rapport självständigt arbete1424146/fulltext01.pdf · aircraft than the c-130h hercules for use...

Militärteknik 2020-03-28 Philip Maspers Linde

Självständigt Arbete OP-T 17/20

1

Rapport självständigt arbete

Kurs: Påbyggnadskurs Militärteknik: Självständigt arbete C-nivå

Kurskod: 1OP482 Poäng: 15 hp

Handledare: Daniel Amann Datum: 2020-03-28

Examinator: Hans Liwång Antal ord: 9406

En teoretisk grund för Sveriges nästa militära transportflygplan

Sammanfattning

Sverige har Europas äldsta C-130 Herculesflotta, nationellt benämnt Transportflygplan 84, som ska

bytas ut innan 2030 på grund av ökande underhållskostnader. Det har ännu inte identifierats eller

beslutats om en lämplig ersättare till TP 84. Detta arbete studerar the fiktiva scenariot av

införskaffning och implementering av ett större transportflygplan än TP 84 för att användas i

taktiska operationer.

Arbetet svarar på frågan Hur påverkas Försvarsmakten av införskaffandet av ett stort

transportflygplan med hänsyn till effekt, lämplighet och ekonomisk överkomlighet? Detta ämnas

besvaras genom att applicera teorin om militär nytta på flygplanet C-130J Super Hercules, som är i

motsvarande storlek som TP 84 samt C-17 Globemaster III som är större och vanligtvis används till

strategiska operationer.

Syftet med arbetet uppnås genom insamlad empiri från dokumentstudier från både officiella

dokument, tidigare studier och elektroniska dokument som kompletteras av en intervju med en före

detta överste vid svenska transport- och specialflygsdivisionen. Arbetets slutsats är att en

implementering av ett större transportflygplan påverkar Sveriges transportflygsförmåga negativt.

Ett flygplan i motsvarande storlek som TP 84 är att föredra för taktiska operationer. Arbetet bidrar

även med två förbättringspunkter till teorin om militär nytta där dimensionen Ekonomisk

Överkomlighet föreslås få större inverkan på den slutgiltiga bedömningen samt att lägga till

ytterligare en indikator under dimensionen Militär Lämplighet som bör beröra området politik.

Nyckelord: Transportflygplan, Flyglogistik, Militär Nytta, Militärteknik



2

Thesis report

Course: Advanced Course Military Technology, Independent Project

Course code: 1OP482 Credits: 15 ECTS

Supervisor: Daniel Amann Date: Mars 28, 2020

Examiner: Hans Liwång Number of words: 9406

A Theoretical Foundation for Swedens Next Military Cargo Aircraft

Abstract

Sweden currently operates the oldest C-130 Hercules fleet in Europe which is to be replaced before

2030 due to rising maintenance costs. A suitable military cargo aircraft has not yet been identified

nor decided upon. This report studies the fictional case of acquiring and implementing a larger

aircraft than the C-130H Hercules for use in tactical operations.

The report answers the question How would an implementation of a large military cargo aircraft

affect the Swedish Armed Forces regarding military effect, military suitability and economic

affordability? This question aims to examine the implementation by applying the theory of Military

Utility on the C-130J Super Hercules which has a size comparable to C-130H Hercules and the C-

17 Globemaster III which is larger and commonly used for strategic airlift.

The purpose of this study is achieved by gathering empirical data by using documentary studies

from both official government documents, previous studies and electronic documents as well as

from an interview with a former Air Force Colonel responsible for the development of the Swedish

airlift squadron. The author concludes that the implementation of a larger aircraft negatively impacts

the airlift capabilities. An aircraft in the same size as C-130H Hercules is preferred for tactical

operations. This report also contributes with two key points to improve the theory of military utility

by giving the dimension Economic Affordability a larger impact in the final judgement as well as

implementing an additional indicator to the dimension Military Suitability, named political.

Keywords: Military Cargo Aircraft, Airlift, Military Utility, Military Technology



3

Centrala Begrepp I denna studie användes särskilda militära begrepp som definieras nedanför i syfte att öka

förståelsen för läsare utan militär bakgrund:

• Flygtransport: Transporter som genomförs i lufthavet, oftast med flyg- eller

helikopter.

• Transportflyg: Flygplan som genomför flygtransporter. Exempelvis TP 84.

• Taktisk flygtransport: Innefattar flygtransport inom ett operationsområde. Traditionellt

sett är detta mindre transportflyg alternativt helikoptrar som genomför transport av

materiell eller personal i hög hotmiljö. Exempelvis C-130 Hercules, TP 84.

(Försvarsmakten, 2017, p. 72)

• Strategisk flygtransport: Flygtransport med ofta tung last över stora avstånd och

mellan operationsområden. Till detta används traditionellt större transportflygplan som

C-17 Globemaster III.

Grundläggande förmågor

• Skydd: Förmågan innefattar funktioner och egenskaper hos systemet för att skydda

påverkan på systemet eller personalen. Förmågan kan delas in i passivt skydd, där

ballistiskt skydd ingår eller aktivt skydd där det ryska skyddssystemet Arena

kategoriseras in samt även aktiva motmedelssystem som facklor eller remsor.

• Uthållighet avser vilka behov systemet har med hänsyn till underhållstjänst för att

kunna hålla god status. Uthållighet innefattar såväl planering som logistik. Handbok

Målsättning Förband skriver även att förmågan har en psykologisk dimension som

innebär hur systemet påverkar personalens moral och attityder. (Försvarsmakten,

2011, p. 23)

• Tillgänglighet är starkt kopplat till ovannämnda begrepp. En god underhållstjänst

möjliggör en hög tillgänglighet på systemet. Handbok Målsättning Tekniska System

beskriver förmågan som: ”Behovet av att materiel finns tillgänglig i rätt volym, på rätt

plats och med rätt status samt att det finns utbildad personal i tillräcklig omfattning för

att använda materielen över tid” (Försvarsmakten, 2015, p. 27)

• Rörlighet: Förmågan att transportera sig själv eller andra från ett ställe till ett annat

vilket på så vis kan möjliggöra andra förmågor i systemet. Exempel på mätbara

punkter är bland annat, hastighet och möjligheten till start och landning på korta

flygbanor.

• Kostnad: Förmågan avhandlar de ekonomiska aspekterna för flygplanet. Exempel på

dessa kan vara bland annat inköpspris, bränslekostnader eller kostnader för underhåll.



4

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 5

1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 5

1.2 Problematisering ............................................................................................................... 5

1.3 Syfte .................................................................................................................................. 5

1.4 Frågeställning ................................................................................................................... 6

1.5 Tidigare forskning ............................................................................................................ 6

1.6 Avgränsningar .................................................................................................................. 6

1.7 Litteratur ........................................................................................................................... 7

1. 8 Teori ................................................................................................................................. 8

1.8.1 Militär Nytta ............................................................................................................... 8

1.8.2 Grundläggande Förmågor ........................................................................................ 10

2. Metod ................................................................................................................................... 10

2.1 Kvalitativa Dokumentstudier .......................................................................................... 11

2.2 Intervju ............................................................................................................................ 11

2.3 Analysmetod ................................................................................................................... 12

3. Empiri ................................................................................................................................... 12

3.1 Försvarsmaktens organisation och behov ....................................................................... 12

3.2 Politik .............................................................................................................................. 13

3.3 Flygtransport ................................................................................................................... 13

3.4 C-130J Super Hercules och C-17 Globemaster III ......................................................... 14

4 Analys .................................................................................................................................... 17

4.1 Militär effekt ................................................................................................................... 17

4.2 Militär Lämplighet .......................................................................................................... 18

4.3 Ekonomisk Överkomlighet ............................................................................................. 19

4.4 Svar på frågeställning ..................................................................................................... 19

5 Diskussion ............................................................................................................................. 21

6 Vidare forskning .................................................................................................................... 22

7 Litteraturförteckning ............................................................................................................. 23

8 Bilaga .................................................................................................................................... 27

8.1 Intervjustruktur ............................................................................................................... 27



5

1. Inledning 1.1 Bakgrund

Sveriges militära transportflyg består i huvudsak av 6 C-130 Hercules, en flygplansmodell

som nationellt benämns Transportflygplan 84, TP 84. Modellen utvecklades under 50-talet i

USA och Försvarsmakten har brukat dem sedan 1965, längre än något annat europeiskt land,

samtliga flygplan är idag baserade på F7 Såtenäs där Transport- och Specialflygsdivisionen

ansvarar för drift och underhåll (Försvarsmakten, 2019). År 1999 började diskussionen kring

ersättare till TP 84 och 2013 meddelade dåvarande Flygvapenchefen Michael Bydén att

Försvarsmakten var tvungna att antingen modernisera de svenska TP 84 eller påbörja

införskaffningen av nya senast 2014 (Intervju, 2020)(Kleja, 2013). Beslut fattades att

modernisera men trots uppgraderingar till H-versionen av flygplanet med bland annat starkare

motorer och senare även tillägget av svarta lådor behöver systemet bytas ut till 2030. Sverige

är även delaktiga i den internationella flygflottiljen Heavy Airlift Wing, HAW, och är då

delägare i 3 Boeing C-17 Globemaster III. NATO definierar flygplanet som en taktisk- såväl

som strategisk lufttransportsförmåga. I Sverige används dessa mestadels som en strategisk

lufttransportsförmåga (Försvarsmakten, 2019).

