program fortbildningsdagar för lärare 2015
DESCRIPTION
Den 27-28 oktober 2015 arrangeras Fortbildningsdagar för lärare av teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet, i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Dagarna vänder sig till lärare på alla stadier som undervisar i naturvetenskap och teknik. Välj bland en rad olika föreläsningar och workshops. Deltagandet är kostnadsfritt.TRANSCRIPT
Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap
För grundskole- och gymnasielärare 27–28 oktober 2015
Foto: Mattias Pettersson
KÄRA KONFERENSDELTAGARE!
För 19:e året i rad arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, och Sveriges lantbruksuniver-sitet, SLU, fortbildningsdagar för grundskole- och gymnasielärare i norra Sverige.
Arrangemanget är en viktig del i vår satsning på samverkan med skolan och pågår under två dagar. Du är välkommen att delta under hela eller delar av programmet. Som vanligt är programmet kostnadsfritt och vi bjuder på lunch, kvällsbuffé och fika.
I år erbjuder vi ett brett och varierat program med sex olika föreläsningsteman:
• Unga forskare på G
• Vardagsnära fysik och kemi
• Fokus på jorden
• Influensagissel, knepiga bakterier och en titt in i kroppen
• Ljusets år 2015
• Från snabba elektroner till kvistigt virke
Därutöver kan du delta i en rad olika workshops och laborationer. Vi erbjuder särskilda work-shopteman för lärare i förskoleklass-årskurs 6. Dessa markeras med en grön eller blå symbol, men du som undervisar på låg- och mellanstadiet får självklart välja fritt även bland övriga föreläsningar och workshops.
Vår förhoppning är att dagarna ger dig nya kunskaper inom teknik och naturvetenskap, att du får utbyta er-farenheter med lärare från andra skolor och att programmet i sin helhet kan bli en inspirationskälla i din egen undervisning.
Anmäl dig via vår hemsida: www.teknat.umu.se/samverkan/for_skolor/fortbildningsdagar
Varmt välkommen!
PS Vi finns också på Twitter: #lärardagar
REGISTRERINGRegistrering sker i Brashörnan, Universum, från kl 08:30-10:00 tisdagen den 28 oktober. Hämta din mapp med utförligt program och namnbricka. Passa samtidigt på att ta en kopp kaffe.
LUNCH OCH FIKADin namnbricka gäller som biljett till luncher och fika. Se därför till att din namnbricka är väl synlig.
BUFFÉBuffén på tisdag kväll kl 18.30 dukas upp i Skogis kårhus och är kostnadsfri. Föranmälan krävs.
UTVÄRDERING Vi vill veta vad du tycker om fortbildningsdagarna. På vår hemsida kommer det att finnas ett webbaserat utvärderingsformulär som vi gärna vill att du fyller i. Vi skickar en påminnelse om detta till dig efter fortbild-ningsdagarna.
För lärare i årskurs F-6
För lärare t.o.m. åk 9
Tidsprogram tisdag 27 oktober
08.30
Brashö
rnan
: Reg
istrering oc
h ka
ffe
10.00
Aula Nordica: V
älko
mmen
Ås
a Ra
smuson
-‐Lestand
er, U
mu, & Karin Ljung
, SLU
10.15
Aula Nordica: F
öreläsning
Judith Sarne
el: ”Scienc
e du
ring yo
ur fika
pau
se”
11.00
Aula Nordica: F
öreläsning
Ro
lf Za
le: ”Ny tekn
ik – ny ku
nska
p om
istid
en”
12.00
Lunc
h: Restauran
g Hjortron, Unive
rsum
13.00
N30
0 Fe
lipe
Cava
N32
0 Piotr
Matyb
a
N36
0 Step
han
Sten
mark
Saml
Brashö
rnan
Worksho
p:
3D-‐tek
nik
Saml B
rashörna
n Worksho
p:
Bana
nfluga
n som m
odell
Saml B
rashörna
n Worksho
p:
Utematte
Buss Unive
rsum
Kl 13.00
Umev
atoriet
Worksho
p:
Möt Tun
da och
he
nnes vän
ner
13.45
N30
0 Lind
a Sa
ndblad
N32
0 Lu
dvig Lizan
a N36
0 Fred
rik
Elgh
14.30
Fika
i Brashö
rnan
15.00
N30
0 Erik
Björn
N32
0 Erik
Walfridsson
N36
0 An
ders
Eklund
Worksho
p:
3D-‐tek
nik
forts
Worksho
p:
Bana
nfluga
n som m
odell
forts
Saml B
rashörna
n Worksho
p:
Granska
inform
ation
Umev
atoriet
Worksho
p:
Naturve
ten-‐skap
ens
verb
15.45
N30
0 Ulf
Skyllberg
N32
0 John
ny
Schimmel
N36
0 Lenn
art
Olofsson
Tidsprogram onsdag 28 oktober
08.30
N320
Patrik
Norqvist
N300
Göran
Samuelsson
N360
Stina
Jansson
Saml Brashörnan
Worksho
p:
Programmera
med Scratch
Buss Universum
kl 08.00
Svartberget
Worksho
p:
Vad är det vi
mäter
egentligen?
Saml Brashörnan
Worksho
p:
Granska
inform
ation
Buss Universum
Kl 08.15
Umevatoriet
Worksho
p:
Möt Tun
da och
henn
es
fysikvänner
09.15
N300
Wai Ling
Kwon
g
N360
Ewa
Bergqvist
10.00
Fika i Brashö
rnan
10.30
N320
Magnu
s Wolf-‐W
atz
N300
Thom
as
Lantz
N360
Erik
Chorell
Saml Brashörnan
Programmera
med Scratch
forts
Svartberget
Worksho
p:
Vad är det vi
mäter?
