pm vision och åtgärdsförslag för fästningsstaden...

GÖTEBORGS STADSMUSEUMPM från kulturmiljöenheten, version 1.0 2015-05-26Tom Wennberg, Anette Lindgren

PMVision och åtgärdsförslag för fästningsstaden GöteborgKulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse i centrala Göteborg med särskild tyngdpunkt på Västlänken

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Göteborgs stadsmuseums dnr: 1097/12

Foto: Tom Wennberg/Anette Lindgren där annan källa ej angesOmslagsfoto: Plan, Göteborgs fästning 1795, Krigsarkivet 424:037:472aLän: Västra Götalands länKommun: Göteborgs kommunStadsdel: Inom Vallgraven, Nordstaden, Masthugget, Pustervik, Vasa- staden, Lorensberg, Heden, Stampen och Gullbergsvass

Dokumentationsmaterialet förvaras i Göteborgs stadsmuseums arkiv

Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12, 411 14 Göteborg,Tel: 031-368 36 00. E-post: [email protected]© GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2015

PMVision och åtgärdsförslag för fästningsstaden GöteborgKulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse i centrala Göteborg med särskild tyngdpunkt på Västlänken

PM från Kulturmiljöenheten

4

Befästningsmurar från fästningstaden Göteborg 1795 inlagda på ortofoto från 2011. Svart fet linje visar de murar som fortfarande är synliga i dagens gatuplan. Grå linje i söder och öster visar de yttre befästningsvallarna.

5


InnehållFästningen Göteborg, en kort översikt och avgränsning ..............................................7Bakgrund ..................................................................................................................9

Syftet med åtgärdsförslagen ....................................................................................... 9Framtida behov ........................................................................................................... 9

Kulturhistorisk målsättning ..................................................................................... 11Riksintresse för kulturmiljövården [O 2:1-5] ............................................................ 12Fast fornlämning ....................................................................................................... 12

Politiska förutsättningar .......................................................................................... 13Den politiska viljan .................................................................................................. 13Regeringens villkor 1 i tillåtligheten för Västlänken ................................................. 13

Kort historik över fästningsstaden Göteborg ............................................................ 17Göteborgs föregångare .............................................................................................. 17Fästningsbygge i sex skeden ...................................................................................... 17

Första skedet: 1619 - tidigt 1640-tal .................................................................... 17Andra skedet: tidigt 1640-tal - 1680 ................................................................... 18Tredje skedet: 1680-tal – 1720-tal ....................................................................... 19Fjärde skedet 1720-tal – 1807 .............................................................................. 20Femte skedet 1807 - 1850-tal, raserandet ........................................................... 20Sjätte skedet - ett stärkt riksintresse? .................................................................. 20

Påverkan på riksintresset fram till dag ...................................................................... 23Pågående projekt, planer och exploateringsönskemål i den gamla stadskärnan ......... 25Stärkande åtgärder för riksintresset fästningsstaden Göteborg .................................. 29

Metod ....................................................................................................................... 291. Stärk helheten ...................................................................................................... 31

Fästningspromenad .............................................................................................. 31Stadsplanen .......................................................................................................... 32Skansarna Lejonet och Kronan ............................................................................ 32

2. Bevara och illustrera murverken ............................................................................ 33Bevarande av befintliga lämningar. ...................................................................... 33Rekonstruktion/framtagning av murar och portar ............................................... 34Visualisering av delar av fästningen ...................................................................... 36

3. Älvfronten, sträckan Haga - Centralen ................................................................. 37Åtgärder i Rosenlund - Haga ............................................................................... 37Packhusplatsen/Älvfronten .................................................................................. 38Centralen ............................................................................................................. 38

4. Visitors center - Fästningsstaden Göteborg .......................................................... 39Postgatan 4 - Kronhusparken ............................................................................... 39

5. Lilla Bommen ....................................................................................................... 41Öppna Norra Larmgatan! .................................................................................... 42Lyft Västra Nordstaden! ....................................................................................... 42


6

Plan över Göteborgs fästning från 1795, den sista kända planen före raseringen av fästningsmurarna. Planen bygger på en originalinmät-ning från 1771 och just denna versionen illustrerar bränderna i ösra delen av staden och på Kvarnberget 1792-1794 . På planen syns även samtliga sten och tegelhus i Göteborg vi denna tiden Krigsarkivet 424:037:472a

7


Inledningsvis kommer här en kort översikt över vad som avses med fästningen Göteborg, eller fäst-ningsstaden Göteborg som den också kommer att benämnas.

Fästningsstaden Göteborg är ett resultat av Sve-riges stormaktsambitioner på 1600-talet. Trots att ett flertal städer inbegreps i denna utveckling kan man med fog hävda att Göteborg är den mest konsekvent genomförda tidigmoderna staden och den ansågs för en tid vara Nordens starkaste stads-fästning. Innanför murarna byggdes landets främsta exempel på holländskt inspirerad kanalstadsplan.

Fästningen Göteborg utgjordes av: – Vallar och murar – Vallgrav – Yttre befästningar: raveliner och fältvallar – Skansarna Lejonet och Kronan

Idag är skansarna de mest välbevarade delarna av den befästa staden. Området kring Esperanto-platsen innehåller också flera värdefulla lämningar

efter själva fästningen i form av murar och krut-rum. Vallgravsstråket med flera bevarade bastions-spetsar är också tydliga spår, liksom Kungsparken/Trädgårdsföreningen och Stora Hamnkanalen. Merparten av den ursprungliga stadsplanen är också bevarad.

Under mark finns lämningar efter de omfattande försvarsverken bevarade. Fästningen revs ner till marknivå och under dagens hårdgjorda ytor och hus ligger de i många fall intakta.

Till stadens försvar hörde också Älvsborg och Nya Älvsborg, samt skansar längs älven, exempelvis Or-rekulla, Billingen, Rya Nabbe och Arendals redutt.

I detta PM behandlas enbart den före detta befästa stadskärnan och översiktligt dess relation till skan-sarna Lejonet och Kronan. Tyngdpunkten ligger på de delar som påverkas av Västlänken och angräns-ande projekt.

Fästningen Göteborg, en kort översikt och avgränsning


8

Västlänkens sträckning, rött markerar bygge i öppet schakt, gult är tunnel i berg. Bild från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

9


BakgrundArbetet med Västlänken och anslutande projekt påverkar olika aspekter av riks-intresset för kulturmiljövården ”Göteborgs innerstad” (O 2:1-5). Bevarade rester av den ursprungliga staden, en befäst stad med holländskt inspirerad kanal-stadsplan, är ett av uttrycken för detta riksintresse.

Detta PM är sammanställt av Göteborgs stadsmuseum och vill ge en samlad bild av bevarade värden, uppkomna svagheter och möjligheter till utveckling och förstärkande av kulturhistoriska värden i fästningsstaden Göteborg. Ti-digare har museet skrivit motsvarande PM för Gullberg/Skansen Lejonet, Kungsparken/Nya Allén och Korsvägen-Liseberg.

Med anledning av Västlänken och vad den innebär för kulturmiljön kommer fokus i nuläget att ligga på områden som berörs av detta projekt. Även några andra aktuella projekt kommer att nämnas. Det är viktigt att projekten förhåller sig till och behandlar helheter inom riksintresset.

Arbetssättet att behandla kulturmiljöfrågorna inom Västlänken i PM-form har initierats av Göteborgs stadsmuseum och har förankrats i diskussion med andra medverkande i planprocessen. I arbetet med att ta fram förslag på åtgärder har en serie workshops hållits, dels inom kulturförvaltningen och dels med externa sakkunniga.

Syftet med åtgärdsförslagen Fokus i denna skrift ligger dels på att visa den samlade påverkan på fästningen Göteborg av de olika delprojekten inom Västlänken och dels på att lyfta fram ett paket med åtgärder/skyddsåtgärder och visioner.

Åtgärdsförslagen syftar till att stärka befintliga kulturhistoriska värden så att riksintresset kan möta tillägget av Västlänken utan att förlora i tydlighet och läsbarhet. Stadens kulturhistoriska värden ska sammantaget inte minska.

