1

KS 2019-02-05, § 36

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

2019

RAPPORT

2

Innehållsförteckning Sid 1. Allmänt…………………………………………………………………….5 1.1 Översyn av riktlinjer…………………………………...…………………………..5 1.2 Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen………5

1.3 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd...........................................5 2. Försörjningsstöd enligt 4 kap. 1§ SoL...............................6 2.1 Rätten till försörjningsstöd................................................................6 2.2 Ansökan innevarande månad............................................................6 2.3 Avdrag på försörjningsstödet............................................................6 2.4 Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro.............................................6 2.5 Lägre försörjningsstöd i vissa fall......................................................7 3. Riksnormen och övriga poster i försörjningsstödet.........7 3.1 Riksnormens poster...........................................................................7 3.2 Kosttillägg..........................................................................................7 3.3 Övriga poster i försörjningsstödet.....................................................8 3.4 Boendekostnader...............................................................................8 3.5 Hushållsel..........................................................................................10 3.6 Hemförsäkring...................................................................................10 3.7 Arbetsresor.........................................................................................10 3.8 Läkarvård och medicin......................................................................11 3.9 Sjukhusvård.......................................................................................11 3.10 Akut tandvård....................................................................................11 3.11 Glasögon............................................................................................11 3.12 Avgifter till fackförening och A-kassa...............................................11 3.13 Sjukresor............................................................................................11 4. Livsföring i övrigt............................................................12

3

4.1 Barnomsorgskostnader.....................................................................12 4.2 Hemutrustning..................................................................................12 4.3 Flyttkostnader...................................................................................12 4.4 Telefon...............................................................................................13 4.5 Tandvård utöver akut tandvård........................................................13 4.6 Spädbarnsutrustning........................................................................13 4.7 Umgängeskostnader.........................................................................14 4.8 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution.......................................................................14 4.9 Kostnader för egen bil......................................................................14 4.10 Begravningskostnader......................................................................15 4.11 Rättshjälp..........................................................................................15 4.12 Rekreation.........................................................................................15 4.13 Legitimation......................................................................................15 4.14 Kläder och skor utöver riksnormen..................................................15 4.15 Julklappar.........................................................................................16 5. Grupper av bidragssökare...............................................16 5.1 Arbetslösa..........................................................................................16 5.2 Ungdomar (t.o.m. 25 år)...................................................................17 5.2.1 Gymnasiestuderande ungdom..........................................................17 5.3 Vuxna studerande.............................................................................18 5.4 Företagare.........................................................................................19 5.5 Utländska medborgare.....................................................................19 5.5.1 EU-medborgare................................................................................19 5.6 Anknytningsinvandrare....................................................................20 5.7 Personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik.............20 5.8 Brottsoffer.........................................................................................21 5.9 Barn...................................................................................................21 5.9.1 Anmälan om barn som far illa..........................................................22

4

5.10 Gifta och sammanboende.................................................................22 5.11 Inneboende.......................................................................................22 5.12 Växelvis boende för barn..................................................................22 6. Skulder och avbetalningar..............................................22 6.1 Hyresskulder.....................................................................................23 6.2 Elskulder...........................................................................................23 6.3 Barnomsorgsskulder.........................................................................23 6.4 Skulder på underhållsstöd................................................................23 6.5 Kvarstående skatt.............................................................................23 7. Inkomster och egna tillgångar........................................24 7.1 Inkomster.........................................................................................24 7.1.1 Insättningar på konto.......................................................................24 7.1.2 Ungdomars egna inkomster.............................................................24 7.1.3 Jobbstimulans..................................................................................25 7.2 Kapital...............................................................................................25 7.2.1 Vuxna personers kapitaltillgångar...................................................25 7.2.2 Barns kapital.....................................................................................25 7.2.3 Bilinnehav som kapitaltillgång.........................................................25 7.2.4 Egen fastighet/Bostadsrätt som kapitaltillgång...............................25 7.3 Överskott från tidigare period..........................................................25 8. Jobbcenter/Vuxencenter................................................26 9. Ungdomscenter..............................................................26 10. Vägledningsinsats..........................................................27 11. Bidragsbrott...................................................................27 12. Ansökningar om bostad..................................................27

5

1. ALLMÄNT 1.1 Översyn av riktlinjer

En översyn av gällande riktlinjer skall göras årligen. Översynen kan resultera i revidering och uppdatering av befintliga riktlinjer. Beslut om förändringar av riktlinjer för försörjningsstöd fattas av kommunstyrelsen.

1.2 Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Verksamheten skall garantera den enskilde en skälig levnadsnivå om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Detta sker

genom information, rådgivning och i sista hand ekonomiskt bistånd. Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att individens eget

ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum vilket syftar till att göra individen självförsörjande och att minska behovet

av ekonomiskt bistånd. När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn skall särskilt beaktas

vad hänsynen till barnets bästa kräver. I alla utredningar som innefattar barn skall barnens situation beskrivas (Se även kapitel 5.9).

1. 3 Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd

Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL kan ej ges med villkor om återbetalning. Grundreglerna för återkrävande av försörjningsstöd anges i 9 kap 1 § SoL och 9 kap 2 § SoL.

Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL utgått felaktigt eller med för högt belopp. Se även kapitel 10 – bidragsbrott.

Ekonomiskt bistånd, som lämnats som förskott på förmån eller ersättning.

Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som är indragen i arbetskonflikt.

Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som på grund av omständigheter han/ hon ej kunnat råda över, hindrats från att förfoga över sina inkomster eller tillgångar.

6

Ekonomiskt bistånd i andra fall enligt 4 kap 2 § SoL får återkrävas om det har getts ut under villkor om återbetalning.

I beslut, som avser ekonomiskt bistånd mot återbetalning, skall den enskilde vara informerad om detta vid utbetalningstillfället. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten.

2. FÖRSÖRJNINGSSTÖD ENLIGT 4 KAP 1 § SOL 2.1 Rätten till försörjningsstöd

För att rätten till försörjningsstöd skall föreligga måste två kriterier vara uppfyllda. Dels måste den sökande haft otillräckliga inkomster för att på egen hand tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå, dels måste den enskilde göra allt vad han/hon kan för att bidra till sin försörjning. Vad han/hon skall bidra med för rätt till bistånd varierar beroende på den enskildes situation och förmåga. En arbetsför person skall vara inskriven på arbetsförmedlingen och aktivt söka efter arbete. Den arbetslöse har också skyldighet att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. utbildning, svenskundervisning för invandrare och olika former av arbetsrehabiliterande åtgärder. En hemmavarande förälder skall ta ut föräldrapenning och även ansöka om bostadsbidrag. En individ som ej anser sig kunna stå till arbetsmarknadens förfogande skall vara sjukskriven med bl.a. läkarintyg. Vilka krav och villkor som gäller för olika bidragsgrupper finns angivet i kapital 5.

2.2 Ansökan innevarande månad

Försörjningsstöd utges i princip inte retroaktivt utan avser att täcka utgifter för en kommande period.

För att hela månaden skall beaktas måste den som löpande uppbär försörjningsstöd senast den 15:e i ansökningsmånaden inkomma med samtliga nödvändiga handlingar till socialkontoret, i annat fall beräknas försörjningsstödet från det datum då ansökan blivit komplett. Vid nybesök beviljas sökanden, i normalfallet, försörjningsstöd från det datum kontakt togs med socialkontoret. Är personen i fortsatt behov av bistånd skall han/hon tydligt informeras om ovan nämnda villkor för försörjningsstödets utgivande. Undantag från det här beskrivna kan göras efter individuell prövning. I första hand skall dessa undantag utgöras av ekonomiskt bistånd till fasta kostnader, exempelvis el, hyra och hemförsäkring.

2.3 Avdrag på försörjningsstödet För varje ogiltig frånvarodag görs avdrag med 1/21 av familjens totala biståndsbehov. En halv dags ogiltig frånvaro innebär avdrag med 0.5/21 av familjens totala biståndsbehov. Ex: familjen Svensson har ett normunderskott för juni på 3 000:-. Sven Svensson har en dags ogiltig frånvaro på Jobbcenter/AME och hans irakiska fru Nema har 0.5 dags ogiltig frånvaro på SFI-undervisningen.

7

Avdraget blir 1.5/21 x 3 000 = 214:-. För juni månad skall familjen i försörjningsstöd då beviljas 3 000-214 = 2 786:-.

2.4 Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro

I vissa fall räknar man inte på hushållets faktiska inkomst utan vilken inkomst familjen kunde haft, detta kan t.ex. gälla de som har aktivitetsstöd eller studiemedel. Om en individ har ogiltig frånvaro (eller tagit ledigt) som medför minskat aktivitetsstöd räknas som inkomst det som individen skulle fått utbetalt om han/hon haft full närvaro, således skall inte ekonomiskt bistånd kompensera personer som genom egen förskyllan erhållit lägre aktivitetsstöd. Personer som har studiemedel från CSN och har möjlighet att ta lånedelen kan givetvis inte tvingas till att göra det, men tydlig information skall ges att de inkomster individen kunde haft (bidrag + lån) kommer att ligga till grund för normberäkningen. Samma bedömning/beräkning som det ovan beskrivna gäller även om personen/hushållet skulle kunna öka sina inkomster på annat sätt, men väljer att avstå (att exempelvis söka bostadsbidrag).

För den som har en dagsersättning baserat på deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Jobbcenter/AME, praktik osv) och har utbetalning för detta från annan myndighet gäller följande. Har personen genom egen förskyllan förorsakat minskad ersättning än han/hon kunde haft görs inte avdrag, hänsyn tas enbart till den inkomst som personen kunde fått om han/hon gjort vad på denne ankom. Ex: AA har aktivitetsstöd för att delta i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. AA:s dagsersättning är 173:-/dag (netto). Vid koll med FK visar det sig att AA missat två ersättningsdagar p.g.a. att arbetsgivaren rapporterat in ogiltig frånvaro för två dagar. Aktuell beräkningsperiod innefattar 20 arbetsdagar. AA har 18 godkända dagar och får utbetalt 18 x 173 = 3 114:- från FK. Om AA skött sig hade han fått 20 x 173:- = 3 460:-. Det är denna summa, 3 460:-, som förs in som inkomst i normberäkningen, vilket resulterar i att AA får ett minskat försörjningsstöd på 3 460 - 3 114 = 346:-. Mer än 50 % ogiltig frånvaro är grund för att helt avslå en ansökan, eftersom personen i de fallen inte huvudsakligen följt uppgjord planering. I en samlad bedömning bör dock även beaktas om den enskilde gjort något övrigt som kan föra i riktning mot egen försörjning (t.ex. tagit arbetsgivarkontakter, vidtagit rehabiliteringsåtgärder m.m.).

