offer och gärningsmän i serien modesty blaise...serien modesty blaise är en agentserie, där...
TRANSCRIPT
-
Kriminologiska institutionen
Offer och gärningsmän i serien Modesty Blaise
Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Klara Thuresson
-
Klara Thureson
8702090484
2
1 Inledning ……………………………………………………. s. 5
1.1 Bakgrund ………………………………………………. s. 5
1.2 Syfte …………………………………………………… s. 6
1.3 Frågeställning ………………………………………...... s. 6
1.4 Tidigare forskning ……………………………………... s. 6
1.5 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt …………………….. s. 8
1.6 Idealiska offer och gärningsmän ………………………. s. 8
1.7 Teorin och genus ………………………………………. s. 9
2 Metod ……………………………………………………….. s. 11
2.1 Material ………………………………………………... s. 11
2.2 Innehållsanalys ………………………………………… s. 13
2.3 Reliabilitet och Validitet ………………………………. s. 15
3 Resultat och Analys ………………………………………… s. 17
3.1Resultat ………………………………………………… s. 17
3.1.1 Hjälten ……………………………………………... s. 18
3.1.2 Antagonisterna …………………………………….. s. 18
3.1.3 Fotfolket ………………………………………….... s. 19
3.1.4 Collateral Damage ………………………………… s. 19
3.1.5 Våldssekvenser och våld/hot mot person …………. s. 20
3.2 Analys…………………………………………………. s. 21
3.2.1 Definition av ordet offer …………………………... s. 21
3.2.2 Icke-idealiska offer ……...……...…………………. s. 21
3.2.3 Idealiska offer ……………………………………... s. 23
3.2.4 Definition av ordet gärningsman ………………….. s. 25
3.2.5 Idealiska gärningsmän …………………………….. s. 25
3.2.6 Icke-idealiska gärningsmän ……………………….. s. 26
3.2.6 Förändring över tid? ……………………………… s. 28
3.3 Analyssammanfattning och Slutsats………………….. s. 29
4 Diskussion ………………………………………………… s. 30
4.1 Vidare forskning. …………………………………….. s. 30
4.2 Avslutande Diskussion ………………………………. s. 30
5 Litteratur ………………………………………………….. s. 32
6 Bilagor
-
Klara Thureson
8702090484
3
Sammanfattning:
Vem man ser som ett offer och vem man ser som gärningsman har lite att göra med det
fysiska brottet. I alla fall enligt Nils Christie, och hans teori om idealiska offer och
gärningsmän. Istället är det andra kriterier än faktisk utsatthet, som avgör vem som får
fullständig offerstatus. Som den drabbades fysiska svaghet, vilken relation förövare och den
drabbade har. Hur kommer detta sig? Och presenteras dessa ”idealtyper” av offer och
gärningsmän för oss?
Denna uppsats kommer fokusera på det senare, då jag ser hur offer och gärningsmanna
bilden ser ut i serien Modesty Blaise, med utgångspunkt i Christies teori om idealiska offer
och gärningsmän.
Serien Modesty Blaise är en agentserie, där hjältinnan med samma namn som serien kan
ses som James Bonds coolare syster. Serien producerades i nästan 40-år, och innehåller
mycket våld. Därför ansåg jag att den lämpade sig för denna studie. Jag valde att göra min
analys på de tre första och de tre sista serierna som producerats.
Jag undersökte vem som blev utsatt för våld, vem som utövade våldet och vem eller vilka
som kunde ses som idealiska offer respektive gärningsmän i serien. Eftersom serien stäcker
sig över så lång tid ville jag också ta tillfället i akt att se om våldet och
offer/gärningsmannabilden förändrats över dessa 40 år.
För att analysera mitt material använde jag mig av en kvalitativ innehållsanalys, jag
behövde en metod som både kunde analysera bild och text. Jag gjorde också en systematisk
och mer kvantifierande genomgång för att se till våldets omfattning.
Precis som Christie hävdar att den verkliga världen ser ut, fann jag ingen korrelation
mellan våldet och det idealiska offret, eller den idealiske gärningsmannen. Bland de
karaktärer som var utsatta för mest våld fann man ”skurkarna”. Resten av våldet drabbade
seriens två hjältar Modesty Blaise och hennes side kick Willie Garvin, som även om de var
”moraliskt rena”, knappast kan ses som hjälplösa offer.
-
Klara Thureson
8702090484
4
Förkortningar och förklaringar:
Mordligan: M1
Den försvunne vetenskapsmannen: M2
Dödens väntrum: M3
Den siste aristokraten: M4
Dödligt villebråd: M5
Zombien: M6
Kluster 1 = M1-M3
Kluster 2 = M4-M6
Karaktären Modesty Blaise= MB (i löpande text).
(När jag talar om Serien Modesty Blaise skriver jag ut namnet).
Willie Garvin =WG (i löpande text)
Collateral Damage = CD (i löpande text)
När jag använder mig av serie i obestämd form talar jag om ett serieavsnitt(äventyr), typ
M1. När jag använder mig av den bestämda formen serien talar jag om produktionen Modesty
Blaise, det vill säga alla serieavsnitt.
När jag i uppsatsen talar om våld handlar det om när en individ eller organisation, försöker
eller lyckas, göra en annan person illa fysiskt. Ett slag som missar eller undviks kommer jag
alltså se som våld. Våld i min uppsats innefattar inte våld mot egendom.
-
Klara Thureson
8702090484
5
1 Inledning
1.1 Bakgrund:
Jag har vuxit upp med MB och läst alla publicerade äventyr minst en gång. För mig var
hon alltid den stora hjälten, och hennes moral har präglat mig från tidiga år. En moral där
drog- och människohandel är det lägsta av det lägsta. Just idéen att serier påverkar dess läsare,
i fråga om moral och människouppfattning, fick mig att vilja göra en analys på vad det är för
syn som förmedlas i serien Modesty Blaise. Att fokusera på offer och gärningsmän valde jag
då jag anser att ämnet är högaktuellt, då vi håller på att gå från ett macro samhälle, till ett
mikro, där individen får allt mer ansvar och offren får allt mer makt.1
Att fokusera på populärkultur har sin bakgrund i att jag uppfattar att det finns ett
kunskapsglapp kring detta ämne. Ann-Marie Erikson Alfvén skrev i sin doktorsavhandling
från 1986 som detta glapp, bristen av texter om brottslingen i barn och ungdomslitteratur.2 Nu
över tio år senare verkar inte det glappet blivit fyllt än. Jag anser att läsaren har en okritisk
inställning till mediet serietidning, och populärkultur i allmänhet.3 Därför anser jag att det
finns en poäng att identifiera hur bilden av ett offer och en gärningsman kan se ut i en serie,
precis som Alfvén Eriksson gjorde i sin avhandling.
MB är en seriehjältinna som var med i 40 år, med samma man bakom manuset i alla år.
Serien Modesty Blaises skapare är britten Peter O´Donnell, född 1921.
Serien Modesty Blaise handlar om en ung kvinna med samma namn som serien. MB är
föräldralös, flykting, våldtagen och slagen. Men också stark, smart, vacker, företagsam och
beslutsam. Hon osar sexualitet, och trots sina unga år har hon hunnit leva ett helt liv. Exakt
var hon kommer ifrån är lite oklart, men vi får veta att hon tillbringade sina första år i ett
flyktingläger i Grekland. Under hela serien spelas också på hennes exotism. I de tidiga
tonåren träffar hon en gammal ”vis” man, som lär henne läsa et cetera, och hon tar hand om
honom. Redan här syns den handlingskraft som MB innehar, hon träffar mannen genom att
hon ser hur han håller på att bli rånad, och hon försvarar honom. Med våld. MB växer upp,
och startar ett internationellt brottssyndikat vid namn Nätet. Men MB är inte helt skrupelfri,
hon vägrar handla med människor eller droger. Det är under tiden som ledare för Nätet hon
träffar sin trogne side kick WG.
1 bl.a. Hörnqvist (2004), Ericson (2007), Garland (2001)
2 Alfvén Eriksson (1986) s. 17
3 Larsson (under publ. 2009) s. 7ff
-
Klara Thureson
8702090484
6
När berättelsen tar sin början har hon hunnit bli runt 25-års åldern, och har avvecklat Nätet
och är numera ”laglydig”.4 Hennes ålder tycks inte ändras mycket under de 40 år som serien
produceras.
När serien först skulle publiceras vägrade Daily Express, som givit O’Donnell uppdraget,
att publicera historien om MB. De ansåg att en berättelse om en före detta brottsling som
hjältinna, var allt för omoralisk för att kunna publiceras i dagspressen.5 O´Donnell fick serien
publicerad ändå, och har fortsatt skriva den i 40 år.
MB handlar utanför lagen, våldet hon använder sig av är sällan sanktionerat det vill säga
tillhör hon inte en polisiär eller militär myndighet, hennes våld är lika olagligt som
”skurkarna” hon slår ned.
1.2 Syfte:
Syftet med denna uppsats är att se hur bilden av våldsdrabbade och våldsverkare i serien
Modesty Blaise stämmer överres med Christies idealtyper om idealiska offer och
gärningsmän. Detta för att se om serien har samma icke-korrelation mellan våld och bilden av
idealiska offer och gärningsmän.
Min intention är också att se om det skett en förändring över tid, är det samma beskrivning
av våldsverkare och våldsdrabbade under tidigt 1960-tal som i början av 2000-talet?
För att kunna göra detta anser jag att jag även måste ta hänsyn till allt våld som
förekommer i serien, eftersom en central del av Christies teori handlar om de våldsdabbade
och de våldsverkare som inte ses som idealiska.
1.3 Frågeställning:
Hur ser våldet ut i serien Modesty Blaise, i fråga om frekvens, vem som drabbas och vem
som är våldsverkare
Kan man finna idealiska offer och gärningsmän i serien Modesty Blaise?
Kan man se en förändring i våldet, gärningsmän och offer mellan de två kluster jag valt
att studera?
1.4 Tidigare forskning
4 ”Början på Historien” Alvglans (1992)
5 Andersson, A. Dahlöf, O. Förord s. 6 Bok 1 Alvglans förlags AB (1992)
-
Klara Thureson
8702090484
7
Trots upprepade databas och boksökningar har jag svårt att hitta studier som rör
populärkultur och kriminologi. Jag hittade överhuvudtaget inget på Modesty Blaise och
kriminologi. I databasen Bibliography of Nordic Criminology sökte jag på *Modesty Blaise
*serietidningar *populärkultur *pop culture *comics *graphic novels. I olika kombinationer,
utan något som helst resultat.
