riktlinjer och anvisningar för forskarutbildningen i …...riktlinjer och anvisningar för...
TRANSCRIPT
Riktlinjer och anvisningar för
forskarutbildningen i socialt arbete
vid Karlstads universitet
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Institutionen för sociala och psykologiska studier
Antagen av Handledarkollegiet i socialt arbete, 2014-05-26
2
Förord
Forskarutbildning, som leder fram till fil.lic- eller fil.dr-examen, regleras i flera formella
dokument, bl a högskolelag och högskoleforordning. Varje lärosäte har därutöver sina egna
preciseringar, vid Karlstads universitet bl a antagningsordning och riktlinjer för doktoranders
institutionstjänstgöring. Inom varje forskarutbildningsämne finns en studieplan för forskar-
utbildningen, antagen av Fakultetsnämnden vid respektive fakultet.
Riktlinjer och anvisningar för forskarutbildningen i socialt arbete i föreliggande dokument har
som syfte (ytterligare preciserat i inledningen) att komplettera dessa formella dokument och
vara en länk mellan dem och forskarutbildningens vardag. De ska vara ett praktiskt
hjälpmedel, först och främst för doktorander, men också för handledare, examinatorer och
andra som på ett eller annat sätt berörs av forskarutbildningen i socialt arbete. Avsikten är att
anvisningarna ska vägleda i konkreta situationer under forskarutbildningens gång, men utan
att styra alltför mycket, eller inkräkta på det utrymme för kreativitet, nytänkande och
ifrågasättande som alltid måste vara en grundläggande kvalitet i utbildningen till forskare i
socialt arbete.
Anvisningarna har utarbetats inom och antagits av Handledarkollegiet i socialt arbete vid
Karlstads universitet. Kommande utveckling och förändring av dokumentet är därför en fråga
för Handledarkollegiet och bör förslagsvis ske en gång per termin. I fotnötterna anges de
lagar, regler, och beslut som hänvisas till. För mer detaljerad information se dessa dokument.
Karlstad, maj 2014
Bengt G Eriksson, Magnus Nilsson och Karin Lundkvist
3
Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 4
Antagningsprocessen ............................................................................................................................... 4
Den formella antagningsordningen ..................................................................................................... 4
Beredning av inkomna ansökningar .................................................................................................... 4
Introduktion till forskarutbildningen ....................................................................................................... 5
Anställningsförhållanden ......................................................................................................................... 6
Studievillkor ........................................................................................................................................ 6
Anställning som doktorand ................................................................................................................. 6
Doktorandernas löner .......................................................................................................................... 6
Institutionstjänstgöring ........................................................................................................................ 7
Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete ......................................................................... 7
Individuell studieplan .............................................................................................................................. 7
Doktoranden: Ansvar och vid uppkomna problem ................................................................................. 8
Obligatoriska seminarier ......................................................................................................................... 9
Idéseminarium ..................................................................................................................................... 9
Mittseminarium ................................................................................................................................... 9
Slutseminarium .................................................................................................................................. 10
Disputation ............................................................................................................................................ 11
Avhandling - omfattning och utformning .............................................................................................. 11
Sammanläggningsavhandling ............................................................................................................ 12
Angående ”kappan” i sammanläggningsavhandlingar .................................................................. 12
Regler/riktlinjer för medförfattarskap ............................................................................................... 12
Monografi .......................................................................................................................................... 13
Handledarkollegiet ................................................................................................................................ 14
Handledare............................................................................................................................................. 14
Examinator ............................................................................................................................................ 15
4
Inledning
Dessa anvisningar avser forskarutbildning i socialt arbete vid Karlstads universitet, d v s
studier som planeras avslutas med licentiat- eller doktorsexamen. Syftet är att 1) beskriva
forskarutbildningens olika delar, 2) tydliggöra ansvarsfördelning och gränser mellan de parter
som är involverade i forskarutbildningen, 3) komplettera det regelverk (nationellt och vid
Karlstads universitet) som övergripande styr forskarutbildningen, och därigenom 4) skapa en
trygg och förutsägbar situation för doktorander, handledare och andra som är involverade i
forskarutbildningen.
Antagningsprocessen
Den formella antagningsordningen1
Fakultetsnämnden vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap fattar beslut om
inrättande av doktorandplats. Inför detta ska ämnet socialt arbete/Institutionen för sociala och
psykologiska studier hur handledningen och övriga studievillkor kan ordnas på ett
tillfredsställande sätt. Det inbegriper att föreslå en huvudhandledare, minst en biträdande
handledare samt en examinator. Inför själva utlysningen av doktorandtjänsten ska ämnet
formulera urvalskriter samt beskriva vad som är meriterande vid urvalet. Utrymme för
utlysning av doktorandplats kan antingen skapas genom att fakultetsmedel ställs till
förfogande eller genom att forskningsprojekt inom ämnet erhållit externa anslag.
