pedagogiskamonografierumeå nr 15 1974DEFINITION OCH MÄTNING AV TVÄSPRÄKIGHET - EN LITTERATURGRANSKNING

Henning Johansson Joel Wikström

nr 15 1974

pedagogiskamonografierumeå

DEFINITION OCH MÄTNING AV TVASPRAKIGHET - EN LITTERATURGRANSKNING

HENNING JOHANSSON

JOEL WIKSTRÖM

■rea

UNIVERSITETET OCH LÄRARHÖGSKOLAN I UMEÅ

Johansson, H., & Wikström, J. Definition and measure­ment of bilingualism. Study of literature. Pedagogiska Monografier, Umeå, nr 15, 1974.

SUMMARYThe purpose of this report is to describe some diffe­rent definitions of the concept bilingualism used in earlier research. Thereby special attention has been paid to if and how the concept degree was considered and established and how the bilingual persons were sampled and classified. This purpose has been put forward as implications for research in the Northern Sweden (Tornedalen) may possibly be gained. In the literature studied bilingualism has been defined differently with regard to the objects of each exa­mination. Generalizations to other domains has, how­ever, in some examinations been made although put up definitions have not been considered. The results show that classifying and sampling of bilingual sub­jects are often closely connected. In a few examina­tions degree of bilingualism is considered. Methods used in earlier research are sampling and classi­fying which in this report are headed 1] external criteria 2) estimation 3) observation 4) question­naires 5) interviews 6) tests 7] other methods.Where the above methods are to be applied for re­search in the Northern Sweden following conditions must be considered: Finnish is in Tornedalen almost exclusively an oral language, the attitudes to the languages vary, affects of estimation may probably have an influence on the results,and finally that the use of speed-tests is debatable.

Johansson, H., & Wikström, J. Definition och mätning av tvåspråkighet. En litteraturgranskning. Pedagogis - ga Monografier Umeå, nr 15, 19 74.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna rapport är att beskriva några olika definitioner av begreppet bilingualism, som använts i tidigare forskning. Därvid har särksilt studerats om och. hur begreppet ’grad' beaktats och fastställts, hur de tvåspråkiga individerna samplats och klassi­ficerats. Detta syfte har uppställts med tanke på att implikationer för undersökningar i norra Sverige (Tornedalen) eventuellt kan erhållas. I den stude­rade litteraturen har tvåspråkighet definierats olika med hänsyn till syftet med respektive under­sökning. Generaliseringar har dock i några fall skett till andra områden utan att uppställda definitioner be­aktats. Felaktiga och motstridiga tolkningar har ibland blivit följden. Resultaten visar att klassificeringen och urvalet av tvåspråkiga försökspersoner ofta är knutna till varandra. I ett fåtal undersökningar be­aktas graden av tvåpsråkighet. Metodei' som använts i tidigare forskning är urval och klassificering som i denna rapport rubricerats som 1) yttre kriterier 2) skattning 3) observationer 4) frågeformulär 5) in­tervjuer 6) test 7) övriga metoder. Därest de nämnda metoderna ska tillämpas vid undersökningar i norra Sverige, måste följande förhållanden beaktas: Att finskan i Tornedalen nästan uteslutande är ett munt­ligt språk. Att attityderna till språken varierar.Att skattningseffekter sannolikt kan påverka resulta­ten. Att användningen av speedtest är diskutabel.

BAKGRUND

Denna rapport tillkom under planeringsfasen av ett delprojekt inom en större undersökning rörande Gles­bygdens skolfrågor. Huvudsyftet med detta delpro­jekt är att undersöka om och i vilken utsträckning resultaten på kunskapsprov påverkas av bristande kapacitet i svenska hos tvåspråkiga tornedalingar i olika åldersgrupper. Vidare att studera eventuel­la effekter av alternativa metoder för kunskapsre- dovisning. Initialproblemet vid planeringen av un­dersökningen var definitionen, urvalet och klassi­ficeringen av de i undersökningen ingående tvåsprå­kiga försökspersonerna. För att lösa dessa problem befanns det nödvändigt att studera hur man i tidi­gare forskning på området behandlat dessa och när­liggande problemkomplex. Härigenom skulle en viss referensram erhållas för det fortsatta arbetet. Forskningen på området, framförallt inom språkve­tenskaperna, är både omfattande och värdefull. På­fallande är dock att undersökningar av empirisk karaktär är relativt få. Denna litteraturgranskning har inriktats på empiriska undersökningar företrä­desvis med undervisningsanknytning.

1

INLEDNING

Språket anses ha stor betydelse för människans ut- veck?.ing, sociala kontakter och möjlighet att till­godogöra sig utbildning. Detta förhållande uttrycker Rich på följande sätt:

M. , . there ■is one factor that relates more closely to achievement in education than any other3 and that is language} written or oral." (Rich, 1973, s 3).

Trots detta har den svenska forskningen visat föga intresse för våra inhemska språkminoriteters situa­tion. Under de senaste två decennierna har man emel­lertid i den internationella forskningen om tvåsprå- kighet i allt högre utsträckning intresserat sig för individens språkliga status och dess samvariation med olika egenskaper såsom intelligens, verbal förmåga och proficiency. Resultat från dessa undersökningar har dock givit föga entydiga resultat. Vissa har vi­sat att tvåspråkiga individer presterar sämre på ver­bala test än enspråkiga (Carlsson & Hendersson, 1950; Peters, 1963; MacNamara, 1966;). Peal & Lambert (1962) fann vid en undersökning i Canada att tvåspråkiga

barn presterade bättre både på verbala och icke-ver- bala test än enspråkiga. Skillnaden mellan ensprå­kiga och tvåspråkigas prestationer tenderar enligt Darcy (1963) att försvinna med ökad skolgång. Henrysson och Ljung fann (1967) vid jämförelser av standard- provresultat i Tornedalen att skillnaderna tenderade att öka. Anledningarna till bristande överensstämmel­se hos undersökningsresultaten är förmodligen många. Björkqvist och Henrysson (1963) diskuterar olika so­ciala faktorers inverkan som en sådan trolig orsak.En annan tänkbar anledning kan vara bristande över­ensstämmelse vid definitionen av tvåspråkighetsbe- greppet.

SYFTE

Syftet med denna rapport är

att kartlägga några olika definitioner att studera hur urvalet av individer skett att studera om och hur undersökningspopulationen

grupperats med avseende på graden av tvåsprå- kighet

att avslutningsvis diskutera lämpliga metoder föranvändning vid undersökningar kring tvåspråkig- het och utbildning främst i svenska Tornedalen.

DEFINITIONER AV TVÄSPRÅKIGHET

Flera olika definitioner av begreppet tvåspråkighet (bilingualism] återfinnes i vetenskaplig litteratur. Somliga betonar en kvalitativ syn på språkets status medan andra är av en mera kvantitativ art. I en del fall ställs mycket ringa krav på en individ för att klassificera denne som tvåspråkig. Haugen (1953) an­ser att en individ är tvåspråkig då denne kan göra fullständiga, meningsfulla yttranden på två språk. Gutierrez definierar begreppet på ett likartat sätt:

"Bilingualism: The use of two languages by an indivi­dual3 which does not necessarily imply fluency (Gutierrez, 1972, s 10).

Definitioner av denna typ kommer sålunda att med­föra att nästan samtliga grundskoleelever i Sverige skulle klassificeras som tvåspråkiga. I några fall ställs kraven betydligt högre. I motsats till Gutierrez betonar Levinsky (1970) kravet på fluency i båda språken. Individens förmåga att använda språ­ken utnyttjar Bernbaum (1972), då han definierar en

3

tvåspråkig individ som en person som har kunskaper i båda språken och kan använda dessa i sin dagliga konversation. Swearengen ger följande beskrivning av krav som ett tvåspråkigt barn skall uppfylla:

"Bilingual children: Those children who speakand/or understand two languages: If a child can follow di­rections 3 unaccompanied by pantomime3 given in a cer­tain language3 he is defined as understanding that language." (Swearengen, 1966, s 8).

Även. Roemig ställer höga krav vilket kommer till ut­tryck i följande yttrande:

"The only valid definition for me is the total be­havioral functioning of an individual in at least two inter changeable languages."- (Roemig,. 1971, s 73).