Jag sökte även i Criminal Justice Abstracts på alla de ovan nämnda engelska uttrycken. På
de fick jag 124 träffar, var av 39 peer- reviewed. Ingen av dessa var dock relevanta för min
studie.
Jag sökte också på *Nils Christie och *idealiska offer (på svenska och engelska), de enda jag
fann som inte Christie själv hade skrivit var examensuppsatser från kriminologiska
institutionen (på olika nivåer). Ingen av dessa gällde Christies teori applicerat på ett fiktivt
material. Därför anser jag inte att dessa har relevans för min studie.
Senior lecturer i engelska, vid Northumbria University, Rosie White, har skrivit boken
Violent femmes: women as spies in popular culture där hon tar upp hur lite seriös forskning
det finns kring Modesty Blaise.6 Avsnittet om MB handlar om våldet kring henne, men
framförallt hennes genuskonstruktion och sexualitet (totalt 11 sidor).
Ann-Marie Alfvén Erikssons doktorsavhandling Brottslingen –villebråd eller
medmänniska från 1986 handlar om hur bilden av brottslingen i barn och ungdomslitteratur
påverkar oss, genom hela livet.7 Hon går systematiskt igenom detektivberättelser för barn och
ungdommar, spridda över 30 år. Hon kommer fram till att bilden av brottslingen går från att
vara ganska nyanserad under 40- och 50-tal till att bli mer ”helsvart” under 60- och 70-tal.8
Tove Pettersons kapitel ”Våld som iscensättning av femininiteter”, i boken Femininiteter,
maskuliniteter och kriminalitet, beskriver hur våld och försvarande av femininiteter kan höra
ihop.9
Ingrid Landers kapitel ”Genus, Normalitet och Avvikelse”, också den i Femininiteter,
maskuliniteter och kriminalitet, tar upp hur normativ femininitet skapas och reproduceras, och
hur vi styrs av detta.10
Jag kommer också hänvisa till Landers doktorsavhandling ”Den
flygande Maran” som kapitlet är baserat på.11
6 White (2007) s. 69
7 Alfven Eriksson (1986) s. 15
8 Alfvén Eriksson (1986) s. 65 f
9 Petterson (2003) s. 139-152
10 Lander (2003a) s.21-46
11 Lander (2003b)
-
Klara Thureson
8702090484
8
1.5 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt
Christies teori bygger enligt min tolkning på att offerskap inte är konstant utan konstrueras
utifrån en social kontext. Alla som blir utsatta för våld får inte offerstatus och alla som slår är
inte ”riktiga” gärningsmän. Jag anser att detta gäller samhället i stort, att fenomen skapas och
inte är, alltså bekänner jag mig till en konstruktivistisk kunskapssyn. Att jag har denna syn på
världen/kunskap tror jag speglar både mitt val av ämne och min teori. Som ett tydligt exempel
på detta är att jag gör skillnad mellan våldsverkare och gärningsman, den fysiska
våldshandlingen gör inte en individ till gärningsman. Det är kontexten kring våldet som avgör
om en person är en gärningsman eller inte.
1.6 Idealiska offer och gärningsmän
Christie myntade begreppet idealiska offer (the ideal victim) i mitten av 1980-talet.12
När
han gjorde det hade serien Modesty Balise funnits i över 20 år, och skulle fortsätta att
produceras i nästan 20 år till, det vill säga så befann sig serien i mitten av sin levnadsbana.
Tanken bakom idealiska offer och gärningsmän, är att vissa brottsdrabbade uppnår
fullständig offerstatus lättare än andra, dessa kallar han idealiska offer. Urtypen av ett
idealiskt offer är en kvinna, ute på ett hederligt ärende, som blir rånad, utan att ha någon skuld
i sin egen viktimisering.
Det Idealiska Offret ska vara svagt; gamla, sjuka och barn är typexempel.
Det Idealiska Offret ska ägna sig åt ett respektabelt projekt; moraliskt normativt
förankrat.
Det Idealiska Offret har ingen skuld i sin viktimisering; hen (hon/han) är på en plats där
hen inte förväntas bli utsatt för brott på.13
Utöver dessa kriterier ska det idealiska offret också vara så pass starkt att den kan hävda
sin offersatus, hen ska ha så stort retoriskt kapital att hen blir lyssnad på. 14
Denna del av
teorin kommer jag att bortse något ifrån i min analys då jag anser att det är svårt att avgöra i
fiktivt material.
12
Christie (2001) s. 46, fotnot 1 13
Christie (2001) s. 48 14
Christie (2001) s. 51
-
Klara Thureson
8702090484
9
Det idealiska offret tillskrivs en omedelbar, legitim offerstatus. Det behöver inte vara den
som oftast blir utsatt för brott.15
Det ställer också ”krav” på gärningsmannen. Det ska vara just en gärningsman, inte person
(generellt i alla fall, jag kommer att se om det kan finnas undantag), han ska vara ute i ärendet
att just göra ”illa”. Han ska vara en främling och han ska också ha ett självklart fysiskt
övertag över det idealiska offret.
Den Idealiska Gärningsmannen är stor och ond; uppsåtet ska vara ohederligt och det ska
finnas ett tydligt fysiskt övertag.
Den Idealiska Gärningsmannen är okänd för offret; det finns inga personliga band mellan
offer och gärningsman.16
Den gärningsman som Christie hävdar att vi (samhället) ser som idealisk anser jag bär spår
av en nästan lombrosisk människosyn, där man kan se på någon om man är en skurk.17
Alfvén
Eriksson har dock inte funnit några generella utseendetyper hos ”boven” i sin studie, bortsett
att alla på något sätt ser obehagliga ut.18
Alfvén Eriksson fokuserar mycket av sin studie på
just hur gärningsmännen beskrivs, men utan att tydligt koppla den till någon uttalad teori.
Hennes generella genomgång är mycket intressant, och visar på hur aktuellt ämnet ”bilden av
en brottsling” var i mitten av 80-talet. Christies teori är som sagt från samma tidsperiod. För
min studie tar jag avstamp i Alfvén Erikssons resonemang men lägger Christies teori som ett
gissel över min undersökning.
Teorin och Genus
Att analysera serien Modesty Blaise utan att väga in genusaspekten tror jag skulle vara
väldigt svårt, dessutom anser jag att Christies teori har många intressanta genusaspekter, som
är viktigt att se närmare på.19
Även om inte Christie själv talar i termer av genus och femininiteter/maskuliniteter äger
det idealiska offret flera attribut som legitimerar dennes offerstatus, jag tycker att dessa
attribut är exempel på så kallad normativ femininitet, vilken Lander tar upp i sitt kapitel
Genus, Normativitet och Avvikelse (också i kapitel 5 i hennes avhandling Den flygande
maran) 20
. För att något ska kunna vara ”norm” måste det finnas en motpol, det vill säga
15
Christie (2001) s. 47 16
Christie (2001) s. 48 17
Lombroso (1998 org. text från 1918) s. 40-50 18
Alfvén Eriksson (1986) s. 66f 19
Christie (2001) s. 48 ff 20
Lander (2003a) s. 37ff och Lander (2003b)
-
Klara Thureson
8702090484
10
något som är ”avvikande” (precis som ett idealiskt offer kräver en idealisk gärningsman).21
Denna dikotomi skapar två sorters ”kvinnor” (jag är medveten om att det biologiska könet
kvinna inte är unisont med femininitet), den ”fina”, ”riktiga” normativa kvinnan, och den
”fallna” avvikande kvinnan. Lander påpekar dock att detta inte är konstant över tid och rum.
Begrepp som ”normativ” och ”avvikande” konstrueras utifrån social kontext och är flytande.22
Den normativa kvinnan i Sverige är väldigt annorlunda mot den normativa kvinnan i Iran.
Lander tar i sitt kapitel upp hur narkotikaberoende kvinnor (avvikande kvinnor) försöker (och
lyckas till viss del) bli normativa kvinnor i olika situationer som till exempel
domstolsförhandlingar eller i kontakt med socialen.23
Detta blir viktigt i min uppsats eftersom också Christies syn på idealiska offer är
konstruktivistisk, idealiska offer är inte, det blir/skapas. Den sociala kontexten skapar vilka vi
ser som idealiska offer och gärningsmän.
På samma sätt som det idealiska offret är i behov av ett specifikt konstruerat genus, är även
den idealiska gärningsmannen det, enligt mig. Att bryta ner den idealiske gärningsmannens
genus är dock lite mer komplext än för offersidan. Våld är i sig en manifestation av
maskulinitet, och nära sammanknutet med män och manlighet.24
Men är allt våld en
manifestation av maskulinitet? I Messerschmitds bok Flesh and Blood har han två exempel
om unga män som begår våldshandlingar (illegala) och Messerschmidt resonerar att det är
uttryck för fundamentala maskulina genusprojekt, ja till och med försök att uppnå en
hegemonisk maskulinitet.25
Hegemonisk maskulinitet är den hierarkiska, normativa ordningen
som ger vissa män mer makt/status än andra män (och kvinnor). Att vara en idealisk
gärningsman är att ha ett fundamentalt maskulint genusprojekt, men attributskraven slutar inte
heller där, för att vara en idealisk gärningsman måste du även ha vissa kroppsliga attribut, du
måste vara stor och stark.26
En hegemonisk man kan ha en mängd andra attribut för att befästa
sin hegemoni (en snabb bil, en hög karriärsposition, publicerat många avhandlingar et cetera).