Framtida behovDetta PM behandlar främst de förändringar och möjligheter till förbättringar som blir aktuella i samband med bygget av tågtunneln Västlänken. Åtgärds-förslagen bör också lyftas in i planeringen av kommande Gullbergsvass och de stora infrastruktursatsningarna med ny Hisingsbro och förlängning av Göta-tunneln.

För att långsiktigt kunna stärka riksintresset behövs ett utvecklat handlingspro-gram för hur fästningsstaden ska gestaltas i det moderna Göteborgs centrum. Ett sådant handlingsprogram kommer att bli ett stöd i planeringen så att både små och stora förändringar i Göteborgs centrum samverkar till att stärka upple-velsen av fästningsstaden Göteborg.

En stärkt kulturmiljö ger en starkare identitet, högre rekreationsvärden, samt en starkare nationell och internationell profil med attraktionskraft och kvalita-tiv och intressant livsmiljö.


10

Västlänkens sträckning genom riksintresset fästningsstaden Göteborg. Från Stora Hamnkanalen till Haga kommer tunneln att gå i berg. Vid Rosenlund och vid Centralen kommer sträckningen att gå genom bevarade befästningsrester under mark, längs älvfronten finns risk för skador på fornlämningen. Bild från Trafikverket, hämtad från Tyréns hemsida.

11


Kulturhistorisk målsättningDet övergripande målet är att stärka fästningsstadens läsbarhet och integrera denna berättelse i den framtida staden. För Västlänken och relaterade projekt bör övergripande mål för planering, genomföran-de och återställande vara att:

• Ingreppen i befästningens alla delar ska hållas till ett minimum. De ingrepp som görs skall i mesta möjliga mån begränsas och anpassas för att behålla den ursprungliga karaktären. Detta gäl-ler oavsett om lämningarna ska exponeras eller täckas över igen efter arbetets slut.

• Läsbarheten av fästningsstaden Göteborg skall ha sin utgångs-punkt i helheten. Berättelsen om fästningen, även under mark, ska bli tydligare.

• Visuella samband och kopplingen till vatten är grundläggande för att förstå de historiska sammanhangen.

• Den holländska kanalstadsplanen ska vara vägledande vid åter-ställande och nybyggnation i staden innanför vallgraven.

• Den gamla och den nya staden ska inte byggas ihop. Behåll tyd-ligheten i stadsplanen, låt bebyggelsen göra en paus innan den gamla staden övergår i något nytt. Se exemplet Kungsparken där parken både skapar en gräns mellan staden innanför vallgraven och den senare tillkomna Vasastaden, samtidigt som det gröna bältet fungerar sammahållande i stadsrummet.

• Riksintresset och den kulturhistoriska berättelsen skall vara bärande och berättas runt om i staden. På någon plats bör hela historien knytas samman i någon form av utställningslokal.

• Lilla Bommen är en framtida viktig nod i Göteborg där ett stort antal människor kommer att vistas och röra sig med en direkt kontakt med Göta Älv. Detta område tillsammans med hamn-stråket måste få utvecklas med utgångspunkt i kulturhistorien och med den ursprungliga befästningslinjen mot älven i fokus. Här kan också fästningsstaden bli tydlig!


12

Aktuellt skydd

Fästningsstadens skydd består idag i huvudsak av två skilda regle-ringar. Det ena är statusen som miljö av riksintresse för kulturmil-jövården (som regleras i 3 kap. 6 § Miljöbalken) och det andra är dess status som fast fornlämning (som regleras i Kulturmiljölagens 2 kap.). Båda dessa skyddar fornlämningen som helhet.

Enskilda objekt som hör till det äldsta Göteborg är dessutom skyd-dade av annan lagstiftning, såsom skansarna Lejonet och Kronan och Länsresidenset som alla är statliga byggnadsminnen med skydd enligt Förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen m.m., samt enskilda byggnadsminnen som Kronhuskvarteret med skydd enligt Kulturmiljölagens 3 kap.

Synliga spår efter fästningen ingår även i stadens bevarandepro-gram ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande”.

Riksintresse för kulturmiljövården [O 2:1-5]Göteborg har status som riksintresse av flera skäl. Ett av dem är att den är ett av de förnämsta exemplen på 1600-talets stadsanlägg-nings- och befästningskonst. Denna aspekt av riksintresset utgörs av 1600- och 1700-talens fästnings- och kanalstad med bevarade delar av stadsbefästningarna, och strax utanför stadskärnan skan-sarna Göta Lejon och Kronan samt Exercisheden och förstaden Haga. Hela motiveringen finns att läsa på Riksantikvarieämbetets hemsida.

Andra uttryck för fästningsstaden - västerut från centrum mot älv-mynningen - är lämningarna av Älvsborgs slott, det gamla amirali-tetsvarvet, Nya Älvsborgs fästning och flottstationen Nya Varvet.

Fast fornlämningGöteborgs befästningar tillsammans med lämningarna efter dess bebyggelse innanför vallarna och förstaden Haga fram till 1850 är fornminne och skyddade enligt Kulturmiljölagen (1988:950). Detta innebär att det inte är tillåtet att utan tillstånd från Länsstyrelsen ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada fornlämningen.

Bevarandet av fornminnet befästningsstaden Göteborg är av natio-nellt intresse.

13


Politiska förutsättningarDen politiska viljan Politikerna i kommunen har varit mycket tydliga i frågan om hur kulturmiljövärdena angående fästningsstaden skall hanteras. I ett samråd från Kulturnämnden i augusti 2014 uttrycker de styrande politikerna sig på följande sätt, vilket måste få återverkan i stads-byggnadsprocessen.

”Med tanke på de stora konsekvenser bland annat byggandet av tun-nel i Kvarnbergsområdet och stationsbyggandet i Haga får på kultur-miljön vill vi se att de förändringar som irreversibla ingrepp medför kompenseras för göteborgarnas och stadens historias bästa. Detta genom att stadens historiska arv och framkomna fynd, framför allt vad gäller befästningslämningarna, framhävs på ett mer markerat sätt än idag på platserna. Vi vill se att historien tillgängliggörs genom att delar av det som kommit i öppen dager i samband med nya byggnationer visas upp och blir en del av stadens utsmyckning eller att på annat vis i platsernas utformning visa det historiska arvet.”

Yttrande (MP, S, V) Kulturnämnden 2014-08-28

Regeringens villkor 1 i tillåtligheten för VästlänkenDet aktuella projektet Västlänken medför en stor påverkan på befästningslämningarna längs Hamnstråket och vid Rosenlund. För att få genomföra projektet har regeringen ställt upp sex villkor som måste vara uppfyllda för att tillåtligheten skall vara giltig. Villkor 1 berör kulturmiljön och där ställs generella krav.

Villkor 1. Den inom korridoren närmare lokaliseringen av Västlänken ska, efter samråd med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs Stad, planeras och utföras så att negativa konsekvenser för kulturmiljön och stadsmiljön i övrigt, inklusive parker och grönområden, så långt möjligt begränsas. Berörda fornlämningar ska så lång möjligt bevaras, synliggöras och införlivas i den nya anlägg-ningen.

Regeringens tillåtlighetsprövning, beslut M2012/2992/Me

Det innebär att samsyn måste råda mellan parterna Riksantikvarie-ämbetet, Länsstyrelsen och Göteborgs stad. Det ger goda förutsätt-ningar för att planera det framtida Göteborg med utgångspunkt i befästningsstaden Göteborg.


14

Vy från Redbergsplatsen över Göteborg ur Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna från 1711 efter en skiss av Dahlbergh själv från sent 1600-tal. Skansarna Kronan och Lejonet är betonade i bilden, liksom Domkyrkan och Tyska kyrkan med Kronhuset strax till höger. Stadsporten mitt i bild är Drotttningporten. I förgrunden syns Svingeln och Fattighuset. Bild ur GSM arkiv.

15


Hist

orik

och

förä

ndrin

gar


16

Dansk spionritning av staden öster, 1620-talet. Kongeliga Biblioteket, Köpenhamn.

