Goda exempel på avfallsförebyggande
Rapport: 2015:03 F inans ierad av Av fal l Sver ige
IS SN 1103 - 4092 ”
”Det finns inget avfall”
Avfall Sveriges vision säger egentligen allt om var fokus ska ligga inom avfallsområ-det i Sverige framöver – men det är en bit kvar. I Sverige är vi bra på att ta hand om det avfall som uppstår i samhället. Mycket återstår att göra med bättre insamlingssystem och mer återvinning, men själva grundproblemet är att det uppstår för mycket avfall. Vår konsumtion förbrukar råvaror och energi som bidrar till miljö- och klimatpåverkan.
Med denna sammanställning av goda idéer och exempel på förebyggande, som IVL Svenska Miljöinstitutet hjälpt oss ta fram, hoppas vi kunna inspirera till nya initiativ kring förebyggande av avfall för kommuner och avfallsbolag. Avfallsförebyggande är långt större än avfallshantering och handlar om att förebygga avfall uppströms, det vill säga innan avfallen uppstår. Exemplen är därför valda ur ett brett perspektiv och kan användas i olika delar av den kommunala verksamheten.
För att du som läsare lätt ska hitta det du är mest intresserad av har exemplen delats in i fyra huvudgrupper även om de inte är jämnt fördelade över dessa: 1. Kommunens egen verksamhet – som bland annat rör inköp och utbildning. 2. Service till invånarna – hur kommunen kan engagera, inspirera och förändra 3. Avfallsförebyggande genom tillsyn – påverkan på verksamheter 4. Avfallsförebyggande upphandling – hur leverantörer påverkas
Har just din kommun varit framgångsrik med att förebygga avfall inom något områ-de vill vi förstås få reda på det inför nästa version av denna idébok. Kontakta Åsa Lindskog, asa.lindskog@avfallsverige.se på Avfall Sverige
Trevlig läsning!
4
INNEHÅLL
2.1 För bra för att kastas – återanvänd funktionellt överskott! 4
2.2 Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av rekonditionerad IT-utrustning 5
2.3 Mindre matsvinn, minskade kostnader – och friskare patienter 6
2.4 Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i äldreomsorgen 7
2.5 Tänk nytt – sy om! 9
3 Service till invånarna 10
3.1 Hitta till återanvändningen! 10
3.2 Lär genom att leka! 11
3.3 Möbler till studentrum 13
3.4 Enkel och snygg återanvändning i kvarteret 14
3.5 Värdet av gamla cyklar 16
3.6 När bra mat inte blir såld 17
3.7 Lunchlåda minskar matsvinnet 18
3.8 Kaffemuggen för mer än en kopp 19
3.9 Dela är det nya äga 20
Fritidsbanken 21
6 Referenser 29
1 INLEDNING
Avfallsmängderna ökar Sverige har i många år varit bra på att sortera och återvinna avfall, men vi har också producerat allt mer avfall för varje år som gått. Detta har ätit upp miljövinsten av en bättre avfallshantering1. I projektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering tog IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) och Profu AB, på uppdrag och i samarbete med bland andra Avfall Sverige, fram indikatorer för hushållsavfall [1]. I figuren kan man se att indikatorn F1, som beskriver hur resurseffektiv avfallshanteringen är, har blivit stadigt bättre över tid. Ett högre värde indikerar en lägre miljöpåverkan givet oförändrade avfallsmängder. Men när även den kontinuerliga avfallsökningen räknas in, som i indikatorn F2, ser man att det inte hänt särskilt mycket de senaste 25 åren. Miljövinsten med bättre avfallshantering har alltså ätits upp av de ökade avfallsmängderna och den totala miljöpåverkan har därmed varit relativt konstant. Detta visar tydligt på vikten av avfallsförebyggande.
Ökningen av hushållsavfall har planat ut något de senaste åren samtidigt som den svenska ekonomin fortsatt att växa. Det tyder på att någonting har hänt. Vi kan ha blivit bättre på att förebygga avfall och även se de ekonomiska vinsterna med att förebygga avfall. Det är förstås för tidigt att säga något med säkerhet, men om det är så kan du säga till dina barnbarn att du var med när det hände!
Intresset för förebyggande ökar Föregångaren till denna idébok [2] togs fram 2011 när begreppet avfallsförebyggande fortfarande var ganska nytt och mycket har hänt sedan dess. Sverige har fått ett nationellt program för avfallsförebyggande ”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle” [3]. Programmet visar på praktiska åtgärder för företag, branschorganisationer, myndigheter, kommuner och landsting vad just de kan göra för att minska avfallet. Man har i programmet fokuserat på områdena mat, textil, elektronik och bygg- och rivning och flera av dessa områden återkommer som goda exempel i denna idébok. Sverige har också fått en ny nationell avfallsplan ”Från avfallshantering till resurshushållning” [4] med ett tydligt budskap att det inte längre handlar om att bara hantera avfall utan också minska uppkomsten av det. Både nationella programmet för förebyggande av avfall och den nationella avfallsplanen bygger på EU:s ramdirektiv för avfall, som för de flesta av oss introducerade avfallshierarkin när det kom 2009. Där lyftes tydligt att förebyggande och återanvändning ska ges högsta prioritet och att det viktigaste vi kan göra alltså är att minska både avfallets mängd och farlighet.
Avfall Sverige har under flera år varit nationell värd för ”Europa minskar avfallet”-veckan som lockat fram flera goda exempel på avfallsförebyggande, som exempelvis leksaksbytardagar och matsvinnskampanjer. Under en vecka varje höst anordnas aktiviteter runt om i hela Europa som visar på hur miljön påverkas av vårt avfall och hur vi alla gemensamt kan göra något för att minska avfallet. Under 2015 drar Avfall Sverige även igång en nationell kampanj kring avfallsförebyggande med informationsmaterial och pedagogiska fakta kring miljönyttan av att förebygga avfall. Kampanjen bygger på styrkan i att Sveriges alla kommuner kan arbeta mot ett gemensamt mål och lokalt påverka både invånare och verksamheter att förebygga avfall.
1 Rapporten om avfallsindikatorer hittar du på http://www.avfallsverige.se/rapporter/rapporter-2014/u201401/
2
Varför inte bara återvinna? Ofta när avfallsförebyggande eller återanvändning tas upp är det någon som tycker att det är bättre att bara återvinna, vare sig det gäller återvinning av material eller energi. Det som glöms bort då är att en produkt fyller en funktion som har ett värde, både ekonomiskt och miljömässigt. Detta värde är så gott som alltid högre än värdet på materialet eller energin ut från återvinningen. Ett enkelt sätt att tänka är att vi återvinner material, men återanvänder produkter. Och vem skulle egentligen välja en hög med plankor framför ett hus? I exemplet om Malvin som du kan läsa om senare i denna idébok sparar Malmö stad 5 miljoner kronor om året på effektiv återanvändning istället för återvinning och nyproduktion. Avfallskostnaden är låg, men inköpskostnaden är hög. Malmös besparing motsvarar över 10 lärartjänster, så det finns helt klart pengar att spara på att förebygga avfall!
Miljöfördelar med att förebygga och återanvända Att vi hanterar vårt avfall bättre minskar alltså den totala miljöpåverkan från avfallet – men potentialen av att förebygga är ändå högre. De flesta miljöproblem vi har idag är kopplade till de material och andra resurser vi använder i samhället. Avfallsförebyggande har en nyckelroll att minska miljöpåverkan från konsumtion på flera nivåer.
Vi kan: • minska konsumtionen, t.ex. genom att köpa få,
men hållbara produkter; • minska resursanvändningen för vår konsumtion,
t.ex. genom att köpa materialsnåla produkter och • konsumera återanvända produkter, t.ex. genom
second hand.
Flera exempel i denna idébok handlar om hur vi istället för att köpa kan hyra, dela och ärva produkter av och med varandra. Framförallt produkter vi använder sällan, som vissa verktyg eller kläder, kan ju vara bättre att dela med andra. På så vis kan man både ha produkter av en högre kvalitet och slippa lagra så många produkter hemma när de inte används.
De nationella miljömålen Sverige har 16 nationella miljömål som ger en inriktning för ett mer hållbart Sverige [5]. Det är dessa i samklang med EU:s direktiv som styr hur miljöarbetet organiseras nationellt för att nå det övergripande generationsmålet:
“Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” De 16 nationella miljömålen: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv
Miljömålen är ett viktigt redskap både på regional och lokal nivå och en mycket stor andel av Sveriges kommuner arbetar också med miljömål som ett verktyg för lokal utveckling. Det miljömål som har störst påverkan på avfall och avfallsförebyggande är nummer 15 ”God bebyggd miljö”, där hållbar avfallshantering beskrivs som att:
”Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.” Detta mål är förstås tydligt kopplat till att förebygga avfall. Det har i samband med miljömålen även föreslagits ett antal nya etappmål där avfallsförebyggande är viktiga delar, bland annat för avfall generellt och för textil specifikt. För avfall generellt föreslås:
3
”Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning.” [6]
För textil har man valt att gå ännu längre och sätta ett siffersatt mål för återanvändning av textil:
”År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som satts på marknaden.” [7]
Klimatvinsten med förebyggande De goda exemplen i denna idébok har flera tydliga miljövinster och här ges exempel på vikten av avfallsförebyggande inom de fyra fokusområdena textil, elektronik, mat och bygg- och rivningsmaterial. Den stora skillnaden mellan förebyggande och återvinning leder till att även en mindre förändring mot förebyggande kan göra större skillnad än hela återvinningen.
