rapport - solna · 2019. 5. 20. · rapport 2016-04-27, rev 2016-06-16; 2016-06-21; ... grundkarta...

Sweco

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

RAPPORT

VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB

DAGVATTENUTREDNING TRAFO SOLNAVÄGEN

UPPDRAGSNUMMER: 5469156200

GRANSKNINGSHANDLING

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

SWECO ENVIRONMENT AB

DAGVATTEN, SJÖAR & VATTENDRAG

UTREDARE: MADELENE AGNARSSON

KVALITETSGRANSKARE: AGATA BANACH

Sweco

Gjörwellsgatan 22

Box 340 44

SE 100 26 Stockholm,

Telefon +46 (0) 8 695 60 00

Fax +46 (0) 8 695 60 10

www.sweco.se

Sweco Environment AB

Org.nr 556346-0327

Styrelsens säte: Stockholm

Madelene Agnarsson

Utredare

Dagvatten, sjöar och vattendrag

Telefon direkt +46 (0)8 695 13 79

Mobil +46 46703221379

[email protected]

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Sammanfattning

I Solna har Vattenfall köpt fastigheten Tomteboda 10 för anläggning av en ny transformatorstation. Fastigheten har tidigare bestått av en tvätthall för bilar med parkering, angöring och hårdgjorda ytor, tvätthallen är idag riven. Endast en mindre del av fastigheten består av naturmark. Swecos uppgift har varit att utföra en översiktlig beräkning av flöden, fördröjningsvolymer

och föroreningar för att sedan ge förslag på en hållbar dagvattenhantering.

Utöver de generella riktlinjerna i Solnas dagvattenstrategi har följande

dimensioneringskriterier beaktats i projektet: Dagvattenflöden och fördröjningsvolymer

beräknas för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1.25. Fastigheten ska maximalt avleda ett

dagvattenflöde till det allmänna dagvattensystemet motsvarande 9 l/s.

Flödena i området antas öka på grund av klimatförändringarna. De beräknade

fördröjningsvolymerna för fastigheten redovisas i rapporten. Ett kassettmagasin under

gata föreslås för att fördröja denna volym.

Föroreningshalten minskar för alla ämnen vid exploatering. Kvicksilver och bensapyren

överskrider dock fortfarande förslaget riktvärde för dagvattensutsläpp från

Riktvärdesgruppen1.

1 RTK Riktvärdesgruppen, 2009

RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING

SEAMAD \\sestofs010\projekt\2142\2122680_ås-e2-sh-kv4\000\10_arbetsmaterial\dagvatten\dagvattenutredning trafo solnavägen2016-07-01.docx

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Innehållsförteckning

1 Bakgrund och syfte 1

2 Underlag 1

3 Riktlinjer och krav 1

4 Områdesbeskrivning och förutsättningar 2

4.1 Nuläge 2

4.2 Recipient och miljökvalitetsnormer 4

4.3 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden 4

5 Efter exploatering 5

6 Metod 5

6.1 Flödes- och föroreningsberäkningar 6 6.1.1 Indata 6

7 Resultat 7

7.1 Beräknade flöden och nödvändiga fördröjningsvolymer 7

7.2 Klimatanpassning 8

7.3 Föroreningsberäkningar 9

7.4 Utformning av dagvattenhantering 11

8 Slutsats 12

RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


1(12)

RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

1 Bakgrund och syfte

På fastigheten Tomteboda 10 har byggnader rivits och en transformatorstation ska

anläggas. I och med nybyggnationen av Tomteboda 10 har Sweco fått uppdraget att

utreda hur dagvattnet kan hanteras inom fastigheten samt föreslå eventuella förbättringar

som kan göras. I utredningen ingår flödes, volyms- och föroreningsberäkningar samt

förslag på principlösningar för en hållbar dagvattenhantering.