När jag ser till idealiska offer och gärningsmän, kommer jag se till genuskonstruktion
snarare än till biologiskt kön. Jag anser att Christies teori spelar mer på genus än på bilogiskt
kön. Han skriver bland annat att ett idealiskt offer kan vara man, även om det är mer
21
Lander (2003a) s. 36 och Christie (2001) s. 48 22
Lander (2003a) s.26ff 23
Lander (2003b) s. 138 ff 24
Burcar (2005) s.19 & Messerschmidt (2004) s. 22 25
Messerschmidt (2004) s. 106 26
Christie (2001) s. 48
-
Klara Thureson
8702090484
11
ovanligt.27
Dock kommer jag ha med biologiskt kön i den kvantitativa genomgånge, då
Christie ändå poängterar att de som lättast får fullständig legitim offerstatus är kvinnor, och
att de vanligaste idealiska gärningsmännen är just män. Värt att nämna är att jag kommer att
använda mig av det kan tyckas könsbundna ordet gärningsman, även då det beskriver en
kvinna, dels för att Christie använder sig av det och dels för att jag inte anser att det är
könsbundet på samma sätt som jag anser att en man kan vara en ”sjuksyster”
2 Metod
2.1 Material:
Serien Modesty Blaise är författad av Peter O´Donnell. Tecknarna har däremot skiftat över
tiden. Tecknarna som verkade under de perioder jag kommer att titta på är Jim Holdaway och
Enrique Badia Romero. Holdaway tecknar de tre första serierna och Romero de tre sista.
Jag har valt att använda mig av de tre första och tre sista serierna. Den sista serien är
egentligen ”De mörka änglarna”; org. ”The dark angels”. Men eftersom det är en fanstory,
det vill säga en serie som Romero skapade på uppdrag av tidningen Agent X9 och dess läsare,
anser jag inte att det faller under samma kriterier som de andra serierna. Jag kommer också
delvis i min analys dela upp materialet i 2 kluster, där M1-M3 blir kluster 1 och M4-M6
kluster 2.
Jag väljer publiceringarna för att få ett så stort tidsspann som möjligt för min analys. Av
bekvämlighetsskäl väljer jag också att inte använda mig av originalspråk eller ens svensk
originalpublicering (originalpubliceringen var i stripform i olika dagspress). Istället kommer
jag att använda mig av Alvglans/Egmonts seriealbum (kluster 1 gavs ut av Alvglans och
kluster 2 av Egmonts), där de samlat striparna i sammanhängande avsnitt. Tillsammans blir
det ca 150 sidor material.
28Följande serier kommer jag att analysera. En kort presentation om huvudhistorien följer
också för att kontexten ska framkomma.
Mordligan (La Machine 1963) svensk org. publicering 1965
MB blir kontaktad av chefen för den engelska underrättelsetjänsten, Sir Tarrant. Hon blir
lurad/utpressad att hjälpa honom med en svårtsprängd liga av yrkesmördare vid namn
Maskinen. MB kontaktar sin gamle vän WG för att få hjälp och tillsammans gillrar de en fälla
27
Christie (2001) 2. 48 28
kronologisk ordning hämtad från svenska seriewikin
http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-
%C3%A4ventyr (2008-11-11)
http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-%C3%A4ventyrhttp://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-%C3%A4ventyr
-
Klara Thureson
8702090484
12
för Maskinen. Det hela går dock lite snett och MB blir tillfångatagen av Maskinen. WG
lyckas dock hitta henne och frita henne. Det hela slutar med att ledaren för Maskinen avslöjas
och dödas (av MB).
Den försvunne vetenskapsmannen/Den försvunne forskaren (The Long Lever 1963-
64) svensk org. publicering 1966
MB och WG blir kontaktade av sir Tarrant, då en avhoppad (från Sovjet) vetenskaps man
misstänks blivit kidnappad av Sovjet. Han tros befinna sig på en lyxkryssare, ägd av
miljonären De Sa.
De tar uppdraget och bluffar sig ombord på lyxkryssaren. Efter lite tid lyckas de lokalisera
forskaren, men han visar sig inte alls blivit kidnappad utan kom ”frivilligt”. Hans dotter som
är kvar i Sovjet har blivit ”omhändertagen” och placerad i ett fångläger. MB som under sina
uppväxtår bott i olika typer av läger känner sympati för flickan. MB slår ned WG och låter
forskaren löpa. Hon vill inte att WG ska kunna få någon skuld i att forskaren inte fördes
tillbaka till ”väst”. Forskaren blir dock ihjälskjuten av Sovjet när CIA anfaller båten som
skulle ta forskaren tillbaka bakom järnridån.
Dödens väntrum/Gabriel/Fallet Gabriel (The Gabriel Set-up 1964) svensk org.
publicering 1967
MB blir kontaktad av Sir Tarrant om en misstänkt ”läcka”. Flera viktiga
underrättelsehemligheter har kommit ut, och allt pekar på ett exklusivt vilohem i Kanada. Av
en slump befinner sig WG i närheten av vilohemmet och han och MB bestämmer sig för att
undersöka saken. De upptäcker att vilohemmet styrs som en bulvan, och att den egentliga
”ägare” är Gabriel, ledaren för ett brottssyndikat som MB och WG haft otalt med under sina
brottsliga dagar. MB och WG bryter sig in i vilohemmet där de finner bevis för att
vilohemmet i hemlighet hypnotiserar sina patienter och på så vis lurar ur dem hemligheter.
Men MB och WG blir åtskilda av skurkar med skjutvapen. Båda klarar sig, men MB blir av
med sin tröja, vilken skurkarna använder för att lura WG att MB är död (och torterad). WG
blir utom sig av ilska och går bärsärkagång mot skurkarna. Han dödar en hel hop av dem,
innan han själv blir nedgjord, MB hittar honom i sista stund och WG överlever. Gabriel
kommer dock undan.
Den siste aristokraten (The Last Aristocrat 1999) svensk org. publicering 2000
Sir Tarrant kontaktar WG och MB om en ”gammal bekant” till dem, en aristokratisk
kvinna som med alla medel försöker köpa tillbaka sin familjs herrgård. Nu håller hon på med
vapenhandel och Tarrant har hört rykten om att hon ska sälja biologiska vapen till terrorister
-
Klara Thureson
8702090484
13
(varifrån nämns inte). Samtidigt som Tarrant berättar detta får de besök av en av MB:s gamla
vänner, en italiensk skvallerreporter som tydligen ska gifta sig bara några mil från ön där
aristokraten har sin bas. Bröllopet visar sig vara en täckmantel för att journalisten ska kunna
spionera på aristokraten och kunna få sitt livs scoop. MB och WG beslutar sig för att ”rädda”
journalisten och stoppa försäljningen av biologiska vapen. Efter en hel del skjutande lyckas
de stoppa att de biologiska bomberna kommer i orätta händer, döda en massa ”bovar” och
komma levande från ön. Aristokraten dödas till slut av sin betjänt som sedan tar sitt liv.
Dödligt villebråd (The Killing Game 2000-01) svensk org. publicering 2001
MB blir tillfrågad av en rik playboy om hon vill vara med om en spektakulär storviltsjakt
(på utrotningshotade djur) på playboyns privata ö. Hon avböjer inte helt artigt och passar på
att fördöma att döda för skojs skull. Playboyen kidnappar då henne och WG för att låta dem
vara bytet.
De kastas ut i djungeln på den privata ön, där de träffar en ”infödingskvinna” med hennes
nyfödda dotter som råkat hamna där och nu inte kan ta sig därifrån. De beslutar att de måste
rädda kvinnan och spädbarnet. De lyckas besegra alla jägarna och genom list och våld tar de
sig oskadda från våld, tillsammans med kvinnan och barnet.
Zombien (The Zombie 2001) svensk org. publicering 2001
Ett ondskefullt datorgeni med världsherraväldedrömmar beslutar att döda en av MB:s
halvkriminella vänner. MB, och hennes älskare Danny, råkar av en slump vara på platts när
mordet ska äga rum och lyckas oskadliggöra torpederna. Datorgeniet ger dock inte upp utan
bestämmer sig för att kidnappa Danny och hotar att döda honom om hon lägger sina fingrar
mellan igen.
Datorgeniets hjärntvättade dotter, Leda, och till lika ”mördarrobot” (utan känslor) lyckas dock
bli kär i MB:s älskare och vägrar mörda honom när hennes far (datorgeniet) ger henne order
om det.
Datorgeniet tar livet av sig och MB och WG slår ned några vakter.
2.2 Innehållsanalys
För att bearbeta materialet använder jag mig av innehållsanalys. Valet att använda mig av
innehållsanalys beror på att mitt material till stor del består av bild, jag behöver ett redskap
som lämpar sig att använda på ett bildmaterial, men också går att använda på den text som
ändå finns. Innehållsanalys är ett sådant redskap.29
29
Boréus & Bergström (2005) s. 44
-
Klara Thureson
8702090484
14
En innehållsanalys kan både vara kvalitativ och kvantitativ, där den kvantitativa
analysmetoden består av att ”räkna” företeelser/teman i ett större material.30
.
Mitt fokus ligger på en kvalitativ innehållsanalys.31
Eftersom mitt material är relativt litet,
ca 150 sidor, så har jag möjlighet att göra en kvalitativ genomgång av det, vilket jag anser är
det mest önskvärda då jag ser världen och kunskap som allt för komplex för att bara kunna
kodas och räknas. Att det blir en subjektiv bedömning är jag dock medveten om, men mer
diskussion kring detta för jag i mitt reliabilitet- och validietsavsnitt.
Jag går igenom materialet i sin helhet, se till offer och gärningsmannabilder utifrån
Christies teori om idealiska gärningsmän och offer, och utifrån dessa bilda fyra teman,
Hjälten, Antagonisten, Fotfolket och Collateral Damage. Jag gör detta för att på ett så
nyanserat sätt som möjligt kunna dela upp våldsverkare och våldsdrabbade och svara på delen
av mitt syfte som handlar om att se till allt våld i serien.
Då jag inte gör en bildanalys, eller en narrativ analys blir det helheten som får tala, både
bild och berättelse.
Jag gör även en systematisk genomgång av mitt material, där jag tittar på alla sekvenser
där det förekommer våld, eller hot om våld. En sekvens kan bestå av flera olika bildrutor.
Vissa våldssekvenser kommer jag dock att se som undantag. Exempel på sådana är när WG
slår MB, efter att de kommit överens om det.32
Ej heller ”i-ringen-våld” som till exempel en
boxningsmatch kommer jag att ha med i min analys. Självförvållad skada kommer jag inte att
ta med över huvud taget, ett exempel på detta är när Antagonisten i M6 tar sitt eget liv.33
Den
distinktionen gör jag då våldsdrabbad och våldsverkare allt för mycket flyter ihop.
