Bäst i SverigeCarnegies stiftelseförvaltning

Ha inte bråttomStrategi för aktieköp

Tusen och en affärDubai, spännande och skrämmande

Oro i paradisenJakten på den försvunna skatten

nummer 2 • 2008

carnegie

� ledare

CarNeGIe CHrONICle fOrTSäTTNING 1809 – Gravöl eller champagne? Under några julidagar 1807 vankade Preussens kung Fredrik Vilhelm III

Kurserna svänger fram och tillbaka, så också spådomarna om vart börsen är på väg. I media kan man läsa om att personer med insynsställning i företag har börjat köpa aktier och om experter som anser att det är köpläge. Några sidor längre fram i samma tidning dyker andra experter upp och förutspår västvärldens ekonomiska un-dergång.

Och då är det inte så länge sedan chefen för ett av Sveriges största och mest fram-gångsrika verkstadsföretag dödförklarade konjunkturcykeln.

Det påminner lite grann om ett klas-siskt aprilväder. Kvicksilvret fladdrar upp och ned. Ena dagen blåser det ljumma syd-västliga vindar och dagen därpå snöar det. I år har vi inte haft mycket till vinter. Det har varit aprilväder sedan årets början vil-ket lett till att en del av de mest alarmistiska miljökämparna konstaterar att i den globala uppvärmningens spår är det dags att också dödförklara de svenska årstidsväxlingarna. Själv njuter jag av värmen och minns min barndoms vintrar i mitten av 1970-talet då snödropparna blommade på nyårsdagen.

Den finansiella osäkerheten syns också i hur börsen har utvecklats. Slagigheten i marknaden kan ses som ett mått på oron

aprilväder på börsen

Carnegie CornyMest kända aprilskämt: nylonstrumpa gav färg-TV 1962 (bilden).

Aprilskämten kom till Sverige på 1670-talet.

I Luxemburg är aprilskämt förbjudna sedan 1973.

I Storbritannien får man bara luras fram till klockan 12.00.

I Indien luras folk under Holi-festen 31 mars.

Romarna firar Cerealia i början av april till minne av ett hemskt skämt.

Den som blir lurad i Frankrike kallas för fisk.

Vi måste lära oss att hantera vår egen rädsla så att vi kan investera och agera rationellt.

Ett hem är något av det mest värdefulla vi har. Därför är det viktigt att anlita rätt mäklarenär det är dags att byta boende. Även om du inte tänker byta just nu är det tryggt att ha rättpartner den dagen det blir aktuellt att sälja din bostad och köpa ett nytt hem. Du är varmtvälkommen till oss för att diskutera idéer och tankar. Vi bjuder gärna på goda råd införbostadsbytet. Det är de värdefulla detaljerna som räknas.

Välkommen hem.

Skandia Mäklarnawww.skandiamaklarna.se

bland investerarna. Sedan början av året har den varit mycket hög, men inte högre än under majskräcken 2006 eller de turbu-lenta tiderna efter att IT-bubblan sprack.

Men när vi befinner oss mitt i en situa-tion som upplevs hotfull är det lätt hänt att man inte agerar rationellt, varken på det finansiella eller privata planet. På sidan 12 har Carnegies säkerhetschef Dag Ernholdt mer att berätta om detta.

Och vad gäller investeringar i egna bo-laget har vår ordförande Anders Fällman köpt aktier i Carnegie. På sidan 22 berättar han om varför och vad han förväntar sig av investeringen.

En av våra marknadsexperter, strategen Peter Lagerlöf, är på sikt ganska optimis-tisk kring börsen men tycker att man ska vara lite kräsen just nu.

Och aprilvädret då? Ta en titt på kursutvecklingen på Stock-

holmsbörsen från 1901 till 2007. Det har va-rit en minst sagt svängig period som bland annat innehållit en unionsupplösning, två världskrig, en fruktansvärd depression, ett antal havererade valutasamarbeten, några rejäla oljekriser och ett antal spruckna bubblor.

Trots det steg Affärsvärldens generalin-

dex i genomsnitt med 10,0 procent per år under perioden. I genomsnitt! Inte under något av de totalt 106 åren steg index exakt 10,0 procent. Bara fem gånger – 1926, 1942, 1944, 1972 och 1988 – ligger utfallet inom en procentenhets avvikelse från snittet.

Här kommer poängen: Genomsnitt och verklighet är två olika saker. I stället för normal utveckling ska vi kanske tala om normal avvikelse och lära oss att hantera vår egen rädsla så att vi kan investera och agera rationellt.

Tomas Linnala

� �

24

Spännande framtid för bioteknik Hälso- och sjukvård är mycket mer än läkemedel. Medicinsk teknik i form av apparatur, instrument, höftleder och konstgjord hud. Snabbdiagnostik av fruktade sjukdomar. Framtiden för läkemedelsföretagen ter sig spännande. Det riktigt stora ligger nog inom bioteknik. Det är de här långsiktiga tren-derna som vi som förvaltar Carnegies hälsorelaterade fonder försöker hitta. Läs mer på sidan 19.

6 Skattjakt i europa Europas skattemyndigheter är på krigsstigen. Tidigare hemliga

kundregister ska lämnas ut. Slutet för skatteparadisen?

8 för tidigt för börsuppgång Peter Lagerlöf, chefsstrateg på Carnegie Securities tipsar om

favoritaktier.Men ha inte för bråttom med nya köp.

10 Tidningsrevolution Bäva månde gammeldags journalister. Nystartad nättidning

kan revolutionerna tidningsutgivningen.

12 förbered dig inför hot Dag Ernholdt, Carnegies säkerhetschef, har utvecklat en unik tjänst

som erbjuds kunder som behöver förbättra sitt säkerhetstänkande.

13 Hjälp att skänka pengar Är du intresserad av att ge en skattefri gåva? Här får du veta hur

det går till. Det finns gott om skattebefriade organisationer.

14 Vi vet var pengarna går Sedan fem år är anställda i Carnegie engagerade i Social Intiative.

Utsatta barn får chansen till ett bättre liv.

16 en av Carnegies hemligheter

Bästa stiftelseförvaltningen i Sverige. 99 års erfarenhet.

Nu höjer vi målet och ger storbankerna en match.

18 Investera brett Bertil Hållsten är ekonomiprofessorn som blev nestor inom bioteknik.

Hans råd: Var beredd på att förlora allt!

21 flytträtt med många om och men Flytta ditt kapital i en pensionsförsäkring från ett land till ett annat.

Nu blir det möjligt inom EES. Här får du svar på dina frågor.

24 Ingång till konstvärlden Investera i konst. Läs det här först. Carnegie Private Banking samarbetar

med konstrådgivare.

26 Tusen och en affär Det växer så det knakar. Det byggs för 2 000 miljarder kronor. Det investeras.

Det görs affärer. Det är Dubai. 30 Carnegie Calendar Sådant som gör livet rikt. Resor, mat, konst. trädgård, musik. Afrikanska konstnärer,

tulpaner från Amsterdam, en tavla i Toscana, transsibiriska järnvägen.

redaktionCC: utges av

Carnegie Investment Bank AB

Västra Trädgårdsgatan 15

103 38 Stockholm

Tel 08 676 88 00

Fax 08 676 88 95

tore.davegardh@carnegie.se

tomas.linnala@carnegie.se

Ansvarig utgivare: Per Axman

Chefredaktör: Tore Davegårdh

Redaktör: Tomas Linnala

Redigering: Jan Törnqvist

Layout: Jörgen Melin

Omslag: Robert Hilmersson

Foto: Magnus Pehrsson, IBL, m fl

Repro och tryck: Brommatryck-Brolins

Annonser: Christian Danielsson christian.danielsson@telia.com 070 571 65 88

Innehållet i detta nyhetsbrev (informationen) utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Carnegie Investment Bank AB (Carnegie) har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informa-tionen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och såvitt avser vissa finansiella instrument även bli negativt. Carnegie friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som in-direkta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Carnegies tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen skall prövas enligt svensk rätt av svensk domstol exklusivt.

Handskas med din rädslaEn gång i tiden skapade han försvarets allra hemligaste

organisation, Särskilda SkyddsGruppen. I dag är han

säkerhetschef på Carnegie och ger både anställda och

kunder råd i säkerhetsfrågor. Sidan 12.19

6 14

30

26

12

INNeHåll Nr 2 / 2008

oroligt av och an på Njemens strand. Han hade goda skäl att oroa sig. På en flotte satt Napoleon Bonaparte och den ryske tsaren Alexander I och ritade upp en ny europeisk karta. Preussens kung fick inte delta när stora delar av hans land försvann. Ryssland

� �

Intensiv skattjakt i europa text Tore Davegårdh

och Frankrike slöt inte bara fred utan ingick också en allians. En av punkterna under alliansen var att Sverige skulle tvingas delta i kontinentalsystemet,

SkaTTejurIdIk SkaTTejurIdIk

Europas skattemyndigheter är på krigsstigen. Med hjälp av starka påtryckningar från EU kommer allt fler skatteparadis att tvingas lämna ut sina tidigare hemliga kundregister. Nu får många bråttom att söka nya vägar för sitt kapital.

Skatteskruven dras åt. Nya skattelagar i England. Isle of Man har accepterat ett utökat informationsutbyte med EU. Skat-teparadisen Guernsey och Jersey utsätts för stora påtryckningar och väntas följa Isle of Mans exempel.

Militanta tyska skattemyndigheter har kommit över kundregister från banker i Liechtenstein. Skatteverket i Sverige har också fått uppgifter om svenska medborga-res kapital i furstendömet.

Vi ser även ett utökat samarbete mel-lan OECD-länder i jakten på skattesmitare. Sammantaget skapar den senaste tidens nyheter en tydlig bild – det kommer att bli allt svårare att gömma undan obeskattade pengar utomlands.

– Jag tror vi ser början på slutet på en tid

där små länder eller jurisdiktioner erbjuder konton som inte redovisas till hemlandet, säger Jerker Löfgren, chefsjurist vid Carne-gie Private Banking.

utfrysningDe små kanalöarna, Isle of Man, Guernsey och Jersey, ingår i Storbritannien men har delvis egna lagar inom till exempel skatte-området.

Tyskland och flera andra länder inom EU riktar främst sin offensiv mot Liech-tenstein, Monaco och Andorra. Den euro-peiska unionen accepterar helt enkelt inte längre att de medverkar till skatteflykt och hotar med fullständig utfrysning. Här talar vi om små ekonomier, som skulle drabbas hårt om EU inför diskriminerande punkt-

skatter, handelshinder och liknande.– Jag bedömer att Guernsey och Jersey

tvingas följa Isle of Mans exempel. På sikt gäller samma sak för övriga små skattepara-dis. Alternativet kan bli mycket påfrestande för dem, säger Jerker Löfgren.

Ökad effektivitetDet är inte bara EU som tröttnat. Flera län-der som USA, Kanada och Australien deltar också i jakten och har ett kontinuerligt in-formationsutbyte för att öka effektiviteten.

De flesta är därför överens – de aktuella småstaterna har på sikt knappast något val. En total utfrysning skulle nästan kunna föra dem tillbaka till agrarstadiet. De lär då hellre lätta på sekretessen och acceptera ett utökat informationsutbyte.

Grova skattebrottEn stötesten när tidigare ”hemliga” skat-teparadis lättar på informationen är att många kunder har undanhållit så stora be-lopp att det handlar om grova skattebrott. Enligt Skatteverket undanhålls nästan 50 miljarder kronor per år i skatteintäkter. Svenska staten har, i samband med att för-mögenhetsskatten slopades, tydligt deklare-rat att det inte kommer att bli tal om någon amnesti för de svenskar som gömt kapital utomlands. Många svenskar kommer där-för att få bekymmer att hitta en vettig väg ur problemen.

Ökande hemflytt Även svenskar bosatta utomlands, till ex-empel i Spanien eller Frankrike, riskerar att bli synade i sömmarna. I båda dessa länder märks också en väsentligt högre aktivitet från skattemyndigheternas sida.

– Jag tror vi får se en starkt ökande hemflytt av svenskar från alla populära ”ut-flyttsländer”. Dels för att många svenskar behöver skapa nya lagliga kapitalstruktu-rer, men kanske ännu mer för att Sverige numer har en gynnsam skattelagstiftning kring arv, gåva och förmögenhet, säger Jer-ker Löfgren.

Det finns en generell regel för oss svenskar: Vi får som skatteinlänningar i Sverige ha våra pengar var vi vill i världen, men vi måste deklarera räntor, utdelningar och reavinster/förluster. Det är dock inte ovanligt att man ”glömt” att göra det.

Skatteverkets chef, Mats Sjöstrand, skrev den 26 februari så här på DN debatt:

”För de svenskar som gömmer pengar undan be-skattning vill jag bara ge ett enda råd. Redovisa alla dina inkomster till oss, oavsett var i världen de finns! Då slipper du höga skattetillägg och andra påföljder.”