2 Underlag

De underlag som använts är:

Ortofoto

Grundkarta (dwg)

Samlingskarta (dwg), 2015-10-13

Illustrationsskiss, 2015-10-20

Jordartskarta (SGU), 2016-03-22

3 Riktlinjer och krav

Krav och riktlinjer för dagvattenhanteringen beskrivs i Dagvattenstrategin för Solna Stad

(2002). Huvuddragen från dagvattenstartegin är följande:

Dagvatten ska inte ge negativ påverkan på organismer.

Rening ska ske så nära källan som möjligt.

Den naturliga vattenbalansen ska inte förändras till följd av exploatering.

Dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad.

2(12) RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4 Områdesbeskrivning och förutsättningar

På fastigheten Tomteboda 10 i Solna ska en ny transformatorstation anläggas, en

översiktlig bild ses i Figur 1. En blå ring markerar fastighetens ungefärliga läge.

Fastigheten angränsar till Solnavägen i nordöst, en bensinmack i nordväst, en

snabbmatsrestaurang med parkering i väst-sydväst samt ett naturområde i syd-sydöst.

Figur 1 Översiktlig bild på planområdets läge, planområdet är markerad med en blå ring.

4.1 Nuläge

Fastigheten Tomteboda 10 har en area på 3000 m2 och bestod tidigare av en biltvätt som

rivits samt angöringsytor med en mindre parkering. Endast en mindre del av fastigheten

består av naturmark, se Figur 2.

Studerat område är lågt beläget i jämförelse med omgivande mark och bebyggelse. Syd-

sydöst finns naturmark i anslutning till fastigheten som sluttar in mot området.

Solnavägen är högre belägen liksom spårområdet väster om området. Fastighetens

höjdsättning är flack med endast mindre höjdskillnader. I anslutning till fastighetens syd-

sydvästra sida finns ett instängt område som behöver bearbetas vid framtida

höjdsättning.

Den före detta tvätthallens takytor avvattnades till ledning som sedan anslöts till

dagvattenledningen i Solnavägen, se Figur 3. Markytorna avvattnas via dagvattenbrunnar

till ledning som också ansluts i Solnavägen. Ledningen leder dagvattnet norrut i

Solnavägen under järnvägsviadukten till en dagvattentunnel och vidare till Ulvsundasjön.

3(12)

RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

Figur 2 Översiktsbild över fastigheten Tomteboda 10. (nuläge)

Figur 3 Avrinningsområde och markanvändning före exploatering innan tvätthallen revs. Grön linje markerar dagvattenledningar.

4(12) RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


4.2 Recipient och miljökvalitetsnormer

Recipient för dagvattnet från planområdet är Mälaren - Ulvsundasjön, se Figur 1.

Miljöproblem är övergödning och syrefattiga förhallanden samt miljögifter. Ulvsundasjön

har klassningen måttlig ekologisk status med hänsyn till växtplankton och

näringsämnespåverkan. Recipienten uppnår ej god kemisk status med för höga halter av

bland annat bly (Pb), kvicksilver (Hg), antracen och bromerade difenyleter.

Recipienten ska nå god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus 2027 med

undantagen kvicksilver och bromerad difenyleter som har mindre stränga krav.

4.3 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden

En äldre geoteknisk utredning har utförts i området i samband med att tvätthallen

uppfördes, denna utredning har Sweco ej fått. En översiktlig karta över jordarter i området

kan dock ses i Figur 4 där den ungefärliga gränsen för planområdet är markerad med en

blå linje. Jordartskartan redovisar att planområdet består till största del av fyllnadsmaterial

underlagrat av lera. Längs den södra långsidan på fastigheten kan det finnas berg samt

sand i slänten. Fyllnadsmaterialet kan ha goda egenskaper för infiltrering av vatten. Dess

egenskaper behöver dock undersökas närmare för att dra slutsatser om dess

infiltrationsförmåga. Fyllnadsmassorna kan eventuellt innehålla föroreningar.

En hydrogeologisk utredning har inte utförts i detta läge.

