Piraterna. De svenska fildelarna som plundrade Hollywood r berttelsen om vrldens mest uppmrksammade piratrrelse.

Det r ocks historien om dess fiender och om en upphovsrtt

under attack.

The Pirate Bay, Piratpartiet och Piratbyrn befin-ner sig i frmsta ledet av en global folkrrelse: alla de miljoner mnniskor som fildelar. Fr vissa r piraterna hjltar, fr andra r de terrorister som hotar att rasera hela musik- och filmbranschen.

I Anders Rydells och Sam Sundbergs djuplodande reportage fr lsaren lra knna piraterna - hur de lever, hur de tnker och vad som driver dem. Gr det att stoppa dem, eller har illegal fildelning blivit s accepterat att det redan r fr sent?

Oavsett vad man tycker om den olagliga fildel-ningen s har den kommit att bli tjugohundra-talets viktigaste svenska kulturexport.

ISBN 978-91-7037-320-6

9 " 7 8 9 1 7 0 " 3 7 3 2 0 6 '

www.ordfront.se

ANDERS RYDELL OCH SAM SUNDBERG

PIRATERNA De svenska fildelarna

som plundrade Hollywood

D e t hr r en b o k f rn O r d f r o n t Ordfront r en oberoende kulturfrening som verkar fr

demokrati, mnskliga rttigheter och yttrandefrihet. Ordfront frlag ger ut bcker om samhlls-

debatt, historia och kulturhistoria, sknlitteratur samt handbcker om skrivande och typografi.

Ordfront arrangerar ven kurser i demokratiutvecklings-frgor, skrivandets hantverk, formgivning och design. Ordfront magasin r Sveriges strsta mnadstidning

fr samhllsdebatt och kultur. Bli medlem p www.ordfront.se eller ring 0 8 - 4 6 2 44 00

fr mer information.

A n d e r s Ryde l l o c h S a m S u n d b e r g

ORDFRONT STOCKHOLM 2009

De svenska fildelarna som plundrade Hollywood

Anders Rydell och Sam Sundberg: Piraterna

Ordfront frlag, Box 17506,118 91 Stockholm www.ordfront.se forlaget@ordfront.se

Anders Rydell och Sam Sundberg 2009 Omslag: Jens Magnusson Frfattarfoto: Mandi Gavois Faktagranskare: Johan Sderberg Grafisk form: Lena Gustafsson Satt med Minion Pro Tryck: Scandbook, Falun 2009 I S B N : 978-91-7037-320-6

INNEHLL SKURKSTATEN SVERIGE 9

ETT ODJUR R LST 17 SAGAN OM IT-LANDET 29

NAPSTEREPIDEMIN 41

RIP. MIX. BURN. 53

SABOTRERNA 65 PIRATKOPIERING R BRA! 77

VI VET VAR DU BOR 89

TIAMO MTER ANAKATA 101 DEN DEMOKRATISKE PIRATEN 113

SHIT, NU HNDE DET DR LIKSOM 127

SLPP FILERNA FRIA 141

PIRATEN NACH BRSSEL 155 STNGT P GRUND AV NEDLADDNING 167 HOTET MOT HOLLYWOOD 181

UPPHOVSRTTSSAMHLLET 193

GRATISSAMHLLET 205

UTVECKLINGENS ABSOLUTA SPJUTSPETSAR 215

ORDLISTA 225

KLLFRTECKNING 227

Min instllning till fildelning r positiv. Utan den hade jag varit en fis i rymden.

J O N A S B A S S H U N T E R A L T B E R G , A R T I S T

SKURKSTATEN SVERIGE

F R E D R I K N E I J V C K T E S av att mobilen ringde. Klockan var tio p morgon-en och ven om det var en arbetsdag s var det inte en tid d han vanligtvis var vaken. Fredrik hade en hackares dygnsrytm djupt inprogrammerad i kroppen och steg ofta inte upp frrn vid tretiden p eftermiddagen. Job-bade gjorde han, nr han var tvungen, hemifrn, efter mrkrets inbrott.

Det var inte mnga som kunde f honom att plocka upp luren vid den hr tiden p dygnet, men han sg p displayen att det var Gottfrid som ringde s han grabbade sin medfarna gamla Nokia frn sngbordet och svarade smndrucket.

Tre ord gjorde honom omedelbart klarvaken. Adrenalinruschen stack i kroppen nr han hrde Gottfrid frklara lget. Det var det hr de hade vntat p. Det som inte fick hnda. Det som nd hela tiden varit ound-vikligt. Tre ord:

Poliser i serverhallen.

Tillsammans med Gottfrid Svartholm Warg och Peter Sunde hade Fredrik Neij drivit The Pirate Bay i tv r. Den brjade som en liten torftig fildel-ningssajt med en handfull anvndare, belgen i kllaren hos ett fretag i Mexico City. Med Fredriks hjlp hade den vuxit, megabit fr megabit, an-vndare fr anvndare, till att bli vrldens strsta piratntverk och navet i den globala fildelningskulturen.

The Pirate Bay hade kunnat vara en i mngden av hpnadsvckande framgngar fr unga IT-entreprenrer, nnu ett Google, Skype, Youtube

P I R A T E R N A | 9

eller Facebook. Precis som de fretagen har The Pirate Bay-gnget haft gonen p informationsteknologins snabba utveckling, sett hur bred-bandshastigheter accelererat och digitalt lagringsutrymme blivit s billigt att gemene man, tminstone i teknologiska framkantslnder som Sverige, kan skicka stora mngder information mellan sig snabbt och enkelt. Pira-terna var snabba med att se de mjligheter som ppnade sig tack vare den nya tekniken och att stta den i arbete.

Via The Pirate Bay sprider miljoner anvndare filmer, musik, tv-serier, ljudbcker, datorprogram - all information som gr att digitalisera. Och den s kallade peer-to-peer-teknikens otroliga effektivitet gr att anvn-darna sjlva kan distribuera innehllet snabbare och bttre n alla de fre-tag som i decennier livnrt sig p att skta just denna distribution via cd-skivor, dvd och fysiska butiker.

Fildelning r inte bara en trend bland laglsa slynglar som har svrt att skilja p ditt och mitt. Det r en revolution med lngtgende konsekvenser fr produktion, konsumtion och distribution av kulturprodukter. Bittor-rent r den tekniska lsning som bst svarar mot fildelarnas behov och The Pirate Bay r vrldens strsta bittorrent-sajt.

The Pirate Bays popularitet r oomtvistad. Det r bara en sak som felar: strre delen av det material som sprids via sajten r upphovsrttsskyddat. Det r filmer och dataspel som kostat hundratals miljoner kronor att producera, musik frn stora och sm kommersiella artister, serier som tv-kanalerna betalat dyrt fr att f ensamrtt p att snda. Att sprida det materialet via fildelningsntverk som The Pirate Bay r brottsligt. Och nu stod det poliser i serverhallen.

Fredrik Neij hoppade ur sngen, plockade upp ett par militrgrna cargo pants och en svart Piratbyrn-t-shirt frn golvet och slngde p sig dem. Sedan ringde han Taxi Stockholm. Gottfrid ville att han skulle ka till det gemensamma fretaget PRQ:s lokaler och stda undan papper som even-tuellt kunde ligga framme och skrpa, som det vore ondigt om polisen fick tag p.

Kampen mellan pirater och antipirater r bde juridisk och ideologisk. Den handlar inte bara om vem som har lagen p sin sida, utan ocks om vem som br ha lagen p sin sida. P ena sidan str artister, frfattare, konstn-rer, musikbolag, filmbolag - enskilda kreatrer som vill f ersttning nr

10 | P IRATERNA

ngon laddar hem deras skivor eller filmer jmte en industri byggd p han-del med upphovsrtter och vidarefrsljning av verken. P andra sidan str fildelande kulturkonsumenter och ven bland dem finns mnga artister, frfattare och konstnrer.

I Sverige fildelar 19 procent av befolkningen frn 16 r och uppt. Fildel-ning frekommer i alla ldrar och samhllsskikt, men de som fildelar mest r unga mn. I ldersgruppen 16 till 25 r fildelar 60 procent av mnnen och 35 procent av kvinnorna. I spannet 26 till 35 r fildelar 56 procent av mnnen och 20 procent av kvinnorna. Bland kvinnorna som r ldre n 35 fildelar bara ngra f procent, medan fildelning bland mnnen r vanligt nda upp i femtiorsldern. ven bland fildelningsideologerna i Piratby-rn och Piratpartiet dominerar mnnen.

Den viktigaste anledningen till att folk fildelar r att det r enkelt och praktiskt. Drefter kommer det enkla faktumet att det r gratis och att man kan f tag p sdant som inte finns i vanliga affrer. En annan vik-tig anledning r att det ger mjlighet att prova innan man kper, allt en-ligt den rliga underskning som utfrs av World Internet Institute. Dr konstateras ocks att mycket f ser gemenskap med andra fildelare som vsentligt.

Lngt ifrn alla fildelare r allts hngivna, medvetna pirater, men det finns de som drivs av en passion fr fri spridning av information och kul-tur, och som trevande bygger en ideologi och en motstndsrrelse kring frgan. I spetsen fr den svenska piratrrelsen gr aktivisterna i The Pirate Bay, politikerna i Piratpartiet och Piratbyrn, som nrmast kan liknas vid en tankesmedja.

Det r en vrldsunik folkrrelse, som rnt stor internationell uppmrk-samhet. Prestigetunga tidningar som Wired, Vanity Fair, Time Magazine och The Guardian har skrivit lnga reportage om de uppkftiga, vlformu-lerade svenska fildelarna. Kanske r piratrrelsen vr strsta exportsucc under tjugohundratalet.

Trots att det r brottsligt anvnder ungefr tjugo miljoner mnniskor dag-ligen The Pirate Bay fr att sprida upphovsrttsskyddat material, enligt saj-tens egna siffror frn hsten 2008. Frgan r om det gr Fredrik Neij, Gott-frid Svartholm Warg och Peter Sunde skyldiga till medhjlp till lagbrott.

Nr en film som Revolutionary Road dyker upp p sajten r det inte The

SKURKSTATEN SVERIGE | 11

Pirate Bay sjlva som bjuder ut den. Det r anvndarna som bjuder ut den till varandra. Ngon anvndare har filmen hemma p sin hrddisk, och via The Pirate Bay sprider de information om var man kan hitta den. Trackern fungerar som trafikdirigent och anvisar anvndarna till alla dem som har filmen p sina hrddiskar. The Pirate Bay r med andra ord en sorts sk-motor fr filer som anvndarna sjlva delar ut. Ungefr som Google.

Att vrldens strsta skmotor ofta lnkar till upphovsrttsskyddat ma-terial som ngon kopierat och publicerat p sin egen webbsida har vunnit allmn acceptans. The Pirate Bay klarade sig ocks lnge tack vare att det var anvndarna, inte sajtens frestndare, som stod fr den olagliga fildel-ningen. Men upphovsrttsindustrin vill inte tala 1,4 miljoner svenskar. De vill tala enstaka storskurkar, fr att med ngra f, precisa ingrepp sam-ka strsta mjliga skada i fildelarnas infrastruktur. Allts r det viktigt fr upphovsrttsindustrin att stmpla fildelningsntverk som The Pirate Bay som kriminella.

Det finns ocks en uppenbar skillnad mellan The Pirate Bay och Goog-le: uppstet. Redan i namnet skvallrar The Pirate Baby om sin instllning till upphovsrtt, och i sin brevvxling med upphovsrttsjurister r de tyd-liga med att de inte bryr sig ett dugg om att tjnsten anvnds fr olagliga syften.

Fredrik Neij hade fortfarande inte riktigt hunnit smlta vad som hll p att hnda nr han lmnade lgenheten i Vllingby, men precis nr han var p vg ut slogs han av allvaret i situationen. The Pirate Bays framtid stod p spel. Han vnde i drren, gick fram till sin laptop och satte igng en backup av sajten. Nr han frskrat sig om att den kommit igng hoppade han in i taxin och gav sig av mot en konfrontation med polisen.

