pestsmittad -...
TRANSCRIPT
Examensarbete Hösten 2009
Sektionen för Hälsa och Samhälle
Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad, kandidatnivå
Pestsmittad
– upplevelser av att vara MRSA- bärare
Författare
Hanne- Maj Löfgren
Veronica Olsson
Handledare
Ewa Angsmo
Examinator
Eva Clausson
Pestsmittad
– upplevelser av att vara MRSA- bärare Författare: Hanne - Maj Löfgren och Veronica Olsson Handledare: Ewa Angsmo Litteraturstudie Datum 2010 01 22 Sammanfattning Bakgrund: Meticillin resistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande
problem i Sverige, bakterien som tidigare spreds i sjukhusmiljö sprids numera
även ute i samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att
leva och vårdas med MRSA. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän
litteraturstudie. Resultat: Bärarna upplevde kontakten med vården olika, vissa var
nöjda med informationen de fick medan andra var missnöjda. Isoleringsvården
som tillämpades, upplevdes av bärarna både som positivt samt negativt. I
vardagslivet såg bärarna begränsningar, de isolerade sig socialt för att skydda
andra, vissa bärare fortsatte leva sina liv som de gjort förut. En del av bärarna
berättade att det kändes som att vara pestsmittad. Diskussion: Kunskapen och
informationen från vårdpersonalen bör förbättras för att kunna tillgodose bärarnas
behov både angående bakterien samt sociala åtgärder då de smittats. De bör även
arbeta så att de hygieniska föreskrifterna efterföljs, för att undvika att agera
smittspridare och orsaka onödigt lidande hos bärarna. Isoleringsförhållandena bör
förändras till en mer skälig tid för bärarna, då det är vanligt förekommande att de
under denna tid utvecklar en depression.
Nyckelord: Patient, MRSA, Erfarenhet, Vård
Infected by the plague
– Experience of being a MRSA- carrier Author: Hanne- Maj Löfgren and Veronica Olsson Supervisor: Ewa Angsmo Literature review Date 2010 01 22 Abstract
Background: Meticillin resistant staphylococcus aureus (MRSA) have become a
growing problem in Sweden. The bacteria which earlier were spread within healthcare
environment does now also spread in the society. Purpose: The purpose was to explore
how carriers of MRSA´s experienced their everyday living and being taken cared of.
Method: The assignment was made as a literature study. Results: The carriers
experienced their contact with the healthcare differently, some were satisfied with the
information they were given, while others were unsatisfied. The source isolation which
was applied was a negative experience for some while others declared it as a positive
experience. In every day living many noticed the limitations and kept themselves in
social isolation to protect others whilst other carriers lived their life as they were used to
do, before they got infected by the bacteria. Some of the carriers told that it felt like they
had been infected by the plague. Discussion: The knowledge and information from the
healthcare employees should improve to be able to accommodate the carriers’ needs,
both in regards to the MRSA- bacteria and for their everyday living, when
contaminated. They should also keep their work within the limits of the hygienic
regulations to avoid spreading the infection and provoke unnecessary suffering by the
carriers. The conditions for source isolation should change to a more superable time for
the carriers, whereas it is common among the carriers to develop a depression during
their time in isolation.
Keywords: Patient, MRSA, Experience, Care
INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND .................................................................................................... 5 SYFTE .............................................................................................................. 6
METOD ............................................................................................................ 6
RESULTAT...................................................................................................... 8
Sjukhusmiljö................................................................................................... 8
Behov av kunskap ....................................................................................... 8
Konsekvenser av bärarskapet....................................................................... 9
Upplevelse vid isolering .............................................................................. 9
Vardagsliv .................................................................................................... 11
Kunskap att hantera vardagen.................................................................... 11
Känna sig pestsmittad................................................................................ 11
Begränsningar och social isolering ............................................................ 11
DISKUSSION................................................................................................. 12
Metoddiskussion ........................................................................................... 12
Resultatdiskussion ........................................................................................ 13
SLUTSATS..................................................................................................... 16
REFERENSER............................................................................................... 17
Bilaga 1 Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Bilaga 2 Artikelöversikt
BAKGRUND
Det första kända fallet av den Methicillinresistenta formen av staphylococcus aureus
bakterien (MRSA) upptäcktes i England 1961 (1). I USA, Japan och delar av Europa, bär
majoriteten av befolkningen på bakterien (1, 2). MRSA räknas som en allmänfarlig
sjukdom och lyder sedan år 2000 under smittskyddslagen, detta betyder att alla
nyupptäckta fall i Sverige skall anmälas (3, 4). Smittade har skyldighet att ange vilka
personer de träffat den senaste tiden för att smittspårningsarbetet ska kunna inledas (4).
Från år 2000 har antalet smittade i Sverige intagit en stadig ökning, varje dag smittas
mer än en person av MRSA (3). Ökningen kan delvis förklaras genom att kontrollsystem
och provtagningar har blivit mer pålitliga samt frekventa (5).
MRSA kallades tidigare för sjukhussjukan då bakterien överfördes på sjukhusen (6, 7).
Smittskyddsinstitutet utformade år 2008 en nollvision som de ville uppnå inom
sjukhusmiljön, den utgick från att ingen skulle bli smittad under sin vårdtid (5). De
senaste två åren har smittspridningen inom sjukhusmiljön i Sverige minskat, däremot har
spridningen i samhället ökat (5, 8). De personer som blivit smittade utomlands kan ofta
härledas till sjukhusvistelser (5).