Figur 4 En översiktlig karta på jordarterna i området, fastighet Tomteboda 10 är ungefärligt utritad med blå linje. Röd färg betyder berg, ljusblå färg markerar morän och orange färg med prickar står för sand. De kvarblivande skrafferade områdena står för fyllnadsmaterial (grå) och gul skrafferad står för lera och silt.

5(12)

RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

5 Efter exploatering

Inför exploateringen har tvätthallarna rivits. Byggnaden för transformatorstationen ska

anläggas på den södra delen av fastigheten och läget kräver att en del av slänten

schaktas ur. På transformatorstationens långsidor planeras gator för fordonstrafik. På

nordöstra delen av fastigheten är det planerat för en yta som kommer bli utformad i gräs

eller grus.

Den nya höjdsättningen av Tomteboda 10 är oklar i dagsläget. En principskiss över

området redovisas i Figur 5.

Figur 5 Bilden visar avrinningsområdets samt fastighetens markanvändning efter exploatering. Det instängda området är markerad med en röd ring.

6 Metod

Under detta kapitel redogörs för de beräkningar som har utförts i denna utredning.

Beräkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac,

webversion 16.1.6. Resultaten av dessa beräkningar ligger till grund för föreslagen

dagvattenhantering, se avsnitt 5. Följande beräkningar har genomförts:

Flödesberäkningar före och efter exploatering med gräsyta samt efter

exploatering med grusyta. Beräkning av preliminär nödvändig fördröjningsvolym.

Föroreningsberäkning av halter och belastning före och efter exploatering med

gräsyta samt efter exploatering med grusyta.

6(12) RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


6.1 Flödes- och föroreningsberäkningar

Som indata till beräkningsmodellen används markanvändning för fastigheten och

avrinningsområdet. Markvändningen före och efter exploatering har uppskattats utifrån

flygfoto och illustrationsplan. Vid beräkning av dagvattenflöden har avrinningskoefficienter

enligt Svenskt Vatten P90 använts, se Tabell 1.

Enligt Svenskt Vatten och SMHI förväntas dimensionerande flöden och

fördröjningsvolymer öka framöver och regionala skillnader i nederbördsintensitet kommer

att uppstå. Återkomsttiderna för dimensionerande regn har valts utifrån Svenskt Vattens

utgåva av den nya publikationen P110 Avledning av spill-, drän- och dagvatten. Det

innebär att 10-årsregnet efter exploatering beräknas med en klimatfaktor 1.25.

Flödeskravet i förbindelsepunkt till det allmänna VA-nätet är 30 l/s, ha enligt Solna

Vattens krav. Detta innebär att från Tomteboda 10 får 9 l/s får avledas till VA-nätet.

Tomteboda 10:s avrinningsområde får avleda 17.4 l/s till det allmänna VA-nätet.

6.1.1 Indata

Indata som använts vid flödes- och föroreningsberäkningarna redovisas i Tabell 1.

Markanvändningen och areor (ha) för planområdet före och efter exploatering med både

grus- och gräsyta har använts samt avrinningskoefficienten för varje markanvändning.

Tabell 1 Markanvändning, areor (ha) och avrinningskoefficienter (φ) som använts vid beräkningar

av flödes- och föroreningsberäkningar.

Markanvändning Avrinnings-

koefficient (φ)

Före exploatering

(ha)

Efter exploatering

(ha)

Fastighet ARO Fastighet ARO

Takyta 0.90 0.08 0.08 0.06 0.06

Lokalgator/

Hårdgjord mark

0.80 0.14 0.18 0.12 0.16

Naturmark 0.05 0.08 0.32 0.05 0.29

Grus/ Gräs 0.40/0.05 - 0.07 0.07

Summa 0.3 0.58 0.3 0.58

7(12)

RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

7 Resultat

7.1 Beräknade flöden och nödvändiga fördröjningsvolymer

Flödet har beräknats för fastigheten och avrinningsområdet för tre fall; före exploatering,

efter exploatering med gräsyta samt efter exploatering med grusyta. Vid fallet före

exploatering har 10-årsflödet beräknats utan klimatfaktor, vid fallet efter exploatering

beräknades flödet med klimatfaktor 1.25. De beräknade flödena samt

fördröjningsvolymerna för Tomteboda 10 redovisas i Tabell 2.

