nyheterna i ss-en 1090-2:2018ss-en 1090-2:2018 • ingående produkter • svetsförband •...

Nyheterna i SS-EN 1090-2:2018

2018-10-29 Viktor Lundin 1

Viktor Lundin, Grundare av KONTROLLBOLAGET

• Inspektions- och provningsingenjör• Certifierad kontrollansvarig• Auditor/ Lead Auditor ISO 9001• Svetssakkunnig • Certifierad inom OFP – UT, RT, PT och VT.


Nyheterna i SS-EN 1090-2

SS-EN 1090 Serien Del 1, Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav (SS-EN 1090-1)Del 2, Utförande av stålkonstruktioner (SS-EN 1090-2)Del 3, Utförande av aluminiumkonstruktioner (SS-EN 1090-3)Del 4, Tekniska krav för kallformade tunnplåtskonstruktioner av stål för tak, golv och väggarDel 5, : Tekniska krav för kallformade tunnplåtskonstruktioner av aluminium för tak, golv och väggar

Del -2 – Generell revideringBilaga B Val av utförandeklasser - Hanteras nu av EN 1993-1-1 Bilga CBilaga B nu – Geometriska toleranser

Bilaga L har inarbetats i Avsnitt 7.4. Flödesschema för framtagning och användning av svetsdatablad, WPS Bilaga L nu - Vägledning för val av svetsinspektionsklasser


Underlätta utförandet och effektivisera

Standarderna i 1090-serien har implementerats i branschen.Detta innebär också processer och arbetsrutiner har etablerats och branschen ser områden som kan förbättras och effektiviseras.

Branschen har tagit ett stort steg och att CE-märka bärverksdelar delar i stål och följa SS-EN 1090-2 är nu mera en självklarhet än en fråga om hur och varför det skall göras.


SS-EN 1090-2:2018

• Ingående produkter• Svetsförband• Svetsning av armering• Kontrollomfattningar • Utförandeklasser.• SS-EN 1090-4,-5 Tunnplåtskonstruktioner


Märkning och identifiering

Enskilda ståldetaljer och sammansatta partier av likadana stålkomponenter ska under tillverkningens alla faser kunna identifieras genom ett lämpligt system. För EXC3 och EXC4 gäller att färdiga komponenter ska kunna identifieras med kontroll- dokument.

Ingående produkter och komponenter


Om icke-standardiserade produkter används ska deras egenskaper föreskrivas. Relevanta egenskaper tas från följande lista:

a) flyt- och brottstyrka

b) brottförlängning

c) tvärsnittskontraktionstest, om tillämpligt

d) dimensionstolleranser

e) slagseghet, om tillämpligt

f) leveransvillkor för värmebehandling

g) krav gällande a-mått (Z-kvalitet), om tillämpligt

h)Begränsningar för inre diskontinuiteter eller sprickor i zoner som ska svetsas, om tillämpligtDessutom, om materialet ska svetsas, deklareras svetsbarhet enligt:

i) klassificering i enlighet med material grupp systemet definierat I CEN ISO/TR15608, eller;

j) en maxgräns för kolekvivalent, eller;

k) en deklaration av kemiskt innehåll tillräcklig för att kolekvivalent ska kunna beräknas.

Ingående produkter och komponenter


SvetsinspektionsklasserSvetsförband


Nivå av utmatting-

utnyttjandegrada

Konsekvens av

brott

Spänning i svetsb Svets-inspections-

klass

Högt utmattnings-utnytjande

Betydandeb

Svetsar med dynamisk last i huvuspänningsriktning transversellt mot svetsen (mellan 45° och 135°)

WIC5

Svetsar med dynamisk last i huvuspänningsriktning i svetsens riktning (mellan -45° och 45°)

WIC4

Ej betydan

dec

Svetsar med dynamisk last i huvuspänningsriktning transversellt mot svetsen (mellan 45° och 135°)

WIC3

Svetsar med dynamisk last i huvuspänningsriktning i svetsens riktning (mellan -45° och 45°)

WIC2

Inget eller lågt utmattnings-utnytjande

Betydandeb

Svets med högd dragspänning verkande transversellt svetsen

WIC5

Svets med låg dragspänning verkande transversellt svetsen och/eller högd

skjuvspänning

WIC4

Ej betydan

dec

Svets i EXC3 eller EXC4 med högd

dragspänning verkande transversellt svetsen

WIC3

Alla övriga lastöverförande svetsar exklusive svetsar i EXC1

WIC2

Svetsar I EXC1 samt ej lastöverförande svetsar

WIC1

a) Låg utmattningsutnyttjandegrad innebär att beräknad livslängd till utmattning är mer 4 gånger erforderlig livslängd.