Det finns möjligheter till frivillig rättelse, men det är tveksamt om skattechefen har befogenhet att lämna någon amnesti. Regeringen har tidigare tydligt dekla-rerat att det inte kommer att införas någon sådan.

Risken att ”glömskan”, även om den rättas till, be-traktas som grovt skattebrott kan inte negligeras.

För utlandssvenskar ter sig en hemflytt till Sverige alltmer attraktiv i takt med att skattesystemet blivit

mer gynnsamt än i många europeiska länder. Carnegie bistår med råd och hjälp både när det gäl-

ler att flytta ut från Sverige och hem igen. Det handlar ofta om olika paketeringar för att skjuta på skatten på ett fördelaktigt och lagligt sätt.

– Vår analys brukar resultera i lätthanterliga lös-ningar, som även tar hänsyn till kundens specifika situation. Vi har mycket lång erfarenhet av detta, sä-ger Jerker Löfgren, chefsjurist vid Carnegie Private Banking.

Kontakta våra skattejurister Jerker Löfgren (tel.+46 8 5886 91 23, jerker.lofgren@carnegie.se) eller Jörgen Grönlund (+46 8 5886 92 71, jorgen.gronlund@car-negie.se).

Carnegie har även kontor i Luxemburg, Claes-Jo-han Geijer (+352 404030 1, cjg@carnegie.lu,) och i Geneve, Bo Åmell (+41 22 316 6565, bwa@carnegie-am.ch). De kan främst vara behjälpliga om flytten ska ske till annat land än Sverige.

england backarI förra numret av CC: skrev vi om en ny

engelsk lagstiftning, som skulle medföra

en dramatisk skattemässig försämring för

förmögna utlänningar bosatta i landet. Be-

skedet om den kommande lagen har dock

utlöst starka reaktioner och i dagsläget är

det oklart om den kommer att genomföras

enligt de ursprungliga tankarna.

Engelska regeringen väntas lämna ny

information den 12 mars.

CC: återkommer i ärendet längre fram.

MonacoFurstendöme, 32 000 invånare på två kvadratkilo-

meter. Världens mest tättbefolkade land. Grun-

dades på 500-talet av fenicier. Mest omtalat för

familjen som styr landet, ätten Grimaldi (fursten

Rainier gifte sig 1956 med filmstjärnan Grace Kelly)

och kasinot. Nu är Albert furste.

liechtensteinFurstendöme, 34 000 invånare. Centrum för ban-

ker. Omnämnt redan på 1100-talet. Furstendöme

1719, utropat av Karl VI. En tredjedel av landets

yta är naturskyddad, huvudsakligen bergsområde-

na. Mest kända liechtensteinare: Skidåkarbarnen

Wenzel.

Isle of ManSjälvstyrande ö i Storbritannien, 80 000 invånare.

Viktigast: Turistnäringen. Norske Harald Hårfagre

erövrade ön och mellan år 800 och 1300 var Isle

of Man norskt. Kanske mest känt för årliga mc-

tävlingar. 40 000 människor och 12 000 motor-

cyklar kantar TT-tävlingarna.

GuernseySjälvstyrande fögderi under brittiska monarkin,

65 000 invånare. Ö mellan England och Frankrike.

Ockuperades under andra världskriget av tyskarna.

Mest kände invånare: Författaren Victor Hugo som

bodde här i 15 år. Självständiga ekonomin räddades

på 1700-talet när man tryckte egna pengar.

jerseySjälvstyrande område under brittiska kronan,

91 000 invånare. Välmående ö med skönt klimat;

golfströmmen ger ön värme. Det sägs att det finns

fler Ferrari här per invånare än någon annanstans.

Mest känd för svenskar: För att tiotusentals svens-

ka ungdomar gått språkkurs här någon sommar.

andorraFurstendöme i Pyrenéerna, 71 000 invånare. Fran-

ske kungen gav 819 biskop Urgel området. Språk:

Katalanska. Invånarna har högst medellivslängd i

världen. Allt utom bensin är skattefritt. En flaska

vodka kostar 19 kronor. Vi svenskar känner mest

till skidåkningen i Soldeu.

risk för skattebrott

Napoleons handelsblockad mot England, som hade skapats året innan. Napoleon insåg att politisk makt bygger på ekonomiskt välstånd. England var

Jerker Löfgren är utbildad domare vid

Kammarrätten i Stockholm. Han har varit

lektor i skatterätt vid Uppsala universi-

tet, har arbetat tolv år inom SEB bland

annat som chefsjurist och är sedan tolv

år chefsjurist i Carnegie Privat Banking.

Jerker Löfgren är mycket idrottsin-

tresserad, han är vice ordförande i både

Riksidrottsstyrelsen och i Svenska skid-

förbundet. Det blir inte mycket fritid men

den ägnas också åt idrott, främst skidåk-

ning och golf.

för tidigt för bred börsuppgång

handla med britterna. Elegant i teorin, men praktisk svårgenomförbart. Engelsmännen sökte nya handelsvägar utanför Europa och resultatet blev att

CarNeGIe COMpaSS

långt mer industrialiserat än övriga Europa och antogs därför vara sårbart för störningar i handeln. Kontinentalsystemet förbjöd alla europeiska stater att

CarNeGIe COMpaSS�

Svenska börsen är billig; p/e-talen är de lägsta på fem år och direktavkastningen är im-ponerande fem procent. Trots det behöver man sannolikt inte ha bråttom med nya köp.

Den svenska aktiemarknaden har gått ner 25 procent sedan toppen i juli. Trots det tycker jag inte att man behöver ha bråttom att brett öka exponeringen. Konjunkturut-sikterna är osäkra. Nedskrivningsbehovet på finansiella instrument, i efterdyning-arna av den amerikanska bolånekrisen, fortsätter att växa. Mot denna bakgrund räknar vi med en fortsatt hög slagighet på den svenska och på de övriga nordiska ak-tiemarknaderna under de kommande tre månaderna. Börsen kommer sannolikt att röra sig utan någon tydlig trend.

OptimistisktDet främsta argumentet för vår försiktiga börssyn i det korta perspektivet är att vinst-förväntningarna för 2008 förefaller väl optimistiska. Prognoserna för de svenska bolagen har förvisso dragits ned med sju procent sedan i höstas. Men trots det räk-nar bolagsanalytikerna med att vinsterna ska växa med så mycket som sju procent i år och åtta procent under 2009. Samtidigt ska vinstmarginalerna fortsätta att förbättras.

Bolagsledningarna är i allmänhet fort-satt optimistiska och visst har analytikerna som en följd av detta goda skäl att se positivt på vinstutvecklingen. Men när man lägger samman samtliga prognoser förefaller bil-den vara i det allt för optimistiska laget. Förutsättningarna för stigande vinstmargi-naler i år, från nuvarande rekordnivåer, är inte de bästa med tanke på att den globala tillväxten dämpas samtidigt som kostnads-trycket stiger. Det har aldrig eller sällan hänt att marginalerna stiger vid så ogynn-

samma förutsättningar. Konjunkturutvecklingen är dessutom

i högsta grad osäker. Prognosmakarnas kristallkulor, inklusive min egen, är ovan-ligt grumliga för tillfället. Det beror på den finansiella turbulensen som medfört att räntor på allt annat än statspapper har stigit runt om i världen och även gjort ban-kerna försiktigare i sin kreditgivning. Kre-ditåtstramningarna är svåra att fånga upp i prognosmodeller, vilket gör att osäkerheten i makroprognoserna blir ovanligt stora.

I centrum står givetvis den amerikan-ska bolånekrisen och hur fallande bostads-investeringar och bostadspriser slår på kon-sumtionslusten. Så här långt har ekonomin visat sig förvånansvärt motståndskraftig mot de finansiella stormarna, men på sena-re tid har svaghetstecknen hopat sig. Av allt att döma kommer den amerikanska ekono-min knappt att växa alls i år.

Nytt problemInflationen har bolagsledningar och analy-tiker knappt behövt bry sig om de senaste åren – en positiv effekt av globaliseringen som hållit priserna i schack. Nu har dock inflationen dykt upp som ett nytt problem. Drivkrafterna är framför allt stigande en-ergipriser och råvarupriser, nu senast den kraftiga uppgången på matvaror. Stigande inflation är inte bra för företagens vinster eftersom det innebär stigande insatspriser. För hushållen betyder det en försämrad köpkraft.

Ska inte börsen falla då? Det främsta ar-gumentet mot börsfall är att värderingsstö-

�

fem frågor till peter lagerlöfCarnegie och ditt team har vunnit ytterligare en utmärkelse. kan du berätta vad det är?Fondförvaltare i USA och Europa har

utsett Carnegie som bästa analyshus

på nordiska aktier.

Vad är det ni har gjort så bra att ni får en sådan här utmärkelse?Den främsta anledningen är att vi har

många skickliga analytiker med lång

erfarenhet.

Institutional Investor är inte precis en tidning man hittar på pressbyrån. Vem läser den?Den kan nog karaktäriseras som en

branschtidning för fondförvaltare. De har

en rad tidskrifter för folk i finansbranschen.

Ni får många utmärkelser men har det någon betydelse för er verksamhet och för era kunder?Det absolut viktigaste för oss och vår

intjäning är att vi rankas högt i de egna

utvärderingar vi får från våra kunder.

Utmärkelser i offentliga undersökningar är

mer ett kvitto på att vi gör ett bra arbete,

vilket givetvis är kul!

Sista frågan, hur firade ni utmärkelsen?Det har vi faktiskt inte hunnit med eftersom

den kom mitt i den intensiva rapportsä-

songen. Men det måste vi rätta till. Fre-

dagsöl och chips är ett gångbart koncept!

Om peter lagerlöfÅlder: 44 år.

Gör på fritiden: Långlöpare, fotbolls-

tränare och familjefar.

Antal år på Carnegie: Nio.

det för aktier är fantastiskt bra. Marknaden har till viss del tagit höjd för svagare kon-junktur och p/e-talet på den svenska mark-naden är det lägsta sedan fem år. Dessutom är företagen, med sina starka balansräk-ningar, väl rustade att möta sämre tider. Det är till och med så att direktavkastningen på aktier, alltså utdelningarna i förhållande till aktiekurserna, i snitt uppgår till impo-nerande fem procent. Den överstiger där-med Riksbankens reporänta och räntan på statsobligationer. Det är mycket ovanligt.

Den köpsignal vi väntar på är att mark-naden ska bli förvissad om att de ameri-kanska räntesänkningarna får effekt och att hushållens konsumtionslust kommer tillbaka. Det räknar vi med ska ske under början av 2009. De första tecknen på detta kommer vi förmodligen att se sex månader dessförinnan, i de så kallade ledande eko-nomiska indikatorerna. När dessa vänder har det så gott som alltid medfört en positiv

Peter Lagerlöf är chefsstrateg vid Carnegie Securities.

peter lagerlöf, chef för Carnegies nordiska aktiestrategi:

avkastning på den svenska börsen de föl-jande månaderna.

låg värdering De sektorer vi är mest positiva till just nu är hälsovård, banker och konsumentvaror. Sektorer vi undviker är skogsbolag och te-lekomoperatörer. Verkstadsbolagen har vi numer en neutral syn på – efter att ha varit positiva under de senaste tre åren.

Våra favoritaktier just nu är H&M och Skanska. H&M-aktien har utvecklats svagt den senaste tiden. Inte för att det går dåligt för företaget, utan enbart som en följd av att branschkollegor i USA och Storbritan-nien har haft stora problem. Vi tycker att kursfallet i H&M är obefogat och ser goda utsikter för aktien de närmaste månaderna. Detsamma gäller Skanska. Värderingen är mycket låg och oron kring byggkonjunk-turen på de marknader och områden som Skanska verkar inom är överdriven.

”Våra favoritaktier just nu är H&M och Skanska”

0

3

6

9

12

15%

Nordic large caps excl Energy & utility, EBIT marginGlobal GDP growth

Global BNP-tillväxt och vinstmarginaler

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08

11

Traction är ett riskkapitalbolag som inte är specialiserat. Verk-samheten bygger på en egen långsiktig metodik för att utveckla företag; prioritera intäkterna, fokusera på verksamhetens unika kärna och minimera riskerna i den egna verksamheten.

Bengt Stillström startade verksamheten som ett 5 000-kronors-bolag 1974. Då var ord som riskkapital eller venture capital okända begrepp. Ganska snart upptäckte han att lovande entreprenöriella in-itiativ ofta hade svårt med betalningen och valde att ta betalt genom ägarandelar i de företag han engagerade sig i. Det var ingen dum idé.

