prima matematik 2 kopieringsunderlag
DESCRIPTION
ÂTRANSCRIPT
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
157Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 Talblocken 1-10 .......................................................... 1592 Hundraruta .................................................................. 1603 Additions- och subtraktionstriangeln (lilla) ......... 1614 Geometriska objekt .................................................... 1625 Till salu i rymdaffären ............................................... 1636 Geometriska objekt – kub ........................................ 1647 Geometriska objekt – pyramid ................................ 1658 Geometriska objekt – rätblock ................................ 1669 Geometriska objekt – kon ........................................ 167
1 0 Geometriska objekt – cylinder ................................ 1681 1 Stora additionstriangeln ............................................ 1691 2 Klockor.......................................................................... 1701 3 Talblock för träning av tiotalsövergång ................. 1711 4 Stora subtraktionstriangeln ...................................... 1721 5 Tredimensionella geometriska objekt..................... 1731 6 Talmönster.................................................................... 1741 7 1 8 Additionsuppställning med växling ........ 175-1761 9 Matematiska symboler............................................... 1772 0 Positionskort ................................................................ 1782 1 2 2 Subtraktionsuppställning med växling ... 179-1802 3 2 4 Subtraktion med tvåsiffriga tal ................. 181-1822 5 Tallinjer ......................................................................... 1832 6 Mönster ......................................................................... 1842 7 Problemlösningens fem steg ..................................... 1852 8 Enkronor och tiokronor ............................................ 1862 9 Femkronor och tiokronor ......................................... 1873 0 Sedlar ............................................................................. 1883 1 3 2 Winnetkakort ............................................... 189-1903 3 Talkort 0-10 ................................................................. 1913 4 Talkort 10-100 ............................................................ 1923 5 Talkort 11-20 ............................................................... 1933 6 Talkort hundra- och tusental ................................... 1943 7 3 8 Addition med tvåsiffriga tal ...................... 195-1963 9 4 0 Matris utifrån centralt innehåll och kunskapskrav ................................................ 197-1984 1 Matris utifrån syfte och kunskapskrav ................... 1994 2 Matris utifrån förmågorna ........................................ 2004 3 Pedagogisk planering ................................................. 2014 4 Pedagogisk planering (exempel) .............................. 202
Kopieringsunderlag till bok 2A och 2B
Tänk till och Träna mer
4 5 Problemlösningsstrategierna .. 2034 6 Ledtrådsmatte 1 och 2 ............. 2044 7 Ledtrådsmatte 3 och 4 ............. 2054 8 Addition i talområdet 0 till 20 utan tiotalsövergång ........... 2064 9 Subtraktion i talområdet 0 till 20 utan tiotalsövergång ..... 2075 0 Addition i talområdet 0 till 20 med tiotalsövergång ........... 2085 1 Subtraktion i talområdet 0 till 20 med tiotalsövergång .... 2095 2 Klockan (hel, halv, kvart i och kvart över) ......................... 2105 3 Spelplan Kvarn .......................... 2115 4 Spelregler Kvarn ........................ 2125 5 Isometriskt papper ................... 2135 6 Multiplikation tabell 2, 5 och 10 ......................................... 2145 7 Klockan, alla klockslag 1 ......... 2155 8 Klockan, alla klockslag 2 ......... 2165 9 Spelplan Spargrisen .................. 2176 0 Spelregler Spargrisen ................ 218
158
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
159Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1
Talblocken 1-10
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
160 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2
Hundraruta
1 53 7 92 64 8 10
41 4543 47 4942 4644 48 50
21 2523 27 2922 2624 28 30
61 6563 67 6962 6664 68 70
81 8583 87 8982 8684 88 90
11 1513 17 1912 1614 18 20
51 5553 57 5952 5654 58 60
31 3533 37 3932 3634 38 40
71 7573 77 7972 7674 78 80
91 9593 97 9992 9694 98 100
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
161Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3
Additions- och subtraktionstriangel (lilla)
0+0 0+1 0+2 0+3 0+4 0+5 0+6 0+7 0+8 0+9 0+10
1+0 1+1 1+2 1+3 1+4 1+5 1+6 1+7 1+8 1+9
2+0 2+1 2+2 2+3 2+4 2+5 2+6 2+7 2+8
3+0 3+1 3+2 3+3 3+4 3+5 3+6 3+7
4+0 4+1 4+2 4+3 4+4 4+5 4+6
5+0 5+1 5+2 5+3 5+4 5+5
6+0 6+1 6+2 6+3 6+4
7+0 7+1 7+2 7+3
8+0 8+1 8+2
9+0 9+1
10+0
10-0 10-1 10-2 10-3 10-4 10-5 10-6 10-7 10-8 10-9 10-10
9-0 9-1 9-2 9-3 9-4 9-5 9-6 9-7 9-8 9-9
8-0 8-1 8-2 8-3 8-4 8-5 8-6 8-7 8-8
7-0 7-1 7-2 7-3 7-4 7-5 7-6 7-7
6-0 6-1 6-2 6-3 6-4 6-5 6-6
5-0 5-1 5-2 5-3 5-4 5-5
4-0 4-1 4-2 4-3 4-4
3-0 3-1 3-2 3-3
2-0 2-1 2-2
1-0 1-1
0-0
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
162 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
4
Geometriska objekt
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
163Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
5
Till salu i rymdaffären
20:-
30:- 10:- 50:-60:-
58:-40:- 36:-
43:- 85:-
56:- 54:-
20:- 70:-
40:- 30:-
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
164 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
6
Geometriska objekt – kub
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
165Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
7
Geometriska objekt – pyramid
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
166 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
8
Geometriska objekt – rätblock
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
167Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
9
Geometriska objekt – kon
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
168 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 0
Geometriska objekt – cylinder
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
169Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 1
Stora additionstriangeln1+1
1+2
1+3
1+4
1+5
1+6
1+7
1+8
1+9
1+10
1+11
1+12
1+13
1+14
1+15
1+16
1+17
1+18
1+19
2+1
2+2
2+3
2+4
2+5
2+6
2+7
2+8
2+9
2+10
2+11
2+12
2+13
2+14
2+15
2+16
2+17
2+18
3+1
3+2
3+3
3+4
3+5
3+6
3+7
3+8
3+9
3+10
3+11
3+12
3+13
3+14
3+15
3+16
3+17
4+1
4+2
4+3
4+4
4+5
4+6
4+7
4+8
4+9
4+10
4+11
4+12
4+13
4+14
4+15
4+16
5+1
5+2
5+3
5+4
5+5
5+6
5+7
5+8
5+9
5+10
5+11
5+12
5+13
5+14
5+15
6+1
6+2
6+3
6+4
6+5
6+6
6+7
6+8
6+9
6+10
6+11
6+12
6+13
6+14
7+1
7+2
7+3
7+4
7+5
7+6
7+7
7+8
7+9
7+10
7+11
7+12
7+13
8+1
8+2
8+3
8+4
8+5
8+6
8+7
8+8
8+9
8+10
8+11
8+12
9+1
9+2
9+3
9+4
9+5
9+6
9+7
9+8
9+9
9+10
9+11
10+1
10+2
10+3
10+4
10+5
10+6
10+7
10+8
10+9
10+10
11+1
11+2
11+3
11+4
11+5
11+6
11+7
11+8
11+9
12+1
12+2
12+3
12+4
12+5
12+6
12+7
12+8
13+1
13+2
13+3
13+4
13+5
13+6
13+7
14+1
14+2
14+3
14+4
14+5
14+6
15+1
15+2
15+3
15+4
15+5
16+1
16+2
16+3
16+4
17+1
17+2
17+3
18+1
18+2
19+1
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
170 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 2
Klockor
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
171Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 3
Talblock för träning av tiotalsövergång
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
172 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 4
Stora subtraktionstriangeln20-1
20-2
20-3
20-4
20-5
20-6
20-7
20-8
20-9
20-10
20-11
20-12
20-13
20-14
20-15
20-16
20-17
20-18
20-19
20-20
19-1
19-2
19-3
19-4
19-5
19-6
19-7
19-8
19-9
19-10
19-11
19-12
19-13
19-14
19-15
19-16
19-17
19-18
19-19
18-1
18-2
18-3
18-4
18-5
18-6
18-7
18-8
18-9
18-10
18-11
18-12
18-13
18-14
18-15
18-16
18-17
18-18
17-1
17-2
17-3
17-4
17-5
17-6
17-7
17-8
17-9
17-10
17-11
17-12
17-13
17-14
17-15
17-16
17-17
16-1
16-2
16-3
16-4
16-5
16-6
16-7
16-8
16-9
16-10
16-11
16-12
16-13
16-14
16-15
16-16
15-1
15-2
15-3
15-4
15-5
15-6
15-7
15-8
15-9
15-10
15-11
15-12
15-13
15-14
15-15
14-1
14-2
14-3
14-4
14-5
14-6
14-7
14-8
14-9
14-10
14-11
14-12
14-13
14-14
13-1
13-2
13-3
13-4
13-5
13-6
13-7
13-8
13-9
13-10
13-11
13-12
13-13
12-1
12-2
12-3
12-4
12-5
12-6
12-7
12-8
12-9
12-10
12-11
12-12
11-1
11-2
11-3
11-4
11-5
11-6
11-7
11-8
11-9
11-10
11-11
10-1
10-2
10-3
10-4
10-5
10-6
10-7
10-8
10-9
10-10
9-1
9-2
9-3
9-4
9-5
9-6
9-7
9-8
9-9
8-1
8-2
8-3
8-4
8-5
8-6
8-7
8-8
7-1
7-2
7-3
7-4
7-5
7-6
7-7
6-1
6-2
6-3
6-4
6-5
6-6
5-1
5-2
5-3
5-4
5-5
4-1
4-2
4-3
4-4
3-1
3-2
3-3
2-1
2-2
1-1
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
173Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 5
Tredimensionella geometriska objekt
Kub
Cylinder
Pyramid
Oktaeder
Rätblock
Klot
Prisma
Dodekaeder
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
174 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 6
Talmönster
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
175Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 7
Additionsuppställning med växling
+
+
+
+
+
+
+
+
+
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10 10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
176 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 8
Additionsuppställning med växling
Räkna ut summan. Börja med entalen.
Skriv talet som uppställning och räkna ut summan. Tänk på att entalen ska vara under varandra.
+
3
1
6
7 +
2
1
7
9 +
4
2
6
6 +
6
2
4
8 +
8
2
7
6 +
4
2
6
4
+
5
3
5
6 +
2
1
7
4 +
3
1
9
3 +
6
2
8
8 +
4
2
7
8 +
5
2
9
6
+ + +
+ + +
56+34=; 49+32=; 53+28=;
45+49=; 57+38=; 43+26=;
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
177Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
1 9
Matematiska symboler
+ .- ..=
+ .- ..=
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
178 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 0
10, 20, 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90
100, 200, 300, 400, 500, 600, 700, 800, 900
1000, 2000, 3000, 4000, 5000, 6000, 7000, 8000, 9000
Positionskort
000
00
001 00
500
30
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
179Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
9:-
2 1
Subtraktionsuppställning med växling
-
-
-
-
-
-
Han har ; kr kvar.
Han har ; kr kvar.
Han har ; kr kvar.
Hon har ; kr kvar.
Hon har ; kr kvar.
Hon har ; kr kvar.
Milton har:
Milton har:
Milton har:
Polly har:
Polly har:
Polly har:
Han köper:
Han köper:
Han köper:
Hon köper:
Hon köper:
Hon köper:
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10 10
10
10
10
10
10 10
10
10
10
10
10
10 101
1
1
1
1 1 1
1
1
1
1
1
1 1
1
1
1
1
1
1
1
1 1
1
1
20:-
20:-
20:-10:-
10:-
8:-
8:-
30:-
5:-
5:-
9:-
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
180 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 2
Räkna ut differensen.
Skriv talet som uppställning och räkna ut differensen. Tänk på att entalen ska vara under varandra.
-
3
1
6
7 -
6
3
4
8-
2
1
7
9 -
8
5
7
9-
9
2
3
6
-
5
3
3
6 -
7
2
8
8-
2
1
3
4 -
4
2
7
8-
3
1
4
3
-
4
2
6
4
-
5
2
9
6
- - -
- - -
56-32=; 48-32=; 73-41=;
65-43=; 67-38=; 43-26=;
Subtraktionsuppställning med växling
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
181Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 3
Räkna ut differensen.
-
7
2
5
8 -
6
1
7
9-
2
1
6
9 -
4
2
2
8-
9
3
5
8
-
3
1
3
5 -
4
2
5
7 -
3
1
6
6-
9
6
1
5 -
7
4
2
9
-
6
4
3
8 -
5
2
6
9 -
7
2
8
9-
4
2
8
9 -
5
3
1
6
-
3
1
4
9 -
5
2
6
5 -
4
1
2
7 -
4
2
5
9 -
6
4
4
5
Subtraktion med tvåsiffriga tal
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
182 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 4
Subtraktion med tvåsiffriga tal
Räkna ut differensen.
-
3
1
2
6 -
7
2
1
6-
4
2
5
6 -
5
3
2
8-
4
2
8
9
-
9
8
1
9 -
7
3
1
5 -
6
2
7
8-
5
4
1
9 -
3
1
2
5
-
9
3
7
8 -
5
3
2
5 -
5
4
6
9-
8
7
2
9 -
5
2
6
8
-
2
1
3
7 -
8
5
4
7 -
6
3
1
9 -
3
1
2
9 -
8
4
6
7
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
183Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 5
0 5 10 15 20
0 5 10 15 20
0 5 10 15 20
Tallinjer
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
184 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 6
Mönster
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
185Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 7
Pro
blem
lösn
inge
ns fe
m s
teg
1
LÄS
up
pg
ifte
n.
2
TÄ
NK
och
PLA
NER
A. V
ad
är
det
du
sk
a t
a r
eda
på
? Hu
r ka
n d
u lö
sa u
pp
gif
ten
?
3
LÖS
up
pg
ifte
n t
ill e
xem
pel
gen
om
att
skr
iva
, rit
a, b
ygg
a,
gö
ra e
n t
ab
ell,
gö
ra e
n u
trä
knin
g e
ller
prö
va.
4
RED
OV
ISA
din
lösn
ing
.
5
RIM
LIG
HET
. Är
sva
ret
rim
ligt?
Ha
r d
u s
vara
t p
å f
råg
an
?
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an h
ante
ra e
nkla
mat
emat
iska
likhe
ter
och
anvä
nder
då
likhe
tstec
knet
på
ett
fung
eran
de sä
tt.
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
geo
met
riska
mön
ster o
ch
mön
ster i
talfö
ljder
.
Mat
emat
iska
likhe
ter o
ch li
khet
steck
nets
bety
delse
Hur
enk
la m
önste
r i ta
lföljd
er o
ch e
nkla
geo
met
riska
mön
ster
kan
kons
true
ras,
besk
rivas
och
uttr
ycka
s.
Alg
ebra
Likh
etste
ckne
ts be
tyde
lse2A
, kap
1Ö
ppna
utsa
gor i
add
ition
och
subt
rakt
ion
2A, k
ap 1
-5, 2
B, k
ap 6
-10
Enkl
a ek
vatio
ner
2A, k
ap 1
-4 (
utm
anin
gar)
2B, k
ap 9
(ut
man
ing)
Fort
sätta
talm
önste
r2A
, kap
1Fo
rtsä
tta fo
rmm
önste
r2A
, kap
2Ta
lmön
ster m
ed d
ubbe
lt oc
h hä
lften
2A, k
ap 4
Fort
sätta
ett
mön
ster
2A, k
ap 5
Talm
önste
r och
geo
met
riska
m
önste
r2B
, kap
7
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an ä
ven
anvä
nda
och
ge e
xem
pel p
å en
kla
prop
ortio
nella
sam
band
i el
evnä
ra
situa
tione
r.
Olik
a pr
opor
tione
lla sa
mba
nd, d
ärib
land
dub
belt
och
hälft
en.
Sam
band
och
förä
ndri
ng
Talm
önste
r med
dub
belt
och
hälft
en2A
, kap
4
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
slum
pmäs
siga
händ
else
r.
Elev
en k
an d
essu
tom
vid
olik
a sla
g av
un
ders
ökni
ngar
i vä
lkän
da si
tuat
ione
r avl
äsa
och
skap
a en
kla
tabe
ller o
ch d
iagr
am fö
r att
sort
era
och
redo
visa
resu
ltat.
Slum
pmäs
siga
händ
else
r i e
xper
imen
t och
spel
.
Enkl
a ta
belle
r och
dia
gram
och
hur
de
kan
anvä
ndas
för a
tt so
rter
a da
ta o
ch b
eskr
iva
resu
ltat f
rån
enkl
a un
ders
ökni
ngar
.
Sann
olik
het
och
sta
tist
ik
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
och
3.
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
och
3.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Gru
ndlä
ggan
de g
eom
etris
ka o
bjek
t, dä
ribla
nd p
unkt
er, l
inje
r, str
äcko
r, fy
rhör
ning
ar, t
riang
lar,
cirk
lar,
klot
, kon
er, c
ylin
drar
oc
h rä
tblo
ck sa
mt d
eras
inbö
rdes
rela
tione
r. G
rund
lägg
ande
ge
omet
riska
ege
nska
per h
os d
essa
obj
ekt.
Vanl
iga
läge
sord
för a
tt be
skriv
a fö
rem
åls o
ch o
bjek
ts lä
ge
i rum
met
.
Geo
met
ri
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
ob
jekt
en k
lot,
kub
och
rätb
lock
2A, k
ap 3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
ob
jekt
en li
nje,
strä
cka
och
punk
t.2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
obj
ekte
n
tria
ngel
, kva
drat
, rek
tang
el, k
lot,
kub,
rä
tblo
ck, p
yram
id, p
rism
a, c
ylin
der o
ch k
on2B
, kap
7
Kun
na b
eskr
iva
och
jäm
föra
geo
met
riska
obj
ekt
utifr
ån d
eras
ege
nska
per.