2.5 Lägre försörjningsstöd i vissa fall Vid särskilda omständigheter, som inte handlar om avdrag p.g.a. ogiltig frånvaro, kan beviljande av ett lägre försörjningsstöd komma i fråga. Ett exempel är när den enskilde är i behov av hjälp på grund av att han/hon hamnat i akut nödsituation. Den enskilde kan ha haft försörjningsmöjligheter genom egna medel, men trots detta blivit i behov av hjälp till sitt livsuppehälle. Här kan norm för livsmedel användas eller i en del fall normen för personliga kostnader. I en del fall kan det också vara fråga om personer som helt uppenbart inte har alla de utgifter som ingår i riksnormen. När det är klarlagt att det ekonomiska biståndet inte går till avsett ändamål, exempelvis vid missbruk, kan ett lägre bistånd beviljas.

3 RIKSNORMEN OCH ÖVRIGA POSTER I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET 3.1 Riksnormens poster

Livsmedel

8

Kläder och skor

Hygien

Barn-och ungdomsförsäkringar

Förbrukningsvaror

Dagstidningar/telefon/TV-licens

Lek och fritid

3.2 Kosttillägg

Kosttillägg kan i vissa fall utgå till bidragsberättigade personer med fördyrade matkostnader på grund av sjukdom. Behovet skall styrkas med läkarintyg. Kosttillägg (per månad) utgår med högst 1 % av basbeloppet vid behov av glutenfri kost och med högst 2 % av basbeloppet vid behov av fettreducerad och proteinreducerad kost. Kosttillägg beviljas endast om den sökande ej har handikappersättning för dessa extrautgifter. Konsumentverket har 2005 fastslagit att diabetes inte medför fördyrade matkostnader, höjd matnorm skall således inte utgå till diabetiker. Vad gäller kosttillägg avseende laktosintolerans finns inga riktlinjer från Konsumentverket. Storleken på de fördyrade kostnaderna är beroende av vilka ersättningsprodukter som väljs. En individuell prövning får göras utifrån de merkostnader som sökande kan redovisa.

3.3 Övriga poster i försörjningsstödet Förutom riksnormen ingår följande poster i försörjningsstödet. Beloppen avser faktisk och godtagbar kostnad:

Boende

Hushållsel

Hemförsäkring

Arbetsresor

Läkarvård och medicin

Akut tandvård

Glasögon

Avgift för A-kassa och fackförening 3.4 Boendekostnader för år 2019

Högsta godtagbara boendekostnad per månad (gäller flertalet sökanden):

1-2 VUXNA 4 900:- 1-2 VUXNA och 1 BARN 6 200:- 1-2 VUXNA och 2 BARN 7 650:- 1-2 VUXNA och fler än 2 BARN 7 650:- + 1 450:-/barn Vid särskilda skäl kan en högre boendekostnad godkännas: 1-2 VUXNA_________________________________7 250:- 1-2 VUXNA och 1 BARN______________________ _ 8 575:- 1-2 VUXNA och 2 BARN______________________ 10 650:- 1-2 VUXNA och fler än 2 barn________ _ 13 150:-+ 2 075:-/barn

9

Om bedömning görs att biståndsbehovet för individen/hushållet riskerar att bli långvarigt kan en boendekostnad överstigande högsta godtagbara i regel godkännas maximalt fyra månader. En förutsättning är att individen/hushållet är villig att söka billigare boende och att man aktivt försöker få en flyttning till stånd. Säger sig individen/hushållet inte vara beredd att flytta till annat, billigare, boende och/eller ej aktivt agerar för att få en flytt till stånd godkänns enbart den högsta godtagbara boendekostnaden för individen/hushållet. I de fall sökande åläggs att byta till billigare boende fattas ett beslut om vilket skäligt rådrum som gäller i det enskilda fallet. Till beslutet skall en besvärshänvisning bifogas.

Särskilda skäl att längre tid än fyra månader godkänna en faktisk boendekostnad överstigande ”högsta godtagbara” kan vara äldre som bott länge på samma plats, funktionshinder, barn med särskilda behov m.m. En individuell prövning behöver som alltid ske i det enskilda fallet; exempelvis bör man göra en bedömning om det för personen/hushållet finns realistiska alternativ till nuvarande boendesituation.

Boendekostnad i lägenhet Bistånd till hyreskostnad beviljas med den faktiska hyreskostnaden. Kostnader för garage, kabel-TV, hyresgästförening och andra tillval räknas ej som godtagbar kostnad i normalfallet. Om tillvalen finns vid inflyttningen och ej går att förhandla bort, så skall kostnaderna godtas. Är ett hushåll med hög boendekostnad beroende av ekonomiskt bistånd en längre period, mer än sex månader, bör krav ställas på byte av bostad för att komma ner till genomsnittshyran på orten. En förutsättning är att billigare lägenhet finns att få och att en flytt ej är olämplig av sociala skäl. Utrymmesstandarden räknas i normalfallet så att en vuxen eller två vuxna sammanboende tillförsäkras ett rum medan två barn får dela ett sovrum, kök och vardagsrum oräknat. Ungdomar som gått ur gymnasiet räknas i detta avseende som vuxna. En individuell prövning skall dock ske utifrån barnens ålder och kön.

Beräkning av boendekostnad i egen fastighet och bostadsrätt Den ekonomiska utredningen kring boendet skall visa familjens faktiska boendekostnad i form av:

vatten

renhållning

sotning, uppvärmning

skuldräntor

villaförsäkring

tomträttsavgifter

fastighetsskatt Faktiska boendekostnader kan accepteras under fyra månader (dock ej amorteringar) i avvaktan på en försäljning. En boendekostnad upp till högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras under sex månader. Därefter bör godtagbar boendekostnad sänkas till genomsnitts- hyran på orten, om familjen ej bytt till billigare boendeform. I ovanstående fall skall en bedömning också göras, om den sökande har ett bundet kapital i sin fastighet eller bostadsrätt. Vid innehav av egen fastighet alternativt bostadsrätt skall möjligheten att erhålla skattejämkning för räntekostnader alltid beaktas och vara ett villkor vid ansökan om ekonomiskt bistånd.

10

Inneboende

För sökande som är inneboende avses de som inte har delad bostad med hushållsgemenskap. Den faktiska boendekostnaden bör beaktas, om den är skälig. Som riktlinje gäller i normalfallet 1 650:/månad. En förutsättning är att den sökande kan styrka sin boendesituation genom uppvisandet av ett skriftligt avtal med bostadsinnehavaren. Hemmaboende ungdomar Ungdomar som bor hos sina föräldrar och inte tidigare betalt någon hyra beviljas inte bistånd till boendekostnad om inte föräldrarna får högre boendekostnader (exempelvis pga. minskat bostadsbidrag). Får föräldrarna högre boendekostnader räknas i normalfallet motsvarande belopp som skälig hyra för ”barnet”. Dessa uppgifter skall styrkas skriftligt, där det framkommer hur mycket boendekostnaden ökat pga. att ungdomen bor där. Om sökande tidigare regelbundet med egna inkomster betalt hyra i aktuellt boende kan faktisk hyresdel beviljas om den är skälig. Vid tillfälligt boende, tre månader eller kortare, utgår ingen hyresdel. Det anses inte skäligt att föräldrar skall ta ut hyra av sina barn som tillfälligtvis bor hemma. Däremot beviljas riksnorm så att barnet kan betala för sitt uppehälle till föräldrarna. Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren Vissa personer som bor ihop och delar vissa kostnader har inte ekonomiskt ansvar gentemot varandra. Det kan röra sig om vuxna hemmaboende barn som föräldrarna inte har någon försörjningsskyldighet för, vänner eller syskon som bor tillsammans eller föräldrar som bor hemma hos sina vuxna barn. För denna grupp beräknas normen som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma hushållskostnader. Boendekostnader beräknas som den andel av bostadskostnaden som motsvarar det antal rum sökande disponerar i förhållande till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum räknas som två enheter och köket som en enhet (jmf RSV:s föreskrifter/RFFS 1 998:9) samt Riksförsäkringsverkets allmänna råd/2001:8/ om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar. Boendeutredningar för ungdomar under 25 år

Grundregeln är att ungdomar under 25 år bor hemma tills de med varaktiga inkomster kan försörja sig på egen hand.

Ungdomar som bott i egen lägenhet i mer än sex månader efter gymnasiestudier och klarat sin hyra genom egna inkomster, kan beviljas hyreskostnad som godtagbar utgift.

När ungdomar uppger att de inte får bo kvar hemma, alternativt inte kan flytta hem, görs en boendeutredning. Påvisar utredningen ett behov av eget boende för den unge kan kostnaden för ett sådant boende räknas som en godtagbar utgift.

Andrahandslägenhet

Den som ansöker om försörjningsstöd till boendekostnad i andrahandslägenhet bör som regel uppvisa ett andrahandskontrakt. Utan ett skriftligt godkännande från fastighetsägaren har inte ungdomar (upp till 29 år) och barnfamiljer rätt till bostadsbidrag. Sökande bör därför uppmanas ordna sådant intyg. Saknas skriftligt godkännande från fastighetsägaren, godkänns andrahandshyran som godtagbar boendekostnad under förutsättning att sökanden söker annan bostad.

Hyreskostnad under vistelse på kriminalvårdsanstalt.

11

Hyreskostnader/kostnader för magasinering av möbler för personer som avtjänar fängelsestraff kan beviljas om strafftiden är sex månader eller lägre. Ev särskilda skäl till att bevilja hyreskostnad för längre period beslutas av förste socialsekreterare/enhetschef. Andra boendeformer När det gäller andra boendeformer, t.ex. husvagn eller båt, räknas den faktiska boendekostnaden efter omständigheterna i varje enskilt fall. För personer som saknar permanent bostad ingår kostnaden för magasinering av möbler, under skälig tid, i den faktiska boendekostnaden. En person som saknar egen bostad, bor tillfälligt inneboende eller är hänvisad till andra tillfälliga boendealternativ, lever oftast en kringflackande tillvaro. Detta kan leda till större kostnader för boendet i form av t.ex. dyrare matkostnader och resor. En individuell prövning behöver som alltid ske i det enskilda fallet.

3.5 Hushållsel

Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad, i normalfallet godkänns faktisk kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög kan en jämförelse göras med Energimyndighetens statistik över olika hushållstypers hushållselförbrukning.

