projekt miljökvalitetsnorm partiklar

Projekt miljökvalitetsnorm

Partiklar

www.miljosamverkanskane.se

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner – Länsstyrelsen – Kommunförbundet

webbplatswww.miljosamverkanskane.se

Projektet miljökvalitetsnorm Partiklar

Projektet ska leda till ökad kunskap om• partiklar och hälsa• luftkvalitetsnormer

»se rapporten

Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

Projektarbetsgruppens medlemmar

• Johan Rönnborg, Burlövs kommun (avsnitt 10)• Torsten Nilsson, Helsingborgs stad (avsnitt 1-5)• Jens Gille, Helsingborgs stad• Catarina I-dotter Dahlström, Lunds kommun (avsnitt 11)• Susanna Gustafsson, Malmö stad (avsnitt 6-7)• Åsa Thorné, Malmö stad (avsnitt 13)• Kristina Jakobsson, Arb- o miljömedicin USiL (avsnitt 8-9)• Karin Söderholm, Länsstyrelsen i Skåne län• Gunnar Axelsson, Länsstyrelsen i Skåne län (avsnitt 12)• Bo Persson, Kommunförbundet Skåne


1. Partiklar i luften2. Källor till partiklar3. Klimat- och miljöpåverkan4. Miljökvalitetsnorm och mätmetoder5. Källor till PM10-halter i tätortsmiljö

Avsnitt 1 – 5


Partiklar i atmosfären kommer från både naturliga källor och från mänsklig verksamhet

Naturlig väg

Jordstoft, havsspray, skogsbränder, vulkaniska aktiviteter och pollensporer

Gasformiga kemiska föreningar reagerar med luftens syre* under inverkan av solljus (< 0,010 µm)

Mänskligt producerade

Heta gaser och ångor kyls av och kondenseras (0,1-0,5µm)

Mekaniska processer t.ex. slipning, krossning slitage av vägbeläggning

(> 1µm)


Storlek och form beror på var de har skapats


Källa: Pressbild Globen Stockholm, Mats Bohgard, avd för aerosolteknologi, LTH Lund

Indelas efter storlek/storlek i förhållande till ett hårstrå


Inandningsbara partiklar Stora partiklar

Ultrafina partiklar Fina partiklar Grova partiklar

< 0,1 µm 0,1 – 2,5 µm 2,5 -10 µm > 10

Källa: miljöförvaltningen

Helsingborg

Partiklars antal, yta och massa i relation till

storleksfraktion


yta

antal

massa

0.010 0,1 1 10 100

µm Källa miljöförvaltningen Helsingborg

Hur partiklar lämnar atmosfären


0,010 0,1 1 10 100

µm

Klimat och miljöpåverkan

• Klimatpåverkan• Påverkar jordens strålningsbalans

• direkt ---- Global dimming (eng)• Indirekt via molnbildning

• Miljöpåverkan • Försurande inverkan på marker och sjöar

• Frätande påverkan på material och vegetation


Partiklar i atmosfären sprider ljuset effektivt


Källa: Peter Appelquist, Opsis

Qingdao Kina

Mätmetoder för mätning av partikelmassa


Manuell metod enligt IVL

TEOM

SM 200

PM 10 –halten i en tätortsmiljö består av partikelmassan från partiklar som

härrör från olika källor


PM10

Regional bakgrundhalt (ca

15 µg/m3)

Urbana bakgrundshalten (ca 16-22)

Lokala källor t.ex.

IndustriBiltrafik (1-

6µg/m3)Vedeldning (1-3 µg/m3)

I gaturum kan halterna öka 1-6 µg/m3

6. Partikelmätningar i SkåneMätstationer i Skåne

7. Uppmätta partikelhalter i Skåne

Avsnitt 6 - 7



17 mätplatser av partiklar (PM10, PM2.5 och PM1)

Lokalisering

• Urban bakgrund oftast i taknivå centralt i tätorten, går även bra att mäta på ett torg eller i en park centralt

• Gatumiljö främst i ett gaturum i en vältrafikerad väg med hus på bägge sidor om vägen/gatan

• Bakgrund görs på landsbygden med stort avstånd från lokala källor


Tidstäckning

• Kontinuerliga mätningar

• Periodvisa mätningar (främst under vinterhalvåret)

• Stickprov


Tidstrend för PM10

0

5

10

15

20

25

30

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

Göteborg

Malmö

Vavihill

g/m3


Årsprofil i Malmö

Årsprofil (2000-2008)

