nyttan med revision - diva portal431460/fulltext01.pdfinom företaget som har kännedom om bolagets...
TRANSCRIPT
Besnik Avdija
Vibhuti Mistry
Nyttan med Revision
Med fokus på “kundnytteaspekter”
Benefits of Auditing
With a focus on customer benefit aspects
Business Administration
Master’s Thesis
30 ECTS
Termin: VT 2011
Handledare: Sven Siverbo
Förord
Först och främst vill vi ge ett stort tack till vår handledare Sven Siverbo
för goda råd, snabb respons och hjälp under arbetets gång.
Vi vill även tacka alla revisionsbyråer och andra respondenter som har
tagit sig tid att svara på våra frågor och därmed gjort denna studie möjlig
att genomföra.
Karlstad den 10 juni 2011
_____________ _____________
Besnik Avdija Vibhuti Mistry
Sammanfattning Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebär att 72 %
av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att
valmöjligheten för fri revision är öppen för privata aktiebolag som
underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig revision har påverkat
revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått
mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med
revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den
nya lagen.
Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att
ha en revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt
få indikationer om vilka ”kundnytteaspekter” som de finner med
revisionen. Dessutom även undersöka hur revisionsbyråerna har mött den
nya situationen.
Studien visar att aspekter som revisionsbyråns förståelse för
affärsverksamheten, lyhördhet och anpassning till företagets behov,
uppvisat engagemang, tillgänglighet vid behov, kontakt och typ av kontakt
är främsta förklaringarna till varför vissa väljer att ha en revisor och andra
inte. Vidare visar undersökningen att största delen av småföretagarna som
valt bort revisorn har en extern person/företag som sköter den löpande
redovisningen. Detta leder till minskad kontakt och förhindrar att en god
relation skapas. Följaktligen minskar behovet av att ha en revisor och
upplevs istället mer som en onödig kostnad.
Revisorn måste således skapa en närmare relation med kunden och
generera värde genom att göra ett bra arbete, erbjuda god rådgivning så väl
som helhetslösningar. Revisionsbyråerna har därför skapat nya och
utvecklat befintliga tjänster där redovisningen har fått en större betydelse.
Revisionsbyråerna har vidare mött den nya situationen genom att göra sig
mer tillgängliga för småföretagarna, så att en bättre kontakt och relation
kan skapas.
Vår studie visar att en positiv upplevelse av de främsta aspekterna som
nämnts ovan samt ju bättre kontakt och relation med kunden, desto
mindre benägenhet finns det att välja bort revisorn.
Abstract The first of November 2010 the audit obligation was abolished, which
means that 72 % of the companies in Sweden were affected by the new
law. This means that the option for free audit is open to private
companies which fall below the limit. The voluntary audit law has affected
the auditor’s role and responsibilities while the profession has changed
and gone more towards advisory. Therefore it has become more
important to clarify the usefulness of the audit in order to demonstrate the
value of auditing for small companies affected by the new law.
Since there is lack of knowledge about why some small business owners
continue to have an auditor and others not, the purpose of this study is to
examine this as well as acquire indications of which “customer benefit
aspects” they perceive with auditing. Furthermore also examine how the
audit firms have met the new situation.
The study presents that aspects such as the audit firms understanding of
the business, perceptiveness and adaption of the small firms needs,
commitment, accessibility when needed, contact and type of contact are
the main explanations for why some small firms choose to have an auditor
and others not. Further, the study shows that the majority of small
business owners who deselected the auditor have an external person/firm
that manages their current accounts. This leads to a reduced contact with
the auditor and prevents a good relationship to be created. Consequently,
reducing the need of having an auditor and instead experience the audit
more as an unnecessary expense.
Hence, the auditor must create a closer relationship with their customers
and generate value by doing a good job, offer good advisory as well as
complete solutions. Audit firms have therefore created new and developed
existing services where accounting has been given a greater importance.
Audit firms have meet the new situation by making themselves more
accessible to small firms, so that a better contact and relationship can be
created.
Our study shows that a positive experience of the main aspects mentioned
above and a better contact as well as relationship with the customers, the
fewer tendencies there is to deselect the auditor.
Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................................. 1
1.1. Bakgrund ......................................................................................................... 1
1.2. Problemanalys ................................................................................................ 2
1.3. Syfte och frågeställningar ............................................................................. 2
2. Teoretisk referensram ........................................................................................... 3
2.1. Revisorns roll ................................................................................................. 3
2.2. Revisorns roll i mindre ägarledda företag ................................................ 4
2.3. Avvikelse i uppfattningen av revisor rollen ............................................. 5
2.4. Efterfrågan av rådgivning ............................................................................ 5
2.4.1. Efterfrågan av rådgivning i mindre företag ...................................... 6
2.5. Betydelse av företagsstorlek och bransch för revision .......................... 7
2.6. Relationen mellan revisor och kund ......................................................... 7
2.6.1. En god relation .................................................................................. 8
2.7. Skapandet av relationer ................................................................................ 9
2.8. Anledningar till ett starkt engagemang ................................................... 10
2.9. Tillit ................................................................................................................ 12
2.10. Hypoteser baserade på teorin ................................................................. 13
3. Metod ..................................................................................................................... 14
3.1. Val av ansats ................................................................................................ 14
3.2. Intervjuer ...................................................................................................... 16
3.3. Telefonintervju/Enkätundersökning ..................................................... 16
3.4. Trovärdighetsdiskussion ............................................................................ 17
4. Empiri .................................................................................................................... 18
4.1. Intervju med revisionsbyråer .................................................................... 18
4.2. Telefonintervju/enkätundersökning med småföretag ...................... 21
4.2.1. Övriga upplysningar från telefonintervju/enkätundersökning
med småföretag .......................................................................................................... 24
5. Analys ..................................................................................................................... 26
5.1. Analys av valet av att ha en revisor eller inte ...................................... 26
5.1.1. Hypoteser med signifikans ............................................................ 26
5.1.2. Hypoteser utan signifikans ............................................................ 28
5.2. Revisionsbyråernas möte med den nya situationen .......................... 30
6. Slutsats ................................................................................................................... 31
6.1. Valet av att ha en revisor eller inte ....................................................... 31
6.2 Revisionsbyråernas möte med den nya situationen ........................... 32
6.3. Förslag till vidare studier ........................................................................ 32
7. Referenser ............................................................................................................. 33
Bilaga 1 ....................................................................................................................... 36
Bilaga 2 ....................................................................................................................... 37
1
1. Inledning
I det inledande kapitlet presenteras följderna till revisionspliktens avskaffande som
avslutas med problemanalys där syfte och frågeställningar redogörs.
1.1. Bakgrund
Under flera år har undersökningar skett angående revisionspliktens
avskaffande där bland annat den statliga utredningen SOU 2008:32 har
gjorts. SOU 2008:32 visade att genom att slopa revisionsplikten skulle det
gynna de inhemska företagen konkurrensmässigt gentemot Europa. Enligt
den svenska regeringen är syftet med fri revision att ge de svenska
aktiebolagen möjligheten att själva välja vilka tjänster som organisationen
behöver och på så sätt även spara pengar på de tjänster de inte behöver
(Justitiedepartementet 2010a).
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för de småföretagen
som underskrider gränsvärdet enligt nedanstående tabell. Enligt
Justitiedepartementet finns det 349 000 aktiebolag i Sverige varav 72 %
berörs av den nya lagen. Tidigare var 21 200 handelsbolag revisionspliktiga
varav idag 15 000 berörts av den nya lagen (Justitiedepartementet 2010b).
Valmöjligheten till fri revision är öppen för privata aktiebolag som
underskrider minst två av dessa värden som tabellen visar nedan
(Justitiedepartementet 2010a):
Gränsvärde
Anställda 3
Balansomslutning 1,5 miljoner
Nettoomsättning 3 miljoner
Tabell 1: Tabellen visar gränsvärdet för fri revision där minst två av dessa värden
ska understigas (Justitiedepartementet 2010a).
I och med detta får de småföretagen aktivt göra ett val om de inte vill ha
kvar revision (Lenartsson 2010). För revisionsbolagen innebär det att
kunderna måste sättas i större fokus och att kunna erbjuda rätt tjänster.
Även om gränsvärdet är lågt idag kan det höjas i framtiden vilket innebär
att relationen mellan kunder och revisionsbyråerna kommer att spela en
viktigare roll (Justitiedepartementet 2010b). Därför är det betydelsefullt att
ta reda på vilka aspekter och faktorer som är värdefulla för kunden och
därmed välja att ha kvar revisorn.
Den nya lagen om frivillig revision kommer påverka redovisnings-
konsultens roll och ansvar då den kommer bli allt mer betydande. Det är
2
dock klart att en förändring kommer ske även om det är självklart att alla
småföretag inte kommer välja att ta bort revisionen. En sannolik händelse
är att företag som har valt bort revisorn, känner att de behöver en extern
person som har kunskap om bolagets redovisning. Detta leder i sin tur till
att småföretagen kommer välja att ha kvar revisorn eller anlita en extern
redovisningskonsult. Därför kommer det ske en ökad efterfrågan av
redovisningskonsultens tjänster. Det innebär att redovisningskonsultens
arbete angående ansvarsfrågor kommer hamna i större fokus även om
deras ansvar inte kommer öka. När revisorn inom ett mindre företag tagits
bort kommer redovisningskonsulten vara den enda externa personen
inom företaget som har kännedom om bolagets bokföring och
redovisning (Agélii & Paulsson 2010).
1.2. Problemanalys
En av de senaste händelserna inom redovisning och revision är slopandet
av revisionsplikten för mindre bolag. Nu när mindre bolag inte är tvungna
att ha en revisor har det lett till viktiga frågor som behöver undersökas.
Det har bland annat lett till ett ökat intresse om hur ett revisionsföretag
ska kunna skapa värde för kunden för att kunna behålla dem. Här är det
även viktigt att veta vad kunderna uppfattar är nyttan med revisionen och
hur en revisor skall kunna uppfylla dessa kriterier. Det saknas kunskap om
varför småföretag väljer att behålla revisorn trots att det inte måste.
Därför har vi valt att undersöka nyttan med revision med fokus på
”kundnytteaspekter”.
1.3. Syfte och frågeställningar
Vi saknar kunskap om varför många av småföretagen fortsätter ha en
revisor och andra inte. Därför är syftet med vår studie att undersöka detta
och skapa en större förståelse om hur revisionsbyråerna möter den nya
situationen efter avskaffandet av revisionsplikten. Följaktligen att även
undersöka nyttan med revisionen samt hur småföretag upplever den.
Efter att ha läst relevant teori om revisorns roll, relationer, beteende och
de småföretagarnas aspekter gällande revision ledde det fram till våra två
huvudsakliga forskningsfrågor:
Varför väljer vissa småföretagare att ha en revisor och andra inte?
- Vilka ”kundnytteaspekter” finner småföretagarna med
revisionen?
Hur möter revisionsbyråerna den nya situationen?
3
2. Teoretisk referensram
I den teoretiska referensramen presenteras revisorns roll och relation till kunden samt
annan relevant teori i syfte att besvara forskningsfrågorna. Kapitlet avslutas med ett
antal hypoteser som sedan undersöks i vår empiri.
2.1. Revisorns roll
I revision ingår planering, granskning, bedömning och att uttala sig om
årsredovisning, bokföring och förvaltning. Eftersom företag har särskilda
krav om hur dess resultat och ställning ska redovisas har revision en stor
betydelse, främst bland företag där ägarna har ett begränsat ansvar.