3.6 Hemförsäkring

Kostnad för hemförsäkring skall ingå i försörjningsstödet. Den sökande bör uppmanas att teckna hemförsäkring. På grund av ändrade regler om rättshjälp, är det viktigt att rättsskydd ingår i hemförsäkringen. Om tveksamhet uppstår kring lämplig kostnad för

hemförsäkring kan en jämförelse göras med Konsumentverkets beräkningar.

Observera att kostnad för hemförsäkring beviljas för en månad i taget, då det som regel går att få månadsbetalning via autogiro. En annan bedömning kan göras i de fall sökandens möjligheter till självförsörjning inom kort är begränsade.

3.7 Arbetsresor Kostnader för arbetsresor godtas om avståndet mellan bostaden och

arbetsplatsen/skolan uppgår till minst fyra km enkel väg. Här får även räknas in eventuell resväg som familjen har för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Allmänna kommunikationsmedel skall användas. Om detta inte är möjligt, se riktlinjer för kostnader för egen bil.

3.8 Läkarvård och medicin

Kostnad för läkarvård som ingår i högkostnadsskyddet utgör en godtagbar utgift. Likaså är receptbelagd medicin. När det gäller receptbelagd medicin som inte ingår i högkostnadsskyddet är bedömningen, huruvida kostnaden är godtagbar eller, restriktiv. Kvitto skall alltid uppvisas. För icke-receptbelagd medicin, salvor m.m. är grundregeln att den enskilde (genom posten ”hygien” i riksnormen) själv får bekosta detta. I vissa fall kan det vara motiverat att bevilja ekonomiskt bistånd även för ovannämnda utgifter (i första hand när det gäller barn). Ett eventuellt gynnande beslut skall alltid föregås av konsultation med kollega/kollegor och/eller förste socialsekreterare.

3.9 Sjukhusvård En person som uppbär försörjningsstöd och periodvis vårdas på sjukvårdsinrättning, har full norm hela tiden. Som godtagbar kostnad räknas vårdavgiften per dygn minus matnorm.

12

3.10 Akut tandvård Ekonomiskt bistånd för akut tandvård, dvs. akuta inflammationer och smärttillstånd som fordrar omedelbar behandling, skall utgå inom ramen för försörjningsstödet. Kostnadsförslag krävs ej i dessa fall.

3.11 Glasögon

Bistånd till glasögon kan beviljas efter ordination av leg. optiker eller läkare eller om nya glasögon behövs på grund av olycksfall. Försörjningsstöd kan beviljas med högst 2 % av basbeloppet för bågar, faktisk kostnad för synundersökning och standardglas godkännes i normalfallet, observera dock att lägsta pris alltid skall eftersträvas. Ansökan om bistånd till kontaktlinser beviljas endast om behovet är styrkt genom läkarintyg. Den sökande skall lämna in kostnadsförslag från optiker innan beslut fattas.

Vid endast tillfälligt behov av försörjningsstöd och om utgiften i ett

längre perspektiv kan betalas av den enskilde, är inte utgiften en godtagbar kostnad. Ekonomiskt bistånd till bifokala (dubbelslipade), progressiva glas eller till färgade glas får endast beviljas då behovet är styrkt av optikerintyg.

3.12 Avgift till fackförening och A-kassa

Bistånd till avgifter för fackförening och A-kassa (ALFA-kassa) utgår i regel med det belopp som gäller för den organisation som den enskilde tillhör. Sökande bör dock undersöka möjligheten att få helt eller delvis reducerad avgift. När det gäller personer nära pensionsålder eller som bedöms stå mycket långt från arbetsmarknaden, bör diskussion föras med den enskilde huruvida det är rimligt att fortsätta betala månatlig A-kasseavgift.

3.13 Sjukresor Ekonomiskt bistånd kan beviljas till egenavgiften för sjukresor. Resterande del av kostnaden för resan får den enskilde genom ersättning från Landstinget. Sjukresor skall i första hand göras med Landstingets servicelinje eller med allmän kollektivtrafik som tåg eller buss. Nyttjande av privat bil ersätts endast vid särskilda fall av Landstinget.

4. LIVSFÖRING I ÖVRIGT 4.1 Barnomsorgskostnader

Familjer med ett löpande behov av försörjningsstöd och med barn inom barnomsorgen skall inte betala någon barnomsorgsavgift. Ett intyg som bekräftar att familjen uppbär försörjningsstöd skickas till Barn- och utbildningsnämnden (BUN). När biståndsbehovet upphör skall BUN meddelas det. Klienten informeras om ovanstående rutiner.

När det handlar om tillfälliga behov av ekonomiskt bistånd medräknas barnomsorgsavgift som godtagbar utgift.

Även kostnad för privat barnomsorgsplats kan i vissa fall godtas under en kortare period.

4.2 Hemutrustning

13

När en ansökan görs om bistånd till hel eller kompletterande hemutrustning, skall en bedömning göras av den sökandes förutsättningar att med egna medel kunna skaffa en del av den. Har den sökande möjlighet att inom rimlig tid med egen inkomst eller på annat sätt skaffa nödvändig hemutrustning, skall bistånd ej beviljas. Undantag kan vara familjer med minderåriga barn eller personer där sociala och ekonomiska skäl gör att bistånd till en viss utrustning kan vara nödvändig redan i avvaktan på inkomst. Samråd med kollegor skall ske innan eventuell hemutrustning beviljas.

Vid prövning av stöd till hemutrustning skall hänsyn tas till befintlig

hemutrustning inklusive den utrustning som kan medföras vid separation eller flytt från föräldrahemmet samt aktuell och framtida försörjningsmöjlighet. Hembesök skall i princip alltid göras. Enbart nödvändig utrustning vad gäller möbler och husgeråd skall

beviljas. Utgångspunkten är att behovet tillgodoses genom inköp av hemutrustning till marknadens lägsta priser (se aktuell lista i handläggarpärmen). Bistånd till inköp av enklare TV och dammsugare beviljas efter individuell bedömning. Vid behov av en mer avancerad dammsugare pga. allergi, krävs läkarintyg. Till hemutrustning kan bistånd beviljas med maximalt 10 % av basbeloppet för ensamstående. Vid fler i familjen kan beloppet ökas med maximalt 3,5 % av basbeloppet per person. Tillgång till dator och internetuppkoppling i hemmet är i vissa fall nödvändigt för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. I synnerhet kan detta sägas gälla för familjer med barn i skolålder. Innan ekonomiskt bistånd utgår måste först utredas om behovet kan tillgodoses på något annat sätt, exempelvis genom att skolan tillhandahåller dator. Inköp av dator kan beviljas med högst 5 % av basbeloppet. Löpande kostnader för bredband kan beviljas med maximalt 0,5 % av basbeloppet per månad.

4.3 Flyttkostnader

I normalfallet skall flytten ombesörjas av den sökande själv. Bistånd kan då beviljas till hyra av släpvagn. Den som pga. funktionshinder eller av andra sociala skäl, ej kan ombesörja sin flytt på egen hand kan beviljas bistånd till flytt med flyttfirma. Beslut föregås av individuell bedömning.

En långväga flytt kan medföra höga kostnader. Enligt delegation kan socialsekreterare fatta beslut avseende flyttkostnader upp till 25 % av basbeloppet och 1:e socialsekreterare/IFO-chef upp till 50 % av basbelopp, kostnader därutöver beslutas av kommunstyrelsen.

4.4 Telefon

Telefonkostnader ingår i normbeloppet. Bistånd därutöver kan endast beviljas i sådana fall då medicinska eller sociala skäl föreligger.

4.5 Tandvård utöver akut tandvård

Utöver akut tandvård som ingår i försörjningsstödet kan bistånd beviljas till nödvändig tandvård. I nödvändig tandvård ingår t.ex.

att avhjälpa och lindra tandvärk

uppehållande tandvård som årliga kontroller och tandvård för att avhjälpa infektioner

undanröja betydande sociala svårigheter, t.ex. om förlust av tänder lett till utseendemässigt handikapp, ersättning av tandförluster i framtandsområdet

14

uppnå godtagbar tuggförmåga

Vid behov av mer omfattande tandvård skall sökande alltid inkomma med kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Det skall framgå hur lång den beräknade behandlingstiden väntas bli. Det ekonomihandläggaren först har att ta ställning till är om föreslagen tandvård är helt nödvändig för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. Bedömning om detta skall resultera i ett beslut som delges den enskilde. För att säkerställa en adekvat bedömning bör behandlande tandläkare kontaktas, i vissa fall kan det också bli aktuellt med konsultation av annan tandläkare. Det som bedöms som nödvändig tandvård är att jämställa med godtagbar utgift (i normberäkning). Beslutets giltighet tidsbegränsas till maximalt sex månader (med möjlighet till förlängning vid omprövning). Värt att beakta är att vissa personer har rätt till ett så kallat grönt kort. I de fall sökande har ett eget betalningsutrymme anses det rimligt att den enskilde själv använder sex månaders normöverskott till egen betalning. Ekonomiskt bistånd kan då beviljas med resterande del. I övriga fall, när inte ett tydligt månatligt normöverskott föreligger, får sökande redovisa uppkomna tandvårdskostnader i samband med den månatliga ekonomiska prövningen om bistånd. Fakturor avseende utförd tandbehandling enl. kostnadsförslag medtages i normberäkningen. Alla tandvårdsärenden som inte avser akut tandvård tas upp för diskussion i ekonomigruppen. Observera att sökande som kräver ett myndighetsbeslut avseende inlämnat kostnadsförslag har rätt till det. Ansökan avslås med hänvisning till att kostnaden inte är aktuell (faktisk kostnad uppstår först i samband med fakturering).

4.6 Spädbarnsutrustning

Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse med maximalt 10 % av prisbasbeloppet, om familjen i övrigt är beroende av bistånd till sin försörjning. Bistånd kan beviljas tidigast två månader före beräknat förlossningsdatum. Detta belopp avser att täcka inköp av barnvagn, säng med sängutrustning, baskläder och utrustning för bad och matning. Vid barn nummer två, tre osv avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet hur stort belopp som skall beviljas. Här bör det inte bli aktuellt med mer än halva summan för spädbarnsutrustning, om inte speciella skäl föreligger.

Flyktingfamiljer som ej bott i Sverige mer än två år, kan söka extra hemutrustningslån för att täcka extra utgifter i samband med barns födelse. Se aktuell lista i handläggarpärmen avseende marknadens lägsta pris på hemutrustning.