TP 84 och C-130J Super Hercules kategoriseras som små transportflygplan med lastkapacitet

på knappt 20 ton och är således begränsade i transportförmåga av helikoptrar såväl som bland

annat stridsfordon (Försvarsmakten, 2019). Detta kan jämföras med det medelstora/stora

flygplanet C-17 Globemaster III med lastkapacitet på närmare 77 ton där stridsvagnar,

stridsfordon och helikoptrar kan transporteras (Försvarsmakten, 2019).

1.2 Problematisering

Försvarsberedningen skriver i sin slutrapport Värnkraft om hur Sveriges TP 84 Hercules ska

livstidsförlängas och därmed vidmakthållas till år 2030. (Försvarsberedningen, 2019) De

skriver vidare att under perioden 2021-2025 bör beslut tas om hur transportflygskapaciteten

ska utvecklas efter 2030. Två kandidater som omnämnts som ersättare är det amerikanska C-

130J från Lockheed Martin och brasilianska KC-390 från Embraer. Båda modellerna är i

motsvarande storlek som nuvarande TP 84. Sverige ställs då inför valet att införskaffa ett

transportflygplan i samma storlek som TP 84 alternativt köpa in ett större flygplan som ligger

i gränslandet mellan taktisk och strategisk flygtransport, exempelvis C-17 Globemaster III.

Flera av världens större flygvapen använder redan transportflyg i motsvarande storlek som C-

17 Globemaster för såväl taktiska som strategiska lufttransporter, däribland Ryssland med

Antonov AN-22 Antei samt Kina med Xian Y-20. (StrategyPage, 2013) Även NATO klassar

C-17 Globemaster som både en taktisk- och strategisk resurs. I Taktik Reglemente Luft skrivs

även att ”Vid behov kan även fällning av förband samt materiel genomföras med strategiskt

transportflyg” (Försvarsmakten, 2017, p. 73). Detta visar på möjligheter för att även Sverige

kan använda sig av motsvarande modell för taktisk flygtransport.

1.3 Syfte

Arbetet syftar till att undersöka hur en liten försvarsmakts transportflygsförmåga,

motsvarande storlek som Sveriges, påverkas av vilken storlek på transportflygplan som

anskaffas och sätts i bruk.

Arbetet ämnar även leverera ett bidragande exempel på en av dem centrala militärtekniska

forskningsfrågorna: Hur mäta och kvantifiera militär nytta? (Axberg, 2013, p. 42)



6

1.4 Frågeställning

Hur påverkas Försvarsmakten av införskaffandet av ett stort transportflygplan med hänsyn till

effekt, lämplighet och ekonomisk överkomlighet?

1.5 Tidigare forskning

Ett antal uppsatser har skrivits inom ramen för Försvarshögskolan och kategorin

flygtransport/transportflyg. Huvuddelen av dessa diskuterar förbättringssätt för

transportflygsförmågan alternativt isolerade diskussioner kring taktisk eller strategisk

användning. Inom svensk forskning saknas det studier kring den militära nyttan av att

använda större militära transportflygplan till taktiska operationer nationellt.

David Hugo skriver om Olika motortypers påverkan på Sveriges transportflygskapacitet

(Hugo, 2018). Uppsatsen jämför för- och nackdelar med turboprop- kontra turbofläktmotorer

inom transportflyget och använder amerikanska C-130J och brasilianska KC-390 som

utgångspunkter. Dessa modeller representerar båda mindre transportflygplan som används i

många mindre försvarsmakter. Däremot visar studiens slutsats på viktiga aspekter att ta

hänsyn till vid val av turboprop- eller turbofläktmotorer, något som oftast skiljer mellan

flygplan avsedda för taktiska- och strategiska lufttransportsoperationer samt att uppsatsen

även visar att teorin militärnytta är applicerbar vid systemjämförelser (Hugo, 2018).

Uppsatsen är snarare en systemjämförelse mellan flygplan än mellan olika motortyper som

titeln gör anspråk på och tar inte hänsyn till kategorin Ekonomisk Överkomlighet som står för

en tredjedel av teorin. Trots detta är det tydligt att författaren har inblick i det svenska

transportflygssystemet samt att han tar hjälp av experter med relevant kompetens på området.

Dessa faktorer gör att material från denna studie bedömdes som trovärdigt och användbart för

systemjämförelsen i detta arbete.

Internationellt finns det mer forskning inom ämnet, främst från personer verksamma vid

amerikanska flygvapnet, USAF. Dessa studier fokuserar i huvudsak på optimering av

lufttransporter och inte valet av flygplan för att genomföra dessa.

Fyra amerikanska flygvapenofficerare skriver i rapporten The Myth of Strategic and Tacital

Airlift om hur begreppen taktisk och strategisk lufttransport definieras (Maywald, 2017). I sitt

arbete jämför dem förmågor hos transportflyg avsedda för taktiska och strategiska

lufttransportsoperationer och visar på för- och nackdelar med båda arenorna. Författarna

använder även en modell kallad Aircraft Selection Modeling, ASM, där dem analyserar ett

specifikt transportscenario och deras slutsats är att en kombination av taktiska- och strategiska

transportflyg ökar effektiviteten. Studien är avgränsad till faktorer som bränslekostnad och

lastkapacitet och belyser därmed inte hur exempelvis underhåll eller tillgänglighet påverkas

av en bredare flygplanspark, något som är viktigt ur tekniskt perspektiv. Studien är däremot

intressant då den belyser en ny teori och utmanar den traditionella kategoriseringen av arenor.

Med hänsyn till författarnas seniora befattningar inom USAF, korrekta källor och

publiceringen i journalen Air & Space Power Journal ansågs denna studie vara trovärdig och

tillförlitlig.

1.6 Avgränsningar

Studien avgränsades till att studera implementeringens påverkan på små försvarsmakter. Då

varje land har egna behov och mål med transportflyget har Sverige valts som typfall. Däremot

ämnar studien kunna ligga som grund och verka som ett exempel för liknande studier gällande

andra försvarsmakter i samma storlek som Sverige.



7

1.7 Litteratur

Studien hämtade information från flera olika källor, primär- såväl som sekundärkällor. Vissa

av dessa är skrivna av tidigare försvars- och industrianställda med insikter och åsikter i ämnet

samtidigt som andra är officiella handböcker och reglementen som beskriver hur

verksamheten ska bedrivas. De sistnämnda var av särskild vikt då de knyter an det teoretiska

problemet till verkligheten och skapar ramar att förhålla sig inom, vad som anses rimligt att

kunna genomföra. Viktigt att poängtera är att, likt vetenskapen, bildar känd kunskap i form av

officiella direktiv en grund att stå på men som sedan ämnas utvecklas vidare för att kunna

hitta nya lösningar. Nedan listas tre viktiga dokument, med Försvarsmakten som utgivare,

som gav en grundförståelse för problemställningen i denna uppsats och relaterade till den

nationella kontexten:

Inledningsvis användes Handbok FM Transport – Grunder som en basplatta för begrepp och

definitioner kopplade till transporter inom Försvarsmakten (Försvarsmakten, 2006). Kopplat

till denna uppsats behandlar handboken även skillnader mellan Försvarsmaktens definition av

strategisk och taktisk inriktning inom transporter samt vad som krävs för bland annat

förbandstransporter, transportledning och övrig verksamhet. Handboken är utgiven år 2006 då

Försvarsmakten hade fokus på internationella insatser snarare än nationellt försvar vilket råder

idag, 2020. Då ingen ny handbok har givits ut bedöms huvuddelen av innehållet fortfarande

vara relevant för dagens Försvarsmakt. Trots detta är det viktigt att som läsare vara kritisk till

information som främst berör internationella insatser då särskilt flygtransport används mer

restriktivt i ett nationellt försvar på grund av den förhöjda hotbilden.

Som komplement till ovanstående litteratur användes även Handbok FM Transporter Flyg-

och helikopter. (Försvarsmakten, 2006). Denna handbok fokuserar närmare på verksamhet

och säkerhet kring flygtransporter med såväl militära- som chartrade civila flygplan. Till

denna uppsats bidrar handboken med information kring framförallt flygtransport samt

säkerhet som är en vital del i all flygverksamhet. Den har även ett kortare avsnitt med

beskrivning av Försvarsmaktens transportflyg, något som på grund av handbokens ålder

kommer att användas i begränsad utsträckning och endast i jämförande syfte med andra

källor. Även denna bok är över fjorton år gammal vilket ökar behovet av uppmärksamhet och

kritiskt tänkande hos läsaren. Då detta dokument främst handlar om regelverk och säkerhet

kring samma system som används idag bedöms denna information, trots åldern, fortfarande

vara relevant.

Slutligen användes Reglemente Taktik för Luftoperationer i syfte att utforska om och då hur

en eventuell storleksförändring av transportflyget skulle påverka det taktiska agerandet samt

vilka taktiska uppgifter som ingår inom ramen för flygtransport (Försvarsmakten, 2017).

Reglementet presenterar grundläggande principer för taktisk- och strategisk flygtransport

vilka kan jämföras mot de utvalda systemen i systemjämförelsen. Skrivet 2017 när pendeln

svängt tillbaka till nationellt försvar förväntas denna bidra till en värdefull insikt i hur den

militära ledningen planerar använda flygtransportresurser i händelse av ofred nationellt eller i

vårt närområde.



