Esbo, 27.11.2012

PROV I HISTORIA, K.03

BESVARA 2 AV FÖLJANDE UPPGIFTER (1-9);

1) Vilka faktorer ledde till att kalla kriget upphörde? (h.-12)

2)Sommaren 1938 krävde Hitler att det så kallade 'sudet' området i Tjeckoslovakien skulle överlåtas till Tyskland. Skämttecknaren David Low kritiserade den engelsk-franska eftergifts (appeasement)politiken. Förklara bildernas (se nedan) budskap och redogör för hur sudetfrågan löstes.

3)Definiera eller förklara kort; a. NEP-politik b. Maginot linjen c. Perestrojka d. SS

e. Molotov-Ribbentrop pakten f. Dawesplanen

4) Vad berättar nedanstående bilder om ’det vilda 20-talet’ i USA. Varför kraschade den amerikanska ekonomin?

5)

6) Här nedan två kartor. Jämför skillnaderna och förklara på vilka sätt Europas karta förändrades och vilka utmaningar detta förde med sig?

1914 1920

7)

8) I denna sovjetiska skämtteckning jämförs Hitler med Napoleon. Diskutera jämförelsen. Förlorade bägge två allt i och med att de angrep Ryssland? Vilka misstag begick bägge två under angreppen?

9) År 1919 grundades Nationernas Förbund med målsättningen att förhindra ett nytt Världskrig. Förbundet upplöstes officiellt 1946 i och medd grundandet av Förenta Nationerna. Varför misslyckades Nationernas Förbund?

BESVARA EN AV FÖLJANDE JOKERFRÅGOR (10-14)

10)

V.-08

11)

v.-07

12)

13)

h.-10

14)

h.-07

LYCKA TILL!!!!!!!!!!!

1)3–4 p: Kalla kriget definieras som två vidsträckta, motsatta läger, med militära, ideologiska och ekonomiska dimensioner, som leddes av Förenta staterna och Sovjetunionen. Kalla kriget upphörde vid brytningen av 1980- och 1990-talen.Svaret nämner några av de orsaker som ledde till att motsättningarna upphörde, såsom de ekonomiska svårigheterna i Sovjetunionen och invånarnas låga levnadsstandard jämfört med länderna med marknadsekonomi, kapprustningen med Förenta staterna och dess konsekvenser, misslyckandet av förnyelserna som inleddes under mitten av 1980-talet, socialistländernas medborgerliga mobilisering och reformkrav, t.ex. Berlinmurens fall.5–6 p: Svaret innehåller en närmare redogörelse för orsakerna till att kalla kriget upphörde och begrundande om dess betydelse.Några händelsers inverkan behandlas: Stjärnornas krig-initiativet under Ronald Reagan-perioden och dess inverkan på kapprustningen, framstegen av förhandlingarna om vapenbegränsning och avspänning, Sovjetunionens mera försonliga utrikespolitik under Gorbatshovs tid, oliktänkarnas roll i socialistländerna och omstörtningarna år 1989, återförenandet av Tyskland och Sovjetunionens sönderfall 1991.

2)Bildernas budskap:

1. What's Czechoslovakia to me, anyway-den sista stenen som förhindrar hela klippan att rämna och krossa den tidningsläsande appeasement europeen 18.7.38

2. Julgubben Hitler som samlar de små barnen i en stor säck (Ö:rike, Tjeckoslovakien, Polen osv) medan Hitler utlovar en fredlig jul. 10.10.38. Tidpunkten är Münchenavtalet.Sudetfrågan löstes genom Münchenöverenskommelsen som innebar att Tyskland tilldelades Sudetområdet utan att Tjeckoslovakien eller SU konsulterades. Kulminationen på eftergiftspolitiken.

3)Ny Ekonomisk Politik=Lenins lösning på Sovjetunionens misär efter inbördeskriget. Socialism emd en gnutta marknadsekonomi-

Maginot-linjen=Frankrikes försvarsstrategi under mellankrigsperioden

Perestrojka=Gorbatshovs nya ekonomi som innebar att skära der på de militära utgifterna och investera i en högre välfärd för den sovjetiska befolkningen.