Oaktat alla utdelningar har värdet stigit till över en miljard kronor.I fjol firade Traction Tioårsjubileum som noterat bolag.– Det har varit ett väldigt lönsamt beslut att vara noterad och

slippa flytta utomlands , säger Bengt Stillström.Förutom Zitiz har Traction ett antal innehav i noterade och ono-

terade företag, varav det värdemässigt största är den börsnoterade verkstadskoncernen Haldex. Sedan några år är hans son Petter Stillström VD för företaget, så i fallet Zitiz är det yngste sonen som basar över pappa.

Traction utvecklar företag

CC:

Tidningsrevolution

Bäva månde journalisten av gammaldags snitt. Finansmannen Bengt Stillström vill förändra medielandskapet i grunden genom sin nystartade nättidning Zitiz. text Tomas Linnala foto Magnus Pehrsson och IBL

Det finns två trender i mediavärlden: Nät-tidningarnas annonsintäkter ökar starkt samtidigt som bloggarna blir allt fler. Men hittills har de två grupperna haft svårt att mötas.

Under våren drar riskkapitalbolaget Traction, där Bengt Stillström är ordfö-rande, igång en ny mediaskapelse kallad Zitiz, som ska förena det bästa ur de två världarna.

Nättidningarna har sin styrka i varu-

Kontinentaleuropas ekonomier i stället skadades. En icke försumbar mängd varor smugglades också ut från hamnstäder som Göteborg. Därav de fransk-ryska

CC:

märket och produktionskostnaden. Jämfört med traditionella tidningar är de billiga att producera men förutsägbarheten i innehål-let blir ibland väl stor. Samma nyheter val-sar ofta runt hos alla tidningarna.

eget varumärkeBloggvärldens stora fördel är mångfaldens kreativa oförutsägbarhet. En del gör tid-ningslika skapelser medan andra tycker och tänker om allt möjligt. Deras svaghet

är infrastrukturen, eller bristen på struktur som gör det svårt att nå ut till en större krets läsare.

– De som skriver på Zitiz kommer att få en procentsats på annonsintäkterna. De kommer att kunna bygga sitt eget varu-märke och förhoppningsvis tjäna mer här än som journalister, säger Bengt Stillström som är ansvarig utgivare för tidningen.

Ofta proffs– De som skriver hos oss blir sannolikt unga pensionärer och unga människor som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. De unga pensionärerna har mycket erfarenhet och är ofta proffs på det ämne de engagerar sig i.

Rent praktiskt är Zitiz uppbyggt kring en huvudsida med ett flertal underredaktio-ner, vars antal kommer att öka om projektet slår väl ut.

– Vi ska ha några anställda redaktörer och sedan ett antal personer som av genuint intresse blir redaktörer för specialområden, säger Anders Hansson som är projektledare och operativ chef för Zitiz.

Tanken är alltså att knyta till sig skriben-ter, eller rapportörer som de väljer att kalla det, som tycker att det är roligt att skriva och som vill bygga en publicistisk produkt

10

Blogg är en försvenskning av engelskans blog, som

i sin tur är sammansatt av orden web och log, en

webbplats med periodiskt publicerade inlägg.

Nättidning, eller webbtidning, publiceras på en

webbplats. Nästan alla traditionella tidningar pu-

blicerar sig på nätet – en del fritt och andra bara

för prenumeranter, då ofta med extramaterial som

inte publiceras i den traditionella tidningen.

Bengt Stillström: Ha lite tålamod

Oron på aktiemarknaden kommer att bestå ett bra tag till, tror Bengt Stillström. Marknaden har ännu inte sett de fulla effek-terna av den kreditoro som blossat upp.

– Kreditbubblan har inte spruckit fär-digt. Tänk så många högbelånade företag det finns där ute. Det kommer att bli värre, säger han.

En del av problemet är svårigheten att uppskatta omfattningen. Enligt de senaste årens modetrend har många företag lyft ut stora tillgångar ur sina balansräkningar men har ändå kvar åtaganden, exempelvis för fastigheter och produktionsresurser.

Och den allmänna bilden av att Sverige och det svenska banksystemet är starkt vill han inte skriva under på.

– Det finns många bolag med negativt eget kapital om man rensar för goodwill. Om investeringarna minskar ger det kedje-effekter och då kan det bli farligt.

Traction har stadigt minskat sin expone-ring mot aktier under de senaste två åren, så med en god likviditet kan den kreditoro som infunnit sig på marknaden innebära ett gyllene tillfälle. Även om han är försiktig finns det aktier därute som kittlar. CC: anar att han har köpt lite i ett flygbolag.

– Ska du hitta en turn around idag har du SAS. Enbart pensionsöverskottet hos Alecta motsvarar dagens kurs. Sedan får du rörelsen på köpet. Bolaget har skydd av tre staters regeringar och kanske en strukturaf-fär i framtiden. Det klart att det är riskfyllt, men med lite tålamod kan det kanske bli en bra affär.

CC: Och vad tycker du om Carnegie?– Carnegie har lyckats väldigt bra med att

bli den ledande investmentbanken vid sidan av de stora bankerna. Det är skickligt.

kring ett ämne. Rapportören blir fri så att han eller hon kan fortsätta sitt bloggande vid sidan av. Men vid sidan av rena annons-intäkter kommer direkt företagssponsring av ett specifikt ämne att vara en viktig hörn-sten i bygget.

Idag är det vanligt att företag försöker samla åsikter och idéer från kunderna på sin egen hemsida. Men det är sällan det fungerar särskilt väl. Exempelvis reseföre-tag och bokhandlare når bara en begränsad del av de potentiella kunderna och de som skriver känner sig ”köpta”.

– Det skapar en helt annan legitimitet att ligga utanför företagens domän och ger en större frihet för rapportören, konstaterar Bengt Stillström.

– Vi kan aktivera våra kunders kunder, tillägger Anders Hansson.

Miljoner rapportörerDe största svenska tidningarna har ofta inte mer än ett dussin utlandskorrespondenter eller ämnesspecialister. Med Zitiz ambi-tioner att skapa 10 000 redaktioner med 10 miljoner rapportörer i 20 länder kommer täckningen såväl geografiskt som ämnes-mässigt att bli långt mycket större.

– Vi har aggressiva långsiktiga mål men vi måste lära oss både krypa och gå innan

expansionen kan ta fart, säger Bengt Still-ström.

Och med så många fria rapportörer frå-gar man sig om kvaliteten kan bli lidande.

– Det här ska inte bli ett klotterplank utan det ska vara en redigerad och läsvärd produkt, säger Anders Hansson.

Ingen betalar– Det kommer att vara möjligt att publicera under signatur, men vi vet naturligtvis vem som har skrivit. Förutom våra redaktörer kommer våra läsare och andra rapportörer att fungera som kvalitetskontrollanter. Du kan jämföra med hur uppslagsverket Wiki-pedia fungerar, säger Bengt Stillström.

Idén till Zitiz fick han för tio år sedan, långt före bloggandet blev ett fenomen. Namnet kom han på själv men idén är inte unik. Det finns liknande skapelser i Sydko-rea och USA och fler lär nog komma, tror Bengt Stillström.

Det är inte för att vara först han bygger upp Zitiz, utan därför att han tror att medie-världen kommer att förändras på samma sätt som alla industrier förändras och ut-vecklas över tiden.

– Ingen läsare kommer att vilja betala för information i framtiden, slår Bengt Stillström fast.

Snacka om nyheterDe första tidningarna skrevs för 2 000 år sedan av

slavar i Romarriket. Historierna spreds till avlägsna

delar av riket. Moderna tidningar föddes för 500

år sedan. Avisa Relation Oder Zeitung i Tyskland

1609, Gazette i Frankrike 1631 och London Gazette

i England 1665. Den första tidningen i USA, Public

Occurences, kom ut i Boston 1690, och bara med ett

enda nummer. Engelska tidningar var de första som

innehöll reklam och som gjorde rubriker till texter-

na. Världens äldsta tidning som fortfarande ges ut

är den svenska Post och Inrikes Tidningar (1645).

Svenskarna är världens mest tidningsläsande

folk. Det säljs 500 dagstidningar per tusen invånare.

Den högsta upplagan: Expressen 1976. Löpsedeln:

Kyssen! Kungen gifter sig.

Med lite tålamod kan SAS-aktier bli en bra affär, tror Bengt Stillström.

kraven på Sverige. När Gustav IV Adolf vägrade falla till föga utnyttjade tsaren möjligheten och lät sina trupper falla in i Finland vintern 1808. På samma

Bengt Stillström ochAnders Hansson.

12

Vi människor kan vara rädda för mycket; för att vara ensamma i mörkret, för spindlar och ormar, för att förlora våra pengar.

Dag Ernholdt, säkerhetschef på Carnegie, vet hur man hanterar sin rädsla och har inom Carnegie utvecklat en exklusiv tjänst som er-bjuds kunder som behöver förbättra sitt säker-hetstänkande. Det är man troligen ensam om bland bankerna.text Tore Davegårdh foto Magnus Pehrsson och IBL

CarNeGIe COrNer

CarNeGIe CulTure

CarNeGIe COrNer

rikshalvan förlorades i freden 1809. Ironiskt nog insåg den ryske tsaren nackdelarna med kontinentalsystemet och beslöt 1812 att åter börja handla med sätt som kungen av Preussen tvingades se på hur kejsarna delade hans land, ledde det svensk-ryska kriget till stor svensk förnedring i och med att östra

1�

förbered dig inför hot Säkerhetstänkandet inom företagsvärl-

den genomgår en ständig utveckling. Från att förr i tiden nästan bara ha handlat om fy-sisk säkerhet som lås, bevakning och larm talas det nu alltmer om omvärldsanalys, in-formationssäkerhet, varumärkesskydd och personlig säkerhet.

Vad är det viktigaste i säkerhetsarbetet?– Det viktigaste är att försöka göra klo-

ka prognoser – för att identifiera problem innan de blir allvarliga. I det arbetet har omvärldsanalysen blivit allt viktigare.

Ett flygplan kapas i Ryssland, en terro-rist spränger ett diskotek på Bali eller en belgisk bankir kidnappas i Bolivia. TV och tidningarna är fulla av den typen av händel-ser. De flesta har kanske ingen bäring på ett företag som Carnegie, men de kan ha följd-

Vad ska en handlingsplan innehålla? • Du ska bli din egen säkerhetschef. Fundera igenom din livsstil och vilka faror du

utsätter dig för i din vardag.

• Skilj på verkliga faror och inbillade sådana.

• Hitta smarta strategier för att hantera det som du identifierat som farligt på riktigt.

• Gör en enkel plan som alla i familjen känner till. Planen kan också innehålla sätt att agera vid olika hot. Det kan till exempel vara att inom familjen ha kommit överens om ett gemensamt kodord. När det ordet uttalas vet mottagaren att jag hamnat i någon hotfull situation.

• Det allra viktigaste är dock att vara konsekvent mot sig själv. De personer som lever med en riktig hotbild mot sig vet vad jag talar om. Det är därför nästan alltid bättre att göra en mindre omfattande plan som man alltid följer än att dra på för mycket och sedan ”tröttna”. Då lever man sannolikt farligare i det långa loppet.

dag ernholdt har lång militär erfarenhet. Han har arbetat

som officer i 22 år och grundade och var chef

för försvarets hemliga specialförband Sär-

skilda SkyddsGruppen, SSG. Någon närmare

beskrivning av SSG vill han dock inte ge.

De senaste nio åren har Dag varit säker-

hetschef på Carnegie.

Han har en dold talang, nämligen att

bygga hus.

effekter som påverkar oss, dessa är viktiga att studera.

Hinner du med att göra analysen? – Informationsflödet idag är enormt

omfattande. Det krävs självklart en ordent-lig sovring men det är viktigt att ta vara på varje pusselbit för att förbättra prognoser-na. Kunskap är verkligen makt i säkerhets-sammanhang.

Skrämmande situationer Dag Ernholdt ansvarar även för persona-lens säkerhet på Carnegie och konsulteras ibland också av kunder.

– Alla människor kan hamna i situatio-ner som upplevs som skrämmande eller obehagliga. Då är det bra att kunna prata med någon som kan ge konkreta och hand-

fasta råd och ibland också tala om att man oroar sig i onödan. Personalen tar jag alltid hand om och i specifika fall gör jag säker-hetsplaner även för kunder. Det kan röra sig om hur man beter sig vid resor i mindre säkra länder eller områden, men också om hur man kan minska eller helt eliminera reella hotbilder.

– Det är en exklusiv tjänst, som jag tror Carnegie är ensam om bland bankerna. I praktiken är det dessbättre bara ett fåtal av våra kunder som har behov av tjänsten.

God anpassningsförmågaDag Ernholdts filosofi, ”kunskap är makt”, är tillämpbar både på företags- och person-nivå. Människan sägs vara ett djur med mycket god anpassningsförmåga. Även om våra hjärnor ”konstruerades” för mycket länge sedan fungerar de för det mesta ratio-nellt i ett komplicerat samhälle. Men när vi blir rädda träder andra funktioner in.