0

5

10

15

20

25

jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec

g/m3


Generaliserade resultat i Skåne

0

5

10

15

20

25

30

PM10 PM2.5 PM1

Gatumiljö

Urban bakgrund

Bakgrund

g/m3


Emissioner av PM10 i Skåne

1 215 ton (31 %)

261ton (7 %)

2 ton (0 %)2 050 ton (53 %)

175 ton (4 %)

208 ton (5 %)Vägtrafik

Sjöfart

Industri- ochenergianläggningar

Småskalig uppvärmning

Arbetsmaskiner

Övrigt


8. Befolkningens exponering förluftföroreningar

9. Hälsoeffekter av partiklar

Avsnitt 8 - 9



Befolkningens exponering för PM10

Årsmedelvärde (μg/m3)

Beräknat för 2007

Antal Relativ andel

16-17 769 000 65%

18-19 418 000 35%

>20 1 400

Miljökvalitetsnorm <40 μg/m3 klaras

Delmål 2010 <20 μg/m3

IMMs hälsobaserade värde <15 μg/m3 klaras inte


Befolkningens exponering för NOx

Miljökvalitetsnorm NO2 <40 μg/m3 klaras

Delmål 2010 <20 μg/m3 klaras för de flesta

Årsmedelvärde (μg/m3)

Beräknat 2007

Antal Relativ andel

0-10 567 000 48 %

11-15 284 000 24 %

16-20 194 000 16 %

21-25 116 000 10 %

>25 28 000 2 %

Hälsoeffekter av partiklar

Tillfälligt förhöjda halter

• Försämring av astma och andra luftvägsbesvär

• Ökat antal sjukhusinläggningar pga luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom

• Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom

Långtidseffekter

• Sämre lungtillväxt hos barn

• Ökad risk för kronisk bronkit

• Ökad risk för lungcancer

• Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom


Andel (%) som besvärats av luftföroreningar i eller nära bostaden de senaste 3 månaderna.

Källa: Nationell miljöhälsoenkät 2007

Minst 1gång/vecka

Mer sällan

Aldrig Minst 1gång/vecka

Mer sällan

Aldrig Minst 1gång/vecka

Mer sällan

Aldrig

Skåne 6 12 82 2 8 90 <1 4 96

Riket 6 12 82 2 9 89 1 5 94

Bilavgaser Vedeldning Löveldning

Ca 70 000 skåningar besväras av bilavgaser minst en gång i

veckan


Forsberg et al. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005

PM 10 Skåne

landsbygd - 7 mån livslängd, +99 förtida dödsfall

tätort - 10 mån livslängd +830 förtida dödsfall

(2838-7730)

Beräknat antal förtida dödsfall och förkortad livslängd

pga icke-naturlig partikelexponering


10.Styrmedel

Avsnitt 10



Styrmedel

• MKN– Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31

december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än– 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett

dygn (dygns medelvärde), och– 2 i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett

kalenderår (årsmedelvärde).• Miljökvalitetsmål, Frisk luft, delmål för partiklar• Ekonomiska styrmedel• Fysisk planering• Information• Policys och föreskrifter

Viktiga värden för PM10


Lagstiftning

• Kommunerna har kontrollansvar i kommunen• Myndigheter kontrollerar att MKN säkerställs vid

tillståndsprövning, tillsyn, meddelar föreskrifter (MB 5 kap 3 §)

• Ett tillstånd, godkännande eller dispens får inte ges till ny verksamhet om verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids (MB 16 kap 5 §)

• Avvägningen vid krav på försiktighetsmått - får inte innebära att en MKN åsidosätts (MB 2 kap 7 §)

• Planering (MB 5 kap 3 §, PBL 2 kap 2 §)

• Åtgärdsprogram när en MKN riskeras överträdas (MB 5 kap 4 §)


Ny förordning på gång

• LST får större samordningsansvar

• PM2.5 regleras

• Förändrade utvärderingströsklar

• Kontinuerliga mätningar även vid överskridande av nedre utvärderingströskeln


11.Åtgärder för att minska partikelhalteri utomhusluft

Avsnitt 11



Åtgärder för att minska partikelhalter i utomhusluft

Halterna av partiklar i luften styrs framför allt av:

Trafikmängd Trafiksammansättning

Hastighet Körsätt

Andel dubbdäck Användning av friktionsmaterial

Hur gatorna rengörs Vägbanans fuktighet

Vindhastighet Vindriktning

Bakgrundshalt Gaturummets utformning

Vad kan man göra?