forts
Saml Brashörnan
Worksho
p:
Umem
atte
Umevatoriet
Worksho
p:
Naturveten-‐
skapens v
erb
11.15
N300
Tiva
Sharifi
N360
Åsa
Berglund
12.00
Lunch: Restaurang Hjortron, Universum
13.00
Aula Nordica: Föreläsning
Sven Rön
nbäck & Olle Hagner: ”D
rönare och and
ra auton
oma och ob
emannade ro
botsystem”
13.45
Aula Nordica: Föreläsning
Camilla Sand
ström: ”Skogens n
ya sp
elplan – globala drivkrafter o
ch lokala effe
kter”
TISDAG 28 OKTOBER08.30 REGISTRERING OCH KAFFE [Brashörnan, Universum]
10.00 VÄLKOMMEN [Aula Nordica] Åsa Rasmuson-Lestander, dekan, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Karin Ljung, dekan, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Umeå Anders Lundin (moderator) kanslichef, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet
10.15 SCIENCE DURING YOUR FIKA PAUSE [Aula Nordica] Judith Sarneel, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
11.00 NY TEKNIK – NY KUNSKAP OM ISTIDEN [Aula Nordica] Rolf Zale, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
11.45 LUNCH [Universum]
13.00 PARALLELLA FÖRELÄSNINGAR & WORKSHOPS 1. Föreläsningar: Fokus på jorden [N300 Naturvetarhuset] • Microbial communication as a source of novel antibiotics • Elektronmikroskopi för att titta in i celler och mikroorganismers nano-universum 2. Föreläsningar: Från snabba elektroner till kvistigt virke [N320, Naturvetarhuset] • Measuring the Fastest Electrons at Surfaces • Biofysik – Fysik i biologiska system 3. Föreläsningar: Influensagissel, knepiga bakterier och en titt in i kroppen [N360 Naturvetarhuset] • Hur ska vi klara kampen mot de antibiotikaresistenta bakterierna? • Influensa – gissel både förr och nu 4. Workshop: 3D-teknik [Mötesplats: Brashörnan] • 3D-skrivare, hur svårt kan det vara? 5. Workshop: Bananflugan som modell [Mötesplats: Brashörnan] • Bananflugan som modell för att förstå vår arvsmassa 6. Workshop: Tunda-fysik & naturvetenskapliga verb [Buss från Universum 13.00] • Möt Tunda och hennes fysikvänner på Umevatoriet • Undersökande utifrån naturvetenskapens verb 7. Workshop: Utematte & Att granska information [Mötesplats: Brashörnan] • Utomhusmatematik • Granska information, kommunicera och ta ställning 14.30 KAFFE [Brashörnan, Universum] 15.00-16.30 PARALLELLA FÖRELÄSNINGAR & WORKSHOPS 1. Föreläsningar: Fokus på jorden [N300 Naturvetarhuset] • Kvicksilver i miljön – ett historiskt eller framtida problem? • Kvicksilver – ett problem i skogslandskapet 2. Föreläsningar: Från snabba elektroner till kvistigt virke [N320 Naturvetarhuset] • Virkeslära för vetgiriga • Arboretum Norr – klassrum i naturen med 2 000 växter 3. Föreläsningar: Influensagissel, knepiga bakterier och en titt in i kroppen [N360 Naturvetarhuset] • Högtryck i hjärnan äventyrar resor till Mars • Att avbilda människans inre 4. Workshop: 3D-teknik [forts] 5. Workshop: Bananflugan som modell [forts] 6. Workshop: Tunda-fysik & naturvetenskapliga verb [forts] 7. Workshop: Utematte & Att granska information [forts]
18.30-21.00 BUFFÉ MED UNDERHÅLLNING [Skogis Kårhus]
ONSDAG 29 OKTOBER08.30 PARALLELLA FÖRELÄSNINGAR & WORKSHOPS 8. Föreläsningar: Ljusets år 2015 [N300 Naturvetarhuset] • Vi kan bättre än växterna, i alla fall i teorin • Artificial photosynthesis 9. Föreläsningar: Unga forskare på G [N360 Naturvetarhuset] • Grön teknik med svarta material • Tydlig argumentation i matematiken 10. Föreläsningar/workshop: Vardagsnära fysik och kemi [N320 Naturvetarhuset] • En duell i experiment mellan kemi och fysik - rond 1 11. Workshop: Programmera med Scratch [Mötesplats: Brashörnan] 12. Workshop: Svartbergets forskningsstation [Buss till Svartberget 08.00 utanför Universum] • Vad är det vi mäter och är det egentligen jämförbart? 13. Workshop: Utematte & Att granska information [Mötesplats: Brashörnan] • Granska information, kommunicera och ta ställning • Utomhusmatematik 14. Workshop: Tunda-fysik & naturvetenskapliga verb [Buss till Umevatoriet 08.15 utanför Universum • Möt Tunda och hennes fysikvänner på Umevatoriet • Undersökande utifrån naturvetenskapens verb
10.00 KAFFE [Brashörnan, Universum] 10.30 PARALLELLA FÖRELÄSNINGAR & WORKSHOPS 8. Föreläsningar: Ljusets år 2015 [N320] • Meet your new lamp: your wall • An efficient path from carbon to renewable fuel production 9. Föreläsningar: Unga forskare på G [N360 Naturvetarhuset] • Nästa generations antibakteriella substanser • Heavy metal – mer än bara musik 10. Föreläsningar/workshop: Vardagsnära fysik och kemi [N300 Naturvetarhuset] • En duell i experiment mellan fysik och kemi - rond 2 11. Workshop: Programmera med Scratch [forts] 12. Workshop: Svartbergets forskningsstation [forts] 13. Workshop: Utematte & Att granska information [forts] 14. Workshop: Tunda-fysik & natuvetenskapliga verb [forts] 12.00 LUNCH [Universum]
13.00 DRÖNARE OCH ANDRA AUTONOMA OCH OBEMANNADE ROBOTSYSTEM [Aula Nordica] Sven Rönnbäck, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, och Olle Hagner, Smartplanes 13.45 SKOGENS NYA SPELPLAN – GLOBALA DRIVKRAFTER OCH LOKALA EFFEKTER [Aula Nordica] Camilla Sandström, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
14.30 AVSLUTNING [Aula Nordica]
Gemensamma föreläsningar i Aula Nordica: Tisdag 27 oktober kl 10.15-11.45
Science during your fika pause [Aula Nordica]Understanding decay of organic material such as dead plants is crucial for future climate predictions. That is, climate determines how much and how fast plant material will decay. During decay, greenhouse gases are emitted which again affects the climate. Therefore it is important to measure decay along large climatic gradients. This year 250 school classes helped us to measure decay of plant material in the ForskarFredag Mass experiment. They used the tea bag method that uses plastic tea bags, as tea is basically plant material. During 2015 they weighed and buried the tea. Over half of the tea bags they placed in a plastic ring that will function as a greenhouse and raise the temperature of the soil. This enabled us to not only study the effect of climate, but also of climate change. After three months, the tea was digged up, dried, weighed again and the data was send to the researchers.
Ny teknik – ny kunskap om istiden [Aula Nordica]Sveriges markyta har scannats med laser från flygplan. I de bilder laser-scan-ningen ger kan vegetationen filtreras bort och man kan se markytans former och detaljer på ett sätt som tidigare var omöjligt. Genom att studera dessa former kan helt nya slutsatser dras av hur den senaste istiden påverkade landskapet. Bland annat vet vi att många landformer är betydligt äldre än vad vi tidigare trott, och att vegetationens invandring i slutet av istiden skedde på ett annat sätt än man hittills trott. I detta föredrag kommer jag att berätta om den nya tekniken och de slutsatser om istiden och vegetationsinvandringen man kan dra tack vare den nya tekniken.
Onsdag 28 oktober kl 13.00-14.30Drönare och andra autonoma och obemannade robotsystemFöreläsningen kommer att behandla olika typer av robotsystem, såsom drö-nare och självkörande bilar. Det handlar ofta om system som klarar sig själva utan att en människa hjälper dem, så kallade autonoma system. Föreläsningen kommer att ge en översikt i området, men också presentera den teknik som behövs för att få till ett fungerade autonomt robotsystem.
Skogens nya spelplan – globala drivkrafter och lokala effekterSkogen och skogens roll har under de senaste åren verkat på en arena el-ler spelplan som genomgått stora förändringar. Spelplanen har bytt regler, inkluderat nya aktörer och ändrat form och innehåll. Den nationella spelpla-nen är i allt högre utsträckning beroende av beslut som fattas inom EU, men utsätts även för allt starkare omvärldsfaktorer såsom demografi, klimat och en ökande energikonsumtion på den globala nivån. Villkoren för skogspolitiken har därmed förändrats och ställer krav på en ny och mer sammanhållen politik som inkluderar flera nivåer och tar hänsyn till fler aktörer. Inom ramen för Future Forests studeras vilka omvärldsfaktorer som påverkar skogens spel-plan och hur politiken kan utformas för att hantera dessa faktorer. I det här föredraget berättas det om hur globala faktorer sätter ramarna för framtidens skog även på lokal nivå.
