Risk- och skyddsfaktorer i teori och praktik

14 februari 2017

Birgitta Svensson fil.dr. i folkhälsovetenskap

Dagens innehåll10.00 -11.00 Om risk- och skyddsfaktorer11.00 – 11.10 Paus 11.10 - 12.00 Kumulativ effekt och samband 13.00 -15.00 Riskbedömning och centrala behov14.00 – 14.10 Paus15.00 Avslut

Varför är kunskap och användning av risk-och skyddsfaktorer viktigt?

En av förutsättningarna för att kunna arbeta mer systematiskt Ökad rättssäkerhet Ökad möjlighet att ge barn och familjer rätt typ av insats i rätt

tid

Mer kunskap behövs om bedömningar i barnavårdsärende

Antal riskfaktorer man identifierat med den sk ESTER-checklistan (Andershed, A-K., & Andershed, H. (2015). Improving evidence-based social work practice with youths exhibiting conduct problems through structured assessment. European Journal of Social Work, DOI: 10.1080/13691457.2015.1043242)

Antal riskfaktorer Med Ester (n=30) Tidigare BBIC (n=30)

Samtliga 8 37 % 0

7 20 % 10 %

6 30 % 20 %

5 13 % 17 %

4 0 23 %

3 0 17 %

2 0 3 %

1 0 7 %

0 0 3 %

Identifierade riskfaktorer påverkar riskbedömningen – ex. SKL webbkollen

Samma ärende bedöms av sju handläggare: - Något förhöjd risk: 9 riskfaktorer identifierade - Hög risk: 14 riskfaktorer identifierade av minst en- Mycket hög risk: 20 riskfaktorer identifierade av

minst en men i mest utsträckning av tre eller fyra svarande

Viktiga skillnader : om barnets hälsoproblem och brist på hälso-och sjukvård identifierats, liksom mammans brist på rutiner och känslomässigt stöd

Bedömning av nätverket mest ”ambivalent”

Vad är en riskfaktor? Baseras på forskningsresultat Kan vara ex. egenskap, beteende, händelse, förhållande eller

process Det finns ett samband mellan riskfaktorn och utfallet Ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, ex att

barnet far illa i nuvarande situation och utvecklar psykosocial problematik.

Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det

Vad är en skyddsfaktor? Baseras på forskningsresultat Är ex. egenskap, händelse, beteende, förhållande eller process Det finns ett samband mellan skyddsfaktorn och utfallet Minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, ex att

barnet far illa i nuvarande situation och utvecklar psykosocial problematik.

Genom att agera som en buffert mot eller som direkt eller indirekt motverkar effekterna av att exponeras för risk.

Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att barnet inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.

8

Indirekta

Direkta

dynamiska

statiska

upprätthållande

Varför utreda och följa upp riskfaktorer i barnets utveckling?

Typ och omfattning av utsatthet, eget destruktivt beteende Tänkbara konsekvenser av utsatthet eller egen sårbarhet

som ökar sårbarhet Centrala behov Faktorer att ta hänsyn till vid utformning av insats

(mottaglighet)

Typ och omfattning av eget destruktivt beteendeHälsa• Att ha gjort tidig alkohol- eller drogdebut, att ha ett risk- eller

missbrukUtbildning• Att ha oroväckande frånvaroKänslor och beteende• Att ha rebelliska, normbrytande, kriminella värderingar och

attityder • Att uppvisa riskbeteende (ex tidig normbrytande, kriminalitet,

självskadebeteende)Sociala relationer• Att ha problematiska kamratrelationer

Typ och omfattning av utsatthetSociala relationer Att ha en oförutsägbar relation till sina föräldrar och ha upplevt

upprepade kontinuitetsbrott i relationen Att ha föräldrar som har en konfliktfylld separation mellan sig Att ha problematiska relationer till kamrater och vara utsatt i

skolan Att utsättas för psykiskt och fysiskt våld Att bevittna och uppleva våld Att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck Att utsättas för sexuella övergrepp Att utsättas för sexuell exploatering Att utsättas för utnyttjande