De beräknade flödena samt fördröjningsvolymerna för Tomtebodas avrinningsområde

redovisas i Tabell 3. Naturområdet som avvattnas mot fastigheten genererar ett flöde på

3.3 l/s vid ett 10-årsregn med klimatfaktor 1.25. Övriga ökningar i flödet generaras av

omgivande hårdgjorda ytor som sluttar in i området.

Tabell 2 Beräknade flöden samt erfordrade fördröjningsvolymer för Tomteboda 10. Beräkningarna har utförts för ett 10-årsregn före exploatering och ett 10-årsregn med klimatfaktor 1.25 efter exploatering.

Fastighetsgräns 10-årsregn

utan

klimatfaktor

10-årsregn med

klimatfaktor 1.25

Fördröjningsvolym

(m3)

Före exploatering (l/s) 40

Efter exploatering med

gräs (l/s)

40 28


grus (l/s)

47 35

Tabell 3 Beräknade flöden samt nödvändiga fördröjningsvolymer för Tomteboda 10:S avrinningsområde. Beräkningarna har utförts för ett 10-årsregn före exploatering och ett 10-årsregn med klimatfaktor 1.25 efter exploatering.

Avrinningsområde 10-årsregn

utan

klimatfaktor

10-årsregn med

klimatfaktor

1.25

Fördröjningsvolym

(m3)

Före exploatering (l/s) 47


gräs (l/s)

53 32


grus (l/s)

59 38

8(12) RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


7.2 Klimatanpassning

Dagvattensystemet dimensioneras vanligtvis efter ett 10-årsregn i stadsmiljö. Vid alla

större regn såsom t. ex. 20-, 50- och 100-årsregn kommer dock ledningssystemets

kapacitet att överstigas och dagvattnet kommer att behöva avrinna ytligt ut från området.

Genom en genomtänkt höjdsättning där byggnader placeras högre än gaturummet och

genom att undvika instängda områden kan gatorna användas som sekundära

avvattningsvägar då dagvattensystemet går fullt. Höjdsättningen av

dagvattenanläggningar är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att

avvattna ett område både vid normala regntillfällen samt vid höga flöden.

I anslutning till fastigheten finns idag ett instängt område, då Solnavägen är högre

belägen samt naturmarken och spårområdet, se Figur 6. Vid ett större årsregn kommer

vattnet att rinna mot lågpunkten i anslutning till fastigheten och vattennivån kommer att

stiga. Det blir viktigt att projektera de lokala höjderna så att inte transformatorstationen

berörs. Då det finns ett instängt område i anslutning till fastighetem blir det extra viktigt att

bestämma en säkerhetsnivå för när transformatorstationen tillåts översvämmas.

Alternativt om lokalgatorna på fastigheten kan agera som ytavrinningsvägar ut på

Solnavägen så att översvämningar av transformatorstationen inte sker.

Figur 6 Översiktlig figur på länsstyrelsens skyfallskartering över området. (VISS, 2016)

9(12)

RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

7.3 Föroreningsberäkningar

Beräkning av föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet har utförts för

Tomteboda 10. Schablonhalter för lokalgata, takyta, grusyta och naturmark har använts.

Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den

ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor

mängd förorening som genereras under ett år. Endast belastning av dagvatten och

basflöde (inläckande grundvatten till dagvattensystemet) avses.

I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år)

före och efter exploatering. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly

(Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg),

suspenderad substans (Susp; partiklar), opolära alifatiska kolväten (olja), polycykliska

aromatiska kolväten (PAH) och bensapyren (BaP). För samtliga ämnen avses totalhalter.

Dessa beräkningar utförs utan klimatfaktor.