Rolf Zale är lektor i geove-tenskap vid institutionen för ekologi, miljö och geoveten-skap, Umeå universitet. I hans forskargrupp studeras framför allt vegetationen och vegeta-tionsinvandringen under isfria perioder under senaste istiden
och vid istidens slut.
Judith Sarneel works as a researcher at the Depart-ment of Ecology and Envi-ronmental Science, Umeå University and Utrecht University. She is an ent-housiastic spatial ecologist
with a specific interest in wetland ecology, soil-plant interactions, plant community assembly and restoration.
Camilla Sandström är docent i statsvetenskap vid Umeå universitet och Future Forests. I hennes forskargrupp studeras hur vi förvaltar naturre-surser på ett långsiktigt
hållbart sätt. Fokus är på människors attityder till djur och natur samt på hur vi på bästa sätt kan organi-sera oss för att styra samhället i en mer hållbar riktning.
Sven Rönnbäck arbetar som lektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektro-nik. Han är även koordinator för Masterprogrammet i robotik och reglerteknik och har ett intresse i att utveckla autonoma system.
Föreläsningen ges på engelska
Parallella föreläsningar & workshops:
Tema 1: Fokus på jorden (föreläsningar)
TISDAG 27 OKTOBER 13.00–16.30 [N300 Naturvetarhuset]
Microbial communication as a source of novel antibiotics (13.00)Communication is the most fundamental instrument through which every society is built. Although humans communicate by oral and sign language, there is a much more primitive language which all living organisms share: chemical communication. Micro-bes blanket the planet, and in their infinite variety they must be involved in infinite social relationships mediated by small diffusible molecules. Deciphe-ring these interactions could lead to a vast increase in ecological knowledge, as well as to the isolation of natural products of unforeseen function. This lecture overviews the potential of microbial ecology to uncover novel bioac-tive molecules including antibiotics.
Felipe Cava is an as-sociate professor at the Department of Molecular Biology and UCMR, Umeå University, and MIMS group leader. His research group studies one of the major
“Achilles heels” of bacteria - their cell wall – both to provide answers to scientific fundamental questions (such as how bacteria adapt and respond to threatening conditions) and to impro-ve our options to combat pathogenic bacteria.
Föreläsningen ges på engelska
Elektronmikroskopi för att titta in i celler och mikroorganismers nano-universum (13.45)Det är sedan länge känt att varje cell har en välstrukturerad organisation, cytoskelettet placerar organeller och cellkärnan. Celler är ofta polära, det vill säga till exempel tarmens eller hudens celler vet vilken cellmembransida som vetter ut eller in i kroppen. Vad vet vi om bakterier? Har de också en intracel-lulär organisation? Elektronmikroskopbilder visar att bakterier också har ett cytoskelett som organiserar intracellulära funktioner, skapar polaritet och ger bakterier deras karakteristiska form. Det betyder i sin tur att cytoskelettet kan styra bakteriernas tillväxt. Grundläggande cellbiologisk forskning är nyckeln till förståelse inom infektionsbiologi och medicin. Vid Umeå universitet är vi just nu i färd med att bygga upp ett nytt cryo-elektronmikroskopcentrum för att kunna studera celler och mikroorganismers struktur på nanometernivå.
Linda Sandblad är fors-karassistent vid Institu-tionen för molekylärbio-logi, Umeå Universitet. Hon studerar bakteriers cellbiologi, cytoskelett och proteinkomplex i in vitrosystem. Samtidigt
är hon koordinator för ”Umeå Core Facility for Electron Microscopy” och jobbar med utveckling av metoder för elektronmikroskopi.
Kvicksilver i miljön – ett historiskt eller framtida problem? (15.00)Kvicksilver är ett grundämne med fascinerande kemiska och fysikaliska egenskaper som tyvärr också innefattar en hög giftighet för människor och djur. Framtida risker med kvicksilver i miljön kommer i stor utsträckning att bestämmas av två saker. För det första av hur framgångsrikt antropogena utsläpp av kvicksilver kan minskas globalt. För det andra av hur förändringar i ekosystem kan påverka reaktivitet och mobilitet av det kvicksilver som acku-mulerats i sediment, mark och vatten sedan industrialiseringens början. De komplexa biogeokemiska processer som leder till bildning och bioackumule-ring av metylkvicksilver är nyckelaspekter i detta avseende. I föredraget kom-mer att diskuteras processer i miljön som kan påverka bildning och bioacku-mulering av metylkvicksilver, och som kraftigt kan förstärka eller motverka effekter av minskade kvicksilverutsläpp i decennier till århundraden.
Erik Björn är docent i kemi vid kemiska institutionen, Umeå uni-versitet. I hans forskar-grupp studeras kemiska och biologiska proces-ser av metallföreningar i miljön, människokrop-
pen och industriprocesser.
Kvicksilver – ett problem i skogslandskapet (15.45)Kvicksilver släpps ut i miljön i samband med förbränning av fossila bränslen. Väl nedfallen i skogs- och våtmark bildas den mycket giftiga formen metyl-kvicksilver. Denna form tas upp av organismer och lagras i fettvävnad, till exempel hjärnan. Bakterier som gynnas vid syrebrist omvandlar kvicksilver till metylkvicksilver i mark och vatten. Skogsbruk bidrar till denna process genom den försumpning som sker på ett hygge. På samma vis sker bildning av me-tylkvicksilver i de flesta våtmarker. Klibbalkärr är däremot en typ av våtmark som visat sig gynna den motsatta processen: nedbrytning av den giftiga me-tylkvicksilvermolekylen. Dessa och andra aspekter på bildning och nedbryt-ning av metylkvicksilver i miljön kommer att diskuteras under föreläsningen.
Ulf Skyllberg är pro-fessor i geokemi vid Sveriges Lantbruksu-niversitet i Umeå. Hans forskning handlar om spårmetaller och deras olika former i miljön
samt hur mark och vat-ten försuras.
Tema 2: Från snabba elektroner till kvistigt virke (föreläsningar)
TISDAG 27 OKTOBER 13.00–16.30 [N320 Naturvetarhuset]
Measuring the fastest electrons at surfaces (13.00)Recent advances in laser science made it possible to generate the shortest flashes of light that can last for hundreds of at-toseconds (one attosecond is one quintillionth of a second!). These flashes are different than the light we know from all lasers around. First, they come in ”trains” that are called attosecond-pulse-trains due to their unique temporal shape. Second, they carry photons of very high en-ergy that are similar to x-rays. X-ray light has always been useful for measur-ing electrons, but only pulses of x-rays made it possible to capture the fastest motion of electrons. This talk will show how attosecond-pulse-trains are generated and how they capture the fastest electrons moving and interacting with surfaces. Seeing these electrons on the fastest timescales is important to catalysis and conversion of solar light into electricity.
