1

PLANERINGSUNDERLAG

Kiruna kommun 2012 - 2013

1-2012

2

FÖRORD......................................................................................... 3

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD ............................................ 4

1.1 Arbetsmarknadens struktur och utveckling ..............................................4

1.2 Näringslivets struktur.............................................................................10

1.3 Landsbygdsutveckling ............................................................................12

1.4 Arbetsmarknaden och näringslivets utvecklingsområden .......................13

2 BEFOLKNING.......................................................................... 15

2.1 Befolkningsutveckling.............................................................................15

2.2 Fritiden ...................................................................................................25

2.3 Utbildning ...............................................................................................25

2.4 Bostäder .................................................................................................28

3 KOMMUNIKATIONER.............................................................. 30

3.1 Flyg.........................................................................................................30

3.2 Väg .........................................................................................................30

3.3 Järnväg...................................................................................................31

3.4 IT-kommunikation ..................................................................................31

4 FORSKNING/UTBILDNING ..................................................... 32

4.1 Befintlig forskning/utbildning ................................................................32

4.2 Studentkommunen .................................................................................33

5 BESKRIVNING AV KOMMUNEN IDAG...................................... 33

5.1 Styrkor, svagheter, hot och möjligheter .................................................35

6 TRENDER................................................................................ 36

7 FRAMTIDSSCENARIER............................................................ 38

7.1 Befolkningsprognoser.............................................................................38

7.2 Kirunas framtida kännetecken/varumärke .............................................43

3

FÖRORD Ett planeringsunderlag används till att redovisa fakta om kommunen men också att klargöra de samband som är viktiga för kommunens strategiska planering. Paneringsunderlaget baseras på ett urval av statistik och annan fakta. Ambitionen är att ge en objektiv bild av faktorer som har betydelse för kommunens framtid på både kort och lång sikt. För bättre översikt måste ändå ett urval göras genom att man väljer att belysa vissa aspekter och inte andra. Det är viktigt med kontinuitet och att använda samma källor och samma metoder för att underlätta jämförelser över tiden. De indelningar som används i planeringsunderlagets tabeller och figurer bygger på det behov som finns inom kommunens förvaltningar för att kunna planera sin framtida verksamhet bättre. Omvärlden förändras och ibland sker drastiska förändringar från år till år. I ett planeringsunderlag ingår att beakta både skedda förändringar och framtida trender. Detta planeringsunderlag, liksom de tidigare, utgår från den näringslivsstruktur som finns i kommunen och utgör basen för befolkningsstrukturen. Befolkningens sammansättning formar behovet av exempelvis utbildning och omsorg. Omvärlden är komplex och många ytterligare faktorer samverkar med näringsliv och befolkning för att forma Kiruna. Exempelvis styr energipriser och transporter hur vi utformar samhällen. Förändringar i människors värderingar kan komma att påverka våra preferenser för boende, kommunikationer och konsumtion. Hög- respektive lågkonjunkturer i olika delar av världen påverkar efterfrågan på produkter, tjänster och innovationer från vår region. Naturligtvis påverkar även enskilda personers initiativ till företag och föreningsliv för hur samhället Kiruna ska se ut idag och i morgon. I Kiruna satsas på turism. År 2011 besöktes Kiruna av tyska resesäljare och detta har varit en stor framgång för turismen. Norrskensturism, den pågående utvecklingen av rymdturism ger positiva signaler inför en utökning av turismens betydelse för Kiruna. Gruvföretaget LKAB har en så god global efterfrågan på sina produkter så att man fortsatt med sin investering i ny huvudnivå och planeringen av tre gruvor i Svappavaara, varav den första, Gruvberget, öppnade 2010. En utökning av antalet gruvor ger en positiv bild av framtiden då dessa innebär fler arbetstillfällen och ger förutsättningar för att fler kan välja att bo kvar eller flytta till Kiruna kommun. Den framgångsrika gruvbrytningen har nu börjat påverka staden Kiruna. Det är en så pass unik och stor händelse att samhällsplanerare, arkitekter, byggnadsantikvarier och forskare från hela världen besöker staden och intresserar sig för hur människor, byggnader och infrastruktur kommer att påverkas. Önskas ytterligare information ta gärna kontakt med strategi- och kommunikationsenheten, Eva Spolander (0980-707 10) eller Anders Lundgren (0980-701 76) E-post: förnamn.efternamn@kommun.kiruna.se. En del av texten är skriven av Utreda.nu - Marianne Öhman. Befolkningsprognosen är gjord av ADITRO. Kapitlet om näringsliv är skrivet av Ann-Christin Samuelsson. Omslagsbilden är tagen av Ulrika Hannu.

4

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

1.1 Arbetsmarknadens struktur och utveckling

1.1.1 Sysselsättning Kiruna förknippas med gruvnäring, rymd och turism. 2010 stod gruvnäringen tillsammans med entreprenörer för c:a 2 700 arbetstillfällen av totalt c:a 11 602. Det fanns c:a 671 fler arbetstillfällen 2010 jämfört med 2009. Gruvindustrins framgångar ger kringeffekter inte bara till underleverantörer utan även inom andra branscher som service, ekonomi och administration. Utvinning- och tillverknings industrin är största bransch och sysselsätter nästan en fjärdedel av den lokala arbetsmarknaden. För riket i snitt är den siffran ca 15 %.

Andel av arbetsmarknaden

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske

Utvinning av mineral, tillverkningsindustri

Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering

Byggindustri

Handel; transport, magasinering;kommunikation

Personliga och kulturella tjänster

Kreditinstitut, fastighetsförvaltn,företagstjänster

Civila myndigheter, försvar; internat.organisationer

Forskning o utveckling; utbildning

Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer

Näringsgren okänd

Andel av arbetsmarknaden

Figur 1.1.1 Sysselättningens procentuella fördelning efter olika näringsgrenar år 2010. Källa:SCB

Under åren 2008-2010 syns ingen större trend av förändring mellan branschernas andel arbetsmarknaden annat än att andelen tillverkning och utvinning samt byggverksamhet har ökat vardera med en procent.

5

Tabell 1.1.1 Sysselsättningens procentuella fördelning efter olika näringsgrenar förändring mellan åren 2008 - 2010. Källa:SCB NÄRINGSGREN 2008 2009 2010

Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 2 2 Tillverkning och utvinning 21 21 22 Energi och miljö 1 1 1 Byggverksamhet 9 9 10 Handel 9 9 9 Transport 6 6 6 Hotell och restauranger 4 4 4 Information och kommunikation 3 3 3 Kreditinstitut och försäkringsbolag 1 1 1 Fastighetsverksamhet 2 2 2 Företagstjänster 9 9 9 Civila myndigheter och försvaret 7 7 6 Utbildning 8 8 8

Den traditionella sysselsättningsbasen i Kiruna finns som bekant inom primärnäringarna främst representerade av gruvindustrin och de till gruvindustrin knutna transport- och verkstadsbranscherna. Enligt rapport från Tillväxtanlays (2010:05) utgjorde Kirunas diversifieringsgrad av ett tal 0.41 år 2009, med det menas att 41% av alla branscher som existerar finns lokalt. För riket i snitt är den siffran 0,51. För att öka diversifieringsgraden och minska konjunkturberoende finns en strävan om en långsam omstrukturering från en tyngdpunkt på de traditionella primärnäringarna till ett allt större inslag av dels privat tjänsteproduktion riktad på en marknad utanför Kiruna, dels rymd- och miljörelaterad verksamhet, forskning och nationellt inriktad utbildning.

Sysselsättning 2010 i näringsgrenar

0200400600800

100012001400160018002000220024002600

Jor

dbru

k, sk

ogsb

ruk o

ch fis

ke

Tillv

erkn

ing, u

tvinn

ing (g

ruvo

r)

Ene

rgi o

ch m

iljö

Byg

gver

ksam

het

Han

del

Tra

nspo

rt

Hot

ell oc

h re

staur

ange

r

Info

rmati

on o

ch ko

mmun

ikatio

n

Kre

ditins

titut o

ch fö

rsäkrings

bol.

Fas

tighe

tsve

rksa

mhe

t

För

etag

stjän

ster

Civi

la m

yndig

hete

r och

försv

aret

Utb

ildnin

gg

Vår

d oc

h om

sorg

Per

sonli

ga o

ch kult

urella

tjäns

ter

Okä

nd bra

nsch

Kvinnor Män

Figur 1.1.2 Sysselsättning år 2010 i antal inom olika näringsgrenar fördelat på kvinnor och män. Källa SCB

6

Ser man över arbetsmarknadens uppdelat på kvinnor och män dominerar män kraftigt inom utvinning och tillverkning medan kvinnor dominerar inom vård och omsorg. Kvinnor utgjorde under år 2010 15% av totalt sysselsatta inom utvinning och tillverkning medan motsvarande siffra för kvinnor inom vården och omsorg var 95%. Att arbetsmarknaden är så starkt könssegregerad har en grund i att branscher som traditionellt attraheras av män dominerar, kombinerat med en låg diversifieringsgrad och ett kvinnounderskott. Stora arbetsgivare som LKAB arbetar långsiktigt med att öka andelen kvinnor inom gruvsektorn vilket också övertid har ökat kvinnors andel inom utvinningssektorn. För att minska obalansen på arbetsmarknaden och kvinnounderskottet behövs dels fler traditionellt kvinnliga arbetstillfällen på kort sikt och dels, på längre sikt, en förändring av beteendemönster så att yrken inte betraktas som typiskt manliga eller kvinnliga.

1.1.2 Arbetslöshet Kiruna uppvisar, enligt statistik från Arbetsförmedlingen, fortsatt låg arbetslöshet och under slutet av 2011 låg den öppna arbetslösheten på 2,4 % vilket avser öppet arbetslösas andel av befolkningen totalt. Procentsatsen motsvarar ca 340 personer. Motsvarande procentuella siffra i snitt för riket är 3,4% och för Norrbotten som snitt på 3,6 %. Figur 1.3 visar på förändring av arbetslösheten mellan åren 1976 och 2010. Den låga arbetslösheten är givetvis kopplad till de investeringar som sker inom gruvnäringen. En något högre arbetslöshet finns bland kvinnor med 2,7% medan män uppvisar en siffra på 2,2%. Kiruna avviker mot riket i snitt och även länets snitt där männen uppvisar en något högre arbetslöshets tal, se tabell 1.2.

I slutet av 2011 var ungdomsarbetslösheten ( 18 -24 år) 4 % vilket motsvarar ca 80 öppet arbetslösa ungdomar utanför åtgärder i Kiruna. Motsvarande siffra för länet var 4,9 % och för riket i snitt 4.1 %. Beträffande arbetsmarknaden i Kiruna gäller fortfarande att den permanenta basen i arbetslösheten kan hänföras till det faktum att den lokala arbetsmarknaden inte förmår ge ett tillräckligt brett utbud av arbetstillfällen för att kunna matcha arbetskraftens val av yrken. Det här tar sig uttryck i främst den arbetslöshet som finns bland ungdom, men också i den utflyttningsprofil som ungdomen visar. Variationer ovanpå basen består av de konjunkturberoende effekterna på sysselsättningen.

7

Arbetslöshetstal Kiruna jämfört med riket

Ny definition from 1989. Proc. av befolkn. 16-64 år.

