Betydelsefulla bcker - frn dystopi till det undermedvetna

2

Innehllsfrteckning

George Orwell Djurens grd .............................................................................. 3

Franz Kafka - Frvandlingen ................................................................................ 8

Ayn Rand - Urkllan ........................................................................................... 13

Filip K . Dick Do androids dream of electric sheep? ....................................... 20

Friedrich Nietzsche S talade Zarathustra ........................................................ 26

Franz Kafka - Processen ...................................................................................... 31

George Orwell - 1984 .......................................................................................... 36

3

George Orwell

-Djurens grd

Antal sidor: 91

Skriven: 1945

Ansvarig utgivare: Bokfrlaget Atlantis AB

Typ av bok: Allegori

4

Djurens Grd

-George Orwell

Handling

Efter att bondgrden har misskts under bonden mr Jones styre brjar djurens missnje att

gro. Innan majoren den dla gamla svinet hller tal har varje djur infunnit sig i hur

situationen p bondgrden har sett ut. Nr majoren myntade uttryck som revultion och bttre

dagar i ett kamratskap, dr allas likavrde togs till vara, brjade en del djur frestlla sig en

vardag lngt frn hur verkligheten sg ut.

En tid efter majorens dd tas hans tankar till vara, en revolution utbryter och man strtar

bonden mr Jones. Till en brjan sker allting efter de frhoppningar som alla djuren hade haft.

De hade skrivit sju budord p ladugrden som alla djur var tvugna att rtta sig efter. Tiden gr

och vilkoren fr de arbetande djuren frsmras alltmer, svinen har tagit initiativet till

ledarskapet och livet frndras till det smre. Svinen lever ett lyxigt liv i skymundan medan

de andra djuren sliter hrt fr att frska skapa vlstnd p bondgrden.

Alltjmt uppmrksammas svinens vlstnd men samtidigt vgar ingen av djuren riktigt

ifrgastta vad som egentligen hnder. De djur som r intelligenta nog att frst att de

priviliger som svinen frser sig med sker p de andras bekostnad men tystas ned med de

skrckinjagande hundarna som Napoleon har ftt upp.

Napoleon r ledaren p bondgrden och tillsammans med ett x-antal andra svin styr han hur

livet p bondgrden ser ut. Frst hade Napoleon en motstndare det hrt slitande svinet

Snboll, med en dmjukhet som inte finns p denna jord. Det straffade honom dock, att han

endast ville bondgrden och dess djur vl, han blir bortjagad frn bondgrden av hundarna p

order av Napoleon.

Djurbeskrivningar

De styrande:

Majoren

Beskrivs egentligen vldigt lite i boken, men r tnkaren bakom den s kallade animalismen

och med hjlp av tolkningar och allegori tolkas som Lenin eller Karl Marx. Det framkommer

aldrig om denna r ond eller god det r upp till lsaren sjlv att avgra.

5

Napoleon

En av de tv grisar som till en brjan slss om makten. Napoleon r egentligen ingen god

retoriker utan gr ofta rakt p sak och skippar skit snacket vilket fr anses vara till hans

frdel. Napoleons enda avsikt r att p de andras bekostnad bringa vlfrd till Svinen och de

versta skiktet p bondgrden. Napoleon ska frestlla Stalin under Sovjetunionens tid.

Snboll

r den andra grisen som slss om makten. Snbolls intentioner r sedemera lngt ifrn

Napoleons. Snboll vill folket vl och vars intentioner handlar om att f bondgrden p ftter

igen efter revolutionen. Han lyckas nstan, men nr han brjar nrma sig sitt lyckande, jagas

han bort frn bondgrden. Fr varje gng ngot intrffar p bondgrden med negativ effekt fr

djuren beskylls Snboll.

Mr.Jones

Beskrivs som en bonde som skter sin bondgrd vldigt uselt och behandlar djuren i stort sett

som skit. Han anses vara de styrande innan kommunismen tog ver och bildade

Sovjetuntionen - bolsjevikerna.

Arbetarna:

Boxer

Den hrt arbetande hsten som aldrig klagar. Han r trogen och lojal svinen hela sitt liv. Hans

nd motto r maximen jag mste arbeta hrdare och Napoleon har alltid rtt. Han

ifrgastter aldrig ngonting och r den hrt arbetande vanliga mnniskan.

Mollie

r en fin hst vars enda intresse r att bli ompysslad av mnniskorna, matad och klappad.

Hon bryr sig inte mycket om revolutionen och en dag lmnar hon farmen fr livet p en annan

farm. Hon anses vara verklassen i dvarande Ryssland som flydde kommunismen.

Benjamin

Benjamin r snan p grden. Han har hela tiden frsttt vad som har hnt men inte talat om

fr de andra djuren. Han kan lsa och skriva lika bra som alla svinen, och har hela tiden

frsttt att det inte gr rtt till. Det finns folk som har ansett att Benjamin spelade samma roll

som George Orwell sjlv och menade att det var Orwell sjlv. Andra menar att Benjamin

representerade de intellektuella som hela tiden visste vad som frsigick men inte mnade bry

sig om det.

6

Murriel

r en smart get som r lik Benjamin men som inte alls r lika smart och har strre problem

att lsa. Murriel frstr att Benjamin har frsttt vad som pgr men han bryr sig inte riktigt

om det. Murriel tillskillnad frn Benjamin hjlper djuren att frst vad som frsigr och han

hjlper ven djuren att lsa de sju budorden som str p ladugrden ven upptcka att de blir

ndrade titt som ttt.

Milj och tid

Allt utspelar sig p en bondgrd under Sovjetunionens styre. Det mrks tydligt i ord och vissa

begrepp vad gller olika redskap som r typiska fr en bondgrd. Jag tycker att Orwell fr in

lsaren bra och man fr verkligen bilden av hur det ser ut. Det r extra kul att han har anvnt

djur istllet fr att beskriva situationen i Sovjet, vilket skulle kanske trtta ut mer och inte alls

vara lika lttfrsteligt.

Tema allegori ala top-notch

Ett frsk att framstlla verkligheten, p ett s tydligt sett som mjligt med ett smart sett

allegori. Allegori r ett smart sett att frmedla ngot utan att rakt ut kritisera. Det har

dubbeleffekt, frutom att tydligt framfra kritik, tycker jag att Orwell hjlper till att illustrera

problemet p ett enklare stt. Det r mycket smart att anvnda de djuren han har valt. Det gr

att man fr en chans att illustrera problemet sjlv p ett enklare stt. Att han kategoriserar

samhllsklasser med olika djur gr att lsaren slipper bryta ned all information sjlv om olika

samhllsklasser.

Djuren r ngot vi redan r familjra med och vet deras roll i naturen. Det gr att problemet

blir mer frsteligt och att alla mnniskor har lttare att ta till sig det. Det r ocks roligare att

lsa. Jag r fr vrigt ett stort fan till allt som har med allegorier och metaforer att gra.

Budskapet

Budskapet r onekligen kommunsim, diktatur och politiskt missbruk. Orwell vill skildra den

politiska katastrof som har drabbat Sovjetunionen och visa sitt missnje. Han frklarar vldigt

bra och i detalj. Allt r genomtnkt i boken ut i den minsta detaljen och ingenting lmnas till

slumpen. Det som sker i djurens grd har skett i verkligenheten p ett eller annat stt.

Att Orwell inte gillade kommunismen r vl ingenting som gr att frneka men att han trffar

s vl med kritiken och hur det verkligen sg ut. Orwell r extremt duktig p att beskriva hur

psykningar, vertalning och propagand fungerar i verkligheten ven fast han i det hr fallet

illustrerar det med djur. Det r inte bara i djurens grd som Orwell lyckas med detta

konststycke utan ocks i 1984

7

Stil

Jag var inne p det tidigare, att Orwell r otroligt duktigt att litterrt beskriva mnniskans

psyko. Drfr har jag valt ett stycke som jag tycker illustrerar det vldigt bra. Innan detta

stycke utspelar sig har Napoleon dmt ut Snboll och beskyllt honom fr det frstrda

kraftverket.

Djuren skakades i sitt innersta nr de hrde att ngon kunnat gra sig skyldig till en sdan

handling det hade de inte trott ens om Snboll. Ett samfllt rop av frtrytelse steg mot skyn,

och alla brjade fundera p hur de skulle kunna fnga Snboll om han ngonsin kom tillbaka.

Nstan genast upptckte man spr av grisftter i grset ett litet stycke frn kullen. De kunde

inte fljas lngre n ett par meter men frefoll leda till ett hl i hcken. Napoleon nosade

omsorgsfullt p dem och frklarade att de hrrrde frn Snboll. Han uttalade som sin sikt

att Snboll troligen hade tagit sig ver frn Foxwood

Senare talar Napoleon till djuren Vi har ingen tid att frlora, kamrater! //..// Vi har arbete

framfr oss. Redan i dag brjar vi bygga upp kraftverket igen... det ger en knsla ver att

ingenting ifrgastts och att Napoleon snabbt vill f djuren att koncentrera sig p arbetet fr

att glmma bort hndelsen.

Jag tycker Orwell har lyckats skriva en riktigt bra bok. Till en brjan gillade jag inte djurens

grd men allt eftersom brjade jag uppskatta den mer och mer. Till slut r det helt klart en

bok jag rekommenderar. Den r kort, lttlst och frstelig precis den slagkraft en allegori

med samhllskritik behver.

Bokens pverkan p omvrlden

Boken kan helt klart vara en av vrldens mest knda litterra verk och anvnds i

undervisningssyfte vrlden ver. Tidsmagasinet Time har utsett boken till en av de 100 bsta

engelska novellerna genom tiderna. Det har ocks ftt priset The Hugo Award som rets bsta

novell 1996 och r ven med i great books of the western world som r en samlings volym

med de absolut bsta bckerna genom tiderna enligt Encyclopdia Britannica, Inc.

Frutom alla dessa utmrkelser tror jag boken har bidragt till en strre insyn i hur det

verkligen var under kommunismens och hur dligt de egentligen fungerade. Eftersom det var

frbjudet att ppet kritisera styret valde Orwell en vldigt smart vg. Sjlv har han kritiserat

sig fr att vara ngot passiv och feg men jag tycker att den kritiken r att ta i. Han har

bidragt till mer n vad ngon r skyldig till och r en av vr tids viktigaste frfattare.