Handledarkollegiet i socialt arbete utarbetar förslag till annons samt ger förslag på hur
annonsering ska ske. Prefekt och dekanus beslutar i samråd med handledarkollegiet om
former för utlysning. När en utbildningsplats på forskarnivå är ledig för ansökan ska det
meddelas på universitets hemsida. All rekrytering av doktorander ska ske efter
urvalsförfarande. I undantagsfall kan det emellertid förekomma att en presumtiv doktorand är
tydligt delaktig (bl. a. visat genom att dennes namn anges) i en forskningsansökan. I dessa och
andra fall där en extern finansiär anger en särskild tilltänkt person till doktorandtjänsten
(såsom t.ex. kan vara fallet med s.k. ”industridoktorander”), görs ingen utlysning.
Bedömningen av den tilltänkta doktorandens lämplighet och förmåga att tillgodogöra sig
forskarutbildningen sker dock på samma sätt oavsett hur det ekonomiska utrymmet för
doktorandtjänsten skapats.
Beredning av inkomna ansökningar
Efter utlysningstidens utgång utser handledarkollegiet, i samråd med prefekt, en arbetsgrupp
för beredning av inkomna ansökningar. Förutom prefekt skall i normalfallet två medlemmar
ur handledarkollegiet ingå i arbetsgruppen. Denna prövar de sökandes behörighet och
genomför en rangordning, varefter ett urval av de sökande kallas till en intervju.
Arbetsgruppen ansvarar för dessa intervjuer. Rangordningen ska redovisas och motiveras i
relation till de i förväg publicerade urvalskriterierna, varefter förslag om vem som ska antas
lämnas till fakulteten. Fakulteten granskar ämnets förslag, föredrar ärendet och fattar beslut i
1 Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå vid Karlstads universitet.
Dnr: C2012/337
5
fakultetsnämnden eller i det organ som delegerats uppgiften om antagning av doktorander (för
VT 2014 är det fakultetens forskarutbildningsutskott).
Introduktion till forskarutbildningen
En välplanerad introduktion till forskarutbildningen ger många fördelar för den nyblivna
doktoranden, såväl för doktorandens prestationsförmåga och arbetsresultat, som för dennes
välmående. Den är inte minst viktig för externa doktorander. Introduktionen inbegriper att
doktoranden ges information och får kännedom om Karlstads universitet och dess
organisation, Institutionen för sociala och psykologiska studier, ämnet socialt arbete och
arbetsplatsen samt anställningen och arbetsuppgifterna. Så snart som möjligt efter
antagningen bör den nyantagna doktoranden gå den universitetsgemensamma introduktionen
för nyanställda (vanligtvis ges den en gång varje termin). Prefekten har ett arbetsgivaransvar
för doktoranden och ansvarar för en formell introduktion av Institutionen och ämnet.
Dessutom ansvarar prefekten för att doktoranden tilldelas en arbetsplats med tillhörande
arbetsredskap, till exempel dator, telefon och andra nödvändigheter. Till denna del av
introduktionen hör att doktoranden ska informeras om sådant som gäller anställningen, såsom
institutionstjänstgöring, avdelningsgemensam tid, administrativa system,
anställningsförmåner, rättigheter och skyldigheter som anställd, arbetsordning, fackliga
organisationer, studentkontakter mm. Den första personliga kontakten med Karlstads
universitet kan innehålla en rundvandring innefattande central förvaltning, bibliotek, reception
och restauranger. Viktiga personer att träffa under introduktionen är prefekt, handledare,
examinator, utbildnings- och forskningssamordnare, tjänsteplanerare, kollegor och t ex
kontaktbibliotekarie.
Med fördel utses en doktorandfadder vid ämnet socialt arbete. Det är önskvärt att denna är en
doktorand med erfarenhet av forskarutbildningen sedan något eller några år.
