Pälsfarmning på övertidBurhållning av minkar kan inteförenas med djurskyddslagen

En forskningssammanställning av Lena Lindström

Djurens RättBox 2005125 02 Älvsjöwww.djurensratt.seinfo@djurensratt.se08 - 555 914 00

Copyright: Djurens Rätt 2011

Text: Lena LindströmOmslagsfoto: Nettverk for dyrs frihetLayout: Verena AbenthungTryck: Urban Print, 2011

Pälsfarmning på övertidBurhållning av minkar kan inte förenas med djurskyddslagen Djurens Rätt 2011 En forskningssammanställning av Lena Lindström, etologUppdaterad version, november 2011.

3

Idag finns cirka 70 minkfarmer i Sverige. På dem föds och dödas varje år omkring en miljon minkar. Minkarna lever hela sina liv i gallerburar med en yta på mindre än en tredjedels kvadratmeter.

Minkar är aktiva rovdjur som på många sätt går att jämföra med katter. Bristen på stimulans i burarna gör att så många som 70 procent av de vuxna minkarna utvecklar beteende störningar, enligt nya svenska rön.

En hel del forskning har bedrivits kring vilka djurskyddsproblem som finns på farmerna och hur minkarnas miljö kan förbättras. Men forskningen ger inga svar på hur burhållning av minkar ska kunna förenas med den svenska djurskyddslagen. Den internationella forskningen är mycket motsägelsefull, och inte heller den svenska forskningen har gett några användbara resultat.

Entydig forskning visar dock att om minkar hålls i större inhägnader med tillgång till klättermöjligheter och simvatten visar de inga beteendestörningar och mår även i övrigt bra. Det här är också i enlighet med de vetenskapligt baserade minimikraven för att hålla minkar i djurparker i Sverige. Detta är idag den enda hållning av minkar som har vetenskapligt stöd för att kunna leva upp till Sveriges djurskyddslag.

En statlig utredning från 2003 och ett riksdagsbeslut från 2006 har båda kommit fram till att hållningen av minkar måste förändras i enlighet med nya forskningsrön. Det är dags att de orden blir verklighet. Minkarna har väntat länge nog.

SammanfattningFoto: Nettverk for dyrs frihet

4

Det politiska läget 2003–2011

• År2003konstateradedenstatligautredarenEvaErikssonattminkuppfödningeninteärförenligmeddensvenskadjurskyddslagen.SammaslutsatsharävenblandandraJordbruksverket,DjurskyddsmyndighetenochSverigesveterinärmedicinskasällskapkommittill.1–4

• Pälsdjursnäringsutredningengavminknäringenframtillår2010förattlösaproblemenmeddenhögagra-denbeteendestörningar.1Riksdagenbeslutade2006attdjurskyddetförminkarskulleförbättrasienlighetmedutredningensförslag,efterattnyasvenskaforskningsrönerhållits.5

• Näringenharintelyckatsmeddetta.Stereotypigradenärfortfarandeoacceptabelthög:70procentavminkarnautförstereotypierenligtensvenskstudiefrån2009.6 Intehellerföljsdenbefintligalagstiftningen:85procentavfarmernasaknadeår2010berikningiburarna,trotslagkrav.7

• Undertidenharettflertal länderiEuropa*förbjudituppfödningavdjurförpäls.Ytterligareettantalländerharinförtkravpåblandannatstörreytor,klättermöjlig­heterochsimvattenförminkar.8

• Enopinionsundersökningfrån20119visaratt70procent

avbefolkningenvillhaettförbudmotminkfarmning.Bara19procentvillattdetskavaratillåtet.Enmajoritetavsamtligariksdagspartiersväljareärförettförbud.Opinionenförettförbudärännustarkareändenvar2006.10

• Nuhardenforskningsompälsbranschenfinansieratifemåravslutats,menmycketliteharpublicerats.De resultatsomkommitframgeringasvarpåhurminkarnassituationskakunnaförbättras.

Foto

: Net

tver

k fo

r dyr

s fr

ihet

Statens utredare kom 2003 fram till att minknäringen inte följer djurskyddslagen. Näringen har inte lyckats ändra detta faktum. Under tiden har flera länder lagstiftat mot uppfödningen.

*) Länder med förbud: Storbritannien, Österrike, Kroatien, Bosnien-Hercegovina.