Razzian var brjan p en utdragen rttstvist, men den var ocks den tn-dande gnistan fr en internationell piratrrelse som snabbt organiserade sig bde politiskt och i handling. Tre dagar efter att The Pirate Bay stngts ner var sajten uppe igen, strre n ngonsin. Och den vill inte sluta vxa. I skrivande stund rankas den bland de hundra mest beskta sajterna p internet, som den internationellt sett strsta svenska sajten och p tolfte plats i svenska ntanvndares besksstatistik fre exempelvis Eniro, Tra-dera, Myspace, och alla mediesajter utom Aftonbladet.

The Pirate Bay lever vidare, oavsett utgngen av rttsprocessen. Och

1 2 | P I R A T E R N A

diskussionen om upphovsrtten och om internets konsekvenser fr distri-butionen av kultur och information har precis brjat. Vrldens gon r idag riktade mot skurkstaten Sverige. Piratbyrn, Antipiratbyrn, Ifpi, The Pirate Bay, MPA, Piratpartiet, svenska riksdagspolitiker och 1,4 miljoner fil-delare - alla spelar de viktiga roller i spelet om kulturens framtid. Det hr r berttelsen om dem. Det r berttelsen om vgen hit, hur olika intres-sen, grupper och individer kommit att driva utvecklingen mot ett tillstnd dr begreppen internet och upphovsrtt tycks st i motsatsfrhllande till varandra.

JU MER DE SPJRNAR EMOT, DESTO VRRE BLIR DET

Nu r det ett tag sen jag tog hem en film. Ett par mnader sen tminsto-ne, och jag har faktiskt inte sett filmen. Men jag tog hem en ljudbok t min bror fr bara en vecka sen. Det var den nya Baldacciboken, Geniet, och det fungerade hur bra som helst. Ibland sger de ju att de har stngt ner The Pirate Bay, men det var inga problem.

Filmerna r lite besvrliga ibland. Man vet inte riktigt vad man fr. Nr jag tog hem Shrek 3 visade det sig att det lg en banner ver skrmen, s den gick inte att se. Den slngde jag. Nr jag tog hem The Bourne Identity s var ljud och bild inte synkroniserat, och en annan gng fick jag hem en film som ngon hade filmat med en kamera i en biosalong. D kan man ju lika grna vara utan.

Sen r det problem med filformatet ibland, fr jag brnner alltid ner fil-merna p dvd-skivor och spelar i dvd-spelaren. Men d mste man konver-tera filmen med ett program som heter Cocosoft om det r en avi-fil S det r lite bkigt med filmer.

Det frsta jag tankade ner var musik, med Napster och de program som kom efter det. Bittorrent anvnde jag fr frsta gngen fr ett par r sen nr en jobbarkompis tipsade migom ett program som hette Utor-rent, och sen var det min brorson som tipsade mig om The Pirate Bay. S jag gr in p piratbayen och s rasslar det igng. Har man tur och det r mnga seeds s gr det snabbt och ltt, men om det inte r s mnga som

P I R A T E R N A | 15

har filen s kan det ta vldigt lng tid. Det finns ju de jag knner som har datorn p hela tiden och s str den och tankar. Men d fildelar man s att sga hela tiden. Det r ju s det fungerar. Inte fr att jag r srskilt oro-lig att jag ska ka fast, men det r en liten tanke som finns dr.

Moraliskt har jag inga betnkligheter kring att ladda ner. Fr det som jag laddar ner skulle jag nd aldrig kpa. Ta Photoshop, som kostar tio la-kan att kpa. Det skulle jag aldrig betala, men det r kul att prva det nd. Jag tar ner lite programvara d och d, och jag har kanske tagit hem femton filmer och brnt p dvd. Jaggr fortfarande p bio, men dvd hyr jag fak-tiskt aldrig. Jag vet inte riktigt varfr.

Visst kan det vara s att somliga fr problem med alla nedladdningar, men man undrar ju nd: vem r detsom skulle ha ftt pengarna? r det frfattaren och filmskaparen, eller r det frlag och filmbolag? Jag tror nog att de klarar sig nd. Det r lite som s att hade de insett vad det hr med fildelning handlar om, och lagt sina priser p rimligare niver, s hade de kanske klarat sig bttre. Det verkar som att ju mer de spjrnar emot desto vrre blir det fr dem. Nr de gr razzior och talar folk, och anvnder sn dr DRM-teknik... Nej, jag har inget som helst medlidande med filmbola-gen.

B O S S E , 62, I N G E N J R , H G A N S

ETT ODJUR R LST

1976 K O N K U R R E R A D E T V ldre mn om USA:s uppmrksamhet. Den ene var den klurige kommissarie Columbo spelad av Peter Falk, oftast med en Toscano-cigarr i mungipan. Den andre var polisdetektiven Kojak spelad av Telly Savalas som istllet fr en cigarr lika ihrdigt sg p en godisklubba. Bda var omttligt populra, det enda problemet var att man helt enkelt var tvungen att vlja mellan dem. Bda serierna visades nmligen samtidigt, klockan nio p sndagskvllar p rkekonkurrenterna CBS och NBC. An-tingen sg man Kojak eller s sg man Columbo.

Sommaren 1976 fick ngra reklamare p den framgngsrika New York-baserade reklambyrn Doyle Dane Bernbach (idag DDB Worldwide) en genial id. De skulle erbjuda USA mjligheten att se bde Kojak och Colum-bo, utan att behva vlja. Eller snarare de skulle visa att det numer var tek-niskt mjligt. Firman hade ftt sitt namn efter sina tre grundare Maxwell Dane, James Doyle och William Bernbach. Byrn var redan legendarisk i reklamkretsar fr sina nyskapande och vgade kampanjer. Bland annat val-kampanjen Daisy som allmnt betraktas som anledningen till att Lyn-don B. Johnson besegrade Barry Goldwater i presidentvalet 1964. Nu hade byrn ftt uppdraget att gra en marknadsfringskampanj fr Sonys nya videobandspelare Betamax, som var den frsta kommersiellt framgngs-rika videobandspelaren efter ratal av misslyckade lanseringar frn de sto-ra teknikfretagen. Framgngen skulle genast fljas upp med en landsom-fattande reklamkampanj som skulle placera en Betamaxspelare i varje

PIRATERNA | 17

amerikanskt hem. Och man skulle gra det genom att stlla USA:s tv mest framgngsrika poliskommissarier mot varandra. Kampanjen skulle visa p ngot som teknikfretagen hittills hade haft svrt att vertyga allmnheten om: nyttan med en videobandspelare. Vad skulle man ha denna pryl till egentligen? Fr Doyle Dane Bernbach var det en frga om pedagogik. Det som videospelaren egentligen erbjd var makt ver tiden, att kunna vara p tv platser samtidigt. Genom att ppeka att man kunde spela in Kojak medan man sg Columbo - eller tvrtom - pekade man direkt p videons mjlighet att bnda tiden. Och det skulle s klart ske med en Betamax. Sen-sommaren 1976 skickade byrn ett brev till Universal City Studios i Holly-wood, som faktiskt producerade bda serierna. I brevet berttade man att man tnkte publicera en tidningskampanj som ld: Now you dont have to miss Kojak because youre watching Columbo (or vice versa). Byrn trodde att Universal skulle se kampanjen som gratisreklam fr sina tv-serier. Det visade sig dock vara helt fel. Vad ingen kunde frutse var att brevet blev upptakten till en av de strsta upphovsrttsrttegngarna i modern tid.

Den frsta inspelningsutrustningen fr film och musik lanserades kom-mersiellt redan p femtiotalet. Frst var det rullbandspelaren med magnet-band som gick mellan tv ppna rullar. Det var teknik som var bde fr dyr och fr krnglig fr att n ut till vanliga konsumenter. 1956 lanserade fretaget Ampex sin frsta videobandspelare, VRX-1000. Den sldes till det saftiga priset av femtiotusen dollar, vilket i dagens penningvrde skulle motsvara omkring trehundrafemtio tusen dollar. Spelaren var dessutom bde svr och otymplig att anvnda. Den anvndes i princip bara av de strsta tv-kanalerna. Men utvecklingen gick relativt snabbt och flera fre-tag brjade snart utveckla konkurrerande spelare.

I brjan av sextiotalet lanserade ett nederlndskt fretag en spelare dr de hade inneslutit de tv rullarna i en ltthanterlig plastkpa. P s stt skyddade man filmen och frhindrade trassel. Fretaget hette Philips och uppfinningen kom att kallas kassettband. Idn var s bra att andra teknik-tillverkare genast tog lsningen i bruk.

Det skulle dock drja nda till mitten av sjuttiotalet innan det stora kom-mersiella genomslaget kom fr videon och en bra bit in p ttiotalet innan apparaten hade en sjlvklar plats i hushll i Europa och USA. Frklaringen till den lngsamma spridningen var att tekniken fortfarande var dyr. Det

18 | P IRATERNA

pgick dessutom ett formatkrig, vilket inte underlttade ett kommersiellt genombrott. Anvndningsomrdet fr en vanlig person var dessutom gan-ska begrnsat. I Sverige hade vi strax innan, 1969, ftt tv tv-kanaler i och med startandet av TV2. Det fanns helt enkelt inte s mycket att spela in och film, det sg man p bio.

Vid ppningstid i november 1975 ringlade en lng k mnniskor utanfr varuhuset Macy's p Herald Square i New York fr att se den frsta Beta-maxvideon, en kombination av tv och videobandspelare i ett. Trots ett drygt pris p tvtusen femhundra dollar, motsvarande ver sextiotusen kronor i dagens valuta, blev Betamax under sitt frsta r en verklig framgng i USA och det format som sg ut att vinna formatkriget. Snart kom ocks en Betamax utan tv till halverat pris och framgngen var ett faktum. Sony blev 1975 det fretag som sg ut att ha placerat en video i varje hem. Vad har d Kojak, Columbo, Doyle Dane Bernbach och Betamax med den svenska piratrrelsen att gra? Mycket. Det handlar i grunden om en och samma sak. Vem som har rtten att gra en kopia. Betamaxspelaren var knappast den frsta inspelningsutrustningen. Men det var d, i mitten av sjuttiotalet, som inspelningsutrustning fr hemmabruk brjade sl igenom. Allt fler mnniskor fick pltsligt sjlva rd att skapa sina egna kopior av vad de sg och hrde, och den s kallade hemkopieringen tog fart. Det var p flera stt ngonting revolutionerande. Aldrig hade det varit lika ltt, billigt och gtt lika snabbt att skapa kopior av musik och rrlig bild.

Under frhistorien, antiken och medeltiden traderades litteratur, historier, nyheter och information mestadels muntligt. Att kopiera det skrivna ordet var dyrt, tidskrvande och kunde bara praktiseras av ett ytterst ftal perso-ner frn samhllets elit. Efter att Johannes Gutenberg utvecklat sin tryckpress spreds mjligheten att skapa kopior till fler, ngot som blev ett viktigt led i att bryta den kontroll kyrkan hade ver informationen. Den som har haft monopolet att skapa kopiorna har ocks haft makten ver informationen. Men fram till nittonhundratalet har mjligheten att producera kopior krvt teknik och resurser som inte har varit tillgngliga fr den stora massan.

Demokratiseringen av produktionen av kopior skulle dock drja en bra bit in i efterkrigstiden, tills den snabba ekonomiska tillvxten och tekniska

ETT ODJUR R LST | 19

utvecklingen i vstvrlden ledde fram till att allt fler fick det bttre stllt -och allt mer avancerad teknik blev allt billigare. Under sextio- och sjuttio-talen mttes dessa framsteg. Helt pltsligt hade en stor del av det vsterlnd-ska samhllets invnare rd med teknologi som kunde producera kopior av musik, litteratur, filer och film.

Hemkopieringen via videoinspelning och blandband var en teknisk och informationsmssig revolution, och brjan p en utveckling som sedermera skulle leda just till digitaliseringen av ljud och bild. Ur ett historiskt perspektiv var kanske hemkopieringen lika viktig eller viktigare n Johannes Gutenbergs tryckpress. Det innovativa med tryckpressen var att fler mnniskor fick just kopior med information i sina hnder. Men det som hnde under efterkrigstidens teknikutveckling var att sjlva tryck-pressen lades i var mans hand. En utveckling som fick sin mest konkreta uppfljning i nittionhundratalets motsvarighet till Gutenbergs tryckpress, kopieringsmaskin som utvecklades av Chester Carlson 1938. ven det en teknik som kommersialiserades under efterkrigstiden.