4.7 Umgängeskostnader

Om barnet bor stadigvarande hos den ene föräldern kan i normalfallet umgängeskostnader hos den andre föräldern godtas för maximalt sex dagar per månad och barn. Överstiger antalet umgängesdagar sex får föräldrarna själva reglera detta ekonomiskt. Kostnaden för umgänge beräknas utifrån följande poster i normen: livsmedel, fritid/lek samt hygien. Undantag avseende antal dagar görs när det handlar om familjehemsplacerade barn eller om ett giltigt avtal föreskriver ett visst antal umgängesdagar. Vid växelvis boende för barnet medräknas samtliga poster i riksnormen (se även kap 5.12).

15

Bistånd till resor kan beviljas i samband med umgänge. I normalfallet delar bo- och umgängesföräldern på resekostnaderna. Om boföräldern inte kan/inte vill betala kan umgängesföräldern beviljas bistånd till hela resekostnaden.

Billigaste färdsätt skall användas och kvitto, t.ex. färdbiljett, skall uppvisas. Fler resor än i dom eller avtal fastställda umgängestillfällen skall inte beviljas. En rimlighetsbedömning skall alltid göras vad som är att betrakta som skäliga kostnader för umgängesresor. Är exempelvis avståndet långt mellan föräldrarna kan det vara rimligt att enbart bevilja en resa varannan månad eller i samband med lov. I normalfallet är maxkostnaden för umgängesresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort (2019: 1 615 :-/mån).

4.8 Bistånd till personliga kostnader i samband med vistelse på institution

Personer som är inskrivna för vård eller behandling som en insats med stöd av socialtjänstlagen, är berättigade till bistånd på samma villkor som andra. Försörjningsstödets nivå ska dock reduceras för kostnader som den sökande inte har under vårdperioden. En vuxen person som vårdas på institution och som saknar egna inkomster eller medel kan beviljas fickpengar med maximalt 3,5 % av basbeloppet per månad. Beloppet ska täcka kostnader för kläder/skor, fritid/lek, hygienartiklar samt för telefon. Det är dock viktigt att ta reda på, vad som faktiskt ingår i vårdkostnaden i det enskilda fallet och göra en individuell bedömning. Vad gäller bistånd till resor i samband med institutionsvård, t ex för informationssamtal, in- och utskrivning, umgänge med barn samt möten med socialsekreterare, utgår inte försörjningsstöd utan betalas inom vårdkostnaden.

Personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård har också rätt att erhålla ekonomiskt bistånd till fickpengar, om de saknar egna inkomster eller medel.

Personer som sitter anhållna, häktade eller är intagna på kriminalvårdsanstalt får hela sin försörjning genom kriminalvårdens försorg. Frihetsberövade personer kan vid vissa tillfällen ha möjlighet att erhålla ersättning för utförda uppgifter (flitpeng). Vid ansökningar om ek. bistånd skall undersökas om den möjligheten finns för den sökande. En del av de pengar en intagen tjänar på att jobba på anstalten sätts in på ett speciellt permissionskonto. Dessa pengar är tänkta att användas till permissioner. Den intagne betalar alltså själv det han/hon vill göra på sina permissioner. Den intagne kan av Kriminalvården få hjälp med resekostnad, om kostnaden överstiger 0,5 procent av basbeloppet. I samband med att en frihetsberövad person ansöker om ekonomiskt bistånd skall man alltid begära in specifikation/översikt på den intagnes ekonomi.

4.9 Kostnader för egen bil

Bistånd lämnas i allmänhet ej till bilkostnader. Undantag kan göras förutsatt att bilen är nödvändig på grund av:

sjukdom, funktionshinder eller sociala skäl.

behov av bil för resor till och från arbete eller utbildning, då allmänna kommunikationsmedel saknas.

Bistånd beviljas med 18:50:-/mil enligt Riksskatteverkets norm för skattefri milersättning. Ersättningen ska då täcka omkostnader som drivmedel, skatt, försäkring. Om biståndsbehovet riskerar bli långvarigt bör en diskussion föras kring eventuell flytt. Finns lämpliga alternativ som avsevärt sänker arbetsresekostnaderna bör i normalfallet efter tre månader endast arbetsresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort beviljas som godtagbar utgift.

Här skall beaktas den enskildes möjlighet att söka skattejämkning för arbetsresor.

16

Vid behov av bil på grund av sjukdom eller handikapp bör upp- märksammas att rätt till handikappersättning från försäkrings-kassan kan föreligga. Bistånd som beviljas i avvaktan på sådan ersättning skall utgå som förskott på förmån.

Beträffande bilinnehav som egen tillgång se avsnitt 7.2.3.

4.10 Begravningskostnader

Begravningskostnader skall i första hand täckas av tillgångar i dödsboet alternativt genom föräldrars eller efterlevande makars inkomster och tillgångar om det föreligger en försörjningsskyldighet. Om dödsboets tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden, kan dödsboet eller den försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt kap 4 § 1 SoL. Rätten till bistånd utreds i vanlig ordning. Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga avräknas alla kända tillgångar som fanns på dagen för dödsfallet begravningskostnaden, även eventuell kommande skatteåterbäring. Hänsyn skall tas till tillgångar i form av försäkringar. Återkrav enligt SoL 9 kap 2 § kan upprättas mot tillgångar som visar sig senare. Bistånd till begravningskostnader beviljas med högst 50 % av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader. Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den avlidne på bostadsorten. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför Sverige ingår inte i rätten till bistånd. Kostnader för städning och tömning av den avlidnes bostad ingår inte i vad som räknas som skälig levnadsnivå. Ansökan om begravningskostnad görs på särskild blankett.

4.11 Rättshjälp

I normalfallet skall advokatkostnader täckas av hemförsäkringens rättsskydd eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen.

Ekonomiskt bistånd kan vid familjerättsliga ärenden beviljas till självrisken. Bistånd till övriga advokatkostnader beviljas endast i undantagsfall, om synnerliga skäl föreligger.

4.12 Rekreation

I riksnormen ingår kostnader för fritidsaktiviteter. Det kan finnas särskilda behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer med långvarigt biståndsbehov eller vuxna med medicinska eller sociala behov. Beslut bör föregås av kollegial diskussion. Ekonomiskt bistånd bör räcka till tåg- eller bussresa samt logi.

4.13 Legitimation

Mot uppvisande av kvitto kan ek. bistånd beviljas för utfärdande av legitimation.

4.14 Kläder och skor utöver riksnormen

Utgifter för kläder är fastslaget i riksnorm och extra bistånd utgår därför i regel inte till detta ändamål. Vid särskilda omständigheter kan emellertid skäl finnas att frångå denna huvudregel. Det kan t.ex. handla om snabb viktminskning/ökning p.g.a. sjukdom, vinterkläder för nyanlända, barnperspektiv osv. I sådana fall kan ytterligare bistånd utgå med maximalt en extra månadsklädnorm per person.

17

Vad gäller kostnader för specialbeställda kläder och skor som inte täcks av handikappersättning kan bistånd i vissa fall beviljas. Vid fördyrade kostnader, för t ex ortopediska skor, kan mellanskillnaden för kläder/skor enligt riksnorm och den faktiska kostnaden för ortopediska skor utgå. Ansökan ska styrkas med intyg från läkare. Familjer med ungdomar som tar studentexamen och har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, sex månader eller mer, kan beviljas ekonomiskt bistånd avseende utgifter för extra klädkostnader så som studentmössa och studentkläder. Bistånd kan beviljas med max 3 % av gällande prisbasbelopp. Ungdomen ska vara folkbokfört hos den förälder som ansöker om bistånd. Beslut föregås alltid av individuell prövning och samråd i ekonomigrupp.

4.15 Julklappar

Barnfamiljer med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, sex månader eller mer, kan beviljas ekonomiskt bistånd till julklappar med 1 % av gällande prisbasbelopp/barn. Barnet ska vara folkbokfört hos den förälder som ansöker om bistånd. Beslut föregås alltid av individuell prövning och samråd i ekonomigrupp.

5. GRUPPER AV BIDRAGSTAGARE 5.1 Arbetslösa

En arbetsför person utan sysselsättning skall, för att vara berättigad till försörjningsstöd, alltid vara aktivt arbetssökande. Inledningsvis får den arbetslöse söka arbete på eget valt sätt. Detta kan innebära att man enbart söker inom avgränsade sökområden, yrkesmässigt och geografiskt. Förefaller det svårt att få jobb på detta vis måste personen/personerna senast en månad efter första besöket på socialkontoret vara beredd att utvidga sökområdena. Vid besöken hos socialsekreterare bör samtliga sökande kunna redovisa några sökta jobb. En individuell bedömning skall dock alltid göras vilka krav som är rimliga att ställa. Om den enskilde erbjuds arbete på annan ort, kan det krävas av familjen att flytta till den ort där de kan försörja sig genom eget arbete. Om flytten är olämplig av sociala skäl kan en annan bedömning göras. Redan vid första mötet skall den sökande informeras om, och erbjudas plats på, kommunens arbetsmarknadsenhet, AME. För ungdomar, generellt upp till 25 år, gäller information om, kommunens Ungdomscenter (UC). Är personen vid andra mötet fortsatt arbetslös och/eller inte inom en mycket snar framtid skall påbörja en utbildning via arbetsförmedlingen, görs en anvisning till AME alternativt Ungdomscenter (se kapitel 8 och 9). Deltagandet i kommunens AME eller Ungdomscenter skall för den enskilde vara en kompetenshöjande åtgärd, som leder denne närmare arbetsmarknad och egen försörjning. Det är av stor betydelse att syftet med anvisningen till AME och UC tydliggörs. De som är arbetslösa skall i första hand få sin försörjning genom den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Försörjningsstöd kan utgå till arbetslösa som inte har rätt till någon form av arbetslöshetsförsäkring eller som komplement, när denna försäkring är låg och ej täcker försörjningsbehovet.

De personer som utan giltigt skäl avvisar erbjudet arbete eller annan sysselsättningsåtgärd uppfyller ej kraven för rätten till försörjningsstöd. Observera att det i normalfallet ej ställs krav om att en individ skall ansöka/tacka ja till provisionsbaserad sysselsättning, undantag kan göras vid bedömning om att aktuellt arbete förmodligen på sikt leder till självförsörjning för den enskilde. Rätt till bistånd föreligger inte för personer som utan giltigt skäl blivit avstängd från den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Dessa personer kan dock inte alltid nekas all form av hjälp. Med hänvisning till kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 2 § SoL för att de som vistas i kommunen får det stöd och hjälp de behöver, så kan det här bli fråga om att ändå ge den enskilde medel till det omedelbara livsuppehället och ibland också till boendet. En restriktiv prövning av försörjningsstödet skall tillämpas i dessa fall.