Doktorandfadderns uppgift är att stödja den ordinarie - formella - introduktionen av
doktoranden med exempelvis praktiska spörsmål, rutiner på ämnet mm. Det kan omfatta
introduktion och stöd i frågor som mer specifikt rör doktorandtjänsten, till exempel studieplan
för utbildning på forskarnivå i socialt arbete, individuell studieplan, rättigheter och
skyldigheter som doktorand. Doktoranden behöver även få kännedom om vilka stödinstanser
som finns i det fall något fallererar under forskarutbildningen, däribland Doktorandsektionen
och doktorandombudet. Information om praktiska faktorer som påverkar doktoranden i
dennes vardag kan också vara av värde. Det kan handla om uppgifter rörande regler för
finansiering av och tillvägagångssätt vid inköp av litteratur, konferensdeltagande, resor vid
kursverksamhet etc.
6
Anställningsförhållanden
Studievillkor2
Institutionen för sociala och psykologiska studier samt ämnet socialt arbete ska säkerställa att
doktorandens studievillkor kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Med godtagbara
studievillkor avses att doktoranden ska erbjudas arbetsplats, utrustning och övriga resurser i
den omfattning som utbildningen kräver.
Anställning som doktorand
Bara den som antas eller har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får
anställas som doktorand.3 En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till
en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen. Den första
anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.
Anställning som doktorand får avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent om doktoranden
begär det och under förutsättning att handledarna anser det vara ändamålsenligt att organisera
utbildningen på ett sådant sätt samt att fakultetens dekan beviljar detta (Se mer nedan under
Institutionstjänstgöring). En person får vara anställd under sammanlagt högst åtta år. Den
sammanlagda anställningstiden får inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på
forskarnivå på heltid under fyra år (alt. två år för licentiatexamen). Den sammanlagda
anställningstiden får vara längre, om det finns särskilda skäl. Det kan exempelvis handla om
ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, förtroendeuppdrag i fackliga organisationer
och studentorganisationer eller tjänstgöring inom totalförsvaret.4
Doktorandernas löner5
Merparten av doktoranderna följer den så kallade ”doktorandstegen”, som är det lokala avtalet
om lönesättning i doktorandanställning. Enligt denna sker doktorandens löneutveckling i fyra
steg: Steg 1 avser ny i forskarutbildning; steg 2 då minst 25% av fordringarna för
doktorsexamen uppnåtts eller avklarade 200 tidsenheter (av totalt 800) enligt individuell
studieplan; steg 3 då minst 50% av fordringarna för doktorsexamen uppnåtts eller
licentiatexamen uttagits; steg 4 då minst 80% av fordringarna för doktorsexamen uppnåtts.
Med fordringar avses den ackumulerade aktivitetsgraden i procent, som redogörs för i
LADOK. Denna finns även redovisad i den årligen reviderade individuella studieplanen. Det
är med andra ord avklarad tid/aktivitet som ligger till grund för uppflyttning i
doktorandstegen. Forskarutbildningens sammanlagda aktivitet för doktorsexamen motsvarar
800 procent. Detta då doktorsexamen ska motsvara fyra års heltidsstudier, det vill säga åtta
terminer á 100 hundra procent.
Vid Karlstads universitet får inte stipendier för finansiering av forskarutbildning inrättas.
2 Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå vid Karlstads universitet.
Dnr C2012/337. 3 Högskoleförordningen, 5 kap. 3§.
4 Högskoleförordningen, 7 kap. 7§ - Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på
forskarnivå vid Karlstads universitet. Dnr C2012/337. 5 Lokalt avtal om lönesättning i doktorandanställning, Dnr C2013/790.
7
Institutionstjänstgöring6
Arbete med utbildning, forskning eller administration är en möjlighet för doktoranden att
förvärva erfarenhet av värde för fortsatt arbete vid universitetet eller annan yrkesverksamhet.
Doktoranden bör därför erbjudas möjlighet till institutionsarbete. Doktoranden har dock inte
någon skyldighet att arbeta med andra uppgifter än den egna forskarutbildningen.
Doktorandens arbete med undervisning ska i möjligaste mån förläggas sammanhängande i tid.
Undervisningens innehåll bör anpassas till doktorandens kunskaper, erfarenhet och övriga
förutsättningar. En doktorand ska normalt inte ha kursansvar. Doktoranden förutsätts ha
genomgått högskolepedagogisk kurs motsvarande 7,5 hp, innan eller snart efter att
undervisningsarbetet har påbörjats. Denna kurs är ett led för att kunna bedriva
institutionstjänstgöring och undervisa, varför den ska ingå i institutionstjänstgöringen och
tjänsteplaneras för. Däremot utgör inte denna kurs del av forskarutbildningen och ska alltså
inte kunna tillgodoräknas i denna.
Handledarna kan vara ett värdefullt bollplank för doktoranden för att diskutera
institutionstjänstgöringens upplägg. Detta i termer av vad som är realistiskt och genomförbart
i relation till forskarutbildningens planering som helhet.
Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete
Studieplanen för utbildning på forskarnivå i socialt arbete utgör en övergripande plan för
ämnets forskarutbildning. I denna studieplan återfinns information om ämnets särskilda
behörighetskrav, forskarutbildningens mål som doktoranden ska examineras mot, dess
upplägg och innehåll, hur forskarutbildningens kursdel är disponerad m.m. Studieplanen
återfinns på intranätet. Studieplanen fastslår även att ämnet för avhandlingen ska väljas i
samråd med handledare och examinator. Inte sällan har doktoranden ett stort utrymme att
välja avhandlingsområde. Men i det fall där doktorandtjänsten finansieras av externa medel
kan denna möjlighet begränsas något, med hänsyn till avnämarens/finansiärens intresse- eller
verksamhetsområde.
Individuell studieplan
Den nyantagna doktoranden ska, tillsammans med handledarna, upprätta en individuell
studieplan [ISP] inom sex månader. Den innebär en precisering av arbetet och en tidsplan för
forskarutbildningen. ISP:n ska innehålla en tidsmässigt realistisk planering för utbildningen
och för handledningen. I denna ska doktoranden ha tydliggjort sin avhandlingsidé och
beskriva en preliminär introduktion till forskningsområdet, problemformulering,
forskningsarbetets syfte, metodiska och teoretiska utgångspunkter samt aktuella
forskningsetiska överväganden. ISP:n ska följas upp en gång per år samt vid avvikelser från
denna. Mallen för ISP:n finns på intranätet.
6 Riktlinjer för doktoranders institutionstjänstgöring vid Karlstads universitet, RB60/05, Dnr C2005/164.
8
Handledare såväl som doktorander bör vara uppmärksamma på att ISP:n fyller ett flertal
funktioner. Den är ett verktyg för studieplanering, kontroll och uppföljning samt kan verka
som ett diskussionsunderlag vid handledning.
Planeringen av forskarutbildningen är A och O. Därför är det värdefullt om man redan vid
upprättandet av första ISP:n planerar bakifrån: från tänkt disputationsdatum, spikning, tryck
av avhandling och övriga hållpunkter. I denna planering har handledarna en mycket viktig
funktion att fylla: att kunna ge råd till (om än inte styra) doktoranden om vad som är ett
realistiskt och genomförbart upplägg. Både vad gäller avhandlingsarbetet, planering avseende
forskarutbildningskurser och institutionstjänstgöring.
Doktoranden: Ansvar och vid uppkomna problem
För att fullfölja sina åtaganden krävs av doktoranden ett stort mått av självständigt ansvar och
arbete. Dit hör att se till att handledarna har det underlag som behövs för att de ska kunna
handleda. Men också att, tillsammans med handledarna, säkerställa att det fastställs en
individuell studieplan och att den revideras i enlighet med lokala riktlinjer. I doktorandens
uppgifter ingår även att delta aktivt i ämnets seminarier och i övrigt bidra till en livaktig
ämnesmiljö.
Det förekommer då och då att det uppstår problem för doktoranden under forskarutbildningen.
I dessa fall är det viktigt att doktoranden tidigt tar fasta härpå, i syfte att problemen inte ska
växa sig för stora och för att inte värdefull forskarutbildningstid ska gå förlorad. Doktoranden
kan bland annat vända sig till prefekten som har ett arbetsgivaransvar eller till
doktorandombudet. Sistnämnda kan stå till tjänst med stöd samt fungera som ett bollplank och
som medlare. Doktorandombudet har tystnadsplikt. I de fall det behövs har doktoranden enligt
Högskoleförordningen rätt att byta handledare. Däremot har inte doktoranden rätt att välja
handledare. Det åligger Institutionen och ämnet, med hänsyn tagen till doktorandens bästa.
9
Obligatoriska seminarier
Valet av ämne, liksom typ av avhandling, inverkar på hur projektet planeras och hur de olika
delmomenten i arbetet kommer att se ut. Det är därför viktigt att redan från början göra en
realistisk tidsplan för arbetet. Detta är extra viktigt vid en sammanläggningsavhandling då
man också måste ta med den ibland långa tid som det tar att få artiklar publicerade med i
planeringen. För att underlätta planeringen, arbetet med avhandlingen och samtidigt ha en
kontinuerlig kvalitetskontroll bör doktorandens arbete seminariebehandlas kontinuerligt under
forskarutbildningen. Vidare ger seminariebehandling av avhandlingsarbetet möjlighet att träna
doktorandens förmåga att sammanställa, analysera, presentera och diskutera sina
forskningsresultat med andra forskare. Genom att seminarierna erbjuder fasta hållpunkter för
planeringen av avhandlingsarbetet underlättar seminariestrukturen för planeringen och
överblicken av projektets fortskridande. Nedan följer de seminarier som varje
avhandlingsprojekt bör genomgå och riktlinjer för vad som bör presenteras vid varje
seminarietillfälle.
