rissne Återvinningscentral - sundbyberg.se hektor, sÖrab, [email protected] . 1 uppdragsnr:...

Rapport 2015-07-03

Upprättad av: Ida Enjebo

Granskad av: Linda Hörnsten

Godkänd av: Emma Persson

Reviderad av: Karin Vendt

Godkänd av: Ida Enjebo

RISSNE ÅTERVINNINGSCENTRAL Dagvattenutredning

Uppdragsnr: 10215235 Rissne återvinningscentral

Daterad: 2015-07-03 Dagvattenutredning

Reviderad: 2017-04-10

Handläggare: Ida Enjebo Status: Granskningshandling

2 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

RISSNE ÅTERVINNINGSCENTRAL

Dagvattenutredning

KUND SÖRAB – Söderhalls Renhållningsverk AB

KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

KONTAKTPERSONER Ida Enjebo, WSP, [email protected]

Karin Vendt, WSP, [email protected]

Magnus Hektor, SÖRAB, [email protected]

mailto:[email protected]







3 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

INNEHÅLL 1 BAKGRUND 4

1.1 Underlag 4

2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR 4 2.1 Recipienter och miljökvalitetsnormer 5

2.1.1 Ekologisk status 6 2.1.2 Kemisk status 8 2.2 Geohydrologi 8 2.3 Befintliga avvattningsvägar och avrinningsområden 9 2.4 Sundbybergs stads riktlinjer för dagvattenhantering 10

3 EXPLOATERINGSPLANER 10

4 DAGVATTENFLÖDEN 11

4.1 Fördröjningsbehov 12

5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 13

6 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING 14

7 DAGVATTEN VID HÄNDELSE AV EXTREMA REGN 16

9 REFERENSER 18





4 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

1 BAKGRUND WSP på uppdrag av SÖRAB gjort en dagvattenutredning för en planerad ny återvin-ningscentral i Rissne, Sundbyberg. Inom området planeras, utöver ytor där avfall sor-teras för återvinning och omhändertagande, även återbruksverksamhet där återbruk-bart material kan säljas vidare. Dagvattenutredningen syftar till att beskriva lämplig dagvattenhantering för området samt redogöra för rimliga funktionskrav på dagvat-tenhanteringen.

1.1 Underlag Som underlag för utredning har följande använts:

Baskarta med ledningar daterad 2012-09-27 Situationsplan för återvinningscentralen daterad 2014-10-29 Planprogram för returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg

2:26 i Rissne, Sundbybergs stad Planbeskrivning - Detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och

del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad Plankarta - Detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av

Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad Dagvattenutredning för Sadelmakaren m.fl, Rissneleden 105-111; Sundby-

bergs stad, utförd av WSP

En lista över övriga källor återfinns sist i rapporten.

2 UTREDNINGSOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR

Utredningsområdet är det samma som planområdet för detaljplan för en returpark inom Ställningsmakaren 2 och del av Sundbyberg 2:26 i Rissne, Sundbybergs stad (Figur 1). Utredningsområdet består idag av skogsmark och avgränsas av Ulvsunda-vägen i sydväst, Rissneleden i nordöst och två höjder i norr och sydöst. I området finns också gång- och cykelvägar, både längs vägarna och korsande (Figur 2).





5 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 1. Plankarta för området där återvinningscentralen planeras (Sundbybergs Stad, 2015).

Figur 2. Satellitbild där utrednings-området är markerat med blå linje (hitta.se, u.d.)

2.1 Recipienter och miljökvalitetsnormer Recipient för det befintliga dagvattennätet i planområdet är Bällstaån. Dagvattnet når recipienten via dagvattensystemet som består av ledningar men även bitvis öppna diken och dammar, det leds sedan via Stockholm vattens nät innan det når recipien-ten.

Bällstaån omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt enligt Vattenförvalt-ningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Den första fastställda klassningen gjordes 2009, då sattes också upp krav för uppnådd status 2015. Vattenförekomster kan få utökad tidsfrist för vissa pa-rametrar ifall det är teknisk omöjligt att uppnå dem på utsatt tid eller innebär orimliga kostnader.