Som framgår av ovanstående definitioner kan det före­ligga ol i ka typer a v tvåsprå ki ghet.. Tlan brukar i detta fall ofta tala om sammansatt (compound) och samordnad (coordinate) tvåspråkighet eller skoltvåspråkighet och naturlig tvåspråkighet (Hansegård, 1968). Sa.ville och Troike (1970) definierar samordnad tvåspråkighet uti­från hur individen tillägnat sig sina båda. språk. Vid samordnad tvåspråkighet har tillägnandet skett i olika funktionella sammanhang, av nödvändighet för att möj­liggöra kommunikation. I dessa situationer har direkt översättning sällan varit möjlig.

Denna definition betonar den avgörande skillnaden mel­lan de båda typerna. De båda språkens betydelsesy­stem hålles åtskilda vid samordnad tvåspråkighet, me­dan vid sammansatt tvåspråkighet det ena (första) språkets semantiska system förenas med det andra språ­kets symboler. Detta innebär t ex att ett föremål vid sammansatt tvåspråkighet motsvaras av två ljud- symboler som har samma betydelse. Vid samordnad två­språkighet däremot går det två referenser från före­målet. Den ena går till det första språkets språk- begrepp (ordbetydelse), den andra går till det andra

4

språkets språkbegrepp. Det automatiska användandet/ utnyttjandet av de båda språken kommer till uttryck i följande beskrivning:

"Coordinate bilingualism enables the -individual to function efficiently3 independently 3 and with dig­nity in either linguistic environment. He is con­ditioned to respond directly to any stimulus much in the same way that one responds to the traffic signal lights. (Ayala, 1971, s 12).

I detta sammanhang bör dock framhållas att dessa båda huvudtyper av tvåspråkighet är renodlade ytterlighets­fall. Det i verkligheten vanligast förekommande tor­de vara olika blandformer. (Hansegård, 1968). Den typ av tvåspråkighet en individ uppvisar kan vara av betydelse för interferensfenomen mellan de båda språ­ken (Ervin och Osgood, 1954). För ett okritiskt klassi­ficerande av individer till någon av de ovan nämnda huvudtyperna varnar också Fishman (1966), detta be­roende på att typen av tvåspråkighet för en och samma individ kan variera beroende på situationsfak­torer med mera.

Flera forskare betonar att tvåspråkighet är ett be­tydligt mera komplext fenomen än man tidigare ansett och att en enkel kvantitativ definition ej är till­fyllest. (Sofietti, 1955; Spolsky, 1970). Till dessa senare kan räknas Mackey (1968) som på grund av fe­nomenets komplexitet väljer att beskriva det uti­från fyra utgångspunkter. Dessa fyra är grad ( i vil­ken utsträckning individen behärskar respektive språk), funktion (vartill individen använder språ­ket) växling (mellan språken) och interferens (på­verkan mellan de olika språken) • Utifrån syftet med detta arbete tilldrar sig graden av tvåspråkighet störst intresse. Språkbehärskningen kan då variera för olika eller ett och samma språk beroende på an­vändningsområdet (tala, förstå, läsa, skriva) samt

lingvistisk nivå (grammatisk, lexikalisk, semantisk med flera). Utifrån grad kan individen klassificeras såsom antingen balanserat tvåspråkig eller med något språk dominant. Andersson uttrycker detta senare för hållande på följande sätt:

"Broadly considered there are ... bilinguals whohave one dominant and one secondary language, while there are others who are reasonably balanced (Andersson, 1970, s 9).

Indelning av tvåspråkiga individer i ovan angivna typer diskuteras även i ytterligare ett antal un­dersökningar, t ex Levisnsky (1970) och Lunn (1971).

Avslutningsvis kan framhållas att begreppet två- språkighet har definierats på skilda sätt beroende på syftet med respektive undersökning. Detta torde också vara det vanliga förhållandet i vetenskapliga sammanhang. Det är emellertid betänkligt att tenden­ser synes föreligga till generaliseringar utifrån dessa specifika områden till andra, där respektive definition kan vara mindre adekvat. Detta kan då få som följd att felaktiga slutsatser dras utifrån er4 hållna resultat och att jämförelser mellan olika undersökningar försvåras.

MÄTNING AV TVÅSPRÅKIGHET

Framställningen ovan visar att betänkligheter del­vis kan anföras mot definitionerna av tvåspråkighet i tidigare forskning. De svagheter som en del under­sökningar är behäftade med ifråga om generaliserings möjligheter kan bero på att man inte varit tillräck­ligt observant på den komplexitet som kännetecknar tvåspråkigheten enligt bl a Mackey (1968). På sena­re år har dock forskarna allt oftare konstaterat att graden av förmåga i den tvåspråkiges båda språk va­rierar. Tylor har uttryckt detta på följande sätt:

6

"It can then be seen that there are degrees of bi­lingualism. Not all bilinguals are proficient to the same extent in the two languages used."(Taylor, 1970, s 2).

Syftet med denna rapport är, som framgår av sid 7, bl a att studera hur urval av individer skett i olika undersökningar samt om och hur graden av två- språkighet beaktats. I den fortsatta framställningen kommer av praktiska skäl dessa båda syften att pre­senteras jämsides och under samma rubriker.

URVAL OCH KLASSIFICERING AV TVÅSPRÅKIGA INDIVIDER

En granskning av undersökningar som behandlat två- språkighetsprob1emati ken ger vid handen att man huvudsakligen tycks ha använt följande metoder för urval av undersökningspersoner: Urval grundat på 1) Yttre kriterier. Med dessa avses t ex boende inom ett tvåspråkigt område samt klassificering med avseende på efternamn. 21 Skattning. Denna skattning har antingen utförts av speciella skat- tare (vanligen lärare) eller genom självskattning.3) Observation. 4) Frågeformulär. 5) Intervjuer.6) Testning. 71 övrigt samt kombinationer av fle­ra metoder. Vid användandet av dessa metoder har olika aspekter av språkbeteendet beaktats, till exempel språkriktighet, ordkunskap, verbal fluen­cy och användning av språk. Av skäl som redovisas längre fram kommer i framställningen stor vikt att läggas vid test av olika typer.

Urval och klassificering grundad på yttre kriterier.

Ett vanligen förekommande sätt att klassificera in­divider har varit att göra detta utifrån deras ef­ternamn. (t ex Cohen, 1970 och Gutierrez, 1972).Även John och Horner pekar på detta förhållande:

7

"It is not unusual for the subjects in a 'bilingual' study to be selected solely on their last name." (John & Horner, 1971, s 166).

De fortsätter med att varna för denna metod genom några exempel på grava felklassificeringar. Uppfatt­ningen att klassificering utifrån individens efter­namn är en mindre adekvat lösning och att denna, om den används bör kompletteras med andra metoder ut­trycker Ney på följande sätt:

"Besides these, instruments of measurement need to be used in the public school situation to determine whether or not students are partially bilingual or whether one linguistic system is stronger than an­other. " ( Ney, 1971, s 17).

Bryson (1970) använder kriteriet hemspråk för be­stämning av barnens språkliga status (en eller två- språkig), och anser att detta mått är användbart, emedan barnen är unga och har få kontakter utanför familjen. Mackey (1970) gör urvalet av tvåspråkiga individer i ett tvåpsråkigt område och Politzer och Ramirez (1973) avgränsar den tvåspråkiga respektive enspråkiga populationen i sina undersökningar genom att förklara elever från en tvåspråkig skola som tvåspråkiga och elever från en enspråkig skola som enspråkiga.

Urval och klassificering genom skattning

Skattning av individens språkliga status har skett antingen genom självskattning eller bedömning av lä­rare, undersökare och dylikt. Den första metoden an­vänds bland annat av Ryan, vilket framgår av följande

"Each respondent cathegorized himself according to his linguistic orientation and the twenty nine bi­lingual respondents reported equal ease with French and English at the time of response." (Ryan, 1972, s 5) .

8

Cooper och Greenfield (1969 ) lät sina försökspersoner Skatta hur ofta hörde eller använde sjuttiofem

l[engelska respektive spanska ord på en sjugradig skala Förutom denna skattning användes andra metoder, var­vid relativt hög korrelation erhölls.

Även Cohen (1970-71) lät försökspersonerna skatta vilket språk de upplevde som det dominerande. Spolsky och Holm (1971) använde en femgradig skala, då de lät lärare skatta barnens språkliga kapacitet i de båda språken vid skolstarten.