Idéseminarium
Syftet med idéseminariet är att se till att arbetet med avhandlingen påbörjas och planeras på
ett sådant sätt det är genomförbart utifrån tillgängliga resurser samt att ämnet har möjlighet att
ge sina synpunkter på det planerade projektet.
Materialet inför idéseminariet kan ses som en projektplan. Idéseminariet bör genomföras
inom sex månader efter att doktoranden påbörjat projektet. Projektet ska nu vara tydligt
definierat.
Det som bör finnas med i underlaget till seminariet är:
- Bakgrund
- Syfte
- Frågeställningar
- Metod
- Diskussion kring teoretiskt ramverk(?)
- Vid sammanläggning: tänkta delstudier/artiklar
- Preliminär tidsplan
Opponenter
Någon som är erfaren av att genomföra forskningsprojekt, som kan se huruvida upplägget är
genomförbart eller inte. Opponenten ska som minst inneha doktorsgrad. En doktorand i ett
senare skede av forskarutbildningen kan också vara opponent.
Mittseminarium
Mittseminariet ger doktoranden möjlighet att få presentera och diskutera sitt arbete.
Mittseminariet bör liksom planeringsseminariet ha en formativ funktion, dvs. det ska utgöra
ett stöttande inslag i arbetet. Seminariet genomförs två och ett halvt till tre år efter att
projektet startades.
10
Sammanläggningsavhandling
Materialets omfattning, ca 50 sidor (ska endast ses som riktmärke)
- Två artiklar, varav en accepterad för publicering och ett manus (oavsett status, men i alla fall
så gott som inskickningsfärdig).
- En översikt över studien.
- En cirka 15 sidor lång kappa.
Monografi
Materialets omfattning, ca 50 sidor (ska endast ses som ett riktmärke).
- Bakgrund
- Syfte
- Frågeställningar
- Metod
- Teorier
- Ett till två empiriska kapitel.
Opponenter
Extern granskare samt en doktorand i ett senare skede av forskarutbildningen. Opponenter
utses av handledarkollegiet efter rekommendationer från handledarna. Detta gäller även
doktorandgranskaren. Det är viktigt att det blir en spridning bland doktorandgranskarna,
eftersom det för dem kan ses som ett övningstillfälle.
Slutseminarium
Vid slutseminariet påbörjas den slutgiltiga kvalitetsgranskningen av avhandlingsprojektet.
För att möjliggöra så fullödiga kommentarer som möjligt ska ett i princip färdigt
avhandlingsmanus läggas fram vid seminariet. Utöver opponenten ges också läsgruppen
möjlighet att ge kommentarer (ang. opponent och läsgrupp, se nedan).
Seminariet avslutas med att doktorand och handledare sammanträder för en diskussion om hur
arbetet ska fortskrida utifrån de kommentarer som getts under seminariet.
Slutseminariet bör genomföras minst sex månader innan planerad disputation.
Opponent
Vid slutseminariet engageras en extern opponent. Opponenten utses av handledarkollegiet
efter rekommendationer från handledarna, som också tillfrågar och ansvarar för kontakten
med opponenten. Beroende på den kompetens som finns att tillgå, avseende teori, metod och
fältkännedom kan läsgruppen i huvudsak vara intern.
Läsgrupp
Utöver opponenten kan även en läsgrupp anlitas som ett komplement till opponenten, för att
ytterligare stärka kvalitetsgranskningen. Beroende på den kompetens som finns att tillgå,
avseende teori, metod och fältkännedom kan läsgruppen i huvudsak vara intern. Läsgruppen
involveras inför slutseminariet för att läsa samma text som den externa opponenten och ger
kommentarer i samband med slutseminariet. Därefter är det att rekommendera att läsgruppen
11
läser och granskar manus innan avhandlingen går i tryck efter överenskommelse med
handledare och doktorand. Kommentarer och rekommendationer ges vid sammanträde där
läsgrupp, doktorand och handledare närvarar. Läsgruppen kan ge rekommendationer huruvida
doktoranden kan gå upp med sin avhandling eller inte, men har inte ett formellt mandat att
påverka beslutet. Det är även handledarna som tillsammans med doktoranden är de som fattar
det slutgiltiga beslutet om vilka kommentarer och rekommendationer som ska tas fasta på.