– Rädsla kan helt ta över och styra en människa. Det rationella tänkandet kan försvinna på en sekund och vi är tillbaka till vårt ursprungliga intuitiva beteende. Det är både bra och dåligt. Risken är ju att vi hela tiden väljer bort saker för att vi är rädda. Men det går att minska rädslans effekter genom kunskap, planering och fantasi – att helt enkelt göra upp en bra handlingsplan både för sig själv och sin familj.

Minska rädslan Hur ser bakgrunden ut när du engagerar dig i kunders säkerhet?

– Det varierar kraftigt, men det kan vara då någon ärver ett större kapital eller är medialt exponerad på ett utlämnande sätt. Mitt arbete med en kund syftar också till att minska rädslan för att något ska hända. Ett liv i ständig ängslan är inte njutbart.

rädsla är en känsla man känner vid hot eller risk, både äkta och inbillat. rädsla kan också vara ett ogillande av situationer, tillstånd, saker eller människor. rädsla kan vara en mild känsla, eller en extrem skräck. rädsla är en instinkt. Mer för pengarna via aktieutdelning

Aktieutdelningar beskattats normalt med 30 procent om ägaren är en fysisk person. För personer som vill skänka sin utdelning från börsnoterade aktier till välgörande ändamål finns det numer möjlighet att göra det utan att först skatta bort något. För den mottagande organisationen innebär det att gåvans värde blir drygt 40 procent större.

Bakgrunden är ett avgörande i regeringsrätten för några sedan där en pri-vatperson ville skänka sin utdelning till forskningsändamål. Svaret blev att han kunde slippa skatt på utdelningen om denna gavs bort innan han själv kunde förfoga över den. Bankerna har därefter försökt hitta sätt att hantera frågan.

På Carnegie kan man hjälpa alla kunder, som har depå hos företaget, att skänka utdelning till vilken organisation de vill.

Det finns gott om skattebefriade organisationer; Cancerfonden, Rädda Bar-nen, Röda Korset, Hjärt-Lungfonden, SOS-Barnbyar, Stockholms Stadsmission för att nämna några.

Du kan också skänka din utdelning till Carnegie Social Initiative, som har fördelen att alla administrativa kostnader täcks av Carnegie Investment Bank. Det innebär att hela din gåva går till det projekt du väljer.

Är du intresserad av att ge en skattefri gåva? Kontakta din rådgivare eller Susanne Forsman, jurist på Carnegie Private Banking (susanne.forsman@carnegie.se).

Obs! Gör det i så fall i god tid före bolagets stämma.

WorldWide i den bästa procentenBara 13 av 1 119 globalfonder har av ratinginstitutet Standard&Poor erhållit den högsta ratingen AAA.

Bland de 13 finns Carnegie WorldWide, som därmed tillhör den exklusiva skaran med högsta betyg. Ingen fond från de svenska storbankerna har lyckats tränga sig in på topplistan av högkvalitativa globalfonder.

Kravet för att få ”triple-A” i Standard & Poors rankning är:Fonden uppvisar högsta kvalitetsstandard i sin sektor, baserat på investe-

ringsprocess och kontinuitet i fondförvaltningens avkastning, jämfört med andra fonder med likartad inriktning.

En Palestinsk pojke i Rafah, ett av Röda Korsets flyktingläger, i Gaza.

1� 1�

britterna. Det bidrog till Napoleons invasion av Ryssland. Nästan hela hans Grand Armée förintades, vilket blev tändvätska till en hel kontinents resning mot honom. Även kungen på stranden, Fredrik Vilhelm III, reste sig ur förnedringen. Han iscensatte militära och politiska reformer som under andra halvan

Sedan fem år tillbaka är en stor del av Carnegies an-ställda engagerade i Carnegie Social Initiative. Genom organisationen stödjer de projekt i Indien, Lettland och Litauen som syftar till att ge utsatta barn en möjlighet att själva förbättra sin framtid.

text Tomas Linnala foto Social Initiative

Arbetet bygger på en modell som utveck-lats av Caroline Cederlöf och Pernilla Bard.Efter att ha studerat tillsammans gjorde Ca-roline karriär inom FN, WHO och Världs-banken medan Pernilla arbetade inom pri-vata storföretag.

– Pernilla såg att det fanns en efterfrå-gan i näringslivet på att engagera sig och jag kände till behoven hos organisationer som verkligen åstadkommer nytta, berättar Caroline Cederlöf.

2002 bestämde de sig för att skapa So-cial Initiative.

Biståndsorganisationer får ibland kritik för att stora delar av bidragen försvinner i administration. Men effektiviteten kan vara

ett större problem. Även om pengar hamnar på rätt plats vet man sällan om de också gör någon nytta. Deras modell sköt in sig på just de två frå-gorna.

Carnegie valde att stå som sponsor för ad-ministrationen medan de anställda på frivillig basis bidrar med pengar direkt till projekten. På så sätt vet alla som bidrar att vartenda öre de ger går till behövande och att ingen-ting fastnar i en dyr admi-nistration. Och genom att de insamlade pengarna går till projekt som Social Initiative väljer ut och se-dan granskar och följer upp minskar risken för att pengarna lokalt ska ham-na i fel fickor eller inte åstadkomma resultat.

– Fördelen är att Car-negies medarbetare vet exakt vart pengarna går. Vi vet vilka barn som får

stöd och hur det går för dem i skolan, säger Pernilla Bard.

Social Initiatives modell finns i dag på flera företag, men det var Carnegie som nappade först på deras idé.

Medvetet val– Carnegie tände direkt. Men de var måna om att det inte skulle vara någon kollektiv-anslutning utan att de anställda skulle göra ett medvetet val om de ville vara med eller inte.

Så långt har det slagit väl ut. Cirka 40 procent av koncernens 1 100 anställda är med i Carnegie Social Inititative. Enligt Pernilla och Caroline är det en mycket hög

Carnegies telekomanalytiker Charlotte Widmark lämnade nyligen excelarken för att under några månader arbeta som volontär i en skola i indiska Mumbai.

Hon ville göra en insats men kan konsta-tera att behållningen har varit större i efter-hand än på plats.

Större förändring– Nu vet jag att våra bidrag gör nytta och jag kan samla in pengar med ett större engage-mang efter att jag varit där. Jag kan också sprida information om barnens situation, vilket i förlängningen förhoppningsvis leder till en större förändring än den jag kunde åstadkomma på plats under en kort tid.

fakta om Mumbai:Mumbai, som fram till 1996 hette Bombay, ligger på den indiska västkusten. Sta-

den passerade miljonstrecket 1911 och beräknas idag ha nära 13 miljoner invånare.

Det är Indiens största stad och världens näst största efter Shanghai. I storstadsom-

rådet beräknas runt 17,5 miljoner människor bo. Mumbai har en årsmedeltempera-

tur på 27 grader Celsius. Under monsunperioden, juni – september, kommer riklig

nederbörd. Enligt folkräkningen 2001 bor 49 procent av stadens befolkning i slum

samtidigt som mark- och fastighetsmarknaden är glödhet. Den största slummen

heter Dharavi och ligger mitt inne i storstadsområdet. Mumbai utgör Indiens eko-

nomiska tyngdpunkt och den indiska filmindustrin, “Bollywood”, är koncentrerad

till staden.

Carnegie Social Initiative:

Vi vet exakt vart pengarna gårsiffra i en internationell jämförelse.

Styrelsen för Carnegie Social Initiative består av en blandning av nationaliteter och anställda på olika nivåer i Carnegie. Det är en medveten blandning för att engage-manget ska bli en angelägenhet för hela fö-retaget, oavsett vilken avdelning eller vilket land man arbetar i.

uppenbar riskEftersom företaget har anställda i många olika länder har styrelsen för Carnegie Social Initiative också valt att stödja pro-jekt som ligger utanför de egna ”hemlän-derna”. Annars finns en uppenbar risk att ett projekt bara blir ett engagemang för de anställda i det landet. Varje land har utöver projekten i Carnegie Social Initiative valt att stödja ett lokalt projekt. I Sverige blev det Stadsmissionen.

Men det är inte bara Carnegies anställda som kan stödja projekten i Carnegie Social Initiative. Idag finns några familjer med som bidragsgivare.

– Men vi betonar att om man bara är intresserade av att skänka pengar ska man inte prata med oss. Vi erbjuder ett genuint engagemang och inte bara ett kontonum-mer.

Charlotte Widmark:• Topprankad telekomanalytiker

på Carnegie Securities.

• Har arbetat sju år på Carnegie.

• Aktuell: Engagerad i Carnegie Social

Initiative sedan starten 2002.

• Dold talang: ”Man ska inte dölja sina talanger”.

Bättre utbildning är vägen ut

Charlotte Widmark såg att slummen finns i princip överallt, men att det inte är synonymt med svält. Folk saknar varken ar-bete eller mat. Problemet är att de är dåligt betalda och lever under ohälsosamma för-hållanden.

– Många bor mycket trångt utan några som helst bekvämligheter. Smog och då-liga hygieniska förhållanden leder till sjuk-domar. Så det stora problemet är hälsan. Bättre utbildning är en väg ut ur den situa-tionen, säger hon.

Carnegies medarbetare vet exakt vart pengarna går. Pernilla Bard på plats i Indien.

Computer Learning Centre i Mumbai ger barn i slummen möjlighet att lära sig framtidens teknik.

Vi vet vilka barn som får stöd och hur det går för dem i skolan. Det är mottot för Social Initiative. Nu satsar flera företag på idén.

CarNeGIe COrNer CarNeGIe COrNer

1� 1�

av 1800-talet ledde till en expansionistisk preussisk utrikespolitik och krig med Österrike, Danmark (varpå skandinavismen föddes) och Frankrike, samt i en förlängning första världskriget. Handelshusen i Göteborg märkte varken av svenska katastrofer eller kontinentalsystemets merkantila asketism. Det var en

Den kunniga rådgivaren talar begriplig svenska med sin kund. Men ibland hän-der det att knepiga branschuttryck slin-ker med. Det är uppenbarligen inte bara ett svenskt problem. Den amerikanska finanssajten Investopedia, som har en mycket fyllig finansordbok, har listat de vanligaste sökningarna efter förklaringar på sin hemsida. Vi visar några av dem:

eBITda (earnings Before Interest, Taxes, depriciation and amortization)Ett rörelseresultat som bygger på rena rörelse-

kostnader, det vill säga skatter, räntor, av- och

nedskrivningar exkluderas. Resultatmåttet blev

populärt i USA på 1980-talet när högbelånade för-

värv skulle visas upp i en ljusare dager. Det är vis-

serligen starkt förskönande men EBITDA möjliggör

jämförelser mellan företags rörelser, oberoende av

deras specifika finansiella och skattemässiga situa-

tion liksom skillnader i redovisningsprinciper.

epS (earnings per Share)På ren svenska “vinst per aktie”. Nettovinsten di-

viderat med antalet aktier i ett företag. Så långt är

det tämligen okomplicerat men det finns fallgro-

par man ska se upp med. Nettovinsten kan beräk-

nas på redovisad vinst efter skatt eller vinst efter

schablonskatt. Antalet aktier kan beräknas på ett

genomsnitt under året, antal vid årets slut eller

efter full utspädning efter exempelvis ett options-

program. Med andra ord finns det utrymme för att

försköna siffrorna.

Bo derekEtt slanguttryck som använts för att beskriva den

perfekta aktien eller den perfekta investeringen.

Uttrycket kommer från den amerikanska komedin

”10” (Blåst på konfekten, på svenska) där skåde-

spelerskan Bo Derek porträtterade ”den perfekta

kvinnan”.

Stop loss Kunden ger i uppdrag att sälja exempelvis en ak-

tie om den faller under en förutbestämd kursnivå.

Syftet är att sätta ett tak på kursfallsrisken. En del

investerare använder stenhård stop loss-regim i

sina affärer för att inte riskera att drabbas av den

vanliga och mänskliga svårigheten att inse att en

investering gått fel förrän det är alldeles för sent.

Stop loss-förfarandet kan bidra till att förstärka

kraftiga kursnedgångar. Det kan också den närbe-

släktade situationen att mäklarfirman själv väljer

att stänga en position åt en belånad kund därför

att kursfallet gjort att det saknas tillräckliga säker-

heter på depån.

CaGr (Compound annual Growth rate) Ett mått på årlig tillväxt över en specifik period.

Termen används ofta för att visa utjämnad vinst-

trend över ett antal år. Det är viktigt att komma

ihåg att startvärdet och slutvärdet styr utfallet,

eftersom beräkningen inte säger någonting om hur

vinsten svängt däremellan.

p/e ratio (price/earnings ratio)Det kanske mest använda och trubbigaste vinst-

måttet som kallas p/e-tal på svenska. Priset divi-

derat med vinsten. Uttrycket kan avse en enskild

aktie (vinst/aktie dividerat med aktiekursen, al-

ternativt börsvärdet dividerat med nettovinsten).