Piotr Matyba is an as-sistant professor at the Department of Physics, Umeå University. He joined Umeå University in the autumn of 2014 and then established his research group. He
investigates the fastest dynamics of electrons at surfaces using ultrafast lasers. His plan is to develop a better understanding of materials that are used for catalysts and in solar cells.
Biofysik - Fysik i biologiska system (13.45)Biofysik är ett fält av naturvetenskapen som länkar samman biologi och fysik. Biologi och fysik har historiskt har varit åtskilda, men nya typer av experiment har gjort att fälten närmat sig alltmer. Ludvig Lizana kommer i sitt föredrag berätta om lyckade exempel där man använt sig av metoder från fysik för att bättre förstå biologiska system. Han kommer bland annat att prata om neu-rala nätverk, proteinveckning, sjukdomsspridning och hur två meter DNA kan få plats i en cell.
Ludvig Lizana är biträ-dande lektor på insti-tutionen för fysik vid Umeå universitet. Han är teoretisk fysiker och forskar i gränslandet mellan fysik och biologi. Ett genomgående tema
i hans forskning är att använda model-ler och metoder från fysik för att förstå biologiska system.
Föreläsningen ges på engelska
Virkeslära för vetgiriga (15.00)När och varför krymper och sväller trä? Varför blir bräder krokiga och skeva? Kvistigt eller kvistfritt virke, var i trädet hittar man vad? Vad har pappersmas-sa med pasta att göra? Påverkas virkets egenskaper av hur fort träden växer? I den här föreläsningen delar Erik Walfridsson med sig av ingående kunskaper om träd och virke och du får se våra svenska träslag i klossform.
Erik Walfridsson är universitetslektor vid institutionen för sko-gens biomaterial och teknologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå.
Arboretum Norr – klassrum i naturen med 2 000 växter (15.45)Ordet Arboretum kan härledas från latinets arbor, som betyder träd. Förenklat kan man säga att ett arboretum är som en botanisk trädgård med endast träd och buskar. Idén att skapa världens nordligaste arboretum i Umeå föddes i mitten av 1970-talet. Tio år senare bildades Stiftelsen Arboretum Norr genom ett samarbetet mellan Umeå kommun, Sveriges lanbruksuniversitet och Umeå universitet. I dag ansvarar stiftelsen för tre olika arboretum i Norra Sverige. Huvudarboretet ligger i byn Baggböle, cirka 10 kilometer från Umeå centrum. Det 16 hektar stora arboretet är naturskönt beläget i en sydsluttning utmed Umeälven, alldeles invid Baggböleforsen, och omfattar i dag mer än 2 000 planterade träd och buskar samt vedartade klätterväxter. Johnny Schimmel, föreståndare för Arboretum Norr, berättar i det här föredraget om arboretets tillkomst och utveckling och om hur det kan användas i undervisning.
Johnny Schimmel är jägmästare och skoglig doktor i vegetations-ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, i Umeå. Han ansvarar bland annat för jäg-mästarstudenternas
undervisning i dendrologi. Sedan 2008 är han föreståndare för Arboretum Norr, där en av huvuduppgifterna är att förvalta och utveckla trädsamling-arna vid arboretet i Baggböle utanför Umeå. Oftast får han vara både direk-tör, sekreterare, vetenskaplig ledare och trädgårdsmästare i en och samma person.
Tema 3: Influensagissel, knepiga bakterier och en titt in i kroppen (föreläsningar)
TISDAG 27 OKTOBER 13.00–16.30 [N360 Naturvetarhuset]
Hur ska vi klara kampen mot de antibiotikaresistenta bakterierna? (13.00)Alla drabbas av och till av infektioner med bakterier och virus. Enklare infek-tioner klarar vi ofta av själva, men vid svårare infektioner som orsakats av bak-terier kan en väl fungerande behandling vara direkt livsavgörande. Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika är ett växande folk-hälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer, vård av för tidigt födda barn och operationer som innebär en ökad infektionsrisk. Anti-biotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt - bara när det behövs och på rätt sätt.
Stephan Stenmark är specialist i infektions-sjukdomar och arbetar som smittskyddsläkare i Västerbottens läns landsting. Han är ordfö-rande för den nationella organisationen Strama-
NSK, samverkan mot antibiotikaresis-tens inom SKL:s arbete för kunskaps-styrning.
Influensa – gissel både förr och nu (13.45)Influensan har orsakat besvärliga luftvägsinfektioner bland människor, troligen i tusentals år. Sjukdomen finns tydligt beskriven sedan medeltiden. Sedan dess vet vi att influensapandemier med stora sjuk- och dödstal har uppträtt i genomsnitt tre gånger per århundrade. Sedan den moderna mikrobiologins och infektionsepidemiologins genombrott under andra halvan av 1800-talet har vi en relativt god bild av dessa världsomspännande sjukdomsutbrott. Ge-nom arkivstudier har ny kunskap om pandemierna tagits fram. Informationen berättar för oss om sjukdomens härjningar, påverkan på individ och samhälle samt ger oss nya insikter som kan vara av betydelse för vår nutida bered-skapsplanering.
Fredrik Elgh är profes-sor i virologi vid Umeå universitet och överlä-kare i klinisk virologi vid Norrlands universitets-sjukhus. Han arbetar med influensa och denna virussjukdoms
förlopp genom historien. Forskningen syftar till att bättre förstå varför och hur influensapandemier påverkar individer och samhällen för att vi ska kunna förbereda oss bättre inför framtiden.
Högtryck i hjärnan äventyrar resor till Mars (15.00)Många av astronauterna som vistats på internationella rymdstationen får försämrad syn. I ett forskningsprojekt där Anders Eklund och neurologen Jan Malm samarbetar med NASA och forskare från USA studerar man vad som kontrollerar trycket i hjärnan och ögat och vilka delar som har med gravitation att göra. Den synpåverkan som konstaterats kan orsaka permanenta problem för astronauterna och äventyrar framtida planerad rymdverksamhet som till exempel längre vistelser på rymdstationen eller Marsresor. Ett mer jordnära mål med forskningen är att förstå vilken roll som tryck- och flödesmiljö i huvudet spelar för hjärnan och ögats funktion. Den nya förståelsen kan på sikt leda till nya och bättre sätt att diagnostisera och behandla sjukdomar som stroke, grön starr, hydrocefalus och Alzheimers. Anders Eklund har finansie-ring från bland annat Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen.
Anders Eklund är professor i medicinsk teknik vid Umeå univer-sitet och vid Medicinsk tekniks FoU-avdelning vid NUS. Eklunds forskargrupp studerar tryck och flöde i och
runt hjärnan. I nära samarbete med medicinska forskare vill de utveckla nya mätmetoder, bestämma och förstå den normala fysiologin samt identifiera unika egenskaper för olika neurolo-giska sjukdomar.
Att avbilda människans inre (15.45)När Conrad Röntgen upptäckte sina mystiska ”X-rays” innebar det en revolu-tion för möjligheten att se hur människokroppen såg ut inuti. Den har följts av många fler och i dag kan även supraledande magneter, antipartiklar, radio-aktiva isotoper och ultraljud användas för se in i kroppen och studera dess anatomi och fysiologi. Det går till och med att utföra virtuella obduktioner. I detta föredrag går vi igenom de olika teknikerna och deras möjligheter.
