BUP-linjen, BCFPI, C-GAS

Johanna Jonsson

Samordnare/Psykiatrisjuksköterska, BUP-linjen,

Shiler Hussami

Chefsöverläkare

Barn- och ungdomspsykiatrin, Sunderby sjukhus

BUP-linjen Ny länsgemensam enhet, april-18

BUP-linjen

• Norrbottens gemensamma väg in till BUP

• Länsövergripande, har sitt säte i Sunderbyn

• Öppet måndag-fredag 7.30-16.00, callme

• Tar emot alla nya ärenden till BUP genom telefonrådgivning och

remisshantering.

• Gör en bedömning av nya ärenden genom BCFPI-intervju

• Psykiatrisjuksköterska, sjuksköterska, mentalskötare, socialpedagog,

chef, sekreterare och MLA.

Kontaktuppgifter gällande nya ärenden till BUP

BUP-linjen

• Externt nummer 010-452 63 64

• Internt nummer 82535,84807

• Remisskod: lbpbutel

Brief Child and Family Phone Interview (BCFPI)

• Strukturerad intervju

– strukturerad intake- och utvärderingsintervju för barn och ungdomar upp till 18 år

– Används som underlag i samband med bedömning av problematik, vårdbehov och matchning till rätt

vårdnivå

• Värderar

– Sex symptomområden

– Funktionsnivå barn och familj

– Belastningar (våld i familj, missbruk, deprimerad förälder)

– Tillfredsställelse med vården (gäller enbart vid uppföljning 1 år senare)

• Normerad för

– ålder (6-12; 13-18 år) och

– kön (pojke; flicka)

– Detta ger s.k. T-värden där

• T 50 = medelvärde i befolkningen

• Standarddeviation =10 T-poäng

• T>65 = kliniskt relevant symtombelastning

2018-10-05

Hur används BCFPI inom BUP?

Fri intervju

Funktionsnivå

10 min.

BCFPI

30-45 min

BUP

Riktade nybesök

1a linjen

= Närsjukvård, soc, skola

B U P l i n j e n

Bedömningsruta • Vårdbegäran: Egenremiss Uppgiftslämnare: Mamma Sara

• Kontaktorsak: Depression, ångest, sömnsvårigheter

• Bakgrund: Alltid haft lätt till oro och ängslan. Höga krav på sig själv. Haft mycket separationsångest vid 8 års ålder, har fortfarande svårt att sova utan sin mamma. Har varit belastande social

situation i hemmiljön utifrån föräldrarnas separation för två år sedan. Mormor som stod patient mycket nära gick bort i cancer för 8 månader sedan. .

Senaste två månaderna, mycket oros och katastroftankar, negativa tankar om sig själv, skuldkänslor till föräldrarnas separation, depressivt tankeinnehåll. Isolerar sig allt mer, inaktiv.

• Ärftlighet: Mamman tidigare varit deprimerad, morfar suiciderat. Pappa med bipolär sjukdom.

• Aktuell familjesituation: Separerade föräldrar sedan två år tillbaka, bättre kommunikation emellan föräldrar senaste tiden. Bor hos mamma, träffar pappa någon dag på helgen och lov. Pappa är

musiker och reser en del. Inga syskon.

• Samhällsstöd: Tidigare kontakt med skolkurator utifrån stressrelaterade symtom r/t skolarbetet, samt oro i samband med föräldrarnas separation.

• Hemliv: Lätt till irritation, drar sig gärna undan på rummet. Kan självmant hjälpa till med enklare sysslor, men saknat ork till detta senaste tiden. Sömn: Svårt med insomning, tar upp till tre

timmar att somna, grubblar mycket på kvällar. Flera uppvaknande nattetid. Sover inget på dagarna. ADL: Sköter sin hygien med dusch och tandborstning. Men bryr sig mindre om sitt utseende än

tidigare, tappat intresse för kläder och smink. Nutrition: Nedsatt aptit, får tvinga i sig måltider. Ofta sötsugen. Gått ner 4 kg i vikt senaste två månaderna.

• Skolsituation: Höga krav på sig själv, blir sällan nöjd över sina goda resultat. .Alltid nått kunskapsmålen med god marginal. Senaste två månaderna ökad frånvaro, nu varit hemma på heltid

senaste veckan, dalande betyg, blir snabbt trött och tappar koncentrationen.

• Kamrater: Har vänner både på skolan och fritiden. Senaste veckorna tog dragit sig undan och inte alltid orkat umgås med dem eller svara i telefonen när de ringt.

• Fritid: Spelar fotboll sedan 6 års ålder. Nu tagit uppehåll. Saknar lust och ork, upplever att hon ändå inte bidrar med något bra till laget. Tidigare umgåtts mycket med vänner på fritiden,

intresserad av mode och konst. Ritar, syr. Blir nu mestadels liggandes i sängen och tittar på serier.