MRSA- bakterien sprids via direkt kontakt från bärare till bärare och indirekt från bärare
via eller kontakt (9). Den kan vara en del av hudens normalflora men påträffas även i
näsa, svalg och perineum (9). Bakterien kan leda till infektioner i sår, bölder,
blodomlopp samt i inre organ (1). För att eliminera MRSA- bakterien används vanligtvis
antibiotika, förekommer bakterien endast på huden rekommenderas en helkroppstvätt
med klorhexidin (1). Bakteriens resistens har lett till att tidigare använd antibiotika har
ersatts av bredspektrum antibiotika (2). Personer med misstänkt eller konstaterad MRSA
isoleras för att förhindra spridning (2). En enkel sal med egen sluss, dusch, toalett samt
en egen utgång anses optimalt (9, 10). Vid vård av patienter med MRSA ökar kostnaden
som ett resultat av förlängda vårdtider, isoleringsvård, läkemedel, städning, tvätt,
tilltagna hygienresurser, smittspårning samt provtagningar (1, 11, 12, 13). I USA har det
visats att patienter med MRSA kostar en och en halv till tre gånger så mycket som en
patient med en icke resistent stafylokock infektion (12).
6
I sjuksköterskans kompetensbeskrivning finns bestämmelser för hur sjuksköterskan ska
arbeta enligt sin profession (14). Där ingår bland annat att arbeta utifrån hygieniska
principer och rutiner, samt att förebygga smitta och smittspridning (14). Vårdpersonalen
ansvarar för sina dagliga hygienrutiner samt att efterfölja hälso- och sjukvårdslagen som
förespråkar alla människors rätt till lika vård (15, 16). Basal hygien i vård- och
omvårdnadssituationer av MRSA- bärare omfattar användning av skyddskläder,
handskar samt handdesinfektion före och efter vårdkontakt (2, 17). Sjuksköterskan bör i
sin yrkesroll utgå ifrån en helhetssyn på bäraren samt använda sig av ett etiskt
förhållningssätt (14). I sin yrkesroll har sjuksköterskan även skyldighet att bemöta och
informera bäraren på ett respektfullt sätt (18). Inom vården innebär omvårdnad alla
åtgärder som leder till upprätthållande av hälsa och livskvalitet hos bäraren (14, 19).
Sjuksköterskans ansvarar för att bäraren ska få information angående de åtgärder som
vidtas samt förklara hur de kan minska spridningen av bakterien (9). Att sjuksköterskan
förstår bärarens upplevelser leder till ökad förståelse för de omvårdnadsbehov som
behöver tillgodoses (20).
SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att vara MRSA- bärare
METOD
En allmän litteraturstudie genomfördes, där tidigare publicerade empiriska artiklar
granskades, analyserades och sammanställdes (21).
Arbetets genomförande var strukturerat utefter Polit & Becks flödesschema (22).
7
Figur 1, Flödesschema ur Polit & Beck (22).
Sökord som relaterade till syftet valdes, de som användes var patient, MRSA, nurs*,
experience, understanding, isolation och psycholog*. En del sökord kontrollerades via
PubMed MeSH- databas för att få förslag på synonymer. Trunkeringar samt booleska
operatoren ”AND” användes i samband med sökningarna. Sökningar genomfördes i
Cinahl, Pubmed och Artikelsök, dessa databaser ansågs relevanta för
omvårdnadsforskningen, även manuella sökningar av referenser genomfördes (bilaga 1).
Inklusionskriterier för artiklarna var att de skulle vara publicerade mellan 2000- 2009,
språket begränsades till svenska, tyska och engelska. Både kvalitativa och kvantitativa
artiklar användes till resultatet (23). De skulle utgå ifrån patientperspektiv samt vara
klassificerade som vetenskapliga enligt Polit och Beck (22). Detta betyder att de skulle
vara vetenskapligt uppbyggda samt etiskt övervägda (22). Deltagarna i studierna skulle
ha haft möjlighet till informerat samtycke, rätt att avbryta och rätt att vara anonyma.
Exklusionskriterier var personer under 18 år och patienter med psykiska funktionshinder.
Artiklarnas sammanfattning lästes och de som stämde överrens med syftet och
inklusionskriterierna beställdes. Totalt granskades 10 artiklar, de lästes och analyserades
för att bedöma om de skulle inkluderas eller exkluderas beroende på kvalité och
betydelsefullhet för syftet (bilaga 2). En del av artiklarna som inkluderades bestod av
liknande resultat, även artiklar med avvikande resultat inkluderades.
De valda artiklarna granskades grundligt samtidigt som anteckningar fördes. Vid
granskning av artiklar framkom olika dimensioner av att vara MRSA- bärare. Dessa
Identifiera sökord Relaterade till syftet
Genomföra databaserad och manuell sökning
Beställa lovande artiklar
Urskilja relevanta artiklar
Läs artiklarna och göra anteckningar
Organisera artiklarna
Analysera materialet
Förkasta olämpliga artiklar
Identifiera nya artiklar via referenser
Skriv rapport
8
färgades med olika färger då de belyste olika områden som var av relevans. En
gemensam diskussion fördes kring områdenas innehåll och förhållande till syftet,
därefter inkluderades alternativt exkluderades material från artiklarna. Områdena
formade avsnitt som åter sorterades för att kunna skapa relevanta rubriker i
resultatavsnittet. Därefter genomgick materialet ett flertal omarbetningar för att skapa ett
strukturerat resultat som skulle kunna väcka intresse. Resultatet delades slutligen in i två
huvudrubriker Sjukhusmiljö och Vardagsliv. Dessa bildade vardera tre underrubriker;
behov av kunskap, konsekvenser av bärarskapet, upplevelse av isolering, känna sig
pestsmittad, kunskap att hantera vardagen samt begränsningar och social isolering.
Deltagarna i artiklarna benämndes genomgående i litteraturstudien som bärare.
RESULTAT
Sjukhusmiljö
Behov av kunskap Informationen som bärarna fick angående MRSA upplevdes på olika sätt, några ansåg att
informationen var bra men inte tillräcklig, andra ansåg att det var för mycket information
vid samma tillfälle (24, 25).