Länder med krav på bl a större utrymme och simvatten: Tyskland, Italien, Schweiz.

5

Livet på en minkfarmFoton 1–7: Anton Krag, 8–9: Djurens Rätt

Minkarpåfarmerhållsigallerburarsomär90x30cmibottenoch45cmhöga.Totaltalltsåenytapåmindreänentredjedelskvadratmeter,därtvåvuxnadjurellerenhonamed5–6valparfårhållas.12

Valparnafödsiapril–majochgasasihjäl inovember.Deflestaminkarbliralltsåintemeränetthalvårgamla.Avlivningenskergenomatt50–60djurstoppasnerienbehållare,somfyllsmedkoldioxid.Dennagasärdoku-menteratsmärtsamattandasin,ochgerkvävningskänslorochångest.13

Minkarkanpåmångasättjämförasmedkatter:deärrevirhävdanderovdjursomärpigga,aktivaochnyfikna.Detärlättattinseattenkattskullefaraillaavattlevahelasittliviensådanbur,ochdetfinnsingenanledningattdranågonannanslutsatsnärdetgällerminkar.Attburlivetärotillfredsställandevisarminkarnablandannatgenomattutvecklasåkalladestereotypabeteenden,dådekastarsigmellanburväggarnaellergörandraupprepaderörelsemöns-ter.Beteendenaärettdirektresultatavunderstimulering,stressochfrustration.14–16

På Sveriges 70 minkfarmer föds och dödas varje år omkring en miljon minkar. De föds av ett par hundra tusen avelsdjur som lever året runt på farmerna. Alla slutar de sina liv genom att gasas ihjäl med koldioxid, en mycket plågsam död.

6

Naturliga beteenden och behov – vad är viktigt för en mink?

JAKT På LAND OCh I VATTENVildaminkarhållerrevirutmedstrandkanterochjagarsinfödapålandochivatten.1,18Minkarärsemiakvatiskadjurmedsimhudmellantårna.36Denstörstadelenavjaktenskerocksåivatten,därminkensimmarnertillbottenochmuddrarblandstenarnaefterkräftorochfiskar.Dekanocksådykafrånstrandkantenefterenförbisimmandefisk.Pålandföljerminkarnadoftspårochundersökerhåligheter,grävereftersorkarochskrämmerframbyten.18Igodatiderläggerminkarnagärnauppförråd.Jagandeminkarrörsigöverstoraytorochlöserdeproblemsomuppkommerpåettflexibeltsätt.Jaktengerstimulansochsysselsättningunderdenstörstadelenavdjurensvaknatid.Jaktärettcentraltochlivsviktigtbeteendehosallarovdjur,ochdärförettstarktbehov.Iburarnapåfarmernagesingenmöjlighettillnågondelavbeteendet.ISchweizharlagstiftarnatagitminkarsbehovavvatten

påallvarochkräverenbassängpåminst4m²förminkarifångenskap,oavsettförvilketsyftedehålls.Tyskland

harställt lagkravpåminst1m²storasimbassängerförminkar.

REVIRhÄVDANDE SOM LEDER TILL SKADORMinkarärrevirhävdandeochleversolitärtinaturen.Tillskillnadfråndeflestaandradjursomhållsifångenskapärdealltsåinteanpassadeförattlevaigrupp.Påpälsfarmer-naledergrupphållningenoftatillslagsmålmedbitskadorsomföljd.Djurrättsalliansensbilderfrånhösten2010och2011ärpåingetsättunikanärdetgällerattdokumen-teradetta,utanenistortsettidentiskbildframkommerimaterialhämtatfrånNorge,FinlandochDanmark.19Engenomgångavdjurskyddsinspektionervisarattdetfinnsskadadedjurpådeflestasvenskafarmer,ävenunderdenperiod(efteravvänjningiaugusti)dådetnormaltärsomminstskador.7,20

Foto: Anima

De minkar som hålls på farmer är i allt väsentligt fortfarande vilda. Även djur av arter som avlats av människor i tusentals år har kvar så gott som alla sina naturliga beteenden och behov.17 Detta gäller desto mer för minkar, som bara funnits i fångenskap i knappt hundra år. Aveln av minkar har inte varit inriktad på beteende, utan enbart på pälskvalitet och kullstorlek. Men inte heller ett fullt domesticerat djur kan avlas till att trivas med ett liv i en liten bur.