8

1. 8 Teori

Den teori som ligger till grund för detta arbete är Militär Nytta skriven av Kent Andersson

med flera (Andersson, 2015). Teorin föreslås användas för att studera teknik i militära

operationer och är baserad på koncept från såväl den militära domänen som systemteknik och

sociala studier. Den kan även understödja militära beslutsfattande gällande teknik i bland

annat prognoser, försvarsplanering och utveckling. Inom ämnet militärteknik avhandlar

Militär Nytta teknikens möjligheter och begränsningar samt relationen mellan teknik och

taktik.

Inledningsvis beskrivs Militär Nytta ur ett helhetsperspektiv, därefter följer de tre

dimensionerna Militär Effekt, Militär Lämplighet och Ekonomisk Överkomlighet. Slutligen

diskuteras de grundläggande förmågorna som lägger grund för empirin.

1.8.1 Militär Nytta

Teorin är uppdelad i tre steg som tillsammans bildar ett koncept. (Andersson, 2015, p. 5)

Första steget är indikatornivån som är närmast kopplad till datainsamling. Syftet med

rubrikerna på denna nivå är att identifiera och konkretisera särskilda mätpunkter som kan

användas för att bestämma om ett visst fenomen kan användas i bedömningen av nästa steg.

Mätpunkterna på indikatornivån kan kategoriseras baserad på vad de mäter mot, denna

kategorisering är nästa steg och kallas sekundärnivån. Dessa kategorier benämns dimensioner.

I teorin om militär nytta finns tre dimensioner som benämns: Military Effectiveness, Military

Suitability samt Affordability. Denna studie använde de svenska begreppen Militär Effekt,

Militär Lämplighet och Överkomlighet i syfte att underlätta formalia och undvika

språkskiftningar. Kombineras dessa tre kategorier ges det slutliga steget, kallad grundnivå. I

denna teori är grundnivån Militär Nytta.

I Läroboken för Militärteknik: Volym 9 Metod och Teori definieras Militär Nytta som en

kostnadsberäkning för lösandet av en militär uppgift. (Axberg, 2013, p. 16):

”Militär verksamhet kräver en betydande mängd tekniska system och artefakter. […] Någon

eller några av dessa sägs ha militär nytta om de bidrar till att målen för en militär insats kan

nås till lägre kostnad. Kostnadsbegreppet har sällan enbart ekonomisk karaktär och kan

omfatta så skilda ting som t.ex. sparade liv eller politiska risker.”

Denna definition var intressant då den skiljer sig aningen från den ursprungliga metodstudien

där det aldrig framkommer lika tydligt att överkomlighet innefattar mer än ekonomiska

aspekter.

Författaren valde att i denna uppsats endast använda Överkomlighet som ett mått på

ekonomiska kostnader, därmed benämns dimensionen Ekonomisk Överkomlighet. Detta då en

bredare definition av kategorin krävde metod för att mäta bland annat hur värdefullt ett

människoliv är i både fred och ofred.



9

Figur 1 Teorin om Militär Nytta i ett Geortz-diagram

Militär Effekt

Militär Effekt är enligt författarna ett mått på förmågan hos det tekniska systemet att lösa ett

givet uppdrag med rätt besättning i en förväntad eller planerad miljö. Ett exempel kopplat till

uppsatsen är hur väl en TP 84 klarar ett transportuppdrag inom Sveriges gränser med en

kompetent och övad besättning. På indikatornivån mäts Militär Effekt av önskat resultat,

schema, kostnad och risk. Författarna skriver även att om någon av indikatorerna inte är

relevant för systemjämförelsen behöver dem inte representeras i diskussionen (Andersson,

2015, p. 15).

Militär Lämplighet

Militär Lämplighet är ett mått på hur väl ett tekniskt system kan användas i en specifik

kontext med hänsyn till hur det agerar tillsammans med andra system för att lösa en given

uppgift. Ett exempel i extremfallet är införskaffandet av en Stridsvagn 122. En

stridsflygdivision skulle behöva omfattande organisatoriska förändringar i bland annat

utbildningar, ledningsstödssystem, infrastruktur med mera för att hålla vagnen rullande. En

stridsvagnspluton är däremot optimerad för stridsvagnen och kan utan vidare förändringar

maximera effekten av systemet. Den militär lämpligheten för den specifika stridsvagnen är

därför låg hos flygdivisionen men hög hos stridsvagnsplutonen. Indikatornivåer för att mäta

denna dimension är hur väl systemet passar i nuvarande organisation med hänsyn till bland

annat: utbildning, material, doktrin med mera.

Ekonomisk Överkomlighet

Ekonomisk Överkomlighet är den sista dimensionen i Militär nytta. Denna mäts genom att

studera bland annat livscykelkostnad, LCC alternativt totala livscykelkostnaden, TOC. Detta

jämförs sedan alltid med tilldelade resurser. (Andersson, 2015, p. 7) Vidare förklaras

dimension med: Den lösning som levererar mest av den önskvärda effekten, samtidigt som

den fortfarande är ekonomiskt överkomlig för den militära aktören, har den största militära

nyttan. (Författarens översättning) (Andersson, 2015, p. 13)



10

För detta arbete nyttjades indikatorn Livscykelkostnad, LCC, vilken jämfördes med

indikatorn tilldelade resurser i syfte att bedöma den Ekonomiska Överkomligheten. Vid

upphandling och anskaffning av ny försvarsmateriel finns ofta flera aktörer och alternativa

system som konkurrerar om platsen. Enligt Andrés Navarro-Galera på University of Granada,

blir användandet av LCC särskilt viktigt då det bedömer vilket projekt som ger den lägsta

livscykelkostnaden som inte nödvändigtvis är det system som är billigast vid inköp. Han

menar att detta i slutändan effektiviserar och sparar in på försvarsbudgeten. (Navarro-Galera,

et al., 2011, p. 511)

Y. Asiedu delar in LCC i fyra nivåer: Produktdesign, produktion, användande samt

avvecklande (Asiedu & Gu, 1998, p. 886). I detta arbete har författaren valt att begränsa

nivåerna till produktion och användande då arbetet i första hand ämnar jämföra system som

redan är färdigutvecklade och fullt operativa samt att beräkningar kring avvecklande förväntas

bli för abstrakta. Asiedu skriver vidare att användande-och logistikkostnaderna står för

huvuddelen av LCC men samtidigt är de svårast att förutspå (Asiedu & Gu, 1998, p. 888).

Författaren använde endast öppna källor för detta arbete i syfte att hålla det tillgängligt för

allmänheten, vilket försvårade exakta kostnadsdetaljer för systemen.

1.8.2 Grundläggande Förmågor

I arbetet användes även rubriker från de grundläggande förmågorna för att på ett begripligt

sätt kategorisera och presentera den insamlade empirin om de valda systemen. I

Försvarsmakten finns det främst två källor som avhandlar grundläggande förmågor, Handbok

Målsättning Tekniska System samt Handbok Målsättning Förband (Försvarsmakten, 2015)

(Försvarsmakten, 2011). Båda böckerna beskriver de grundläggande förmågorna men ur olika

perspektiv. Till detta arbete har författaren valt att främst använda definitioner och

förklaringar från den förstnämnda då den är mer applicerbar på enskilda flygplan. Författaren

valde även att inte ta med förmågorna Ledning och Underrättelser/Information då dessa

rubriker inte tillför relevant information vid värdering av transportflygplan. Däremot

adderades förmågan kostnad vilket lägger grund för dimensionen Ekonomisk Överkomlighet.

2. Metod

Uppsatsen genomfördes som en systemjämförelse mellan transportflygplanen C-130J som

enligt den traditionella definitionen representerar ett litet transportflygplan och C-17

Globemaster III som representerar ett medelstort/stort transportflygplan. Syftet med att välja

specifika transporflygsmodeller för att svara på frågeställningen var att konkretisera empirin

och knyta an studien till verkligheten. Risken att inte specificera modeller är att data insamlas

från exempelvis olika strategiska transportflyg och bildar en orealistisk modell. C-130J och C-

17 Globemaster valdes med motiveringen att båda flygplanen redan nu är i drift bland flera av

världens flygvapen och därmed har beprövad erfarenhet.

Inledningsvis genomfördes kvalitativa dokumentstudier av två valda flygsystem. Med hjälp av

den insamlade empirin från dokumentstudierna presenterades sedan fakta och historik av

systemen. Med användning av teorin Militär Nytta och bedömningar från intervjustudien

genomfördes därefter en komparativ jämförelse där systemen analyserades. Analysen

diskuterades därefter. Slutligen diskuterades teorins nyttjande i lösandet av denna typ av

problem samt exempel på vidare forskning.



11

2.1 Kvalitativa Dokumentstudier

Författaren har i huvudsak valt att använda kvalitativa dokumentstudier vid insamlandet av

empiri. Denna metod försvårar en generalisering av resultatet då den analyserar enstaka fall

och inte är representativt för en urvalsgrupp som exempelvis kvantitativa metoder. (Hallin,

2015, p. 56) Ett flertal dokument från olika källor studeras i syfte att trots den kvalitativa

metoden kunna dra allmänna slutsatser.

