redovisning av statsbidrag 2018 - delmos...redovisning av statsbidrag 2018 6 (30) 1. inledning i...

Redovisning av statsbidrag 2018

Förord

Delegationen mot segregation har under sitt första år som myndighet fördelat statsbidrag för att minska och motverka segregation. Syftet med statsbidragsfördelningen har varit att skapa förutsättningar för kunskapsuppbyggnad och samverkan utifrån lokala förutsättningar och behov.

Med stöd av statsbidraget har kommuner och regioner samt ideella föreningar och stiftelser genomfört kartläggningar av nuläget och tagit fram underlag och planer för kommande insatser för att minska och motverka segregation.

Rapporten är framtagen av Nina Olsson, processledare och Marina Tjelvling, verksamhetsutvecklare. Charlotte Johansson, verksamhetschef har medverkat i arbetet.

Inger Ashing

Direktör Delegationen mot segregation

Innehåll

Förord ...................................................................................................2

Sammanfattning ..................................................................................4

1. Inledning ..............................................................................................6 1.1. Uppdrag ........................................................................................61.2. Bakgrund .......................................................................................61.3. Syfte med statsbidragsfördelningen ..............................................71.4. Utlysningsprocessen ...................................................................101.5. Förutsättningar för arbetet ...........................................................11 1.6. Avgränsning ................................................................................11

2. Resultatredovisning ..........................................................................12 2.1. Beviljade ansökningar och utbetalade belopp .............................122.2. Geografiskspridning ...................................................................132.3. Innehållet i arbetet som har fått stöd ...........................................152.3.1. Kommuner ................................................................................152.3.2. Regioner ...................................................................................172.3.3. Ideella föreningar och stiftelser ................................................18

3. Slutsatser ...........................................................................................21

Bilaga 1: Lista utbetalade bidrag 2018 ........................................................23 Utbetalade bidrag för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete 2018 ................................................................23

Beslutade bidrag för fortsättning av genomförande 20182019 ...........28

Redovisning av statsbidrag 2018 4 (30)

Sammanfattning

Under 2018 hade Delegationen mot segregation i uppdrag att fördela 53 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner och landsting enligt förordning (2018:118) och till ideella föreningar och stiftelser enligt förordning (2018:119). I denna rapport redovisas statsbidragens användning.

Myndigheten fördelade statsbidrag till 150 kartläggningar, behovsanalyser och planer för fortsatt arbete. En sjättedel av landets kommuner, cirka en tredjedel av landets regioner och nära hundra föreningar och stiftelser fick därmed medel.

Under året behövde myndigheten både utforma och genomföra utlysningarna i en parallell process. Det var ett tidskrävande arbete och ledde till att inte alla 53 miljoner kronor kunde fördelas.

I rapporten redogör myndigheten för iakttagelser kopplat till myndighetens syfte med utlysningen; att skapa förutsättningar för kunskap och samverkan som grund för aktörers fortsatta arbete mot segregation. Rapporten ger ingen lägesbild över segregationen idag. Den innehåller heller inga förslag till regeringen.

De resultat som redovisas behöver förstås utifrån att myndigheten enligt regleringsbrev skulle förbereda avveckling till och med den 31 december 2019. Det tillfördes inte heller några nya medel att fördela för arbetet mot segregation under 2019. Beskedet fick praktiska konsekvenser för statsbidragets användning redan 2018. Resultaten behöver också sättas i relation till den korta tidsperiod om cirka fyra månader som aktörerna har haft till sitt förfogande.

Myndigheten gör bedömningen att det första året med statsbidrag har haft betydelse för det fortsatta arbetet mot segregation. Statsbidraget har skapat förutsättningar för aktörer na att ta inledande steg i ett flerårigt arbete.

Aktörerna har kartlagt segregation genom att belysa skillnader i levnadsvillkor mellan grupper i ett område, i en kommun eller i en region med stöd av statistik, forskning, rapporter, enkätundersökningar, intervjuer, workshops och dialoger. Näringslivet har inte varit delaktigt i samma utsträckning som civilsamhällets organisationer, offentliga aktörer och universitet och högskolor.

Aktörerna har haft olika startpunkter. Det påverkar vilken kunskapsutveckling som har behövts och ägt rum. Det finns aktörer som har arbetat med att minska och motverka segregation under lång tid och aktörer som har sett statsbidraget 2018 som en möjlighet att starta ett sådant arbete. Det finns aktörer för vilka segregationsperspektivet är nytt och även aktörer som är ovana av någon typ av analys och utredningsarbete.


Bidragets användning till kunskapsuppbyggnad kan förväntas ha lett till att aktörernas kunskap om segregationens nuläge har höjts eller byggts på. Det har gett utrymme för en ökad medvetenhet om nuläget och genererat underlag till stöd för fortsatt utveckling eller förändring.

Flera kommuner knyter förslag på insatser i det fortsatta arbetet till sina arbeten med social hållbarhet. Myndigheten noterar att kommunerna kan behöva organisera sig internt innan de är redo att samverka med andra. Flera regioner pekar på behovet av att gemensamt diskutera problem och målbilder, både inom regionen och mellan aktörer från olika delar av samhället. Många ideella föreningar och stiftelser pekar på behovet av att förbättra samordning av insatser och föreslår etablering av plattformar och mötesplatser lokalt. Insatser som ideella föreningar och stiftelser vill genomföra kan behöva kopplas till ett sammanhållet arbete mot segregation i en lokal eller regional kontext för att leda till långsiktiga förändringar.

Det kommer att ta tid att implementera ett sammanhållet arbete mot segregation. Det är nödvändigt med ett systemperspektiv där aktörer, med stöd i varandras kunskaper, får en gemensam problembild och målsättningar för det fortsatta arbetet, där de ser över hur de kan ingå i arbetet utifrån sin specifika roll. Statsbidragen under 2018 har medfört att aktörerna har tagit inledande steg, men arbetet kräver mer tid och fortsatt stöd.


1. Inledning

I detta inledande kapitel beskrivs vad redovisningen avser, de aktuella förordningarna och hur myndigheten utformade utlysningen utifrån förordningarna.

1.1. UPPDRAG

Under 2018 fördelade Delegationen mot segregation statsbidrag enligt• förordning (2018:118) om statsbidrag till kommuner och landsting1 för att

minska och motverka segregation och• förordning (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att

minska och motverka segregation.