• Trafikplanering

• Ecodriving

• Vägunderhåll

• Mobility management

• Alternativa drivmedel

• Vegetation

• Stadsplanering

• Vedeldning

• Kommunens möjligheter

• Internationella överenskommelser

• Dubbdäckens bidrag


Trafikplanering

• Sänka hastigheten

• Reglera trafiken genom t ex genomfartsförbud, anlägga rondeller

• Trafikstyrning via IT t ex omdirigera trafik, överföra trafikinformation via ex ljustavlor

• Avgifter och skatter– trängselavgift/vägtullar

– parkeringsavgifter

– kilometerskatt för tunga fordon


Ecodriving

• Dieseldrivna personbilar har högre utsläpp av avgaspartiklar men även bensindrivna personbilar kan släppa ut höga partikelhalter, speciellt vid ryckig körning eller kallstarter

• Ecodriving ger främst minskade CO2-utsläpp men då körsättet innebär att bromsanvändningen minskar kommer även partikelhalterna att sjunka


Vägunderhåll

• Binda damm och sand på vägarna med olika metoder– spridning av salterna kalciumklorid och magnesiunklorid

– spridning av bitumenemulsion (bitumen är en oljeprodukt och framställs ur råolja)

– spridning av lignosulfonat (lignosulfonat är en biprodukt från tillverkning av pappersmassa)

• Halkbekämpa med tvättad stenflis

• Anlägga vägar med hårdare material t ex betong, porfyr


Mobility management

• Skapa en attityd- och beteendeförändring hos trafikanterna

• Ökad kunskap kan ge ändrat resebeteende

• Erbjuda attraktiva alternativ till bilen

• Förbättra kollektivtrafiken genom att t ex– anlägga bussgator/filer för snabbare framkomlighet

– öka turutbudet

– förbättra standard på busshållplatser/tågstationer

– bättre standard/komfort på bussar och tåg


Alternativa drivmedel

• Bussarna står för ca 6% av vägtrafikens partikelutsläpp och ca 13% av kvävedioxidutsläppen i våra tätorter

• Om fler bussar kör på alternativa drivmedel skulle områden med hög busstäthet få bättre luftkvalitet


Vegetation

• Vegetationen har en speciell betydelse när det gäller luftföroreningar då den tar upp ämnen från luften

• Ett stort träd med löv kan under en sommar fånga upp 10 – 20 kg vägslitagepartiklar


Stadsplanering

Planera tätorter på sådant sätt att luftkvaliteten inte försämras:

• Undvik förtätning av stadsbebyggelse som ger nya smalare gaturum

• Vägar med höga hus längs sidorna har högre partikelhalter än gator med öppen terräng

• Ställ krav på uppvärmningsanläggningar t ex vedpannor

• Planera nya områden med fjärrvärme

• Integrera planering av vägar


Vedeldning

• I tätbebyggda områden bör fjärrvärme användas för att minska partikelhalter och störningar.

• I glesbebyggda områden bör miljö- och typgodkända pelletspannor eller vedpannor med ackumulator användas


Kommunens möjligheter

• Kommunen kan via ansvarig nämnd meddela begränsningar eller eldningsförbud om eldningen medför olägenheter för närboende

• Kommunens kan arbeta med sin egen organisation avseende– upphandling

– resepolicy

– handhavande av tjänstefordon

• Kommunen kan däremot INTE avgiftsbelägga användning av dubbdäck då det anses att skattebelägga användandet


Internationella överenskommelser

• Små partiklar från förbränning och trafik stannar länge i atmosfären och kan på så sätt transporteras långa sträckor

• I Skåne är bidraget från andra europeiska länder stort

• Internationella överenskommelser är ett måste för att få ned partikelhalterna

• Glöm inte att det är viktigt att vidta åtgärder i den egna kommunen då vi alla bidrar till luftens kvalitet


Dubbdäckens bidrag

• Ett dubbdäck har mellan 90 och 130 dubbar

• Varje gång dubben träffar underlaget rivs partiklar loss

• Ju högre hastighet ju fler partiklar bildas

• Slitage från vägbanan är den enskilt största källan till partiklar i gatumiljön