Men man kan lika gärna tala om p/e-talet för en

bransch eller en hel marknad.

Warren BuffettSyftar både på personen och på en investeringsfilo-

sofi. Buffett är amerikansk mångmiljardär och ord-

förande i investmentbolaget Berkshire Hathaway.

Han är känd för sin omvittnat goda näsa för aktie-

investeringar. Buffett är en utpräglad ”värdeinves-

terare”, innebärande en konservativ strategi som

söker fundamentalt undervärderade aktier istället

för att försöka rida på de senaste trenderna.

Short SellingBlankning, ”korta” eller ”gå kort” på svenska.

Motsatsen till att ”gå lång”. Syftar på att en in-

vesterare spekulerar i att en aktie ska falla i pris

och därför tar en negativ position i aktien. För att

kunna ta en negativ position kan man antingen

låna en aktie som man sedan säljer, alternativt kan

man sälja på termin. En kort position måste förr el-

ler senare stängas. Uppsidan i en aktie är – i teorin

– obegränsad, vilket gör risken i den här typen av

affärer mycket stor.

CC:

Bo derek! Vaa?Bland Carnegies hemligheter: stiftelseförvaltning

Bäst i Sverige text Tore Davegårdh foto Magnus Pehrsson

Carnegie har mycket lång erfarenhet av stiftelseförvaltning, fak-tiskt sedan 1909. Men som mycket annat i företaget är det täm-ligen okänt utåt. Vi är den största stiftelseförvaltaren utanför storbankerna – nu höjer vi målet och ger dem en ordentlig match. Innovation och tradition under 99 år – det ska ge resultat.

I förra numret av CC: avslöjade vi ett par av Carnegies okända men starka produkter, till exempel fonderna Carnegie WorldWide och Carnegie Safety 90. De presterar ut-märkt avkastning även i svåra börsperioder och de bör platsa i många portföljer.

En annan dold förmåga är Carnegie Stiftelseförvaltning. Carnegie har förvaltat stiftelser sedan 1909 – en nästan hundra-årig erfarenhet.

– Det viktigaste är behovsanalysen. Den görs alltför ofta på ett ytligt sätt. Vi går på djupet och tar även hjälp av våra experter inom Asset Liability Management (A.L.M.). Med den analysen i botten kan vi säkerstäl-la att stiftelsen kommer att klara sina åta-ganden på ett utmärkt sätt och att avkast-ningsmålen uppnås, säger Roger Carlbäck, förvaltare på Carnegie Stiftelseförvaltning. En framgångsrik stiftelseförvaltning vilar

på sex hörnstenar; förvaltning, stiftelsejuri-dik, administration, rådgivning, lyhördhet och service.

Att förvalta kapital är Carnegies adels-märke. Vi talar om en oberoende förvalt-ning utan hänsyn till sådant som sfärtän-kande, där det till och med är förbjudet att ha Carnegieaktier i portföljen för att und-vika intressekonflikter. Fokus ligger bara på att skapa bästa avkastning för kunderna. För att åstadkomma detta arbetar vi med en så kallad öppen arkitektur. Carnegie har många bra produkter, men vi är inte bäst på allt. Vi väljer produkter som bäst tjänar våra kunder – inte bara våra egna.

kontinuitet och stabilitetFörvaltarna har lång erfarenhet och arbetar i samspelta och sedan länge intakta team. Det skapar kontinuitet och stabilitet, men fram-

för allt skapar det god värdeutveckling. – Vår avkastning ligger i topp i bran-

schen, synsättet är långsiktigt något som passar stiftelser. Fokus ligger inte på enskil-da år utan på att kontinuerligt vara bland de främsta. Det säger Nils Jutterström inom Carnegie Stiftelseförvaltning. Han vet vad han talar om – Nils har arbetat med stiftel-ser i drygt 13 år.

Carnegies inställning är att placeringar ska väljas med hänsyn till risk och till po-tential i avkastningen – inte med hänsyn till risk för kritik i massmedia, något som storbankerna tycks sätta i första rummet med sina indexnära fonder.

Stiftelser efterfrågar emellertid mycket mer än bra avkastning från kapitalförvalt-ningen. Tunga områden i stiftelsevärlden är den juridiska kompetensen, korrekt rap-portering och redovisning, väl fungerande administration, rådgivning, stipendiebe-redning och så vidare.

– Vi har lång erfarenhet och bred kom-petens på alla delar inom stiftelseförvalt-ning och har under de senaste 99 åren lärt oss vad stiftelser efterfrågar och vilka krav de ställer. Det resulterar i ett mycket starkt helhetskoncept, säger Susanne Forsman.

99 års erfarenhetStiftelser är ingen nymodighet för Carne-

gie. Med start 1909 har barn, barnbarn

och barnbarnsbarn till konsul Oscar Ekman

och hans hustru Maria satt av medel för att

användas till allmännyttiga ändamål som

undervisning, utbildning och vetenskaplig

forskning.

Den finansverksamhet som utgör dagens

Carnegie grundar sig på bankirfirman Lang-

enskiölds ursprungliga uppgift att åstad-

komma bästa möjliga förvaltning av ägar-

familjernas förmögenheter och omfattande

allmännyttiga stiftelser och donationer.

Susanne är jurist med specialinriktning mot stiftelser och har lång erfarenhet, bland annat som chef för Handelsbankens stiftel-setjänst.

Störst av aktörernaVikten av kompetenta jurister kan knappast överdrivas. Det finns mängder med exem-pel på stiftelser som råkat i svårigheter med att uppfylla sina åtaganden på grund av fel struktur eller placeringspolicy.

– Stiftelser lever under långa tidsperio-der, men ibland ändras förutsättningarna på ett sätt som tvingar fram förändringar i deras statuter – man tvingas göra så kallade permutationer. På så sätt kan man lösa upp låsningar och göra passiva stiftelser aktiva igen, säger Susanne Forsman.

Susanne arbetar även på konsultbasis med kunder som behöver juridisk expertis.

Avslutningsvis frågar CC: Per Axman, chef för både Carnegie Private Banking och Asset Management: Vad är målsättningen för Carnegies stiftelseförvaltning?

– Vi är redan idag störst av de bank-oberoende aktörerna. Med den kvalitet och kompetens vi kan erbjuda skulle jag bli förvånad om vi inte har petat ned någon av storbankerna i storlek inom tre år.

p.S. På tal om Carnegies hemligheter. I Karlstad har vi ett företag som kallas FFP, Familjefö-retagens Pensionsredovisning. FFP arbetar med gemensamma pensionsstiftelser för små och medelstora bolag. Upplägget inne-bär stora fördelar för mindre företag då de får en professionell förvaltning via Carne-gie samtidigt som kostnaderna begränsas av att många företag ingår i en gemensam pensionsstiftelse. Det som förr bara var till för storföretagen kan nu göras minst lika bra i små företag. FFP har mer än 600 kunder och växer snabbt. CC: återkommer med en mer fullödig beskrivning av bolaget längre fram. D.S.

”fokus på bästa avkastning för

kunderna”

CC:

Från vänster: Roger Carlbäck, Siv Widell, Lisbeth Thulin, Lars Fredriksson, Susanne Forsman och Nils Jutterström.

1� 1�

champagneepok där handeln med England var exceptionellt lönsam. Kort efter D. Carnegie & Co grundades 1803 övertogs en rederiverksamhet från en affärsbekant familj. Tack vare den storpolitiska slumpen fick handelshuset en lysande start

Bertil Hållsten arbetade på 1980-talet på SEB Aktiv Placering. När Riksbanken bör-jade mjuka upp möjligheten att investera utomlands väntade man sig att kunderna skulle vilja ha utländska aktier. 1988 star-tades tre utlandsfonder med inriktning på läkemedel, teknologi och guld.

konsult till en början– Jag hade just bestämt mig för att sluta den reguljära anställningen på banken men nappade på erbjudandet att som konsult ta hand om läkemedelsfonden. Till en början skötte jag också teknologifonden.

Även om han inte var medicinare sak-nades knappast kunskaper. Bertil Hållsten disputerade 1966 på Handels inom finan-steori och hade därefter under några år en professur på Skogshögskolan. Han har också varit ordförande i Sveriges Finans-analytikers Förening.

Hemma i Lännersta satt Bertil Hållsten och läste rapporter och forskningsstudier. Ett långsiktigt och noggrant arbete tillsam-mans med många besök hos främst ameri-kanska företag ledde till en bländande ut-veckling för fonden. Och att sitta i en förort till Stockholm, utan någon börsskärm, var inget hinder.

– Man kan mycket väl sköta den här ty-pen av fonder från en annan plats än USA och har man en långsiktig och värdedriven investeringsfilosofi har man inte behovet att följa med de dagliga kursvariationerna. Det kan ibland till och med vara klokt att komma ifrån informationsbruset. Man får ju reda på det man vill ha ändå.

Det handlade mycket om eget arbete, företagsbesök och att intervjua företagsled-ningar. Han hade friheten att rikta in sig på många mindre amerikanska forsknings-bolag som arbetade med ny och spännande

CC: CC:

Bertil, varför har forskningsbolag på börsen haft så få framgångar?

Bertil Hållsten är ekonomiprofessorn som av en slump blev nestor inom svenska bioteknikinvesteringar. Det gick så bra att han skapat en egen forskningsstiftelse. Hans råd till min-dre vana investerare i sektorn är att investera brett – eller vara beredd på att förlora allt. text Tomas Linnala foto Magnus Pehrsson

– Läkemedelsutveckling är en riskabel och dyrbar verksamhet. Statistiskt sett kommer de flesta projekt att misslyckas, sä-ger Bertil Hållsten men tillägger att de som lyckas kan ge mycket bra avkastning.

Han vill inte nämna några bolag som särskilt intressanta. De har alla sina lock-elser och risker.

– Nu tycks investerarna anse att Bioin-vent kommer att lyckas med sina utveck-lingsprojekt men att KaroBio kommer att

Det finns gott om varningssignaler kring hälsosektorn i omvärlden. Allt fler patent-utgångar på mediciner som utvecklades för 10-15 år sedan, hårdare konkurrens till följd av att liknande mediciner utvecklas av flera bolag och så naturligtvis en offentlig sektor som till följd av den demografiska utveck-lingen tvingas göra allt hårdare prioritering-ar. Kan det bli tio tuffa år till?

Aktiekursen i brittiska Glaxo avskräcker, den stod på samma nivå för hela 20 år sedan. Investeraren har lämnats med en utdelning på ett par procent (den har suc-cessivt stigit under perioden och är nu hela fem procent) och naturligtvis en berg- och dalbana upp och ner till följd av aktiemark-nadens rörelse och investerarnas – ibland positiva och ibland negativa – inställning till företagets framtid.

Är Glaxo en bra måttstock på vad hela branschen nu går igenom?

Både ja och nej, det finns jättebolag som har svårt att förnya sina produkter där Ast-raZeneca, som har en stor utmaning i att ersätta både Nexium och Seroquel, är ett närliggande exempel.

Investera brett!

”Ibland har jag kanske någonting

förståndigt att säga”

teknik. På slutet av 1980-talet var bioteknik en rätt liten värld med få intresserade euro-peiska fondförvaltare. Detta gav möjlighet till bra personliga kontakter med spännan-de entreprenörer.

radarpar1992 hade fonden vuxit till sig så pass att det krävdes ett heltidsengagemang. Henrik Rhenman rekryterades som fondansvarig och Bertil Hållsten kvarstod som hans råd-givare. Därefter blev de ett radarpar inom sektorn. När Henrik flyttade till Carnegie byggde företaget inte bara ut ett stort läke-medelsteam utan skapade också ett inves-teringsråd bestående av några av landets främsta läkemedelshjärnor från Karolinska Institutet.

– Nu är det ju ett fullfjädrat gäng här på Carnegie, men ibland har jag kanske haft någonting förståndigt att säga.

I februari i år bestämde han sig, 75 år gammal, att det var dags för något som lik-nar en pension och att det långa samarbetet med Carnegies läkemedelsteam ska upp-höra. Men det lär inte bli någon pension i traditionell mening.

2003 startade han en stiftelse, Hålls-tens Forskningsstiftelse, av pengar som han hade tjänat genom en del ”aggressiva bioteknikinvesteringar”.

Oerhört stimulerande– Kring sekelskiftet var det mycket hype kring kartläggningen av det mänskliga ge-nomet. Jag satsade en del pengar och sålde av innan bubblan sprack och kände att jag ville ge tillbaka lite till forskningen.

Hittills handlar det om totalt 24 Mkr som Hållstens Forskningsstiftelse i anslut-ning till Hjärnfonden har givit till några större forskningsprojekt.