Konsekvenser eller egen sårbarhetHälsa Fysiska hälsoproblem, funktionsnedsättning,

utvecklingsförsening Psykiska hälsoproblem Psykosomatiska symtom (flera) Skador av våld/övergrepp Försummad hälso- och sjukvård eller tandvård

Konsekvenser eller egen sårbarhetUtbildning• Oroväckande frånvaro, för höga eller för låga förväntningar

från vuxna• Bristande språklig förmåga • Inlärningssvårigheter• Bristfälliga skolresultat

• OBS utsatthet i skolan? Bristande förskola/skolmiljö?

Konsekvenser eller egen sårbarhetKänslor och beteende Att ha en otrygg och desorganiserad anknytning Att inte känna rädsla Att inte känns ilska Att känna nedstämdhet eller oro Att uppvisa överaktivitet, impulsivitet eller ha svårt att koncentrera sig Att uppvisa negativa problemlösningar, tolkningar, attityder Att uppvisa svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Att ha rebelliska, normbrytande, kriminella värderingar och attityder Att brista i självständighet och integritet Att uppvisa trotsighet, ilska, oräddhet Att uppvisa riskbeteende

Konsekvenser eller egen sårbarhetSociala relationer Att ha problematiska relationer till kamrater

Varför utreda och följa upp skyddsfaktorer i barnets utveckling? Motverkande faktorer?

Att ha rätt till och tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård Att gå i förskola eller skola Att ha en positiv anknytning till förskola och skola Att ha en trygg anknytning till någon vuxen Att ha en pålitlig, förutsägbar och varaktig relation till sina

föräldrar Att ha prosociala relationer till syskon, kamrater och vuxna

Varför utreda och följa upp skyddsfaktorer i barnets utveckling? Buffert och motståndskraft hos barnet själv? Att ha god hälsa och utveckling Att ha en god inlärningsförmåga och intresse för skolarbetet Att ha godkända skolresultat Att ha förmåga att leka och möjlighet att utveckla intressen Att känna glädje, nöjdhet och ha förmåga att hantera känslor

åldersadekvat Att vara trygg i sin identitet, ha god självkänsla och

självförtroende och känna sig accepterad Att uppvisa självständighet och integritet Att uppvisa positivt förhållningssätt och problemlösningar, ett gott

uppträdande och en positiv yttre framtoning

Varför utreda och följa upp risk- och skyddsfaktorer i föräldraförmågan?

Typ och omfattning av utsatthet? Bristande omsorg, bristande skydd mot våld, övergrepp,

utnyttjandeFaktorer som motverkar risker? Omsorg, struktur, positiva uppfostringsstrategier och

säkerhetCentrala behov?

Varför utreda och följa upp risk- och skyddsfaktorer i familj och miljö?

Komplicerande faktorer/faktorer som försvårar förändring? Ex tidigare svåra händelser, fattigdom, förälders

funktionsnedsättning, beteendeproblem, utanförskap, svagt nätverk

Motverkande faktorer/faktorer som underlättar förändring? Ex Starkt socialt stöd, fungerande skola Centrala behov?

Det vill säga... När vi använder oss av kunskap om riskfaktorer för psykosocial problematik

och tecken på utsatthet behöver vi vara medvetna om att vi utreder och följer upp;

Typ och omfattning av utsatthet- Bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande, eget destruktivt beteende

Barnets egen sårbarhet- Personlighet, funktionsnedsättning, sjukdom

Möjliga/eventuella konsekvenser av utsatthet- Ex. Skador, psykisk ohälsa, psykosomatiska symtom, skolsvårigheter,

svårigheter i relationer Faktorer i familj och miljö som kan försvåra förändring, förstärka utsatthet

- Socioekonomiska faktorer, familjesammansättning, föräldrars funktionsnedsättning, beteendeproblem eller sjukdom, svagt socialt eller professionellt nätverk