8

Franz Kafka

-Frvandlingen

Antal sidor: 110

Skriven: 1915

Ansvarig utgivare: Bakhll

Typ av bok: Surrealistisk roman

9

Frvandlingen

Kafka

Handling

En dag vaknar Gregor Samsa upp i sin sng, till sin stora frvning r han nu helt ofrmgen

att rra sig och frsker desperat ta sig upp fr att kunna hinna till tget. Gregor Samsa jobbar

som affrsman och r drfr oftast p resande fot, s ocks denna morgon. Men ofrmgan att

rra sig skrmmer Gregor som bestmmer sig fr att somna om och kanske vakna upp ett litet

tag senare, fr att d kanske inse att han bara inbillat sig dessa dumheter.

Vid senare uppvaknande frsker han vldsamt ta sig ur sngen, men utan ngra framsteg.

Efter att ha missat tget och inte infunnit sig p den ort han hade fr avsikt att beska denna

morgon, har hans chef kommit fr att se efter vad som r p tok. Gregor som har lst in sig,

frsker ta sig till drren d han hr att hans egen chef har kommit fr att se vad som r p

tok. Nu har han dock lyckats med en metod att p ngot stt ta sig ur sngen. Med en duns

ramlar ur sngen p rygg, vilket leder till fruktansvrda smrtor. D Gregor frsker att ta sig

till drren mrker han vilka enorma problem han har med att endast st fr egna ben, det r

sdana brnnande smrtor att han knappt kan uthrda dem.

Gregor var tidigare en framgngsrik affrsman, och frsrjde hela familjen vilken r av

mamma, pappa och syster. Efter frvandlingen mrker Gregor hur betydelsels han r fr

familjen, istllet fr som tidigare vara ngot viktigt levebrd fr familjen r han nu istllet ett

skadedjur, vilket endast leder till en brda fr den egna familjen.

Personutveckling

Gregor Samsa

Frn att vara en mycket hrt arbetande man, vars frmsta uppgift var att frsrja familjen, till

att bli en parasit (skadedjur) vilket mycket vl kan liknas med en mnniska vilken saknar

frmgan att tjna egna pengar. Gregors hlsa frsmras stndigt genom novellen, successivt

mrker han ocks hur han blir en allt strre brda fr familjen och lastar sig sjlv fr vad som

har hnt.

Gregors relation till systern som ocks r den enda som i brjan vgar sig in i rummet r

till en brjan god. Gregors ofrmga att kommunicera med familjen efter frvandlingen har

lett till att systern fr tolka Gregors behov, och till en brjan gr det bra. Det r inte frrn

senare som Gregor mrker att systern inte lngre tar hnsyn till honom; sdant som hon

tidigare hade gjort per automatik fr att underltta fr Gregor struntar hon nu istllet i.

Gregor frstr fortfarande vad de sger, och ofta lmnar systern drren ppen med en ytterst

liten glipa, endast fr att Gregor ska kunna hra de tala och ibland ven iaktta dem. Till

Gregors besvikelse mrker han att desto lngre tid det har gtt efter frvandlingen ju strre

brda blir han fr familjen.

10

Systern

Systern har alltid varit den som sttt Gregor nrmast, och hon r den enda i familjen som till

en brjan inte ser Gregor som en brda. Hennes desperata frhoppningar om att Gregor en

dag kommer att vara sig sjlv igen blir allt mer tvivelaktiga. Ju lngre tiden gr och Gregors

hlsa frsmras, frsmras desto mer samtidigt hans syster motivation till att hjlpa sin broder

fr att han verhuvudtaget ska kunna leva vidare.

Fadern r frn brjan tvivlande till att verhuvudtaget behlla Skadedjuret Gregor fr han

kan inte se att detta skadedjur en gng vart hans son. Vad han nu har frvandlats till har gjort

att fadern terigen ftt g tillbaka till sitt arbete, vilket har gjort honom helt utmattad. Fr

varje dag som gr blir familjen allt svagare ekonomiskt svl som psykiskt. Till slut kan inte

systern st emot den psykiska belastning som familjens situation bidrar till och brister ut i

grt. Det r hr hennes roll tar en vndpunkt, hon blir allt mer skeptiskt till sin brors liv och

hans behov.

Hon inser att de inte kan fortstta shr och att de mste gra sig av med Gregor, de str inte

ut han r nu ven svrt skadad. Skadan orsakades av fadern, d han kastade ett pple som

fastnade i Gregors kropp kommer sret sedermera att bli ett inflammerat sr som gav Gregor

en oerhrd smrta, vilket ocks kom att hindra hans rrlighet.

Milj och tid

Mnga som har frskt sig p att tolka Frvandlingen och vad den egentligen har fr mening

pstr att det r en liknelse med Franz Kafkas egna liv. Om det skulle stmma, vilket jag inte

tar stllning varken fr eller mot, betyder det att detta drama utspelar sig ngon gng i

sekelskiftet.

I stort sett hela boken utspelar sig i lgenheten dr de bor. Kafka beskriver i detalj hur det ser

ut och hur mblemanget r placerat, vilket r ett av Kafkas stt att fnga lsaren. Man frstr

under ett moment i boken d systern och modern ska mblera om Gregors rum, fr att detta

r innan incidenten med fadern och ppelkastet kunna rra sig s fritt som mjligt. Detta

grs dock frgves, d inom en snar framtid pplet kom att bli kastat och dess desdigra

skada stter stopp fr Gregor att rra sig fritt i rummet, svl i taket som p vggarna.

Tema

Temat i boken r i min tro en surrealistisk frklaring till hur ens livssituation kan frndras s

hastigt av ett handikapp man r inte den man r den dagen d man inte har samma

mjligheter som man hade tidigare. Dessa mjligheter r sdant som tas frgivet av

allmnheten, i det hr fallet r frsrjningen ngot som familjen tar frgivet. I den stunden

Gregor frvandlas, frvandlas ocks hans livssituation till den motsatta. Frn att tidigare vart

duglig och till nytta samtidigt som de fysiska frmgorna fanns, fanns ocks de sociala fr

familjen har Gregor numera frvandlat sin vardag till det omvnda, blivit en brda fr

familjen.

11

Budskap

Det hr r nog det absolut svraste med boken, att stta den i ett sammanhang och tolka den,

d jag inte har gjort ngra srskilt djupa studier om Franz Kafka och hans liv. Det lilla jag vet

om honom r sledes svrt att gra en koppling till Gregor Samsa. Det som jag tror blir

bokens budskap r att frska frmedla den livssituation mnga har levt, lever i och framver

kommer att leva i. En situation, som prglas av de frvntningar samhllet stller p oss som

mnniskor, att ta eller bli ten. Det r svrt att spekulera i hur Franz Kafka knde sig i sin

egen livssituation. Hur han n knde sig eller inte tror jag att mnga mnniskor har den hr

knslan idag, ven har haft den och kommer att ha den.

Vidare tror jag att Kafka vill visa p vilket vrde man egentligen har som mnniska. Det gr

att dra slutsatsen att nr Gregor vl frvandlas byter han och familjen roller. D Gregor var

den som tidigare frsrjde familjen och familjen en slags parasit, har de nu bytt roller. Detta

leder till att Gregor frlorar sin position som den lskvrda familjesonen och nu istllet tar

rollen som parasit. Det hr r nog ngot som Kafka vill ppeka, att Jag r inte Jag, om jag

inte alltid har en konstant till sitt frfogande, i form av mjligheter att tillfredstlla folk i sin

omgivning.

Det man stlls fr r ett djupt moraliskt problem. Familjen har enligt mnga en plikt att ta

hand om sina egna medlemmar, men i det hr fallet s bervar Gregor deras frihet och hotar

att dra ner hela familjen i en mycket djupare situation, om hans existens inte upphr. Frgan

r om det r vrt att livnra skadedjuret, d man inte fr glmma bort att skadedjuret tidigare

har livnrt dessa tre, ensam.

Stil

Fr att frklara hur Franz Kafka skriver sin bok Frvandlingen har jag valt ett stycke frn

boken.

Den svra skadan som plgade Gregor i ver en mnad pplet satt kvar i kttet som en

synlig pminnelse eftersom ingen vgade avlgsna det tycktes ha ftt till och med fadern att

erinra sig att Gregor, trots sin nuvarande sorgliga och motbjudande skepnad, var en

familjemedlem som inte fick behandlas som en fiende, utan att det snarare var familjens

skyldighet att undertrycka sin motvilja och visa tlamod, tlamod och inget annat.

Det hr visar terigen p hur svrt det r fr familjen att anpassa sig till sin son, och de behov

han krver efter frvandlingen. Men fr att terg till sprket s tycker jag att hans stt att

skriva sakligt och att han ven hller sig relativt kort, samtidigt som han hinner formulera de

olika moraliska problemen som uppstr och alla dilemman familjen stlls infr.

12

Bokens pverkan p omvrlden

Allt som Kafka har skrivit har efter hans dd brutit sig loss efter den s kallade levande

frbannelsen, att det r inte frrn efter dden som boken kan bli tillrckligt knd fr att ha

ngon pverkan vilket han ocks sjlv har sagt.

Kafkas stt att skriva har varit revolutionerande vad gller det surrealistiska och det har ocks

gjort honom till en vrldsfrfattare, det tog sin tid, men utan tvivel har han pverkat

omvrlden. Det r mnga viktiga funderingar som har cirkulerat runt hos mnskligheten,

mnga svra, ofrnkomliga och besvrliga frgor vilket Kafka har hjlpt folk p traven att

brja fundera p. Srskilt har han pverkat tankesttet vad gller det man absolut tar fr givet,

det fr mnga som r abstrakt och tkomligt, det har gjorts om, om inte frsteligt, tminstone

mer begripbart n tidigare.

Ngot jag kan tycka att man lagt ner fr mycket energi och tid p, det r frgan om vad det

egentligen r fr ngot djur som Gregor har frvandlats till. Det r uppenbart fr mig att det r

ett skadedjur, d den tyska vilket r originaltextens sprk benmningen p djuret r

Ungezeifer vilket sledes blir den svenska versttningen skadedjur.

Frvandlingen r fr mig en rrande novell, d jag kan dra egna paralleller till problemet som

familjen Samsa stlls infr. Det r inte bara min egen erfarenhet som sger mig att problemet

r ett mycket svrt problem, utan det r alla frgor som man stlls infr. Det finns inte ngon

riktig lsning p hur man br agera om man utstts fr en sdan situation. Ska man gra sig

av med den drabbade fr att kunna leva resten av sitt liv i ett s stort behag som mjligt, eller

har man en medfdd skyldighet att ta hand om mnniskorna som tillhr ens familj? Frgan r

svr, och blir inte mindre ltt med de ptryckningar och frvntningar som samhllet stller

p familjen.