18

5.2 Ungdomar (t.o.m. 25 år)

Ungdomar utan sysselsättning och egen försörjning är en prioriterad grupp vad gäller insatser för att undvika ett långvarigt biståndsberoende. Av denna orsak finns en särskild ungdomshandläggare i ekonomigruppen. I nära samverkan med både arbetsförmedling och Ungdomscenter skall ungdomshandläggaren verka för att finna lösningar på individens sysselsättnings- och försörjningsproblem. Situationen för en ungdom kan variera avsevärt. För en arbetslös som genomgått gymnasie- och/eller universitetsstudier och bedöms sakna arbetshinder är det rimligt att krav ställs om att denne avsätter tid motsvarande ett heltidsarbete för att aktivt söka arbete. Information om dessa krav lämnas redan när den första kontakten tas. Den unge skall vid återbesök hos handläggaren därefter kunna redogöra för på vilket sätt detta arbetssökande gått till, t.ex. genom uppvisande av s.k. jobbsökarlista. För en ungdom med betydande arbetshinder är det sällan rimligt att ställa ovan nämnda krav, en individuell bedömning måste som alltid göras. En avklarad gymnasieutbildning ökar väsentligt en individs möjlighet till framtida egen försörjning genom sysselsättning. Av det följer att socialnämnden skall verka för att ungdomar fullföljer sina gymnasiestudier. Undantag från denna huvudprincip kan göras om en återgång till studier framstår som uppenbart olämpligt (se även kapitel 5.2.1). Ungdomar som inte på egen hand lyckas nå ut i sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden anvisas till kommunens UC (se kapitel 5.1 och kapitel 9). På UC finns vägledare som kan stötta och hjälpa ungdomen på olika sätt, exempelvis genom att skriva CV, leta praktik-platser, vara behjälplig i vårdkontakter, samverka med arbetsförmedlingen, osv.

5.2.1 Gymnasiestuderande ungdom

Föräldrar har underhållsskyldighet mot barn enligt 7 kap Föräldrabalken. Underhållsskyldigheten upphör formellt då den unge fyller 18 år eller vid den tidpunkt gymnasiestudierna avslutas, dock senast vid 21 års ålder. Vid avhopp från gymnasiestudier är utgångspunkten att socialtjänsten, i samarbete med skolan, i första hand skall verka för den unges återgång till studier. Gymnasiestudier kan i regel jämställas med kompetenshöjande verksamhet och en fullgjord utbildning ökar ungdomens möjligheter på arbetsmarknaden. Av det följer att rätten till bistånd inte kan anses föreligga i de fall en ungdom, utan giltigt skäl, avbryter sina gymnasiestudier. Man anses då inte göra vad man kan för att bidra till sin försörjning. Giltiga skäl för avhopp kan vara att ungdomen planerat så att han/hon står på tröskeln till egen försörjning på annat sätt (t.ex. genom arbete) eller om en återgång till gymnasiestudier av särskilda skäl förefaller uppenbart olämpligt. För att säkerställa en relevant bedömning bör avstämning alltid göras med aktuell gymnasieskola. Observera att sjukdom inte skall behöva utgöra skäl för avhopp; den unge har rätt att vara fortsatt inskriven på gymnasieskolan om han/hon är sjukskriven med läkarintyg. En återgång till studier berättigar till ersättning från CSN och förbättrar den unges framtida försörjningsmöjligheter samtidigt som föräldrarnas försörjningsplikt återinträder. Har bedömning gjorts att den unge inte bör fullfölja sina gymnasiestudier skall denne ”brytas loss” från föräldrarna och utgöra ett i ekonomiskt mening eget hushåll, vilket innebär att individen beräknas och registreras som ensamstående vuxen. I undantagsfall kan även en gymnasiestuderande ungdom brytas loss och bli ett enskilt ekonomiskt hushåll. Exempel på detta är om relationen ungdom-förälder är mycket problematisk och konfliktfylld. Beslut om att göra den unge till ett eget ärende skall alltid föregås av en diskussion med ungdomshandläggare och förste socialsekreterare, detta gäller även i de fall som föräldrarna är aktuella för försörjningsstöd.

19

Dessutom skall, i normalfallet, beslutet föregås av att utredningsgruppen har utrett om insatser i hemmet kan vara ett sätt att förbättra relationen förälder-ungdom. Sådana insatser kan, förutom att förbättra ungdomens sociala situation, även bidra till att socialnämnden inte i ekonomisk mening behöver överta föräldrarnas underhållsskyldighet. Fattas beslut om att bryta loss den unge skall, i möjligaste mån, föräldrarnas ekonomiska möjligheter att bistå den unge utredas. Ungdomar som går på gymnasiet och har rätt till underhållsstöd kan genom ansökan hos försäkringskassan få förlängt underhållsstöd från 18 år till fyllda 20 år.

Om underhållsskyldighet föreligger, kan det bli aktuellt för socialnämnden att bistå ungdomar under 18 år att utkräva underhållsbidrag från förälder genom ansökan hos tingsrätten. Ungdomar över 18 år får själva driva den rättsliga processen om underhållsbidrag. Studiehjälp i form av månatligt CSN-bidrag utgår till gymnasiestuderande fram till vårterminen det år ungdomen fyller 20 år. Från och med höstterminen det år ungdomen fyller 20 år kan han/hon få studiemedel. Studiemedel består av bidrag och lån. Krav ställs inte att en gymnasiestuderande ungdom måste ta lån, men om denne väljer att göra det så tas han/hon bort ur familjebilden.

Gymnasiestuderande som fyllt 18 år och som pga. skolk/ogiltig frånvaro ej erhåller ersättning från CSN kompenseras inte med motsvarande summa i försörjningsstöd. Detta gäller oavsett om den unge ingår i föräldrars hushåll eller utgör ett eget ärende.

5.3 Vuxna studerande

Vuxna studerande skall i första hand klara sin försörjning genom ersättningar från CSN, Arbetsförmedling eller Försäkringskassan. Om rätt till studiemedel saknas kan den enskilde inte (fortsätta) studera och samtidigt uppbära försörjningsstöd. Vissa undantag från denna regel kan finnas, exempelvis om en kortare tids ytterligare studier krävs för att fullgöra en utbildning. I sådana fall fattas beslut om helt eller kompletterande försörjningsstöd för en tidsbegränsad period. Försörjningsstöd kan även beviljas till vuxna studerande på grundskolenivå, om möjlighet till studiemedel saknas eller om ersättningsnivån är låg. Försörjningsstöd kan också beviljas för andra studerande än de som läser in grundskolan, i dessa fall som komplement till utbildningsbidrag och liknande ersättningar, om dessa ersättningar ej täcker behovet för den enskildes försörjning.

Studerande med studiemedel från CSN har som regel inte rätt till försörjningsstöd under skolterminerna. I undantagsfall, t.ex. när det finns barn i hushållet, kan tillfällig eller akut hjälp beviljas efter en restriktiv individuell prövning. Studiemedlen är i normalfallet avsedda att täcka levnadsomkostnader och studiematerial under tio månader.

Studiemedelsbeskedet från CSN visar hur lång period som studiemedlen skall täcka och bör alltid uppvisas vid ansökan om försörjningsstöd.

Studerande med studiemedel kan ha rätt till försörjningsstöd under

terminsuppehåll under förutsättning att han/hon varit, och är, aktivt arbetssökande. Försörjningsstöd kan också beviljas i avvaktan på

inkomst i form av lön eller A-kassa.

Försörjningsstöd kan beviljas från den dag ansökan görs eller tidigast från det datum studiemedlen upphör.

Försörjningsstödet skall återkrävas som förskott på förmån, om den

20

studerande väntar A-kassa eller lön. Den enskilde får dock inte genom denna återbetalningsskyldighet hamna i en situation där

han/hon inte klarar sin försörjning. I normalfallet blir det försörjningsstödet för augusti månad som kan återkrävas. Den sökande får i slutet av augusti eller början av september lön/A-kassa och/eller sitt ordinarie studiemedel.

För ungdomar, som avslutat gymnasiet och vars föräldrars underhållsskyldighet upphört, kan försörjningsstöd tidigast beviljas från och med juli månad. Detta med anledning av att underhållsstöd och bostadsbidrag utgår för den gymnasiestuderande till och med juni månad.

5.4 Företagare

Ekonomiskt bistånd får generellt sett inte beviljas för att finansiera affärsverksamhet. För att klara en uppstartsfas skall företagaren i första hand erhålla stöd från arbetsförmedlingen (”starta-eget-bidrag”) alternativt lån och bidrag från ALMI eller annan näringslivsaktör. Ett starta-eget-bidrag från AF (oftast max sex månader) kan jämställas med andra arbetsmarknadsåtgärder, varför kompletterande försörjningsstöd vid behov kan beviljas. En företagare skall hänvisas till att ta ut avtalsenlig lön från företaget. Om detta inte är möjligt bör den enskilde ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Det är i vissa fall nödvändigt att göra en individuell bedömning och ta hänsyn till den enskildes möjligheter att få en anställning. Detta får sedan ställas i relation till de inkomster som företaget ger. För en begränsad tidsperiod kan alltså skäl finnas att bevilja ekonomiskt bistånd även till företagare. Under en avvecklingsfas, då företaget avyttras, läggs vilande, m.m. kan personen vara berättigad till ekonomiskt bistånd. Vanligtvis kommer då krävas att personen under denna fas (i normalfallet högst tre månader) visar att han/hon aktivt verkar för en avveckling samt ställer sig till arbetsmarknadens förfogande på det sätt som socialnämnden anvisar.

5.5 Utländska medborgare

Nordiska medborgare och icke nordiska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd skall vid ansökan om försörjningsstöd bedömas utifrån samma grunder som gäller för svenska medborgare.

Utomnordiska medborgare, som befinner sig i landet som turister, kan endast i undantagsfall och i en nödsituation berättigas till ekonomiskt bistånd. Dessa personer skall i första hand vända sig till hemlandets konsulat eller ambassad. Utländsk medborgare, som är asylsökande, får sin försörjning genom Migrationsverket och är inte berättigad till försörjningsstöd genom kommunen.

Fr.o.m. 1/7 2013 har socialnämndens underrättelseskyldighet i migrationsärenden upphävts. Socialnämnden är dock fortsatt skyldig att lämna ut uppgifter om en polismyndighet, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller regeringen begär det. Uppgiftsskyldigheten regleras i 17 kap 1 § Utlänningslagen. Ekonomiskt bistånd beviljas inte till ansökan om svenskt medborgarskap.