Däremot kan hypoteser och slutsatser dras från studiens resultat som senare kan prövas i

vidare forskning. Majoriteten av källorna är dokument hämtade från internet vilket innebär att

sannolikheten för utdaterad information minskar då redigering blir enklare. Till skillnad från

fysiska dokument kan de elektroniska ständigt hållas uppdaterade allt eftersom ny information

tillförs. Däremot medför detta att risken för desinformation eller försköning av information

ökar. Författaren som genomför den kvalitativa dokumentstudien måste ständig vara

källkritisk mot innehållet och jämföra olika källor med varandra. I fallet med

systemjämförelser krävs särskild vaksamhet då tillverkarna av systemen stundvis

tillhandahåller informationen i syfte att sälja vilket kan leda till bättre värden i text än i

realiteten. (Intervju, 2020) Valet att genomföra intervjustudier är ett sätt att motverka detta då

intervjuobjekten som arbetat med systemen i verkligheten kan verifiera insamlad information.

2.2 Intervju

I syfte att koppla den teoretiska delen till verkligheten användes en semi-strukturerad intervju.

Detta innebär att författaren, som agerar intervjuguide, förbereder frågor och teman som

förväntas avhandlas under intervjun. Genom denna metodik ges respondenten möjlighet att

delvis själv styra konversationen och kan på så sätt sväva ut sina svar utöver det som endast

frågas efter. Om intressanta spår utvecklades fortsatte även intervjuguiden på dessa och fick

insikter som inte behandlats. (Hallin, 2015, p. 69) På grund av sjukdom genomfördes

intervjun via telefon med inspelning för senare transkribering. Frågorna var i huvudsak av

sonderande och tolkande karaktär och återfinns bifogad i bilaga.

Intervjun genomfördes med en tidigare krigsförbandsansvarig vid F7, Såtenäs. I detta arbete

benämns denna person som ”Respondenten”. Denne flög TP 84 Hercules mellan åren 1995

och 2005 och har därefter jobbat inom andra befattningar kopplat till transportflyg fram till

2018. Respondenten har tidigare även bland annat innehavt befattningar som

materialområdesansvarig för special- och transportflyg samt produktionsansvarig för F7.

Respondenten har även god insikt i ersättningsprocessen av dagens TP 84 och bidrog med

värdefull och verklighetsanknuten information om hur arbetet går till i realiteten kontra teorin.

Respondenten har under lång tid arbetat med samma system vilket ökar risken för påverkan

av kollektiva idéer eller ett fokus som enbart ligger på ersättningssystem som respondenten

tidigare har erfarenhet av genom exempelvis mässor eller provflygningar. Författaren hade

detta i åtanke under intervjun och bedömer att svaren från respondenten inte var partiska eller

känslobaserade. En lång tjänstgöringstid medger ofta även en omfattande kunskapsbank och

Respondenten var en ovärderlig källa med dennes inblick i det svenska systemet.

Hemligstämplad information lämnades medvetet ute då denna uppsats ämnas publiceras

tillgänglig för allmänheten.



12

2.3 Analysmetod

Arbetet använde metoden Militärnytta (Andersson, 2015). Författarna av metoden föreslår att

den kan användas som hjälp till militära beslutsfattare i bland annat prognoser, utveckling och

erfarenhetshantering m.m. (Andersson, 2015, p. 1). Exempelvis visar författarna på hur

metoden kan användas som stöd till försvarsplanering genom understöd med frågor som när

och med vad nästa tekniska system ska ersätta redan befintliga system och hur detta ska göras

inom ramen för en satt budget. (Andersson, 2015, p. 2). De indikatorer som identifierats i

teorin värderas mot Respondentens bedömningar.

Metoden valdes då den på ett begripligt och mätbart sätt presenterar ett ramverk att

genomföra systemjämförelsen inom. Teorin är anpassad till den militära arenan vilket ökar

lämpligheten i arbetet.

3. Empiri Empiriavsnittet inleds med en beskrivande del om hur Försvarsmaktens organisation och

behov ser ut som följs av begreppen Politik och Flygtransport i syfte att ge läsaren en

grundförståelse för vidare studier om systemen. Därefter beskrivs C-130J samt C-17. För att

strukturera informationen används de grundläggande förmågorna Verkan, Skydd,

Uthållighet/Tillgänglighet, Rörlighet och kostnad. Information som beskrivs i

Militärstrategisk doktrin (Försvarsmakten, 2016, p. 61). Slutligen presenteras erfarenheter

från olika storlekar på flygplan.

3.1 Försvarsmaktens organisation och behov

Försvarsmaktens samtliga sex transportflygplan TP 84 är baserade vid 71.

Transportflygdivisionen från Såtenäs Flygflottilj, F7. Förbandets huvuduppgift är att leverera

taktiskt transportflyg till hela Försvarsmakten. Detta innefattar bland annat luftlandsättning,

transport av klargöringstropp och lufttankning (Försvarsmakten, u.d.).

Behovet av transportflygsanvändning skiljer sig mellan försvarsgrenarna. Flygvapenchefen

ser transportflygplanen som en resurs för att skapa rörlighet för stridsflygdivisionerna vid

ombasering vilket då enligt Respondenten gör att flygplan av storleken TP 84 och därmed C-

130J är att föredra (Intervju, 2020). Med hänsyn till tillgänglighet och ekonomi väntas tre till

fyra flygplan av den storleken att köpas in. Detta tillåter att minst ett är i drift, ett är på

planerat underhåll och ett är trasigt.

Arméchefen och även till viss del Marinchefen ser däremot transportflygplanen som en resurs

för transport av personal och materiel och ser hellre fler men mindre flygplan. Detta innebär

att kostnad för besättningar och underhåll ökar då fler maskiner hålls flygande (Intervju,

2020). Med hänsyn till Sveriges yta och dess förhållandevis små befolkning finns det inte

tillräckligt många piloter att rekrytera och inte heller finns det ekonomi för utbildning, vilket

enligt Respondenten gör att Hercules är den perfekta storleken. Av motsatt anledning blir

även ett större flygplan mer kostsamt. Stora transportflygplan är dyrare vilket leder till att

antalet som köps in blir färre. För motsvarande summa som fyra C-130J kan köpas för, fås en

till två C-17 flygplan (Intervju, 2020). Detta leder till att vid planerade underhåll sänks

tillgängligheten på flygplan med 50% förutsatt att det kvarvarande flygplanet är i flygande

skick. Respondenten ser det därför inte som ett alternativ att köpa in C-17 flygplan som

ersättare till TP 84.



13

3.2 Politik

Sverige har en unik roll i internationella försvarssammanhang då det är en liten nation men

med tillverkning av ett modernt stridsflygplan. Detta gör, enligt respondenten, att den

övergripande drivkraften för vilken transportflygsmodell som Sverige väljer är produktionen

av JAS-39 Gripen (Intervju, 2020). Vid stora försvarsmaterielanskaffningar förväntar sig ofta

köpande nation att den säljande nationen erbjuder motköp, något som Brasilien varit tydliga

med att de förväntar sig genom Sveriges försäljning av JAS-39 Gripen (Peter & Petersson,

2008). Respondenten menar att förmågorna i militärnytta därför hamnar i skuggan av

politiken för Sveriges del då JAS-projektet sysselsätter så pass mycket att politikerna vill

gynna det. Därför ser Respondenten att nästa transportflygplan är från ett land som är

intresserat av svenskt stridsflyg på grund av ekonomin.

Respondenten menar även att om Sverige inte hade egen stridsflygsproduktion så är det

ekonomin som bestämmer (Intervju, 2020). Tillgänglighet, som därefter var den viktigaste

förmågan, bottnar i hur mycket pengar som finns för användning av systemet, precis som

militär effekt och lämplighet.

Respondenten prioriterade dimensionerna enligt nedan:

1. Ekonomisk Överkomlighet

2. Tillgänglighet

3. Militär Effekt

4. Militär Lämplighet

3.3 Flygtransport

Försvarsmakten har flera olika flygsystem att nyttja vid flygtransport som helikoptrar samt

taktiska- och strategiska transportflyg. (Försvarsmakten, 2017, p. 71) Flygtaktiskchefs

inriktning är att dessa ska användas ”[…] för att nå högre effekt med luftstridskrafternas

verkanssystem eller vid behov för att skapa förutsättningar för övriga stridskrafters lösande

av uppgift” Flygtransport ses därför som en understödjande uppgift. Detta förtydligas senare

med att transportflygförbanden i första hand inriktas mot att skapa uthållighet för

luftoperationer och även i hast kunna förflytta luftvärn och basförband som exempelvis

klargöringstropp m.m. (Intervju, 2020) (Försvarsmakten, 2017, p. 72)

Jämfört med mark- eller sjötransport är lastkapaciteten hos flygtransport begränsad. Detta kan

däremot kompenseras med hög rörlighet då flygtransport snabbt kan förflytta personal och

materiel till svårtillgängliga platser. Allt eftersom Försvarsmakten riktas in på nationellt

försvar blir Flygvapnets basspridning allt viktigare vilket ökar behovet av taktiskt

transportflyg som en resurs för transport av kritisk materiel (Försvarsmakten, 2017, p. 74).

Sverige har försökt ersätta TP 84 sedan 1999 då företaget Lockheed Martin presenterade C-

130J för den svenska marknaden. På den tiden var det främsta uppdraget att transportera

klargöringstroppar och Respondenten beskriver storleksarbetet: ”Mindre (än TP8 4

författarens anm.) var inte att prata om, då fick det inte plats. Större fanns inte att tillgå.”