Begr
eppe
n hö
rn o
ch si
da
sam
t hör
n, si
doyt
a oc
h ka
nt.
2B, k
ap 7
Rita
linj
e, st
räck
a oc
h m
arke
ra sk
ärni
ngsp
unkt
.2A
, kap
3By
gga
enkl
a tre
dim
ensio
nella
obj
ekt
2B, k
ap 6
(LH
)
Sym
met
riska
mön
ster
2B, k
ap 1
0
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
.
Rita
och
mål
a sy
mm
etris
ka b
ilder
.2B
, kap
10
Kon
struk
tion
av g
eom
etris
ka o
bjek
t. Sk
ala
vid
enke
l för
storin
g oc
h fö
rmin
skni
ng.
Elev
en k
an a
nvän
da g
rund
lägg
ande
geo
met
riska
be
grep
p oc
h va
nlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es
rela
tione
r.
Elev
en k
an ä
ven
avbi
lda
och,
utif
rån
instr
uktio
ner,
kons
true
ra e
nkla
geo
met
riska
ob
jekt
.
Des
suto
m k
an e
leve
n an
vänd
a gr
undl
ägga
nde
geom
etris
ka b
egre
pp o
ch v
anlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es re
latio
ner.
Elev
en k
an g
öra
enkl
a m
ätni
ngar
, jäm
före
lser o
ch
upps
kattn
inga
r av
läng
der,
mas
sor,
voly
mer
och
tid
er o
ch a
nvän
der v
anlig
a m
åtte
nhet
er fö
r att
uttr
ycka
resu
ltate
t.
Sym
met
ri, ti
ll ex
empe
l i b
ilder
och
i na
ture
n, o
ch h
ur sy
mm
etri
kan
kons
true
ras.
Jäm
före
lser o
ch u
ppsk
attn
inga
r av
mat
emat
iska
storh
eter
. M
ätni
ng a
v lä
ngd,
mas
sa, v
olym
och
tid
med
van
liga
nutid
a oc
h äl
dre
måt
tenh
eter
.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Stra
tegi
er fö
r mat
emat
isk p
robl
emlö
snin
g i e
nkla
situ
atio
ner.
Pro
blem
lösn
ing
Labo
rativ
t arb
ete
med
olik
a pr
oble
mlö
snin
gs-m
etod
er2A
, kap
4St
rate
gier
vid
pro
blem
lösn
ing.
Pro
blem
lösn
inge
ns fe
m d
elar
.2A
, kap
4 (
LH)
Form
uler
a rä
kneh
ände
lser t
ill g
ivna
add
ition
er o
ch su
btra
ktio
ner.
2A, k
ap 1
Form
uler
a rä
kneh
ände
lse k
ring
tid.
2A, k
ap 4
Elev
en k
an lö
sa e
nkla
pro
blem
i el
evnä
ra
situa
tione
r gen
om a
tt vä
lja o
ch a
nvän
da n
ågon
str
ateg
i med
viss
anp
assn
ing
till p
robl
emet
s ka
rakt
är. E
leve
n be
skriv
er ti
llväg
agån
gssä
tt oc
h ge
r enk
la o
mdö
men
om
resu
ltate
ns ri
mlig
het.
Mat
emat
isk fo
rmul
erin
g av
fråg
estä
llnin
gar u
tifrå
n en
kla
va
rdag
liga
situa
tione
r.
Räk
na u
t tid
sdiff
ens m
ella
n tv
å kl
ocks
lag
2A, k
ap 4
Klo
ckan
, kva
rt ö
ver o
ch k
vart
i2A
, kap
4Jä
mfö
ra, u
ppsk
atta
och
mät
a m
asso
r2B
, kap
8
Vill
du
veta
mer
? w
ww
.gle
erup
s.se
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
val
av
met
oder
och
räkn
esät
t sa
mt o
m re
sulta
ts rim
lighe
t.
Nat
urlig
a ta
l och
der
as e
gens
kape
r sam
t hur
tale
n ka
n de
las u
pp
och
hur d
e ka
n an
vänd
as fö
r att
ange
ant
al o
ch o
rdni
ng
Del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal.
Hur
del
arna
kan
ben
ämna
s och
ut
tryc
kas s
om e
nkla
brå
k sa
mt h
ur e
nkla
brå
k fö
rhål
ler s
ig ti
ll na
turli
ga ta
l.
Rim
lighe
tsbed
ömni
ng v
id e
nkla
ber
äkni
ngar
och
upp
skat
tnin
gar.
Tal
uppf
attn
ing
och
tal
s an
vänd
ning
Att r
äkna
med
tiot
al o
ch e
ntal
2A, k
ap 1
Udd
a oc
h jä
mna
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
teck
nen
>, <
och
=2A
, kap
1Sk
riva
och
läsa
ord
ning
stal,
förs
ta ti
ll to
lfte
2A, k
ap 3
Stor
leks
ordn
a ta
l upp
till
1000
2B, k
ap 6
Talso
rter
, att
räkn
a m
ed ti
otal
och
ent
al. S
kriv
a ta
l i
utve
ckla
d fo
rm.
2A, k
ap 1
Begr
eppe
n en
tal,
tiota
l och
hun
drat
al2B
, kap
6
Bråk
som
del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal,
en h
alv
(1/2
), en
tred
jede
l (1
/3) o
ch e
n fjä
rde
del (
1/4)
2A, k
ap 2
Att a
nvän
da ta
l i b
råkf
om i
vard
aglig
a sa
mm
anha
ng2A
, kap
2
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
subt
rakt
ion
2A, k
ap 5
Addi
tion
och
subt
rak-
tion
i tal
områ
det 0
-20
sam
t med
hel
a tio
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
min
i-rä
knar
e2B
, kap
6
Mul
tiplik
atio
nsbe
grep
pet
2B, k
ap 8
Addi
tion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 2
Addi
tion
med
talso
rts-
räkn
ing
2B, k
ap 7
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
mul
tiplik
atio
n2B
, kap
9
Subt
rakt
ion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 3
Addi
tion
med
up
pstä
llnin
g2B
, kap
7
Div
ision
s-be
grep
pet
2B, k
ap 9
Addi
tion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 4
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
9
Sam
band
et m
ella
n m
ulti-
plik
atio
n oc
h di
visio
n2B
, kap
9
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 5
, 2B
, kap
8
Mul
tiplik
atio
n m
ed
2, 5
och
10
2B, k
ap 9
Div
ision
med
2
2B, k
ap 9
Välja
räkn
esät
t2B
, kap
10
Addi
tion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
6
Subt
rakt
ion
med
up
pstä
llnin
g 2B
, kap
10
Öve
rsla
gsrä
knin
g oc
h av
rund
ning
till
närm
aste
tiot
al2B
, kap
7U
ppsk
atta
mas
sor
2B, k
ap 8
Hur
pos
ition
ssys
tem
et k
an a
nvän
das f
ör a
tt be
skriv
a na
turli
ga
tal.
Sym
bole
r för
tal o
ch sy
mbo
lern
as u
tvec
klin
g i n
ågra
olik
a ku
lture
r gen
om h
istor
ien.
Elev
en h
ar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m
natu
rliga
tal o
ch k
an v
isa d
et g
enom
att
besk
riva
tals
inbö
rdes
rela
tion
sam
t gen
om a
tt de
la u
pp
tal.
Elev
en v
isar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m ta
l i
bråk
form
gen
om a
tt de
la u
pp h
elhe
ter i
olik
a an
tal d
elar
sam
t jäm
föra
och
nam
nge
dela
rna
som
en
kla
bråk
.
Nat
urlig
a ta
l och
enk
la ta
l i b
råkf
orm
och
der
as a
nvän
dnin
g i
vard
aglig
a sit
uatio
ner.
Elev
en k
an v
älja
och
anv
ända
i hu
vuds
ak
fung
eran
de m
atem
atisk
a m
etod
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
för a
tt gö
ra e
nkla
be
räkn
inga
r med
nat
urlig
a ta
l och
lösa
enk
la
rutin
uppg
ifter
med
tillf
reds
tälla
nde
resu
ltat.
Elev
en k
an a
nvän
da h
uvud
räkn
ing
för a
tt ge
nom
föra
ber
äkni
ngar
med
de
fyra
räkn
esät
ten
när t
alen
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det
0-20
, sam
t för
ber
äkni
ngar
av
enkl
a ta
l i e
tt ut
vidg
at ta
lom
råde
. Vid
add
ition
och
subt
rakt
ion
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
skrif
tliga
rä
knem
etod
er m
ed ti
llfre
dstä
lland
e re
sulta
t när
ta
len
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det 0
-200
.
De
fyra
räkn
esät
tens
ege
nska
per o
ch sa
mba
nd sa
mt a
nvän
dnin
g i o
lika
situa
tione
r.
Cen
tral
a m
etod
er fö
r ber
äkni
ngar
med
nat
urlig
a ta
l, vi
d hu
vudr
äkni
ng o
ch ö
vers
lags
räkn
ing
och
vid
berä
knin
gar m
ed
skrif
tliga
met
oder
och
min
iräkn
are.
Met
oder
nas a
nvän
dnin
g i
olik
a sit
uatio
ner.
2a
2a
2ce
ntr
alt
in
neh
åll
och
ku
nsk
ap
skr
av
4004
73_P
rima2
_mat
riser
_201
3.in
dd
120
13-0
3-13
15
:00
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
186 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 8
Enkronor och tiokronor
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
187Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
2 9
Femkronor och tiokronor
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
188 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 0
Sedlar
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
189Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 1
Instruktioner för Winnetkakort
Förslag på tal att använda till winnetkakortenSortera gärna korten så att eleverna övar den aktuella tankeformen, lägg sedan till fler och fler kort.
Winnetkakort är ett enkelt sätt att öva tabeller för eleverna. På kortets ena sida fyller du i uppgiften, på den andra skriver du samma uppgift med svaret utsatt. Limma därefter hela baksidan och vik pappret längs mittlinjen. Klipp sedan isär korten. Avsluta med att klippa av ett hörn, detta för att underlätta för barnen att sortera korten.
Låt eleverna öva på ett område i taget. Eleverna övar enskilt eller i par, hemma eller i skolan. Eleven läser uppgiften, säger svaret och kontrollerar sedan svaret på baksidan. De uppgifter eleven är säker på läggs i en hög, de uppgifter som eleven behöver öva vidare läggs i en särskild hög som repeteras tills eleven är säker. Öva gärna med dessa kort ett par minuter varje dag.I kopieringsunderlag 22 finns underlag för winnetkakort.
Addition + 1, + 2, + 0 (med kommutativa lagen)0 + 0 0 + 1 0 + 2 0 + 3 1 + 3 2 + 31 + 0 1 + 1 1 + 2 0 + 4 1 + 4 2 + 42 + 0 2 + 1 2 + 2 0 + 5 1 + 5 2 + 53 + 0 3 + 1 3 + 2 0 + 6 1 + 6 2 + 64 + 0 4 + 1 4 + 2 0 + 7 1 + 7 2 + 75 + 0 5 + 1 5 + 2 0 + 8 1 + 8 2 + 86 + 0 6 + 1 6 + 2 0 + 9 1 + 97 + 0 7 + 1 7 + 2 0 + 108 + 0 8 + 1 8 + 29 + 0 9 + 110 + 0
7-1= 7-1=6
Addition med dubbelt1 + 12 + 23 + 34 + 45 + 5
Addition med 10-kamrater0 + 101 + 92 + 83 + 74 + 65 + 56 + 47 + 38 + 29 + 110 + 0
Addition, övriga4 + 3 3 + 45 + 3 3 + 56 + 3 3 + 65 + 4 4 + 5
Subtraktion, - 1, - 2, - 010 – 0 10 – 1 10 – 29 – 0 9 – 1 9 – 28 – 0 8 – 1 8 - 27 – 0 7 – 1 7 - 26 – 0 6 – 1 6 - 25 – 0 5 – 1 5 - 24 – 0 4 – 1 4 - 23 – 0 3 – 1 3 - 22 – 0 2 – 1 2 - 21 – 0 1 – 1 0 – 0
Subtraktion, - allt1 – 1 2 – 23 – 3 4 – 45 – 5 6 – 67 – 7 8 – 89 – 9 10 – 10
Subtraktion, - hälften10 – 5 8 – 46 – 3 4 – 22 – 1
Subtraktion, -tiokamrater10 – 0 10 – 110 – 2 10 – 310 – 4 10 – 510 – 6 10 – 710 – 8 10 – 9
Subtraktion, - nästan allt (differens 1 eller 2)4 – 3 5 – 35 – 4 6 – 46 – 5 7 – 57 – 6 8 – 68 – 7 9 – 79 – 8
Subtraktion, övriga9 – 39 – 68 – 38 – 57 – 37 – 49 – 49 – 5
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
190 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 2
Winnetkakort
Läs mer på sidan 171, kopieringsunderlag 31.vik
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
191Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 3
0
5
2
7
1
6
3
8
4
9
Talkort 0-10
10
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
192 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 4
1020
5060
3040
7080
90100
Talkort 10-100
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
193Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 5
1112
1516
1314
1718
1920
Talkort 11-20
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
194 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 6
2
4
3
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1000
Talkort hundra- och tusental
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
195Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 7
Räkna ut summan.
Addition med tvåsiffriga tal
+
2
3
5
6 +
5
1
8
5+
4
2
6
4 +
7
1
3
9+
3
3
2
6
+
4
2
5
8 +
3
5
7
9 +
5
3
2
7+
3
4
6
5 +
2
2
7
7
+
2
3
6
8 +
4
3
5
9 +
5
1
9
7+
8
1
7
2 +
7
1
5
8
+
3
2
4
9 +
7
2
6
5 +
2
2
9
9 +
4
3
8
8 +
4
4
1
5
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
196 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 8
Räkna ut summan.
Addition med tvåsiffriga tal
+
1
6
2
8 +
1
5
9
3+
5
2
3
7 +
2
5
8
4+
2
4
6
6
+
6
1
4
7 +
3
2
9
2 +
7
1
2
5+
5
1
6
6 +
6
3
2
2
+
3
2
9
7 +
6
3
2
6 +
5
2
5
9+
3
4
8
5 +
2
1
9
7
+
2
2
7
7 +
3
6
2
6 +
2
5
7
8 +
5
2
8
3 +
8
1
1
5
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an h
ante
ra e
nkla
mat
emat
iska
likhe
ter
och
anvä
nder
då
likhe
tstec
knet
på
ett
fung
eran
de sä
tt.
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
geo
met
riska
mön
ster o
ch
mön
ster i
talfö
ljder
.
Mat
emat
iska
likhe
ter o
ch li
khet
steck
nets
bety
delse
Hur
enk
la m
önste
r i ta
lföljd
er o
ch e
nkla
geo
met
riska
mön
ster
kan
kons
true
ras,
besk
rivas
och
uttr
ycka
s.
Alg
ebra
Likh
etste
ckne
ts be
tyde
lse2A
, kap
1Ö
ppna
utsa
gor i
add
ition
oc
h su
btra
ktio
n2A
, kap
1-5
2B
, kap
6-1
0
Enkl
a ek
vatio
ner
2A, k
ap 1
-4 (
utm
anin
gar)
2B, k
ap 9
(ut
man
ing)
Form
uler
a en
rege
l 2A
, Tän
k ti
llH
itta
rege
ln
2B, T
änk
till
Fort
sätta
talm
önste
r2A
, kap
1Fo
rtsä
tta fo
rmm
önste
r2A
, kap
2Ta
lmön
ster m
ed d
ubbe
lt oc
h hä
lften
2A, k
ap 4
Fort
sätta
ett
mön
ster
2A, k
ap 5
Talm
önste
r och
geo
met
riska
m
önste
r2B
, kap
7
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an ä
ven
anvä
nda
och
ge e
xem
pel p
å en
kla
prop
ortio
nella
sam
band
i el
evnä
ra
situa
tione
r.
Olik
a pr
opor
tione
lla sa
mba
nd, d
ärib
land
dub
belt
och
hälft
en.
Sam
band
och
förä
ndri
ng
Talm
önste
r med
dub
belt
och
hälft
en2A
, kap
4
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
slum
pmäs
siga
händ
else
r.
Elev
en k
an d
essu
tom
vid
olik
a sla
g av
un
ders
ökni
ngar
i vä
lkän
da si
tuat
ione
r avl
äsa
och
skap
a en
kla
tabe
ller o
ch d
iagr
am fö
r att
sort
era
och
redo
visa
resu
ltat.
Slum
pmäs
siga
händ
else
r i e
xper
imen
t och
spel
.
Enkl
a ta
belle
r och
dia
gram
och
hur
de
kan
anvä
ndas
för a
tt so
rter
a da
ta o
ch b
eskr
iva
resu
ltat f
rån
enkl
a un
ders
ökni
ngar
.
Sann
olik
het
och
sta
tist
ik
Sann
olik
het i
var
dagl
iga
situa
tione
r 2A
, Tän
k ti
ll
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
och
3.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Gru
ndlä
ggan
de g
eom
etris
ka o
bjek
t, dä
ribla
nd p
unkt
er, l
inje
r, str
äcko
r, fy
rhör
ning
ar, t
riang
lar,
cirk
lar,
klot
, kon
er, c
ylin
drar
oc
h rä
tblo
ck sa
mt d
eras
inbö
rdes
rela
tione
r. G
rund
lägg
ande
ge
omet
riska
ege
nska
per h
os d
essa
obj
ekt.
Vanl
iga
läge
sord
för a
tt be
skriv
a fö
rem
åls o
ch o
bjek
ts lä
ge
i rum
met
.