0

2

4

6

8

10

12

14

76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10År

%

RIKETKIRUNA KOMMUN

Figur 1.1.3 Arbetslöshetstal för Kiruna kommun 1976 – 2011 jämfört riket

8

Tabell 1.1.2 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen År 2011. Källa: Arbetsförmedlingen Samtliga 16-64 år Ungdomar 18-24 år

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Arbets- Program Arbets- Program Arbets- Program Arbets- Program Arbets- Program Arbets- Program Kommun/Län/Riket lösa lösa lösa lösa lösa lösa 2505 ARVIDSJAUR 3,9 4,3 3,5 4,6 4,2 4,0 6,1 12,5 6,3 13,2 6,0 11,9 2506 ARJEPLOG 4,0 2,8 3,9 2,5 4,1 3,0 5,3 7,9 6,6 6,9 4,1 8,7 2510 JOKKMOKK 4,2 4,0 4,5 4,2 3,9 3,8 4,8 13,1 5,3 12,9 4,4 13,4 2513 ÖVERKALIX 4,1 6,3 3,2 5,7 4,9 6,9 4,1 19,1 3,2 17,5 4,8 20,4 2514 KALIX 4,0 6,2 3,8 5,4 4,3 6,9 5,3 15,3 4,2 14,1 6,1 16,2 2518 ÖVERTORNEÅ 4,4 4,7 3,9 4,4 4,8 5,0 4,9 12,4 5,2 13,3 4,7 11,7 2521 PAJALA 4,3 5,3 3,8 4,6 4,6 5,8 4,9 11,1 5,7 11,8 4,4 10,7 2523 GÄLLIVARE 3,4 2,7 3,6 3,2 3,2 2,3 5,4 5,2 4,9 5,6 5,8 4,9 2560 ÄLVSBYN 4,4 4,4 3,7 4,7 5,1 4,0 5,1 9,1 4,1 9,5 6,0 8,8 2580 LULEÅ 3,7 4,0 3,8 4,1 3,6 4,0 4,6 7,7 4,3 7,4 4,8 8,0 2581 PITEÅ 3,2 4,1 3,1 4,2 3,3 3,9 5,1 12,0 4,8 11,3 5,4 12,6 2582 BODEN 3,6 3,7 3,6 3,8 3,5 3,6 5,2 9,8 4,8 8,1 5,6 11,3 2583 HAPARANDA 4,8 7,5 4,1 6,5 5,5 8,5 5,6 17,8 4,9 13,0 6,1 21,4 2584 KIRUNA 2,4 1,9 2,7 2,1 2,2 1,8 4,0 3,7 4,0 3,0 3,9 4,4 Norrbottens län 3,6 4,1 3,5 4,1 3,6 4,1 4,9 9,4 4,6 8,7 5,1 9,9

Riket 3,4 2,8 3,3 2,8 3,6 2,9 4,1 5,7 3,7 5,2 4,5 6,2

9

1.1.3 Förändringar

Kiruna har ökat graden av marknadsförsörjning under en 10-årsperiod . Marknadsförsörjningsgraden

är ett uttryck för den del av människors inkomster som kommer direkt från den privata sektorn vilket

ska ses som en beskrivande variabel över strukturen för samhällets försörjning. År 2001 hade Kiruna

en marknadsförsörjning på 42.5 %, år 2010 hade den siffran ökat till 56,9 % vilket ligger över riket som

snitt som har 54.4 %. Bakom dessa siffror ligger att den privata sektorn ökat samtidigt som

arbetstillfällen inom offentlig sektor minskat. Se fig 1.4

MarknadsförsörjningProcent

Källa: SCBNot: mar knadsför sör jning ber äknas enligt följande: (mar knadsfinansier ade ar betsinkomster och förmåner ) / (mar knadsfinansier ade ar betsinkomster och förmåner + skattefinansier ade löneinkomster och förmåner + skattefinansier ade tr ansfer er ingar ). Som offentlig ar betsgivar e r äknas följande: statliga enheter , kommuner , kommunalför bund, landsting, för säkr ingskassor , offentliga anstalter , r egionala statliga enheter och ar betslöshetskassor . Rester ande sor ter as som pr ivat inkomstslag. Noter as bör att Svenska kyr kan ingår i SCB:s statistik över pr ivat sektor , likaså kommunala, statliga och landstingsägda bolag. För denna var iabel saknas bear betning för e 1999 för Västr a Götalan

Hämtat: 2012-05-07

35

40

45

50

55

60

1990 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Sverigemedel Kiruna Luleå

År

Figur 1.1.4 Marknadsförsörjning som privata inkomster som andel av alla inkomster för

Kiruna, Riket i genomsnitt samt Luleå.

10

1.2 Näringslivets struktur

Det privata företagandet i Kiruna har ökat under 2000- talet och ligger i dag på 31,5 privata arbetsplatser per 1000 innevånare, genomsnittet för Sverige totalt ligger på 33,7.

FöretagandeAntal/1 000 invånare

Källa: SCBNot: Registr et bygger på administr ativa mater ial (ex empelvis Skatteadministr ation). Ändr ingar i r egelver k kan där för påver ka jämför bar heten mellan enskilda år . Ex empelvis sänktes gr änsen för momsr egistr er ing 1997 vilket innebär att alla för etag som genomför t momsr edovisning numer a omfattas av statistiken, att jämför a med innan 1997då det kr ävdes momsr edovisning på minst 200 000 kr onor /år för att omfattas. Detta har medför t betydligt fler r egistr er ade för etag fr ån och med 1997. Statistiken avser den 30 november var je år .

Hämtat: 2012-05-07

20

22

24

26

28

30

32

34

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011

Sverigemedel Kiruna Luleå

År

Figur 1.2.1 visar det totala antalet privata arbetsplatser med minst 1 anställd per 1 000

invånare i Kiruna, Luleå samt riksgenomsnittet. Statistiken visar hur många arbetsplatser

det finns i kommunen/rikets som bidrar till sysselsättning, justerat för

kommunens/rikets befolkningsstorlek. Det senare görs för att olika stora regioner ska

kunna jämföras.

Rymd och forskningsrelaterade verksamheter finns vid Esrange, EISCAT och Institutet för Rymdfysik (IRF). Där arbetar tillsammans ca 250 personer. Esrange utvecklar, vid sidan av satellitoperatörstjänster, raketuppskjutning och ballongkampanjer nya tjänster där obemannade flyg är det senaste tillskottet. Verksamheten med satellitstyrning går bra och förväntas öka. Bolaget Spaceport Sweden AB bildades 2011 som en avknoppning av det projekt kring rymdturism som drivits av näringslivsbolaget Progressum. Det nya bolaget ska jobba för att utveckla rymdturism och kreativa näringar med rymden som tema och med Kiruna som bas. Turism är en viktig näring som nästan dubblerat sin omsättning under en 10-årsperiod. Under 2010 omsatte besöksnäringen 574 miljoner kronor och sysselsatte 563 personer på årsbasis.

11

Tabell 1.2.1 Turism omsättning fördelat på branscher i Kiruna år 2000-2010 Källa: Resurs AB, TEM analys för Kiruna

OMSÄTTNING FÖRDELAT PÅ BRANSCHER (i miljoner kr) 2000 2001 2002 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Logi 106 112 115 135 168 193 227 234 214 220 Livsmedel 34 34 41 43 49 46 41 41 41 38 Restaurang 69 74 75 92 99 114 136 141 135 120 Transport 45 46 48 52 61 59 64 67 63 65 Shopping 40 46 56 60 65 67 73 73 76 77 Aktiviteter 38 37 43 50 55 57 59 60 63 54

Kiruna har ca 3 800 kommersiella gästbäddar i kommunen. Björkliden och Riksgränsen ägs och drivs gemensamt av företaget Visionalis AB och utgör en av Norrbottens största turistanläggningar. Destinationsorganisationen, Kiruna Lapplands ek.för har som mål är att till år 2020 fördubbla turismomsättningen. Kiruna har goda förutsättningar att fortsätta utveckla turismen mot bakgrund av redan internationellt kända besöksmål som IceHotel i kombination med utveckling av norrskensturism som nu utvecklas på Aurora Skystation i Abisko. Den pågående Stadsomvandlingen och kommande Rymdturismen är ytterligare områden som kan bidra till Kiruna blir en internationellt känt turistdestination.

1.2.1 Nyföretagande Antalet nystarter för Kiruna Kommun ser ganska konstant ut de senare åren med undantag för 2008 då det var ett rekordår med 134 nystarter. Året efter gick antalet nystarter ned för att öka igen och år 2011 startades 114 nya företag. Tabell 1.2.3 Antal nystartade företag /år i Kiruna samt procentuellandel företag som startas av kvinnor Källa: Bolagsverket, Företagarna i Kiruna( enskilda firmor ingår inte i statistiken) År 2009 2010 2011 Totalt 83 103 114 andel kvinnor % 28% 30% 20%

Nystarterna har en spridning över flera olika branscher och varierar också över tid. Turism, konsultverksamhet och handel har varit tydlig representerade över de sista tre åren. Under år 2009 ökade både andelen och antalet kvinnor som startade företag, Hälsa & skönhet och turism som branscher sticker ut detta år. Företagarna i Kiruna har avtal med kommunen att bedriva nyföretagarverksamhet och håller Starta-Eget-informationer och utbildningar för potentiella företagare vilka är flitigt besökta. Besöken till Nyföretagarcentum är även de konstanta med ca 250 st som besökare varje år. Antalet nystarter per tusen innevånare som redovisas i fig 1.6 visar att antalet nystarter legat något under riket som genomsnitt men ökat år 2008 och efter det legat som riket i snitt.

12

NyföretagandeAntal/1 000 invånare

Källa: SCBNot: statistiken bygger på administrativt material (till exempel skatteadministration). Ändringar i regelverk kan därför påverka jämförbarheten mellan enskilda år. Exempelvis sänktes gränsen för momsregistrering 1997 vilket innebar en ökning av antalet

registrerade företag. Regeländringen syns dock först 1998 vad gäller nyföretagandet. Dessutom höjdes gränsen för minsta kapital för aktiebolag år 1997 från 50 000 till 100 000 kronor vilket medförde att många aktiebolag ombildades till handelsbolag under år

1998. Under 2010 sänktes aktiekapitalskravet och revisionsplikten avskaffades för mindre företag. Detta har haft en stor påverkan på s

Hämtat: 2012-05-11

0

5

10

15

20

25

1980 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009

Sverigemedel Ki runa Luleå

År

Figur 1.2.2 Antalet nystartade företag per 1 000/ innevånare i Kiruna jämfört med riksgenomsnitt och Luleå. För de företag som startas i Kiruna är överlevnadsgraden mycket hög. Enligt statistik från bolagsverket per 2011-12-31, så finns 88 % av företagen i samtliga bolagsformer som startades år 2008 kvar. För enbart aktiebolag är siffran 92 %. Siffror för riket i snitt är 68 % i överlevnadsgrad för företag efter tre år, snitt för Norrbottens län är 73 %. De senare siffrorna baseras på företag som startades år 2005 enligt Tillväxtanalys.

1.3 Landsbygdsutveckling En levande landsbygd med god näringslivs- och samhällsutveckling är nödvändig för kommunens överlevnad. Kommunen arbetar med att stimulera utvecklingsarbetet i landsbygden genom att stödja nyföretagande och utveckling i etablerade företag. I detta arbete samverkar kommunkontoret med andra aktörer som Företagarna i Kiruna och näringslivsbolaget Progressum. Även Länsstyrelsen och Tillväxtverket är viktiga samarbetspartners, speciellt då det gäller finansiering av utvecklingsinsatser i landsbygden. Kommunen medverkar även till interregionalt nätverksbyggande och projekt genom kommunens medverkan i Tornedalsrådet. Kiruna kommun är delaktig i två Leaderområden; Leader Tornedalen och Leader Polaris, som ingår i Sveriges Landsbygdsprogram 2007-2013. Genom dessa får landsbygdens invånare möjlighet att genomföra utvecklingsprojekt som främjar utveckling och livskvalitet på landsbygden.