Lennart Olofsson är lektor i strålningsfysik vid Umeå universitet och utbildar bland annat sjukhusfysiker, medicintekniker, rönt-gensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor
inom onkologi.
Tema 4: 3D-teknik (workshop)
TISDAG 27 OKTOBER 13.00–16.30 [Mötesplats Brashörnan, därefter Bottenhavet, Fysikhuset plan 2]
3D-SKRIVARE, HUR SVÅRT KAN DET VARA?
3D-printing är ett populärt begrepp i dagens media, men vad innebär det? I denna workshop får ni en kort introduktion till hur en 3D-skrivare fungerar och ni får lära er hur den används genom att själva designa ett enkelt föremål, till exempel en nyckelring, och skriva ut det. Ni förutsätts inte kunna något om 3D-teknik, så därför kommer ni att få hjälp av några studenter från civilingen-jörsprogrammet i teknisk fysik under design- och utskriftsmomenten. Dessa studenter har själva byggt ett flertal 3D-skrivare som används i teknisk fysiks 3D-lab, så de kan svara på alla möjliga och omöjliga frågor inom ämnet.Max antal deltagare: 10 personer.
Krister Wiklund är lektor i fysik vid Umeå universitet och forskar inom området biofysik där han studerar hur vätskeflöden påverkar bakteriers överlevnads-förmåga. Krister är även
biträdande programansvarig för civilin-genjörsprogrammet i teknisk fysik och har under några år tillsammans med studenter arbetat med utvecklingen av programmets 3D-lab.
Tema 5: Bananflugan som modell (workshop)
TISDAG 27 OKTOBER 13.00–16.30 [Mötesplats Brashörnan, därefter institutionen för molekylärbiologi]
BANANFLUGAN SOM MODELL FÖR ATT FÖRSTÅ VÅR ARVSMASSA
Det har länge varit känt att vår arvsmassa bestämmer vilka vi är och kartlägg-ningen av vår arvsmassa utgör en milstolpe i modern vetenskap. Trots att alla celler i vår kropp innehåller samma information, samma genom, har de väldigt olika funktioner. Skillnaden mellan olika celler är inte den genetiska informa-tionen i sig utan hur informationen används, något som styrs av cellens epigenom. Att celler kan ha olika epigenom är en förutsättning för alla multicellulära organismer och när en cell eller en vävnad förändras och går från att vara frisk till att vara sjuk ändras epigenomet. I denna workshop kommer vi att ge en kort introduktion i genetik och arbete med bananfluga som sedan följs av ett praktiskt moment med flugarbete och demonstration där vi får titta mycket närmare på denna fascinerande modellorganism.Max antal deltagare: 15 personer
Jan Larsson är profes-sor i genetik vid institu-tionen för molekylärbio-logi, Umeå universitet. I hans forskargrupp an-vänds bananfluga som en modell för att förstå vår arvsmassas funktion
och hur en cell kan känna vilken del av arvsmassan, vilka gener, som ska användas och hur den informationen förs vidare när cellen delar sig.
Sofie Areljung är dok-torand i pedagogiskt arbete vid institutionen för naturvetenskaper-nas och matematikens didaktik, Umeå univer-sitet. Hennes bakgrund
är som matematik- och naturkunskapslärare i grundskolans alla år samt gymnasiet.
Tema 6: Tunda-fysik & naturvetenskapliga verb (workshop)
TISDAG 27 OKTOBER 13.00–16.30 [Buss avgår 13.00 utanför Universum till Umevatoriet] MÖT TUNDA OCH HENNES FYSIKVÄNNER PÅ UMEVATORIET (13.15) Med sagor som ingång fördjupar vi oss på ett lekfullt sätt i fysi-kens fantastiska värld. Många av er har säkert mött kemi-draken Berta. Tunda är hennes motsvarighet i fysik och här förklaras fysikaliska begrepp som exempelvis gravitation med hjälp av experiment som barnen gör tillsammans med dig.
Max antal deltagare: 20 personer
UNDERSÖKANDE UTIFRÅN NATURVETENSKAPENS VERB (15.00)Passet handlar om vilken skillnad det kan göra att utgå från verb (i stället för substantiv) i undersökandet av naturvetenskapliga fenomen i grundskolan. Exempel på kemiverb är fastna, limma, absorbera, blanda och exempel på fysikverb är snurra, pendla, rulla, lysa, skugga. Hur hjälper verben till att få syn på natur-vetenskapliga fenomen i vardagen och att ställa frågor som leder till praktiskt undersökande?
Max antal deltagare: 20 personer.
Marianne Eik är en av pedagogerna på Umevatoriet. Där jobbar man dagligen med att inspirera och väcka ny-fikenheten för naturve-tenskap, matematik och teknik. Umevatoriets
besökare är mellan 4 och 99 år gamla.
För lärare i årskurs F-6
För lärare i årskurs F-6
GRANSKA INFORMATION, KOMMUNICERA OCH TA STÄLLNING (15.00) [Mötesplats: Brashörnan]
Tema 7: Utematte & Att granska information (workshop)
TISDAG 27 OKTOBER 13.00–16.30 [Mötesplats Brashörnan]
UTOMHUSMATEMATIK (13.00) [Utomhus, campusområdet]
Detta pass är tänkt att inspirera till att använda uterummet i arbetet med att hjälpa eleverna att nå målen i matematik. Utomhuspedagogik erbjuder ett elevaktivt lärande där många sinnen kan komma till användning och där eleverna får konkreta erfarenheter och nya infallsvinklar genom samarbete. Under passet får du praktiska exempel på matematiska aktiviteter som fungerar bra i utemiljö. Vi är utomhus så kom klädd efter rådande väderlek!Max antal deltagare: 20 personer.
Ingela Andersson är lärarutbildare vid Umeå universitet och undervi-sar i matematikdidaktik för förskollärare, fritids-lärare och f-6 lärare.
I Lgr11 finns tydliga förmågor presenterade för skolans alla äm-nen. För de naturvetenskapliga ämnena anges tre förmågor som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Förmåga 2 och 3, att genomföra systematiska undersökningar och att använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara, är sedan länge vanligt förekommande i det naturvetenskapliga klassrummet. Den första förmågan, att använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i olika naturvetenskapliga frågor (exempelvis hälsa och energi) kommer i en workshop att problematiseras och konkreta exempel på hur man kan arbeta med denna förmåga kommer att ges. Passet vänder sig främst till grundskollärare (F-9) men är öppet för alla.
Max antal deltagare: 20 personer.
Helena Näs är lektor i biologididaktik och har utöver doktorsexamen i grunden ämneslärarexa-men i biologi, kemi och matematik. Efter tio års undervisande på hög-stadiet, gymnasiet och
komvux började hon för tolv år sen att undervisa på lärarutbildningen och har nu en kombinerad forsknings- och undervisningstjänst på Umeå univer-sitet. Hennes forskning är inriktad på undervisning i naturvetenskap i de tidiga skolåren och i förskolan.