Delegationen mot segregation ska senast den 1 juni varje år lämna en samman fattande redogörelse för vad utbetalade statsbidrag har använts till och, när det är möjligt, ge en samlad bedömning av statsbidragets resultat i förhållande till ändamålet med bidragen. Denna rapport utgör 2019 års redogörelse.

1.2. BAKGRUND

Den 22 februari 2018 fattade regeringen beslut om de två bidragsförordningarna som trädde i kraft den 1 april samma år2. Förordningen riktad till kommuner och regioner handlar om att stödja ökad samordning och kunskaps och metodutveckling i kommuners respektive regioners arbete mot segregation samt att stimulera till erfarenhetsutbyte och utveckling av nätverk. Förordningen för ideella föreningar och stiftelser handlar om att stödja insatser som förbättrar uppväxt och levnadsvillkor i områden med socioekonomiska utmaningar. Utbildning, arbete, demokratisk delaktighet, jämställdhet, boendemiljö, trygghet och att förebygga brott utgör särskilt fokus.

1 Myndigheten refererar i rapporten till regioner, inte landsting, eftersom samtliga landsting sedan den 1 januari 2019 har blivit regioner.

2 Beslutet innebar att tidigare bidragsförordning (2017:848) om statsbidrag till kommuner och landsting för åtgärder för att motverka och minska segregation ersattes genom den nya förordningen.


VAD FÖRORDNINGARNA STÖDJER

Kommuner och regioner:Sektorsövergripande samordning av arbetet på lokal och regional nivå

• Samordning av kommuners och regioners arbete med frågorna• Erfarenhetsutbyten och utveckling av nätverk mellan kommuner

och regioner, myndigheter, forskare, organisationer inom det civilasamhället eller andra relevanta aktörer, eller

• Kunskaps och metodutveckling som syftar till att öka kommunersoch regioners kompetens i arbetet.

Ideella föreningar och stiftelser:Långsiktiga åtgärder som bidrar till att minska och motverka segregation på lokal nivå

• Åtgärder som främjar förbättrade uppväxt och levnadsvillkor i områdenmed socio ekonomiska utmaningar, och bidrar till ökad jämlikhet

• Åtgärder inriktade på utbildning, arbete, demokratisk delaktighet,jämställdhet, boendemiljö eller trygghet och att förebygga brott

• Åtgärder som genomförs i samarbete med andra organisationer.

Förordningarna syftar till att förstärka långsiktigheten som krävs i arbetet att minska och motverka segregation. Det är en av flera lärdomar från tidigare statliga satsningar mot segregation som ligger till grund för såväl förordningarna som regeringens arbete för att minska och motverka segregation. Tidigare erfarenheter ligger också till grund för myndighetens utformning av statsbidragsfördelningen 2018.

1.3. SYFTE MED STATSBIDRAGSFÖRDELNINGEN

Delegationen mot segregations syfte med statsbidragsfördelningen 2018 var att aktörer skulle kunna lägga grunden för kommande insatser i arbetet för att minska och motverka segregation. Det var centralt i statsbidragsfördelningen under 2018 att stimulera till kunskapsbaserat arbete och samverkan så att kommande insatser bygger på gemensam kunskap om situation och behov lokalt eller regionalt.

Kunskapsbaserat arbete handlar om att ta del av och använda bästa tillgängliga kunskap utifrån forskning, praktik och medborgare.


Figur 1. Beskrivning av bästa tillgängliga kunskap

Ett kunskapsbaserat arbete bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta behoven på bästa möjliga sätt hos den målgrupp som arbetet är till för. Det är ett arbete som följs upp, justeras och anpassas när så krävs. För att ett arbete ska vara kunskapsbaserat behövs både kunskap om vad som bör göras och kunskap om hur det ska göras. I arbete mot segregation innebär det kunskap om:

• vilka de bakomliggande orsakerna till segregation är,• hur segregationen ser ut, utvecklas och påverkar samhälle och individ och• vilka arbetssätt och metoder för att minska och motverka segregation som har

effekt.

Samverkan handlar om att ett flertal aktörer samarbetar för att nå en bättre måluppfyllelse. Det kan handla om att aktörer från olika delar av samhället (exempelvis offentliga aktörer, forskning, civilsamhällets organisationer och näringsliv) handlar gemen samt och samordnar sig för ett visst syfte över insatsområden (exempelvis skola, boende och arbete). Samverkan kan ske inom och mellan organisationer på såväl nationell som regional och lokal nivå.

För att insatserna i arbetet mot segregation skulle utgå från bästa tillgängliga kunskap och ske i samverkan kunde kommuner och regioner samt ideella föreningar och stiftelser under 2018 ansöka om medel för att genomföra kartläggning och behovsanalys och ta fram plan för fortsatt arbete.


Aktörer beviljades medel från Delegationen mot segregation för att genomföra en kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete. Syftet med kartläggningen var att få en bild av uppväxt och levnadsvillkoren i ett enskilt område, i en kommun eller i en region. Det handlade om att samla in fakta såsom statistik, forskningsunderlag och annan kunskap, till exempel invånares synpunkter och erfarenheter. Utifrån kartläggningen skulle därefter en behovsanalys ur ett segregationsperspektiv göras. Det kunde till exempel handla om skillnader i livsvillkor mellangrupperiolikageografiskaområden.Medkartläggningochbehovsanalyssom underlag var uppdraget sedan att ta fram en plan för fortsatt arbete.

KARTLÄGGNING, BEHOVSANALYS OCH PLAN FÖR FORTSATT ARBETE

Figur 2 redovisar en effektkedja i form av en bidragslogik. Den illustrerar hur syftet med statsbidragsfördelningen (prestation) var tänkt att generera resultat i linje med förordningarnas ändamål på flera års sikt (effekt 2).

Figur 2. Bidragslogik

Här och nu 3–5 års sikt 5–10 års sikt

PRESTATION EFFEKT 1 EFFEKT 2 SLUTMÅL

Bidrag för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete

Insatser utgår från kunskap om lokalt läge och behov samt sker i samverkan

Förbättrade uppväxt och levnadsvillkor i områden med socioekonomiska utmaningar och ökad jämlikhet

Sektorsövergripande samordning, samverkan och ökad kompetens i arbetet

Segregation minskar och motverkas på regional och lokal nivå


1.4. UTLYSNINGSPROCESSEN

Myndigheten utformade statsbidragsfördelningen som en process i tre steg.