13

Kiruna kommun är även delaktig i Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård – här ges möjligheter till åtgärder inom fiske och fisketurism i hela Tornedalen. Kommunen har en tjänst i Kiruna C och en halv tjänst på medborgarkontoret i Karesuando för arbetet med landsbygdsutveckling.

1.4 Arbetsmarknaden och näringslivets utvecklingsområden

Kiruna har under de senaste decennierna förändrat näringslivsprofilen från enbart gruvstad till en stad vars näringsliv vilar på flera ben. Förutom gruvnäringen spelar rymdindustrin och turismen en viktig roll i näringslivet. Ur sysselsättningssynpunkt kan det konstateras att förutom landsting och kommun så är gruvnäring, rymd och turism tyngdpunkten i näringslivet. I anslutning till dessa näringar finns tjänste- och serviceföretag. Tillverkningsindustrin är främst inriktad på den lokala marknaden i form av underleveranser till gruvnäringen. Det finns goda möjligheter och initiativ till att söka nya marknader och avknoppningar – Kiruna Wagon är ett sådant exempel. Inom handel finns utvecklingsidéer som kan förverkligas om marknaden så tillåter. Nyetableringar av flera större handelskedjor har skett under de senaste åren som exempel Hennes & Mauritz, KappAhl, Clas Ohlson, Lakkapää. Andledningen till nyetableringarna är den generella expansionen, läget och lönenivåerna hos kommuninnevånarna som i dag ligger över riksgenomsnittet. Medelinkomstens utveckling redovisas i figur.1.7

MedelinkomstAntal kronor

Källa: SCB Hämtat: 2012-04-23

180 000

200 000

220 000

240 000

260 000

280 000

300 000

320 000

1999 2001 2003 2005 2007 2009

Sverigemedel Kiruna Luleå

År

Figur 1.4.1 Medelvärdet av förvärvsinkomsten under ett år för innevånare i åldern 20-64

år i kiruna, Luleå samt riket i snitt . Förvärvsinkomsten redovisas före skatt, siffrorna

inkluderar lön men också inkomst frånnäringsverksamhet och beskattningspliktiga transföreringar såsom sjukpension och föräldraförsäkring. Inkomst av kapital ingår dock inte i dessa

siffror.

14

Ett diversifierat näringsliv är mindre sårbart jämfört med ett näringsliv som vilar på få branscher. För Kirunas del skulle näringslivet bli mer diversifierat om branscherna vid sidan om gruvnäringen kunde stärkas. Idag har vissa näringar en obalans i fördelningen mellan män och kvinnor. Det är givetvis bättre om alla arbetsplatser attraherar män och kvinnor lika. En omstrukturering skulle också ge nya sysselsättningstillfällen som skulle kunna komma till nytta för både kvinnor och lokal yngre arbetskraft. En bredare arbetsmarknad som attraherar både kvinnor och män skapar en bredare bas för kompetensförsörjning, attraherar nya företag och ökar attraktivitet för Kiruna som bostadsort vilket gynnar inflyttning medan en ensidig arbetsmarknad bidrar till ökad inpendling. Kvinnounderskottet är kopplat till utflyttningen. Kommunkontoret har tidigare gjort en undersökning om skälen till att ungdomar flyttar från Kiruna. Skälen är lättförklarliga:

§ Utbildning § Arbete för båda § Tillgång till bostad § Möjlighet att skapa egen sysselsättning § Fritidsintressen, kulturutbud § Samvaro med jämnåriga

Kiruna kan rimligen inte tillhandahålla alla typer av utbildningar. Människor kommer att lämna Kiruna för att utbilda sig. Det är dock viktigt att kunna erbjuda de som utbildat sig en möjlighet att återvända till Kiruna, efter slutförd utbildning, till en attraktiv och diversifierad arbetsmarknad Ett allt mer nödvändigt alternativ är inflyttning av relevant utbildad arbetskraft vilket redan sker men måste främjas genom särskilda åtgärder. Den förväntade åldersstrukturen i de arbetsföra åldrarna 16-64 år visar, såsom påpekats i tidigare års rapporter, att en inflyttning till Kiruna bör gynnas.

15

2 BEFOLKNING I detta kapitel beskrivs befolkningsförändringar ur olika aspekter genom aktuell statistik och några års tillbakablick. Om inget annat sägs så gäller statistiken Kiruna kommun som helhet. I bilagor finns ytterligare uppgifter och dessutom enskilda församlingar redovisade.

2.1 Befolkningsutveckling Under år 2011 ökade Kirunas befolkning med 23 personer och den totala folkmängden var vid årets slut 22 967 personer. Det blev ett födelseöverskott med 16 personer och ett positivt flyttnetto för kommunen med 7 personer. Kiruna har sedan 1970-talet haft en minskning av befolkningen. Minskningen kan kopplas till den utveckling som skett på arbetsmarknaden med rationaliseringar samt den starka urbaniseringstrenden till storstäder och universitetsorter. I denna befolkningsmässigt negativa trend har det skett en förändring år 2006, då Kiruna fick ett födelse- samt flyttningsöverskott, se tabell 2.1.3. Sedan dess har trenden varit en pendling kring en befolkning kring 23 000. Trots bostadsbrist har befolkningen i år ökat. Med ökat bostadsbyggande finns goda chanser att öka

befolkningen. Tabell 2.1.1. Folkmängd i Kiruna kommun 31 december 2011 och befolkningsförändringar 2012. Källa: SCB

Inflyttade Folkmängd Folk- ökning

Levande födda

Döda Födelse- överskott Totalt Därav från

Egna länet

Övriga Sverige

Ut- landet

22 967

23

263

247

16 944 240 389 315

Utflyttade Flyttningsnetto

Totalt Därav till Totalt Därav mot

Egna länet

Övriga Sverige

Ut- landet

Egna länet

Övriga Sverige

Ut- landet

937 293 588 56 7 -53 -199 259

Foto: Ulrika Hannu

16

Tabell 2.1.2 nedan beskriver även befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper under de senaste åren. Samtidigt som befolkningen minskar så ökar andelen äldre från 65 år och uppåt med ungefär 6 % under tidsperioden 2006-2011. Från år 2006 finns också en försiktig trend med fler kommunmedborgare i de allra yngsta åldrarna. Tabell 2.1.2 Befolkningsutveckling 2007-2011

Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 Förändr. Förändr. % 2007-2011 2007-2011

0 217 231 243 255 261 44 20,3 1-3 727 709 704 706 745 18 2,5 4-6 715 693 686 732 722 7 1 7-9 744 730 728 710 683 -61 -8,2

10-12 788 771 762 742 727 -61 -7,7 13-15 959 895 840 792 777 -182 -19 16-19 1368 1375 1336 1281 1205 -163 -11,9 20-64 13328 13323 13235 13249 13314 -14 -0,1 65-69 1246 1276 1266 1314 1361 115 9,2 70-w 3014 3092 3165 3163 3172 158 5,2

Totalt 23106 23095 22965 22944 22967 -139 -0,6

Foto Anders Lundgren

17

Tabell 2.1.3 Befolkningsförändringar 1980-2011 - hela befolkningen År Levande Döda Födelse Inflyttade Utflyttade Flyttnings- Befolknings- födda överskott netto förändring justerat 1980 406 250 +156 856 1483 -627 -472 1981 382 240 +142 660 1246 -586 -441 1982 393 241 152 510 1288 -778 -619 1983 364 244 +120 533 1551 -1018 -891 1984 337 218 +119 620 1285 -665 -532 1985 341 240 +101 736 1193 -457 -360 1986 353 250 +103 908 1157 -249 -152 1987 349 214 +135 984 1276 -292 -159 1988 360 231 +129 1138 1508 -370 -241 1989 400 201 +199 1349 1505 -156 49 1990 441 239 +202 911 1328 -417 -212 1991 428 222 +206 776 949 -173 25 1992 414 220 +194 668 812 -144 43 1993 368 238 +130 790 846 -56 74 1994 368 219 +149 1071 1341 -270 -121 1995 320 232 +88 611 1047 -436 -348 1996 266 244 +22 619 893 -274 -252 1997 286 245 +41 659 1007 -348 -307 1998 278 223 +55 751 923 -172 -116 1999 253 209 +44 649 1010 -361 -317 2000 249 256 -7 616 1127 -511 -518 2001 255 229 +26 591 1085 -494 -468 2002 228 238 -10 644 927 -283 -294 2003 217 206 +11 748 905 -157 -146 2004 239 230 +9 697 859 -162 -153 2005 222 247 -25 741 834 -93 -118

2006 251 207 +44 1006 924 82 +126

2007 219 235 -16 878 997 -119 -135

2008 236 236 +-0 803 824 -21 -21

2009 243 221 +22 797 951 -154 -132

2010 256 254 2 966 994 -28 -26

2011 263 247 +16 944 937 +7 +23

18

Figur 2.1.1 Befolkningsförändringar för Kiruna kommun 1980 - 2011

2.1.1 Befolkningens geografiska fördelning Närmare 80 procent av kommunens befolkning bor i Kiruna C. Befolkningens geografiska fördelning i antal personer inom kommunen framgår av figur 2.1.2. I nästa figur, 2.1.3, visas befolkningens fördelning inom Kiruna C.

19

Figur 2.1.2. Befolkningskarta Kiruna kommun enligt SCB’s befolkningsdata 2011-12-31.

20

Figur 2.1.3. Befolkning per trakt enligt befolkningsdata från SCB 2011-12-31.

21

2.1.2 Kvinnounderskott Andelen kvinnor uppgick år 2011 till 48,5 % av Kirunas befolkning (män 51,5 %), se tabell 2.1.4. En betydelsefull del av Kirunas näringsliv är fortfarande kraftigt mansdominerat, framför allt inom gruvindustrin och dess underleverantörer. Gruvföretaget LKAB har satsat på att få fler kvinnor att börja arbeta inom företaget och man har de senaste åren ökat andelen anställda kvinnor från 7% till 15 %. Fler kvinnor än män går vidare till högskole- och universitetsutbildningar och många kvinnor får då också svårare att hitta matchande arbete på hemorten eftersom arbetsmarknaden för högutbildade fortfarande är något begränsad i Kiruna inom många yrken.

2.1.3 Utflyttning och inflyttning Tillsammans med födelse- och dödstal är flyttningar det som kan förändra befolkningens mängd och struktur. Utflyttningen består till stor del av yngre vuxna som flyttar till större orter för arbete, studier och ”miljöombyte”. Yngre kvinnor börjar utflyttningen några år före de yngre männen, se figur 2.1.3. En stor del av inflyttningen utgörs av immigration från andra länder och är knutet till Migrationsverkets anläggning. Många av dessa immigranter stannar bara i Kiruna en kortare tid och registreras sedan som utflyttade. Under år 2011 var flyttningsnettot 7 personer. Gruvindustrins expansion och alla byggnationer som stadsomvandlingen ger upphov till, exempelvis ny dragning av järnvägen, har skapat förväntningar på ett ökat antal inflyttare. Ett fortsatt negativt flyttnetto kan bero på att många väljer att arbetspendla istället för att flytta till Kiruna. Speciellt inom byggindustrin så ingår rörligheten i byggarbetarnas arbetsvillkor och man flyttar inte till den plats där man tillfälligt arbetar. Företag och underleverantörer kan låta anställda arbeta intensivt 1-2 veckor i sträck i Kiruna för att sedan få vara lediga en hel vecka. Kiruna kommuns geografiskt stora yta gör att Kiruna aldrig har varit någon betydande pendlingskommun i statistiken. Det finns medborgare som pendlar många mil inom kommunen, men få dagspendlar till eller från andra kommuner. Den överhettade bostadsmarknaden i Kiruna kan också ha bidragit till lägre inflyttningstal de senaste åren. Många företag och organisationer har haft det tufft att kunna nyanställa folk som inte redan har bostad i Kiruna. Kirunabostäder har släppt ut renoverade lägenheter på marknaden. Totalt kommer fram till år 2012 c:a 100 lägenheter att tillföras bostadsmarknaden. Positiva signaler från HSB och LKAB gör att bostadsbyggandet ser ut att starta inom kort.