För lärare t.o.m. åk 9
För lärare i årskurs F-6
Tema 8: Ljusets år 2015 (föreläsningar)
ONSDAG 28 OKTOBER 08.30–12.00 [N300 Naturvetarhuset]
Vi kan bättre än växterna, i alla fall i teorin (08.30)Det är ofta så att forskningsområden utvecklas parallellt, det vill säga när kemister eller fysiker utvecklar nya förfinade metoder, tekniker eller apparater kan forskare inom andra områden dra nytta av dessa. De senaste 5-10 åren har nya tekniker utvecklats som gör att man nu kan studera fotosyntesens ljusreaktion ända ner till atomnivå, inte bara dess struktur, utan man kan även i stor utsträckning följa dynamiken när vatten oxideras och syrgas bildas i väx-ternas kloroplaster. Kunskapen om hur ljus absorberas och även hur energin i ljuset omvandlas har lett till ett helt nytt forskningsområde, artificiell fotosyn-tes. Framför allt kemister och fysiker driver denna forskning i dag och många tror att framtidens välstånd kommer att bygga på att vi lär oss skörda ljusets energi på ett mera effektivt sätt vad växterna gör. I föredraget diskuterar Göran Samuelsson både vad vi vet om ljusreaktionen i fotosyntesen, samt lite om hur man kan tänka sig att bättra på fotosyntesen genom att skapa artificiella blad.
Göran Samuelsson är professor och prefekt vid institutionen för fy-siologisk botanik, Umeå universitet, och verksam vid Umeå Plant Science Centre. Hans forskning handlar om katalys- och
fotosyntesreaktioner och han ingår i flera av Umeå universitets starka forsk-ningsmiljöer: ”Solljus som bränsle”, ”Ljus i naturvetenskap och teknik” och ”Växt- och skogsbioteknik”.
Artificial photosynthesis (09.15)Mimicking natural photosynthesis by converting the solar energy into chemical energy, which is stored in the form of hydrogen fuel, is regarded as one possible solution to the growing energy demand worldwide. The oxidation of molecular hydrogen (H2) generates three times as much energy as the combustion of the same amount of gasoline. Importantly, when burning H2, water is the only by-product. In artificial photosynthesis, H2 is produced in a carbon-neutral way by splitting water molecules into hydrogen and oxygen with the help of catalysts. In some designs, they act as both the solar absorbers and the energy converters. This lecture describes the basic principles of artificial photosynthesis, possibly achievable efficiencies, the use of earth-abundant semiconductor-based ca-talysts for artificial photosynthesis, the challenge of the current research, and the concept of fabricating a completely functional water splitting device.
Wai-Ling Kwong is a postdoctoral researcher at the Department of Chemistry, Umeå Uni-versity. She works in the artificial photosynthesis group led by Professor Johannes Messinger and
her research focuses on synthesis and characterization of inorganic catalysts for water splitting applications.
Meet your new lamp: your wall (10.30)Recent progress in the field of plastic-based light-emitting de-vices makes it possible to produce thin lamps and displays with large areas and high brightness. We are working on the next ge-neration of light-emitting devices that hold the promise to deliver large-area, bright light emission and that are both cheap and free of rare or dangerous materials. This technology is called the light-emitting electroche-mical cell. In this lecture we take you on a tour that follows the electron in the current flowing into the device, watch it turn into a photon and look at its journey to the open air. Finally, we take a look at how new lighting technolo-gies will change our homes and offices.
Thomas Lanz is a postdoc in the Organic Photonics and Elec-tronics Group at the Department of Physics, Umeå University. He investigates how light interacts with materials
that are used in novel types of lamps and displays such as flexible OLED screens.
An efficient path from carbon to renewable fuel production (11.15)Rapidly increasing energy consumption is a major global con-cern that needs to be addressed promptly by exploring novel alternative renewable energy resources. Hydrogen production, by splitting water to oxygen and hydrogen using sunlight as the driving force, is an interesting approach to fuel production. The produ-ced fuel can be used directly to power up energy production systems such as fuel cells. In this approach the chemical energy is converted to electricity. These electrochemical processes are not spontaneous but need efficient electrocatalysts materials, commonly noble metals and their oxides (platinum or ruthenium oxides). To make the whole process more efficient in the com-mercial scale, alternative electrocatalysts should be developed. This lecture is focused on our achievements in developing earth-abundant materials based on carbon, nitrogen and transition metal oxides into efficient devices for solar fuel production.
Tiva Sharifi holds a PhD in Experimental Physics working as a research engineer at the De-partment of Physics, Umeå University. Her research is focused on the developement of
nanostructured carbon based materi-als for energy applications.
Föreläsningen ges på engelska
Föreläsningen ges på engelska
Föreläsningen ges på engelska
Tema 9: Unga forskare på G (föreläsningar)
ONSDAG 28 OKTOBER 08.30–12.00 [N360 Naturvetarhuset]
Grön teknik med svarta material (08.30)Förorenad mark är ett stort miljöproblem. Det finns omkring 80 000 förore-nade tomter i Sverige, varav 2 000 är högprioriterade enligt Naturvårdsver-ket. Det handlar främst om gamla sågverks- och industritomter. Sanering av förorenad mark är varken enkelt eller billigt så nya och/eller vidareutvecklade metoder behövs, gärna metoder som är både kostnadseffektiva och ekolo-giskt hållbara. Stina Jansson och hennes forskargrupp arbetar med termisk behandling av biologiska material som genereras i stora mängder från olika typer av processer. Genom behandlingen omvandlas avfallet till biokol - ett grönt kol som kan ersätta fossilt kol i förbränningsprocesser, men som även kan användas som medium i marksanering eller för vattenrening i olika typer av processer. Inte bara två flugor utan ganska många blir det i en och samma smäll, och än är man bara i början av att utveckla det här forskningsområdet. Föreläsningen handlar om det arbete forskargruppen gör om gröna tekniker och svarta material med stor potential.
Stina Jansson är biträ-dande lektor i förbrän-ningskemi vid kemiska institutionen, Umeå uni-versitet. Hennes forskar-grupp studerar förutom biokol hur organiska miljögifter bildas, om-
vandlas och bryts ned i förbränning och andra termiska processer.
Tydlig argumentation i matematiken (09.15)Matematiklärare och matematikböcker måste ge elever goda möjligheter att förstå hur olika delar av matematiken hänger ihop. Ett sätt att vara tydlig är att lägga fram explicita argument när man presenterar de logiska samband som matematiken bygger på. Argument i allmänhet kan vara underförstådda (”Det regnar. Jag hämtar mitt paraply.”) eller mer explicita (”Eftersom det reg-nar så hämtar jag mitt paraply.”). I matematikundervisningen kan argumenta-tion se ut på väldigt många sätt och vara olika tydlig, ibland till och med helt dold i texten. Målet med Ewa Bergqvists och Magnus Österholms studier är att försöka förstå hur man som lärare kan vara tydlig i sin argumentation och hur olika typer av argument kan se ut och hänger ihop med elevers förståelse. Projektet har som mål att kunna bidra till att hjälpa lärarna med deras dag-liga undervisning, men även till att stödja läroboksförfattares arbete med att förbättra undervisningsmaterial.”
Ewa Bergqvist och Magnus Österholm är lärare i matematikdidaktik inom lärarutbildningen vid Umeå universitet och forskare vid Umeå Forskningscen-trum för Matematikdidaktik (http://www.ufm.umu.se). De leder tillsam-mans en forskargrupp som fokuserar på språk och kommunikation i under-visning och lärande av matematik.”
