1

R2PSkydlighet att Skydda

2

R2P - Responsibility to Protect (”Skyldigheten att skydda”)

3

R2PSkydlighet att Skydda

Roland Lohr gen Stahl

Stockholm 2011

4

R2P – Skydldighet att skydda

ISBN: 978-91-979699-2-5

© Roland lohr gen Stahl

Grafisk form: daniel Åberg/Åbergs Stilus et Forma

Bokomslag: daniel Åberg/Åbergs stilus et forma

Omsagsbilder: Robert adrian hillman, emir Simsek. Shutterstock images

Redaktör: annika abrahamsson

Upplaga: 1:1

Tryck: Scandinavian Books, 2011

Kopieringsförbud

detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga

ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

5

Innehåll

Förkortningar 7

Förord 9

1. Inledning 12

2. Bakgrund 18

3. Teorierna 23

Realism – liberalism - konstruktivism 23

liberalism 25

konstruktivism 27

4. ICISS rapport, ”Skyldigheten att skydda” -R2P 30

5. Begreppsanalys 37

6. Debatt till”skyldigheten att skydda” 51

kina 52

Ryssland 55

USa 57

Storbritannien 59

Frankrike 62

7. Darfur (2006-2007) 65

Fallet darfur 65

kina 67

Ryssland 68

USa 69

Storbritannien 70

Frankrike 71

8. Fallet Libyen 73

Omröstning i fallet libyen 74

8.1 inledning 75 libyen faktaruta 75 ekonomisk statistik: 75

8.2 internationell militärinsats i libyen 2011 82

kina 85 Ryssland 86 Storbritannien 87 USa 88 Frankrike 89

8.3 kort historik fram till revolutionen 90

Före 2.a världskriget 90

8.4 Upptäckten av det svarta guldet, ”OlJa” 95

8.5 September 1969 – Revolution – Muammar Gadaffi 110

8.6 konstitutionella förändringar före 1969-års revolution 120

8.7 Gadaffi befäster sin makt, 1977-1986 123

8.8 den nya konstitutionen 125

8.9 libyens lagstiftande makt 136

6

Verkställande makt 139

dömande makt 141

lagstiftning 143

9. All makt åt folket – Från 1987 till nutid 152

9.1 Mänskliga rättigheter 155

10. Libyen och 2000-talet 167

Slaget om Oljan och libyen 188

11. Den svenska inställningen till ”Skyldigheten att skydda” 191

12. Avslutande diskussion 195

13. Slutord 208

Litteratur och källförteckning 215

litteratur 215

Nyhetsartiklar 216

Sessioner i generalförsamlingen 217

debatter i säkerhetsrådet 217

konsultationer i säkerhetsrådet 218

Rapport – iCiSS 218

7

Förkortningar

AF - allmänna folkkongressen

AFPFL Anti - Fascist People’s Freedom league

Aljamahirija - Boktitel, hänvisar till libyens styrelseskick

Allmänna folkkongressen - general People’s Congress (gPC)

ASEAN - the association of Southeast asian Nations

ASU - libyens arabiska Socialistunionen

FN - Förenta Nationerna

Folkkommittéer - Basic People’s Committees

Folkkongresser - Basic People’s Congresses (BPC)

GA - general assembly

Hadither - en skriftsamling med berättelser, innehållande muslimska traditioner, lokala sedvänjor samt flera juristers praxis

HDR - human development Report

HRC - human Rights Council

ICISS - international Commission on intervention and State Sovereignty

IDMC - internal displacement Monitoring Centre

IDP - internally displaced Person

ILO - international labour Organisation

IMAM - muslimsk religiös ledare

Jamahirija - Neologism myntat av Gadaffi. Ofta översatt till ”the state of the masses” men korrekt översatt egentligen ”the state of the massdom”. ett uttryck för att en stat är styrd av folket utan hjälp (eller inblandning) av ett styrande organ

8

KNU - karen National Union

Libyen - Stora Folksocialistiska libyska arabrepubliken, eng. great Socialist People’s libyan arab Jamahiriya (g.S.P.l.a.J.)

LYD - libysk dinar

Nasserism - Politisk ideologi skapad av egyptens ledare gamal Nasser.