Kommunikationsteoretikern Marshall McLuhan beskrev p sextiotalet kopieringsmaskin som en av de mest omvlvande teknikerna ngonsin. I Sovjetunionen ansgs den vara s farlig att den var frbjuden fram till 1989. ven i Sverige fanns en rdsla fr kopieringstekniken. P sjuttiotalet grundades fotokopieringens motsvarighet till Stim (Sveriges Tonsttares Internationella Musikbyr), Bonus Presskopia. 2007 fick organisationen in hundrafemtio miljoner kronor frn licenser som myndigheter, fretag och skolor fick betala fr att kopiera verk. Men om den nya tekniken under sex-tio- och sjuttiotalen kom att gra kopieringen verkomlig s kom digitali-seringen sedermera att gra den i princip gratis.

Sommaren 1976 brjade ngra filmbolag i Hollywood, med Universal i spetsen, ana vad som hll p att hnda. De riskerade att frlora intkter p den nya hemkopieringen. Men egentligen hll de p att frlora ngot myck-et mer vrdefullt, nmligen ensamrtten att gra kopior av sina egna pro-dukter. Det var en rttighet de tnkte frsvara till varje pris. Initialt skulle man frska stoppa problemet vid dess klla, det vill sga hos teknik-fretagen. Universals president Sidney Sheinberg, som i Hollywoodkretsar kort och gott gick under namnet Sid, gillade inte alls den nya video-inspelningstekniken. Han ifrgasatte om videon verhuvudtaget borde f

existera. Nr reklamarna p Doyle Dane Bernbach skickade ivg brevet till Universal sensommaren 1976 var de lyckligt omedvetna om att det skul-le hamna hos Sidney Sheinberg, och sedermera resultera i en tta r lng konflikt med Sony p ena sidan och Universal och Walt Disney Studios p andra. Istllet fr ett tack fick byrn ett skriftligt klagoml frn Universal som varnade byrn frn att g vidare med kampanjen. Sony tyckte nd att idn var s bra att de beslt sig fr att g vidare med kampanjen utan Universals vlsignelse. Nsta gng Sony och Doyle Dane Bernbach hrde av Hollywood var det via en inbjudan till rttssalen.

Sidney Sheinberg agerade p ett stt som blivit kutym fr underhllnings-industrin i upphovsrttsfrgor: man gick till attack. Sid verlade genast med studions advokater, som fastslog att marknadsfringen av en teknik som kopierade tv-program underminerade Universals exklusiva rtt att reproducera sina verk. Universal frskte ven f med de andra stora film-bolagen. Disney hoppade snabbt p, medan Warner Brothers inte ville delta i stmningen, men lovade ekonomiskt std.

11 november 1976 stmde Universal och Disney tillsammans Sony, Doyle Dane Bernbach och fem terfrsljare av Betamaxspelare fr upphovsrtts-brott. De hvdade bestmt att Betamaxspelaren hotade deras lagstiftade rtt att ensamma skapa kopior av sina produkter. Vad de egentligen gjorde var att frska stmma ett tekniskt framsteg, ngot man senare frskte upp-repa nr den frsta mp3-spelaren kom.

Om Universal och Disney skulle vinna rttegngen skulle det i princip betyda att utvecklare av ny teknik med kopieringsfunktioner skulle bli eko-nomiskt och juridiskt bundna till mediefretagen. Teknikutvecklarna skul-le bli ansvariga ifall ngon anvnde deras teknik fr piratkopiering.

Emellertid fanns det ven andra motiv bakom stmningen. Univer-sals dvarande gare MCA (Music Corporation of America) hll p att utveckla sin egen uppspelningsteknik, s kallad laservideo. Deras Disco-vision skulle testas p marknaden 1977. ven skivbolaget RCA (Radio Corporation of America) som d gde NBC utvecklade sin laserupp-spelare Selectavision, som hade varit under utveckling nda sedan 1964. Och elektroniktillverkaren Magnavox frskte f frdigt sin Magnavision. Det fanns med andra ord starka amerikanska intressen att stoppa de framgngsrika japanerna.

ETT ODJUR R LST | 21 20 | P I R A T E R N A

Rttegngen tog sin brjan i januari 1979. Sony hvdade till sitt frsvar att en konsument hade absolut rtt att spela

in tv-program fr privat bruk. Sony gjorde ocks en jmfrelse med kassett-bandet som hade slagit igenom tidigare och redan gjort miljoner ungdomar till privata kopierare av musik utan att det hade prvats i rtten. Sony an-sg helt enkelt att de bara utvecklade teknik inom en kultur som redan var etablerad. Utslaget kom i oktober samma r. Och det var till Sonys frdel. Domstolen slog fast att det var rimligt att anvndare kunde spela in hela tv-program fr privat bruk och att teknikutvecklarna inte kunde stllas till svars fr eventuellt missbruk av inspelningsutrustningen. Domstolen an-sg ven att det inte heller gick att bevisa att filmbolagen skadades ekono-miskt av tekniken. Men det fanns en man som inte hll med.

Vi lever inte lngre p en marknadsplats, herr ordfrande - du kan helt enkelt inte leva p en marknadsplats, en marknadsplats dr det finns ett odjur ls-slppt, okontrollerat. Det skulle inte lngre vara en marknadsplats, det skulle vara en djungel, dr ett sdant okontrollerat instrument r kapabelt att sluka allt det som personer har investerat i och arbetat fram ssom en film eller ett tv-program och i princip delgga den ordnade distributionen av dessa produk-ter. Jag sger er att videobandspelaren r fr amerikanska filmproducenter och den amerikanska publiken vad Boston Strangler r fr kvinnor som r hemma ensamma.

Orden r Jack Valentis frn ett frhr fr House Judiciary Committee, en kommitt som har ett vergripande ansvar fr ordningen i de federala domstolarna, och Boston Strangler var en vid tiden uppmrksammad kvinnomrdare. Jack Valenti som var en av Hollywoods allra frgstar-kaste antipiratfresprkare och d president fr MPAA (Motion Picture Association of America). MPAA var de stora filmbolagens intresseorgani-sation och samma organisation som ett par decennier senare hyrde privat-detektiver fr att bevaka The Pirate Bay.

Jack Valenti, som ibland har kallats vrldens mest inflytelserika lobbyist, brjade sin karrir med att fra kommando ver en B-25 bombare under andra vrldskriget. Efter kriget blev han politisk konsult och hamnade se-dermera i Vita Huset som first special assistant till Lyndon B. Johnson ef-ter mordet p John F Kennedy 1963. Snart fick han dock sin egen president-

22 | P I R A T E R N A

titel d han 1966 vrvades av MPAA. Jack Valenti var vertygad om att hem-kopieringen skulle dda filmbranschen och frsnka den amerikanska kulturen i anarki och frfall. Hemkopieringen var ett tekniskt odjur som hade satt sina tnder i Hollywood.

Betamaxrttegngens frsta utslag var en stor besvikelse fr Valenti. Un-derhllningsindustrin hade inte kunnat stlla tillverkarna av inspelningstek-nik till svars. Drfr kunde teknikfretagen frse vrlden med videor, walk-mans och senare cd-brnnare och mp3-spelare utan att riskera rttsligt ef-terspel. Jack Valenti, som hade lika bra kontakter i Hollywood som i Wash-ington, beslt sig fr att ta vgen genom maktens korridorer fr att rdda Hollywood.

Universal och Disney verklagade, vilket frlngde rttsprocessen flera r. Inte frrn 1981 lmnade nsta instans, US Court of Appeals sitt utslag. Och det var ovntat. Domstolen rev upp utslaget frn 1979 och vnde domen. Sony gjordes ekonomiskt ansvarig fr all olaglig anvndning av Betamax-spelaren. Domstolen ville att Sony och andra teknikutvecklare skulle beta-la en royalty (kassettavgift) p varje tomt videoband som sldes. Men me-dan parterna hade suttit i rttssalen hade utvecklingen sprungit frbi dem. Videomarknaden hade exploderat.

1976 hade Sony slt trettio tusen Betamaxspelare. 1981 slde de 1,4 mil-joner spelare. Skadestndet skulle bli astronomiskt och det var inte lngre tal om att stoppa videobandspelare lngre. Videons verkliga genomslag var ett faktum. I Sverige snde vid samma tid SVT:s samhllsprogram Studio S avsnittet Vem behver videon? I programmet moraliserades det ver att videon ledde till att minderriga sg Motorsgsmassakern och andra vlds-filmer som kringgick den svenska filmcensuren. Videovldet blev ett be-grepp och helt pltsligt ville alla ha en videobandspelare.

Betamaxfallet togs till Hgsta domstolen. 1984 kom utslaget och det gick p 1979 rs beslut. Sony vann den utdragna rttsprocessen. Men det var en pyrrhusseger. Sony hade ingen anledning att fira. De hade kanske vun-nit i rttssalen - men de hade frlorat marknaden. Betamax var inte lng-re videobandspelaren som bildade ker utanfr Macy s i New York. 1984 ndde visserligen Betamax sin frsljningstopp med 2,4 miljoner slda ex-emplar, men ett konkurrerande format hade tagit ledningen. Redan 1977

ETT ODJUR R LST | 23

hade Sonys japanska konkurrent Matsushita lanserat VHS (Video Home System).

1981 hade sex japanska teknikfretag startat tillverkningen av VHS-formatet. En spelare kostade d 1 300 dollar och priset sjnk snabbt. 1986 hade VHS tagit 85 procent av marknaden. 1988 hade 170 miljoner video-apparater slts. Av dessa var bara tjugo miljoner Betamax. Sony begrav-de Betamax. Teknikutvecklarna undkom inte heller att stllas i skuld till underhllningsindustrin. Jack Valentis lobbyande gav resultat och ett lag-frslag drevs igenom i USA:s kongress. Eftersom videon nu var s vanligt frekommande var kongressen knappast beredd att kriminalisera miljon-tals gare till videobandspelare. Kongressen gav istllet filmbolagen en royalty p alla tomma band som sldes. I Sverige hade redan en liknande ersttning genomdrivits, privatkopieringsersttningen, som 2006 drog in 167 miljoner kronor.

Men kampen mot hemkopieringen var lngt ifrn ver. Nr den inte kunde fras mot teknikutvecklarna s skulle den fras mot anvndarna och deras samveten. Under ttiotalet kom en rad oddliga antipiratkampanjer att symbolisera den rdsla bolagen hyste fr den nya tekniken.

P The Pirate Bays logga bryter ett fartyg genom vgorna och p seglet syns den bekanta piratloggan med tv korsade benknotor, fast med ett kassett-band istllet fr en ddskalle. Den r en lika tydlig som provokativ och kultfrklarad symbol fr piratrrelsen. Problemet r bara att den inte r deras. De har stulit den.

De stora skivbolagen sg inte kassettbandet, som ndde marknaden 1963, som ngot riktigt hot frrn skivfrsljningen pltsligt sjnk i slutet av sjuttiotalet. Frklaringen, frn skivbolagens sida, fll p den illegala blandbandkulturen.

Men p kassettband spreds inte bara kommersiell musik utan ocks en ny sorts musik som inte fanns att kpa i handeln, som bootlegs och remixar. Blandbandkulturen ppnade upp nya mjligheter fr musiker som inte passerade flaskhalsen skivbolagen utgjorde. Extra viktig blev denna kultur fr framvxten av den tidiga hiphopen. En musikgenre som ngot decen-nium senare, ironiskt nog, skulle bli skivbolagens verkliga kassako. Men nu var biandbanden ett hot och tgrder skulle vidtas.

1979 lanserade den brittiska musikindustrins intresseorganisation BPI

24 | P IRATERNA

(British Phonographic Industry) en ny slagkraftig logotyp som skulle tryckas p skivkonvolut och informera kparna om att piratkopiering var en olag-lig verksamhet. Logotypen frestllde ett kassettband med tv korsade ben-knotor. Fr att frstrka intrycket lade man till raden Home taping is killing music och fr att vara helt skra p att budskapet skulle g fram ven And its illegal. BPI glmde dock att ven logotyper kan bli kopierade.