• I Sverige är andelen dubbdäck i fordonsparken ca 60%

• I Skåne är andelen ca 33%


Dubbdäck i Skåne 2009

Indikativ mätning av dubbdäcksandelen i några skånska kommuner

0%5%

10%15%20%25%30%35%40%45%50%

Brom

ölla

Burlöv

Eslöv

Helsing

borg

Högan

äsHöö

r

Kristia

nstad

Land

skro

na

Lomm

aLu

nd

Malm

ö

Staffa

nsto

rp

Sveda

la

Tomeli

lla

Trelle

borg

Ystad


12. Samverkan och program

Avsnitt 12



Samverkan & program

Samverkansområden

• Bedriva kontroll i samverkan

• Kommuner

• ”Mätrabatt” – färre mätplatser

– kompletterande beräkningar krävs

– Indikativa mätningar bör göras


Samverkan & program

• Samtliga 33 kommuner

• 37 Utsläppande industrier

• Finansierar bl.a.– Bakgrundsmätningar

– Emissionsdatabas

– Indikativa mätningar


Samverkan & program

Regionalt miljöövervakningsprogram

• Omfattar även luftövervakning i länet

• Mål: få med all övervakning, oavsett finansiär


Samverkan & program

MIKSA - förslaget

(Miljökvalitetsnormer – kontroll i samverkan)

= förslag till samordnad kontroll av MKN för utomhusluft


Samverkan & program

MIKSA – förslaget

• Länsstyrelserna – samordnar kontrollen

– Upprättar regionalt luftövervakningsprogram• i samråd med kommunerna

• Kan även ges i uppdrag till luftvårdsförbund

• Kommunerna har fortsatt ansvar för kontroll

13.Partiklar i inomhusmiljönÅtgärder för att förbättra inomhusmiljön

Avsnitt 13


Partiklar inomhus

• Utomhusluftens partiklar förs inomhus

• Ventilationsfilter i friskluftsintag och vädringsfönster avskiljer till viss del

• Partiklar bildas inomhus vid: tobaksrökning, matlagning, tvätt, nötning av ytbeläggningar, eldning i spis, brinnande stearinljus, laserskrivare


Vid planering av bostäder

• Håll avstånd mellan byggnader, trafikerade vägar och förbränningskällor.

• Ha friskluftsintaget på den ”renaste” sidan av byggnaden och gärna högt upp.

• Planera för mycket växtlighet kring bostäderna.


Åtgärder inomhus

• Bra ventilation med filter i tilluft och vädringsluckor• Vädra snabbt och effektivt, ej mot trafikerad väg• Undvik otätheter i byggnaden• God städning• Rengör stoppade möbler och textilier ofta• Välj material som tål nötning – golv m.m.• Välj miljögodkänd panna eller panna

med motsvarande krav• Rök inte inomhus!


Rök inte inomhus!

• Rökning: största föroreningskällan inomhus

• Passiv rökning anses vara orsak till lunginflammation, öroninfektioner och akuta astmaanfall i småbarnsåldern

• Att röka under köksfläkten innebär att röken sprider sig i hela bostaden


Ventilation i skolor och förskolor

• Ventilation anpassad för verksamheten

• Färre elever och personal med luftvägssymtom i väl ventilerade skolor

• Glöm inte: Underhåll anläggningen och rengör donen


Varför städa?

• Städningen bidrar till att olika föroreningar som kan påverka luftkvalitén förs bort eller minskar. Vid bristfällig städning virvlar det upp mer damm än normalt när lokalerna används

• Ett vanligt klagomål på inomhusmiljön är ”torr luft” vilket kan bero på hög halt av partiklar i luften.

• Städning är viktig för alla men speciellt för de som har allergi eller annan överkänslighet.


Partiklar inomhus

• Damm innehåller en mängd olika ämnen så som partiklar från förbränning, slitage av material, bakterier, virus, allergener, mögelsporer, födoämnesrester m.m.

• Bristande kunskap om hälsoeffekter av partiklar i inomhusluften


Bra städning medför:

• Renare luft

• Minskat slitage

• God städning är en kapitalbevarande insats: lokalerna underhålls bättre och bevaras


Bra städning i skolor – friskare elever

• Dammtorka bänkar och hyllor flera gånger i veckan

• Rengör stoppade möbler och textilier ofta

• Ju bättre städning desto färre symtom av astma och allergier bland eleverna– Minskar mängden damm, hund- och kattallergen

samt formaldehyd i klassrummen


Dålig städning medför:

• Ökad infektionsrisk

• Misstänks bidra till s.k. sjuka-hus-symptom

• Ökad förekomst av luftvägsinfektioner och astmatiska besvär


Materialval och utformning

• Lokalernas utformning, material och inredning bör väljas med tanke på– städbarhet – låga emissioner


Skolor och förskolor

• Undvik textilier – soffor, mattor

Klassrum lågstadiet högstadiet


Lättstädat i skolor och förskolor

• Håll golven fria från onödigt hindrande material, som skor, kartonger, sladdar mm.

• Undvik öppna hyllor


Bra förvaring i slöjdsalar


projekt miljökvalitetsnorm partiklar

Documents