Beträffande EU-medborgare: se påföljande kapitel.

5.5.1 EU-medborgare

Vid ansökan om ekonomiskt bistånd skall EU-medborgare och dess familjemedlemmar likabehandlas som svenska medborgare. En förutsättning är dock att EU-medborgaren har s.k. uppehållsrätt. De tre första månaderna i Sverige har alla EU-medborgare en ovillkorlig uppehållsrätt, har denna tid passerats åvilar det socialnämnden att på egen hand bedöma huruvida fortsatt uppehållsrätt föreligger eller inte.

21

En EU-medborgaren har uppehållsrätt om denne (enligt 3 a kap 3 § Utlänningslagen) antingen: 1) Är arbetstagare eller egen företagare 2) Har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning (inom en snar framtid) 3) Är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 4) Har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. För att bedöma huruvida arbetslösa EU-medborgare uppfyller villkor två ovan bör information inhämtas från Arbetsförmedlingen. EU-medborgare som inte omfattas av något av villkoren kan enbart påräkna ekonomisk hjälp till hemresa och för att undanröja en akut situation (matpengar).

Se även Socialstyrelsens vägledning Rätten till bistånd för medborgare inom EU/EES-området.

5.6 Anknytningsinvandrare

Socialtjänstlagen föreskriver att det i första hand är den enskilde själv som skall ta ansvar och planera för sin ekonomiska situation. Detta egna ansvar omfattar även utrikesfödda som har för avsikt att flytta till anhöriga i Sverige. Det kan anses rimligt att en invandrande person planerar på så sätt att han/hon inte omgående försätter sig i ett behov av ekonomiskt bistånd. Under en inledande period, i regel två månader, bör den nyinvandrade kunna klara sig genom egna medel. Med hänvisning till det egna planeringsansvaret bör således en ansökan under de första månaderna avslås. Ett avslag pga. ”oplanerad invandring” påverkar inte anknytningsperson (och eventuell övrig familj) utan berör enbart den nyinvandrade. Observera att två månader som ”inledande period” endast är att betrakta som ett riktmärke, omständigheter i det enskilda fallet kan föranleda en annan bedömning. Barnperspektiv, i vilken grad en ekonomisk planering gjorts, huruvida individen flyttat från egen försörjning eller inte, är exempel på faktorer som måste vägas in i ett helhetsperspektiv. Ärenden som rör anknytningsinvandring skall alltid tas upp för gruppdiskussion och/eller i handledning.

5.7 Personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik

I 5 kap 9 § SoL fastslås att socialnämnden i samråd med den enskilde skall planera hjälpen och vården samt noga bevaka att planen fullföljs. Den som har missbruksproblem skall informeras om vilka möjligheter det finns att erhålla stöd och behandlingsinsatser. Samtliga personer som uppburit försörjningsstöd i mer än två månader kommer att erbjudas möjligheten att göra Audit/Dudit, för att få svar på alkohol- och drogvanor. För de som erhåller så höga poäng på Audit att deras användande av alkohol definieras som riskbruk, skadligt bruk eller beroende (minst 6 poäng för kvinnor, 8 poäng för män) gäller följande. Informera personen om vikten av att ta emot rådgivning och stöd för att inte fastna i ett skadligt alkoholbruk. Informera om möjligheten att kunna få detta stöd via IFO:s öppenvårdsgrupp, men att ärendet först måste utredas av utredningsgruppen. Om personen tycker det är jobbigt att kontakta utredningsgruppen kan ekonomihandläggaren själv erbjuda sig att initiera denna kontakt. Tolkning av Dudit: Viktigt att observera är att all icke läkarordinerad användning av narkotika är otillåten i Sverige, varför ett resultat överstigande noll poäng bör uppmärksammas och diskuteras.

22

Informera personen om möjligheten att få hjälp för sina problem, på samma sätt som beskrivits ovan. En klient kan avböja att göra Audit/Dudit utan att det får några ekonomiska konsekvenser. En återkommande diskussion kring alkohol och droger skall dock alltid föras med klienter som långvarigt uppbär försörjningsstöd. För de som till följd av missbruket inte står till arbetsmarknadens förfogande och inte medverkar till att komma ifrån sitt missbruk görs en individuell prövning av rätten till bistånd. Enbart det faktum att en person inte deltar i en viss missbruksbehandling är i sig inte skäl nog att avslå en ansökan om försörjningsstöd. Vägrar dessa personer helt eller i stor utsträckning att medverka i socialtjänstens arbete för att utarbeta en handlingsplan eller att göra en utredning så kan detta dock utgöra grund för avslag eller för att reducera biståndet. För en person med ett påvisbart pågående missbruk kan försörjningsstödet enl 4 kap § 3 SoL reduceras om det är uppenbart att biståndet inte används till avsett ändamål. Om det finns barn i familjen och det genom Audit/Dudit eller på annat sätt framkommer att den vuxne kan ha missbruksproblem, bör i normalfallet informationen överlämnas till utredningsgruppen (se kapitel 5.9.1).

5.8 Brottsoffer

Enligt 5 kap 11 § SoL skall socialtjänsten verka för att den som utsatts för brott får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är, eller har varit, utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. I situationer där en eller flera i ett hushåll är att betrakta som brottsoffer, kan biståndshanteringen skilja sig från vad som gäller i normalfallet. Eftersom en person som är utsatt för misshandel, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat hot och våld även skall vara aktualiserad hos utredningsgruppen är det av betydande vikt att en

samordning sker mellan ekonomi- och utredningsgrupp. Expertis på området, t.ex. på Länsstyrelsen eller Brottsofferjouren, kan behöva konsulteras, vilket också kan ge vägledning om hur ärendet skall hanteras ekonomiskt. Så långt det är möjligt skall de ordinarie handläggningsrutinerna följas, men ibland kan brottsoffrets situation vara sådan att vissa av de normala kraven på den enskilde (exempelvis uppvisande/inlämnade av handlingar, stå till arbetsmarknadens förfogande osv) tillfälligtvis behöver frångås. Vid stark misstanke om att en individ riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld bör omgående en liten arbetsgrupp bildas, där all information stannar dem emellan. Gruppen består förslagsvis av en handläggare från utredningsgruppen, en handläggare från ekonomigruppen samt IFO-chef.

Se även IFO:s dokumentet Rutiner och arbetsplan för arbetet med våldsutsatta personer samt Länsstyrelsen handbok Våld i nära relationer.

5.9 Barn

Barnets bästa ska särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn, det framgår av 1 kap 2 § SoL vilket svarar mot artikel 3 i FN:s barnkonvention. I ekonomiärenden där det finns barn i familjen skall barnens situation särskilt uppmärksammas och belysas. Det skall även i dokumentation tydligt framgå att barnens situation kontinuerligt beaktas. Ett barns möjlighet till en gynnsam utveckling riskerar att försämras om familjen över tid lever under knapphändiga ekonomiska förhållanden, exempelvis långvarigt biståndsberoende. Att verka för att barnens föräldrar gör allt vad de kan för att nå egen försörjning är således att arbeta utifrån ett barnperspektiv.

23

Det är i sammanhanget också viktigt att påminna föräldrarna om att det är de själva och inte socialtjänsten som har huvudansvaret, även det ekonomiska, för sina barn. Omständigheter kan trots allt göra att vissa familjer blir långvarigt beroende av försörjningsstöd. Som nämnts i kapitel 4.12 kan det i sådana fall ibland finnas skäl att bevilja bistånd till rekreation. Likaså kan bistånd beviljas om utgivandet av detta bistånd utgör enda möjligheten för barnet att få gå tillgång till någon form av aktivt liv utanför skolan och hemmet. Handläggningen av dessa ärenden bör alltid diskuteras med kollegor och/eller med förste socialsekreterare i ekonomigruppen. Vid hot om vräkning av en barnfamilj bör handläggaren, i än större utsträckning än annars, aktivt agera för att tillsammans med den biståndssökande finna en lösning på den uppkomna situationen, detta för att säkerställa att de berörda barnen inte drabbas av bostadslöshet. Samma arbetsmetod och synsätt bör gälla när det föreligger hot om avstängning av el (se kapitel 6.1 hyresskulder och kapitel 6.2 elskulder.)

För att tillförsäkra att ett barnperspektiv genomsyrar verksamheten på individ- och familjeomsorgen har all personal erhållit grundutbildning i BBIC. Alla nyanställda skall genomgå BBIC-utbildning.

5.9.1 Anmälan om barn som far illa

Enligt 14 kap § 1 SoL föreligger en skyldighet för anställda inom socialtjänsten att genast agera om man i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Följande gäller när en ekonomihandläggare får in en anmälan alternativt när denne via klientkontakter får del av uppgifter som är av sådan art att informationen måste lämnas vidare till utredningsgruppen.

I första hand skall informationen omgående överlämnas till förste socialsekreterare i utredningsgruppen.

Finns inte förste socialsekreterare i utredningsgruppen tillgänglig måste ekonomihandläggaren istället omgående överlämna informationen till någon annan i utredningsgruppen eller till IFO-chef.

Saknas även denna möjlighet skall informationen omgående överlämnas till någon annan förste socialsekreterare.

Observera att omgående betyder i omedelbar anslutning till den tidpunkt som informationen erhållits – det är t.ex. inte OK att vänta till nästa dag. Det väsentliga är att informationen snarast möjligt överlämnas till någon av de ovan nämnda, detta oavsett om ekonomihandläggaren själv bedömer ärendet som allvarligt/brådskande eller inte.

5.10 Gifta och sammanboende

Personer som är sammanboende och lever under äktenskapliga former får i normalfallet anses ha inkomster och utgifter tillsammans och räknas alltså ihop vid prövning för rätten till försörjningsstöd eller bistånd i andra fall. Ett gift par som skall skiljas/separera kan i avvaktan på att skilsmässan träder i kraft i vissa fall, t.ex. vid misshandel, behandlas som två åtskilda hushåll. Bistånd kan lämnas till ansökan om äktenskapsskillnad. I normalfallet delar paret på denna kostnad (2019: 900:-), men i vissa fall kan bistånd lämnas med hela summan till den ena sökande. Exempelvis kan bedömning ha gjorts att betrakta paret som åtskilda och där den biståndssökande är den enda av de två som vill ansöka om äktenskapsskillnad.

5.11 Inneboende

Vuxna ensamstående, som bor inneboende, har samma norm vad avser personliga kostnader, som om han/hon skulle bo ensam. De

24

gemensamma hushållskostnaderna delas däremot på antalet personer som delar bostad.