”Det är aldrig någon som lagt ner någon energi på att berätta någonting
om det här för mig. Så min kunskap om sjukdomen är likadan som tidigare
alltså ingenting. Så enkelt är det faktiskt”(25, s 11).
Bärarna upplevde att vårdpersonalen hade en kunskapsbrist angående MRSA- bakterien.
När bärarna fick olika information ifrån vårdpersonalen kände de sig förvirrade (24, 25,
26). De kände även att de fick ett oprofessionellt bemötande av vårdpersonalen samt att
vårdpersonalen kände en rädsla att beröra ämnet MRSA (24, 25, 26).
9
Bärarna upplevde det som positivt när vårdpersonalen valde rätt tillfälle att informera
dem (26). Att få både muntlig och skriftlig information om MRSA- bakterien upplevdes
som både tröstande och behagligt, medan information om smittvägarna ansågs bristfällig
(24, 27, 28). De viktigaste åtgärderna för att minska smittspridningen ansågs vara god
handhygien, använda handskar och förkläde (28). De flesta var överrens om att MRSA
främst smittade i sjukhusmiljö (26, 27, 29, 30). Ansvaret för smittspridningen lade
bärarna på vårdpersonalen, de ansåg att de inte bytt arbetsdräkt tillräckligt ofta samt
brister i vårdpersonalens personliga hygien (24, 25, 27, 29). Vidare ansåg de att
bakterien spreds på grund av slarvig städning och renhållning (24, 25, 27, 29). Några
trodde att de fått bakterien som en följd av den egna bristande hygienen (29). En del
bärare trodde att MRSA- bakterien försvann när sjukhusvistelsen var över (29, 31).
Konsekvenser av bärarskapet Bärarna upplevde att de fick ett mer tillfredställande bemötande av vårdpersonalen då de
var medvetna om deras bärarskap än vid oplanerad vårdkontakt där vårdpersonalen
saknade uppgifter (24). De som blivit smittade på sjukhus upplevde en besvikelse, vilket
resulterade i att de tappade förtroendet för sjukvårdspersonalen (28). Bärarna upplevde
att de inte fick vård på lika villkor, rehabiliteringen drog ut på tiden och de fick sina
operationer uppskjutna, vilket upplevdes psykiskt påfrestande då de förberett sig inför
den (25, 27). Bärarna upplevde även att MRSA orsakade längre sjukhusvistelser (29,
31).
Upplevelse vid isolering
Vid isolering fanns det bärare som inte förstod av vilken anledning de isolerats samt
allvaret kring isoleringen, några trodde att det genomfördes för att underlätta
sjukvårdspersonalens arbete (25, 26, 29). Isoleringen gjorde att bärarna upplevde att de
förlorade kontrollen över sin egen situation, även läkaren ansågs stå maktlös och hade
inte alltid svar på bärarnas frågor (32). Kontakten med vårdpersonalen beskrevs som
betydelsefull och den vårdpersonal som avsatte tid vann bärarens förtroende. Besökare
10
och telefonsamtal till de isolerade ansågs väsentlig då det var deras enda kontakt med
omvärlden. Bärarna efterfrågade utomstående samtalspartner eller tid med psykolog
under sin isoleringstid (32).
Att under sin isoleringstid vårdas avskilt ansåg bärarna underlätta deras relationer till
sina anhöriga eftersom de gav dem en ostörd tillvaro att samtala och umgås i (29). De
fick en friare tillvaro som inte var bunden att följa sjukhusets dagliga rutiner (29). Andra
nämnde tystnaden som något positivt och såg det som en terapeutisk tid (26). Det ansågs
även som en tillgång att ha egen toalett och dusch (26). Många beskrev sin upplevelse av
isoleringsvården som negativ då de berövats sin frihet detta upplevdes som kränkande
(25, 26, 29). De flesta var eniga om att det var en ansträngande och tråkig tid då besök,
utevistelse samt uppmärksamhet från vårdpersonal var begränsad (25, 29). Deras humör
förändrades under isoleringen, en del upplevde mycket ilska inombords medan andra
kände sig mer avslappnade och trygga (30, 32). Ilskan som upplevdes riktades mestadels
mot sjukhuset och vårdpersonalen (30, 32). Ångest och depression var även
förekommande hos bärarna, någon beskrev hur självmordstankar varit aktuella under
isoleringstiden (30, 32, 33).
Vid isolering tillämpades ibland kohortisolering, detta upplevde bärarna delvis som
trevligt då det innebar sällskap, men det kunde även upplevas som störande (32). Denna
typ av isolering upplevde bärarna som intrång på privatlivet, inte ens samtal kunde föras
utan att medpatienten fick ta del av det. Isoleringsrummen var inte alltid utrustade med
toalett utan enbart med wc-stol, att göra sina behov framför medpatienten var inte
uppskattat. Denna typ av isolering kunde leda till att aggression riktades mot
medpatienten (32).
Något som bärarna upplevde störande var att alla som kom in på salen bar skyddskläder
(32). Bärarna tyckte det var svårt att avgöra vem som kom in i salen, detta ledde till en
försämrad självkänsla hos bärarna. De upplevde att besökarna kände sig obekväma i
skyddskläderna vilket ledde till kortare och färre besök. De fick också en känsla av att
det tog längre tid innan vårdpersonal kom då de ringt efter hjälp. Vidare antogs det att
11
färre läkarbesök genomfördes då de var tvungna att ta på sig skyddskläder vid besök
(32).
Vardagsliv
Kunskap att hantera vardagen Bärarna ansåg att det saknades information angående sitt agerande i vardagssituationer
som exempelvis vid besök hos tandläkaren, duscha i allmänna duschar samt om de
kunde pussa sin partner (26). En del kände osäkerhet om det fanns någon behandling
eller något sätt att skydda sig emot bakterien (27, 28, 29). Några bärare upplevde
ovisshet om de fortfarande bar på bakterien (25). Informationsbristen kring bakterien
ledde till att de på eget initiativ sökte mer information via olika medier exempelvis
tidningar och internet (24, 27, 28). Medierna gick ut med uppgifter om hur många som
dog på sjukhus på grund av MRSA, vilket kunde upplevas skrämmande (26).