SS=Hitlers livgarde. Utvecklades till en spet av de tyska militära enheterna.

Molotov-Ribbentrop pakten= Neutralitetspakten mellan SU och Tyskland 23.8.1939. I ett hemligt tilläggsprotokoll delades östra Europa i intresseområden mellan länderna.

Dawesplanen=Den politisk-ekonomiska strategi som fr.o.m 1924 skulle lyfta Tyskland på benen igen.

4) Bildanalys-Från hype till arbetslöshet och misär.Ekonomin kraschade;-överproduktion-protektionism-Girighet (kartell och trustverksamhet)-konjunkturkänslig statusindustri-spekulation-ojämn inkomstfördelning-överoptimism

5) Egentligen så kan skribenten välja vilken kris som helst, bara man kan motivera att stormakterna varit inblandade och att den utgjort ett globalt hot. Det viktiga i svaret är ju BAKGRUND, HÄNDELSER OCH KONSEKVENSER, alltså insikten att det finns tre klart avskilda frågeställningar som skall behandlas. Det svåra är ju här också att begränsa bakgrunderna ochkonsekvenserna. Personligen anser jag att begreppet indirekt är mycket misslyckat eftersom det enbart krånglar till det hela. Bägge stormakterna har ju varit mycket direkt involverade i alla konflikter.Några huvudpunkter1. Koreakriget, Kubakrisen, Vietnamkriget, Berlin, Afghanistan m.m.2. Hot om kärnvapenkrig, särskilt i Koreakriget och i Kubakrisen. Kalla kriget och bägge parternas motiv och handlingar skulle analyseras.3. Indirekt inblandning: enligt Heikki Mikkeli kunde det handla om att USA och Sovjetunionen skickade sina trupper utanför sina gränser till främmande länder. I Koreakriget stred USA och dess allierade som ”FN-styrkor”. Sålunda försökte man undvika att blanda sig direkt i konfliktområdena.Man försökte använda olika täckmantel för att ge bilden av att man inte var direkt inblandad i konflikterna.4. Fastän trupper inte deltog i krigen kunde vapenleveranser ges. Sovjettrupper deltog inte ”direkt” i striderna i Korea men Sovjetunionen försåg Nordkorea med vapen.5. Också mindre konflikter kunde hota världsfreden, som de kriser som handlade om Berlin.

6. I Afghanistan deltog sovjetiska trupper, medan USA stödde gerillasoldater som stred mot Sovjetunionen. I Vietnam var det andra vägen: USA förde krig medan Sovjetunionen stödde Nordvietnam och gerillarörelserna i Sydvietnam.

6) De nya gränsdragningarna efter det första världskriget med alla problem som detta medförde såsom 'den polska korridoren' eller demokratins balansgång i de nya europeiska nationerna.

7) Några huvudpunkter1. I teckningen ser man brittiska ministern Chamberlain med en lapp i handen medan Hitler och Mussolini marscherar framåt med sina arméer.2. I bilden kan man se kritik mot Chamberlains undfallenhetspolitik som gick ut på diplomati och förhandlingar (appeasement) i stället för kraftigare åtgärder.3. Nazityskland började göra anspråk på Österrike, Sudetområdet, Tjeckoslovakien m.m. från och med 1938.Tyskland och Italien bildade axelmakterna under slutet av 1930-talet (Japan kom också med).4. Hitler och Chamberlain i München 1938: Hitler får sin vilja igenom med villkor om att låta bli med övriga krav. Sovjetunionen var inte med i München.5. 1939: Tyskland erövrade först Tjeckoslovakien och anföll senare Polen. Efter anfallet mot Polen deklarerade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland: andra världskriget började.6. I förberedelserna till anfallet mot Polen nedtecknades Molotov-Ribbentrop-pakten mellan Tyskland och Sovjetunionen som var en nonaggressionspakt. Tyskland fick västra Polen, Sovjetunionen östra.(Sovjetunionen fick Baltikum och Finland som intressesfär.) Sovjetunionen hade inte särskilt goda förhållanden till västmakterna och genom pakten försäkrade Sovjetunionen och Tyskland att dessa inteskulle råka ut i krig med varandra på grund av Polen.

