ODRET

n u m m e r 1 2, m a j 2 0 07, å rg å n g v i i i

danskt-svenskt författarsällskaps litterära blad j dansk-svenskforfatterselskabs litter ære blad

Ordet

Nr 12, maj 2007, årgång VIIIissn 1650-187xUtges av Dansk-Svensk Forfatterselskab/Danskt-Svenskt Författarsällskap© upphovsmännen och i övriga fall Ordet.ansvarig utgivare Bengt Liljenbergredaktör Kaeth GardestedtBox 5259, 200 72 MalmöTel +46 (0)40 269 545/ Fax +46 (0)40 269 555kaeth@infoproduktion.seformgivare Marie-Louise Fribergmarie-louise@above.se, www.above.se tryck Total PrintOrdet utkommer med två nummer om året.

skriv till redaktionen:ordet@dansk-svensk.comDansk-Svensk Forfattarselskab/ Danskt-Svenskt FörfattarsällskapLilla torg 9, 2 vån211 34 MalmöTel +46 (0) 40 12 10 75

Styrelse

ordförande/formand Kristian Carlsson, dsfs@dansk-svensk.comvice ordförande/næstformand Monica Braw & Vagn Steensekreterare Ursula Baum Hansenursula@naturbaum.dkövriga styrelsen Jan Torsten Ahlstrand,Jenny Berthelius, Thomas Grundberg, IdaHamre, Hans Holmberg, Bengt Liljenberg, Bo Lille, Birgitte Livbjergkassör Bo-Inge Jacobsson (adjungerad), boja03@handelsbanken.sebibliotekarie Tove Persson (adjungerad), tove.cecilia.persson@telia.comordet, redaktör (adjungerad):Kaeth Gardestedtordet@dansk-svensk.com

Och så har jag sagt »ja« till ännu ett projektRedaktörskap är nämligen oemotståndligt för migDessutom är det spännande med ett 170-tal medarbetareExtra trevligt med dansk-svensk blandningTid att »skriva« till verket!

vem är jag och varför har jag blivit tillfrågad kan vara berättigade frågorfrån er som läser Ordet. En svenska med danskinspirerat namn som ständigtbefinner mig i »min bästa tid«. Författat har jag gjort sedan jag lärde mig skriva.Författare vill jag dock ej kalla mig. Informatör, pr-konsult, journalist m.fl. tit-lar har stått på visitkorten. Antalet intervjuer, reportage, artiklar av allehandaslag, ledare, krönikor, kåserier som jag skrivit är numera oräkneliga och de flestaborta med vinden. Spökskrivare kan vara en annan adekvat titel. Åtskilliga är deinformationsskrifter som burit min prägel. Liksom konsument-, kund-, personal-och kommuntidningar som jag har ansvarat för som redaktör och skribent.

Under de drygt tio år jag var ordförande för Malmö Konsthalls Vänner produ-cerade jag deras Magasin A–Ö och senare ett antal färgutgåvor. Det är härifrånsom Danskt-Svenskts styrelse hittat mig.

En egen bok har jag producerat. Bakgrunder, vilken handlar om – bakning.Ett flertal av Semics utgåvor har jag medverkat i. Min dotters bok Juvelen iLotusblomman inspirerade mig att bilda Soleka förlag.

Formgivare Marie-Louise Friberg har formgivit några Magasin samt böck-erna Bakgrunder och Juvelen i Lotusblomman. Hon är stilsäker, jobbar ständigtmed bl.a. Konstperspektiv. Det kändes därför naturligt att vända mig tillhenne och be om hjälp med detta nummer av Ordet när Leif Nelson hastigtfick en bypassoperation. Positiv som hon är ställde hon upp och resultatet serni här. Leif bidrar med en artikel i denna utgåva.

Kuriosa Som kuriosa kan jag nämna att jag på 80-talet introducerade kiwi-frukten i de fem nordiska länderna. (Nej, den fanns inte här tidigare. De förstafrukterna kom 1980.) Så arbetade jag även i Skandinavien med introduktionav frukter och grönsaker som tillhör vardagen idag: avokado, sharonfrukt,galiamelon, physallis och många fler. Samt slutligen är jag personen bakomKanelbullens Dag, vilken firas den 4 oktober varje år i Sverige och av svenskar iförskingringen. En dag som inspirerade en dansk reklambyrå att sedan två årköra igång Den store bagedag i Danmark.

Samarbete Sedan 2004 är jag ordförande för Litteraturens Vänner i Skåne.Kanske något som kan leda till samarbete i olika former.