b) Betydande konsekvens innebär att ett brott medför: - risk för flerfaldig förlust av människoliv; och/eller;- betydande miljöförstöring; och/eller;- betydande finansiella konsekvenser.

c) Konsekvenser kan bedömas som ej betydande om konstruktionen dimensionerats för att ha tillräcklig kvarvarande bärförmåga efter att ha utsatts för specificerad olyckslast.

d) Hög spänning är (kvasi-)statiska spänningar som överskrider 50% av svetsens drag- eller skjuvkapacitet. Extra hänsyn ska ges vid val av WIC när huvudspänningsriktningen går genom tjockleksriktningen av grundmaterialet.

SvetsinspektionsklasserSvetsförband


SvetsinspektionsklassWIC Förbandstyp RT UT MT/PT

WIC5

Stumsvets längsgående 10 100 100

Stumsvets i T-förband 0 100 100

Partiell stumsvets t>12mm 0 20 100

Övriga partiella stumsvetsar och alla kälsvetsar

0 0 100

WIC4

Stumsvets längsgående 5 50 100

Stumsvets i T-förband 0 50 100

Partiell stumsvets t>12mm 0 10 100


0 0 100

WIC3

Stumsvets längsgående 0 20 20Stumsvets i T-förband 0 20 20Partiell stumsvets t>12mm 0 5 20Övriga partiella stumsvetsar och alla kälsvetsar

0 0 20

WIC2

Stumsvets längsgående 0 10 10Stumsvets i T-förband 0 10 10Partiell stumsvets t>12mm 0 5 5


0 0 5

WIC1 Alla förbandstyper 0 0 0

Svetsning av armering

Svetsning av armeringsstål till konstruktionsstål ska utföras i enlighet medrekommendationerna i EN ISO 17660.

ISO 17660-1:2006 - Svetsning - Svetsning av armeringsstål - Del 1: Lastbärande svetsar.

ISO 17660-2:2006 - Svetsning - Svetsning av armeringsstål - Del 2: Icke lastbärande svetsar.


Kontrollomfattning

Kontrollomfattningarna för bl.a. OFP kopplade till de olika utförandeklasserna har setts över. Den största skillnaden här är att man slagit ihop EXC3 och EXC4.Därav försvinner 50 och 100% provning av svetsförband.


Kontrollomfattning


Utförandeklasser

Tidigare valdes utförandeklass EXC2 per automatik (om inget annat föreskrivs), nu krävs en bedömning och klassificering av produkten, bärverksdelen eller konstruktionen.

Hur fungerar då detta?


UtförandeklasserEN 1993-1-1 Bilaga C (Normativ)


Utförandeklasser

Baserat på:

Risker för personskador Ekonomiska konsekvenserMiljöbetingade konsekvenser Typ av byggnader/delarGeografiska placeringAktuella lasterTyp av material (stål) som används.


Utförandeklasser

Såhär gör du!

1. Identifiera risker enligt (vägledning i EN 1990-1-1 Bilaga B) samt EKS.

2. Kategorisera produkten, bärverksdelen eller konstruktionen enligt EKS3. Identifiera vilka typer av laster som produkten, bärverksdelen eller konstruktionen dimensionerar för Enligt 1993.4. Bestäm vilken typ av stål som produkten, bärverksdelen eller konstruktionen skall tillverkas tillverkas

5. Bestäm utförandeklass enligt EN 1993-1-1. 6. Identifiera utförandekraven enligt SS.EN 1090:2:2018


SS-EN 1090-4,-5 Tunnplåtskonstruktioner

SS-EN 1090-4 - Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 4: Tekniska krav för kallformade tunnplåtskonstruktioner av stål för tak, golv och väggar.

SS-EN 1090-5 - Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 5: Tekniska krav för kallformade tunnplåtskonstruktioner av aluminium för tak, golv och väggar


Tack, och lycka till med 1090-2:2018!


nyheterna i ss-en 1090-2:2018ss-en 1090-2:2018 • ingående produkter • svetsförband •...

Documents