Ta t.ex. de tre herrarna som blir inackorderade hos familjen Samsa fr att familjen ska klara

av hyran. Man tvingas att hyra ut ett rum som tidigare har sttt tomt till de dla herrarna.

Problemet i stllningstagandet uppstr nu i samma stund som man tar in dessa tre herrar och

lter dem hyra ett rum, det kommer allts nnu en variabel in i ekvationen hur dessa tre

herrar frvntar sig att man ska behandla den mycket svra situationen. I den frsta lsningen

kan man gra sig av med Gregor, vilket skulle kunna pverka herrarnas beslut om att bo kvar

eller inte. Tar de illa upp fr man behandlar en familjemedlem som ohyra? Den andra

lsningen blir att man frsker behandla Gregor som en vrdig familjemedlem, men d cklas

dessa herrar av Gregors verkliga Jag. Denna ohyra, detta r en skymf som familjen genast br

gra sig av med. De bda tv stllningstaganden som finns, pverkas p ett eller annat stt

utifrn det sociala trycket.

13

Ayn Rand

-Urkllan

Antal sidor: 787

Skriven: 1943

Ansvarig utgivare: Timbro

Typ av bok: En filosofisk bok om individen mot kollektivet

14

Urkllan

Ayn Rand

Handling

Howard Roark har ett r kvar p Stantons arkitektskola nr rektorn kallar in honom p sitt

rum. Howard ser rektorn sittande med hans mapp i handen, han frstr vad som r p gng

han blir inte ens arg han frstod att det skulle bli shr. Utan att protestera gr Howard

drifrn efter en konversation med rektorn vad betrffar de olika lrorna inom arkitekturen

Roark pstr att dem r verfldiga och verarbetade, kopierade. Renssansen, kolonialismen,

alla stilar r redan skapade och plagiat parasiter.

Roark bestmmer sig fr att ska jobb som arkitekt i New York och gr frn fretag efter

fretag, ingenstans fr han chansen att skapa utifrn sina egna villkor. Efter ett antal jobb

hamnar han hos Henry Cameron, som likt Roark har sin egen stil och alltid skapat p sina

egna villkor. Frr i tiden var Cameron en stor arkitekt dr kunderna stod p k fr att f hyra

honom som arkitekt, men efter ett lngt motarbetande av de vanliga de som gick i alla

andras fotspr - arkitekterna tappade han orken och gick ner sig brjade dricka ofta och

mycket.

Roark motarbetas hela tiden av -- vart han n kommer - alla de vanliga

andrahandsmnniskorna som lever fr andra och inte har ngot eget intresse. Handlingen

kan summeras till en mening The question isn't who is going to let me; it's who is going to

stop me.

Personbeskrivning

Peter Keating

Peter r elev tillsammans med Roark p Stranton. Den stora skillnaden r att Peter r ett r

ldre och anses vara den nya stora talangen inom arkitekturen. Till skillnad frn Roark, s r

det enda Peter bryr sig om vad andra mnniskor tycker och tnker om honom drifrn

kommer uttrycket andrahandsmnniska. Keating sps en lysande karrir, allt gr som p rls.

Efter skolan blir han rekryterad av Guy Francon far till den vackra Dominuqe Francon till

Francon & Heyer arkitektbyr den ledande inom omrdet.

Peter blir Francons gullegris, han klttrar uppt inom firman och blir slutligen Francons

partner. Det nya namnet p byrn blir Francon & Keating. Peter har samtidigt en krlek till

Ellswoort M Tooheys systerdotter Katie. Peters krlek till Katie r vldigt stark och det r

hans frsta krlek men Katie duger inte att ha som hustru om Peter vill gra karrir p grund

av hennes lga status i samhllet, istllet suktar Peter efter Dominique Francon.

Under sin karrir tar Keating hjlp av Roark ett flertal gnger nr han ska bygga viktiga

byggnader. Ett tillflle som r anmrkningsvrt r nr han tar hjlp fr att vinna en tvling

15

som han ocks gr med hjlp av Roark en parasit. Trots Peters alla frsk att anpassa sig till

alla andra samtidigt som han frsker tjna pengar och sitt faktiskt odugliga stt till att rita

brjar han tappa greppet om livet. De som tidigare stod honom nra och som har hjlp honom

att klttra finns inte lngre dr eller har fr lngesedan vergivit honom, trappstegen han

tidigare kunde lttvindigt klttra uppfr str nu gapande tomma infr hans ftter.

Ellswoort M Toohey

r en socialist som skriver i den knda sensationstidningen The Banner som gs utav Gail

Wynand. Toohey anses slss fr kollektivet, solidaritet och vlfrden. Ju lngre boken

fortskrider frstr man att Toohey r ngot av en paradox och att det han str fr r omjligt

att i praktiken utva utan paradoxer. Han r en intressant figur som skapar opinion om politik

som socialist samtidigt som han umgs med eliten i New York och hjlper unga

individualister att gra karrir Peter Keating var en av dem han har skrivit om och drmed

ocks hjlpt.

Toohey r en som fresprkar altruismen precis tvrtemot det Roark str fr- och

motarbetar honom genom hela boken. Toohey r kpt av Gail Wynand till The Banner, en

tidning som egentligen inte har ngot eget utan bara representerar vad folket tycker.

Tooheys karaktr r en mycket intressant sdan, som bygger sin egen karrir p andras

medlidande och knslor en parasit .

Dominique Francon

Dotter till Guy Francon och blir frlskad i Howard Roark. De lskar att reta varandra och

drfr gifter sig Dominuqe med Keating, det gr ont i Roark men han kmpar vidare helt

oberrd. Nr Peter Keating fr chansen att gra ett bostadsomrde som kommer att ka

hans popularitet igen och visa fr honom sjlv att han inte alls r p vg ner vilket han

faktiskt r erbjuds han av Gail Wynand, mannen som r gare till The Banner och mannen

som skall bygga detta bostasomrde, att mot sin fru Dominuqe Francon f uppdraget. Keating

gr sjlvklart med p det hr och Dominuqe tar ut skilsmssa med Keating fr att gifta sig

med Wynand .

Keating offrar inte bara sin fru, utan det r ett samtal som frs mellan Howard och Dominuqe

nr hon frgar om Howard skulle ta illa upp om hon gifter sig med Gail Wynand och Howard

svarar att det skulle gra mer ont n vad det gjorde med Peter. Dominuqe svarar med att gifta

sig med Wynand.

Dominuqe r en kvinna som vilken karl som helst suktar efter, vldigt igonenfallande. Hon

r som person vldigt svr att ha att gra med och utnyttjar sitt fagra utseende till sin frdel.

Dominuqe jobbar ocks p The Banner och skriver inlgg och skapar opinion hos kvinnor

runt om i USA.

16

Gail Wynand

Mannen som skapade ett tidningsimperium av ingenting. vars enda tanke alltid har varit riktad

t sig sjlv aldrig tagit hnsyn till ngon annan. Till skillnad frn Howard Roark, som jag

kommer att beskriva om ett litet tag, r Wynand ocks r en egoist men inte i den

bemrkelse som Roark r. Wynand har totalt tappat intresset fr sitt liv, det enda som betyder

ngot fr honom r hans tidningsimperium. Den sensationsjournalistik som The Banner gnar

sig t bygger mycket p de mnniskor Wynand har kpt till sig han r den som betalar den

bsta lnen i staden, verlgset. Han finner en slags njutning i att kpa mnniskor till sin

tidning och genom att betala en oemotstndlig ln ocks f dem att fresprka sdant som

frut stred emot deras egna ideal. En som fresprkade individualism fresprkar nu

kollektivet, en som var emot chefernas hga lner de skriver nu i The Banner om hur viktigt

det r med chefernas hga lner.

Det r en slags kontroll som fr Wynand att knna sig mktig och att han kan f vad han vill,

fr att han har pengar. Det finns en del saker som r vrda att analysera vad gller det hr

beteendet och vad egentligen Ayn Rand vill frklara filosofiskt. Min egen teori r att hur

mktig en mnniska i frga n r, ska det inte g att pverka lagen, den har sin verkan oavsett

vem du r. Det mrks framfrallt nr Roark stlls infr rtta, d Wynand vill och frsker

gra allt han offrar till och med banners ideal fr Roark fr att skydda honom, man fr en

knsla av hur maktls han verkligen r och det mrks hur det tr p honom.

Howard Roark

Huvudpersonen i boken r allts Howard Roark, den rationella egoisten vars liv hela tiden str

i konflikt till omvrlden och de sociala idealen och ptryckningarna som finns i samhllet.

Roarks person byggs till en brjan upp som den snsiga och kritiska tonringen, vars

beteende ofta dementeras med s fort han blir ldre s kommer han att frst bttre. Det

finns ett bra exempel i boken nr Roark har kallats till rektorn fr att relegeras frn skolan och

rektorn frgar Roark hur gammal han r och fr svaret tjugotv, d rektorns direkta reaktion

blir Ja, men d r det frsteligt. Du kommer att vxa ifrn det hr.. Roark vgrar dock att

ge sig och han str verkligen fr sina ideal och kommer att leva efter dem hela sitt liv, han r

motsatsen till andrahandsmnniskan, den rationella egoisten i sin absoluta betydelse.

Andrahandsmnniskan r dessa mnniskor vars liv gr ut p att hela tiden frska prestera fr

att antingen imponera p andra eller fr att lta sina ideal och ider pverkas utav de normer

som finns i samhllet. Den rationella egoisten r den mnniskan som lever fr sitt eget

intresse och offrar sig aldrig t ngon annan eller offrar aldrig ngon annan fr sig sjlv. Fr

att ta frst den rationella egoismens innebrd vill jag demonstrera med ett citat skrivet av

Ayn Rand som r precis de grunder och vrderingar som Howard Roark str fr.

Manevery manis an end in himself, not the means to the ends of others. He must exist

for his own sake, neither sacrificing himself to others nor sacrificing others to himself. The

17

pursuit of his own rational self-interest and of his own happiness is the highest moral purpose

of his life.

Roarks liv prglas hela tiden av folk i hans vardag som motarbetar honom vad han n gr.

Flera gnger i boken fr man intrycket av att folk innan de diskuterar med ngon annan --

fr uppfattningen att de gillar Roarks arbeten, men som sedan motarbetas av folk vars strsta

rdsla stavas frndring.