22

Figur 2.1.4 In- och utflyttning i relativa tal.

Flyttningsnetto 1980 - 2011 Kiruna kommun

-1200

-1000

-800

-600

-400

-200

0

2001980

19821984

19861988

19901992

19941996

19982000

20022004

20062008

2010

Figur 2.1.5 Flyttningsnetto 1980- 2011

IN- OCH UTFLYTTNING. Män och kvinnor. Relativa tal, treårsperiod 2009-2011

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

ÅLDER 4 9 14 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 74 79 84 89 94

MÄN UTFL. (-) KVINNOR UTFL. (-) MÄN INFL. (+) KVINNOR INFL. (+)

23

2.1.4 Åldrande befolkning Både i Sverige och större delen av västvärlden går utvecklingen mot en åldrande befolkning. I Kiruna och många andra kommuner i Sverige minskar även befolkningen samtidigt vilket gör att andelen i familjebildande och arbetsför ålder stadigt sjunker. Detta innebär att det blir svårare och svårare att öka befolkningsantalet annat än genom inflyttning. Kirunas befolkning har tidigare haft lägre medelålder än riket, men i början av 2000-talet passerade man riksgenomsnittet och ligger nu något högre på 42 år även om också medelåldern i Sverige har ökat, se figur 2.1.5. Idag utgör andelen 65 år och äldre cirka 1/5, eller 20 %, av kommunens befolkning. Det talas idag mycket om den pågående generationsväxlingen. De stora barnkullarna födda på 1940-talet går i pension fram till år 2015 och fram till 2025 kommer det att vara ett ”gap” mellan ett högre antal som går i pension och ett lägre antal ungdomar som nytillträder arbetsmarknaden. Detta innebär också att försörjningsbördan ökar, d.v.s. antalet personer (i åldern 0-19 och 65+) som varje förvärvsarbetande, 20-64 år, ska försörja inklusive sig själv. För Kiruna kommuns del kommer försörjningsbördan att öka från 2,1 till 2,3 mellan år 2010 och 2025. En ökad försörjningsbörda får konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen då färre ska försörja fler. Samhällskostnaderna kan öka och BNP riskerar att sjunka. Stora pensionsavgångar skulle kunna betyda arbetskraftsbrist och chans för många ungdomar att få arbete. Antalet pensionsavgångar fram till 2025 kommer dock inte motsvaras exakt av antalet nya arbetstillfällen, då många tjänster ”försvinner” genom rationaliseringar och införande av ny teknik. En åldrande befolkning är något att beakta vid all samhällsplanering och även specifikt i och med stadsomvandlingen. Många äldre kör inte bil och behöver närhet till exempelvis matbutiker och vårdcentraler. Foto: Anders Lundgren

24

Medelåldern i Kiruna respektive riket i sin helhet 1990-2011

34

35

36

37

38

39

40

41

42

4319

90

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Årtal

Åld

er

Kiruna Riket

Figur 2.1.6 Medelålderns förändring i Kiruna jämfört med riket.

Figur 2.1.7. Ålderspyramid för 2011 jämfört med 2006 (gult och streckat)

25

Tabell 2.1.4. Åldersfördelningen i Kiruna kommun 2011-12-31. % %

Ålder Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa 0-4 629 598 1227 5,3 5,4 5,3 5-9 614 570 1184 5,2 5,1 5,2 10-14 654 591 1245 5,5 5,3 5,4 15-19 774 690 1464 6,5 6,2 6,4 20-24 857 716 1573 7,2 6,4 6,8 25-29 673 570 1243 5,7 5,1 5,4 30-34 597 515 1112 5 4,6 4,8 35-39 667 651 1318 5,6 5,8 5,7 40-44 837 767 1604 7,1 6,9 7 45-49 936 818 1754 7,9 7,3 7,6 50-54 896 766 1662 7,6 6,9 7,2 55-59 784 695 1479 6,6 6,2 6,4 60-64 832 737 1569 7 6,6 6,8 65-69 686 675 1361 5,8 6,1 5,9 70-74 494 614 1108 4,2 5,5 4,8 75-79 474 521 995 4 4,7 4,3 80-84 272 341 613 2,3 3,1 2,7 85-89 125 206 331 1,1 1,9 1,4 90-94 32 76 108 0,3 0,7 0,5 95-99 3 13 16 0 0,1 0,1 100-w 0 1 1 0 0 0 Summa 11836 11131 22967 100 100 100

2.2 Fritiden Kirunas geografiska läge innebär att det inom kommunen finns stora rekreationsområden i en relativt opåverkad naturmiljö. Dessa områden är viktiga för såväl kommunmedborgarna som turismföretagarna. Kommunen erbjuder i samarbete med ett stort antal föreningar och näringsliv ett rikt utbud av fritids- och kulturaktiviteter. Närheten till orörd natur ger kirunaborna stora möjligheter till ett aktivt friluftsliv med bl. a jakt och fiske, vilket för en stor del av befolkningen är det största fritidsintresset. Intresset för kultur är stort och i kommunen arrangeras fler än 300 kulturarrangemang per år. Kiruna kommun är en av Sveriges föreningstätaste kommuner.

2.3 Utbildning Förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola sorterar under barn- och utbildningsnämnden. Gymnasieskolan, inklusive gymnasiesärskolan, ligger från och med 2010 under Lapplands gymnasium, ett samverkansorgan inom Lapplands Kommunalförbund, där medlemskommunerna är Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. Komvux verksamhet ligger också, från och med 1 juli 2010, under Lapplands kommunalförbund. Gymnasieskolan i Kiruna, som har ca 900 elever, erbjuder 5 högskoleförberedande program, 8 yrkesprogram och 5 introduktionsprogram. För- och grundskolan är indelad i åtta rektorsområden. Alla rektorsområden omfattar förskola och grundskola. Fem av dom omfattar grundskola upp till och med årskurs 9. Förskolan omfattar ca 800 barn. Antalet elever i förskoleklass till och med årskurs 9 är ca 2 150. Det geografiska avståndet mellan

26

de skolor som ligger längst ifrån varandra, Abisko och Karesuando, uppgår till ca 275 km. Avståndet till centralorten är 100 respektive 175 km. Elevhälsan och Språkcentrum, som är centrala stödfunktioner till förskola och skola, ingår också i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Det samma gäller kommunens verksamheter för måltider och skolskjutsar samt barn- och utbildningsförvaltningens kansli.

Foto: Anders Lundgren

27

Tabell 2.3.1 Befolkningen 2011-12-31, 16-74 år i Riket, Kiruna och länet fördelad efter utbildningsnivå

Befolkningen 2011-12-31, 16-74 år i Riket, Kiruna och länet fördelad efter utbildningsnivå

Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymn. Utbildning Forskar- Befolkning Folkskola Grundskola Högst 2 år 3 år < 3 år minst 3 år utbildning 16-74 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Riket Män 3 509 484 250 112 ( 7) 558 634 (16) 805 351 (23) 801 881 (23) 442 548 (13) 527 058 (15) 42 330 (1) Kvinnor 3 431 109 215 867 ( 6) 455 976 (13) 776 761 (23) 688 273 (20) 486 260 (14) 718 555 (21) 24 163 (1) Totalt 6 940 593 465 979 ( 7) 1 014 610 (15) 1 582 112 (23) 1 490 154(21) 928 808 (13) 1 245 613(18) 66 493 (1) Kiruna Män 8 878 623 ( 7) 1 256 (14) 2 892 (33) 2 408 (27) 839 ( 9) 701 ( 8) 48 (1) Kvinnor 8 109 570 ( 7) 1 036 (13) 2 325 (29) 1 819 (22) 909 (11) 1 338 (17) 22 (0) Totalt 16 987 1 193 ( 7) 2 292 (13) 5 217 (31) 4 227 (25) 1 748 (10) 2 039 (12) 70 (0) Nb län Män 95 510 6 181 ( 6) 13 481 (14) 29 261 (31) 23 187 (24) 10 713 (11) 10 540 (11) 720 (1) Kvinnor 89 181 5 142 ( 6) 11 025 (12) 25 928 (29) 17 733 (20) 11 687 (13) 16 336 (18) 354 (0) Totalt 184 691 11 323 ( 6) 24 506 (13) 55 189 (30) 40 920 (22) 22 400 (12) 26 876 (15) 1074 (1) En nettopendling (in) av personer med forskarutbildning kan dock förväntas kvarstå. Antalet gästande forskare inom hela rymd- och miljöblocket (Ekopelarklustret) kan tidvis uppgå till över 100 personer.

28

2.4 Bostäder Idag finns det c:a 12 400 bostäder i Kiruna kommun. Antalet har varit relativt konstant sedan 2002. I genomsnitt bebos varje lägenhet av 1,85 personer. Idag är det svårt att få en exakt siffra på antalet bostäder för Kiruna C. För det krävs en förnyad folk- och bostadsräkning. Antalet bostäder har alltså inte förändrats sedan 2002 och då var befolkningen i Kiruna C 18 700. Idag är det sannolikt färre personer per lägenhet dvs det är mindre trångbott idag jämfört 2002. Efterfrågan på bostäder är hög och det bortfall som sker i form av rivningar med anledning av gruvbrytningen måste kompenseras. I skrivande stund är ett program för bostadsförsörjning färdigt för politiskt beslut. I programmet finns en redogörelse för situationen och de åtgärder som vidtas. Programmet finns på kommunens hemsida under rubriken "Bygga/Bo".

Foto: Anders Lundgren

29

Tabell 2.4.1 SCBs beräkning av bostäder i Kiruna

Kalkylerat bostadsbestånd och dess förändringar

Antal lägenheter baserat på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90) och till SCB inrapporterade förändringar 1994-2010

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Antal lägenheter i småhus

Vid årets början (1991 enl FoB90. 1994-2010 beräknat)

5 342 5 363 5 383 5 389 5 391 5 396 5 397 5 399 5 399 5 401 5 402 5 407 5 409 5 412 5 416 5 422 5 015

Nybyggda + 21 20 6 2 5 1 2 0 2 1 5 2 3 4 6 3 6

Rivna** - 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Vid årets slut 5 363 5 383 5 389 5 391 5 396 5 397 5 399 5 399 5 401 5 402 5 407 5 409 5 412 5 416 5 422 5 425 5 021

Antal lägenheter i flerbostadshus Vid årets början (1991 enl FoB90. 1994-2009 beräknat)

7 404 7 451 7 452 7 468 7 479 7 325 7 325 7 097 7 097 7 007 7 007 7 007 7 007 7 016 7 021 7 021 6 353

Nybyggda + 47 7 21 6 21 0 3 0 10 0 0 0 0 0 0 0 0

Ombyggda* + 215 248 55 13 2 0 80 0 35 0 69 176 9 5 0 0 0

Avgångar genom ombyggnad* - 215 248 58 8 0 0 53 0 25 0 69 176 0 0 0 0 0

Rivna - 0 6 2 0 177 0 258 0 110 0 0 0 0 0 0 0 0

Vid årets slut 7 451 7 452 7 468 7 479 7 325 7 325 7 097 7 097 7 007 7 007 7 007 7 007 7 016 7 021 7021 7021 6 353

Summa lägenheter vid årets slut 12 814 12 835 12 857 12 870 12 721 12 722 12 496 12 496 12 408 12 409 12 414 12 416 12 428 12 437 12443 12446 11 374

* Avser ombyggnad, som minst omfattar utbyten av rörsystem samt utrustning i hygienutrymmen eller lägenheter som tillkommit eller avgått genom ombyggnad t.ex.

inredning av vindar, omb. från lokal till lägenhet, sammanslagningar mm.