Däremot kommer jag att ta med våld i självförsvar, mycket av våldet handlar om någon
form av slagsmål och jag anser det vore allt för svårt att skilja mellan initiativtagare och
försvarare i en sådan situation. Dessutom skulle det allt för mycket bli en gränsdragning
mellan vart initiativet börjar och vad som blir försvar. Ett exempel är då MB och WG har
givit sig på en organisation som illegalt säljer vapen, de blir skjutna på i vissa situationer, och
slår själva i andra.34
Två frågor uppstår då, för det första går de med öppna ögon in i en
mycket farlig situation vilket kan ses som initiativ till våld. För det andra handlar det om en
berättelse, där man inte kan isolera enskilda händelser. Då MB eller WG blir beskjutna är det
en reaktion på deras våld (eller potentiella våld). För att slippa hamna i detta resonemang
30
Boréus & Bergström (2005) s. 84 31
Bryman (2002) s. 368 32
M1 s. 33 33
M6 s. 95 34
M4
-
Klara Thureson
8702090484
15
väljer jag att inte göra skillnad på till exempel självförsvar eller initierat våld, jag väljer då
också att i den systematiska genomgången helt bortse från berättelsen utan bara se till det
explicita och situationsbundna våldet, ruta för ruta.
Jag kommer att redovisa alla våldsekvenser (ej självförvållad skada) även om jag som sagt
kommer att utelämna vissa från analysdelen. Att jag vill redovisa dem beror på att jag vill se
omfattningen av allt våld. Vad det gäller hot kommer jag bara att ta med explicita hot, det
räcker inte med att en person bara håller i ett vapen, det måste vara riktat mot ”offret” för att
jag ska ta med dessa, om inte det finns ett uttalat hot, typ ”om du inte berättar för mig var
skatten är gömd så dödar jag dig”. Instruktioner kommer jag också att räkna som hot (”nu ska
du vara lugn” samtidigt som ett vapen finns med i bilden). Det kan också röra sig om det jag
kallar direkt hot om våld, som i M4 där några män kastar granater mot MB, inget hot är
uttalat och våldet träffar ingen men om inget görs kommer våldet drabba MB.35
Dessa sekvenser kodas in i olika kategorier (se bilaga 1-2). I bilaga 1 redovisas alla
episoder, där flera våldshändelser kan vara en sekvens, i bilaga 2 ser jag till personer som blir
utsatta för våld eller hot om våld. Analysen sker bara på våld som presenteras i bild, med
undantag för hot om våld. Till exempel kommer jag inte att ta med om någon berättar om hur
en person blivit utsatt för våld om inte berättelsen illustreras av en bildruta. Jag väljer att
kvantifiera data för att få en så bred analys som möjligt. Att kvantifiera ger mig en stadigare
grund att stå på, vad gäller förändring över tid, och det ger även en översiktsbild av hur
vanligt förekommande våldet är i serien. Christie nämner att det idealiska offret inte är det
offret som löper stört risk att bli utsatt för våld och jag tycker det är en viktig del i analysen
att se om detta också stämmer i serien Modesty Blaise.36
Då jag gjort mycket få avgränsningar och de avgränsningar jag gjort är väldigt tydliga har
jag inte haft svårt i min bedömning av våld. Detta också för att jag har haft intention att se
våld som en handling, inte ett moraliskt ställningstagande. I själva våldssituationen har jag
endast varit intresserad av vem som drabbas och vem som utför våldet. Idealiska offer och
gärningsmän är konstruerad utifrån andra kontexter än vem som drabbas av våld et cetera.
En alternativ analysmetod hade därför kunnat vara den narrativa där berättelse och då
också kanske kontext fått ta huvudrollen.37
Men då jag även ville se till omfattningen av allt
våld, behövde jag ett mer objektivt verktyg, vilket jag anser att innehållsanalysen är.
4.1 Reliabilitet och Validitet
35
M4 s. 20 se också bilaga 3 s. 37 36
Christie (2001) s. 47 37
Kvale (1997) s. 174
-
Klara Thureson
8702090484
16
Reliabilitet, det vill säga om min studie är just min studie eller om en annan forskare skulle
komma fram till samma resultat, bör problematiseras även i kvalitativa studier38
. Jag har en
stor förförståelse för mitt material, jag är uppvuxen med serien Modesty Blaise, och MB har
varit min stora hjälte. Jag har alltid sett henne som handlingskraftig och rättrådig, därför är
risken stor att jag är bias.39
Kommer jag att se allt hennes (och WGs) våld? För att minska
denna risk har jag systematiskt gått igenom mitt material flera gånger, och skrivit ner alla
våldssekvenser (utom våld i tävlings/träningssyfte och självförvållat våld), se bilaga 3. Detta
för att intersubjektiviteten ska bli så god som möjlig, en annan forskare ska kunna följa mitt
resonemang.40
Däremot anser jag att viss differens är oundvikligt eftersom jag som forskare är
ett av instrumenten i min undersökning, ingen annan kan återskapa den exakt eftersom ingen
annan har upplevt exakt samma saker som jag. Eller har exakt samma relation till MB som jag
har.
Jag har däremot försökt att förhålla mig så objektiv till våldssituationerna som möjligt, jag
har försökt använda mig av ord som våldsverkare istället för gärningsman och där jag
använder ord som skurk har jag satt citationstecken för att markera att det inte är ett begrepp
jag valt utan att det är så de framställs i serien.
Även validiteten i denna studie måste diskuteras och är inte helt oproblematisk. Ett av
grundproblemen är att det är två olika tecknare i kluster 1 och i kluster 2. Till exempel kan det
finnas skillnader i hur de väljer att illustrera tillbakablickar (med våld). Vad är det jag
undersöker? Handlar det om faktiska skillnader eller är det bara om stilistiska skillnader två
tecknare emellan? Som tur är finns det väldigt få sådana tillbakablickar, det är tveksamt att
dessa skulle påverka mitt resultat. Dessutom är manusförfattaren densamme för alla serier.
Jag finner heller ingen större stilmässig skillnad vad det gäller utseende på antagonisterna och
på MB och WG, därför tror jag inte att detta är ett alltför allvarligt problem. Att jag inte
använder mig av originalspråk ser jag dock inte som ett validitetsproblem, då jag önskar mäta
bilden som framställs, inte författarens intentioner med serien.
Ett annat problem är, enligt mig, att Christies teori inte är helt tillämplig på fiktivt material.
Som jag tidigare nämnt ska ju ett idealiskt offer kunna vara starkt nog att berätta om sin
viktimisering och skapa debatt, detta är svårt att avgör i en fiktiv serie. Kan jag då alls få fram
om det är idealiska offer som presenteras (eller inte presenteras) i serien Modesty Blaise?
Detta är en brist i min studie, och en som jag inte helt kan försvara mig mot. Däremot har jag
38
Bergström och Boréus (2005) s. 35 f 39
Kvale 1997 s. 65 40
Bergström och Boréus (2005) s. 36
-
Klara Thureson
8702090484
17
valt att fokusera på Christies grundkriterier, om ett svagt offer, ett hederligt offer och ett offer
som är på en plats där det inte bör bli viktimiserat. Dessa går väl att applicera även på ett
fiktivt material.
Ett annat problem är att Christies teori är ganska situationsbunden, ett idealiskt offer blir
man i en specifik situation. Mitt material består av en rad händelser som bildar en berättelse.
Karaktärerna presenteras ofta som mångfasetterade och med genusprojekt som inte är helt
solklara. Att gå igenom varje situation är dels för osäkert. En innehållsanalys riskerar alltid att
inte bli valid om saker och ting rycks ur sitt sammanhang.41
Dels anser jag att det skulle vara
allt för tidskrävande, det rör sig om nästan 80 våldssekvenser och115 offer för våld eller hot
om våld. Jag väljer här att se till helheten, men är medveten om att karaktärerna är mer
komplexa än jag presenterar i min analys.
3 Resultat och Analys
3.1 Resultat
Jag har tittat på sex serier från serien Modesty Blaise utifrån ett kvalitativt
innehållsperspektiv. Tanken var att jag skulle tematisera utifrån Idealiska Offer och Idealiska
Gärningsmän, dessa teman fick jag revidera lite, under själva resultatframtagandet. Jag har
istället delat in resultatet i fyra teman, Hjälten, Antagonisten, Fotfolket och Collateral
Damage. Jag har inte övergivit Christies teori om idealiska offer och gärningsmän, men för
att lättare kunna beskriva de viktigaste karaktärerna (som också ligger till grund för min
analys) väljer jag att skapa dessa nya teman. Jag gör detta bland annat för att belysa att alla
som utsätts för våld inte är idealiska offer och alla som utövar våld är inte idealiska
gärningsmän.
I varje serie kan man identifiera en ”huvudskurk”, det vill säga Antagonisten som är central
för historien. Till sin ”hjälp” har antagonisterna sina underhuggare, Fotfolket. Det är dessa
som står för nästan allt våld på den ”onda” sidan. Antagonisterna utövar själva mycket lite
våld, däremot hotar de om våld vid några tillfällen.
I varje serie är det karaktären MB och hennes ”side kick” WG som är de aktiva hjältarna
(Hjälten) . Nedan ska jag kort beskriva MB och WG, de sex antagonisterna och deras
underhuggare fotfolket, samt Collateral Damage-karaktärerna. Collateral damage (CD) är ett
engelskt uttryck för personer som hamnar i en konflikt mellan två parter utan att ha någon del
41
Bergström och Boréus (2005) s. 79
-
Klara Thureson
8702090484
18
i konflikten.42
Jag väljer att använda mig av det engelska uttrycket eftersom jag inte vill
använda ordet ”offer” då min uppsats går ut på att se till ”idealiska offer”, vilket alltså det inte
är säkert att dessa karaktärer är.
Nedan kommer jag att presenter, i tur och ordning vad jag har hittat
i serierna, uppdelade i de fyra temana.
3.1.1 Hjälten
Jag börjar med att beskriva de två hjältekaraktärerna, MB och WG.
MB är i 25-års åldern.. Hon det nämns att hon antagligen är från balkan eller mellanöstern.
Hon är väldigt attraktiv, något som hon inte är rädd att använda. Hon är fysiskt mycket stark
och vältränad och behärskar många kampsporter. Hon visar ofta prov på enorm
självbehärskning.
WG är en blond man med obestämbar ålder, antagligen äldre än MB dock. Han talar
cockney engelska, som är en form av arbetarklass slang som brukas i Londonområdet. Precis
som MB är han enormt vältränad. Det har nämnts, oftast från honom själv, att han inte är
bildfager. Han har ändå otaliga flickvänner. Både MB och WG röker i de tre tidigaste serierna
(kluster 1) men ej i de tre senare (kluster 2).