5.12 Växelvis boende för barn

Barn med växelvis boende hos sina föräldrar räknas med i normen vad avser personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader med det antal dagar som barnet bor hos den bidragsberättigade föräldern. Här skall observeras att underhållsstöd kan utgå från försäkringskassan till barn som endast bor del av månaden hos en förälder.

6. SKULDER OCH AVBETALNINGAR

Ekonomiskt bistånd beviljas i regel inte till skulder. Undantag kan dock finnas, vid t.ex. el- eller hyresskulder. För att bistånd till skulder skall beviljas gäller att betalning av skulden har avgörande betydelse för den sökandes fortsatta livsföring och att denna på ett avsevärt sätt skulle försvåras om skulden inte blir betald.

Vid utmätning av lön eller annan ersättning har Kronofogden fastställt ett förbehållsbelopp som skall tillförsäkra den enskilde skälig levnadsnivå. En individ med förbehållsbelopp skall således i regel klara sin försörjning utan ekonomiskt bistånd. En längre tids utmätning av lön innebär att leva med små ekonomiska marginaler, varför tillfälliga behov av bistånd trots allt kan uppstå. Ibland kan förbehållsbeloppet vara baserat på inaktuella uppgifter med ett alltför högt avdrag som följd. Den enskilde bör i de fallen uppmanas kontakta Kronofogden för ny beräkning av förbehållsbeloppet.

6.1 Hyresskulder

Hyresskuld kan i normalfallet beviljas till maximalt tre förfallna månadshyror, om annan lämplig bostad ej kan anskaffas. Detta under förutsättning att den sökande haft normunderskott under den period som skulden uppstått.

I akuta situationer, då den sökande står inför en avhysning och ej kan ordna annat boende, kan det bli aktuellt med andra individuella lösningar och överenskommelser. Det kan då bli aktuellt med förmedlingskonto under tiden en avbetalningsplan upprättas i samråd med hyresvärd. I vissa fall kan den enskilde erbjudas att betala in samtliga inkomster på skulden och uppbära försörjningsstöd till uppehället. Om uppgörelsen är under en kortare period bör det endast bli fråga om livsmedelsnorm. I samtliga ärenden där en avhysningssituation föreligger skall samråd ske med förste socialsekreterare och/eller IFO-chef.

6.2 Elskulder

Bistånd till skulder på konsumtionsavgifter (el, vatten och sopor) kan beviljas för högst tre debiteringsperioder. Detta under förutsättning att den sökande haft normunderskott under den period skulden uppstått.

I akuta situationer, då den sökande står inför en avstängning av el, kan det bli fråga om individuella lösningar och uppgörelser av samma typ som nämnts ovan beträffande hyresskulder.

25

Precis som gäller vid hyresskulder skall, vid omedelbart hot om elavstängning, samråd ske med förste socialsekreterare och/eller IFO-chef.

6.3 Barnomsorgsskulder

Bistånd till skuld på barnomsorgsavgift kan beviljas för högst tre månadsavgifter. Detta under förutsättning att den sökande haft normunderskott under den period som skulden uppstått.

Om den sökande står inför en avstängning från barnomsorgsplats och är i behov av denna för att klara sin försörjning genom arbete eller utbildning, kan det även här bli aktuellt med individuella lösningar och uppgörelser, av samma typ som nämnts ovan beträffande hyres- och elskulder.

6.4 Skulder på underhållsstöd

Den underhållsskyldige skall hänvisas till Försäkringskassan för att begära anstånd när han/hon inte klarar återbetalningen. Ekonomiskt bistånd beviljas ej till denna typ av skuld.

6.5 Kvarstående skatt

Bistånd beviljas inte till betalning av kvarstående skatt. Detta oavsett om den sökande varit beroende av ekonomiskt bistånd under den period som för lågt preliminärskatteavdrag gjorts.

7. INKOMSTER OCH EGNA TILLGÅNGAR 7.1 Inkomster Vid beräkning av försörjningsstöd görs avdrag helt för bland annat

följande inkomster:

aktivitetsstöd

aktivitetsersättning/sjukersättning

arbetslöshetsersättning

etableringsersättning

barnbidrag

bostadsbidrag

bostadstillägg

familjebidrag

familjehemsersättning

flerbarnstillägg

frivilliga bidrag som pensionsförmån från tidigare arbetsgivare osv

föräldrapenning

habilitetsersättning

hyresinkomster

livränta

pension (barn, efterlevande, omställning, inkomstpension, garantipension)

sjukpenning

skatteåterbäring

studiebidrag/studiemedel/studielån

underhållsstöd och underhållsbidrag

vårdbidrag för barn under 16 år (arvodesdelen)

äldreförsörjningsstöd

26

övriga inkomster av jämförbar karaktär Avdragsreglerna omfattar ej tillfälliga bidrag från stiftelser och fonder, handikappersättning, familjehemsersättningens omkostnadsdel, skattefri omkostnadsdel på vårdbidrag, SFI-bonus samt extra tillägg på studiebidrag för gymnasiestuderande. Gällande Jobbstimulans se kap 7.1.13. Ett utdömt skadestånd skall räknas som inkomst endast vad avser den del som ej utgör ersättning för extra kostnader för vård och behandling.

7.1.1 Insättningar på konto

Huvudregeln är att alla insättningar på 500:- och därutöver räknas som inkomst för den sökande. Undantag kan göras om personen skriftligt kan styrka att de insatta pengarna inte varit eller är disponibla för honom/henne. Uppvisar en sökande gång efter annan återkommande insättningar på lägre summor (upp till 500:-) kan det föranleda att även dessa pengar medräknas som inkomst. Ärendet bör tas upp för diskussion i ekonomigrupp eller med förste socialsekreterare samt med den biståndssökande personen.

7.1.2 Ungdomars egna inkomster, se 4 kap § 1a SoL

En ungdom som går i skolan och feriearbetar skall inte behöva försörja den övriga familjen. Barn är aldrig underhållsskyldiga för sina föräldrar. Det är viktigt att den som feriearbetar själv får disponera en del av arbetsinkomsten för att vara motiverad till fortsatt feriearbete. Den unge får behålla ett helt basbelopp utan att inkomsten tas med i normberäkning. Överstiger nettoinkomsten denna summa får den unge sörja för sitt eget uppehälle och del i bostadskostnaden. Den unges egna inkomster kan enbart kopplas till den unge själv, den unges inkomster skall aldrig påverka den övriga familjens totala norm. Följande inkomster skall således inte, såvida ej inkomsterna överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår, beaktas vid bedömning av rätten till bistånd: 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

7.1.3 Jobbstimulans, se 4 kap 1 b § SoL

Den 1/7 2013 ändrades socialtjänstlagen så att för de personer som haft försörjningsstöd i mer än sex månader i följd och som har inkomst av anställning (lön), så skall bara 75 procent av nettolönen räknas som inkomst när rätten till bistånd utreds. För de som uppfyller kraven gäller den särskilda beräkningsregeln under två år, även om personen flyttar till en annan kommun under tiden eller är helt självförsörjande under viss del av denna tvåårsperiod.

7.2 Kapital

7.2.1 Vuxna personers kapitaltillgångar

Om en person har kontanter, banktillgodohavande eller andra lätt realiserbara tillgångar, t.ex. aktier och obligationer skall dessa i första hand användas till den enskildes försörjning och livsföring i övrigt. En person eller ett hushåll som långvarigt uppbär försörjningsstöd skall, utan att det påverkar rätten till bistånd, kunna ha möjlighet till visst sparande för särskilda ändamål. Den enskildes eventuella sparande skall dock alltid föregås av diskussion med och godkännande av ekonomihandläggaren. Exempel på ändamål för ett sparande kan vara kvartalsräkning, kläder, TV,

27

rekreationsresa m.m. Se även vägledande domar i Kammarrätten år 2010 (mål nr 2030-10) och i Regeringsrätten år 1986 (RÅ 1986 ref 76).

7.2.2 Barns kapital

Barn får ha tillgångar motsvarande 15 % av basbeloppet utan att det påverkar rätten till eventuellt bistånd. Se även avsnitt 7.1.2 och kap 4 § 1a SoL.

7.2.3 Bilinnehav som kapitaltillgång

Bil är en avyttringsbar tillgång och sådan tillgång skall i första hand tillgodose behovet av medel innan försörjningsstöd beviljas. Skälig tid för att avyttra bil, vars värde överstiger 35 % av basbeloppet, bör i normalfallet vara en månad. En högt värderad bil kan i vissa fall vara belånad i så hög grad att en försäljning inte innebär att ägaren frigör kapital. Krav på försäljning bör i de fallen inte ställas, men skall ändå beaktas eftersom bilägaren vid försäljning/inlösning kan komma ifrån betalning av dyra lån.

7.2.4 Egen fastighet/Bostadsrätt som kapitaltillgång

En fastighet eller bostadsrätt skall räknas som en kapitaltillgång. En individuell bedömning måste dock göras. Hänsyn skall tas till om den sökande bedöms komma att ha ett långvarigt behov av försörjningsstöd. En jämförelse skall, liksom vid bilinnehav, göras beträffande fastighetens/bostadsrättens värde och belåning. Vidare bör en bedömning göras av vilka konsekvenser en eventuell försäljning medför för familjens boendekostnader och sociala situation i övrigt.

7.3 Överskott från tidigare period

Vid nybesök görs normberäkning även för två månader bakåt i tiden. Ett eventuellt större normöverskott (minst 7 000:-) från föregående månad tas hänsyn till vid bedömning om rätt till försörjningsstöd. Om en person som löpande uppbär försörjningsstöd tillfälligt får ett överskott, så räknas detta överskott med som inkomst två månader. Vid mycket höga överskott från tidigare perioder skall en individuell prövning göras beträffande hur lång period det är rimligt att den enskilde skall klara sig på dessa inkomster. Det kan här vara fråga om att den sökande avyttrat någon form av kapitaltillgång eller fått en stor retroaktiv ersättning vid ett enda utbetalningstillfälle. Här är det viktigt att informera den enskilde om när han/hon kan beräknas bli berättigad till bistånd igen utifrån gällande normer. Om personen använt tidigare normöverskott till att ”investera” i sådant som kan påskynda vägen till egen försörjning eller som i det individuella fallet kan anses som nödvändigt för en skälig levnadsnivå finns möjlighet att bortse från det tidigare normöverskottet. Det kan t.ex. röra sig om kostnader för körkort, dator eller rekreationsresa (med och för barn). Hur man skall bedöma användning av tidigare överskott bör alltid diskuteras med kollegor och/eller med förste socialsekreterare i ekonomigruppen. Som nybesök räknas i normalfallet en person/hushåll som inte varit aktuell för ekonomiskt bistånd ett år bakåt i tiden. Återkommer en person/hushåll senare än ett år efter att man senast var aktuell för ekonomiskt bistånd kan, i normalfallet, inte krav ställas att personen/hushållet skall ha sparat av tidigare månaders normöverskott. En individuell bedömning bör dock alltid göras vad som är rimligt att kräva av den sökande när det gäller planering av sin ekonomi (tidigare normöverskott). Av betydelse i bedömningen är i vad mån personen/hushållet kan anses ha varit/är förtrogen med socialtjänstens regler och riktlinjer.