**Rivningar av småhus redovisas enbart av vissa kommuner

Förändringar i bostadsbeståndet som ej regelbundet rapporteras till SCB är t.ex. ändring från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt. Vissa kontoriseringar samt

återställande av bostäder från kontor el. dylikt kan också saknas. Dessa okända förändringar berör främst småhusen.

30

3 Kommunikationer Kiruna är en stad i stora nätverk långt utanför landets gränser. Tillgängligheten och möjligheterna till kontakter med övriga världen är av vital betydelse för ortens utveckling. Med tanke på Kirunas geografiska läge är därför goda kommunikationer på järnväg, flyg och väg av särskilt stor betydelse.

3.1 Flyg Den stora benägenheten i Kiruna att nyttja flyget som transportalternativ är en återspegling av det geografiska läget, de kontaktintensiva verksamheterna inom näringslivet och besöksnäringen. Kiruna flygplats har bedömts som nationellt strategisk i flygplatsutredningen och är ett riksintresse. Flyget är en mycket viktig del i Kirunas infrastruktur. En markant ökning syntes under den period som LKAB gjorde sina investeringar. Efter det har det skett en nedgång i samband med konjunkturnedgången 2009 - men man kan se en tydligt ökning med 24 % i december år 2011 och januari år 2012 jämfört året innan. SAS har ökat antalet "stolar" under den tiden. Det visar på att efterfrågan finns och när kapaciteten på flyget ökar så ökar också antalet turister i området. En ny förbindelse med Köpenhamn kommer att börja trafikera Kiruna under 2012.

3.2 Väg Kiruna har ett mycket glest vägnät. En handfull vägar förbinder kommunen med Norge, Finland, Tornedalen och kusten. Europaväg 10 och Malmbanan mellan Kiruna och Narvik löper parallellt den största delen av sträckan. Denna Ofoten-Botnia korridoren utgör, vid sidan av havsleden längs norska kusten och Murmanskbanan, en av de tre tunga, dominerande transportstråken inom Barentsregionen. Långtradartrafiken på det allmänna vägnätet inom kommunen har ökat och kommer sannolikt att öka ytterligare. Många transporter från Norge sker längs väg E10. I EU:s arbete med en sammanhållen regional utvecklingsplanering ingår även kommunikationsfrågor och klassificering av vägsträckningar, Bland annat TEN-sträckor, Transeuropeiska transportnätverk. I Kiruna finns väg E10 upptagen som en TEN-sträcka. Foto Anders Lundgren

31

3.3 Järnväg Tillgång till goda tågförbindelser är en mycket viktigt fråga för Kiruna. Persontågtrafiken har betydelse bl.a. för pendlingsmöjligheter och möjligheterna att skapa en gemensam arbetsmarknad med Gällivare samt underlätta resandet till kusten. Restiden till Luleå har varit c:a 3,5 timmar. Den har nu ökat till vara nästan 4 timmar. Enligt Banverkets stomnätsplan för perioden fram till 2007 ska sträckan Luleå-Kiruna, med vissa förbättringar, kunna köras på en gångtid av 2 tim 40 min. Sträckan Luleå-Narvik ska kunna köras på 4 tim 45 min. Redan med nuvarande banstandard och det persontågmaterial som i dag finns tillgänglig på marknaden, kan sträckan Gällivare-Kiruna köras på ca 45 minuter. Det är av oerhörd vikt att stora resurser sätts på att öka kapaciteten på Malmbanan. Bristande kapacitet kan utgöra ett stort hot för gruv- och turistnäringen. Norrtåg (där Kiruna kommun ingår) kommer att upphandla tågtrafik och siktar på trafikstart under 2012. Rikstrafikens (numera Trafikverkets) utredning inför upphandlingen av nattågstrafiken väckte stor oro i Malmfälten. Utredningen föreslog att man skulle slopa Göteborgståget. I skrivande stund pågår ett arbete att ta fram en regional handlingsplan för ökat resande som ska harmoniera med förfrågningsunderlaget. Detta samordnas av handelskammaren i Norrbotten. Trafikverket gör upphandlingen.

I år har behovet av malmtransporter från Pajalas gruvor till malmbanan aktualiserats. Tranportverket utreder lösningar. Inledningsvis kommer transporter att ske på väg men på sikt är det inte orimligt att man bygger järnväg.

3.3.1 Godstrafik Godstrafiken på malmbanan utgörs till övervägande del av malmtransporter. LKABs transporter mot Narvik är livsnerven i deras verksamhet. En smidig hantering av malm och pellets är nödvändig för att de ska vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Dubbelspår på Malmbanan är den enda rimliga lösningen på fortsatt expansion av gruvnäringen. En ny godsbangård är under uppförande. Andelen gods fraktat på järnväg kan man antar kommer att öka på sikt mot bakgrund av ökade oljepriser. En väl utbyggd och utformad godsbangård är viktigt.

3.3.2 Järnvägsstation Järnvägsstationen är placerad i den västra delen av Kiruna C c:a 500 meter från centrum. I dagsläget finns enbart väntsal och anslutning till buss mot Nikkaluokta och Riksgränsen. Under 2005 ankom c:a 53 000 resande Kiruna järnvägsstation och drygt 56 000 avreste. Fördelat per dag blir det c:a 300 personer som kliver på och av i Kiruna fördelat på 4 tillfällen varje dag. Dvs 75 personer kliver på och 75 kliver av vid varje avgång/ankomst. Detta är den senaste statistiken som inhämtats. Resandet har förändrats sedan år 2005 och ny statistik kommer att tas fram när utredningen för persontrafik sätts igång under år 2012 i Trafikverkets regi.

3.4 IT-kommunikation Resultatet av en genomförd utbyggnad av fibernätet är att kommunen har ortssammanbindande nät som når ut till samtliga byar med fler än 15 invånare så när som på en by. Det innebär att det är

32

möjligt för ca. 98 procent av kommunens invånare att få tillgång till dataförbindelser med kapacitet på 0.5 Mbit/s eller högre. För att nå den del av befolkningen i kommunen som inte har tillgång till dataförbindelser över optofiber eller över kopparnätet nyttjas andra tekniska lösningar i form av trådlösa förbindelser (radiolänk, 3G, NMT 450 etc.) nyttjas. För att nå det mål som regeringen satt upp för 2020, 90 % av hushållen ska ha förbindelser med minst 100 Mbit/s, krävs dels fortsatt utbyggnad och förtätning av fibernäten samt utbyggnad av trådlösa nät (t.ex. 4G) med högre kapacitet än de som nyttjas idag. Utbyggnaden av de trådlösa näten kan vi förvänta oss att de kommersiella operatörerna genomför. I samband med att Kiruna C förändras, till följd av att gruvbrytningen påverkar i Kiruna C, kommer stadsnätet att tvingas flytta till nya sträckningar för att bibehålla de alternativa vägarna som finns i nätet (redundansen) och för att säkerställa matningarna från ringstrukturerna in mot användare i de mest centrala delarna av Kiruna C.

4 FORSKNING/UTBILDNING

4.1 Befintlig forskning/utbildning Kirunas geografiska läge, tillgång till infrastruktur och inte minst den unika kompetens som finns här gör att det idag bedrivs internationellt erkänd och framgångsrik forskning i kommunen inom flera områden främst inom rymd- och miljöområdet och gruvnäring. Flera av dessa forskningsverksamheter är permanent stationerade i kommunen. Inom rymd- och miljöområdet har universiteten i Luleå och Umeå ett särskilt regeringsuppdrag att bedriva forskning, forskarutbildning och utbildning i Kiruna kommun. Men kommunen och dess särdrag används också som fältområde för tidsbegränsade forskningsstudier för en stor grupp forskare från hela världen. Stadsomvandlingen innebär en vidareutveckling av dessa forskningsområden och fångar intresset hos ett flertal svenska universitet och högskolor som vill förlägga studier till Kiruna. ”Branschen” kan troligen vidareutvecklas ytterligare i kommunen med redan befintliga resurser genom riktad information till aktuella målgrupper. Idag finns ett 20-tal forskarstuderande i kommunen varav merparten av dem finns på Institutet för rymdfysik, IRF, samt de Kirunabaserade delarna av Institutionen för system och rymdteknik tillhörande Luleå tekniska universitet. Därutöver finns forskarstuderande på ett flertal andra platser i kommunen inom områden såsom laserteknik för föremålsvård, subarktisk ekologi och limnologi och industridoktorander på bl.a. LKAB. Magisterutbildning eller utbildning på motsvarande utbildningsnivå erbjuds idag på Institutionen för system och rymdteknik genom fjärde året på civilingenjörsprogrammet i rymdteknik samt ett tvåårigt Erasmus Mundus (EU-finansierat) program, sk. Spacemaster. Därutöver ges kurser på magisternivå i Abisko, genom klimatforskningsprogrammet CIRC vid Umeå universitet. Grundutbildning på högskolenivå ges idag i varierad utsträckning på 5 olika geografiska platser i kommunen; − Abisko (subarktisk ekologi och fjällbotanik), − Kunskapsparken (naturguide samt lokalt behovsanpassade distansutbildningar), − Lannavaara (ädelstensteknik), − Rymdcampus (rymdteknik och rymdfysik) och − Tarfala (glaciologi).

33

Genom Lapplands lärcenter utformas och erbjuds olika former av riktad och lokalt behovsanpassad kompetensförsörjning för vuxna. Nuvarande fokusområden i Kiruna är främst omsorg, förskola, gruvnäring, ”byggnation” och besöksnäring. Vid halvårsskiftet år 2010 överfördes kommunens vuxenutbildning och högskoleverksamhet på Kunskapsparken till Lapplands lärcenter. Verksamheten är nu en del av Lapplands kommunförbund (LKF) och drivs gemensamt av Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. På Kunskapsparken finns väl utbyggd studentservice för distansstudenter och campusstudenter i kommunen.

4.2 Studentkommunen Studentkommunen Kiruna definieras som allt utöver själva utbildningarna och som berör Kirunas studenter. Detta omfattar främst studentboende, kommunikationer, fritid och IT-förbindelser. Under år 2010 har kommunen investerat i en ny studentpub i källaren på Kunskapsparken samt renoverat delar av studentboendet på Vilan.