Känna sig pestsmittad Att vara bärare av MRSA upplevdes som att ha en farlig sjukdom som skrämde andra
och de liknade det vid att vara pestsmittad (24, 25, 29, 31, 32). Oro, ångest, skuld och
skamkänslor upplevdes i samband med bärarskapet (25, 29). Många kände sig kränkta,
rädda och utelämnade (25, 32). Någon nämnde att de haft otur, när de berättade om sin
upplevelse av att ha blivit smittad (25, 32).
Begränsningar och social isolering Att vara bärare av MRSA- bakterien upplevdes av många försvåra deras tidigare
levnadsvanor medan andra inte såg bakterien som något hinder (24, 29). De beskrev hur
deras noggrannhet kring hygienen ökat, en del isolerade sig och sin familj för att skydda
andra från bakterien (24, 26). Några nämnde att de blivit begränsade i vardagen, att träna
på gymmet var inte längre en självklarhet, inte heller träffa andra människor (24). De
beskriv hur närheten och beröringen med partnern avtagit (25). Rädsla för andra
12
människors reaktioner och att de skulle utsättas för ryktesspridning upplevdes (24). Den
gemenskapskrets de tidigare umgåtts med kände de sig ovälkomna och uteslutna ifrån
(24, 25). Detta resulterade i ett försämrat välbefinnande hos bärarna (24, 25). De som
fört smittan vidare till andra tyngdes av dåligt samvete (24, 26, 31). Bärarna berättade att
de upplevde olust vid besök av sina anhöriga på sjukhus på grund av de restriktioner som
de omfattades av (24).
Andra begränsningar beskrevs av en MRSA- smittad sjuksköterska som menar att
bärarskapet lett till en känsla av att tappa sin yrkesroll då han/hon på grund av smittan
blivit tvungen att överlämna vissa arbetsuppgifter till kollegor (24). Många upplevde att
deras bärarskap av MRSA försvårade möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden
och den ekonomiska situationen ansågs bli ansträngd (24, 31).
”Because I have MRSA… it can be a kind of handicap or… maybe I can’t
get certain jobs… do I get to work at a hospital… or with children and
youth… would I even get an interview… I wouldn´t do it… I don´t think…
tell them I have MRSA… what would they say… thanks but no thanks” (24,
s 274).
DISKUSSION
Metoddiskussion
I litteraturstudien användes Polit och Becks flödesschema vilket sågs som en tillgång
och gav en klar struktur att arbeta utefter (22). En styrka i processen var att samtliga
artiklar lästes av båda för att sedan sammanställas. Slutligen diskuterades och
omarbetades materialet för att skapa ett resultat. Detta gjorde att missförstånd och
tolkningsproblem klargjordes under processens gång (22). Om någon gjorde en liknande
litteraturstudie skulle resultatet antagligen lyfta samma områden.
En inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2000- 2009,
detta på grund av att smittskyddslagen i Sverige trädde i kraft år 2000 (4). Detta kunde
13
ha lett till ett bortfall av äldre relevanta artiklar, dock innehåller litteraturstudien den
senaste forskningen. Begränsningen var överflödig då de flesta artiklarna som användes
var publicerade utanför Sverige (bilaga 2). Andra sökord eller annan formulering av
syftet hade kanske gett ett annat resultat. Sökordet everyday living användes men då det
inte gav några relevanta träffar som belyste vardagslivet för MRSA- bärare uteslöts det.
De flesta artiklarna var publicerade i England som är ett hårt drabbat land när det gäller
MRSA (26, 28, 29, 30, 31, 34). Detta kunde vara en fördel men även en nackdel för
litteraturstudien. Fördel då den skulle kunna få hög giltighet i England, nackdel då det
blir svårare att applicera på den svenska vården.
En svaghet i metoden skulle kunna vara att språket begränsades till svenska, tyska och
engelska, användbara artiklar publicerade på andra språk uteblev. Översättningsfel
kunde ha uppstått vid tolkning av artiklarna även missförstånd av statistiken i de
kvantitativa artiklarna skulle kunna förekomma (21, 22, 23). Stora delar av resultatet
under rubriken; Upplevelse av isolering stärktes endast av en artikel vilket kan
ifrågasätta avsnittets trovärdighet (32). Materialet användes trots detta då det ansågs vara
väsentligt för litteraturstudiens syfte.
Något som stärkte studien var att både män och kvinnor fanns representerade i åldern 16
till 93 år (bilaga 2). Inklusionskriterien med lägsta ålder 18 år förbisågs då en artikel
med medelkvalité hade deltagare från 16 år (27). Detta diskuterades och artikeln
inkluderades då deltagarna ansågs vara gamla nog att kunna delge sina upplevelser samt
ta ställning. Vissa länder har en lägre myndighetsålder än 18 år och de räknas då som
vuxna vid 16 år. Tillförlitligheten av litteraturstudien stärktes då både kvalitativa och
kvantitativa artiklar med hög kvalité användes (22).
Resultatdiskussion
I resultatet framkom två huvudkategorier med tre underrubriker vardera. Delar ur
respektive kategori som valdes att diskutera var: att bli smittad på sjukhus,
informationsbrist samt isoleringens påverkan.