Figur 3. Bidragsprocessen 2018

STEG 1 STEG 2 STEG 3Intresseanmälan Kartläggning, Genomförande av

behovsanalys och långsiktiga åtgärder plan för fortsatt arbete mot segregation

I det första steget kunde kommuner och regioner samt ideella föreningar och stiftelser visa intresse för kunskapsuppbyggnad i samverkan genom att lämna en intresseanmälan. Efter beredning och bedömning av intresse anmälningarna öppnades det andra steget för de aktörer som bedömdes uppfylla kriterierna för att söka statsbidrag. I det andra steget kunde aktörer ansöka om medel för att genomföra kartläggning, behovs analys och plan för fortsatt arbete. Till stöd för arbetet i steg två utformades ett stödmaterial för kommuner och regioner, respektive ideella föreningar och stiftelser: Kartläggning och behovsanalys för att identifiera utvecklingsområden och insatser3.

I det tredje steget, efter en godkänd redovisning av genomförandet i steg två, kunde aktörerna ansöka om medel för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation. Utlysningens tredje steg öppnades i november 2018 med tre planerade beslutsomgångar. Bara den första av dessa beslutsomgångar hann genomföras innan myndighetens uppdrag och anslag ändrades (se avsnitt 1.5 nedan). Detta medförde att endast ett fåtal aktörer hade möjlighet att ansöka om medel i steg tre.

Myndigheten bildade också en rådgivande expertgrupp som knöts till bidragsgivningen. Gruppens roll är att ge myndigheten stöd att se lokala och regionala aktörers respektive civila samhällets perspektiv och förutsättningar. Den ska även bidra med sakområdeskompetens. I expertgruppen deltar representanter från Arbetsförmedlingen, Boverket, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Civilsamhällets organisationer i samverkan (CIVOS), Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA), Myndigheten för ungdoms och civil samhällesfrågor (MUCF), Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

3 Nås via https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/06/Delmos-Kartlaggning-och-behovsanalys-

Kommuner-och-landsting-2018-05-30.pdf och https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/06/

Delmos- Kartlaggning-och-behovsanalys-Ideella-foreningar-och-stiftelser-2018-05-30.pdf

https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/06/Delmos-Kartlaggning-och-behovsanalys- Kommuner-och-landsting-2018-05-30.pdf

https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/06/Delmos- Kartlaggning-och-behovsanalys-Ideella-foreningar-och-stiftelser-2018-05-30.pdf


1.5. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET

Delegationen mot segregation fick genomföra statsbidragsfördelningen i snabb takt för att hinna fördela statsbidraget under året. Det medförde att myndigheten behövde både utforma och genomföra arbetet i en parallell process under året. Det var tidskrävande och ledde till att inte alla medel kunde fördelas.

Delegationen mot segregation fick den 29 december 2018 ett regleringsbrev som innebar att myndigheten skulle förbereda avveckling till och med den 31 december 2019. Det tillfördes inte heller några nya medel att fördela för arbetet mot segregation under 2019. Dessa två beslut fick praktiska konsekvenser för bidragsmottagarnas arbete. Besluten kom i samband med att en stor del av dem arbetade med att ta fram slutredovisning och planer för fortsatt arbete. Flera av dem uppgav själva att arbetet avstannade utfrån att det inte skulle finnas medel att ansöka om. Det fanns också aktörer som avbröt verksamheten och betala de tillbaka medlen. De resultat som redovisas i denna redogörelse behöver förstås utifrån dessa omständigheter samt den korta tidsperiod som aktörerna har haft till sitt förfogande. Arbetet med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete genomfördes under en period motsvarande fyra månader.

1.6. AVGRÄNSNING

Myndigheten redogör för iakttagelser kopplat till myndighetens syfte med statsbidragsfördelningen; att skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat arbetssätt i samverkan som grund för fortsatt arbete. Rapporten redovisar inte en lägesbild av hur segregationen i Sverige ser ut eller myndighetens analys av den behovsbild som träder fram. Redo görelsen är heller ingen systematisk utvärdering av statsbidragsprocessens resultat som stöd för exempelvis strategiska vägval i eventuell fortsatt statsbidragshantering. Rapportens redovisning avser statsbidrag som fördelades i ett andra steg och redovisades under perioden februari 2018 till februari 20194. Det har även beviljats bidrag i ett tredje steg till två kommuner och två ideella föreningar för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation5. Dessa bidrag ingår i redovisningen över utbetalda medel, men inte i den övriga resultatredovisningen.

4 Då kom de sista slutredovisningarna in till myndigheten.

5 Dessa bidrag redovisas av bidragsmottagarna i slutet av 2019 och redovisas i myndighetens redovisning av stats-bidrag 2019 för att minska och motverka segregation.


2. Resultatredovisning

I detta kapitel redovisas beviljade ansökningar, utbetalade belopp och utbredning över landet. Kapitlet beskriver också innehållet i arbetet som har fått statsbidrag.

2.1. BEVILJADE ANSÖKNINGAR OCH UTBETALADE BELOPP

Under 2018 hade Delegationen mot segregation i uppdrag att fördela 53 miljoner kronor i statsbidrag. Myndigheten mottog 319 intresseanmälningar och 209 ansökningar6.

Totalt beviljades 150 ansökningar för att genomföra kartläggning, behovsanalys och ta fram plan för fortsatt arbete till 54 kommuner, 6 regioner och 96 ideella föreningar och stiftelser. Det innebar en sjättedel av landets kommuner, cirka en tredjedel av landets regioner och nära hundra föreningar och stiftelser. Bidrag beviljades med max 300 tkr per ansökan.

Den sammanlagda utbetalade summan för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete uppgick till 38 608 tkr. Bidragen fördelades med 13 890 tkr till kommuner och regioner respektive 24 718 tkr till ideella föreningar och stiftelser.

Tabell 1. Utbetalade belopp för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete i tkr.

I samband med bedömning av slutrapporter för arbetet med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete ställde Delegationen mot segregation återkrav om oförbrukade medel till en summa om 2 579 tkr. En slutlig redovisning av återbetalda statsbidrag sker genom myndighetens årsredovisning i februari 2020.