(Intervju, 2020).

I denna uppsats användes uppdragen fällning av personal och last samt transport av

klargöringstropp som ramverk då dessa är vanligt förekommande uppgifter inom

Försvarsmaktens transportflygsverksamhet (Intervju, 2020). Rörliga klargöringstroppar

härstammar från Bas90-systemet som i sin tur bygger på en defensiv spridning av



14

flygstridskrafterna i krig. Med hjälp av bland annat vägbaser skulle stridsflygdivisionerna

kunna gruppera utanför ordinariebaser och därmed undgå förbekämpning (Hofvander, 1981).

Med ett försämrat omvärldsläge är Bas90-systemet återigen aktuellt för flygvapnet. År 2022

förväntas de första nya klargöringsfordonen levereras till Försvarsmakten. Dessa bygger på

Terrängbil 15 och kommer utgöra stommen i klargöringstroppen och kan således förväntas bli

en vanligt förekommande last hos transportflygplanen (Försvarsmakten, 2020).

Figur 2 Brittisk C-130J Super Hercules (över) och amerikanska C-17 Globemaster III (under). Foto Royal Air Force och

U.S. Air Force:

3.4 C-130J Super Hercules och C-17 Globemaster III

3.4.1 Historik

Som svar på en enkät utskickad i början av 90-talet till världens Hercules-användare visade att

efterfrågan på transportflyg var motsvarande Hercules men med uppgraderade motorer och

avionik. Med grund i denna skapade därför Lockheed Martin flygplanet C-130J Super

Hercules (Intervju, 2020). Flygplanet har sedan dess konstruerats i över 400 exemplar och

flugit över 2 miljoner flygtimmar. Ett flertal vetenskapliga- samt nyhetsartiklar har diskuterat

C-130J som ett alternativ att ersätta nuvarande TP 84. (Hugo, 2018) (Kleja, 2015) men inga

officiella uttalanden har gjorts. Däremot bekräftade dåvarande flygvapenchefen Michael

Bydén år 2015 att C-130J har diskuterats då han kommenterade om det skulle vara enklare för

svenska transportflygspiloter att fortsätta flyga Hercules. (Kleja, 2015) Något som Bydén då

avslog med motiveringen att C-130J var så pass annorlunda att en ny utbildning av personal

behövdes ändå.

C-17 Globemaster började utvecklas under 80-talet av McDonnell Douglas som senare köptes

upp av Boeing (Boeing, u.d.) I uppdragsbeställningen från USAF beskrevs flygplanet fylla

gapet mellan små transportflygplan som C-130 och de största flygplanen som C-5 Galaxy.

Flygplanet används som såväl taktiskt- som strategiskt transportflygplan och har deltagit i

flertalet internationella operationer. Respondenten beskriver bland annat flygplanet som: ”En



15

dröm för internationella operationer. Från att sitta varmt på Arlanda till att dimpa ner mitt i

Malis krigszon under fältmässiga förhållanden” (Intervju, 2020) Sverige har tillgång till tre

stycken C-17 Globemaster III genom Nato-samarbetet Strategic Airlift Capability, SAC, där

flygflottiljen Heavy Airlift Wing, HAW, ingår. 12 länder som i 30 år delar på tre C-17

Globemaster. (Strategic Airlfit Capability, u.d.) Samarbetet möjliggör en strategisk

lufttransportsförmåga till länder som annars inte har råd och i Sverige används det mest för

transporter ner till internationella operationsområden. Sverige använder även flest flygtimmar

efter USA av samtliga 12 medlemmar. (Försvarsmakten, 2019).

Verkan (Lastkapacitet)

C-130J har en lastkapacitet som motsvarar TP 84. Flygplanet kan ta maximalt sex lastpallar,

90 soldater eller 64 fallskärmsjägare. (U.S. Air Force, 2018). Maximal vikt är 19 ton vilket

hindrar transport av bland annat Stridsfordon 90. Flygplanet kan däremot transportera två av

dem nya klargöringsbilarna i form av Terrängbil 15.

C-17 Globemaster III tar nästan 4 gånger mer last än C-130J Super Hercules. Maximal

lastkapacitet är närmare 78 ton och tumregeln är att det som får plats volymmässigt även kan

flygas. (Försvarsmakten, 2016). Detta påstående stärks även av Respondenten som menar att

det mest kritiska för ett militärt transportflygplan är just tvärsnittet på lastutrymmet. (Intervju,

2020) Storleken på lastutrymmet möjliggör att en stor variation av last kan medföras, bland

annat stridsvagnar och vissa helikoptrar. Transport av fallskärmsjägare medger en trupp på

102 soldater och vid transport av vanlig trupp får upp till 154 soldater plats. Flygplanet kan

även, genom att lasta i dubbla rader, lasta åtta Terrängbil 15 för klargöring.

Skydd

Båda flygplanen saknar ballistiskt skydd trots möjligheterna till fallskärmsfällning på låg

höjd. Då transportflygets huvuduppgift är transport av last prioriteras verkan före skydd. Detta

vägs upp genom en taktikanpassning. Där Taktik Reglemente Luftoperationer beskriver en av

de grundläggande principerna för taktiska lufttransportoperationer: Utnyttja taktisk flygprofil i

kombination med luftförsvar. (Försvarsmakten, 2017, p. 74). Detta är ett exempel på när

taktiska åtgärder vidtas för att kompensera för det tekniska systemets tillkortakommanden.

C-130J går att utrusta med motmedel som robot- och radarvarningssystem, remsor och IR-

facklor vilket till viss del ökar skyddet mot kvalificerade luftvärn. (Air Force Technology,

u.d.) De C-17 som Försvarsmakten idag använder inom ramen för Heavy Airlift Wing har

såväl remsor som facklor i syfte att förvilla fientlig radar och robotar. (Försvarsmakten, 2019)

Flygplanen är även utrustade med AAR-47 robotskottvarnare.

Att, som i Bas90-systemet, kunna sprida ut flygplanens gruppering som skydd är en viktig

aspekt för att minska risken för bekämpning. Fler flygplan innebär en möjlighet till större

spridning och därmed minskar risken för fientlig lokalisering av Sveriges transportflygplan.

Uthållighet och Tillgänglighet

Minimum krav för flygning med C-130J såväl som C-17 är 2 piloter och 1 lastmästare vilket

skiljer sig mot nuvarande TP 84 med en minimibesättning på 6 personer. (Försvarsmakten,

2019). Fördelen med att minska antalet besättningsmedlemmar är att det ökar uthålligheten på

förbandet. Färre soldater och flygare som utsätts för risker innebär en högre tillgänglighet av

dessa på annat håll. Detta måste däremot vägas mot risken av felutfall under flygning. På TP

84 kan detta felsökas och bedömas av flygteknikern ombord som då tar beslutet om fortsatt



16

flygning eller ett avbrytande. Risken är att ett felutfall i C-130J alltid faller ut i ett avbrytande

av operationen. Detta främst i fredstid kopplat till flygsäkerheten. Ett transportflygplan på

marken med felutfall påverkar tillgängligheten negativt och kräver resurser, främst i form av

tid men även arbetstimmar. (Intervju, 2020)

C-130J har, jämfört med TP 84 och C-17, halverat krävda underhållstimmar från 20 timmar

per flygtimme ner till 10 timmar (Air Force Technology, u.d.) (U.S. Air Force, 2018). Mindre

tid på marken bidrar till en ökad tillgänglighet på systemet. Gällande denna information gäller

det däremot att vara kritisk ur en svensk synvinkel. De flygplan som används av USAF har en

genomsnittsålder på 15-25 år vilket leder till lägre antal underhållstimmar och kostnader.

Sveriges första TP 84 levererades 1965 och de senaste 1981, de är alltså mellan 39-55 år

gamla. I ett videoklipp från Försvarsmakten publicerat år 2009 som handlar om Swedish Air

Element i Afghanistan nämner servicechefen ”Stamena” att ett flygplan kan hålla i evigheter

om underhåll genomförs enligt reglementet. Men desto äldre systemet blir, ju dyrare blir det

att hålla vid liv (Stamena, 2009). Då Sverige omsätter flygplan i lägre takt än USAF förväntas

underhållstimmarna på varken C-130J eller C-17 att hålla sig konstanta.

Rörlighet

Båda systemen är kravställda och utvecklade för att lösa militära uppgifter vilket har resulterat

i två flygplan med mycket god rörlighet och fältmässighet. Båda systemen klarar både start

och landning från grus såväl som jordbanor. C-130J kräver en minimisträcka på 790 m

jämfört med 1000 m för C-17 vid landning. (Global Security, 2020). Även landning i mörker

utan hjälp av flygplatsbelysning är genomförbart med båda flygplanen. För att anpassa det

svenska bassystemet till C-17 krävs stora infrastrukturkostnader. (Intervju, 2020) Bland annat

behöver större områden längs vägbaser att rensas från skog och större uppställningsplatser

behöver byggas.

En väsentlig skillnad mellan flygplanen är de fyra motorerna där C-130J använder

turbopropmotorer till skillnad från C-17 som använder turbofläktmotorer. Turbopropmotorer

är effektivare vid lägre hastigheter vilket lämpar sig väl för fallskärmsfällning på låg höjd

samt möjliggör kortare start- och landningsbanor vilket visas ovan. (Borogove, 2014) (NASA,

u.d.). Fördelarna med turbofläktmotorer är en ökad cruise-hastighet såväl som ökad räckvidd.