– Det har varit oerhört stimulerande att stödja forskare som är besjälade av ambi-tionen att ”lösa” gåtorna kring Alzheimers, Parkinsons, ALS och schizofreni. Alla har nått mycket intressanta resultat men det som nu sysselsätter mig är hur nästa an-slagsomgång ska utformas. Hjärnfonden har en mycket imponerande vetenskaplig nämnd som gör att en donator kan vara sä-ker på att kunna välja bland högkvalitativa projekt.

framtiden: BioteknikÄr det äntligen dags för hälso- och sjukvårdsaktier efter att sektorn rört sig mer eller mindre sidledes under ett decen-nium? Svaret ligger i var du väljer att investera. Många av de stora läkemedelsbolagen kommer att ha det fortsatt tufft medan det bubblar i undervegetationen. text Henrik Rhenman

”Medicinska storsäljare spås en lysande framtid”

Skräddarsy din egen privata medicin

Även de mest beundrade företagen har sina utmaningar. Schweiziska Novartis har en bekymmersam patentutgång 2012 i form av hjärtmedicinen Diovan, som bekymrar aktiemarknaden redan nu.

Men det finns också många positiva ex-empel. Amerikanska Merck har trots pa-tentutgångar lyckats få fram ett knippe nya storsäljare. Schweiziska Roche har biotekniska läkemedel som spås en ly-sande framtid, bland annat därför att de behandlar svåra sjukdomar som cancer där många patien-ter fortfarande riskerar att dö en för tidig död och där de gamla behandlingsformerna inte är särskilt bra.

De relativt unga biotek-nikläkemedlen har en mer förmånlig patentsituation jämfört med många traditio-nella läkemedel. Det innebär mindre hot från lågpriskopior, så kallad generika.

Hälso- och sjukvård är dess-utom mycket mer än läkemedel.

Namn: Henrik Rhenman.

Ansvarig för healthcare-teamet på

Carnegie Asset Management.

Antal år på Carnegie: Nio.

Dold talang: 45 års erfarenhet

i slalombacken.

misslyckas. Det är möjligt att det blir just så, men det kan också bli tvärtom eller så att de båda lyckas.

Orexo, specialiserat på att få beprövade läkemedel att bättre tas upp i kroppen, vär-derades som ett någorlunda säkert bolag men tillskottet av risk och möjlighet genom förvärvet av Biolipox skrämde investerarna. Bioinvent genererar en bra vinst men inves-terarnas uppfattning tycks vara att överskot-ten kommer att investeras i alltför riskabel

forskning. – Så kan man fortsätta att kommentera

bolag efter bolag men det vore väl märk-ligt om inte någon skulle lyckas. Men det är nog trots allt bättre att köpa Carnegies bioteknikfond för den som vill vara inne i bioteknik.

– Med Angelica Fatouros, som har en bakgrund som forskare, har den en mycket bra förvaltarkompetens vilket också visat sig i fondens utveckling.

20 21

Medicinsk teknik i form av apparatur, instru-ment, höftleder och konstgjord hud. Snabbdi-agnostik av fruktade sjukdomar har en lysande framtid, bland annat som en följd av en åldran-de befolkning.

Behoven av att reparera människokroppen ökar snabbt. Naturligtvis finns det stark kon-kurrens även inom medicintekniken, men här har generikabolag inte fått fäste. Ett viktigt skäl är att läkare inte vågar ta några risker utan of-tast väljer beprövade prylar. En höftled ska sitta i många år utan att behöva bytas ut.

Men den riktigt stora framtiden ligger nog inom bioteknik. Ett detaljerat kunnande av bio-kemin i kroppen gör att läkemedel kan skräd-darsys efter patienten. Borta är tiden när man testade molekyler i största allmänhet för att se hur de fungerade. Nu provar man ofta flera tänkbara vägar parallellt för att kunna kartlägga effekt och biverkningar. Sedan väljer man den väg som ser bäst ut och provar flera molekyler med olika strukturer, allt för att maximera nyt-tan och minimera biverkningarna.

Behovet att skräddarsy pro-dukter gör att mer och mer inom läkemedelsforskningen blir bioteknik och så kallade stora molekyler, som ofta kan injiceras i kroppen. Fördelen är att de ofta verkar under en längre tid, kanske ett par da-gar. Det finns till och med bio-

teknikmediciner idag som bara ska tas en gång om året mot benskörhet. Fantastiskt!

Det är de här långsiktiga trenderna vi som förvaltar Carnegies hälsorelaterade fonder för-söker fånga. Och hittills har vi lyckats väl och slagit jämförelseindex med råge. Så oavsett hela sektorns utsikter finns det alltid mer eller mindre synliga guldkorn att vaska fram i den här branschen.

Carnegie MedicalAnsvarig förvaltare: Henrik Rhenman.Placeringsinriktning: Investerar brett i sektorn. 75% av fonden placeras i större bolag.Geografisk inriktning: Fonden placerar i aktier på global basis med cirka 65% av fondens

innehav i USA, 30% i Europa och 5% i Asien.Tre största Innehav: Novartis Roche (9,3%), Gilead Sciences (6,4%), Merck (5,5%).Utveckling fem år: 42,2%.En trygg placering med inriktning mot bolag som har bra visibilitet och stabil grund i form av att antalet människor i världen äldre än 60 år väntas fördubblas de kommande tio åren.

Carnegie Global HealtcareAnsvariga förvaltare: Henrik Rhenman och Mikael Svensson.Placeringsinriktning: Investerar brett i sektorn men främst i små och medelstora bolag.Geografisk inriktning: Fonden placerar i aktier på global basis med cirka 75% av fondens

innehav i USA, 20% i Europa och 5% i Asien.Tre största Innehav: VNUS (6,9%), Lifecell (4,6%), Synovis (4,2%).Utveckling fem år: 174,4%.En mer aggressiv placering med inriktning mot bolag som har bra visibilitet och stabil grund i form av att antalet människor i världen med en ålder över 60 år förväntas fördubblas under de kommande tio åren.

Carnegie BiotechnologyAnsvarig förvaltare: Angelica Fatouros.Placeringsinriktning: Bioteknologi.Geografisk inriktning: Global basis med för närvarande cirka 85% innehaven i USA och

resterande 15% i Europa.Tre största Innehav: Celgene (9,6%), Gilead Sciences (9,0%),TEVA Pharm. (7,9%).Utveckling fem år: 150,8%.En placering som är inriktad mot framtidens mer person- och sjukdomsspecifika läkemedel från biotekniksektorn. Det är i den här sektorn som de stora läkemedelsbolagen kommer att köpa sig till fortsatt tillväxt.

förvaltningsteametHenrik RhenmanAntal år i branschen: 20.Roll: Ansvarig portföljförvaltare Carnegie Medical och Carnegie Global

Healthcare.Utbildning: Civilingenjör i Kemi (KTH). Civilekonom (Handelshögskolan i

Stockholm).Övrigt: Arbetat inom den farmakologiska sektorn sedan 1978. Senior

portföljförvaltare på både SEB och SG Cowen.

Angelica FatourosAntal år i branschen: Tio år i finansbranschen och tio år inom läkemedel och forskning.Roll: Ansvarig portföljförvaltare Carnegie Biotechnology Fund.Utbildning: Civilingenjör i Biokemi (KTH). Filosofie doktor i Farmaceutisk

vetenskap.Övrigt: Forskning och utveckling på Pharmacia samt på forskningsavdel-

ningen på FOA.

Mikael SvenssonAntal år i branschen: Åtta.Roll: Senior portföljförvaltare.Utbildning: Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm).Övrigt: Förvaltare av Carnegie Global.

Viktor RehnqvistAntal år i branschen: Åtta.Roll: Portföljförvaltare.Utbildning: Civilekonom (Mälardalens Högskola i Västerås).Övrigt: Tidigare analytiker för Carnegie Technology Fund och för

Strategigruppen inom Carnegie Asset Management.

flyTTräTT med många om och menFrån och med den 1 maj blir det möjligt att flytta kapital i en pensionsförsäkring från ett försäkringsbolag till ett annat, såväl inom Sverige som EES. text Niklas Mild foto IBL

Regeringen har nyligen föreslagit att flyttstoppet som infördes i februari 2007 ska slopas från den 1 maj i år. Förslaget innebär att det då blir möjligt att flytta kapital i en pensionsförsäkring från ett försäkringsbolag till ett annat, såväl inom Sverige som inom EES, utan skattekonsekvenser.

– Rätten att flytta styrs av om det finns villkor om flytträtt i ditt pensionsförsäkringsavtal, på samma sätt som före flyttförbudet in-fördes. Regeringsförslaget innebär alltså inte att det införs någon obligatorisk flytträtt för allt pensionskapital, vilket har diskuterats de senaste åren. Däremot har till exempel Svenskt Näringsliv och PTK inom ramen för det nya ITP-avtalet skapat flyttmöjlighet för stora delar av ITPK-beståndet, säger Peter Ekman, Chef Marknads-stöd på Max Matthiessen.

Den vanligaste anledningen till flytt är att man inte är nöjd med hur sparkapitalet i försäkringen har utvecklats, eller att det har kommit nya jämförbara alternativ med lägre avgiftsuttag. En tredje anledning är att man vill byta förvaltningsform, vilket i vissa fall kräver byte av försäkringsbolag.

Ett fjärde skäl är att man vid något tillfälle tvingats välja ett för-säkringsbolag som man egentligen inte velat ha på grund av be-gränsningar i arbetsgivarens pensionspolicy.

Det är viktigt att förstå skillnaden mellan fondförsäkringsbolag och fonder när det gäller fondförsäkring. En låg avkastning är ofta mer ett resultat av mindre lyckade fondval än valet av fondförsäk-ringsbolag. Å andra sidan tjänar du alltid på att välja ett fondför-säkringsbolag med lägre avgifter, om du i slutändan ändå väljer samma underliggande fonder.

Om ditt avtal innehåller flytträtt finns det flera frågor att analysera innan beslut om flytt bör tas:1. Hur övertygad är du att det kommer att bli bättre hos det nya

försäkringsbolaget? Pensionssparande är långsiktigt och inget försäkringsbolag är bäst varje enskilt år. Men vissa har onekligen bättre förutsättningar att lyckas än andra.

2. Riskerar du att försämra ditt skydd? I vissa fall måste du vid byte av försäkringsbolag på nytt visa att din hälsa är god genom att lämna en hälsodeklaration. Uppfyller du inte det nya försäk-ringsbolagets hälsokrav kan ditt skydd försämras.

3. Vilket kapital får du med dig? I ömsesidiga försäkringsbolag kan det bli aktuellt med en minskning av pensionskapitalet om försäkringsbolagets kollektiva konsolidering är låg vid flyttillfäl-let. Det görs en så kallad marknadsvärdesjustering. Ibland är det dessutom bara kapital från premier som är inbetalda från och med ett visst datum som är flyttbara.

4. Vilken avgift behöver du betala för att få flytta? De flesta försäk-ringsbolag tar betalt när man ska flytta ifrån dem. Avgiftsuttaget skiljer mellan olika typer av produkter och kan också påverkas av hur länge man har haft försäkringen. Vissa försäkringsbolag kompenserar dock sparare som flyttar till dem med de avgifter som spararen tvingas betala hos det försäkringsbolag de lämnar. Begär alltid en offert från båda försäkringsbolagen!

– Före stoppet var det få som använde sig av flyttmöjligheten. För-klaringen till det var att väldigt lite ”gammalt” kapital omfattades. Man tecknar inte en ny försäkring för att några månader senare flytta den. I vissa fall har även avgiftsuttagen för flytt varit höga. Vi kommer troligen att få se förbättringar i försäkringsbolagens regler framöver, nu när det åter går att konkurrera även på detta område, avslutar Peter Ekman.

CC: Max MaTTHIeSSeN

och fram till att Napoleon besegrades vid Leipzig 1813 var varje göteborgskt skepp värt sin vikt i guld. Källor: SMB, Nordisk familjebok, Wikipedia

” Behoven att reparera människo­kroppen ökar snabbt”

lägre avgifter för fleraSEB och Länsförsäkringar är nya leverantörer i Max Matthiessens tjänste-pensionsplan Maxplan. Det ger sänkta avgiftsuttag i försäkringarna. text Niklas Mild

– Både SEB och Länsförsäkringar är starka och välkända varumärken inom sina respektive kundsegment. SEB är marknadsledande på fondförsäkring i Sverige och Länsförsäkringars livbolag hade bland den högsta totalavkastning-en av alla livförsäkringsbolag under 2007 med 6,7 procent, säger vice vd

Glenn Nilsson.Sedan tidigare ingår också Danica Pension,

Moderna Liv & Pension, Skandia och SPP i Maxplan-konceptet.

