hon professor inom klinisk genetik och en av världens främsta forskare inom med-födda metabola sjukdomar.

NAMN Anna WedellÅLDER 49 årARBETAR Centrum för medfödda metabola sjukdomar – på Karolinska Universitetssjuk-huset i Solna och som professor i medicinsk genetik vid Institutionen för Molekylär Medicin och Kirurgi, KarolinskaInstitutet. Ledamot i Nobelförsamlingen. FORSKNINGSOMRÅDEN: Medfödda endo-krina och metabola sjukdomar.

6

”Att bedriva självständig forskning kräver egna medel. Men som nybliven forskare har man svårt att konkurrera med etablerade forskare om de krympande anslagen. Tiden efter doktoreringen är verkligen en kritisk tid för unga forskare, här gör SSMF en mycket viktig insats”, säger professor Anna Wedell.

Page 7: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

NAMN Joey Lau Börjesson.BOR: Uppsala.YRKE: Forskar vid Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet.BAKGRUND: Gymnasium med forsknings-inriktning inom det naturvetenskapliga programmet. Apotekarexamen. Disputerat i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.NUVARANDE FORSKNINGSOMRÅDE: Nya behandlingsmetoder för diabetes. Gränslandet mellan grundforskning och applikation. Tekniker för transplantation av insulinproducerande celler.

På Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet finns vitrinskåp som vittnar om forsk ningens långa historia. Genom glasen skymtar skelett och kropps-delar märkta sent 1800-tal. I ett laboratorium längre bort i korridoren studeras Langerhanska öarna. I mikroskopet ser de ut som pärlor eller briljanter. Så värdefulla är de även för kroppen. Langerhanska öarna innehåller bukspottkörtelns insu-linproducerande celler. Transplan-terar man dem från avlidna – det krävs två donatorer för att hjälpa en sjuk– kan man hjälpa människor med svår diabetes.

Närstudier av öarna”Att labba och fylla dagarna med experiment är det bästa jag vet”, säger Joey Lau Börjesson. Att transplantera öarna tillbaka in i en bukspottkörtel kan innebära risk för bukspottkörtelinflammation. I stället har en möjlig behandling blivit att placera dem i levern, dock försämras med tiden funktionen.

Idéerna kommer sällanpå beställningHur kan man få öarna att trivas bättre och leva längre? Finns det ännu bättre ställen i kroppen att plantera dem? Andra organ? Det är dessa frågor Joey Lau Börjesson dagligen ställer sig i labo-ratoriet. Och i hemmet. ”Det händer ofta att idéer kommer på kvällen, när vi ätit och barnen lagt sig”. Joey Lau Börjesson är född i Sverige men hennes föräldrar kom-mer från Hongkong. Hennes pappa var sjöman, såg bokstavligen hela världen under sina resor, och tyckte Sverige var allra finast. Här star-tade han en kinesisk restaurang och bildade familj.

Brodern fick diabetesAtt Joeys två år yngre bror i tonåren blev allvarligt sjuk i diabetes gjorde att hon valde att ägna sig åt forsk-ning riktad mot att hjälpa diabetes-drabbade. ”Min bror kände sig dålig och åkte till sjukhuset. Det visade vara sig så allvarligt att han omedelbart blev

inlagd och blev kvar där i två veckor. Det kunde ha gått riktigt illa. Jag gick på naturvetenskaplig linje på gymnasiet och blev motiverad att gräva djupare i vad som orsakar dia-betes och hur det kan förhindras.” Laboratoriet där Joey Lau Börjes-son arbetar påminner på ett sätt om vilken arbetsplats som helst. En radio står på som bakgrundsmusik. Men vad hon och hennes kol-legor arbetar med är att det mest grundläggande som finns i livet: var-för människokroppen fungerar och varför den ibland slutar att fungera.

Nyfikenhet, tålamod och pengarDe grundläggande insikter om kroppen som Joeys föregångare på 1800-talet kom fram till sprids vi-dare från generation till generation. Grundförutsättningen för att kunna forska är densamma: nyfikenhet, kunskap, tålamod och tid, tid, tid. Och därmed pengar. ”Stipendiet som jag fått från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) har varit avgö-rande för att jag ska kunna forska. Och för att jag ska få arbetsro.Att kunna tänka långsiktigt är grun-den för att kunna experi men tera i labbet.” Tack vare stipendiet från SSMF kan Joey forska koncentrerat om de Langerhanska öarna i två år.

Hur Joeys upptäcktsresor till de Langerhanska öarna räddar liv.

– Stipendiet från SSMF har varit avgörande för att jag ska kunna forska. Och för att jag ska få arbetsro. Att kunna tänka långsiktigt är grunden för att kunna experimentera i labbet, säger Joey Lau Börjesson.

7

Page 8: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

En gåva till SSMFkan se ut hur som helst.

Den som vill hjälpa forskarna att bekämpa praktiskt taget vilken sjukdom som helst kan göra det genom Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).Givaren väljer själv forskningsområde från A som

i Alzheimers sjukdom och Astma till Ö som i Ögonsjuk-domar och Öronsjukdomar.