5 Beskrivning av kommunen idag En liten stad med stora nätverk

Kiruna kan ses i perspektivet som en liten stad med ett perifert läge i en perifer region i Sverige som i sin tur ligger perifert ur ett europeiskt perspektiv. I och med Sveriges inträde i den Europeiska Gemenskapen (EG) samt i den Europeiska unionen (EU) så har nationalstaternas regioner fått större fokus. Norra Norrland är monetärt en relativt rik del av EU, men Kiruna och övriga kommuner inom regionen är befolkningsmässigt fattiga och möter speciella förutsättningar på grund av långa geografiska avstånd. Detta har gjort att nordligaste Sverige kan ta del av EU:s strukturprogram för tillväxt och utveckling. Regionernas renässans har också gjort att kommunerna i Norrbotten fått upp ögonen för börja bygga upp samarbete inom olika områden inom Barentsregionen, där Kiruna kommun har ett centralt läge med gräns mot både Norge och Finland. Därtill kommer Kiruna som en mångkulturell kommun där samisk, tornedalsk, finsk och svensk kultur är de vanligaste, men det finns också många med rötter långt från Sveriges gränser. Kiruna är så kallad förvaltningskommun för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska (nordsamiska). Detta innebär att bland annat att medborgare har rätt till att få framföra sitt förvaltningsärende på sitt modersmål. Kirunas förutsättningar att vara en attraktiv stad är ytterst beroende av de fyra grundpelare som bär upp Kirunas näringsliv. De är mer eller mindre beroende av en internationell omvärld, både i Europa och resten av världen, för att må väl och utvecklas. De fyra grundpelarna är: Gruvindustri, Rymdindustri, Forskning samt Turismnäring. Dessa grundpelare är också de som gör Kiruna känt i omvärlden och det finns en interaktion mellan industrierna, forskningen och turismen. Kunskapsturism är en stark trend inom besöksnäringen idag där turister vill uppleva ”the real thing”. Den forskning och tekniska utveckling som sker inom exempelvis gruvindustri, rymd, miljö och is drar till sig besökare som vill få både information och upplevelse i autentisk miljö genom så kallade ’technical visits’. På motsvarande sätt vill många turister uppleva olika kulturer genom genuina möten. Det perifera läget i kombination med internationell forskning, god infrastruktur samt andra turistattraktioner (Icehotel, naturupplevelser, samisk kultur m.m.) gör Kiruna lämpligt som rymdhamn för kommersiell bemannad rymdfart. Kirunas näringslivsbolag, Progressum, jobbar för att

34

rymdaktörerna och rymdturisterna ska välja Kiruna. En etablering av Spaceport Sweden skulle bidra till Kirunas varumärke som internationell turistattraktion ytterligare med stora kringeffekter på forskning och besöksnäring. Idag finns dessutom ”Kirunas stadsflytt” som ett känt begrepp. ”Stadsflytten”, eller egentligen stadsomvandlingen, hänger samman med gruvbolaget LKAB:s utbredning och de markdeformationer som uppstår. Detta är en het samhällsplaneringsfråga som ger uppmärksamhet även internationellt och som lockar samhällsplanerare, arkitekter, konstnärer och byggnadsantikvarier från hela världen. En sådan stor händelse blir förstås föremål för forskning och Luleå tekniska universitet i samarbete med Kiruna kommun har genomfört ett EU-projekt benämnt Nya Giron inriktat på ett hållbart samhällsbyggande ur olika aspekter under 2009-2011. Man skissar nu på fortsättningen. Stadsomvandlingen har många frågor knutna till fastighetsekonomi och bostadsmarknaden. Kiruna och Gällivare kommun har tillsammans med KTH startat ett samverkansprojekt. KTH studerar kommunerna och bidrar till ny kunskap om processerna på fastighets- och bostadsmarkanden. Kirunas läge ovan odlingsgränsen ger samhällsplanering och byggnationer speciella förutsättningar när det gäller exempelvis klimat- och markfrågor. Foto:Ulrika Hannu

35

5.1 Styrkor, svagheter, hot och möjligheter För kartläggning och strategisk översyn av en verksamhet, i det här fallet Kiruna kommun, kan man använda sig av SWOT-modellen. SWOT är en akronym för engelskans ”Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats” och innebär att man identifierar de styrkor, svagheter, risker/hot samt möjligheter både internt och från omvärlden som kan ha betydelse för verksamheten på kort och lång sikt. Vissa tillstånd eller egenskaper kan förstås utgöra både styrkor/svagheter respektive risker/möjligheter. Utifrån Kiruna kommuns specifika situation med avseende på geografiskt läge, klimat, infrastruktur, befolkning, kultur, näringsliv, natur, kommunikationer och utbildningsutbud har vi identifierat och värderat dessa egenskaper enligt SWOT-analysens fyra dimensioner. Styrkor

• Kirunas perifera läge med gles bosättning gör det lämpligt för lokalisering av utrymmeskrävande verksamheter som exempelvis raketuppskjutning och biltestanläggningar.

• Den relativt opåverkade miljön ger rent vatten, rikt djurliv samt attraktiva jakt- och sportfiskeområden. Dessa faktorer ger stora möjligheter att fortsätta utveckla den småskaliga naturturismen och erbjuda de bofasta goda rekreationsmöjligheter.

• Glesheten och stora orörda naturområden ger möjligheter till upplevelser av tystnad och ensamhet.

• Kulturell mångfald där det samiska, tornedalska, finska och svenska möts. • Kiruna erbjuder småstadens tillgänglighet till service men samtidigt bättre hushållning med

tid jämfört med större städer med långa pendlingsavstånd. • Flyg- och tågkommunikationerna ger relativt goda möjligheter för både privat- och

affärsresenärer att resa till och från Kiruna. • Kirunas näringsliv har goda kontakter med omvärlden med stabila nätverk. Det beror på den

höga spetskompetens man besitter och den teknologiska utveckling man driver inom främst gruv- och rymdindustri.

• Mineralfyndigheterna är stora och brytningsbara utifrån dagens priser och den globala efterfrågan.

• Det råder framtidstro och låg arbetslöshet i samhället som följd av gruvindustrin expansion med kringeffekter. Det ger också förhoppningar för ungdomarna att kunna finna arbete på hemorten efter gymnasie- eller högskolestudierna.

Svagheter

• Ett starkt beroende av gruvnäringen ger hela samhället en ökad känslighet för konjunktursvängningar.

• Avsaknad av en mer diversifierad arbetsmarknad gör det svårare för hushåll med två vuxna att finna jobb på orten för båda.

• Kirunas perifera läge med långa avstånd gör befolkning och näringsliv beroende av stabila kommunikationer.

• Litet befolkningsunderlag utanför Kiruna C. • Brist på riskkapital och externa investerare gör det svårt att kunna utveckla vissa

verksamheter och branscher. • Få företag är inriktade på export respektive samverkar inom forskningskluster. • Svårigheter att kommersialisera ”vildmark”, dvs att omvandla orörd naturmiljö till

inkomstbringande produkter såsom boende och aktiviteter som ger fler helårsarbeten, utan att överge den satsning på hållbar småskalighet som turismföretagen i Kiruna valt.

36

Risker/hot

• Stadigt åldrande befolkning. • Landsbygden utanför tätorten avfolkas och samhällsservicen försämras. • Långa avstånd från Kiruna till andra orter försvårar arbetspendling och möjligheterna för

arbetsmarknaden att matcha utbud och efterfrågan. • Överhettad bostadsmarknad som följd av den högkonjunktur som råder i Kiruna, vilket gör

det svårt för inflyttare likväl som bofasta att få tag i bostad. Det i sin tur gör det svårt för företag att rekrytera personal utifrån.

• När investeringsfasen för gruvnäringen avklingar minskar efterfrågan på arbetskraft. • Eventuella försämringar i tåg- och flygtrafik gör besöksnäringen mycket utsatt då Kirunas

läge gör att turister har få transportalternativ. • Försämringar i samhällsservice och infrastruktur kan påverka nationella och internationella

företags respektive forskningsenheters helhetsbedömningar av Kiruna som lokaliseringsort. Möjligheter

• Det subarktiska klimatet på en hög breddgrad tillsammans med samisk och tornedalsk kultur medger unika möjligheter för upplevelseindustrin att hävda sig internationellt.

• Hög spetskompetens inom flera FoU-områden som även kan kommersialiseras och utvecklas till företag.

• Fortsatt god samhällsservice och infrastruktur ger bra förutsättningar för att företag och forskningsprojekt ska intressera sig för Kiruna långsiktigt.

• Mångfald inom besöksnäringen där turister kan få upplevelser från både orörd natur, samisk och tornedalsk kultur, samt ’technical visits’ under samma resa vilket stärker Kiruna som destination.

• Exklusiv norrskens- och rymdturism växlar upp Kirunas turistutbud till att nå nya marknadssegment. Kommersiell rymdfart bör även ge kringgående effekter på efterfrågan på service, FoU samt relaterad ”rymdturism på jorden”.

• Satsning på att utveckla biltestverksamheten till bokningsbara produkter. • Gemensam satsning inom besöksnäringen på att utveckla barmarkssäsongen. • Gruvnäringens investeringsfas gynnar samhället i stort. Nya satsningar kan fokuseras till

övriga näringslivet. • Stadsomvandlingens infrastrukturprojekt genererar arbetstillfällen i sig. Intresset för denna

unika händelse från både turister, media, forskare och samhällsplanerare skapar dessutom efterfrågan på guidade turer, informatörer, boende och mat. Den mediala bevakningen bygger på Kirunas varumärke och ger indirekt reklam för kommunen.

• I och med stadsomvandlingen kan man ”börja om” inom vissa områden i stadsplaneringen – ett nytt centrum kan t ex planeras från början med ”blankt papper”.

6 TRENDER Omvärlds- och trendanalyser handlar om att identifiera och tolka svaga signaler, både lokalt och globalt, som i en nära eller avlägsen framtid kan komma att påverka vår egen kommun och verksamhet. Kommuner och regioner står ständigt inför nya utmaningar där utvecklingen ska omsättas i praktisk handling. Ett led i att skapa insikt och kunna förutse konsekvenser är genom en SWOT-analys, enligt ovan, där styrkor, svagheter, risker och möjligheter analyseras. SWOT-analysen kan utgöra grunden för en utvidgad omvärldsanalys innehållande trender inom olika områden som kan anses vara relevanta för kommunens framtid.

37

Hur ser framtidens samhälle ut? Idag är energipriser och klimatförändringar stora frågor. Minskar individuellt resande till förmån för kollektivt resande med exempelvis tåg? Kommer vi i framtiden att konsumera mer tjänster än produkter? Hur kommer framtidens hushåll se ut och vilket slags boende kommer efterfrågas? Fortsätter kärnfamiljen att dominera eller kommer förändringar i värderingar och välfärd att skapa en renässans för storfamiljen? Fram till år 2020 fortsätter de stora 40-talistkullarna att gå i pension. Hur hanterar kommuner och företag generationsväxlingen och den ökande försörjningsbördan för de förvärvsarbetande? Vilken syn har 80- och 90-talisterna som ska in på arbetsmarknaden på arbete och karriär? Inom samhällsplanering riktas fokus mot hållbarhet ur ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Kan Kiruna i och med stadsomvandlingen och möjligheten att bygga mycket nytt bli en föregångare som hållbart samhälle med hållbart samhällsbyggande? Regionförstoring och ökad rörlighet ses som två viktiga faktorer för regional tillväxt i Sverige idag. Vilken betydelse har arbetspendling i en kommun som Kiruna där individer kan resa 20 mil utan att passera kommungränsen? Foto: Anders Lundgren

38

7 FRAMTIDSSCENARIER I detta kapitel beskrivs först möjliga framtida befolkningssiffror. Dessa befolkningsscenarier är baserade på de beskrivningar som gjorts av näringslivsstrukturen och Kirunas övriga egenskaper. I det andra avsnittet diskuteras Kirunas varumärke.