• Bedömning:. 13-årig flicka, separerade föräldrar, bor heltid hos mamman, inga syskon. Beskrivs tidigare en belastad familjesituation vilken nu har stabiliserat sig efter separation.. Svårt hantera

sorg och saknad efter sin mormor. Uppvisar nu symtom på depression och ångest vilket även förstärks av BCFPI-intervju som ger utfall på sinnesstämning, oro med funktionspåverkan inom

familjen, skolan och socialt. Framkommer hopplöshet och meningslöshet, med dödstankar. Förnekar suicidala tankar, planer eller avsikter. Har god och nära relation och dialog med sin mamma.

Bokar in nybesök på BUP-mottagning under morgondagen.

• C-gas: 31

• Tillförlitlighet: Mycket god

Utagerande

• Uppmärksamhet (3F)

• Impulskontroll och aktivitet (3F)

• Samarbetsförmåga (6F)

• Uppförande (6F)

• Utagerande ( Samtliga ovanstående, 18 F)

Inåtvändet

• Självständighet (separationsångest, 6 F)

• Hantera oro (6 F)

• Sinnestämning (Depression, 6 F)

• Sinnesstämning+ självskada (6 F + 3 F)

• Inåtvändhet (samtliga ovanstående bortsett från de tre

frågorna om självskador)

Barnets funktionsnivå

• Socialt deltagande (3 F)

• Kvaliten på barnets sociala relationer (3 F)

• Skoldeltagande och prestation (3 F)

• Övergripande funktionsnivå/barn (ovanstående 9F)

Familjesituation

• Familjeaktivitet (4 F)

• Familjens välbefinnande (3 F)

• Övergripande familjesituation (samtliga frågor ovan,

7F)

• Sinnestämning uppgiftslämnare (6 F)

Andra problem

• Mobbar, grymhet mot djur, eldning, droger, specifik rädsla,

socialfobi, tvångstankar, tvångshandlingar, tics,

tankeproblem, skolvägran, selektiv mutism, blir mobbad,

trauma, talsvårigheter, utvecklingsproblem,

inlärningsproblem, sömnproblem, ätstörningar, enures,

enkopres, sexuella problem.

Riskfaktorer

• Misshandel, bristande omsorg, sexuellt utnyttjande

Sammanställning av svar BCFPI

Sammanställning av svar BCFPI

C-GAS

• CGAS (Children's Global Assessment Scale) är en

skattningsskala där behandlare bedömer funktionsnivån

hos barn och unga med psykiska symtom i åldrarna 4-20 år

• Med det menas hur barnet fungerar hemma, i skolan och

tillsammans med kamrater i jämförelse med ett barn i samma

ålder med normal funktionsnivå

• CGAS är ingen skala som bedömer familjens fungerande

utan det är barnets individuella funktionsnivå som motsvarar

CGAS-värdet.

Vad skattas?

Patientens lägsta funktionsnivå under den senaste månaden i;

• Hemma, med familjen: Hur man relaterar till föräldrar och till syskon, hur man

klarar sömn och sköter sin hygien, hur man klarar måltider, hur man tar hand om

sina saker och sitt rum, hur man aktivt deltar hemma med olika sysslor - allt i

jämförelse med vad som bedöms som normalfungerande för ett barn i samma

ålder.

• Kamrater: Hur man fungerar tillsammans med kamrater, att man har vänner som

främjar positiv utveckling, att det finns ömsesidighet i kamratrelationer, att man

kan behålla vänner över tid, att man kan skapa nya kamratrelationer ex vid

skolbyte, att man deltar i socialt samspel och kan göra saker tillsammans ex delta

i olika fritidsaktiviteter.

• Skolan: Hur man fungerar i skolan både i klassrum och mellan lektioner, att man

närvarar som planerat, att man klarar att gå i normal klass utan extra hjälp, kan ta

in kunskaper, klara kunskapsnivån för godkänt, kunna koncentrera sig på

uppgifter, slutföra uppgifter som är normalt för ens ålder.

• Barn och unga med CGAS 71-100 anses ha en

normal funktionsnivå

• Barn och unga med CGAS 61-70 bedöms vara troliga

kliniska fall

• Barn och unga med CGAS 60 och lägre bedöms vara

säkra kliniska fall

Bedömningsruta • Vårdbegäran: Egenremiss Uppgiftslämnare: Mamma Sara

• Kontaktorsak: Depression, ångest, sömnsvårigheter

• Bakgrund: Alltid haft lätt till oro och ängslan. Höga krav på sig själv. Haft mycket separationsångest vid 8 års ålder, har fortfarande svårt att sova utan sin mamma. Har varit belastande social

situation i hemmiljön utifrån föräldrarnas separation för två år sedan. Mormor som stod patient mycket nära gick bort i cancer för 8 månader sedan. .

Senaste två månaderna, mycket oros och katastroftankar, negativa tankar om sig själv, skuldkänslor till föräldrarnas separation, depressivt tankeinnehåll. Isolerar sig allt mer, inaktiv.