Milj och tid

Storyn utspelar sig i mellankrigstiden, det brjar nr Howard r 22 r och man fr bland annat

flja med i den djupa depressionen under 30-talet i USA, d de stora och erknda arkitekterna

som tidigare haft k till sina firmor numera fr slss om att f uppdragen. Det r intressant hur

miljn och tiden beskrivs, fr man fr en insikt hur det utvecklas med tiden och att Howard

Roark vgrar att kategorisera sig sjlv och har drfr s svrt att bli accepterad ngonstans.

Det r precis som tidsperioderna redan r frutbestmda fr att passa in.

Det r hela tiden en konflikt mellan de gamla, rorika arkitekterna och modernisterna, allts

det nya mot det gamla, konservativa mot nyskapande. Det r lrorikt och man lr sig hur det

har vart inom branscher, och frmodligen hur det kommer att vara i framtiden. Nyskapare

bekmpas hela tiden av konservativa, vars strsta rdsla r just det jag nmnde tidigare,

frndring.

Det mrks ocks tydligt hur folk klr sig, beter sig och ven hur de konverserar spelar stor roll

fr frstelsen fr vilken tidsperiod boken utspelar sig. Ngot som r anmrkningsvrt r

ocks tidningen The Banner, dr spalter som husmodern och liknande finns, dr man allts

framfr de ideal vilka frvntas av just en hustru. Det r vl om ngot typiskt fr denna tid,

visserligen r det inget abnormt i nutid vilket ocks kan anses vara skrmmande att man

fortfarande i 2000-talet ptvingar man statliga ideal p folk folkbildningar, vlfrd och

solidaritet. Man pverkar hur folk ska tnka, vad de ska tycka och hur de ska agera, tidigare

var tckmanteln folkbildning, numera r det tidningsmagasin och skvallerpressen.

Ryktet r ocks ngot man pratar mer ppet om tidigare. Dominique Francon som r

frnskiljd och gifter sig med Gail Wynand, som har skapat alla dessa ideal och spridit dem

genom The Banner, blir helt pltsligt en jttenyhet och startar en hel del skvaller. Det r ngot

som verkligen skiljer tiden i boken frn nutid och det mrks mycket.

Tema

Ayn Rand frklarar vad objektivismen och varje mnniskas eget intresse. Att inte offras fr

andra, men samtidigt inte offra andra fr en sjlv. Boken tar upp den stndiga konflikt som

uppstr mellan samhllets kontroll ver den enskilda individens eget intresse. Boken r till fr

att skaka om och f folk att tnka efter, om man nu vill det.

Det r filosofi i praktiken som boken beskriver, det r utifrn Ayn Rands grunder av

objektivism och tar upp p de problem den skapar, hur man kan lsa dem och samtidigt pekar

p den hur andrahandsmnniskan hela tiden lever som en parasit.

18

Budskap

Jag har redan vart inne och snuddat p budskapet, men jag tnker frklara lite utfrligare. Jag

har valt att ta med ett lngt citat frn boken som beskriver konflikten mellan

andrahandsmnniskor och den skapande den rationella egoisten. Det r dock i slutet av

boken, och jag vill drfr inte frtlja det i recensionen. Jag vljer att publicera en lnk till

Youtubeklippet. Det finns nmligen en film som bygger p boken - sprket r engelska och

det finns ingen versttning och som talet i boken r precis citerat i The Fountainhead frn

1949.

http://www.youtube.com/watch?v=Zc7oZ9yWqO4

Rationell egoism, vilket Howard Roark r ett levande exempel p, det r precis det Ayn Rand

vill f fram med den hr boken, individens kamp mot kollektivet. Ett annat bermt citat av

Ayn Rand r The question isn't who is going to let me; it's who is going to stop me, statens

kontroll ver individen och de sociala ptryckningar som styr vrt samhlle, vilka r

uppbyggda p de frutfattade meningar och normer, vilka snarare motarbetar kreativitet

istllet fr att gynna den.

Stil

Ayn Rand r den frfattaren som hittills har haft strst pverkan p mitt liv, framfrallt med

tanke p innehllet i hennes bcker, men det r inte endast det som har pverkat mig. Hennes

stt att skriva p r otroligt vackert och jag gillar det vldigt starkt, det hon skriver om, det fr

en verkligen att tnka efter hur personen i frga verkligen knner sig.

Stycket jag har valt att visa r typiskt fr hennes stil. Ngot som r vldigt speciellt fr just

Urkllan r att passionen fr arkitektur r ngot som genomsyrar hela boken, en syra vars

substans r likt ett gott vin.

Det r ju drfr jag sger det! Drfr att det inte var vad jag gjorde!...Hr nu, Roark, det r

en sak med er som jag r rdd fr. Det r inte bara ert arbete, jag skulle inte bry mig om det

om ni vore en exhibitionist som r annorlunda som ett konststycke, som snobberi, bara fr att

dra uppmrksamheten till er. Det r en smart manver, att g emot den allmnna smaken och

lyda den och slinka in bakvgen. I s fall skulle jag inte oroa mig. Men det r inte det. Ni

lskar ert arbete. Gud hjlpe mig, ni lskar det! Och det r er frbannelse. Det r mrket ni har

i pannan, som de allihop kan se. Ni lskar det, och de vet det, och de vet att de har er fast.

Tittar ni ngonsin p folk p gatan? r ni inte rdd fr dem? Det r jag. De gr frbi en, och

de har hattar och br p paket. Men det r inte det vsentliga med dem. Det vsentliga r hatet

gentemot alla som lskar sitt arbete. Det r den enda sorts mnniskor de r rdda fr. Jag vet

inte varfr. Roark, ni blottar er fr varenda en av dem.

Det hr r mitt i ett samtal med Henry Cameron, den arkitekt vilken har varit Roarks frebild.

Howard har hr brjat jobba hos Cameron, men Cameron har upptckt att Roark r alldeles

fr egen fr sitt eget bsta och r rdd att Roark ska g samma vg som han sjlv en gng

gjorde mot sin egen undergng. Hans relation till Roark frstrks allt mer under bokens

gng och han erbjuder sig att hjlpa Roark med karriren genom att skriva ett brev till ngon

http://www.youtube.com/watch?v=Zc7oZ9yWqO4

19

av de stora arkitektfirmorna, vilket strider mot Roarks ideal och vgrar drfr att ta emot

denna hjlp.

Bokens avtryck p omvrlden

Boken har haft stor betydelse fr Objektivismen vrlden ver. Ayn Rand har blivit en

frontfigur Objektivism r Rands egen skola och har vxt sig starkare p senare tid. Det r

framfrallt Individen rttigheter och moral som har vxt fram genom Urkllan. Jag tror att

boken har ftt mnga att ndra sin bild p riktiga egoister rationell egoism.

Boken r ett exempel p hur man som kreativ och skapande mnniska motarbetas, hela tiden

fr den rdslan att kollektivet kommer att ta ngon slags fr mig oknd skada. Det har

tidigare sllan frts en s ppen debatt om individualismen och dess moral, det har varit ngot

fult, ngon som inte kan leva i samhrighet med andra, en mnniska som har varit ngot av en

abnorm mnniska, de har blivit behandlade med frakt.

Framfrallt talet som Howard Roark framfr i slutet har frmodligen haft en stor betydelse

och pverkat en del mnniskor. En gng i boken, nr Peter Keating antagonisten frstr att

Howard Roark frmodligen r den mest vnliga mnniska han ngonsin trffat. Hans hat har

byggts upp p grund av ett samhlle och uppfostran dr han hela tiden har lrt sig att stta

bort det ovanliga, det frmmande och det nyskapande. Det r ngot slags psykologiskt krig

som pgr, att antingen ge upp sina ideal, fr att gra karrir och slja sin sjl, eller att

frsvara sitt eget jag med risk fr att bli motarbetad resten av livet.

Som jag redan nmnt har boken blivit filmatiserad The fountainhead (1949), vilket innebr att

den sledes mste ha pverkat, att filmatisera den betyder vl nda att det mste finnas ngot

slags intresse utav ngot slag fr boken och dess mening. Det Rand ocks uttrycker vldigt

noggrant och detaljrikt r de knslomssiga reaktionerna hos Roark, hur han reagerar och

tnker, vilket gjorde ett starkt emotionellt intryck p mig.

Mycket i boken knns enligt mig som en kritik till den nuvarande samhllsstrukturen vilket

jag helt och hllet r p Rands sida motarbetar det mnskliga frnuftet genom frtryck, i

sdant som normer och frutfattade meningar, kollektivets farliga pverkan p individen.

Frnuftet r ngot som kommer i andra hand, att passa in, att leva upp till andra mnniskors

frvntningar r ofta viktigare n att frlita sig p frnuftet.

Det jag tror Ayn Rand vill frska f alla att frst med boken, huruvida de tar till sig det eller

inte, r att som Howard Roark sjlv sger i sitt tal till domaren och juryn I came here to say

that I do not recognize anyones right to one minute of my life. Med dessa ord avslutar jag

min recension av Urkllan, skriven av Ayn Rand.

20

Filip K . Dick

- Do androids dream of electric sheep?

Antal sidor: 224

Skriven: 1968

Ansvarig utgivare: ORION PUBLISHING CO

Typ av bok: Allegori

21

Do androids dream of electric sheep?

Handling

Jorden har fr lnge sedan upplevt det tredje vrldskriget, konsekvenserna r frdande och

mnniskorna har sedan ett tag tillbaka migrerat till planeter runt om jorden kolonierna.

Tyvrr r inte de enda som blivit drabbade av krnvapenkriget mnniskor utan ven vxtlighet

och djur. Levande djur har blivit s pass sllsynta att mnniskor har gett upp sitt frnuft om

de nu besitter ngot sdant fr att f tag i ett s sllsynt djur som mjligt.

Frutom Hoover-bilarna, som fungerar som en mix av flygplan och bil, s har mnskliga

ingenjrer utvecklat ett nstintill mnniskolikt slkte - androider. Den stora skillnaden mellan

mnniskorna och de artificiella mnniskorna r att den senare saknar empati. De artificiella

mnniskorna, vars syfte var att agera som slavar i de sysselsttningar som mnniskor helst

inte kan utfra antingen i brist p lust eller rent av hlsofarliga.

Personutveckling

Richard Deckard r en man i medelldern, en prisjgare vars uppdrag r att eliminera ett antal

androider. Androiderna, finns p en lista som hans uppdragsgivare frsett honom med.