Lärarens skattning av barnens hemspråk och föräldrar­nas språkliga status användes ibland för urval av försökspersoner. (Cothrell, 1971; Spector, 1972).

Williams och Van Hart (1972) kompletterade lärar- skattningarna med fältarbetares skattningar av bar­nens verbala fluency vid samtal. Denna senare skatt­ning skedde på en fyragradig skala.

En kombination av skattning av utomstående (lärare) och självskattning användes av Young (1971), där man förutom lärarens uppfattning om barnen som en - eller tvåspråkiga undersökte vad barnen själva ansåg sig vara.

Skattningar förefaller vara relativt vanliga vid be- stämmning av språklig status. Dylika subjektiva kri­terier synes vara en följd av sociologiskt inriktad forskning på området, där man mest intresserat sig för frågan om individen själv anser sig vara två- språkig eller ej (Pipping, 1969). Även Fishman fram­håller detta: "Sociology's interest in bilingualism has traditionally been limited to self-report measur­

es," (Fishman, 1968, s 11).

9

Urval och klassificering genom observation

Ibland har försökspersonernas språkliga status fast­ställts genom att studera deras användning av språket. Fishman och Lavas (1970) framhåller betydelsen av att språkets funktion klarlägges i kombination med något färdighetsmått. Funktion innebär i detta sammanhang svar på frågan: vartill och i vilka sammanhang an­vänder individen sitt/sina språk (jfr Mackey, 1968).

En klassificering av individen som en - respektive tvåspråkig utfördes av Carruthers (1970) grundad på observationer av vilket språk som användes av dels eleverna i klassrummet och på lekplatsen, samt av det språk som användes av föräldrarna i hemmet. Den utsträckning det ena eller andra språket används i klassrumssituationen använder Mackey (1971) som ett mått på graden av tvåspråkighet. Liknande observa­tioner utnyttjas i Lubbock. (1971).

Urval och klassificering genom frågeformulär och in­te rvj u

Frågeformulär har använts sedan början av trettiotalet för att kartlägga individens användning av olika språk. Det mest kända instrumentet i detta sammanhang är Hoffman Bilingual Schedule (1934), vilket utgöres av en fyra- gradig skala som markerar i vilken utsträckning in­dividen använder respektive språk vid samtal med familjen, vid läsning, i underhållningssammanhang ochför tänkande. Detta instrument har använts i ett flertal studier. (Jones, 1960; Lewis och Lewis 1965; Riley, 1968). En del allvarlig kritik har dock riktats mot detta av bland andra Haugen (1956) med avseende på dess oförmåga att kontrollera situationsfaktorer (i vilka situationer används respektive språk eller båda). Mackey (1972) ger följande kritik av Hoffman Bilingual Schedule:

10

"Although it requires the subject to supply a good deal of specific informations the Hoffman Scale yields only the grossest measures3 so that those who have used it have been able to obtain not a scale of usage3 but simply three categories: one bilingual and two uni- lingual. " (s 92).

En kombination av frågeformulär och intervjuer använde Stafford och Milam (1970). Ett frågeformulär gavs här­vid till lärarna, som i sin tur intervjuade eleverna om deras språkliga status. Dracon (1970) utvärderade språklig dominans genom att på indianska ställa all­männa frågor, samt bedöma svaren. I nästan samtliga fall kände intervjuaren barnen och dess föräldrar personligen.

Frågeformulär och intervjuer har således använts re­lativt frekvent för bestämning av språklig status.I detta sammanhang bör de relativt stora subjektiva inslagen observeras, i samband med frågeformulär vid tolkningen av svaren, vid intervjun bedömningen, ofta omedelbar, av respondentens svar i språkligt avseende. I sistnämnda fallet bör hänsyn också tas till even­tuella intervjuareffekter, jfr situationsfaktorernas påverkan av språkligt beteende (Fishman, 1966).

Urval och klassificering genom test

Klassificering av tvåspråkiga enbart efter subjektiva intryck kan som tidigare nämnts, många gånger äventyra undersökningsresultatens värde.

"The major conclusion from this study is that identi­fication of a Mexican - American Child as Spanish- spaking or bilingual based only on subjective impress­ions might well invalidate decisions regarding the most effective language for instructions or the type of program needed to help the child learn. (Steiner, Zimmermann, 1972, s 21).

LÄRARHÖGSKOLANUMEÅ

Biblioteket

Detta förhållande har motiverat att olika testför­faranden ges förhållandevis stort utrymme i denna rapport.

Test användes i tvåspråkighetssammanhang ursprung­ligen till att mäta tvåspråkighetens effekter på intelligensen. De flesta studierna visade på nega­tiva konsekvenser. Senare har bl a Jones (1960) samt Peal och Lambert (1962) emellertid visat att om social bakgrund hålles under kontroll är de två- språkigas prestationer lika eller tom bättre än enspråkigas. Helt entydig är emellertid inte forsk­ningen i denna fråga. Redan Jensen (1962 a, b) vi­sade vid en genomgång av drygt 200 rapporter om två- språkighet att resultaten många gånger var motstri­diga. Det förefaller som om de tidigaste studierna oftare än de senare betonar de negativa aspekterna.En relativt sen undersökning av Hacnamara (1966) fann dock att tvåspråkiga Irländska barn inte nådde upp till normer som uppställts för barn som var en- språkiga (Engelska). Hans resultat stöder den s k balans-effekten av tvåspråkighet, dvs att den tid som ägnas åt ett språk nödvändigtvis försenar fram­steg i det andra språket.

Emellertid har man också i allt större utsträckning börjat använda test i syfte att få fram ändamålsen­liga beskrivningar av tvåspråkiga populationer. Dessa test har ofta mätt någon speciell förmåga eller egen­skap. Jonson (1953) använde dels den ovan sid 7 be­skrivna Hoffman formuläret, dels ett test som han kallade "Reaction-Time test of Bilingualism." Tes­tet gick ut på att Fpp under en tid av fem minuter skulle ange så många ord som möjligt inom ett visst område på det ena språket. Testet upprepades med en veckas fördröjning på det andra språket. En enkel

12

3kvot av utseendet R=-g- bildades där ä angav antalet av­givna ord på språk 1 och b angav antalet avgivna ord på språk 2. Kvoten ansågs mäta samma faktorer som Hoffmans skala men testet betecknades som känsligare. En liknande metod har senare också använts av bl a Macnamara (1967).

Lambert (1955) tog fasta på begreppet ”automatic” som man använt vid analyser av förvärvandet av det andra språket. Begreppet avser att ange hur flytan­de språket används. Det flytande användandet av språ­ket karaktäriseras då av snabbheten i responserna i likhet med index över vanestyrka i inlärningssam- manhang. Praktiskt utförs testet så att en order ges slumpmässigt på det ena eller andra språket varef­ter försökspersonerna skall ange en motorisk res- pons. Härigenom skapas ett mått på försökspersonens responssnabbhet för de båda språken. Måttet används därefter för gruppering av personer som ’dominants' och 'balanced'. Liknande metoder avseende Lingvis- tiska karakteristika har också använts (Lambert,1956) i samma syfte. Senare har Lambert, Havelka och Gardner (1959) studerat relationen mellan graden av tvåspråkighet och olika lingvistiska beteenden. Grad av tvåspråkighet har då bestämts som en medelvärdes- skillnad mellan responstider för de båda språken. Re­sultaten visar att grad av tvåspråkighet återspeg­las i många aspekter av 1ingvistiskt beteende. Ifråga om 'switching', dvs växling från det ena till det andra språket, kunde dock ej samband med grad av två­språkighet säkerställas. Detta resultat förbryllade ifrågavarande forskare något.

"We can only speculate about the reasons for this phe­nomenon until it is systematically studied." (Lambert, Havelka och Gardner, 1959, s 81).