Styrelsen och VD har ansvar för att informationen om företagets
ekonomiska situation och förvaltning blir pålitlig för intressenterna genom
att den kvalitetssäkras av en revisor. Informationen som ges om den
ekonomiska situationen avgörs beroende på företagsformens förvaltning
och redovisning. Det finns olika lagregler med bestämmelser angående
vilken information som skall lämnas. Därmed erhålls ökad trovärdighet
genom revision, när det gäller företagets finansiella information (FAR
2006).
Ägare och intressenter såsom kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda
samt kommun och stat har en stor nytta av revisionen. Detta eftersom det
skapar tillit när det gäller ett företags ekonomiska rapportering. Utan
revisorer hade intressenterna varit tvungna att genomföra egna kontroller
för att skapa förtroende och tillit för ett företags ekonomiska rapportering.
I mindre och större företag finns det en skillnad när det kommer till
ägarnas kontroll över företaget. I småföretag har oftast ägaren en
helhetssyn på verksamheten, medan ägarna i större företag förlitar sig på
information som erhålls av styrelsen och VD då de själva inte sitter med i
företagsledningen. Nackdelen här är att ägarna själva inte kan skapa sig en
bild över företaget utan får det via styrelsen och VD. En av fördelarna
med en revisor är att företagets finansiella information blir kvalitets
stämplad och anses vara korrekt. Därmed skapas ett förtroende för
kreditgivaren vid beviljelse av lån och återbetalning. Även för
leverantörerna är detta viktigt då de kontrollerar uppgifterna som ingår i
revisionsberättelsen under de senaste åren för att se efter anmärkningar
eller upplysningar. Utefter denna kontroll avgör leverantörerna om det
verkar rimligt att leverera samt ge kredit. Denna situation förekommer allt
oftare i näringslivet idag, då information från kreditupplysningsföretag har
en allt större betydelse. För styrelse och VD är revisorns arbete av stor
nytta, eftersom revisorn kan hjälpa till när det gäller ekonomiska frågor
och ge sina egna perspektiv på händelser i företaget (FAR 2006).
4
Kortfattat kan detta förklaras såsom att revision ses som en åsikt där
revisorn gör den finansiella informationen i ett företag trovärdig, samtidigt
försäkras att ett företag sköter deras uppgifter på rätt sätt. Revisorn skall
utföra detta med en acceptabel nivå för fel och har även som plikt att
redovisa de brister som ett företag har i sin redovisning genom att nämna
detta i revisionsberättelsen (Abdel-Khalik 1993).
När det gäller historisk finansiell information, som är en av revisorns
uppgifter, kan revisorn göra ett uttalande med hög men inte absolut
säkerhet. Resultatet av revisorns arbete redovisas i en revisionsberättelse
enligt god redovisningssed. Även revisionsstandarden i Sverige ska
tillämpas vid revision när det gäller årsredovisningar, bokslut samt
styrelsens och VD förvaltning. I revisionsstandarden ingår grundläggande
principer och tillvägagångssätt som följs utav kommentarer och
förklaringar (FAR 2006).
Det finns fall där uppdragsgivarens förväntningar på revisionen inte möts
med de insatser som revisorn tillfört vid revisionen. Orsakerna till detta
kan vara att uppdragsgivaren förväntat sig mer av revisionsnära tjänster
och mindre av revision, eller brist på kommunikation mellan revisorn och
uppdragsgivaren angående vad revisionen ska inkludera. Om det visar sig
att uppdragsgivaren inte är belåten med revisorns arbete uttrycks det oftast
med protester när det kommer till betalningen (Johansson et al. 2005).
2.2. Revisorns roll i mindre ägarledda företag
I de ägarledda företagen kan det tydligt ses att det finns en annan karaktär
i relationen mellan revisorn och uppdragsgivaren. Därmed skapas en
alltmer personlig relation och förtroendet har en stor påverkan mellan
revisorn och uppdragsgivaren. Som revisor finns det både positiva och
negativa synpunkter när det gäller relationer som uppstår i ägarledda
företag. Uppdragsgivarens förväntningar på de insatser som gjorts av
revisorn under revisionen möts inte i vissa fall på grund av att dessa
insatser har begränsats för att uppehålla oberoendet (Johansson et al.
2005).
I de ägarledda företagen förekommer det ofta att revisorerna skriver en
oren revisionsberättelse. Medan det är väldigt sällsynt att orena
revisionsberättelser förekommer i de stora företagen. En oren
revisionsberättelse avviker från standardmallen och får därmed stor
uppmärksamhet. Härmed kan det förklaras att det finns brister i de
småföretagens kvalitet i redovisning, ekonomistyrning och den interna
kontrollen som är betydligt sämre än i det stora företagen. Därför försöker
småföretagen starkt hålla med om revisorns oberoende och påpekar
5
brister eller felaktigheter i revisionsberättelsen för att undvika brister i
revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall upprättas utefter
standardmallen och gäller för alla företag, vare sig det är småföretag eller
stora företag (Johansson et al. 2005).
2.3. Avvikelse i uppfattningen av revisor rollen
Synsättet på hur en klient uppfattar revisorns roll samt sin egen roll skiljer
sig bland olika företagsledningar. Den vanligaste relationen mellan revisor
och klient är då revisorn ses som en assistent som inkallas för rådgivning
vid problem i bokföringssystemet. Det här kan kategoriseras som den
vänliga relationen. Ett annat synsätt är då den anställde ser på den externa
revisorn som en polis, skickad av ledningen för att kontrollera hans arbete.
Vid ett sådant tillfälle kan de anställda känna att de måste vara ärliga
samtidigt som de känner sig pressade över att förlora positionen om
revisorn finner fel (Wilcox & Smith 1977). I en tidigare studie gjord av
Churchill och Cooper (1965) visade sig att polis synsättet bara upplevdes
av den externa revisorn.
Enligt undersökningen som Wilcox och Smith (1977) gjort, visade det sig
att revisorns uppgifter överrensstämmer med den offentliga
revisionsbranschen enligt respondenternas synsätt. De två olika synsätten,
antingen då revisorn ses som en av de anställda inom företaget eller då
revisorn ses som en utomstående, har analyserats. Det visade sig att de
som såg revisorn som en utomstående inte ansåg sig ha någon nytta av
revisionen, vare för sig själva eller företaget. Därmed visade resultatet att
revisionen var mindre gynnsam på grund av deras syn på värdet av
revisionen. De som uppfattar revisorn bland en av dem anställda visade
sig ha motsatt tolkning (Wilcox & Smith 1977).
Mindre företag menar att ett större utbud av roller uppfylls av revisorn till
skillnad från större företag, enligt respondenterna. Studien visar att
utbildning av ett företags roll i samhället via revisionsföretag kan bidra till
mindre konflikter. Även genom att företag utbildar sina anställda för att
därmed underlätta granskningen, samtidigt som det kan bli kostsammare
för både revisorn och klienten (Wilcox & Smith 1977).
2.4. Efterfrågan av rådgivning
Rådgivning beskrivs som en produktionsprocess, vilket innebär en
utbytesprocess där två parter, konsult och klient, är involverade i ett
lärande utbyte. Det kan därmed förklaras som att två parter bidrar till
kunskapsgenering tillsammans och det handlar inte om ett envägsflöde,
det vill säga förslag från konsult till klient (Svanström 2008). Oftast brukar
det handla om att klienten utbyter information angående de problem som
6
ska lösas eller vidtas med konsulten (Bennett & Robson 2003). Många
forskare (Edvardsson 1990; Bloch 1999; Devins 1999; Williams 2003) har
hävdat att rådgivningen till stor del karaktäriseras av personliga relationer
och utbyten. Valet av rådgivare beror främst på relationen som skapar
olika förtroendemiljöer och påverkar därmed variationen bland rådgivare.
Det är viktigt att det som erbjuds mellan rådgivaren och klienten är unikt,
vilket innebär att olika tjänster och kvalitetskontroller blir svåra att jämföra
samt utföra (Svanström 2008).
2.4.1. Efterfrågan av rådgivning i mindre företag
Det finns studier som visar att småföretag söker efter råd för att öka dess
konkurrensförmåga och effektivitet genom att öka kunskapen och
strategiska kompetensen. Det förväntas även en ökning när det gäller
användningen av externa redovisningskonsulter eftersom konkurrensen
mellan små och medelstora företag ökar med tiden. Tidigare studier visar
att minst 70 % av företagen inte bara har kontakt med sin
redovisningsbyrå på grund av revisionsuppdraget utan även för rådgivning
(Bennet & Robson 2003).
För att ett företag ska lyckas är det viktigt med en förmåga att snabbt
kunna anpassa sig till en förändrad omgivning samt kontinuerligt lärande
enligt (Teece et al. (1997). Resultatet i en undersökning som gjorts av
Bennett och Robson (1999a) visar att rådgivning har en stor betydelse för
företaget men inte är avgörande för dess utveckling.
Genom att anställa ny personal, internutbildning, fusion eller strategiskt
samarbete med andra företag utvecklas strategiska förmågor (Svanström
2008). Orsaken till varför företagen eftersträvar extern rådgivning varierar
beroende på problemlösning för framtiden eller en krissituation som
behöver lösas. Oftast omfattar dessa situationer behov av kunskap från en
specialist för att kunna lösa problem samt oberoende bedömning av
interna förhållanden (Hill & Neeley 1991; Clark 1995).
Forskning visar att majoriteten av företagsledare i småföretag i
Storbritannien saknar professionell utbildning eller kvalifikationer, när det
gäller ekonomisk kunskap. Generellt anses det att småföretag har ett
större behov av extern resurskomplettering eftersom de alltid inte har
möjlighet att anställa personal för olika arbetsuppgifter. Denna
resurskomplettering kan göras med hjälp av olika leverantörer såsom
bank, redovisningsbyråer, revisorer, försäkringsbolag och jurister
(Svanström 2008). För att ett företag ska kunna överleva och få
komparativa fördelar spelar rådgivning en viktig roll vid förmedlingen av
7
olika kompetenser. Detta kan i sin tur leda till utveckling för mindre
företag vid extern rådgivningshjälp (Gooderham et al. 2004).
2.5. Betydelse av företagsstorlek och bransch för revision
När det gäller företagsstorlek är det en allt högre efterfrågan på revisionen
i större företag. Med andra ord ökar nyttan med revisionen beroende på
företagets storlek eftersom revisionen får en alltmer mångsidig roll
(Sundgren 2003). Detta eftersom företagsstorleken spelar roll, då större
företag transfererar mer kapital, som i sin tur leder till ökad granskning
och övervakning. Ökad företagsstorlek leder även till en minskad
marginalkostnad för revisionen. Däremot när det gäller mindre företag
kräver revisionen mer omfattande resurser eftersom revisionsbyrån ska
kunna få mer kunskap om företaget och dess verksamhet (Chow 1982).
Då mindre företag har mindre resurser tillgängliga är det sannolikt att
kostnaden för revisionen upplevs som mer betungande. Därför kan en av
orsaken till varför mindre företag har en mindre tendens att välja revision
vara kostnadsaspekten (Thorell & Norberg 2005).
För ägare i privata företag blir det allt svårare att överskåda verksamheten
samt tillämpa direkt övervakning av de anställda vid en allt mer ökad
företagsstorlek. Tidigare studier visar att det finns ett behov av ökad
efterfrågan av revision för att kompensera då ledningen förlorar
kontrollen. När det gäller stora företag kan det uppstå problem i
relationen mellan ledning och underordnade, vilket kan påverka
effektiviteten negativt (Abdel-Khalik 1993). Därmed visar dessa tidigare
studier att det finns ett positivt samband mellan företagsstorleken och
efterfrågan på revisionen (Svanström 2008).