7

STEREOTyPIERStereotypierärenvanligformavbeteendestörningar.Detärupprepaderörelsemönstersomintefyllernågondirektfunktion,mensomkanverkalugnandepådjurendådegerettutloppfördenupplevdastressen.14Ävenmänniskorsombefinnersigunderextrempressellersomharvissatyperavhjärnskadorkanutvecklastereotyparörelser,somattvaggaframochtillbaka.15Stereotypierutvecklashosvissaindividerdådeärmycketstressadeochfrustrerade,ellerdådeleverienmycketstimulansfattigmiljö.14Bristenpåstimulans,specielltunderuppväxten,kanledatillattdjurenshjärnstrukturförändrasjämförtmedhosdemsomhaftenbrauppväxtmiljö.15,23Deharmedandraordmentalastörningar,ochdetliggerbakomendelavstereotypierna.Hosminkarsomhållsiburarutför70–85procentavdevuxnadjurenstereotypabeteenden,enligtstudieriSverigeochandraländer.6,14,24Beteendetärokäntidetvilda,liksomistörreinhägnadermedtillgångtillsimvatten.25–27

Burhållning ger beteendestörningar

PASSIV STRESShANTERINg – APATIEnhöggradavstereotypabeteendenindikerarattdjurenärunderstimuleradeochmårpsykisktdåligt,14,16menhurdåligmiljönänärsåkommerdetalltidfinnasdjursominteutvecklarstereotypier.Forskningvisarattdedjursominteutförstereotypiermårlikadåligtellerännusämreisammamiljö.14,28,29Deärmångagångersåkalladepassivastresshanterare,30somiställetförattagerautsinfrustrationblirpassivaochapatiskaienundermåligmiljö.14Deharheltenkeltgettupp.Studierharvisatpåhögrehalteravstresshormonerhosdeinaktivaminkarnajämförtmeddesomutförstereotypier.28Detmeststressadedjuretkanalltsåvaradensomsittertystochstilla.

Foto

: Dju

rrät

tsal

lians

en

Foto

: Dju

rens

Rät

tFo

to: N

ettv

erk

for d

yrs

frih

et

Djur som hindras från att bete sig naturligt kan utveckla olika typer av beteendestörningar. Stereo-typa beteenden, hyperaktivitet, apati, pälsbitning och kannibalism är exempel på störda beteenden som observerats hos minkar på farmer.6, 21, 22 här beskriver vi två av dem lite närmare.

8

Vetenskapligastudierharvisatattomminkarhållsistörreinhägnaderpå20–300kvadratmetermedtillgångtillsim-vattenvisardeingastereotypabeteendenochmåräveniövrigtbra.25–27FörhållningavminkaridjurparkeriSverigekrävsenytapåminst100kvadratmeterochtillgångtillberikning,somgrävmöjligheterochsimvatten.31Detäralltsåendjurhållningsomharentydigtstödiforskningen,tillskillnadfrånuppfödningeniburar.

INREDNINg OCh BERIKNINgBerikningiformavolikaföremålellerhylloriburarnahar studerats.Vissaberikningsföremålharhaft effektpåstereotypier,32,33menfortfarandefinnsenstordelavbeteendestörningarnakvar.32,33Efterentidverkarminkarnaocksåtappaintressetförföremålen6,32–någotsomkanförväntassärskiltnärdetgällerrovdjur,somärnyfiknaochlockasavdetnyaochokända.Mångastudierharintekunnatvisanågoneffektallsavberikningpåbeteende­störningar.6,33Iensvenskstudiemedtretyperavberikningägnademinkarnatotaltsettmertidåtstereotypieränåtinteraktionermedberikningen.Hela70procentavdjurenhadestereotypier,bådemedochutantillgångtillbollarochhyllor.6Minkarsomfårväljamellanolikatyperavberikningärintebereddaattarbetaförattfåtillgångtillberikningsombollar,cylindrarellerplattformar.34Däremotarbetardehårtförtillgångtillsimvatten,ochdetärocksådenberikningsommångagångerharhaftbästeffektpåbeteendestörningarna.24,34,35