13

Peal och Lambert (1962) använde båda tre olika test

på tvåspråkiga: Word Association Test, Word detection

test och Peabody Picture Vocabulary Test. Avsikten

var att bestämma graden av tvåspråkighet. Wordaeso-

ciation testet presenterade växelvis ord från fransk -

och engelskspråkiga ordlistor. Försökspersonerna

gavs 60 sekunder att skriva ned så många ord som möj­

ligt med anledning av stimulusordet. Med ledning av

resultatet klassificerades försökspersonerna som ba­

lanserat tvåspråkiga eller med ettdera språket domi­

nerande . Worddetection testet tillgick på så vis

att Fpp erhöll en serie bokstäver som bildade ett

nonsensord. Från detta ord skulle de bilda så många

ord som möjligt på de båda språken. Det tredje tes­

tet som kom till användning var Peabody Picture Vo­

cabulary Test. Testet innehåller ett antal bilder

med olika aktiviteter. Testledaren anger ett stimü-

lusord varefter Fpp har att ange nummer på den bild

stimulusordet- refererar tilL Genom detta test inde­

lades Fpp i monolingual, bilingual och mixed. Den

senare gruppen bestod av personer som varken kunde

klassificeras som enspråkiga eller tvåspråkiga och

uteslöts därför ur undersökningen. Samma test har•

också använts av Baker (1971) dock i syfte att följa upp språkfärdighetens utveckling i den tvåspråkiges

bådaspråk.

Genomgående för de ovan refererade undersökningarna som använt testningar för att bestämma graden ay två­språkighet har varit att man betraktat tvåspr;åkighet

mer eller mindre som en egenskap med generell gil­

tighet. Mackey (1965) kom med invändningar häremot

och menade att det var nödvändigt att uppmärksamma typen av sammanhang och omgivningens betydelse vid

språkanvändningen.

14

Cooper och Greenfield (1969) använde ordfrekvenses- timationer utförda av Fpp som mått på tvåspråkighet (se ovan s 8). Orden representerade fem olika situa- tionsområden (domäner). Resultaten redovisades som medelvärdesskillnader mellan uppskattade ordfrekven­ser på de båda språken inom varje domän. Dessa re­sultat jämfördes sedan [ned andra mått (self rating scales, fluency test och English Repertoire Range) varvid signifikanta korrelationer erhölls. Man ansåg därmed testet vara en valid indikator på grad av tvåspråkighet. Genom att föra in de olika domänerna försökte man här något eliminera de svagheter som Mackey (1965) hade påtalat.

Macnamara (1967) föreslog tre indirekta mätningar för att eliminera svårigheterna med direkta mätningar av tvåspråkighet.

•

1. Skattningsskalor där Fpp själv skall ange dels språklig bakgrund, dels skatta sina egna språk­kunskaper.

2. Fluency test av den typ som Ervin (1961) använt sig av. Macnamara har själv använt ett eget test där man lät Fpp ange så många ord som möjligt på en viss tid på respektive språk.

3. Word detection test som Peal och Lambert (1962) använt. Macnamaras eget test går ut på att Fpp får ett uttryck och skall skriva så många syno­nyma ord eller uttryck som möjligt på båda språ­ken .

Cooper (1969) vänder sig mot användandet av mått av den typ som Johnson (1953), Lambert (1955) och Mac Namara (1967) använt. Cooper anser att resultaten i differenspoäng av olika slag kan vara beroende av det faktum att den tvåspråkige använder de olika

15i

språken u' jer olika betingelser1. De metoder som Cooper närmare förespråkar försöker eliminera dessa nackdelar. I främsta hand försöker de beskrivna tek­nikerna hålla olika situationsfaktorer under kon­troll. Två test. Word naming och Word association, kommer till användning. Fpp var vuxna tvåspråkiga Engelsk - Spansktalande. Fem olika sociala domäner berördes: familj, omgivning, religion, utbildning och arbete. På Wordnaming testet skulle Fpp på en minut ange så många olika ord som möjligt avseende angivet sammanhang. Detta gjordes för varje domän och på båda språken. För domänerna familj, omgiv­ning och religion ombads fpp ange saker som man kunde se eller finna i ett kök,, i omgivningen och i en kyrka. För domänen utbildning skulle anges vil­ka ämnen som man hade i skolan. För domänen arbete angavs vilka sysslor, yrken eller uppgifter som fanns. Alla fem domänerna avverkades först på det ena språket, därefter på det andra språket. För de olika fpp slumpades begynnelsespråk. Ordningen för domänerna var lika för alla enligt följande: Familj, omgivning, religion, utbildning och arbete. Möjlig­het till övning på båda språken gavs före testets början.

På Wordassociation testet ombads fpp ange (utan tids­gräns) fortlöpande så många associationer som möjligt på följande Engelska och Spanska stimuliord.

Engelska Spanska domän

Factory F actoria arbeteSchool Escuela utbildningChyrch Iglesia religionStreet Calla omgivningHome Casa familj

16

Svaren begränsades ti 11 stimulusordets språk. Även här erhölls provord tills dess att fpp förstod tillväga­gångssättet. Ordningen på språk för resp fpp var all­tid det omvända mot wordnaming testet. Båda testengavs som individualtest tillsammans med andra test un-

!der en bandinspelad intervju av 1-4 timmars längd. Wordnaming testet gavs alltid före Word-asso­ciation testet med 10 minuters vila emellan. Intervjua­ren var tvåspråkig och gav instruktionerna på det språk fp önskade. Totalt gavs båda testen till 29 frivilliga över 13 år inom ett tvåspråkigt område. Bandinspel­ningarna renskrevs varefter antalet svar för respekti­ve fpp på respektive språk och domän kunde beräknas. Resultaten på testen studerades i relation till sex kriterievariabler varav två var demografiska, två ling- vistiska och två förståelsevariabler. Wordnaming tes­tet erhöll signifikanta korrelationer i förväntad rikt­ning med kriterievariablerna vilket däremot ej var fallet med Wordassociation testet. Av betydelse var att man kunde konstatera att förmågan i språken varie­rade som en funktion av domänerna. Cooper drog slut­satsen att wordnaming testet var en lovande teknik när det gäller att beskriva graden av tvåspråkighet med avseende på olika domäner.

Edelman (1969) har använt Wordnaming testet på spansk­engelskspråkiga i åldrarna 6-12 år på domänerna kök, skola, kyrka och omgivning. Tidsbegränsningen var 45 sekunder/domän. Domänerna skola, kyrka och omgivning dominerades av engelska språket medan ingen skillnad mellan spanska och engelska förelåg beträffande kök.

Ronch, Cooper & Fishman (1969) gav Coopers Wordnaming test på engelska och yiddish; Resultaten gav två klart definierade nivåer av språkbeteende. Yiddish - engelska i interaktionen med andra i daglig samvaro, men alla var intensivt yiddish orienterade i sin kul­turella aktivitet.

17

Slutligen har även Fishman (1969) understrukit de so- ciolingvistiska normernas betydelse i dessa samman­hang .

"Thus, the description and measurement of an indivi­dual's bilingualism, as of an individual's repertoire range with respect to the Language varieties that exist even within monolingual communities of any com­plexity, should reflect and disclose the sociotinguis- tic norms of the speech networks and the speech commu­nity of which he is a part precisely because the tatter (the sociolinguistic norm) underlie the former (the individual's bilingualism). (Fishman, 1969, s 152).

Här ovan har beskrivits ett antal mätmetoder som kom­mit till användning i tvåspråkighetssammanhang. Ten­densen tycks vara att den senaste tidens forskning sy­nes instämma med Fishman och Cooper (1968) som menade att man i språkförmåga också bör inbegripa vad den två- språkige personen gör med sina språk (språkanvändningen)

När det emellertid gäller språkanvändningen förefaller dock uppslagen i litteraturen vara få med avseende på vilka mätmetoder som skall kunna komma till användning. Vad som använts har varit frågeformulär, frekvenses- timationer och skattningsskalor. Hånga av dessa ger dock enbart retrospektiva utsagor om vilkas värde det föreligger delade meningar.

Ifråga om språkfärdigheter föreligger däremot betydligt fler instrument. Ser man instrumenten lösryckta ur sitt sammanhang kan man mycket grovt indela dessa i fyra typer: Skattningsskalor, verbal fluency test, verbal flexibility test och test of dominance. Skatt­ningsskalor som tidigare behandlats, har begränsade användningsmöjligheter på grund av deras subjektiva natur. Dessutom har forskningen visat att de tvåsprå­kiga ofta gör sig skyldiga till systematiska överskatt­ningar t ex beträffande sina egna kunskaper i det

1ß

andra språket (Cervenka, 1967) vilket även konstate­rats beträffande tvåspråkiga i Tornedalen (Johansson - Wikström, 1970). Fluencytesten har i de allra flesta fallen varit tidsbegränsade. Konsekvenserna härav tas upp i diskussionen. Flexibility testen har avsett att ge mått på tvåspråkighetens kvalitativa aspekter'. Dock må ste man , konstatera att resultaten ej är entydiga. Dominance testen avsåg visa vilket språk som dominerar Många av dessa test har dock varit inadekvata enär de inte tagit hänsyn till att den tvåspråkiges förmåga kan variera från en domän till en annan.