NGO - Non governmental organisation (icke-statlig organisation)

NLD - National league for democracy

NOSC - National Organization for Supply Commodities

OHCHR - Office of the High Commissioner for Human Rights

Panarabism - en rörelse som förespråkar arabism

Qadi - en muslimsk religiös domare

R2P - Responsibility to Protect (”Skyldigheten att skydda”)

RCC - Revolutionary Command Council, sv. Revolutionära beslutsrådet

SC - Security Council

Sharià - traditionell beteckning på islamisk lag som innehåller både privaträttsliga och straffrättsliga regler, vilka i första hand är baserade på koranen, men även haditherna

SPDC - the State Peace and development Council

SSAS - Shan State army - South

Sunna - En samling av traditioner och praxis bestående av profe-ten Muhammeds egna ord och handlingar återgivna i koranen och Haditherna

UDHR - Universal declaration on human Rights

Ulama - kollektiv term för muslimska religiösa ledare, skolade i koranen och ansvariga för tolkning och förståelse av Sharià

UN - United Nations WSO World Summit Outcome

UNDP - United Nations development Programme

UNHCR - United Nations high Commission on Refugees

9

Förord

Bakgrunden är att världsordningen alltsedan den westfaliska

freden år 1648 har karaktäriserats av stater med rätt till själv-

bestämmande utmana den strikt hållna principen om staters

suveränitet.

FN-stadgans sjunde kapitel tillåter säkerhetsrådet att besluta om

militära åtgärder som skall vidtas vid ”hot mot freden, fredsbrott

eller angreppshandling” med syftet att upprätthålla eller säkerställa

internationell fred och säkerhet. Samtidigt så värnar FN-stadgan om

samtliga medlemmars suveräna likställdhet. den konkurrenssituation

som får sitt uttryck i ”skyldigheten att skydda” bör ges företräde i ett

försök att överbrygga de spänningar som finns mellan ”suveränitet

och mänskliga rättigheter” både inom FN-stadgan och i mer gene-

rella termer. enligt dessa principer är det varje lands skyldighet att

skydda sin befolkning från folkmord, krigsbrott, etnisk rensning och

brott mot mänskligheten. Om inte den egna staten klarar av denna

uppgift har FN en skyldighet att vidta de åtgärder man finner lämp-

liga och behövliga för att uppnå detta ändamål.

den här skyldigheten står i konkurrens och motstridighet till hur sta-

ters suveränitet och rätt till icke- intervention skall kunna förenas med

de mänskliga rättigheterna där resultatet inom området har beskrivits

som en revolution inom internationella relationer och folkrätt.

Bara genom att denna princip finns med i slutdokumentet från

världstoppmötet 2005,WSO, (World Summit Outcome) är den väl

10

värd att uppmärksamma. att detta sedan slutade med att FN:s säker-

hetsråd, den 17 mars 2011, tog beslutet att införa en flygförbudszon

över libyen och att tillåta militära medel för att skydda landets civilbe-

folkning är än mer anmärkningsvärt. detta var ett sensationellt beslut

eftersom det var första gången som FN:s medlemsstater kunde enas

kring ett militärt ingripande med stöd av principen (R2P) ”skyldighe-

ten att skydda”. trots stora meningsskiljaktigheter kring principen och

dess innehåll så enades man ändock kring beslutet.det här väcker

många frågor hos mig. hur kom det sig att ett så snabbt beslut togs?

hur såg libyen ut vid tillfället ur ett historiskt och samhälleligt per-

spektiv? Vilka rättigheter fanns i landet och hos befolkningen? Varför

kom upproret just nu då det har funnits andra tillfällen tidigare? Var

det verkligen nödvändigt att ingripa på detta kraftfulla sätt mot ett

medlemsland som visserligen har många konflikter i bagaget, men

som är en accepterad suverän stat i Nordafrika? Fanns det verkligen

inga andra vägar att gå? det här väcker många frågor hos mig. hur

kom det sig att ett så snabbt beslut togs? hur såg libyen ut vid tillfäl-

let ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv? Vilka rättigheter fanns

i landet och hos befolkningen? Varför kom upproret just nu då det

har funnits andra tillfällen tidigare? Var det verkligen nödvändigt att

ingripa på detta kraftfulla sätt mot ett medlemsland som visserligen

har många konflikter i bagaget, men som är en accepterad suverän stat

i Nordafrika? Eftersom Sverige är delaktig i övervakningen av flygför-

budszonen så ägnar jag ett avslutande kapitel åt Sveriges inblandning.