Det vill säga... När vi använder oss av kunskap om skyddsfaktorer för

psykosocial problematik behöver vi vara medvetna om att vi utreder och följer upp;

Omfattning och funktion i det som direkt eller indirekt motverkar risker- Ex. kompenserande förälder/vuxen, nätverkets närvaro och

stöd, förskola- skolanknytning, prosociala vänner och intressen

Buffert i barnets egen personlighet- Ex. begåvning, social kompetens, inre kompass om rätt och

fel

Diskussion och reflektion Hur tänker ni kring uppdelningen av riskfaktorer utifrån

utsatthet, konsekvenser, egen sårbarhet, faktorer som kan försvåra/förstärka?

Hur tänker ni kring uppdelningen av skyddsfaktorer utifrån motverkande, buffert, återhämtning?

Hur använder ni er/kan ni använda er av detta i utredningsplanering och informationsinsamling?

Kumulativ effekt och samband

24

Strukturella

Individuella

Intersektoriella

Interpersonella

Med kumulativ effekt menas att ju fler riskfaktorer desto högre risk i nuvarande situation och för långvarig problematik.

Innebär att riskfaktorer återfinns på flera nivåer eller inom en och samma nivå.

Viktiga målgrupper att uppmärksamma Barn till förälder med beroendeproblematik

- Exempel samband: exponering, orimligt ansvar och oro, oförutsägbara rutiner, försummad hälso- och sjukvård och skola, våld

Barn till svagbegåvade förälder - Exempel samband: bristande stimulans och gränssättning, bristande

rutiner, orimligt ansvarstagande, bristande hygien, försummad hälso-och sjukvård och skola

Barn med empatisvårigheter och impulsivt och utagerande beteende - Exempel samband: avvikande attityder, tidig normbrytare (3-4 års

ålder), skolsvårigheter, relationssvårigheter, kriminellt beteende, risk-missbruk

Barn med funktionsnedsättning/långvarig sjukdom- Exempel samband: försummelse, våld, övergrepp, utanförskap,

mobbing, psykosomatiska symtom, depression, låg självbild

Oro för barnets hälsa och utveckling i förhållande till oro för hemförhållanden (SOFIASTUDIEN, Svensson, 2013)

010203040506070

Ped

agog

ers

oro

i pro

cen

t

Ingen oro för hemf.Oro för hemf.

Ju fler riskfaktorer desto högre risk(se t.ex. Farrington, 2003)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

0 1 2 3 4 5 - 6.

% dömda för brott i vuxen ålder

Antal riskfaktorer i unga år

Chart1

0

1

2

3

4

5 - 6.

% Convicted

19

28

47

62

82

85

Sheet1

% Convicted

019

128

247

362

482

5 - 6.85

Sheet1

% Convicted

Number of Risk Factors

% Convicted

Percent Convicted versus Number of Risk Factors

Sheet2

Sheet3

Multipel utsatthet nationell kartläggning om våld 2011

Slagen någon gång 18 %

Slagna många gånger 3 %

Allvarligt slagna 5 %

Vittne till familjevåld 7 %

Allvarlig försummelse 3 %

Försummade barn 85 % multi-utsatthet

Av barn som ofta är involverade i mobbing har 60 procent blivit slagna hemma

Viktigt att också uppmärksamma processer som risk- och skyddsfaktorer…

Delstudie I & II

I: Tvärsnittsstudie nationell kartläggning om våld mot barn, enkät besvarad av 2510 elever i åk. 4, 6 och 9 (svarsfrekvens 91 %)II: Intervjustudie med 15 föräldrar till barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning (innehållsanalys)

Svensson B, Bornehag C-G, Janson, S. (2011) Chronic conditions in children increase the risk for physical abuse – but vary with socio-economic circumstances. Acta Paediatrica, 100, 407-412.