2 Vi köper fler plagg när de återanvänds eftersom de är billigare.
Textil Att förebygga ett kg textil, motsvarande ungefär två par jeans, minskar koldioxidutsläppen med ca 15 kg, att återanvända det minskar koldioxidutsläppen med ca nio kg2 medan återvinning endast minskar koldioxidutsläppen med noll till tre kg. [8]
Elektronik Att inte köpa en ny bärbar dator minskar koldioxidutsläppen med upp till 700 kg. [9] Variationen är stor mellan olika datorer men återvinningen där plastdelarna fortfarande ofta går till energiåtervinning kan i vissa fall öka koldioxidutsläppen ytterligare.
Mat Att förebygga matavfall minskar koldioxidutsläppen tio gånger mer än att göra biogas för fordon. [10]
Bygg- och rivningsmaterial Att förebygga eller återanvända en betongbalk på tre ton minskar koldioxidutsläppen med drygt 300 kg. [11] Att återvinna den ger i regel ingen besparing alls.
4
2 KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET
2.1 För bra för att kastas – återanvänd funktionellt överskott! Saker som är för bra för att kastas finner sedan en tid tillbaka ett nytt liv inom Malmö stads förvaltningar genom förmedlingstjänsten Malvin. Malvin beskrivs något förenklat som ett internt Blocket för en kommun, ett landsting eller annan större organisation.
Alla anställda inom Malmö stad kan lägga upp saker i Malvin som de inte längre behöver i den egna verksamheten, men som kan användas i andra delar av kommunen. Det är mycket möbler som förmedlas, men även leksaker, datorer, vitvaror och annat får ett nytt liv genom tjänsten. Grunden till Malvin tillhandahålls av företaget off2off.
Så funkar det Tjänsten Malvin bygger på förmedling av produkter inom Malmö stad. Produkter som inte längre behövs i en del av den kommunala verksamheten visas upp på en webbsida och kan användas där behov för produkten finns. Tjänsten är endast öppen för byten inom kommunala verksamheter. Det går alltså inte för privatpersoner att köpa, sälja eller byta via tjänsten. Produkten beskrivs med rubrik, beskrivning, kategori och var den finns. Den som lägger upp en produkt får även göra en grov uppskattning av skicket på produkten i en sexsiffrig skala från ”nyskick” till ”reservdelsobjekt”.
Kopplat till förmedlingstjänsten finns även en rad kringtjänster för att få produkterna att lättare byta användare och uppgradera dem. Här har Malmö valt att integrera befintliga strukturer inom den kommunala verksamheten, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder, för att erbjuda transport, måleri, möbel-tapetseri, snickeri, re-design och smide för att förädla och förlänga livet på de produkter som behöver repareras.
Genom att tjänsten sker helt inom en huvudman, i Malmös fall Malmö Stad, berörs återanvändningen inte av upphandlingsregler utan förmedlingar kan ske helt fritt mellan verksamheterna.
Så kan man gå tillväga • Kontrollera att ni har underlag för en fungerande
bytesmarknad genom en inventering • Välj om ni vill utveckla en egen tjänst eller använda
en befintlig leverantör • Om ni utvecklar en egen tjänst, ta lärdom av
befintliga tjänster • Förankra tjänsten i gräsrötterna och visa på
möjligheterna istället för krav på användning • Följ upp miljömässiga och ekonomiska effekter
och kommunicera dem tydligt
Effekter i plånboken och på miljön Malvin bidrar till att Malmö använder invånarnas skattemedel bättre samtidigt som kommunens totala miljöpåverkan minskar – en riktig win-win-situation. Genom förmedlingstjänsten kan pengarna läggas på verksamheten istället för på inventarier. När möbler, skolmaterial, elektronik, vitvaror med mera återanvänds istället för att slängas förlängs deras aktiva livslängd och deras miljöpåverkan minskar. Återanvändningen minskar också behovet av långväga transporter eftersom produkterna bara behöver omlokaliseras inom kommunen.
Användandet av Malvin minskar årligen inköps- behovet i Malmö stad med ca 5 miljoner kronor, motsvarande över 10 lärartjänster. Samtidigt minskar återanvändningen, grovt räknat, utsläppen av koldioxid med 130 ton – lika mycket som nästan 50 bilar släpper ut under ett års genomsnittlig körning.
Tänk på! En intern förmedlingstjänst kräver en stor grupp aktiva användare.
Undvik! Tvinga ingen att använda, utan tala om möjligheter!
Mer information Off2off är leverantören bakom tjänsten Malvin. På deras webbsida finns mer information om hur du går tillväga för att starta din kommuns Malvin. http://www.off2off.se
Malvins webbsida är öppen för alla, även om det bara är anställda inom Malmö stad som kan förmedla produkter. http://www.malvin.se
5
Citat “Äntligen tar vi ett samlat grepp för att främja återanvändningen och hållbar konsumtion inom kommunen. Med tjänsten förenklas den interna förmedlingen av fullt användbara möbler, böcker och hjälpmedel på ett smidigt sätt.” – Lari Pitkä-Kangas (MP), kommunalråd Malmö stad
“Det känns helt rätt att det som är över hos oss när vi saknar lagringsmöjlighet, kan göra nytta någon annanstans. Detta tänkande behöver vi alla utveckla, då jordens resurser faktiskt är begränsade.” – Birgitta Vourinen, rektor Skåreskolan i Karlstad
2.2 Premiumprodukter och fler datorer genom upphandling av rekonditionerad IT-utrustning Gällivare och Laholms kommun köper begagnade datorer istället för nya. Den drivande faktorn är att hålla nere kostnaderna för IT-utrustning– men fördelarna är fler: nöjda användare, enhetliga premiumprodukter och möjlighet att köpa fler datorer
Produktionen av datorer och andra IT-produkter har en stor påverkan på miljön. Att producera en enda laptop ger upphov till mellan 50 och 700 kilogram koldioxidekvivalenter beroende på storlek, utrustningsnivå, produktionsland och materialval. Genom att förlänga datorernas livstid går det att kraftigt minska deras miljöpåverkan.
Gällivare och Laholms kommun köper och använder sedan flera år tillbaka rekonditionerade datorer. Livslängden för varje begagnad dator som köps blir genom detta tre till fyra år längre. I Gällivare köps över 99 procent av alla bärbara och stationära datorer in begagnade. I Laholm är ungefär hälften av de 4 000 datorerna inom kommunen inköpta begagnade.
Prisskillnaden mellan en ny och en rekonditionerad dator ligger på runt 4 000 kronor, men kan i vissa fall vara ännu större. Gällivare och Laholms kommun kunde på så vis minska sina inköpskostnader för datorer med motsvarande sex respektive åtta miljoner kronor de senaste åren. Pengar som istället kan läggas på att köpa in fler datorer i skolorna och på att möta allt hårdare budgetkrav.
Enhetliga premiumprodukter med garanti Eftersom begagnade datorer är billigare än nya kan kommunerna unna sig att köpa produkter av högre kvalitet. För dessa premiumprodukter spelar det i regel mindre roll om datorerna är några år gamla. Genom att handla rekonditionerad IT-utrustning har Laholms kommun kunnat bygga upp en enhetlig IT- park med likvärdiga datorer. Detta har möjliggjort en mer effektiv administration och support. Gällivare kommun har i sin tur kunnat begränsa sig till enbart en modell för stationära datorer och ett fåtal modeller för bärbara datorer.
De flesta större företag som säljer rekonditionerad IT- utrustning erbjuder garanti för sina produkter. Skulle alltså problem uppstå med en begagnad dator kan köparen reklamera den precis som med den ny dator.
Nöjda användare I Laholms kommun har användarna av de rekonditionerade datorerna varit genomgående positiva till valet av begagnade produkter. Erfarenheterna från Gällivare kommun visar att användarna är nöjda även om enskilda personer alltid vill ha ”det senaste”. Det finns en stor förståelse och acceptans för åtgärden då pengarna som sparas in genom att köpa begagnade datorer behövs på andra ställen i verksamheterna.
Datorerna får ett tredje liv De rekonditionerade datorerna i Gällivare och Laholm används i tre till fyra år och får sedan ett tredje liv genom att de säljs eller skänks vidare för användning. Företag som köper och tar tillbaka begagnad IT-utrustning erbjuder ofta certifierade tjänster som garanterar att affärsinformation raderas och utrustningen avidentifieras på ett korrekt sätt.