NMr det gäller test överhuvudtaget har de i detta sam­manhang haft en stor svaghet i att de i många fall varit konstruerade och avsedda för mätningar av en- språ kiga personer. Följden har många gånger blivit att man knappast testat graden av tvåspråkighet utan använt tvåspråkiga skalor för olika kategorier av t ex skolelever för att följa upp språkfärdighetens utveckling över tid. En analys av över fyrahundra språktest (Mackey, 1969) visade att testen sällan gav ett enda mått på den tvåspråkiges språkbehärsk­ning.

Urval och klassificering genom övriga metoder

En del metoder har i detta sammanhang endast använts i begränsad utsträckning. En dylik, ovanlig metod, är rollspel, som utnyttjades av Cooper, Fowles och Givner (1968) för att bestämma grad av tvåspråkighet. Detta genomfördes så att en grupp av försöksperso­ner bestämde sig för att inför undersökaren spela upp en normal konversationssituation och därvid an­vända det/de språk som kändes riktigt i denna spe­ciella situation. Dessa samtal spelades in på band och analyserades.

Kombinationer av olika metoder förekommer helt naturlig/t. Vanligen innebär en dylik kombination att försöksper­sonerna utväljs enligt något yttre kriterium, varef­ter eventuella tester eller andra bestämningar av språk­lig status genomföres (t ex Lambert, Havel a, Gardner. 1959).

Olika språkliga test i kombination med intervjuer av barnens föräldrar i syfte att kartlägga barnens språk­liga vanor i hemmet användes av Owens (1972). Liknande kombinationer kom till användning i ESEA, Tittle VII, (1971), varvid även observationer utfördes. INCCA (1969) använde test i kombination med intervjuer av försöks­personerna för att klassificera dessa som en-eller två­språkiga.

Avslutningsvis kan konstateras att metoderna för urval och klassificering av tvåspråkiga försökspersoner varierat påtagligt och att man ibland kan ifrågasätta hur adekvata metoderna varit. Dessa skillnader måste dock ses mot bakgrund av syftet med respektive under­sökning, varför en värdering ofta ställer sig svår att utföra. En ytterligare faktor som komplicerar detta förhållande är de olika utgångspunkter (socio­logiska, psykologiska, 1inguist iska) respektive un­dersökare haft, vilket innebär ett betonande av skil­da aspekter och frågeställningar. Se till exempel Fishman, 1968 s 10 ff. Behovet av fortsatt arbete på området är dock nödvändigt, vilket Benitez uttrycker på följande sätt:

"It is assumed that the Mexican Am«rican child is bilingual when he gets to first grade. In most cases this is so. No effort, however, has been made to assess to what extent is the child bilingual. As of this date no instruments have been developed that can effectively measure the degree of proficiency in either language." (Benitez, 1973, s 5).

20

SLUTSATSER OCH DISKUSSION

Åtskilliga forskare (se bl a Jensen, 1962 a och b samt Macnamara, 1967) har lagt ner stor möda på att diskutera huruvuda tvåspråkighet är till fördel eller nackdel för individen. Diskussioner av detta slag är emellertid många gånger akademiska och inte relevanta i verkligheten ef­tersom i stort sett alla tvåspråkiga har blivit två­språkiga inte genom ett fritt val utan för att verk­ligheten varit sådan att båda språken varit nödvändi­ga. Därav följer också att tvåspråkighet i viss ut­sträckning måste finnas oavsett för- eller nackdelar­na. Sådana diskussioner lämnas därför utan avseende i detta arbete.

Relaterande till syftet med denna litteraturgranskning kan man ur resultaten konstatera att definition av två­språkighet i tidigare forskning har skett på många olika sätt vilket också medför många vanskligheter. En påtaglig brist är att möjligheterna att jämföra resul­tat från olika undersökningar rörande tvåspråkighet äventyras av att betänkligheter kan anföras mot defi­nitionerna. De senaste årens forskning har också un­derstrukit tvåspråkighetens komplexa natur vilket ti­digare forskning oftast ej observerat. Urvalet av för­sökspersoner till undersökningarna har huvudsakligen skett med hjälp av yttre kriterier, skattning, obser­vation, frågeformulär, intervjuer, test samt kombinatio­ner av flera metoder. De subjektiva inslagen förefaller vara stora i många av de använda metoderna och hålles under kontroll i stort sett enbart i vissa test. Bris­ten på test av språkanvändningen är påfallande stor medan test av språkfärdighet är vanligare. Flerparten av de använda testen kan emellertid knappast ge ett enda mått på den tvåspråkiges språkbehärskning. Trots detta har graden av tvåspråkighet ägnats mycket ringa uppmärksamhet i undersökningarna.

21

Vilka lärdomar kan då dras ur denna litteraturgransk­

ning för planering av undersökningar rörande tvåsprå-

kighet i Svenska Tornedalen? Beträffande definition

av tvåspråkighet bör man noga överväga om inte detta

begrepp är alltför bemängt med icke relevant infor­

mation (surplus meaning) för att användas i vetenskap­

liga sammanhang annat än som en slags allmän etikett

eller uppslagsord. I stället bör beskrivningen av

den språkliga kompetensen ske genom någon form av

gradering av färdigheterna i vardera språket. Således

inte ett enda mått på tvåspråkighet. Då det gäller

urvalet av försökspersoner har detta som synes skett

ibland med avseende på yttre kriterier (s6 ). I de

fall dessa utnyttjas kan ju detta vara tillämpligt

i ganska statiska samhällen, där t ex namnbyte är

ovanligt, inga giftermål sker utanför gruppen (ef­

ternamn som kriterium) eller där föga regional mo­

bilitet förekommer (urval från vissa tvåspråkiga om­

råden). Inga av dessa kriterier synes vara tillämp­

liga i Tornedalen. Urvalet av försökspersoner i

Tornedalen bör i stället utgå från en deskription av

språkfärdigheterna som ligger till grund för avgräns-

ningav undersökningspopulationen. Metoderna för

deskriptionen och avgränsningen bör vara en kombination

av skattningar och test.

Kombinationen är nödvändig enär acceptabla test sak­

nas som ensamma kan ge en tillfredsställande be­

skrivning, För de tvåspråkiga, innevånarna i Tornedalen

har de båda språken (finska och svenska) ofta en klar

funktionsuppdelning, så kallad diglossi. Sålunda an­

vändes svenskan huvudsakligen för skrivning och läs­

ning (en följd av skolpolitiken), medan tornedals-

finskan används vid muntlig kommunikation företrädes­

vis i inofficiella sammanhang (Hansegård, 1968;

Johansson och Wikström, 1970; Jaakkola, 1973). En

naturlig följd av detta förhållande blir alltså att

eventuella testningar med syfte att bestämma språklig

status måste ske med utnyttjande av muntliga metoder.

□etta faktum innebär en inte oväsentlig ökning av svå­righeterna bland annat mot bakgrund av att befintliga test ofta förutsätter skriftligen avgivna svar, samt de rent praktiska problem ett muntligt testförfarande innebär. En del av tidigare nämnda test och testme­toder visar sig således olämpliga i detta sammanhang. Förutom ovan nämnda funktionsuppdelning kan språk­färdigheterna även variera mellan skilda sociala do­mäner vilket givetvis bör beaktas vid eventuella testningar. Enbart skattningar förefaller vara mindre lyckade eftersom man i Tornedalen kan finna att språklig status återspeglas i den sociala. Jaakkola (1971) finner sålunda att enbart svenskspråkiga individer har högst social status, de flerspråkiga intar en mellanställning, medan de enbart finskspråkiga har lägst status. Vidare kan i vissa fall negativa atti­tyder till språken återfinnas inom vissa grupper.Dessa faktorer kan tänkas ge missvisande resultat un­der vissa förhållanden, främst vid skattning av språk­lig status. En individ med negativa attityder till finskan kan sålunda klassificera en försöksperson som finskspråkig om han hyser negativa attityder mot denne som person och vice versa. Detta förhållan­de kan få negativa konsekvenser vid urval av för- sökspersoner, grundade på omdömen från en tredje part.