8)Likheter:

• Undervärderade sin motståndare• Hybris• Vinterns betydelse• Rysslands kvantiteter• Den ryska nationalismen• Angriparnas envishet samt brist att inse motgångar

Skillnader:• Tysklands angrepp och invasion pågick i 3 år, Napoleon tvingades retirera

den första vintern• Operation Barbarossa oerhört brutal. Nazismens förintelse ett inslag

9) NF:s misslyckande:• USA anslöt sig inte• Inga militära medel att utöva påtryckningar• Inga effektiva repressalier mot de som bröt mot NF:s stadgar• En segrarklubb. Tyskland och SU lämnade utanför.• Efter misslyckandena i Manchuriet och Abyssinien förlorade NF i

anseende och medlemsländerna förlorade tilliten till idén om kollektiv säkerhet

• Den kollapsande världsekonomin som förorsakade demokratins kris och totalitära regenters möjligheter att komma till makten

• radikalnationalismen

10)a) Eftersom det här är en dokumentfråga anser jag att man kunde citera från ”De kommunistiska partierna” (rad 4) till ”totalitär kontroll” (rad 7). Den stora vattendelaren i fråga om östeuropeiska socialister gick mellan socialdemokraterna (som av Stalin betraktades som minst lika opålitliga somborgare) och kommunister (vilka var Moskvaskolade och -lojala). Ofta oskadliggjordes ju socialdemokraterna genom att man skapade gemensamma ”socialistpartier” som kontrollerades av kommunisterna.b) En besvärlig ”jämför”-fråga eftersom det är ganska svårt att hitta likheter i citaten men om man utgår ifrån uppfattningarna, och inte enbart citaten så enades ju dessa två om det s.k. procentavtalet ivilket Europa delades i intressezoner där antingen Sovjetunionen (t.ex. östblocksländerna och Finland) dominerade eller västländerna (Västeuropa och Grekland). Bägge två har ju på något sätt också accepterat Stalins ”stötdämparidé” om att länder som omger Sovjetunionen skall vara ”Sovjetvänliga”.Då man talar om skillnaderna i uppfattningarna så förhåller de ju sig mycket olika till de ”axelmakterna” som allierade sig med Nazityskland under det andra världskriget. Churchill tolkar Stalins strävanden som expansionistiska medan Stalin uppfattar det som berättigad säkerhetspolitik.c) Det här är ju en omfattande fråga vilket man också kan konstatera då man läser kommentarerna. Men man skall komma ihåg att vi spelar med futtiga 3 poäng. Det viktigaste att notera är tidsaxeln (1945-56) och den politiska utvecklingen i Östeuropa. Man bör kommentera: �Tysklands och Österrikes tudelning � VSB-avtalen � Berlinkrisen (1948-49) � Trumandoktrinen � Marshallplanen � Nato (1949) vs. Warszawapakten (1955) � Stalins död -53 � Avspänning (Porkala och Wien) � Chrusjtjov och Ungernrevolten

Några huvudpunkter1. Churchill bedömde de kommunistiska partiernas verksamhet i Östeuropa

som illegitimt mot demokratin i dessa länder.2. Churchill tänkte också att de kommunistiska partiernas verksamhet var dikterat från Moskva och av Stalin.3. Churchill bedömde att Sovjetunionen körde med hård militär maktpolitik utan hänsyn till demokratiska principer. På grund av att Sovjetunionen inte hotades militärt kunde Stalin använda sig av maktpolitik enligt Churchill.4. Stalin försvarade Sovjetunionens position genom att påpeka att Sovjetunionen hade anfallits av Tyskland genom dessa länder och flera av dessa länder hade varit allierade med Tyskland.5. Stalin ansåg att Sovjetunionen som hade stått för de största förlusterna i andra världskriget hade rätt att bestämma över de ockuperade områdena.6. Stalin ville skapa enpartidiktaturer eller ”folkdemokratier” i östblocket som var Sovjetunionens satellitstater.7. Efter andra världskriget delades Europa itu av ”järnridån”. USA (och västmakterna) hade inflytande över Västeuropa, medan Sovjetunionen hade inflytande över Östeuropa. Dessutom fanns vissa ”gråa” zoner som Jugoslavien, Finland m.m.8. USA gav ekonomiskt stöd genom Marshallplanen i väst, medan Sovjetunionen stödde öststaterna och grundade SEV år 1949. Warszawapakten (1955) var en militär allians i öst, Nato (1949) var en likadan i väst.