Planritning över Göteborg anno 1636, som visar vad som är byggt. Norr är nedåt i bild. Till vänster i bild (öster) syns utbredningen av det planerade citadellet. Krigsarkivet, Handritade kartverk 11:17.

17


Kort historik över fästningsstaden GöteborgHistorien om Göteborg som befäst stad är av nationellt och inter-nationellt intresse. Fästningsbyggandet var en internationell rörelse där de ledande namnen inom befästningsteknik kom från Holland. När europeer ville anlägga en modern fästning så gjordes det med inhämtad hjälp av de bästa på området, alltså holländare.

Under 1600-talet, då Göteborg byggdes, stod bygget av fästnings-städer på topp. Den toppmoderna fästningen Göteborg var ett flaggskepp i nationen med stort symbolvärde. Den var av högsta värde för försvaret men hade också en nyckelroll i landets handel.

I ett internationellt perspektiv är fästningen än idag delvis tydligt läsbar i ett levande stadscentrum. Fästningsstaden och industrista-den är de två historiska skeenden som tydligast påverkat Göteborgs fysiska form fram till idag.

Göteborgs föregångareKalmarunionen och dess upplösande från slutet av 1400-talet gav ett instabilt politiskt läge mellan de nordiska länderna. För Sveriges del blev därför en stad mot väster viktig för att säkerställa handeln. Resultatet blev ett antal mer eller mindre framgångsrika stadspro-jekt. Nya Lödöse var det mest lyckade trots att staden brändes ner tre gånger. Älvsborgsstaden vid Älvsborgs slott och Karl IX:s Göte-borg på Hisingen blev mycket kortlivade.

Danmark var den ständige antagonisten och ville återskapa Kalmar-unionen med den danske kungen som överhuvud. En svensk stad på västkusten fick därför uppföras under ständigt hot om belägring av vår skandinaviske granne.

Fästningsbygge i sex skedenEfter att Älvsborgs andra lösen betalats in påbörjades ett stads-befästningsprojekt vilket initierades av den unge Gustav II Adolf, sannolikt med stark påverkan av Axel Oxenstierna. Stadsfästningen Göteborg grundades 1619 och befästningsarbetet forsatte i över 100 år, och fortsatte att förstärkas under ytterligare cirka 50 år.

Första skedet: 1619 - tidigt 1640-talDet första skedet innebar etablering på de flacka strandängarna mellan höjderna Stora och Lilla Otterhällan. Lilla Otterhällan kom senare att kallas Kvarnberget. Inledningsvis prövade man lite olika lösningar, men det första skedet resulterade i ett befäst stadsområde med ett planerat friliggande citadell i öster. Vallgravar grävdes och vallar uppfördes runt staden efter holländska befästningsprinciper. Vallgravarna var dock grunda och vallarna av enkelt snitt.


18

Andra skedet: tidigt 1640-tal - 1680 Generalkvartermästare Olof Örnehufvud, bördig från Nya Lödöse, avslutade det första skedet men påbörjade även det som kom att kallas det andra skedet. Örnehufvud avled 1643 men arbetet slut-fördes av efterträdaren Johan Wärnschiöld.

Det andra skedet innebar att planen på att uppföra ett friliggande citadell utgick. Vallgraven fick sin slutliga sträckning och stadspla-nen fick den utformning som den till större del har än idag. Man var dock fortfarande starkt influrerad av den holländska befäst-ningsskolan. Vallarna förstärktes och man uppförde en mindre vall mot vallgraven, så kallad fossebray, följt av en högre vall. Under denna fas framfördes även idéer om utanverk i form av låga fältval-lar, så kallade glacis och raveliner.

Planritning över Göteborg 1646 som visar förstärkningarna av bastion Johannes Dux och Caolus Dux det året (gråmarkerade F och G). Profilerna vsar tydligt hur vallarna runt Göteborg såg ut vid detta skede. Vallarna var ca 7,5 meter höga över medel-vattennivån i vallgraven. Krigsarkivet 0424:037:562.

19


Tredje skedet: 1680-tal – 1720-talUtvecklingen av effektivare och mera långskjutande ka-noner innebar att även fortifikationen och befästnings-konsten av nöd utvecklades. Då Halland och Bohuslän blev svenskt fruktade man att Göteborg skulle kunna komma att belägras av danska styrkor. Uppdraget att modernisera försvaret av Göteborg gick till Erik Dahl-bergh. Han influerades av den franske fortifikationsin-genjören Vauban och den franska befästningsskolan men gjorde en rad lokala anpassningar. Vauban själv framhöll att en anpassning till lokala förhållanden var viktiga.

Ritningar framställdes under 1680-talet och från slutet av detta årtionde fram till 1720-talet uppfördes bastio-ner med insvängda flanker uppbyggda av låga, kraftiga stenmurar. Skansarna Lejonet på Gullberg och Kronan på Ryssåsen uppfördes som ett yttre försvar. Mellan Skansen Kronan och Otterhällan uppfördes en kaponjär. Uppe på Otterhällan anlades Otterhälleverken, som till stor del finns kvar än idag. Av den södra försvarslinjen bevarades enbart bastionerna Christina Regina, Re-geringen och Hållgårdsbastionen från den föregående skedet. I Dahlberghs ursprungliga plan ingick dock att bygga om även dem.

Planritning från 1685 som en tidig ritning av Erik Dahlbergs över hur skansarna skulle byggas. Bastionerna har fått sina karak-tärisktiska insvängda sidor. Krigsarkivet 424:37:98.

Drottningporten 1711. Efter Erik Dahlberghs Su-ecia Antiqua. Kopparsticket visar en vy av portens insida. GSM arkiv.

Nedan: Staden från vattnet, 1690-tal. Kopparstick signerat van Anse. GSM arkiv.


20

Fjärde skedet 1720-tal – 1807Detta skede anses mest vara en tid då befästningarna förföll. Detta är delvis sant då man exempelvis dokumenterade hur bastioner rasade ut i vallgraven. Under 1740- och 1750-talet gjordes dock större insatser under Bengt Wilhelm Carlberg för att färdigställa de yttre befästningarna. Fältvallarna runt staden blev nu kompletta med bröstvärn och betäckt väg. På 1795 års karta, på motstående sida, ses staden och fästningen i sin mest utbyggda fas.

Femte skedet 1807 - 1850-tal, raserandet Bygget av Göteborg hade hela tiden följt tidens mode inom befäst-ningskonst men framemot slutet av 1700-talet blev befästa städer omoderna. Beslutet att rasera befästningarna togs 1807 och arbete pågick långt in på mitten av 1800-talet.

Murarna revs ner till marknivå och områdena för bastionerna blev kvartersmark. På området för de yttre befästningarna söder om sta-den anordandes en park, vilken stod klar vid seklets mitt. Skansarna Lejonet och Kronan bevarades samt delar av Otterhälleverken. Även vallgraven bevarades men i området vid Rosenlund rätades den ut för att bättre försörja industriområdet.

Raseringen av befästningsverken ökade igen från 1980-talet och framåt då stora delar har tagits bort i samband med nyexploatering.

Sjätte skedet - ett stärkt riksintresse? Göteborgs ursprung som fästning är fortfarande läsbart i staden, både i synliga delar som vallgraven, skansarna och kvarstående be-fästningsverk, och i hur fästningen påverkat hur Göteborgs centrala delar byggts ut till nuvarande form.

Fas sex i utvecklingen bör bli att stärka upplevelsen och närvaron av riksintresset den befästa staden i det moderna Göteborg. Det finns generellt sett stora vinster med en stärkt kulturmiljö. Kulturmiljön, alltså den unika blandningen av nationella och internationella in-fluenser som bidragit till att staden är vad den är idag, är Göteborgs starkaste särprägel. Den måste ses som en tillgång i att skapa en attraktiv stad för både boende och besökare.

Sammanfattning av utvecklingskronologin för Göteborgs be-fästningar:• Skede 1: 1624-1643 Holländska skolan/Örnehufvud • Skede 2: 1644-1683 Örnehufvud/Wernschiöld • Skede 3: 1683-1720 Erik Dahlbergh med inspiration av

den franska befästningsskolan• Skede 4: 1733-1756 Bengt Wilhelm Carlberg• Skede 5: 1807 -1850-tal Raseringskontrakt• Skede 6: 2021 Ett förstärkt riksintresse?