BPI grundades 1973 av de brittiska musikbolagen fr att motverka olag-lig musikkopiering. Home taping is killing music-kampanjen mttes nr den lanserades, som s ofta nr man kmpar mot ungdomskulturer, av en motkultur. Punkscenen var frst med att parodiera skivbolagens frsk att vinna sympati. Det nederlndska anarko-punkbandet The Ex anvn-de som sin slogan Home taping is killing music och lade till: And it's about time too!.

San Diego-punkarna Rocket From the Crypt brjade slja t-shirts med kassettbanden och benknotorna och texten Home taping is killing the music industri: killing ain't wrong. Dead Kennedys skrev p ena sidan av sin banbrytade skiva In God We Trust, Inc. Home taping is killing big bu-siness profit. We left this side blank so you can help. P hrdrocksgrup-pen Venoms album Black Metal frn 1982 kunde man lsa Home taping is killing music. So are Venom. BPI:s antipirat-kampanj mste nog inrk-nas till historiens mest missriktade. Istllet fr att informera om att pirat-kopiering var olagligt valde man att fokusera p att piratkopiering ddar musiken. Budskapet gick inte fram. Kampanjen kom istllet att frstrka en redan rdande uppfattning om skivindustrin som hgmodig. Musik hade ju funnits ven innan skivbolagen.

1986 gick frsljningen av videofilmer om biografernas inkomster. Film-bolagen fick allt svrare att hvda att videon skulle leda till deras under-gng, siffrorna tycktes visa p motsatsen. Nr industrin insg att de fak-tiskt kunde tjna pengar p de nya formaten omfamnade man dem lika snabbt som man tidigare hade frdmt dem, och begravde sina farhgor. Allt gick bra. Video ppnade ven fr en breddning, d en ny marknad av filmer som gick rakt ut p videomarknaden uppstod vid sidan om bio-repertoaren. Skiv- och musikindustrin hade inte lngre anledning att oroa sig. Istllet stod man infr lysande tider, hiphopartister, barnen av bland-band, klttrade p frsljningslistorna och det nya cd-formatet skulle snart

ETT ODJUR R LST | 25

f alla att kpa all musik de redan gde - igen. Men kanske borde de ha oroat sig. Fr bara ett decennium senare restes piratflaggan p nytt. Och d var fienden inte lngre svarta kassetter. Det var ngot mycket vrre: ettor och nollor.

Napster r fel, moraliskt och juridiskt. De som anvnder sig av det r plundrare.

L A R S U L R I C H , M E T A L L I C A

SAGAN OM IT-LANDET

D A T E : F R I , 4 FEB 1 9 9 4 0 9 : 5 1

Subject: From PM Carl Bildt/Sweden to President Clinton

Dear Bill,

Apart from testing this connection on the global Internet system, I want to congratulate you on your decision to end the trade embargo on Vietnam. I am planning to go to Vietnam in April and will certainly use the occasion to take up the question of the MIAs.

Sweden is - as you know - one of the leading countries in the world in the field of telecommunications, and it is only appropriate that we should be among the first to use the Internet also for political contacts and Communications around the globe.

Yours, Carl

IT-landet Sverige brjade med orden Dear Bill. I varje fall var det just med dessa ord som den skna nya vida webben blev en angelgenhet fr fler n teknikfrlsta nrdar. 1994 blev IT ngot alla talade om. Men IT var inte bara en ny teknisk innovation. IT skulle rdda nationen Sverige ur en av sina djupaste kriser i modern tid.

PIRATERNA | 29

Den ekonomiska krisen i brjan av nittiotalet var den vrsta sedan Kreuger-kraschen p trettiotalet. Realrntan chockhjdes, BNP sjnk och Sverige drog sig en enorm statsskuld. Flera hundratusen svenskar frlorade sina jobb d den ppna arbetslsheten p bara ngot r kade frn tv till tta procent. Den svenska modellen, det moderna vlfrdslandet med vrl-dens bsta skola och sjukvrd som byggts upp under decennier av folk-hemsbygge underminerades p bara ngra r av besparingarna som fljde finanskrisen. Sverige var inte lngre bst. Folkhemmet luktade mgel och missnjespartiet Ny Demokrati vann kraft ur krisen och pekade p det som de ansg vara problemet.

Det r mot denna bakgrund man kan se genomslaget fr IT 1994. IT var inte s mycket en ny teknik som ett paket nya skinande ider. Ngot att brja tro p. IT tillhrde framtiden, en ljusare framtid.

Sverige blev snart, som Carl Bildt skrt om i sitt mejl till Bill Clinton, ett av vrldens ledande IT-lnder. Men Sverige blev inte bara dot-com-landet som tidigt grvde ner snabba informationsvgar i myllan. Sverige blev ven landet som lt vrldens ledande piratrrelse segla p dem.

Till skillnad frn musik- och filmindustrin var digitalisering ngot som till-verkarna av mjukvara fddes med. Mjukvaran var digital - och drfr oer-hrt mycket svrare att skydda och ta betalt fr n svarta kassetter. Drfr brjade den gryende mjukvaruindustrin i Silicon Valley redan p sjuttio-talet handskas med samma problem som musik- och filmindustrin skulle verraskas av trettio r senare.

I februari 1976 skrev en lovande tjugosexrig programmerare och af-frsman i Silicon Valley ett ppet brev med titeln An Open Letter to Hobbyists - dr han beklagade sig ver det svaga skyddet fr dator-program och hur mnga som anvnde och kopierade mjukvara utan att betala fr den. Ngot som enligt honom hotade hela den gryende dator-industrin. Brevet blev enormt uppmrksammat och starten fr debatten om upphovsrtt fr digitalt material. Den unga programmeraren sg sig hotad eftersom han ville kunna leva p sitt arbete. ret innan hade han tillsammans med skolkamraten Paul Allen startat ett mjukvarufretag. De kallade det MicroSoft. Och programmet den unge Bill Gates ville skydda var Altair Basic, som hade brjat spridas illegalt bland entusiasterna i den legendariska datorfreningen Homebrew Computer Club, dr bland

30 | P IRATERNA

annat Applegrundarna Steve Jobs och Steve Wozniak var medlemmar. Spridning av digitalt material hade blivit lttare sedan man i brjan av

sjuttiotalet lanserade disketten. Fildelningen skedde manuellt, ngot som man i datorkretsar humoristiskt dpte till sneakernet, eftersom man var tvungen att g mellan varandra med disketter fr att utbyta filer.

Det skulle frndras d programmerarna Ward Christensen och Randy Seuss i brjan av 1979 blev instngda i en stuga av en kraftig snstorm i Chicago. Under ett par veckor utvecklade de ett program som gjorde det mjligt att skicka digitala meddelanden eller filer mellan datorer via te-lefonlinjen. De kallade det CBBS (Computerized Bulletin Board System). Under ttiotalet utvecklades en rad olika s kallade ppna ntverk, det vill sga ntverk mellan datorer som anvndare frn olika delar av vrlden kunde anslutas till. Det mest populra blev Christensens och Seuss BBS. BBS var en fregngare till internet och en av de mest anvnda BBS:erna blev Fidonet. Elektroniska meddelanden och fildelning var ngra av BBS-ntverkens vanligaste funktioner. Men det var inte tal om att verfra musik eller film vid den hr tiden. Det fanns fr det frsta inga hanter-bara format fr digital film och musik och fr det andra var verfrings-hastigheten oerhrt lngsam jmfrt med dagens internetuppkopplingar. Det som fildelades var med dagens mtt mycket sm program, spel, bil-der och textfiler.

1990 lanserade engelsmannen Sir Timothy John Berners-Lee det vi idag kallar World Wide Web och skrev drmed vrldens frsta hemsida. Det skulle dock drja mnga r innan internet var snabbt nog fr fildelning av musik och film. Internet anvndes frmst fr att publicera och sprida ma-terial som var svrt att f tillgng till p annat stt ssom bombrecept, drog-tips, hackingmanualer och pornografi. Ville man ha strre program och spel var det fortfarande sneakernet som gllde. 1992 fick diskettpiraterna sin egen Home taping is killing music-kampanj i reklamfilmen Don't copy that floppy. Bakom lg SIIA (Software and Information Industry Associa-tion), mjukvaruindustrins egen lobbyorganisation som ville uppmrksam-ma den vitt spridda piratkopieringen av spel som Tetris. Resultatet blev en vertydlig upplysningsfilm i rappformat dr skdespelaren M.E. Hart, som karaktren MC Double Def DP, rappade i tidsenlig MC Hammer-stil om hur fel det var att kopiera datorspel. Ngot som hotade hela datorspels-

SAGAN OM I T - L A N D E T | 31

branschen. Av ngon anledning blev det aldrig s men det var knappast MC Double Def DPs frtjnst.

Nr Sveriges statsminister 1994 skickade sitt mejl till sin kollega i Vita Hu-set var internet knappast den effektiva kommunikationsvg som han hade hoppats p. Fr skerhets skull s ringde Bildts stab upp Vita Huset fr att informera om att snart kommer det ett mejl till Mr President.

Men egentligen var det inte presidenten han skulle ha mejlat, utan vice-presidenten.

1988 publicerade en grupp professorer i datavetenskap vid UCLA (Uni-versity of California, Los Angeles) rapporten Toward a National Research Network som kortfattat sade att internet var framtiden och att USA ge-nast borde investera i det. Rapporten kom frmst att influera en relativt ung och ovanligt framtidsoptimistisk senator frn Tennessee. Hans namn var Al Gore. Inspirerad av rapporten brjade han arbeta fram internetsats-ningen Gore Bill som i slutet av 1991 gick igenom under namnet High Performance Computing Act, d han vertalade George H. W. Bush att skriva under. Den innebar att sexhundra miljoner dollar satsades p det som Al Gore kallade Information Superhighway, eller vgen till fram-tiden om man s vill.

Nr Al Gore blev Bill Clintons vicepresident 1993 utkade han sitt engage-mang fr den nya tekniken. Han hll tal om the superhighway och ming-lade med Bill Gates och andra ur Silicon Valleys datorelit. Han ppnade Vita Husets hemsida och hll en presskonferens ver internet. Just d tril-lade ett mejl ner i Vita Husets e-postlda frn en statsminister i ett litet land p andra sidan Atlanten. Ett land som ocks ville hlla p med IT.

Carl Bildt hade 1994 bestmt sig fr att bli Sveriges Al Gore. Mejlet till Bill Clinton var Bildts presschef Lars Christianssons id. Och tilltaget kan inte ses som annat n en oerhrt lyckad pr-start fr det nya IT-landet Sverige.

Carl Bildt hade tur. Mejlet visade sig vara det frsta ngonsin mellan tv statsverhuvuden. Vita Huset tog genast den kastade bollen och skickade ut ett pressmeddelande om den digitala kontakten. Och i samma gonblick frvandlades ett litet mejl till en vrldsnyhet.

En mnad senare fljdes det hela upp nr Carl Bildt instiftade IT-kom-missionen med sig sjlv som ordfrande. Kommissionens uppgift var att

stimulera IT-utveckligen och se till att Sverige var frst inom omrdet. Efter den borgerliga valsegern 1991 lades genast en proposition fr att

avskaffa de kontroversiella lntagarfonderna. En av lsningarna blev att verfra miljarder kronor till en rad privata forskningsstiftelser. Nr Social-demokraterna tertog makten efter valet 1994 var pengarna bortom deras kontroll. En av dessa miljarder blev knd som IT-miljarden, pengar som avdelades speciellt till det nya internet och delades ut av KK-stiftelsen (Stif-telsen fr Kunskaps- och Kompetensutveckling).