7.1 Befolkningsprognoser

7.1.1 Bakgrund Under 2009 har befolkningen minskat med 130 personer till 22 969. De senaste åren har befolkningen i kommunen minskat relativt lite jämfört med de minskningar som skett under senare delen av 1990-talet och i början på 2000-talet. Detta beror på den starka konjunkturen framförallt inom gruvnäringen, som dock upplevde en kortvarig nedgång 2009 men verkar ha återhämtat sig snabbt. Det kan man tolka som att befolkningen ligger ganska konstant. Tabell 7.1.1. Utdrag ur kommuninvånarregistret 2012. Maj 2012 Kvinnor Män Totalt Boende i kommunen

11128

11880

23008

Födda 37 48 85 Avlidna 44 34 78 Inflyttade 100 103 203 Utflyttade 162 125 287 Invandrade 79 56 135 Utvandrade 10 10 20 Maj 2011 Kvinnor Män Totalt Boende i kommunen

11124

11801

22925

Födda 31 27 58 Avlidna 32 33 65 Inflyttade 69 90 159 Utflyttade 106 100 206 Invandrade 42 20 62 Utvandrade 11 19 30

39

7.1.2 Befolkningsscenarier Kirunas befolkning har tidigare minskat med 100 - 500 individer per år. På tidigt 80-tal minskade det tom upp till 800 personer. År 2006 bröts trenden och befolkningen ökade en aning. Efter det har skett en svag minskning. Det viktiga är att fånga den trend som råder.

7.1.3 Scenario Ett sätt att beräkna den framtida befolkningen är att se till antalet arbetstillfällen. SCBs statistik för arbetstillfällen redovisas 2 år efter innevarande år. Det vill säga för år 2011 redovisas siffror för 2009. En bedömning av näringslivets utveckling har gjorts. För 2010 har arbetsmarknadsläget stabiliserats i Kiruna och antalet arbetstillfällen totalt sett kan antas vara stabilt. Bedömningen framåt i tiden till år 2019 är att antalet förvärvsarbetande är något högre jämfört med 2010. Resonemanget som ligger till grund för detta är att byggindustrin torde gå upp något, turismen kan förväntas öka något. Vidare minskar skolor och offentlig förvaltning på grund av minskade barnkullar. Dock innebär en möjlig framtida öppning av nya gruvor att nya arbetstillfällen inom gruvnäringen kommer att skapas och då kommer det totala antalet arbetstillfällen i kommunen sannolikt att öka. Kiruna kan därmed förväntas ha en relativt god arbetsmarknad jämfört med övriga landet. Den sannolika nyetableringen av gruvverksamhet i Pajala-Kolari området kommer att medföra ett stort behov av arbetskraft i närområdet till gruvorna. Detta innebär en ökad konkurrens av arbetskraft inom gruvbranschen i Norrbotten och det finns risk för viss utflyttning från malmfälten till Pajala /Kolari området samt minskad inpendling till Kiruna framförallt från Tornedalen. Detta kan komma att få betydelse för Kirunas befolkningsutveckling i framtiden, men påverkan är svår att förutse för tillfället. Tabell 7.1.2. Arbetstillfällen i Kiruna. Näringsgren 2009 2010 Jordbruk 198 229 Tillverkning och utvinning 2542 2820 Energi- o miljö 100 111 Byggverksamhet 1137 1258 Handel 996 1087 Transport 693 758 Hotell- o restaurang 565 537 Informations, kommunikation 331 335 Kreditinst o försäkr.bolag 141 141 Fastighetsverksamhet 213 218 Företagstjänster 1024 1100 Civila myndigh. o försvaret 741 684 Utbildning 945 981 Vård- och omsorg 1550 1582 Personliga o kulturella tjänster 380 391 Okänd bransch 85 80 Summa dagbefolkning 11641 12312 Nattbefolkning 11190 11678 Nettopendling 451 634

40

Resultatet från befolkningsprognosen redovisas, med olika åldersindelningar, i tabeller nedan. Ytterligare tabeller finns i bilagan. Foto: Ulrika Hannu

41

Tabell 7.1.3 Befolkningsscenario med bibehållen god arbetsmarknad. År Kön 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19-64 65-84 85-w Summa

2011 M än 132 126 134 124 113 136 126 124 107 121 129 125 135 132 133 136 144 168 161 7244 1926 160 11836

Kvinnor 129 131 120 110 108 125 114 113 108 110 124 104 110 132 121 123 139 143 140 6380 2151 296 11131

Summa 261 257 254 234 221 261 240 237 215 231 253 229 245 264 254 259 283 311 301 13624 4077 456 22967

2012 M än 130 130 125 135 125 115 135 125 125 110 120 130 125 135 135 135 135 145 170 7225 1965 165 11845

Kvinnor 125 130 130 120 110 110 125 115 115 110 110 125 105 110 130 120 125 140 140 6365 2175 315 11150Summa 260 260 255 255 235 220 260 240 240 215 230 255 230 245 265 255 260 285 310 13590 4140 480 22995

2013 M än 135 130 130 130 135 125 115 135 125 125 110 120 130 125 135 135 135 135 145 7200 2020 170 11850

Kvinnor 130 130 130 130 120 110 110 125 115 115 110 110 125 105 110 135 120 125 140 6345 2200 330 11160

Summa 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 230 245 265 255 260 285 13550 4220 500 23010

2014 M än 135 135 130 135 130 135 125 115 135 125 125 110 120 130 125 135 135 135 140 7180 2035 175 11855

Kvinnor 130 130 130 130 130 120 110 110 125 115 115 110 110 125 105 110 135 125 125 6345 2220 330 11170

Summa 265 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 235 250 265 260 260 13525 4255 505 23025

2015 M än 135 135 135 135 135 130 135 125 115 135 125 125 110 125 130 130 135 135 135 7155 2050 180 11855

Kvinnor 130 130 130 125 130 130 120 110 110 125 115 115 110 110 125 105 115 135 125 6330 2225 340 11180

Summa 265 265 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 235 250 270 260 13485 4275 525 23035

2016 M än 135 135 135 135 135 135 130 135 130 120 135 125 125 110 125 130 130 140 135 7140 2055 190 11860Kvinnor 135 130 130 130 125 125 125 115 110 110 125 115 115 110 110 125 110 115 130 6325 2230 340 11190Summa 270 265 265 260 260 260 255 255 235 225 260 245 240 220 235 255 235 250 270 13465 4285 525 23050

2017 M än 140 135 135 135 135 135 135 130 135 130 120 135 130 125 110 125 135 130 140 7125 2050 195 11865Kvinnor 135 135 130 130 125 125 125 125 115 110 110 125 115 115 110 115 125 110 115 6340 2205 360 11200

Summa 275 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 240 225 240 260 240 255 13470 4255 555 23060

2018 M än 140 140 135 135 135 135 135 135 130 135 130 120 135 130 125 115 125 135 130 7105 2060 205 11870

Kvinnor 135 135 135 130 130 125 125 125 125 120 110 110 125 115 115 110 115 125 110 6315 2215 365 11210Summa 275 270 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 245 225 240 260 240 13420 4270 575 23080

2019 M än 140 140 140 135 135 135 135 135 135 130 135 130 120 135 130 130 115 125 135 7100 2040 225 11875

Kvinnor 135 135 135 130 130 125 125 125 125 125 120 110 110 125 115 115 115 115 125 6300 2195 385 11225

Summa 275 275 270 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 245 230 240 260 13400 4235 605 23100

42

Tabell 7.1.4 Befolkningsscenario med bibehållen god arbetsmarknad. Antal individer i ålder 58 – 65 - pensionsåldrar. År 58 59 60 61 62 63 64 65 66-w Summa

2011 328 275 285 304 303 350 327 289 4244 6705

2012 285 320 270 280 295 295 340 320 4305 6710

2013 280 280 315 265 270 290 290 330 4390 6710

2014 290 275 275 310 260 265 280 280 4485 6715

2015 295 285 270 270 300 250 260 275 4525 6730

2016 305 290 280 265 260 295 245 255 4555 6750

2017 310 300 285 270 260 255 285 240 4570 6775

2018 325 305 290 275 265 255 250 280 4565 6820

2019 320 320 300 285 270 260 250 245 4600 6850 Tabell 7.1.5 Befolkningsscenario med bibehållen god arbetsmarknad. Antal individer i ålder 0 – 20 - skol- och ungdomsåldrar.

År 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21-w Summa

2011 261 257 254 234 221 261 240 237 215 231 253 229 245 264 254 259 283 311 301 310 342 17505 22967

2012 260 260 255 255 235 220 260 240 240 215 230 255 230 245 265 255 260 285 310 300 310 17605 22995

2013 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 230 245 265 255 260 285 310 300 17660 23010

2014 265 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 235 250 265 260 260 280 305 17700 23025

2015 265 265 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 235 250 270 260 265 280 17740 23035

2016 270 265 265 260 260 260 255 255 235 225 260 245 240 220 235 255 235 250 270 260 265 17750 23050

2017 275 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 240 225 240 260 240 255 270 260 17745 23060

2018 275 270 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 245 225 240 260 240 255 270 17740 23080

2019 275 275 270 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 245 230 240 260 240 255 17740 23100

43

7.2 Kirunas framtida kännetecken/varumärke

7.2.1 Bakgrund Olika orter i Sverige har olika profil. Vi förknippar t ex Dalarna med rödvita stugor och idyll, Gnosjö har sin småföretagarkultur, Stockholm är en vacker huvudstad invid vatten och Gotland är sommar. Exemplen är fler. Dalarna skulle aldrig planera bort eller bygga bort sin idyll. Stockholm värnar sitt vatten. Hur kan en kommun hitta sin plats/nisch i regionen eller landet som ”Vattenkommun”, ”Hälsokommun”, ”Hästkommun” osv? Detta kan man se som ett led i en utveckling mot ett samhälle där individer, som visserligen är i behov av en försörjning, väljer bostadsort utifrån sin livsstil eller värderingar om ett bra liv.

I den här utvecklingen är det viktigt att ställa sig frågan hur attraktiv kommunen är ur olika aspekter - bostadsmiljö, etableringsort för företag, arbetsgivare, högskoleort, serviceproducent osv. – eller med andra ord - hur bedöms och signaleras kvaliteten på kommunen i dessa olika avseenden? Dvs. med ett modeord - hur starkt är kommunens varumärke på dessa områden? Frågan är vad det är som gör Kiruna specifikt och vad man måste värna om för att behålla, förnya och stärka Kiruna? Kiruna är idag förknippat med gruva, rymd och turism. Hur kan man stärka Kirunas varumärken? Vad är Kirunas varumärke utöver dessa näringsgrenar? Finns det flera varumärken? Hur mäter man dessa eller deras styrka? I den situationen ökar också intresset för kvantitativa mätningar av olika slag som ”nöjd medarbetarindex”, ”nöjd kundindex” för benchmarking och olika rankingsystem med kommunvisa jämförelser via nyckeltal osv. Inte minst viktigt är det då att kunna tolka och kritiskt granska alla dessa olika mått som visas upp.

7.2.2 Kiruna Utifrån strategiska dokument såsom kommunens strategiska inriktning kan man beskriva vad som bör känneteckna ett framtida Kiruna mer konkret och vilka åtgärder man bör vidta för att så snabbt och effektivt som möjligt nå dit. Sådana strategiska dokument bygger också på en analys av trender i omvärlden. I detta planeringsunderlag ges bara i punktform några generella egenskaper som skulle kunna brytas ner i specifika åtgärder för att stärka Kiruna.

• God boendemiljö med god tillgång till varierande bostäder för alla åldrar– i Kirunas fall kan det omsättas i möjlighet att bo i en tätortnära ”vildmark”.