21


1795 års karta (överst) visar det faktiska läget, hur fästningen verkligen såg ut. Nedan en plan från 1811 över en möjlig utbyggnad av staden på den frigjorda marken. Delar kom till utförande men mycket blev kvar på skissbordet. Krigsarkivet.


22

Fästningen Göteborg har sedan raseringsbeslutet togs haft perioder av borttagande. På ortofotot syn var den gamla befästningen låg och på samtliga ställen förutom vid Otterhälleverken, vid Kungshöjd och Kungsporten revs den till markplan. De ljusblå fälten vi-sar var befästningen med säkerhet eller stor sannolikhet är borttagen under mark. De grå fälten visar de igenfyllda Hamngatorna.

23


Påverkan på riksintresset fram till dagFrån tiden för rasering av murar som påbörjas under tidigt 1800-tal har läsbarheten av fästningseran gradvis försäm-rats. Kungsporten skulle först bevaras men fick förfalla och revs i slutet av 1830-talet.

Här följer några exempel på förändringar som försvagat upplevelsen av befästningsstaden. Under 1830-tal och 1860-tal grävdes Rosenlundskanalen vilken därmed rade-rade ut vallgraven i detta område. Kanalen blev sedan en viktig transportled för industrin i Rosenlund. Under sent 1800-tal och under 1900-talets första hälft fylldes kana-lerna i Östra och Västra Hamngatorna igen. På 1940-talet sprängdes bastion S:t Erik, vid nuvarande Operan. Bastio-nen omslöt en bergknalle som man byggt ett cellfängelse på. Detta förändrade älvfronten på ett fundamentalt sätt.

Under 1960- och 1970-talens rivningshysteri lyckades man genomdriva att, med några få undantag, riva hela Östra Nordstaden för att där uppföra ett modernt köp-centrum under tak. I samband med detta ändrades för första gången den gamla stadsplanen på ett fundamentalt sätt då Norra Larmgatan byggdes bort till förmån för ett parkeringshus. Under senare år har mindre ingrepp gjorts i Älvfronten. Vid bygget av Götatunneln togs kurtinmu-rar, sänkverk och pålrader bort. Just nu håller även stora delar av Badhusbastionen på att raseras i samband med att området mellan Stora Hamnkanalen och Rosenlunds-kanalen rustas upp och moderniseras.

Götatunneln påverkade delar av sjöfronten samt området vid Esperantoplatsen. Här undersöktes och borttogs stora delar av de äldre befästningslämningarna inom sträckan.

De största negativa förändringarna av befästningsstaden har drabbat dess norra delar, den så kallade älvfronten. Det är ett område som sträcker sig från Rosenlund i söder, längs med älven utanför Otterhällan och Kvarnberget, via Lilla Bommen till Centralen och Drottningtorget i öster.

Det är samtidigt här som Västlänken kommer att inverka på befästningslämningarna. Stadsmuseet är av åsikten att det är här de största insatserna bör göras för att återigen kunna uppleva och förstå fästningsstaden i sin helhet.

På motstående sida visas en skiss av samlad påverkan av riksintresset fästningsstaden Göteborg och dess omgiv-ning.

Östra Nordstaden under rivningarna. I bildens nederkant syns Brunnsparken, i överkant påfarten till Göta Älvbron. GSM arkiv.

Lilla Bommen och Centralfängelset, där bastion S:t Erik tidigare legat. Kullen är idag helt plansprängd för trafikledens skull. I bildens framkant är platsen där idag Operan ligger. GSM arkiv.


24

Här bör det finnas en plan på alla projekt som påver-kar riksintresset. Eller så tar vi bort sidan.

För tillfället pågår en rad projekt som direkt påverkar lämningar och upplevelsen av riskintresset och fästningsstaden Göteborg, röda fält. Flertalet av projekten är på olika sätt kopplade till Västlänken. Utveckling av Centralstationen, Rosenlundsområdet och Badhusgatan med Stenpiren är de största enskilda områdena. Även sydöstra innerstaden är under utredning.

25


Pågående projekt, planer och exploaterings-önskemål i den gamla stadskärnan Göteborg inom Vallgaven har genomgått, genomgår och kommer att genomgå en rad större och mindre infrastruktur- och byggprojekt inom en överskådlig tidsram. Här följer några exempel:

• Längs Badhusgatan byggs helt nya kvarter och Stenpiren förlängs ut i älven. Här anläggs även en ny spårvagnsförbindelse, vilken i en förlängning kommer fortsätta till Centralen. I området har stora delar av Badhusbastionen samt delar av Stora Bommens bastion tagits fram.

• I skrivande stund pågår förstärkningsarbeten på kanalmurarna i Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen. Äldre, delvis ur-sprunglig pålning tas bort. Konstruktionen kommer att förändras vilket sänker autenticiteten. Övrig inverkan på äldre lämningar är mycket oklar.

• Västlänken är en del av Västsvenska paketet och ska bidra till bätt-re pendlingsmöjligheter i Västsverige. Man har valt att lägga en tågtunnel genom centrala Göteborg. Området består av berg och lera vilket innebär både sprängning och schaktning. Västlänken är en del av ett större samhällsbyggande där centrala Göteborg kom-mer att genomgå en stark förändring inom en överskådlig fram-tid. Västlänken berör fästningssstaden från centralen i öst, längs älvfronten förbi Lilla Bommen och Packhuskajen fram till Stora Hamnen och Residenset.

• Parallellt med Västlänken arbetar Jernhusen med att utveckla stationsområdet. Visionen har här hittills varit en mycket hög bebyggelse.

• I Rosenlund har fastighetsägare en önskan att bygga mycket högre hus. Detta är en stor risk när det gäller riksintresset, framförallt med hänsyn till Otterhällans synliga murverk, deras plats i fäst-ningstaden och upplevelsen av de visuella sambanden med staden och Skansen Kronan.

• I de sydöstra delarna av Göteborg inom vallgraven finns ett fastighetsägarinitiativ att uveckla den delen av staden. Även här är visionerna en mycket högre bebyggelse. Trots att Göteborg har genomgått ett stålbad av rivningar de senaste 50 åren så har den låga bebyggelsen inom vallgraven hittills respekterats. Detta är av stor vikt inför framtiden.

Sammantaget är riksintresset mycket hårt ansatt av exploateringstryck och de nationella kulturmiljövärdena är hårt pressade. För att säker-ställa kulturmiljön för kommande generationer bör ett samlat grepp initieras vilket inbegriper hela fästningsstaden och riksintresset.


26 Panorama över befästningslämningar i Naarden, Nederländerna, vilken illustrerar hur fästningsstaden Göteborg ungefär sett ut. Vyn är från en bastion med en ravelin mitt i bild, kurtinen till höger och nästa bastion i fonden.

Ovan: Flygbild över Fredriksstad, Norge. Fredrikstad är ett bra exempel på en fästningsstad vars utseende bygger på samma idéer som Gö-teborgs andra skede. Fredrikstad har även en kaponjär upp till en skans på ett likartat sätt som Skansen Kronan är förbunden med Göteborg. Kaponjären syns tydligt i bildens nedre högra del som en gräsyta mellan villaområdena. Foto Mapaid AS

INSPIRATIONSBILDER FRÅN ANDRA EUROPEISKA STÄDER

27


Panorama över befästningslämningar i Naarden, Nederländerna, vilken illustrerar hur fästningsstaden Göteborg ungefär sett ut som fullt utbyggd. Vyn är från vallgravskantens utsida in mot en bastion.

Panorama över befästningslämningar i Naarden, Nederländerna, vilken illustrerar hur fästningsstaden Göteborg ungefär sett ut. Vyn är från en bastion med en ravelin mitt i bild, kurtinen till höger och nästa bastion i fonden.