3.1.2 Antagonisten
De sex antagonisterna som jag har funnit är (i kronologisk ordning) Överste Raute, De Sa,
Gabriel, lady Granny Smythe, Sebastian Kromm (Mr Kromm) och professor Katris. De är de
personer som är hjärnorna bakom seriens brottsliga plan. Det finns en rad likheter mellan
dessa antagonister, till att börja med är de män med ett undantag. Alla tycks vara över
medelåldern. De utövar mycket lite fysiskt våld själva, med undantag av Kromm. De har alla
en stab av ”skurkar” runt sig, som de styr med järnhand.
Överste Raute är en före detta främlingslegionär, som här
uppträder som en abbot på ett kloster. Det mesta våld i hans namn
utförs av hans kumpaner.
De Sa är en latinamerikansk miljonär, som
frilansar som kurir för östblocket (historien är skriven på 60-talet då kalla
kriget ännu rasade). Han har ett hetsigt temperament, men han utför inget
våld själv.
42
www.askoxford.com (2009-02-06) Oxford uppslagsboks nätupplaga
http://www.askoxford.com/
-
Klara Thureson
8702090484
19
Gabriel är ledaren för ett stort brottsyndikat. Det antyds att hans
medkumpaner är rädda för honom och han uppträder mycket kallt. Han utför
inget våld själv.
Lady Grannby Smythe, den enda kvinnliga antagonisten är en äldre kvinna
med en aristokratisk bakgrund. Hon handlar med allt som ger profit för att kunna återupprätta
sin familjs förmögenhet. Hon utför aldrig själv något fysiskt våld.
Sebastian Kromm är också en miljonär. Han presenteras som en jägare av storvilt (typ
lejon och tigrar), och har ett hetsigt temperament. Han utför själv mycket fysiskt våld.
Professor Katris är ett datorgeni som sitter i en rullstol. Hans mål är en värld
som styrs av en dator, och hans brottslighet är ett sett att finansiera sin forskning.
Katris har även en dotter, Leda, som är kortklippt och en tränad kampsportare,
som Katris använder som ett vapen.
3.1.3 Fotfolket
Denna grupp är stor och oftast mycket otydligt beskrivna. Jag använder den också ganska
löst, i princip handlar det om alla ”skurkkaraktärer” utöver antagonisterna. Det enda
gemensamma drag jag kan hitta hos dessa är att de, med två undantag, är män. Deras utseende
varierar kraftigt, även deras klädsel och deras våldsutövning. De är också den kategorin som
blir mest utsatta för våld. MB och WG är de som blir utsatta för 32 fall av våld eller hot om
våld.43
Resten av våldet drabbar med några få undantag just fotfolket.
3.1.4 ”Collateral Damage”
Förutom MB och WG, antagonisterna samt fotfolket finns det också i fem av de sex
serierna ”oskyldiga” karaktärer som kommit i antagonisternas våld. Dessa karaktärer måste
MB och WG rädda.
I M3 går det inte att identifiera en karaktär av CD-typ, däremot handlar hela historien om
hur antagonisten Gabriel lurar ”oskyldiga” människor, för att kunna utöva utpressning mot
dem.
I M2 är det en laserforskare och hans sexåriga dotter. Forskaren är en avhoppare från
Sovjet vid namn Kossuth. Han hjälper MB och WG när skurkarna (De Sa och hans
43
se bilaga 2
-
Klara Thureson
8702090484
20
hantlangare) ska döda dem, trotts att han då utsätter sig själv för fara. Dottern Anna visas
aldrig i bild. Det nämns att hennes mor dog när hon föddes. Hon beskrivs i ordalag av ”liten”,
”rädd”, ”ensam”.44
I M4 är det en italiensk skvallerjournalist vid namn Guido. Han är
tillsammans med en yppig blondin. Guido är chevaleresk, och ser sig
själv som guds gåva till kvinnor. MB nämner att han alltid lyckas göra
så hon hamnar i trubbel.45
Han är väldigt fåfäng och egenkär, men har
också en stark känsla för rätt och fel. Till exempel överger han tanken
på sitt scoop så fort det står klart att MB och WG är i fara, då blir istället hans enda fokus att
hjälpa dem.
I M5 är det en ”infödingskvinna” Keri med sin nyfödda dotter Mathilda (som hon sedan
döper om till Willie). Kvinnan beskrivs som naiv, ovetande om hur världen fungerad. Byn
som kvinnan kommer ifrån beskrivs som vidskeplig (de vill döda Mathilda eftersom hon är
halvvit, så inte onda andar hemsöker byn). Kari är klädd i bastkjol och har mörk hud. Hennes
tal är barnsligt och meningsuppbyggnaden mycket enkel, och hon låter WG föra hennes talan
inför MB; ”Ursäkta, Matilda måste äta! Willie kan berätta allting!”46
I M6 är det MB:s älskare Danny Han är blond, chevaleresk och
beskrivs som den som fick MB att lita på män igen (efter att hon
blivit våldtagen).”På något vis kan han känna vad varje kvinna
behöver mest.” enligt WG.47
Han är godhjärtad till gränsen mot
naiv, han låter sig luras av Leda som slår ned och drogar honom.
Han visar liten handlingsförmåga i en våldssituation, där är det istället MB som tar
kommandot och hanterar situationen. Hans agentskap ligger snarare i hans förmåga att vara
empatisk och lyssna på kvinnorna han har i sin närhet (han använder bara sin empati mot
kvinnor).
3.1.5 Våldssekvenser och våld/hot mot person
Jag har också gjort kvantifieringar, där jag ser till omfattningen av allt våld i serien, och
vem som blir utsatt för det. Detta har två huvudsyften. Dels för att se om våldet i sig förändras
över tid, dels för att se om de potentiella idealiska offren är de som blir viktimiserade i störts
44
M2, s. 23 ff 45
M4, s. 24 46
M5 s. 59 47
M6 s. 73
-
Klara Thureson
8702090484
21
utsträckning (omvända gäller också självklart, är det idealiska gärningsmän som står för
merparten av våldet?).
Totalt rörde det sig om 78 våldssekvenser, fördelade ganska lika över de 2 klustren. Endast
6 våldssekvenser var sådant våld jag valde att inte göra analys på (till exempel i-ringen-våld).
Det var 3 i kluster 1 och 3 i kluster 2.
I dessa våldssekvenser finns det totalt 115 personer som blir utsatta för hot om våld eller
våld (borträknat undantagen). 51 av dessa återfinns i kluster 1 (34 män och 17 kvinnor)
resterande 65 återfinns i kluster 2 (53 män och 11 kvinnor).
MB och WG blir utsatta för hot och våld 32 gånger och är själva gärningsmän i hälften av
allt våld (58 gånger utsätter de andra för våld eller hot om våld).
Endast i 3 fall handlar det om våld mellan kvinnor, alla i M5.
3.2 Analys
3.2.1 Definition av ordet Offer
Precis som Christie hävdar att inte alla våldsdrabbade faktiskt ses som idealiska offer, ser
jag på offerskapet (inte bara det idealiska) som inte helt oproblematiskt.
Alla som drabbas av våld är inte offer, se till exempel boxaren som blir sönderslagen i
ringen, hen inget offer. Där blir det kanske inte så otydligt, då det rör sig legalt våld. Då är det
kanske knivigare med så kallade ”fight clubs”.48
Där träffas folk för att slåss, och de blir då
utsatta för våld. Är de offer? En sak är i alla fall säker, och det är att de inte faller under den
kategori offer som Christie kallar idealiska. De blir som Christie uttrycker det ”icke-idealiska
offer”.49
Det är dessa tre begrepp jag kommer att utgå ifrån i min analys; våldsdrabbade,
idealiska offer samt icke-idealiska offer. Med fokus på Christies termer idealiska samt icke-
idealiska offer.
3.2.2 Icke-idealiska offer
I serien Modesty Blaise är det karaktärerna MB och WG samt fotfolket (antagonisternas
underhuggare) som blir utsatta för nästan allt våld eller hot om våld. Jag kommer att titta
närmare på karaktären av två av dessa offerskap, MB:s och fotfolkets. Jag börjar med MB:s.
MB är i princip alltid i kontroll, även då hon utsätts för grovt våld och är i numerärt och
fysisk underläge. Ett exempel på detta hittar vi i M1 där hon under vapenhot blir utsatt för
48
Baserade på en bok av Chuck Palahniuk från 1996, samt en film från 1999 med samma
namn; både boken och filmen hette just Fight Club 49
Christie (2001) s. 48 ff
-
Klara Thureson
8702090484
22
tortyr. Hon binds vid en kyrkklocka som ”skurkarna” sedan börjar klocka i.50
Istället för att
drabbas av panik visar hon att det är hon som kontrollerar situationen. Genom att behärska sitt
sinne och sin kropp framkallar hon självorsakad medvetslöshet, och försöket till tortyr
misslyckas. Hennes kropp som skall vara måltavlan, offret, för ”skurkarnas” försök till skada,
blir istället medlet med vilket hon lyckas vända situationen. På detta vi går hon emot Christies
idealiska offer-kriterier genom att inte vara svag.
I de flesta våldssituationer hon är inblandad i är det antingen MB som är initiativtagare
eller så nedgör hon den som brukar våld mot henne.51
Detta kan illustreras med några
våldsekvenser ur M3.52
MB och WG bryter sig in i ”skurkarnas” högkvarter för att stjäla
bevis för deras brottsliga verksamhet. De blir dock ertappade av antagonistens män, och
måste fly. MB säger då till WG ”Jag lockar bort dom… Du tar dig härifrån med
mikrofilmerna.”.53
Jag anser här att MB tar samma aktiva val som deltagarna i så kallade fight
clubs, även om det inte är lika uttalad. Hon väljer att bryta sig in hos antagonisten
(”skurkarna”) och hon väljer att genom konfrontation locka bort dem från WG och bevisen.