Ökad risk för våld

Slagen (%) Bevittnat våld (%) Slagen och bevittnat våld (%)

Ingen långvarig sjukdom/funktions-nedsättning

7,4 3,3 1,6

Långvarig sjukdom/funktions-nedsättning

11,8*** 4,5 4,9***

*** p

• Ökad risk för olika långvariga sjukdomar/funktionsnedsättningar

• Ökad risk vid ökat antal långvarigasjukdomar/funktionsnedsättningar

• Kumulativ effekt långvarig sjukdom/funktionsnedsättning, utlandsfödd och låginkomstområde

Svensson B, Bornehag C-G, Janson, S. (2011) Chronic conditions in children increase the risk for physical abuse – but vary with socio-economic circumstances. Acta Paediatrica, 100, 407-412.

Varför ökad risk för våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning?

För det första… • Ett stressrelaterat kontinuum innefattande tankar och känslor,

upprepad kränkning och okontrollerad handling

För det andra…• En möjligt samspel mellan riskfaktorer på flera nivåer som rör

relationen mellan förälder och barn, relationen mellan förälder och professionella och relationen till samhällets normer och värderingar

Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities – parent’s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi:10.1111/cch.12030 (ahead of printed publication).

”Ibland när jag känner att jag inte kan kontrollera det, då blir jag lite rädd... Det är svårt, jag blir oerhört frustrerad, jag känner att jag inte orkar, jag blir liksom farlig för någon... Min dotter har nog varit väldigt..., hon har aldrig sagt att jag inte får slå Peter..., men hon har sagt att nu mamma är du så himla trött, du kan inte ha det så här.”

Ett stressrelaterat kontinuum - tankar och känslor

Ett stressrelaterat kontinuum - upprepad kränkning

”Vi har en konflikt, vid medicineringen, då sitter hon i mitt knä och hon vrider och vänder och bara krånglar, hon är som en ål. JÄVLA UNGJÄVEL och usch, det blir inte bättre, bara sämre men så blir det... Tyvärr säger jag så till henne och så hoppas jag att hon inte förstår vad jag säger”

Ett stressrelaterat kontinuum - okontrollerad handling

”Hon låg och grinade och gapade och skrek, det gör ont i huvudet... då kan du gå och lägga dig i din säng och jag tog tag i armen och mer eller mindre kastade henne ur sängen, det var inte alls meningen att det skulle bli så, hon skulle ur sängen men hon for som en vante... som tur var landade hon på mattan, hon kunde lika gärna ha farit in i en bokhylla...”

Riskfaktorer på flera nivåer

Föräldrars känslomässiga påfrestningar i särskilt utsatta situationer med barnet Successiv ansvarsförskjutning från professionella till föräldrar när det gäller tillgången till stöd och insatser

Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities – parent’s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi:10.1111/cch.12030 (ahead of printed publication).

Successiv ansvarsförskjutning

Föreställning om professionellas ansvarstagande

Upplevelse av totalt föräldraansvar

Successiv Ansvarsförskjutning

”BUP har ju sagt att skolan bör göra så och så... det kan du väl säga när du är på nästa möte säger dom på BUP... då är det jag som fått gått emellan... nu har skolan jätteproblem med det här och dom ville att jag skulle ta upp det med er nu, fick jag ju säga när jag kom till BUP”.

”Man behöver vara lite halvjurist, lite halvdoktor, lite halvpedagog...”

Riskfaktorer på flera nivåer

Föräldrars känslomässiga påfrestningar i särskilt utsatta situationer med barnet Successiv ansvarsförskjutning från professionella till föräldrar när det gäller tillgången till stöd och insatserKänslomässigt slutet klimat och tabu att prata om våld

Svensson B., Eriksson U-B. & Janson S. (2013) Exploring risk for abuse of children with chronic conditions or disabilities – parent’s perceptions of stressors and the role of professionals. Child: Health, care and development journal. doi:10.1111/cch.12030 (ahead of printed publication).