Givaren väljer också själv mycket han/hon vill stödja forskningen med och i vilken form (2011 års minsta bidrag var på några hundralappar och det största på över en miljon kronor). Stödet behöver inte vara i pengar. SSMF får ofta gåvor i de mest skiftande former. Eller vad sägs om allt från aktier och fonder till lägenheter, ja, till och med hela fastigheter? En del givare som inte har nära släktingar att skänka sina smycken till väljer att

låta smyckena bidra till medicinsk forskning. Detsamma gäller de motorfordon som SSMF ibland får och

som ofta säkerställer många års forskning – det gäller bland annat den donation i form av veteran bilar som vi en gång fick. En annan verkligt unikt gåva till SSMF var en enorm vävstol för tillverkning av eleganta damast-

dukar till slott och herresäten. Andra annorlunda gåvor har varit en garderob med

eleganta balklänningar, klassiskt kinesiskt porslin och värde full konst, allt från Bruno Liljefors rävar och Olle

Olssons Hagalundsmotiv till en grandios oljemålning av den italienske mästaren Luigi Nono. Vill du också stödja den medicinska forskningen, kan du göra det genom allt från mindre gåvor till stora donationer eller genom att tänka på SSMF i ditt testamente. Kanske blir det några av dina smycken eller antikviteter som gör att den avancerade forsk-

ningen i universitetens laboratorier kan fortsätta? Kanske har du några aktier, konstverk eller andra tillgångar som kan ge forskarna mer energi när de står böjda över sina mikroskop och 365 dagar om året försöker hitta nya vägar att förebygga och bota sjukdomar?

8

Page 9: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

9

GåvorVarje år får Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) gåvor på allt från några hundra-lappar till en eller till och med flera miljoner kronor. Enklaste sättet att stödja SSMF:s finansiering av forskning kring en lång rad sjukdomar är att sätta in ett bidrag på SSMF:s bank- eller plusgirokonto, se verksamhetsberättelsens baksida, eller att föra över pengar från kreditkort via SSMF:s hemsida: www.ssmf.se

GratulationsgåvorKan du tänka dig en bättre present till en jubilar som ”har allt” än en gåva till medicinsk forskning?Gå in på www.ssmf.se och välj själv belopp och om gåvan ska gå till medicinsk forskning i stort eller till forskning kring någon speciell sjukdom.

DonationerDen som vill ge en större summa till medicinskforskning brukar göra detta genom en donation till SSMF. Som donator kan du starta en egen fond för forskning kring den eller de sjukdomar där du tycker att behovet är särskilt stort. Du kan namnge fonden efter dig själv eller till exempel en nära anhörig, kanske någon som gått bort i just den sjukdom där du gärna skulle se mer forskning.

MinnesgåvorHar du en släkting, en god vän, en arbetskamrat eller någon annan som stod dig nära som gått bort? Då kan du hedra hans/hennes minne med en gåva till medicinsk forskning. Sätt in önskat belopp med hjälpa av formuläret på www.ssmf.se så skickas en vacker minnesadress i givarens namn till anhörig, begravningsbyrå eller annan angiven mottagare. Du väljer själv välj själv belopp och om gåvan ska gå till medicinsk forskning i stort eller till forskning kring någon speciell sjukdom.

Skattefri aktieutdelningNumera kan en privatperson som äger aktier i börsnoterade bolag skänka bort hela eller delar av sin aktieutdelning till en ideell organisation som SSMF – utan att vare sig givaren eller mottaga-ren betalar någon skatt. Hela beloppet går till den medicinska forskningen. Det är viktigt att gåvan registreras innan respektive bolag fattar beslut om utdelningen. På www.ssmf.se finns mer informa-tion och blankett för aktieutdelning som gåva.

TestamentenEn vanlig form av gåvor till SSMF är testamenten. Många som saknar arvingar väljer att testamentera sina tillgångar till SSMF:s livsviktiga verksamhet i stället för att de går till allmänna arvsfonden. Andra vill säkerställa svensk medicinsk forskning på hög nivå, till exempel genom en fond för forskning kring en sjukdom som testatorn själv drabbats av. Testamenten kan bestå av allt från pengar och bostäder till konst, smycken, antikviteter och andra tillgångar – se sidan 8 i verksamhetsberättelsen.

Page 10: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

SSMF:s fonder förvaltar

10

Den som donerar eller testamenterar ett större belopp till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) kan starta en medicinsk forskningsfond i sitt eget namn, sin familjs namn eller namnen på någon annan person som man vill hedra genom fonden. Instiftaren väljer själv vilken eller vilka sjukdomar som forskningen ska omfatta. Bidrag som skänks utan speciella önskemål från givaren förvaltas i SSMF:s grundfond.