Geo
met
ri
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
klo
t, ku
b, rä
tblo
ck, c
ylin
der o
ch k
on2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
ob
jekt
en li
nje,
strä
cka
och
punk
t.2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
obj
ekte
n
tria
ngel
, kva
drat
, rek
tang
el, k
lot,
kub,
rä
tblo
ck, p
yram
id, p
rism
a, c
ylin
der o
ch k
on2B
, kap
6
Kun
na b
eskr
iva
och
jäm
föra
geo
met
riska
obj
ekt
utifr
ån d
eras
ege
nska
per.
Begr
eppe
n hö
rn o
ch si
da
sam
t hör
n, si
doyt
a oc
h ka
nt.
2B, k
ap 6
Rita
linj
e, st
räck
a oc
h m
arke
ra sk
ärni
ngsp
unkt
.2A
, kap
3By
gga
enkl
a tre
dim
ensio
nella
obj
ekt
2B, k
ap 6
(LH
)
Sym
met
riska
mön
ster
2B, k
ap 1
0Sy
mm
etri
2B, T
änk
till
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
.
Rita
och
mål
a sy
mm
etris
ka b
ilder
.2B
, kap
10
Kon
struk
tion
av g
eom
etris
ka o
bjek
t. Sk
ala
vid
enke
l för
storin
g oc
h fö
rmin
skni
ng.
Elev
en k
an a
nvän
da g
rund
lägg
ande
geo
met
riska
be
grep
p oc
h va
nlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es
rela
tione
r.
Elev
en k
an ä
ven
avbi
lda
och,
utif
rån
instr
uktio
ner,
kons
true
ra e
nkla
geo
met
riska
ob
jekt
.
Des
suto
m k
an e
leve
n an
vänd
a gr
undl
ägga
nde
geom
etris
ka b
egre
pp o
ch v
anlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es re
latio
ner.
Elev
en k
an g
öra
enkl
a m
ätni
ngar
, jäm
före
lser o
ch
upps
kattn
inga
r av
läng
der,
mas
sor,
voly
mer
och
tid
er o
ch a
nvän
der v
anlig
a m
åtte
nhet
er fö
r att
uttr
ycka
resu
ltate
t.
Sym
met
ri, ti
ll ex
empe
l i b
ilder
och
i na
ture
n, o
ch h
ur sy
mm
etri
kan
kons
true
ras.
Jäm
före
lser o
ch u
ppsk
attn
inga
r av
mat
emat
iska
storh
eter
. M
ätni
ng a
v lä
ngd,
mas
sa, v
olym
och
tid
med
van
liga
nutid
a oc
h äl
dre
måt
tenh
eter
.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Stra
tegi
er fö
r mat
emat
isk p
robl
emlö
snin
g i e
nkla
situ
atio
ner.
Pro
blem
lösn
ing
Labo
rativ
t arb
ete
med
olik
a pr
oble
mlö
snin
gsm
etod
er2A
, kap
4
Stra
tegi
er v
id p
robl
emlö
snin
g.
Prob
lem
lösn
inge
ns fe
m st
eg.
2A, k
ap 4
(LH
)
Mön
ster,
sann
olik
het o
ch
kom
bina
torik
2A
, Tän
k ti
ll
Ledt
råds
mat
te
2A, T
änk
till
Geo
met
ri, sa
mba
nd o
ch u
pp-
deln
inga
r 2B
, Tän
k ti
ll
Form
uler
a rä
kneh
ände
lser t
ill g
ivna
add
ition
er o
ch
subt
rakt
ione
r.2A
, kap
1
Form
uler
a rä
kneh
ände
lse k
ring
tid.
2A, k
ap 4
Form
uler
a eg
na li
knan
de p
robl
em,
2A T
änk
till
2B
, Tän
k ti
ll
Elev
en k
an lö
sa e
nkla
pro
blem
i el
evnä
ra
situa
tione
r gen
om a
tt vä
lja o
ch a
nvän
da n
ågon
str
ateg
i med
viss
anp
assn
ing
till p
robl
emet
s ka
rakt
är. E
leve
n be
skriv
er ti
llväg
agån
gssä
tt oc
h ge
r enk
la o
mdö
men
om
resu
ltate
ns ri
mlig
het.
Mat
emat
isk fo
rmul
erin
g av
fråg
estä
llnin
gar u
tifrå
n en
kla
va
rdag
liga
situa
tione
r.
Räk
na u
t tid
sdiff
ens m
ella
n tv
å kl
ocks
lag
2A, k
ap 4
Klo
ckan
, kva
rt ö
ver o
ch
kvar
t i2A
, kap
4
Jäm
föra
, upp
skat
ta o
ch m
äta
mas
sa2B
, kap
8
Klo
ckan
, hel
, hal
v, kv
art i
och
kv
art ö
ver
2B, T
räna
mer
Klo
ckan
, hel
, hal
v, kv
art i
oc
h kv
art ö
ver
2A, T
räna
mer
Vill
du
veta
mer
? w
ww
.gle
erup
s.se
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
val
av
met
oder
och
räkn
esät
t sa
mt o
m re
sulta
ts rim
lighe
t.
Nat
urlig
a ta
l och
der
as e
gens
kape
r sam
t hur
tale
n ka
n de
las u
pp
och
hur d
e ka
n an
vänd
as fö
r att
ange
ant
al o
ch o
rdni
ng
Del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal.
Hur
del
arna
kan
ben
ämna
s och
ut
tryc
kas s
om e
nkla
brå
k sa
mt h
ur e
nkla
brå
k fö
rhål
ler s
ig ti
ll na
turli
ga ta
l.
Rim
lighe
tsbed
ömni
ng v
id e
nkla
ber
äkni
ngar
och
upp
skat
tnin
gar.
Tal
uppf
attn
ing
och
tal
s an
vänd
ning
Talra
den
0 –
100
2A, k
ap 1
Udd
a oc
h jä
mna
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
teck
nen
>, <
och
=2A
, kap
1Sk
riva
och
läsa
ord
ning
stal,
förs
ta ti
ll to
lfte
2A, k
ap 3
Stor
leks
ordn
a ta
l upp
till
1000
2B, k
ap 6
Talso
rter
, att
räkn
a m
ed ti
otal
och
ent
al. S
kriv
a ta
l i u
tvec
klad
form
.2A
, kap
1Be
grep
pen
enta
l, tio
tal o
ch h
undr
atal
2B, k
ap 6
Bråk
i pr
oble
mlö
snin
gsup
pgift
er
1A, T
änk
till
Bråk
som
del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal,
en h
alv
(1 2),
en tr
edje
del (
1 3)
och
en fj
ärde
del (
1 4)
2A, k
ap 2
Att a
nvän
da ta
l i b
råkf
om i
vard
aglig
a sa
mm
anha
ng2A
, kap
2
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
subt
rakt
ion
2A, k
ap 5
Addi
tion
och
subt
rak-
tion
i tal
områ
det 0
-20
sam
t med
hel
a tio
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
min
i-rä
knar
e2B
, kap
6
Mul
tiplik
atio
nsbe
grep
pet
2B, k
ap 8
Addi
tion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 2
Addi
tion
med
talso
rts-
räkn
ing
2B, k
ap 7
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
mul
tiplik
atio
n2B
, kap
8
Subt
rakt
ion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 3
Addi
tion
med
up
pstä
llnin
g2B
, kap
7
Div
ision
s-be
grep
pet
2B, k
ap 9
Addi
tion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 4
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
9
Sam
band
et m
ella
n m
ulti-
plik
atio
n oc
h di
visio
n2B
, kap
9
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 5
2B
, kap
8
Mul
tiplik
atio
n m
ed
2, 5
och
10
2B, k
ap 9
Div
ision
med
2
2B, k
ap 9
Välja
räkn
esät
t2B
, kap
10
Addi
tion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
6
Subt
rakt
ion
med
up
pstä
llnin
g 2B
, kap
10
Öve
rsla
gsrä
knin
g oc
h av
rund
ning
till
närm
aste
tiot
al2B
, kap
7Jä
mfö
ra o
ch u
ppsk
atta
mas
sa2B
, kap
8
Hur
pos
ition
ssys
tem
et k
an a
nvän
das f
ör a
tt be
skriv
a na
turli
ga
tal.
Sym
bole
r för
tal o
ch sy
mbo
lern
as u
tvec
klin
g i n
ågra
olik
a ku
lture
r gen
om h
istor
ien.
Elev
en h
ar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m
natu
rliga
tal o
ch k
an v
isa d
et g
enom
att
besk
riva
tals
inbö
rdes
rela
tion
sam
t gen
om a
tt de
la u
pp
tal.
Elev
en v
isar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m ta
l i
bråk
form
gen
om a
tt de
la u
pp h
elhe
ter i
olik
a an
tal d
elar
sam
t jäm
föra
och
nam
nge
dela
rna
som
en
kla
bråk
.
Nat
urlig
a ta
l och
enk
la ta
l i b
råkf
orm
och
der
as a
nvän
dnin
g i
vard
aglig
a sit
uatio
ner.
Elev
en k
an v
älja
och
anv
ända
i hu
vuds
ak
fung
eran
de m
atem
atisk
a m
etod
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
för a
tt gö
ra e
nkla
be
räkn
inga
r med
nat
urlig
a ta
l och
lösa
enk
la
rutin
uppg
ifter
med
tillf
reds
tälla
nde
resu
ltat.
Elev
en k
an a
nvän
da h
uvud
räkn
ing
för a
tt ge
nom
föra
ber
äkni
ngar
med
de
fyra
räkn
esät
ten
när t
alen
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det
0-20
, sam
t för
ber
äkni
ngar
av
enkl
a ta
l i e
tt ut
vidg
at ta
lom
råde
. Vid
add
ition
och
subt
rakt
ion
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
skrif
tliga
rä
knem
etod
er m
ed ti
llfre
dstä
lland
e re
sulta
t när
ta
len
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det 0
-200
.
De
fyra
räkn
esät
tens
ege
nska
per o
ch sa
mba
nd sa
mt a
nvän
dnin
g i o
lika
situa
tione
r.
Cen
tral
a m
etod
er fö
r ber
äkni
ngar
med
nat
urlig
a ta
l, vi
d hu
vudr
äkni
ng o
ch ö
vers
lags
räkn
ing
och
vid
berä
knin
gar m
ed
skrif
tliga
met
oder
och
min
iräkn
are.
Met
oder
nas a
nvän
dnin
g i
olik
a sit
uatio
ner.
2a
2a
2M
atr
is u
tifr
ån
cen
tra
lt i
nn
eh
åll
och
ku
nsk
ap
skrav
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
197Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
3 9
Namn: �������������������������������������������������������������������
Sida
1 a
v 2
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an h
ante
ra e
nkla
mat
emat
iska
likhe
ter
och
anvä
nder
då
likhe
tstec
knet
på
ett
fung
eran
de sä
tt.
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
geo
met
riska
mön
ster o
ch
mön
ster i
talfö
ljder
.
Mat
emat
iska
likhe
ter o
ch li
khet
steck
nets
bety
delse
Hur
enk
la m
önste
r i ta
lföljd
er o
ch e
nkla
geo
met
riska
mön
ster
kan
kons
true
ras,
besk
rivas
och
uttr
ycka
s.
Alg
ebra
Likh
etste
ckne
ts be
tyde
lse2A
, kap
1Ö
ppna
utsa
gor i
add
ition
oc
h su
btra
ktio
n2A
, kap
1-5
2B
, kap
6-1
0
Enkl
a ek
vatio
ner
2A, k
ap 1
-4 (
utm
anin
gar)
2B, k
ap 9
(ut
man
ing)
Form
uler
a en
rege
l 2A
, Tän
k ti
llH
itta
rege
ln
2B, T
änk
till
Fort
sätta
talm
önste
r2A
, kap
1Fo
rtsä
tta fo
rmm
önste
r2A
, kap
2Ta
lmön
ster m
ed d
ubbe
lt oc
h hä
lften
2A, k
ap 4
Fort
sätta
ett
mön
ster
2A, k
ap 5
Talm
önste
r och
geo
met
riska
m
önste
r2B
, kap
7
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an ä
ven
anvä
nda
och
ge e
xem
pel p
å en
kla
prop
ortio
nella
sam
band
i el
evnä
ra
situa
tione
r.
Olik
a pr
opor
tione
lla sa
mba
nd, d
ärib
land
dub
belt
och
hälft
en.
Sam
band
och
förä
ndri
ng
Talm
önste
r med
dub
belt
och
hälft
en2A
, kap
4
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
slum
pmäs
siga
händ
else
r.
Elev
en k
an d
essu
tom
vid
olik
a sla
g av
un
ders
ökni
ngar
i vä
lkän
da si
tuat
ione
r avl
äsa
och
skap
a en
kla
tabe
ller o
ch d
iagr
am fö
r att
sort
era
och
redo
visa
resu
ltat.
Slum
pmäs
siga
händ
else
r i e
xper
imen
t och
spel
.
Enkl
a ta
belle
r och
dia
gram
och
hur
de
kan
anvä
ndas
för a
tt so
rter
a da
ta o
ch b
eskr
iva
resu
ltat f
rån
enkl
a un
ders
ökni
ngar
.
Sann
olik
het
och
sta
tist
ik
Sann
olik
het i
var
dagl
iga
situa
tione
r 2A
, Tän
k ti
ll
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
och
3.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Gru
ndlä
ggan
de g
eom
etris
ka o
bjek
t, dä
ribla
nd p
unkt
er, l
inje
r, str
äcko
r, fy
rhör
ning
ar, t
riang
lar,
cirk
lar,
klot
, kon
er, c
ylin
drar
oc
h rä
tblo
ck sa
mt d
eras
inbö
rdes
rela
tione
r. G
rund
lägg
ande
ge
omet
riska
ege
nska
per h
os d
essa
obj
ekt.
Vanl
iga
läge
sord
för a
tt be
skriv
a fö
rem
åls o
ch o
bjek
ts lä
ge
i rum
met
.
Geo
met
ri
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
klo
t, ku
b, rä
tblo
ck, c
ylin
der o
ch k
on2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
ob
jekt
en li
nje,
strä
cka
och
punk
t.2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
obj
ekte
n
tria
ngel
, kva
drat
, rek
tang
el, k
lot,
kub,
rä
tblo
ck, p
yram
id, p
rism
a, c
ylin
der o
ch k
on2B
, kap
6
Kun
na b
eskr
iva
och
jäm
föra
geo
met
riska
obj
ekt
utifr
ån d
eras
ege
nska
per.
Begr
eppe
n hö
rn o
ch si
da
sam
t hör
n, si
doyt
a oc
h ka
nt.
2B, k
ap 6
Rita
linj
e, st
räck
a oc
h m
arke
ra sk
ärni
ngsp
unkt
.2A
, kap
3By
gga
enkl
a tre
dim
ensio
nella
obj
ekt
2B, k
ap 6
(LH
)
Sym
met
riska
mön
ster
2B, k
ap 1
0Sy
mm
etri
2B, T
änk
till
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
.
Rita
och
mål
a sy
mm
etris
ka b
ilder
.2B
, kap
10
Kon
struk
tion
av g
eom
etris
ka o
bjek
t. Sk
ala
vid
enke
l för
storin
g oc
h fö
rmin
skni
ng.
Elev
en k
an a
nvän
da g
rund
lägg
ande
geo
met
riska
be
grep
p oc
h va
nlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es
rela
tione
r.
Elev
en k
an ä
ven
avbi
lda
och,
utif
rån
instr
uktio
ner,
kons
true
ra e
nkla
geo
met
riska
ob
jekt
.
Des
suto
m k
an e
leve
n an
vänd
a gr
undl
ägga
nde
geom
etris
ka b
egre
pp o
ch v
anlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es re
latio
ner.
Elev
en k
an g
öra
enkl
a m
ätni
ngar
, jäm
före
lser o
ch
upps
kattn
inga
r av
läng
der,
mas
sor,
voly
mer
och
tid
er o
ch a
nvän
der v
anlig
a m
åtte
nhet
er fö
r att
uttr
ycka
resu
ltate
t.
Sym
met
ri, ti
ll ex
empe
l i b
ilder
och
i na
ture
n, o
ch h
ur sy
mm
etri
kan
kons
true
ras.
Jäm
före
lser o
ch u
ppsk
attn
inga
r av
mat
emat
iska
storh
eter
. M
ätni
ng a
v lä
ngd,
mas
sa, v
olym
och
tid
med
van
liga
nutid
a oc
h äl
dre
måt
tenh
eter
.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Stra
tegi
er fö
r mat
emat
isk p
robl
emlö
snin
g i e
nkla
situ
atio
ner.
Pro
blem
lösn
ing
Labo
rativ
t arb
ete
med
olik
a pr
oble
mlö
snin
gsm
etod
er2A
, kap
4
Stra
tegi
er v
id p
robl
emlö
snin
g.
Prob
lem
lösn
inge
ns fe
m st
eg.
2A, k
ap 4
(LH
)
Mön
ster,
sann
olik
het o
ch
kom
bina
torik
2A
, Tän
k ti
ll
Ledt
råds
mat
te
2A, T
änk
till
Geo
met
ri, sa
mba
nd o
ch u
pp-
deln
inga
r 2B
, Tän
k ti
ll
Form
uler
a rä
kneh
ände
lser t
ill g
ivna
add
ition
er o
ch
subt
rakt
ione
r.2A
, kap
1
Form
uler
a rä
kneh
ände
lse k
ring
tid.
2A, k
ap 4
Form
uler
a eg
na li
knan
de p
robl
em,
2A T
änk
till
2B
, Tän
k ti
ll
Elev
en k
an lö
sa e
nkla
pro
blem
i el
evnä
ra
situa
tione
r gen
om a
tt vä
lja o
ch a
nvän
da n
ågon
str
ateg
i med
viss
anp
assn
ing
till p
robl
emet
s ka
rakt
är. E
leve
n be
skriv
er ti
llväg
agån
gssä
tt oc
h ge
r enk
la o
mdö
men
om
resu
ltate
ns ri
mlig
het.