9. Efter Stalins död år 1953 uppstod några upprorsförsök i öst, som kulminerade i upproret i Budapest år 1956 som besegrades av Sovjetunionen och Warszawapakten. Avstaliniseringen från och med mitten av 1950-talet i den sovjetiska zonen påverkade utgången.

11)a. Notera att citatet av Bismarck är från 1877 (27 år innan Entente Cordiale). Bismarck eftrersträvade att isolera Frankrike och genom trekejsarförbundet upprätthålla goda relationer till Ryssland och Österrike-Ungern. Wilhelm ville expandera Tysklands inflytande (Bismarck var inte intresserad av detta utan nöjd med kejsardömet såsom det uppkommit 1871). Han skrotadeförbundet med Ryssland och trodde sig kunna hota britterna till en allians.b. Detta var en del av kapplöpningen om haven. Wilhelm utmanade britternas hegemoni till havs (dreadnoughts) vilket skapade ett ramaskri i England. Friktionen mellan länderna ökade och Wilhelm II uppfattades som en arrogant provokatör.c. Här kunde essän t.o.m ha varit lite längre. Den tyska utrikespolitiken efter att Bismarck tvingades avgå (1890) kunde analyseras detaljerat i långtidsperspektiv(Schlieffenplanen, de koloniala bråken) och kortidsperspektiv (reaktionerna efter Sarajevo och Wilhelms paranoia).Märk att det är ett påstående vilket innebär att man nog borde nämna något av orsakerna som inte kan skyllas på Tyskland så som att kriget ju inleddes mellan Österrike och Serbien.Några huvudpunkter1. Otto von Bismarck var mera pragmatisk än kejsar Wilhelm II och ville behålla Tysklands europeiska maktställning i stället för att börja grunda nya kolonier.2. Kejsar Wilhelm II var mera storslagen i fråga om kolonier i Afrika och Asien

samt hur Tyskland borde bete sig utrikespolitiskt i Europa. Byggandet av en flotta var en del av denna expansion.3. Under slutet av 1800- och början av 1900-talet bedrev Tyskland en expansiv politik ekonomiskt, politiskt och militärt. Landet skaffade kolonier i Afrika och Asien samt rustade upp sin militär och flotta.4. Antagligen var det svårt för britter att smälta att Tyskland hade blivit Europas största industriella, ekonomiska och militära makt framom Storbritannien. Den tyska flottan började konkurrera med Storbritanniens.5. Dessutom sade kejsaren ganska självsäkert om hur Tyskland hade utvecklats, vilket kan ha orsakat rädsla och rivalitet mellan Storbritannien och Tyskland. Allianspolitiken i Europa blev viktig och ledde till olika block.6. Det är orimligt att påstå att Tyskland ensam bär skulden till utbrottet av första världskriget, men kejsar Wilhelm II:s och tyska militärledningens expansiva politik bidrog säkert till att kriget bröt ut efter skotten i Sarajevo.

7. Å andra sidan handlade konflikten till att börja med om Österrike-Ungern och Serbien, men på grund av kriget mellan dessa två länder drogs andra allierade med i konflikten. Storbritannien, Frankrike och Ryssland var också stormaktsimperier med liknande ambitioner som Tyskland och sålunda spelade dessa länder också en roll i att kriget bröt ut.