Hon går in i våldet, hon är på platser hon inte borde vara på och som hon väljer att inte
undvika dessa platser (som jag ska belysa vidare nedan). På detta sätt går hon inte bara bort
från Christies definition av idealiska offer, utan hon manifester sig också som ett direkt icke-
idealiskt offer.54
Även i situationer där det förekommer hot om våld finns dessa element med, ett exempel
på detta går också att finna i M3. MB och WG har blivit ”ombedda” att inställa sig hos
antagonisten, Gabriel. De har möjlighet att gå till polisen, eller att fly men väljer att inte göra
det. Följande meningsutbyte sker också mellan WG och MB; ”Du tror alltså inte att vi sticker
halsen i nån snara?” (WG) ”Inte än… Vi är hitkallade för att Gabriel ska varna oss”(MB).55
Citatet belyser inte bara att MB är väl medveten om att hon kommer att bli hotad, det visar
också på att hon är medveten om att det kan blir farligt, bara ”inte än”. När hotet sedan faller
blir hotet bara en bricka i det spel hon spelar.56
Den andra kategorin våldsdrabbade som är icke-idealiska offer är Fotfolket. Här vill jag
poängtera att detta avsnitt inte handlar om Antagonisterna, utan om Antagonisternas
50
M1 s. 42, se även bilaga 3 s. 34 51
MB och WG står för nästan hälften av all våldsutövning; se bilaga 2 52
se bilaga 3 s. 35f 53
M3 s. 26 54
Christie (2001) s. 48 55
M3 s. 23 56
se bilaga 3 s 35.
-
Klara Thureson
8702090484
23
underhuggare/fotfolk. Dessa är sällan riktiga karaktärer, de saknar i princip alltid någon form
av deskription i fråga om bakgrund och karaktärsdrag. Här finns också en annan viktig aspekt
av det icke-idealiska offret, nämligen så kallad rollblandning.57
”Skurkarna” är ofta både
utsatta för våld, och utsätter också andra för våld. Ibland i samma scen. Ett exempel på detta
finner vi i M4 där tre ”torpeder”, lejda av antagonisten, kastar granater på MB och hennes
män. WG lyckas dock kasta tillbaka granaterna på ”torpederna” innan de sprängs. Det hela
slutar med att MB och hennes folk klarar sig oskadda medan ”torpederna” dör.58
Denna
rollblandning är också relevant för MB:s och WG:s offerstatus, då det samma ofta gäller dem.
3.2.3 Idealiska offer
De karaktärer som istället kan ses som idealiska offer finns att hitta bland kallade CD-
karaktärerna. Men inte heller här kan man se alla av dessa karaktärer som idealiska offer.
Dem som passar in på Christies definition är Kossuths dotter i M2 (som aldrig är med i bild),
Keri och hennes dotter Matilda i M5 samt Danny i M6.
Dessa karaktärer utsätts antingen för inget våld alls, eller en mycket liten del av det totala
våldet. Faktum är att de enda som blir utsatta för någon form av fysiskt (illustrerat) våld är
Danny.
Att Kossuth inte kan ses som ett idealiskt offer beror på att han självvalt har försatt sig i en
situation som han är medveten om kan bli farlig. Det våld han utsätts för är en ren konsekvens
av vilka val han har tagit. Man skulle kunna argumentera att Kossuth inte har valt, då
”skurkarna” håller hans dotter fången, men jag väljer att inte se det så.
Danny bör däremot ses som ett idealiskt offer, trots att han är man. Som jag skrev i början
anser jag inte nödvändigtvis att ett idealiskt offer måste vara kvinna, inte heller Christie
hävdar det, som jag tolkar honom. Han säger att ett idealiskt offer är svagt.59
Danny är svag,
inte kanske på grund hög ålder eller sjukdom, utan på grund av en oförmåga att hantera
våldsamma situationer. Detta visas bland annat i situationen då han och MB blir hotade av en
torped. Det är MB som får ta alla initiativ, Danny gör bara exakt som MB säger.60
Han säger
också själv senare i M6 (om våld) ”det är inte min sida alls, jag var förstenad!”.61
Han
sysslar inte med något olagligt och han beskrivs ofta som empatisk och att han hjälper
57
Christie (2001) s. 55 58
M4 s. 20 samt bilaga 3, s. 36 59
Christie (2001) s. 48 60
M6 s. 77 ff 61
M6 s. 81
-
Klara Thureson
8702090484
24
kvinnor.62
Båda gångerna han blir viktimiserad är dessutom under dagtid, på platser där han
inte borde bli utsatt för våld, i en skog, och i ett varuhusgarage (han blir sedan slagen flera
gånger men dessa är de tongivande i berättelsen).
Kari och hennes dotter är flyktingar från sin by, där de hotade att döda Matilda, då hennes
far var vit. De antyds också att Kari blev våldtagen av Matildas far. Matilda är svag eftersom
hon är ett spädbarn, vilket också borgar för hennes moraliska renhet (den enda onda bebis jag
kan komma på är Damien i filmen Omen). Hon befinner sig hos sin mor, vilket i
sammanhanget bör vara den tryggaste plats en bebis kan vara på.
Matildas mor Kari är 16 år och föräldralös.63
Hennes värnlöshet illustreras genom hennes
avsaknad av kläder, hon har bara en bastkjol på sig, Matilda däremot är inlindad i en tjock
päls. Detta ser jag som en illustration av Karis moral, som måste anses hög om än något
primitiv. Hon är en god mor. Hennes barn är ordentligt klädd, medan hon går i trasor. Hon bär
alltid på sitt barn och ammar det. Anledningen till att hon är på flykt är också för att rädda sitt
barn.64
Detta gör att hon är ute i ett respektabelt projekt.
Trots att hon är ogift och mor fläckar inte detta hennes moraliska godhet, då det beskrivs
som att den vita kaptenen ”gjorde henne med barn innan hon lyckades smitta.”.65
Både
hennes begränsade fria vilja och att hon inte var delaktighet i sitt tillstånd beskrivs i citatet.
Hon är en flyktig från sitt eget hem, och gömmer sig så gott hon kan i djungeln. Detta anser
jag är en plats hon har moralisk rätt att vara på, hon har ingen annanstans att vara.
Kossuths dotter är inte med i bild, och hon beskrivs mycket kortfattat. Ändå känner jag att
det är av vikt att ha med henne i analysen just för att hon är den minst komplexa av alla
karaktärer. Hennes enda roll blir den som ett offer. Hon beskrivs som ensam och moderlös
(senare också faderlös). Hon är sex år, och hålls i ett fångläger.66
Hon beskrivs som en
”gisslan under hot”.67
Det antyds att hon bodde hos sin döda mors syster innan hon blev
tagen till fånglägret, en plats hon knappast kan klandras för att vara. Även om det inte
beskrivs rent ut hur moraliskt ”ren” hon är, följer jag här samma resonemang som hos
Matilda. Hon är den ”lilla flicka” och en sådan är oftast moraliskt oskyldig.68
62
M6 s. 72 f. 63
M5 s. 59 64
M5 s. 60 65
M5 s. 60 66
M2 s. 23 f 67
M2 s. 27 68
M2 s. 26
-
Klara Thureson
8702090484
25
I serien uppfattar jag att det är mycket lite fokus på offerskap. I flera av serierna är det
staten (västvärlden) som presenteras som de stora ”offret”, (i M1, M2, M3 och M4). De som
är utsatta för nästan allt våld är i själva verket seriernas ”skurkar” och MB och WG. Alla
dessa är, som Christie kallar dem, icke-idealiska offer.69
Även i M2 där det finns ett idealiskt
offer (Kossuths dotter), så är det ändå västvärlden som presenteras som det stora offret, som
måste skyddas till varje pris.
3.2.4 Definition av ordet gärningsman
Precis som jag ägnade några rader till att beskriva ordet offer, vill jag också skriva några
ord om dess motpol gärningsmannen. En gärningsman är någon som gör, i denna uppsatts
ligger fokus på de personer som gör (utför) våld eller hot om våld. Jag använder mig också av
det mer neutrala ordet våldsverkare för att beskriva någon som utför en våldshandling.
Precis som det finns idealiska och icke-idealiska offer, finns det också idealiska och inte-
så-idealiska gärningsmän. Det är dessa två begrepp jag kommer att använda mig av.
3.2.5 Idealiska gärningsmän
För att ett offer ska vara idealiskt krävs en idealisk gärningsman. Denna symbios är enligt
mig kärnan i Christies teori. Alltså finns det idealiska gärningsmän för de idealiska offren jag
beskrivit ovan.
Kossuths dotter, den mest anonyma av offren, har kanske också den mest anonyma
gärningsmannen, eller männen. Anonymitet är ett kriterieum för idealiska gärningsmän, det
ska vara en okänd gärningsman.70
Gärningsmannen i detta fall benämns aldrig med namn, den
enda direkta referensen är till ”dom har mitt barn” (min understrukna).71
Däremot framgår
det att det är Sovjet och östblocket som är ”skurken”. Christie skriver i och för sig att till
exempel vakter i just fångläger är dåliga idealiska gärningsmän, men hans exempel handlar
om norska män utifrån en norrmans perspektiv.72
De ”män” som håller Kossuths dotter är
främlingar, anonyma och under kalla kriget den största fienden till den västerländska
livsstilen. Jag anser att man måste sätta in berättelsen i en kontext. I M2 är den kontexten
kallakriget, hela historien kretsar kring kalla kriget. I den kontexten anser jag att man kan
uppfatta Sovjet som en person. Den bild jag har fått från denna tid, en diskurs där Sovjet i sig
69
Christie (2001) s. 51 ff 70
Christie (2001) s. 48 71
M2 s. 23 72
Christie (2001) s. 55 f
-
Klara Thureson
8702090484
26
var ett väsen, Den ryska björnen. Utifrån den kontexten och den diskursen anser jag att man
kan se Sovjet som en idealisk gärningsman; ond, fysiskt stark och okänd.
Kari och hennes dotters gärningsmän är också anonyma och avlägsna. Det är mannen som
det antyds har våldtagit Kari, det är männen i hennes hemby som vill döda hennes dotter.
Dessa gärningsmän är dock inte fullt lika idealiska som för Kossuths dotter. Det finns för lite
information om dem för att kunna säga att de till exempel har ”onda” avsikter. Tvärt om,
åldermännen vill döda dottern för att rädda byn från onda andrar, de är heller inga främlingar
för Kari, hon flyttade inte från byn förrän hon var tolv och har alltså någon form av relation
till dem. Kaptenen däremot är en främling för Kari, och hon som bott på en flickskola sedan
hon var tolv måste ses som kysk och dygdig mot kaptenen. Och det är just den skillnaden
mellan offer och gärningsman som blir intressant, Christie skriver just om denna växelverkan
mellan offer och gärningsman, ju mer idealiskt offret är ju mer idealisk blir
gärningsmannen.73
Även om gärningsmännen i det här fallet kanske inte i sig själva är helt
idealiska, inte uppfyller kriteriet till punkt och pricka, blir det i min tolkning idealiska i
kontexten med den 16 åriga, dygdiga flickan, och hennes nyfödda dotter.