Beroende på olika branschkaraktäristika kan efterfrågan på revisionen
variera. Det kan bero på komplexa transaktioner som gör att revisionen
blir allt dyrare att utföra i en specifik bransch. I vissa branscher leder ett
högre revisionsarvode till en minskad efterfrågan i revision. Revisionen
upplevs oftast ha ett högre värde i branscher där revisionen är komplex,
det vill säga där omfattande tillgångar är svårvärderade (Chow 1982).
2.6. Relationen mellan revisor och kund
En slopad revisionsplikt innebär att kunderna blir allt viktigare för
revisionsbyråerna då de inte längre är tvungna att anlita en revisor.
Revisionsbyråerna måste visa nyttan med att ha en revisor för att kunna få
en möjlighet att behålla eller skapa nya kunder, samtidigt som de måste
konkurrera med andra byråer (SFS 2010:837). Enligt Ruyter och Wetzels
8
(1999) leder konkurrensen mellan revisionsbyråerna till att de måste skapa
en position i marknaden genom att till exempel erbjuda nya tjänster.
Relationen till kunderna har alltid varit viktig för revisionsbyråer och inte
minst för andra företag, därför är det särskilt viktigt att få en djupare syn
på hur en relation skapas och hur de fungerar ur ett service perspektiv
vilket följer nedan (Brackner & Ratliff 1998).
2.6.1. En god relation
Brackner och Ratliff (1998) hävdar att vissa viktiga relationer som till
exempel mellan olika avdelningar i företaget, mellan medarbetare och även
relationer till kunder såsom revisorn till sina klienter måste vara goda om
en organisation ska vara framgångsrik. De diskuterar vidare att det finns
två kriterier som måste uppfyllas för att relationerna i en organisation ska
kunna bli framgångsrika. För det första måste båda parterna gynnas av
relationen, det vill säga att syftet med affärsrelationen uppfylls. För det
andra måste relationen vara ömsesidig behaglig. För att dessa kriterier ska
uppnås måste vissa förutsättningar uppfyllas. Parterna måste ha en
gemensam eller ett kompromissat ändamål, ömsesidigt förtroende och
respekt samt tillräckligt med medel för att kunna upprätthålla relationen.
Brackner och Ratliffs (1998) studie visade att när dessa förutsättningar var
uppfyllda var relationen god, men att när dessa inte infriades ledde det till
att förhållandet mellan parterna tog skada.
Vidare nämns att en lyckad relation skapas när det finns en produkt eller
tjänst som passar båda parterna, vilket är en av de förutsättningar som
nämnts tidigare. Hur väl tjänsten eller produkten passar parterna kan
mätas genom att se hur väl de möter förväntningar, hur kostsam och
effektiv tjänsten eller produkten är, kvalitén, service som tillkommer,
säkerhet och även om den är miljövänlig (Brackner och Ratliff 1998).
Till en lyckad relation hör även en god kommunikation mellan parterna
där Brackner och Ratliffs (1998) studie visar att kommunikationen ska
bestå av aktivt lyssnande samt på ett effektivt och kontinuerligt sätt
informera varandra. Med aktivt lyssnande menas att parterna lyssnar och
förstår varandra genom att visa emotionellt intresse på partens bekymmer.
Vidare menas det med förståelse att parterna med klarhet begriper
varandra kulturellt och språkligt.
Att ta hänsyn och ha ett gott uppförande är också viktigt för relationen
och gör den både mer behaglig och effektiv. Uppförandet varierar sig från
situation och plats och till slut till den nivå där uppföranden och normer
9
blivit acceptabla, vilket är viktigt för att inte riskera relationen med kunden
(Brackner & Ratliff 1998).
Brackner & Ratliffs (1998) studie visade att dåligt uppförande, leder de till
att relationens kvalitét minskar och att medarbetarna jobbar mindre
effektivt med varandra. De menar också att relationer behöver
administrativt stöd vilket inkluderar alla anläggningar, utrustningar och hur
väl de är designade för att underlätta relationerna.
2.7. Skapandet av relationer
Ruyter och Wetzel (1999) diskuterar att relationer inte skapas direkt utan
utvecklas med tiden och kan karaktäriseras av fem faser. Varje fas visar
hur var och en i relationen uppfattar varandra. Den första fasen är
medvetenhet där parterna försöker positionera sig så att de syns och är
attraktiva för varandra (Dwyer 1987; Ruyter & Wetzel 1999). För
revisionsbyråerna innebär det att marknadsföra sig för nya kunder och på
så sätt öka medvetenheten hos dem. Vidare i nästa fas består det av
sökandet av potentiella utbyten av tjänster mellan parterna. För
revisionsbyråerna kan det vara svårt att skapa en fast relation med klienter
på grund av för hög startkostnad och gör relationen bräcklig vilket innebär
att ett ömsesidigt beroende inte skapas direkt (DeAngelo 1981; Ruyter &
Wetzel 1999).
Till följd av ökade fördelar från utbytet mellan parterna kommer de in i
expansions fasen, vilket är den tredje fasen och medför till ökat ömsesidigt
beroende. Skillnaden mellan den föregående fasen och denna, är att
parterna har nu högre tillit och är nöjda med varandra (Ruyter & Wetzel
1999; Dwyer 1987). Tillit är väldigt viktigt för relationen mellan revisorn
och klienten då tillgång till känsligt material och information om företaget
är baserat på tilliten (DeAngelo 1981).
Om relationen utvecklas skapas ett engagemang mellan parterna där de
har nått en nivå av tillfredställelse av utbytet, vilket i princip eliminerar
andra möjliga partner som kan erbjuda samma typ av tjänster (Dwyer
1987). Engagemanget är baserat på två viktiga antaganden. Det första är
att båda parterna tillför en relativ hög nivå av insatser (exempelvis att
revisorn erbjuder och utför tjänster där klienten tillför med väsentligt
material och information) till relationen. Det andra antagandet är
hållbarhet vilket innebär att båda parterna tror på att det ska fortsätta
relationen i framtiden (Ruyter & Wetzel 1999). Den sista fasen är
upplösningen av en relation där parterna evaluerar sina missnöjen var för
sig och sedan förhandlar sin upplösning. Efter förhandlingen presenteras
upplösningen av relationen officiellt (Ruyter & Wetzel 1999).
10
Enligt Dwyer (1987) är engagemang den mest önskevärda fasen vid en
relation mellan företag och kund och ska spela en central roll vid
utvecklandet av modeller som marknadsför revisions tjänster. Parterna ser
engagemangs fasen som nyckeln till att uppnå värdefulla resultat för dem
själva och strävar efter att behålla den relationen (Ruyter & Wetzel 1999).
Vid en affärsrelation, såsom vid ett revisionsbolag och företagare, finns
det en speciell aspekt vid ett åtagande/engagemang i relationen. Båda
parterna har ett egenintresse där kostnader och fördelar byts med varandra
och där investering har lagts ner i relationen. Detta resulterar till att det
blir höga kostnader vid byte av partner eller att det finns brist på andra
alternativ. Den här typen av relation mellan företagare kallas för en
kalkulativ åtagande/engagemang. Denna relation syftar på de kostnader
och fördelar som är involverade vid utvecklandet samt upprätthållandet av
relationen. Det kalkulativa åtagandet har blivit allt viktigare för
revisionsföretagen då företagare tenderar att söka efter de lägsta priserna
(Ruyter & Wetzel 1999).
En annan viktig aspekt vid en relation med åtagande/engagemang är
värdet på hur väl parterna överensstämmer med varandra. Det har visat
sig att i de relationer där samma mål och värderingar delas, finns även
tillgivenhet som resulterar i att relationen håller längre än vid sådana som
endast baseras på materiella utbyten. För ett effektiv åtagande måste det
finnas en positiv känsla gentemot den andre parten och spelar
huvudsakligen en större roll vid relationen som baserar sig vid utbyten
såsom företagare till företagare (Ruyter & Wetzel 1999).
2.8. Anledningar till ett starkt engagemang
Ruyter och Wetzels (1999) diskuterar sex korrelat till ett starkt
engagemang i en relation. Det första korrelatet handlar om delade
värderingar och normer som vid en utbytesrelation, exempelvis företag till
företag eller kund, syftar på att parterna har samma övertygelse när det
gäller hur viktigt beteende, mål och policys är samt om de är lämpliga eller
olämpliga. Många delade normer och värdering styr relationen och
inkluderar styrandet av kvalité, lönsamhet och etik. Vissa normer och
värderingar är väldigt viktiga vid ett utbytes relation och har visat sig bidra
till ett positivt utvecklande av en affärsrelation (Morgan & Hunt 1994;
Ruyter & Wetzel 1999).
Det andra korrelatet rör sig om servicekvalitet där professionell service är
väldigt viktig vid skapandet av en god relation mellan företag och kund.
Servicekvalitet kan beskrivas som skillnaden mellan förväntningar och
prestation. Det är främst fem nyckelfaktorer som har blivit identifierade;
11
pålitlighet, lyhördhet, kvalitetssäkring, empati och det påtagliga
(materiella). Klienter till revisionsbyråer upplever att subjektiv revision är
viktigare än den sakliga och tekniska revisionens kvalité (som till exempel
upptäckandet och rapportering av fel och inkorrektheter i bokslut).
Speciellt pålitlighet, lyhördhet och kvalitetssäkring anses vara väldigt
viktigt för det arbete revisionerna utför eftersom det associeras med
lojalitet (Ruyter & Wetzel 1999).
Pålitlighet är det tredje korrelatet och är baserat på att ens partner agerar
på ett sådant sett att utfallet blir fördelaktigt. Pålitlighet är en del av
engagemanget eftersom det ger en känsla av integritet och reducering av
osäkerhet i en relation. Dessutom så ger pålitlighet en större åtrå över att
behålla relationen mellan parterna och på så sätt ett mer effektivt
engagemang (Ruyter & Wetzel 1999).
Det fjärde korrelatet handlar om ett ömsesidigt beroende där beroendet
mellan parterna finns i de flesta sociala och ekonomiska relationer. Det
ömsesidiga beroendet avgör hur mycket parterna kommer att investera i
relationen och på så sätt hur utbytbara dem är. Att ha ett starkt ömsesidigt
beroende skapar en relation där parterna utvecklar en utbytesbarriär och
försäkrar en långsiktig relation. Genom att försäkra en långsiktig relation
sparar klienterna pengarna då de slipper omvärdera nya revisionsbyråer.
Enligt Ruyter och Wetzels (1999) är ett starkt ömsesidigt beroende positivt
för anförtroendet och har lett till att revisionsbyråerna utökat sin service
portfolio med nya tjänster för att öka konkurrensen mot andra
revisionsbyråer. Service portföljerna är även designade med tjänster som
passar kundens behov och således bygger upp en långsiktig relation
(Ruyter & Wetzel 1999; DeAngelo 1981). Utbudet av olika tjänster från
revisionsbyråerna är en viktig del för kundtillfredsställelsen. Priset på
revisionstjänsterna är ett av de största problemen och spelar en större roll
vid utbudet av revisionstjänster då kostnaderna kan minska för klienterna
vid rätt val av tjänsteportfölj styrd av behovet (Ruyter & Wetzel 1999).
Kundorientering är det femte korrelatet och är viktigt för utvecklandet av
en långsiktig relation. Kundorientering ger kunderna nödvändig
uppmärksamhet som är speciellt viktigt vid utbyte av känsligt material när
finansiella tjänster utförs. En stor del av den ökade konkurrensen beror på
kundernas behov av olika tjänster vilket gör det viktigt att revisorerna
lyssnar på nya och befintliga kunder (Ruyter & Wetzel 1999).