14
Vårdpersonalen ansågs av bärarna stå ansvariga till att bärarna blivit smittade av MRSA
under sin vårdtid, vilket resulterade i att bärarna förlorade förtroende för vårdpersonalen
(24, 25, 27, 29). Om bärarna tappar förtroende för vårdpersonal skulle det kunna få
konsekvenser som att de inte uppsöker vården i framtiden eller följer de råd och
hänvisningar som de fått. För att undvika att patienter smittas under sin sjukhusvistelse
och därmed tappar förtroendet för vårdpersonalen är det av hög vikt att handhygienen
prioriteras. De lagar och förordningar som existerar gällande hygien är tänkta att fungera
som styrdokument i vårdpersonalens handlande i kontakt med bärarna (14, 16, 17).
Agerar vårdpersonal avvikande gentemot den basala hygienrutinen som finns är det
sjuksköterskans uppgift som arbetsledare att tillrättavisa personalen (14). Studier som
genomförts stödjer bärarnas påståenden om att vårdpersonalen skulle bära skulden för
smittspridningen. Det visade sig att förekomsten av MRSA minskade då vårdpersonalens
följsamhet av hygienrutinerna ökade (35, 36). Städningen av rummen visade sig även
vara avgörande för att minska smittspridningen. Att ytorna desinfekteras ordentligt på de
rum där MRSA- bärare har vistats var betydelsefullt (35). Motivation var effektivt för att
få vårdpersonalen att uppmuntra varandra att följa hygienrutinerna (35, 36). De
medicinska utbildningarna i USA, som är ett land med hög prevalens av MRSA, var
bristfälliga när det gällde bakteriens överföring vilket skulle kunna medföra svårigheter
för vårdpersonalen att tolka och efterfölja hygienrutinerna (35).
Bärarna ansåg att informationen var en viktig del i vården. De tyckte att vårdpersonalen
led av kunskapsbrist angående MRSA (24, 25). MRSA är ett växande problem i världen,
sjukhusen/skolorna skulle därför kunna lägga ner mer kraft på att upplysa och informera
sin vårdpersonal/sina studenter inom området. Enligt föreskrifter skulle sjuksköterskan
ha förmåga att både kommunicera, informera samt undervisa bärarna och de närstående
angående vidtagande av åtgärder vid behandling (14, 37). Vården och omvårdnaden av
bäraren kunde ha påverkats negativt vid bristfällig information, då vårdpersonalens
kunskapsbrist kunde bidra till att de undvek att vårda bäraren (38). Att föreskrifterna
efterföljs ansågs vara väsentligt då avsikten var att bärarna ska kunna känna sig trygga
och säkra på avdelningen samt med vårdpersonalen. Detta skulle kunna uppnås genom
att vårdpersonalen löpande informerar bärarna under hela behandlingstiden (38). Det är
sjuksköterskans uppgift att försäkra sig om att bärarna förstått informationen som de
15
mottaget (14). Otillräcklig information angående den bakterie de bär på skulle kunna
leda till att bärarna inte förstod sitt tillstånd. Detta kunde orsaka en rädsla hos bärarna
samt en känsla av kontrollförlust (38). Bärarna utsattes för onödigt lidande i form av
ovisshet och förvirring (25). Vidare beskrev bärarna hur de själva fick leta efter
information om bland annat smittvägarna då vårdpersonalen inte hade kunskap angående
det. Detta bidrog till att bärarna kände sig förvirrade samt att deras tillit till
vårdpersonalen minskade (24). Bärarnas upplevelse av vårdpersonalens kunskapsbrist
stärktes även av en rapport (35). Rapporten visade brister inom vårdutbildningen
angående smittvägar, vilket försvårade vårdpersonalens informationsplikt till bärarna
(35). Genom att förse bäraren med tillräcklig information och kunskap skulle detta
kunna bidra till att stress och oro minskade samt leda till att bäraren lättare skulle kunna
hantera sin nya livssituation (38, 39).
Resultatet visade även att isoleringen kunde påverka bärarna negativt och vissa bärare
utvecklade en depression som följd av isoleringen (25, 26, 29, 30, 32, 33). Isolering
tillämpas vanligtvis vid anträffande av MRSA- bakterien, trots att det visats orsaka
lidande hos bärarna. Det har visats att reducering av MRSA kunnat uppnås utan
tillämpning av isolering (40). När sjuksköterskan arbetar med isolerade MRSA- bärare
är det viktigt att skapa en fungerande relation för att undvika onödigt lidande hos bäraren
(38). Sjuksköterskan skulle kunna rikta mer uppmärksamhet på bärarnas välbefinnande
och konsekvent dokumentera förändringar (38, 39). Bärarna efterfrågade även en
samtalspartner vilket skulle kunna införas för att underlätta bärarens bearbetning av
känslor och kanske skulle detta kunna förhindra lidande och utveckling av depression
hos bärarna. Att uppmuntra bärarens närstående och familj genom att ringa och göra
besök kanske kunde underlätta tiden i isolering, om bäraren vill ha besök. För att få en
ökad förståelse för bärarens familjesituation och sociala nätverk kan vårdpersonalen
använda sig av genogram och nätverkskarta (38, 39). Genomgram används för att kunna
skapa en bild av bärarens familjesituation och nätverkskarta används för att kartlägga de
sociala aktiviteterna och kontakterna utöver familjen (38, 39).
16
SLUTSATS Individuella skillnader hos bärarna leder till att vårdpersonalen måste se varje bärares
individuella behov och anpassa arbetet därefter. Som vårdpersonal är det därför
betydelsefullt att förstå hur bärarna upplever sin egen situation för att sedan kunna
utföra ett så optimalt arbete som möjligt. Ny forskning inom området behövs för att ta
reda på hur vårdpersonalen på olika sätt kan hjälpa och påverka bärarnas välbefinnande
under sitt bärarskap av MRSA.
17
REFERENSER * = Resultatets artiklar
1. Socialstyrelsen. (Elektronisk). MRSA hos personal inom vård och omsorg. 2007-
123-18. Tillgänglig: <http://www.socialstyrelsen.se/>. (2009-09-02).