Nästa generations antibakteriella substanser (10.30)Nya strategier och behandlingssätt behövs för att möta den globala sprid-ningen av antibiotikaresistens. Ett exempel är att blockera bakteriella viru-lensfaktorer, de faktorer som är kritiska för att etablera en infektion, utan att döda bakterierna. För att kunna utveckla helt nya antibakteriella substanser med större chans att kringgå resistensproblemen måste detaljerad kunskap om bakteriernas sjukdomsframkallande egenskaper, så kallade virulensmeka-nismer, erhållas. Forskare vid Umeå universitet har identifierat nya möjligheter att utveckla antibakteriella substanser som specifikt slår mot en bakteriell virulens-mekanism. Nya läkemedel utvecklas förstås inte på universiteten, men denna forskning ger mer detaljerad kunskap om de komplicerade ”mo-lekylära maskiner” bakterien använder för att bygga upp bland annat vidhäf-tande organeller som heter pili. Pili ser ut som hår i mikroskop och bakterierna är fulla av dessa. Pili är en bakteriell virulensfaktor och förutom att kunna vidhäfta till våra celler och därmed skapa en infektion har pili visat sig viktig även i andra skeenden under infektionscykeln. När bakterierna odlas i närvaro av umeåforskarnas substanser fortsätter de att växa, men de bygger inte upp några pili utan blir ”rakade” och har på så sätt förlorat sin sjukdomsframkal-lande förmåga.
Erik Chorell är fors-kare i organisk kemi vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Han har under många år jobbat tillsammans med professor Fred-rik Almqvist med att
designa och utveckla små läkemedels-lika molekyler med målet att blockera bakteriernas förmåga att etablera en infektion.
Heavy metal – mer än bara musik (11.15)Ända sedan människan lärde sig att utvinna metaller har dessa funnits med i vår vardag. I dag är olika metallföremål en självklar del i vårt dagliga liv och vi har svårt att tänka oss ett samhälle utan dessa. Dessvärre har metallindu-strin medfört stora problem för miljön, framförallt historiskt, men även i nutid. Gruvbrytningen i sig innebär inte bara stora förändringar i landskapet utan även att metaller frigörs och blir tillgängliga för upptag i organismer och be-arbetning av malmen leder till ytterligare spridning av giftiga metaller. I detta föredrag berättas om metallindustrins baksida och de negativa effekter som observerats i miljön, med fokus på metallernas toxiska påverkan. Det kommer att presenteras både historiska och nutida problem med exempel från Sverige och andra länder.
Åsa Berglund är lektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet. Hon är eko-toxikolog och forskar kring metallers och organiska miljögifters
effekter på miljön.
Tema 10: Vardagsnära fysik och kemi (föreläsningar/workshop)
ONSDAG 28 OKTOBER 08.30–12.00 [N 320 Naturvetarhuset]
En duell i experiment mellan kemi och fysik – rond 1 (08.30)I denna workshop ges exempel på hur problem ur vardagen kan användas för att förklara fysikaliska fenomen. Förklaringarna syftar mer på att ge en kvalita-tiv förståelse än att leda fram till ekvationer som beskriver fenomentet. Exem-pel kommer från främst sommarkursen ”Vardagens mysterier förklarade”, en sommarkurs främst riktad till blivande och praktiserande lärare. Att hitta roliga exempel nära elevens vardag kan underlätta om man vill lära ut fysik, och denna workshop hoppas ge er exempel att använda sig av i undervisningen. Frågeställningarna kan vara: ”Varför är man tyngdlös i rymden?”, ”Varför faller mackan oftast med smöret nedåt?” eller ”Varför åker duschdraperiet in mot kroppen då man duschar?” Fysikaliska och kemiska experiment som fascine-rar och väcker intresse för fysik/kemi-ämnena utlovas.
Max antal deltagare: 56 personer.
Patrik Norqvist är uni-versitetslektor i fysik vid Umeå universitet. Han gör många populärve-tenskapliga insatser för att ge en positiv och lekfull bild av naturve-tenskap och fysikämnet.
Han har medverkat som fysiker i ett flertal tv-program och skrivit uppskat-tade populärvetenskapliga böcker om fysik.
Tema 11: Programmering (workshop)
ONSDAG 28 OKTOBER 08.30–12.00 [Mötesplats: Brashörnan]
PROGRAMMERA MED SCRATCH I samhället blir det allt viktigare att förstå hur datorer fungerar och inom de allra flesta yrken jobbar man med datorer och datorprogram. Grundläggande kunskaper i programmering är precis som matematik en grund för i princip all utveckling inom teknik och naturvetenskap. Scratch är en gratis webbaserad plattform utvecklad för att prova på enklare programmering för att skriva egna program, animerade berättelser eller bara för att förstå komponenterna i ett programmeringsspråk.
Under workshopen kommer deltagarna att få prova på att själva utveckla i Scratch. Vi kommer att gå igenom hur de olika delarna i Scratch fungerar, men även prata lite generellt om vilka delar som behövs i ett programme-ringsspråk för att det ska fungera. Vi kommer också att titta lite på vilka resur-ser och idébanker som finns på nätet för att använda Scratch i undervisning (de flesta av dessa är dock på engelska).
Max antal deltagare: 18 personer.
Fredrik Georgsson är lektor i datavetenskap vid Umeå universitet och utsedd till Excellent lärare vid teknisk natur-vetenskaplig fakultet. Vid ett flertal tillfällen har han ansvarat för
inledande programmeringskurser för ingenjörs- och naturvetarstudenter.
En duell i experiment mellan kemi och fysik - rond 2 (10.30)Kemi finns överallt runt omkring oss och det finns fantastiska möjligheter att vissa detta med enkla och ofarliga experiment. I denna workshop kom-mer Magnus Wolf-Watz att demonstrera ett antal kemiexperiment. Men, man ska inte förledas av deras skenbara enkelhet: genom att fördjupa oss i teorin bakom dessa experiment kommer vi att finna stora möjligheter att gå från enkel praktik till vilken nivå vi vill i det teoretiska.
Max antal deltagare: 56 personer.
Magnus Wolf-Watz är universitetslektor vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Hans forskning handlar om proteiner, närmare bestämt om enzym som hjälper till att hålla
cellers energibalans under kontroll. Han har dessutom ett stort intresse för populärvetenskap och medverkar bland annat i Levande frågelådan där forskare svarar på sjätteklassares frå-gor om teknik och naturvetenskap.
Tema 12: Svartbergets försöksstation (workshop)
ONSDAG 28 OKTOBER 08.00–13.00 [Buss till Svartberget avgår 08.00 utanför Universum]
VAD ÄR DET VI MÄTER EGENTLIGEN OCH ÄR DET JÄMFÖRBART?