Välkomna att höra av er med bidrag till Ordet! Vänta inte på uppmaning, utanskicka gärna in när det som händer är aktuellt. Jag sparar till kommande utgåva.

Hälsningar från nya redaktörenj kaeth gardestedt j

2 | ordet maj 2007

Redaktören har Ordet

ordet maj 2007 | 3

Islands nationaldigter 200 årDen 16. november 2007 runder Islands national-digter Jónas Hallgrímsson sin 200. årsdag. Detmarkeres på forskellige måder i Island, men ogsåi Danmark vil en kreds af herboende islændingeog danske Islandsvenner fejre jubilæet. Ud overat være digter var Jónas Hallgrímsson naturfors-ker, udførte forskningsrejser på hjemøen ogudarbejdede sammen med den banebrydendedanske forsker Japetus Steenstrup en beskrivelseaf Islands natur. Fra 1831 boede han i Køben-havn, det sidste år frem til sin død, i Sorø. Somdigter fornyede han den islandske litteratur vedat indføre nye former, novelle, kunsteventyr,sonet og heksameter, men som tilhørenderomantikken dyrkede han tillige de norrøneversemål. Han ses ofte beskrevet som inspireretaf Heinrich Heine. 200-året markeres med enrække arrangementer, den 19. maj et foredrag afkritikeren Erik Skyum Nielsen på Regensen iKøbenhavn, Jónas Hallgrímssondage i Køben-havn og Sorø 7.– 9. september, og fødselsdagenden 16. november fejres i Det islandske Kultur-hus, Øster Voldgade 12, København med musik,og oplæsning af hans digte.

Ved hans 100 år udsendte digteren og littera-turforskeren Olaf Hansen bogen Den islandskeRenæssance om hans liv og digtning, og i 2007udsendes et udvalg af Jónasdigte i oversættelseved Søren Sørensen.

Alsnjóa Landesne

Sydpå, vest – hvor jeg kan se,Glitrer det af evig sne,Østerud – det samme hvide.Nu, menneske, klar til at stride.

Sne er Døden, hvid og tro .Hjertets vagtmand ser med roSneens lagen hvor han træder.Jorden hviler dér med hæder.

Omsorg har du for os, mor.Om den korsbetyngte jordSkær af lys vil du udbrede,Liv og død som frost og hede.

Marstal – BrantevikEn roman om sjöfolk – en dansk-svensk parallell

Höstens sensation i den danska bokfloden varCarsten Jensens roman Vi, de druknede (Gyl-dendal 200). Den blev omedelbart en bestselleroch har kommit ut i ett flertal upplagor. Det ären väldig krönika, 694 sidor, färgrik, spännande,överväldigande, om sjöfart och sjömanslivunder hundra år, allt knutet till Marstal. Den

lilla orten på Ærø var under segelfartygens epokcentrum för rederier som sände skepp ut på allade sju haven.

När man läser Carsten Jensens roman om detlilla samhället Marstal som blev bekant i allahamnar för sina skutor och sitt sjöfolk, kommerman lätt att tänka på en svensk motsvarighet. IBrantevik på Österlen växte det vid samma tidupp en imponerande fartygsflotta, den största inågot svenskt samhälle. 226 fartyg hade Brante-vik som mest. Marstal ledde med 346 seglandeskepp. Likheterna mellan de båda samhällenaär många, samma rutin med pojkarna som gicktill sjöss, samma hårda skolning ombord,samma system med partrederier, samma far-tygstyper och trader, samma dramatik meddrunkningar till sjöss och sorg hos dem därhemma, samma upplevelser av havet på gottoch ont. Hela tiden man läser Jensens romankan man tänka på likheterna med Marstals mot-svarighet på Österlen.

Om Branteviks storhetstid finns det sak-kunniga skildringar där man får fakta om skeppoch sjöfolk, om rederier och långfärder, omkonkreta förhållanden. Men en rent skönlitterärbehandling saknas. I väntan på romanen omBrantevik kan man läsa romanen om Marstal.

inge löfström

Danska ö-tips efterlysesAnders Källgård har efter sin stora bok Sverigesöar (2005) vänt sig västerut och arbetar nu meden Danmarks öar i samma stil, även denna gångtillsammans med illustratören Johnny GRAhlborg. Han mottager därför tacksamt danskaö-tips av olika slag: litterära ö-tips, udda ö-tips,tips om ö-kuriositeter … Särskilt intresserad ärhan av mindre öar som saknar fast landför-bindelse, i Danmark, Färöarna och Grönland. Kontaktuppgifter: e-post kallgard@vvv.varberg.sewww.insula.se Anders Källgård, Slottsgatan 16,432 44 Varberg, Sverige; tel +46-(0)340-13064.