SIMVATTENForskningvisarattminkarärbereddaattarbetahårtförtillgångtillsimvatten,ochattderasstressnivåhöjslikamycketnärdeberövasdettasomnärdeberövastillgångtillmat.34Deflestaminkaranvändersimvattenflitigtunderallaårstider,menanvändningenvarierarmellanindivider.36 Dethargjortsenheldelstudierpåminkarsbehovav

vatten,ochresultatengermöjlighetförolikatolkningar.Ensammanställningavdestudiersomgjortstillochmed200736konstateradeattsimningärmycketuppskattatavminkar,attdetiblandmenlångtifrånalltidledertillenminskningavstereotypabeteenden,ochattdetintefinnstillräckligagrunderförattklassasimningsomettbiologisktbehov.Denendasvenskastudiesomgjortsmedvattenbadvisadepåenkraftigminskningavstereotypier.24Studiersomtillkommitefterdennasammanställninghartillfört

nykunskap.Deharvisatattomminkarfårtillgångtillvattenbadsomungalederdettillbådeenlägreförekomstochsenareutvecklingavstereotypier;dettaharknapptundersöktstidigare.11,35Mansågocksåettärftligtsambandibenägenhetenattsimma,vilkettyderpåattdetharenbiologiskgrund.35 Ideflestastudiermedsimvattenharmansattinenliten

vattenbaljaidebefintligaburarna,medettvattendjuppåoftastmellanenochtredecimeter.36Detärförståslångtifrånvadvatteninnebärförenminkidetfria.Istudierdärminkargettstillgångtillvattenienmernaturligmiljöhardespenderatmyckettidivattnetochstereotypabeteendenharinteförekommitalls.25,27Minkarnaienavdessastudierlärdesigbaratvådagarefterattdelämnatfarmburarnaattöppnauppetthåliisenpådetdåfrusnavattendragetförattkunnasimma.Debrukadeocksåtamedsigfödatillvattnetochlekamedmatendär.27Attminkarssimmandeärkopplattilljaktochfödointagärvälbelagt,36ochdetgerytterligareskälattifrågasättadenbiologiskarelevansenhosdesmåvattenbaljorna.Eftersomminkarpåfarmerutfodrasmedengrötsomdeslickarisiggenomgallertakethardeingenmöjlighetattkopplavattnetibaljantillfödointag.Deflestaminkarvisarstortintresseförvattenbadentillenbörjan,mentröttnarsnabbtdådetvisarsigattbaljanärtom.Denvanligasteinteraktionenmedvattnetärattminkarnastickernerhuvudetochtittarvadsomfinnsunderytan.36Finnsdäringetattjagaärdetintelikaintressant.

Försök att förbättra burmiljön – vad säger forskningen?

Foto

: Dju

rens

Rät

t

Eftersom den dåliga djurvälfärden på minkfarmerna varit känd länge har en hel del forskning med syfte att undersöka och minska beteendestörningarna utförts. Det finns ett stort vetenskapligt underlag vad gäller minkars behov och vad som händer då dessa inte tillgodoses. Men åtskil-liga försök att ta reda på vad som kan göra minkarnas miljö på farmerna acceptabel och sänka beteendestörningarna har inte gett några entydiga resultat. Det som ger effekt i en studie saknar effekt eller ger motsatt verkan i en annan.

9

AVEL MOT STEREOTyPIERStudierharvisatattdetgårattselekteramotstereotypier,menattdetinteärenbrametodförattförbättradjurensvälfärd.29,37Selektionmotstereotypierriskerarattledatillenhögreandelräddaochpassivadjur,somharhögastressnivåermenintevisardetöppet.30Riskenäralltsåattmanselekterarmotmöjlighetenattuttryckabeteendensomhjälperminkarnaatthanterasituationen.14,37Depälsdjurs-uppfödaresomselekterarpåinaktivadjurkanhaförvärratsituationenförminkarna,mendekanundgåanmärkningarvidkontrollereftersomdjurensorointesynsutanpå.

gRUPPhåLLNINg OCh IhOPSATTA BURAR Försökhargjortsmedattinhysagrupperpåfyraellerflerminkariburarsomsattsihopmedvarandraantingenpålängdenellerpåhöjden(såkalladeetageburarellerklätter-burar).Detkanframståsomenenkelochpraktisklösning,menävenhärärforskningsresultatenmycketmotstridiga.Imångaförsökharbitskadornaökatdåfleräntvåminkarhållstillsammans,38–40meniandrainte.41Produktionenavstresshormonerhariblandökatavgrupphållningen41ochiblandminskat.38Grupphållningochihopsattaburarharintehellerhaftnågonklareffektpåförekomstenavstereo-typier.38,40,42,43Enfördubblingavburstorlekenharinteisigvisatsighanågonpåverkanpåstereotypier.11,32Parhållningietageburarharivissastudierökatförekomstenavbitmärkenjämförtmedparhållningistandardburar.44Grupphållningellerihopsattaburartycksdärmedintevaraenframkomligvägförattförenadjurhållningenmedlagstiftningen.40

