E-lärande – möjligheter och begränsningar

Mats Brenner, IKT-pedagog – Learning Center på Högskolebiblioteket i Gävle.

2014-09-16

Programpunkter• Pedagogik och teknik - förutsättningar och påverkan

• Tendens och riktning är interaktivitet och mobilitet

• Innehållet, IKT-verktygen, undervisningen och kursdeltagaren

• Myndighetsutövning – onlineexamination som exempel

• Upphovsrätt, öppna lärresurser och MOOC – alla tycker inte lika!

• Kompetenser – vet vi vad vi kan?

• IT-infrastrukturen och access – när kommer e-portfolion?

• Dolda kostnader – vad kostar e-lärandet?

• E-läromedel – finns affärsmodellerna?

Kvalitet, Access och Kostnader – en avvägningsfråga inom all utbildning – även för utveckla e-lärandet

Kan s k educational data/learning analytics hjälpa till? Frågan är mer vad vi mäter eller inte mäter påverkar

verksamhetsinriktningen.

Kvalitet Access – flexibla och säkra former

KostnadNuläge Framtiden…?

Dolda kostnader – vad kostar e-lärandet?

• Anpassning till flexibel målgrupp

• Frustrationskostnader: Access, otydligt upplägg, nätbaserad examination

• Gruppkänsla och grupparbete svårt att ordna

• Examinationsformerna utnyttjas inte fullt ut t ex peer assessment

• Låg interaktivitet, digital/pedagogisk kompetens saknas

• Lärare ger ingen eller liten feedback

• Examinationskriterier otydliga/obefintliga

• Öppna lärresurser nyttjas ej

• Abetsplatslärandet/fortfarande i många fall fortfarande som trad. E-learning eller konferenser/kursdagar på plats och ”Resfria möten”

• Ingen validering sker av kursdeltagare innan kursstart

• Inga sociala/kollaborativa verktyg, lärplattformen nyttjas sparsamt

- Dolda kostnader – kan inte mätas i pengar+ Alternativkostnadsprincipen:Nuläget emot förändraAlernativ A (nu), Alternativ B eller C

Pedagogik och teknisk miljö

Pedagogik

Teknik

Struktur och dialog

Struktur Dialog

Hur ser kursupplägget ut…

Planera din kurs effektivare!T ex Kursverkstaden: kummel.slu.se

Bild: Nick8jun, Wikimedia Commons

Blooms TaxonomiAktiva Verb

Hur vi uttrycker oss explicit i t ex studiehandledning och vid uppgiften…

Bedömningsmallar (Rubrics)

Tydliga examinationskriterier, utbyta Rubrics med varandra (Bologna s k kurskrav)

Kvalitetskriterier  Modellen utgår ifrån 7 områden som har flera kvalitetskritierier. • Tekniska faktorer• Pedagogiska faktorer• Studentsupport• Akademi

(lärare-)support• Utvärderingsfaktorer• Kursdesignsfaktorer• Institutionella/

Administrativa faktorer

Figur 1: E-quality Framework. Quality in e-learning (2011), D. Masoumi & B. Lindström (s. 3)

Tendens och riktning är interaktivitet och

mobilitet

OER WebinarMOOC

E-assessment & Badge

E-portfolio & e-CV

Förmedlande

Dialog & Interaktiviet

På plats

Active learning Classroom (ALC)

Mobilt

Hyflex learning

Blended learning

Video & Podcast

Aktiva kontor

Öppen dataOpen Access

Kompetenser – vet vi vad vi kan?

Kunskap om kursdeltagaren saknas

• Ingen validering av kursdeltagarens kompetens görs

• Science literacy

• Information literacy

• ICT-literacy

• BYOD

• Förkunskaper, språkkunskaper/akademiskt skrivande (plagiatproblem)

• Personlighetstyp

• Ledaregenskaper & Studieteknik

• Bidrar eller ”lurker”

• Intern eller externa motivering

• Familjeförhållanden

• Studieorientering, målet: Beroende av det formella, t ex certifikatet

• Selfdirected learner

• Push eller Pull: EWS – deadline, prestationsnivå och aktivitet

Kompetens och examinationsformer

Nätbaserade examinations- former

Myndighetsutövning – onlineexamination som exempel

• Att autenticering sker – att vi som myndighetsutövare av examination vet att student är den uppger sig vara vid examinationstillfället.