• Goda kommunikationer med god tillgänglighet för lokalbefolkning och besökande – från

flygplats till skidåkning/fiske/jakt på en timme – från kust till fjäll under tre timmar.

• Stabilt näringsliv med innovativa branscher i expansion.

• Stabil befolkningsutveckling.

• Attraktiva rekreationsmöjligheter både i och utanför staden för lokalbefolkning och tillresta – vandring, fiske, jakt och äventyr i ren miljö, kultur av hög kvalitet.

44

Bilaga 1 Befolkningsstatistik Tabell 1. Befolkningsförändring Totalt Levande Döda Födelse- Inrikes Inrikes Över- Immi- Emi- Överskott flyttnings- 2010 födda överskott inflyttade utflyttade skott granter granter netto Justeringar Män 128 131 -3 290 455 -165 205 49 156 -9 -1 Kvinnor 128 123 5 255 457 -202 216 33 183 -19 2 Summa 256 254 2 545 912 -367 421 82 339 -28 1 Totalt Levande Döda Födelse- Inrikes Inrikes Över- Immi- Emi- Överskott flyttnings- 2011 födda överskott inflyttade utflyttade skott granter granter netto Justeringar Män 135 134 1 330 412 -82 136 28 108 26 1 Kvinnor 128 113 15 299 469 -170 179 28 151 -19 -1 Summa 263 247 16 629 881 -252 315 56 259 7 0 Tabell 2 Befolkningsförändringar i församlingarna

2011 Födelse- Överskott

Summa

Män

Kvinnor

Jukkasjärvi 54 25 29 Karesuando -3 -3 -6 Vittangi -32 -21 -11 Inflyttnings-

överskott Summa

Män

Kvinnor

Jukkasjärvi -18 15 -33 Karesuando -11 -4 -7 Vittangi 36 15 21

45

Tabell 3 Befolkning och befolkningsförändringar 1948-2011 (inräknat Karesuandoområdet fr o m 1955) Netto Födelse- Befolknings- Förändringar Befolkning överskott flyttning (justerat) 1948-12-31 17.947 1949-12-31 18.385 + 438 1950-12-31 18.735 + 350 1951-12-31 19.022 + 287 1952-12-31 19.445 + 433 1953-12-31 20.061 + 606 1954-12-31 20.849 + 788 1955-12-31 23.354 +2505 1956-12-31 24.352 + 998 1957-12-31 25.607 +1255 1958-12-31 26.713 +1106 1959-12-31 27.393 + 680 1960-12-31 28.011 + 618 1961-12-31 28.561 548 - 160 + 550 1962-12-31 28.927 522 - 85 + 336 1963-12-31 29.511 501 + 25 + 584 1964-12-31 29.619 575 - 464 + 108 1965-12-31 29.875 526 - 358 + 166 1966-12-31 30.257 499 + 20 + 472 1967-12-31 30.393 427 - 323 + 136 1968-12-31 30.629 390 - 127 + 236 1969-12-31 30.265 329 - 679 - 364 1970-12-31 30.623 409 - 57 + 358 1971-12-31 31.047 346 + 55 + 424 1972-12-31 31.081 372 - 291 + 34 1973-12-31 31.002 282 - 394 - 79 1974-12-31 31.092 305 - 245 + 90 1975-12-31 31.194 287 - 146 + 102 1976-12-31 31.222 195 - 166 + 28 1977-12-31 30.861 149 - 509 - 361 1978-12-31 30.350 135 - 646 - 511 1979-12-31 30.177 133 - 308 - 173 1980-12-31 29.705 156 - 627 - 472 1981-12-31 29.264 142 - 586 - 441 1982-12-31 28.645 152 - 778 - 619 1983-12-31 27.754 120 -1018 - 891 1984-12-31 27.222 119 - 651 - 532 1985-12-31 26.862 101 - 461 - 360 1986-12-31 26.710 103 - 249 - 152 1987-12-31 26.551 135 - 292 - 159 1988-12-31 26.312 129 - 370 - 239 1989-12-31 26.361 199 - 156 + 49 1990-12-31 26.149 202 - 417 - 212 1991-12-31 26.174 206 - 173 + 25 1992-12-31 26.217 194 - 144 + 43 1993-12-31 26.291 130 - 56 + 74 1994-12-31 26.173 149 - 270 - 118 1995-12-31 25.826 88 - 436 - 348 1996-12-31 25.575 22 - 274 - 252 1997-12-31 25.269 41 - 348 - 307 1998-12-31 25.148 55 - 172 - 116 1999-12-31 24.834 44 - 361 - 317 2000-12-31 24.314 - 7 - 511 - 518 2001-12-31 23.849 26 - 494 - 468 2002-12-31 23.555 - 10 - 283 - 293 2003-12-31 23.407 +11 - 157 - 146 2004-12-31 23.254 + 9 - 162 - 153

46

2005-12-31 23.135 - 4 - 104 - 108 2006-12-31 23.258 +44 + 82 + 123 2007-12-31 23.122 - 16 - 119 - 136 2008-12-31 23.099 +- 0 - 21 - 23 2009-12-31 22.969 +22 - 154 - 132 2010-12-31 22.944 + 2 - 28 - 26 2011-12-31 22.967 +16 + 7 + 23

47

Tabell 4. Befolkningsprognos med bibehållen god arbetsmarknad. Avrundade värden

År Kön 0-5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19-64 65-84 85-w Summa

2011 M än 765 126 124 107 121 129 125 135 132 133 136 144 168 161 7244 1926 160 11836Kvinnor 723 114 113 108 110 124 104 110 132 121 123 139 143 140 6380 2151 296 11131

Summa 1488 240 237 215 231 253 229 245 264 254 259 283 311 301 13624 4077 456 22967

2012 M än 765 135 125 125 110 120 130 125 135 135 135 135 145 170 7225 1965 165 11845Kvinnor 725 125 115 115 110 110 125 105 110 130 120 125 140 140 6365 2175 315 11150Summa 1490 260 240 240 215 230 255 230 245 265 255 260 285 310 13590 4140 480 22995

2013 M än 785 115 135 125 125 110 120 130 125 135 135 135 135 145 7200 2020 170 11850

Kvinnor 745 110 125 115 115 110 110 125 105 110 135 120 125 140 6345 2200 330 11160Summa 1530 225 260 240 240 220 235 255 230 245 265 255 260 285 13550 4220 500 23010

2014 M än 795 125 115 135 125 125 110 120 130 125 135 135 135 140 7180 2035 175 11855

Kvinnor 765 110 110 125 115 115 110 110 125 105 110 135 125 125 6345 2220 330 11170

Summa 1560 235 225 260 240 240 220 235 255 235 250 265 260 260 13525 4255 505 23025

2015 M än 800 135 125 115 135 125 125 110 125 130 130 135 135 135 7155 2050 180 11855

Kvinnor 775 120 110 110 125 115 115 110 110 125 105 115 135 125 6330 2225 340 11180

Summa 1570 255 235 225 260 240 240 220 235 255 235 250 270 260 13485 4275 525 23035

2016 M än 810 130 135 130 120 135 125 125 110 125 130 130 140 135 7140 2055 190 11860Kvinnor 775 125 115 110 110 125 115 115 110 110 125 110 115 130 6325 2230 340 11190Summa 1585 255 255 235 225 260 245 240 220 235 255 235 250 270 13465 4285 525 23050

2017 M än 815 135 130 135 130 120 135 130 125 110 125 135 130 140 7125 2050 195 11865

Kvinnor 780 125 125 115 110 110 125 115 115 110 115 125 110 115 6340 2205 360 11200Summa 1595 260 255 255 240 230 260 245 240 225 240 260 240 255 13470 4255 555 23060

2018 M än 820 135 135 130 135 130 120 135 130 125 115 125 135 130 7105 2060 205 11870

Kvinnor 785 125 125 125 120 110 110 125 115 115 110 115 125 110 6315 2215 365 11210Summa 1610 260 260 255 255 240 230 260 245 245 225 240 260 240 13420 4270 575 23080

2019 M än 825 135 135 135 130 135 130 120 135 130 130 115 125 135 7100 2040 225 11875Kvinnor 795 125 125 125 125 120 110 110 125 115 115 115 115 125 6300 2195 385 11225Summa 1620 260 260 260 255 255 240 230 260 245 245 230 240 260 13400 4235 605 23100

48

Tabell 5. Befolkningsprognos med bibehållen god arbetsmarknad. Avrundade värden

År 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21-w Summa

2011 261 257 254 234 221 261 240 237 215 231 253 229 245 264 254 259 283 311 301 310 342 17505 22967

2012 260 260 255 255 235 220 260 240 240 215 230 255 230 245 265 255 260 285 310 300 310 17605 22995

2013 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 230 245 265 255 260 285 310 300 17660 23010

2014 265 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 235 250 265 260 260 280 305 17700 23025

2015 265 265 260 260 260 255 255 235 225 260 240 240 220 235 255 235 250 270 260 265 280 17740 23035

2016 270 265 265 260 260 260 255 255 235 225 260 245 240 220 235 255 235 250 270 260 265 17750 23050

2017 275 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 240 225 240 260 240 255 270 260 17745 23060

2018 275 270 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 245 225 240 260 240 255 270 17740 23080

2019 275 275 270 270 265 265 260 260 260 255 255 240 230 260 245 245 230 240 260 240 255 17740 23100

49

Tabell 6. Befolkningsprognos med bibehållen god arbetsmarknad. Avrundade värden Tabell 7. Befolkningsprognos med bibehållen god arbetsmarknad. Avrundade värde. Folkmängdsutveckling, index. Index mäts från startåret. Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

0 100 99 100 101 102 103 104 105 106

1-5 100 100 103 106 106 107 108 109 110

6-15 100 100 99 98 99 100 101 102 103

16-18 100 95 89 88 87 84 84 83 81

19-63 100 100 100 100 99 99 99 99 99

64 100 104 88 86 79 75 88 76 76

65-74 100 102 104 104 104 105 103 103 102

75-w 100 102 105 107 108 108 110 112 113

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 101

Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

0-4 1227 1265 1295 1305 1315 1325 1335 1345 1355

5-9 1184 1175 1200 1215 1235 1235 1270 1290 1300

10-14 1245 1225 1185 1180 1190 1200 1195 1215 1230

15-19 1464 1410 1375 1320 1275 1270 1255 1220 1215

20-24 1573 1580 1560 1560 1520 1460 1425 1405 1370

25-29 1243 1310 1390 1455 1495 1530 1535 1525 1525

30-34 1112 1175 1240 1260 1290 1320 1360 1410 1450

35-39 1318 1225 1185 1175 1195 1240 1290 1335 1355

40-44 1604 1560 1520 1515 1465 1415 1340 1305 1295

45-49 1754 1770 1780 1700 1645 1615 1580 1545 1540

50-54 1662 1690 1670 1690 1715 1695 1710 1720 1650

55-59 1479 1490 1470 1500 1545 1580 1605 1585 1605

60-64 1569 1480 1430 1390 1350 1345 1360 1340 1365

65-69 1361 1395 1440 1445 1420 1385 1310 1265 1235

70-74 1108 1120 1120 1115 1155 1200 1230 1270 1275

75-79 995 995 1010 1000 980 945 960 960 960

80-84 613 635 650 700 720 755 755 770 770

85-89 331 345 365 370 375 370 385 395 430

90-94 108 110 115 115 125 135 140 150 150

95-w 17 25 20 20 25 25 25 25 25

Summa 22967 22995 23010 23025 23035 23050 23060 23080 23100