Detta för att undvika att det blir ”för många kockar”, samt att det yttersta ansvaret för
avhandlingens kvalitet ligger på handledarna.
Disputation7
Senast sex veckor före disputation lämnar examinator in anmälan till dekanen om disputation
och förslag på disputationsaktens ordförande, opponent och betygsnämnd samt önskemål om
spikningstid. Ordförande vid akten bör inte ha varit doktorandens handledare. Opponenten
ska, om inte särskilda skäl föreligger, vara minst docentkompetent och vara verksam utanför
Karlstads universitet. Betygsnämnden ska bestå av tre eller fem ledamöter. Minst en
reservledamot ska utses. Betygsnämndens ledamöter ska vara minst docentkompetenta. Om
särskilda skäl föreligger, kan en ledamot utses utan att detta krav uppfylls. Om särskilda skäl
inte föreligger ska minst två av ledamöterna utses bland lärare inom avhandlingens
ämnesområde vid andra högskolor. Eventuella ledamöter från Karlstads universitet bör
hämtas utanför den egna ämnesgruppen. Universitetets jämställdhetsansvisningar ska
iakttagas vid utseendet av ledamöter i betygsnämnden. Till anmälan fogas information om hur
kvalitetssäkringsprocessen gått till (högst en halv A4-sida). Dekanen beslutar om tid och plats
samt om opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen.
Senast tre veckor före disputationen tillkännages tid och plats för disputationen på
universitetets anslagstavla och avhandlingen spikas. Senast tre veckor före disputationen
lämnar respondenten 25 exemplar av doktorsavhandlingen till universitetsbiblioteket om
avhandlingen är elektroniskt publicerad. Om inte lämnas 50 exemplar till biblioteket. Socialt
arbete har ansvar för att distribuera avhandlingsexemplar till övriga motsvarande
ämnesinstitutioner på egen bekostnad. Fakultetsnämnderna förordar dock elektronisk
publicering som ersättning till distribution av ämnesexemplar.
Avhandling - omfattning och utformning
Avhandlingen skall demonstrera förmågan att formulera intressanta och för ämnet relevanta
vetenskapliga problem, att förhålla sig till ett kritiskt bearbetat forskningsläge, att utnyttja
relevanta teorier eller perspektiv och att på ett metodiskt övertygande sätt bearbeta
källmaterialet. Undersökningen skall presenteras i en väl dokumenterad skrift, av vilken krävs
att den är klart disponerad och logiskt framställd.
Avhandlingen kan författas som antingen en monografi eller en sammanläggningsavhandling.
En monografi är en text, som utgör en sammanhängande helhet och med en sammanhängande
7 Regler för doktorsavhandling och disputation, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Dnr HS
2013/101.
12
argumentation. En sammanläggning består av ett antal delarbeten, artiklar publicerade i
vetenskapliga peer review-tidskrifter, samt en inledande och sammanfattande del, så kallad
”kappa”.
Sammanläggningsavhandling
Omfattning för en sammanläggningsavhandling, doktorsavhandling
- Avhandlingen ska bestå av minst fyra artiklar, varav minst två artiklar ska vara antagna för
publicering i referee-granskade vetenskapliga tidskrifter/böcker.
- I avhandlingens sammanbindande del, ”kappan”, ska det tydligt redovisas vad som är
doktorandens eget bidrag och, i förekommande fall, vad som är andra författares bidrag.
Omfattning för en sammanläggningsavhandling, för licentiatavhandling
- Avhandlingen ska bestå av minst två artiklar, varav minst en är antagen för för publicering i
referee-granskad vetenskaplig tidskrift/bok.
- I avhandlingens sammanbindande del, ”kappan”, ska det tydligt redovisas vad som är
doktorandens eget bidrag och, i förekommande fall, vad som är andra författares bidrag.
Angående ”kappan” i sammanläggningsavhandlingar
Kappan är en väsentlig del av avhandlingen där de ingående delstudiernas resultat ska
redovisas, diskuteras och utvärderas i förhållande till det aktuella forskningsläget. Kappan ska
behandla ett enhetligt forskningsproblem eller område så att den forskarstuderandes egen
helhetsprestation motsvarar de krav som ställs på en avhandling. Det är med andra ord i
avhandlingens sammanbindande del som studiens resultat och bidrag till forskningsfronten
ska sammanfattas och diskuteras.