Vid den senaste klassningen 2017 bedömdes den ekologiska statusen som otillfreds-ställande och den kemiska uppnår ej god. Fastställd klassning presenteras i Tabell 1. De faktorer som inverkar på den ekologiska statusen är bland annat näringsämnen som har dålig status och zink som har måttlig status.





6 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 3. Vattenförekomsten Bällstaån (SE658718-161866) markerad med ljus-blå samt utredningsområdet med rött.

Tabell 1. Fastställd statusklassning av Bällstaån 2017

Aktuell status Kvalitetskrav Undantag

Bällstaån (VISS, 2017)

Otillfredsställande ekologisk status

God ekologisk status

Utökad tidsfrist till 2027 Avseende morfologiska förhållanden samt över-gödning

Ej god kemisk ytvattenstatus

God kemisk ytvattenstatus

Mindre stränga krav: Kvicksilver, kvicksilverför-eningar och bromerade difenyler. Utökad tidsfrist till 2021: Benso(b)fluoranten och Benso(ghi)perylen

2.1.1 Ekologisk status

För att säkerställa att miljökvalitetsnormerna följs behöver visas att inga enskilda kva-litetsfaktorer riskerar att försämras. Tabell 2 nedan visar vilka kvalitetsfaktorer och underliggande parametrar som bygger upp den övergripande statusbedömningen för ekologisk status.





7 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Tabell 2. Sammanställning av de faktorer som ligger till grund för bedömning av ekologisk status i vattendrag (Havs- och vattenmyndigheten, 2016).

Dagvatten innehåller ämnen som kan påverka bedömningen av de fysikalisk-kemiska faktorerna. För Bällstaån har parametrarna i Tabell 3 statusbedömts. Som framgår av tabellen är statusklassningen för flertalet kvalitetsparametrar ”måttlig”. Försurning klassas som ”hög” och näringsämnen som ”dålig”. En enskild kvalitetsfaktor som klas-sats som ”dålig” får inte försämras ytterligare. För övriga parametrar gäller att planen inte får medverka till att en försämring sker till en sämre statusklass. Kvalitetsfaktorn ”näringsämnen” får således inte försämras över huvud taget. För vattendrag baseras bedömningen av näringsämnen på halten totalfosfor. Bällstaån är enligt VISS i stort behov av åtgärder som minskar fosforbelastningen. Fosforbelastningen behöver minska med 67% jämfört med dagens belastning.

Av övriga ämnen som ingår i underlaget för bedömningen av ekologisk status i Bäll-staån och som kan förväntas förekomma i dagvatten finns zink. Klassningen för zink är måttlig status.

Tabell 3. Klassning av Ekologisk status – fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer som statusbedömts för Bällstaån (VISS, 2017)

Allmänna förhållanden Fys-kem Måttlig Näringsämnen Dålig Försurning Hög Särskilt förorenande ämnen Måttlig Ickesyntetiska ämnen Måttlig Zink Måttlig Syntetiska ämnen Måttlig Ammoniak Måttlig





8 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

2.1.2 Kemisk status De parametrar under kemisk status som bedömts enligt redovisning i VISS framgår av Tabell 4 nedan. Ingen av de kvalitetsparametrar som ”ej uppnår god status” får försämras ytterligare.

Tabell 4 Klassning av kemisk status. Redovisning av de parametrar som sta-tusbedömts för Strömmen (VISS, 2017 b).

Prioriterade ämnen Uppnår ej god Industriella föroreningar Bromerad difenyleter Uppnår ej god Tungmetaller Kvicksilver och kvicksilverföroreningar Uppnår ej god Övriga föroreningar Polyaromatiska kolväten (PAH) Uppnår ej god Benso(a)flouren Uppnår ej god Benso(g,h)perylen Uppnår ej god

2.2 Geohydrologi I utredningsområdet är den dominerande jordarter urberg (Figur 4). Längs Rissnele-den återfinns också ett område med postglacial lera. Område är idag bevuxet med skog varför ett lager morän också ligger över berget. Det finns ingen naturlig ytvat-tenrecipient för området så det regnvatten som inte infiltrerar samlas i dagvattenbrun-nar och leds bort i det allmänna dagvattennätet. Infiltrationsmöjligheterna i området är generellt måttliga då jordtäcket är 0-1 meter djupt och kan därför inte hålla så mycket vatten (Figur 5).