C-130J har en cruise-hastighet på 348 knop (640km/h) jämfört med C-17 med en cruise-

hastighet på 450 knop (830 km/h). Även räckvidden hos C-17 ökar till närmare 4000 km vid

full last jämfört med C-130Js 3300 km.

Kostnad

Pengavärden som presenteras i nedanstående stycke omvandlades från svenska kronor i mars

2020. Exakta kostnader i dollar hittas i källorna.

Kostnaderna för flygplanssystemen skiljer sig mellan olika källor. Bland annat köpte

Tyskland år 2017 sex C-130J för motsvarande nio miljarder kronor vilket ger ett styckpris på

1,5 miljarder kronor (Andrea, 2017) samtidigt som Nya Zealand år 2019 köpte fem stycken

för sex miljarder kronor vilket ger styckpris på 1,2 miljarder kronor (Ankit, 2019). Detaljerna

i kontrakten skiljer sig mellan nationerna och oftast presenteras endast priset och antal

flygande enheter där stödmaterial inte specificeras tydligare. Respondenten uppskattade att

den svenska budgeten för transportflyg ligger runt 4 miljarder kronor vilket skulle resultera i

anskaffning och drift för tre C-130J. Detta motsvarar ett styckpris på 1,3 miljard kronor per

flygplan (Intervju, 2020).



17

2015 avsåg Australien köpa två exemplar för motsvarande 3,8 miljarder kronor per flygplan

(Nigel, 2015). Tre år senare köpte Indien ett amerikanskt flygplan för 3,6 miljarder kronor

(PTI, 2018). Respondenten menar däremot, med betoning på att det inte är exakta siffror, att

Sverige skulle få två C-17 för fyra miljarder kronor vilket ger ett styckepris på två miljarder

per flygplan. Då Boeing slutade producera modellen 2015 finns det endast begagnade

exemplar att köpa, vilket troligtvis påverkar priset positivt men underhållet negativt (Thom,

2015).

Systemet måste även vara ekonomiskt hållbart att vara i drift. C-17 drar cirka fyra gånger så

mycket bränsle per timme som C-130J (10 kubikmeter jämfört med 2,5) vilket tillsammans

med fler underhållstimmar per flygtimme ökar kostnaden per flygtimme. (Intervju, 2020)

4 Analys

4.1 Militär effekt

Gällande indikatorn önskvärda resultat är det tydligt att båda flygplanen uppfyller de

grundläggande förmågor som Försvarsmakten vill använda planet till. Flygplanen har

möjlighet till bland annat fallskärmsfällning, transport av klargöringstropp samt lufttankning

vilket är det som dagens TP 84 är kravställda på att hantera. Det som främst skiljer flygplanen

åt inom denna indikator är kapaciteten på förmågorna. C-17 tar nästan 4 gånger mer last och

dubbelt så många fallskärmsjägare vilket, på pappret, visar en klar fördel för denna modell.

Trots detta visar en jämförelse mellan teorin och erfarenheter från respondenten att detta inte

nödvändigtvis är en fördel. Försvarsgrenschefernas skiljande definitioner av önskvärda

resultat för transportflygplanen innebär enligt respondenten att C-130J är en bra kompromiss

och därmed bättre uppfyller indikatorn önskvärda resultat, trots den mindre storleken.

Nästa indikator inom militär effekt är risk. Att flyga i högriskområden är alltid förenat med

risk oavsett vilket system som används. Båda flygplanen har möjlighet att utrustas med

motmedel- och varningssystem men saknar däremot ballistiskt skydd för låghöjdsoperationer.

Då respondenten menade att ett köp av C-17 innebär färre flygplan så ökar även risken för

användandet vid varje operation. Ett införskaffande av två C-17 innebär att varje enskilt

flyguppdrag använder och därmed riskerar, antingen bekämpning eller felutfall, ett av

flygplanen vilket är en risktagning på 50%. Motsvarande scenario med en flotta på fyraC-

130J riskerar endast 25% vid varje enskilt uppdrag. En ökad mängd last innebär också större

förluster vid haveri vilket ytterligare talar för det mindre flygplanet, C-130J, med hänsyn till

indikatorn risk.

Följande indikator, tid, beskrev när flygplanet kan vara på rätt plats, vid rätt tillfälle och

kunna leverera effekt inom en given tidsram. Turbofläktmotorerna på C-17 bidrar till både

högre hastighet och längre räckvidd vilket resulterar i att flygplanet snabbare kan vara på rätt

plats vid behov. C-17 kan även lasta 8 klargöringsfordon jämfört med två hos C-130J vilket

innebär att C-130J behöver flyga fyra gånger för motsvarande last, vilket påverkar tiden.

Däremot är det viktigt att i analysen av denna indikator att även se till vikten av hur

tillgängligheten påverkar tid. C-17 kräver dubbla underhållstimmar per flygtimme än C-130J

och detta tillsammans med antalet som köps in påverkar hur många flygplan som finns

tillgängliga för uppdrag och därmed inom vilken tidsram dessa uppdrag kan lösas. Med

hänsyn till prestanda är C-17 ett bättre alternativ men med hänsyn till tillgänglighet förordas



18

C-130J. Då respondenten beskrev tillgänglighet som en viktigare förmåga än effekt så

förordnas C-130J även inom indikatorn tid.

Sista indikatorn är kostnad. Då varje uppdrag sätter egna ekonomiska begränsningar som

exempelvis användning av bränsle eller reservdelar så analyseras inte denna indikator i

arbetet.

4.2 Militär Lämplighet

I lämplighetsindikatorn träning bedöms systemen efter vilken utbildning som krävs av

nuvarande personal. Båda flygplanen krävde vidareutbildning i form av exempelvis

systemutbildning för nuvarande TP 84-personal vilket resulterar i att inget har någon fördel,

trots dem visuella likheterna mellan TP 84 och C-130J. Däremot finns C-17 redan i

Försvarsmakten vilket innebär att kompetens på systemet finns inom organisationen. Detta

ökar lämpligheten då vissa erfarenheter och tillvägagångssätt troligtvis redan har dragits på

systemet och underlättar utbildningen av fler tekniker och besättningar. Därför bedöms C-17

som mer lämplig med hänsyn till träning.

Följande indikator är personal. Ett fungerande personalläge är grunden för att tillgängligheten

på systemet ska hållas god. Som tidigare nämnts innebär införskaffning av C-17 högst

troligtvis färre flygplanskroppar som i sin tur leder till färre besättningar och krävda tekniker.

Med hänsyn till att Sverige i dagsläget har svårt att rekrytera personal anses C-17 vara mer

lämplig gällande indikatorn personal.

Inom indikatorn doktrin är C-130J bättre anpassad till de användningsområden för taktiska

lufttransporter som Försvarsmakten använder i dagsläget, exempelvis fällning av

fallskärmsjägare och transport av klargöringstropp. Detta beror främst på dess likheter i

prestanda och lufttransportsförmåga med TP 84. En exemplifierande skillnad mellan

flygplanen är deras skillnader i rörlighet med fokus på tillgängliga start- och landningsbanor.

C-17 kräver längre landningsbanor och klarar inte av vägbaser vilket innebär att transport av

klargöringstropp behöver ske till närmsta flygplatsen för vidare transport till vägbasen. Något

som kan ge konsekvenser för såväl basförband som stridsflygdivisionerna.

Nästa indikatorer är Infrastruktur och Faciliteter samt Materiel. Då Flygvapnets flottiljer i

huvudsak är anpassade för TP 84 har flygplan i motsvarande storlek en klar fördel. Som

respondenten påpekade så kan även hangarer och uppställningsplatser leva vidare utan större

ekonomiska investeringar. Ett införskaffande av C-17 innebar omfattande fältarbeten längs

vägbaserna för att möjliggöra transport av klargöringstropp direkt till baserna. C-17, med den

högre bränsleförbrukningen, kräver även fler, alternativt större, tankbilar vilket påverkar

lämpligheten. Med hänsyn till dess likheter med TP 84 så bedöms C-130J vara mer lämplig

inom dessa indikatorer.

Inga omfattande förändringar bedöms behövas göras med hänsyn till indikatorn organisation.

Då båda flygplanen kräver en besättning som är hälften till antalet än vad TP 84 kräver så blir

antalet flygande personal mindre. De få antal C-17 som förväntas köpas in kombinerat med

längre underhållstimmar gör att transportdivisionen troligen behöver sänka antalet

besättningar och samtidigt öka antalet tekniker i syfte att kunna bibehålla en god

tillgänglighet. C-130J bedöms vara mest lämplig med indikatorn organisation.

Den sista indikatorn som används för analys inom ramen för Militär Lämplighet är

Interoperabilitet. Denna indikator bedöms ur kontexten interoperabilitet med övriga delar av



19

Försvarsmakten vilket är särskilt viktigt för transportflygplan. Flygplanens mörkerförmåga

gör att båda kan understödja såväl som understödjas av Jägar- och specialförband vid

landning på temporära landningsplatser med hög hotmiljö. Vidare har C-17 tack vare det

större lastutrymmet större möjligheter till transport av förband som inte tidigare kunnat

transporteras via luft, som exempelvis pansarförband eller större logistikförband med

tillhörande lastbilar. Den längre räckvidden tillåter också stödjande uppgifter till

utlandsstyrkan vilket ytterligare ökar lämpligheten för interoperabilitet hos C-17.