Forskningsområde/instiftare:

AL amyloidosGunnar Bodins Minnesfond

AnorexiIngegerd och Ebbe Ragnarsson Marks Fond

Astma och allergi Stiftelsen Frithiof och Inga-Lisa Ekstedts Donationsfond Förbandsmaterial AB Stig och Karin Irvalls DonationsfondStiftelsen Berndt och Kristina Söder-bergs Fond Barn- och ungdomsmedicin Eva Heinricis Minnesfond Björn och Brita Westins Fond

Cancersjukdomar och tumörbiologi Stiftelsen Anders Erling Anderssons MinnesfondLisa och Evert Anderssons FondVerner Anderssons FondStiftelsen Kerstin och Göran Bergen-stråhles Fond Gunvor och Olle Bergs Minnesfond Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers GåvofondFlorence & Gunnar Carlesons Minnes-fond Maciej Erikssons MinnesfondStiftelsen Göte och Karin Iverstams MinnesfondRagnhild och Stig Jonsons FondStiftelsen Tatjana och Jacob Kamras ForskningsfondHjalmar Karlsons FondAnne & Sten Kistners ForskningsfondStiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens MinnesfondStiftelsen Signe och Linnea Larssons MinnesfondEllen och Evald Mohlins, Falun, Minnes-fondNils-Erik Nilssons Minnesfond

Ragnar, Eva & Kerstin Perssons Minnes-fondBlenda och Hilding Peterssons Minnes-fond Britta och Hans Sjögrens Minnesfond Gustav Skölds MinnesfondCharlotte och Erik Théel-Andersons Minne Inga Thomssens FondIngrid och Tore Wallstens Fond DemenssjukdomarSigrid ”Siggan” Sundbergs Minnesfond

DiabetesHemtorpsfonden Ingegerd och Ebbe Ragnarsson Marks FondTage Westerlunds Fond

EndokrinologiStigo Petterssons Fond

FarmakologiStiftelsen Tora och Henrik Petersons Fond

Hjärn- nerv- och muskelsjukdomar Harry, Helga och Rolf Adlerwalts MinnesfondBritta och Anders Amneús FondBirger och Ulla Hellgårds Donationsfond Tord Jönssons Fond Sif och Patric Kallings FondStiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens MinnesfondStiftelsen Lars Christian Lundbergs FondRagnar, Eva & Kerstin Perssons Minnes-fondBritta och Tom Robinsons FondMargareta Schultz MinnesfondCarl-Olof Stenerups FondTed Söderlunds MinnesfondSven och Märtha Örtlunds Minnesfond Hjärt- och kärlsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Fond

Stiftelsen Anders Erling Anderssons MinnesfondLisa och Evert Anderssons FondCarl-Gustaf och Margaretha Berggrens Fond Karin och Alfond Berglunds MinnesfondGösta Bystedts FondStiftelsen Erik Callergrens MinnesfondCarola Carlanders FondOve Ekströms FondArvid Göranssons StiftelseStiftelsen Margit Hederbergs Minnes-fond Stiftelsen Tandläkare Filip Holsts och Gunilla Holsts MinnesfondAnna-Lisa och Herbert Janssons Minnesfond Stiftelsen Karin och Gullan Janssons FondRagnhild och Stig Jonsons FondGösta Waldermar Jilkéns ForskningsfondHjalmar Karlsons FondIngvar & Valdemar Kristofferssons Dona tionsfondStiftelsen Tvillingarna Hans och Krister Lagergrens MinnesfondStiftelsen Gösta och Birgit Lieberts FondMats Lundbergs MinnesfondArne och Barbro Martins Fond Beda och Gottlieb Mittags Donations-fond Stiftelsen Mia och Erik Myrins Dona-tionsfondFolke Nords Minnesfond Ingrid och Frank Nordströms FondRagnar, Eva & Kerstin Perssons Minnes-fondStigo Petterssons FondMargareta Schultz MinnesfondCharlotte och Erik Théel-Andersons MinneIngrid och Tore Wallstens FondTage Westerlunds FondStiftelsen Karl och Gerda Östmans Fond

ImmunologiMedicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Fond

Page 11: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

närmare en miljard kronor.

11

Kirurgisk forskning Syskonen Jan och Elisabeth Gyllen-stiernas FondElzbieta Malec Olovsons & Tore Olov-sons Minnesfond Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Minnesfond

Luftvägs- ochlungsjukdomar Stiftelsen Erik Callergrens Minnesfond Stiftelsen Roland Hollstens Donations-fondAnna-Lisa och Herbert Janssons Minnesfond Beda och Gottlieb Mittags Donations-fond Stiftelsen Mia och Erik Myrins Dona-tionsfond

Matsmältningsorganens sjukdomar Ove Ekströms Fond Stiftelsen Nils och Signe Wirgins Gåvo-fond

Medicinsk forskning (allmänt)Astrid och Stig Almers Minnesfond Arne Berntssons Minnesfond Ester och Einar Erikssons Minnesfond August och Thérèse Hazelius Fond Anders och Lydia Jonssons samt Lilly och Tore Lindgrens DonationsfondKlasons Forskningsfond Åke och Annie-Marie Lundbergs FondRuth Lundells Fond för Medicinsk ForskningValter Lybergs MinnesfondGertrud Olivecronas Minnesfond Sven och Ruth Nydahls MinnesfondIngegerd och Ebbe Ragnarsson Marks FondSelma och Fritz Ringströms FondVera och Harald Sallbergs FondSyskonen Marianne, Carl-Gustaf och Birgit Sandwalls MinnesfondEbba och Gunnar Sevegrans Fond Familjen Skoglunds FondGudrun Stålhanes Fond Svea och Olof Tinnerstedts FondProfessor Börje Uvnäs Fond