Varför väljer Sverige att aktivt delta i en krigföring av detta slag?

kan det i stället vara något annat som ligger bakom USa:s febrila

kamp mot den globala terrorismen och jakten på bin ladin, al-Qaida

och Muammar Gadaffi: en ledare som har varit känd för sina aggres-

sioner mot USa och som sitter på stora mängder av oljerikedom i ett

land med ett strategiskt läge, och som – vilket är mer känt – har hyst

11

in terrorister och stundtals även finansierat deras uppror? Gadaffi är

en av de gamla ledarna som fortfarande finns kvar efter Saddam Hus-

seins sammanbrott. kan det vara så enkelt att medlemsländerna kan

ha pressats av USa, vilket har skett i andra fall? kan det vara så att FN

har gett efter för USa:s påtryckningar i kampen mot terrorism, efter-

som även kriget mot libyen påbörjades av amerikanska styrkor?

12

1. Inledning

För drygt 70 år sedan antog Förenta nationerna (FN) en deklara-

tion som berör var och en av oss, konventionen om de mänsk-

liga rättigheterna.1 alla vi, olika människor har individuella

rättigheter men det är staten inte vi individer som har ansvaret att se

till att alla har tillgång till dessa. detta är den fundamentala skillnaden

mellan stat och individen som utgör konflikten dem emellan. Denna

spänning finns även återgiven i FN-stadgan, vilket har lett till att de

individuella rättigheterna har lyfts fram betydligt tydligare under de

senaste åren. De flesta håller med om att alla har rätt till mänskliga

rättigheter, i alla fall i viss grad. därför bör denna rätt försvaras. inter-

ventioner har alltid varit mycket kontroversiella med många olika

åsikter om hur de ska kunna användas. det stora problemet är att

hitta en lösning till hur statssuveräniteten ska kunna förenas med de

mänskliga rättigheterna. en fråga som ständigt ställt sig i främsta ledet

är, om principerna om statssuveränitet ska gälla även då människors

säkerhet och mänskliga rättigheter hotas?

Årliga rapporter från olika människorättsorganisationer om olika

diktaturers brott mot de mänskliga rättigheterna, inkluderande av sys-

tematiska våldtäkter, militära attacker mot civilbefolkningen i etniska

minoritetsområden, olika former av tvångsarbeten och barn- arméer

1 UNhCR, 2008

13

talar sitt tydliga språk.2 När civila flyr över en internationell gräns, i ett

försök att undkomma våldsamheter eller kränkta mänskliga rättigheter

blir de klassade som ”flyktingar” och skyddas därmed av internatio-

nell lag. Men människor som förblir flyktingar i sitt eget land förlorar

mestadels både det legala som det sociala skyddsnätet när de måste

fly eller gömma sig undan väpnade konflikter, förföljelser eller andra

våldsamheter.3 Rent formellt sett så är det fortfarande den egna staten

som har ansvaret för att skydda sina medborgare, vilket ökar intern-

flyktingars4 utsatthet när det i många fall är den egna regimen, med

sin suveränitet som är förövaren.5 traditionellt sett så har begreppet

”security” i internationell rätt alltid avsett nationens eller statens säker-

het, och ett av FN:s fundament är respekten för territoriell integritet

och suveränitet för att upprätthålla fred mellan stater. dessa principer

har sedan utgjort grunden i världsordningen. Men tiden har föränd-

rats, globaliseringen har skenande intensifierats och alltsedan Kalla

kriget avslutats har en ny världsordning skapats. Nu är det ”human

security” som utmanar genom att sätta individen i fokus och betona

2 enligt FN är Barn, personer under 18 år men sedan andra världskriget har civilbefolkningen, såväl vuxna som barn, i allt större utsträckning blivit kri-gens passiva offer. att barn aktivt deltar i krig är dock relativt nytt. enligt FN:s bedömning finns det ca. 300 000 barnsoldater. Oftast är de tonåringar, men kan påträffas ända ner i sjuårsåldern. de flesta är pojkar, men flicksoldater förekom-mer, exempelvis ”tamilska tigrarna”. Barnsoldater används till olika uppgifter; dödliga uppdrag som minröjning med fötterna, självmordsbombande eller hopplösa frontalattacker, dels används de som sabotörer, vaktposter, spioner, budbärare och betjänter. Barn och ungdomar är billiga i drift, lättpåverkade och mer riskbenägna än vuxna. Dessa egenskaper gör dem attraktiva för krigsher-rarna. Barnen dresseras till soldater med massiv propaganda i kombination med godtyckligt våld. kidnappade barn kan tvingas tortera eller mörda närstående, t.o.m. sina egna föräldrar. Syftet är att bryta ned barnen till ledarnas viljelösa redskap. Många länder, t.ex. England och USA, tar emot rekryter under 18 år.