Anledning till att dessa androider ska avverkas r att de har rymt frn ett skepp p vg till

ngon av kolonierna. Frn brjan r Richard en man som ser sitt jobb som en plikt, ngot som

mste gras. Under tidens gng frndras Richard, han brjar tvivla p sin uppgift och frgar

sig varfr han mste eliminera dessa androider. Detta tvivel bygger p att Deckards mycket

tragiska liv brjar bli outhrdligt, tvivlet p krleken till sin fru och den stndiga kampen om

att f ga ett eget livslevande djur.

Dagligen utstts han fr den press samhllet stter p honom srskilt sin granne. Deckards

viktigaste och kanske enda motiv till att han verhuvudtaget sysslar med det han gr mot sin

egen vilja och tvivel. Pressen bestr i att alla runt omkring honom har ett bttre och mer

statusingivande djur n honom. Dagligen pmind om detta, gr lidandet outhrdlig fr

Deckard.

J.R Isidore chickenhead r en avvikande person som inte klarade Iq-testet fr att f

godknnandet att migrera till kolonierna han r allts fr dum. Isildore bor sjlv i sin

lgenhet i San Fransiscos frort dr knappast ngon bor lngre av de kvarvarande p jorden.

22

Det r ett stort vningshus, vilket hela tiden sttt vergivet tills en dag d Isidore kommer hem

frn jobbet, ett pltsligt ljud frn en avlgsen tv ngonstans i hyreshuset. Isidore bestmmer

sig fr att g ut i trappuppgngen fr att ta reda p var ljudet kommer ifrn. Nr Isidore

kommer fram till drren, tvekar han en stund och frgar sig sjlv Hur skulle den som

ppnade reagera? Jag r trots allt en chickenhead och vad kan jag om konversera med

vanliga mnniskor? Hur ska jag inleda konversation? Ska jag frga efter smr, eller kanske

socker? Isidores vidare roll, r att han senare kommer att omedvetet att hjlpa androiderna

men samtidigt klumpigt stta dem i klistret.

Rachel r till synes en helt vanlig mnniska vars strsta uppgift i boken kommer att vara

assistera Deckard i uppgiften att retirera androiderna. Deckard inser direkt att Rachel r en

android, vilket hon sjlv inte har frsttt. Ngonstans fr man knslan av att Rachels

ofrstelse fr vad hon sjlv r gr att jmfra med det vuxna adopterade barnet som

fortfarande inte har frsttt. Fast jag skulle snarare frklara det som att Philip K. Dick

frsker f fram en bild av att likheten r s pass nra att det som under andra vrldskriget

nr man skulle skilja judar frn icke-judar utseendemssigt inte gr att skilja dem t.

Milj

Boken utspelar sig 2021, det r ett vl utvecklat samhlle rent teknologiskt stt. Husen r

stora som pyramider, som bestr till strsta dels av fnster. Staden tcks av stora eldsprutande

torn som frmodligen producerar ngon slags gas. Det r fullt med rr verallt vilka

transporterar gasen de eldsprutande tornen frmodligen har producerat. Miljn passar vldigt

bra in p hur man frr i tiden frstllde sig hur ett framtida hgteknologiskt samhlle skulle

kunna komma att se ut.

Miljn beskrivs egentligen vldigt lite, endast det ndvndiga fr att stta lsaren i situationen

och kunna skapa sig en bild i huvudet. Det gr att kritisera svl som att hylla, men jag tycker

att Philip K. Dick lyckas utomordentligt att gra boken kort och innehllsrik utan att man

strs av dliga beskrivningar.

Budskap

Budskapet r ngot svrtolkat, d man inte direkt kan peka p ngot konkret som boken

frsker frmedla politiskt budskap eller dylikt (likt 1984). S, vad r egentligen det Philip

K. Dick vill f av denna dystopi? Kanske r mnniskans stt att agera mot varandra och dess

arts stndigt trgsinta tnkande och stllningstagande vad gller empati och att gra ngot

bara fr man mste. I boken brjar prisjgaren Deckard slutligen fundera p varfr han

pensionerar dessa androider. De r inte till ngon skada de finns bara p en lista och drfr

ska det gras.

23

Kan det vara kritiken av den statliga kontrollen som s smtt smugit sig in i bokens koncept?

Det r ngot tveksamt, d Deckard jobbar fr provision och han gr det frivilligt dock under

en dold press frn samhllet att n den status som behvs fr att finna vlbehag nr det gller

att ha ett riktigt levande djur. Det kan fr vrigt i dagens samhlle liknas med den status som

olika bilar eller jobb innebr, om det nu r bra eller dligt tnker jag inte ta stllning till. Klart

att vissa finner ett sorts vlbehag ven Deckard nr de har uppntt ngot, i det hr fallet att

ha ett levande djur. Det mrks senare i och med att boken r att djuret betyder mer n hans

egen fru, vilket skulle kunna tolkas som en kritik till materialismen eller r det kanske bara ett

stt att frstrka bokens funderingar kring moral eller bde och.

Ngot som skerligen inte gr att misstolka r att boken r en dystopi. Boken r allts en

samhllskritisk bok som r tar upp ett intressant mne. Jag tror att om man tolkar boken som

att kriget har ngon central betydelse s r man nog inne p fel banor, jag skulle hellre stta

fingret p frgan om vad moral egentligen r och dess betydelse. Ett intressant scenario i

boken r nr Deckard sjlv brjar tvivla p sin egen identitet, d han utstts fr en

konspiration av androiderna. D de pstr sig vara poliser, genom att jobba inom en hemlig

institution och de frsker f Deckard att tvivla p sitt vara eller icke-vara, allts om han

verkligen r en mnniska eller android.

Det intressanta i Philip K. Dicks bok r nr Deckard utstts fr den hr konspirationen och

blir djupt frundrad om hur det egentligen str till. Menar Dick att mnniskan har s liten

empati likt androiderna som saknar den och drmed agerar som robotar i en vrld dr

empatin saknas. r det kanske Dicks syn p vad resultatet av vad som hnder om

mnskligheten saknar empati, en tolkning vilket jag sjlv ser som motiv till boken.

Stil

Philip K. Dick skriver oftast i frsta person vilket jag sjlv anser vara det mest intressanta.

Den skrivstilen gr att man stter sig in bttre i hur personerna tnker och det fr en som

lsare att reflektera ver hur och varfr personerna i boken tnker och agerar som dem gr. I

vrigt s finns det inte srskilt mycket att kommentera, frutom det jag redan nmnt som jag

tycker Dick lser p ett utomordentligt stt, de korta beskrivningarna. Fr att visa vad jag

menar har jag tagit med ett stycke frn boken. Vilket r p engelska det vore att frstra

genom att verstta till svenska.

Stycket r taget frn sida 17, nr Isildore kollar p tv och typiskt propaganda hller p att

utspela sig p tv:n om varfr man br migrera till kolonierna.

Lets hear from MRs. Maggie Klugman, the TV announcer suggested to John Isidore,

who wanted only to know the time. A recent immigrant to Mars, Mrs. Klugman in an

interview taped live in New New York had this to say. Mrs. Klugman, how would you

contrast your life back on contaminated Earth with your new life here in a world rich with

every imaginable possibility? A pause, and then a tired, dry, middle-aged, female voice said,

I think what I and my family of three noticed most the dignity The dignity, Mrs.

24

Klugman? the announcer asked. Yes, Mrs. Klugman, now of new new work, Mars, said

Its a hard thing to explain. Having a servant you can depend on in these troubled times.... I

Find it reassuring.

Back on earth, Mrs. Klugman, in the old days, did you also worry about finding yourself

cassified, ahem, as a special? Oh, my husband and myself worried ourselves nearly to

death. Of course, once we emigrated that worry vanished fortunately forever

Vad som r vrt att nmnas, vilket jag valt att inte gra n, r att innan man kan ta sig till en

annan planet i det hr fallet Mars s behver man gra ett IQ-test. Klarar man det inte fr

man inte migrera. Det Mrs Klugman menar r att om att de klarar testet, behver folk tro att

dem r dumma det r ett bevis p folkbildning. Detta r precis som om att man tolkar det

som att vrlden r s fri frn frutfattade meningar, nu nr vi bara smarta lever tillsammans.

Tema materialistens krlek

Bokens tema r lite i stil med vart r vrlden p vg och hur mnniskornas moral har

ndrats efter massproduktion och resursslseri. Det r intressant tema, Philip K Dick tnker p

grnserna och drar mnet moral till sitt yttersta. Istllet fr vilken bil man anvnder och vad

man har fr jobb handlar det mer om djur. Vilket djur r det hftigaste och vilket r det mest

ovanliga och dyra? Det r de som avgr vilken status en mnniska fr i vrlden.

Philip K Dick riktar ingen direkt hrd kritik utan det gller att lsaren bildar sin egen

uppfattning. Min bygger p djuren och jmfr de med dagens bla bilar, jobb och pengar.

Bokens avtryck p omvrlden

Det frsta kanske inte vsentligaste jag skulle vilja ppeka, det r att boken r relativt

oknd i Sverige. Vad jag vet finns endast en svensk versttning Androidens drmmar, som

r utgiven av det svenska bokfrlaget Bakhll. Det kanske visar p att den i Sverige vilket

fall inte haft srskilt stor betydelse. Det strker dock inte att boken har vart betydelsels runt

om i vrlden. Fr inte s lnge sedan lste jag att boken kommer att bli en teaterpjs i Polen,

som kommer att sttas upp under sommaren 2009. Det betyder vl att den pverkat ngon mer

n mig. Det kanske mest knda avbildningen av boken r filmen Blade runner (1982) dr

skdespelare som bla Harrison Ford och Sean Young har huvudrollerna. Filmen r ingen jag

rekommenderar men det lmnar jag drhn.

Frutom att boken r en vldigt lsvrd roman, s behandlar den ett vldigt knsligt omrde

och vl diskuterat; moralen, vad r den och r det ngot vi mnniskor brjar slppa p? Boken

tar bland annat upp mnniskans vrde gentemot materiella ting. Philip K Dicks kritiserar vl

inte det materiella utan mer ifrgastter mnniskans moral och vrderingar. Att Philip K.

Dicks drar paralleller till dagens statussymboler rder det ingen tvekan om. Dicks

25

beskrivningar av djur och deras vrde egentligen meningslsa gr att jmfra med dagens

syn p bilar vilka frutom sin funktion egentligen inte spelar ngon roll vilket mrke p

bilen garen kr. Det finns en avsaknad av praktiska funktioner i den bemrkelse att bilen x

och bilen y har samma egenskaper vad gller anvndning. Den stora skillnaden r priset

vilket avgr vilken som har den hgre statusen.