Hjemmesider med da-sv temaSom forfatter er det fristende at bringe ældreting op i lyset på Internet, når de ellers er for-svundet i avisarkivernes dyb, og tidsskrifternesmed for den sags skyld. Sådan blev jeg inspireretaf siden om Øresundsfolk www.oresundsfolk.setil at bringe en kronik fra Frederiksborg Amt Avis ierindring : I Danmark er jeg født – hvor har jeghjemme, som i mange år havde tilbragt en upåagtet tilværelse på nettet som zip-fil. Dentrak adskilligt mere af samme slags med sig, somman vil kunne se i linkspalten. F.eks. en lidt

gammeldags humoreske, en appel til Sverigeom ikke kun at huske svensk-baltere og svensk-russere og svensk-amerikanere, men også ossvensk-danskere.

Linné-året synes jeg også jeg kan bidrage til,ved at minde om min artikel trykt i Tor Flens-marcks tidsskrift Saxo i 2000: »Guds straf ogslægtstræet«. I marts bød jeg på en illustreretdefinition af/på spånkurve, det er også endansk-svensk sag, så Linné er på standby til april.

http://per-olof.dk/idanmark.htmI Danmark er jeg født –hvor har jeg hjemme

http://www.per-olof.dk/splintde/splintde.htmDefinition af en spånkurv

http://www.per-olof.dk/gudstraf.htm Guds straf og slægtstræet

Rød-grøn sangbogEn kreds af nordiske socialister har arbejdet medat sammenstille en rød-grøn sangbog med del-tagelse fra alle nordiske lande; tanken er at denskal udkomme i Lund i 2007. Af dsfs’s med-lemsskare er Per Warming og Søren Sørensenrepræsenteret i sangbogen.

jUTMÄRKELSER

STIPENDIER j

Ove Agrelin Som stipendiat har Ove vistatsi Ariane Wahlgrens författarhus i Aten. Sverigesförfattarförbund.

Jan Torsten Ahlstrand fick Lundskommuns förtjänstmedalj 2005, när han avgicksom chef för Skissernas museum. Det var nr 99av de medaljer som delats ut under drygt 50 år.

Jörgen Dicander I januari vistades Jörgeni Almunécar i Spanien genom ett kompositörs-stipendium av SKAP (Sveriges Kompositörer Av Populärmusik) och arbetade med musik.

Bo Gentili fick i december ifjor 20.000 kronor i pris från Samfundet De Nio.

Jørgen Munck Rasmussen I efteråretvar Jørgen i en måned i Skandinavisk Forening iTrastevere. »Det var en fantastisk oplevelse, jagkan kun anbefale, at man søger om et ophold.«Jørgen har fået et rejselegat og skal til Rom iefteråret og bo i Keats and Shelley House vedden Spanske Trappe.

BidragTack till Harry Ahlberg som skänkt ett konstverk av sin ung-

domsvän konstnären Mats Nilsson till dsfs:s bibliotek. Harry har

skrivit en berättelse om sin ungdomstid tillsammans med Mats

och dennes bror Bo på Söder i Stockholm. Denna kommer att

kunna läsas av dem som så önskar då den »arkiveras« vid tavlan.

tet med My fair lady på Malmö Stadsteater och från rollensom Sjörövar-Jenny i Tolvskillingsoperan i början av sex-tiotalet.

Den kurdisk-danske Adil Erdem berättar om hur han ibarndomen gjort uppror mot den krigiska nationalistiskapoesin med sina kärleksdikter och hur han i skolans be-straffning för detta fått smak för ordens makt och därefteraldrig slutat skriva. Han avslutar med den första dikt somhan skev på danska sedan han flyttat dit på åttiotalet.

Björn Ranelid pratar om ordets viktlöshet och själensviktlöshet – om hjärnans 1400 gram, om livet och män-niskan: »Kärleken var världens första atombomb«. Rane-lid ger dessutom president Bush en känga som försmakpå sin nästa roman.

På det hela taget ett känsloladdat evenemang.j kristian carlssonj

bengt liljenberg överblickar inledningsvis de förstatio årens matinéer och Malmös utveckling under sammatid och berör i en svepande rörelse ytterligare ett hundra-tal års stadshistoria – i »skuggan« av Köpenhamn?