Flygbild över Naarden, Nederländerna. Denna stadsfästning är delvis restaurerad i modern tid men utgör ett bra exempel på den holländska befästningsskolan.

Visio

n oc

h åt

gärd

sför

slag


28

Deltagare vid de workshopar som hölls i maj 2014 med temat ”Fästningstaden Göteborg”:

Workshopansvariga:

Ylva Blank, Anette Lindgren, Maja Lindman och Tom Wennberg

Workshop 1, 8/5 2014

Göteborgs stadsmuseum: Else-Britt Filipsson, Håkan Strömberg, Maria Forneheim, Daniel Gillberg, Jessica Rågholm, Mari Wickerts, Inger Broberg, Åsa Englund, Karin Nordström, Karl Arvidsson, Jessica Lindewall, Ulf Ragnesten, Kristian Jonsson, Ylva Berglund och Emelie Zachrisson. Deltagarna kom från utställningar och kommunika-tion, samlingar, publika enheten och kulturmiljöenheten.

Workshop 2, 13/5 2014

Ledningsgrupp kulturförvaltningen: Björn Sandmark (förvaltningschef ), Borghild Håkansson (projektledare, kultur och samhälle), Amanda Ramsin (utredare), Mie Svennberg (Arkitekturkonsulent, enhetschef Ung kultur) och Cecilia Borgström-Fälth (enhetschef Göteborg Konst)

Workshop 3, 18/5 2014

Extern sakkunnig grupp: Nils Ahlberg (Icomos/konsult. Befästa städer och stadsutveck-ling under tidigmodern tid), Victor Svedberg (Arkeolog, RAÄ UV väst), Sofia Bernts-son (Projektkoordinator Göteborg 2021), Bengt Carlsson (Arkitekt, Meter arkitektur och Chalmers) Claes Petterson (Arkeolog, Jönköpings läns museum), Stefan Larsson (Arkeolog, RAÄ UV syd), Carina Bramstång Plura (Arkeolog, RAÄ UV väst), Mats Sandin (Handläggare arkeologi, Länsstyrelsen Västra Götaland), Liv Westring (Arkeo-log/student)

29


Stärkande åtgärder för riksintresset fästningsstaden GöteborgDen viktigaste målsättningen är att förstärka fästningsstaden Göteborg och därmed framhäva stadens ekonomiskt och politiskt mycket stora historiska signifikans under 1600- och 1700-talet. Detta kan göras på flera sätt men en av de vikti-gaste akuta åtgärderna är att låta ingreppet från anläggandet av Västlänken bli så minimalt som möjligt.

Förhoppningen är att projektet Västlänken kan användas som hävstång för att stärka upp den kulturhistoriska läsbar-heten i hela staden. Genom ett antal åtgärder kan de kul-turhistoriska värdena med avseende på fästningsstaden och kanalstaden bli tydligare. En stärkt kulturmiljö kommer då även att ge tydlighet åt framtida tillkommande bebyggelse, närmast i Gullbergsvass.

Detta är även gynnsamt för besöksnäringen, som är en lika stor ”industri” som bilindustrin och som kommer att öka. Det ger staden en tydligare profil. Stadens historiska sär-prägel går att förtydliga och använda i marknadsföringen av staden. Detta förutsätter att identiteten och varumärket med stöd i den historiska läsbarheten stärks i Göteborg.

MetodTre workshopar genomfördes på Göteborgs stadsmuseum under våren 2014 med syfte att samla in idéer kring hur Den befästa staden Göteborg kan stärkas i dagens stadsbild. Den mest bidragande orsaken var planeringen av Västlänken, vil-ken kommer att påverka lämningarna på ett negativt sätt. Då älvfronten är den del av riksintresset som kommer att påver-kas mest av detta projekt lades workshoparnas fokus där.

Resultatet av dessa workshops utgör stommen i de förslag till stärkande åtgärder som redovisas på följande sidor.

Workshoparna var upplagda på ett likartat sätt med mindre grupper som hade stora satellitfoton över centrala Göteborg samt kartan från 1795 framför sig, vilka skulle vara möjliga att fritt använda för att inspirera och fästa idéer.

Deltagare i workshoparna redovisas på motstående sida. Första gruppen bestod av personal från Göteborgs stadsmu-seum, den andra av Kulturförvaltningens ledningsgrupp och tredje gruppen bestod av sakkunniga rörande tidsperioden, fästningshistoria, arkeologi, historia och arkitektur.


30

Åtgärdsförslag för fästningsstaden Göte-borg

På följande sidor bekrivs ett paket av åtgärder som syftar till att förstärka och utveckla riksintresset fästningsstaden Göteborg så att det kan klara etableringen av tågtunneln utan att riksintresset som helhet försvagas. Dessa delar ingår:

1. Stärk helheten - Fästningspromenad ska förtydliga fästningens yttre gräns. - Stadplanen måste värnas och återskapas där den försvagats. - Sammanhangen mellan fästningen och skansarna värnas och stärks.

2. Bevara och illustrera murverken - Handlingsplan för hur man hanterar befintliga lämningar under och efter bygget av Västlänken. - Rekonstruktion/framtagning av murar och portar. - Visualisering av delar av fästningen.

3. Älvfronten , sträckan Haga - Centralen - Åtgärder i Rosenlund - Haga - Packhusplatsen/Älvfronten, åtgärder för att stärka områdets historiska karaktär och knyta samman staden med vattnet. - Centralen, återskapande av Östra Larmgatan, parkbälte i gränsen mellan den gamla och nya staden.

4. Visitors center - Fästningsstaden Göteborg En plats och utställningslokal där information om Fästnings-staden Göteborg kan upplevas samlat, förslagsvis vid Esperan-toplatsen, Fortifikationens gamla lokaler vid Kronhusparken, på Packhuskajen eller vid Lilla Bommen.

5. Lilla Bommen - Lilla Bommen som ett nav i det framtida Göteborg. En stra-tegisk plats att berätta om Göteborg och en plats som måste få ha funktion som allmän yta med plats för lek. - Öppna Norra Larmgatan, återskapa visuell och funktionell kontakt mellan Lilla Bommen och Centralen. - Lyft Västra Nordstaden, aktiva bottenvåningar och tydliga kopplingar till älven, med tyngdpunkt i de historiskt viktiga delarna.

31


1. Stärk helheten En av de viktigaste slutsatserna av workshoparna var att det är väsentligt att läka ihop helheten i staden igen. Olika lösningar på olika ställen längs befästningslinjen skall ge möjlighet till förståelse för helheten och att greppa den stora skalan.

Historien om befästningen ska arbetas in i, och samspela med, den befintliga stadsmiljön och skapa kvaliteter utöver de pedagogiska, såsom esteiska värden och rekreationsvärden.

En nyckel till förståelsen för helheten ligger i att förtydliga formen på den gamla befästa staden, alltså att kunna se den ursprungliga stadens gräns i den nuvarande stadsmiljön. Man behöver också nycklar till att förstå skalan på fästningen. När befästningarna var som mest utbyggda utgjorde de cirka en tredjedel av hela den bebyggda staden. Detta är svårt att förstå utifrån de fragment man idag har tillgång till, till exempel nere i Biopalatsets källare.

FästningspromenadAtt få ihop en helhetsupplevelse av fästningsstaden är en av de viktigaste målsättningarna med förstärkningen av riksintresset. Om detta lyckas skall man kunna promenera runt hela staden och få olika upplevelser, förankrade i kulturmiljön.

Ett varv längs murens sträckning är ca 3,5 kilometer. Längs prome-naden läggs stopp på väl valda platser där olika typer av informa-tion om befästningsstaden presenteras. Exempel på lämpliga platser är Kungshöjd, Kungstorget, Kungsparken, Bastionsplatsen, Träd-gårdsföreningen, Drottningtorget, Lilla Bommen, Stora Bommen och Esperantoplatsen. Flera av stoppen bör vara lugna platser där man kan uppehålla sig, platser med bra översikt och fina rekrea-tionsvärden. Även fokus på platser med bra mikroklimat och med utrymme för exempelvis fika i historiska miljöer, exempelvis vid Esperantoplatsen och runt Kronhuset. Som extra utflyktsmål bör man koppla in skansarna Lejonet och Kronan.