4.3 Ekonomisk Överkomlighet

Att analysera de ekonomiska aspekterna av nästa transportflygplan utan offentlig budget eller

offerter från säljande företag riskerar att bli för abstrakt och frånskilt från verkligheten, därför

bör denna analys endast ses som en övergripande fingervisning i hur kostnadsalternativen för

de båda flygplanstyperna ser ut och vilken som genererar mest militär nytta. Vidare så

fokuserar arbetet även, som tidigare nämnts, enbart på produktion och användande.

Enligt uppskattningen från respondenten skulle en svensk upphandling avseende ett

införskaffande och drift av transportflyg vara i prisklassen fyra miljarder kronor. Då flera

källor ger ett ungefärligt liknande pris på C-130J skulle detta innebära ungefär tre till fyra

flygplan för svensk del vilket även respondenten menade var ett minsta antal för att uppnå god

tillgänglighet.

Prisuppgifterna angående C-17 varierade mer och ett medelvärde visar på ett till två flygplan

inom ramen för den ekonomiska överkomligheten vilket inte var tillräckligt för att uppnå en

acceptabel tillgänglighet. Möjligtvis kan ytterligare ett flygplan köpas om de köps begagnade,

vilket troligtvis skulle sänka inköpspriset men hålla livscykelkostnaden på samma nivå med

hänsyn till ett ökat underhåll.

Inom dimensionen för ekonomisk överkomlighet bedöms C-130J vara ett bättre alternativ

kopplat till tillgänglighet som enligt respondenten var den viktigaste faktorn efter ekonomi.

Sammankopplingen mellan ekonomi och tillgänglighet blir här tydlig.

4.4 Svar på frågeställning

Hur påverkas Försvarsmakten av införskaffandet av ett stort transportflygplan med hänsyn till

effekt, lämplighet och ekonomisk överkomlighet?

Analysen visar att den militära lufttransportförmågan hade påverkats negativt av

införskaffandet av ett större flygplan för taktiska operationer. Bland annat hade projektet krävt

omfattande infrastrukturförändringar samt att risktagningen hade ökat med färre tillgängliga

flygplan. Inom dimensionerna Militär Effekt och Ekonomisk Överkomlighet visade samtliga

indikatorer att C-130J var det bättre alternativet. Inom dimensionen Militär Lämplighet visade

även huvuddelen av indikatorerna på C-130J, med undantag för Träning, Personal och

Interoperabilitet där C-17 hade varit det bättre valet.



20

Flygplan/Dimensioner C-130J Super Hercules C-17 Globemaster III

Militär Effekt

Önskvärda Resultat

Risk

Tid

Kostnad

Militär Lämplighet

Träning

Personal

Doktrin

Infrastruktur/Faciliteter

Material

Organisation

Interoperabilitet

Eko. Överkomlighet

Ekonomisk Överkomlighet

Sammanfattning

Antal Gröna 9 3

Tabell 1.1 Sammanställning av resultat från analysen. Gröna fält representerar fördel.

Kopplas teorin till respondentens prioriteringslista över viktiga förmågor så hamnar Militär

Lämplighet längst ner vilket ytterligare talar för ett flygplan i motsvarande storlek som C-130J

Super Hercules. Med hänsyn till den förmåga som identifierades som viktigast för Sverige,

Politik, så är det brasilianska turbofläkts flygplanet KC-390 ett intressant alternativ som

ersättare till TP 84.



21

5 Diskussion

Val av metod

Genom att applicera teorierna Militär Nytta och Grundläggande Förmågorna på det

insamlade empiriska materialet kunde informationen kategoriseras under rubrikerna i

analysen vilket bidrog till en strukturerad och bättre helhetsbild. Författaren anser att de

kvalitativa dokumentstudierna kompletterades väl av den genomförda intervjun då

respondentens erfarenheter skapade en miljö och bedömningsmall för dem mer konkreta

faktapunkterna att verka i, som exempelvis systemspecifikationer, samt att de bidrog med ett

nationellt perspektiv. Arbetet underlättades även genom valet av specifika flygplansmodeller

för att representera kategorierna små respektive medelstora/stora transportflygplan. Detta

konkretiserade den insamlade empirin och författaren anser även att det bidrog till att studien

verklighetsförankrades.

Att intervjun genomfördes som en semi-strukturerad intervju med förberedda frågor bidrog

till att samtalet med respondenten kunde anpassas efter arbetets insamlade empiri, nationella

behov som inte täcktes via dokumentstudier och svar på frågeställningen. Valet av semi-

struktur innebar även att respondenten gavs möjligheten att sväva ut på vissa ämnen vilket i

vissa fall ytterligare öppnade för nya insikter och tankar som förde arbetet framåt. Önskvärt

vore att genomföra intervjun som ett fysiskt möte i syfte att kunna tolka ansiktsuttryck och

bättre kunna fånga upp intressanta trådar. På grund av pandemiläget som rådde när detta

arbete skrevs genomfördes intervjun via telefon vilket ansågs vara det bästa alternativa valet.

Arbetet hade vidare lyfts av ytterligare intervjuobjekt i syfte att ge en mer nyanserad bild av

verkligheten och det svenska systemet. Då respondenten tidigare har jobbat som

krigsförbandsansvarig på transportflygdivisionen och inte har någon koppling till de

diskuterade systemen bedöms denne ha gett trovärdig och opartisk information. Det faktum

att respondenten är pensionerad sedan två år tillbaka bedöms även bidra till opartiskheten.

Resultatet av studien bedöms vara applicerbart på övriga flygvapen som motsvarar storleken

av de svenska luftstridskrafterna då jämförelsen inom dimensionen Militär Effekt är

oberoende av nation samt att dimensionen Militär Lämplighet förväntas vara liknande för

tidigare Herculesanvändare. Även arbetets diskussion kring Ekonomisk Överkomlighet kan

användas som riktlinjer av andra intressenter.

Val av teori

Teorin bygger på att mäta system av system vilket innebär att den inte endast avhandlar de

enskilda flygfarkosterna utan även vad en implementering skulle innebära för resten av

organisationen. Detta lyfter teorin ytterligare en nivå till skillnad från andra systemjämförelser

där endast den militära effekten mäts men den militära lämpligheten och ekonomiska

överkomligheten ofta utelämnas. Genom att avhandla dimensionerna Militär Effekt, Militär

Lämplighet och Ekonomisk Överkomlighet så täcks en stor del av anskaffningsprocessen in i

teorin. En identifierad svaghet i teorin däremot är den ojämna bedömningsmallen för de tre

dimensionerna. Teorin framhäver dimensionerna som lika tunga i bedömningen av den

slutgiltiga militära nyttan vilket detta arbete motbevisar. Dimensionen Ekonomisk

Överkomlighet överskuggar övriga två dimensioner. Oavsett hur effektivt ett system är eller

hur bra det passar in i organisationen så kommer det aldrig att införskaffas om inte det är

ekonomiskt försvarbart.

Arbetet visar även att dimensionen Militär Lämplighet saknar indikatorn politik. Med denna

nya indikator kan ett system på ett enkelt sätt bedömas mer eller mindre lämpligt med hänsyn



22

till nationens diplomatiska relationer. Detta arbete visar exemplet där en nations inhemska

produktion och sysselsättning behöver skyddas genom motköp, men indikatorn kan även

innebära att ett land vägrar bedriva försvarshandel med en annan nation och därmed är

systemet inte lämpligt. Exempelvis lär ett land i konflikt med en annan nation inte låta den

senare nämnda köpa stridsflygplan med hänsyn till deras diplomatiska relationer. Detta

resulterar i att flygplanet aldrig blir ett reellt alternativ för den köpande nationen. I teorins

nuvarande form framgår detta aldrig och författaren anser att ett viktigt steg förbises.

Studiens räckvidd

Arbetet ger ett tydligt svar på frågeställningen genom teorin Militär Nytta och bidrar med

konstruktiv kritik för att ytterligare kunna förbättra teorin. Arbetet levererar även ett

bidragande exempel på en av dem centrala militärtekniska forskningsfrågorna hur den militära

nyttan kan mätas och kvantifieras.

En begränsning som identifierades i arbetet med studien, liksom i många andra teoretiska

verk, är avståndet till verkligheten. Det bästa sättet att på riktigt observera och förstå

konsekvenserna av en implementering är att genomföra den. Samtidigt ämnar arbetet ge en

teoretisk grund av riktlinjer som kan användas vid förberedelser för en eventuell

implementering samt ge vägledning kring vilka flygplan som bör vara med i en kommande

systemjämförelse och senare även upphandling.

En vidare begränsning med arbetet är siffrorna gällande ekonomisk överkomlighet, som

arbetet visade var den viktigaste dimensionen. Studien hade lyfts av mer exakta siffror och

kostnader för att ytterligare visa vilket av flygplanen som bäst lämpade sig enligt

dimensionen. Trots detta gav arbetet en fingervisning kring flygplanens förväntade kostnader

genom att jämföra tidigare handelsavtal med liknande flygplan. Detta lade en tillräckligt god

grund för att kunna bedöma den totala militära nyttan med hjälp av dimensionen Ekonomisk

Överkomlighet.