UTFODRINgSEFFEKTERFlerastudierharvisatattfrekvensenavstereotypierökarkraftigtdådjurenärhungriga,precisinnanutfodringellerdådehållsunderrestriktivutfodring.28,45,46Hungernökar

förståsmotivationenförfödosökochjaktbeteende,ochnärdessabeteendenintekanutföraslederdettillstereotypier.Minkhonornautsättsförrestriktivutfodringenperiodundervintern,pågrundavattenkraftignedbantningföljdavfritillgångpåmatgörattdeföderflerungar.Dethärmedförettstortlidandesomblandannatuttrycksienökningavstereotypabeteenden,ochdennasvältutfodringkaninteansesförenligtmeddjurskyddslagen.Atthungermycketvälkanvaradenenskildaföreteelsesomorsakarhögststressochfleststereotypiergörintedeövrigabristernaiminkarnasmiljömindreallvarliga.Försökmedatttillsättafibrertillkostenförattminskaproblemenundervinternharocksådetgettmotsägelsefullaresultat.42,45Iensvenskstudieökadeförekomstenavstereotypiernärminkarnafickextrafibrerikosten.42

SLUTSATSER FRåN FORSKNINgENMinkarärtillstordelopportunister.Deanpassarsittfödo­sökochlevnadssättefterföränderligaförhållanden.Detkanvaraenförklaringtillattdetfinnsenstorindividuellvariationblanddjurenihurdesvararpåberikningar.Dettalederbådetillsvårtyddaochmotsägelsefullaforsknings­resultat,ochtillsvårigheteratttillgodoseindividernasbe-hovienmycketinflexibelburhållning.Vissastudiervisarpåminskningaristereotypierdåminkarnafårstörreytaochmerinredning.Dettasägerossattträngselochsysslo-löshetärorsakenbakomendelavbeteendestörningarna.Attberikningarochstörreytaintelyckaslösaproblemenvisarsamtidigtattdeåtgärdersomvidtagitsidessastudierinteärtillräckliga.Istudieravminkaribetydligtstörreinhägnadermedberikningsåsomklättermöjligheterochvattenförekommerintestereotypier.Detärdärfördenendahållningavminkarsomgårattförenamedlagstiftningen.

Foto

: Dju

rrät

tsal

lians

en

10

• Dagens situation är oacceptabel och strider mot gällande djurskyddslag. Möjligheten att hålla minkar som idag måste upphöra.

• Det krävs mycket stora förändringar av inhysningen för att dagens minkhållning ska bli förenlig med djurskydds lagen.

• Ska minkar kunna hållas i fångenskap måste det vara bevisat att hållningen är förenlig med djurskyddslagen, det vill säga att djuren kan bete sig naturligt och att deras stressnivå normalt är låg.

• Det finns inte stöd i forskningen för att någon annan hållning av minkar än den som följer av dagens djurparksföreskrifter är möjlig att förena med djurskyddslagen.