Att använda platsernas förutsätt-ningar, förstärka möjligheter till utblickar och höja rekreationsvärden.

Prioritering är att skapa en tillgäng-lig vandring med fokus på fotgängare, med eller utan hjul.

Läget i staden ger unika möjligheter att koppla in extra upplevelser som fika i historiska miljöer eller kanske en guidad vandring i befästningarna under mark.

Man ska inte glömma lekfullheten i berättelsen.

Till vänster: Stadsplanen år 1866, efter murarnas raserande. Järnvägsstationen har tillkommit vilket gör staden lite svårläst i öster, i övrigt är gatunätet helt intakt. GSM arkiv


32

Exempel på informationsbärare kan vara en modell av fästningen Göteborg som visar var man är, helst taktil. Andra exempel är interaktiv kikare med 3D-effekt och ljudknappar, eller informationstavlor. Informatio-nen bör ha en sammanhållen form genom hela fäst-ningspromenaden.

Promenadstråket skall göras tillgängligt och ska ge gångtrafikanter företräde. Ett förslag som uppkom under diskussionerna var att göra Stora Nygatan till gårdsgata. Det är även viktigt att älvfronten planeras för gångare.

StadsplanenDen ursprungliga stadsplanen ska vara vägledande vid återställande och nybyggnation i området. Stadspla-nen är lika viktig som själva lämningarna.

Utöver detta är sekundära spår också viktiga, det vill säga hur befästningens form och historia har styrt viktiga delar av stadens utveckling i övrigt. Till dessa hör skapandet av Kungsparken på den gamla fältval-len då befästningarna revs, och bältet av påkostade allmänna platser och institutioner på de gamla bastio-nerna. Relationen mellan stenstaden innanför vall-gravarna och trästaden Haga är ett annat viktigt spår, liksom gatorna som gått fram till fästningen, såsom Stampgatan och Södra Vägen.

Den låga bebyggelsen inom vallgraven håller sam-man den ursprungliga stadens uttryck och låter den kontrastera mot högre bebyggelse utanför vallgraven. Detta är av stor vikt att bibehålla inför framtiden.

Skansarna Lejonet och KronanSkansarna Lejonet och Kronan ingår i 1600-ta-lets befästning. Gullberg med Skansen Lejonet har behandlats i ett eget PM, Åtgärdsförslag för Gullberg - Skansen Lejonet. De två viktigaste punkerna ur PM för Gullberg är att järnvägsspåret täcks över på båda sidor om berget och att staden fredar ett ansenligt område omkring Gullberg för att inte inkräkta på det monu-mentala intrycket och förståelsen för hur berget och fästet varit beläget i landskapet.

Vid planering i den gamla stadskärnan är det vik-tigt att värna och förstärka de historiska sambanden mellan innerstaden (fästningen) och skansarna. Det handlar om att bevara viktiga siktlinjer/vyer och att förstärka sammanhangen med olika pedagogiska insatser.

Taktil modell av Riddarholmen. Man måste tänka på skalan, små modeller gör det svårt att uppfatta detaljer. Holger Ellgaard.

Taktil modell med detaljer upplyfta för att få till en kombination av struktur och detaljer.

Taktil modell av slottsträdgård. Bild från blogg.musei-teknik.com. Paul Henningson, Musedia

33


2. Bevara och illustrera murverkenBevarande av befintliga lämningar. Det är Göteborgs stadsmuseums åsikt att befintliga lämningar i möjligaste mån skall bevaras. Lämningar efter befästningsstaden är en del av riksintresset och ett borttagande är ett irreversibelt ingrepp. Stadsplaneringen måste på ett strikt sätt förhålla sig till de befästningshistoriska förutsättningarna. Stadsmuseet anser även att myndighetsbeslut rörande befästningslämningar bör vara mycket restriktiva avseende borttagande. Göteborgs befästningshistoria är mycket speciell, vilket statusen som riksintresse redan bekräftar.

Vid eventuell påverkan på lämningar bör huvudlinjen vara att an-passa, inkorporera, konservera och pedagogiskt framhäva. Detta bör vara ledord att följa.

Under genomförandet av Västlänken måste ett detaljerat och fast-ställt dokument finnas som hanterar frågan hur de fysiska lämning-arna tas om hand. Murar måste plockas ner så att de kan återmon-teras. Även vid uppförande på annan plats är genuina stenar från fästningen essentiella för att skapa ett trovärdigt intryck av den ursprungliga fästningen.

Det finns även bevarade stenar från Götatunneln och kurtinmuren vid Lilla Bommen som bör användas vid eventuella rekonstruktio-nera av murar och andra befästningsverk. Det bör utredas var detta upplag finns. Ryktesvis finns det i Partille på Trafikverkets område.

Vy från Kungsgatan, 1868 av O. A. Mankell. Bilden publicerad i Ny Illus-trerad Tidning 1868-10-24.

En av de bäst bevarade lämningar-na, bastionen Carolus undecimus Rex ovanför Esperantoplatsen. Bild från Kungsgatan 2015.

”Carolus Rex” (1850), teckning signe-rad Lindberg. GSM arkiv.

Spännande och minst sagt skonsam rekonstruk-tionsmetod på den romerska lämningen Carnun-tum i Österrike. Gryffindor, Wikimedia Commons.


34

Ta fram och visa murar i den nya anläggningen Frågan om att tillgängliggöra delar av murverken i stationer och tunnlar har lyfts flera gånger. I nuläget är det inte riktigt klarlagt om det är möj-ligt att genomföra detta, alltså om murarna och järnvägsanläggningen kommer att mötas på ett sådant sätt att det går att visa murar på ur-sprunglig plats.

Ett förslag kom fram under workshoparna 2014 var att exponera muren nere i tågtunneln. Tågen brukar sakta ner när man närmar sig stationen, murarna blir ett snyggt/spännande möte med staden. Detta har visat sig var tekniskt svårgenomförbart med hänsyn till murarnas läge i förhållan-de till tunneln. Det är däremed inte uteslutet att på något sätt visualisera fästningstaden i tågtunneln.

Rekonstruktion/framtagning av murar och portarFör att förstå helheten behöver delar av fästningen rekonstrueras. Detta ger även kvalitéer till enskilda platser. Förslag på rekonstruktionsobjekt är stadens fem portar; Kungsporten, Drottningsporten, Karlsporten, Lil-la Bommen och Stora Bommen. Visualisering av de fem portarna är av största intresse! Markering av platser är det primära. Detta kan kombine-ras med idén om att markera hela befäsningens sträckning, och/eller med hela eller delvisa rekonstruktioner. Fortsatt arbete behövs med att titta på hur detta ska visualiseras. Exempel är skyltning, belysning och hologram.

Det medeltida Virgilkapellet i Wien hittades 1973 i sam-band med bygget av tunnelbanestationen Stephansplatz. Idag markeras kapellet i torgytan (vit linje) tillsammans med yngre Magdalenskapelle (röd markering): Kapellet är välbevarat och integrerades i stationsmiljön. Thomas Ledl, Wikimedia Com-mons

Arbeten pågår i Jönköping med att visa befintliga murar i källar-plan på en tillkommande byggnad. Foto: Robin Gullbrandsson.

35


Rekonstruktion av fästningsmurar i full höjd på specifika platser är av stor vikt för att kunna förstå skalan. Några förslag som anses särskilt lämpliga är nedanför Sjöbefälsskolan, utanför Hasselblads-ka huset samt vid Stora Bommen.

Rekonstruktion av murar kan med fördel göras integrerat med riktiga murar, med ett museiutrymme under mark där man kan se de bevarade murlämningarna på plats och en rekonstruktion ovan mark. Detta är fullt möjligt på ett flertal platser.

Ta fram någon del av muren så man kan visa den för exempelvis skolklasser. Nyttja det som grävs fram! Bevara så mycket som möj-ligt på ursprunglig plats.