Djuren saknar bde teoretiskt och praktiskt stt en funktion i boken. Min egna tolkning r att

det r kritik, riktad till mnniskans ffnga, vilket r en av faktorerna till ondig avundsjuka

och motsttningar mnniskor emellan. I boken beskriver Dickens framfrallt en situation. Den

frsta r nr Deckards granne ifrgastter ett antal gnger om de har tnkt att kpa ett nytt

djur och visar stolt upp sin egen hst. Situationen leder till att Deckards liv slutligen

handlar om en sak, att skaffa ett djur. Tolkningen jag gr av grannens press, r den press vi i

dag kan knna mot vra egna grannar vad gller bil, hus, uppfrande och jobb, att det r

samma slags knsla som Deckard till slut knner. Ett lst antagande frn min sida r att det

finns mnga vars liv gr ut p att visa upp sig fr andra och hur duktiga de r.

26

Friedrich Nietzsche

- S talade Zarathustra

Antal sidor: 429

Skriven: 1883 - 1885

Ansvarig utgivare: H:strm Text & Kultur

Typ av bok: Filosofisk bok, frmst baserad p Nietzsches undermedvetna.

27

S talade

Zarathustra

-En bok fr alla och ingen-

Handling

Zarathustra lmnade in hemby fr att vid trettio rs lder vandra upp i de nrliggande bergen

och leva som erimit. Dr stannade han i tio r fr att njuta av sin ande och ensamhet. Slutligen

bestmmer sig Zarathustra att kliva ur sin hla i bergen fr att kliva ner till mnniskorna i sitt

skande.

Morgonen nr Zarathustra beslutar sig fr att kliva ner frn berget och terfrenas med

mnniskorna utspelar en mrklig konversation. Zarathustra tilltalar solen och sger Du stora

stjrna! Vad vore din lycka, om du inte hade dem fr vilka du lyser! // Se! Jag har ftt nog

av min vishet, likt biet, som samlat fr mycket honung, jag behver hnder som strcks fram

Zarathustra gr ned fr berget och till sin hemby, fr att sprida sin kunskap vidare och hamnar

p den lokala marknaden. Efter ett lngt och djupt tal till dessa mnniskor betraktade han sina

lyssnare under tystnad. Ett hgt skratt brt ut i massan av mnniskorna. Dr str de, sade

han till sitt hjrta, dr skrattar de: de frstr mig inte, jag r inte munnen fr dessa ron

S talade Zarathustra.

Zarathustra har vad man kan frst ftt en uppenbarelse under sin vistelse i berget. Det r

ngot han vill frmedla till det folket. Det hr r brjan p en lng vandring dr man fr flja

Zarathustra ska det nstintill omjliga, den oklanderliga mnniskan s kallade

vermnniskan.

Personutveckling

Zarathustra vars person utvecklas hela tiden medan boken har sin gng det r i stort sett

bokens handling. Zarathustra r en mrklig man, kanske synonym med Jesus vad gller sin

vertygelse och sitt predikande.

Under vandringens gng mter Zarathustra en del olika personligheter. Skuggan, den fulaste

mnniskan och trollkarlen r bara ngra av de personligheter. De alla fr ngon slags

konversation med Zarathustra mer eller mindre.

Zarathustras sjlvskerhet r ngot som speglas genom hela boken, ofta nr han tilltalar

ngon. r det en narr som tilltalas fr den frmodligen hra det. Det mrkliga i boken r att

den tilltalade inte verkar ta t sig, mer n att denne redan frsttt att den r en narr och knner

ingen frustration ver att tilltalas som en. Den enda gngen man fr knslan av att han knner

sig ngot osker r nr han trffar guds mrdare som r den samma som den fulaste

mnniskan. Han tl inte att skda denna fula mnniska, det frser honom med en cklig knsla

- inuti honom - vilken har samma effekt som en bensugande igel han faller ihop av skrck.

28

Zarathustras resa bestr i stora delar av konversationer med en rad olika personligheter vilka

har sina sikter om vad som har betydelse, predikande fr folket eller tnkande som ofta

terspeglar sina samtal. Det som r intressant i boken och ocks vldigt svrtolkat r nr

Zarathustra talar till sina lrjungar och berttar fr dem att i hans lra, dr finns det ingen plats

fr lrjungar. Tolkningen - som jag tolkar boken terkommer jag senare till, fr att gra en

djupare analys.

Milj och tid

Nietzsches beskrivning r inte srskilt detaljerad. Vad jag vill minnas beskriver han aldrig

saker i boken srskilt noga, vad gller natur eller tid. Den beskrivning jag kommer ihg

srskilt, som har gett ett srskilt intryck r nr Zarathustra trffar den fulaste mnniskan.

Men d fylldes den dda demarken av ett ljud: Upp frn marken kvllde det nmligen

gurglande och rosslande, som vatten nattetid gurglar och rosslar genom tilltppta

vattenledningar; och till sist blev drav en mnniskostmma och mnniskotalande det lt

shr.

Det r ingen srskilt djupare beskrivning, varken frg, vilka vxter eller djur som existerar i

omrdet nd ger det ett djupt intryck p mig. Frmodligen br man lsa boken, och

utveckla en egen knsla och sinnesbild ver hur det som Nietzsche vill beskriva ser ut.

I vrigt r det terigen en egen tolkning i vilken tid detta utspelar sig. Liknelsen med Jesus

tidigare fr hr en viktigare innebrd och det r ocks drifrn jag tar liknelserna. Det talas ett

ftal gnger om klderna. Jag tycker mig dra liknelser till Jesu tid.

Den som skulle ta bort era sljor och hljer och frger och tbrder: han skulle behlla just

s mycket som behvs fr att skrmma fglarna.

Visserligen brs sljor i nutid, men hljen lter ngot mer lderdomligt. Det r kanske bara en

konservativ syn jag har och inte r ppen fr nymodigheter. Men detta tillsammans med

Jesuliknelsen fr mig att frknippa denna bok med ungefrlig milj med bibeln.

Tema - Det Undermedvetna

Verket rknas till Friedrich Nietzsches strsta och mest viktiga verk. Det r hans grundtankar

och huvudpelare i hans livsfilosofi. Utan tvekan r det en filosofisk bok det vore annars som

att frneka prefixet A r A.

Budskap

Jag hller fortfarande fast vid den bibelliknande beskrivningen. Inte endast fr dess liknelser i

sdant som Zarathustra predikar och liknande, utan ocks fr att Zarathustra var den mest

inflytelserika upplyste mnniskan ca 1500 600 f.Kr och hade stor pverkan p den religisa

synen i Centralasien. Han var grundaren till Zoroastrism som frvrigt var den frsta

monoteistiska religionen. Jag finner vissa kopplingar i boken och Zoroastrismen. Inom

Zoroastrismen talar man om etisk dualism ett slags motsatsfrhllande mellan sanning och

lgn, gott och ont. Efter hur mnniskan lever hamnar de antingen i paradiset eller helvetet.

Efter att senare frsttt att varje tidslder innehller 3000 r vardera

29

Det r allts Ahura Mazda guden som tar tv olika skepnader, den onda och den goda. De

kommer att slss i fyra tidsldrar fr att sedan i 12 000:e ret ska den goda guden segra. Min

egna tolkningen r att Nietzsches bok speglar skillnaden mellan ljus och mrker. r det som

slutligen segrar vermnniskan slr ner mnniskan?

I boken finns ett stycke som i alla fall fr mig bringar ljus till frstelsen om ett och annat

Vad som r stort hos mnniskan, det r att hon r en bro och inget ml: vad som kan lskas

hos mnniskan det, det r att hon r en vergng och en undergng

r denna vergng och undergng som Nietzsche tar upp skillnaden mellan det ljusa och det

mrka? Om det i s fall r det, r betydelsen att mnniskan endast r en bro detsamma som att

vi fortfarande vntar p den fjrde tidsldern dr det goda ska segra och mnniskan

vervinnas? Efter vi har kommit till slutet p denna bro, str vi d infr denna vermnniska?

r det vrt syfte som mnniska, att lgga en bro fr ngot hgre betingat? Det finns likheter

med beskrivelsen som hrstammar frn evolutionen. Likheterna skulle jag vilja hnvisa till

arternas vergng och att nu homosapiens nrmar sig slutet av sin bro, men vad finns p andra

sidan?

Stil

Jag har redan varit inne och snuddat p omrdet. Beskrivningen om det dda omrdet

kanske r det inte den mest lmpande beskrivningen om Nietzsches stil och sprk. Stilen r

otroligt intressant. Boken anses vara inspirerad av Nietzsches undermedvetna och det tycker

jag att man kan se klart. Dessa uppenbarar sig ofta i drmmar, och hans stil att skriva r inte

allt fr olika beskrivningar av drmmar.

Jag har valt ett srskilt stycke som jag tycker visar p hur ett typiskt stycke i S talade

Zarathustra kan se ut.

Men knappt hade den frivillige tiggaren sprungit drifrn och Zarathustra ter blivit ensam

med sig sjlv, s hrde han bakom sig en ny stmma: den ropade Stopp! Zarathustra! S

vnta d! Det r ju jag, Zarathustra, jag, din skugga! Men Zarathustra vntade inte, ty ett

pltsligt obehag drabbade honom p grund av det myckna vimlet och trngseln i hans berg.

Vart har min ensamhet tagit vgen? sade han.

Det hr hller sannerligen p att bli fr mycket fr mig; dessa berg vimlar, mitt rike r inte

lngre av denna vrlden, jag behver nya berg.

Min skugga ropar till mig? Vad betyder min skugga! M den lpa efter mig! Jag ska springa

ifrn den!

Stycket r inte ltt att frst, det tog mig ett tag att finna min egen tolkning av det. Boken r

trots allt en bok fr alla och ingen till den som kan ta till sig den. Jag ska nu klargra att det

r ngot jag verkligen inte har gjort det r ett par delar som jag har frsttt och tagit till mig

andra skjutit ifrn mig men lngt ifrn hela boken har jag frsttt. Jag tvivlar p att ngon

frutom Nietzsche sjlv har den genuina frmgan.

Min tolkning av texten r att Zarathustra har nu blivit upplyst och vill drfr inte ha med sitt

frflutna att gra. Senare i texten str det s hr De sprang inte lnge s, d kom Zarathustra

till besinning ver sin drskap och ruskade med ett ryck allt obehag och all leda av sig.

30

Hur! sade han, har inte sedan urminnes tider de ljligaste saker alltid hnt oss gamla

enstringar och heliga? men samtidigt tror jag att Zarathustra senare frstr att det frflutna

r alltid en del av nuet allts den man r, r den man alltid varit det gr inte att komma

ifrn.