Figur 4. Jordarter (SGU, 2015 a), utredningsområdet markerat med blå linje.





9 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 5. Jorddjup (SGU, 2015 b), utredningsområdet markerat med blå linje.

Grundvattenförhållandena i området är okända och behöver undersökas mer. Områ-dets känslighet för en grundvattensänkning behöver också utredas i senare skede. Då jordlager av lera förekommer kan det finnas en viss sättningskänslighet.

2.3 Befintliga avvattningsvägar och avrinningsområden Det befintliga dagvattennätet i området är idag hårt belastat. Det finns ingen naturlig ytvattenrecipient så det vatten som inte infiltrerar samlas i dagvattenbrunnar i nord-östra delen av området (Figur 6). Utredningsområdet ligger mellan två höjder vars ytavrinning delvis sker till utredningsområdet. I övrigt ligger området högre än omgi-vande mark vilket gör att ingen ytterligare ytavrinning sker in till området.

Då det befintliga nätet inte bedöms ha någon kapacitet över för tillkommande flöden dimensioneras dagvattenhanteringen i området enligt principen att inte belasta det befintliga nätet mer än den nuvarande belastningen vid ett 10-årsregn. Nuvarande flödesbelastning har uppskattats till 50 l/s vid ett 10-årsregn.

Figur 6. Befintlig avvattning kring utredningsområdet.





10 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

2.4 Sundbybergs stads riktlinjer för dagvattenhantering Stadsbyggnads- och fastighetsnämnden i Sundbybergs stad antog 2005 riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad vars syfte är att utgöra ett underlag vid bl.a. detaljplanarbete och att möjliggöra att alla inblandade parter känner till förutsätt-ningarna för dagvatten i olika situationer. De övergripande mål som definierats för staden är att:

Vattenbalansen och de naturliga grundvattennivåerna ska bibehållas. Dagvatten ska tas omhand så nära källan som möjligt. Förorening av dagvatten ska förebyggas redan vid källan. Tillförseln av föroreningar till recipienter ska begränsas. Byggnader och anläggningar ska skyddas mot skador orsakade av dagvat-

ten. Dagvatten ska ses som en resurs vid stadens utbyggnad.

I första hand ska uppkomst av dagvatten undvikas och i andra hand ska åtgärder vidtas så nära källan som möjligt. I möjligaste mån ska så liten andel av ytan som möjligt hårdgöras och material som tillåter infiltration väljas (Sundbybergs stad, 2005).

3 EXPLOATERINGSPLANER Inom utredningsområde planeras en återvinningscentral och återbruksverksamhet (Figur 7). Området är ca 2 hektar och ytan är jämnt fördelat mellan de två verksam-heterna. I återvinningscentralen måste större delen av ytan vara körbar för arbetsma-skiner och därmed hårdgjord. I återbruksdelen är behovet av hårdgjorda ytor inte lika stort men likväl behövs vägar, parkeringsplatser mm vilket medför mycket hårdgjorda ytor även där. Totalt sett antas 90 % av marken bli hårdgjord inom området (Nordström, 2015). Utöver området som illustreras i Figur 7 blir det eventuellt också en infart för tung trafik till området från nordväst.





11 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 7. Situationsplan för återvinningscentral och återbruk (Sundbybergs Stad, 2015).