Ordna så att allmänheten får tillgänglighet till murar och andra historiska lämningar som byggts in i fastigheter. Idag finns relativt tillgängliga lämningar i källaren på Biopalatset och i P-huset under Pedagogen, inom relativt kort framtid kommer detta att komplet-teras med ett showroom med befintlig mur från Badhusbastionen inom den kommande nya bebyggelsen längs Badhusgatan. Dessa ställen måste naturligtvis ingå i helhetsbilden.

Murprofil illustrerad med skulptur av stenkas-sar, parken vid Malmö slott. Foto: Olga Schlyter.

Mur i bastion Christi-na Regina avbildad i genomskärning 1675. Denna del stod dels på berg och dels på rustbädd. Strecket visar en ungefärlig nivå dit muren revs ner på 1800-talet. Nivån va-rierade på olika ställen. Krigsarkivet, handrita-de kartverk nr.13 s.82, utsnitt.


36

Visualisering av delar av fästningenDenna samling av förslag har samma mål som övriga, att förstärka förståelsen av fästningen, men här med inblandning av mer okon-ventionella medel. Förslagen är tänkta som inspiration för att visa på hur olika sätt detta kan göras.

• Rekonstruktion och visualisering i form av hologram. Här finns idéer att låta återställa hela eller delar av muren med ljusho-logram i naturlig storlek. En teknik som idag är fullt möjlig.

• Markering i mark i form av färg, stenläggning, ljus, häckplante-ringar (täta och låga). Uppbyggnad av mur, sittplatser. Marke-ring av murprofil eller sträckning på husfasad.

• Längs befästningslinjens mer svårvisualiserade sträckor kan en enkel markering i markbeläggningen vara tillräcklig. Detta kan göras med olikfärgad gatsten eller färg. Ljusstråk, växtlighet och sittplatser kan anpassas i form och riktning för att förstärka den visuella upplevelsen på olika plan. Husfasader kan till fördel användas för att illustrera murprofiler, vilket även ger förståelse för befästningens höjd.

• Om man ska gestalta muren vore det intressant att ta fram en sådan sektion av befästningens hela profil, från fältvall in till inre muren. Detta kan även göras på skilda ställen. En del i Kungsparken kan änvändas till att illustrera de yttre befästning-

Visualisering med hologram och projiceringar. 2012 Terra Politica och Deepak Singh.

Nedan: Enkel illustration av äldre struktur (Berlinmuren) på karta på stan.

37


arna. Längs älvfronten kan detta med fördel göras mellan Lilla Bommen och Residenset.

• I framtida planering av områdena nära de gamla befästningarna kan kvarter anpassas efter befästningslinjerna.

• Vid gestaltning av platser och stråk kan formspråk hämtas upp ur utgrävningar av befästningen. Rustbäddars estetiska form används i gestaltning av förslagsvis torgyta eller aktivitetsyta.

• Att kunna åka runt och se illustrerade och befintliga befäst-ningar från älvsidan, exempelvis från Paddan, blir en naturlig och given möjlighet när projekten är genomförda.

3. Älvfronten, sträckan Haga - CentralenMånga av de åtgärder som föreslås har fokus på sträckan Haga till Centralen. Här är spåren efter fästningsstaden Göteborg mycket svaga eller obefintliga. Det är även denna sträcka som Västlänken berör. Esperantoplatsen, Lilla Bommen och Östra Nordstaden/Norra Larmgatan behandlas vidare i nästa kapitel.

Åtgärder i Rosenlund - HagaOmrådet Rosenlund-Haga behandlas i ett eget PM, Åtgärdsförslag för Kungparken/Nya Allén.

Parken ligger på den gamla fältvallen. Det skulle vara möjligt att återskapa fältvallen här, men det är museets åsikt att den historiska parken och den industrihistoriska miljön längs Rosenlundskanalen bör ha företräde i miljön runt Haga. Samtidigt är det tveklöst så att bevarade rester av befästningar under mark kommer att ta stor skada här, då tunneln kommer att gå rakt igenom en bastion.

Den vita pilen visar på den del av riksintresset Exempel på ursprunglig träkonstruktion/sänkverk som behöver stärkas på olika sätt. med formspråk som kan lyftas till markytan. Foto: UV väst DAFF 2005:4.


38

Packhusplatsen/ÄlvfrontenEtt övergripande mål för sträckan bör vara att stärka områdets historiska karaktär, höja rekreationsvärdena, skapa stråk längs vattnet och arbeta med kopplingar mellan staden och vattnet längs hela älvfronten.

Stora Bommen är en av fem ursprungliga portar till fästningen Göteborg. Den reglerade infarten till Stora Hamnkanalen. Bommen bör gestaltas på platsen. Nuvarande Stora Bommens bro bör restaureras så att den blir öppningsbar igen.

Masthamnen låg innanför bommen, på nuvarande Packhusplatsen. Den bör illustreras, med vatten, avvikande färg, markering eller dylikt. Den gamla mursträckningen bör också illustreras i rätt läge från Skeppsbron till Centralen. Man kan också undersöka om det är fördelaktigt att lyfta ut den gamla befästningslinjen, det vill säga muren, som kajkant, alltså forma kajen med utgångspunkt i befästningens form. Det kan handla om trädäck som illustrerar formen.

Trafikledens barriäreffekt måste dämpas. När schakten längs älvfronten läggs igen bör gatan återställas till stadsgata, inte tung trafikled. Med den kommande spårvägen, Operalänken, blir det än viktigare att gatan blir stadsgata, en gata värdig Göteborgs historiska kärna. Låt också området bli grönt.

I 2021-dialogen syns en stark önskan från stadens medborgare att kunna komma nära vattnet. Kopplingar genom västra Nordstaden ner till vattnet behöver stärkas. Det saknas allmänna ”målpunkter” vid älvfronten. Sådana behöver skapas.

Platserna utmed hamnen vid kasinot och maritiman är fylld med parke-ringar, vilket är ett dåligt utnyttjande av ytan utifrån ett kulturmiljöper-spektiv. Skeppsbroparkeringen framför casinot kan bli ”fickpark”.

CentralenCentralen är en möjlig plats för rekonstruktion av Drottningporten, i nå-gon form. Ett ytterligare sätt att illustrera fästningen i denna del av staden kan vara en karta i marken på Drottningtorget.

Ett sätt att stärka stadskärnans integritet är att skapa en grön zon, en Drottningpark som utgår från Trädgårdsföreningen och löper mellan Öst-ra Nordstaden och centralen ner till vattnet vid nuvarande brofästet. Den nya parken knyter även in parken vid Bergslagsbanans station. Murens läge kan visualiseras, och den försvunna vallgraven illustreras med vatten.

Att återskapa Norra Larmgatan är viktig för folks rörelser i området och för att få en koppling mellan Drottningtorget och Lilla Bommen. Detta leder till att den urspungliga formen av stadsplanen återskapas. Larmgatan var historiskt sett bebyggelsens yttre begränsning mot befästningarna. (Se även stycket om åtgärdsförslag för Lilla Bommen.)

Förslagsritning över Drottningporten upp-rättad 1695 av Erik Dahllbergh. Drott-ningporten ersatte dåvarande Nyeport. Krigsarkivet.

Utsnitt ur karta 1795, med Stora Bommen och Masthamnen intill Stora Hamnkanalen. Byggnaderna i över-kant omger nuvarande Kronhusparken. Krigsarkivet 424:37:472b.

39


4. Visitors center - Fästningsstaden GöteborgNågonstans längs älvfronten är det lämpligt att göra ett visitors center, en visningsplats och utställning på temat fästningen Göteborg. Detta är en plats och utställningslokal där information om fästningsstaden Göteborg kan upplevas samlat. Platsen blir navet för berättelsen om fästningsstaden.

Det finns tusentals planer och ritningar från 1600-ta-let och framåt som tillsammans med rekonstruktioner och europeiska paralleller som kan illustrera berättel-sen om fästningsstaden Göteborg. Här kan befintliga lämningar visas, kompletterade med rekonstruktion/illustration av ursprungliga murhöjder.

Fortifikationens kontor vid Kron-husgatan, uppfört på fortifikationens tyggård 1746-1748. Huset ritades av Bengt Wilhelm Carlberg och inhyser idag bland annat Göteborgs Hem-bygdsförbund.