”Han berättade att han var på väg att kväva sin dotter för så slitna var de och de fick aldrig någon

hjälp... Och jag kände att jag kände igen mig i hans beskrivning av frustrationen, tröttheten och

isoleringen och alltihop, så när han sa det då tänkte jag va stark han är som kan säga det – jag kunde döda mitt barn. Det tyckte jag var bra, han visade

att man får lov att känna det.”

Känslomässiga påfrestningar i särskilt

utsatta situationer

Successiv ansvarsförskjutning

Emotionellt slutet klimat och tabu

Upprätthåller risken

Förstärkerrisken

Genererar

Risk att barnet blir slaget

(Föräldra-barn relation)

(Professionellt stöd och sociala normer)

Hypotes om interaktion mellan riskfaktorer

Vi behöver vara nyfikna på vad som händer i relationen mellan barn och förälder för att förstå samband

• Expressivt våld – känslostyrt– Allvarlighetsgrad styrs av hur mycket kontrollen brister

på grund av känslomässig reaktion• Instrumentellt våld – kontrollstyrt

– Allvarlighetsgrad styrs av syn på vad som krävs som straff för att tillrättavisa (aga)

• I kombination med barnets temperament och beteende

Sammanfattning

• Ökad risk för våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning men varierar i förhållande till socioekonomiska förhållanden

• Risken bör inte enbart förstås utifrån relationen mellan föräldrar och barn utan även i förhållande till familjernas professionella stöd och svårigheter att prata öppet om våld mot barn

Riskbedömning och centrala behov

Risk-Behov-Mottaglighetsprinciperna

Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?)

Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna)

Mottaglighetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?)

Riskprincipen Analys av omfattning och allvarlighetsgrad i det enskilda fallet Bedömning av risk i nuvarande situation och på sikt

- Sammanvägning av relevanta risk- och skyddsfaktorer som framkommit under utredningen

- Ger vägledning om och i så fall intensitet på insats Risker kan ha kumulativ inverkan Risker viktas mot skydd Riskbedömningsskala som stöd

Saknas idag: vägledning kring var gränserna går ex. för vad som är allvarligt jämfört med mkt allvarligt. Detta skulle behövas för högre samstämmighet.

Inte känt: En riskbedömning kan inte göras eftersom informationen om risk- och skyddsfaktorer saknas, är otillräcklig eller är otillförlitlig.

Ingen eller låg risk: Det finns inga eller enstaka riskfaktorer som inte är omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorer finns.

Något förhöjd risk: Riskfaktorerna är flera eller enstaka, men omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorerna är flera och omfattande.

Hög risk: Riskfaktorerna är flera eller enstaka, men omfattande eller allvarliga. Skyddsfaktorerna är bristande eller delvis bristande.

Mycket hög risk: Riskfaktorerna är flera och vissa är mycket omfattande eller mycket allvarliga och/eller riskfaktorerna finns i riskfyllda kombinationer. Skyddsfaktorerna är bristande eller delvis bristande.

(Socialstyrelsen, BBIC Metodstöd 2015)

Hur kan vi förstå riskfaktorers allvarlighet resp. skyddsfaktorers funktion?

Situation, hur ofta, omfattning och konsekvenser lika viktigt för att kunna bedöma både risk- och skyddsfaktorer

Dos – respons Stor fördel att använda standardiserade

bedömningsinstrument som vägleder i bedömningen Jämför skala i ex ESTER (Andershed & Andershed), SAVRY

(Aktuell avhandling Åström 2016) Fokus på frekvens eller konsekvenser ”Fallspecifika riskfaktorer” (SAVRY)

Skala från bedömningsinstrument ESTER

Riskbedömning – att tänka på Risker som beskriver typ och omfattning av utsattheten,

ex bristande omsorg, våld, eget destruktivt beteende- Ex: Rör den bristande omsorgen flera delområden? Är det

omfattande och mycket allvarliga brister, ex dagligen/flera dagar i veckan? Förekommer bristerna mer sällan, vid speciella situationer som barnet till stor del skyddas ifrån?