Även kommuner som inte själva köper begagnade datorer kan bidra till att förlänga livet på datorerna genom att sälja dessa till företag som rekonditionerar datorer för återanvändning. Detta görs exempelvis av Helsingborgs kommun, som har sålt över 1 000 datorer till återanvändning, och Göteborgs Stad, som årligen säljer 1 000-1 500 datorer från gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen till återanvändning.
6
Så kan man gå tillväga • Definiera vilka datorer som egentligen behövs –
fundera på om ett till två år gamla datorer håller för den plan som finns för de närmaste fem åren
• Hitta en partner som kan leverera enhetliga produkter med hög kvalitet
• Kommunicera fördelarna av att köpa och använda rekonditionerad IT-utrustning tydligt – och anpassa budskapet utifrån målgruppen. Det kan exempelvis röra sig om att spara kostnader, få möjlighet att köpa fler datorer eller att få bättre support
Tänk på! Standardisering underlättar både användning och support. Det gäller därför att hitta en leverantör som kan leverera tillräckligt många datorer av en och samma modell eller av ett fåtal utvalda modeller.
Mer information Det finns en rad företag och förmedlare som specialiserat sig på att köpa, sälja och hyra begagnad IT-utrustning. Man hittar dem enkelt genom en internetsökning med nyckelord (eller kombinationer av nyckelord) som exempelvis ”rekonditionerad”, ”begagnad”, ”dator” och ”IT-utrustning”.
Citat ”Vi har en väldigt fin IT-park idag med hög prestanda och det hade inte varit ekonomiskt möjligt att uppnå med nyköp. Vi köper bara premiumprodukter, riktiga proffsdatorer, och då spelar det ingen roll om utrustningen har några år på nacken.” – Ove Bengtsson, IT-chef Laholms kommun
Att få byta ut ett stort antal datorer med varierande ålder och prestanda mot en enhetlig datorpark med för verksamheten relevanta prestanda är värt mycket. Att spara två miljoner kronor per år skapar utrymme för att ta hand om datormiljön på helt andra sätt.” – Anders Skoglund, IT-chef i Gällivare kommun
2.3 Mindre matsvinn, minskade kostnader – och friskare patienter Sundsvalls sjukhus lagade mat för 25 miljoner kronor per år – och slängde en tredjedel. Genom fokus på rätt mat för rätt patient och förbättrad kommunikation har sjukhuset halverat matsvinnet och sparar årligen fyra miljoner kronor.
När projektet Kassation Sundsvall drog igång 2010 saknades uppgifter på hur mycket mat som slängdes på Sundsvalls sjukhus. Det gjorde att personalen inte upplevde matspillet som ett problem, något som ändrades efter en första mätning av matsvinnet. Undersökningen visade att sjukhuset årligen slängde mat motsvarande ett värde av åtta miljoner kronor – hissnande siffror när man jämför med att köket vid sjukhuset årligen lagade mat för 25 miljoner kronor.
Mindre rester i köket Först undersöktes hur matsvinnet i köket, i form av överproducerad mat, kunde minskas. I dialog mellan köket och en av sjukhusets dietister analyserades vilka rätter som kom tillbaka. Genom ett fåtal enkla åtgärder kunde matsvinnet i köket snabbt reduceras: matsedeln uppdaterades oftare och anpassades efter säsongen, valmöjligheterna med flera rätter minskades och de rätter som genererade mycket matavfall togs bort från matsedeln. 2014 hade matsvinnet i köket reducerats med 86 procent jämfört med den första mätningen.
Olika kost för olika behov Analysen visade också att vårdavdelningarna i för stor utsträckning beställde mat för friska människor – stora portioner med normal kost – även om en anpassad kost skulle kunna göra större nytta. Mindre portioner med energirik mat gör att patienterna äter upp maten och därmed får den näring och energi de behöver för att bli friska.
En meny med mellanmål utvecklades, som personalen på vårdavdelningarna kan beställa från och servera utan att exempelvis behöva bre smörgåsar. Mellanmålen syftar till att minska, motverka och behandla undernäring som är vanligt hos inlagda patienter.
Aktivt informationsarbete En stor utmaning var att nå ut till vårdavdelningarna för att minska matsvinnet där. Därför startades ett strategiskt informationsarbete och personalen på
7
avdelningarna integrerades aktivt i processen med att minska matsvinnet. Affischer om olika sorters kost hängdes på matvagnarna och ”bordspratare” med information om passande kost för olika personer placerades på borden i personalmatsalen. Det centrala budskapet var ”rätt kost till rätt patient”.
Personalen utbildades kring kost och dess betydelse för tillfrisknande i en tvådagars workshop. Olika kostslag presenterades fysiskt och skillnader i portioner och utformning förklarades. Mellanmålsmenyn presenterades och provsmakades. Dessutom åskådlig- gjordes omfattningen av sjukhusets matsvinn.
Halvering av matsvinnet 2014 har matsvinnet från Sundsvalls sjukhus minskat från 61 ton till 30 ton – en minskning med 51 procent! Minskningen innebär årliga kostnadsbesparingar på 4 miljoner kronor.
Konceptet och informationsmaterialet från Kassation Sundsvall har införts och distribuerats till kommuner och landsting/regioner i landet med bra resultat. Erfarenheterna från Sundsvalls sjukhus kan inspirera kommuner att använda liknande arbetssätt inom exempelvis äldreomsorgen.
Så kan man gå tillväga • Börja med att mäta matsvinnet för att synliggöra
problemen – och våga kommunicera resultaten • Involvera personalen i köket och på
vårdavdelningarna • Anpassa kommunikationsmaterial efter målgrup-
pen. Vårdpersonalen prioriterar patienten och pa- tientens tillstånd – inte primärt miljöbesparingar
• Integrera olika kompetenser i arbetet med att minska matsvinnet
Tänk på! Skapa positiv uppmärksamhet och ”vi-känsla” i arbetet med att minimera matsvinnet!
Undvik! Undvik att falla tillbaka i gamla hjulspår efter avslutat projekt eller informationskampanj – det gäller att kontinuerligt jobba vidare i arbetet med att minska matsvinnet!
Mer information Landstinget Västernorrland har med stöd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) låtit utvärdera projektet. Film och rapport hittar du här: http://lvn.se/Utveckling/Miljo/Prioriterade- miljoomraden/Avfall/Minskat-matsvinn-/
Citat ”Det är jätteviktigt att mäta matsvinnet, få fakta på bordet och kunna följa utvecklingen. Och det är viktigt att ha blandad kompetens – människor med olika utgångspunkt som får jobba tillsammans. Det har gett en oerhörd energi.” – Olle Bertilsson, miljöchef på Landstinget i Västernorrland
2.4 Anpassade lösningar: En nyckel till mindre blöjavfall i äldreomsorgen Nya rutiner på äldreboende minskar blöjavfallet med 24 procent – och sparar årligen 44 000 kronor. Personal och boende på Kaptensgården i Hässleholm vittnar om ökad vårdkvalitet och förbättrad arbetsmiljö.
Från avfallsplan till verklighet 2012 gick startskottet för pilotprojektet Förebygga avfall inom omsorgen i Hässleholms kommun. Initiativet ingick i arbetet med Hässleholm Miljö ABs nya avfallsplan. Man beslutade att fokusera på blöjor eftersom dessa utgör största delen av avfallet från äldreomsorgen.
Förbrukningen av inkontinensprodukter på äldreboen- det Kaptensgården mättes under en vecka. Resultat: de 50 boende beräknades årligen förbruka knappt 55 000 inkontinensprodukter – till en kostnad av runt 195 000 kronor (inklusive avfallsavgifter). Mätningen uppenba- rade skillnader mellan olika avdelningar som inte bara kunde förklaras av antal boende.
Dialog med personalen Gemensamt med personalen togs förslag fram för att minska mängden blöjavfall. Förslagen fokuserade kring personalens kunskap och inställning och att välja rätt inkontinensskydd till varje person. Diskussionerna gav positiva reaktioner, mycket energi och stort engagemang bland personalen.
8
Byte till återanvändbara underlägg Engångsunderläggen i sängarna byttes ut mot tvättbara flergångsunderlägg. Dessa är bekvämare för de boende och mer praktiskt för personalen att hantera, bland annat för att de kan användas som hjälpmedel att vända de boende. För boende som har urinläckage kan flergångsunderlägg leda till mycket tvätt. Men efter att att varje enskild person fått specialanpassade inkontinensskydd har man på Kaptensgården sett att tvättkostnaderna minskat då man inte måste byta underläggen lika ofta som innan.
Toalettbesök får prioritet Personalens inställning är att alla boende ska få toalettbesök vid behov. Dock är detta inte alltid möjligt när exempelvis flera personer ringer efter hjälp samtidigt. Målsättningen är att erbjuda rätt insats i rätt tid till rätt person.