2. Ericsson, E., Ericsson, T. Klinisk mikrobiologi- infektioner, immunologi,
sjukvårdshygien. Stockholm: Liber; 2006.
3. Smittskyddsinstitutet. (Elektronisk). Statistik för methicillinresistenta gula
stafylokocker (MRSA). 2008-12-12.
Tillgänglig: < http://www.smittskyddsinstitutet.se >. (2009-09-02).
4. Socialstyrelsen. Svensk författningssamling. Smittskyddslagen 2004: 168.
5. Smittskyddsinstitutet. (Elektronisk). Nollvisionen för vårdrelaterad smitta. 2009-06-
11. Tillgänglig: <http://www.smittskyddsinstitutet.se>. (2009-09-02).
6. Svenska Dagbladet. (Elektronisk). Sjukhussjukan sprids bland unga. 2007-07-26.
Tillgänglig: < http://www.svd.se >. (2009-09-02).
7. Smittskyddsinstitutet. (Elektronisk). Sjukdomsinformation om Methicillinresistenta
gula stafylokocker (MRSA). 2008-12-12.
Tillgänglig: <http://www.smittskyddsinstitutet.se>. (2009-09-02).
8. Smittskyddsinstitutet. (Elektronisk). Minskar vårdrelaterad MRSA i Sverige? 2009-
03-17. Tillgänglig: < http://www.smittskyddsinstitutet.se >. (2009-09-02).
9. Socialstyrelsen. Att förebygga vårdrelaterade infektioner: ett kunskapsunderlag.
Stockholm; 2006.
10. Almås, H. Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber; 2002.
18
11. Region Skåne. (Elektronisk). Riktlinjer för handläggning av MRSA i vård och
omsorg.
Tillgänglig: <http://www.skane.se/>. (2009-09-02).
12. Melander, E., G, Burman, L., Cars, O. Antibiotikaresistenta S aureus ger ökad
dödlighet och dyrare sjukvård. Läkartidningen. 2007; 42: 3052- 6.
13. Tüll, P., Gustafsson, M., Norberg, B., Struwe, J., Wahren, H. Vårdrelaterade
infektioner en verksamhetsöversyn. Socialstyrelsen: Stockholm; 1998.
14. Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor.
Fritze: Stockholm; 1996.
15. Socialstyrelsen. Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och
omsorg avseende MRSA. Artikelnr 2007-130-5.
16. Socialstyrelsen. Svensk författningssamling. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
1982:763.
17. Socialstyrelsen. Svenskförfattningssamling. Lagen om yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens område, LYHS 199:5318.
18. Gustafsson, M., Norberg, B., Struwe, J. Grundläggande vårdhygien- för
hemsjukvård och äldreomsorg. Lund: Studentlitteratur; 2000.
19. Nationalencyklopedin. (Elektronisk). Omvårdnad.
Tillgänglig: < http://www.ne.se >. (2009-10-05).
20. Eide, H., Eide, T. Omvårdnadsorienterad kommunikation – relationsetik, samarbete
och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur; 1997.
21. Friberg, F. Dags för uppsats- en vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur; 2006.
19
22. Polit, D F., Beck, C T. Nursing Research- Principles and Methods. Philadelphia:
Lippincott Williams & Wilkins; 2004.
23. Granskär, M., Höglund- Nielsen, B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2008.
24. * Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., Skytt, B. Suffering from meticillin-
resistant Staphylococcus aureus: experiences and understanding of colonisation. The
Hospital Infection Society. 2009; 73, 271- 277.
25. * Skyman, E. Patienters upplevelse av att ha blivit smittade med MRSA och
isoleringsvårdade på Infektionskliniken I Göteborg. 2005.
Tillgänglig: < www.smittskyddsinstitutet.se >. (2009-09-22).
26. *Criddle, P., Potter, J. Exploring patient’s views on colonisation with meticillin
resistant staphylococcus aureus. British journal of infection control. 2006; 7 (2) 24-
28.
27. * Brooks, L., Shaw, A., Sharp, D., Hay, A D. Towards a better understanding of
patients’ perspectives of antibiotic resistance and MRSA: a qualitative study. Family
practice Advance Access Published. 2008; 07: 22: 1- 8.
28. * Hamour, S MA., O´Bichere, A., Peters, J L., McDonald, P J. Patients perceptions of
MRSA. Ann Royal College Surgeons England. 2003; 85:123- 125.
29. * Newton, J T., Constable, D., Senior. V. Patients´ perceptions of methicillin-resistant
Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source- isolated
patients. Journal of Hospital Infection. 2001; 48: 275- 280.
30. * Tazari, S., Kennedy, P., Stone, S., Evans, M. Methicillin- resistant staphylococcus
aureus: psychological impact of hospitalization and isolation in an older adult
population. Journal of Hospital Infection. 2001; 49: 250- 254.
20
31. * Donaldson, A D., Jalaludin, B B., Chan, R C. Patient perceptions of osteomyelitis,
septic arthritis and prosthetic join infection: the psychological influence of meticillin-
resistant Staphylococcus aureus. International medicine journal 2007; 37: 536-542.
32. * Hartman, C. How do patients experience isolation due to an infection or
colonisation with MRSA?. Pflegezeitschrift. 2006; 59 (10) 2-8.
33. * Catalano, G., Houston, S., Catalano, M C., Butera, A S., Jennings, S M.,
Hakala S H., Burrows, S L., Hickey, M G., Duss, C V., Skelton, D N.,
Laliotis, G J. Anxiety and depression in hospitalized patients in resistant organism
isolation. Southern Medical Journal. 2003; 96 (2)141-5.
34. Gill, J., Kumar, R., Todd, J., Wiskin, C. Methicillin- resistant Staphylococcus aureus:
awareness and perceptions. The hospital infection society. 2006; 62: 333- 337.
35. McCaughey, B. Unnecessary Deaths: The human and Financial Costs of Hospital
Infections. Founder and Chairman; 2005.