Aktivitet Kommun och region

Varav kommuner *

Varav regioner

Ideella föreningar och stiftelser

Varav ideella föreningar

Varav stiftelser

Totalt

Antal 54 48 6 96 90 6 150

Utbetalade belopp 2018 (tkr)

13 890 12 296 1 594 24 718 23 105 1 613 38 608

*Varav två kommunalförbund

6 Myndigheten mottog 319 intresseanmälningar. Av dessa inkom 96 från kommuner och regioner och 223 från ideel-la föreningar och stiftelser. Delegationen mot segregation erbjöd de aktörer vars intresseanmälan bedömdes vara i linje med statsbidragets syfte att söka medel för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete. Det inne-bar att 257 aktörer, varav 86 kommuner och regioner respektive 171 ideella föreningar och stiftelser kunde ansöka om medel. Totalt inkom 209 ansökningar varav 68 från kommuner och regioner och 141 från ideella föreningar och stiftelser.


Efter genomfört och godkänt arbete med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete beviljades sedan två kommuner och två ideella föreningar medel år 2018 för långsiktiga åtgärder för att minska och motverka segregation. Bidrag beviljades till en summa om 12 480 tkr, varav 6 240 tkr utbetalades 2018 och 6 240 tkr planeras att utbetalas 2019.

Tabell 2. Utbetalade belopp år 2018 för fortsatt arbete i tkr.

2.2. GEOGRAFISK SPRIDNING

Myndigheten beviljade bidrag till aktörer med spridning över landet, men med en koncentration till storstadsområdena. Flest kartläggningsarbeten har genomförts i storstäder och storstadsnära kommuner (exempelvis Stockholm, Malmö och Mölndal), följt av större städer och kommuner nära en större stad (exempelvis Lund, Uppsala och Östersund) och sedan mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner (exempelvis Nyköping, Skövde och Östra Göinge). Bland kommunerna återfinns också 23 av de 32 kommuner som är utvalda av regeringen för en särskild satsning för att motverka segregation7. För en fullständig förteckning över vilka kommuner, regioner, ideella föreningar och stiftelser som beviljades medel, se bilaga 1.

Kartläggningar, behovsanalyser och planer för fortsatt arbete gällande segregation har genomförts av någon aktör i 17 av landets 21 län. I tabell 3 redovisas antalet kommuner, regioner och ideella föreningar eller stiftelser per län.

Aktivitet Kommun och region

Varav kommuner

Varav regioner

Ideella föreningar och stiftelser

Varav ideella föreningar

Varav stiftelser

Totalt

Antal 2 2 – 2 2 – 4

Utbetalade belopp 2018 (tkr)

4 350 4 350 – 1 890 1 890 – 6 240

7 Under 2018 införde regeringen ett särskilt stöd till 32 kommuner med områden som behöver stärka sin ekono-miska och sociala utveckling. Tillväxtverket beslutade om och utbetalade stödet i samråd med Delegationen mot segregation. De kommuner bland dessa som också av Delegationen mot segregation beviljades statsbidrag för kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete utifrån förordning (2018:118) är Borlänge, Borås, Botkyrka, Filipstad, Gävle, Göteborg, Halmstad, Huddinge, Järfälla, Landskrona, Linköping, Malmö, Motala, Norrköping, Nyköping, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Uppsala, Västerås, Växjö, Åstorp och Örebro.


Tabell 3. Spridning över Sverige fördelat per län

I samtliga län där regioner har genomfört kartläggningar har också både kommuner och ideella föreningar eller stiftelser genomfört kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete parallellt. I vissa kommuner genomförde flera aktörer kartläggningsarbeten samtidigt, i andra delar har en kommun eller en ideell förening varit enda aktör i kommunen. Statsbidragen som fördelades till ideella före ningar eller stiftelser innebär att aktörer som är verksamma på både lokal, regional och nationell nivå har genomfört kartläggningar på lokal nivå i ett eller flera län. Bland organisationerna finns det 16 ideella föreningar och stiftelser som har genomfört kartläggningsarbete i flera län. Deras arbeten redovisas som fler än ett län i tabellen ovan.

Län Antal

Region Kommun* Ideellförening

Stiftelse

Belopp i tkr

Blekinge län – 1 1 – 515

Dalarnas län – 1 2 1 802

Gotlands län – – – – –

Gävleborgs län – 3 2 1 1788

Hallands län 1 1 1 – 900

Jämtlands län – 1 – – 300

Jönköpings län – – – – –

Kalmar län – – – – –

Kronobergs län – 1 1 – 501

Norrbottens län – 2 – – 599

Skåne län – 8 16 – 6012

Stockholms län 1 8 24 2 9273

Södermanlands län – 1 – – 180

Uppsala län – 1 3 – 747

Värmlands län – 1 – – 253

Västerbottens län 1 1 2 – 948

Västernorrlands län – – – – –

Västmanlands län 1 2 2 – 1468

Västra Götalands län – 11 11 – 5096

Örebro län 1 1 6 – 2315

Östergötlands län 1 4 5 – 2696

Fler än ett län – – 14 2 3925

SUMMA 6 48 90 6 38 609

* Varav två kommunalförbund


2.3. INNEHÅLLET I ARBETET SOM HAR FÅTT STÖD

2.3.1. Kommuner

STARTPUNKTER FÖR ARBETET

I mer än hälften av kommunerna har kommunledningsförvaltningen eller motsvarande varit ägare för arbetet. Andra förekommande förvaltningar har varit arbetsmarknads, stadsbyggnads, utbildnings eller socialförvaltningar. De flesta har genomfört arbetet på ett förvaltningsövergripande sätt exempelvis via sociala hållbarhetsfunktioner som har ansvar för att tänka helhet eller genom förvaltningsövergripande styrgrupper. Flera kommuner har återkopplat till myndigheten att statsbidraget har gett ett mandat att samla ledningsfunktioner från kommunens olika förvaltningar i ett gemensamt arbete.

Kommunerna har haft olika startpunkter för arbetet. Myndigheten noterar att det finns kommuner som nyligen har sett behov av att starta ett sammanhållet arbete mot segregation. De har kunnat påbörja ett förarbete med stöd av statsbidraget. Sedan finns det flera kommuner som har arbetat länge med att minska och motverka segregation och har en god kunskap om sina förutsättningar och nulägen. I dessa kommuner uppfattar myndigheten att stödet till kartläggning och behovsanalys har kunnat bidra till ett mer fördjupat arbete kring val av strategier och insatser för att minska och motverka segregation.