Mat
emat
isk fo
rmul
erin
g av
fråg
estä
llnin
gar u
tifrå
n en
kla
va
rdag
liga
situa
tione
r.
Räk
na u
t tid
sdiff
ens m
ella
n tv
å kl
ocks
lag
2A, k
ap 4
Klo
ckan
, kva
rt ö
ver o
ch
kvar
t i2A
, kap
4
Jäm
föra
, upp
skat
ta o
ch m
äta
mas
sa2B
, kap
8
Klo
ckan
, hel
, hal
v, kv
art i
och
kv
art ö
ver
2B, T
räna
mer
Klo
ckan
, hel
, hal
v, kv
art i
oc
h kv
art ö
ver
2A, T
räna
mer
Vill
du
veta
mer
? w
ww
.gle
erup
s.se
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
val
av
met
oder
och
räkn
esät
t sa
mt o
m re
sulta
ts rim
lighe
t.
Nat
urlig
a ta
l och
der
as e
gens
kape
r sam
t hur
tale
n ka
n de
las u
pp
och
hur d
e ka
n an
vänd
as fö
r att
ange
ant
al o
ch o
rdni
ng
Del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal.
Hur
del
arna
kan
ben
ämna
s och
ut
tryc
kas s
om e
nkla
brå
k sa
mt h
ur e
nkla
brå
k fö
rhål
ler s
ig ti
ll na
turli
ga ta
l.
Rim
lighe
tsbed
ömni
ng v
id e
nkla
ber
äkni
ngar
och
upp
skat
tnin
gar.
Tal
uppf
attn
ing
och
tal
s an
vänd
ning
Talra
den
0 –
100
2A, k
ap 1
Udd
a oc
h jä
mna
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
teck
nen
>, <
och
=2A
, kap
1Sk
riva
och
läsa
ord
ning
stal,
förs
ta ti
ll to
lfte
2A, k
ap 3
Stor
leks
ordn
a ta
l upp
till
1000
2B, k
ap 6
Talso
rter
, att
räkn
a m
ed ti
otal
och
ent
al. S
kriv
a ta
l i u
tvec
klad
form
.2A
, kap
1Be
grep
pen
enta
l, tio
tal o
ch h
undr
atal
2B, k
ap 6
Bråk
i pr
oble
mlö
snin
gsup
pgift
er
1A, T
änk
till
Bråk
som
del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal,
en h
alv
(1 2),
en tr
edje
del (
1 3)
och
en fj
ärde
del (
1 4)
2A, k
ap 2
Att a
nvän
da ta
l i b
råkf
om i
vard
aglig
a sa
mm
anha
ng2A
, kap
2
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
subt
rakt
ion
2A, k
ap 5
Addi
tion
och
subt
rak-
tion
i tal
områ
det 0
-20
sam
t med
hel
a tio
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
min
i-rä
knar
e2B
, kap
6
Mul
tiplik
atio
nsbe
grep
pet
2B, k
ap 8
Addi
tion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 2
Addi
tion
med
talso
rts-
räkn
ing
2B, k
ap 7
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
mul
tiplik
atio
n2B
, kap
8
Subt
rakt
ion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 3
Addi
tion
med
up
pstä
llnin
g2B
, kap
7
Div
ision
s-be
grep
pet
2B, k
ap 9
Addi
tion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 4
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
9
Sam
band
et m
ella
n m
ulti-
plik
atio
n oc
h di
visio
n2B
, kap
9
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 5
2B
, kap
8
Mul
tiplik
atio
n m
ed
2, 5
och
10
2B, k
ap 9
Div
ision
med
2
2B, k
ap 9
Välja
räkn
esät
t2B
, kap
10
Addi
tion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
6
Subt
rakt
ion
med
up
pstä
llnin
g 2B
, kap
10
Öve
rsla
gsrä
knin
g oc
h av
rund
ning
till
närm
aste
tiot
al2B
, kap
7Jä
mfö
ra o
ch u
ppsk
atta
mas
sa2B
, kap
8
Hur
pos
ition
ssys
tem
et k
an a
nvän
das f
ör a
tt be
skriv
a na
turli
ga
tal.
Sym
bole
r för
tal o
ch sy
mbo
lern
as u
tvec
klin
g i n
ågra
olik
a ku
lture
r gen
om h
istor
ien.
Elev
en h
ar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m
natu
rliga
tal o
ch k
an v
isa d
et g
enom
att
besk
riva
tals
inbö
rdes
rela
tion
sam
t gen
om a
tt de
la u
pp
tal.
Elev
en v
isar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m ta
l i
bråk
form
gen
om a
tt de
la u
pp h
elhe
ter i
olik
a an
tal d
elar
sam
t jäm
föra
och
nam
nge
dela
rna
som
en
kla
bråk
.
Nat
urlig
a ta
l och
enk
la ta
l i b
råkf
orm
och
der
as a
nvän
dnin
g i
vard
aglig
a sit
uatio
ner.
Elev
en k
an v
älja
och
anv
ända
i hu
vuds
ak
fung
eran
de m
atem
atisk
a m
etod
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
för a
tt gö
ra e
nkla
be
räkn
inga
r med
nat
urlig
a ta
l och
lösa
enk
la
rutin
uppg
ifter
med
tillf
reds
tälla
nde
resu
ltat.
Elev
en k
an a
nvän
da h
uvud
räkn
ing
för a
tt ge
nom
föra
ber
äkni
ngar
med
de
fyra
räkn
esät
ten
när t
alen
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det
0-20
, sam
t för
ber
äkni
ngar
av
enkl
a ta
l i e
tt ut
vidg
at ta
lom
råde
. Vid
add
ition
och
subt
rakt
ion
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
skrif
tliga
rä
knem
etod
er m
ed ti
llfre
dstä
lland
e re
sulta
t när
ta
len
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det 0
-200
.
De
fyra
räkn
esät
tens
ege
nska
per o
ch sa
mba
nd sa
mt a
nvän
dnin
g i o
lika
situa
tione
r.
Cen
tral
a m
etod
er fö
r ber
äkni
ngar
med
nat
urlig
a ta
l, vi
d hu
vudr
äkni
ng o
ch ö
vers
lags
räkn
ing
och
vid
berä
knin
gar m
ed
skrif
tliga
met
oder
och
min
iräkn
are.
Met
oder
nas a
nvän
dnin
g i
olik
a sit
uatio
ner.
2a
2a
2M
atr
is u
tifr
ån
cen
tra
lt i
nn
eh
åll
och
ku
nsk
ap
skrav
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an h
ante
ra e
nkla
mat
emat
iska
likhe
ter
och
anvä
nder
då
likhe
tstec
knet
på
ett
fung
eran
de sä
tt.
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
geo
met
riska
mön
ster o
ch
mön
ster i
talfö
ljder
.
Mat
emat
iska
likhe
ter o
ch li
khet
steck
nets
bety
delse
Hur
enk
la m
önste
r i ta
lföljd
er o
ch e
nkla
geo
met
riska
mön
ster
kan
kons
true
ras,
besk
rivas
och
uttr
ycka
s.
Alg
ebra
Likh
etste
ckne
ts be
tyde
lse2A
, kap
1Ö
ppna
utsa
gor i
add
ition
oc
h su
btra
ktio
n2A
, kap
1-5
2B
, kap
6-1
0
Enkl
a ek
vatio
ner
2A, k
ap 1
-4 (
utm
anin
gar)
2B, k
ap 9
(ut
man
ing)
Form
uler
a en
rege
l 2A
, Tän
k ti
llH
itta
rege
ln
2B, T
änk
till
Fort
sätta
talm
önste
r2A
, kap
1Fo
rtsä
tta fo
rmm
önste
r2A
, kap
2Ta
lmön
ster m
ed d
ubbe
lt oc
h hä
lften
2A, k
ap 4
Fort
sätta
ett
mön
ster
2A, k
ap 5
Talm
önste
r och
geo
met
riska
m
önste
r2B
, kap
7
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an ä
ven
anvä
nda
och
ge e
xem
pel p
å en
kla
prop
ortio
nella
sam
band
i el
evnä
ra
situa
tione
r.
Olik
a pr
opor
tione
lla sa
mba
nd, d
ärib
land
dub
belt
och
hälft
en.
Sam
band
och
förä
ndri
ng
Talm
önste
r med
dub
belt
och
hälft
en2A
, kap
4
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
slum
pmäs
siga
händ
else
r.
Elev
en k
an d
essu
tom
vid
olik
a sla
g av
un
ders
ökni
ngar
i vä
lkän
da si
tuat
ione
r avl
äsa
och
skap
a en
kla
tabe
ller o
ch d
iagr
am fö
r att
sort
era
och
redo
visa
resu
ltat.
Slum
pmäs
siga
händ
else
r i e
xper
imen
t och
spel
.
Enkl
a ta
belle
r och
dia
gram
och
hur
de
kan
anvä
ndas
för a
tt so
rter
a da
ta o
ch b
eskr
iva
resu
ltat f
rån
enkl
a un
ders
ökni
ngar
.
Sann
olik
het
och
sta
tist
ik
Sann
olik
het i
var
dagl
iga
situa
tione
r 2A
, Tän
k ti
ll
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
och
3.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Gru
ndlä
ggan
de g
eom
etris
ka o
bjek
t, dä
ribla
nd p
unkt
er, l
inje
r, str
äcko
r, fy
rhör
ning
ar, t
riang
lar,
cirk
lar,
klot
, kon
er, c
ylin
drar
oc
h rä
tblo
ck sa
mt d
eras
inbö
rdes
rela
tione
r. G
rund
lägg
ande
ge
omet
riska
ege
nska
per h
os d
essa
obj
ekt.
Vanl
iga
läge
sord
för a
tt be
skriv
a fö
rem
åls o
ch o
bjek
ts lä
ge
i rum
met
.
Geo
met
ri
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
klo
t, ku
b, rä
tblo
ck, c
ylin
der o
ch k
on2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
ob
jekt
en li
nje,
strä
cka
och
punk
t.2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
obj
ekte
n
tria
ngel
, kva
drat
, rek
tang
el, k
lot,
kub,
rä
tblo
ck, p
yram
id, p
rism
a, c
ylin
der o
ch k
on2B
, kap
6
Kun
na b
eskr
iva
och
jäm
föra
geo
met
riska
obj
ekt
utifr
ån d
eras
ege
nska
per.
Begr
eppe
n hö
rn o
ch si
da
sam
t hör
n, si
doyt
a oc
h ka
nt.
2B, k
ap 6
Rita
linj
e, st
räck
a oc
h m
arke
ra sk
ärni
ngsp
unkt
.2A
, kap
3By
gga
enkl
a tre
dim
ensio
nella
obj
ekt
2B, k
ap 6
(LH
)
Sym
met
riska
mön
ster
2B, k
ap 1
0Sy
mm
etri
2B, T
änk
till
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
.
Rita
och
mål
a sy
mm
etris
ka b
ilder
.2B
, kap
10
Kon
struk
tion
av g
eom
etris
ka o
bjek
t. Sk
ala
vid
enke
l för
storin
g oc
h fö
rmin
skni
ng.
Elev
en k
an a
nvän
da g
rund
lägg
ande
geo
met
riska
be
grep
p oc
h va
nlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es
rela
tione
r.
Elev
en k
an ä
ven
avbi
lda
och,
utif
rån
instr
uktio
ner,
kons
true
ra e
nkla
geo
met
riska
ob
jekt
.
Des
suto
m k
an e
leve
n an
vänd
a gr
undl
ägga
nde
geom
etris
ka b
egre
pp o
ch v
anlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es re
latio
ner.
Elev
en k
an g
öra
enkl
a m
ätni
ngar
, jäm
före
lser o
ch
upps
kattn
inga
r av
läng
der,
mas
sor,
voly
mer
och
tid
er o
ch a
nvän
der v
anlig
a m
åtte
nhet
er fö
r att
uttr
ycka
resu
ltate
t.
Sym
met
ri, ti
ll ex
empe
l i b
ilder
och
i na
ture
n, o
ch h
ur sy
mm
etri
kan
kons
true
ras.
Jäm
före
lser o
ch u
ppsk
attn
inga
r av
mat
emat
iska
storh
eter
. M
ätni
ng a
v lä
ngd,
mas
sa, v
olym
och
tid
med
van
liga
nutid
a oc
h äl
dre
måt
tenh
eter
.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Stra
tegi
er fö
r mat
emat
isk p
robl
emlö
snin
g i e
nkla
situ
atio
ner.
Pro
blem
lösn
ing
Labo
rativ
t arb
ete
med
olik
a pr
oble
mlö
snin
gsm
etod
er2A
, kap
4
Stra
tegi
er v
id p
robl
emlö
snin
g.
Prob
lem
lösn
inge
ns fe
m st
eg.
2A, k
ap 4
(LH
)
Mön
ster,
sann
olik
het o
ch
kom
bina
torik
2A
, Tän
k ti
ll
Ledt
råds
mat
te
2A, T
änk
till
Geo
met
ri, sa
mba
nd o
ch u
pp-
deln
inga
r 2B
, Tän
k ti
ll
Form
uler
a rä
kneh
ände
lser t
ill g
ivna
add
ition
er o
ch
subt
rakt
ione
r.2A
, kap
1
Form
uler
a rä
kneh
ände
lse k
ring
tid.
2A, k
ap 4
Form
uler
a eg
na li
knan
de p
robl
em,
2A T
änk
till
2B
, Tän
k ti
ll
Elev
en k
an lö
sa e
nkla
pro
blem
i el
evnä
ra
situa
tione
r gen
om a
tt vä
lja o
ch a
nvän
da n
ågon
str
ateg
i med
viss
anp
assn
ing
till p
robl
emet
s ka
rakt
är. E
leve
n be
skriv
er ti
llväg
agån
gssä
tt oc
h ge
r enk
la o
mdö
men
om
resu
ltate
ns ri
mlig
het.
Mat
emat
isk fo
rmul
erin
g av
fråg
estä
llnin
gar u
tifrå
n en
kla
va
rdag
liga
situa
tione
r.
Räk
na u
t tid
sdiff
ens m
ella
n tv
å kl
ocks
lag
2A, k
ap 4
Klo
ckan
, kva
rt ö
ver o
ch
kvar
t i2A
, kap
4
Jäm
föra
, upp
skat
ta o
ch m
äta
mas
sa2B
, kap
8
Klo
ckan
, hel
, hal
v, kv
art i
och
kv
art ö
ver
2B, T
räna
mer
Klo
ckan
, hel
, hal
v, kv
art i
oc
h kv
art ö
ver
2A, T
räna
mer
Vill
du
veta
mer
? w
ww
.gle
erup
s.se
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
val
av
met
oder
och
räkn
esät
t sa
mt o
m re
sulta
ts rim
lighe
t.
Nat
urlig
a ta
l och
der
as e
gens
kape
r sam
t hur
tale
n ka
n de
las u
pp
och
hur d
e ka
n an
vänd
as fö
r att
ange
ant
al o
ch o
rdni
ng
Del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal.
Hur
del
arna
kan
ben
ämna
s och
ut
tryc
kas s
om e
nkla
brå
k sa
mt h
ur e
nkla
brå
k fö
rhål
ler s
ig ti
ll na
turli
ga ta
l.
Rim
lighe
tsbed
ömni
ng v
id e
nkla
ber
äkni
ngar
och
upp
skat
tnin
gar.
Tal
uppf
attn
ing
och
tal
s an
vänd
ning
Talra
den
0 –
100
2A, k
ap 1
Udd
a oc
h jä
mna
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
teck
nen
>, <
och
=2A
, kap
1Sk
riva
och
läsa
ord
ning
stal,
förs
ta ti
ll to
lfte
2A, k
ap 3
Stor
leks
ordn
a ta
l upp
till
1000
2B, k
ap 6
Talso
rter
, att
räkn
a m
ed ti
otal
och
ent
al. S
kriv
a ta
l i u
tvec
klad
form
.2A
, kap
1Be
grep
pen
enta
l, tio
tal o
ch h
undr
atal
2B, k
ap 6
Bråk
i pr
oble
mlö
snin
gsup
pgift
er
1A, T
änk
till
Bråk
som
del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal,
en h
alv
(1 2),
en tr
edje
del (
1 3)
och
en fj
ärde
del (
1 4)
2A, k
ap 2
Att a
nvän
da ta
l i b
råkf
om i
vard
aglig
a sa
mm
anha
ng2A
, kap
2
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
subt
rakt
ion
2A, k
ap 5
Addi
tion
och
subt
rak-
tion
i tal
områ
det 0
-20
sam
t med
hel
a tio
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
min
i-rä
knar
e2B
, kap
6
Mul
tiplik
atio
nsbe
grep
pet
2B, k
ap 8
Addi
tion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 2
Addi
tion
med
talso
rts-
räkn
ing
2B, k
ap 7
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
mul
tiplik
atio
n2B
, kap
8
Subt
rakt
ion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 3
Addi
tion
med
up
pstä
llnin
g2B
, kap
7
Div
ision
s-be
grep
pet
2B, k
ap 9
Addi
tion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 4
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
9
Sam
band
et m
ella
n m
ulti-
plik
atio
n oc
h di
visio
n2B
, kap
9
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 5
2B
, kap
8
Mul
tiplik
atio
n m
ed
2, 5
och
10
2B, k
ap 9
Div
ision
med
2
2B, k
ap 9
Välja
räkn
esät
t2B
, kap
10
Addi
tion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
6
Subt
rakt
ion
med
up
pstä
llnin
g 2B
, kap
10
Öve
rsla
gsrä
knin
g oc
h av
rund
ning
till
närm
aste
tiot
al2B
, kap
7Jä
mfö
ra o
ch u
ppsk
atta
mas
sa2B
, kap
8
Hur
pos
ition
ssys
tem
et k
an a
nvän
das f
ör a
tt be
skriv
a na
turli
ga
tal.
Sym
bole
r för
tal o
ch sy
mbo
lern
as u
tvec
klin
g i n
ågra
olik
a ku
lture
r gen
om h
istor
ien.