Att låta försökspersonerna själva skatta huruvida de är tvåspråkiga eller ej, samt hur väl språken behärs­kas, är en metod som varit relativt ofta använd. För­utom att detta tillvägagångssätt är vanligt på grund av sin förankring i sociologiska utgångspunkter (s 7) torde metoden vara ofta använd på grund av sin enkel­het.

"Obviosly3 it is easier to ask a person about his language behavior than to gather sufficient data in

order to extract the regularities in such behavior from the data alone. (Fishman, 1 969, s 154).

Dylika självskattningar är dock, åtminstone vid be­dömning av språkförmåga, en mycket osäker metod. Johansson och Wikström (1970) fann vid jämförelser av självskattning av kunskap och faktiska kunskaper mätt med språktest, att överskattningar var vanliga. Även Cervenka (1967) har funnit liknande tendenser.

Man kan således diskutera den sociologiska inställ­ningen att det enda som betyder något är huruvida in­dividen själv anser sig en- respektive tvåspråkig, då ju detta betraktelsesätt i kombination med ovan funna överskattningstendenser kan skapa konfliktsi­tuationer på grund av missförstånd. De negativa effek­terna av skattningarna har man dock i viss mån kun­nat neutralisera genom att kombinera dessa med test.

De flesta test som beskrivits på s 10 ff har som synes emellertid varit tidsbegränsade, det vill säga haft karaktär av speedtest. Om möjligheten att använda dy­lika säger Chamot:

"Timed tests seem to be a favored way of mes curing degree of bilingualism^ but if used in cultures where correctness is considered more ■desirable than speedy their value could be diminished ( Chamot, 1972, s 44).

Att detta förhållande skulle vara rådande i Tornedalen är osäkert, men ett indicium på att så skulle kunna vara fallet återfinnes i Henrysson & Ljung (1967).Här erhölls skillnader mellan en- och tvåspråkiga för­sökspersoner vid testning med läshastighetstest, medan

24

motsvarande skillnad ej erhölls på läsförståelsetest, det senare ej speed-test.

De test som skall användas i Tornedalen bör således inte vara speedtest. Vid valet mellan fluency- och flexi bi1i ty - tes t bör man beakta att den senare typen av test ofta gett motstridiga resultat. Fluencytest förefaller vara att föredra i detta sammanhang.

REFERENSERAnderson, T. Bilingual Education and Early Childhood. Paper presented at the First Annual International

Multilingual, Multicultural Conference, San Diego, California, April 2-5, 1973.

Anderson, T. Bilingual Schooling in the U. S. Austin. 1970. ERIC ED 039527.

Ayala, A. Rationale for Early Childhood Bilingual- Bicultural Education. Paper presented at the American Educational Research Association annual convention. New York. 1971.

Baker, J. M. Bicultural Socialization. Project: AGroup process. Approach to Bilingual Instruction- Title VII. Final Report Arizona Univ, Tucson,Arizona Center for Early Childhood Education,T97T1----------------------------------

Benitez, M. A Blueprint for the Education of the Mexi­can American. Paper presented at the Annual Con­vention of the Comparative and International Edu­cation Society, San Antonio. Texas. March 25-27.1973.

Bernbaum, M. Early Childhood Programs for Non-English- Speaking Children. Urbana. III. PREP - 31 , 1972.

Björkquist, L. M., & Henrysson, S. Standardprovresul­tat för tvåspråkiga elever i norra Sverige. Rapport från Pedagogisk-Psykologiska institutionen. Lärar­högskolan i Stockholm, nr 6, 1963.

Bryson, J. Comparison of Bilingual V. S. Single Language Instruction in C oncept Learning in Mexican-American Four Year Olds. Report from University of California. Los Angeles. 19/1)';

Carlson, H. B., & Henderson, N. The intelligence of Ame­rican children of Mexician parentage. Journal of abnormal and social psychology. 45, 1950. [544-551)

Carruthers, J. B. Language Survey at Entering Primary Students (Rural Schools). Alaska State Dept of Education. Juneau. Office of Planning and Research. May 1970.

Cervenka, E. J. The Measurement of Bilingualism and Bicultural Socialization of the Child in the school Setting: The Development of Instruments. Final Report on Head Start Evaluation and Re- search. 1966-67, Section 6, University of Texas,1967".

Chamo t. A. V. English as a Third_L a n g u a g a : Its Acquisi­tion by a Child Bilingual in French and Spanish. Doctoral dissertation, University of Texas at Austin. 1972.

Cohen, B. Final Evaluation Report of the 1970-1971.New Haven Bilingual Education Program. New Haven Board of Education, Conn, 1971.

Cohen, A. D. A sociolinguistic Approach to Bilingual Education. The Measurement of Language Use and Attitudes Toward Language in School and Community with Special Reference to the Mexican American Community of Pedwood City, California. Commettee Lingustics Stanford University, 1970.

Cooper, R. Two Contextulized Messures of Degree of Bilingualism. The Modern Language Journal, vol LI 11, No 3, 1969.

Cooper, R. L., Fowles, B., & Givner, A. Listening comprehension in a bilingual community* I J* A Fishman., R. L. Cooper., R. Ma, et al. Bilingua­lism in the Barrio. Final report, Yeshiva Univer­sity, U.S. Department of Health Educa­tion and Welfare. 1968. ERIC ED 026 546.

Cooper, R. L., & Greenfield, L. Word Frequency Estima­tion as a Measure of Degree of Bilingualism. The Modern Language Journal. Vol LIII, 1969, no 3.

Cottrell, M. C. Bilingual Education in San Juan County Utah: A Cross Cultural Emphasis. Paper presented at the American Educational Research Association annual Convention, New York, 4-7 February. 1971.

Darcy, N. T. Bilingualism and the measurement of Intelligence: Review of a decade of research.Journal of genetical Psychology, 1963, 103, s 259-282

Dracon, J. The extent of Bilingualism Among the Crow and the Northern Cheyenne Indian School Popula-lations. Grades one through twelve. A Study.Hardin, Montana. March 1970.

Edelman, M. J., The Contextualization of Schoolchild­ren’s Bilingualism. The Modern Language Journal Vol LIII. No 3. 1969 s 179-182.

Ervin, S. Semantic shift in Bilingualism. American Journal of Psychology, 74, 1961, s 233-241.

Ervin, S. M., & Oggood, C. E Second language learning and bilingualism.I C. E. Osgood and T. A Sebeak (Eds.). Psycholinguistics!: A survey of theory and research problems. Journal of abnormal and social Psychology. 49, 1954, s^ 139-146.

Fishman, J. A. Language loyally in the United States. The Hague: Mouton and Co,j1966 .

Fishman, 3. A., Cooper, R. L.j Ma, R. et al. Bilingua­lism in the Barrio. Fi na 1jReport, Yeshiva Univer­sity, 1960. (

iFishman, J. The Measurement aqd Description of Wide­

spread and Relatively Sta tOje Bilingualism. The Modern Language Journal. \|ol LIII, no 3, 1969, s 152-156. j |

Fishman, J. A., & Cooper, R. L. Alternative Measure of Bilingualism. I Fishman et al. , Bilingualism in the Barrio. Washington. D. C. US Dept of Health, Education and Welfare, 1968, s 880-928.

Fishman, J. A., & Lovas, J. ”Bilingual Education in Sociolinguistic Perspective", TESOL Quarterly,Vol IV, No 3, September 1970, s 215-222.

Gutierrez, L. P., Attitudes Toward Bilingual Educa­tion: A study of Parents with Children in Selec­ted Bilingual Programs. Doctor’s dissertation submitted to the University of New Mexico, Albuquerque, New Mexico, 3 may, 1972.

Hansegård, N. E. Tvåspråkighet eller halvspråkighet? Stockholm, Aldus/Bonniers. 1968.

Haugen, E. The Norweigian Language in America. I Philadelphia. 1953.

Haugen, E. J. Bilingualism in the Americas: A_ Bibliography and Research Guide. University of Alabama, The American Dialect Society. 1956.

Henrysson, S. & Ljung, B. 0. Tvåspråkigheten i Torne- dalen. En studie av standardprovresultat i års­kurserna 3 och 6. Rapport nr 26, Pedagogisk­psykologiska institutionen, LärarfTögskolan i Stockholm, 1967.