VAD SOM HAR KARTLAGTS OCH ANALYSERATS

Kommunerna kan övergripande beskrivas ha kartlagt kommuninvånarnas uppväxt och levnadsvillkor och belyst skillnader inom kommunen, vanligen mellan områden inom kommunen. I kartläggningen har de flesta kommuner fokuserat på hela kommunen. Endast ett fåtal av kommunerna har fokuserat på ett eller flera särskilda geografiska områden inom kommunen eller avgränsade målgrupper såsom utrikesfödda, personer som står utanför arbetsmarknaden eller barn och unga.

Kommunerna har vanligen kartlagt segregation utifrån flera socioekonomiska variabler och undersökt hur segregation tar sig uttryck i kommunen. Exempel på områden som kommunerna har belyst är befolkningsfördelning, inkomst, valdeltagande och hälsovariabler. Trygghet, arbetsmarknad och utbildning har oftare varit i fokus än bostad, bebyggelse, upplåtelseformer och stadsplanering. Flera kommuner har i sin kartläggning av nuläget utgått från de indikatorer som Delegationen mot segregation föreslog i det stödmaterial som gick ut tillsammans med ansökningshandlingarna8. Jämförelser har i flera fall också gjorts med andra kommuner, inom regionen och i riket.

8 https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/06/Delmos-Kartlaggning-och-behovsanalys- Kommuner-och-landsting-2018-05-30.pdf


Rapporter har baserats på statistik och litteratur samt material som har samlats in genom workshops och intervjuer. Underlag och information har hämtats från flera olika källor. Kommunerna har i arbetet också belyst redan befintliga insatser eller aktiviteter i kommunen. Kommunerna har i behovsanalyser och planer för fortsatt arbete gjort avgränsningar utifrån sina respektive lokala utmaningar, förutsättningar och prioriteringar. Exempelvis har flera lagt fokus på särskilda målgrupper som barn och unga, vuxna som står långt ifrån arbetsmarknaden eller äldre. Flera kommuner har även använt statsbidraget för att analysera förutsättningar och behov för kommunens samlade arbete mot segregation, exempelvis om det finns de styrdokument, resurser och stöd som behövs.

KONTAKTER I GENOMFÖRANDET

Samtliga kommuner har fört dialog eller haft kontakt med olika aktörer från andra delar av samhället i genomförandet av arbetet. Det har handlat om exempelvis civilsamhällets organisationer, näringslivet, andra kommuner och regioner, myndigheter såsom Polisen samt forskare. Delegationen mot segregations uppfattning är att det till stor del har handlat om att aktörer har ingått i materialinsamlingen, exempelvis att tjänstepersoner har intervjuats eller har diskuterat kartläggningen eller att forskare eller utredningsföretag har utfört hela eller delar av kartläggningen. Näringslivet har inte varit delaktigt i samma utsträckning som offentliga aktörer, forskare eller civilsamhällets organisationer. I mer än hälften av arbetena skulle samverkan ske med medborgarna genom fokusgrupper och enkätstudier. I slutredovisningarna framgår det dock att det inte alltid har varit lätt att genomföra dessa i praktiken och i några fall har planerade aktiviteter i relation till medborgarna uteblivit.

Myndigheten ser att det ibland kan ha varit svårt för kommuner att veta vilka aktörer som de bör samverka med och varför. Kommuner och regioner kan genom förordningen söka medel för samverkan, men det är inte mer styrt än så. Här har myndighetens inriktning av statsbidraget mot kartläggning och behovsanalys fyllt en funktion genom att kommunerna har kunnat ta fram en problembild och identifiera vilka förändringar och resultat som ska åstadkommas och vilka aktörer som behöver ingå i arbetet framåt.

FOKUS I PLANER FÖR FORTSATT ARBETE

Myndigheten kan konstatera att kommunerna i sina planer för fortsatt arbete främst har fokuserat på insatser inom den kommunala organisationen. Myndigheten ser exempel på att kommunerna har knutit det fortsatta arbetet till sina arbeten med social hållbarhet och verksamhetsstyrning. Det är processer som sker sektorsövergripande inom kommunen. Det finns en utbredd medvetenhet om behovet av samordning och koordinering utanför den kommunala organisationen. Myndigheten noterar att kommunerna kan behöva organisera sig internt innan de är redo att samverka med andra.


2.3.2. Regioner


Regionerna har övergripande följt samma mönster som kommunerna. De har kartlagt och analyserat nuläget i termer av hur den socioekonomiska segregationen yttrar sig i regionen. Regionerna har belyst vilka skillnader som finns inom områden såsom bostads försörjning, utbildning, etablering på arbetsmarknaden, demokrati och civilsamhälle samt hälsa. Flera har även redovisat invånarnas erfarenheter och redan befintligt arbete kring segregation.

De flesta av regionerna har haft en ingång via hälso och sjukvårdsuppdraget med olika fokus såsom ungdomars, nyanländas och asylsökandes hälsa. Några regioner har fokuserat på transportinfrastrukturen och på att skapa delaktighet bland medborgarna i trafikplaneringen.

Material som har legat till grund för kartläggningarna är olika typer av styrdokument, undersökningar, mätningar, rapporter och prognoser som har bäring på de olika undersökningsområdena och socioekonomiska aspekter. Det har handlat om statistik från olika databaser och material från exempelvis medborgar och brukardialoger. Flera regioner har beaktat eller utgått från Delegationen mot segregations föreslagna indikatorer för uppföljning som finns i stödmaterialet9.


Regionerna har arbetat i dialogprocess med medborgare. De har också intervjuat eller genomfört workshops med nyckelpersoner i olika förvaltningar inom den regionala organisationen samt med tjänstepersoner i enskilda kommuner, civilsamhällets organisationer, näringslivet, forskare och myndigheter, exempelvis länsstyrelserna.


Resultaten av kartläggningarna och behovsanalyserna har utgjort grunden i regionernas planer för det fortsatta arbetet. Flera regioner har framhållit behovet av att gemensamt diskutera problem och målbilder, både inom regionen och mellan aktörer från olika delar av samhället. Det finns också exempel på regioner som har identifierat behov inom den regionala organisationen exempelvis att arbeta för en breddad rekrytering eller fördjupa den egna förståelsen för segregationens mekanismer.