Sjlvklart sger jag inte att det r den rtta tolkningen, utan min tolkning. Det r vad stycket

betyder fr mig och hur jag reflekterar ver hur det undermedvetna pverkar och skapar en

konflikt mellan jaget och verjaget.

Bokens avtryck p omvrlden

Boken anses vara grunden till Nietzsches filosofi. Det r idag mnga erknda och ven icke

erknda filosofer, som delar och utarbetar hans filosofi. Han har haft en stor pverkan p

omvrlden. Han r ocks upprrt mnga, srskilt i debatten som har vxt fram p senare tid

och efter hans dd. Vad betrffar Nietzsches pstdda inblandning i nazismen och dess

ideologier, det r ngot jag fullstndigt vill dementera och lmnar drhn.

En filosof som ligger mig varmt om hjrtat och som jag senare kommer att ge mig p att

recensera r Ayn Rand. Ayn Rand har pverkats otroligt mycket av Nietzsche och han anses

vara en stor inspirationsklla fr Rand, men ocks andra knda filosofer ssom Kafka t.ex.

Fr att inte tala om att Nietzsche r en stor inspirationsklla fr Sigmund Freud som kanske r

den som har prglat sina tankar p psykologin, och kanske 1900-talets viktigaste psykolog

kanske alla tiders?

Den har definitivt haft en stor pverkan, kanske inte fr alla utan fr dem som kan ta till sig

den.

S talade Chris Henriksson.

31

Franz Kafka

-Processen

Antal sidor: 204

Skriven: 125

Ansvarig utgivare: Wahlstrm & Widstrand

Typ av bok: En av de tre bcker i ensamhetens trilogi ett frsk att beskriva det obegripliga

livet.

32

Processen

Kafka

Handling

Josef K, en helt vanlig mnniska vars dagliga liv r s oskyldigt som ett barns oskuldsfulla

gon. En morgon vaknar herr K utan att ha ftt sin frukost serverad av husfrun, detta hade

tidigare aldrig hnt. Frvnad och p samma gng hungrig ringer herr K p klockan, och i

samma stund som klockans ljud skrller i korridoren utanfr knackar det p herr Ks drr. En

man kliver in utan att K har hunnit sga stig in.

Mannen var lng och stilig, men bara s stilig som man kan vara nr man innehar en viss

position, nog var han inte utav de hgre positionerna vilket fall. Genast undrar K varfr just

denna man har ringt p hans drr, varfr har han klivit in och vad vill han K kan inte minnas

att han har bestmt trff med ngon, inte s hr tidigt p dygnet vilket fall. Mannen frklarar

att han har kommit fr att hkta K, och genast frgar vederbrande varfr. Till svar fr han

endast en frklaring att det inte r min ensak, jag utfr bara mitt jobb.

Denna hktningsorder leder senare till den process som herr K kommer att utsttas fr. Desto

lngre processen fortskrider blir hans frstelse fr livet och processen alltmer frvirrad. Han

kommer att leva ett liv i ovetskap, en ovetskap som kommer att prgla honom i den allra

minsta besluten till de absolut strsta. Ingenting r lngre vad det sg ut att vara tidigare,

denna abstrakta verklighet fr K att bli ngot sinnesfrvirrad och alltmer acceptera den.

Hela tiden slungas han runt mellan olika personer som anses av andra kunna vara till frdel att

bilda vnskap med. Dock r mtena med de hr olika mnniskorna lika ofrsteligt som

processen, ingenting r lngre klart fr honom och fr K knns det helt obetydligt att trffa

dessa mnniskor det verkar bara vara av betydelse fr personerna runt omkring honom.

Hans tillflyktsort kommer att bli p jobbet dr han till en brjan fr vara i fred, men till slut

kommer han ven dr att frfljas av den mardrmslika vardagen som startade med

processen. K stlls i ett mrkligt frhllande till vicedirektren p banken dr han jobbar

han fr hela tiden knna sin egen otillrcklighet och hur oduglig han r i de situationer som

han innan har vart bankens frmste p.

Personutveckling

Josef K

Herr K eller oftast K, som hans benmns i boken, r frn brjan som jag tidigare nmnt en

oskuldsfull mnniska vilket man betraktar en laglydig som. Det r hr den surrealistiska

prgeln stts. Det obegripliga och ofrklarliga, det som bara kan hnda i drmmarna r nu en

verklighet fr K en mardrm.

K r frskrckt men frsker hlla masken, det gamla uttrycket det gller att gilla lget r

ngot som K verkar g efter. Han har lrt sig att inte ifrgastta srskilt mycket, vad tjnar det

till han blir i vilket fall inget klokare.

33

Jag nmnde tidigare att K skickas runt mellan olika personer och frsker gra sitt bsta att

finns det bsta utgngslget fr sin process. Till en brjan intresserar sig inte K fr sin process

verhuvudtaget han vet redan hur det kommer att sluta, han r trots allt oskyldig. Detta fr

dock en vndpunkt, K r inte alls sker lngre p sin egen oskuld och d tar K tag i sin egen

process och frsker gra slag i saken. Till en brjan r det hans farbror som frsker hjlpa

till, men lyckas inte srskilt bra och skickar honom vidare till ngon kontakt han har inom

domstolen en domstol som alla verkar vara inblandade i.

Efter att brjat tvivla p sin egen oskuld brjar nu ocks K att utan att ifrgastta saker och

ting ta allt fr givet, det folk sger och det som hnder, det r s det ska vara allt verkar fr

K vara determinerat. Det som prglar utvecklingen i Ks liv r till strsta delen den till syntes

frn brjan klara verkligheten som senare blir allt mer abstrakt och ofrstelig det

vardagliga livet.

Milj, tid.

Eftersom Kafka var en byrkrat, s prglas det ocks i beskrivningen i miljn. Boken r

skriven s att ingenting ska bli verfldigt, vilket gr att miljbeskrivningen fr ge vika. Jag

har valt ut ett av de f stycken som Kafka beskriver miljn i boken.

K. avbrts av ett skrik frn salens bortre nda, han skyggade med handen fr gonen fr att

se bttre, ty det gr dagsljuset, som frgade ngan vitaktig, blndade honom.

Miljn runt omkring K beskrivs inte mer n ndvndigt, man fr en bild av nr K str med

handen framfr gonen och blir blndad, trots att han har handen fr gonen. Jag tycker att

miljbeskrivningen i Kafkas processen som nstan inte existerar r lysande med dess

frnvaro, det r det som fr boken att bli just den boken den r.

Den tidsepok som boken utspelar sig nmns aldrig, men det finns saker som antyder p

sekelskiftet 1900-talet. Det r kanske sprket i boken som fr det att lta som det r frn

denna tid, fr att frklara det har jag valt ett stycke.

Kksan hos fru Grubach, hans vrdinna, syntes inte till, fast hon kom in med hans frukost

varje dag vid ttatiden. Det hade aldrig frut hnt. K. vntade en stund till, lg med huvudet

mot kudden och sg p den gamla fru som bodde mittemot honom och sg p den gamla fru

som bodde mittemot honom och som nu stod och iakttog honom

Hr tar Kafka upp vrdinnan och kksan, tv ord som stts i det hr sammanhanget tyder

p att boken inte r skriven i nutid och kan sttas in i just denna situation. Eftersom K. jobbar

p bank och tar emot besk frn bla Italien, vilket tyder p att kommunikationen finns i strre

utstrckning n p 1800-talet. Det gr att jag utesluter 1800-talet och drfr drar paralleller till

tidigt 1900-tal.

Tema

Jag skulle vilja pst att den hr boken r ett frsk att s formellt och byrkratiskt som

mjligt beskriva det mest obegripliga i livet, livet sjlv. Temat blir allts det obegripliga,

surrealistiska och det onbara, en mans kamp att frska frst sitt eget liv. Hans situation blir

allt mer ofrstelig ju mer engagerad han blir i sitt eget liv processen.

34

Budskap

Det jag tror att Kafka egentligen vill sga med processen r egentligen inte att beskriva en

process. Han anvnder ordet process fr att jmfra det med hur livet kan vara, lika

obegripligt som en process. Hela tiden verarbetas hans situation, det finns inget vardagligt

det normala existerar inte.

Budskapet har varit ngot tvistat om, en del anser att processen r en beskrivning ver hur

obegripliga rttegngar och processer kan vara. Min egen tolkning r dock inte densamma, det

som sger emot just den tolkningen r att det finns tv olika rttsvsenden, den ordinra som

r allmnt knd fr alla men ocks existerar det andra rttsvsendet, vilka inte alla verkar

knna till, men som ytterst mnga r delaktig i.

Det gr hr att gra vissa intressanta paralleller i min tolkning vad gller de olika

rttsvsendena. Det vanliga rttsvsendet, kan anses vara det normala livet, s som det ska

vara och de flesta knner till det, i vilket fall tror sig knna. Det andra rttsvsendet r det

abstrakta och ogripbara livet som K. lever och inte frstr varfr.

Stil

Franz Kafka har av mnga beskrivits som en frfattare vilket helt klart har influerats utav sitt

arbete. Kafka var frskringstjnsteman och skrev drfr vldigt administrativt, vilket ocks

jag r beredd att hlla med om. Det r dock ingenting som stter en negativ prgel p boken,

utan snarare tvrtom det gr att boken blir fullndad.

Jag har valt att stycke i boken dr Kafka beskriver hur det andra rttsvsendets lokaler ser ut.

Dels fr att det r mnga motsgelsefulla och obegripliga frklaringar som fr en att lsa

stycket ett flertal gnger, om och om fr att verkligen frst.

Det var en lng korridor, frn vilket grovt tillsnickrade drrar ledde in till de olika rummen.

Fast all direktbelysning saknades, var det nd inte fullstndigt mrkt, ty mnga rum hade inte

hela brdvggar mot korridoren utan trgaller, som visserligen rckte nda upp till taket men

som slppte fram ett sparsamt ljus och som man kunde skymta en och annan mbetsman

igenom, dr de satt vid borden och skrev eller rentav stod vid gallret och iakttog folket i

korridoren genom springorna. Det fanns, sannolikt drfr att det var sndag, bara ngra f

mnniskor i korridoren. De gjorde ett mycket ansprkslst intryck. P nra nog samma

avstnd frn varandra satt de p de tv rader av lnga trbnkar, som hade anbringats p bda

sidorna av korridoren. Alla var illa kldda, fast de flesta av ansiktsuttrycket, hllningen,

skgget och mnga knappt iakttagbara smdrag att dma tillhrde de hgre klasserna.