- Ex: rör beteendeproblemen flera delområden? Är det omfattande och mycket allvarliga riskbeteenden, ex. som i mkt hög grad påverkar barnet/den unges liv eller omgivning, eller förekommer problemen mer sällan, vid speciella situationer och som barnet/den unge till stor del kan skyddas ifrån?

Riskbedömning – att tänka på Risker som beskriver tänkbara konsekvenser av utsatthet

eller sårbarhet hos barnet, ex i barnets hälsa, barnets skolgång, lärande, barnets möjligheter till fritidsintressen osv. Är dessa omfattande/allvarliga?

Riskbedömning – att tänka på Risker som försvårar förändring, ex förälderns/barnets

funktionsnedsättning, långvarig fattigdom, långvarigt missbruk upprepade trauman

Att särskilt uppmärksamma: barnets och förälderns kognitiva förmåga, att planera, samspela, hålla tider, organisera

Riskbedömning – att tänka påSkyddsfaktorer är inte bara något som ”är lite bra”, utan något som bedöms motverka risker eller fungera som buffertEx. på viktiga skyddsfaktorer

• God allmän kognitiv förmåga och begåvning• God förmåga att förstå omvärlden och samspela med

jämnåriga• God förmåga att knyta an till positiva vuxna förebilder• Medvetenhet om varför utsatt, ej skuldkänslor• Positiv skolanknytning och engagemang• Starkt socialt stöd

Riskbedömning – att tänka påFaktorer som ofta lyfts fram som skyddsfaktorer hos föräldern:”Att vilja ha hjälp””Ser positivt på socialtjänstens insatser””Har insikt i sina svårigheter”

Detta räcker inte för att motverka risker om de inte på sikt är i kombination med faktisk förändring.

Riskbedömning – att tänka påFaktorer som ofta lyfts fram som skyddsfaktorer:”Att familjen har ett fungerande nätverk”

Observera betydelsen av att nätverkets roll ska kunna motverka risker, ex skydd, avlastning, öppenhet kring problematik för möjligt känslomässigt stöd

Det vill säga…

När vi bedömer risk använder oss av kunskap om riskfaktorer för psykosocial problematik och tecken på utsatthet utifrån;

Typ och omfattning av utsatthet- Bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande, eget destruktivt

beteende Barnets egen sårbarhet

- Personlighet, funktionsnedsättning, sjukdom Möjliga/eventuella konsekvenser av utsatthet

- Skador, psykisk ohälsa, psykosomatiska symtom, skolsvårigheter, svårigheter i relationer

Faktorer i familj och miljö som kan försvåra förändring, förstärka utsatthet- Socioekonomiska faktorer, familjesammansättning, föräldrars

funktionsnedsättning, beteendeproblem eller sjukdom, svagt socialt eller professionellt nätverk

Det vill säga… När vi bedömer risk använder oss av kunskap om

skyddsfaktorer för psykosocial problematik utifrån; Omfattning och funktion i det som direkt eller indirekt

motverkar risker- Ex. kompenserande förälder/vuxen, nätverkets närvaro och

stöd, förskola- skolanknytning, prosociala vänner och intressen

Buffert i barnets egen personlighet- Ex. begåvning, social kompetens, inre kompass om rätt och

fel

Diskussion och reflektion Hur gör ni riskbedömning idag? Vad fungerar, vad är svårt? Hur gör ni bedömning av centrala behov idag? Vad fungerar,

vad är svårt? Hur tänker ni kring skillnaden på barnets behov och centrala behov?