• Ärftlighet: Mamman tidigare varit deprimerad, morfar suiciderat. Pappa med bipolär sjukdom.

• Aktuell familjesituation: Separerade föräldrar sedan två år tillbaka, bättre kommunikation emellan föräldrar senaste tiden. Bor hos mamma, träffar pappa någon dag på helgen och lov. Pappa är

musiker och reser en del. Inga syskon.

• Samhällsstöd: Tidigare kontakt med skolkurator utifrån stressrelaterade symtom r/t skolarbetet, samt oro i samband med föräldrarnas separation.

• Hemliv: Lätt till irritation, drar sig gärna undan på rummet. Kan självmant hjälpa till med enklare sysslor, men saknat ork till detta senaste tiden. Sömn: Svårt med insomning, tar upp till tre

timmar att somna, grubblar mycket på kvällar. Flera uppvaknande nattetid. Sover inget på dagarna. ADL: Sköter sin hygien med dusch och tandborstning. Men bryr sig mindre om sitt utseende än

tidigare, tappat intresse för kläder och smink. Nutrition: Nedsatt aptit, får tvinga i sig måltider. Ofta sötsugen. Gått ner 4 kg i vikt senaste två månaderna.

• Skolsituation: Höga krav på sig själv, blir sällan nöjd över sina goda resultat. .Alltid nått kunskapsmålen med god marginal. Senaste två månaderna ökad frånvaro, nu varit hemma på heltid

senaste veckan, dalande betyg, blir snabbt trött och tappar koncentrationen.

• Kamrater: Har vänner både på skolan och fritiden. Senaste veckorna tog dragit sig undan och inte alltid orkat umgås med dem eller svara i telefonen när de ringt.

• Fritid: Spelar fotboll sedan 6 års ålder. Nu tagit uppehåll. Saknar lust och ork, upplever att hon ändå inte bidrar med något bra till laget. Tidigare umgåtts mycket med vänner på fritiden,

intresserad av mode och konst. Ritar, syr. Blir nu mestadels liggandes i sängen och tittar på serier.

• Bedömning:. 15-årig flicka, separerade föräldrar, bor heltid hos mamman, inga syskon. Beskrivs tidigare en belastad familjesituation vilken nu har stabiliserat sig efter separation.. Svårt hantera

sorg och saknad efter sin mormor. Uppvisar nu symtom på depression och ångest vilket även förstärks av BCFPI-intervju som ger utfall på sinnesstämning, oro med funktionspåverkan inom

familjen, skolan och socialt. Framkommer hopplöshet och meningslöshet, med dödstankar. Förnekar suicidala tankar, planer eller avsikter. Har god och nära relation och dialog med sin mamma.

Bokar in nybesök på BUP-mottagning under morgondagen.

• C-gas: 31

• Tillförlitlighet: Mycket god

Vad vill vi uppnå?

Kvalitetssäkra inflödet till den specialiserade BUP

Säkerställa jämnställd vård

Säkerställa rätt vårdnivå

Lika träffsäker som mer omfattande skalor

Möjliggöra planering och optimering av vårdinsatser

Välfungerande datasystem

Säkerställa möjligheten att utvärdera BUP-verksamheten

Halland: BUP linjen hänvisar ”rätt

Andel barn där telefonintervju BCFPI med förälder visat symptombelastning T>65 (kliniskt signifikant nivå; n=1342) som på BUP linjen hänvisats till 1. BUP specialistvård eller 2. 1a linjen.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

BUP specialist

1a linjen

Hänvisad till:

Andel med besvärande symtom

Ostrukturerat telefonsamtal förmår ej hänvisa ”rätt”

01020304050

BUP specialist

1a linjen

Andel barn där telefonintervju BCFPI med förälder visat symptombelastning T>65 (kliniskt signifikant nivå) bland n=609 som i annat län med fri intervju av sjuksköterska hänvisats till 1. BUP specialistvård eller 2. 1a linjen.

Hänvisad till:

Andel med besvärande symtom

Positiva erfarenheter av BCFPI

Halland har använt BCFPI sedan 2005 och deras utvärdering

har visat

Säkrare bedömningar

Rätt vårdnivå Minskade antal

besök Förbättrad selektion

Kostnadseffektivt Bättre

behandlings-insatser

Kortare vårdtider Uppföljning

Vilka ska till BUP?

Barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag är att erbjuda insatser på

specialistnivå.

Insatser ges till barn och unga upp till 18 år med medelsvåra till

svåra psykiatriska tillstånd och där funktionsnivån i vardagen är

påverkad

Insatserna utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och

bygger på barnpsykiatrisk diagnostik. Insatserna består av

bedömning, utredning och/eller behandling av såväl akuta som icke

akuta tillstånd

Verksamheten samverkar med vårdgrannar gällande

barnpsykiatriska frågeställningar.

Uppdrag för svensk

barn- och ungdomspsykiatri