9 https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/06/Delmos-Kartlaggning-och-behovsanalys- Kommuner-och-landsting-2018-05-30.pdf


Regionerna har också lyft förslag beroende på vilken inriktning de har haft i arbetet med kartläggning och behovsanalys. Några exempel på fortsatt utvecklingsarbete har varit olika typer av hälsofrämjande insatser för exempelvis nyanlända eller unga med psykisk ohälsa eller att integrera ett segregationsperspektiv i framtagandet av regionala utvecklingsstrategier eller i pågående arbeten kopplade till jämlik hälsa.

2.3.3. Ideella föreningar och stiftelser

STARTPUNKTER FÖR ARBETET

Statsbidraget har använts av ideella föreningar och stiftelser för att belysa den egna verksamhetens roll i att minska och motverka segregation. Det är i huvudsak ideella föreningar och stiftelser som genomför social verksamhet, idrott eller folkbildning i sitt ordinarie uppdrag, som har fått medel av Delegationen mot segregation. Det finns också de som verkar för exempelvis jämställdhet, integration, eller medborgardrivna mötesplatser samt kultur och konst. Det finns ideella föreningar och stiftelser som har arbetat för att minska och motverka segregation sedan länge. Andra har en annan verksamhetsinriktning, men har genom arbetet med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete hittat ingångar till att starta ett arbete mot segregation.


För en majoritet av de ideella föreningarna och stiftelserna har statsbidraget skapat förutsättningar för att ta fram en kunskapsbaserad bild av uppväxt och levnadsvillkor i de geografiska områden där de är verksamma eller har lokal förankring. Ideella föreningar och stiftelser har själva lyft att statsbidraget har gett möjlighet att identifiera vilka andra insatser som genomförs av aktörer i det aktuella området.

Förordningens fokusområde demokratisk delaktighet har varit det område som de flesta ideella föreningarna och stiftelserna har tagit fasta på i sitt arbete. Det har exempelvis handlat om att göra boendes röster hörda eller att se över hinder för engagemang och organisering. Flera kartläggningar har haft inriktning på jämställdhet eller på utbildning. Kartläggningarna har även haft fokus på arbete och boendemiljö samt att förebygga brott. Hälsa och integration har också varit områden som kartläggningarna har handlat om. Fokusområden tangerar ofta varandra och många ideella föreningar och stiftelser har riktat in sig på samtliga fokusområden. Flera ideella föreningar och stiftelser har använt de indikatorer för kartläggning av nuläget som Delegationen mot segregation föreslog i det stödmaterial som gick ut tillsammans med ansökningshandlingarna10.

10 https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/06/Delmos-Kartlaggning-och-behovsanalys-Ideella- foreningar-och-stiftelser-2018-05-30.pdf



Delegationen mot segregation ställde krav på att ideella föreningar och stiftelser skulle genomföra arbetet med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete i samarbete med annan ideell förening eller stiftelse samt med lokal förankring.

Flera ideella föreningar och stiftelser har återkopplat att bidraget har möjliggjort att de har hittat varandra och kunnat identifiera insatser att samarbeta kring. Myndigheten ser att samarbetena i huvudsak har skett med ideella föreningar eller stiftelser där det redan har funnits en relation eller ett upparbetat samarbete sedan tidigare. Det har också förekommit fall där samarbetet enbart har handlat om att fråga andra ideella föreningar eller stiftelser om möjligt samarbete i framtiden. Den vanligaste typen av samarbetsorganisationer har varit studieförbund, etniska organisationer eller organisationer som tillhandahåller mötesplatser eller samlingslokaler. Samarbeten har också förekommit mellan ideella föreningar och stiftelser som Delegationen mot segregation beviljade statsbidrag till. Myndigheten noterar att trossamfund har funnits med som samarbetspart i några fall, trots att de inte själva har kunnat ansöka om statsbidrag enligt förordningen.

Samtliga ideella föreningar och stiftelser har angett en lokal förankring för sitt arbete, även om myndigheten ser att graden av förankring varierar. Vissa aktörer har säte i det aktuella området, medan andra har arbetat genom kontaktpersoner. Flera av de ideella föreningarna på nationell nivå avser att ta en mer samordnande roll i fortsatt arbete och stödja sina medlemsföreningar på den lokala nivån. Med stöd av statsbidraget har de genomfört kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete på lokal nivå i samarbete med en medlemsförening eller i bred samverkan mellan medlemsföreningarna. På regional nivå har det i huvudsak varit studieförbund och länsidrottsförbund i samarbete med egna medlemsföreningar som har genomfört kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete. Nästan alla ideella föreningar och stiftelser har skapat lokal delaktighet genom enkätundersökningar, fokusgrupper och dialogsamtal.

Majoriteten av de ideella föreningarna och stiftelserna har samverkat med en kommun eller andra organisationer i civilsamhället. Flera ideella föreningar, särskilt inom idrotten, har haft kontakter med forskare som stöd i arbetet med kartläggning. Näringslivet har inte varit delaktigt i samma utsträckning som andra aktörer, men bostadsbolag förekommer. Arbetet har också lett till att kontakter har etablerats med den kommun eller region där den ideella föreningen eller stiftelsen är verksam.



Myndigheten kan konstatera att de ideella föreningarna och stiftelserna har gett förslag på kommande insatser utifrån sina respektive verksamhetsinriktningar exempelvis folkbildning eller idrott. Det är inte alltid som planer för fortsatt arbete har utgått från kartläggningens resultat. Många föreslagna insatser har varit i form av punktinsatser istället för en del i en större helhet.

De flesta ideella föreningar och stiftelser har pekat på behovet av att förbättra samordningen och samarbetet kring insatser, till exempel mellan olika organisationer inom civilsamhället som är verksamma inom samma geografiska område. Det har också framhållits att samverkan behöver utvecklas mellan lokalt föreningsliv, kommunen och näringsliv såsom fastighetsägare eller arbetsgivare.

I många planer för fortsatt arbete har olika förslag lyfts på nätverk, plattformar eller mötesplatser med lokala aktörer och boende för utveckling av nya verksamheter som bygger på lokala behov.