I kappan ska doktoranden även grundligt redogöra för bakgrundsfaktorer och
forskningsprocess. Doktoranden ska således presentera och diskutera bakgrund, syfte,
problem, frågeställningar, metod/er, teoretiskt ramverk, avgränsningar, material, etik, tidigare
forskning, tillkomst av de enskilda artiklarna och resultat.
Om en eller flera artiklar i avhandlingen är samförfattade ska det tydligt redovisas vad som är
doktorandens eget bidrag respektive vad som är övriga författares bidrag.
För de artiklar som redan är publicerade ska avhandlingen innehålla uppgifter om
tryckningstillstånd, lämpligtvis i den inledande listan av publikationer som ingår i
avhandlingen.
Med huvudsaklig uppgift att sammanfatta, analysera, diskutera och utvärdera innehållet i de
ingående artiklarna är alltså kappan av stor sammanbindande betydelse för avhandlingens
helhet. Av denna anledning bör kappan tillmätas stor vikt vid slutseminarium och vid den
slutgiltiga bedömningen som handledare och läsgrupp står för innan disputationen.
Regler/riktlinjer för medförfattarskap
I de flesta fall skrivs artiklar tillsammans av doktorand och handledare vid
sammanläggningsavhandling. Arbetet som de olika parterna lägger ned i artiklarna varierar
och det är därför av vikt att ansvarsfördelningen tydliggörs. Medförfattarskap bör därför följa
13
de så kallade Vancouverreglerna (www.icmje.org/index.html). Följande fyra kriterier för
författarskap är utgångspunkten för Vancouverreglerna:
- Substantial contributions to the conception or design or the work; or the acquisition,
analysis, or interpretation of data for the work; AND
- Drafting the work or revising it critically for important intellectual content; AND
- Final approval of the version to be published; AND
- Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to
the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved.
Enligt Vancouverreglerna ska varje forskare som nämns som författarekunna kunna ta ansvar
för studiens innehåll i betydelsen syfte, frågeställningar, teori, metod och resultat, och
studiens slutgiltiga presentation i artikelformat enligt punkterna ovan. Vad detta betyder är att
endast den som lämnat substantiella bidrag enligt punkterna ovan ska räknas som författare
till studien. I Vancouverreglerna beskrivs också hur insatser av personer som bidragit till
studien, genom exempelvis insamlande av data eller tillhandahållande av teknisk utrustning,
men som inte definieras som författare enligt ovanstående kriterier kan omnämnas under
relevanta rubriker, oftast dock i ett inledande ”acknowledgement”.
Monografi8
En monografi skall vara en enhetlig framställning som innehåller ny vetenskaplig kunskap
och som baserar sig på egen självständig forskning.
I avhandlingen ska det grundligt redogöras för bakgrundsfaktorer och forskningsprocess.
Doktoranden ska således presentera och diskutera bakgrund, syfte, problem, frågeställningar,
metod/er, teoretiskt ramverk, avgränsningar, material, etik, tidigare forskning innan
resultatredovisningen tar vid. Det inledande kapitlet/kapitlen ska visa att det är ett enhetligt
forskningsproblem eller område som de olika empiriskt grundade kapitlen behandlar. De
resultatorienterade kapitlen ska, tillsammans med de föregående kapitlen, utgöra en
sammanhängande helhet med en sammanhängande argumentation. De formella aspekterna för
vetenskaplig framställning skall beaktas fullt ut och material, metoder, teorier och centrala
begrepp skall vara väl integrerade i analysen. Den monografiska framställningen ställer höga
krav på läsbarhet, koherens och en genom framställningen väl identifierbar ’storyline’. Om en
monografi har fler än en författare skall det klart framgå vem som har huvudansvaret för
respektive avsnitt.
Omfattningen på en monografi bör vara 200 250 sidor. Detta är att betrakta som ett riktmärke.
8 Anvisningarna för monografi är mindre omfattande än de för sammanläggningsavhandling. Skälet till detta är
huvudsakligen att sammanläggningen inte är en sammanhängande helhet på samma sätt som en monografi utan består av flera olika delar som var för sig behöver behandlas. En monografi kan å andra sidan utformas på ett flertal olika sätt, varför det också är problematiskt att ange fastare riktlinjer.
14
Handledarkollegiet
Handledarkollegiets uppgift är att bidra till att skapa en miljö som stimulerar utvecklingen av
självständiga, nyfikna, kreativa och kunniga forskare i socialt arbete. Kollegiet är ett forum
för diskussion om frågor som rör forskarutbildningens innehåll, organisering och praktiska
genomförande. Kollegiet bidrar med beredning inför beslut av prefekt, dekanus eller berört
fakultetsorgan, i frågor som rör forskarutbildningen i socialt arbete, men kan också väcka
frågor och föreslå förändringar i forskarutbildningen.