• Att studenten har en ”låst” datorskärm och inte kan surfa runt på webben eller kommunicera t ex med mobiltelefon eller chatt på den dator där onlinetentan skall utföras. Det är bara onlinetentan med frågor som skall synas/användas.

• Att tentavärd (proctor/övervakning) sker på ett lämpligt sätt - så studenten inte kan fuska, med information ifrån fusklappar et cetera.

• Att lokalerna är lämpliga för onlinetenta, utformning/bordsplacering och att eventuell stör-utrustning för mobil kommunikation kan ske.

• Att rutiner finns när tekniska eller handhavande-fel sker kring hantering av onlinetentan på dator eller programvaran i lärplattformen.

• Att internutbildning sker av tentavärdar i hur onlinetenta skall gå till.

• Att beställningsrutiner för schemaläggning av lämplig lokal är anpassade för onlinetenta.

• Att information om beställd lokal och tillfället samt hur onlinetentan skall genomföras kommuniceras till IT-avdelning och Learning Center för IT-stöd.

• Studenter med funktionshinder – skall ha likvärdig möjlighet utföra onlinetenta.

• Att det finns möjlighet till anonym digital/t tenta och testförfarande och till detta även anonym examinationsförfarande anonym (kollegial) bedömning.

• Vad som skall arkiveras och lagras måste tydligöras – speciellt på myndigheter

• Ofta ingen standard typ IMS QTI 2.1

MOOC och Öppen utbildning

• Marknadsföring för utbildningsanordnare

• Funnits i många år t ex Alison sedan 2007 (600 kurser)

• Kan tillgodoräkna sig examination för formella studier

• Kurserna har låg genomströmning procentuellt

• Affärsmodellerna inte fullt utvecklade

• Inkluderade och exkluderande MOOCs

• mOOC – kortare kurser

• Målet öppen utbildning, kostnadsfri och tillgänglig utbildning

• Få svenska exempel ännu

• Upphovrätten diskuteras (t ex Creative Commons-märkningen)

• Innehåller interaktivt och/eller öppna lärresurser

Upphovsrätt, öppna lärresurser och MOOC – alla tycker inte lika!

E-läromedel – finns affärsmodellerna?

• Affärsmodellerna inte fullt utvecklade

• E-boken som läromedel – försiktighet/långsamhetens lov

• Skolfederation.se – autenticering kan hjälpa till

• Användning av öppna lärresurser (OER)

• Upphovrätt/användarvillkor/licensvillkor måste utvecklas emot, t ex bibliotek (ex. Creative Commons-märkningen)

• Integering (öppna API) med övriga system, t ex lärplattformar

• Standards: LTI, SCORM, IMS och Tin Can

• Standards för metadata hjälper till för att söka/anpassa/upphovsrätt

• Få svenska exempel ännu

• Förlagen osäkra kring .epub-filer, streaming av text

• Ofta egenutvecklat och ingen öppen standard

IT-infrastrukturen och access – när kommer e-portfolion?

• CV:n och meritportföljen blir mer interaktiv, t ex med video, egna alster

• E-portfolion var populär för 10 år sedan – men gör nu come back

• Badge som diplom/kompetenskvitto på Öppen utbildning

• Meritförteckning med EuroPass på nätet och europeiskt färdighetspass. Mer innehåll men mer svårbedömd https://europass.cedefop.europa.eu/sv/home

• YouthPass https://www.youthpass.eu/en/youthpass/ (volontärarbete)

• Kommer formella kurser minska i värde

• Kommer öppen utbildning, kostnadsfri och tillgänglig utbildning samt informellt lärande öka i värde

• IMS Portfolio Standards http://www.imsglobal.org/ep/ (innehållet och interoperabilitet)

• UNIQUE Learning Badges http://www.learningbadges.eu/

Laudatur - Högsta betyg eller Badge?