Jenny Berthelius presenterar Sällskapets antologi Minförsta/Mit første och avslöjar sina personliga anekdoter omde medverkande författarna, såsom sin ungdoms föräls-kelse i Jan Gehlin – den varade fjorton dagar – men beto-nar också Gehlins betydelse i fackliga frågor som rör för-fattare för att inte tala om översättare som länge ofta inteens nämndes i sina böcker.

Pianisten Thomas Lewandowski framträder med ett visstmått av nostalgi eftersom han i samma sal och vid sammainstrument fick sin examen 1973. Han ackompanjerar MaiLindström som gör ett exklusivt framträdande med danskoch svensk folklore och musikalhits — från genombrot-

4 | ordet maj 2007

Matiné på Fridhemsborg för tionde åretEn resumé från den 24 mars 2007

Foto

: In

grid

Pal

m

OVAN T.V. Ingrid Windisch och Tove Persson välkomnar gästerna. OVAN Adil Erdem lästeförsta dikten han skrivit på danska.LÄNGST T.V. Ordf Kristian Carlsson i samtalmed Björn Ranelid. T.V. Mai Lindström sjöngdansk-svenskt ackompanjerad av ThomasLewandowski.

för några år sedan fanns Petterssons tidsmaskin ut-ställd. Det var 947 kuvert, igenklistrade, vart och ett inne-hållande en A4-manussida. Tillsammans bildade de enroman om Civilisationens historia.

Romanen har inte blivit tryckt. Ännu. Däremot är dennedtecknad på drygt tusen stenar. Stenar, som är som småkonstverk, Petterssons stentavlor.

Bertil Pettersson gick i skolan på den tiden då man hadevälskrivning på schemat. Det var ett av de viktiga ämnenaoch betyget måste ha varit A. Han skriver så vackert, Pet-tersson. Stenarna är vackra i sig. Flata, skrivvänliga, meni olika form och storlek och färg. Med text på ena sidanoch nummer på den andra har de förvandlats till konst-verk. Små konstverk som i juli förvandlas till en bok-installation. Då skall de ställas ut på Skagens By- og Egns-museum, en utställning som handlar om civilisation ochpågår till oktober.

– Sedan blir det en ny utgivning av Stenboken, ja, mankan säga en engångsutgivning, berättar Bertil.

– Efter utställningen har vi en fredlig stenkastning iSkagen där stenarna en och en kastas tillbaka i havet ellerpå stranden.

– Jag kommer även att kasta ut några ex av min debut-bok. Den heter Utkast …

för mig symboliserar Bertil Pettersson en alldelesspeciell humor. Det var herdestunder då vi på 60-taletlyssnade till Petterssons och Lasse O’Månssons absurdaordlekar och sketcher i radioprogrammet Blå tummen.När jag läser boken Haverier, som kom ut i fjor, känns det litesom att förflytta sig åter i tiden. Detta annorlunda tänk!

Att utge en diktsamling – Vedbärerskan – med sammadikt 53 gånger men med olika titlar är ett annat utslag avBertils speciella tänkande. Den 53:e dikten skiljer sig frånde övriga 52 genom att Bertil plockat en bokstav ur varjediktrad och format rubriken av dessa.

Vid lanseringen av Vedbärerskan läste olika kulturper-sonligheter dikten, var och en på sitt vis. Den inspireradeockså ett 50-tal bildkonstnärer till utställningar i Malmöoch Örebro.

Till haverierna räknar Bertil Stenboken, och den, anserjag, tillhör i så fall skaran lyckade haverier.

1992 befann Bertil sig i familjens fiskestuga i Stenbjerg.

Under strandpromenader plockade han vackra poleradestenar som han skrev små aforismer på. Han kastade till-baka dem i havet. När han sedan letade efter dem hittadehan inte någon. Då uppstod idén till Stenboken.

Stenarna han textat på nu – de flesta med vattenfast färg,flera med blyerts eller tusch eller silverfärg, några dess-utom inslagna som små paket – är hämtade från Sten-bjerg, Skagen, Knäbäckshusen…

– Det finns en antydan till det internationella, för någrastenar är plockade i Djerba i Tunisien, andra i Lechiagatoch Tronoën i Finistère, en på Island, säger Bertil.

en del av utställningen på Skagens By- og Egnsmu-seum kommer att utformas som en arkeologisk utgräv-ning. En rad stenar för in till ett rum där Stenboken finnsutlagd med stenarna i rätt ordning. Så att man kan läsaboken på plats. Fram till stenen med texten Slutsten.