Förslag på kommande insatser har också handlat om relationsbyggande insatser för att fortsatt kunna agera mellanhand och kompensera där det brister i medborgares tillgång och tillit till offentlig samhällsservice. Det finns också exempel på planer för fortsatt arbete som nämner att framtida insatser kan handla om att förbättra utemiljöer, förändra mediebilder av områden, genomföra utbildningsinsatser, stärka det generella föreningsengagemanget och engagera och aktivera lokala medborgare.


3. Slutsatser

I detta kapitel sammanfattas myndighetens slutsatser utifrån redovisad användning av statsbidag 2018 för att minska och motverka segregation.

Delegationen mot segregation gör den samlade bedömningen att det första året med statsbidrag har haft betydelse för det fortsatta arbetet mot segregation. En generell återkoppling som myndigheten har fått från såväl kommuner, regioner som ideella föreningar och stiftelser är att arbetet med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete har varit nyttigt och uppskattat, ibland svårt, men gett resultat. Det har varit en möjlighet till analys och lärande som inte alltid ges inom ramen för ordinarie verksamhet.

Statsbidraget skapade förutsättningar för det kunskapsbaserade arbetssätt och den lokala analysen i samverkan som myndigheten ville främja genom utlysningen. Med stöd av statsbidraget 2018 genomfördes 150 kunskapsuppbyggande processer. Genom statsbidragets användning till kunskapsuppbyggnad menar myndigheten att kunskapen om segregationens nuläge kan förväntas ha höjts eller byggts på, men det behöver analyseras systematiskt med stöd av uppföljning och utvärdering längre fram. Myndigheten menar också att statsbidraget har bidragit till att aktörerna har kunnat identifiera behov i sitt fortsatta arbete för att minska och motverka segregation.

Myndigheten menar att inledande steg har tagits under det första året med stats bidrag. Segregationsproblematiken berör många områden i samhället. Det är ett flerårigt arbete att åstadkomma sektors övergripande samverkan mellan olika aktörer och att bidra till förbättrade uppväxt och levnadsvillkor i områden med socioekonomiska utmaningar. Det kommer att ta tid att implementera ett sammanhållet arbete utifrån regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation.

Aktörerna har arbetat under cirka fyra månader med kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete. Det är först nu som det fortsatta arbetet har förutsättningar att ta fart. Det är därför inte meningsfullt att analysera resultat i linje med förordningarnas ändamål efter bara ett års fördelning av statsbidrag.


Det behövs mer samverkan med utgångspunkt i hur frågor hänger ihop och påverkar varandra mellan en bredd av aktörer på alla samhällsnivåer och från alla delar av samhället. Det är med andra ord nödvändigt med ett systemperspektiv där aktörer, med stöd i varandras kunskaper, får en gemensam problembild och målsättningar för det fortsatta arbetet, där de ser över hur de kan ingå i arbetet utifrån sin specifika roll. Myndigheten noterar att flera aktörer är långt framme och att det finns en utbredd medvetenhet om behovet.


Bilaga 1: Lista utbetalade bidrag 2018

UTBETALADE BIDRAG FÖR KARTLÄGGNING, BEHOVSANALYS OCH PLAN FÖR FORTSATT ARBETE 2018

I förteckningen nedan redovisas vilka aktörer som har beviljats medel och med vilka belopp. Myndig heten redovisar aktörerna som mottagit bidraget sorterade per län, sedan kommun där det har varit möjligt.

Blekinge län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrBlekinge Idrottsförbund 245

Ronneby kommun 270Dalarnas län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkr

Borlänge kommun 0 **Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare 202Unga Örnars Riksförbund 300Stiftelsen Reach for change 300

Gävleborgs län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrHälsinglandsutbildningsförbund* 298Bollnäs kommun 300

Gumpels Förening 300Gävle kommun 300

Hyresgästföreningen, Aros Gävle 300Insamlingsstiftelsen Rapatac 290

Hallands län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrRegion Halland 300

Halmstads kommun 300WOW (Women On Wednesday) 300

Jämtlands län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrÖstersunds kommun 300

Kronobergs län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrVäxjö kommun 296

Röda Korset Växjökretsen 205Norrbottens län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkr

Bodens kommun 299Piteå kommun 300

*Kommunalförbund** För vissa kommuner, regioner, ideella föreningar och stiftelser anges 0 kronor i bidrag. Det beror på att de redanhade genomfört likvärdigt utredande arbete om nuläge och behov. För att få möjlighet att söka bidrag för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation lämnade de ändå in en ansökan, men sökte inga medel.


Skåne län Kommun Burlövs kommun

Ideell förening och stiftelse Bidrag tkr300

Hässleholms kommun 250Vorta drom, Helsingborg 225

Landskrona stad 300Lunds kommun 300

IK Eos Lund 121Individuell Människohjälp Lund 25

Malmö stad 290Föreningen Ta sats 298Malmö mot diskriminering 255MINE – Etnisk mångfald i näringslivet 270Nordisk hjälp 298Vlora´s förening 210Resurscentrum för kvinnor i Malmö 258Chae Taekwondo 296Ensamkommandes förbund Malmö 224RFSU Malmö 290Rädda Barnen 300Röda Korset Malmökretsen 210FC Rosengård 281Sveriges Kvinnolobby 185

Skurups kommun Åstorp kommun Östra Göinge kommun

226300300

Stockholms län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrStockholms läns landsting 272

Kompis Sverige (Botkyrka, Haninge, Stockholm) 297Sensus Studieförbund – Stockholm Gotland (Sollentuna, Täby, UpplandsVäsby, Stockholm) 258Stockholms läns Bildningsförbund 298Studieförbundet Bilda (Botkyrka, Stockholm, Södertälje) 290Studiefrämjandet Stockholms län 182

Botkyrka kommun 300Give it forward 300Hela Människan Huddinge, Botkyrka, Salem (Botkyrka) 300The good talents 256Made by Aya, Nacka 300

Huddinge kommun 300Manscentrum Östra Södertörn 168

Järfälla kommun 300Lidingö stad 292


Stockholms stad 300Changers Hub 287Livstycket 255LärOlika 280Folk i Skärholmen 300Stockholms stadsmission 300Coompanion Stockholms län 300Folkets Husby 283Föreningen Södergården 62KFUM Central 297Rinkeby Folkets Hus 283Spånga Blåband 300Hammarby IF 255Forum idéburna organisationer m social inriktning (Stockholm) 268Insamlingsstiftelsen Choice 185Stiftelsen Nobel center 264