Mikrobiologi och infektionsmedicinStiftelsen Elias Bengtssons FondVera Degerstedts FondMedicine Doktor Herbert och Anna Müssbichlers Fond

Stiftelsen Tora och Henrik Petersons Fond

Neurodegenerativa sjukdomar, främst Alzheimer, Parkinson och ALS Arvid Göranssons Stiftelse Stiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond Nils-Erik Nilssons MinnesfondCarl-Olof Stenerups Fond Sven och Märtha Örtlunds Minnesfond

NeurovetenskapTom & Gun Flensburgs Minnesfond Ingalisa och Lars Gyllenstens FondStiftelsen Lars Christian Lundbergs Fond

Njursjukdomar och urologi Ragnhild och Stig Jonsons Fond Sten Schéles Minnesfond

Obstetrik och gynekologi Fonden för Endometriosforskning

Ortopedi Orian Bernikers & Anita Mellström Bernikers Gåvofond

Psykiatri Gudrun och Ingvar Anderssons Fond Erik Bergenskogs Fond Stig Forsbergs Minnesfond

Reumatologi Stiftelsen Tandläkare Anna-Lisa Hallqvist-Holsts Minnesfond Victoria och Eric Harbergs Fond Richard Heinz Hungers FondElsa och Arne Jarlefors FondMärta och Helge Sahléns Minnesfond Smärtmedicin Vera Degerstedts Fond Stiftelsen Elsa Franzéns Fond

Tropikmedicinska sjukdomarStiftelsen Elias Bengtssons Fond

TuberkulosByggmästaren C O Lundbergs Minnes-fond Ålderssjukdomar Margot och Åke Jeppssons Minnesfond Tord Jönssons Fond Marianne och Olle Lindströms Minnes-fondIngrid och Frank Nordströms Fond

Stiftelsen Gunborg och Sten Rosen-ströms MinnesfondDagny och Edvard Wicksells Fond Ämnesomsättningssjukdomar Stigo Petterssons Fond

Ögonsjukdomar Madeleine och Hilding Agrells Fond Inga och William Bergmans Fond Birgit Hansson Palmgrens Fond Stiftelsen Christina och Stig Hördins MinnesfondStig och Karin Irvalls DonationsfondTord Jönssons FondFyra Syskons FondSixten och Eivor Thingwalls Minnesfond Sjätte December Stiftelsen Sten Smeds Fond Öron-näsa-halssjukdomar Tage Westerlunds Fond

Övriga fonder1952 års Donationsfond Stiftelsen Astras ForskningsfondStiftelsen Sigvard Bergholtz MinnesfondEsebo GåvofondStig Forsbergs FondSyskonen Karin Karlssons och Erik Elias-sons Minnesfond LångasjöBritta och Gunnar Lindhs Donations- och MinnesfondTinnitusfondenStiftelsen Rosa Lybeck Winberg och Bo Winbergs DonationsfondMargit Löffs och Anders Hallins Minnes-fondElisabeth Magnells Stiftelse

Utöver ovanstående fonder, som förvaltas av SSMF, har följande stiftelser ställt medel till SSMF:s förfogande för utdelning:Stiftelsen Bengt Dahréns FondStiftelsen Olle Engkvist ByggmästareVera och Jonas Jonssons StiftelseLandsfiskal Pontus Nohres och hans moder Anna-Karin Johanssons StiftelseTage Swahns StiftelseStiftelsen Jacob Wallenbergs Testa-mentsmedelBertil Wennborgs Stiftelse

Page 12: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

Vår enkla idé: Medicinsk forskningi dag ger bättre sjukvård i morgon.

12

När Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsk ning (SSMF) bildades år 1919 skördade smittsamma sjukdomar som difteri, schar lakansfeber och lunginflammation tusentals offer, inte minst bland barn och ungdomar, runt om i Sverige. På epidemisjukhusen var det ofta helt full-belagt. Patienter med lung- och bentuberkulos fyllde sjuk salar och sanatorier. Mot många infektionssjukdomar fanns så gott som inga botemedel.

Revolution mellan då och nu.

I dag har många en gång så farliga infektionssjukdomar praktiskt taget utrotats i vår del av världen eller kan åtminstone behandlas och botas. Förklaringen till denna omvälvande revolution både för den enskilda människan och för samhället är medicinsk forskning. Bakom alla framsteg som skapats genom bättre kunskap och information om smittspridning, förebyg-gande vaccinering, effektivare antibiotika och andra åtgärder ligger tusentals timmars forskning. Hotande resistens mot antibiotika kräver nu nya ansträngningar. För bara 50-60 år sedan beskrev läroböckerna i medicin cancer som en dödlig sjukdom – i dag klarar sig över 60 procent av de i Sverige som får diagnosen cancer. Eller titta på modern kirurgi, nya narkosmetoder, revolutionerande antiseptik, allt effektivare läkemedel – grunden till framgången är nästan alltid envisa medi-cinska forskare.