4 DAGVATTENFLÖDEN Flödesberäkningar gjordes för området för både befintliga och framtida markanvänd-ning för regn med 10 års återkomsttid. Området delades in utifrån markanvändning och avrinningskoefficienter för respektive markanvändning användes för att beräkna dagvattenflöden. I beräkningarna antas att 90 % av ytorna vara hårdgjorda och 10 % vara plantering eller annan grön yta. Beräkningar efter exploatering gjordes för två alternativ; med och utan gröna tak. I beräkningarna antas samtliga containrar ha skärmtak. Beräkningarna gjordes med rationella metoden

( )

där är flödet [l/s], är avrinningsområdets area [ha], är avrinningskoefficienten och ( ) är dimensionerande nederbördsinensitet [l/s,ha] där är regnets varaktig-het (Svenskt Vatten AB, 2004). Vid beräkning av framtida flöden inkluderades även klimatfaktor =1,25. Dimensionerande nederbördintensitet för ett 10-årsregn beräk-nades i sin tur enligt Dahlströms formel för 10 minuters varaktighet till 285 l/s,ha (Svenskt Vatten AB, 2011). Årsmedelnederbörd är 640 mm/år (StormTac, 2015).

Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering presenteras i Tabell 5. Dag-vattenflödet från området ökar markant när större delen av ytan hårdgörs. Flödet vid befintliga förhållanden är 50 l/s vid ett 10-årsregn och efter exploatering blir det 440 l/s utan gröna tak och 360 l/s med gröna tak.





12 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Tabell 5. Beräknade dagvattenflöden vid 10-årsregn

Markanvändning A [ha] Ared

(ha)

Flöde vid 10-årsregn

(l/s)

Flöde vid 10-årsregn (l/s) inkl. =1,25

Befintligt flöde vid 10-årsregn (l/s)

Utan gröna tak

Tak 0,4 0,9 0,36 Skärmtak 0,05 0,9 0,4

Körbara ytor 1,4 0,8 1,12

Övriga ytor 0,15 0,1 0,015

Totalt: 2,0 0,77 1,54 350 440 50

Med gröna tak

Tak 0,4 0,31 0,12 Skärmtak 0,05 0,31 0,015

Körbara ytor 1,4 0,8 1,12

Övriga ytor 0,15 0,1 0,015

Totalt: 2,0 0,64 1,28 290 360 50

Infart för tung trafik

Väg 0,1 0,8 0,08 20 25 3

4.1 Fördröjningsbehov Riktlinjen från VA-enheten på Sundbybergs stad är att flöden från 10-årsregn ska fördröjas inom tomten innan anslutning till befintligt dagvattennät. För att fördröja ett 10-årsregn krävs en magasinsvolym på totalt ca 245 m3 om alla tak är gröna tak och ca 320 m3 utan gröna tak. Fördröjningsvolymerna för vart och ett av områdena har beräknats baserat på det totala tillåtna flödet 50 l/s. En sammanställning ges i Tabell 6.

Tabell 6. Fördröjningsvolym beräknad för vart och ett av områdena samt det totala.

Fördröjningsbehov vid 10-årsregn (l/s) inkl. =1,25

Flöde ut efter fördröjning (l/s)

Hela området 245 50 Återvinnings-centralen Magasin 1 157 25

Återbruket Magasin 2 90 25





13 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

5 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN Dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll beräknades med schablonhalter från StormTac (StormTac, 2015) för aktuella markanvändningsområden. Före exploate-ring är hela utredningsområdet satt som skog och efter exploatering som återvin-ningscentral och handelsområde. Föroreningsmängden per år baserat på en årsvolym dagvatten som beräknas utifrån en årsmedelnederbörd på 640 mm/år (StormTac, 2015). De teoretiska föroreningshalterna jämfördes också med förslag till riktvärden (Riktvärdesgruppen, 2009). De föreslagna riktvärdena omfattar fyra typer av dagvattenutsläpp; 1M (mindre recipient, direktutsläpp), 2M (mindre recipient, ej direktutsläpp), 1S (större recipient, direktutsläpp), 2S (större recipient, ej direktut-släpp) samt 3VU (verksamhetsutövare, ej direktutsläpp). För utredningsområdet val-des riktvärdena i 3VU eftersom dagvattnet kommer från en specifik verksamhet och det inte är direktutsläpp till recipient. Riktvärdet 3VU gäller vid anslutningspunkt till det allmänna ledningsnätet. Halterna av samtliga studerade ämnen underskrider rikt-värde 3VU.