Carl Bildt beskte i Al Gore-anda teknikmssor och hll tal om den nya elektroniska framtiden. Bara tre dagar efter sitt mejl till Bill Clinton hll han infr Ingenjrsvetenskapsakademin ett tal p temat Mnniskan-tekniken-framtiden dr han menade att vi stod infr en omvlvande global omdaning, ett nytt samhlle dr alla mnniskor elektroniskt kan hmta information och kommunicera med varandra snabbt, enkelt, skert och billigt oavsett tid och plats. Carl Bildt satte som ml att Sverige 2010 skulle vara IT-landet framfr andra. Den nya tekniken skulle stta Sveri-ge p rtt spr efter den ekonomiska krisen i brjan av nittiotalet. Och IT skulle bli ljuset i tunneln. Det fanns ven starka ideologiska skl bakom den borgerliga IT-frenesin. Internets fria platta ntverksstruktur sgs av nyli-beraler som ett stt att montera ner vlfrdsstaten. Fr Carl Bildt gick den nya tekniken och nyliberalismen hand i hand. Internet skulle frigra indi-videns kreativitet och fretagaranda och bryta ner det gamla hmmande folkhemmets kollektivism. P internet skulle den verkligt fria marknaden uppst - kanske lite fr fri skulle den borgerliga sikten bli, lite mer n ett decennium senare nr piratrrelsen gjorde entr.

Men 1994 skulle internet gra Sverige till vrldens modernaste land. IT skulle in i varje skola och varje hem. 1994 var ret d borgerliga politiska be-tnkanden gavs storslagna titlar som Den nya verkligheten och Vingar t mnniskans frmga. Det senare betnkandet presenterades mitt under valspurten 1994 via en videokonferens ver internet d Carl Bildt hade kt till Arvidsjaur och Per Unckel till Ronneby - bara s att svenska folket p riktigt skulle frst vad det handlade om. Bildt sade storslaget och med s mycket retorisk poetisk udd han kunde frammana att: Liksom industri-samhllets tmjande av nya energikllor blev en hvstng fr den mnsk-liga muskelkraften r IT en hvstng fr den mnskliga hjrnan - och, rtt anvnd, fr det mnskliga frnuftet och visheten. IT ger mnniskans fr-

32 | P IRATERNA SAGAN OM I T - L A N D E T | 33

mga vingar. Det r vingar att lyfta och verbrygga avstnd med. Det r vingar att frverkliga annars ouppneliga ambitioner med, vingar som kan revolutionera bde vardag och arbetsliv.

1994 var ven ret d svenska direktrer brjade skryta om mejladresser med kanelbulle, ret d alla fretag med sjlvaktning skaffade hemsidor, d Aftonbladet blev landets frsta tidning att starta en sajt. Framgngen var omedelbar, och blev senare del av den officiella frklaringen till varfr Aftonbladet tog ledningen ver Expressen. Carl Bildt ppnade sjlv sajten Information Rosenbad och fick under frsta veckan tusen mejl.

Stmningen kunde liknas vid en modern frlsarrrelse. Guden hette IT och projektet IT-generationen gjorde under 1995, finansierat av IT-miljarden, bussturner landet runt fr att predika dess budskap och lra svenska barn att skicka mejl.

I mars 1999 sade Al Gore i en intervju med CNN de bevingade orden I took the initiative in creating the internet. Citatet ndrades snart till det mer slag-kraftiga I invented the internet.

Riktiga IT-pionjrer som Vint Cerf och Robert E Kahn gick ut och kritiserade Al Gore offentligt. Vint och Robert var skaparna av TCP/IP-protokollet 1973. TCP/IP r ett filverfringsprogram som r grunden till all filverfring som sker ver internet idag. Al Gore skapade knappast in-ternet, han marknadsfrde det.

Lika lite byggde Carl Bildt IT-Sverige. Nr Socialdemokraterna tertog makten hsten 1994 och flyttade tillbaka in i Rosenbad upptckte de att kansliet inte var fullt s digitaliserat som Carl Bildt utmlat det som. Det fanns i sjlva verket bara en dator med internetuppkoppling, nmligen Carl Bildts egen.

Fdelsen fr det riktiga IT-Sverige har egentligen ett helt annat datum n 4 februari 1994. Nrmare bestmt ver tio r tidigare, 7 april 1983 klockan 14:02 d plasmafysikern Bjrn Eriksen tog emot det frsta e-postmed-delandet ngonsin i Sverige frn den europeiska delen av internet EUnet (European Unix Network) i Amsterdam. I samma stund startades ocks den svenska delen av internet.

Bjrn Eriksen var Sveriges verkliga Mr Internet. Bjrn jobbade under sjuttiotalet med att mta radioaktivitet hos stridsmedel. Nr han fick en dator som utfrde analyserna brjade han bli intresserad av program-

mering. 1986 registrerar Bjrn landskoden .se som svensk domn. Lngt in p nittiotalet sktte Bjrn Eriksen sjlv domnen och alla nya registre-ringar p den.

I brjan av 1990 kade efterfrgan p det s kallade internet bland ini-tierade datoranvndare, men det fanns ingen som d erbjd uppkopp-ling utanfr universitetskretsar. Ngra pionjrer i datorfreningen Snus (Swedish Network User Society) med datorteknikerna Peter Lthberg och Mats Bruneli (senare ansvarig fr IT-miljarden) i spetsen bestmde sig fr att ndra p det, och skapa ett svenskt IP-nt. Med den, som de sjlva tyckte, fantastiska idn gick de upp till Televerket ikldda kostym och med en trta och erbjd dem att utveckla och producera det svenska internet.

Televerket tackade nej. De hade redan kastat bort hundratals miljoner p misslyckade digitala kommunikationssatsningar. Kanske var internet nnu en? Dessutom har ett par engelska konsulter redan utvrderat in-ternettekniken t Televerket och kommit fram till att den inte hade n-gon framtid.

De besvikna Snus-pionjrerna gick istllet till det lilla privata tele-fretaget Comviq Skyline och fick genast ja. Ngra mnader senare bytte fretaget namn till Tele2. IP-ntet dptes till Swipnet och i januari 1991 br-jade Tele2 erbjuda fretag internetanslutning med mnadsavgifter p upp till tiotusen kronor. Trots de hga kostnaderna vxte Swipnet fort. De var redo fr internetret 1994, d den verkliga efterfrgan p tjnsten satte fart. Tv r senare hade Tele2 hundratusen registrerade internetkunder. Bjrn Eriksen satt d fortfarande helt sjlv p Kungliga Tekniska Hgskolan och registrerade det vxande IT-landet Sverige. 1994 registrerade han 1529 do-mner, ret drp 11974 och 1996 hela 22 283 stycken. Arbetskamraterna p KTH beskrev hur arbetsbrdan tog upp allt mer av Bjrns tid. 1997 fick det vara nog. Bjrn lmnade ver uppgiften till den nygrundade Il-stiftelsen (Stiftelsen fr Internetinfrastruktur). Men fram till dess hade det svenska internet administrerats av en man. Och han hette inte Carl Bildt.

1995 tog IT-affrerna fart p allvar. Nu var det inte bara prat lngre - det hnde saker. De utopiska IT-visioner Al Gore och Carl Bildt mlat upp n-got r tidigare blev allmngods i media. Alla brjade tro p IT, och mest av alla finansvrlden och riskkapitalisterna. Hr fanns pengar att tjna, eller rttare sagt, hr fanns pengar att tjna i framtiden. Fr vckelserrelser r

SAGAN OM I T - L A N D E T | 35 34 | P I R A T E R N A

sllan samtiden lika viktig som framtiden. Tron p IT skulle, som det se-nare visade sig, bli ohlsosamt stor. Men trots att bubblan sprack vid mil-lennieskiftet s hade redan IT-yran gjort Sverige till ett av vrldens mest och bst uppkopplade lnder.

Intressant nog brjade den nya socialdemokratiska regeringen snart tala om internet p samma utopiska stt som den borgerliga hade gjort, men syftet var det omvnda. Socialdemokraterna sg internet som en mjlighet att frflytta sin sociala vision frn industrisamhlle till tjnste-samhlle. Alla skulle med, alla skulle ha datorer och alla skulle ha upp-koppling. Frn ett utopiskt vnsterperspektiv kunde internet ses som en samhllsutjmnare, med starka sociala redskap som chatter och virtuella arenor som frammanade en elektronisk gemenskap. En digital samhrig-het som ven kunde verbrygga klyftan mellan stad och landsbygd.

De skilda perspektiven frn vnster och hger kom senare att g igen i fildelningsfrgan, som idag splittrar de flesta riksdagspartier. r fildelning ultraliberalism eller digital socialism?

1997 var ret d internet blev lika folkligt som mikrovgsugnen. I br-jan av ret presenterade Statskontoret en stor utredning med namnet Den svenska delen av Internet. Utredningen konstaterade att internet bara var i brjan av sin utveckling. Hlften av den svenska befolkningen berkna-des ha ngon form av tillgng till internet via arbetet, skolan eller offent-liga platser som bibliotek. Men internet skulle inte stanna p jobbet, det skulle in i vardagsrummet. Hsten 1997 fattade riksdagen ett till synes li-tet beslut som visade sig f stora konsekvenser. Ett beslut som frde in en internetuppkopplad dator i miljoner svenska hem, det s kallade lne-datorsystemet eller Hem-PC-reformen som den populrt kom att kallas. Det IT-politiska mlet lg i led med Socialdemokraternas vision om Sve-rige som ett informationssamhlle fr alla.

Systemet infrdes 1998 och innebar att anstllda fick mjlighet att hyra en hemdator. Egentligen var det ingen reform utan bara en skatteteknisk lsning, som innebar att anstllda kunde lta fretaget de jobbade p be-tala deras hemmadatorer mot avdrag p bruttolnen, och p s stt slippa skattekostnaden p datorn. Flera datorleverantrer insg direkt vad det hr betydde, att de kunde krnga datorer, massor av datorer.

Succn var omedelbar och redan frsta ret sldes omkring en halv mil-jon Hem-PC-paket med internetuppkoppling. LO beslutade sig fr att ytter-

36 | P IRATERNA

ligare pskynda uppkopplingen avsvenska arbetarhem genom ett eget pa-ket, LO-datorn. Statskontoret rknade senare ut att mellan 1,3 och 1,7 mil-joner internetanslutna datorer ndde svenska hem via lnedatorsystemet. Antalet var s stort att modellen uppmrksammades internationellt, fram-fr allt i USA dr stora datortillverkare pltsligt mottog massordrar p persondatorer frn ett litet kallt IT-land i norra Europa. Reformen gjorde snabbt Sverige till ett av de datorttaste lnderna i vrlden. Hem-PC-refor-men hyllades internationellt som ett led i den svenska modellen alla ska med. Vid millennieskiftet passerade Sverige USA som ledande IT-nation p analysfretaget IDC:s ranking ver IT-utvecklingen i vrlden.

Persondatorn placerade en uppkopplad dator hos miljoner svenska arbets-tagare. Men, som det snart skulle visa sig, s var det inte de som betalade fr datorn som anvnde den utan deras barn. En ungdomsgeneration som knappast anvnde internet fr att ta ett IT-krkort eller ska efter snaps-visor och matrecept, utan fr ngonting helt annat.

1998 kokade IT-Sverige. P bara ngra r hade en ny ung trendig IT-elit eta-blerat sig. Och finansvrlden ste pengar ver allt som lt eller sg tillrck-ligt ungt och innovativt ut. Allt som luktade framtid. Samma r startade de tre unga svenska entreprenrerna Ernst Malmsten, Kajsa Leander och Patrik Hedelin kldfretaget Boo.com och lyckades f investerare att lgga hundratals miljoner kronor p en kldbutik p internet.

Det var ven 1998 arbetet med att grva ner en riktig digital motorvg star-tade. De sla modemen skulle ersttas med superkablar. Och terigen var Carl Bildt framme tillsammans med den digitala frlsningsrrelsens egen Jesus, Jonas Birgersson, som hade grundat IT-konsultfretaget Framtidsfabriken och som 1998 startade dotterbolaget Bredbandsbolaget. IT-kommissionen freslog i en utredning en nationell statlig storsatsning p den nya digitala in-frastrukturen bredband. Carl Bildt frskte gra valet 1998 till IT-valet med slagordet Bredband t alla. Tanken var att ett statligt kabelfretag skulle bygga och tillhandahlla ett nt t alla operatrer. Men frslaget slog inte an hos Finansdepartementet och utbyggnaden lmnades t marknaden. Men p Nringsdepartementet hade IT-febern satt sig djupt och myndigheten stdde bredbandsfretagen och de kommuner som ville bygga ut de nya informa-tionsmotorvgarna. Enligt Internationella teleunionens statistik anslt Sve-rige de kommande fyra ren sjuhundra tusen abonnenter till bredband.