Förtänksamt nog är stenarna numrerade på baksidanoch för att underlätta utläggandet har Bertil begränsatantalet stenar till 100 i varje kasse, där de nu förvaras.

Vill du ingå i Stenbokens vänkrets är du välkommen tillSkagen och även att deltaga i utkastningen. På något sättkommer vi att bevaka det från Ordet.

j kaeth gardestedtj

ordet maj 2007 | 5

Stenboken – en installation av Petterssons stentavlor

6 | ordet maj 2007

genast efter andra världskrigets slut började vi Malmö-ungdomar att åka till Köpenhamn. Då var det Tivoli somräknades. Ett antal år senare – som nyinvald i föreningensvenska tecknare – seglade jag dit tillsammans med ima-ginisten och tecknaren Gösta Kriland. Han ville se lejonenpå Zoo para sig, men därav blev mest gäspningar. På vägtillbaka stannade vi till i Nyhavn och köpte en torkadflundra som Gösta klämde fast på rockkragen. »Det ärviktigt att väcka uppmärksamhet«, sa han.

Där var förstås en dansk kollega ett strå vassare. Omhonom berättas hur han kunde sätta fart på ett tråkigtmiddagssällskap. En citronskiva på gaffeln och ner i kavaj-slagets knapphål. När inte denna vackra gula blommahjälpte körde han med full kraft in gaffeln i sin arm. Därsatt den och darrade, varvid inte bara värdinnan svim-made. Då plockade den unge Storm P. ut ur kavajärmendet lilla franskbrödet som han så listigt hade stuckitbesticket i. Och fick sedan ordet.

Men han var också en dyster ung man. Hans pappa varslaktare och meningen var att sonen skulle fortsätta isamma bransch. Så blev det som väl var inte.

Han valde konstnärsbanan istället som han markerademed följande lilla skaldestycke:

Den Haand er hvid,som før var rød.Den Haand gir Liv,Som før gav Død.

alvar alsterdal, som jag menar fortfarande är svår-slagen som journalist och skriftställare, blev min vand-rande kamrat i livet och i Köpenhamn, vilket är ungefärsamma sak. Han lärde mig att hitta bland antikvariaten,och inte minst var man satt bra. Det blev många ställendär smørrebrödet med tillbehör gav oss nya krafter.

Då och då strosade vi bara omkring för att snart finnaoss ha hamnat på Glyptoteket. Detta klassiska styckebyggnadskonst, som vi alla har druckit ihop till, är denkunskapstörstande Malmö-ynglingens bildningscentrum.Så var det åtminstone för mig, och så är det förmodligenfortfarande för många. Vi hoppar över mumierna, de kanju vakna, och drar oss istället in i de fornklassiska rum-men. Där sitter vi och fantiserar över de grekiska origi-nalskulpturerna och funderar på vad som döljer sig i deromerska porträttbysterna. Sedan glider vi ner i vinter-trädgården och ger ytterligare ett generöst bidrag tillGlyptotekets utveckling.

Men vad är då charmen med Köpenhamn? Det kan juinte bara vara Glyptoteket. Alvar tycker att »det varken ärStröget eller Tivoli. Snarare en röd brevlåda på en förfal-len korsvirkesgavel … en specialaffär för bisarra borstar,en man med ansiktet vanställt av en fastgrodd cigarr …allehanda statstjänare i respektingivande uniformsmös-sor men i övrigt av helt civilt utseende … eller antikbo-den som kallar sig forholdsvis hederlig.«

Skriver jag som är en östdansk på Österlen, men ändåmed mindre än två timmar till vår huvudstad!

j leif nelsonj

Köpenhamn– i min backspegel

Alvar Alsterdal. Här porträtterad i London där han jobbade på den svenska ambassaden som pressråd. Etsning: Leif Nelson.

Några lästips av Alvar Alsterdal Det andra Europa, 1966. Antisemitism, antisionism: Exemplet Polen, 1969. Bildningsresa – mest i väst, 1981. Det möjligas konst: från autonomi till finlandisering, 1977. Resa i öst och väst, 1960.