Inspirationskälla.

SSMF är endast en liten katalysator i den medicinska forskningens gigantiska universum. Men en viktig katalysator – SSMF har ända sedan starten prioriterat de unga forskarna. De som en dag ska bli de erfarna

forskare som i leder forsknings- och utvecklingarbetet i Sverige i enlighet med SSMF:s motto: Medicinsk Forsk-ning – Läkekonstens Grundval.

Oberoende forskning.

SSMF:s roll är viktig också ur en annan aspekt. Medicinsk forskning har blivit allt mer beroende av privata finan-siärer. Medan de statliga anslagen har ökat kraftigt de senaste decennierna i många länder gäller detta inte i Sverige. En risk med otillräckliga statliga anslag är att den oberoende forskningen hotas. I det läget är SSMF en garant för svensk, obunden forskning av hög kvalitet. SSMF:s stipendier och forskar-tjänster tillåter forskare att stå helt fria från aktörer och intressen som kan tänkas vilja påverka forskningen i någon riktning.

Blivande docenter.

Den största delen av det forskningsstöd som SSMF delar ut är tvååriga hel- och halvtidsstipendier för postdokto-rala studier för att uppnå docentkompetens.

SSMF-forskare en ny stödform.

En uppskattad nyhet de senaste två åren är SSMF:s nya forskartjänster. Det är treåriga tjänster som kan sökas av tidigare SSMF-stipendiater vilka har presterat extra berömvärda forskningsresultat och ofta är på väg att etablera sina egna forskargrupper. På detta sätt vill SSMF säkerställa att begåvade forskare inte tvingas ge upp sina lovande forskarkarriärer på grund av bristen på anslag.

Resestipendier.

En mindre del av SSMF:s forskningsstöd går till dokto-rander som under arbetet med sina avhandlingar har behov av att förlägga en del av arbetet till utländska forskningsinstitutioner.

Page 13: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

Gåvor, utdelning och kapital

Det samlade värdet av gåvor, donationer och testamenten till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har under de senaste tio åren i genomsnitt legat på cirka 72 miljoner kronor, med glädjande toppar under tre av de senaste fem åren.

Från att i början av 1990-talet ha legat på cirka 130 miljoner kronor har SSMF:s kapital, som ska säker-ställa kommande års forskning, stigit kraftigt. Även om finanskriserna 2008 och 2011 avsatt hack i de stigande kurvorna har kapitalet de senaste tre åren legat över en miljard kronor.

Efter att de medel som SSMF delat ut i form av stipendier under 2002-2009 legat på i genomsnitt cirka 20 miljoner, har tillkomsten av nya stipendier i form av forskartjänster gjort att utdelade medel stigit till drygt 35 miljoner kronor.

13

150

100

50

0

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Gåvor MSEK

40

30

20

10

0

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Utdelade medel, MSEK

1400

1200

1000

800

600

400

200

0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Kapitalutveckling, MSEK

Page 14: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

14

Resultaträkning 2011 2010VerksamhetsintäkterInsamlade medel 78 651 625 47 053 631

Övriga intäkter 864 898 1 155 235

79516523 48208866

VerksamhetskostnaderÄndamålskostnader - 20 621 553 - 27 968 004Insamlingskostnader - 4 095 362 - 4 186 071Administrationskostnader - 940 480 - 1 068 888Realisationsresultat fastighet - 194 000 -

- 25851395 - 33222963

Verksamhetsresultat 53665128 14985903

Resultatfrånfinansiellaposter

Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar - 50 924 800 108 303 487Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 3 352 851 612 866Förvaltningskostnader - 610 852 - 628 008

Summaresultatfrånfinansiellaposter 48182801 108288345

Resultatefterfinansiellaposter 5482327 123274248ÅRetSReSultat 5482327 123274248

Page 15: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

15

BalansräkningtIllGÅNGaR 2011 2010anläggningstillgångar

MateriellaanläggningstillgångarByggnader och mark - 209 000Inventarier 29 308 9 220 29308 218220FinansiellaanläggningstillgångarLångfristiga värdepappersinnehav 749 782 400 792 918 447 749782400 792918447

Summaanläggningstillgångar 749811708 793136667

Omsättningstillgångar

Kortfristigafordringar Skattefordran 10 437 11 276

Övriga fordringar 803 735 26 313 940 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 767 221 3 437 777 3581393 29762993 Kortfristigaplaceringar 158533036 101609462

Kassaochbank 34740892 13443595

Summaomsättningstillgångar 196855321 144816050

SuMMatIllGÅNGaR 946667029 937952717 eGetKaPItalOCHSKulDeR

egetkapitalKapital 901 075 096 895 592 768Summaegetkapital 901075096 895592768 Kortfristigaskulder Beviljade, ej utbetalda anslag 43 843 592 41 669 369Övriga skulder 1 324 528 307 825Upplupna kostnader 423 813 382 755Summakortfristigaskulder 45591933 42359949 SuMMaeGetKaPItalOCHSKulDeR 946667029 937952717