Södertälje kommun 300Assyriska RF 250

UpplandsBro kommun 178Österåkers kommun 213

Södermanlands län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrNyköpings kommun 180

Uppsala län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrUppsala kommun 169

Barnombudet i Uppsala 297Fredens hus 281Uppsala stadsmission 291

Värmlands län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrFilipstads kommun 253

Västerbottens län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrVästerbottens läns landsting 135

Skellefteå kommun 300260253

Västmanlands län Region Västmanland

Kommun Kommuner

Sensus Svealand

Bidrag tkr300270

Sala kommun 298Västerås stad 300

Kulturstiftelsen Arty 300

GF Chansen ideell förening Röda Korset Umeåkretsen Ideell förening och stiftelse


Västra Götalands län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkr

Göteborgsregionens kommunalförbund* 300

Studieförbundet Vuxenskolan Göteborgsregionen Sydost 184 Ale kommun 300 Borås Stad 0 ** Kvinnojouren Borås 215 Falköpings kommun 300 Göteborgs Stad 0 ** Cirkus Unik 279 Föreningen Caritas 278 Göteborgs räddningsmission 218 Mim kunskapscentrum 220 RISK Lokalförening i Göteborg 300 Trajosko Drom 216 Bräcke diakoni 246 Göteborgs stadsmission 300 Kvinna till kvinna 284 Kungälvs kommun 300 Mölndal stad 300 Skövde kommun 289 Stenungsunds kommun 156 Trollhättans Stad 111 Vänersborgs kommun 300Örebro län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkrRegion Örebro län 293 Studieförbundet Bilda Svealand 300 Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län 298 Örebro läns idrottsförbund 260 Örebro kommun 300 Tegelbruket 299 Örebro SK Handboll 267 Enter Sweden 298

*Kommunalförbund** För vissa kommuner, regioner, ideella föreningar och stiftelser anges 0 kronor i bidrag. Det beror på att de redan hade genomfört likvärdigt utredande arbete om nuläge och behov. För att få möjlighet att söka bidrag för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation lämnade de ändå in en ansökan, men sökte inga medel.


Östergötlands län Region Östergötland

Kommun

Ideell förening och stiftelse

Bidrag tkr293

Östergötlands idrottsförbund 200 Studiefrämjandet Östergötland 299 Kinda kommun 130 Linköpings kommun 300 Bollihop (KFUM Linköping) 300 Linköpings Kenty 300 Motala kommun 299 Norrköpings kommun 300

Assyriska IF, IF Sylvia, Norrköping tillsammans 275

Fler än ett län, mottagare av bidrag Bidrag tkr Plats där verksamhet har genomförts Folkets Hus och Parker

300

Stockholm, Malmö, Göteborg, Karlstad, Borås, Sundsvall, Umeå

Folkuniversitetet

300

Södertälje, Borlänge, Uppsala, Örebro, Halmstad, Kristianstad,Hagfors,Karlstad,Säffle,Västerås,Gävle, Motala, Sundsvall, Växjö, Malmö, Trollhättan,Göteborg

Fryshuset 300 Stockholm, Malmö, GöteborgHela Människan

180

Partille, Helsingborg, Gotland, Enköping, Kristinehamn

Hyresgästföreningen

300 Uppsala, Borås, Örebro, Botkyrka, Stockholm, Södertälje, Växjö, Landskrona, Linköping, Malmö och Göteborg.

Internationella Vänner 254 Värnamo, Alvesta, VaggerydKonstnärernas Riksorganisation

294 Stockholm, Östergötland, Södermanland, Uppsala, Norrbotten, Dalarna, Jönköpings län, Västernorrland och Västra Götalands län.

LSU Sveriges ungdomsorganisationer 225 Stiftelsen Goodsport Foundation

280 Linköping, Norrköping, Sandviken, Stockholm, Växjö, Örebro, Malmö, Landskrona, Göteborg, Stockholm, Övertorneå

Stiftelsen Läxhjälpen

293 Göteborg, Mölndal, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Norrköping, Västerås, Haninge, Stockholm och Södertälje

Studiefrämjandet

300 Borlänge, Gävle, Sandviken, Filipstad, Örebro, Växjö, Jönköping

Svenska Röda Korset 300 Stockholm, Malmö, GöteborgTamam 173 Lund, TranåsTjejzonen

195 Stockholm, Uppsala, Gävle, Umeå, Linköping, Helsingborg, Göteborg

Unesco LUCS* 0 Botkyrka, Malmö, EskilstunaVerdandi

231 Botkyrka, Sundbyberg, Trollhättan, Gävle, Helsingborg

* För vissa kommuner, regioner, ideella föreningar och stiftelser anges 0 kronor i bidrag. Det beror på att de redan hade genomfört likvärdigt utredande arbete om nuläge och behov. För att få möjlighet att söka bidrag för genomförande av långsiktiga åtgärder mot segregation lämnade de ändå in en ansökan, men sökte inga medel.


BESLUTADE BIDRAG FÖR FORTSÄTTNING AV GENOMFÖRANDE 2018-2019

I förteckningen nedan redovisas vilka aktörer som har beviljats medel och vilka belopp som har beslutats. Hälften av de belopp som redovisas har utbetalats 2018. Resterande belopp utbetalas 2019. Myndigheten redovisar aktörerna som mottagit bidraget sorterade per län.

Västra Götalands län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkr Göteborgs stad 5 400Värmlands län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkr Filipstads kommun 3 300Stockholms län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkr Made by Aya 1 680Västernorrlansd län Kommun Ideell förening och stiftelse Bidrag tkr Röda Korset Umeåkretsen 2 100

141 52 HUDDINGETELEFON VX 010140 77 [email protected]

BESÖKSADRESS: ALFRED NOBELS ALLÉ 7, FLEMINGSBERG

Redovisning av statsbidrag 2018

I denna rapport redovisar Delegationen mot segregation användningen av det

statsbidrag som myndigheten fördelade till kommuner och regioner samt ideella föreningar och stiftelser

under 2018. Rapporten skickades in till regeringen i maj 2019.

WWW.DELMOS.SE

redovisning av statsbidrag 2018 - delmos...redovisning av statsbidrag 2018 6 (30) 1. inledning i...

Documents