Rätt blöja till varje person Hela personalen på 56 anställda har utbildats kring inkontinens och dess hjälpmedel av en konsulent/ uroterapeft från Tena Inkontinensprodukter. Varje avdelning har ett inkontinensombud som står i regelbunden dialog med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Tillsammans med sjuksköterskan ser personalen individuellt över alla boendes behov av inkontinenshjälpmedel. Detta görs genom att detaljerat mäta och väga mängden urin i skyddet under två dygn. Resultatet används för val av rätt skydd och uppsugningsförmåga samt för att identifiera lämpliga tider för byten och toalettassistans. Informationen sammanfattas på ett ”blöjkort”. Bara skydd som individuellt ordinerats av sjuksköterskan får användas. En ny undersökning görs om problem med de ordinerade skydden uppstår, exempelvis om de börjar läcka.
Resultat Behovet av inkontinensprodukter – och därmed också blöjavfallet – har minskat med 24 procent. Årligen sparar Kaptensgården med sina 50 boende därmed 44 000 kronor. Med rätt inkontinensskydd blir det inget läckage, vilket gör att personalen inte måste bädda rent sängar lika ofta som förut. Detta har minskat arbetsstressen och upplevs mycket positivt bland personalen. De boende känner sig säkrare för att de vet att sina skydd håller, vilket ger dem en ökad frihetskänsla och livskvalitet.
Så kan man gå tillväga • Mät förbrukningen av inkontinensprodukter • Diskutera anledningarna till att de används och
identifiera förbättringspotentialer • Utbilda och för en aktiv dialog med personalen –
de anställda måste veta vad de gör och varför och vad det finns för olika hjälpmedel
• Anpassa inkontinensskydden utifrån vårdtagarnas behov
Tänk på! Det är personalen som är motorn i att få det hela att fungera. Nyckeln är därför att ge de anställda kunskap om vad som ska göras och varför.
Sjuksköterskan måste vara aktiv i diskussionen om de boendes individuella behov för att kunna specialanpassa produkter och rutiner för varje vårdtagare.
Mer information Information om Hässleholms utbildningssatsning för att hjälpa personalen att välja rätt inkontinensskydd till de boende hittar du här: http://www.hassleholmmiljo. se/om-bolaget/vart-miljoarbete/projekt/blojavfall/
Information om projektet hittar du här: http://www.hassleholm.se/43028
Citat ”Varje vårdtagare får ett individuellt anpassat skydd. Det gör att vi har fått vårt egna specialanpassade lilla sortiment utefter vilka inkontinenshjälpmedel som verkligen behövs. Vi har inga hyllvärmare och inget köps in på ett ungefär för att senare se om det skulle kunna passa någon.” – Sabina Ubel, Enhetschef Kaptensgården
”Det har tagit oss två år att nå hit. Men resultaten visar att det varit resan värt! Det är viktigt att inte dra igång saker som man sedan inte ror i land.” – Sabina Ubel, Enhetschef Kaptensgården
”Ambitiös ledning, engagerad personal och en duktig workshopsledare är nyckeln för ett långsiktigt arbete för att minimera avfall i verksamheter. Jag har jobbat med avfallsfrågor i många år. När frågan ”Varför blöjavfall?” kom upp på workshopen trodde jag att det var en retorisk fråga! Jag hade fel! Den var öppningsfrågan för en bred brainstorming som ledde till prioriteringen av de bästa minimeringsåtgärder!” – Dolores Öhman, projektledare, Hässleholm Miljö, renhållning och fjärrvärme.
9
2.5 Tänk nytt – sy om! Studio Re:design använder produktionsspill från textilindustrin och insamlade textilier för att skapa nya produkter och inspirera till omsömnad och reparation. Projektet drivs av Västra Götalandsregionen i samarbete med företag och organisationer för att få redesign att bli en naturlig del av vår textilkonsumtion.
Studio Re:design startade som en utmaning till designers att ta vara på spill från textilindustrin och har utvecklats till ett nätverk som tittar på allt från design, logistik, produktion och affärsutveckling kopplat till att skapa något nytt av begagnat textilmaterial.
Inspirera Målet med Studio Re:design är att skapa lokala affärs- möjligheter med begagnad textil, inspirera och visa vad som går att göra med textil som annars blivit av- fall. Studio Re:design har tagit fram produktprototyper inom kategorierna accessoarer, barn, inredning och mode där de begagnade textilierna presenteras tillsam- mans med slutprodukten. Mönster och beskrivning för hur den nya produkten tillverkats kan användas fritt.
Syslöjd Kommuner kan exempelvis inom syslöjden använda prototypbeskrivningarna som utgångspunkt för praktiska projekt för att minska textilavfallet. Skolan har en möjlighet att förmedla kunskap om grundläggande reparation och vikten av att använda resurser effektivt. Material från textilinsamling är i regel billigare än ny råvara. Att använda begagnade textilier kan därför även spara materialkostnader och därmed frigöra resurser, till exempel för mer lärartid.
Hur gör andra? Studio Re:design är ett projekt av flera inom omsömnad. Stockholms stadsmission har under en period använt omsömnad som ett verktyg för arbetsträning och intäktskälla för sitt välgörenhetsarbete. Här finns möjligheter för en kommun att, antingen i egen regi eller i samarbete med en lokal välgörenhetsorganisation, ge dem som står utanför arbetsmarknaden utbildning och sysselsättning. Stockholms stadsmission har skapat märket REMAKE som blivit känt som något ganska exklusivt och bland annat säljs mitt i centrala Stockholm i bästa säljläge.
Så kan man gå tillväga • Samordna gärna arbetsmarknadsenheten, skolor
och avfallsenheten i kommunen för en gemensam satsning
• Ordna avtal med textilinsamlare eller samla in textil själva så att materialtillgången säkerställs
• Lägg upp en plan för hur omsömnad och användning av begagnad textil bäst kan användas inom syslöjden
• I en arbetsmarknadsinsats där samarbete sker med välgörenhetsorganisation eller socialt företag finns det flera erfarenheter och tips att tar lärdom av. Dessa hittas genom en enkel internetsökning
Tänk på! Begagnad textilråvara är billig men inte gratis – så använd även den sparsamt.
Mer information Studio Re:designs webbsida innehåller både information om projektet men också prototyper på produkter som gjorts om till något nytt och korta beskrivning av hur det gick till. http://epi.vgregion.se/sv/studioredesign/
Stockholms stadsmission har en webbsida som beskriver hur de arbetar med arbetsträning inom bland annat REMAKE. http://www.stadsmissionen. se/Secondhand/Arbetstraning/
Citat ”Detta är en outnyttjad råvarutillgång. Jag som avskyr resursslöseri går verkligen igång på det. Det är ju irrationellt, korkat och rent av omoraliskt att inte försöka hitta vägar att förädla det här materialet” – Helle Robertson Forslund, designer för Robert&Blad
”Studio Re:design vill stimulera skapandet av attraktiva produkter genom att se på textilt spillmaterial på ett nytt sätt. Dessutom vill vi utmana västsvenska entreprenörers kreativitet för att hitta nya smarta affärsmöjligheter.” – Birgitta Nilsson, projektansvarig på Västra Götalandsregionen
10
3 SERVICE TILL INVÅNARNA
3.1 Hitta till återanvändningen! Många kommuner upplever att det är svårt att nå ut med information kring återanvändning och förebyggande av avfall till sina invånare. Med rätt information på rätt ställe hoppas Gästrike återvinnare kunna ändra en del gamla hjulspår och få oss att återanvända i först hand.
Att på olika sätt stödja handeln med begagnade varor bidrar indirekt till att förebygga avfall. Ett sätt att göra detta är att informera om var och hur det går att handla begagnat och var det går att lämna produkter man inte längre vill ha. Gästrike återvinnare har valt att inkludera ett användarvänligt kartverktyg på sin webbsida. Kartan hjälper invånarna att inte bara hitta återvinningscentraler eller återvinningsstationer, utan att även hitta butiker där man kan lämna in och köpa begagnade produkter.
I vägskälet mellan återanvändning och återvinning Kommuner och kommunala avfallsbolag är för många den naturliga kontakten att ta när man vill göra sig av med något och har frågor om hur och var man ska göra det på bästa sätt. Många har en klar uppfattning om vad de vill skänka för återanvändning och vad de vill lämna för återvinning – andra har som primärt mål att bli av med allt på en gång.
De flesta kommuner och kommunala avfallsbolag informerar på sina webbsidor om öppettider för återvinningscentraler, vilka avfall man kan lämna där och hur man hittar dit. Eftersom återvinningscentraler ofta förknippas med återvinning saknas ofta tanken på vilka produkter som går att återanvända.
Gästrike återvinnare visar vägen till återanvändning Gästrike återvinnare har valt att aktivt informera om och visa vägen till möjligheter för återanvändning. Detta görs genom ett kartverktyg som baseras på Google Maps och där markeringar har lagts in för second hand- butiker, återvinningscentraler, återvinningsstationer och matbutiker där man kan lämna in smått el-avfall och/eller hämta påsar för matavfall. Genom att klicka på kartmarkörerna visas öppettider, kontaktuppgifter och länk till externa hemsidor.