Slutsatser

Foto

: Eric

Bég

in

11

Djurensvälfärdochpälsdjursnäringsutredningen,SOU2003:86.1.SverigesVeterinärmedicinskaSällskap(1990)SVSpälsdjurs­2.utredning:förbättrevälfärdhosfarmadminkochräv.Jordbruksverket(2002)Hållandeavminkförpälsproduktion.3.Rapport.Dnr34­6941/99.Djurskyddsmyndighetenkräverbättrevillkorförminken. 4.Pressmeddelande2004.Utskottsbetänkande2006/07:MJU3.5.Axelssonetal(2009)Behaviourinfemaleminkhousedinenriched6.standardcagesduringwinter.AppliedAnimalBehaviourScience121:222–229.Jordbruksverket(2010)Delredovisningavuppdrag:Jordbruks­7.verketsåtgärdsplanavseendepälsdjursnäringen–enlägesbild.DjurensRätt(2009)Världensbästadjurskydd?MytenomSverige8.granskas.DjurensRättsrapportserie.Synovate(2011)Telefonundersökningmed1024svarande,på9.uppdragavDjurensRätt.Demoskop(2006)Telefonundersökningmed1000svarande,på10.uppdragavDjurensRätt.Aholaetal(2011)Effectsofaccesstoextracageconstructions11.includingaswimmingopportunityonthedevelopmentofstereo-typicbehaviourinsinglyhousedjuvenilefarmedmink(Neovisonvison).AppliedAnimalBehaviourScience,134:3–4,201–208.StatensJordbruksverksföreskrifterochallmännarådomdjurhåll-12.ninginomlantbruketm.m.SJVFS2010:15,saknummerL100.EFSA(2004)OpinionoftheScientificPanelonAnimalHealthand13.Welfare(AHAW)onarequestfromtheCommissionrelatedtotheaspectsofthebiologyandwelfareofanimalsusedforexperimen-talandotherscientificpurposes.Mason&Latham(2004)Can’tstop,won’tstop:isstereotypya14.reliableanimalwelfareindicator?Animalwelfare13:57–69.Mason(2010)Whydocaptiveanimalsperformabnormalrepete-15.tivebehaviour?44thInternationalCongressoftheISAE,Uppsala, 4–7augusti2010.Nimon&Broom(1999)Thewelfareoffarmedmink(Mustela16.vison)inrelationtohousingandmanagement:areview. AnimalWelfare8:205­228.Jensen(2009)Theethologyofdomesticanimals.CABInternatio-17.nal,Wallingford,UK.Gerell(1972)Mink–enartmonografi.Bonniersnaturböcker.18.Djurrättsalliansen(2010)Hemsida:www.sveketmotminkarna.se. 19.Nettverkfordyrsfrihet(2008,2009,2010) Hemsida:www.forbypels.no.OikeuttaEläimille(2010,2011)Hemsida:www.tarhauskielto.fi.Anima(2009,2011)Hemsida:www.forbydminkavl.dk.Genomgångavinspektionsprotokollfrånlänsstyrelsernai 20.Jönköping,Blekinge,VästraGötaland,SkåneochKalmar, augusti2010.Hansenetal(1998)Developmentandpossiblecausesoffur21.damageinfarmmink­significanceofsocialenvironment.ActaAgriculturaeScandinavicaSectA,AnimalScience48,58–64.Malmkvist&Hansen(2000)Thewelfareoffarmedmink(Mus-22.telavison)inrelationtobehaviouralselection:areview.AnimalWelfare10,41–52.Jonesetal(2010)Whywild­caughtanimalsseldomstereotype.23.44thInternationalCongressoftheISAE,Uppsala,4–7augusti2010.LindbergH(2004)Beteenderesponserhosfarmuppföddaminkar24.(Mustelavison)hållnaistoraochberikadeburar.Studentarbete28Institutionenförhusdjurensmiljöochhälsa,SLU,Skara.Hagn(2009)EthologischeUntersuchungenzurNutzungvonoffe-25.nenWassersystemenbeiNerzen(Neovisonvison).Doktorsavhand­ling,TierärztlicheFakultät,Ludwig­Maximilians­Universität,München.Erlebach(1994)Effectsofenvironmentonthebehaviourofmink.26.AppliedAnimalBehaviourScience40:1,77.(endastabstract)Andersen(2006)Minkhjælpermink.ProjektafDyrenesBeskyt-27.