Beräknade föroreningshalter ska ses som indikationer för hur föroreningsförhållanden kan se ut före och efter exploatering.

Tabell 7. Beräknade föroreningshalter och -mängder för dagvattnet i utred-ningsområdet, före och efter byggnation av återvinningscentralen, med och utan åtgärder. Röda siffror visar för vilka ämnen den framtida halten överskri-der nuläget.

Koncentration Masstransport [kg/år]

Enhet Nuläge Framtida Åtgärdat Nuläge Framtida Åtgärdat

P mg/l 0,04 0,17 0,04 0,10 1,67 0,21

N mg/l 0,8 2,1 0,4 2,1 20,4 4,2

Pb µg/l 2 12 2 0,006 0,1 0,007

Cu µg/l 6 24 6 0,02 0,2 0,04

Zn µg/l 13 138 23 0,03 1,4 0,16

Cd µg/l 0,02 0,54 0,07 0,0002 0,005 0,0007

Cr µg/l 0,8 8,6 0,9 0,002 0,1 0,08

Ni µg/l 0,7 20,5 2,6 0,002 0,20 0,02

Hg µg/l 0,009 0,040 0,04 0,00002 0,0004 0,00004

SS mg/l 10 74 10 25 720 11

olja mg/l 0,1 2,3 0,2 0,3 22,2 0,7

PAH µg/l 0,0 0,6 0,15 0,000 0,006 0,001

BaP µg/l 0,0 0,1 0,02 0,000 0,001 0,0002





14 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Bällstaån har dålig status med avseende på näringsämnen och måttlig status med avseende på zink. De föreslagna åtgärderna ger resulterande halter av näringsäm-nen som inte överstiger de befintliga. När det gäller zink och övriga tungmetaller in-nebär exploateringen ökade halter trots de föreslagna åtgärderna inom området. Be-räkningarna för åtgärdat område baseras på de föreslagna anläggningar som besk-rivs i nästa avsnitt, det baseras även på att de tak som anläggs inom området är fria från zink.

Det rekommenderas här att det ska vara tak över containerna på återvinningscen-tralen, på så vis blir det en lägre alstring av miljöbelastande ämnen till dagvattnet. I StormTac finns uppgifter hämtade om vilka mängder av miljöbelastande ämnen som läcker till dagvattnet på en återvinningscentral baserade på olika provtagningar. Men det går inte att härleda om dessa provtagningar har gjorts på centraler med skyd-dande tak eller utan tak över containerna. Troligen är provtagningarna gjorda på cen-traler med både med och utan tak. Det kan därför antas här att den angivna belast-ningen från StormTac är sannolikt något högre än vad det kommer bli på denna åter-vinningscentral med rekommenderade tak över containerna.

En praktisk erfarenhet med återvinningscentraler och andra platser med hantering av avfall kan det stundtals uppträda en halt av organiskt syretärande material (BOD7) i dagvattnet, det brukar inte vara några höga halter och oftast är det kortvariga peri-oder. Denna erfarenhet är inte registrerad av StormTac men man bör ta hänsyn till denna erfarenhet vid val av reningsanläggning. På så vis ska reningsanläggningen ha som mål att även reducera BOD-halterna.