Elev
en h
ar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m
natu
rliga
tal o
ch k
an v
isa d
et g
enom
att
besk
riva
tals
inbö
rdes
rela
tion
sam
t gen
om a
tt de
la u
pp
tal.
Elev
en v
isar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m ta
l i
bråk
form
gen
om a
tt de
la u
pp h
elhe
ter i
olik
a an
tal d
elar
sam
t jäm
föra
och
nam
nge
dela
rna
som
en
kla
bråk
.
Nat
urlig
a ta
l och
enk
la ta
l i b
råkf
orm
och
der
as a
nvän
dnin
g i
vard
aglig
a sit
uatio
ner.
Elev
en k
an v
älja
och
anv
ända
i hu
vuds
ak
fung
eran
de m
atem
atisk
a m
etod
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
för a
tt gö
ra e
nkla
be
räkn
inga
r med
nat
urlig
a ta
l och
lösa
enk
la
rutin
uppg
ifter
med
tillf
reds
tälla
nde
resu
ltat.
Elev
en k
an a
nvän
da h
uvud
räkn
ing
för a
tt ge
nom
föra
ber
äkni
ngar
med
de
fyra
räkn
esät
ten
när t
alen
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det
0-20
, sam
t för
ber
äkni
ngar
av
enkl
a ta
l i e
tt ut
vidg
at ta
lom
råde
. Vid
add
ition
och
subt
rakt
ion
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
skrif
tliga
rä
knem
etod
er m
ed ti
llfre
dstä
lland
e re
sulta
t när
ta
len
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det 0
-200
.
De
fyra
räkn
esät
tens
ege
nska
per o
ch sa
mba
nd sa
mt a
nvän
dnin
g i o
lika
situa
tione
r.
Cen
tral
a m
etod
er fö
r ber
äkni
ngar
med
nat
urlig
a ta
l, vi
d hu
vudr
äkni
ng o
ch ö
vers
lags
räkn
ing
och
vid
berä
knin
gar m
ed
skrif
tliga
met
oder
och
min
iräkn
are.
Met
oder
nas a
nvän
dnin
g i
olik
a sit
uatio
ner.
2a
2a
2M
atr
is u
tifr
ån
cen
tra
lt i
nn
eh
åll
och
ku
nsk
ap
skrav
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
198 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
4 0
Namn: ������������������������������������������������������������������
Pri
ma
mat
emat
ik 3
Mat
ris
utif
rån
cent
ralt
inne
håll
och
kun
skap
skra
v
Sid
a 2
av 2
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an h
ante
ra e
nkla
mat
emat
iska
likhe
ter
och
anvä
nder
då
likhe
tstec
knet
på
ett
fung
eran
de sä
tt.
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
geo
met
riska
mön
ster o
ch
mön
ster i
talfö
ljder
.
Mat
emat
iska
likhe
ter o
ch li
khet
steck
nets
bety
delse
Hur
enk
la m
önste
r i ta
lföljd
er o
ch e
nkla
geo
met
riska
mön
ster
kan
kons
true
ras,
besk
rivas
och
uttr
ycka
s.
Alg
ebra
Likh
etste
ckne
ts be
tyde
lse2A
, kap
1Ö
ppna
utsa
gor i
add
ition
oc
h su
btra
ktio
n2A
, kap
1-5
2B
, kap
6-1
0
Enkl
a ek
vatio
ner
2A, k
ap 1
-4 (
utm
anin
gar)
2B, k
ap 9
(ut
man
ing)
Form
uler
a en
rege
l 2A
, Tän
k ti
llH
itta
rege
ln
2B, T
änk
till
Fort
sätta
talm
önste
r2A
, kap
1Fo
rtsä
tta fo
rmm
önste
r2A
, kap
2Ta
lmön
ster m
ed d
ubbe
lt oc
h hä
lften
2A, k
ap 4
Fort
sätta
ett
mön
ster
2A, k
ap 5
Talm
önste
r och
geo
met
riska
m
önste
r2B
, kap
7
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an ä
ven
anvä
nda
och
ge e
xem
pel p
å en
kla
prop
ortio
nella
sam
band
i el
evnä
ra
situa
tione
r.
Olik
a pr
opor
tione
lla sa
mba
nd, d
ärib
land
dub
belt
och
hälft
en.
Sam
band
och
förä
ndri
ng
Talm
önste
r med
dub
belt
och
hälft
en2A
, kap
4
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
slum
pmäs
siga
händ
else
r.
Elev
en k
an d
essu
tom
vid
olik
a sla
g av
un
ders
ökni
ngar
i vä
lkän
da si
tuat
ione
r avl
äsa
och
skap
a en
kla
tabe
ller o
ch d
iagr
am fö
r att
sort
era
och
redo
visa
resu
ltat.
Slum
pmäs
siga
händ
else
r i e
xper
imen
t och
spel
.
Enkl
a ta
belle
r och
dia
gram
och
hur
de
kan
anvä
ndas
för a
tt so
rter
a da
ta o
ch b
eskr
iva
resu
ltat f
rån
enkl
a un
ders
ökni
ngar
.
Sann
olik
het
och
sta
tist
ik
Sann
olik
het i
var
dagl
iga
situa
tione
r 2A
, Tän
k ti
ll
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
och
3.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Gru
ndlä
ggan
de g
eom
etris
ka o
bjek
t, dä
ribla
nd p
unkt
er, l
inje
r, str
äcko
r, fy
rhör
ning
ar, t
riang
lar,
cirk
lar,
klot
, kon
er, c
ylin
drar
oc
h rä
tblo
ck sa
mt d
eras
inbö
rdes
rela
tione
r. G
rund
lägg
ande
ge
omet
riska
ege
nska
per h
os d
essa
obj
ekt.
Vanl
iga
läge
sord
för a
tt be
skriv
a fö
rem
åls o
ch o
bjek
ts lä
ge
i rum
met
.
Geo
met
ri
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
klo
t, ku
b, rä
tblo
ck, c
ylin
der o
ch k
on2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
ob
jekt
en li
nje,
strä
cka
och
punk
t.2A
, kap
3
Nam
nen
på d
e ge
omet
riska
obj
ekte
n
tria
ngel
, kva
drat
, rek
tang
el, k
lot,
kub,
rä
tblo
ck, p
yram
id, p
rism
a, c
ylin
der o
ch k
on2B
, kap
6
Kun
na b
eskr
iva
och
jäm
föra
geo
met
riska
obj
ekt
utifr
ån d
eras
ege
nska
per.
Begr
eppe
n hö
rn o
ch si
da
sam
t hör
n, si
doyt
a oc
h ka
nt.
2B, k
ap 6
Rita
linj
e, st
räck
a oc
h m
arke
ra sk
ärni
ngsp
unkt
.2A
, kap
3By
gga
enkl
a tre
dim
ensio
nella
obj
ekt
2B, k
ap 6
(LH
)
Sym
met
riska
mön
ster
2B, k
ap 1
0Sy
mm
etri
2B, T
änk
till
Mål
et b
ehan
dlas
i Pr
ima
år 1
.
Rita
och
mål
a sy
mm
etris
ka b
ilder
.2B
, kap
10
Kon
struk
tion
av g
eom
etris
ka o
bjek
t. Sk
ala
vid
enke
l för
storin
g oc
h fö
rmin
skni
ng.
Elev
en k
an a
nvän
da g
rund
lägg
ande
geo
met
riska
be
grep
p oc
h va
nlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es
rela
tione
r.
Elev
en k
an ä
ven
avbi
lda
och,
utif
rån
instr
uktio
ner,
kons
true
ra e
nkla
geo
met
riska
ob
jekt
.
Des
suto
m k
an e
leve
n an
vänd
a gr
undl
ägga
nde
geom
etris
ka b
egre
pp o
ch v
anlig
a lä
geso
rd fö
r att
besk
riva
geom
etris
ka o
bjek
ts eg
ensk
aper
, läg
e oc
h in
börd
es re
latio
ner.
Elev
en k
an g
öra
enkl
a m
ätni
ngar
, jäm
före
lser o
ch
upps
kattn
inga
r av
läng
der,
mas
sor,
voly
mer
och
tid
er o
ch a
nvän
der v
anlig
a m
åtte
nhet
er fö
r att
uttr
ycka
resu
ltate
t.
Sym
met
ri, ti
ll ex
empe
l i b
ilder
och
i na
ture
n, o
ch h
ur sy
mm
etri
kan
kons
true
ras.
Jäm
före
lser o
ch u
ppsk
attn
inga
r av
mat
emat
iska
storh
eter
. M
ätni
ng a
v lä
ngd,
mas
sa, v
olym
och
tid
med
van
liga
nutid
a oc
h äl
dre
måt
tenh
eter
.
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Stra
tegi
er fö
r mat
emat
isk p
robl
emlö
snin
g i e
nkla
situ
atio
ner.
Pro
blem
lösn
ing
Labo
rativ
t arb
ete
med
olik
a pr
oble
mlö
snin
gsm
etod
er2A
, kap
4
Stra
tegi
er v
id p
robl
emlö
snin
g.
Prob
lem
lösn
inge
ns fe
m st
eg.
2A, k
ap 4
(LH
)
Mön
ster,
sann
olik
het o
ch
kom
bina
torik
2A
, Tän
k ti
ll
Ledt
råds
mat
te
2A, T
änk
till
Geo
met
ri, sa
mba
nd o
ch u
pp-
deln
inga
r 2B
, Tän
k ti
ll
Form
uler
a rä
kneh
ände
lser t
ill g
ivna
add
ition
er o
ch
subt
rakt
ione
r.2A
, kap
1
Form
uler
a rä
kneh
ände
lse k
ring
tid.
2A, k
ap 4
Form
uler
a eg
na li
knan
de p
robl
em,
2A T
änk
till
2B
, Tän
k ti
ll
Elev
en k
an lö
sa e
nkla
pro
blem
i el
evnä
ra
situa
tione
r gen
om a
tt vä
lja o
ch a
nvän
da n
ågon
str
ateg
i med
viss
anp
assn
ing
till p
robl
emet
s ka
rakt
är. E
leve
n be
skriv
er ti
llväg
agån
gssä
tt oc
h ge
r enk
la o
mdö
men
om
resu
ltate
ns ri
mlig
het.
Mat
emat
isk fo
rmul
erin
g av
fråg
estä
llnin
gar u
tifrå
n en
kla
va
rdag
liga
situa
tione
r.
Räk
na u
t tid
sdiff
ens m
ella
n tv
å kl
ocks
lag
2A, k
ap 4
Klo
ckan
, kva
rt ö
ver o
ch
kvar
t i2A
, kap
4
Jäm
föra
, upp
skat
ta o
ch m
äta
mas
sa2B
, kap
8
Klo
ckan
, hel
, hal
v, kv
art i
och
kv
art ö
ver
2B, T
räna
mer
Klo
ckan
, hel
, hal
v, kv
art i
oc
h kv
art ö
ver
2A, T
räna
mer
Vill
du
veta
mer
? w
ww
.gle
erup
s.se
Kun
skap
skra
v år
3C
entr
alt
inne
håll
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
val
av
met
oder
och
räkn
esät
t sa
mt o
m re
sulta
ts rim
lighe
t.
Nat
urlig
a ta
l och
der
as e
gens
kape
r sam
t hur
tale
n ka
n de
las u
pp
och
hur d
e ka
n an
vänd
as fö
r att
ange
ant
al o
ch o
rdni
ng
Del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal.
Hur
del
arna
kan
ben
ämna
s och
ut
tryc
kas s
om e
nkla
brå
k sa
mt h
ur e
nkla
brå
k fö
rhål
ler s
ig ti
ll na
turli
ga ta
l.
Rim
lighe
tsbed
ömni
ng v
id e
nkla
ber
äkni
ngar
och
upp
skat
tnin
gar.
Tal
uppf
attn
ing
och
tal
s an
vänd
ning
Talra
den
0 –
100
2A, k
ap 1
Udd
a oc
h jä
mna
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
teck
nen
>, <
och
=2A
, kap
1Sk
riva
och
läsa
ord
ning
stal,
förs
ta ti
ll to
lfte
2A, k
ap 3
Stor
leks
ordn
a ta
l upp
till
1000
2B, k
ap 6
Talso
rter
, att
räkn
a m
ed ti
otal
och
ent
al. S
kriv
a ta
l i u
tvec
klad
form
.2A
, kap
1Be
grep
pen
enta
l, tio
tal o
ch h
undr
atal
2B, k
ap 6
Bråk
i pr
oble
mlö
snin
gsup
pgift
er
1A, T
änk
till
Bråk
som
del
av
helh
et o
ch d
el a
v an
tal,
en h
alv
(1 2),
en tr
edje
del (
1 3)
och
en fj
ärde
del (
1 4)
2A, k
ap 2
Att a
nvän
da ta
l i b
råkf
om i
vard
aglig
a sa
mm
anha
ng2A
, kap
2
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
subt
rakt
ion
2A, k
ap 5
Addi
tion
och
subt
rak-
tion
i tal
områ
det 0
-20
sam
t med
hel
a tio
tal
2A, k
ap 1
Anvä
nda
min
i-rä
knar
e2B
, kap
6
Mul
tiplik
atio
nsbe
grep
pet
2B, k
ap 8
Addi
tion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 2
Addi
tion
med
talso
rts-
räkn
ing
2B, k
ap 7
Sam
band
et m
ella
n ad
di-
tion
och
mul
tiplik
atio
n2B
, kap
8
Subt
rakt
ion
med
ent
al o
ch
tiota
l i ta
lom
råde
t 20-
100
2A, k
ap 3
Addi
tion
med
up
pstä
llnin
g2B
, kap
7
Div
ision
s-be
grep
pet
2B, k
ap 9
Addi
tion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 4
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
9
Sam
band
et m
ella
n m
ulti-
plik
atio
n oc
h di
visio
n2B
, kap
9
Subt
rakt
ion
i tal
områ
det
0-20
med
tiot
alsö
verg
ång
2A, k
ap 5
2B
, kap
8
Mul
tiplik
atio
n m
ed
2, 5
och
10
2B, k
ap 9
Div
ision
med
2
2B, k
ap 9
Välja
räkn
esät
t2B
, kap
10
Addi
tion
i tal
områ
det
0-10
0 m
ed ti
otal
söve
rgån
g2B
, kap
6
Subt
rakt
ion
med
up
pstä
llnin
g 2B
, kap
10
Öve
rsla
gsrä
knin
g oc
h av
rund
ning
till
närm
aste
tiot
al2B
, kap
7Jä
mfö
ra o
ch u
ppsk
atta
mas
sa2B
, kap
8
Hur
pos
ition
ssys
tem
et k
an a
nvän
das f
ör a
tt be
skriv
a na
turli
ga
tal.
Sym
bole
r för
tal o
ch sy
mbo
lern
as u
tvec
klin
g i n
ågra
olik
a ku
lture
r gen
om h
istor
ien.
Elev
en h
ar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m
natu
rliga
tal o
ch k
an v
isa d
et g
enom
att
besk
riva
tals
inbö
rdes
rela
tion
sam
t gen
om a
tt de
la u
pp
tal.
Elev
en v
isar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m ta
l i
bråk
form
gen
om a
tt de
la u
pp h
elhe
ter i
olik
a an
tal d
elar
sam
t jäm
föra
och
nam
nge
dela
rna
som
en
kla
bråk
.
Nat
urlig
a ta
l och
enk
la ta
l i b
råkf
orm
och
der
as a
nvän
dnin
g i
vard
aglig
a sit
uatio
ner.
Elev
en k
an v
älja
och
anv
ända
i hu
vuds
ak
fung
eran
de m
atem
atisk
a m
etod
er m
ed v
iss
anpa
ssni
ng ti
ll sa
mm
anha
nget
för a
tt gö
ra e
nkla
be
räkn
inga
r med
nat
urlig
a ta
l och
lösa
enk
la
rutin
uppg
ifter
med
tillf
reds
tälla
nde
resu
ltat.
Elev
en k
an a
nvän
da h
uvud
räkn
ing
för a
tt ge
nom
föra
ber
äkni
ngar
med
de
fyra
räkn
esät
ten
när t
alen
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det
0-20
, sam
t för
ber
äkni
ngar
av
enkl
a ta
l i e
tt ut
vidg
at ta
lom
råde
. Vid
add
ition
och
subt
rakt
ion
kan
elev
en v
älja
och
anv
ända
skrif
tliga
rä
knem
etod
er m
ed ti
llfre
dstä
lland
e re
sulta
t när
ta
len
och
svar
en li
gger
inom
hel
talso
mrå
det 0
-200
.
De
fyra
räkn
esät
tens
ege
nska
per o
ch sa
mba
nd sa
mt a
nvän
dnin
g i o
lika
situa
tione
r.
Cen
tral
a m
etod
er fö
r ber
äkni
ngar
med
nat
urlig
a ta
l, vi
d hu
vudr
äkni
ng o
ch ö
vers
lags
räkn
ing
och
vid
berä
knin
gar m
ed
skrif
tliga
met
oder
och
min
iräkn
are.
Met
oder
nas a
nvän
dnin
g i
olik
a sit
uatio
ner.
2a
2a
2M
atr
is u
tifr
ån
cen
tra
lt i
nn
eh
åll
och
ku
nsk
ap
skrav
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
199Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
4 1
Pri
ma
mat
emat
ik 3
Mat
ris
utif
rån
cent
ralt
inne
håll
och
kun
skap
skra
v
Sid
a 2
av 2
Namn: ��������������������������������������������������������
Vill
du
veta
mer
? w
ww
.gle
erup
s.se
Kun
skap
skra
v år
3
Elev
en k
an lö
sa e
nkla
pro
blem
i el
evnä
ra si
tuat
ione
r gen
om a
tt vä
lja
och
anvä
nda
någo
n str
ateg
i med
viss
anp
assn
ing
till p
robl
emet
s ka
rakt
är. E
leve
n be
skriv
er ti
llväg
agån
gssä
tt oc
h ge
r enk
la o
mdö
men
om
resu
ltate
ns ri
mlig
het.