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga

Stockholm i maj 2012

Göran Magnusson Fredrik Piehl Lars Bertmar Ordförande Vetenskaplig sekreterare Skattmästare Ernst Brodin

Annica Dahlström Björn Edgren Rolf Kiessling Olle Lindvall

Mari Norgren Kerstin Wigzell

Page 16: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

16

Rapport om årsredovisningenVi har reviderat årsredovisningen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år 2011. Styrelsens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen som har ansvaret för att upp-rätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nöd-vändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovis-ningen på grundval av vår revision. Auktoriserad revisor har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revi-sionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo-visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Förtroendevald revisor har utfört revisionen enligt god revisionssed för förtroendevalda revisorer i Sverige. En revision innefattar att genom olika åt-gärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland an-nat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur före-ningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransknings-åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärd-ering av ändamålsenligheten i de redovisnings-principer som har använts och av rimlig heten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upp-rättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt visande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo-visningens övriga delar.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning för år 2011.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förvalt-ningen.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om ansvars-frihet har vi utöver vår revision av årsredovis-ningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenStyrelseledamöterna har inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Till årsmötet i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, org.nr 815200-8317

Revisionsberättelse

Stockholm den 10 maj 2012

Thomas Lönnström Arne HolmgrenAuktoriserad revisor Förtroendevald revisor

Page 17: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

SSMF:s styrelse 2011

Ordförande:Professor Göran MagnussonUppsala

Vetenskaplig Sekreterare:Professor Fredrik PiehlStockholm

Docent Lars BertmarSkattmästare, Stockholm

Professor Ernst BrodinStockholm

Professor Annica Dahlström Göteborg

Advokat Björn Edgren Stockholm

Konsult Björn Garenberg Nacka (t.o.m nov 2011)

Professor Rolf Kiessling Stockholm

Professor Olle Lindvall Lund

Professor Mari Norgren Umeå

Professor Inger Rosdahl Linköping (t.o.m nov 2011)

Generaldirektör Kerstin Wigzell Stockholm

Kansli: Kanslichef Gudrun Hållars Stockholm

17

Främre raden från vänster: Annica Dahlström, Göran Magnusson, Mari Norgren och Rolf Kiessling. Bakre raden från vänster: Ernst Brodin, Olle Lindvall, Björn Edgren, Lars Bertmar, Kerstin Wigzell, Fredrik Piehl och Björn Garenberg. På bilden saknas Inger Rosdahl.

I styrelsen för Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) sitter framstående yrkesmän och kvinnor som med sina specialkunskaper i bland annat ekonomi och medicin ser till att SSMF:s verksamhet bedrivs effektivt och att fonderade gåvor och bidrag förvaltas på bästa sätt.

Page 18: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

Ordförande Professor Rolf Kiessling

Ordinarie ledamöter

Göteborgs universitet: Professor Bo Söderpalm

Karolinska Institutet: Professor Ernest Arenas

Linköpings universitet: Professor Per Aspenberg

Lunds universitet: Professor Mef Nilbert

Umeå universitet: Professor Stefan Marklund

Uppsala universitet: Professor Karin Forsberg Nilsson

Svenska Läkaresällskapet: Professor Ingrid Sundström-Poromaa

Svenska Sällskapet För Medicinsk Forskning: Professor Håkan Ahlman

Professor Christian Berne Professor Göran Magnusson

Vetenskaplig sekreterare: Professor Fredrik Piehl

Suppleanter:

Göteborgs universitet: Professor Eva Haglind

Karolinska Institutet: Professor Zsuzsanna Wiesen feld-Hallin

Linköpings universitet: Universitetslektor Marie Larsson

Lunds universitet:Professor Cecilia Lundberg

Umeå universitet: Professor Peter Naredi

Uppsala universitet: Professor Bo Nilsson

Svenska Läkaresällskapet: Professor Katarina Le Blanc

Många äro kallade. Få äro utvalda.

SSMF:s granskningsnämnd

Medan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) är relativt okänt för en större allmänhet är organisationen så välkänd och erkänd bland forskarna själva att SSMF är första-handsvalet för många yngre forskare när de söker finansiering av sin forskarutbildning. Inför 2011 sökte hela 225 forskare stipendier hos SSMF – de 41 allra mest lovande tilldelades stipendier.

Framstående forskare,docenter och professorer föreslagna av Sverigesmedicinska fakulteter ochSvenska Läkaresällskapetingår i den vetenskapligaexpertgrupp som utgörSSMF:s granskningsnämnd.