6 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING Inom området för återvinningscentralen finns inte utrymme för ett öppet dagvatten-magasin utan det enda som är aktuellt är ett underjordiskt magasin. Området för åter-bruket har också en begränsad tillgänglig yta för dagvattenhantering. Även här före-slås ett underjordiskt magasin för fördröjning av dagvatten. Enligt situationsplanen planeras en lågpunkt i återvinningscentralens västra hörn (Figur 8) vilket gör den plat-sen lämplig för placering av ett underjordiskt magasin (magasin 1). Magasin 1 före-slås fördröja dagvatten från återvinningscentralens ytor; sorteringsstationen och con-tainerlängorna, och behöver vara ca 175 m3 (rött i Figur 8). Det andra magasinet (magasin 2) föreslås placeras öster om sorteringsstationen och ta emot och fördröja dagvatten från återbruksdelen av området (blått i Figur 8). Volymen på magasin 2 blir ca 100 m3. Vatten leds till magasinen i ett lokalt ledningsnät med dagvattenbrunnar med sandfång. I och med reningsbehovet bör magasinen vara avsättningsmagasin där partiklar kan sedimentera och därmed bidra till ett första renande steg. Vid ut-formningen av magasinen behöver last från tung trafik samt grundvattenförhållanden tas i beaktande. Utbredningen av magasinen i figuren utgår ifrån en täckning på 0,9 m och ett djup på 0,4 m för magasinen som kan anläggas som kassettmagasin ex-empelvis. Anläggningskostnaden för de två magasinen uppskattas till ca 1,5 miljoner SEK.

Tillfartsvägen för tung trafik avvattnas från området i vägdiken som ansluter till diken längs Bromstensvägen.





15 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

Figur 8. Situationsplan för återvinningscentral (rött område) och återbruk (blått område) med föreslagna lösningar. Rinnpilar inom rött område är baserade på angivna höjder i planen medan rinnpilar i det blå området baseras på befintliga höjdkurvor.

Figur 8 visar även rinnpilar inom området baserat på föreslagen höjdsättning inom området för återvinningscentralen och befintliga höjdkurvor i området för återbruks-verksamheten. Fall fås mot fördröjningsmagasinen med undantag för området mot den östra gränsen. Här ger befintliga höjder ett fall in mot planerad byggnad som bör åtgärdas för att motverka att vatten ansamlas här vid stora regn då kapaciteten i dag-vattensystemet överskrids.

I enlighet med planbeskrivningen föreslås gröna tak på samtliga tak för att fördröja dagvattenflödet tidigt och minska volymsbehovet i magasinen. Öppna containrar bör förses med skärmtak om de innehåller material som riskerar att laka ut förorenande ämnen. Taken och dess avvattningsanläggningar bör väljas zinkfria för att minimera belastningen av zink på recipienten. Det gäller även andra anläggningar på området, exempelvis belysningsstolpar och räcken. Om genomsläppliga ytor, t.ex. grus eller trädgropar med skelettjord, anläggs intill byggnader kan takvattnet med fördel ledas till dem för att här ytligt infiltreras för att göra avrinningen trögare. I övrigt har infiltrat-ionsförmågan bedömts som låg i hela området så inga möjligheter för perkolation till underliggande jordlager har räknats in.

För att få till en maximal rening av dagvattnet föreslås en kompletterande reningsan-läggning i det nordöstra hörnet precis innan anslutningspunkten. Då detta hörn utgör en lågpunkt i området med gott fall kan båda fördröjningsmagasin kopplas till renings-anläggningen om de anläggs grunt. Reningen ska baseras på en våtmarksteknik som





16 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

har en dokumenterad och erfarenhetsmässigt god rening på tungmetaller, oljeförore-ningar och närsalter. Detta gör att det inte behövs en oljeavskiljare. Det markerade området för reningsanläggningen ger en yta på 330 m2 då ett avstånd till plan-gräns/byggnad på 2 m räknas med. I Figur 8 visas anläggningen med ett inritat trädäck för att behålla en gångväg in till området här. Beräkningen har dock baserats på den maximala ytan som uppnås utan ett trädäck. Om de 330 m2 reduceras kom-mer även anläggningen få en lägre reningseffekt.

Med tanke på förutsättningarna som getts föreslås en s.k. infiltrationsvåtmark. En in-filtrationsvåtmark är en anläggning som kombinerar dels den direkta filtreringen som en infiltration ger och en biologisk rening som våtmarks vegetation ger. Anläggningen byggs upp med en sandjord som är infiltrationsbenägen och ska planteras med vas-sartade växter. Under sandjorden samlas det renade vattnet och leds vidare via en kontrollbrunn till ledningsnätet. Anläggningen ska vara fullt kontrollerbar för utvärde-ring av reningseffekt.