8. JOBBCENTER/VUXENCENTER

28

En person som riskerar att fastna i bidragsberoende skall anvisas till Jobbcenter/AME (se 5.1). På Jobbcenter/AME utformas en individuellt anpassad handlingsplan för att stärka och kompetenshöja den enskilde i syfte att denne skall kunna närma sig egen försörjning. Inslag i en handlingsplan kan vara arbetsträning, social träning, hjälp att söka arbete eller utbildning, grundläggande datautbildning, extern praktikplats och enskilda stödsamtal. Deltagaren kan också erhålla extra stöd i kontakter med andra myndigheter/instanser, såsom arbetsförmedling, försäkringskassa och sjukvård. Målsättningen är att upptäcka och undanröja eventuella arbetshinder och på så sätt rusta individen så att han/hon klarar att uppfylla arbetslivets basala krav. Den individuella handlingsplanen skall regelbundet (minst var tredje månad) följas upp, och vid behov revideras. I första hand är detta, i likhet med löpande AF-kontakter, Jobbcenter/AME:s ansvar. Det lär dock vara till gagn för klienten om även ekonomihandläggaren aktivt medverkar i såväl uppföljning av handlingsplan som i AF-kontakter. Om Jobbcenter/AME -deltagaren inte följer uppgjord handlingsplan och har ogiltig frånvaro kan avdrag göras på försörjningsstödet (se kapitel 2.4 och 2.5). När det gäller personer som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden av olika anledningar eller där arbetshindren är oklara, finns möjligheten att anvisa personen till Vuxencenter/AME. Vuxencenter/AME kan i större utsträckning än Jobbcenter, erbjuda individuellt stöd och en individuell planering utifrån ett helhetsperspektiv av personens livssituation.

9. UNGDOMSCENTER

Ungdomscenter är en verksamhet tillhörande Arbetsmarknadsenheten, som riktar sig till ungdomar mellan 18-25 med försörjningsstöd. Målsättningen med verksamheten är att ungdomen skall få möjlighet att erhålla individuellt anpassat stöd för att på sikt kunna närma sig arbetsmarknaden, börja studera eller nå annan försörjning. Här arbetar två ungdomsvägledare som arbetar utifrån ett helhetsperspektiv, d.v.s. genom att möta ungdomen där denne befinner sig och erbjuda stöd utifrån hela dennes livssituation. Ungdomarna skall här kunna få tillgång till samtal, gruppverksamhet, studiebesök, hjälp med dagliga rutiner, budget- och skuldrådgivning, hälsa och friskvård, stöd i distansstudier m.m. Vidare är samverkan med andra myndigheter och aktörer viktig då ungdomen ofta har stödkontakter på flera håll och har svårigheter med att samordna dessa. I de fall där ungdomen har beviljat bistånd ifrån socialförvaltningens öppenvård, ska öppenvårdens personal inbegripas i planeringen av ungdomens kontakt med Ungdomscenter. Insatsen Ungdomscenter skall regelbundet (minst var tredje månad) följas upp av ekonomihandläggaren. Den enskildes individuella handlingsplan utformas och revideras kontinuerligt av den enskilde och ungdomsvägledaren tillsammans. Om den enskilde inte följer uppgjord handlingsplan och har ogiltig frånvaro kan avdrag komma att göras på försörjningsstödet (se kapitel 2.4 och 2.5).

10. VÄGLEDNINGSINSATS

Personer som långvarigt uppbär försörjningsstöd eller riskerar att hamna i långvarigt behov, kan beviljas insatsen vägledning. Vägledning är en insats, som genom täta kontakter med den enskilde syftar till att på sikt åstadkomma förändring och bryta ett långvarigt bidragsberoende. Genom värdighet, respekt och ett positivt bemötande bygga goda relationer med individen för att på så vis skapa bästa möjliga förutsättningar för att uppnå stegförflyttning. Målet är att utreda den enskildes möjligheter till

29

annan försörjning och erbjuda den individanpassade hjälp och stöd som den enskilde behöver för att klara sig utan ekonomiskt bistånd.

Ekonomigruppen har sedan augusti 2018, en kvalificerad vägledare knuten till sig, som endast arbetar med den här målgruppen. Vägledarens uppdrag är att tillsammans med den enskilde göra en djupare kartläggning av den enskildes livssituation för att kunna identifiera dolda hinder samt identifiera och kartlägga den enskildes faktiska behov av insatser utifrån ett helhetsperspektiv och med egen försörjning som slutmål mål.

Inom ramen för insatsen skapas en individuell handlingsplan som ska stärka/motivera den enskilde att närma sig egen försörjning. Handlingsplanen följs upp och revideras fortlöpande och ska innehålla realistiska mål och delmål för att nå resultat. Insatsen ska regelbundet följas upp av ekonomihandläggare och vägledare tillsammans med den enskilde för att bevara ett tydligt fokus på förändring.

11. BIDRAGSBROTT

Fr.o.m. 1/1 2008 gäller följande vid planerat eller utfört bedrägeri avseende ekonomiskt bistånd. I bidragsbrottslagens 2 § fastslås att en person begår bidragsbrott om han eller hon lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden och på så sätt orsakar att en ekonomisk förmån felaktigt utbetalas eller betalas ut med ett för högt belopp. Vid upptäckt av, eller misstanke om, att en person som söker eller sökt och erhållit ekonomiskt bistånd agerat bedrägligt skall enligt bidragsbrottslagens 6 § en anmälan till polismyndigheten göras. Undantag från anmälningsplikten kan göras om den enskilde före utbetalning av biståndet frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut kan fattas (bidragsbrottslagens 4 §). Har utbetalning redan skett skall ärendet polisanmälas, detta oaktat om individen återbetalat eller säger sig vara beredd att återbetala. Inför en eventuell polisanmälan skall handläggaren samråda med förste socialsekreterare, enhetschef eller socialchef.

12. ANSÖKNINGAR OM BOSTAD

I Socialtjänstlagen finns inga bestämmelser som ger bostadslösa en allmän rätt till att få en bostad av socialtjänsten. En rätt för den enskilde att få hjälp med sin bostadssituation kan dock i vissa fall följa av biståndsrätten enligt 4 kap 1 § SoL. En bedömning av rätten till bistånd till bostad utgår från individens specifika svårigheter att få fotfäste på den ordinarie bostadsmarknaden. Av Regeringsrättens avgöranden framgår att två kriterier ska vara uppfyllda för att rätt till bistånd ska föreligga: Den enskilde ska vara helt bostadslös och ha specifika svårigheter att på egen hand skaffa bostad.

För att kunna komma i fråga för bistånd till bostad ska det även finnas ett behov av uppföljnings- och stödinsatser i någon form från socialtjänsten. Bostadsbrist på den öppna bostadsmarknaden är inte i sig skäl nog för bistånd till bostad från socialtjänsten. Att det generellt sett är svårare att få ett förstahandskontrakt om man har skulder eller betalningsanmärkningar kan inte heller vara det enda skälet till att bevilja bistånd.

Göra vad man kan Den enskilde har ett eget ansvar för att uttömma sina möjligheter till att själv lösa sin situation. Socialtjänsten förväntar sig att den enskilde:

30

Har anmält sig som bostadssökande hos det kommunala bostadsbolaget, Kilsbostäder.

Har anmält sig som bostadssökande hos samtliga privata hyresvärdar i Kils kommun, men förväntas även sökt bostad över hela Sverige.

Aktivt har sökt lägenhet under en längre tid genom upprepade personliga kontakter med samtliga hyresvärdar i Kils kommun med omnejd. Invänta svar och kunna redovisa för dessa. Det räcker inte att bara ha ställt sig i kö.

Har sökt bostad via anslag i affärer m.m.

Har sökt bostad via internet, t.ex. via www.blocket.se eller andra annonssidor.

Har undersökt möjligheterna till en privat borgensman. Pratat med familj, släkt, vänner, arbetsgivare, bekanta m.m.

Har sökt bostad på andrahandsmarknaden.

Har skaffat en överblick över sin ekonomiska situation och börjat betala av på sina skulder. Prioritera hyresskulder om sådana finns. Kontakta Kronofogden och eventuella inkassoföretag som visar hur skuldsituationen ser ut. Kontakta kommunens budget – och skuldrådgivare.

Det finns ett antal livssituationer där det egna ansvaret för att planera och förbereda sin bostadssituation blir extra viktigt. Det gäller t.ex. om man har barn, vid inflyttning till kommunen och vid separation eller skilsmässa.

I kontakten med socialtjänsten Att söka och få en egen bostad är en process som ofta tar lång tid. Socialtjänsten har inte några lägenheter ”som står och väntar”. Socialtjänstens möjligheter att lösa akuta situationer är begränsade, i första hand ses sökandes egna privata nätverk över och efter detta tittar man på lösningar i form av vandrarhem m.m.

Första kontakten med en socialsekreterare handlar om rådgivning och vägledning, där den enskilde får tips och råd om ytterligare saker som han/hon kan och behöver göra. Frågeställningar som behandlas är t.ex.: Vad har den enskilde själv gjort för att lösa sin bostadssituation? Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut? Hur ser skuldsituationen ut? Vad kan den enskilde göra för att förändra skuldbilden? Hur ser boendehistoriken ut? Var har den enskilde bott tidigare och hur har det fungerat? Hur ser den enskildes behov ut? Vad behövs för att boendet ska fungera optimalt? Finns några hinder eller svårigheter som påverkar den enskildes situation?

Den enskilde förväntas vara aktiv i bostadssökandet och göra allt hon/han kan för att komma närmare en egen bostad. Socialtjänsten har möjlighet att teckna ett bostadssocialt avtal med Kilsbostäder. För gruppen vuxna med egen problematik (exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa) kan det medföra att individen bereds möjlighet till s.k. anpassat boende. Beslut (beviljande eller avslag) om bostadssocialt avtal fattas av 1:e socialsekreterare eller IFO-chef.

Basbelopp 2019: 46 500:-.