Bedömning av centrala behov (insatsens fokus)

De risker som gör att problem fortsätter (upprätthållande) Det skydd som motverkar problematiken (motverkande) Hypotes om orsak – verkan i det enskilda fallet Mål med insatserDe centrala behoven ska vara i fokus i kommande insatser för att minska risker och stärka skydd

Insatsens fokus och mål med insats

Insatsens fokus: upprätthållande riskfaktorer och potentiella skyddsfaktorer

Mål med insats: där vi vill se en förändring

Detta innebär att insatsens fokus kan röra vissa områden och mål med insats kan röra andra områden

Risk- och skyddsfaktorer

Centrala behov

Mål med insatser

(Socialstyrelsen 2015)

Risk

Behov

Resultat

Utredaren bedömer att Lisas hälsoproblem, höga frånvaro i skolan och oro för sin mamma kan vara konsekvenser av bristande omsorg

Insatser fokuserar på mammans sömnproblem och psykisk ohälsa samt hennes bristande insikt om vad Lisa behöver

Resultat av insatserna mäts delvis genom att följa upp Lisas hälsoproblem, närvaro i skolan och Lisas upplevelse av oro för sin mamma

Analys av centrala behov – upprätthållande riskfaktorer

Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från barnets utveckling i relation till hemmiljö Svårigheter hos barnet som förstärks av en ostabil hemmiljö? Svårigheter hos barnet som är för omfattande för föräldrarna

att klara av, men i övrigt en stabil hemsituation? Svårigheter hos barnet som mest troligt är konsekvens av

bristande omsorg, våld, övergrepp, utnyttjande?

Analys av centrala behov – upprätthållande riskfaktorer

Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från barnets beteende i relation till personlighet och attityder Våldsbeteende hos barnet som upprätthålls av ex. bristande

empati? Missbruk hos barnet som upprätthålls av ex. bristande

impulskontroll? Upprepat normbrytande beteende som upprätthålls på grund

av negativa/antisociala värderingar och attityder?

Analys av centrala behov – upprätthållande riskfaktorer

Vad kan tänkas bero på vad för det enskilda barnet? Ex. när vi utgår från föräldrarnas förmåga i relation till familj och miljö Bristande rutiner som upprätthålls av förälderns kognitiva

svårigheter? Bristande känslomässig tillgänglighet som upprätthålls av

förälderns frånvaro på grund av missbruk? Bristande skydd mot våld på grund av förälderns positiva

attityder till uppfostringsaga?

Analys av centrala behov

Handlar alltså om att: Förstå vilka upprätthållande beteenden, händelser eller

processer som pågår kring barnet, utifrån barnets egen utveckling, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö

Förstå vilka skyddsfaktorer som redan utgör buffert/motverkar eller som har potential att vara buffert/motverka

Det som upprätthåller och tydligt motverkar ett riskbeteende, bristande omsorg etc. ska fokuseras för att nå förändring

Kan förväntas ge effekter på flera faktorer – alltså mål för flera risk- och skyddsfaktorer

Formulering av mål med insats Försök att inte krångla till det.

Målen handlar om att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer

- Vad vet ni om utgångsläge? Vart vill ni nå? Kan ni följa upp resultat med samma metod som ni använde under utredningen?

Viktigt att inte avgränsa till det som rör socialtjänstens tänkbara insatser

Samarbete med hälso- och sjukvård och förskola/skola behövs nästan alltid

Mottaglighet Önskemål, motivation, insikt och inställning till insatser Beakta hela familjesituationen Se till barnets skyddsbehov Särskilda behov – och ev. erfarenheter från tidigare

insatser Insatser som fokuserar på centrala behov och som

matchar målen - flexibilitet Behov av samverkan i val av insatser

Diskussion och reflektion Frågor om riskbedömning och centrala behov? Hur formulerar ni mål idag? Vad fungerar vad är svårt? Vilka möjligheter har ni att matcha insatser utifrån

riskbedömning och bedömning av centrala behov? Vad fungerar, vad är svårt?