3 UNhCR: internally displaced People 4 internflyktingar omnämns i internationella sammanhang som “internally

displaced persons” (idP:s) 5 internally displacement Monitoring Center (idMC): the definition of an

internally displaced person (idP)

14

förvaltningen av de gemensamma värderingar. Frågan som uppstår är

hur ”human security” och de mänskliga rättigheterna försvaras och

vari ligger ansvaret hos det internationella samfundet.

Utifrån en bred tolkning av ”intervention” har den politiska doktri-

nen ”R2P- Responsibility to Protect” utvecklats efter det budskap om

ett gemensamt ansvarstagande för det internationella samhället efter

fd. Generalsekreteraren i FN, Kofi Annan, att beskydda människor

som inte kan eller inte skyddas av sin egen stat. en av de avgörande

och konkurrerande principerna är just mänskliga rättigheternas status

i relation till staters princip om sin suveränitet. i samband med till-

komsten av rapporten som kom att heta ”Responsibility to protect”

år 2001 skriven av kommissionen iCiSS (international Commission

on intervention and state Sovereignty). Rapporten erbjuder lösningar

på problemet och år 2005 antog FN principen ”R2P-Skyldigheten

att skydda” som norm i WSO (World Summit Outcome). genom

antagandet av denna princip i FN eller en konstellation av medlem-

mar så är FN skyldig att ingripa när människor, ett folk, en etnisk

grupp utsätts för stort lidande eller utrensning samtidigt som staten

antingen inte har möjlighet eller besitter någon vilja att hjälpa och

erbjuder säkerhet för att hjälpa landets befolkning. Själva antagan-

det av ”R2P” som norm var ett historiskt beslut i sig. detta, eftersom

den sätter skyddet av människan i medelpunkten framför staten med

principen om suveränitet. härmed erhålles en konkurrenssituation

mellan olika principer, icke-intervention, som innebär att FN inte ha

någon rätt att ingripa i en stats inre angelägenheter.6

FN som numera antagit principen”R2P) som norm sedan några

år tillbaks är dock en annan version än den som en gång skrevs på

cirka 100 sidor. Versionen som antogs på grundval av den skrivna

6 FN:s stadga, artikel 39.

15

rapporten av iCiSS sammanfattades så småningom till en sida, således

en någorlunda urvattnat version. det är kanske enkelt att konstatera

att själva rapporten är betydligt mer omfattande och detaljerat i sin

utformning än den sedermera antagna versionen. Vid en närmre syn

på själva rapporten så hitta vi att det finns fler delar i ICISS:s rapport

som senare undviks och även modifieras i FN:s nedbantade version.

detta gälla bland annat antal dödsoffer som skall föreligga för att en

intervention skall kunna ske på de grunder som angivs samt användan-

det av vissa staters egenskaper av vetorätt i FN:s säkerhetsråd. Beträf-

fande kravet på antalet döda, undvek iCiSS beteckningen ”folkmord”

och använde istället ”förlust av människoliv eller etnisk rensning i

stor skala”. detta, eftersom de menade att ett agerande skulle kunna

ske snabbare än om beteckningen folkmord användes. i motsats till

iCiSS så antog FN, antal döda under beteckningen ”folkmord”.

Beträffande diskussionen om ”användandet av sitt veto” så uppma-

nade iCiSS, FN:s säkerhetsråd att inte använda sig av det vid humani-

tära kriser, och FN undvek att ta ställning till detta i sin helhet i den

sedermera antagna men nedbantade versionen.7

Vi vill samtidigt poängtera att det som behandlas i denna bok

är en undersökning av rapporten av iCiSS ”Skyldigheten att skydda”

och inte den nedbantade versionen antagen av FN. Boken kommer

även att exemplifiera detta med fallen i Dafour och Libyen, inställ-

ningar och synpunkter från en rad viktiga staters bedömningar av den

antagna principen ”R2P”.

den 17 mars 2011 tog säkerhetsrådet i Förenta nationerna (FN)

beslutet att införa en flygförbudszon över Libyen och tillåta använ-

dandet av militära medel för att skydda civila i landet. Beslutet upp-

fattades som sensationellt, eftersom det var första gången som FN:s

7 FN:s stadga, artikel 2 punkt 1.

16

medlemsstater hade enats kring ett militärt ingripande med stöd av

principen ”skyldigheten att skydda”.