Engagemanget spelar en central roll vid uppbyggnaden av relationer.
Ruyter och Wetzels (1999) studie visade att pålitlighet samt en god service
kvalité har en positiv effekt på det effektiva åtagande/engagemanget i en
12
relation mellan revisor och klient. Även det ömsesidiga beroendet visade
sig vara positivt då parterna i relationen upplever att det finns en ”win-
win” situation, där klienten behöver revisorns kunskap och expertis och
revisorns (revisionsbyrån) behöver ha klienter (Ruyter & Wetzel 1999).
Det visade sig att utbudet på olika tjänster från revisionsbyråerna är
positivt för anförtroendet, även om hela utbudet inte utnyttjades så kändes
de behagligt att ha all expertis tillgänglig ifall det behövdes. Studien visade
att de flesta respondenter från undersökningen kände att de fanns relativt
lite variation på service kvalitén vilket är relevant med tanke på att alla de
andra revisionsbyråerna erbjöd samma sak. Respondenterna kände att en
förändring av service kvalitén inte var positivt utan åt andra sidan vara
negativt då en förbättring av kvalitén innebär att de kommer kosta mer
(Ruyter & Wetzel 1999).
Enligt Morgan och Hunt (1994) är anförtroende och tillit en nyckelfaktor
som uppmuntrar marknadsförare att bevara och vårda relationer genom
att samarbeta med sin utbytespartner, men också att kunna motstå
attraktiva kortsiktiga relationer och istället satsa mera på långsiktiga
relationer med befintliga partners. Av den orsaken, när tillit och
engagemang finns i en relation så generar det produktivitet och
effektivitet. Kort sagt så leder engagemang och tillit till samarbetsvilligt
beteende och bidrar till en framgångsrik relations marknadsföring. De
diskuterar vidare att utbytesparter måste kunna umgås förtroligt med
varandra för att de själva ska kunna uppnå värdefulla resultat. Därför
strävar de efter att upprätthålla och utveckla denna egenskap i relationen
(Morgan & Hunt 1994).
2.9. Tillit
Många definitioner av tillit belyser hur viktigt förtroende är och resulterar
till att parterna i en förtroendefull relation är övertygade om att den andre
parten är trovärdig, har hög integritet och är förknippade med egenskaper
som konsekvent, kompetens, ärlig, rättvis, ansvarsfull, hjälpsam och
välvillig (Altman & Taylor 1973; Dwyer and LaGace 1986; Larselere &
Huston 1980; Rotter 1971). Morgan och Hunt (1994) argumenterar att
tillit måste finnas speciellt vid företag – kundrelationer. Kunder måste
oftast köpa en tjänst innan dem kan uppleva den vilket gör tilliten särskilt
viktig. De argumenterar vidare att tillit spelar en central roll vid alla typer
av rationella utbyten som exempelvis företag till företag och företag till
kund.
13
2.10. Hypoteser baserade på teorin
En del av studien går ut på att besvara forskningsfrågorna med hjälp av
teorin. Därför har det ställts utifrån teorin vissa hypoteser som sedan ska
testas i den empiriska undersökningen. Hypoteserna ska hjälpa till att
besvara varför vissa väljer att ha en revisor och andra inte, hur de möter
den nya situationen samt hur småföretagarna upplever kundnyttan:
: Revisionsbyrån hade förståelse för företagets affärsverksamhet
: Revisorn var lyhörd och kan anpassa sig till företagets behov
: Revisorn visade ett engagemang för företaget
: Ekonomiska problem i företaget kan upptäckas och åtgärdas tidigare
: Kontakt med revisor under ett år
: Revisorn tillgänglighet vid behov
: Sker det via personlig- eller icke personlig kontakt?
: Revisionen gör ingen nytta
: Anlitar företaget någon extern person/företag för biträde med löpande redovisning
: Nyttan från revision överstiger företagets kostnad
: Det fanns förtroende för revisionsbyrån i företaget
: Relationen till företagets revisor var personlig, snarare än strikt yrkesmässig
: Hjälp för intern styrning och kontroll
: Företagets kunder och leverantörer kan göra ”säkrare” affärer
: Upplevs revisorn som en myndighetsperson
: Revisionsbyrån hade insikt i den bransch där företaget är verksamt
: Revisionsbyrån har uppvisat oberoende
: En trygghet för företagets långivare, vilket kan underlätta företagets
möjligheter att erhålla krediter
14
3. Metod
I kapitlet redogörs valet av kvantitativ och kvalitativ metod samt tillvägagångssättet för
insamling av data som avslutas med en trovärdighetsdiskussion.
Eftersom vi saknar kunskap om varför vissa småföretagare väljer att
behålla revisorn och andra inte har vi tagit fram relevant teori för att först
försöka besvara våra forskningsfrågor och vårt syfte. Detta har sedan
jämförts med det praktiska, där vi intervjuat revisorer och småföretagare.
Därmed består vår empiriska datainsamling av intervjuer med revisorer
och enkätintervjuer med småföretagare via telefon som sedan statistiskt
testats via - test. Det vill säga att vår empiriska datainsamling
uppfyller två delar, utbudssidan (revisionsbyråerna) och efterfrågesidan
(småföretagarna). Informationen gällande småföretagarna har hämtats från
Affärsdata, där företagen som faller under gränsvärdena för fri revision
enkelt fåtts fram och har valt att inrikta oss på småföretag inom
Värmlands län.
Anledningen till varför vi valt att intervjua revisionsbyråerna är eftersom
deras perspektiv, när det gäller småföretagarna, är intressant för just våra
forskningsfrågor. Genom dessa intervjuer har vi försökt få fram
revisionsbyråernas perspektiv till varför vissa väljer att ha en revisor och
andra inte, samt på vilket sätt de arbetar för att skapa en god relation med
klienten. Anledningen till varför vi även valt att intervjua småföretagarna
genom telefonintervjuer/enkätundersökningar är för att försöka ta reda på
varför de finner revisionen betydelsefull eller inte, samt hur de ser på
revisorn, antingen som en av de anställda inom företaget eller mer som en
myndighetsperson. Tillvägagångssättet för intervjuerna kommer beskrivas
lite längre fram i kapitlet.
3.1. Val av ansats
Valet av kvantitativ metod är lämplig i vårt fall eftersom studien baseras på
datainsamlingen som krävs för att besvara vår forskningsfråga. Majoriteten
av studien består av den kvantitativa metoden med undantag till vår
teoretiska referensram som insamlats kvalitativt. Vi har valt att arbeta
kvantitativt eftersom det ger oss fördelen att standardisera data som sedan
kan användas vid en statistisk analys. Enligt Jacobsen (2002) innebär
standardisering av datainsamlingen att en insamling av data som i
standardiserad och systematisk form kan läggas in i en dator för att sedan
analyseras. Den insamlade informationen kan inte behandlas unikt utan
måste kategoriseras där olika begrepp definieras innan en undersökning
kan genomföras. Kategoriseringen av informationen kan sedan göras om
till sifferform, vilket leder till en mer effektiv statistisk analys. Ett exempel
15
på en kvantitativ metod är frågeformulär med svarsalternativ, vilket vi har
använt oss av vid telefonintervjuerna med småföretagarna.
Frågeformuläret besvaras därmed på ett sådant sätt som undersökaren i
förväg bestämt (Jacobsen 2002).
Genom att ha samlat in data från småföretagarna har vi fått en inblick på
hur de ser på revisionen, vilken nytta den har och vad deras val baserar sig
på vid valet av att ha en revisor. Bryman och Bell (2005) menar att den
kvantitativa forskningen liknar en process som har en objektiv syn på
verkligheten, vilket möjliggör en större förståelse för användning av
numerisk data.
Vår studie är i liknelse med Bryman och Bells (2005) process där
författarna beskriver de viktigaste delarna vid användning av den
kvantitativa metoden och relationen mellan dem, även om det aldrig följs
strikt i verkligheten. Vi började med att samla in relevant teori, vilket enligt
Bryman och Bell (2005) pekar på ett deduktivt synsätt mellan forskning
och teori. Därefter har vi använt teorin för att sedan kunna ställa
hypoteser som sedan prövas med den empiriska delen av vår
undersökning. Hypoteserna har används dels för att besvara våra
forskningsfrågor med hjälp av teori och dels för att hjälpa oss att avgränsa
vår empiriska studie mot vårt syfte. Vår teoretiska referensram har lett
fram till hypoteser som sedan jämförts och bekräftats med hjälp av vår
empiriska undersökning. Denna metod utgör vår forskningsdesign, viket
enligt Bryman och Bell (2005) ger olika konsekvenser som till exempel
påvisning av validitet i resultatet beroende på vilken design som används.
Validitet i det här fallet tar reda på hur väl en eller flera indikatorer som är
tänkta att mäta ett begrepp verkligen mäter det korrekt. Till validiteten hör
oftast reliabiliteten till som många gånger anses vara jämlika men det finns
mycket som skiljer dem åt (Bryman & Bell 2005; Jacobsen 2002). Enligt
Jacobsen (2002) handlar reliabilitet om hur väl ett mått på begrepp är
pålitligt och följdriktigt.
Vår statistiska metod kommer att beskrivas utförligare vid ett senare
avsnitt i det här kapitlet och har bland annat används för att mäta olika
begrepp på våra observationer som beskrivits tidigare. Dessa
observationer har först kategoriserats och sedan kvantiserats. Några
exempel på detta är i vårt fall, orsakerna till valet av att ha en revisor eller
inte eller vilken revisionsbyrå småföretagarna anlitar. Informationen
”kodas” sedan och innebär enligt Bryman och Bell (2005) att
informationen görs om till siffror. Efter att vår empiriska undersökning
slutförts, analyserade vi den insamlade informationen och jämförde den
16
med våra hypoteser som framtagits från den teoretiska referensramen.
Bryman och Bell (2005) diskuterar att forskaren kan välja olika metoder
för att se vilka samband som finns mellan den insamlade datan samt hur
resultatet av analysen ska presenteras. I vårt fall har vi har vi använt oss av
- test som visar om det finns ett beroende eller ett oberoende mellan
variablerna. Baserat på vår analys av den insamlade datan kunde vi sedan
dra slutsatser och se kopplingen som finns av den insamlade datan samt
även undersöka om hypoteserna överensstämmer (Bryman & Bell 2005).
3.2. Intervjuer
Vi har valt att intervjua de tre större revisionsbyråerna där vi intervjuat
både godkända revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter. Totalt
har vi intervjuat fyra personer, varav två från Grant Thornton, en från
PwC och Deloitte.
I den kvantitativa forskningen är datainsamlingsstrategin från intervjuer
väldigt betydelsefull. Därför har vi valt att använda oss av en strukturerad
intervju som syftar på att dem som intervjuas ifrågasätts i exakt samma
sammanhang. Målet med detta är att den respons som fås av de
intervjuade kan sammanställas samt att det blir tillförlitligt då det kan leda
till samma svar från flera olika respondenter. Nackdelen med en
strukturerad intervju är oftast att slutna frågor ställs, därmed blir svaren
som fås endast baserade på frågorna då deras verkliga perspektiv beroende
på olika situationer inte alltid fångas (Bryman 2008).
Vi har av metodskäl valt att endast ställa två huvudfrågor till
revisionsbyråerna för att de hela tiden ska ha fri revision i åtanke som dem
sedan får möjlighet att reflektera kring:
Varför väljer vissa småföretag att ha en revisor och andra inte?
Hur ser ni på den nya situationen?