Sammanfattning Risk ökar, skydd minskar, kumulativ effekt socialtjänstens vardag Behov av att nå fram till upprätthållande faktorer för att kunna nå förändring

- Riskfaktorer hos enskild person/familj och riskfaktor som process, lika betydelsefullt

Riskbedömning på vägen dit – underlag från flera professioner, fördel att använda standardiserade bedömningsinstrument

Förstå vad riskbedömningen innebär genom att ”sortera”:- Riskfaktorer i typ av utsatthet och omfattning, tänkbara konsekvenser eller

egen sårbarhet, faktorer som försvårar förändring- Skyddsfaktorer som buffert och motverkande faktorer- Utgå från frekvens, omfattning, konsekvenser för att bedöma allvarlighet

respektive funktion Analysera centrala behov genom att förstå processen kring det enskilda barnet Risknivå påverkar intensitet av insats, centrala behov och mål påverkar

utformning av insats och behov av samverkan

Tack för idag och lycka till!

Risk- och skyddsfaktorer i teori och praktikDagens innehållVarför är kunskap och användning av risk- och skyddsfaktorer viktigt?�Antal riskfaktorer man identifierat med den sk ESTER-checklistan (Andershed, A-K., & Andershed, H. (2015). Improving evidence-based social work practice with youths exhibiting conduct problems through structured assessment. European Journal of Social Work, DOI: 10.1080/13691457.2015.1043242)�Identifierade riskfaktorer påverkar riskbedömningen – ex. SKL webbkollenVad är en riskfaktor? Vad är en skyddsfaktor?Slide Number 8����Varför utreda och följa upp riskfaktorer i barnets utveckling? �Typ och omfattning av eget destruktivt beteendeTyp och omfattning av utsatthetKonsekvenser eller egen sårbarhetKonsekvenser eller egen sårbarhetKonsekvenser eller egen sårbarhetKonsekvenser eller egen sårbarhetVarför utreda och följa upp skyddsfaktorer i barnets utveckling? Varför utreda och följa upp skyddsfaktorer i barnets utveckling? ����Varför utreda och följa upp risk- och skyddsfaktorer i föräldraförmågan? �Varför utreda och följa upp risk- och skyddsfaktorer i familj och miljö? Det vill säga... Det vill säga... Diskussion och reflektionKumulativ effekt och sambandSlide Number 24Slide Number 25Viktiga målgrupper att uppmärksammaOro för barnets hälsa och utveckling i förhållande till oro för hemförhållanden (SOFIASTUDIEN, Svensson, 2013)Ju fler riskfaktorer desto högre risk�(se t.ex. Farrington, 2003)Multipel utsatthet nationell kartläggning om våld 2011Slide Number 30Slide Number 31Delstudie I & IIÖkad risk för våld Varför ökad risk för våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning?Slide Number 36Ett stressrelaterat kontinuum �- upprepad kränkningEtt stressrelaterat kontinuum �- okontrollerad handlingRiskfaktorer på flera nivåerSuccessiv ansvarsförskjutningSuccessiv AnsvarsförskjutningRiskfaktorer på flera nivåerSlide Number 43Slide Number 44Slide Number 45Vi behöver vara nyfikna på vad som händer i relationen mellan barn och förälder för att förstå sambandSammanfattning � Riskbedömning och centrala behovRisk-Behov-Mottaglighetsprinciperna�RiskprincipenSlide Number 51Hur kan vi förstå riskfaktorers allvarlighet resp. skyddsfaktorers funktion?Skala från bedömningsinstrument ESTERRiskbedömning – att tänka påRiskbedömning – att tänka påRiskbedömning – att tänka påRiskbedömning – att tänka påRiskbedömning – att tänka påRiskbedömning – att tänka påDet vill säga…Det vill säga… Diskussion och reflektionBedömning av centrala behov (insatsens fokus)Insatsens fokus och mål med insatsSlide Number 65Slide Number 66Slide Number 67Analys av centrala behov – upprätthållande riskfaktorerAnalys av centrala behov – upprätthållande riskfaktorerAnalys av centrala behov – upprätthållande riskfaktorerAnalys av centrala behovFormulering av mål med insatsMottaglighetDiskussion och reflektionSammanfattningTack för idag och lycka till!