SAGAN OM I T - L A N D E T | 37

Bredband tycktes vara lsningen p allt. Informationsmotorvgen skulle bli kittet i det glesbefolkade landet Sverige. Bredbandet skulle inte bara motverka arbetslshet och avbefolkning utan ven strka det lokala nringslivet. Det skulle bli navet i det smarta hemmet, dr mnniskor kun-de arbeta hemifrn.

Om de vackra nya IT-visionerna snabbt fick vingar 1994 s visade vren 2000 att de nnu fortare kunde lossna. Under det hr rtusendets fr-sta vr fll IT-marknaden lika obnhrligt som Ikaros. I mars uppvisade processortillverkaren Intel en svag vinstprognos och direkt smittades en bransch som de senaste ren hade stigit allt hgre mot solen av tveksam-het. I april rasade Nasdaq med 25 procent och IT-aktierna nnu mer. I maj samma r tog framgngssagan fr Boo.com slut och p ett r halvera-des vrdet p den svenska brsen. P ett r utraderades femtusen miljar-der dollar frn vrldens brser. Tusentals fretag gick i konkurs och flera hundratusen mnniskor inom IT-sektorn miste sina jobb i USA och Eu-ropa. Erfarenheten var bitter. Tilltron i media och p finansmarknaden till IT byttes snart till en lika stark misstro mot allt som hade med internet att gra. I Sverige var kanske sjlvkritiken allra hrdast. Journalisten Gunnar Lindstedt sgade Boo.com och indirekt hela IT-eran lngs fotknlarna i sin kritiska boken om fretaget. En begravningsstmning lade sig ver den nya IT-branschen och mnga lmnade allt som hade med teknik och internet att gra. ven bredbandsutbyggnaden ifrgasattes. I Institutet fr Framtidsstudiers utvrdering av den svenska bredbandsutvecklingen Den breda vgen: vision - verklighet - vision ifrgasattes starkt anvndarper-spektivet. Vad skulle man egentligen ha bredband till nr mnniskor mest anvnde internet fr att betala rkningar och skicka mejl? Frfattaren Anna Hrdlicka konstaterade att f av de tnkta anvndningsomrdena ssom IP-telefoni, internet-tv och smarta hem hade blivit verklighet. Men samtidigt skrev hon att visionen om anvndningen av ny teknik r ofta bunden till att lsa gamla uppgifter. Detta utan att inse att en viss teknik i ett annor-lunda socialt sammanhang kan ge upphov till nya funktioner.

Det var precis vad som hnde. Tiotusentals IT-entreprenrer och dator-tekniker var arbetslsa. Miljoner svenska hem var uppkopplade. Nedladd-ningen kunde brja.

DET R S HR NU

Just nu r min dator paj, s det r ett tag sen jag laddade ner ngonting, men jag brukar ladda hem en hel del musik. Det r det jag tankar mest, ngra gnger i veckan. Senast var det Linkin Park, tror jag.

Jag brukar ofta upptcka musik p ntet, eller jag hr kanske en artist ngonstans, och d gr jag in p Youtube och kollar vad det r. Sen laddar jag ner det om det r ngot bra. Jag lyssnar bara p musik nr jag sitter vid datorn, i datorhgtalarna, eller i min mp3-spelare, s jag har inget behov av cd-skivor. Det kper jag aldrig. Visst, jag skulle kunna kpa musiken frn Itunes, men det r ju mycket enklare och billigare att bara tanka ner det gratis.

Film kper jag aldrig heller, men jag brukar inte tanka ner det s ofta. Det hnder att jag fr ngon dvd med en brnd film av en kompis. Men jag gr ofta p bio. Det r ju roligt. Och jag tror nog att filmbolagen fortfaran-de hvar in massor av pengar. De kommer nog att klara sig.

Dremot brukar jag tanka hem tv-serier. Ja, det r en tv-serie som jag brukar tanka hem mest: Grey's Anatomy. Den gr ju p tv ocks, men p ntet finns de nya amerikanska avsnitten som inte har kommit till Sveri-ge nnu. Man vill ju se hur det gr, och jag kan inte hlla mig. Men ibland sparar jag faktiskt avsnitt, s att jag kan se mnga p en gng. Det r alltid kul.

Alla laddar verkligen ner bland mina kompisar. Det r s vanligt att

PIRATERNA | 39

man inte tnker p att det skulle vara olagligt. Och jag laddar inte ner i s stor omfattning att det r ngon risk att jag ker fast. I brjan kanske jag funderade p om det var rtt eller fel, men nu har jag inget dligt samvete. Det r s hr nu. Musikbolagen fr vl hitta andra stt att tjna pengar. De kan inte ignorera faktum.

F I A , l6, S T U D E R A N D E , V R M D NAPSTEREPIDEMIN

E N V A R M V R D A G , i maj 2000, stod en frbannad hrdrockare frn Gen-tofte i Danmark utanfr ett kontor i datameckat Silicon Valley i Kalifornien. Hans namn var Lars Ulrich, trummis i thrash metal-bandet Metallica, och han var i frd med att beg sin karrirs strsta misstag.

Lars Ulrich skulle lxa upp en digital rvare som stulit hans livsverk och delat ut det gratis till miljoner giriga ungar vrlden ver. Han trodde att han skulle leda ett rttfrdigt uppror mot en ny sorts virtuella ligister. Han trodde att andra musiker skulle sluta upp. Han trodde att hans fans skulle gra det. Han misstog sig. Nr Lars Ulrich stormade in p fildelningssajten Napsters kontor med ett helt pressuppbd i hlarna, sin aggressiva advo-kat Howard King och tretton kartonger sprngfyllda av pappersutskrifter med namnen p trehundra tusen tjuvar som hade fildelat Metallica-musik s trodde han att han attackerade pirater. Det gjorde han, visserligen. Men det han inte insg var att piraterna var den nya ungdomskulturen.

Historien om hur fildelningen utvecklades frn ganska harmlsa lokala kopieringsfester till en global ungdomskultur brjar med en ursprad studentfest i smstadshlan Brockton i Massachusetts, en sommar i slutet av sjuttiotalet. Den irlndskttade familjen Fanning tillhrde den grupp vita amerikaner som man sllan talade om: de fattiga. Familjen med tta barn delade p tre rum i ett litet nergnget enplanshus.

Sommaren 1980 firade en av familjen Fannings sner, Eddie Fanning, sin student. Till festen hade man hyrt in omrdets mest populra band,

PIRATERNA | 41

MacBeth, vilket fick ryktet om festen att sprida sig snabbt i den lilla staden. Resultatet blev att familjens lilla trerumshus stormades av hundratals fulla tonringar som ville se MacBeth spela Aerosmith-covers. Medan famil-jens sner frskte skydda sitt hem mtte deras sextonriga syster Coleen bandets gitarrist Joe Rando. En romans som resulterade i familjens senaste tillskott, Shawn Fanning.

Joe Rando, som tillhrde en av Massachusetts rikaste familjer, ville inte veta av Shawn. Istllet var det Coleens yngre driftige bror John som tog sig att bli Shawns fadersgestalt. John hade tidigt visat att han var ngonting annat n en vanlig brkig Brocktonson frn arbetarklasskvarteren. Han hade entre-prenrsanda och lyckades sl sig in i nittiotalets vxande internetbransch.

John sg tidigt att Shawn var begvad. Han lrde sig snabbt. Hans svaga sida var koncentration, han lmnade lika snabbt det han pbrjat fr n-gonting annat. John frskte uppmuntra Shawn genom belningar. Han fick hundra dollar varje gng han fick hgsta betyg i ett mne. Uppvxten var inte problemfri och under en period bodde Shawn p fosterhem. Den enda som verkligen fanns dr var John, som hade lyckats bygga upp en mindre frmgenhet p olika internetprojekt.

Nr Shawn brjade sitt andra r i high school gav John honom hans frsta dator, en Apple Macintosh 512+. John betalade snart ocks en inter-netuppkoppling t Shawn. Den tidigare sportintresserade Shawn slutade med idrott fr att helt absorberas av sin nya leksak. Mest tid gnade han t att chatta p IRC (Internet Relay Chat) - en tidig mtesplats fr datornr-dar, programmerare, hackare och pirater. IRC kom att spela en viktig roll i den illegala fildelningen. Det var nmligen hr Shawn fann det som skulle gra honom vrldsbermd: mp3. Digitala musikfiler.

Skolan var ingenting fr Shawn. Istllet fr att g p lektionerna s satt han p Johns kontor med sin nya sjutusen dollar dyra Notebook som John kpt t honom. John lt honom arbeta deltid p fretaget och Shawn lrde sig snart programsprket C++. John var njd bara Shawn satt framfr da-torn. Och belningarna blev med tiden vervldigande. En dag gav John Shawn nycklarna till en mrklila BMW Z3.

Shawn brjade gna mer och mer tid t att samla p mp3-filer. Han bytte filer med sina rumskompisar p college och i olika chattrum p IRC, dr

42 | P IRATERNA

Shawn nu hade arbetat sig upp i den strnga hackarhierarkin som gav till-gng till annars stngda fildelningsrum.

Shawn insg snart att det p internet fanns ett stort underliggande be-hov av att hitta digital musik, men ingen som tillfredsstllde det. Det var nmligen ganska omstndligt att fildela vid den hr tiden. Det gick inte att ska efter en specifik skiva eller lt utan man var tvungen att sjlv leta igenom dator efter dator och nja sig med det man hittade. Alla famlade, skte, letade och bytte, men ingen kopplade ihop trdarna. Shawn bestm-de sig fr att lnka samman miljontals famlande fildelare. Han skulle kopp-la ihop dem alla och han visste hur han skulle gra det. Tillsammans med tv vnner han mtt p IRC brjade han skriva ett program.

Hsten 1998 upptckte John att Shawn fr frsta gngen var oerhrt kon-centrerad och arbetade sexton timmar om dagen med ett nytt program som skulle underltta arbetet med att hitta digital musik. Han kallade det Nap-ster. John sg blixtsnabbt programmets potential och brjade i maj 1999 finansiera det. John kom att ga 70 procent och Shawn 30 procent av det nya fretaget Napster Inc. Uppdelningen var inte rttvis, men John var hnsynsls i affrer, och nu var det dags att f utdelning fr investeringar-na i Shawn.

1 juni 1999 var Shawn klar med en frsta version av programmet, som ven hade ftt en logga, en katt med hrlurar. Symboliken var vag, men det var populrt med japansk anime i internetkretsarna. Det viktiga var egent-ligen bara att den sg cool ut.

I brjan av juni skickade Shawn ut Napster till ngra vnner p IRC mot lfte om att de inte fick sprida det. Ngon hll inte sitt ord, fr inom en vecka berknades ver tiotusen personer ha laddat ner programmet. Napster var ute.

Shawn var arton r gammal. Ingen i IT-branschen eller musikvrlden hade hrt talas om honom. Men det skulle det snart bli ndring p. Shawn Fanning skulle inom ngra mnader bli hyllad som internets nya stjrna. En genifrklarad yngling som kom att representera en digital gratistrstan-de ungdomsgeneration.

Napster skapade inte fildelningen, utan fyllde ett befintligt behov. Mp3-filer hade under flera r sakta men skert ftt allt strre spridning p internet.

Historien om den lilla omtalade filen brjade med utvecklandet av digital-

NAPSTEREPIDEMIN | 43

radio, s kallad DAB (Digital Audio Broadcasting). Fr att snda digital-radio behvde man utveckla ltthanterliga digitala ljudformat och den tys-ka ljudingenjren Karlheinz Brandenburg var mannen fr uppgiften. Karl-heinz var frutom ngot av ett matematiskt geni ven intresserad av musik, eller rttare sagt hur mnniskor upplevde musik.