– Företag som redan idag har sina tjänste-pensioner i något av de upphandlade försäk-ringsbolagen kan ge sina anställda lägre avgif-ter i deras tjänstepensionssparande genom att

ansluta sig till Maxplan. Den kapitalbase-rade avgiften i SEB sänks med närmare 40 procent på nya pengar som betalas in jäm-fört med tidigare. Vissa kategorier av kun-der nära nog halverar sina kostnader hos Länsförsäkringar, avslutar Glenn Nilsson.

Förutom låga avgifter får de anställda även personlig rådgivning, allokerings-verktyg och en total sammanställning av samtliga sina pensions- och försäkrings-förmåner i Max Matthiessens nätbaserade ”Privattjänsten”.

Carnegie Asset Managements health care-team. Från vänster Amélie Theorell, Mikael Svensson,

Angelica Fatouros, Viktor Rehnqvist, Henrik Rhenman.

För ett tryggare liv

Sveriges ledande rådgivare inompersonförsäkring och trygghetssparande.

www.maxm.se

jag köpte 125 000 aktier i Carnegie

CarNeGIe CHaIrMaN

Finanskoncernen Inviks chef Anders Fällman är dubbelt engagerad i Carnegie. Han håller i ordförandeklubban i kraft av att Invik är störste ägare i Carnegie och har även köpt en rejäl post Carnegieaktier privat. text Tomas Linnala

Enligt Finansinspektionens register köp-te Anders Fällman 125 000 aktier i Carne-gie. Köpet gjordes i februari, kort efter att bokslutet hade presenterats.

– Det stämmer att jag har köpt aktier i Carnegie för drygt 11 Mkr. Skälet är att jag tycker om att vara engagerad även på det privatekonomiska planet i de företag jag in-volverar mig i.

Hans filosofi är att engagera sig i bo-lag han verkligen tror på. Och gör man det finns det goda skäl att också vara delägare.

kinnevik bingoDet är en filosofi som varit tämligen lyckad för hans del.

I ”gamla” Invik köpte han aktier. När bolaget gick upp i Kinnevik blev det bingo. När det ”nya” Invik sattes på börsen igen, återigen med Anders Fällman som VD, var det naturligt att köpa en post aktier i bolaget.

Invik i dess nya form hann dock inte ligga många år på börsen innan den isländ-ska finanskoncernen Milestone våren 2007 lade bud på bolaget.

CC: Av dina tidigare investeringar att döma kan man tro att Carnegie ska bli uppköpt…

– Ha-ha. Jag tror att det är en farlig stra-tegi att följa. Det är nog snarare så att om man ser en fundamentalt attraktivt värderad aktie så köper man. Det var därför Invik in-vesterade i Carnegie. Vi är verksamma inom olika delar av finansbranschen och ser att det finns en stor potential i företaget.

fjolårets stormar CC: I media har du sagt att Invik kan komma att köpa mer aktier i Carnegie.

– Ja, det är inte osannolikt. Aktien står ju inte högre idag än vad den gjorde i fjol när vi började köpa och efter bokslutet så står det klart att företaget ridit ut fjolårets stormar på ett mycket bra sätt.CC: Hur mycket siktar ni på?

– Vi har sagt att vi inte skulle ha någon-ting emot att ha en stark minoritetsposition, någonstans mellan 10 och 30 procent. I dag har vi omkring 10 procent. Däremot har vi inte sagt när vi kommer att öka ägandet.CC: Du har gett Carnegies tillförordnade VD Anders Onarheim i uppdrag att utreda

möjligheterna att skapa en ny struktur i Carnegie. Varför?

– Vad det handlar om är att titta på möj-ligheterna att skapa en gemensam del som riktar sig mot sparande (Private Banking, Asset Management och Max Matthiessen) och en del som riktar sig mot Investment Banking och Securities. Helt enkelt en mer ändamålsenlig och mer effektiv struktur som tydligt utgår från ett kundperspektiv. Det handlar om att öka affärsfokus och att sänka kostnaderna.

Mycket arbeteCC: I vår kommer Mikael Ericson in som ny VD för Carnegie. Var det svårt att hitta en er-sättare till Anders Onarheim?

– Både ja och nej. Vi lade mycket arbete på att verkligen hitta rätt man eller kvinna till den här positionen. När vi träffade Mi-kael Ericson var vi fullständigt övertygade om att han var helt rätt. Hans kvaliteter och erfarenhet är svårslagna. Det tog inte så lång stund att övertyga honom om det-samma.CC: Milestone vill lämna Island och flytta alla sina tillgångar till Sverige och Invik. Kommer vi att få se Invik på börsen en tredje gång?

– Planen är att Invik ska tillbaka till bör-sen. Sedan får vi se om exakta tidpunkten. Det beror på marknadsförutsättningarna.

anders fällman Utbildning: Jurist.

Aktuell: Ordförande i Carnegie.

Karriär: Efter en advokatkarriär

och delägarskap i Advokatfirman

Cederquist blev han vice VD i Metro

International. Året därpå vice VD

i Invik och 2002 blev han VD.

Intressen: Konst och renovering

av gamla byggnader.

foto Yvonne Åsell / SvD / SCANPIX

22

2� 2�CarNeGIe CulTure

Carnegie ger ingång till konstvärlden Fler börjar betrakta konst som ett tillgångsslag i en väldiversifierad portfölj, men att investera i eller värdera konst är inte det enklaste. Det har Carnegie Private Banking tagit fasta på och inlett ett samarbete med konstrådgivarna Lisa Ivemark och Robert Müller-Brunotte.text Tomas Linnala foto Magnus Pehrsson och Stockholms Auktionsverk

CarNeGIe CulTure

Sedan ett år tillbaka driver de Ivemark & Müller-Brunotte AB, ett av få konstråd-givningsföretag utanför den anglosaxiska världen. En del av deras kunder vill ha hjälp med att bygga upp en egen konstsamling eller inköp av enskilda konstverk. Andra behöver hjälp att värdera konst i samband med en översyn av försäkringarna eller kanske en bodelning. Vissa ser konsten som en ren investering.

Som konstrådgivare märker de att många är intresserade av området men att konstvärl-den ibland kan upplevas som svårtillgäng-lig för den som inte är invigd. Personliga kontakter, tillgång till galleriernas vänte-listor och de viktigaste mässornas vernis-sager liksom att läsa trenderna är inte det enklaste.

personlig relation– Folk kan vara lite rädda för att ställa ”dum-ma” frågor om konst, för att de inte redan vet allt. Vår roll är att hjälpa till och svara på alla frågor, säger Lisa Ivemark.

Hon är en av Stockholms Handelskam-mares auktoriserade värderingsmän av svensk och utländsk konst från 1880-talet och framåt. Och efter mer än 20 år i bran-schen kan hon sitt område som få andra. Under lång tid arbetade hon bland annat på Bukowskis, varav de sista åren som an-svarig för konstavdelningen och de större kunderna. 2007 bestämde hon sig för att starta eget.

– I arbetet fick man en personlig rela-tion till kunderna och jag märkte att de ofta ville ha oberoende råd om konst som jag inte kunde ge i min tidigare roll. Jag kände

att det fanns ett stort behov av en ren råd-givningsverksamhet.

En del skulle kunna tro att kompanjo-nen Robert Müller-Brunotte hade en hemsk barndom. Han släpades runt på all världens gallerier och konstmuseer av sina föräldrar. Men det avskräckte honom inte – tvärtom blev intresset så starkt att han själv började samla samtida konst i tidig ålder.

Han har ett förflutet som investment banker på UBS i London och började rekom-mendera konst för vänner och bekanta. Det ledde till att galleriet Andréhn-Schiptjenko kontrakterade honom, vilket öppnade kon-takter över hela världen.

– Men även om galleriet har ett utmärkt program kände jag att det vore roligare att kunna ge oberoende råd.

krav på auktionshus2007 slog de ihop sina påsar och upptäckte att marknaden till och med var större än vad de hade väntat sig. Och rådgivningen är mycket mer än att bara få ett pris på konst-verket. De vet exempelvis vilka verk som är mest representativa och intressanta av en viss konstnär, vilken marknad ett verk läm-par sig bäst att säljas på och vilka krav man

Investera i konstLiksom andra placeringsexperter får våra konstkännare dela med sig av

sina egna favoriter som de gärna skulle köpa privat:

– En tidig GAN (Gösta Adrian-Nilsson) vore fantastiskt att ha, säger

Lisa Ivemark och nämner några andra personliga favoriter som Yves

Klein, Roger Andersson och Clay Ketter.

– Karin Mamma Andersson (vinnare av Carnegie Art Award 2006) är

mycket uppmärksammad men otroligt intressant, säger Robert Müller-

Brunotte och nämner också Gunnel Wåhlstrand och Marilyn Minter.

ska ställa på ett auktionshus när ett verk ska säljas.

–Det är en typ av förhandlingar som kan vara svåra att ta som privatperson, sä-ger Robert.

lång väntetidEn av de svåraste bitarna som privatperson är dock att överhuvudtaget få möjlighet att köpa verk av en efterfrågad konstnär. I sam-band med Market, Sveriges mest exklusiva konstmässa, lotsades Carnegies kunder in på mässan dagen före evenemanget offici-ellt öppnades.

– Vi har kontakter och volymer som gör att vi får möjlighet att komma åt konst som

det annars är lång väntetid på, säger Lisa.Robert poängterar dock att det finns

stora risker med att bara betrakta konst som en investering. Den bästa utgångs-punkten är att verkligen tycka om verket och sedan låta en eventuell värdestegring komma som en bonus.

– När du investerar i aktier ska du inte vara emotionell. Det måste du vara när det gäller konst, säger han.

Kontakta din rådgivare på Carnegie om du är intresserad av att veta mer om vårt konstsamarbete med Ivemark & Mül-ler-Brunotte AB. Vi har redan ett antal exklusiva evenemang inplanerade under våren och i höst.

YVES KLEIN

Frankrike 1928-1962

La Victoire de Samothrace

GÖSTA ADRIAN-NILSSON 1884-1965

På terrassen

KARIN MAMMA ANDERSSON

född 1962

Vårdag

GUNNEL WÅHLSTRAND född 1974

Utan titel

När du investerar i aktier ska du inte vara emotionell. Det måste du vara

när det gäller konst, menar Robert Müller-Brunotte och Lisa Ivemark.

I bakgrunden en tavla av Marilyn Minter.

CarNeGIe CaraT

Det växer så det knakar. Det investeras. Det görs affärer. Pengarna rullar. Just nu byggs det för 2 000 miljarder kronor.

Tusen och en affär2�

Detta är Klondike 2008. Eller?Den nystartade börsen i Dubai, DIFX, har en svensk chef, Per E Larsson, tidigare vd för OMX i Stockholm. Han säger:

– Om man tror att Dubai ligger lite avsi-des tar man fel.

Han menar att Dubai ligger i en hundra-tals mil bred, nästan jungfrulig affärsvärld mellan expanderande, i vissa fall explode-rande, marknader i Afrika och i Indien, i ett slags ekonomiskt ingenmansland mel-lan Europa och Bortre Asien.

– Det finns enorma privata förmögen-heter här. De riktigt stora bolagen har ännu inte behov av att finansiera sig externt. Men det kommer de att behöva. När de behöver finansiering i dollar så kommer de att kom-ma till oss.

Det bor lite mer än fyra miljoner män-niskor i Förenade Arabemiraten, UAE. 800 000 är emiratier, så kallade locals. Varje släkt eller klan har en hövding, en shejk. Det är shejkerna som har makten i UAE. Och pengarna. De finaste och mäkti-

kamprad, se upp!Thomas Ljungberg. Hockeymålvakt i Bajen, hoppade av jobbet på Ikea, förverkligade sin dröm: Home fashion. Första butiken The One i Dubai. 2020 ska han ha 1006 butiker i världen.

Affärsidé: Save the world from Ikea.

lya i högsta husetUlrika Christoffersen. Värmlandstös från Karlstad, jobbar som mäklare och hjälper nyinflyttade till Dubai att komma igång, att hitta nånstans att bo. Vill du så fixar hon en lägen-

het i Burj Dubai, världens högsta hus.

gaste shejkerna tituleras Ers Kungliga Hög-het. Som Shejk Muhammed bin Rashid al Maktoum, som är den egentlige regenten, son till Rashid bin Saeed Maktoum som startade allt 1959.

Pengar finns. Idéer finns, och total oräddhet när det gäller risker. Och fort ska det gå. Tålamod är inte en dygd hos affärs-män i UAE. Byråkratin är inte särskilt be-svärande när det gäller att göra affärer, men du måste ha en inhemsk partner. Ingen skatt, ingen redovisningsskyldighet. Snab-ba klipp är det bästa man vet. Och i Dubai har man bråttom. Oljan håller på att ta slut. Den räcker bara i fem år till, kanske i tio. Då ska nöjesstaden Dubai stå klar att ta emot miljoner turister varje år. Världens lekplats. Turistnäringen ska ta över för de missade oljeintäkterna.