ý

Bengt Adlers I slutet av 2006 kom bokenJagumaj, dikter och dramer, ut på Leif Erikssonsförlag Wedgepress & Cheese. Ny bok kommer ut i år på Pequod Press med texter, skisser ochhugskott kring projektet Tutti, musikprojektmed Christer Persson från 1996. www.bengtadlers.se

Ove Agrelin Tillsammans med fotografenClaes Westlin har Ove kreerat boken Drömskadanska öar – och mer än så. Utkom april. En lätt-sam odyssé till öar som Læsø, Fanø, Samsø, Ærø,Strynø, Tåsinge, Femø, Christiansø, med ned-slag i intressanta byar och städer som Jelling,Ribe, Aalborg, Odense, Århus och Skagen. Mat och dryck varvas med kulturupplevelser:en hyllning till det goda livet – i all enkelhet. Ären av åtta författare till Malmöguiden, redaktör K Arne Blom, som utkommer i mitten av augusti.En guide med avstamp i nuet men ger ävenbesked om vad som förevarit i staden Malmö.

Harry Ahlberg kommer med en romanunder året: Falkens Bana om den danske mäster-boxaren Svend »Falken« Andersen och hans vägtill Europamästerskapet. Samtidsanda och miljöer i efterkrigstidens Köpenhamn. 2:a utg.Underskovens förlag.

Jan Torsten Ahlstrand Carl Fredrik Reuterswärd. Non Violence och andra offentligaverk. Redaktör och medförfattare, utg av Skisser-nas museum, Lund 2005. Ljusets färger. LeifurBreidfjörd/Sigridur Jóhannsdóttir. Redaktör ochmedförfattare, utg av Skissernas museum, Lund2006. Skuggor och glas. Carl Fredrik Reuterswärd.Medförfattare, utg av Smålands museum ochVäxjö konsthall, 2006. Från det okända. Sven-Erik Johansson. Teckningar/Målningar. Till-sammans med Bengt-Göran Johansson, BeateSydhoff, Ingvar Claeson. Hyltebruk 2006.

Ursula Baum Hansen har oversat enbog af Tash Aw: Silkefabrikken Harmony. Denforegår i Malaysia før og under Anden Verdens-krig, hvor landet bliver erobret af japanerne.Dens hovedperson er en fremtrædende kineser,hvis karakter og skæbne bliver beskrevet af treforskellige, nærtstående personer. Udkommerpå Borgens forlag i forsommeren.

Gunnar Bernstrup Kommer i höst: Kuller-bytta bing bång, Gondolins förlag. En historiakring hågkomster, drömmar och tvära kast fullav sannolika lögner, overkliga versioner av san-ningen och andra berättelser, upplevda, lånadeeller inspirerade av egna och omgivande källor.

Madeleine Brandin Den 6:e boken, Clas Ohlson och jag kom ut dec 2006. Illustrerad verktygspoesi! Bokförlag Peter Bjuhr ord&bild. Madeleine Brandin, arkitekt och författare, tarupp frågor kring det manliga, i tankeväckandeoch underfundiga dikter, i denna kritiska hyll-ning till Clas Ohlson och hans likar.www.arkitekturpoesi.com

Jakob Brønnums 4. roman, Forfølgeren,udkommer i april på Forlaget Hovedland: PeterUlrik Hahn føler sig så chikaneret af landetsstore kritiker, J.F. Aarup, at han begynder at gøregengæld. Det hele begyndte med, at Aarupsnuppede Hahns kæreste en sommer for længesiden.

Jörgen Dicander Till julen 2006 komJörgens partitur till musikalen Sägnen om ringeni tryck på Bokbodens förlag. På midsommar-afton 2007 kl.22.00 ges musikalen i Smedje-backens kyrka och på midsommardagen kl.16.00 i Grängshammars kolhusruin i Säterskommun. Detta sorglustiga sång- och dansspel,där Jörgen gjort såväl text som musik, hadeurpremiär redan år 1973 och har framförts sedandess varje år. Bland de medverkande har funnitsnumera världssopranen Ann Hallenberg, MariaRöjås och Maria Keohane samt bröderna Norénsom för närvarande reser runt världen medgruppen Mando Diao.

Elisabet Hermansson Utställningen avBild-dikter visades på Kulturhuset i Stockholm13-15 april i ett större nordiskt evenemang medkvinnliga konstnärer. »Mina bilddikter är likamycket ord som bild«, påpekar Elisabet, somsedan debuten varit verksam med gränsöver-skridningar mellan konstarter, särskilt dikt ochbild = bilddikter. Synvända i Elisabet Hermods-sons spår hette ett kritiskt-poetiskt seminariumpå ABF-huset i Stockholm i höstas. Arr och före-dragshållare var bl a Anita Goldman, AgnetaPleijel, Ylva Eggehorn, Marika Lagercrantz, Eva