Dannys gärningsman är kanske den mest intressanta och problematiska, då den är en
kvinna. Den enda som fysiskt slår Danny är en kvinna. Kvinnan är Leda, en känslomässigt
iskall mördarmaskin. Handlingskraftig och logisk. Danny däremot är mjuk och empatisk, vet
inte hur han ska hantera våldsamma situationer
I början av min uppsats skrev jag att jag anser att det viktiga i Christies teori är det sociala
könet, eller vilket genus en karaktär skapar. I detta exempel ställs det på sin spetts. Danny är
kanske fysiskt starkare än Leda, men han konstruerar ett mycket feminint genus, där han är
passiv och underordnad (både jämte MB och senare mot Leda). Leda är däremot rationell,
stark och aktiv. Tove Petterson beskriver detta som (normativt) typiskt feminina respektive
maskulina egenskaper.74
Leda iscensätter också ett maskulint genus på andra sätt, hon är
kortklippt på gränsen till snaggad. Lander tar upp hur viktig kroppen och dess estetik är för att
uppfattas som en ”riktig kvinna”.75
Leda tycks inte ens försöka, just genom att ha sitt hår
snaggat. Leda är inte en riktig kvinna., och i en hetronormativ diskur, när den normativa
kvinnan ses som det eftersträvansvärda blir motsatsen det avvikande.
73
Christie (2001) s. 54 74
Petterson (2003) s. 142 75
Lander (2001b) s. 137 ff
-
Klara Thureson
8702090484
27
Jag anser att det är den oförmågan att vara normativ som gör man kan se Leda som en
idealisk gärningsman, i relation till Danny är hon stor och ”ond” (avvikande). Hon är aktiv
och han är passiv.
3.2.6 Icke-idealiska gärningsmän
Som jag tidigare har skrivit är det MB och WG som utför hälften av allt våld. Ändå är de
inga idealiska gärningsmän enligt Christies definition. Jag ska beskriva varför.
Den viktigaste aspekten är att de inte moraliskt ”svart”, tvärt om. De finns åtskilliga
exempel på hur de beskrivs som moraliskt högtstående. Speciellt MB utmålas som moraliskt
”ren”, i M4 till exempel säger WG ”Du hatar sånt här. Jag kan ta det!” då MB ska skjuta
män med en harpun.76
Att det är viktigare för MB att vara moraliskt ren tror jag har att göra
med det faktum att hon är en kvinna. Att vara en riktig kvinna är att vara omvårdande. 77
Att
döda män med en harpun är inte speciellt omvårdande. Därför måste det ursäktas och
förklaras, MB svara WG med ”Nej, miljontals liv är i fara så det måste göras”. MB måste,
för att framställas som icke avvikande (och då omoralisk?), hela tiden kämpa mot sitt kön inte
bara mot ”skurkarna”. I motsats till Leda försvara hon hela tiden sin normativa kvinnlighet,
anser jag. Detta är dock något som White inte håller med om, hon hävdar att MB skapar ett
avvikande genus, och inte bör ses som normativ.78
Jag ska därför visa på hur jag menar att
MB försvarar denna normativa könstillhörighet (och på så sätt kan ses som moraliskt ren, och
en stå utanför Christies teori). En av de få gångerna MB slår en obeväpnad person är när hon
blir kallad ”man” av en nedgjord (kvinnlig) fiende.79
Hon försvara sin heteronoma
könstillhörighet, och enligt Petterson blir det en feminin handlig trots våldet, och på så vis en
befästelse av hennes normativitet och indirekt hennes moraliska renhet.80
På detta sätt klargörs för läsaren att MB och WG inte är ”onda”. Jag anser att det är viktigt
då de fysiskt ofta har övertaget mot de ofta ganska hafsiga skurkarna som de nedgör på
löpande band.
Alfvén Eriksson tar också upp hur en individ som drivs av moral snarare än plikt är vanligt
i ungdoms litteratur, och hur detta uppfattas som det allra högsta ur moralisk synvinkel.81
76
M4 s. 37 77
Lander (2001a) s. 33 78
White (2001) s. 71 79
M5 s. 66 80
Petterson (2001) s. 147 81
Alfvén Eriksson (1986) s. 44
-
Klara Thureson
8702090484
28
Detta stämmer också väl överens med MB och WG som tar sig an brottsbekämpning som en
hobby, drivna av ett högre gott, utan ett vinstintresse bakom.
Men det är inte bara MB och WG som är våldsverkare utan att kunna aspirera på att vara
några idealiska gärningsmän. Inte heller Fotfolket de nedgör, kan ses som idealiska. Som jag
redan har beskrivit läggs överhuvudtaget väldigt lite fokus på dem, de beskriv sällan som
onda (eller de beskrivs sällan alls). De är bara ett köttberg som MB och WG måste ta sig
igenom. En intressant aspekt är däremot att de ofta nämns vid namn!
Även obetydliga karaktärer får ofta ett namn knutet till sig. ”Ricco dör, men hans sista
skott träffar Willie i benet”.82
Ricco nämns vare sig före eller efter det, men han är inte en
anonym skytt, han har ett namn. Jag tycker detta är intressant, det gör gärningsmännen till
personer. Christie skriver att idealiska gärningsmän är människor som knappt är människor.83
Genom att ge gärningsmännen namn så punkterar O´Donnell detta.
Slutligen måste jag nämna Antagonisterna, och bilden av dem som gärningsmän. Christie
beskriver i sitt kapitel, hur lagstiftningen i hans hemland Norge resonerar om narkotikabrott,
där de högsta straffen ges till de så kallade ”knarkhajarna”, onda affärsmän som själva inte tar
droger men cyniskt sprider dem.84
Det är dessa som är de idealiska gärningsmännen, men i
verkligheten existerar de knappt. Antagonisterna i serien Modesty Blaise är just sådana.
Cyniskt utnyttjar de alla källor till profit. De är de verkligt (enda) onda i serien, klassiska
serieskurkar. Det intressanta blir då att de ändå inte kan ses som idealiska gärningsmän, och
det beror på avsaknaden av idealiska offer. I många fall drabbar deras våld deras
underhuggare, Fotfolket och i alla serier utom M5 och M6 är det stora hotet, den brottsliga
ploten, riktad mot samhället i någon form. Det är sir Tarrant som får illustrera den annars så
anonyma staten.
3.2.7 Förändring över tid?
Våldsfrekvensen är i princip oförändrad över de 40 år som spannet ligger på. Kluster 1 och
två visar inte på några större skillnader. En skillnad är dock att det dyker upp 3 fall av våld
kvinnor i mellan i kluster 2, materialet är dock för litet för att jag ska våga uttala mig generellt
kring detta.
Men det är just kring det kvinnliga könet förändringen har skett. I kluster 1 är alla
gärningsmän just män. Antagonisterna är män och ”fotfolket” är män. De kvinnor som finns
82
M3 s. 34 83
Christie (2001) s. 55 84
Christie (2002) s. 57
-
Klara Thureson
8702090484
29
med är MB och WG:s flickvänner, både i M1 och M3 presenteras flickvänner till denne. I
båda av serierna är de också utsatta för någon form av våld.
I kluster 2 finns det däremot med kvinnor som har en aktiv roll på den ”onda” sidan, i alla
de tre serierna. I M4 är till och med antagonisten själv en kvinna. Jag anser att detta är ett
uttryck av att gärningsmannabilden blir mer komplex, och kanske går ifrån Christies
definition av idealiska gärningsmän något, även om jag i fallet Leda har visat på hur även en
kvinna kan ses som en idealisk gärningsman. Christie själv benämner dock alltid
gärningsmannen som en ”han” i sitt kapitel om idealiska offer och gärningsmän. Tolkningen
att en kvinna som konstruerar ett maskulint genus kan vara en idealisk gärningsman är alltså
min.
Bilden av MB och WG förändras också något under de 40 åren. Inte att de är moraliskt
rena, utan hur det presenteras för läsaren. Ett som jag tycker spännande exempel på detta är
att MB och WG röker i kluster 1. Men inte en enda cigarett tänds av dem i kluster 2. Att detta
är så spännande anser jag vara för att det visar så tydligt på hur moral, normativitet och
indirekt då också idealiska gärningsmän och offer, är kontext baserade och på hur det
förändras över relativt kort tid. På 60-talet sågs det som sofistikerat att röka, idag när vi vet
om faran med det ses det inte med lika blida ögon.
3.3 Analyssammanfattning och Slutsats
Ser man till våldet i serien Modesty Blaise finner man att det är mycket jämt fördelat över
de två klustren. Jag vill dock poängtera att jag inte studerat våldsarten (grovhet till exempel)
utan endast sett till frekvens och vem som är drabbad och vem som utför våldet. En skillnad
är dock att i kluster 2 finns det exempel på kvinnor som utövar våld mot andra kvinnor, något
som ej finns i kluster 1. De mest våldsdrabbade och våldsverkarna hittas båda i kategorierna
Hjälten och Fotfolket. Det vill säga finns här en rollblandning, de som utför det mesta av
våldet är också de som i störst utsträckning drabbas av det. Däremot är vare sig
hjältekaraktären MB eller Fotfolket några idealiska offer. Eller idealiska gärningsmän.
MB visar på en allt för stor handlingskraft och styrka för att kunna ses som idealiskt offer,
och Fotfolket är allt för ”moraliskt svarta”. MB är däremot inte tillräckligt ”moraliskt svart”
för att kunna ses som en idealisk gärningsman, det finns flera exempel på hur hon
manifesterar sin moraliska renhet (normativitet). Fotfolket kan heller inte ses som idealiska
gärningsmän, de nämns ofta vid namn och beskrivs mest som ett köttberg som MB och WG
måste ta sig igenom. Inte heller Antagonisterna kan ses som idealiska gärningsmän, de utför
mycket lite våld själva, och även om de presenteras som moraliskt svarta finns här en
-
Klara Thureson
8702090484
30
avsaknad av idealiska offer, och denna växelverkan mellan gärningsmän och offer är central i
Christes teori.