Karlheinz Brandenburg hade gnat sin akademiska karrir t kompri-mering av ljud. Tillsammans med en rad forskningskollegor utvecklade han mp3-formatet i brjan av 1990, en frkortning fr Moving Picture Experts Group Audio-Layer 3. Ett av problemen med digitaliserat ljud var dock att det var oerhrt resurskrvande. Musik innehll enorma mngder information och krvde drfr mycket datorminne, ngot som inte var en tillgng att slsa med i brjan av nittiotalet. Lsningen var brutal, men en-kel. Genom att skala bort de ljud som de flesta mnniskor inte kan uppfatta kunde man f en kraftigt bantad ljudkopia. Nu uppstod ett nytt problem, nmligen att en s hrd komprimering gav ett mycket hrt och kallt ljud. Nr Karlheinz Brandenburg en dag satt och funderade p en lsning hrde han en mjuk och vacker a capella-sng p radion som sjng:

I am sitting in the morning At the diner on the corner I am waiting at the counter For the man to pour the coffee And he fills it only halfway

Karlheinz insg att det skulle vara nstan omjligt att komprimera en s varm rst till mp3 utan att frlora dess styrka. Lten han hrde var Torns Diner av sing- and songwritern Suzanne Vega. I mnader lyssnade Karl-heinz p lten tusentals gnger och finjusterade noggrant varje detalj i den digitala inspelningen s att den skulle terge s mnga av variationerna i Suzanne Vegas rst som mjligt och nd behlla musikfilen hrt kompri-merad. Han lyckades lngt bttre n frvntat. Tom's Diner blev den frsta mp3-lten och grunden till sjlva mp3-ljudet ven om Karlheinz ngot sub-jektiva grundljud senare justerades. I internetkretsar har man lite skmt-samt hnvisat till Karlheinz Brandenburg som fadern och Suzanne Vega som modern till vr tids mest omdebatterade ljudformat.

7 juli 1994 slpptes den frsta mp3-encodern, ett program som kun-

44 | P IRATERNA

de omvandla musik p cd till digital musik i mp3-format. Men Karlheinz Brandenburg var inte en Shawn Fanning. Han hade ingen aning om att hans algoritm skulle bli ett digitalt virus som snart skulle framkalla feber-frossa hos skivbolagen. Det var frst en dag ngra r senare d han slog upp tidningen och lste om den aggressiva kamp som skivbolagens intresse-organisation RIAA (Recording Industry Association of America) frde mot de nya digitala mp3-filerna som han brjade ana. Mp3 blev i den framvx-ande internetvrlden ngot av ett informellt standardformat, ett format som fr frsta gngen varken hade valts av underhllningsindustrin eller teknikfretagen utan av anvndarna sjlva.

Nr Shawn Fanning slppte Napster 1999 hade mp3 redan spridit sig bland allmnheten, frmst p brnda cd-skivor, i chattrum och p datorsamman-komster. Men spridandet krvde fysisk hantering, cd-skivor med mp3 rym-de i och fr sig mycket mer musik n en vanlig musik-cd, men det var nd en fysisk produkt som man var tvungen att kpa, brnna och byta. Det var fortfarande en form av sneakernet. Fildelning p internet fanns, men den var oorganiserad och osker. Mnga laddade upp mp3-filer till webbservrar, men det varade bara tills fretagen som gde servrarna upptckte filerna och raderade dem i rdsla fr att bli stmda av skivbolagen.

Man gjorde ocks frsk att dpa om filerna s att fretagen inte skulle veta att det var mp3-filer, men det var en tidsfrga innan det genomskda-des. Det var dessutom krngligt att hitta det man ville ha, d mp3-filer lg utspridda p olika servrar. Mnga delade, precis som Shawn, filer i chatt-program som IRC och Lycos, men d kunde man bara dela fil med en per-son i taget.

Napster kom att revolutionera sttet att byta filer p, och blev det fr-sta stora fildelningsprogrammet som var ett peer-to-peer-ntverk. Det fungerade s att Napster lnkade samman alla sina anvndares datorer till ett gigantiskt ntverk. Napster skte igenom anvndarnas datorer efter mp3-filer och gjorde sedan informationen om var dessa fanns skbar. S istllet fr det mdosamma arbetet med att ska igenom varje enskild anvndares musikarkiv lades nu miljontals datorer samman till ett digitalt superarkiv. Napster sammanfrde alla som ville dela musik p ett stt som gjorde det ltt att bde hitta och ladda ner musik. Napster fyllde ett behov som redan fanns men gjorde behovet oerhrt mycket lttare att tillfredsstlla

NAPSTEREPIDEMIN | 45

och blev drfr attraktivt fr lngt fler n ngra datastudenter och hackare. Shawn gav en nyvaken datorgeneration precis vad de ville ha. Tryck p en knapp, f en lt gratis.

John och Shawn Fanning observerade Napsters snabba tysta internetsucc hsten 1999 med bde frvning och gldje.

Redan under vren hade John brjat jaga pengar - stora pengar. Mlet med Napster, frmst frn Johns sida, var inte digital filantropi. Det var inte att ge en ungdomsgeneration ett gratis program fr att ladda ner gratis musik. Det var ju ingen affrsid. Planen var att provocera fram ett upp-kp genom att bygga upp ett fretag snabbt och att slja fort och dyrt till ett skivbolag. Det var fler n John som trodde p den affrsidn, och han hade inga strre problem att f riskkapital. Det var nnu lysande dot-com-tider. Alla ville gra det stora klippet. Och Napster kunde vara ett. Miljarder dollar rann ohmmat och okritiskt in i internetindustrin och mest peng-ar sipprade ner i Kaliforniens solstekta jord, med San Fransiscos Silicon Valley i epicentrum. Det var dr Napster skulle grva sitt guld. Phejade, ptryckta och stinna av investmentmiljoner flyttade John och Shawn och Napster Inc till San Mateo, en av San Fransiscos frorter, redan i brjan p september 1999. Professionella programmerare anstlldes fr att tvtta Shawns hemsnickrade kod. John hade ven brjat ska efter en bra fr-svarsadvokat. Bde John och Shawn visste att en stmning var oundviklig. Frgan var nr den skulle komma.

Frsta kontakten var advokaten Andrew Bridges p firman Wilson Sonsini Goodrich & Rosati i Silicon Valley. Andrew Bridges var helt rtt person att tala med, ven om han till Johns besvikelse tackade nej. Bridges hade gjort sig ett namn nr han framgngsrikt frsvarat fretaget Diamond Multi-media Systems Inc som hade blivit stmt av RIAA som den frsta tillver-karen av mp3-spelare.

John trodde att Napster skulle ha stora chanser att vinna mlet p samma grunder. Napster tillhandahll bara en teknik, som visserligen kunde anvn-das fr illegal fildelning men precis om Betamaxvideon och mp3-spelaren ven fr legal sdan. Napster lagrade ju ingen upphovsrttsskyddad musik p sina egna servrar, utan visade bara vgen mellan anvndarnas. Napster var ett instrument. Och det var inte instrumentet i sig sjlvt som var illegalt utan hur

46 | P IRATERNA

det anvndes. En seger i rttssalen skulle bli ett viktigt steg. Det var frst nr tekniken hade prvats i rtten som budgivningen om Napster skulle starta.

Hsten 1999 fortsatte Napster att sprida sig som ett virus ver internet och firade snart en miljon nedladdningar ver ntverket. I den frsta vgen blev programmet populrt bland studenter, eftersom dessa via skolorna hade tillgng till internetanslutning med hg hastighet. Napster blev snart det hetaste som fanns p amerikanska universitet. I oktober tog Napster upp 10 procent av all filverfring p Oregon State University och mellan 20 och 30 procent p Florida State University. Andra universitet, som In-diana University och University of Illinois rapporterade att hela 80 procent av skolans bredband upptogs av fildelning via Napster. Flera universitet frbjd genast Napster. Men inte fr att elever laddade hem upphovsrtts-skyddad musik, utan fr att Napster t upp internetuppkopplingen.

Samtidigt som Napster gjorde succ tog de legala nedladdningsalternativen sina frsta steg in i en osker vrld. I juli 1999 lanserades Mp3.c0m. Saj-ten erbjd frutom musik av ett par strre artister som David Bowie och Linkin Park en rad mindre knda artister. Ett annat projekt som var tidigt ute var Emusic. Fretaget hade startats 1995 som en av de frsta internet-baserade skivbutikerna. 1998 ingick Emusic ett samarbete med skivbolaget Nordic Music fr att bli internets frsta distributr av digital media. Emu-sic var ven det frsta fretaget som brjade slja mp3-spelare p internet. I brjan av 1999 var marknaden fr digital musik bde ny och spnnan-de. IT-entreprenrer, investerare och innovativa musikdistributrer sg en enorm potential i att slja musik med ett knapptryck.

Men de legala nedladdningsprojekten som sg dagens ljus under nittio-talets allra sista r mttes av tv hrda slag. Det frsta var att The Big Five

- Universal Music Group, Sony Music, EMI, Warner Music Group och BMG (idag fyra sedan Sony Music och BMG gick samman 2004)- vgrade sam-arbeta med sajter som Mp3.c0m. Det verkliga problemet var att dessa jt-tar tillsammans satt p nstan 80 procent av hela musikmarknaden, vil-ket tvingade de legala musiksajterna att frst och frmst distribuera musik frn mindre skivbolag och alternativa genrer. Dessvrre var inte de som laddade ner musik 1999 srskilt intresserade av jazz. De ville ha hits. Och det hittade de p ett annat stlle, gratis.

NAPSTEREPIDEMIN | 47

Napster var ett lika hrt slag mot de legala nedladdningsalternativen som de stora skivbolagens utfrysning. Varfr betala fr musik nr man kan lad-da ner den gratis? Napster erbjd dessutom mer och nyare musik. Hoppls konkurrens tvingade fram desperata tgrder, bland annat gav Emusic bort gratis mp3-spelare till alla som kpte tjugofyra ltar, och priserna p en lt pressades snart ner till nittio cent. Att konkurrera med ngot som var gra-tis med en smre produkt var inte en srskilt lysande affrsid.

Den stmningsanskan som Shawn och John Fanning hade vntat p kom i brjan av december. RIAA som fretrdde skivindustrin hade haft gonen p Napster och insett att den nya ntverkstekniken kunde blir ett stort hot. RIAA hade redan i flera r bekmpat spridningen av mp3-filer p universitetsservrarna. Arbetet hade varit lyckat, universiteten var rdda fr stmningar. Men nu hade arbetet blivit mer komplicerat. Mp3-filerna tyck-tes dyka upp verallt, och p bara ngra r vxte RIAA:s antipiratavdelning frn ett trettiotal anstllda till ver sjuttio.

I september 1999 hade avdelningens chef, Frank Creighton, skickat ett ganska vnligt mejl till John Fanning, dr han ville samtala om Napsters rtt att dela ut upphovsrttsskyddad musik. Frank Creighton vntade lnge p svar, och nr han fick det var det undflyende, samtidigt som allt fler press-klipp om Napster hamnade p hans skrivbord. RIAA tappade tlamodet. De beslt sig fr att agera omedelbart. 7 december 1999 lmnade RIAA in sin stmningsanskan till San Franciscos federala domstol fr brott mot upphovsrttslagen. RIAA krvde att Napster skulle ta bort allt upphovs-rttsskyddat material frn ntverket samt betala tiotusen dollar fr varje illegalt delad lt som hade laddats ner genom Napster. I december var det miljontals ltar.

Stmningen blev det stora genombrottet fr Napster. S fort nyheten om gratisprogrammet spreds vervrlden mngdubblades anvndarna. Napster-fallet var en vrldsnyhet, och beskrevs som det nya Betamaxmlet. I medie-dramaturgin blev det ett krig mellan de gamla skivbolagen och den nya di-gitala generationen. Shawn Fanning bespottades inte som en simpel brotts-ling, som ryckte levebrdet ur musikernas hnder, utan sgs som ett under-barn som trotsade en girig industri. Shawns bakgrund och fattiga uppvxt blev en framgngssaga som var som skrddarsydd fr media. Han var en

48 | P I R A T E R N A

underdog, en IT-revolutionr och talesman fr den nya gratistrstande ttio-talistgenerationen. Shawn syntes snart p omslagen till ansedda tidskrifter som Businessweek, Time, Rolling Stone, Time Magazine och Wired.