Fortifikationens tyggård på ritning från 1770. Nämnda kontorsbyggnad är hus a på bilden. Norr uppåt i bild. Krigarkivet 424:37:434.

Fyra förslag till placering

Fyra platser är föreslagna, där Esperantoplatsen eller Kronhuspar-ken förordas. De andra är Packhuskajen och Lilla Bommen. Möjli-gen är även Stenpiren en lämplig plats med utsikt mot älvmynning-en.

Postgatan 4 - KronhusparkenPå Postgatan 4 vid Kronhusområdet står ett hus från 1740-talet som byggdes för fortifikationens skull. Här låg kontoret där utbygg-naden av befästningarna administrerades. Huset ritades av Bengt Wilhelm Carlberg. Kronhusparken var tidigare fortifikationens tyggård och här fanns fanns tidigare fler byggnader som omslöt en öppen yta där till exempel en välordnad parkmiljö en gång anlades.

Här skulle historien om fästningsstaden kunna återknyta till sina rötter i en fantastisk miljö, vilken i sig kan attrahera besökare.


40

Karlsporten från Södra Liden med Otterhälleverken i fonden. Teckning av Elias Martin från 1787. GSM arkiv.

Esperantoplatsen

Här sammanfaller flera lämpliga faktorer. Här är befäst-ningarna bevarade. Det går att återskapa Karlsporten vilken kan användas till nämda ändamål. Under Carolus Rex finns bergrum som kan användas som utställnings-lokaler och besökscenter.

Platsen är en bra utgångspunkt för kortare och längre historiska vandringar, till exempel uppe på bastioner på Kungshöjd, med utsikt mot Skansen Kronan och älvmynningen.

Det är viktigt att öppna upp för siktlinjer och rörelser

Esperantoplatsen från väster, markerad med rosa kart-nål. Bastion Carolus Rex syns centralt i bild. Platsen för Karlsporten markerad med grön kartnål. Snedbild SBK Göteborgs stad.

Esperantoplatsen från söder. Bastion Carolus Rex har en monumental framtoning på platsen. från Esperantoplatsen ner mot ham-

nen. Området har mycket stor kultur-historisk utvecklings potential.

41


5. Lilla BommenLilla Bommen är en av fem ursprungliga portar till fästningen Gö-teborg. Platsen är mycket viktig i berättelsen om stadens ursprung och utveckling och är en punkt med stor framtida potential.

Till vänster: Lilla Bommen och ka-naltorget är en viktig historisk plats och platsen för en av Göteborgs fem portar. Snedbild SBK Göteborgs stad.

Lilla Bommenpå en ritning från 1751. KrA 424:37:197c.

Många viktiga stråk möts på platsen, längs älven, över älven och in mot centrala staden.

Här har en ickekommersiell mötesplats vuxit fram på platsen som idag kallas Kanaltorget. Den har kontakt med älven och närhet till centrum och kollektivtrafik. Det är mycket viktigt att platsen även i fortsättningen har en funktion som allmän plats.

Eftersom Lilla Bommen tidigare var en stadsport så sammanstrålar många stråk på denna plats. Huvudaxlar är Avenyn-Östra Hamngatan-Hisingen samt Centralenområdet-Packhuskajen-Rosen-lund. En spårvagnshållplats och en stationsuppgång är planerad här i framtiden.

Lilla Bommen passar väldigt bra för en friare gestaltning av befästningarna på hela ytan. En möj-lighet är en öppen allmän plats som tar tillvara de kvaliteter som uppskattas där idag, i kombination med en skulptur- och lekpark. Några förslag som kom fram från våra workshops var: • Återskapa en bomklaff i rätt läge i mynningen till Östra Hamngatan, som en skulptur och mar-

kering av en historiskt viktig plats. • Gestaltning av den igenlagda hamnkanalen i Östra Hamngatan och kopplingen till porten Lilla

Bommen. • En stor ”plaskis” i form av befästa staden

Göteborg, med vallgrav runt och en karta i botten.

• En rekonstruktion av muren, kan ha funk-tion som klättervägg. Murarnas höjd kan också illustreras på fasaderna på Östra Nordstan.

• En lekplats kan fånga upp andra historiska former också, som pålspärren och andra vattenelement.

• Kurtinmuren som plockades ner vid byg-get av Götatunneln finns sparad och skulle kunna ingå i en park-/platsanläggning.


42

Öppna Norra Larmgatan!Norra Larmgatan försvann ur stadsplanen när köpcentret Öst-ra Nordstan byggdes, kring 1970. Då försvann även den visuella kopplingen mellan Drottningtorget och Lilla Bommen.

Områdets karaktär kommer att förändras radikalt med etableringen av Västlänkens station, överdäckningen av Oscarsleden och en ny Hisingsbro, och därefter utbyggnaden av nya Gullbergsvass. Östra Nordstans baksida mot påfarten till Göta Älvbron kommer att bli en framsida mot en entré till Göteborg. Funktion och rörelsemöns-ter kommer att ändras.

Norra Larmgatans sträckning bör återskapas. Det är kulturhisto-riskt viktigt för förståelsen av formen på det ursprungliga Göte-borg. Larmgatan var bebyggelsens yttre begränsning mot befäst-ningarna.

Ett återskapande av kopplingen mellan Drottningtorget och Lilla Bommen är viktigt för nya förväntade rörelsemönster. Det ger en visuell och funktionell koppling till älven och den allmänna platsen vid Lilla Bommen, vilket är en stor stadsbyggnadskvalitet utöver de kulturhistoriska kvaliteter det skulle tillföra.

Lyft Västra Nordstaden!Kopplingarna genom Västra Nordstaden ned mot älven måste stär-kas. Huvudstråken genom Västra Nordstaden behöver öppna och aktiva bottenvåningar. Kronhusmiljön som den viktigaste bevarade representanten för det äldsta Göteborg behöver lyftas fram, liksom historien om emigrationen, det vill säga stråken från Centralstatio-nen till hamnen och kopplingen till Packhuset och kajen.

Torggatan i Västra Nordstaden, mot norr. Bilden ovan är tagen i början av 1900-talet, bilden till höger är från idag. GSM arkiv.

43


Ovan: Arkitektförslag över ny bebyg-gelse runt station Centralen visar hur de ur ett stadsbildsmässigt perspektiv helt intuitivt återskapat Norra Larm-gatan igen. Stadsbyggnadsvinsten är att man får en visuell och funktionell koppling mellan Drottningtorget och Lilla Bommen. Det som står där idag är Östra Nordstans P-hus. Stadsmu-seet ser inte P-huset som historiskt omistligt. Bild från Güller Güller architecture urbanism & ZUS (Zones Urbaines Sensibles), maj 2013.

Vy över Östra Nordstaden innan saneringen, fotograferat i samma riktning som arkitektförslaget ovan. GSM arkiv.

Den rosa kartnålen sitter i Hotell Eg-gers vid Drottningtorget, den gröna i kajkanten vid gästhamnen utanför Operan.

Detta PM är sammanställt av Göteborgs stadsmuseum och vill ge en samlad bild av bevarade värden, uppkomna svagheter och möj-ligheter till utveckling och förstärkande av kulturhistoriska värden i fästningsstaden Göteborg. Tidigare har museet skrivit motsvaran-de PM för Gullberg/Skansen Lejonet, Kungsparken/Nya Allén och Korsvägen-Liseberg.

Med anledning av Västlänken och vad den innebär för kulturmiljön kommer fokus i nuläget att ligga på områden som berörs av detta projekt. Även några andra aktuella projekt kommer att nämnas. Det är viktigt att projekten förhåller sig till och behandlar helheter inom riksintresset.

Åtgärdsförslagen syftar till att stärka befintliga kulturhistoriska värden så att riksintresset kan möta tillägget av Västlänken utan att förlora i tydlighet och läsbarhet. Målsättningen är att stadens kulturhistoriska värden sammantaget inte ska minska.

pm vision och åtgärdsförslag för fästningsstaden...

Documents