Elev
en h
ar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m m
atem
atisk
a be
grep
p oc
h
visa
r det
gen
om a
tt an
vänd
a de
m i
vanl
igt f
örek
omm
ande
sam
man
- ha
ng p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de sä
tt. E
leve
n ka
n be
skriv
a be
grep
pens
eg
ensk
aper
med
hjä
lp a
v sy
mbo
ler o
ch k
onkr
et m
ater
ial e
ller b
ilder
. El
even
kan
äve
n ge
exe
mpe
l på
hur n
ågra
beg
repp
rela
tera
r till
var
andr
a.
Elev
en k
an v
älja
och
anv
ända
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
mat
emat
iska
met
oder
med
viss
anp
assn
ing
till s
amm
anha
nget
för a
tt gö
ra e
nkla
be
räkn
inga
r med
nat
urlig
a ta
l och
lösa
enk
la ru
tinup
pgift
er m
ed
tillfr
edstä
lland
e re
sulta
t.
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
val
av
met
oder
oc
h rä
knes
ätt s
amt o
m re
sulta
ts rim
lighe
t, slu
mpm
ässig
a hä
ndel
ser,
geom
etris
ka m
önste
r och
mön
ster i
talfö
ljder
gen
om a
tt stä
lla o
ch
besv
ara
frågo
r som
i hu
vuds
ak h
ör ti
ll äm
net.
Elev
en k
an b
eskr
iva
och
sam
tala
om
tillv
ägag
ångs
sätt
på e
tt i
huvu
dsak
fung
eran
de sä
tt oc
h an
vänd
er d
å ko
nkre
t mat
eria
l, bi
lder
, sy
mbo
ler o
ch a
ndra
mat
emat
iska
uttr
ycks
form
er m
ed v
iss a
npas
snin
g til
l sam
man
hang
et.
400473
Prim
a m
atem
atik
2
I Pri
ma
mat
emat
ik u
tvec
klar
ele
ven
sina
mat
emat
iska
förm
ågo
r ge
nom
att
:
Pro
blem
lösn
ings
förm
ågan
: Ar
beta
med
pro
blem
lösn
inge
ns fe
m st
eg.
1. L
äs u
ppgi
ften.
2.
Tän
k oc
h pl
aner
a. V
ad sk
a du
ta re
da p
å? H
ur k
an d
u ta
reda
på
det?
3. L
ös u
ppgi
ften
t.ex.
gen
om a
tt sk
riva,
rita
, byg
ga, g
öra
en ta
bell,
gör
a en
utr
äkni
ng e
ller p
röva
. 4.
Red
ovisa
din
lösn
ing.
5.
Rim
lighe
t. Är
svar
et ri
mlig
t? H
ar d
u sv
arat
på
fråga
n?
Prov
a ol
ika
prob
lem
lösn
ings
strat
egie
r, til
l exe
mpe
l att
rita,
anv
ända
kon
kret
mat
eria
l, an
vänd
a
sym
bole
r elle
r att
leta
efte
r en
rege
l. A
rbet
a m
ed ri
ka p
robl
em d
är fl
er lö
snin
gar ä
r möj
liga.
Beg
repp
sfö
rmåg
an:
Möt
a oc
h an
vänd
a ko
rrek
ta m
atem
atisk
a be
grep
p in
om o
lika
delo
mrå
den.
Ö
va si
g i a
tt an
vänd
a be
grep
p oc
h fö
rkla
ra sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p m
untli
gt o
ch sk
riftli
gt.
Met
odf
örm
ågan
:Ar
beta
med
olik
a ta
nkem
odel
ler i
add
ition
, sub
trak
tion,
mul
tiplik
atio
n oc
h di
visio
n.
Und
ersö
ka d
e sam
band
som
finn
s mell
an d
e fyr
a räk
nesä
tten.
Tr
äna
huvu
dräk
ning
, skr
iftlig
a rä
knem
etod
er o
ch a
tt an
vänd
a m
inirä
knar
e.
Välja
räkn
esät
t och
bed
öma
resu
ltate
ts rim
lighe
t.
Res
one
man
gsfö
rmåg
an:
Disk
uter
a kr
ing
sam
talsb
ilder
och
mat
tela
bb i
par o
ch i
grup
p.Fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g, fö
rkla
ra si
n eg
en lö
snin
gsm
etod
och
jäm
föra
den
na m
ed e
n ko
mpi
s och
med
gru
ppen
. Tr
äna
sig a
tt fö
rkla
ra si
n lö
snin
g i o
lika
sam
man
hang
och
där
med
synl
iggö
ra si
na re
sone
man
g.
Ko
mm
unik
atio
nsfö
rmåg
a:
I gen
omgå
ngar
, fak
taru
tor o
ch e
xem
pel v
arie
ra re
pres
enta
tions
form
erna
mel
lan
till e
xem
pel b
ild,
sym
bole
r, te
xt o
ch k
onkr
et m
ater
ial.
Upp
mun
tras
att
anvä
nda
olik
a re
pres
enta
tions
form
erna
vid
mun
tliga
och
skrif
tliga
redo
visn
inga
r och
di
skus
sione
r.
2A
2A
2
Syft
e
Form
uler
a oc
h lö
sa p
robl
em m
ed h
jälp
av
mat
emat
ik
sam
t vär
dera
val
da st
rate
gier
och
met
oder
.
Gen
om u
nder
visn
inge
n i ä
mne
t mat
emat
ik s
ka
elev
erna
sam
man
fatt
ning
svis
ges
föru
tsät
tnin
gar
att u
tvec
kla
sin
förm
åga
att:
Anvä
nda
och
anal
yser
a m
atem
atisk
a be
grep
p oc
h sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p
Välja
och
anv
ända
läm
plig
a m
atem
atisk
a m
etod
er fö
r att
göra
ber
äkni
ngar
och
lösa
rutin
uppg
ifter
Föra
och
följa
mat
emat
iska
reso
nem
ang
Anvä
nda
mat
emat
iken
s uttr
ycks
form
er fö
r att
sam
tala
om
, arg
umen
tera
och
redo
göra
för f
råge
ställn
inga
r,
berä
knin
gar o
ch sl
utsa
tser
Huv
udfö
rfatta
re: Å
sa B
rors
son,
mat
emat
ikut
veck
lare
, ha
ndle
dare
i m
atem
atik
lyfte
t och
lära
re m
ed
mån
gårig
erfa
renh
et a
v un
derv
isni
ng i
mat
emat
ik.
Gru
ndb
öcke
r F–
3 m
ed
grun
dkur
s, d
iagn
os,
repe
titio
n, u
tman
ing
och
mat
tela
bb
I Ele
vweb
b 1
–3
finns
spe
llikn
ande
öv
ning
ar d
irekt
kop
plad
e til
l mål
en i
grun
dböc
kern
a
Pri
ma
faci
t för
att
unde
rlätta
rättn
inge
n
Utm
anin
g 1
–3
med
utm
anin
gar u
tifrå
n gr
undb
oken
s in
nehå
ll m
en p
å en
hög
re n
ivå.
Lära
rhan
dle
dni
ng 1
–3
med
m
etod
iska
tips
och
mål
mat
riser
na
I Lär
arw
ebb
1–
3 hi
ttar d
u fö
rfatta
rens
ta
nkar
, lär
arha
ndle
dnin
g, k
opie
rings
un
derla
g, b
edöm
ning
och
mat
riser
• Ty
dlig
a m
ål
• E
leve
rna
får
utve
ckla
de
m
atem
atis
ka f
örm
ågor
na
• E
nkel
t at
t in
divi
danp
assa
• E
leve
rna
blir
med
vetn
a om
sin
eg
en k
unsk
apsu
tvec
klin
g
• La
bora
tiva
övni
ngar
MA
TEM
ATIK
Lära
rhan
dle
dnin
g
Åsa
Bro
rsso
n
3
MA
TEM
ATIK
Lära
rhan
dle
dnin
g
Åsa
Bro
rsso
n
2
Åsa
Bro
rsso
n
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
tem
ati
ken
i P
rim
a U
tma
nin
g 3
är
svå
rare
än
i P
rim
a g
run
db
ok
3a
och
3b
och
Pri
ma
ext
rab
ok
3.
Med
Pri
ma
Utm
an
ing
3 k
an
ele
vern
a f
ort
sätt
a a
tt
utv
eckl
a s
itt
ma
tem
ati
ska
ku
nn
an
de
bå
de
nä
r d
et
gä
ller
förm
åg
or
och
cen
tra
lt i
nn
ehå
ll. F
aci
t ti
ll P
rim
a U
tma
nin
g 3
fin
ns
gra
tis
på
ww
w.g
leer
up
s.se
Fö
r a
tt k
un
na
till
go
do
gö
ra s
ig i
nn
ehå
llet
bö
r el
even
ku
nn
a l
äsa
in
stru
ktio
ner
.
Pri
ma
Utm
an
ing
3 ä
r o
ckså
mö
jlig
att
an
vän
da
som
en
fri
stå
end
e ex
tra
bo
k.
utm
anin
g 3
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 3
bes
tår
av:
• tv
å gr
undb
öck
er•
en e
xtra
bok
• en
utm
anin
gsbo
k
• en
lära
rhan
dled
ning
• en
lära
rweb
b•
en
elev
web
b.
MA
TEM
ATIK 1
Lära
rhan
dle
dnin
g
Åsa
Bro
rsso
n
Åsa
Bro
rsso
n
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
tem
ati
ken
i P
rim
a U
tma
nin
g 2
är
svå
rare
än
i P
rim
a g
run
db
ok
2a
och
2b
och
Pri
ma
ext
rab
ok
2.
Med
Pri
ma
Utm
an
ing
2 k
an
ele
vern
a f
ort
sätt
a a
tt
utv
eckl
a s
itt
ma
tem
ati
ska
ku
nn
an
de
bå
de
nä
r d
et
gä
ller
förm
åg
or
och
cen
tra
lt i
nn
ehå
ll. F
aci
t ti
ll P
rim
a U
tma
nin
g 2
fin
ns
gra
tis
på
ww
w.g
leer
up
s.se
Fö
r a
tt k
un
na
till
go
do
gö
ra s
ig i
nn
ehå
llet
bö
r el
even
ku
nn
a l
äsa
in
stru
ktio
ner
.
Pri
ma
Utm
an
ing
2 ä
r o
ckså
mö
jlig
att
an
vän
da
som
en
fri
stå
end
e ex
tra
bo
k.
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 2
bes
tår
av:
• tv
å gr
undb
öck
er•
en e
xtra
bok
• en
utm
anin
gsbo
k
utm
anin
g 2
• en
lära
rhan
dled
ning
• en
lära
rweb
b•
en
elev
web
b.
Åsa
Bro
rsso
n
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
tem
ati
ken
i P
rim
a U
tma
nin
g 1
är
svå
rare
än
i P
rim
a g
run
db
ok
1a o
ch 1
b o
ch P
rim
a e
xtra
bo
k 1.
M
ed P
rim
a U
tma
nin
g 1
ka
n e
leve
rna
fo
rtsä
tta
att
u
tvec
kla
sit
t m
ate
ma
tisk
a k
un
na
nd
e b
åd
e n
är
det
g
älle
r fö
rmå
go
r o
ch c
entr
alt
in
neh
åll.
Fa
cit
till
Pri
ma
Utm
an
ing
1 f
inn
s g
rati
s p
å w
ww
.gle
eru
ps.
se
För
att
ku
nn
a t
illg
od
og
öra
sig
in
neh
ålle
t b
ör
elev
en
kun
na
lä
sa i
nst
rukt
ion
er.
Pri
ma
Utm
an
ing
1 ä
r o
ckså
mö
jlig
att
an
vän
da
som
en
fri
stå
end
e ex
tra
bo
k.
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 1
best
år i
sitt
ba
spak
et a
v tv
å gr
undb
öck
er, e
n ex
trab
ok
och
en
lära
rhan
dled
ning
.
ISB
N 9
78-9
1-40
-677
112
97
89
14
06
77
11
2
utm
anin
g 1
6771
1-2_
oms.
indd
4-
120
11-1
1-11
12
.11
Ext
rab
öcke
r 1–
3 m
er tr
änin
g m
ed ro
liga
uppg
ifter
som
utg
år fr
ån g
rund
boke
ns in
nehå
ll
MA
TEM
ATIK
Ext
rab
ok
3
Yw
on P
auls
én
6737
0-1_
oms.
indd
1
2013
-02-
08
08:5
8
MA
TEM
ATIK
Ext
rab
ok
2
Yw
on P
auls
én
6688
0-6_
oms.
indd
1
2013
-02-
08
08:5
6
MA
TEM
ATIK
Ext
rab
ok
1
Yw
on P
auls
én
6647
8-5_
oms.
indd
1
2013
-02-
08
08:5
5
3B
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 3B
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
r si
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
3A
ISB
N 9
78-9
1-40
-673
466
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 3
bes
tår
av:
• tv
å gr
undb
öck
er•
en e
xtra
bok
• en
utm
anin
gsbo
k
• en
lära
rhan
dled
ning
• en
lära
rweb
b•
en e
levw
ebb
6734
6-6_
oms.
indd
1
12-0
7-16
14
.12.
37
2B
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 2B
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
r si
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
2A
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 2
bes
tår
av:
• tv
å g
run
db
öck
er•
en e
xtra
bo
k •
en u
tma
nin
gsb
ok
• en
lä
rarh
an
dle
dn
ing
• en
lä
rarw
ebb
• en
ele
vweb
b
4066
6956
.1.3
_Om
slag
.indd
1
2012
-07-
16
12.0
1
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 1B
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
r si
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
el
ev m
öjli
gh
et t
ill e
n i
nd
ivid
uel
l u
tvec
klin
g.
PR
IMA
Ma
tem
ati
k fö
r sk
olå
r 1
bes
tår
av:
• tv
å g
rund
bö
cker
•
en lä
rarh
and
led
ning
• en
ext
rab
ok
• en
lära
rweb
b•
en u
tma
ning
sbo
k •
en e
levw
ebb
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 1A
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
rsi
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
ISB
N 9
78-9
1-40
-664
020
97
89
14
06
64
02
0
PR
IMA
Ma
tem
ati
k fö
r sk
olå
r 1
bes
tår
av:
• tv
å g
rund
bö
cker
•
en lä
rarh
and
led
ning
• en
ext
rab
ok
• en
lära
rweb
b•
en u
tma
ning
sbo
k •
en e
levw
ebb
4066
4020
.1.6
_om
s.in
dd
120
12-1
0-11
10
.42
2A
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 2A
2A
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
r si
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
PR
IMA
Ma
tem
ati
k fö
r sk
olå
r 2
bes
tår
av:
• tv
å g
run
db
öck
er
• en
lä
rarh
an
dle
dn
ing
• en
ext
rab
ok
• en
lä
rarw
ebb
• en
utm
an
ing
sbo
k •
en e
levw
ebb
3A
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 3A
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
rsi
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
ru
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
3A
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 3
bes
tår
av:
• tv
å g
run
db
öck
er•
en e
xtra
bo
k •
en u
tma
nin
gsb
ok
• en
lä
rarh
an
dle
dn
ing
• en
lä
rarw
ebb
• en
ele
vweb
b
6720
70_o
ms.
indd
1
12-0
7-16
13
.01.
13
Förs
kole
klas
s
Kari
n D
anie
lsso
n
Må
l ti
ll va
rje
nyt
t a
rbet
som
råd
e fi
nn
s p
rese
nte
rat
län
gst
ner
på
sid
an
.
Lab
ora
tivt
arb
ete
gö
r d
u u
tifr
ån
bo
ken
s ö
vnin
ga
r.
Till
det
ta a
rbet
e h
ar
du
fö
ruto
m v
ard
ag
liga
fö
rem
ål
ock
så n
ytta
av
bo
ken
s a
nta
ls-
och
sif
ferk
ort
.
Dia
gn
os
på
ba
rnen
s ku
nsk
ap
er ä
r lä
mp
ligt
att
gö
ra
infö
r sk
olå
r 1.
An
vän
d d
iag
no
sma
teri
ale
t ti
ll P
rim
a Fö
rsko
lekl
ass
so
m m
edfö
ljer
bo
ken
.Förs
kole
klas
sFö
rsko
lekl
ass
6676
3-2_
oms.
indd
1
2013
-02-
08
10:2
7
Bed
ömni
ng ä
r en
met
odbo
k so
m g
er d
ig
förs
lag
på h
ur d
u bi
nder
sam
man
arb
etet
frå
n sk
apan
det a
v en
ped
agog
isk
plan
erin
g til
l bed
ömni
ngen
av
elev
erna
s ku
nska
per.
Bok
en in
nehå
ller ä
ven
konk
reta
tips
för h
ur
du k
an a
rbet
a m
ed fo
rmat
iv b
edöm
ning
i k
lass
rum
met
.
MATr
Is u
TIF
rÅ
n s
YFT
E o
ch K
un
sKA
PsK
rA
v
Vill
du
veta
mer
? w
ww
.gle
erup
s.se
Kun
skap
skra
v år
3
Elev
en k
an lö
sa e
nkla
pro
blem
i el
evnä
ra si
tuat
ione
r gen
om a
tt vä
lja
och
anvä
nda
någo
n str
ateg
i med
viss
anp
assn
ing
till p
robl
emet
s ka
rakt
är. E
leve
n be
skriv
er ti
llväg
agån
gssä
tt oc
h ge
r enk
la o
mdö
men
om
resu
ltate
ns ri
mlig
het.