De offren och gärningsmännen rör sig istället i periferin av historien, och är karaktärer som
både utövar och drabbas av väldigt lite våld. Endast ett av de idealiska offren, karaktären
Danny, drabbas av våld, och således är det bara en av de idealiska gärningsmännen, Leda
(som dessutom är kvinna) som är våldsverkare.
Detta visar på att våld och synen på idealiska offer och gärningsmän inte är
sammanlänkade. Idealiska offer och dito gärningsmän skapas utifrån en kontext snarare än
utifrån en fysisk händelse.
4 Diskussion
4.1 Vidare forskning
Kriminologisk forskning kring populärkultur verkar vara obefintlig och jag har även fått
reaktioner från mina kursare att det inte ses som speciellt ”fin” och ”seriöst” att skriva om just
populärkultur. Jag tycker detta är mycket synd. Litteratur i alla former har en tendens att
avfärdas då den inte är ”sann”, enligt Björn Larsson (professor i franska i Lund). Vidare
menar dock Larsson att väldigt många faktiskt läser den som en sanning.85
Detta moment 22
tror jag gör att det forskar lite kring skönlitteraturen samtidigt som det påverkar väldigt
mycket.
Tomrummet av studier av detta slag känns stort, och jag tycker att det borde få den status
det förtjänar. Medan jag arbetade med mitt material funderade jag ofta på vilka
neutraliseringstekniker som användes för att läsaren skulle uppfatta MB och WG ofta mycket
grova våld som legitimt. En sådan genomgång tror jag skulle kunna vara intressant. Även en
djupare genusgenomgång tror jag kan vinna kriminologisk relevans då serien har en våldsam
kvinna som huvudroll och då genusforskning inom kriminologin ligger lite i sin vagga.
4.2 Avslutande diskussion
Christie beskriver med sin teori idealtypen av ett offer och av en gärningsman, i den här
studien har jag använt mig av dessa för att försöka se hur och om dessa idealtyper presenteras
i serien Modesty Blaise. Både Alfvén Eriksson och Larsson menar att läsaren, speciellt den
unge läsaren (enligt Alvén Eriksson) påverkas av litteraturen i fråga om synen på ”brottsling”
85
Larsson (under pub. 2009) s. 8 f
-
Klara Thureson
8702090484
31
och i fråga om synen på ”brottet.86
i ett samhälle där offer får allt mer makt och där
opinionsbildningen flyttat från sakkunniga experter till allmänheten anser jag att vikten av att
se till hur litteraturen och populärkulturen presenterar våld, våldsdrabbade och våldsverkare.
Däremot har jag inte under min studie tid stött på studier där man ser till det fiktiva som
spridare av dessa attityder. Denna uppsats gör anspråk på att glänta på den dörren och jag har
försökt att göra ett kriminologiskt porträtt av våld i den fiktiva populärkulturen.
Valet av Christies teori var för mig självklart, just för att jag ville se hur våldet
presenterades och då Christies teori dels är kontextuell och dels ser till hur samhället uppfattar
våldsdrabbade och våldsverkare. Att jag inte hittat någon tidigare studie där Christies teori
används på fiktivt material gör att jag inte har något att luta mig mot, och det finns delar i
hans teori som är svårapplicerad på mitt material. Hur bedömer jag om en person är stark nog
att föra sin tala och berätta om brottet? Men som jag har tagit upp i början av denna uppsats
har jag valt att utesluta denna del ur min analys, då jag har varit ute efter att se hur idealtypen
som Christie beskriver återfinns i serien, och det anser jag att jag kan göra utan att behöva ta
hänsyn till just denna aspekt.
Ett annat problem jag upplevde var hur jag skulle tolka bilden av Antagonisterna, som på
många sätt har de kriterier som krävs för att vara en idealisk gärningsman. Att jag ändå valde
att inte se dem som detta är för att jag inte ville stycka upp Christies teori utan visa på hur
synen på offer och gärningsmän är sammankopplade och de inte kan stå själva utan varandra.
Mitt metodval grundade sig i att jag behövde en bred analysmetod, både på grund av
karaktären av mitt material som både bestod av text, bild och berättelsen i helhet. Skulle jag
bara valt att fokusera bara på det idealiska offret och gärningsmannen hade en narrativ
analysmetod varit att föredra, men då jag också ville se till allt våld behövde jag en metod
som bortsåg från kontexten. Denna systematiska genomgång, att noggrant se till alla
våldssituationer och för mig själv motivera och skriva ned hur jag tänkte, kände jag gav en
större konsekvens i min analys av materialet. Precis som en intervjutranskribering öppnar upp
för nya tolkningar gjorde också den utskriften av alla våldsituationer det för mig.
Jag är uppvuxen med serien Modesty Blaise, och MB har alltid varit min store hjälte och
förebild. Att få göra en studie och läsa serien ur ett djupare perspektiv har varit en fantastisk
upplevelse, men också svår och mödosam. Att undersöka om min stora barndomshjälte är en
gärningsman, eller ännu värre, ett offer, har öppnat mina ögon för hur hårt rotat
förställningarna om vem som är ett offer och vem som är en gärningsman är. Det tror jag är
86
Larsson (under pub. 2009) s. 8 ff samt Alfvén Eriksson s. 15
-
Klara Thureson
8702090484
32
själva essensen i min uppsats, att försöka öppna upp för att se hur vi läser av våldet och hur
våld, offerskap och gärningsmannaskap inte är alltid är sammanlänkat utan inlärt.
-
Klara Thureson
8702090484
33
5 Referenslista:
Alfvén Eriksson, A-M (1986) Brottslingen – villebråd eller medmänniska doktorsavhandling
framlagd vid Lunds Universitet Rabén & Sjögren Stockholm
Boréus, K & Bergström, G (2005) Textens makt och mening” Studentlitteratur Lund
Bryman, A (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Liber Malmö
Burcar, V (2005) Gestaltning av offererfarenheter Sociologiska institutionen Lunds
Universitet Lund
Christie, N. ”Det idealiska offret” s. 51f I Åkerström, M & Sahlin, I (red) Det motspänstiga
offret 2001 Studentlitteratur Lund
Ericson, R V (2007) Crime in an insecure world Polity Press Cambridge
Garland, D (2001) The Culture of control Oxford Universety Press Oxford
Hörnqvist, M (2004) ”Risk Assesments and Public Order Disturbances: New European
Guidelines for the Use of Force?” Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime
Prevention, Vol. 5 2004
Lander, I (2003a) ”Genus, normalitet och avvikelse” I Lander, I & Petterson, T & Tiby, E
(red) Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet Studentlitteratur Lund
Lander, I (2003b) ”Att framföra sig som kvinna” kap. 5 I doktorsavhandlingen Den flygande
Maran Stockholms Universitet, Kriminologiska institutionen Stockholm
Larsson, B (under publ. 2009) Vad är meningen med litteratur… och med vetenskap om
litteratur? Språk- och litteraturcentrum Lunds universitet Lund
Lombroso, C (1998) ”Positive School” I Williams III, F P & McShane, M D (red)
Criminology Theory (sec. ed.) Anderson Publishing 1998 Cincinnati
Messerschmidt, J W (2004) Flesh and Blood Boston: Rowman & Litterfield Publisher
Petterson, T (2003) ”Våld som iscensättning av femininiteter” I Lander, I & Petterson, T &
Tiby, E (red) Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet Studentlitteratur Lund
White, R (2007) Violent Femmes: Women as spies in popular culture Routledge New York
Övriga Källor
Seriewikin.serieframjandet.se 2008-11-11
(http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-
%C3%A4ventyr)
www.ne.se/artikel/1418364
Oxford uppslagsboks nätupplaga 2009-02-06
www.askoxford.com
http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-%C3%A4ventyrhttp://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-%C3%A4ventyrhttp://www.ne.se/artikel/1418364http://www.askoxford.com/
-
Klara Thureson
8702090484
34
Material
M1: O´Donnell & Holdaway, J ( org. 1963 svensk org. 1965) ”Mordligan” I Höglund, J-E
& Nilssin, J & Öhrn, E & Öhrn, T (red) Modesty Blaise 1 (1995) Alvglans
M2: O´Donnell & Holdaway, J (org. 1963-64, svensk org. 1966) ”Den försvunne
vetenskapsmannen” I Sundström, Y & Hansson, C & Marchall, A (red) Modesty Blaise 5
(2000) Alvglans
M3: O´Donnell & Holdaway, J (org. 1964 svensk. org. 1967) ”Fallet Gabriell” I Kolmvik,
A-L & Marchall, A & Davidsson, H & Ericsson, C (red) Modesty Blaise 3 (1996) Alvglans
M4: O´Donnell & Romero, E B (org. 1999 svensk. org. 2000) ”Den siste aristokraten” I
Ihrstedt, B (red) Modesty Blaise 13 Egmont Kärnan
M5: O´Donnell & Romero, E B (org. 2000-01 svensk. org. 2001) ”Dödligt villebråd” I
Ihrstedt, B (red) Modesty Blaise 13 Egmont Kärnan
M6: O´Donnell & Romero, E B (org. 2001 svensk. org. 2001) ”Zombien” I Ihrstedt, B
(red) Modesty Blaise 13 Egmont Kärnan
-
Klara Thureson
8702090484
35
6 Bilagor
Bilaga 1
Serie M1 M2 M3 M4 M5 M6
Våldsepisoder
totalt
15 7 15 12 16 13
Analysunderlag 12 7 15 12 16 10
Undnantag 3 0 0 0 0 3
totalt tre första 37
analys tre första 34
Totalt tre sista 41
Analys tre sista 38
Totalt 78
Totalt analys 72
-
Klara Thureson
8702090484
36
Bilaga 2
Serie M1 M2 M3 M4 M5 M6
Man våld/hot mot
Man
7 4 15 16 10 11
Man våld/hot mot
Kvinna
10 2 5 3 3 2
Kvinna våld/hot mot
Man
2 3 3 5 6 5
Kvinna våld/hot mot
Kvinna
3
totalt våld/hot mot
man
9 7 18 21 16 16
totalt våld/hot mot
kvinn.
10 2 5 3 6 2
totalt våld/hot 19 9 23 24 22 18
M.B/W.G
gärningsperson
10 5 13 11 13 6