powerpoint-presentationhabilitering.se/sites/habilitering.se/files/... · 2019-02-28 · mjuk...

13
2017-10-16 1 Sväljningssvårigheter hos barn, ungdomar och vuxna med motoriska svårigheter Lena Eriksson och Katarina Warming Logopeder Helena Bergqvist Sjukgymnast Inledning Målgruppen Neurologiska sjukdomar Muskelsjukdomar Att vara barn, ungdom och vuxen när det gäller sväljning Motoriska och/eller sensoriska ätsvårigheter 2013-02-05 Sidan 2 Hur sväljer man egentligen?

Upload: others

Post on 19-Feb-2020

4 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

2017-10-16

1

Sväljningssvårigheter hos barn,

ungdomar och vuxna med

motoriska svårigheter

Lena Eriksson och

Katarina Warming

Logopeder

Helena Bergqvist

Sjukgymnast

Inledning

Målgruppen

– Neurologiska sjukdomar

– Muskelsjukdomar

Att vara barn, ungdom och vuxen när det gäller

sväljning

Motoriska och/eller sensoriska ätsvårigheter

2013-02-05

Sidan 2

Hur sväljer man egentligen?

2017-10-16

2

Hur ser det ut i halsen?

2017-06-13

Sidan 4

Näshåla

Hårda gommen

Tungan

Struplocket (epiglottis)

Stämband (larynx)

Luftstrupe

Mjuka gommen

Nasofarynx

Orofarynx

Laryngofarynx

Matstrupen

Hur går sväljningen till?

Ta in mat i munnen

Maten bearbetas i munnen

Tungan höjs och maten puttas

bakåt

I den bakre delen i munnen

utlöses sväljningen (mjuka

gommen, gombågar,

tungbasen)

Obs! Innan sväljningsreflexen

utlösts är luftstrupen öppen

och matstrupen stängd

2017-06-13

Sidan 5

Vad händer när sväljningen är

igång?

Stämbanden stängs (+ flera)

Struplocket stängs över

luftstrupen

Mjuka gommen stänger till mot

näsan

Matstrupens ringmuskel

slappnar av

Svalget kramas samman

Maten passerar in i matstrupen

Inget av detta går att styra

viljemässigt.

2017-06-13

Sidan 6

2017-10-16

3

Sammanfattningsvis:

Först - Viljestyrt– Ta in mat

– Tugga

– Smaka

– Blanda med saliv

– Föra tuggan bakåt

Sen - Icke viljemässigt– Matstrupen öppnas

– Kramande muskelrörelser för maten nedåt

– Övre magmunnen öppnas och maten kommer in i magsäcken.

2017-06-13

Sidan 7

2017-06-13

Sidan 8

https://www.youtube.com/watch?v=8-4MZ_-Mpv8 Start vid 0,41

Vad gör att det blir svårt att

svälja?

2017-10-16

4

Avvikande muskelfunktion som påverkar ät- och

sväljförmågan

Muskel atrofi

Muskel dystrofi

Låg muskeltonus

Hög muskeltonus, spastisitet, tonusväxling

Pareser

Apraxi

Ataxi

Tremor

Avvikande anatomi/felställning

Kontrakturer (minskar rörlighet i leder)

2017-06-13

Sidan 10

Perceptuella funktionsnedsättningar som

påverkar ät- och sväljförmågan

Nedsatt syntolkning

Nedsatt sensibilitet/hypersensibel

Förändrade smakupplevelser

2017-06-13

Sidan 11

Kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar

ät- och sväljförmågan

Nedsatt initiativförmåga

Koncentrationssvårigheter

Känslig för förändringar

Igångsättningssvårigheter

Apraxi

Insiktsproblematik

Psykiatriskt betingat

2017-06-13

Sidan 12

2017-10-16

5

Munstatus Hål i tänder

Fattas tänder eller inga

tänder

Svampinfektion

Ont i tandkött

2013-02-05

Sidan 13

2013-02-05

Sidan 14

juni 2017

Sidan 15

Bra användbara tandborstar:Modeller med LITET tandborthuvud

Använd med fördel barntandbortmodeller lättare att komma åt

2017-10-16

6

Matstrupe och mage/tarm(läkarkontakt)

Nedsatt peristaltik (dålig transport)

Uppstötningar (reflux) mat och dryck ”backar”

Förstoppning (magsäck och tarm full)

Missbildningar, hudfickor, förträngningar

Infektioner i mage och tarm

2017-06-13

Sidan 16

Hur märker man att något är

fel?

2017-06-13

Varningssignaler Spill ur munnen

Mat fastnar och ligger kvar i gom och kind

Lyckas inte svälja rent

Dåliga käk-, kind- eller tungrörelser

Kväljningar

Tar lååång tid eller går för fort

Ovilja att äta RISK !!