6 Vidare forskning

Inom materialanskaffning är tio år en kort tid vilket gör ämnet högaktuellt. Baserat på detta

arbete föreslås vidare forskning där vilket litet transportflygplan som har mest militär nytta för

Sverige och taktiska transporter undersöks. Kopplat till teorin kan även arbetets påstående om

den ojämna betygsättningen för Ekonomisk Överkomlighet undersökas. Hur såg det ut i

realiteten vid olika systemanskaffningar, vad vägde högst i bedömningen om Militär Nytta?



23

7 Litteraturförteckning Air Force Technology, n.d. C-130J Hercules Tactical Transport Aircraft. Air Force

Technology.

Anderson, J. R., 2003. 1st ID task force's tanks deployed to northern Iraq. Stars and Stripes,

10 April.

Andersson, B. M. P. S. P. e. a., 2015. Military Utility, a proposed concept to support decision-

making. Technology in society, November, pp. 23-32.

Andrea, S., 2017. Exclusive: Germany plans to buy six Lockheed C-130J aircraft for 900

million euros. Reuters, 17 Mars.

Ankit, P., 2019. US Approves Sale of 5 C-130J Super Hercules Aircraft for New Zealand. The

Diplomat, 21 November.

Anon., 2014. Donetsk Airport- Artillery fire correction using UAV. s.l.:PL Win.

Artillery, n.d. Wikipedia. [Online]

Available at: https://en.wikipedia.org/wiki/Artillery

Asiedu, Y. & Gu, P., 1998. Product Life Cycle Cost Analysis: State of the Art Review.

International Journal of Production Research, 36(4), pp. 883-908.

Axberg, A. B. m., 2013. Lärobok i Militärteknik Vol. 9 Teori och Metod. Stockholm:

Försvarshögskolan.

Boeing, n.d. C-17 Globemaster III. [Online]

Available at: https://www.boeing.com/history/products/c-17-globemaster-iii.page

[Accessed 18 Februari 2020].

Borogove, R., 2014. What is the difference between a turbofan and a turboprop engine?, s.l.:

Stackexchange.

CMC Electronics, 2019. TacView Portable Mission Display, s.l.: CMC Electronics.

Defense Aquisition University, 2009. Glossary: Defense Acquisition Acrnonyms and Terms.

13:e ed. Fort Belvoir, Virginia: Department of Defense.

Eliot Brenner, 1990. Cheney cuts back on Air Force programs. The Bryan Times, 26 April.

Enander, D., 2016. Gråa giganter. [Online]

Available at: https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/10/graa-giganter/


Fischerström, C., 2016. UAS in Ukraine, s.l.: s.n.

Försvarsberedningen, 2019. Värnkraft – inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen

av det militära försvaret 2021–2025, s.l.: Försvarsberedningen.

Försvarsmakten, 2006. Handbok Försvarmaktens transporter Flyg- och helikopter.

Stockholm: Högkvarteret Försvarsmakten.



24

Försvarsmakten, 2006. Handbok Försvarsmaktens transporter - Grunder. Stockholm:

Högkvarteret, Försvarsmakten.

Försvarsmakten, 2011. Handbok Målsättningsarbete - Förband. Stockholm: Högkvarteret

Försvarsmakten.

Försvarsmakten, 2015. Handbok Målsättningsarbete Tekniska System. Stockholm:

Högkvarteret Försvarsmakten.

Försvarsmakten, 2016. Försvarets tungviktare i luften, s.l.: Försvarsmakten.

Försvarsmakten, 2016. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Högkvarteret Försvarsmakten.

Försvarsmakten, 2017. Taktikreglemente för Luftoperationer. Stockholm: Högkvarteret

Försvarsmakten.

Försvarsmakten, 2019. Boeing C-17. [Online]

Available at: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-

teknik/luft/boeing-c-17/

Försvarsmakten, 2019. TP84. [Online]

Available at: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-

teknik/luft/tp-84/

Försvarsmakten, 2020. Nya klargöringsfordon till flygvapnet, s.l.: Försvarsmakten.

Försvarsmakten, n.d. Skaraborgs Flygflottilj - F7. [Online]

Available at: https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/skaraborgs-flygflottilj-f-7/

[Accessed 16 Mars 2020].

Global Security, 2020. C-130J Specifications and Performance. [Online]

Available at: https://www.globalsecurity.org/military/systems/aircraft/c-130j-specs.htm


Hallin, B. &., 2015. Metod för teknologer. Lund: Studentlitteratur.

Hofvander, B., 1981. Den nya klargöringsorganisationen, s.l.: Försvarsmakten.

Hugo, D., 2018. Olika motortypers påverkan på Sveriges transportflygskapacitet - En

komparativ analys av Lockheed Martin C-130J Super Hercules och Embraer KC-390 ,

Stockholm: Försvarshögskolan.

India Today, 2013. India dares China, lands Super Hercules at worlds highest airstrip in

Ladakh. [Online]

Available at: https://www.indiatoday.in/india/north/story/india-dares-china-iaf-super-

hercules-aircraft-daulat-beg-oldie-ladakh-174387-2013-08-20


Intervju, 2020. [Interview] (4 Mars 2020).

Kleja, M., 2013. Försvaret vill ersätta Herculesplanen. [Online]

Available at: https://www.nyteknik.se/fordon/forsvaret-vill-ersatta-herculesplanen-6403380




25

Kleja, M., 2015. Flygplanet som kan ersätta Hercules. NyTeknik, 18 Februari.

Lockheed Martin, 2020. C-130J Super Hercules. [Online]

Available at: https://www.lockheedmartin.com/en-us/products/c130.html


Lockheed Martin, 2020. C-130J Super Hercules Program Status and Fast Facts, s.l.:

Lockheed Martin.

Materielverk, F., 2011. FMV.se. [Online]

Available at: http://www.fmv.se/sv/Projekt/Archer-/Systemets-formagor/

Maywald, R. J. R., 2017. The Myth of Strategic and Tactical Airlift. Air & Space Power

Journal.

NASA, n.d. Turboprop Engine. [Online]

Available at: https://www.grc.nasa.gov/WWW/K-12/airplane/aturbp.html

[Accessed 10 03 2020].

Navarro-Galera, A., Ortúzar-Maturana, R. & Munoz-Leiva, F., 2011. The Application of Life

Cycle Costing in Evaluating Military Investments: An Empirical Study at an International

Scale. Defence and Peace Economics, 22(5), pp. 509-543.

Nigel, P., 2015. Boeing: Five C-17As Still for Sale. DefenseNews, 23 April.

Peter, H. & Petersson, J., 2008. Svenska Dagbladet Näringsliv. [Online]

Available at: https://www.svd.se/brasilien-kraver-miljardsatsning

[Accessed 16 Mars 2020].

PTI, 2018. US to sell $366.2-million C-17 Globemaster aircraft to India. The Economic

Times, 14 Juli.

Stamena, 2009. Swedish Air Element. Afghanistan: Försvarsmakten.

Strategic Airlfit Capability, n.d. The Strategic Airlift Capability (SAC). [Online]

Available at:

https://www.sacprogram.org/en/Pages/The%20Strategic%20Airlift%20Capability.aspx


StrategyPage, 2013. Air Transportation: China Hits Another Major Milestone. [Online]

Available at: https://www.strategypage.com/htmw/htairmo/20130221.aspx


Tampere University of Technology, n.d. Basic Principles of Intertial Navigation, Tampere:

Tampere University of Technology.

Thom, P., 2015. The last C-17 leaves Boeing's factory in Long Beach, California. CNN, 1

December.

U.S. Air Force, 2016. AC-130U. [Online]

Available at: https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/104486/ac-130u/




26

U.S. Air Force, 2018. C-130 Hercules. [Online]

Available at: https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/1555054/c-130-

hercules/


U.S. Air Force, 2018. C-17 Globemaster III. [Online]

Available at: https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/1529726/c-17-

globemaster-iii/


Wikipedia, n.d. Kvalitativ Forskning. [Online]

Available at: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvalitativ_forskning




27

8 Bilaga

8.1 Intervjustruktur

Frågor till respondenten:

1. Vänligen uppge Ert namn:

2. Vad har Ni för koppling till transportflyg?

3. Hur värderas olika förmågor vid införskaffandet av ett nytt system?

4. Är några förmågor särskilt viktiga att systemet klarar av? (Ex. lastkapacitet, rörlighet m.m)

5. I teorin kring militär nytta nämns de tre begreppen Effektivitet, Lämplighet och ekonomisk

överkomlighet. I realiteten, är någon av dessa tre viktigare än de andra vid införskaffande?

Om så, varför?

Effektivitet beskrivs som förmågan att uppnå ett önskat resultat inom önskad tid.

Lämplighet innebär hur väl systemet placeras i den militära organisationen med hänsyn till

integration med andra system.

Ekonomisk överkomlighet mäter hur mycket som kan betalas för systemet med hänsyn till

bland annat livscykelkostnader.

6. Vad kan sägas om livscykelkostnaden mellan de båda systemen?

7. Finns det några behov som är särskilt viktiga (unika) för Sveriges försvarsmakt jämfört

med andra länder?

8. Något mer som önskas tilläggas? (Ex. övrigt, reflektioner m.m.)

rapport självständigt arbete1424146/fulltext01.pdf · aircraft than the c-130h hercules for use...

Documents