I Handledarkollegiet ingår samtliga ämnets disputerade lärare, samt en representant för
doktoranderna. Då doktorand i socialt arbete har huvudhandledare som tillhör annat ämne
ingår denna handledare också i kollegiet. Dekanus, prefekt eller lärare från annat ämne kan
vid behov inbjudas till kollegiets möte. Mötena protokollförs.
Handledare
Val av handledare och handledarnas formella kompetens9
Då handledare utses ska hänsyn till doktorandens bästa vara den övergripande principen.
Varje doktorand ska ha minst två handledare. Minst en av dem ska ha genomgått
handledarutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens. Handledarna ska tillhöra
ämnet socialt arbete, men kan då särskilda skäl föreligger hämtas från annat ämne som ligger
nära socialt arbete. Huvudhandledare ska vara professor eller docent. I undantagsfall kan
annan disputerad lärare föreslås som huvudhandledare, men då ska den biträdande
handledaren vara professor eller docent. Undantagen ska tillämpas restriktivt och användas till
exempel när en handledare har särskild kompetens av stor relevans för doktorandens
ämnesområde. Handledarkollegiet behandlar frågan om handledarskap och lämnar förslag till
dekanus, som beslutar i frågan. För handledning beräknas 10 % av heltid, som i
tjänsteplaneringen fördelas mellan huvudhandledare och biträdande handledare efter
diskussion i varje enskilt fall.
Släktskapsjäv10
Det är universitetets policy att inte låta familjemedlemmar eller på annat sätt närstående,
tillsammans handleda en doktorand.
Tid för handledning
Handledarens främsta uppgift är att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter och
hjälpa doktoranden att utvecklas till en självständig forskare med ett vetenskapligt
förhållningssätt. Hur handledningstiden disponeras kan variera under forskarutbildningens
gång. Ofta är kontakten mellan doktoranden och handledaren intensivast i början, när
avhandlingsämne ska väljas, studierna ska läggas upp och studenten ska komma in i
forskningsarbetet, samt i slutet av utbildningstiden då avhandlingen ska slutföras. Varje
doktorand ska tilldelas en total handledningstid motsvarande i genomsnitt 160 klocktimmar
9 Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå vid Karlstads universitet.
Dnr: C2012/337 10
Rektorsbeslut nr 88/12. Dnr: C2012/397
15
per år vid aktivitetsgraden 100 procent. Vid lägre aktivitetsgrad kan kravet på handledning
reduceras i motsvarande grad.11
Handledarens uppgifter är att
- Vara tillgänglig för diskussioner enligt överenskommelse med doktoranden
- Diskutera den individuella studieplanen regelbundet med doktoranden
- Bistå doktoranden i information om och val av forskarutbildningskurser, relaterade till
doktorandens avhandlingsämne
- Konstruktivt kommentera doktorandens texter
- Bistå med att anskaffa externa granskare för slutseminarium
- Uppmuntra doktoranden att delta i pedagogisk utveckling
- Uppmuntra och bidra till att doktoranden får möjlighet att presentera sin forskning på
konferenser/symposier, såväl nationellt som internationellt
- I diskussion med doktoranden klargöra graden av frihet vid val av forskningsproblem
och avhandlingsinriktning
- Aktivt bidra till en god seminariekultur inom ämnet socialt arbete
Examinator
I samband med antagning av doktorand utser Forskarutbildningsutskottet examinator.
Examinator skall i normalfallet vara professor i ämnet socialt arbete, docent i ämnet kan också
utses till examinator. Examinators uppgift är generellt att verka för att den enskilde
doktoranden uppfyller examinationskraven. Förutom att, genom kontakter med doktorand och
handledare, extensivt följa doktoranden genom forskarutbildningen, ingår i examinators
uppgifter; 1) att granska och godkänna tillgodoräknande av kurspoäng från
forskarutbildningskurser som doktoranden genomgått vid annat lärosäte än Karlstads
universitet, samt 2) att ta del av och i samverkan med handledare bedöma avhandlingen inför
beslut om tidpunkt för disputation. Examinator skall också delta aktivt i rekrytering och
sammansättning av betygsnämnd samt rekrytering av fakultetsopponent vid disputation.
11
Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå vid Karlstads universitet. Dnr: C2012/337