12)a) Återigen en jämför fråga i vilken essän tar upp de divergerande tolkningarna av USA:s verksamhet i Europa. Likheterna är ju Europa och den ekonomiskt politiska terminologin. Källvärdet är att bägge uttalandena avspeglar den politiska terminologin samt hur det kalla kriget med dess misstroende krupitfram i uttalandena. I sina befattningar representerade ju bägge två den officiella politiska linjedragning man valt att följa.b)En kronologisk genomgång av det kalla kriget i Europa från 1946 till t.ex. 1956 (Ungern). Trumandoktrinen, Berlinkrisen, NATO, Stalins död, Warszawapakten, två tyska stater o.s.v. Jag skulle inte ge kampen mellan Tito och Stalin utrymme eftersom det är frågan om hur stormaktsrelationernapåverkade den ekonomiska och politiska organiseringen.Några huvudpunkter1. I Marshalls fall betonades liberalismen.2. Zjdanov beskyllde USA för att vara kapitalistiskt och imperialistiskt.3. Då man betraktar ett uttalandes källvärde för historieforskningen skall man tänka på vem som talar, till vem man talar och med vilka motiv.4. De här uttalandena handlade om Marshall-planen och det ekonomiska stöd som USA gav åt västblocket. Marshall och Zjdanov uttryckte två olika synsätt om Marshall-planen och om stormaktspolitik.5. Kalla kriget började efter andra världskriget och Europa delades i två läger: västeuropeiska USA-stödda och östeuropeiska Sovjetstödda länder.6. Tyskland delades i väst- och östzoner.7. Militäralliansen Nato grundades i väst, Warszawa-pakten i öst.

8. Inom ekonomiska hjälpen kom Marshall-planen ut i väst, medan SEV kom ut i öst.

13)

14)Några huvudpunkter1. Enligt Durnovos tolkning kunde ett krig mot Tyskland orsaka samma problem som hade uppstått år 1905 då ryska arbetare hade börjat strejka och göra uppror mot kejsarmakten på grund av det Rysk-japanska kriget.2. Durnovo tyckte att ett krig mot Tyskland skulle kunna uppvigla den ryska befolkningen till uppror. Kriget skulle också enligt honom orsaka stora förluster.3. Kejsar Nikolaj II tyckte att arbetarna som protesterade mot kriget bara var en liten del av den ryska befolkningen och att deras krav inte hade stöd bland majoriteten. Moskva och Petrograd var undantag för honom.4. Lenin tyckte att han hade en möjlighet att med hjälp av bolsjeviker ta makten i Petrograd och sålunda ta makten i Ryssland och sluta fred med Tyskland. Moskva och Petrograd var viktiga för Lenin.5. Det första världskriget blev utdraget och det utarmade den ryska ekonomin. Ryssland hade redan haft problem år 1905 då en stor del av befolkningen ordnade strejker och uppror i samband med det Rysk-japanska kriget.6. Under början av året 1917 ägde en borgerlig revolution eller statskupp rum i Petrograd då kejsaren åsidosattes från makten och en provisorisk borgerlig regering under Alexander Kerenskij tog makten i landet. Fred med Tyskland slöts inte. Man kunde kanske påstå att marsrevolutionen var ”borgerlig”,medan oktoberrevolutionen var ”bolsjevikisk”. Å andra sidan kan man också säga att den första var en revolution, medan den andra var en maktkupp.7. Eftersom kriget fortsattes med dålig framgång och befolkningen led av hunger ansåg Lenin att tidpunkten var god för en bolsjevikisk revolution i huvudstaden. Planen var att med en förhållandevis liten beväpnad trupp ta makten av de centrala delarna i Petrograd och sålunda ta makten i hela landet. Soldaterna, arbetarna och deras ”råd” eller sovjeter spelade en viktig roll irevolutionen i Petrograd.8. Efter att ha tagit makten strävade bolsjevikerna efter att skapa fred med Tyskland och ”ge bröd” till folket. Fred slöts med Tyskland i Brest-Litovsk efter att Rådsryssland gick med på att ge stora landområden bort åt nya stater (som Finland), däremot lyckades man inte med att pacificera hemmafronten, eftersom ett utdraget inbördeskrig bröt ut där utländska makter också var inblandade i.9. Även om arbetarrevolutionen hade lyckats i Petrograd levde majoriteten av befolkningen på landsbygden och i andra städer och sålunda var det svårt att genomföra revolutionen i hela det stora ryska riket. Bolsjevikerna hade inte heller något stort stöd bland den ryska befolkningen.