36. Creedon, S A. Healthcare workers´ hand decontamination practices: compliance with
recommended guidelines. Journal of Advanced Nursing. 2005; 51 (3): 208- 216.
37. Kirkevold, M., Ekern- Strømsnes, K. Familjen i ett omvårdnadsperspektiv. Liber:
Stockholm; 2003.
38. Jahren- Kristoffersen, N. Allmän omvårdnad 2- Patient och sjuksköterska - samspel,
upplevelse och identitet. Liber: Stockholm; 1997.
39. Jahren- Kristoffersen, N., Nortvedt, F., Skaug, E A, Grundläggande omvårdnad 4.
Liber: Stockholm; 2006.
21
40. Marshall, C., Wesselingh, S., McDonald, M., Spelman, D. Control of endemic MRSA-
what is the evidence? A personal view. Journal of Hospital Infection. 2004; 56: 253-
268.
Bilaga 1
Sökschema för datorbaserad litteratursökning
Datum Databas Sökord och boolesk operator (and, or, not)
Begränsningar Typ av sökning (tex. fritext, ab-stract, nyckelord, MESH-term)
Antal träffar
Motiv till exklusion av artiklar
Utvalda artiklar
090910 ArtikelSök MRSA 30 De andra passar ej mot syftet
Antibiotikaresistenta S aurieus ger ökad dödlighet och dyrare sjukvård Art nr:13
090910 PubMed Nurs* AND MRSA AND Patient AND Experience
2 Passar ej mot syftet
090910 PubMed Understanding AND MRSA AND Experience
5 De andra passar ej mot syftet
Understanding the MRSA experience. Patients' perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source-isolated patients. Art nr: 30
091112
PubMed Patient, MRSA, Psycholog*, Isolation
Eng, Sv, Tyska Pub. 2000- 2009
9 De andra svarade ej mot syftet
Anxiety and Depression in Hospitalized Patients in Resistant organism Isolation. Art nr: 34 Methicillin- resistant Staphylococcus aureus: psychological impact of hospitalization and isolation in an older adult population Art nr: 31
091112
PubMed Patient AND MRSA AND Psycholog*
Eng, Sv, Tyska 31 Patient perception of MRSA Art nr: 29 Patient perception of osteomyelitis, septic arthritis and prosthetic joint infection: the psychological influence of methicillin- resistant Staphylococcus aureus Art nr: 32
Towards a better understanding of patients´ perspectives of antibiotic resistance and MRSA: a qualitative study Art nr: 28
091117
PubMed Patient AND Understanding AND MRSA
Eng, Sv, Tyska 53 Suffering from methicillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation Art nr: 25
Bilaga 2
Artikelöversikt
Författare Land År
Titel Syfte Urval Datainsamlingsmetod
Genomförande Analys
Resultat Kvalitet
M. Lindberg, M. Carlsson, M. Högman, B. Skytt Sverige 2009
Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation
Undersöka patienters upplevelser och förståelse av MRSA.
Personer som smittats underperioden 2004-2007 i ett specifikt län i Sverige. Minst 18 år. 14 personer deltog i studien.
Studien genomfördes som en kvalitativ ansats med intervjuer. Frågorna var öppna och semistrukturerade. Intervjuerna genomgick en kvalitativ innehållsanalys och formades därigenom till koder, kategorier och teman.
Förståelse och tankar kring MRSA. Upplevelsen av att vara oren, känna oro och dåligt samvete för att de kunde ha smittat andra. Ensamhet och oro där känslan av att ej kunna leva ett normalt liv beskrevs. Rädslan för andras reaktioner och noggrannhet kring sin egen hygien togs också upp. Vissa ville ha mer information och stöd från vården.
Hög Kvalitet Art nr: 25
E. Skyman Sverige 2001
Patienters upplevelse av att ha blivit smittade med MRSA och isoleringsvårdade på Infektionskliniken i Göteborg
Få kunskap om patienters upplevelse av att ha blivit smittade i vården och att i samband därmed ha isoleringsvårdats på infektion.
Vuxna. Smittade under MRSA- utbrottet 1997-2001. Isoleringsvårdats på infektionskliniken under minst en vecka. Exkluderat patienter utan fysisk och psykisk möjlighet att genomföra en intervju.
Kvalitativa intervjuer genomfördes med hermeneutisk ansats samt inslag av fenomenologi. Textanalys och hermeneutiskt granskning sammanställde resultatet.
Patienterna beskrev sina känslor och tankar kring MRSA och isoleringsvård.
Hög Kvalitet Art nr: 26
P, Criddle, J, Potter England 2006
Exploring patients’ views on colonisation with meticillin-resistant Staphylococcus aureus
Undersöka fenomenet av att vara koloniserad med MRSA ur patient perspektiv.
Patienter koloniserade med MRSA som besökt akutvården under de senaste sex månaderna. 14 patienter mellan 18-93 år deltog i studien.
En kvalitativ studie med fenomenologisk inriktning användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyseras fenomenologiskt.
I resultatet redovisas patienternas förståelse av MRSA, deras känslor och oro kring ämnet, hur de upplevde att isoleringsvårdas, samt hur det påverkar deras familjeliv.
Hög kvalite Art nr: 27
L, Brooks, A, Shaw, D, Sharp, A D, Hay England 2008
Towards a better understanding of patients perspectives of antibiotic resistance and MRSA: a qualitative study.
Att undersöka patienters åsikter om antibiotika användning och MRSA.
150 patienter tillfrågades om de ville delta i studien. 5 fokusgrupper med 23 patienter i varje. Fokusgrupperna indelades i olika åldersgrupper. Deltagare i 16- >50år deltog i studien.
Kvalitativ studie med fokus grupps indelning samt intervjuer. Totalt var det fem olika fokusgruppsmöten och 20 stycken uppföljnings intervjuer.