Ekselius, Ulrika Knutson, Lena Lervik, KimOdelfeldt. Vid denna strand, vid detta hav, viddetta vatten är en nyutkommen cd, Bokbandet,med Elisabets dikter tonsatta av Martin Bagge.Medverkande: mezzosopranen Charlotte Helle-kant, flöjtisten Anders Hagberg och Elisabetsom recitatör av sina dikter. En konsert meduruppförande av två olika kompositörers ton-sättningar av Elisabets dikter har i dagarna ägtrum i Alfvensalen, Uppsala. Den internationelltkände tonsättaren Åke Eriksons verk Molnstegför flöjt – spelad av Sarah Lindloff – och violinAnette Mannheimer, samt Martin Bagges ovan-nämnda verk. Elisabet medverkar som recitatör.

Hans Holmberg utkommer i septembermed Känn din stad, vilket är ett urval kultur-artiklar från 20 års produktion. De är centreradekring Kristianstad och nordöstra Skåne. En artikel Fredrik Böök och Kristianstad är antagenför publicering i Parnass sommarnummer. Har medverkat i senaste saxo med två artiklar Teatern fyller 100 år och Staden mellan torgen.

Hans Janstad kom i april ut med skriftenVårt behov av konst, Limhamns konstförening 50år, Skrivareförlaget i Skåne. Under försomma-ren publiceras en bok om Optimistorkesternsskapare, Malmökonstnären Yngve Lundell,Skrivareförlaget i Skåne.

Per-Olof Johansson skriver digte påInternet, og artikler om politik og samfunds-forhold. Nu også en blog, www.per-olof.dk

Helge Krarup Nyeste udgivelse er WilliamLouis Sørensen Data, forlaget politisk revy, 2006,hvor Krarup er redaktør. En 600-siders doku-mentation om den danske avantgardekunstner,William Louis Sørensen (1942-2005) der arbej-dede med lydinstallationer, mail art, land art,video, computerkunst og meget andet. Gen-nemillustreret og med Sørensens manifestersamt analyserende artikler af danske og uden-landske skribenter. Indlagt en dvd med film,videoer og uddrag af lydværker. Sørensen lavede bl.a. store lyd- og landskabsværker iNorge, Sverige og Finland.

Lis Vibeke Kristensen Utkom 2006med romanen Chokol@de-døden. I sambandmed lanseringen bjöds på god mörk chokladinslagen i minikopia av bokens framsida. Somtiteln antyder handlar romanen om en personsom äter choklad till sin död.

Karin Lentz Den tolfte diktboken kom ut2006: Som om / Reparationer och Sinnlighet.Gondolins förlag. Två diktsamlingar är översatta

ordet maj 2007 | 7

Detta är alla medlemmars egen spalt! Välkommen att berätta om nya böcker och liknande!

ý

Medlems-nytt!

Uppmaning från bibliotekarie Tove Persson Har du kommit ut med en ny bok det senaste året? Lämna eller skicka den till Danskt-Svenskt Författarsällskaps bibliotek. Böckerna används vid sällskapets bokpresenta-tioner och biblioteket skall spegla medlemmarnas produktion. Adressen är Danskt-Svenskt Författarsällskap, Lilla Torg 9, s-211 34 Malmö.

till spanska och publicerade på Cuba. I övrigt ärolika dikter översatta till danska, engelska,albanska, makedonska, persiska, arabiska ochfinns med i tjugotalet svenska antologier ochnågra utländska, t ex i Argentina. Nytt projekt:Feminist, javisst. Närmast på programmet ärMakedonsk poesifestival. Inbjuden att delta iUniversitetsbibliotekets 100-årsjubileum iLund. Medverkar i antologin Mit förste / Min första och arbetar för närvarande med en över-sättning för Teater Sagohuset i Lund, Frida K.

Helmer Lång har redigerat och medverkati en ny antologi med titeln Skåne – Absolut!,utgiven av Skånska Akademien och bokförlagetArtograf, Simrishamn, till Skånska Akademiens25-årsjubileum den 21 oktober 2006. HelmerLång har redigerat de 19 första av Skånska Akademiens årsutgåvor. Bertil Svensson, som ärmedredaktör av Skåne – Absolut!, de fyra senaste.I antologin har endast en gästskribent beretts enhedersplats, en enbart för Skånska Akademienoch dess redaktör skriven humoresk med titelnEn skåning i Trosa. Fotografen Bertil Hagberg,som bl.a. fått Skånska Akademiens diplom i årför sin praktbok Skåne- lika grant från ovan, harskapat det vackra omslaget och medverkar ävenmed ett färguppslag, som illustrerar Långs arti-kel om Skånska slott och herresäten, HjalmarGullbergs, Bengt Hjelmqvists och Edvard Pers-sons visa om några av de mest kända skånskaherresätena.