Sedan medlemsstaterna under världstoppmötet 2005 beslutade sig

för att anta principen har, helt oundvikligen meningsskiljaktigheter

i frågan uppkommit kring principens implementering. diskussionen

bottnar i en uppmärksammad motstridighet inom internationella

relationer:

hur ska staters suveränitet och rätt till icke-intervention kunna förenas med

de mänskliga rättigheterna?8

Världsordningen har sedan westfaliska freden 1648 karaktäriserats

av stater med rätt till självbestämmande. genom FN:s tillkomst efter

andra världskriget kom FN-stadgan och sedermera deklarationen om

de mänskliga rättigheterna att direkt utmana principen om den så

viktiga principen om staters suveränitet.9 enligt FN-stadgan kapitel

Vii kan säkerhetsrådet besluta om att militära åtgärder ska vidtas vid

”hot mot freden, fredsbrott eller angreppshandling” i syfte att ”upp-

rätthålla eller säkerställa internationell fred och säkerhet”.10 10 artikel

39, har följande lydelse;

”Säkerhetsrådet fastställer förefintligheten av hot mot freden, fredsbrott eller

angreppshandling och framlägger förslag eller fattar beslut om vilka åtgärder

som skola vidtas i överensstämmelse med artiklarna 41 och 42 i syfte att

upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet”.

8 Bellamy, Alex & Wheeler, Nicholas, The Globalization of World Politics (2011) s 512.

9 McG Bellamy, Alex & Wheeler, Nicholas, The Globalization of World Politics (2011) s 512.rew, anthony, The Globalization of World Politics (2011) s 23-24.

10 FN:s stadga, artikel 39.

17

Samtidigt så varnar FN-stadgan ”samtliga medlemmarnas suveräna

likställdhet”.11 Skyldigheten att skydda kan ses som ett försök att över-

brygga många av de spänningar som finns mellan ”suveränitet” och

”deklarationen om mänskliga rättigheter” både enligt FN-stadgan och

rent generellt. i enlighet med principen så poängteras det att det är

varje stats skyldighet att skydda sin egen befolkning från folkmord,

krigsbrott, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Skulle det

visa sig att en stat inte klarar av denna grundläggande uppgift så har

FN en skyldighet att ingripa och vidta åtgärder mot detta för att skydda

befolkningen från dessa fyra brottsliga handlingar.12 Principen, skyl-

digheten att skydda har i olika sammanhang beskrivits som en revo-

lution inom internationella relationer.13 enbart att själva principen

fanns med i slutdokumentet från världstoppsmötet från år 2005 var

en mycket stor händelse i sig. att detta så småningom skulle inne-

bära, att medlemsstaterna sedan 2011 både kunde och tillämpade

principen i fallet libyen är än mer häpnadsväckande. Vi kommer att

återkomma till just, fallet med libyen, principen och inställningen

till denna från en rad kända och betydande länder inklusive det

svenska deltagandet och den svenska inställningen till denna. Redan

nu poängteras det att principen, R2P, inställningen till denna och de

effekter den givit har förändrats hos de mest inflytelserika medlem-

marna i FN:s säkerhetsråd.

11 FN-stadgans artikel 2 punkt 1. 12 a/Res/60/1, punkt 138, 139.13 Bellamy, Alex & Wheeler, Nicholas, The Globalization of World Politics (2011)

s 512.

18

2. Bakgrund

efter andra världskriget 1945, bildades FN den 24 oktober 1945

i ett försök att behålla världsfreden. Själva grundidén kom från

det tidigare existerande nationernas förbund (NF), som strävade

för, att inga fler krig mellan stater skulle uppstå, att mänskliga rättig-

heter inte skulle kränkas och att varje enskild stat skulle få bestämma

över sin egen framtid, utan att dessförinnan behövt genomföra några

direkta åtgärder för att uttömma fredliga medel.