KällortelseogAQUAFerskvandscenter,Danmark.Bildsoeetal(1991)Effectsofimmobilitystressandfoodrestric-28.tiononstereotypiesinlowandhighstereotypingfemaleranchmink.BehaviouralProcesses25,179–189.Svendsenetal(2007)Selectionagainststereotypicbehaviourmay29.havecontradictoryconsequencesforthewelfareoffarmmink(Mustelavison).AppliedAnimalBehaviourScience107,110–119.Hansen&Jeppesen(2006)Temperament,stereotypiesandantici-30.patorybehaviourasmeasuresofwelfareinmink.AppliedAnimalBehaviourScience99,172–182.Jordbruksverketsföreskrifteromdjurhållningidjurparkerm.m.31.SJVFS2009:92,saknrL108.Hansenetal(2007)Dodoublecagesandaccesstooccupational32.materialsimprovethewelfareoffarmedmink?AnimalWelfare16,63–76.Vinkeetal(2002)AStereotypicbehaviourandtailbitingin33.farmedminkinanewhousingsystem.AnimalWelfare11:2,231–245.Masonetal(2001)Frustrationoffur­farmedmink.Nature420:34.35–36.Mononenetal(2008)Waterbathsforfarmedmink:intra­indi-35.vidualconsistency,andinter­individualvariationinswimmingbehaviour,andeffectsonstereotypedbehaviour.AgriculturalandFoodScience17,41–52.Vinkeetal(2008)Toswimornottoswim:Aninterpretation 36.offarmedmink’smotivationforawaterbath.AppliedAnimalBehaviourScience111,1–27.Jeppesen(2006)Selektionmodstereotypikanhavemodsatrettede37.konsekvenserforvelfærdhosmink.FagligÅrsberetning2006,7–12.PelsdyrerhvervetsForsøgsogForskningsCenter,Holstebro,Danmark.Hänninenetal(2008)Effectsoffamilyhousingonsomebeha-38.viouralandphysiologicalparametersofjuvenilefarmedmink(Mustelavison).AppliedAnimalBehaviourScience109,384–395.Mononenetal(2000)Afamilyhousingexperimentinmink. 39.Scientifur24:4,114­117.Hansen(2004)Litteraturstudiumvedr.gruppeindhusningafmink. 40.DanmarksJordbrugsForskningAfd.ForHusdyrsundhedog Velfærd,Danmark.Vinkeetal(2002)BDofamilygrouphousingsystemsimprove41.thewelfareoffarmedmink?Proceedingsofthe36InternationalCongressoftheISAE.Lidforsetal(2010)Effectsofincreasedfibrecontentandenriched42.climbingcagestofemaleminkduringthewinter.ProceedingsofNJFSeminar440,111.Vinkeetal(2004)Anticipatoryactivityandstereotypicalbehavi-43.ourinAmericanmink(Mustelavison)inthreehousingsystemsdifferingintheamountofenrichments.AppliedAnimalBehaviourScience89,145–161.Jeppesen(2008)Ekstraredekasseiklatrebureogekstraetagetil44.standardbure.Effektpåadfærd,bidmærkerogundersorterhosmink.BiologiskInstitut,KøbenhavnsUniversitet.FagligÅrsberet-ning2008.Damgaardetal(2004)Effectsofdifferentfeedingstrategiesduring45.thewinterperiodonbehaviourandperformanceinminkfemales(Mustelavison).AppliedAnimalBehaviourScience89,163–180.Hansen&Møller(2009)Gruppeindhusningerhverkengodtfor46.minkenellerforminkproduktionen.InstitutforhusdyrbiologiogSundhed,DetJordbrugsvidenskabeligeFakultet,AarhusUniversi-tet,Danmark.

DjurensRättärSverigesstörstadjurrätts­ochdjurskydds-organisationmedomkring35000medlemmar.Viärparti-politisktobundnaocharbetarmedlagligametoderförettsamhällesominteförtryckerdjur.DjurensRättsekonomiärheltberoendeavfrivilligabidrag.

Vad vill Djurens Rätt?Djurärliksommänniskorkännandevarelsermedintressenochbehovsommåstetillgodoses.Vikanaldrigaccepteraattmanserpådjurensomvarorellertingförmänniskorattutnyttjaefteregetgodtycke.DjurensRättvillvaradjurensröstisamhälletochförsvaraderasrättigheter.

Djurens Rätt

Djurens RättBox 2005125 02 Älvsjöwww.djurensratt.seinfo@djurensratt.se08 - 555 914 00

hur arbetar Djurens Rätt?DjurensRättarbetargenomattinformeraallmänhetochbeslutsfattareomsituationenfördjurensomutnyttjasinomdjurförsöksindustrin,pälsindustrinochlivsmedels­industrin.Arbetetbedrivsframföralltavaktivamedlemmarpå

gräsrotsnivå.DjurensRättarbetaräveninometableradesamhällsorganförattpåverkautvecklingen,somtillex-empelJordbruksverketsförsöksdjursråd,Jordbruksverketsdjurskyddsråd,Jordbruksverketsforskningsutskottochdedjurförsöksetiskanämnderna.

Foto: Tom Uhlman/Alamy