S nr en arg dansk hrdrockare i brjan av maj stormade in p Napsters kontor i Silicon Valley skulle det ha kunnat vara en vlregisserad reklam-film. En mnad tidigare hade Metallica som de frsta artisterna lmnat in en egen stmningsanskan. Bandets advokat Howard King stmde ven en rad universitet fr att Napster anvndes inom skolornas ntverk, bland annat Yale University och Indiana University. Det senare hade dock redan under hsten frbjudit Napster. ver tvhundra skolor i USA bannlyste omgende Napster - ngot som p mnga hll mttes av protester frn studenter som sg frbudet som censur.

Metallica hade tagit hjlp av konsultfirman NetPD fr att leta reda p anvndare som fildelade bandets musik via Napster. P bara tre dagar fann man 335 435 personer. Hndelsen tvingade Napster att stnga ner ver trehundra tusen anvndarkonton, men uppmrksamheten kompen-serade frlusten mnga gnger om. Metallicas aggressiva attack p Nap-ster mottogs inte vl vare sig av media eller bland fans. I flera artiklar be-skrevs Metallicas kamp som mrklig med tanke p att bandet sjlva hade byggt sin karrir med hjlp av ett underjordiskt kassettbands-ntverk under ttiotalet. P internet drevs det hejdlst med Metallica och Lars Ulrich. Sajten PayLars.com mottog donationer till Lars frn fans som hade dligt samvete fr att de laddade hem bandets musik. Andra sajter som dk upp var MetallicaSucks.com och BoycottMetallica.com. Hnet mot Lars Ulrich blev nnu vrre nr han i en intervju erknde att han hade svrigheter att koppla upp sig p internet. Metallica beskrevs som svikare, stofiler och baktstrvare. Att vara emot fildelning var helt en-kelt inte hrdrock.

Nr Shawn och John Fanning i juni 2000 tittade tillbaka p ett r med Napster var det en sansls utveckling. I maj hade femton miljoner dol-lar trillat ner i kassan frn investerare. Napster hade ver fyrtio anstllda. Det var inte lngre ett nedladdningsprogram som hypades i IRC:s stngda chattrum - det var ett storfretag. Napster hade tjugo miljoner anvndare vrlden ver och lnkade till hundratals miljoner ltar. Aldrig frr hade s mnga mnniskor haft tillgng till s mycket musik gratis.

Om kndisar som ungdomar respekterar - Brad Pitt, George Clooney, Shia LaBeouf- om de spelade in informations-

filmer som sade 'Stjl inte, det r inte coolt att stjla', d tror jag att vi i princip skulle kunna stta stopp fr det hr.

H A R V E Y W E I N S T E I N , F I L M P R O D U C E N T , G R U N D A R E A V M I R A M A X

RIP. MIX. BURN

O M I N T E C H E F E R N A fr de stora skivbolagen redan hade insett hotet frn Napster s gjorde de det p Four Seasons Hotel i Beverly Hills i februari 2000, d RIAA hll styrelsemte. Till de samlade skivbolagscheferna sade RIAA:s president Hilary Rosen olycksbdande att You know about Napster, but you need to understand it. This is going to be big, and the fact that we sued them is going to make it bigger. Infr gonen p skivbolagscheferna laddades Napster ner och installerades. Sedan bad Hilary Rosen dem att nmna en lt, vilken som helst. Ltar brjade ro-pas ut, och med en snabb skning hittades lt efter lt. Nr de till och med fann 'Nsync-lten Bye Bye Bye som nnu inte slppts p cd fick det vara nog. En obehaglig stmning spred sig i rummet. Ronnie Dashev, vd fr Maverick Records, sade det alla ville hra: Lets move on to other business.

Skivindustrin stod i slutet av nittiotalet inte helt ofrberedd infr mp3-formatets ankomst. Industrins aktrer var de sista som ville bli tagna p sngen av utvecklingen. Digitaliseringen av musik var framtiden, det var de flesta i industrin verrens om. Den stora frgan var nr fram-tiden skulle anlnda. De flesta hoppades nd att det skulle vara senare n frr. ren kring millennieskiftet var lysande frsljningsr fr skiv-industrin, rekordr rentav. Cd-skivor slde som aldrig frr, och det var just vid denna tid som digitaliseringen otacksamt kom och knackade p drren.

PIRATERNA | 53

Frberedelser fr en vergng till digital media hade pbrjats. Om man skulle stadkomma ngot behvde man st enade. Man ville till varje pris undvika ett kostsamt krig om vilket digitalt format som skulle vara stan-dard. I slutet av 1998 lyckades man under forumet SDMI (Secure Digital Music Initiative) samla en stor del av branschen. ver hundratjugo skiv-, it-, elektronik- och skerhetsfretag och berrda organisationer samlades fr att dra upp riktlinjer fr framtiden. Hur man skulle kunna spela, skyd-da och distribuera digital musik. Det viktigaste att enas om var tekniska specifikationer, och att ta fram ett digitalt vattenmrke som skulle finnas tryckt p varje digitalt media. Vattenmrket skulle reglera den digitala kopian. Var och hur den kunde och om den kunde kopieras och mjlighe-ten att spra den, ifall den hamnade p internet. Mlet var att skra all mu-sik i alla kanaler. Hela projektet var tnkt som en trygg vergng till ett nytt format. Trots goda intentioner, var projektet dmt att misslyckas. Den hr gngen var det annorlunda. Det var inte som vergngen mellan vinyl och cd. Med digitaliseringen frigjordes musiken frn ett fysiskt format, och i ett slag frlorade industrin ett skydd som var lngt mer effektivt n alla lagar i vrlden. Om bandspelaren hade varit en hotande bomb fr industrin s var det man kunde gra med en PC och en internetuppkoppling Big Bang.

Men det fanns ven ett annat skl till misslyckandet. 1998 var det redan fr sent. Nr SDMI ntligen presenterade sitt digitala vattenmrke i septem-ber 2000 hade redan tiotals miljoner anvndare kopplat upp sig till Napster. SDMI satte nd sitt hopp till att det toppskra vattenmrket skulle rdda situationen. SDMI-initiativet dog inte d, utan tre veckor senare. Skarp-rttaren var Princetonprofessorn Edward Felten som lyckades kncka koden bakom SDMI:s vattenmrke.

Misslyckandet visade att det inte var mjligt att gra en sker digital fil utan att gra inskrnkningar i kundens frihet. Men det viktigaste vapnet kom inte att bli ny teknologi - utan lagen. I brjan av tjugohundratalet stmde RIAA alla, piraterna, de legala nedladdningsalternativen, mp3-till-verkarna och tusentals privatpersoner. Men ingen stmning var viktigare n den mot Napster.

Vren 2000 rustade bda sidor fr den stora rttegngen. Efter ptryck-ningar frn Napsters huvudinvesterare Hummer Winblad tillsattes en ny vd som skulle ge fretaget strre legitimitet. Han hette Hank Barry och han

hade en gedigen bakgrund p en rad olika teknikfretag och var ngot av en expert p upphovsrttsfrgor d han studerat juridik vid Stanford. Till tid-ningen Salon lovade Barry att Napster nu skulle make money, not war.

ven artister valde sida, och alla sg inte Napster som ett hot. Chuck D, Beastie Boys och Limp Bizkit slt upp bakom fretaget medan Dr Dre, Bus-ta Rhymes och Eminem lmnade in sina egna stmningsanskningar.

Jack Valenti, som fortfarande ledde MPAA, varnade med sedvanligt all-var att om Napster verlevde skulle Hollywood g under. Han menade att om folk brjade tro att man kunde ladda hem musik gratis, vad skulle d hindra dem frn att gra detsamma med filmer, program, bcker och spel.

Andra var mer avvaktande. Det krvdes en bttre lsning. Digital mu-sik var framtiden, men hur skulle man ta betalt fr den? Rapparen Ice-T stttade de legala nedladdningsalternativen. ven Courtney Love antog en mer sansad instllning och sade till Salon att technology is not piracy. Det brjade ven ifrgasttas om fildelningen verhuvudtaget skadade skiv-frsljningen. Ett exempel som lyftes fram var Radioheads album Kid A. Bootlegversioner av skivan letade sig ut p Napster flera mnader innan albumreleasen och laddades ner miljontals gnger. Nr skivan slpptes blev den Billboard-etta frsta veckan i USA. Radiohead hade aldrig tidi-gare ntt topp tjugo.

Napster var ett specialfall, och skivindustrin insg att den inte hade tiden p sin sida. Ju strre Napster blev, desto svrare skulle det bli att stnga ner. Sommaren 2000 laddades fjortontusen ltar i minuten ner p Naps-ter. Skivbolagen ansg sjlva att de frbldde, ven om det inte stmde verens med skivfrsljningen vid tiden. Det gllde att f ett snabbt be-slut, drfr fyllde RIAA i ett preliminrt domstolsfrelggande, en snabb-dom.

Frhren brjade 26 juli och Napsters nya vd hade hittat den stjrnadvo-kat som skulle kunna st upp mot RIAA:s vlbetalda stab av superadvoka-ter. Hans namn var David Boies, och han tillhrde toppen av advokateliten. Han hade framgngsrikt drivit den stora antitrust-rttegngen mellan det amerikanska justitiedepartementet och Microsoft, det s kallade United States v. Microsoft-fallet. Senare samma r skulle han dock mindre fram-gngsrikt representera Al Gore mot George W Bush, i kontroversen efter

RIP. MIX. BURN. | 55 54 | P IRATERNA

valresultatet i december 2000. Han var dock inte srskilt intresserad av in-ternet eller musik. Den som slutligen vertygade honom att ta sig an mlet var inte Hank Barry utan Boies musikintresserade son.

David Boies byggde sitt frsvar p tre huvudargument. Fr det frsta menade han att dela musik utan vinstintresse skulle vara lagligt, eftersom det snarast kunde betraktas som att lyssna p radio. Fr det andra hn-visade han till Betamaxfallet, att Napster lika lite kunde hllas ansvarigt fr illegal fildelning i sitt ntverk som Sony fr att ngon tillverkade illegala vi-deoband. Tekniken kunde anvndas bde i legalt och illegalt syfte. Drfr var det inte teknikdistributren som borde st till svars.

Det tredje argumentet var mer kontroversiellt och ngot som Boies hm-tat frn sitt fall mot Microsoft. I det fallet dmdes Microsoft fr att ha stngt ute andra tillverkare av mjukvara frn sitt operativsystem Windows genom att gra sina egna program till standard. Domstolen ansg att alla industrier som missbrukar sin makt fr att blockera, bromsa eller stnga ute ny tekno-logi skulle frlora sin upphovsrtt. I det hr fallet skivbolagen och RIAA.

David Boies fick std av Lawrence Lessig, professor i juridik vid Stanford, som ret innan kommit ut med sin banbrytande bok Code and Other Laws of Cyberspace som beskrev skillnaderna mellan den gamla lagstiftande vrl-den och den nya digitala. Lessig hade ven han deltagit i Microsoft-rtte-gngen och skrev en lng ess till Napsterrttegngens domare Marilyn Patel, dr han varnade henne fr riskerna med att domstolar hmmade nya tekniska innovationer. Beslut som rentav kunde kvva morgondagens in-dustrier i dess linda och som drfr hotade USA:s framtida vlfrd.

Musikindustrins stndpunkt var desto tydligare. Napster anvndes fr och underlttade fildelning av upphovsrttsskyddat material. Punkt. Dess-utom rdde det knappast ngot tvivel om att Napster var en affrsid med starka ekonomiska intressen snarare n ett uttryck fr en fri internetkultur. En affrsid som till stora delar byggde p att ge tillgng till andras upp-hovsrttsskyddade material. Napster Inc vrderades till sextiofem miljo-ner dollar.

Brocktonsnerna John och Shawn Fanning hade allt mer brjat fr-lora kontrollen ver Napster. Fretagets investerare frskte manvrera ut John ur fretaget. Shawn satt dremot mer tryggt i den vxande digitala orkanen. Shawn var Napsters sjl, dess fixstjrna eller maskot beroende p

56 | P I R A T E R N A

hur man sg det. I september fick han presentera Britney Spears p MTV Video Music Awards. Shawn var fr investerarna en del av sjlva investe-ringen. En levande reklamk