Vegetationen ska inte skördas utan ger energi till den biologiska reningsprocessen och ger kontaktyta till de organismer som reducerar oljeföroreningar, kväve och en del av de lösta tungmetallerna. De mer partikulära föroreningarna som t.ex. fosfor och en del av tungmetallerna kommer att fastna i sandjorden. Infiltrationsvåtmarker räk-nas som en robust reningsanläggning som har en lite bättre rening under vintern än med jämförbara anläggningar. Nackdelarna är att den har en lite högre anläggnings-kostnad och behöver en lite större skötselinsats under de tre första åren när vegetat-ionen ska etableras. Men en fördel är att efter de första åren blir driftbehovet betydligt lägre. Reningseffekten är även större och mindre ytkrävande än många andra jäm-förbara anläggningar. Anläggningen kommer även reducera den BOD7 som kan upp-träda i ett dagvatten från en miljöstation.

Vid ett större regn stiger nivåerna i magasinet och vattnet flödesutjämnas. Därefter ska det ledas till infiltrationsvåtmarken. Det första flödet infiltreras på ytan men efter en stund kommer flödet till infiltrationsvåtmarken överstiga infiltrationskapaciteten. Därmed stiger nivån över sandbädden och en vattenyta kommer att uppträda på an-läggningen. Men efter några timmar kommer vattnet att sjunka ner och försvinna. Våtmarken ska därför ha en vall som tillåter vattenytan att stiga stundtals.

Föreslagen våtmarksanläggning kräver en skötsel för att säkerställa dess reningsef-fekt, detta kan praktiskt göras av entreprenör eller annan aktör. Fördröjningsmagasi-nen kräver mindre skötsel och kan skötas av fastighetsförvaltaren.

Anläggningskostnaderna för reningsanläggningen med kontrollbrunnar mm. kan be-dömas till ca 1,1 miljoner SEK. Det tillkommer driftskostnader dels för de första tre åren, dels en lägre fortsatt skötselinsats. Kontroll med provtagningar mm ger även en fortsatt driftskostnad.

7 DAGVATTEN VID HÄNDELSE AV EXTREMA REGN

Vid extrema regn då ledningsnätet går fullt tar vattnet enklaste vägen mot lägre lig-gande mark. Den omgivande marken som kan bidra med ytavrinning till utrednings-området består av skogsmark vilket gör att tillrinnande flöden inte blir stora vilket i sin tur gör att det framförallt är flöden som uppstår inom området som behöver tas om-





17 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

hand. När ledningar går fulla samlas vatten i lågpunkter vilket för återvinningscen-tralen är det västra hörnet. De underjordiska magasinen bör anläggas med möjlighet till bräddning för att undvika översvämning inom området. Det är också viktigt att se till så att mark lutar ifrån byggnader så att vatten inte blir stående invid husgrunder. För återbruksområdet finns det ett naturligt fall mot det nordöstra hörnet vilket kräver en justering av befintliga höjder för att inte byggnaden längs den östra gränsen ska drabbas av stående vatten vid fasaden. Tabell 8 nedan visar skillnaden i flöden mel-lan ett regn med 10 års återkomsttid och ett med 100 års återkomsttid.

För att inte föroreningar ska lakas ur det avfall som förvaras inom återvinningscen-tralen är det viktigt att ytor där avfall placeras inte heller utgör instängda områden utan att det finns ett fall från dessa ytor. Det rekommenderas därför att körstråken genom området anläggs nedsänkta i förhållande till ytorna för avfallsförvaringen. När områdets kapacitet har fyllts upp kommer flöden rinna från området för återvinnings-centralen åt sydväst till grönområdet mellan området och motorvägen.