Samtliga framräknade årsmedelhalter har jämförts med Förslag till riktvärden för

dagvattenutsläpp, nivå 2M2. Nivå 2 gäller för delavrinningsområden som i förlängning

ansluter till recipient och M avser utlopp i en mindre recipient såsom mindre sjö eller

grund havsvik.

De av RTK föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp används då det idag inte finns

några andra nationella riktlinjer eller gränsvärden för halter i dagvatten. Syftet med

tillämpningen av dessa är att på lång sikt se till att statusen i recipienten bevaras eller

förbättras för att nå de målen som ställs i Vattendirektivet. Det är inte dessa riktvärden för

halter i dagvattenutsläpp som är styrande för utredningen, utan de används som

jämförelse och som hjälp och underlag vid diskussion av åtgärder på olika platser.

Vid exploatering av fastigheten minskar föroreningshalterna generellt i dagvattnet.

Avseende kvicksilver (Hg) och bensapyren (BaP) överstiger halterna riktvärdena redan

innan exploatering. Osäkerheter finns dock i använd beräkningsmodell då antal

mätvärden för dessa ämnen är få, antagligen är bidraget av kvicksilver och bensapyren

betydlig mindre.

Resultatet av föroreningsbelastningsberäkningarna redovisas i Tabell 5. Beräkningarna

visar att föroreningsbelastningen minskar för alla ämnen efter exploatering. Vid

anläggning av gräsbeklädning på omgivande ytor bryts organiska föroreningar ned vilket

det inte gör med grusbeklädning.

Resultatet av beräkningarna visar att nybyggnationen inte leder till någon försämring av

vattenkvalitén i recipient.

2 Riktvärdesgruppen, RTK; Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting, 2009.

10(12) RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


Tabell 4 Föroreningshalter beräknade före exploatering, efter exploatering med gräsyta samt efter exploatering med grusyta. Beräknade föroreningshalter jämförs med föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp 2M. Gråmarkeing indikerar att riktvärdet överskrids.

Ämne Enhet Före

exploatering Efter

exploatering med gräsyta

Efter exploatering med grusyta

Riktvärde 2M

P µg/l 140 140 120 175

N mg/l 1.7 1.8 1.8 2.5

Pb µg/l 2.5 2.6 2.4 10

Cu µg/l 17 17 17 30

Zn µg/l 69 59 55 90

Cd µg/l 0.41 0.36 0.33 0.5

Cr µg/l 5.4 5.3 4.8 15

Ni µg/l 3.9 3.6 3.4 30

Hg µg/l 0.046 0.046 0.046 0.03

SS mg/l 45 45 40 60

Olja µg/l 0.43 0.45 0.41 0.7

PAH µg/l 0.21 0.18 0.39 -

BaP µg/l 0.0088 0.0087 0.0087 0.07

Tabell 5 Föroreningsbelastningen har beräknats för tre fall; före exploatering, efter exploatering med gräsyta samt efter exploatering med grusyta.

Ämne Enhet Före

exploatering Efter exploatering med

gräsyta Efter exploatering med

grusyta

P kg/år 0.19 0.16 0.15

N kg/år 2.5 2.1 2.4

Pb kg/år 0.0035 0.0030 0.0032

Cu kg/år 0.024 0.020 0.022

Zn kg/år 0.098 0.070 0.074

Cd g/år 0.58 0.43 0.43

Cr kg/år 0.0076 0.0063 0.0063

Ni kg/år 0.0055 0.0043 0.0044

Hg g/år 0.065 0.059 0.059

SS kg/år 63 53 53

Olja kg/år 0.6 0.53 0.54

PAH g/år 0.3 0.21 0.51

BaP g/år 0.012 0.01 0.011

11(12)

RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING


repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5

7.4 Utformning av dagvattenhantering

Figur 7 Utformning av Tomteboda 10 efter exploatering med föreslagen avvattning och läge på kassettmagasin.