Kartverktyget erbjuder även en sökfunktion ”Jag vill slänga eller skänka”, där användaren kan skriva in sökord som exempelvis möbler, böcker, kläder och få tips om var dessa kan lämnas – antingen för återanvändning eller för återvinning. Sökfunktionen skiljer bland annat på trasiga eller hela produkter eftersom en del second hand-butiker bara tar emot hela och rena saker. I resultatlistan redovisas möjligheterna att lämna produkter till återanvändning före möjligheterna att lämna dem till återvinning. Det gör att användarna uppmanas att fundera på om de skulle kunna skänka sina saker till återanvändning istället för att lämna dem på återvinningscentralen.
Ett levande verktyg Kartverktyget har tagits fram av en extern webbyrå, men uppdateras av Gästrike återvinnare. Den nya webbsidan lanserades våren 2013 och utvärderades nio månader senare. Då hade kartfunktionen fått 30 000 besök.
Allt eftersom second hand-butiker öppnar eller stänger igen kan kartmarkeringarna ändras. Kartan har hittills uppdaterats två gånger om året och omfattar i nuläget 19 second hand-butiker.
En vidareutveckling av kartan skulle kunna vara att även infoga markeringar för (återkommande eller permanenta) loppmarknader och andra andrahandsmarknader samt för företag och organisationer som fokuserar på någon form av reparation och/eller upparbetning av produkter, exempelvis skomakare, skrädderi eller datorreparatör.
Så kan man gå tillväga • Identifiera vilka second hand-butiker som finns i
kommunen • Ta gärna extern hjälp för att göra ett praktiskt och
lättanvänt kartverktyg • Hänvisa även till andra möjligheter att laga eller
skänka och sälja produkter till återanvändning • Titta på andra hemsidor som listar butiker och
loppisar för tips och inspiration
11
Tänk på! Uppdatera informationen regelbundet – gamla och felaktiga uppgifter avskräcker användarna!
Mer information Gästrike Återvinnares webbsida där man kan se hur de visar var återanvändningen finns. www.gastrikeatervinnare.se/karta-och-oppettider/
Vintagekartan är en karta med många second hand- och vintagebutiker i hela landet. Många är betygsatta av användare. www.vintagekartan.se
Loppiskartan och svenska loppisar är två liknande hemsidor. Kostnadsfria kartor som visar många av de tillfälliga och permanenta loppisar som arrangeras i hela Sverige. Användare kan själva uppdatera sidorna. www.loppiskartan.se/ www.svenskaloppisar.se/
Citat ”Vi vill visa var man kan återvinna saker och hela tiden visa vilka alternativ som finns.” – Anette Noack, kommunikatör, Gästrike Återvinnare
3.2 Lär genom att leka! De flesta barn har stora mängder leksaker som de fått från alla möjliga håll, klappar, presenter och snabbmatsrestauranger. Leksaksloppisar och leksaksbytardagar kan både minska antalet nya leksaker och vara lärorikt för barn som del(t)ar.
I Linköping arrangeras en stadsfest varje år och som en del av detta anordnar Tekniska Verken en leksaksloppis sedan 2010. Den sker i anslutning till det som kallas Familjens dag och är genom det en arena där många barn och föräldrar befinner sig.
Ett populärt familjenöje Att besöka loppisen kostar ingenting och leksakerna är även de gratis, vilket skapar en stor tillströmning av besökare. I ett stort partytält ligger leksakerna upplagda på bord och Tekniska Verken har personal på plats som tar emot leksaker som besökarna vill lämna in. Detta garanterar att leksakerna är rena och hela. Genom att samla in leksaker på återvinningscentralerna ett par veckor innan loppisen finns det redan i början av dagen leksaker att byta till sig. Det första året leksaksloppisen arrangerades annonserade Tekniska verken för att visa på möjligheten att skänka och byta leksaker, men idag är leksaksloppisen etablerad och besökarna på återvinningscentralerna vet om att de kan lämna leksaker till loppisen. Under den senaste leksaksloppisen samlades tio kubikmeter leksaker in och familjens dag besöktes av 6 000 personer.
Så löste Linköping insamling av leksaker I Linköping har insamlingen av leksaker skett genom vanliga plastbehållare med innersäck och en informationsskylt. Det har inte varit några större problem med annat avfall som lagts i behållarna, men en regelbunden tillsyn av återvinningscentralens personal möjliggör att eventuellt felsorterat material eller trasiga leksaker snabbt tas bort. Behållarna bör även stå under tak för att skydda leksakerna. Bemötandet på återvinningscentralerna har varit positivt och visat på möjligheten att ge leksakerna ett fortsatt liv.
12
Retoy Leksaker byter ägare på många håll i Sverige. Förutom begagnathandeln mellan privatpersoner på nätet finns det specialiserade butiker. Många barnloppisar arrangeras där både kläder och leksaker byter ägare. Det är bra produkter att byta, barnen tröttnar ofta på dem innan de gått sönder och det kan vara pedagogiskt att dela istället för att handla nytt. En organisation som samarbetar med ett flertal kommuner, och dessutom vill lära barnen någonting, är Retoy. Deras leksaksbytarträffar är mer småskaliga än leksaksloppisen i Linköping, men med en annan ambition.
Deras idé är att barn lär sig genom lek, inte information. Retoy använder lek som ett sätt att lära ut att dela och att byta som en del av en mer hållbar konsumtion. De passar även på att prata med barnen om deras rättigheter enligt barnkonventionen, som går som en röd tråd genom verksamheten.
Lek först, ta hem sedan Rent praktiskt går en leksaksbytaraktivitet till på följande sätt. Retoy anlitas, och tillsammans med en partner, till exempel en kommun, bygger man upp en färgglad yta på 30 till 50 kvadratmeter där det ska lekas. Retoy har alltid med en del leksaker som de samlat in på annat håll, men framförallt tar barnen med leksaker som de checkar in. De får en stämpel för varje sak de lämnar. Sedan är det bara att börja leka! Alla incheckade leksaker sorteras av volontärer tillsammans med föräldrarna och de som kan innehålla farliga kemikalier plockas bort. Detta ökar även föräldrarnas kunskap om vilka leksaker som kan innehålla farliga ämnen. Barnen får leka, rita och prata och när de vill får de använda stämplarna för att ta med sig sina nya favoritleksaker hem.
Under Retoys tre första år bytte 18 000 barn över 42 000 leksaker. Under 2014 genomfördes fyra aktiviteter i samarbete med Lerums kommun i Västsverige. Lärdomar därifrån är att engagerade volontärer är nyckeln till en lyckad bytesdag då målen för vad barnen ska uppleva och lära sig är höga. För att nå dem behövs volontärer som deltar flera gånger och då för med sig kunskap till nästa tillfälle. Att ha aktiviteten i samband med andra event ger fler besökare och många glada miner, hos stora som små.
13
Så kan man gå till väga • Samarbeta med ett större event för att få besökare • Samla in leksaker på ÅVC • Informera om insamling och loppis • Ordna med transport till loppisen • Ha gärna flera partytält för att vädersäkra och
möjliggöra ”lagerhållning” och rengöring • Personal behövs för att kontinuerligt plocka fram
och rengöra leksaker • Skänk de leksaker som blir över till sjukhus eller
vårdcentraler
Mer information Information om alla aktiviteter på Tekniska verkens Familjens dag och länkar till arrangörerna. www.familjensdag.se
Retoy arrangerar mer än bara bytesaktiviteter och beskriver sin verksamhet mer ingående på sin webbsida. www.retoy.se
Citat ”Allt fler familjer har börjat ta med leksaker till loppisen. Föräldrarna tycker det är mer pedagogiskt att byta... än att bara ta.” – Linda Genander, Information hushållsavfall, Tekniska verken i Linköping
”Att det är återkommande och anordnas i flera kommuner skapar ett större sammanhang. Jag tror det behövs för en beteendeförändring.” – Karin Lindblad- Johansson, projektledare, Lerums kommun
3.3 Möbler till studentrum På Gastelyckans återvinningscentral (åvc) i Lund slängdes tidigare 9 000 sängar, soffor och andra möb- ler varje år. Välgörenhetsorganisationerna såg dem som osäljbara och ville inte ha dem. Ett samarbete mel- lan fyra organisationer gör nu att många möbler får ett nästa hem.
Second hand-butiker som drivs av välgörenhetsorgani- sationer är ingenting nytt. Det finns ett antal butiks- kedjor och en mängd lokala butiker runt om i landet. Dessa gör en stor nytta både för miljön genom återan- vändning och genom att låta överskottet gå till social verksamhet. Att dessa organisationer samlar in kläder och annat på kommunens återvinningscentral är inte heller ovanligt. Men i Lund finns en butik och ett sam- arbete som tagit det ett steg längre för att hantera stör- re möbler på ett bättre sätt.
Svårt att hantera möbler De vanligaste varorna som organisationerna tar vara på är kläder och mindre husgeråd. Dessa är lätta att hantera i en butik, tar liten plats och ger ett bra pris per objekt. Möbler är däremot skrymmande och kräver mycket butiksyta vilket medför en stor kostnad även om säljpriset kan vara bra. Detta gör att många organisationer behöver avvisa möbler i bra skick som istället går till energiåtervinning.