Hoffman, M. The Measurement of Bilingual Background, Contributions to Education, FJo 623. N. Y . :Teachers College, Columbia University, 1934.

INCCA. Complete INCCA Report: A Bilingual Pilot Project for Foreign Speaking Children with Language and Cultural Conflicts to Evaluate Present Teaching Methods and Materials under a Controlled Educational situation. 1969.

Jaakkola, M. Språk och sociala möjligheter i svenska Tornedalen. Nordisk Utredningsserip nr 7, 1971.

Jaakkola, M. Språkgränsen. Stockholm: Aldus/Bonniers, 1973.

Sensen, 3. V. Effects of Childhood Bilingualism I. Elementary English. 39, 1962 a. s 132-143.

Sensen, J. V. Effects of Childhood Bilingualism II. Elementary English. 39, 1962 b, s 358-366.

Johansson, H., & Wikström, J. Flerspråkigheten i norra Tornedalen. Trebetygsuppsats vid avdelningen för sociologi. Umeå universitet. 1970. Stencil.

John, V. , å. Horner, V. M. et al. Early Childhood Bi­lingual Education. Modern Language Association of America. New York. N. Y. 1971.

Jones, W. R. A critical study of bilingualism and non­verbal intelligence. British Journal of Educatio­nal Psychology. 30, 1960, s 71-76.

Johnson, G. B. Bilingualism as Measured by a Reaction - Time Technique and the Relationship Between a Language and a Non-Language Intelligent Quotient. Journal of Genetic Psychology, Vol XXXII, no 1 1953, s 3-9.

Lambert, W. E. Measurement of the Linguistic dominance of bilinguals. Journal of abnormal and soc Psycho­logy, 50. 1955, s 197-200.

Lambert, W. E. Developmental aspects of second-Language acquisition. J. soc Psychol. 43, 1956, s 83-104.

Lambert, W. E., Havelka, J., & Gardner, R. C. Linguistic manifestations of Bilingualism. American Journal of psychology. 72. 1959.

Levinsky, F. L. Theory and Practice of Bilingualism. U.S Department of Healthy Education and Welfare. 1970.

Lewis, H., åi Lewis, E. Written Language Performance of sixth Grade children of Low Socioeconomic Status from Bilingual and Monolingual Backgrounds. Journal of Experimental Education, Vol XXXIII, No 3, Spring 1965, s 237-242.

Lubbock, Independent School District, Texas. Bilingual Elementary Education Program Evaluation Report. No DPSC-97 -219, 1971.

Lum, 9. B. An Effectiveness Study of English as aSecond Language (ESL) and Chinese Bilingual Methods.PFTi DT Dissertation University of California. Berkley,1971.

Mackey, W. F. Bilingual Education in a Binational School.A study of Equal Language Maintenance through free alternation. Rowleyz, Massachusetts, 1972.

Mackey, W. F. Free language alternation in early child­hood education. In "Conference on Child Language", Chicago, Illinois. 1971, s 396-432.

Mackey, W. F. Interference, Integration and the Syncro- nic Fallacy. Laval University, Quebec. Internatio­nal center of Bilingualism. 1970.

Mackey. W. F. Preface to An Analytical Bib 1iography of Language Tests by J G. Savard Quebec: Presses du 1 ’ Uni versiteTiTval, 1969.

Mackey. W. Bilingual Interference: Its Analysis andMeasurement. Journal of Communication. Vol XV, No 4. Dec 1965. s 239-249.

Macnamara. J. Bilingualism and Primary Education: A Study of the Irish Experience. Edinburgh: Univer­sity Press. 1966.

Macnamara. J. The Linguistic Independence of Bilinguals. Journal of Verbal Behavior. Vol VI, No 5, 1967, s 729-736.

Ney, J. W. Predator of Pedagogue?: The Teacher of the Bilingual Child. English Record: Vol, 21, no 4.April 1971. s 12-18.

Owens, T. R. Analysis of a Spanish Bilingual Preschool Program. Paper presented at AERA. Chicago, I 11, April, 1972 .

Peal E., & Lambert, W. The Relation of Bilingualism to Intelligence, Psychological Monographs: General and Applied, Vol LXXVI, No 27, 1962. pp 1-23.

Peters, H. D. Performance of Flopi Children on four intelligence tests. American Indian Education:1963, s 27-31. -------------------

Pipping, K. Seminarium vid avdelningen för sociologi,Unieå universitet den 4/2 1969. Muntlig uppgift.

Politzer, R-L ., Ramirez, A.G. An Error Analysis of the spoken English of Mexican - American Pupils in a Bilingual School and a Monolingual School. Research and Deve­lopment Memorandum No 103. Stanford Univ, California. Stanford Center for Research and Development in Teaching. 1973.

Programs under Bilingual Education. Act (Title VII, ESEA) Mannual for Project Applicants and Grantees. Bureau of Elementary and Secondary Education. (DHEW/DE), Washington, D. C . Report No DE - 4491-6, 20 April, 1971 .

Rich, G. Teaching Reading to the American Indian. Paper presented at the Annual Meeting of the International Reading Association. Denwer. 1973.

Riley, 3. E. The Influence of Bilingualism on Tested Verbal Ability in Spanish. Texas Woman’s Univer­sity. Denton, Texas. 1968. ERIC ED 026 935.

Roeming, R. Bilingualism and the National Interest,Modern Language Journal, 55, 2, 1971, s 73-81.

Ronch. J«*. Cooper, R., & Fishman, J. A. Word Naming and Usage Scores for a Sample of Yiddish - English Bilinguals. The Modern Language Journal. Vol LIII. no 3 , 1969, s 232-235.

Ryan, M. G. Bilingual Attitudes Towards Authority: A Canadian Study. Paper presented at the Annual Mee­ting of the Speech Communication Assn. 58 th,Chicago, December 27-30, 1972.

Saville, M. R., & Troike, R. C. A Handbook of Bilingual Education■ Center for Applied Linguistics, Washing­ton, D. C. ERIC Clearinghouse for Linguistics, Jan 1970.

Soffietti, J. P. Bilingualism and Biculturalism. Journal of educ psychol, 41, 1955, s 222-227.

Spector, S. Patterns of Difficulty in English in Bi­lingual Mexican - American Children. Submitted in partial Thesis satisfaction of the requiremen ments for the degree of Master of Arts in Speech Pathology and Audiology at Sacramento State College. Febr 1972.

Spolsky, B. Evaluation of Research on Bilingual Edu­cation for American Indians. A position Paper. Submitted to Southwestern Cooperative Educatio­nal Laboratory. April 1970.

Spolsky, B. Holm W. Bilingualism in the six-Year-Old Navajo Child. In "Conference on Child Language" preprints of papers presented at the Conference, Chicago. Illinois, November. 22-24. 1971, s 225- -239.

Stafford, K. R., Milam, D. Types of Bilingualism and Performance of Navaho Children in school. Phase I. Final Report. Arizona State University. Tempe. Dept of Educational Psychology. Oct 1970.

Steiner, V. G., & Zimmerman, J. L. Assessing Bilingual Language Ability in the Mexican - American Pre- school Child. Paper presented on the Annual Con­vention of the Western Psychological Association. Portland Oregon, 1970.

Swearengen, M. B. M. The psycholinguistic abilities of beginning first-grade children and their relationship to reading achievement. The Univer­sity of New Mexico. Ed. D., Language and Littera- ture. Linguistics. 1966.

Taylor, M. E. An Overview of Research on Bilingualism. Prepared for the Mexican-American Education Re­search Project. California State Department of Education. Sacramento, California, 1970.

Williams, F., Van Hart, G. On the relationship of Language Dominance and the effects of Viewing Carrascolendas. Communicational Research. Notes on occational publication of the Center For Communication Research. Texas University, Austin Sept, 1972.

Young, R. W. The Development of Semantic Categories in Spanish - English and Navajo - English Bi­lingual Children. In Conference on child Lan­guage. Chicago Illinois. 1971, s 193-208.