Mat + dryck rinner

ner i svalget innan sväljning

2017-10-16

7

Tecken på sväljningssvårigheter

Ofrivillig viktminskning

Dålig aptit

Ändrade kostvanor

Hosta

Måltider tar lång tid

Muntorrhet

Dregling

Mycket slem i halsen

Sura uppstötningar ”reflux”

Luftvägsbesvär – hosta, astma

Oklar feber

Lunginflammationer

2017-06-13

Sidan 19

Tecken på felsväljning - aspiration Hosta

Förändrad röstkvalitet (gurglig)

Påverkad andning (rossel)

Hosta ca 15 min efter måltid

Förändrad andningsfrekvens

Förändrad ansiktsfärg

Tårade ögon

Feber och febertoppar samt lunginflammation

2017-06-13

Sidan 20

Undersöka sväljningen

2017-10-16

8

Sväljningsundersökningar

Måltidsobservation

Observation av sväljningsförmåga

2017-06-13

Sidan 22

Sväljningsundersökningar

Sväljningsröntgen

FUS – fiberendoskopisk undersökning av

sväljningen

2017-06-13

Sidan 23

Svårt att få ned maten i halsen

Mat rinner långt ner innan sväljning kommer

Mat ligger kvar i halsen (retention)

Utförs av röntgenläkare med fördjupad kunskap om sväljfunktion

2017-06-13

2017-10-16

9

Fiberendoskopisk undersökningUtföres av läkare eller dysfagilogoped

2017-06-13

”Fika”

2013-02-05

Sidan 26

Att anpassa

2017-10-16

10

Förtjocka drycker

2017-06-13

Sidan 29

Alternativ anpassning av drycker

Geleád dryckAtt föredra till vissa drycker

-kolsyrat

-vin/öl/snaps

-drycker som förändras mycket vid vanligt

förtjockningsmedel

VegetarisktAgarLite dyrare, men för valda tillfällen.

Samma som vid geleád dryck.

Hälsokosten och välsorterade matbutiker

2017-06-13

Sidan 30

2017-06-13

Lena Eriksson Leg logoped

Lika viktigt HUR dryck ges !!

SMÅ ”sippar” – en liten klunk i taget med paus föreftersväljning emellan.

INTE sekvensdricka i ”ett sträck” Ge en liten mängd i taget i muggen och fyll på

mellan varje klunk.

Sugrör – med eller utan ventil.

Pipmugg kan vara bra för lagom mängd

och mindre spill. Kan dock vara dåligt med

pipmugg också.

2017-10-16

11

Olika sätt att anpassa mat

Att välja saker som naturligt har en bra

konsistens

Finfördelad i bitar

Välmosad mat med extra sås

Passerad utan bitar

Slät trögflytande soppa

2013-02-05

Sidan 32

Konsistensanpassning av matenPasserad kost UTAN bitar

Färdig-rätter Hemlagat

2017-06-13

Sidan 33

HUR ger man maten ?

Sittställning rak

Ge ev. kroppsstöd

Hjälpmedel

Sitt framför

Ögonkontakt

Invänta respons

Tomt i munnen innan nästa sked

Underlättar oftast att inte ge dryck och mat tillsammans.

.

2017-06-13

Sidan 34

2017-10-16

12

Duka för alla sinnen

2017-06-13

Sidan 35

2017-06-13

Sidan 36

Svårt vid ät- och sväljsvårigheter.

Ökad felsväljningsrisk

Alla tunnflytande drycker är vanligen svåra.

Rent kött – om det inte är VÄLDIGT mört/faller sönder.

Mat med hård stek-skorpa.

Alla råa grönsaker och viss frukt. Äpple och apelsin.

Bröd, speciellt färskt

BLANDADE konsistenser, till exempel mosad middag med klumpar, yoghurt med bitar osv.

Kompakt kladdig mat som lätt fastnar i mun och svalg

Ris (och andra gryn)

Munrengöring om man inte får äta

Tänder finns mjuk tandborste med ett LITET tandborsthuvud och en LITEN droppe tandkräm

(UTAN tandkräm vid felsväljningsrisk)

Inga tänder skumtops doppad i

vatten och urvriden.

Eftertorka med urvriden skumtops

Muntorrhet några droppar matolja på tungan. Munspray eller Oral balance.

2017-06-13

Sidan 37

2017-10-16

13

Några webb-adresser

http://mun-h-center.se

www.uriform.se

www.varsam.se

www.findusfoodservices.se/special-foodsMjuk silikonsked finns på apotek, butiker för barnprodukter

Bildreferenser:

Egna digitalfoton, GlaxoSmithKlein AB Mölndal, Mun-H-Center Göteborg, Findus Special Food, Kompendium för Logopeder,

2017-06-13

Sidan 38

För vidare läsning…

A.L Perlman & K Schultzw-Delrieu ”Deglutition

and it´s disorder”,

Jeri A Logemann ”Evaluation and treatment of

swallowing disorders”

2017-06-13

Sidan 39