Granne med studentbostäderna För att göra försäljningen av möbler tillräckligt lönsam för att bli intressant att sälja behövs en större efterfrågan och genom den en större genomströmning av produkterna. I Lund hittade man en målgrupp i studenterna och 2014 öppnade Erikshjälpen Second Hand och Pingstkyrkan en butik med ett stort utbud av möbler i anslutning till studentbostäder. Studenterna flyttar ofta och med begränsade ekonomiska medel ger det en hög efterfrågan på billiga möbler. Att de ofta saknar bil och möjlighet att ta sig till större möbelvaruhus gör läget på högskoleområdet än mer attraktivt.
14
Citat ”Det är bra att ha en grund färdig när man går ut och pratar med aktörer men det är viktigt att lämna spelrum för alla att komma med egna förslag.” – Ellen Lindblad, projektledare, Sysav Utveckling AB
3.4 Enkel och snygg återanvändning i kvarteret Bostadsbolaget i Göteborg har skapat en attraktiv möjlighet för grannarna på Husargatan i Haga att byta saker med varandra. I det specialdesignade återbruksrummet kan hyresgästerna lämna föremål som de inte längre behöver eller tröttnat på och ta med sig saker som någon annan lämnat.
Återbruksrum i ny tappning Det allmännyttiga Bostadsbolaget i Göteborg har i olika sammanhang försökt skapa bytesrum för föremål som söker nya ägare. Ibland har dessa återbruksrum tenderat att bli ansamlingar av föremål som ingen riktigt vill ha – ungefär som ett bättre grovsoprum. Det har ofta inneburit extra arbete med att hålla efter och röja bort saker ingen vill ha. När Bostadsbolaget planerade det nya återbruksrummet på Husargatan i Haga ville de därför pröva något nytt. Tillsammans med designbyrån Resense Design har Bostadsbolaget skapat ett återbruksrum med gallerikänsla.
En central roll i återbruksrummet är det specialdesig- nade hyllsystemet Omge, som ramar in de utställda fö- remålen och gör att de kommer till sin rätt. Hyllsyste- mets utformning gör också att hyllorna inte belamras. Belysning med LED-lister på de sammanlagt knappt 40 hyllorna ger återbruksrummet ett fint och fräscht intryck.
Byte grannar emellan Det är bara hyresgästerna i kvarteret som har tillgång till återbruksrummet, vilket sammanlagt rör sig om knappt 100 hushåll. Det finns ingen gräns för hur många föremål man får ställa in i återbruksrummet eller ta med sig därifrån.
Butiksytan på 1 500 kvadratmeter upplåts av Akade- miska Hus som en åtgärd för att underlätta miljövänli- ga lösningar för de boende. Möbler är i speciellt fokus men butiken innehåller även andra varor. Butiken har på kort tid blivit välbesökt av både studenter och andra lundabor. På Gastelyckans ÅVC har man placerat en särskild container för insamling av möbler som sedan säljs i butiken. Erikshjälpen tömmer containern och håller den prydlig. Den är placerad på återvinningscen- tralen för att vara det första besökaren ser och inläm- ningen av möbler täcker väl försäljningsbehovet.
Började med ett examensarbete Idén till denna hantering av möbler kom från renhåll- ningsbolaget Sysav som upplevde att mycket möbler slängdes på deras återvinningscentraler. En examens- arbetare inventerade mängderna och möjligheterna att göra någonting bättre av möblerna. Examensarbetet visade på att second hand-försäljning kunde fungera och studenten anställdes som projektledare. Diskussio- ner påbörjades med intresserade aktörer. Erikshjälpen second hand hade redan en butik i Lund och vågade satsa på idén.
Det största hindret var att hitta en stor, central lokal med låg hyra. Akademiska Hus bidrag med lokal var nödvändigt för att starta verksamheten. Under två år kommer butiken drivas i denna lokal för att se om verksamheten blir lönsam. Butiken bygger på ett samarbete mellan välgörenhetsorganisationer och avfallsinsamlare, vilket också kretsloppsparker gör. Den viktiga skillnaden är tillgängligheten för köparna.
Så kan man gå tillväga • Bjud in relevanta aktörer • Kartlägg möjligheter för insamling på ÅVC • Leta efter lämpliga områden för butik, var finns
kunderna? • Hitta en billig lokal • Arbeta fram en fungerande ansvarsfördelning
mellan kommun och samarbetspartner
Tänk på! Samarbeta med dem som kan branschen! Oavsett läge är möbelförsäljning dyr i drift då det kräver stor yta.
Mer information Erikshjälpens webbsida beskriver deras verksamhet och möbelbutiken i Lund. http://www.erikshjalpen.se/secondhand/vaara- butiker/lund-studentbutik/
15
Det är stor bredd på vad som ställs in i rummet. Allt från böcker och bruksföremål, exempelvis skålar och elektriska köksmaskiner, byter ägare, men även exempelvis leksaker och lampor. Enstaka finare plagg som kostymer och klänningar hängs upp på galgar men annars är grundidén att det är saker som ska bytas. För kläder finns det annars en insamlingsbehållare för begagnade textilier i återbruksrummet.
Tydliga husregler Reglerna för vilka föremål som får lämnas i återbruksrummet och hur de ska behandlas är tydliga och uppsatta på en tavla i rummet. Grundregeln är att ”gett är gett” och föremålen ska vara hela, rena och fungera. Bostadsbolaget har rätten att rensa ut saker från återbruksrummet vid behov och om saker stått för länge skänks de vidare till välgörenhet via Human Bridge som även ansvarar för tömningen av textilbehållaren.
Bostadsbolagets personal i form av kvartersvärden och miljövärden tittar till återbruksrummet varje vecka. Sedan invigningen i maj 2014 har det varken funnits behov av att röja och hålla efter eller av att rensa ut saker. Förutom de specialdesignade hyllorna kan detta även bero på att det är relativt miljömedvetna boende i kvarteret.
Kostnader Återbruksrummet installerades i ett befintligt rum. Kostnaderna för att måla om och byta belysning och för de specialdesignade hyllorna (design och snickeri) landade på runt 80 000 kronor, varav Bostadsbolaget fick 50 000 kronor i bidrag från Göteborgs Stads miljöprogram. Driftskostnaderna bedöms såhär långt som försumbara eftersom personalen som tittar till återbruksrummet ändå befinner sig i området och det hittills inte funnits behov av att röja ut föremål.
Totalt äger de runt 300 allmännyttiga bostadsföretagen 730 000 bostäder och flertalet av dem ägs av kommunerna. Att öka antalet återbruksrum innebär en stor potential för kommuner och kommunala bostadsbolag att aktivt arbeta med avfallsförebyggande.
Så kan man gå tillväga • Säkerställ att personalen som är ansvarig för att
återbruksrummet fungerar är engagerad i rummet och gillar idén – om de inte är intresserade eller inte ser poängen med det faller det inte väl ut
• Var tydlig med vilka regler som gäller för att lämna och hämta föremål
• Använd en genomtänkt design för att skapa ett rum där fungerade föremål byts och undvik att rummet omvandlas till en avstjälpningsplats för skrymmande och trasiga saker
16
Tänk på! Utan engagerad personal går det inte – den som ska hålla ögonen på återbruksrummet måste brinna för idén!
Undvik! Förhindra att återbruksrummet förvandlas till ett rum för grovsopor med halvtrasiga föremål som ingen vill ha!
Mer information Du kan läsa mer om projektet under: https://www.bostadsbolaget.se/Om-bostadsbolaget/ Pressrum/Pressmedelande-nyheter/Inramat- aterbruksrum-invigt/
Citat ”Det handlar mer om att ändra attityder än om att kortfristigt minska restavfallet i nämnvärd utsträckning. För att göra det skulle man behöva införa återbruksrum i mycket större omfattning.” – Eva Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget
”Det speciella hyllsystemet gör att man blir påverkad att bara ställa dit saker som verkligen har ett värde för någon annan.” – Eva Bengtsson, miljöstrateg på Bostadsbolaget
3.5 Värdet av gamla cyklar En cykel som får rätt vård kan rulla länge, en cykel utan ägare rullar inte alls. Övergivna cyklar som rensas bort är en resurs som kan göra flerfaldig nytta.
Att cykla lyfts ofta fram som ett miljövänligt och hälsosamt sätt att ta sig fram. Det finns dock gott om cyklar som står oanvända år efter år i cykelställ och cykelrum. Många slängs även på ÅVC efter att ha slitits av tid, snarare än av användning. Bostads AB Mimer, ett kommunalt bostadsbolag i Västerås, gör cykling ännu mer miljösmart och prisvärt genom återbruk och reparation.