PED

AG

OG

ISK

A MO

NO

GR

AFI

ER, UN

IVER

SITE

TET OC

H LÄR

AR

HÖ

GSK

OLA

N, UI^

FA

UJZ aco <l-H o:u_ UJCD coCO PHCD_J <PH

ah-t>

ocrCD><LU

aai—od

crLUCO>-

LÜCJ • LÜ CD O -H

TJ * 3

UJ 4J a 0 <cr CD LU TJco c i—i ra P- C. < :0 z q- LÜ E I— :rn cr >•to c

UJzUJ ICD

<< C> föUJ E—I NUJ -P

O LU h-i CD > Z

Cd ZLU a

x • raCJ «t LO

- O LU l O Z -P 'r i □ m

co -HCi CD PH >c z cr

Hh M -P Z LU H Ci CD I— UJ O —I —I

(Ml Cl PH ZD (ÜpJam iz bfl oj 0 i— <c cr— JCT ID U_ PH

QC I—I tmo m Ci

• U_ I— CD T- co =) JD

CD CO odJz i— cd

Ci PH LU CZh (O

CO PH -P -P PH CO CD Cl > Cd Cl O H LU M Q lil > 03a a pH c 03 z z c

cd a a <

i— r-vUJ it— a aPH < r\ iCO cr cn p-cd UJ <- aUJ co co> PH -P p-PH _j m LUz < C. P-a Cd o03 PH

P- 0 COZ :03 Cd

a LU -J UJ< CJ >CT LU l PHUJ a zco f— aPH * UJ

a h- a< < PH <Cd Cd co Cdi— tu Cd UJz CO LU coLU PH > PHCJ P- PH _iUJ < Z <a z a cr

UJ p-p- «c z

•» CO UJ LUa >• z a< co a UJcr aUJ a aco . PH PH a .PH > > < bflp- cr C< t X UJ •iHz o PH a co CLU r\ P- o PH -pP- cn < i— -pco r— bfl z a bfl c 0 bfl>- Ci LU C. z q- c.co -P 0 P- PH 0 UJ c 0

0 JD < Z JD p- 0 JDa C. _z Z a z co £ zPH ofö •H _i *H >- £ •H> 0 c bfl PH PH 3 c bO co 0 3 c bfl

:ro 1 o Ci m i □ C. 0 i □ C.• P~ _1 0 0 0 . P- p- 0 0 0 . > 0 0 0

CN < Jd 0 JD cn < a Z 0 JD < c z 0 JDr- h- i C C »0 T— P- co C c O0 V LU c C O0

_J 03 03 cr _J p- 0 0 cr CD 0 0 crCi a a C. JZ Cl a LU c, JZ c. z l Cl JZc co z U_ O 03 c co i— u_ o 0 C PH U- o 0

UJ PH a -p LU PH r-j -p cr a o -p-p cr z -P 0 -P cr co -p 0 -P UJ z -p 0P UJ a •H c Cl c. LU cr • r-4 C Ci C. a PH •H c c-O PH Cl •H bfl o PH UJ c. •H bO o cr Z c, •H bflaa PH JD -p 03 aa > JD -P 0 a :< a JD -p 0aa m bfl Cl c a a PH bfl Ci C a > _i bfl Cl C03 p- p- •H 0 c 03 p_ z •iH 0 C 0 p_ PH •iH 0 c

cr co a CO z < cr co a CO z < cr a m CO z <

uCD-PCiOaa03u

03c>

•HbC

-P3

CD•HClCDCD

03CCQ)

T)

0Ci03b£

O

cn

C. iz 0 cr LULU TD < aa >i cr 0 c.z c -P :< 0 CdPH UJ •H _J c LU ■z -P Cl p- Za 1 -P i 0 < 1 LU 1_j 0 a a _J a aPH a > a < a LU a z a <m z 0 z cr 3 cr Z PH z crp- PH i—1 PH LU C. LU PH Z PH UJa z 0 z co a PH z a z cocr a a PH cr a ~j a PH< _i JZ _j _1 i LU _J PH _j icr PH Ü PH < . p- pH m PH <:< m O m cr P- c PH m p- m . cr p-_J p- K— p- UJ 0 cr p- a p- T- P- UJ

a Cl a z P- bfl a a z P-PH co 0 co LU PH c CO —I co • LU PHP- h- E »— U CO -H > p- _J p- a a coco LU Cl UJ LU cr c < UJ PH UJ fv. lu cr< 1— o p- a LU TJ p- p- P- 03 a luz PH q- PH > rH a PH PH x~ >z CO 0 CO •k PH -H z co cr CO •> PH>- cr bfl cr • a Z JD PH cr UJ cr 4-j a za LU c UJ cr < a 4J cr LU a UJ 0 < a

> *H > LU cr 3 UJ > >- > c. crX PH Ci pH a LU << a PH P— PH o(D LU cCD Z 0 z >- CO UJ Ci cr Z PH Z 0 CO UJa a c, a p- PH Z ro :< a p- a :0 PH z

bfl PH p- a q- > i~ rH p— a •z a 0 a p- < c P- a < a < <c—LU < -P < p- z a -H a < < > z a fN.

cr C cr < LU PH cr x cr 0 LU PH 1PH UJ PH LU P- > C. X LU a UJ p- > OP- co co X CO 0 CJ co o CO Ci co rvco PH 1 pH a >- X T) o PH PH 0 >- X 03<c _j _l o 0Ü > _j cr —1 4-1 co a r-z < Z < a 4-> z < < < 0 oz cr LU cr a a •H a cr a cr Ji a -P>- p- bfl a H- Z bfl HLD+) bfl PH 1- z P- C bfl PH a 0 bfla z Ci z Z PH Cl > ZD C p- Z PH Z 0 Ci > z C. Cia LU 0 PH UJ Z 0 PH 0 0 lu cr UJ Ci 0 PH o(0 0o a JD z CD P- JD LU Z JD a a lu a 0 JD LU Z 0 JDiZ LU _Z a UJ 1— -Z a a jz -z cr lu a lu q- -z a a :0 Jdco a •H -j a :< -H z _1 O *H p- a cr a Ci *h Z _J rH «H

3 C bfl PH c CO 3 < PH G 3 c co :< bfl 0 3 c < PH 3 C> i i O C. m o •v Z 1 cr m i o z ■> > c, * i o cr m > i O< bfl a 0 0 0 P- 0 a < © UJ P- bO 0 0 o c a co 0 a 0 0 0 LU P- 0 0 0

- Cl ■ < • JZ 0 JD • a 0 • < Z -Z - a a c -z 0 - :Z 0 • < cr JD . < 0 -Z 0 • a a -Z 0Z 0 CM cr bfl c c om m co c cr z c mD0H c c CD E n cr a »ro co cr ti c C o) a co Cl C CLU JD LU c 0 0 cr Z 0 LU < 0 p- p- C 0 0 a T3 UJ iZ cr LU C 0 0 p- p- 0 0 0

Cl a • T3 Ci co *H Ci JZ p a j: Ci CO CO Cl Cl CO LU 4J Cl JZ Ci PH 0 Ci co Ci CO 0 Ci JZ Ci CO LU 4-> Ci JZC Z LU 0 C PH C u_ o 0 C PH o c PH LL C iZ P- 4J LL o c > 3 C PH co 0 C PH Ci UL o C Z P 0LL O

n a x P- bfl r-J -P P- «-a P- co PH PH :0 o p- < 4-> p- 0 r~> PH PH JZ r-,-P _J PH -p < bfl-P 0 -p < -p < Z 4-1 4-1 1- CO 0 4-1 4J Z Ci -P < z 0 4_> < -O 4-1 -P P- CO C -PCi iz cr c Cl z :0 •H C Ci Ci z c P Z LU *h Ci < cr c -H c Cl LU 0 Ci z cr Cl C. Z 3 -H C Ci < cr 0 -H Co a uj 3 o LU H Ci -H bfl O PH *H o LU CL Ci □ z LU 0 Ci •H O _J ■ E O LU UJ bfl O LU -P Cl •iH O Z UJ Ci Cl *Haui > Ci r- ap -P JD -P 0 a m -p ap- CL JD auj > E JD 4-1 am > 0 ap > 0 ap— 0 JD 4-1 acu > 0 JD 41a> LO TJ aco C. bfl Ci C az c. aco a bo ap PH E bfl Cl aa o bfl aco lu c aco bo Ci ap- pH q- bo Ci0 P- 3 CJ) 0 >- 0 •rH 0 c 0 o 0 0 >- cr -H 0 < Z 0 -H 0 0 cr cr C 0 >- _J c 0 >- 0 *H 0 0 < z Ct *H 0

cr a pH a cr CO -Z CO z < cr z cr co a co cr z a 0 co z cr CL CL PH cr co lu < cr co a co z cr z a UJ co z