Tabell 8. Dagvattenflöden före och efter exploatering vid regn med 10- respektive 100 års återkomsttid

Markanvändning Ared (ha) Flöde vid 10-års-regn (l/s)

Flöde vid 100-års-regn (l/s)

Befintlig skogsmark 0,2 50 100

Exploaterat med gröna tak 1,3 290 630

Exploaterat utan gröna tak 1,5 350 760

8 SUMMERING Föreslagen dagvattenhantering reducerar ett totalt 10-årsflöde från området på 360 l/s till 50 l/s för att inte öka belastningen på befintligt dagvattennät. Flödet reduceras genom fördröjning då förutsättningarna inte tillåter någon lokal infiltration. Föreslagna åtgärder ger också en reduktion av föroreningar som innebär att halterna av närings-ämnen inte förväntas bli högre efter exploatering än vid befintliga förhållanden.

Enligt miljökvalitetsnormerna för recipienten Bällstaån får inte belastningen av nä-ringsämnen öka. Trots mycket god reningseffekt i föreslagna reningsåtgärder visar beräkningar att fosforbelastningen från området ökar med ca 0,1 kg/år. Innan dag-vattnet når recipienten passerar det genom ett delvis öppet system med diken och dammar som ytterligare bidrar till reduceringen av förorenande ämnen. Inom planom-rådet finns inte utrymme för ytterligare reningsåtgärder.

Föreslagna reningsåtgärder innebär även en betydande rening av zink, för vilken sta-tusen i recipient har bedömts som måttlig. Zinkbelastningen ökar något från området i och med exploateringen dock bedöms ökningen inte vara tillräcklig för att sänka statusen i recipienten ett kvalitetssteg. Innan dagvatten från området når recipienten leds det genom passager av öppna anläggningar i form av diken och dammar. Detta har tagits i beaktande i den samlade bedömningen av en påverkan på recipienten.

Inför fortsatt arbete med föreslagna anläggningars utformning krävs vidare en hyd-rogeologisk utredning.





18 (18)

\\ser

01co

l1se

\Com

mon

P

roje

cts\

5520

\102

4609

7\3_

Dok

umen

t\36_

PM

_Rap

port\

Rap

port_

Dag

vatte

nutre

dnin

g_R

iss

ne_r

evid

erad

.doc

x M

all:

Rap

port

Adv

ance

d 20

10.d

ot v

er 1

.0

9 REFERENSER Havs- och vattenmyndigheten, 2016. Följder av Weserdomen - Analys av rättsläget med sammanställning av domar - 2016:30, Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten. hitta.se, u.d. Karta. [Online] Available at: http://www.hitta.se/kartan?s=617e5819 [Använd 10 juni 2015].

Nordström, H., 2015. Epostkontakt. u.o.:Sundbybergs stad.

Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret - Stockholms läns landsting.

SGU, 2015 a. jord25_100_pH2I7BSOQE.pdf. Uppsala: SGU.

SGU, 2015 b. jorddjup_Sakk0WLZSH.pdf. Uppsala: SGU.

StormTac, 2015. StormTac. u.o.:StormTac.

Sundbybergs stad, 2005. Riktlinjer för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad. Sundbyberg: Sundbybergs stad.

Sundbybergs stad, 2012. Sundbybergs stad riktlinjer för grönytefaktorer. Sundbyberg: Sundbybergs stad.

Sundbybergs Stad, 2015. Pågående planarbete - Rissneleden returpark. [Online] Available at: http://www.sundbyberg.se/bygga-bo-miljo/stadsplanering-byggprojekt/detaljplaner/pagaende-planarbete/rissneleden---returpark.html [Använd 1 Juni 2015].

Sundbybergs Stad, 2016. Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen. Sundbyberg: Sundbybergs Stad.

Svenskt Vatten AB, 2004. P90 - Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten AB.

Svenskt Vatten AB, 2011. P104 - Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Stockholm: Svenskt Vatten AB.

VISS, 2017 b. Strömmen. [Online] Available at: http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE591920-180800 [Använd 28 mars 2017].

VISS, 2017. Bällstaån. [Online] Available at: http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE658718-161866 [Använd 6 april 2017].

rissne Återvinningscentral - sundbyberg.se hektor, sÖrab, [email protected] . 1 uppdragsnr:...

Documents