Eftersom det inte fanns ngra kldhngare, hade de alla sannolikt hade de tagit efter

varandralagt hattarna under bnken.

En intressant iakttagelse blir direkt det otillrckliga ljuset som beskrivs, K tycks skymta ngot

men som fortfarande inte r helt klart fr honom. Detta r frvrigt en vldig kontrast i vad

man i allmnhet frestller sig hur ett rttsvsende arbetar, att ha s pass lite ljus p ngot som

handlar om saker vilka r s oerhrt viktiga fr andra mnniskor. Det r en utav de olika

kontraster som beskrivs i boken.

35

Sedan talar Kafka om illa kldda personer, vilka hade dlig hllning och skgg det r vl

ingenting som frknippas med en domare eller mbetsmn. Shr fortskrider boken, och

genomsyras hela tiden av detta sprk. Nr jag lste boken fick jag brja om ett flertal gnger

fr att egentligen frst vad Kafka verkligen menade. Ibland missade man ett inte eller tog

fr givet att dr stod ett inte, vilket gjorde att hela stycket fick den motsatta innebrden.

Bokens avtryck p omvrlden

Det r en av de bcker som ingr i den s kallade ensamhetens trilogi tillsammans med

slottet och den frsvunne eller Amerika som den ocks heter. Det r ett stt att frska

beskriva det obegripliga livet. Jag tycker att Kafka lyckas, han har ven pverkat mitt liv

och ftt en att tnka mer p djupet.

Kafka r en mycket knd frfattare vars frfattarskap tog fart tidigast efter dden. Han har

slt antal miljoner exemplar och jag tror Kafka aldrig frstod han skulle komma att bli. Hans

tankar har inte bara pverkat min vardag utan mnga andra mnniskors. Det Kafka berr r

ngot som mnga andra har svrt att begripligt frklara. Jmfrt med Nietzsche tror jag att

Kafka lyckas n en strre publik och r mer frstelig. Det r det som har bdat gott fr hans

framgng synd bara att den kom efter dden.

36

George Orwell

-1984

Antal sidor: 284

Skriven: 1949

Ansvarig utgivare: Atlantis (Sverige)

Typ av bok: Allegori

37

1984

Handling

Winston Smith, en man i medelldern som ngonstans innuti sitt huvud brjar knna att

ngonting r fel med den vrld de lever i. Vrlden kontrolleras av tre olika supermakter

Euroasien, Ostasien och Oceanien. Den senare, Oceanien r den supermakt som Winston

lever i. Den bestr av tre olika samhllsskikt. Underst r prolerna det vanliga folket sedan

kommer partimedlemmarna och hgst upp befinner sig de inre partimedlemmarna de som

styr.

Det inre partiet r de som styr samhllet med jrngrepp. Folk som har motsttningar utplnas

med hjlp av tankepolisen vilka kan lsa folks tankar. Det finns inga regler, men alla

mnniskor vet vad det r som gller motstter man sig partiet frsvinner man. Partiets

enhlliga ledare r Storebror. Storebror har inget namn, ingen lder och finns endast p

affischer. Sanningsministeriet arbetar med propagandan, fredsministeriet med krig,

krleksministeriet med tankepolisen och verfldsministeriet skter ekonomin. Alla dessa r

motsgelser som alla har tillkommit efter revolutionen som gjorde s att storebror tog ver

makten.

Winston Smith jobbar p sanningsministeriet dr han gnar sig t frstra historiska

dokument och sdant som inte lngre stmmer verrens med s de ledande i landet vill att

man ska tolka historien. Ett exempel r nr man ndrar vilken stat Oceanien har vart i krig

med utan att ngon ifrgastter det och tvingas ndra namnet i alla tidningar och bcker

etc.

Winstons liv ser alltmer hopplst ut. Han har flyttat isr med sin fru fr man fr inte skilja

sig. En dag p sanningsministeriet stter han ihop med Julia och blir frlskad, de brjar

trffas p platser dr de tror sig inte kunna bli vervakade och tillsammans fds tankar om ett

mycket ljusare samhlle.

Personbeskrivning

Winston Smith r en man i medelldern, som under stora delar av sitt liv levt under det

enorma frtryck som staten Oceanien utsatt folket fr efter revolutionen. Winston jobbar p

sanningsministeriet, vilket ocks betyder att han r medlem i partiet. Han jobbar stndigt med

att frvrnga och frstra information i olika bcker och tidningar.

38

Dagarna gr och Winston knner aggresiviteten vxa inom honom mot partiet men dljer

den vl. Han hatar partiet men r samtidigt fruktansvrd rdd fr att bli pkommen av

krimtnk, som r en organisation vilka hller reda p de som r oliktnkande. Winston knner

hela tiden en frustration ver att hela tiden frvrnga sanningen och en hopplshet mot

Oceanien. Trots hans hopplshet s kommer s smningen tankarna om ett motstndsparti att

vxa fram. Winston tror sig senare i boken ha anslutit sig till motstndpartiet och r beredd att

gra vad som helst fr att motarbeta partiet han r redo att offra sig sjlv.

Milj, tid

Miljn i boken beskrivs inte srskilt noggrant, utan krver frkunskaper sdana som

Londons bakgater eller hur en frort i london ser ut. Med dessa frkunskaper klargr han

fr lsaren hur hopplst fattigt och vilken misr landet Oceanien har hamnat i efter

revolutionen.

Boken utspelar sig som en framtidsfiktion och ret r 1984 vilket inte alls behvs tolkas

precis som Orwell menade 1984. Den tekniska utrustningen r vl utvecklad och anvnds

verallt fr att kontrollera mnniskorna. Bilden man fr i huvudet nr man lser boken blir det

trkiga, gra och misra kommunistiska landet med absolut kontroll ordet verfld existerar

inte.

Tema - politiskt frtryck

Orwell frsker beskriva det frtryck som r oundvikligt i lnder dr staten har alldeles fr

mycket makt. Ett politiskt frtryck som drabbar individen och undanstter dess rttigheter.

Orwell drar paralleller med det kommunistiska styret i bla Spanien och Ryssland.

Han klargr vilka psykiska faktorer som spelar roll och hur det skulle kunna g till vga i en

sdan stat. Vi har sett prov p sdana som r berrande lika, ta t.ex sttyskland efter andra

vrldskriget och d var boken skriven lngt fre. Ett praktexempel fr att dra en parallell r

fr alla er som har sett De andras liv (2006) som handlar om sttyskland och man knner

igen sig flertalet gnger vad gller livet och hur samhllet r uppbyggt.

Budskapet

Budskapet r ganska s klart om man jmfr med andra bcker. George Orwell frdmmer

totalt den kontrollerande staten kommunismen framfrallt. Det mrks att Orwell r mycket

fr frihet och avtrycken gr sig vl synliga i boken. Mnga kritiker till Orwell menar att han

endast r en kommunistfraktande mnniska som inte frstr dess principer och nytta i

samhllet (http://www.geocities.com/ncptrory/1984.htm) Isaac Asimov (1980). Men jag skulle

vilja dementera dessa pstenden och sjlv pst 1984 r en av vr tids viktigaste romaner vad

gller insikten i politisktmassmissbruk.

http://www.geocities.com/ncptrory/1984.htm

39

Det r intressant att ngon 1949 kunde dra sdana hr slutsatser om hur politisktmassmissbruk

skulle kunna se ut. Det finns ingenting som p ordet r som i 1984 men har vart och r p

vissa stllen fruktansvrt likt Nordkorea r det nrmaste i dagens lge.

Stil

Det gr att beskriva Orwells stil p tv stt, det ena r att han grna anvnder konversationen

mellan frnuftet och mnniskan - vilket inte r ngot srskilt fr just Orwell. Det som stter

prgeln p just Orwells stil och bcker nr han beskriver p det sttet r att det frstrker i det

hr fallet Winstons tvivel och man frstr utan ngra ingende frklaringar att det som han

utstts fr r fel. Det andra sttet r konversationen mellan personer i boken som hela tiden

tillfr ngot som gr att Winstons tvivel att hela tiden kommer att vxa sig strre. Ett exempel

har jag tagit frn boken r nr han talar med en handlare.

Vad r det? frgade Winston fascinerad. Det r en korall, det, sade den gamla mannen.

Det r nog frn Indiska oceanen. Dom brukade smlta in snt i glas. Denn dr saken r nog

inte gjord fr mindre n hundra r sen. Snarare mera av utseendet att dma. Det r en

vacker sak, sade Winston. Det r en vacker sak, sade den andra uppskattande. Men det r

inte s mnga som sjer s nufrtiden. Han hostade till. Ja, om det r nnting ni har lust att

kpa s r priset fyra dollar. Jag kan komma ihg nr en sdan dr skulle gett tta pund, och

tta pund det var ja, det gr inte att rkna ut, men det var en massa pengar. Men vem bryr

sej om kta antikviteter numera ens om dom f som finns kvar?

Winston snuddar hela tiden p minnen frn barndomen strax fre revolutionen som han

knappt kan minnas, men som brjar klarna ngot efter diskussioner som denna. Det leder till

att han brjar frst hur en vrld innan revolutionen sg ut och att den verkar bra mycket

bttre n den fr nuvarande.

Bokensavtryck p omvrlden

Boken har haft stor betydelse runt om i vrlden och anses av mnga vara en mycket vl

skriven bok om politisktfrtryck och diktatur. En bok vid namnet 1985 har ven gjorts som en

fortsttning p 1984 och tar upp nr Oceaniens stenhrda struktur brjar rasa samman. Det

tyder p att boken har gjort ngot slags avtryck p vrlden.

De mnga kommunister och ngot vnstervridna pstr att boken endast r en fiktion som

ocks stannar dr. Visserligen kanske boken r ngot verdriven ibland men det r ocks ett

av de stt att frmedla sitt budskap. Att inte ta i extra mycket fr att verkligen illustrera

problemen som kan uppst i en diktatur kanske gr att folk mister pongen med boken, och d

mister boken hela sin pong.

Dystopier r alltid roliga att lsa samtidigt som de r skrmmande p ngot vis. Det r en

vckarklocka, en sdan som hela tiden gr sig pmind hur viktig demokratin faktiskt r och

hur farligt det r att inte bry sig om den. Det sgs vara en skildring av vad som kan hnda om

totalitra stater utvar sin makt, s som Sovjetunionen och Nazityskland och min egen

parallell Nordkorea.

40