Hyr ut hittade cyklar Verkstaden kallas Recykling och ligger i en tidigare oanvänd källarlokal. Här rustas gamla cyklar upp för att sedan hyras ut till utbytesstudenter vid Mälardalens
högskola. Västerås är en bra cykelstad, men för långvä- ga studenter som bara ska vara där några terminer är cykelköp inte alltid praktiskt. För 800 kronor per ter- min, eller 1 000 kronor om året, får de en fungerande restaurerad cykel. 500 kronor av dessa är deposition så hyran är låg. Då ingår även fria reparationer för nor- malt slitage. Hösten 2014 var ett fyrtiotal cyklar uthyr- da – vilket är samtliga cyklar som hunnit restaureras sedan projektet startades.
Få verksamheten att rulla Mimer rensar sina bostadsområden från övergivna cyklar varje år. Genom ett samarbete med avfallsbolaget VafabMiljö får de även cyklar från en av deras återvinningscentraler. Sammanlagt blir det hundratals cyklar om året att reparera eller plocka reservdelar ifrån. I nuläget är en person anställd och en person som arbetstränar. Verkstaden drivs av Mimer, som sköter administrationen, men målet är att det ska kunna drivas som ett socialt företag inom ett par år. Då är tanken att runt 200 cyklar är uthyrda och att verkstaden även reparerar cyklar med begagnade reservdelar. VafabMiljö och Hyresgästföreningen sponsrar verksamheten.
Arbetsträning är ett av syftena med projektet och det är viktigt med en kompetent och engagerad person som kan sköta verksamheten. Det är också viktigt att föra en dialog med stadens cykelhandlare. Det är inte meningen att Recykling ska konkurrera med dem, utan snarare att vända sig till nya kunder som annars inte hade köpt en cykel. Detta blir extra viktigt när målgruppen breddas från endast utbytesstudenter.
Använd de resurser som finns Recykling behöver idag finansiering och det är inte troligt att verksamheten kan gå med vinst. En fördel för Recykling har varit att kunna använda en lokal som stått tom. Cykelställen måste rensas regelbundet oavsett så kostnaden för cyklarna är låg. Utan samordning med arbetsmarknadsinsatser som arbetsträning är det svårt att få ekonomi i en verksamhet som Recykling.
Recykling har varit mycket uppskattat och ser ut att fortsätta växa. Framgångsfaktorer är att utnyttja de resurser som finns till hands och anpassa tjänsten efter rätt målgrupp. Tack vare Recykling kommer många cyklar fortsätta rulla i Västerås.
17
Så kan man gå tillväga • Hitta en lämplig lokal och verktyg för reparation • Hitta engagerad personal för arbetsträning • Säkra finansiering över några år • För dialog med lokala cykelhandlare • Finn en målgrupp och en kanal för att nå dem • Samla ihop fler cyklar än vad som är tänkt att hyra
ut för att möjliggöra återanvändning av reservdelar
Tänk på! Hitta kompetent personal som är villig att lära sig cykelreparation.
Kontrollera med polisen att cyklarna inte är stulna!
Mer information Cykelköket finns i både Göteborg och Malmö, men drivs oberoende av varandra. Konceptet är en öppen verkstad för cyklar för den som vill lära sig cykelreparation. De lånar ut verktyg och har visst utbud av reservdelar. Det finns även möjlighet att få en mycket billig begagnad cykel och rusta upp den själv. www.cykelkoket.org/ cykelkoket.blogspot.se/
Returhuset i Göteborg är en del av Alelyckans krets- loppspark. Cyklar och vissa andra saker som samlats in från besökarna rustas upp genomarbetsträning och säljs sedan till besökare. www.goteborg.se/wps/portal/enheter/ arbetsmarknadsinsats/returhuset
3.6 När bra mat inte blir såld Livsmedelsbutiker slänger varje dag stora mängder bröd som inte blivit sålt. Samtidigt finns det människor som har svårt att ha råd med sitt dagliga bröd. Även matsvinn kan göra nytta!
Efter en längre tids arbetslöshet bestämde sig Lasse Wennman för att starta eget. Han vände sig till livsmedelsbutikerna i Gävle och frågade om de var villiga att dela med sig av sitt dagsgamla bröd. Fullt ätbart bröd som inte gick att sälja gick nu istället till EU-migranter, hemlösa och andra som hade det knapert. En bilfirma sponsrade verksamheten med en bil som annars står för en stor del av kostnaderna.
Stötta bra initiativ Matakuten, som verksamheten kallades, drevs av Lasse Wennman som fick ersättning via a-kassan. Detta var dock inte hållbart ekonomiskt och våren 2014 kontaktade han därför kommunalförbundet Gästrike Återvinnare. Han frågade om de var intresserade av att stötta verksamheten – och fick ja. Han projektanställdes på ett år för att driva Matakuten vidare samtidigt som en förstudie utfördes. Syftet med förstudien är att utreda vilka möjligheter och hinder som finns för redistribution av livsmedel och hur en sådan verksamhet bör vara utformad.
Utreder framtida organisation I nuläget är inga beslut fattade om Matakutens framtid. Det har inte gått att bedriva verksamheten gratis mot butiker och behövande utan såväl finansiellt som administrativt stöd. Det är heller inte helt självklart att Gästrike Återvinnare, ett kommunalförbund inom renhållning, ska bedriva socialt arbete i den omfattning som Matakuten innebär.
Att som eldsjäl sköta kontakter och transporter är möjligt i viss skala. Det är möjligt att fylla en skåpbil med bröd från ett fåtal butiker och distribuera till behövande. Men för att göra det möjligt att bedriva en större hållbar verksamhet med redistribution behöver finansiering och organisationsform lösas. Kan matvarubutiker och olika organisationer tillsammans finansiera verksamheten? Kan verksamheten bedrivas som en stiftelse eller en förening? Frågorna är inte lösta i dagsläget.
Många inblandade aktörer Under förstudien sker flera samråd med de aktörer som påverkas. Till exempel måste livsmedelslagstiftningen följas och god kontakt med tillsynsmyndigheten är viktig. Det har diskuterats om även skolmatsalar kan vara en mottagare av maten, vilket då behöver stämmas av med personal och inköpare. Butikerna måste ha förtroende för att livsmedlen hanteras och förmedlas på ett etiskt korrekt sätt.
Verksamheten samordnas även med fördel med socialtjänst, kyrkan och välgörenhetsorganisationer. Även om projektet finns till för att minska matsvinn är den synliga delen också socialt stöd. Det finns idag en mängd framförallt ideella föreningar som hjälper utsatta grupper och är beroende av donerad mat eller pengar. Matakuten är en av dessa.
18
Minskning av matsvinn Mycket av det matsvinn som uppstår i butiker är frukt, grönsaker och bröd som inte säljs. Anledningen, enligt handlarna, är att konsumenter vill ha ett stort utbud, att de inte accepterar skönhetsfläckar och krav på dagsfärskt bröd. Att butikerna väljer att donera sitt svinn innebär inte att överproduktionen upphör. Samtidigt blir det en social och inte bara teknisk fråga att hantera maten. Redistribution kan vara en viktig metod för avfallsförebyggande och social hjälp, men det lindrar bara symptomen på matsvinnet snarare än angriper grunden till problemen.
Förutom att lindra problem idag är det värdefullt för kommuner och kommunala bolag att arbeta med frågan. Det leder till många insikter och uppslag till förbättringar och samverkan på flera håll.
Så kan man gå tillväga • Kartlägg vilka aktörer som påverkas av redistribu-
tionen • Identifiera vilka som arbetar med frågan idag • Hitta engagerad personal • Skapa långsiktigt hållbar finansiering
Tänk på! Det handlar om att bygga relationer, både till de som donerar och de som tar emot.
Att donera mat kräver merarbete från butiken och deras betalningsvilja är sällan hög.
Mer information Fødevarebanken är en organisation i Köpenhamn som distribuerar överbliven mat från framförallt livsmedelsföretag till hjälporganisationer. www.foedevarebanken.dk
Matsentralen är en organisation i Oslo som distribuerar överbliven mat från livsmedelsföretag och även butiker till hjälporganisationer. www.matsentralen.no
Citat ”Detta kan vara en lösning tills butikerna löst över- produktionen.” AnnaCarin Söderhielm, samordnare, Gästrike Återvinnare
”Det intressanta med matakuten är att det kickar igång tankar. Någonting intressant kommer det komma ur det här.” .” AnnaCarin Söderhielm, samordnare, Gäst- rike Återvinnare
3.7 Lunchlåda minskar matsvinnet Restaurang Karavan i Stockholm minskar matsvinnet genom att sälja rester som blivit över från dagens lunch. Försäljningen av lunchlådor ger en årlig vinst på 37 000 kr – samtidigt som man undviker att slänga råvaror för 260 000 kronor – och en enormt positiv respons från kunderna.
Restaurang Karavan serverar lunch fem dagar i veckan. Varje dag säljs runt 800 luncher för 85 kronor per portion. Maten lagas efterhand för att undvika överproduktion i köket, men en liten del av maten blir ändå över. Efter lunchen erbjuder restaurangen sedan tre år tillbaka därför under en halvtimmes tid efter lunchen matlådor med den överblivna maten. Lunchlådorna kostar 40 kronor per portion och erbjudandet är beroende på tillgång.