Patienter hade svårt att förklara och förstå antibiotika resistensens innebörd. De ansåg att mrsa var en sjukhusbakterie De skyllde på personalen att de orsakade att de fått bakterien. Information om MRSA fick de ifrån tidningar, tv samt personlig kännedom. Åtgärder sa de att antibiotika användningen skulle minska och öka hygienåtgärderna.
Medel kvalité Art nr: 28
S. MA. Hamour, A. O´Bichere, J. L. Peters, P. J. McDonald England 2003
Patient perceptions of MRSA
Att undersöka patienters attityder till MRSA.
113 personer deltog I fyllnad av formulär Bärarnas attityder till smittvägar, Informationsvägar och rädsla för friskas attityder till MRSA.
Låg kvalité. Art nr: 29
J. T. Newton, D. Constable, V. Senior England 2001
Patient’s perceptions of meticillin- resistant Staphylococcus aureus and source isolation: a qualitative analysis of source- isolated patients.
Undersöka hur patienter med MRSA såg på bakterien samt hur de upplevde isolering.
26 personer tillfrågades, 19 personer deltog i studien. Personerna hade varit MRSA positiva och varit isolerade på sjukhus. Av de 19 personerna var 12 kvinnor och 7 män. Ålder 44- 87 år. De hade vari isolerade mellan 3 och 77 dagar.
Kvalitativ studie. Semi- strukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas för analysen.
De intervjuade nämner olika sätt som de blivit smittade på. Hur lång och hur effektiv behandlingen var fanns det olika åsikter om. Hur personerna upplevde isoleringsvården och hur de påverkades.
Hög kvalité Art nr: 30
S. Tarzi, P. Kennedy, S. Stone, M. Evens England 2001
Meticillin- resistant Staphylococcus aureus: psychological impact of hospitalization and isolation in an older adult population.
Undersöka om det finns skillnader mellan isolerade MRSA- positiva patienter och MRSA- negativa patienter, när det gäller psykologiska åkommor.
74 personer tillfrågades att deltaga i studien, 42 valdes ut. Av dem var 22 MRSA- positiva och isolerade och 20 MRSA- negativa och inte isolerade. De valdes ut från två olika sjukhus, deltagarna var 65år eller äldre.
Kvalitativ kontrollstudie. Olika skalor och index användes.
Att MRSA- positiva, isolerade patienter upplevde en högre grad av depression och orolighet än de som inte var isolerade. Båda grupperna upplevde en tilltagande ilska under sjukhustiden.
Medel kvalité Art nr: 31
A.D Donaldson, B.B. Jalaudin, R.C. Chan England 2006
Patient perceptions of osteomyelitis, septic arthritis and prosthetic joint infection: the psychological influence of methicillin- resistant Staphylococcus aureus
Att jämföra MRSA- positiva patienter med MRSA- negativa, för att se om det psykiska tillståndet är det samma eller skiljs åt.
114 patienter tillfrågades, 91 deltog i studien, medianen låg på 66år. 25 patienter hade mrsa, 14 var kontaminerade, 52 patienter var ej smittade. Patienterna skulle vara smittade av en infektionssjukdom och legat inne på sjukhus för detta.
Kvalitativ studie. De utformade ett frågeformulär som deltagarna fick svara på. Frågeformuläret erbjöds till alla patienter som legat inlagda på sjukhuset i Liverpools infektionsavdelning under tre månader.
Många av deltagarna ansåg att infektionen hade stora konsekvenser i deras dagliga liv och att de påverkade hur de såg på sig själva. MRSAn hade påverkat hur andra/deras anhöriga såg på dem. Den ekonomiska situationen tyckte många var jobbig då den påverkats av infektionen. Deras sjukhusvistelse varierade mellan 7- 159dagar. För MRSA- patienter. Patienter utan MRSA låg sjukhusvistelsen på mellan 2- 83dagar. Många av patienterna var oroade för sin framtid med infektionen.
Hög kvalité Art nr: 32
Hartmann C Tyskland 2006
How do patients experience isolation due to an infection or colonisation with MRSA
Undersöka hur MRSA- patienter beskriver och upplever sin isoleringssituation.
11 patienter deltog i en Deltagarna var mellan 36-75 år och var alla isolerade med MRSA- infektion.
Kvalitativ studie där narrativa intervjuer genomfördes och sedan användes kvalitativ innehållsanalys.
De isolerade redogjorde för en kontrollförlust, behovet av besök från personal och bekanta och den irritation som fanns mot skyddskläderna.
Hög kvalitet Art nr: 33
Catalano.G, Houston.S H, Catalano. M C, Butera. A S, Jennings. S M, Hakala.S, Burrows. S, Hickey. M G, Duss. C V, Skelton . D N, Lalolitis. G J. USA 2003
Anxiety and depression in hospitalized patients in resistant organism isolation
Undersöka om det finns en ökning av ångest och depression hos patienter som inte är kritiskt sjuka och som isolerings vårdas.
Patienter som isoleringsvårdades pga MRSA eller Enterococcus deltog. Patienter från infektionsavdelningen som ej behövdes isoleringsvårdas användes som kontrollgrupp i denna fall- kontrollstudie. 102 patienter deltog sammanlagt, under uppföljningen en vecka senare deltog 51 patienter och två veckor senare deltog 21 patienter i uppföljningen. Data samlades in med hjälp av en ångestskala och en depressionsskala.
En kvantitativ ansats användes där t-tester gjordes på gruppernas data för att visa på signifikant skillnad eller ej.
Det visade sig att den isolerade gruppen höjde sina poäng både på ångestskalan och depressionsskalan under de två veckorna samtidigt som kontrollgruppens siffror blev lägre under de två veckorna vilket visar på att isolering påverkar patienterna negativt.
Medel kvalitet Art nr: 34