När SSMF varje år utannonserar postdoktorala stipendier samt resestipendier till doktorander för stöd av yngre forskares verksamhet kommer hundratals ansökningar in. Under en lång och noggrann prövning bedöms den vetenskapliga kvaliteten i projektbeskrivningarna och frågeställningar och metoder värderas. Denna genomgång görs av SSMF:s egen granskningsnämnd som består av framstående represen-tanter från var och en av landets

medicinska fakulteter samt experter utsedda av Svenska Läkaresällskapet och SSMF. När granskningsnämnden gjortsitt val kan varje år ett fyrtiotalunga svenska forskare ta ytter ligare ett steg mot drömmen om att bidra till nya effektiva medicinska be-handlingar för kommande genera-tioner. SSMF:s forskningsstipendier och -tjänster tillåter forskare att i två eller tre år, på hel- eller halvtid, forska vidare inom sina respektive

områden. Många stipendiater ut-nyttjar delar av denna period till att gästforska i andra länder ochhämtar på så sätt med sig viktigkunskap hem till Sverige. En uppskattad nyhet de senastetvå åren är SSMF:s forskartjänster.Det är treåriga tjänster som kansökas av tidigare SSMF-stipendiater vilka har presterat extraberömvärda forskningsresultat. På detta sätt vill SSMF säker ställa att begåvade forskare inte tvingas ge upp på grund av anslagsbrist.

Främre raden från vänster: Bo Söderpalm, Rolf Kiessling, Inger Sundström Poromaa, Ernest Arenas, Stefan Marklund. Bakre raden från vänster: Håkan Ahlman, Fredrik Piehl, Göran Magnusson. På bilden saknas Per Aspenberg, Christian Berne, Karin Forsberg Nilsson och Mef Nilbert.

18

Page 19: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

Kungligt beskyddsedan 1919

Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) bildades år 1919 har det svenska kungahuset engagerat sig i den medicinska forskningens framsteg. SSMF har därför alltid haft en representant från kungafamiljen som sin beskyddare. Först ut var drottning Victoria, 1919-1930, följd av drottning Louise, 1930–1965, därefter kung Gustav VI Adolf, 1965–1973. Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare.

Drottning Victoria Drottning Louise

Drottning SilviaKung Gustav VI Adolf

MARJA MÄE studerar mekanismer som reglerar öpp-ningen och stängningen av blodhjärnbarriären vilket kan leda till nya läkemedel för behandling både av stroke och av neurologiska sjukdomstillstånd som Parkinson, Alzheimer och ALS.

LOUISE MANNERÅS HOLM söker substanser som kontrollerar ämnes-omsättningen i kroppen och som kan komma att användas för behandling av typ 2-diabetes. Sjukdomen karaktäriseras av att muskel och fettväv blir mindre känsliga för insulin.

Foto

: IM

S

Foto

: IM

S

Foto

:J a

n D

elD

en/P

reSS

enS

BIlD

Foto

: Pa

ul

Ha

nSe

n

ERIK NORBERGhoppas med projektet ”ämnesomsättningens roll för utveckling av diffusa B-cellslymfom” öka för-ståelsen för de mekanis-mer som reglerar cancer-cellers energibehov – och i nästa led upptäcka nya målproteiner för nya läke-medels behandlingar.

BUSTER MANNHEIMER vill fördjupa kunskapen om olika typer av läkemedels-relaterade problem vid schizofreni. Idag avbryter 70 procent av patienterna behandlingen i förtid p.g.a. biverkningar eller ingen upplevd effekt. Målet är att hitta en säker och effek tiv läkemedelsterapi vid schizofreni.

SETH MALMERSJÖforskar kring de så kallade mastcellerna som bär en stor del av ansvaret för de typiska symtomen vid ast-ma, allergier och allergiska chockreakioner. En ökad kunskap om mastcellernas funktion kan leda till nya behandlingsmetoder för astma och allergier.

ANDERS STÅHLBERGkartlägger likheter ochskillnader mellan enskildatumörceller i sarkom(cancer utgående frånkroppens stödjevävnader)för att identifiera olika typer av tumörceller. Målet är noggrannare can-cerdiagnos och utveckling av effektivare behand lings-metoder vid sarkom.

ELIN ÅBERGS forskning syftar till ökad förståelse för den så kallade Nogo-receptorns roll vid bero-endeutveckling. Mer kun-skap om Nogo-receptorn kan leda till utveckling av nya behandlingar för missbruk.

NING XU har i tidigare studier funnit en distinkt profil av mikro-RNA mole-kyler vid psoriasis jämfört med patienter med frisk hud. Ning Xu försöker nu med hjälp av ett stort provmaterial från psoria-sispatienter iden tifiera vil-ken roll eller roller som dessa mikro-RNA mole-kyler har vid psoriasis.

JAKOB WIKSTRÖMforskar kring mTOR, ett intracellulärt enzym av central betydelse för beta-cellssvikt hos åldersdia-betiker. Målet är att iden-tifiera patofysiologiska mekanismer som kan på-verkas terapeutiskt.

ANNA VILBORG studerar processen när en vanlig cell övergår till att bli en cancercell, Genom studier av både korta, icke-kodande RNA, s.k. micro-RNA, och längre icke kodande RNA hoppas Anna bättre förstå hur de-regleringen av dessa bidrar till att vanliga celler trans-formeras till cancerceller.

NATASA VASILJEVICundersöker betydelsen av epigenetisk reglering vid diabetes typ 2 (T2D) ge-nom att kartlägga och mä-ta graden av metylering i betaceller och i insulinets målceller. Syftet är att ökad kunskap om epigene-tisk reglering i T2D ska leda till redskap för att förebyg-ga sjukdomens uppkomst.