Elev
en h
ar g
rund
lägg
ande
kun
skap
er o
m m
atem
atisk
a be
grep
p oc
h
visa
r det
gen
om a
tt an
vänd
a de
m i
vanl
igt f
örek
omm
ande
sam
man
- ha
ng p
å et
t i h
uvud
sak
fung
eran
de sä
tt. E
leve
n ka
n be
skriv
a be
grep
pens
eg
ensk
aper
med
hjä
lp a
v sy
mbo
ler o
ch k
onkr
et m
ater
ial e
ller b
ilder
. El
even
kan
äve
n ge
exe
mpe
l på
hur n
ågra
beg
repp
rela
tera
r till
var
andr
a.
Elev
en k
an v
älja
och
anv
ända
i hu
vuds
ak fu
nger
ande
mat
emat
iska
met
oder
med
viss
anp
assn
ing
till s
amm
anha
nget
för a
tt gö
ra e
nkla
be
räkn
inga
r med
nat
urlig
a ta
l och
lösa
enk
la ru
tinup
pgift
er m
ed
tillfr
edstä
lland
e re
sulta
t.
Elev
en k
an fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g om
val
av
met
oder
oc
h rä
knes
ätt s
amt o
m re
sulta
ts rim
lighe
t, slu
mpm
ässig
a hä
ndel
ser,
geom
etris
ka m
önste
r och
mön
ster i
talfö
ljder
gen
om a
tt stä
lla o
ch
besv
ara
frågo
r som
i hu
vuds
ak h
ör ti
ll äm
net.
Elev
en k
an b
eskr
iva
och
sam
tala
om
tillv
ägag
ångs
sätt
på e
tt i
huvu
dsak
fung
eran
de sä
tt oc
h an
vänd
er d
å ko
nkre
t mat
eria
l, bi
lder
, sy
mbo
ler o
ch a
ndra
mat
emat
iska
uttr
ycks
form
er m
ed v
iss a
npas
snin
g til
l sam
man
hang
et.
400473
Prim
a m
atem
atik
2
I Pri
ma
mat
emat
ik u
tvec
klar
ele
ven
sina
mat
emat
iska
förm
ågo
r ge
nom
att
:
Pro
blem
lösn
ings
förm
ågan
: Ar
beta
med
pro
blem
lösn
inge
ns fe
m st
eg.
1. L
äs u
ppgi
ften.
2.
Tän
k oc
h pl
aner
a. V
ad sk
a du
ta re
da p
å? H
ur k
an d
u ta
reda
på
det?
3. L
ös u
ppgi
ften
t.ex.
gen
om a
tt sk
riva,
rita
, byg
ga, g
öra
en ta
bell,
gör
a en
utr
äkni
ng e
ller p
röva
. 4.
Red
ovisa
din
lösn
ing.
5.
Rim
lighe
t. Är
svar
et ri
mlig
t? H
ar d
u sv
arat
på
fråga
n?
Prov
a ol
ika
prob
lem
lösn
ings
strat
egie
r, til
l exe
mpe
l att
rita,
anv
ända
kon
kret
mat
eria
l, an
vänd
a
sym
bole
r elle
r att
leta
efte
r en
rege
l. A
rbet
a m
ed ri
ka p
robl
em d
är fl
er lö
snin
gar ä
r möj
liga.
Beg
repp
sfö
rmåg
an:
Möt
a oc
h an
vänd
a ko
rrek
ta m
atem
atisk
a be
grep
p in
om o
lika
delo
mrå
den.
Ö
va si
g i a
tt an
vänd
a be
grep
p oc
h fö
rkla
ra sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p m
untli
gt o
ch sk
riftli
gt.
Met
odf
örm
ågan
:Ar
beta
med
olik
a ta
nkem
odel
ler i
add
ition
, sub
trak
tion,
mul
tiplik
atio
n oc
h di
visio
n.
Und
ersö
ka d
e sam
band
som
finn
s mell
an d
e fyr
a räk
nesä
tten.
Tr
äna
huvu
dräk
ning
, skr
iftlig
a rä
knem
etod
er o
ch a
tt an
vänd
a m
inirä
knar
e.
Välja
räkn
esät
t och
bed
öma
resu
ltate
ts rim
lighe
t.
Res
one
man
gsfö
rmåg
an:
Disk
uter
a kr
ing
sam
talsb
ilder
och
mat
tela
bb i
par o
ch i
grup
p.Fö
ra o
ch fö
lja m
atem
atisk
a re
sone
man
g, fö
rkla
ra si
n eg
en lö
snin
gsm
etod
och
jäm
föra
den
na m
ed e
n ko
mpi
s och
med
gru
ppen
. Tr
äna
sig a
tt fö
rkla
ra si
n lö
snin
g i o
lika
sam
man
hang
och
där
med
synl
iggö
ra si
na re
sone
man
g.
Ko
mm
unik
atio
nsfö
rmåg
a:
I gen
omgå
ngar
, fak
taru
tor o
ch e
xem
pel v
arie
ra re
pres
enta
tions
form
erna
mel
lan
till e
xem
pel b
ild,
sym
bole
r, te
xt o
ch k
onkr
et m
ater
ial.
Upp
mun
tras
att
anvä
nda
olik
a re
pres
enta
tions
form
erna
vid
mun
tliga
och
skrif
tliga
redo
visn
inga
r och
di
skus
sione
r.
2A
2A
2
Syft
e
Form
uler
a oc
h lö
sa p
robl
em m
ed h
jälp
av
mat
emat
ik
sam
t vär
dera
val
da st
rate
gier
och
met
oder
.
Gen
om u
nder
visn
inge
n i ä
mne
t mat
emat
ik s
ka
elev
erna
sam
man
fatt
ning
svis
ges
föru
tsät
tnin
gar
att u
tvec
kla
sin
förm
åga
att:
Anvä
nda
och
anal
yser
a m
atem
atisk
a be
grep
p oc
h sa
mba
nd m
ella
n be
grep
p
Välja
och
anv
ända
läm
plig
a m
atem
atisk
a m
etod
er fö
r att
göra
ber
äkni
ngar
och
lösa
rutin
uppg
ifter
Föra
och
följa
mat
emat
iska
reso
nem
ang
Anvä
nda
mat
emat
iken
s uttr
ycks
form
er fö
r att
sam
tala
om
, arg
umen
tera
och
redo
göra
för f
råge
ställn
inga
r,
berä
knin
gar o
ch sl
utsa
tser
Huv
udfö
rfatta
re: Å
sa B
rors
son,
mat
emat
ikut
veck
lare
, ha
ndle
dare
i m
atem
atik
lyfte
t och
lära
re m
ed
mån
gårig
erfa
renh
et a
v un
derv
isni
ng i
mat
emat
ik.
Gru
ndb
öcke
r F–
3 m
ed
grun
dkur
s, d
iagn
os,
repe
titio
n, u
tman
ing
och
mat
tela
bb
I Ele
vweb
b 1
–3
finns
spe
llikn
ande
öv
ning
ar d
irekt
kop
plad
e til
l mål
en i
grun
dböc
kern
a
Pri
ma
faci
t för
att
unde
rlätta
rättn
inge
n
Utm
anin
g 1
–3
med
utm
anin
gar u
tifrå
n gr
undb
oken
s in
nehå
ll m
en p
å en
hög
re n
ivå.
Lära
rhan
dle
dni
ng 1
–3
med
m
etod
iska
tips
och
mål
mat
riser
na
I Lär
arw
ebb
1–
3 hi
ttar d
u fö
rfatta
rens
ta
nkar
, lär
arha
ndle
dnin
g, k
opie
rings
un
derla
g, b
edöm
ning
och
mat
riser
• Ty
dlig
a m
ål
• E
leve
rna
får
utve
ckla
de
m
atem
atis
ka f
örm
ågor
na
• E
nkel
t at
t in
divi
danp
assa
• E
leve
rna
blir
med
vetn
a om
sin
eg
en k
unsk
apsu
tvec
klin
g
• La
bora
tiva
övni
ngar
MA
TEM
ATIK
Lära
rhan
dle
dnin
g
Åsa
Bro
rsso
n
3
MA
TEM
ATIK
Lära
rhan
dle
dnin
g
Åsa
Bro
rsso
n
2
Åsa
Bro
rsso
n
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
tem
ati
ken
i P
rim
a U
tma
nin
g 3
är
svå
rare
än
i P
rim
a g
run
db
ok
3a
och
3b
och
Pri
ma
ext
rab
ok
3.
Med
Pri
ma
Utm
an
ing
3 k
an
ele
vern
a f
ort
sätt
a a
tt
utv
eckl
a s
itt
ma
tem
ati
ska
ku
nn
an
de
bå
de
nä
r d
et
gä
ller
förm
åg
or
och
cen
tra
lt i
nn
ehå
ll. F
aci
t ti
ll P
rim
a U
tma
nin
g 3
fin
ns
gra
tis
på
ww
w.g
leer
up
s.se
Fö
r a
tt k
un
na
till
go
do
gö
ra s
ig i
nn
ehå
llet
bö
r el
even
ku
nn
a l
äsa
in
stru
ktio
ner
.
Pri
ma
Utm
an
ing
3 ä
r o
ckså
mö
jlig
att
an
vän
da
som
en
fri
stå
end
e ex
tra
bo
k.
utm
anin
g 3
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 3
bes
tår
av:
• tv
å gr
undb
öck
er•
en e
xtra
bok
• en
utm
anin
gsbo
k
• en
lära
rhan
dled
ning
• en
lära
rweb
b•
en
elev
web
b.
MA
TEM
ATIK 1
Lära
rhan
dle
dnin
g
Åsa
Bro
rsso
n
Åsa
Bro
rsso
n
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
tem
ati
ken
i P
rim
a U
tma
nin
g 2
är
svå
rare
än
i P
rim
a g
run
db
ok
2a
och
2b
och
Pri
ma
ext
rab
ok
2.
Med
Pri
ma
Utm
an
ing
2 k
an
ele
vern
a f
ort
sätt
a a
tt
utv
eckl
a s
itt
ma
tem
ati
ska
ku
nn
an
de
bå
de
nä
r d
et
gä
ller
förm
åg
or
och
cen
tra
lt i
nn
ehå
ll. F
aci
t ti
ll P
rim
a U
tma
nin
g 2
fin
ns
gra
tis
på
ww
w.g
leer
up
s.se
Fö
r a
tt k
un
na
till
go
do
gö
ra s
ig i
nn
ehå
llet
bö
r el
even
ku
nn
a l
äsa
in
stru
ktio
ner
.
Pri
ma
Utm
an
ing
2 ä
r o
ckså
mö
jlig
att
an
vän
da
som
en
fri
stå
end
e ex
tra
bo
k.
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 2
bes
tår
av:
• tv
å gr
undb
öck
er•
en e
xtra
bok
• en
utm
anin
gsbo
k
utm
anin
g 2
• en
lära
rhan
dled
ning
• en
lära
rweb
b•
en
elev
web
b.
Åsa
Bro
rsso
n
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
tem
ati
ken
i P
rim
a U
tma
nin
g 1
är
svå
rare
än
i P
rim
a g
run
db
ok
1a o
ch 1
b o
ch P
rim
a e
xtra
bo
k 1.
M
ed P
rim
a U
tma
nin
g 1
ka
n e
leve
rna
fo
rtsä
tta
att
u
tvec
kla
sit
t m
ate
ma
tisk
a k
un
na
nd
e b
åd
e n
är
det
g
älle
r fö
rmå
go
r o
ch c
entr
alt
in
neh
åll.
Fa
cit
till
Pri
ma
Utm
an
ing
1 f
inn
s g
rati
s p
å w
ww
.gle
eru
ps.
se
För
att
ku
nn
a t
illg
od
og
öra
sig
in
neh
ålle
t b
ör
elev
en
kun
na
lä
sa i
nst
rukt
ion
er.
Pri
ma
Utm
an
ing
1 ä
r o
ckså
mö
jlig
att
an
vän
da
som
en
fri
stå
end
e ex
tra
bo
k.
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 1
best
år i
sitt
ba
spak
et a
v tv
å gr
undb
öck
er, e
n ex
trab
ok
och
en
lära
rhan
dled
ning
.
ISB
N 9
78-9
1-40
-677
112
97
89
14
06
77
11
2
utm
anin
g 1
6771
1-2_
oms.
indd
4-
120
11-1
1-11
12
.11
Ext
rab
öcke
r 1–
3 m
er tr
änin
g m
ed ro
liga
uppg
ifter
som
utg
år fr
ån g
rund
boke
ns in
nehå
ll
MA
TEM
ATIK
Ext
rab
ok
3
Yw
on P
auls
én
6737
0-1_
oms.
indd
1
2013
-02-
08
08:5
8
MA
TEM
ATIK
Ext
rab
ok
2
Yw
on P
auls
én
6688
0-6_
oms.
indd
1
2013
-02-
08
08:5
6
MA
TEM
ATIK
Ext
rab
ok
1
Yw
on P
auls
én
6647
8-5_
oms.
indd
1
2013
-02-
08
08:5
5
3B
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 3B
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
r si
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
3A
ISB
N 9
78-9
1-40
-673
466
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 3
bes
tår
av:
• tv
å gr
undb
öck
er•
en e
xtra
bok
• en
utm
anin
gsbo
k
• en
lära
rhan
dled
ning
• en
lära
rweb
b•
en e
levw
ebb
6734
6-6_
oms.
indd
1
12-0
7-16
14
.12.
37
2B
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 2B
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
r si
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
2A
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 2
bes
tår
av:
• tv
å g
run
db
öck
er•
en e
xtra
bo
k •
en u
tma
nin
gsb
ok
• en
lä
rarh
an
dle
dn
ing
• en
lä
rarw
ebb
• en
ele
vweb
b
4066
6956
.1.3
_Om
slag
.indd
1
2012
-07-
16
12.0
1
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 1B
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
r si
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
el
ev m
öjli
gh
et t
ill e
n i
nd
ivid
uel
l u
tvec
klin
g.
PR
IMA
Ma
tem
ati
k fö
r sk
olå
r 1
bes
tår
av:
• tv
å g
rund
bö
cker
•
en lä
rarh
and
led
ning
• en
ext
rab
ok
• en
lära
rweb
b•
en u
tma
ning
sbo
k •
en e
levw
ebb
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 1A
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
rsi
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
ISB
N 9
78-9
1-40
-664
020
97
89
14
06
64
02
0
PR
IMA
Ma
tem
ati
k fö
r sk
olå
r 1
bes
tår
av:
• tv
å g
rund
bö
cker
•
en lä
rarh
and
led
ning
• en
ext
rab
ok
• en
lära
rweb
b•
en u
tma
ning
sbo
k •
en e
levw
ebb
4066
4020
.1.6
_om
s.in
dd
120
12-1
0-11
10
.42
2A
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 2A
2A
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
r si
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
r u
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
PR
IMA
Ma
tem
ati
k fö
r sk
olå
r 2
bes
tår
av:
• tv
å g
run
db
öck
er
• en
lä
rarh
an
dle
dn
ing
• en
ext
rab
ok
• en
lä
rarw
ebb
• en
utm
an
ing
sbo
k •
en e
levw
ebb
3A
Åsa
Bro
rsso
n
MATEMATIK 3A
Må
len
och
det
ma
tem
ati
ska
in
neh
ålle
t i
Pri
ma
utg
år
frå
n L
gr
11.
Ma
ttel
ab
bet
trä
na
r el
ever
na
på
att
un
der
söka
, p
rova
och
vä
lja l
ösn
ing
smet
od
. D
e få
r d
essu
tom
d
oku
men
tera
, fö
rkla
ra o
ch a
rgu
men
tera
fö
rsi
n l
ösn
ing
och
des
s ri
mlig
het
bå
de
mu
ntl
igt
och
skr
iftl
igt.
Ele
vern
as
ma
tem
ati
ska
fö
rmå
go
ru
tvec
kla
s.
Dia
gn
os,
Rep
etit
ion
och
Utm
an
ing
ger
va
rje
elev
mö
jlig
het
till
en
in
div
idu
ell
utv
eckl
ing
.
3A
PRIM
A M
atem
atik
fö
r sk
olå
r 3
bes
tår
av:
• tv
å g
run
db
öck
er•
en e
xtra
bo
k •
en u
tma
nin
gsb
ok
• en
lä
rarh
an
dle
dn
ing
• en
lä
rarw
ebb
• en
ele
vweb
b
6720
70_o
ms.
indd
1
12-0
7-16
13
.01.
13
Förs
kole
klas
s
Kari
n D
anie
lsso
n
Må
l ti
ll va
rje
nyt
t a
rbet
som
råd
e fi
nn
s p
rese
nte
rat
län
gst
ner
på
sid
an
.
Lab
ora
tivt
arb
ete
gö
r d
u u
tifr
ån
bo
ken
s ö
vnin
ga
r.
Till
det
ta a
rbet
e h
ar
du
fö
ruto
m v
ard
ag
liga
fö
rem
ål
ock
så n
ytta
av
bo
ken
s a
nta
ls-
och
sif
ferk
ort
.
Dia
gn
os
på
ba
rnen
s ku
nsk
ap
er ä
r lä
mp
ligt
att
gö
ra
infö
r sk
olå
r 1.
An
vän
d d
iag
no
sma
teri
ale
t ti
ll P
rim
a Fö
rsko
lekl
ass
so
m m
edfö
ljer
bo
ken
.Förs
kole
klas
sFö
rsko
lekl
ass
6676
3-2_
oms.
indd
1
2013
-02-
08
10:2
7
Bed
ömni
ng ä
r en
met
odbo
k so
m g
er d
ig
förs
lag
på h
ur d
u bi
nder
sam
man
arb
etet
frå
n sk
apan
det a
v en
ped
agog
isk
plan
erin
g til
l bed
ömni
ngen
av
elev
erna
s ku
nska
per.
Bok
en in
nehå
ller ä
ven
konk
reta
tips
för h
ur
du k
an a
rbet
a m
ed fo
rmat
iv b
edöm
ning
i k
lass
rum
met
.