Föreslagsvis höjdsätts marken påTomteboda 10 så att ett fall bildas mot Solnavägen. Vid

större regn då ledningssystemet är överbelastat kan dagvattnet avvattnas på markytan

och bort från fastigheten utan att skada byggnaden. Mc Donalds parkering i anslutning till

Tomteboda 10 (söder om fastigheten)är lägre belägen än Tomteboda 10. Dagens samt

föreslagen höjdsättning bildar ett instängt område där vatten inte kan ta sig ut ytledes ur

området, se röd ring i Figur 7.

Då det inte är möjligt att anlägga en öppen renings- samt fördröjningslösning är förslaget

att ett underjordiskt kassettmagasin anläggs som kan fördröja 28/35 m3 vatten, se

exempel på läge i Figur 7. Rening genom sedimentering sker också till en viss del.

Dagvattnet kan fördröjas och infiltreras i underjordiska kassettmagasin, som utgörs av

volymseffektiva plastbackar med en lagringskapacitet på 95 %. För 28/35 m3 dagvatten

motsvarar detta ca 35/40 m3 kassettmagasin. Magasinet placeras förslagsvis i

kvartersgatan, där det inte utgör ett hinder för övriga ledningar och konstruktioner.

Kassetterna är stapelbara och kan monteras i flera lager. En ytterligare fördel är att de lätt

kan inspekteras och rensas vid behov samt har en hög belastningshållfasthet vilket

innebär att de är körbara. Kassetterna bör anläggas med minst 0,8 meters täckning och

avståndet mellan underkant dagvattenkassett och högsta grundvattenyta behöver vara

12(12) RAPPORT

2016-04-27, REV 2016-06-16; 2016-06-21; 2016-07-01

GRANSKNINGSHANDLING

repo001.d

ocx 2

015-1

0-0

5


minst 1 m. Vid behov kan magasinet anläggas under grundvattenytan, men behöver då

utformas som en tät anläggning och med tillräcklig täckning som motverkar

bottenupptryckning. Kassettmagasinens avstånd till byggnad bör vara minst 5 m. Om

avståndet är mindre kan anläggningen utformas med tätskikt mot huset alternativt görs

hela anläggningen tät. För exempel på dagvattenkassetter, se Figur 8.

Dagvattnet från transformatorns tak kan ledas till kassettmagasinet via ledning medan

dagvatten från omgivande mark avvattnas via höjdsättning och brunnar.

Lokalgatorna kan anläggas genomsläppliga för att reducera flödet.

Naturmarken sydost om fastigheten avvattnas mot transformatorstationen. Eventuellt

anläggs ett avskärande dike i slänten för att förhindra avrinning mot

transformatorbyggnaden. Alternativt får vattnet diffust leta sig nedåt i terrängen mot

transformatorstationen.

Dagvattenledningen med anslutning i Solnavägen korsar idag fastigheten och kommer

vid anläggning av transformatorstationen behöva läggas om, se Figur 3 för läge på

dagvattenledningar.

För att minska förekomsten av föroreningar i dagvattnet ska byggmaterial väljas så att

inte koppar och zink samt dess legeringar, eller andra förorenande ämnen, användas

utvändigt exempelvis som material i tak- och fasadplåt eller i stuprör.

Figur 8 Exempel på dagvattenkassetter.

8 Slutsats

Förslag till utformning på fastigheten Tomteboda 10 är att ett kassettmagasin anläggs för

fördröjning av dagvatten i gatan. Omgivande ytor höjdsätts så att dagvattnet från

fastigheten kan ledas till magasinet. Höjdsättningen utformas också så att dagvatten kan

ta sig ut ur området till Solnavägen vid regn då ledningsnätet är överbelastat. Om

nödvändigt anläggs ett avskärande dike i slänten för att avleda det mindre flödet som

som avvattnas mot transformatorstationen.

Andra lösningar som kan användas för att reducera flödet är genomsäpplig beläggning

på gatorna.

rapport - solna · 2019. 5. 20. · rapport 2016-04-27, rev 2016-06-16; 2016-06-21; ... grundkarta...

Documents