Svenska företag är förstås med i guld-jakten. Ikea finns här, Hennes & Mauritz har flera butiker och på hyllorna i hotellens barer står det, även om rushaltiga drycker inte finns med på muslimers inköpslista,

rader med Absolut Vodka. De 3 000 svenskarna som just nu bor i

UAE arbetar som affärsmän, ofta i samar-bete med shejker, på flygbolag, som chefer på hotell och som mäklare. De tjänar mot-svarande oftast minst 30 000 svenska kro-nor i månaden, betalar ingen skatt, har fri bostad, fri sjukvård, betalda försäkringar, kanske fri tjänstebil och en årlig flygresa hem.

Himmelrike? Men sällan är det så stor skillnad på de rika och de fattiga som i UAE. Nån miljon gästarbetare från Indien och Pakistan (byggen) och Filippinerna (hotell) tjänar i genomsnitt motsvarande ett par svenska tusenlappar i månaden, har fri bostad, de kan dela rum med tio andra gäst-arbetare, jobbar tolv timmar om dagen sex dagar i veckan.

– De har det i alla fall bättre här än hem-ma, är den vanliga kommentaren.

Det finns andra problem emiratierna inte gärna vill tala om. Som prostitutionen trots att den är förbjuden; 10 000 kvinnor i UAE, invandrade från Asien, Afrika och Asien, är prostituerade (enligt tidningen National Geographic). Som att byggandet av de konstgjorda öarna utanför stranden i

ett liv i lyxMia Hedman, Östgötatjej från Linköping som arbetar på Burj al Arab, hotellet som skryter med att vara världens enda sjustjärniga. Rum? Här finns bara sviter. ”Att jobba på ett sånt här hotell är en livsstil, mitt liv”, säger Mia.

Dubai har förändrat det marina livet; kor-aller dör, sköldpaddors ägg förstörs. Som fartblinda bilister; dödsolyckor är alldagliga på den åttafiliga motorvägen mellan Dubai och Abu Dhabi. Som alla olyckor på bygg-arbetsplatserna; vem bryr sig…

För 50 år sen fanns här bara några få hus. Hus och hus, förresten. Skjul snarare, några beduintält. Då fanns det inga planer på att bygga ett hus som skulle bli högre än något annat hus på jorden.

Nu står det där mitt i Dubai. Ibland försvinner det i diset. Eller i en sandstorm som virvlar in från öknen över stan.

Burj Dubai. Tornet i Dubai.Det växer och växer mot himlen. Ännu

har byggherrarna inte avslöjat hur högt det ska bli. För den dagen de berättar det så dy-ker det upp någon annan som presenterar att ett nytt hus ska byggas, ännu högre. Och då är Burj Dubai historia.

Det är så i Dubai. Man vill vara högst. Eller störst. Eller dyrast. Eller i bästa fall bäst

2�

låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden.

Första mosebok 11:3

kom igen som miljonärKristian Petersson säljer svenska kontorsmöbler i Du-bai och ville pröva på hästpolo. ”Kom igen när du tjä-nat din första miljon dollar”, sade hans vän, en shejk. Nu spelar göteborgaren Kristian Petersson hästpolo nästan varje dag.

Tar hand om gästernaFredrik Reinisch, Skånepåg som tidigt bestämde sig för att bli hotelldirektör. Nu manager på Jebel Ali Golf Re-sort & Spa i Dubai, ett av lyxhotellen. Det finns 400 ho-tell att välja på i stan. Fredriks är ett av de tio bästa.

2�

90

95

100

105

110

115

120

125

CARNEGIE WORLDWIDE 2007

+20,3% VÄRLDSINDEX +1,0%

Vi har gjort det till en konst att avstå. Vi tror på att man måste ha en djup insikt i den globala ekonomins långsiktiga trender för att kunna ge dig en solid avkastning på lång sikt. Samtidigt är det vår övertygelse att man måste koncentrera sina investeringar, vi har maximalt 20–30 aktier i vår globala fond. Det är med andra ord minst lika viktigt att välja bort som att välja rätt. Så har vi arbetat de senaste 20 åren med vår förvaltning – vi kallar det ”the ART of saying NO”.

SEDAN 1803

2003 2004 2005 2006 2007 Tot 5 år:CARNEGIE WORLDWIDE +6,3% +8,2% +44,4% +7,9% +20,2% 115,2%MSCI World +8,1% +3,6% +29,3% +1,4% +1,0% 48,2%

www.carnegie.se/fonder

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde

och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

20070101 20071231

Carnegie Worldwide MSCI World

Carnegie_VeckansAffa rer_03.indd1 1 08-01-31 17.19.17

CarNeGIe COMMeNTS

krönikör: Silva el­Hayek

dubai utmanar västDet sägs att en tredjedel av världens byggkranar finns i Dubai. Och de behövs för att leva i visionens och superlativens extas. I Dubai finns inget lagom, där är allting Högst, Bäst och Störst.

Dubai berättar historien om den visionära emiren Mohammed bin Rashid al Maktoum som på bara fem år ställde om sitt land från oljeberoende till handelsekonomi. Drivkraften bakom förändring-en är att Dubais oljetillgångar förutspås ta slut redan 2010. Den genuina öppenhet som krävs för att klara av en sådan bedrift är egentligen ingen slump: Dubai har 150 år av tradition som viktig handelshamn för västliga producenter.

Intressant nog tog utvecklingen fart efter terrordåden den 11 sep-tember 2001. Samtidigt som världsekonomin kom i kraftig gung-ning blev det en vändpunkt för Dubai. Många rika araber flyttade stora investeringar från USA till regionen. Visionärerna med emi-ren Al Maktoum i spetsen såg möjligheten och satsade kraftfullt på att göra Dubai till regionens finansiella centrum. Det är idag inte enbart pengar från araberna själva som smörjer maskineriet utan stora investeringar kommer också från Ryssland och Iran.

Ett mått på dynamiken i landet är att Dubai bara består av 20 procent urinnevånare och 80 procent inflyttade. Dagens Dubai ut-manar både västvärlden och ett allt mer oroligt Mellanöstern, inte bara som finansiellt centrum och populärt turistmål, utan också som ett exempel på en till synes lyckad samexistens mellan from-ma muslimer, liberala kristna och buddhister som bygger staden sida vid sida. Här finns inget utrymme för konservatism. Den för-enande kraften skrivs: Skattefri inkomst.

Även om konsumtionsparadiset självklart har en del saker att lära i form av mänskliga rättigheter och miljömedvetenhet, kan vi i väst lära av visionären att förmågan att förändras är utvecklingens ga-rant.

Jag var första gången i Dubai som nioåring. Då hade det hög-sta huset sex våningar. I dag byggs en skyskrapa vars våningsantal ännu är en hemlighet som dväljs i molnen. Det enda vi vet med säkerhet är att hörnstenarna i bygget är visionen om Högst, Bäst och Störst.

I den här miljön passar Carnegies världsledande fonder som hand i handske. Institutionella in-vesterare i regionen nöjer sig inte med fonder och förvaltare utan andra ambitioner än att nå upp till index. Ett exempel på en efterfrå-gad fond i regionen är Carnegie Global Healthcare som visat upp den högsta avkastningen av värl-dens alla läkemedelsfonder.

Silva El-Hayek arbetar på Carnegie Asset Ma-

nagement mot institutionella kunder i bland

annat Mellanöstern.

” förmågan att förändra är utvecklingens garant”

�0 �1

DANMARkCarnegie Bank A/SOvergaden neden Vandet 9 BDK-1414 København KTel +45 32 88 02 00Tel +45 32 96 10 22E-mail: carnegiebank@carnegie.dk

Carnegie Asset Management Fondsmæglerselskab A/SDampfærgevej 26DK-2100 København ØTel +45 35 46 35 00Fax +45 35 46 36 00E-mail: carnegieam@carnegieam.dk

FiNlANDCarnegie Investment Bank AB, Finland BranchEteläesplanadi 12FI-00130 HELSINKITel +358 9 61 87 11E-mail: info@carnegie.fi

Carnegie Asset Management Finland AbKeskuskatu 1B, 4 krsPO Box 46FI-00100 HelsinkiTel +358 9 618 711Fax +358 9 618 71 401E-mail: sijo@carnegie.fi

luxeMbuRgBanque Carnegie Luxembourg S.A.PO Box 1141LU-1011 LuxembourgTel +352 40 40 301Fax +352 49 18 02

NoRgeCarnegie Kapitalforvaltning ASFjordalléen 16, Aker BryggePO Box 1434 VikaNO-0115 OsloTel +47 22 00 98 00Fax +47 22 00 98 11E-mail: kapitalforvaltning@carnegie.no

Carnegie ASAStranden 1, Aker BryggePO Box 684 SentrumNO-0106 OsloTel +47 22 00 93 00Fax +47 22 00 94 00

SCHweizCarnegie Asset Management S.A.6, rue de la ConfédérationCH-1204 GenevaTel: +41 22 316 6565Fax: +41 22 316 6560

StoRbRitANNieNCarnegie Investment Bank AB, UK Branch24 Chiswell Street London EC1Y 4UE, UKTel +44 20 7216 40 00Fax +44 20 7417 94 24/26

uSACarnegie, Inc.20 West 55th Street New York N.Y. 10019, USATel +1 212 262 58 00Fax +1 212 265 39 46

StoCkHolM Västra Trädgårdsgatan 15 Gustav Adolfs torg 18SE-103 38 StockholmTel +46 8 676 88 00

göteboRg St. Eriksgatan 6SE-411 05 GöteborgTel +46 31 743 08 80

E-mail kundtjanst@carnegie.se

MAlMöStortorget 9SE-211 22 MalmöTel +46 40 665 52 00

MAx MAttHieSSeNBirger Jarlsgatan 53Box 5908SE-114 89 StockholmTel +46 8 613 02 00

E-mail info@maxm.se

CarNeGIe CONTaCT

1 april Handel: april, april!Man kan inte lita på vädret, inte på folk. 2003 påverkade ett aprilskämt kursen

på Stockholmsbörsen. DN berättade att Skanska skulle bygga en strand i

Stockholm för 100 miljoner kronor. Kursen för Skanska började stiga och

Skanska fick be om ursäkt. Vem blir lurad i år?

2 april konst: rötter från afrikaSista veckan för utställningen på Michael Rosenfeld gallery i New York:

African American Art. 40 konstnärer. Färgstark konst.

14 april Väderlek: kolla grodornaTiburtius-dagen följs av dagarna som kallas Kråknedan. Om det regnar då

växer det mycket ogräs i sommar. Om grodrommen ligger i djupt vatten följer

en varm och torr sommar. Allt enligt bondepraktikan.

20 april Natur: djurens paradisTio dagar resa med jakten Isabela II till naturälskarens paradis, Galapagos.

Avresa också 22 och 29 juni. www. zeco.com

26 april Blommor: Tulpaner från amsterdamDen årliga paraden Flower Parade passerar Keukenhof, Hollands stora bloms-

terpark några mil söder om Amsterdam. Nu blommar det!

27 april Mat: Och lite opera.Krogen Sarastro på Drury Lane, Covent Garden, i London. På söndagskvällar

och måndagskvällar uppträder operasångare och sjunger arior till kvällsma-

ten. En upplevelse, mest för inredningen. Boka bord!

4 maj foto: plåta ToscanaPhotography Workshop: En vecka i omgivningarna runt Ita-

liens kanske mest charmiga stad Siena i Toscana, 4-9 maj.

All info: www.nationalgeographicexpeditions.com

14 september resor: Ta tågetTransibiriska järmvägen, Tolv dagar, många stopp. Flyg hem från

Peking. Två dagar i Ulan Bator. www.historiskaresor.se

1 april

2 april

14 april

27 april4 maj

14 september

CarNeGIe CaleNdar

26 april

20 april

SE-170 79 Solna • Tel 08-85 08 15 • www.ulriksdalswardshus.se

En klaSSikEr årET om

En klassikEr åtEr på bordEt– lilla smörgåsbordEt

Visste du att Ulriksdals Wärdshus i solna har återupptagit traditionen med att servera smörgåsbord till lunch? Ett urval av svenska klassiker serveras på vardagar: tisdag - fredag

mellan kl: 11.30 - 14.30. pris 185 kr.

ErbJUdandE till tidningen CC´s läsare: kom 2 betala för 1!ange ”Carnegie Worldwide” * som är din erbjudandekod vid bokning.

Erbjudandet gäller för lilla smörgåsbordet tom 9 maj 2008.

Välkommen med din bordsbeställning!

*Globalfonden Carnegie Worldwide 2007 ökade med + 20,3% mot världsindex + 1,0%

annons