MARTIN UGANDERleder ett projekt kring Sveriges största folksjuk-domar – hjärt-/kärl. Målet är att förbättra möjlig-heterna att diagnosticera sjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtmuskelinflamma-tion och öka möjligheten att följa effekten av be-handling av dessa sjuk-domar.

ANNA SÖDERGREN stu-derar kärlsjukdom vid reu-matiska sjukdomar. Anna försöker identifiera meka-nismerna bakom utveckling av ateroskleros (”åder-förkalkning”) vid reumatoid artrit för att skapa möjlig-heter att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, minska li-dande och öka livslängden hos dessa patienter.

ELIN SAND forskar kring de motorikstörningar i magtarmkanalen som drabbar en del kvinnor vid provrörsbefruktning. Elin vill studera den mekanism som gör att antalet nerv-celler i tarmen tycks redu-ceras kraftigt av den hor-monella behandlingen och om man kan förhindra att nervcellsförlust uppstår.

NASIM SABOURIhoppas genom studier av arvsmassans replikations-process kunna öka vår för-ståelse av de mekanismer som kan förhindra sjuk-domar som cancer.

JOHAN RUNG knyter an till studier som visar att parkinsonsymptom kan lindras av substanser som stimulerar D1-receptorn, en mottagarmolekyl för dopamin. Kan man hitta substanser med bestående effekt på dopaminrecep-torer kan man erbjuda nya behandlingsmöjligheter vid Parkinsons sjukdom.

ALEXANDER PERSSON forskar kring makrofager (en särskild typ av för-svarsceller i immunsyste-met) och försöker hitta ett försvar mot TBC. Han jäm-för friska makrofager med sådana med en misstänkt genetisk defekt som gör att de självdör efter att ha stött på en TBC-bakterie.

DANIEL NYQVISTstuderar molekylers (beta-cateniners) betydelse för kärlnybildning. Bättre för-ståelse av hur faktorer som påverkar kärlnybild-ning fungerar ökar möj-ligheten att ta fram nya behandlingsmetoder för hjärtpatienter och nya sätt att blockera sjukdomar som cancer.

ANNA NORDSTRÖMdriver ett stort projekt kring benskörhet och fall-skador som är vanligare i Sverige än någon annan stans. Syftet är att finna ytterligare orsaker, utöver benskörhet, till att äldre, särskilt kvinnor, i så hög utsträckning skadarsig vid fallolyckor.

TORSTEN LOOF driver ett projekt med titeln ”koagula-tionssystemet – en enzymkaskad med betydelse för det medfödda immunförsvaret mot bakteriella infektioner”. Torsten avser att undersöka de molekylära mekanismerna för koagulationsmedierade antimikrobiella aktiviteter samt om bakterier har utvecklat strategier för att mot-verka denna försvarsmekanism.

ETT STORT TACK till Garenbergs Konsult, Len´Art Grafisk Produktion, kommunikationskonsulten Gunilla Wikman, fotograferna Hans Ericksson, Stefan Zimmerman och Jonas Eriksson, skribenten Jan Gradvall, medicinjournalisten Charlotte Schröder, Saker & Ting Vintage, Stockholms Tillskärarakademi, Stream Nordic och Strokirk-Landströms som tillsammans med Gudrun Hållars på SSMF:s kansli tagit fram verksamhetsberättelsen.

Page 20: Nyckeltal 2011 -  · som gjorts inom det som kallas grundforskning. Båda typerna av forskning behövs för att öka den medicinska kunskapen. Nobelpriset som är ett bra exempel

www.ssmf.seTelefon 08-33 50 61

Plusgiro 90 11 09 – 9 Bankgiro 901-1099Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Besöksadress: Retzius väg 13 A, Karolinska Institutete-post: [email protected]

BUSTER MANNHEIMERSÖDERSJUKHUSET

LOUISE MANNERÅS HOLMKAROLINSKA INSTITUTET

MARJA MÄE KAROLINSKA INSTITUTET

ERIK NORBERGKAROLINSKA INSTITUTET

ANNA NORDSTRÖMUMEå UNIVERSITET

DANIEL NYQVISTKAROLINSKA INSTITUTET

ALEXANDER PERSSONLINKÖPINGS UNIVERSITET

JOHAN RUNGGÖTEBORGS UNIVERSITET

NASIM SABOURIUMEå UNIVERSITET

ELIN SANDLUNDS UNIVERSITET

SETH MALMERSJÖKAROLINSKA INSTITUTET

ANDERS STÅHLBERGGÖTEBORGS UNIVERSITET

ELIN ÅBERGKAROLINSKA INSTITUTET

NING XUKAROLINSKA INSTITUTET

JAKOB WIKSTRÖMSTOCKHOLMS UNIVERSITET

ANNA VILBORGKAROLINSKA INSTITUTET

NATASA VASILJEVICLUNDS UNIVERSITET

ANNA SÖDERGRENUMEå UNIVERSITET

MARTIN UGANDERKAROLINSKA INSTITUTET

TORSTEN LOOFLUNDS UNIVERSITET