idag är 193 länder medlemmar i FN, vilket innebär att nästan alla

världens länder anslutit sig till ett medlemskap under beaktande av

de regler som är uppställda inom FN.14 Men det har inte varit utan

problem, över tiden så har FN stött på en rad konflikter att upprätt-

hålla eller återupprätta fred och säkerhet i världen. ett av de viktigaste

målen är att bevara de mänskliga rättigheterna, ett annat att skydda

staternas suveränitet. dessa två principer har det visat sig utgör ett

hinder i flera olika situationer för att FN ska kunna gripa in och hjäl-

pa civilbefolkningen som får sina mänskliga rättigheter kränkta eller

fråntagna. det största av problemen var dock att det helt enkelt sakna-

des regler för hur det internationella samfundet skulle reagera när de

mänskliga rättigheterna hade blivit kränkta, medlem eller inte. dessa

två grundläggande principer, att skydda människors rättigheter och

skydda statens suveränitet har hamnat på kollisionskurs. den senare

14 Svenska FN-förbundet 3, 2008

19

av dessa principer, skyddet för statens suveränitet har på sistone fått

gett vika för principen att skydda människors rättigheter. internatio-

nell politik har länge präglats av realismen och präglat många staters

utrikespolitik, vilket inneburit att staten spelat den stora rollen i sam-

manhanget inte själva individen.15 Över tiden har individens rättigheter

börjat spela en allt större roll så även inom politiken.16 det har mer

fokuserats på att öka debatten om ett mer aktivt agerande från FN och

andra aktörer när de mänskliga rättigheterna kränks. interventioner

av humanitära skäl har emellertid varit kontroversiella, både när de

sker och när de inte sker. Ett exempel på detta utgörs av den relativt

unga krisen i Bosnien på 1990-talet, när Nato valde att intervenera

trots att FN:s säkerhetsråd hade gett ett klart och tydligt nej till den-

na åtgärd.17 det var också under denna period som problemen med

interventioner uppmärksammades, och det började på allvar talas

om att man var tvungen att hitta en lösning på detta problem.18 efter

ledaren ”tito:s” död i Jugoslavien år 1980, krävde medlemsländerna

självständighet, och 1992 fick Bosnien och Hercegovina ett interna-

tionellt erkännande som självständiga stater. detta var den direkta

orsaken till de starka serbiska protesterna och följden blev ett långt

krig som pågick under första halvan av 1990-talet.

Kofi Annan (fd Generalsekreterare i FN) arbetade med stor möda

för att få igenom en rad reformer inom FN. Bland annat verkade han

för att FN skulle möjliggöra ingripanden av omvärlden mot länder

som själva inte kunde leva upp till principen, att stater måste skydda

15 Dunne & Smith, 2005:162 21 Regeringskansliet, 200916 Regeringskansliet, 200917 Bosnien och hercegovina ingick efter andra världskriget i SFRJ (Socialistiska

federativa republiken Jugoslavien) där ytterligare Slovenien, kroatien, Serbien, Montenegro och Makedonien ingick.

18 global Centre for the Responsibility to Protect, 2008 24 ask, 2006

20

sin befolkning från folkmord, massmord och upprepade brott mot de

mänskliga rättigheterna.19 i ett pressmeddelande från 1998 sa han:

”State frontiers should no longer be seen as a watertight protection for war

criminals or mass murderers.”20

Med generalförsamlingens 54:e sammanträde i september 1999,

uppmanade han senare att komma upp med gemensamma och

tydliga principer i FN-stadgan, hur man gemensamt skulle kunna

skydda mänskligheten. han varnade för, att människor kan söka lös-

ningar till fred och säkerhet samt rättvisa på andra håll om inte FN

kan erbjuda detta. Året efter skrev han sin ”Millenierapport” med

följande inlägg;

“… if humanitarian intervention is, indeed, an unacceptable assault on

sovereignty, how should we respond to Rwanda, to a Srebrenica – to gross

and systematic violations of human rights that affect every precept of our

common humanity?”21

Men det var genom den kanadensiska regeringen som i september år

2000 tillsatte en kommission, iCiSS, som skulle ta sig an denna uppgift,

att hitta en lösning på problemet. tanken var att hitta en både ny och

gemensam grund för generalsekretariatet i FN, att politisk konsensus

lättare skulle kunna uppnås, för att bättre kunna hantera mänskliga

kriser i framtiden.22 detta arbete resulterade bara ett år senare en rap-

port som benämndes

”Responsibility to Protect - R2P-”. Fortsättningsvis kommer förkort-ningen eller den svenska översättningen

19 annan, 1998:04 26 iCiSS, 2001:2 27 iCiSS, 2001:320 Säkerhetsrådets tredje debatt, (2007-06-22) s 4.21 a/63/100, (2009-07-28) s 12.22 Säkerhetsrådets andra debatt, ( 2006-12-04) s 2.