MATr
Is u
TIF
rÅ
n s
YFT
E o
ch K
un
sKA
PsK
rA
v
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
200 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
4 2
Ja
P
åg
ång
N
ej
förs
tår o
lika
mat
emat
iska
begr
epp
an
vänd
er si
g av
olik
a m
atem
atisk
a be
grep
p
ka
n be
skriv
a eg
ensk
aper
hos
mat
emat
iska
begr
epp
och
ge e
xem
pel
på e
nkla
sam
band
mel
lan
dem
Kom
men
tar:
Förm
åg
aa
tta
nvä
nda
och
ana
lyse
ram
ate
ma
tisk
ab
egre
pp
och
sa
mb
and
mel
lan
beg
rep
p
Ja
P
åg
ång
N
ej
kan
med
kon
kret
mat
eria
l visa
och
förk
lara
mat
emat
iska
händ
else
r
kan
med
bild
er v
isa o
ch fö
rkla
ra m
atem
atisk
a hä
ndel
ser
kan
med
mat
emat
iska
sym
bole
r visa
och
förk
lara
mat
emat
iska
händ
else
r
fö
rstå
r enk
la m
atem
atisk
a or
d
fö
rsök
er a
nvän
da m
atem
atisk
a or
d oc
h an
vänd
er d
em m
esta
dels
i rät
t sam
man
hang
be
härs
kar m
atem
atisk
a or
d oc
h an
vänd
er d
em i
rätt
sam
man
hang
ka
n i s
amta
l anv
ända
sig
av e
tt m
atem
atisk
t spr
åk
ka
n i s
krift
anv
ända
sig
av e
tt m
atem
atisk
t spr
åk
Kom
men
tar:
Förm
åg
aa
tta
nvä
nda
ma
tem
ati
kens
utt
ryck
sfo
rmer
för
att
sa
mta
la
om
och
red
og
öra
för
frå
ges
tälln
ing
ar,
ber
äkn
ing
ar
och
slu
tsa
tser
Ja
P
åg
ång
N
ej
kan
avgö
ra v
ilket
räkn
esät
t som
ska
anvä
ndas
ka
n lö
sa e
n up
pgift
på
ett s
ätt
ka
n lö
sa sa
mm
a ty
p av
upp
gift
på fl
era
sätt
ka
n vä
lja d
en m
est e
ffekt
iva
mat
emat
iska
berä
knin
gsm
etod
en
Kom
men
tar:
Förm
åg
aa
ttv
älja
och
anv
änd
alä
mp
liga
ma
tem
ati
ska
met
od
erfö
ra
ttg
öra
ber
äkn
ing
ar
och
lösa
rut
inup
pg
ifte
r
Ja
P
åg
ång
N
ej
kan
över
sätta
kon
kret
a hä
ndel
ser t
ill m
atem
atik
ens s
ymbo
lsprå
k
ka
n vä
lja e
n lö
snin
gsm
etod
och
lösa
mat
emat
iska
prob
lem
ka
n av
göra
vilk
en lö
snin
gsm
etod
som
är m
est l
ämpl
ig i
en g
iven
var
dagl
ig
prob
lem
lösn
ings
situa
tion
fu
nder
ar ö
ver s
vare
ts rim
lighe
t
ka
n av
göra
ett
svar
s rim
lighe
t
ka
n sjä
lv fo
rmul
era
mat
emat
iska
prob
lem
Kom
men
tar:
Förm
åg
aa
ttfo
rmul
era
och
lösa
ma
tem
ati
ska
p
rob
lem
sa
mt
värd
era
va
lda
str
ate
gie
ro
chm
eto
der
Ja
P
åg
ång
N
ej
Kan
följa
ett
mat
emat
iskt r
eson
eman
g so
m lä
rare
n fö
rkla
rar
K
an sj
älv
föra
ett
mat
emat
iskt r
eson
eman
g
K
an a
rgum
ente
ra lo
gisk
t för
sin
lösn
ing
K
an fö
lja k
amra
tern
as m
atem
atisk
a re
sone
man
g
K
an re
flekt
era
över
sin
egen
lösn
ing
och
se st
yrko
r och
svag
hete
r
K
an re
flekt
era
över
någ
on a
nnan
s lös
ning
och
se st
yrko
r och
svag
hete
r
Kom
men
tar:
Förm
åg
aa
ttfö
rao
chfö
lja
ma
tem
ati
ska
res
one
ma
ng
Matr
is u
tif
rå
n f
ör
Må
go
rn
aNamn: �����������������������������������������������������������������
PRIMA MATEMATIK 2 • KOPIERINGSUNDERLAG
201Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
4 3
Pedagogisk planering för arbetsområde
Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet:
Vi kommer att arbeta med följande delar av syftet:
Målet är att ni ska lära er:
För att göra det ska vi arbeta på olika sätt, till exempel:
Bedömning:
KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2
202 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
4 4
Pedagogisk planering för arbetsområde
Vi kommer att arbeta med följande delar av det centrala innehållet:
Vi kommer att arbeta med följande delar av syftet:
Målet är att ni ska lära er:
För att göra det ska vi arbeta på olika sätt, till exempel:
Bedömning:
Geometri årskurs 2
• Matematikens estetiska värden: Att se och uppleva geometriska mönster.• Matematikens historia: Att utveckla kunskaper om geometrins historia.• Begreppsförmågan: Att utveckla förmågan att använda grundläggande geometriska begrepp för att namnge och
beskriva geometriska objekts egenskaper och inbördes relationer.• Kommunikationsförmågan: Att utveckla förmågan att kunna beskriva och samtala om geometriska objekt med
hjälp av ord, bilder och konkret material. Att kunna avbilda och konstruera egna geometriska objekt.
• Grundläggande geometriska objekt; punkt, linje, sträcka, klot, kub, rätblock, cylinder och kon.• Vi kommer också att arbeta med konstruktion av olika objekt.
• Att upptäcka och arbeta med geometriska mönster.• Att förstå mer om matematikens historia och viktiga personer i historien.• Att känna igen och beskriva olika geometriska objekt, till exempel att se vilka tvådimensionella objekt jag behöver
för att ”bygga” ett rätblock eller en kub.• Att upptäcka och berätta om likheter och skillnader mellan olika geometriska objekt.• Att bygga tredimensionella objekt i olika material.• Att använda linjalen för att mäta och rita olika sträckor.
• Arbeta med att hitta och fortsätta på geometriska mönster. Att skapa egna geometriska mönster.• Lära oss om Platon och platonska kroppar.• Undersöka olika objekt och deras egenskaper med hjälp av konkret material och bilder.• Bygga objekt i olika material som t.ex. i papper (kopieringsunderlag) och med hjälp av klossar.• Göra övningar för att lära oss vad en punkt är i matematik.• Förklara nya begrepp i vår matteordlista. Arbeta med sidorna 61-66 i boken.• Spela Magnetkanonen på datorn (Primas elevwebb kapitel 3).
• Vi kommer att titta på om du kan känna igen olika objekt, säga vad de heter, hur du förklarar hur de ser ut och om du kan förklara någon likhet och skillnad mellan olika objekt.
• Vi kommer att titta på om du kan bygga olika objekt med det material vi använder.• Vi kommer att titta på om du kan använda linjalen för att rita och mäta sträckor.
Exempel:
203Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2 4 5
Problemlösningsstrategier
Gissa och prova
Hitta regeln
Gör en tabell
Dramatisera problemet
Använd konkret material Rita
Antal stickorAntal trianglar
1
3
5
3
2
4
6
5
Gör en skriftlig uträkning
Geometri årskurs 2
204 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 24 6
Ledtrådsmatte 1
Ledtrådsmatte 2
Hur mycket har varje barn handlat för?
Ledtråd 1: Det är tre barn.
Fröken är född i oktober, men vilket datum fyller hon år?
Ledtråd 1: Det är ett udda tal.
Hur mycket har varje barn handlat för?
Ledtråd 2: Tillsammans har de handlat för 40 kr.
Fröken är född i oktober, men vilket datum fyller hon år?
Ledtråd 2: Det är två siffror i talet.
Hur mycket har varje barn handlat för?
Ledtråd 3: Sofia och Max har handlat för lika mycket.
Fröken är född i oktober, men vilket datum fyller hon år?
Ledtråd 3: Det är senare än den elfte oktober.
Hur mycket har varje barn handlat för?
Ledtråd 4: Max har handlat för hälften så mycket som Diba.
Fröken är född i oktober, men vilket datum fyller hon år?
Ledtråd 4: Det är i den första halvan av månaden.
Hur mycket har varje barn handlat för?
Ledtråd 5: Sofia och Max har tillsammans handlat för lika mycket som Diba.
Fröken är född i oktober, men vilket datum fyller hon år?
Ledtråd 5: Det är tidigare än den femtonde oktober.
Hur mycket har varje barn handlat för?
Ledtråd 6: Diba har handlat för 20 kr.
Fröken är född i oktober, men vilket datum fyller hon år?
Ledtråd 6: Det är sju dagar efter den sjätte oktober.
Ledtrådsmatte 1: Minst 4 ledtrådar behövs. Sofia har 10 kr, Max 10 kr och Diba 20 kr.Ledtrådsmatte 2: Minst 5 ledtrådar behövs. Fröken fyller år den 13 oktober.
205Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2 4 7
Ledtrådsmatte 3
Ledtrådsmatte 4
Vilket geometriskt objekt är det?
Ledtråd 1: Det är ett tredimensionellt objekt.
Vilket är talet?
Ledtråd 1: Det är ett jämnt tal.
Vilket geometriskt objekt är det?
Ledtråd 2: Objektet har ett jämnt antal sidoytor.
Vilket är talet?
Ledtråd 2: Det är ett tvåsiffrigt tal.
Vilket geometriskt objekt är det?
Ledtråd 3: Objektet har åtta hörn.
Vilket är talet?
Ledtråd 3: Tiotalssiffran är hälften så stor som entalssiffran.
Vilket geometriskt objekt är det?
Ledtråd 4: Objektet har sex likadana sidoytor.
Vilket är talet?
Ledtråd 4: En tredjedel (13
) av talet är 8.
Vilket geometriskt objekt är det?
Ledtråd 5: Alla kanter är lika långa.
Vilket är talet?
Ledtråd 5: En fjärdedel (14
) av talet är 6.
Vilket geometriskt objekt är det?
Ledtråd 6: Alla sidoytor är kvadratiska.
Vilket är talet?
Ledtråd 6: Hälften av talet är 12.
Ledtrådsmatte 3: Minst 4 ledtrådar behövs. Objektet är en kub. Ledtrådsmatte 4: Minst 4 ledtrådar behövs. Talet är 24.
206 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 24 8
Skriv färdigt additionen.
12+2=; ;=3+6 ;+2=17
13+6=; ;=4+3 ;+5=16
17+2=; ;=5+4 ;+4=17
6+11=; ;=7+2 ;+2=16
5+14=; ;=3+4 ;+7=19
2+12=; ;=2+2 ;+6=17
14+4=; ;=6+3 ;+2=15
16+3=; ;=4+4 ;+7=18
11+8=; ;=3+5 ;+4=16
2+10=; ;=4+5 2+;=16
4+12=; ;=5+3 3+;=15
6+13=; ;=3+2 5+;=16
14+5=; ;=2+5 4+;=18
11+3=; ;=6+2 3+;=19
18+2=; ;=3+3 2+;=15
Addition i talområdet 0 till 20 utan tiotalsövergång
207Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2 4 9
Skriv färdigt subtraktionen.
18-5=; ;=7-3 14-;=11
19-5=; ;=9-4 18-;=15
17-6=; ;=8-2 15-;=11
16-14=; ;=7-6 17-;=14
18-12=; ;=9-5 19-;=16
17-17=; ;=6-4 18-;=14
19-7=; ;=8-5 16-;=11
16-3=; ;=6-3 18-;=12
15-1=; ;=8-3 14-;=12
13-11=; ;=7-4 ;-2=11
16-12=; ;=9-7 ;-1=16
19-16=; ;=5-3 ;-2=16
17-4=; ;=9-3 ;-1=15
15-2=; ;=8-4 ;-4=12
16-2=; ;=9-6 ;-1=18
Subtraktion i talområdet 0 till 20 utan tiotalsövergång
208 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 25 0
Skriv färdigt additionen.
8+4=; ;=5+6 4+;=10
7+3=; ;=2+9 7+;=16
9+2=; ;=3+7 9+;=17
3+8=; ;=6+8 9+;=15
6+6=; ;=5+5 2+;=10
8+6=; ;=8+3 3+;=12
9+3=; ;=8+8 6+;=13
8+2=; ;=5+7 1+;=10
7+7=; ;=5+9 6+;=15
6+5=; ;=7+6 7+;=12
8+5=; ;=6+4 8+;=17
9+1=; ;=9+4 9+;=16
7+4=; ;=4+7 7+;=15
5+8=; ;=8+7 9+;=18
4+9=; ;=4+8 9+;=14
Addition i talområdet 0 till 20 med tiotalsövergång
209Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2 5 1
Skriv färdigt subtraktionen.
13-4=; ;=12-3 15-;=9
11-8=; ;=13-7 12-;=6
13-6=; ;=11-4 15-;=6
12-7=; ;=14-7 12-;=3
14-5=; ;=10-7 16-;=8
11-3=; ;=12-5 10-;=4
11-7=; ;=16-9 13-;=4
10-5=; ;=14-8 10-;=6
14-6=; ;=17-9 12-;=4
13-8=; ;=17-8 10-;=2
16-7=; ;=15-7 18-;=9
11-2=; ;=14-9 11-;=2
11-6=; ;=15-8 13-;=7
13-5=; ;=11-5 15-;=7
10-3=; ;=12-4 12-;=5
Subtraktion i talområdet 0 till 20 med tiotalsövergång
210 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 25 2
Dra streck mellan klockan och den skylt som visar samma tid.
Fyll i det klockslag som saknas.
Klockan (hel, halv, kvart i och kvart över)
Klockan är kvart över 6.
Klockan är kvart över 11.
Klockan är halv 6.
Klockan är 5.
Klockan är halv 12.
Klockan är kvart över 9.
Klockan är kvart över 5.
Klockan är kvart i 11.
Klockan är kvart i 5.
Klockan är kvart i 6.
Klockan är halv 1.
211Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2 5 3
Spelplan Kvarn
212 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 25 4
Spelregler Kvarn
Antal deltagare: 2
Material: Plockisar i två färger, 9 av varje färg, en gemensam
spelplan.
Regler:• Turas om att placera ut plockisarna en i taget på
markeringarna.
• Om en spelare lyckas få tre plockisar i rad har man fått en
kvarn och man får då ta bort en av motspelarens plockisar.
• En plockis som ligger i en kvarn är skyddad och får inte
tas bort.
• När alla plockisar är utplacerade får man börja flytta dem
ett steg i taget längs linjerna. Om man ”öppnar” en kvarn
genom att flytta ut en plockis och sedan flyttar tillbaks den i
nästa drag räknas det som en ny kvarn och man får ta bort en
plockis från motståndaren.
• När man bara har tre plockisar kvar får man
börja hoppa när man gör förflyttningar.
• Om man inte kan flytta någon plockis eller
bara har två plockisar kvar har man förlorat.
213Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2 5 5
Isometriskt papper
214 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 25 6
Skriv produkten.
Skriv färdigt multiplikationen.
Multiplikation tabell 2, 5 och 10
1.2=; 4.2=; 9.2=; 2.2=;
3.2=; 5.2=; 7.2=; 6.2=;
3.5=; 6.5=; 9.5=; 4.5=;
5.5=; 8.5=; 2.5=; 7.5=;
2.10=; 6.10=; 9.10=; 7.10=;
4.10=; 3.10=; 8.10=; 5.10=;
2.10=; 4.10=; 6.10=;
2.5=; 4.5=; 6.5=;
10.10=; 3.10=; 5.10=;
10.5=; 3.5=; 5.5=;
7.10=; 9.10=;
7.5=; 9.5=;
4.;=8 5.;=50 ;.10=30
2.;=12 9.;=90 ;.5=10
3.;=6 3.;=15 ;.2=8
215Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2 5 7
Klockan, alla klockslag 1
1.2=; 4.2=; 9.2=; 2.2=;
3.2=; 5.2=; 7.2=; 6.2=;
3.5=; 6.5=; 9.5=; 4.5=;
5.5=; 8.5=; 2.5=; 7.5=;
2.10=; 6.10=; 9.10=; 7.10=;
4.10=; 3.10=; 8.10=; 5.10=;
2.10=; 4.10=; 6.10=;
2.5=; 4.5=; 6.5=;
10.10=; 3.10=; 5.10=;
10.5=; 3.5=; 5.5=;
7.10=; 9.10=;
7.5=; 9.5=;
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Rita klockans visare.
Skriv hur mycket klockan är.
Fem över 6
Kvart i 11
Tio över 4
Tjugo över 2 Fem i halv 5
Kvart över 7
216 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 25 8
Klockan, alla klockslag 2
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Klockan är
;::::::
Rita klockans visare.
Skriv hur mycket klockan är.
Halv 4
Tio i 7
Fem över halv 12
Fem i 8 1
Tjugo i 5
217Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 2 5 9
Spelplan Spargrisen
218 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.
TÄNK TILL OCH TRÄNA MER • KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 26 0
Spelregler Spargrisen
Antal deltagare: 2
Material: sexsidig tärning, fyra enkronor, två femkronor,
två tiokronor och var sin spelplan (Spargrisen)
Regler:
• Varje elev har en spelplan.
• Dela ut två enkronor, en femkrona och en tiokrona till
varje elev. Placera mynten i spargrisen.
• Den första eleven slår tärningen och ska nu ha exakt lika
många kronor av sin motspelare som tärningen visar.
Om det behövs får man lämna tillbaka växel.
• Nästa spelare slår sedan tärningen och får lika många
kronor som tärningen visar.
• När motståndaren inte har några pengar kvar har man
vunnit.