Dessa två huvudfrågor gör det möjligt att få fram deras åsikter angående
den nya situationen, samtidigt som vi haft våra intervjufrågor tillgängliga
framför oss under hela intervjuperioden. På detta sätt fick vi möjlighet att
sätta följdfrågor ifall vi ansåg att dem missat något som var viktigt för just
våra forskningsfrågor.
3.3. Telefonintervju/Enkätundersökning
Enkätundersökningen som har gjorts via telefon har riktat sig mot de
småföretagen som har rätt till fri revision enligt lag. Av statistiska skäl har
vi valt att intervjua 51 småföretag för att resultatet ska bli reliabelt. Totalt
17
har vi ringt 100 småföretagare och har därmed fått ett bortfall på 49. En
av orsakerna till detta kan bero på att småföretagarna inte haft tid att
besvara våra frågor. När det kommer till olika undersökningar är det
väldigt vanligt att intervjuerna är gjorda ansikte mot ansikte, men det finns
en hel mängd fördelar med telefonintervjuer (Bryman 2008). En av
fördelarna med telefonintervjuer är att man inte behöver förflytta sig
mellan olika respondenter samt att det är mindre kostsamt (Jacobsen
2002). Det blir även mycket enklare att kontrollera intervjun då
respondentens överträdelser lättare kan uppfattas (Bryman 2008).
Dessa enkätfrågor ställdes till respondenterna via telefon eftersom det blev
mer effektivt samtidigt som de fick möjlighet att tillägga viktig information
på ett smidigt sätt. Enkätfrågorna har ställts i skalor där det vanligtvis ställs
på en skala från 1-7. Vi har dock valt att använda oss av en skala från 1-5,
eftersom det blev mer effektivt per telefon samtidigt som det blev mer
lätthanterlig för respondenterna då medelvärdet enkelt kan hittas. Bryman
& Bell (2005) skriver att i de svar som lämnats av respondenterna kan en
viss skevhet uppstå beroende på olika faktorer, exempelvis intervjuarnas
etniska, kön och sociala bakgrund. Vid utskick av enkätfrågor är det
vanligt att många bortser från att lägga till övrig information som kan vara
viktig för att lyckas få fram deras perspektiv (Bryman & Bell 2005).
3.4. Trovärdighetsdiskussion
Eftersom lagen gällande fri revision avskaffades 1 november 2010, är vi
medvetna om att förklaringarna kan komma att ändras, då många av
småföretagen kanske ännu inte hunnit ta något beslut om de ska välja bort
revisorn eller hunnit till årsstämman där beslutet fattas. Antalet
telefonintervjuer/enkätundersökning med småföretagen ger ett
trovärdigt/precist resultat till en viss gräns. På grund av brist på tid och
resurser kunde vi inte utföra en större undersökning som skulle ge ett
bättre resultat. Med dock är antalet observationer vi valt statistiskt
relevant.
Vi har även tagit del av relevanta vetenskapliga artiklar och relevant
litteratur. Vi har för att öka reliabiliteten gjort empiriska undersökningar
för att se hur väl våra hypoteser stämmer överens med verkligheten. En
nackdel med användningen av vetenskapliga artiklarna kan vara det att vi
inte vet hur noggranna de tidigare forskarna varit i sin undersökning samt
att dess synvinklar kan ha betydelse.
18
4. Empiri
I empirikapitlet presenteras data insamlad via intervjuer med revisorer och
telefonintervjuer/enkätundersökningar med småföretagare.
4.1. Intervju med revisionsbyråer
Här presenteras revisorernas svar till våra intervjufrågor. Vi har intervjuat
både godkända revisorer och auktoriserade redovisningskonsulter som
representerar de större revisionsbyråerna. De tre olika revisionsbyråerna
som vi intervjuat är följande; PwC, Deloitte och Grant Thornton vars svar
har sammanfattas och beskrivits utifrån våra forskningsfrågor som kan
följas nedan:
- Varför väljer vissa små förtagare att ha en revisor och andra inte?
I många fall sker valet av revisor personligen, då det är viktigt att
personkemin mellan revisor och kund stämmer samt att revisorn passar
kunskapsmässigt. Revisorn får anpassa sig efter kunden (dela samma mål)
och försöka hjälpa denne så gott som möjligt. Även om det är så att
revisorn själv inte kan allt, går det alltid att ta reda på det eller tillta
specialist hjälp. Mycket går ut på att lyssna och fånga upp det kunden
säger för att sedan erbjuda rätt hjälp. Det kan också vara att revisorn
tackat nej till vissa kunder på grund av att exempelvis riskerna är för stora
eller av etiska skäl. Därför är det viktigt att en god relation skapas med
kunden, där det finns ett förtroende mellan både parterna. Det är väldigt
individuellt till hur en god relation med kunden skapas. Genom att göra
ett så bra arbete som möjligt och att alltid finnas tillgänglig är nyckeln till
att skapa ett förtroende enligt revisionsbyråerna.
Ibland kan det vara att kortsiktiga kunder eftersträvar efter en speciell
tjänst. Vid ett sådant tillfälle kan kunden behöva hjälp med något specifikt
som till exempel effektivisering av rutiner i organisationen och detta är
något de ser en direkt effekt av. Revisionsbyråerna ser på detta som en
chans att skapa ett förtroende som därmed kan leda till ett värde för
kunden genom att göra ett bra arbete.
Det finns olika anledningar till varför revisionsbyrån kan bli bortvald.
Oftast är det priset som är en orsak till varför vissa väljer att byta bort
revisorn. Därför är det enligt revisionsbyråerna viktigt att föra en öppen
dialog där en förklaring ges till varför det blev som det blev, alltså varför
priset blev högre än väntat. En kostnadsökning kan vanligtvis bero på att
kunden exempelvis valt att göra mycket själv i år, vilket har medfört att
revisorn funnit många fel. Det kan vara en orsak till ett ökat pris eftersom
funna fel måste korrigeras av revisorn som i sin tur leder till en ökad
19
kostnad. Revisionsbyråerna anser att genom en god förklaring till varför
det blivit dyrare samt orsaken till kostnadsökningen gör att det blir lättare
att ta betalt då revisionen i sig är efterfrågestyrd. Det kan tas mer betalt för
tilläggstjänster och mervärde, men inte för någon bonus eller att arbetet
genomförs på en kortare tid. Genom att vara effektivare leder även till
bättre lönsamhet, samtidigt som ett mervärde skapas för kunden som gör
det lättare att skicka en faktura, då man vet att de är nöjda och fått en bra
rapportering.
Några andra anledningar till varför revisionsbyråerna kan tappa kunder
kan bero på att personkemin inte stämmer och leder därmed till ett byte
av revisor. Andra kunder kan förloras för att det kommer en ny ägare,
som har en annan revisionsbyrå som de istället väljer att ha kvar. En
annan anledning kan vara kunder som inte vet vad revisorn gör och har en
stark redovisningsbyrå, då de inte har någon anledning att ha kvar
revisionsbyrån eftersom de har en annan person som sköter allt. Vid
sådana tillfällen hänvisar revisionsbyråerna till att de kan ha kvar dem som
rådgivare men att de inte behöver ha kvar själva revisionen. Bland de
nystartade bolagen är det allt fler som väljer att inte ha en revisor.
När kunderna ser att revisorn inte bara utför revision utan även mycket
mer, kommer de välja att ha kvar revisorn eftersom de alltid kommer
finnas tillgängliga för konsultation. Däremot om revisorn uppfattas som
en person som kommer en gång om året kommer revisorn enkelt kunna
väljas bort.
När det gäller prishöjningar är detta något som sker löpande och kan till
exempelvis bero på index (tjänsteprisindex) och leder till en diskussion om
ett nytt pris med kunden. Oftast förstår kunden detta eftersom de själva
har ett prisindex gentemot sina egna kunder. Priset varierar beroende på
revisor där erfarenhet spelar en roll, exempelvis antalet arbetade år. Det är
vanligt att kunden alltid protesterar vid en prishöjning, men här är det
viktigt att visa vilka orsaker det beror på, samt att de själva har ett val då
de antingen kan välja att ha kvar eller anlita en annan revisor. Om de väljer
att byta revisor, måste de genomgå en procedur för att kunna anlita en ny,
vilket oftast blir dyrt. Då finns det en möjlighet till att kanske välja en
mindre erfaren revisor då denne kan ta mindre betalt. Kunderna är
medvetna om detta då en mer erfaren eller expertis hjälp kostar mer.
Det är även viktigt att revisorn inte uppfattas som en myndighetsperson
som kommer en gång per år, eftersom chansen då är hög för att välja bort
revisorn. För revisionsbyråerna innebär det att det fortfarande finns
kunder som upplever revisorn som en myndighetsperson och är något
20
som de arbetar mot. Mycket beror på vem det är som går ut till kunden
samt hur revisorn uppträder och arbetar. Därför koncentrerar sig
revisionsbyråerna på att skapa en relation med kunden där kunden ser att
revisorn är till för att hjälpa företaget.
- Hur möter revisionsbyråerna den nya situationen?
Revisionsbyråerna var osäkra på vad som skulle hända i och med slopande
av revisionsplikten. När gränsvärdena fastställdes förmodades det att fler
bolag skulle omfattas av de nya kraven.
En revisionsbyrå hävdade att de köpte upp en hel del redovisningsbyråer
för att ha andra ben att stå på när revisionsplikten försvann. Det ansågs
vara ett sätt att komma närmare kunden, då redovisning och revisionsnära
tjänster istället kan erbjudas istället för revision. Några andra sätt att
behålla och skapa nya kunder är genom att utveckla befintliga tjänster
samt skapa nya. Samtidigt också medvetet anta en annan mer rådgivande
roll som revisor. Revisionsbyråerna upplevde tidigare att det var svårt för
revisorerna att komma ut och sälja eftersom det har varit en reglerad
marknad. En variant som revisionsbyråerna har börjat med är att anlita
telemarketingföretag som bokar in möten och söker sig till kunder. Annars
sker skapandet av nya kunder genom olika nätverk, exempelvis någon som
känner någon. Därmed fås fler kontaktytor beroende på antalet fler
kunder. En annan redovisningsbyrå ansåg att det var varumärket som
lockade, vilket oftast associeras med kvalité på arbetet revisionsbyrån
genomför.
Det finns olika sätt att komma närmare kunden. En revisionsbyrå har
använt sig av att finnas överallt i Sverige genom att ha kontor både i
småstäder såsom storstäder. Medan en annan revisionsbyrå hade som mål
att specialisera och anpassa sig efter en typ av kunder som exempelvis,
ägarleda företag. Gemensamt för revisionsbyråerna är dock att försöka
hjälpa sina kunder med allt som de behöver hjälp med och därmed kunna
erbjuda en helhetslösning. Det genom att göra ett såpass bra jobb att
kunden upplever kvalité och inte upplever ett överpris. Revisionsbyråerna
arbetar mot att försöka snappa upp signaler och ge tips och råd där det
behövs. Syftet är att erbjuda det innan kunden själv blir medveten och
frågar om hjälp, genom detta skapas ett värde för kunden. Ett annat sätt
för att göra det enkelt både för revisorn och kunden är att erbjuda
webbaserade tjänster, där kunden gör en del av arbetet eller att revisorn
gör allt. Genom denna tjänst kan kunden enkelt gå in och kontrollera eller
tvärtom att revisorn går in och kontrollerar att de gjort rätt. Genom en
god kommunikation kan det enkelt bestämmas vilka delar som ska göras
21
av vem, exempelvis att faktureringen kan skötas av företaget men att
revisorn sköter bokföringen då företaget själv inte har kunskapen eller
tiden. Därmed får kunderna själva möjlighet att välja vilken typ av tjänst
de vill ta del av.
Enligt en revisionsbyrå har det även pratats om att en ”light” version av
revisionen ska erbjudas, då möjlighet till denna tjänst redan finns idag.
Oftast är det att företag inte kan låna pengar av finansiella institut om en
kvalitetssäkring av en revisor inte ägt rum. Beroende på vad det är för typ
av företag kan banken se att det exempelvis i det här fallet är väldigt
betydelsefullt med lagret eller andra poster som kan vara viktiga. Därmed
kan banken begära att det ska kvalitetssäkras/intygas att det är rätt av en
revisor så att lånet kan beviljas. Alltså kan exempelvis revisorn gå in och
kontrollera lagret om ett företag begär det.
När det gäller entreprenörer kan det vara att de behöver hjälp med
ordning och reda i företaget eftersom de inte lämpade för det. Då hoppar
revisorn in och hjälper dem medan de kan fokusera på själva företaget.
Revisionsbyråerna har upplevt att med tiden som de utvecklats har en
större efterfrågan på deras tjänster skapats. En ökning i efterfrågan
kommer däremot inte leda till en kostnadsökning, utan istället kan det vara
att vissa kunder upplever att vi gjort ett bra jobb och andra upplever att vi
gjort ett bättre jobb då prislappen kommer vara densamma. Det som
påverkar priset beror på hur mycket mer tid som läggs ner samt hur
mycket mer hjälp som efterfrågas. Vanligtvis är det ett fast pris som gäller,
förutom i de företag som ingår i en koncern då avvikelser faktureras
särskilt.
4.2. Telefonintervju/enkätundersökning med småföretag
Här presenteras de 51 småföretagarnas svar på enkätundersökningen
genom deskriptiv statistik där en sammanställning gjorts via -test.
– testet prövar om det finns någon skillnad mellan Ja och Nej (har en
revisor eller inte), det vill säga om det visar sig vara signifikant.
Tabell 1
Revisor eller ej N Procent
Har en revisor 39 76,47 %
Har inte en revisor
12 23,53 %
Tabell 1: Tabellen visar hur många som valt att behålla revisorn samt hur många som
valt bort revisorn. Största delen har valt att behålla revisorn medan ungefär en fjärdedel
har valt bort revisorn.
22
Tabell 2
Hypoteser Ja Nej Chi-square and Sig.
Förståelse för affärsverksamheten
Låg (1-3) 12,80% 66,70% 14,009
Hög (4-5) 87,20% 33,30% 0,000
Lyhörd/behov
Låg (1-3) 17,90% 58,30% 7,515
Hög (4-5) 82,10% 41,70% 0,006
Engagemang
Låg (1-3) 23,10% 66,70% 7,846
Hög (4-5) 76,90% 33,30% 0,005
Ekonomiska problem upptäckas/åtgärdas
Låg (1-3) 51,30% 91,70% 6,279
Hög (4-5) 48,70% 8,30% 0,005
Kontakt med revisor per år
0-10 ggr/år 69,20% 100% 4,828
11-20 eller mer ggr/år 30,80% 0,00% 0,028
Revisor tillgänglig vid behov
Låg (1-3) 12,80% 50,00% 7,498
Hög (4-5) 87,20% 50,00% 0,006
Personlig/Ickepersonlig kontakt
Icke personlig 17,90% 50,00% 4,963
Personlig 82,10% 50,00% 0,026
Revision gör ingen nytta
Nytta (1-3) 89,70 25,00% 20,253
Ingen nytta (4-5) 10,30% 75,00% 0,000
Extern person/företag för den löpande redovisningen
Ja 46,20% 83,30% 20,253
Nej 53,80% 16,70% 0,000
Nyttan större än kostnaden
Ja 30,80% 0,00% 4,828
Nej 69,20% 100% 0,028
Tabell 2: Tabellen ovan visar de nio hypoteser som visat sig vara signifikanta. Detta
förklarar varför småföretagare väljer att ha kvar revisorn och andra inte.
23
Den första hypotesen ( ) i tabell 2, visar att de 87,20 % som valt att ha
kvar revisorn anser att revisionsbyrån har förståelse för affärsverksamheten.
Däremot ansåg bara 33,30 % av de som valt bort revisorn att det fanns
förståelse för affärsverksamheten. Även den andra hypotesen ( ) visar
stora skillnader mellan ja- och nej- sidan. 82,10 % av de som svarat Ja anser
att revisorn är lyhörd och kan anpassa sig till företagets behov, medan de
som svarat Nej endast håller med till 41,70%.
Tittar vi på den tredje hypotesen ( ) finner 76,90 % av de som svarat Ja
att revisorn visar ett engagemang för företaget. Skillnaden är stor mellan ja-
och nej-sidan, där de 33,30 % som svarat Nej endast håller med om detta.
Vidare visar den fjärde hypotesen ( ) att ekonomiska problem inte kan
upptäckas och åtgärdas tidigare där 91,70 % av de småföretag som svarat
Nej anser det, vilket även 51.30 % av de som svarat Ja gör. Den femte
hypotesen ( ) visar att 100 % av de som svarat Nej endast träffar revisorn
ett fåtal gånger under ett år, från 0 till maximalt 10 gånger. Även 69,20 % av
de som svarat Ja resulterade dylikt.
Sjätte hypotesen ( ) visar att 87,20 % på ja- sidan ansåg att revisorn fanns
tillgänglig vid behov, medan endast hälften på nej-sidan höll med om detta.
Den sjunde hypotesen ( ) visade att 82,10 % av de som svarat Ja har en
personlig kontakt med revisorn, vilket bara hälften av de som svarat Nej
har. Följaktligen visar den åttonde hypotesen ( ) att 89,70 % av de som
svarat Ja anser att revisionen gör nytta där enbart 25 % av de som svarat
Nej anser det. Den näst sista signifikanta hypotesen ( ) visar att 83,30 %
av de som svarat Nej har en extern person/företag som sköter företagets
löpande redovisning. Däremot vid ja-sidan är det endast 46,20 % som
anlitat en extern person/företag. Slutligen visar den tionde hypotesen ( )
att 100 % av småföretagarna som svarat Nej ansåg att kostnaden var större
än nyttan, likaväl som på ja-sidan där 69,20% delar samma åsikt.
Tabell 3
Hypoteser Ja Nej Chi-square and sig.
Förtroende
Låg (1-3) 5,10% 16,70% 1,690
Hög (4-5) 94,90% 83,30% 0,194
Personlig/Yrkessmässig
Låg (1-3) 71,80% 75,00% 0,047
Hög (4-5) 28,20% 25,00% 0,828
24
Styrning/kontroll
Låg (1-3) 64,10% 83,30% 1,576
Hög (4-5) 35,90% 16,70% 0,209
Säkrare affärer
Låg (1-3) 69,20% 91,70% 2,432
Hög (4-5) 30,80% 8,30% 0,119
Myndighetsperson
Låg (1-3) 84,60% 100% 2,092
Hög (4-5) 15,40% 0,00% 0,148
Insikt i bransch
Låg (1-3) 56,40% 58,30% 0,014
Hög (4-5) 43,60% 41,70% 0,906
Oberoende
Låg (1-3) 10,30% 16,70% 0,363
Hög (4-5) 89,70% 83,30% 0,547
Trygghet/möjlig till kredit
Låg (1-3) 59,00% 66,70% 0,228
Hög (4-5) 41,00% 33,30% 0,633
Tabell 3: Tabellen ovan visar de åtta hypoteser som inte visat sig vara signifikanta
(d.v.s. över 0,05). Detta innebär att det inte förklarar varför vissa har en revisor och
andra inte.
Tittar vi på hypotes 11 ( ) i tabell 3, ser vi att större delen av
observationerna anser att de finns ett förtroende för revisionsbyrån på både
ja- och nej-sidan (71,80 % respektive 75 %). Dock förklarar det inte varför
vissa har kvar revisorn och andra inte, då inget stöd finns för hypotesen.
Samma gäller även för hypotes 12 ( ) då valet inte kan förklaras beroende
på om relationen är personlig snarare än yrkesmässig. Hjälp med intern
styrning och kontroll ( ) klargör inte heller ha någon påverkan vid valet
av revisor eller inte. Likaledes gäller det även för om företagets kunder och
leverantörer kan göra säkrare affärer ( ). Vi finner inget stöd till om
revisorn upplevs som en myndighetsperson( ) vilket innebär att valet
inte kan förklara utifrån denna hypotes. Vidare om revisionsbyrån har insikt
i företagets bransch ( ) klarlägger inte heller valet av att ha revisorn eller
inte, där även oberoendet ( ) resulterade dylikt. Sista hypotesen har likaså
ingen signifikans ( ) och förklarar inte om valet påverkas av tryggheten
till långivarna samt möjligheterna till kredit.
4.2.1. Övriga upplysningar från telefonintervju/enkätundersökning med
småföretag
Man kan se att det finns en koppling till varför vissa småföretagare fann
revisionen värdefull och andra inte. Småföretagarna fick möjlighet att
tillägga information utöver frågorna som ställts. Revisionen ansågs ge
25
nytta samtidigt som kostnaden upplevdes som hög enligt småföretagarna.
Vidare valde vissa att ha kvar revisorn på grund av att de var med i en
koncern där moderbolaget krävde revision. Av många som valde bort
revisorn berodde det oftast på att de hade en redovisningsbyrå som skötte
redovisningen och hade kontroll på ekonomin. Vilket innebär att
redovisningsbyrån redan hade kontakt med en revisor som skriver under.
Andra som valt att ha kvar revisorn ansåg det att var en trygghet samtidigt
som det gav en bra kontroll för att se om allt stämmer. Revisorns roll som
rådgivare ansågs vara betydelsefull och ansågs ha en viktig funktion. Vissa
företag kunde oftast själva upptäcka väsentliga fel eftersom det inte fanns
mycket att hålla reda på och valde därmed att inte ha kvar revisorn då
företaget var så pass litet.
26
5. Analys
I kapitlet analyseras den empiriska undersökningen och jämförs sedan med hypoteserna
från den teoretiska referensramen. Vidare besvaras våra forskningsfrågor baserade på
resultatet av studien.
Det finns många aspekter som kretsar kring nyttan med revisionen och
relationen mellan revisorn och kunden. Av alla småföretag som undersökts
har 23,53 %, ungefär en fjärdedel av företagen valt bort revisorn. Detta
innebär att den större delen av småföretagarna kommer att ha kvar
revisorn, som sköter revisionen. Vår undersökning, genom testandet av
hypoteserna visar också att vissa ”kundnytteaspekter” spelar en större roll
än andra.
5.1. Analys av valet av att ha en revisor eller inte
Nedan analyseras de signifikanta hypoteserna, vilket innebär att de förklarar
varför vissa väljer att ha kvar revisorn och andra inte. Vidare görs även en
analys av de hypoteser som vi inte finner stöd för. På så sätt finner vi
indikationer på vilka ”kundnytteaspekter” småföretagarna upplever med
revisionen och revisorn.
5.1.1. Hypoteser med signifikans
Tittar vi på de signifikanta hypoteserna ser vi tydliga skillnader redan vid
första hypotesen ( ). Den större delen av småföretagen som valt att ha
kvar revisorn anser att revisionsbyrån har förståelse för företagets
affärsverksamhet, vilket är viktigt vid rådgivning. Enligt teorin är rådgivning
en del av revisoryrket och är något småföretagarna söker sig efter för att
lösa problem. Rådgivning skapar en positiv relation till småföretagarna där
revisorn kan bidra med betydelsefull hjälp. Genom att revisionsbyrån har
större förståelse för affärsverksamheten ges bättre möjlighet till rådgivning
och stärker därmed behovet av att ha en revisor. Om detta inte upplevs av
småföretagarna minskar behovet av en revisor, vilket är en del av
förklaringen till varför revisorn valts bort.
Även den andra hypotesen ( ) är signifikant och har en viktig roll i
skapandet av en god relation. Det nämndes i teorin att det måste råda ett
gott samspel mellan utbyten, beteende, uppförande och kommunikation för
att en god relation ska skapas. Detta kan förklaras då majoriteten av
småföretagarna anser att revisorn är lyhörd och kan anpassa sig till
företagets behov. Däremot visade det sig att samma åsikt inte delades med
de som valt bort revisorn.
27
Vidare hör också uppvisat engagemang till en god relation där den tredje
hypotesen ( ) visar skillnader mellan de som har kvar revisorn och de som
inte har det. Finns det engagemang i relationen leder det till att tillit skapas
och ger därmed bättre tillgång till känsligt material. Således kan revisorn
göra ett bättre jobb. Största delen av de som har kvar revisorn anser att
denne uppvisar engagemang för företaget medan småföretagare som valt
bort revisorn inte samtycker. Dessa två hypoteser förklarar om revisorn är
lyhörd, kan anpassa till företagets behov och uppvisar ett engagemang som
därmed ger skäl till att behålla revisorn. Tvärtemot anser småföretagen som
upplever att revisorn inte uppfyller dessa kriterier.
Den fjärde hypotesen ( ) visade tydligt att de som valt bort revisorn inte
ansåg att ekonomiska problem kunde upptäckas och åtgärdas tidigare. Det
kan bero på att det finns färre poster i det lilla företaget som gör att
ekonomiska problem lättare kan upptäckas, vilket minskar behovet av att ha
en revisor. Det intressanta här är de småföretag som valt att ha kvar
revisorn då bara lite över hälften ansåg att ekonomiska problem kan
upptäckas och åtgärdas tidigare. Detta kan dock även förklaras av samma
anledning som nämnts ovan.
Den femte hypotesen ( ) visar att den årliga kontakten är liten för
småföretagare som valt bort revisorn. Mindre kontakt ger sämre möjlighet
att skapa en god relation och därmed mindre förståelse för nyttan med
revisionen samt revisorns arbete. Vilket leder till ett försvagat behov när det
gäller att ha en revisor. Däremot är kontakten större för de småföretag som
valt att behålla revisorn, vilket även visas i den sjätte hypotesen ( ). Största
andelen av de som svarat Ja, det vill säga valt att ha kvar revisorn, anser att
denne finns tillgänglig vid behov vilket bara hälften av de som svarat Nej
ansett. Finns inte revisorn tillgänglig vid behov blir det svårt att skapa en
god personlig relation, vilket sjunde hypotesen ( ) bekräftar. Även här är
det bara hälften av de som svarat Nej som har en personlig kontakt medan
majoriteten av de som svarat Ja bekräftar att de har en personlig kontakt.
Detta omfattar därmed att beslutet eller behovet av en revisor påverkas
beroende på hur mycket kontakt och vilken typ av kontakt småföretagarna
har med revisorn.
Den åttonde hypotesen ( ) handlar om småföretagarna finner nytta med
revisionen. Här visas tydliga och förväntade skillnader mellan ja- och nej-
sidan. Tabell 2 i empirin visar att det är 75 % på nej- sidan som anser att
revisionen inte gör någon nytta, där resterande 25 % kan förklaras med att
småföretagarna vet om att revisionen i sig ger nytta men att beslutet av att
behålla revisorn påverkas av andra faktorer. En sådan faktor redogörs av
28
hypotes nio ( ), som visar om företaget har en extern person/företag som
sköter den löpande redovisningen. Här ser vi att den största delen av nej-
sidan anlitar en extern person/företag som sköter den löpande
redovisningen. Detta innebär att personen/företaget som sköter den
löpande redovisningen har hand om det mesta och har även kontakt med
en revisor. Vilket medför att småföretagarna inte har någon anledning att
behålla revisorn och förklarar även varför de inte finner nyttan med
revisionen. På ja-sidan är det under hälften som anlitar en extern
person/företag som sköter den löpanden redovisningen och kan klargöras
eftersom de inte har lika stort behov då de redan har en revisor.
Den sista signifikanta hypotesen ( ) är särskilt intressant då både teori
och intervjuer med revisorerna pekade på att en av de största anledningarna
till varför småföretagarna valt bort revisorn är kostnaden. Som vi även
beskrivit i vår teori kan kundernas förväntningar inte alltid mötas med de
insatser som revisorn tillför vid revisionen. Detta kan bero på att revisionen
vid ett tidigare tillfälle omfattade mer arbete där småföretagarna upplevde
att de fick mer för pengarna än vid ett senare tillfälle. Revisionsarbetet är
detsamma oavsett företagsstorlek och är en procedur som för det mesta
styrs av lagar o regler. I större företag är ekonomin mer komplicerad och
innehåller fler poster än i ett litet företag, på så sätt upplevs revisionen mer
betydelsefull bland de större företagen. Småföretag som ingår i en koncern
bestående av större företag där ägaren sköter både det mindre och större
företaget, kan uppleva revisionen mer eller mindre betydelsefull beroende
på företagsstorlek. Revisionen för de mindre företagen kan upplevas som
mer kostsam, men i själva verket är det hur mycket tid och hjälp företaget
efterfrågar som styr priset. Vår undersökning bekräftar detta och visar att
alla observationerna som valt bort revisorn anser att revisionens kostnad är
större än nyttan. Vilket även resulterats av närmare 70 % av småföretagen
som har kvar revisorn. En förklaring är att småföretag kan ingå i en
koncern som kräver att revision ska finnas i företaget. En annan förklaring
är att småföretagarna ser nyttan med revisionen, men finner tjänsten dyr.
5.1.2. Hypoteser utan signifikans
Resterande hypoteser ( – ) är inte signifikanta, vilket innebär att de
inte ger någon förklaring till varför småföretagarna har kvar revisorn eller
inte. Tidigare studier pekar på att förtroende och tillit är något som måste
finnas i relationen mellan revisorn och klienten för att kunna skapa en
relation som tillåter att arbete utförs. Förtroende till revisionsbyråerna var
en potentiell förklaring till varför vissa företag valde att ha kvar revisorn
( ), men enligt studien visade sig att förtroendet inte förklarar saken. Det
kan klargöras att det kan bero på att förtroende är något som förväntas och
29
behövs för att överhuvudtaget kunna skapa en relation, därmed påverkar
det inte valet av att ha en revisor eller inte. Vidare spelar det inte någon
större roll om relationen till revisorn är mer personlig snarare än strikt
yrkesmässig ( ). Även om observationerna där både ja- och nej-sidan
ansåg att relationen var mer personlig gav det ingen förklaring till varför de
valt att behålla revisorn eller inte.
Hjälp för den interna styrningen och kontrollen var enligt hypotes 13 ( )
något som förklarade varför vissa valt att ha kvar en revisor och andra inte.
Studien visade dock att det inte gav någon förklaring till valet, fastän båda
parterna ansåg att en revisor inte gav någon hjälp för intern styrning och
kontroll. I teorin presenterades anledningen till att ha en revisor, då
småföretag får en kvalitetssäkring över företagets ekonomiska ställning, inte
bara för själva företaget utan även för dess intressenter. Detta medför sig till
hypotes 14 ( ) där vår undersökning visade att det inte förklarade varför
vissa småföretag valde att ha kvar revisorn och andra inte. Det kan bero på
att kvalitetssäkring jämte mot intressenterna inte ansågs vara värdefullt för
det lilla företaget.
Hypotes 15 ( ) handlar om småföretagen upplevt revisorn som en
myndighetsperson eller inte. I teorin nämndes det att de som upplevde
revisorn som en utomstående person, det vill säga mer som en
myndighetsperson snarare än en del av företag, ansåg sig inte ha någon
nytta av revisionen. Även om myndighetssynsättet är något sällsynt enligt
empirin, visar vår undersökning att det inte klarlägger valet av revisor.
Vidare visar vår undersökning om revisionsbyrån haft insikt i den bransch
småföretagen är verksamma i ( ) och klargör även här inte valet av
revisor eller inte.
Det nämndes i teorin att revisorns roll och relation spelar en viktig funktion
för att kunna motverka brister och låg kvalité. Revisorn måste ha en god
relation och kommunikation med sina kunder för att kunna göra goda
insatser. Dessa insatser kan dock begränsas i vissa fall på grund av att
oberoendet måste uppehållas. Dock visade vår undersökning att småföretag
upplevde att revisionsbyrån uppvisade ett oberoende, vilket tyder på att det
finns en begränsning i revisorns arbete. Emellertid fanns det ingen
signifikans gällande oberoendet ( ), vilket innebär att det inte är
avgörande vid valet att ha en revisor eller inte. Till en del av
kvalitetssäkringen som berörts tidigare, hör även om revisorn skapar en
trygghet för företagets långivare, vilket kan underlätta företagets möjligheter
till att erhålla kredit ( ). Studien visade att det inte råder någon signifikans
vilket innebär att det inte förklara varför vissa småföretag väljer att ha kvar
30
revisorn och andra inte. Det kan dock klargöras att det kan bero på om
småföretagarna inte har något lån och känner därmed inte någon nytta med
denna typ av kvalitetssäkring.
5.2. Revisionsbyråernas möte med den nya situationen
Till följd av den nya lagändringen gällande fri revision har vissa
förberedelser gjorts av revisionsbyråerna. Som vi tidigare berört har
revisorerna tagit på sig en mer rådgivande roll, för att stärka sin position
gentemot sina kunder. Efter avskaffandet av revisionsplikten har
rådgivningen fått en mer väsentlig roll. Revisionsbyråerna försöker komma
närmare sina kunder genom att utveckla befintliga tjänster och även skapa
nya. Ett exempel är de nya webb-baserade tjänsterna, där kunden och
revisorn kan dela på arbetet eller att revisorn gör allt. Ett annat sätt att
komma närmare kunden är att lyssna och fånga upp så mycket man kan för
att sedan kunna erbjuda rätt hjälp innan de själva blir medvetna om det och
därmed stärka behovet av revisorn. Revisorerna försöker komma närmare
kunden genom att ha bra kontakt och visa värdet med revision samt även få
kunderna att uppleva kvalité snarare än ett överpris. Enligt
revisionsbyråerna är det viktigt att förtroende finns mellan parterna vilket
skapas genom att göra ett så bra arbete som möjligt och att alltid finnas
tillgänglig, på så sätt kan värde skapas. Vår undersökning visade dock att
förtroende är något som inte påverkar valet av att ha en revisor eller inte.
Att revisorerna inte uppfattas som myndighetsperson var också viktigt
enligt revisionsbyråerna då chansen är hög att denne väljs bort.
Myndighetssynsättet är enligt vår undersökning något som inte förekommer
ofta och ger inte heller någon förklaring till valet av att ha revisor eller inte.
Vidare försöker revisionsbyråerna skapa en relation där kunden ser revisorn
mer som en person som försöker hjälpa företaget.
31
6. Slutsats
Det här kapitlet avslutas med en diskussion och slutsats med utgångspunkt från
analysen, problemformuleringen och syftet.
6.1. Valet av att ha en revisor eller inte
Syftet med uppsatsen var att undersöka varför vissa småföretagare väljer att
ha kvar revisorn och andra inte. Därigenom även ge oss indikationer på
vilka ”kundnytteaspekter” som anses vara viktigare än andra. Vår
undersökning visar att den främsta anledningen till varför småföretagen har
kvar revisorn är på grund av att revisionsbyrån haft förståelse för
affärsverksamheten, vilket är viktigt vid rådgivning och således värdefullt
för småföretagarna. Vidare är lyhördhet och anpassning till företagets
behov, uppvisat engagemang, tillgänglighet vid behov, kontakt och typ av
kontakt viktigt för relationen. Småföretagarna upplever nyttan med
revisionen på olika sätt, beroende på relationen till revisorn. En positiv
upplevelse av dessa aspekter leder till en god relation, där nyttan med
revisionen och revisorn kan uppvisas samt skapa värde. Däremot kan
orsaken till att välja bort revisorn bero på en negativ upplevelse av dessa
aspekter. Finns det ingen god personlig kontakt mellan småföretagen och
revisorn kan inte en god relation skapas och leder därmed till att nyttan med
revisionen och revisorn inte kan uppvisas. Om småföretagen inte upplever
någon nytta med revisionen finner de inte heller något behov av att ha en
revisor och leder istället till att det uppfattas mer som en onödig kostnad.
En bidragande faktor till minskad kontakt och nytta med revisionen är de
småföretag som anlitar en extern person/företag som sköter den löpande
redovisningen. Den externa personen/företaget sköter det mesta av
företagets redovisning och bokföring. Vilket skapar ett förtroende för att
revisionen utförts korrekt och leder till att behovet av att ha en revisor
minskar. Trots att nyttan med revisionen upplevs olika bland småföretag
som valt att behålla revisorn och andra inte, upplevdes kostnaden vara
större än nyttan. För de småföretag som inte har kvar revisorn är
anledningarna påtagliga men för de som har kvar revisorn är det dock
intresseväckande. En förklaring till detta är att revisionen anses vara en dyr
tjänst vilket är en gemensam uppfattning för båda parterna.
Andra aspekter som inte förklarade varför vissa företag väljer att ha kvar
revisorn och andra inte är förtroende, oberoende, personlig kontakt snarare
än yrkesmässig och myndighetssynsättet som ansågs vara viktiga för
relationen. Detta kan dock klarläggas med att det är något som förväntas
finnas i en relation och där myndighetssynsättet inte påverkar valet. Vidare
förklaras inte heller valet av om revisorn ger en trygghet för företagets
långivare, möjlighet till kredit, säkrare affärer för företagets kunder och
32
leverantörer, hjälp med styrning och kontroll samt insikten i branschen. Det
kan klargöras att dessa aspekter kan anses vara mindre viktiga då företaget
är såpass litet.
6.2 Revisionsbyråernas möte med den nya situationen
Revisionsbyråerna har mött den nya situationen genom att utveckla
befintliga och skapa nya tjänster. De har stärkt sin position inom
redovisning samt gjort sig mer tillgängliga för kunden. Vår undersökning
visar en positiv utveckling där även revisionsbyråernas inriktning mot att
skapa en närmare relation till kunden utvecklats. Om revisionen fortfarande
ska ha en betydande roll måste revisionsbyråerna ta hänsyn till de aspekter
som visat sig ha en betydande roll vid valet av att ha en revisor.
6.3. Förslag till vidare studier
Denna studie utfördes inte långt efter att revisionsplikten avskaffats, vilket
innebär att en hel del småföretag ännu inte hunnit ta ett beslut vare sig de
ska behålla revisorn eller inte. Vi får även ta hänsyn till att beslutet om att
eventuellt behålla eller avskaffa revisorn inte hunnit ta verkan då denna
lagändring nyligen reglerats. Vi föreslår att en vidare studie görs vid ett
senare tillfälle då fler småföretag hunnit ta del av beslutet. Vidare förslag
är att om undersökningen ska gå till på liknande sätt bör insamling av data
ske av större grad för att ge ett mer precist resultat.
33
7. Referenser
Abdel-Khalik, A.R. (1993). Why Do Private Companies Demand
Auditing? A Case for Organizational Loss of Control. Journal of Accounting,
Auditing & Finance. 8 (1), 31-52.
Agélii, H. & Paulsson, A. (2010). Är redovisningskonsulten medveten om
sitt ansvar?. Balans, 2010(11), 33-35.
Altman, I. & Taylor D.A. (1973). Social Penetration: The development of
interpersonal relationships. New York: Holt, Rinehart and Winston.
Bennett, R.J. & Robson, P.J.A. (2003). Changing use of the external
business advice and
government support by SMEs in the 1990s. Regional Studies. 37 (8), 795-
813.
Bennett, R.J. & Robson, P.J.A. (1999). The use of external business advice by
SMEs in Britain. Entrepreneurship and Regional Development. 11 (2), 155-
180.
Bloch, B. (1999). How they put the ”con” in ”consulting”. Managerial
Auditing Journal. 14 (3), 115-117.
Bryman, A. (2008). Social Research Methods. Oxford: University Press
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö:
Liber.
Clark, T. (1995). Managing consultants: Consultancy as the management of
impressions.
Buckingham, Open University Press.
Chow, C.W. (1982). The demand for external auditing; size, debt and
ownership influences. The Accounting Review. No.2: 272- 291.
Churchill, N.C. & Cooper, W.W. (1965). A Field Study of Internal
Auditing. The Accounting Review. 767-781.
DeAngelo, L.E. (1981). Auditor independence, “Low Balling”, and
disclosure regulation. 3, 113-127.
34
Devins, D. (1999). Supporting established businesses – policy issues
emerging from an
evaluation. International Small Business Journal. 18 (1), 86-96.
Dwyer, R.F. & LaGace R.R. (1986). Selling and sales management in
action: The use of insight coaching to improve relationship selling, 12, 59-64.
Dwyer, R.F., Schurr, P.H. & Sejo O. (1987). Developing buyer-seller
relationships, 51, 11-27.
Edvardsson, B. (1990). Management Consulting: Towards a Successful
Relationship.
International Journal of Service Industry Management. 1 (3), 4-19.
FAR. (2006). Revision - En praktisk beskrivning. (2006) Stockholm: FAR
förlag.
Gooderham, P.N., Tabiassen, A., Doving, E. & Nordhaug, O. (2004).
Accountants as Sources of Business Advice for Small Firms. International
Small Business Journal. 22 (1), 5-22.
Hill, C.J., Neeley, S.E. (1991). Differences in consumer decision processes
for professional vs
generic services. Journal of Services Management. 2 (1), 17-23.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi
och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, S-E., Häckner, E., & Wallerstedt, E. (2005). Uppdrag Revision –
Revisionsproffessionen i takt med förväntningarna?. Stockholm: SNS Förlag.
Justitiedepartementet (2010a). En frivillig revision. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://regeringen.se/sb/d/119/a/142681 [2010-03-09].
Justitiedepartementet (2010b). En frivillig revision. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR_2010/FAR_TYCK
ER/NYHETSARKIV/100326LAGR%C5DSREMISSFRIVILLIGREVI
SION.PDF [2010-03-09].
Larselere, R.E. & Huston T.L. (1980). The dyadic trust scale: Toward
understanding interpersonal trust in close relationships, 42, 595-604.
Lennartsson, R. (2010). Frivillig revision. Balans. 2010 (11), 8.
Morgan, R.M. & Hunt S.D. (1994). The commitment-trust theory of
relationship marketing, 58, 20-38.
35
Pub. (2010). En frivillig revision. Stockholm: Justitiedepartementet.
Ratliff, R.L., Brackner, J.W. (1998). Relationships, 55 (1), 37.
Rotter, J.B. (1967). A new scale for the measurement of interpersonal
trust, 35 (4), 65-651.
Ruyter, K.D. & Wetzels, M. (1999). Commitment in auditor-client
relationships: antecedents and consequences, 24, 57-75.
SFS 2010:837. Lag om ändring I revisionslagen. Stockholm:
Justitiedepartementet.
SOU 2008:32 (2008) Avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag,
Justitiedepartementet
Sundgren, S. (2003). Attestering av småföretags bokslutsinformation – en analys, några empiriska resultat samt ett förslag. Särtryck ur Tidskrift, utgiven av Juridiska Föreningen i Finland, häfte 2/2003: 259-275.
Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning: Efterfrågan, kvalitet och oberoende.
Diss. Umeå: Studier i företagsekonomi, Umeå Universitet.
Teece, D.J., Pisano, G. & Shuen, G. (1997). Dynamic capabilities and
strategic management.
Strategic Management Journal. 18, 509-533.
Thorell, P. & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag.
Utredning på uppdrag av
Svenskt Näringsliv.
Wilcox, A.K. & Smith, H.C. (1977). Role Discrepancies and The Auditor-
client Relationship. Accounting, Organizations and Society. 2 (1), 81-91.
Williams, R. (2003). “Consultobabble” and the client-consultant
relationship. Managerial
Auditing Journal. 18 (2), 134-139.
36
Bilaga 1
Intervjufrågor till revisionsbyråerna
1. Hur går det till när ni ska bibehålla/skapa nya kunder?
2. Vad gör ni för att skapa en god relation med era klienter?
3. Hur går ni tillväga för att jobba närmare kunden?
4. Har ni tappat några kunder?
5. Har ni upplevt att era kunder har anställt er för att det behöver
ekonomisk rådgivning och känner att de har brist på kunskap själva för att
kunna utföra både enkla och svårare nödvändiga uppgifter?
6. Om ni skulle bli bättre på era tjänster, skulle ni ta mer betalt för det?
7. Hur tror ni att era kunder skulle reagera på en eventuell höjning av
kostnaderna för era förbättrade tjänster?
8. Hur upplever era kunder er, mer som en myndighetsperson eller som
en av de anställda inom företaget?
37
Bilaga 2
Telefonintervjuer med småföretagare 1. Har ni valt att ha kvar Er revisor eller kommer ni välja att ta bort Er revisor?
Ja Nej
2. Ta ställning till hur följande påståenden överensstämmer med Er
uppfattning om revisorn, revisionsbyrån och själva revisionen?
Revisionsbyrån hade förståelse för företagets affärsverksamhet Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Revisionsbyrån hade insikt i den bransch där företaget är verksamt Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Revisorn var lyhörd och kan anpassa sig till företagets behov Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Revisionsbyrån har uppvisat oberoende Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Revisorn visade ett engagemang för företaget Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Det fanns förtroende för revisionsbyrån i företaget Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Relationen till företagets revisor var personlig, snarare än strikt yrkesmässig
Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
En trygghet för företagets långivare, vilket kan underlätta företagets möjligheter att erhålla krediter Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Ekonomiska problem i företaget kan upptäckas och åtgärdas tidigare Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Hjälp för intern styrning och kontroll Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Företagets kunder och leverantörer kan göra ”säkrare” affärer Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Revisionen gör ingen nytta Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
38
Finns Er revisor tillgänglig vid behov? Inte alls….1….2….3….4….5….Helt
Upplever Ni revisorn som en myndighetsperson? Inte alls….1….2….3….4….5….Helt 3. Hur ofta har ni kontakt med Er revisor under ett år?
0 ggr 6-10 ggr 20 eller mer ggr
1-5 ggr 11- 15 ggr 4. Sker det via personlig- eller icke personlig kontakt?
Personlig kontakt Icke personlig kontakt 5. Anser Ni att nyttan från revision av Ert företag överstiger dess kostnad?
Ja Nej Vet ej
6. Anlitar företaget någon extern person/företag för biträde med löpande
redovisning?
Ja Nej
7. Är det något Ni själva vill tillägga utöver frågorna som ställts?