Jørgen Munck Rasmussen udgav iaugust digtsamlingen Pludselig. En række digteom kærlighed og eksotiske steder, som Jørgenhar besøgt. I efteråret fik han udgivet en romanSpring, som handler om en forvirret ung mandog hans alvorligt syge morfar. De tager sammentil Norge, nærmere betegnet Lysefjorden, hvormange spændende ting sker. For øjeblikketarbejder Jørgen på en roman om en gladiator,som bliver forelsket i en vestalinde og vise versa. Desuden har han af tipsmidlerne fået penge tilat udgive en bog med eventyr for halvstorebørn. Tegneren Pia Thaulov illustrerer.

Roland Persson (Pseudonym) Hösten2006 utkom den 15:e boken, diktsamlingen I gåtfullt skimmer.

Gryningens första timmaStillhetens sköra ljusOändligt stort är det lillaGlimrande, tyst och stilla

Skymningens vita strimmaDrömmens svävande ljusOändligt stort är det lillaSkimrande, skönt och stilla.

Bertil Pettersson I höst kommer en nybok: Karl Svensson (ellerströms), som kan sägasvara en nära släkting till Vedbärerskan somutkom 2004 på samma förlag. Ännu en djup-

dykning in i absurdismen! Förra året kom Have-rier (ellerströms). Den berättar om hur ett antalböcker inte blev till. Det är, enligt baksidestex-ten, »en redogörelse för avbrutna, uppgivnaeller skrinlagda litterära experiment, en fantas-tisk självbiografi i de grandiosa och kompro-misslösa idéernas och projektens tecken«.Där berättas bl a om Stenboken som beskrivs iseparat artikel.

Eva Ström utkom den 30 mars med romanen Claires leende, Albert Bonniers Förlag.

Pia Tafdrup www.tafdrup.comTarkovskijs heste. Digte. Gyldendal 2006.Springet over skyggen. Udvalgte digte 1981–2006.Digte. Gyldendal 2007. Det drømte træ. FotosHanne Skyum. Digte Pia Tafdrup. SyddanskUniversitetsforlag 2007.

Knud Vilby Den Globale rejse er kommet iandet udvidede og reviderede oplag på Student-litteratur i Lund, januar 2007. Den svenske titeler Den Globala Resan. Bogen kom i 3. revideredeoplag på universitetsforlaget i Oslo i sommeren2006. Seneste danske udgave kom i 1998. Bogener således udpræget bedst tilgængelig og mestaktuel på svensk og norsk.

ý

Att utebliett tiotal danska och svenska författare sitter och diskuterar höstensarrangemang för vårt författarsällskap. Den nya styrelsesammansättningen har bli-vit alltmer bekväm. Vi är allmänt aktiva i kulturlivet och det är ganska vanligt attnågon har förhinder en eller annan gång. Men det ger en olustkänsla när någon ute-blir, som man med bestämdhet vet ämnat komma till mötet. Det är emellertid ytterstsällsynt att några farhågor besannas, men i slutet av april miste vi en kollega på rik-tigt – som hastigt gick bort på väg till Köpenhamn kvällen före mötet. Finn Andersenhar varit en tillgång för dsfs – han har deltagit helhjärtat i planering och genomfö-rande av Sällskapets arrangemang, hans positiva förhållningssätt har fört oss någrasteg framåt. Efter att ha skrivit detta, är det svårt att fortsätta texten med försök attnästla sig ut för att leda in på andra spår, skvallra mer om programläggning inför hös-ten etc. Jag har heller ingen metafor att komma med – jag tänker att Finn inte blevgammal, och det är inte rättvist likna det vid något för att få fram allmängiltigheten.Jag vet att det är litteraturen som driver oss och att vi kommer att fortsätta attanstränga oss för Sällskapet. För att ge upplevelser. Och det kommer att bli tid till det.Men nu kan vi ägna en tanke åt Finn och hålla ordföranden kort.

j kristian carlsson j

Ordföranden har Ordet

Danskt-Svenskt Författarsällskap bildades i september 1995 och har till syfte att verka för utveckling och fördjupning av kontakterna mellan de litterära yrkesutövarna i Danmark och Sverige samt för ett vidgat och förbättrat litteraturutbyte mellan de båda länderna.

j