Kunderna Det är en brokig och varierande kundkrets som kommer för att köpa lunchlådorna: bland annat studenter från det närbelägna campusområdet, pensionärer, byggarbetare som har vägarna förbi, föräldrar som köper middagsmat eller matlådor till sina barn och anställda i de omkringliggande kontorsbyggnaderna som missat lunchen. De flesta kunderna köper en eller ett fåtal lunchlådor, men det förekommer också att en kund köper tio till femton lådor och fryser in hemma.
Försäljningen Eftersom försäljningen av matlådorna bara sker under en kort tid (mellan 13:30 och 14:00) då personalen ändå är på plats för att diska och röja undan efter lunchen krävs ingen extra personal. Genom att försäljningen av lunchlådor förlagts till efter lunchen konkurrerar den inte heller med försäljningen av dagens lunch.
Resultatet Om köket bedömer att några rester kan användas som utgångspunkt för nya rätter i egna köket tas de omhand där – annars komponeras lunchlådorna av allt som blir över från lunchen. Det gör att en mycket stor andel av den överblivna maten säljs som lunchlådor. I genomsnitt säljs 30-35 lådor varje dag. Sammanlagt säjs på så vis årligen minst 3 000 kg matrester som annars hade slängts.
Försäljningen av lunchlådor innebär att restaurangen årligen tjänar 37 000 kronor istället för att slänga råvaror motsvarande 260 000 kronor. Man undviker också kostnaden för hantering av avfallet som dessa råvaror skulle gett upphov till.
19
Reaktionerna Reaktionerna på lunchlådorna har varit mycket positiva både från lunchgäster och från kunder som köper lådorna. Efter en inledande kort marknadsföringsinsats med plakat i restaurangen som informerade om lunchlådorna sprids informationen om dem enbart med mun-till-mun-metoden.
Så kan man gå tillväga • Undvik att överproducera mat i köket! Miljötänk
och ekonomitänk måste vara med redan från första steget
• Fundera på vilka rester som kan användas för nya rätter i det egna köket och ta vara på dessa
• Börja inte försäljningen av lunchlådor förrän efter lunchen
• Begränsa försäljningen till en kort tid då köksper- sonalen ändå är på plats för att undvika extra per- sonalkostnader
Tänk på! Maten för lunchlådorna måste vara färsk och av bra kvalitet.
Undvik! Undvik att erbjuda lunchlådorna förrän efter lunchen! Innan lunchen är avslutad vet man inte hur mycket som blivit över.
Mer information Mer information om Lunchlådan och Restaurang Karavan hittar du på: http://www.restaurangkaravan. se/?page_id=31
Citat ”Målet är naturligtvis att bara laga så mycket mat som serveras på lunchen. Den överblivna maten som säljs som matlådor är egentligen ett mått på hur långt man är från att nå detta mål. Men genom att maten ändå tas till vara lönar det sig ändå – både ekonomiskt för restaurangen och för miljön.” – Jyrki Backhamn, Köksmästare på Restaurang Karavan
”Internt är det en självklarhet att hålla matsvinnet på ett minimum för att minska kostnaderna och belastningarna på miljön – utåt sett är lunchlådorna en mycket bra marknadsföring.” – Jyrki Backhamn, Köksmästare på Restaurang Karavan
3.8 Kaffemuggen för mer än en kopp Kaffe i parken, i lektionssalen eller i farten? Ofta innebär take-away kaffe en pappmugg, men det finns alternativ. Go:refill och KeepCup visar vägen för flergångsmuggar!
Take-away kaffe genererar stora mängder avfall i form av pappmuggar och plastlock. Muggarna hamnar sedan i bästa fall i en papperskorg för blandat avfall och i värsta fall på gatan eller i naturen. Att ta med sig kaffet är allt mer populärt och de flesta muggar används bara en gång, även om en ny kopp köps på samma kafé. I Göteborg såg man möjligheten till en flergångsmugg i samarbete med stadens kaféer.
Förebygga nedskräpning var målet 2011 var minskning av nedskräpning ett prioriterat mål i Göteborgs stads budget. Samverkansorganisationen Trygg, vacker stad genomförde ett flertal projekt för att utveckla städningen i Göteborg och även förebygga nedskräpning. Ett av projekten var att erbjuda en återanvändbar termosmugg genom go:refill. Go:refill byggde på att kaféerna själva säljer muggen och erbjuder kunden att fylla den, istället för en pappmugg. Termosmuggar i sig fanns tidigare, men genom att kaféerna erbjöd muggarna blev det mer vanligt att ta med sig egen mugg för take-away kaffet. Kunden fick köpa go:refill-muggen för 59 kronor och fick sedan en mindre rabatt då den användes vid köp av kaffe. Inspirationen till konceptet kom från den internationella kedjan Starbucks och över 20 kaféer i Göteborg anslöt sig till go:refill.
En praktisk ägodel En flergångsmugg behöver förstås användas flera gånger för att få en mindre miljöpåverkan än engångsmuggarna och företaget KeepCup som säljer termosmuggar, anger att det krävs 20 användningar innan miljöpåverkan minskar. För t.ex. pendlaren som köper en kaffe varje morgon blir det alltså en vinst för miljön redan efter en månads användning.
Samarbeta med kaféerna Göteborg stad började med att göra ett utskick till alla kaféer i staden och erbjöd en helhetslösning med en designad mugg, pappställ för försäljning av muggar och ett klistermärke så att det skulle vara lätt att hitta anslutna kaféer. Man gjorde även en gemensam webbsida. Genom samordningen kunde priset på muggarna hållas lågt. Då kommunens syfte var att förebygga nedskräpning och alla erbjöds att delta undvek man problem med att gynna enskilda aktörer.
20
Stadens mugg En viktig del av go:refill projektet var enligt Trygg, vacker stad att företagens logotyper inte var på muggen, utan enbart texten go:refill. Det gjorde det lättare att knyta fler kaféer till projektet efterhand.
I Göteborg stads utvärdering av projektet ansåg man att staden tagit ett större ansvar för projektet än vad som egentligen kunde vara motiverat. Kommunerna hade tjänat som motor för att få igång initiativet. En alternativ lösning kunde varit att skapa ett råd eller förening för kaféer som kunde erbjuda muggen. Maria Börgeson, kommunikatör på Trygg, vacker stad under projektets gång, tror att det hade varit lättare i en mindre stad med färre stora kafékedjor. Det hade gjort det lättare att lyfta fram ”stadens” mugg, för den som värnar om den lokala miljön.
Kaféerna tar över idén Projektet med go:refill lades ner 2013 efter att ha sålt cirka 6 000 muggar. Kaféerna hade då börjat sälja egna muggar och stadens stöd behövdes inte längre. Flera kaféer använder idag muggar av märket KeepCup som trots företagslogotyper på sidan välkomnas även på andra anslutna kaféer. I Göteborg har go:refill-muggen alltså försvunnit, men idén med flergångsmuggar lever kvar och sprider sig till fler och fler kaféer.
Så kan man gå tillväga • Undersök intresset bland stadens kaféer för att
ansluta sig till ett system med flergångsmuggar • Diskutera vad de vill få ut av samarbetet och visa
på möjligheterna • Bestäm hur kommunen kan stödja arbetet • Starta upp ett råd eller en förening för kaféerna
som ansvarar för genomförande
Tänk på! Skapa en tydlig organisation och ansvarsfördelning redan från början – och engagera kaféerna!
Var noga med vilket stöd kommunen får ge enskilda företagare!
Mer information KeepCup marknadsförs av företaget Icing on the cake. Här finns även en lista på kaféer i Sverige som använder muggarna. http://icingonthecake.se/
Citat ”Vi pushade vägen för att fler kaféer skulle skaffa egen mugg.” – Maria Börgeson, kommunikatör, Trygg, vacker stad
3.9 Dela är det nya äga Vissa saker är bra att ha hemma. En sax, ett decilitermått och extra handdukar kommer ofta väl till pass, men det finns också flera saker som mest tar upp plats i skåpen. Olika formella och informella nätverk för att dela på saker blir allt större. Sociala medier och internet spelar ofta en avgörande roll för att människor och saker ska hitta varandra, men det kan även ske genom en lokal och engagerad personal.
Ofta är det funktionen hos en produkt vi är ute efter snarare än själva produkten och för saker vi använder sällan kan det vara både ekonomiskt och miljömässigt bättre att dela produkterna med andra. Under detta avsnitt har vi samlat tre olika exempel där produkter och därmed resurser används mer effektivt inom framförallt sportutrustning och verktyg. Samtliga exempel bygger till viss del på förtroende hos användarna och i vissa fall kan det behövas kontrollsystem för att få delandet att fungera smidigt för alla.
Kommunen har här en roll som sammanhållande aktör genom egna system för att dela produkter eller genom att hänvisa till befintliga tjänster och påverka normen från att äga till att dela. Här följer tre goda exempel som delar en och s