Inom Krycklans avrinningsområde mäts bäckvattenkemi i 19 bäckar simul-tant sedan tolv år tillbaka. Syftet är att samla in data och skapa jämförbara dataserier mellan avrinningsområden med olika naturtyper och markanvänd-ning. För att dessa dataserier ska vara jämförbara måste proverna vara tagna på samma sätt. Det måste alltså gå att utesluta variation i resultaten på grund av olika tillvägagångssätt vid provtagningstillfället och beroende på vem som tog provet. Variationen eller likheter i resultaten ska avspegla olikheter eller likheter av karaktärer i naturen. Därför spelar det roll om provet innehåller yt-vatten, om bottensedimentet rördes om när flaskan doppades ner, om provet pumpades upp eller om allt gick enligt protokollet. Så hur mäter du vatten, och hur har de andra tagit de vattenprov som du jämför dina data med?
Referensmätningen av klimat vid de skogliga försöksparkerna startade rutinmässigt 1990. Klimatmätningens basprogram omfattar luft- och mark-temperatur, luftfuktighet, globalstrålning samt nederbörd. Mätdata bearbetas automatiskt med hänsyn till skogliga tillämpningar, varvid tiominuters- res-pektive dygnsvärden sparas. Mätningarna utförs med WMO-standard (World Meteorological Organization). På Svartberget utförs sedan 1991 även dagliga mätningar av ozon i stratosfären.
Max antal deltagare: 20 personer. OBS! Lunch serveras under workshopen i Vindeln.
Peder Blomkvist är biolog och arbetar som tekniker vid Svartber-gets fältstation i Vin-deln. Han står bakom det provtagningspro-tokoll som används inom Krycklan och som
sprider sig runt om i Sverige via in-frastrukturen SITES. Peder har fått en utmärkelse som betydelsefull teknisk personal vid skogsfakulteten.
Pernilla Löfvenius är tekniker och har i varierande omfattning jobbat vid Svartbergets fältstation sedan 1999. Pernillas huvudsakliga arbetsuppgifter är un-
derhåll och datagransk-ning inom de klimatologiska mätning-arna och hon gör även daglig kontroll av ozonmätningarna.
Tema 13: Utematte & Att granska information (workshop)
ONSDAG 28 OKTOBER 08.30–12.00 [Mötesplats Brashörnan]
Detta pass är tänkt att inspirera till att använda uterummet i arbetet med att hjälpa eleverna att nå målen i matematik. Utomhuspedagogik erbjuder ett elevaktivt lärande där många sinnen kan komma till användning och där eleverna får kon-kreta erfarenheter och nya infallsvinklar genom samarbete. Under passet får du praktiska exempel på matematiska aktiviteter som fungerar bra i utemiljö. Vi är utomhus så kom klädd efter rådande väderlek!Max antal deltagare: 20 personer.
Ingela Andersson är lärarutbildare vid Umeå universitet och undervi-sar i matematikdidaktik för förskollärare, fritids-lärare och f-6 lärare.
I Lgr11 finns tydliga förmågor presenterade för skolans alla ämnen. För de naturvetenskapliga ämnena anges tre förmågor som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Förmåga 2 och 3, att genomföra systematiska undersökningar och att använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara, är sedan länge vanligt förekommande i det naturvetenskapliga klass-rummet. Den första förmågan, att använda kunskaper för att granska informa-tion, kommunicera och ta ställning i olika naturvetenskapliga frågor (exempel-vis hälsa och energi) kommer i en workshop att problematiseras och konkreta exempel på hur man kan arbeta med denna förmåga kommer att ges. Passet vänder sig främst till grundskollärare (F-9) men är öppet för alla.
Max antal deltagare: 20 personer.
Helena Näs är lektor i biologididaktik och har utöver doktorsexamen i grunden ämneslärarexa-men i biologi, kemi och matematik. Efter tio års undervisande på hög-stadiet, gymnasiet och
komvux började hon för tolv år sen att undervisa på lärarutbildningen och har nu en kombinerad forsknings- och undervisningstjänst på Umeå univer-sitet. Hennes forskning är inriktad på undervisning i naturvetenskap i de tidiga skolåren och i förskolan.
För lärare t.o.m. åk 9
För lärare i årskurs F-6
GRANSKA INFORMATION, KOMMUNICERA OCH TA STÄLLNING (08.30) [Mötesplats: Brashörnan]
UTOMHUSMATEMATIK (13.00) [Mötesplats Brashörnan, därefter utomhus, campusområdet]
OBS! Inställt!
Middag & musik
Tisdag kväll kl 18.30-21.00 har du chansen att umgås med kollegor över en bit mat.
Vi bjuder på buffé och underhåll-ning i Skogis kårhus som ligger på campusområdet (strax nedanför Iksu)
För musiken står Kalle Lundin och Jonas Svennem. De ingår i bandet Winhill Losehill, en svensk musik-grupp från Umeå. Gruppens debut-album Swing of Sorrow släpptes 2012. Winhill/Losehill var förband åt Deportees under Deportees Sverige-turné 2011. Gruppens andra album, Trouble Will Snowball, släpptes i februari 2015.
Läs mer om dem på: www.winhilllosehill.com
Tema 14: Tunda-fysik & naturvetenskapliga verb (workshop)
ONSDAG 28 OKTOBER 08.15–12.00 [Buss avgår 08.15 utanför Universum till Umevatoriet] MÖT TUNDA OCH HENNES FYSIKVÄNNER PÅ UMEVATORIET (08.30) Med sagor som ingång fördjupar vi oss på ett lekfullt sätt i fysi-kens fantastiska värld. Många av er har säkert mött kemi-draken Berta. Tunda är hennes motsvarighet i fysik och här förklaras fysikaliska begrepp som exempelvis gravitation med hjälp av experiment som barnen gör tillsammans med dig.
Max antal deltagare: 20 personer.
UNDERSÖKANDE UTIFRÅN NATURVETENSKAPENS VERB (10.30)Passet handlar om vilken skillnad det kan göra att utgå från verb (i stället för substantiv) i undersökandet av naturvetenskapliga fenomen i grundskolan. Exempel på kemiverb är fastna, limma, absorbera, blanda och exempel på fysikverb är snurra, pendla, rulla, lysa, skugga. Hur hjälper verben till att få syn på natur-vetenskapliga fenomen i vardagen och att ställa frågor som leder till praktiskt undersökande?
Max antal deltagare: 20 personer.
Marianne Eik är en av pedagogerna på Umevatoriet. Där jobbar man dagligen med att inspirera och väcka ny-fikenheten för naturve-tenskap, matematik och teknik. Umevatoriets
besökare är mellan 4 och 99 år gamla.
För lärare i årskurs F-6
För lärare i årskurs F-6
Sofie Areljung är är doktorand i peda-gogiskt arbete vid institutionen för natur-vetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet. Hen-
nes bakgrund är som matematik- och naturkunskapslärare i grundskolans alla år samt gymnasiet.
Foto: Nils Svennem Lundberg
P
P
Sveriges lantbruks- universitet (SLU)
Teknik- huset
P
P
P P
P
P
Universum MIT-huset
P P
s g r e b m
o r t S
g ä v
n e g
ä v s p r o t x A
m u r t n e c t o M
v s
p r o t x A
n e
g ä m
m a
G t o
M
a i l
n e
g ä
v s
k ö
K
i u d a t s e a L s u r t e P
g ä v s m
e h e i r a M
t o M
g ä
v s u i
d a t
s e
a L s
u r t
e P
KBC
t e s u h r a t e v r u t a N
Kemi- huset
Middag & musik
Hitta till alla föreläsningar, workshops och måltider: