Romarriket – Imperium Romanum

Marit Nygårds 2004 2

Från by (700 f kr) – miljonstad (100 e kr) – by (400 e kr) - miljonstad (1500 e kr)

Modell över Romhttp://www.dragondebris.com/burning_man_2006/ancient_rome/ancient_rome.htm

Marit Nygårds 2004 3

Interaktiv modell över Romhttp://www.dragondebris.com/burning_man_2006/ancient_rome/ancient_rome.htmHämtad: 8 juli 2012

Marit Nygårds 2004 4

Uppkomst – myt - historiskt • Myt

– 21 april 753 fkr – Livius – Varginna räddar tvillningarna Romulus och

Remus från att drunkna– Mamman – kungadotter/Pappa- krigsguden Mars– Tvillingarna växte upp – herdefamilj på

Palatinen– Romulus och Remus osams – Romulus dödade

Remus– Romulus – förste kungen i Rom

• Verkligheten– 900 fkr – herdar bosatta – kullarna – lerhyddor– Tibern segelbar – Vadställe nedanför kullarna– Utmärkt för handelsplats– Saltsaliner – salt viktig handelsvara– 600 fkr växte kullarnas byar till en stad

Marit Nygårds 2004 5

Roms tillkomst - karta

http://fr.wikipedia.org/wiki/Latins

Marit Nygårds 2004 6

Romarrikets utbredning 214 fkr – 117 -karta

Marit Nygårds 2004 7

Tusenårsriktet 500f.kr-500

• Imperium – imperialism sv• Imperium – imperialism eng

– Imperialism=stater som vidgar sitt inflytande utöver sina egna gränser och bli en världsmakt.

– Napoleon, – Europeiska stater under

1800-talet (England, Frankrike),

– Tyskland, Japan (”de hungriga staterna”) under andra världskriget

• Vilka stater i vår tid kan kallas imperialiststater?

Marit Nygårds 2004 8

Hur Rom blev tillSägnen – mytenVad är en myt?

• Varginnan som räddade tvillingpojkar – varginnan – dödar. Pojkarna togs om hand av en herdefamilj.– Fick namnen Romulus och Remus– De byggde en stad där de räddats– Remus roade sig på sin brors bekostnad

och hoppade över den mur de byggt runt staden

– Romulus ursinnig – dödade sin bror • ”Så må det gå var och en som försöker ta sig

över mina murar”http://www.youtube.com/watch?v=wA1D9wd29jI&feature=relatedThe story of Romulus and RemusTecknad Språk EngelskaSe myten i tecknad form. Engelska. Lite drygt 6 min

Marit Nygårds 2004 9

Hur Rom blev till 2• Verkligheten:

– Äldsta bebyggelsen tillbaka till 700-talet f.kr

– Sju kullar vid Tibern – bebyggelse på kullarna från början – herdar – senare utvecklades detta till handelsplats –

– 500 f.kr förenadas till en stadsstat Rom

Mest kända kullarna är Palatinen och Capitoleum

– Kullarna:• Skydd mot fiender och mot den

råa luften från sankmarkerna• Tibern segelbar från kusten –

vägar och varor möttes här• Saltsaliner

Marit Nygårds 2004 10

Salt – history of salt (Artikeln behöver förbättras. Behandlar till störstsa delen den engelskspråkiga världen)

Marit Nygårds 2004 11

Etruskerna

• Gåtfull historia• Högt utvecklad kultur• Lärde romarna bygga

– vägar – välbyggda hus – fungerande dränerings-

och avloppssystem”Cloaca Maxima”

• På 500-talet f.kr. avsattes den siste etruskiske kungen av romarna

Marit Nygårds 2004 12

Etruskerna• Invandring från Mindre Asien• Herodotos• Erövrade Rom under 100 år• Dikade ut sumpmarker• Cloaca Maxima• Marknadsplats – Forum Romanum• Capitolium – de första kungarna• Byggde tempel• Järnhantering

– Fe på ön Elba – tråkol i skogarna norr om Rom

• Nu lyckats tyda etruskiskan, men inskriptionerna är korta och innehåller bara namn på de döda eller namn på ägare till föremål

Marit Nygårds 2004 13

Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare) s 1/2

• Konsuler – (mer än en) skulle styra – Ordförande i senaten och folkförsamlingen– Oinskränkt makt – begränsades

• Varje konsul hade vetorätt över den andre och kunde ändra beslut

• Satt bara ett år• Folkförsamlingen (riksdag)

Alla fria män som fyllt 17 år– Valde ämbetsmän, antog el. förkastade

lagar, dömde i brottsmål• Folktribunerna

– -föra fattigt folks talan– Efternad styrda från senaten

Den romerska republiken (ingen från födelsen bestämd statsledare) s 2/2

Marit Nygårds 2004 14

• Senaten (regering)• 300 medlemmar (senare 600) • Medlemmarna väljs på livstid • Rekryteras från de mäktiga familjerna

patricierklassen• Ekonomi • Krigsmakt • Uppsikt över underkuvade

folk • Avgörande maktorgan

• i praktiken hade senaten den styrande makten

• Satt på livstid • Censorerna

• Övervakade att romarna gjorde krigstjänst• Betalade skatt• Såg till att vägar, akvedukter m m byggdes

• Diktator• Maktdelningen mellan konsulerna

kunde ibland bli ett hinder• Maktperioden begränsad tll sex mån

Marit Nygårds 2004 15

Senaten

Representation of a sitting of the Roman Senate: Cicero attacks Catilina, from a 19th century fresco

Marit Nygårds 2004 16

Republik i ca 500 år

• Diktator ersatte konsulerna i händelse av ytterta fara – Obegränsad makt– Endast i sex mån. –

kunde ställas till ansvar för sina beslut

• Alla ämbetsmän hade en kollega

• Korta ämbetsperioder• SKRÄCK FÖR ATT EN MAN

SKULLE FÅ FÖR MYCKET MAKT

Marit Nygårds 2004 17

Samhällsklasser i RomFria medborgarna

Patricier• Jordadel – ägde stora jordegendomar• De flesta ämbetsmännen rekryterades ur dessa led• Equestrian – ”riddare”

–Tillhörde överklassen i RomPlebejer

• Småbönder – enkla hantverkare• Majoriteten• Rösträtt i folkförsamlingen• Missnöjda med att inte ha tillträde till senaten• Folktribuner-plebejernas repr i senaten

– Hade vetorätt – sätta stopp för beslut i senaten• 300 f.kr. de flesta ämbeten öppna och de två

klasserna närmat varandra

Marit Nygårds 2004 18

Bröd och skådespel• Proletariatet i Rom (tidigare

småbönder/soldater)• Få arbetstillfällen

– Utkonkurrerade bönder– imp billigt spannmål– stor tillgång på slavar– gårdarna förstörda efter lång

krigstjänstgöring• Ägde i princip endast en sak – sin

rösträtt• Politiker som ville vinna röster delade ut

spannmål och bjöd på olika nöjen• Myntat uttryck ”sälja sin rösträtt för

bröd och skådespel”http://www.bbc.co.uk/history/ancient/romans/launch_gms_gladiator.shtmlGladiatorspel BBC

Marit Nygårds 2004 19

Patronus – klient system

• I den romeska folkförsamlingen utsågs ämbeten genom röstning

• Jämför den grekiska folkförsamlingen, där alla viktiga ämbenten lottades

• Alla romerska medborgare hade rösträtt• Var man fattig kunde man trots allt försörja sig

genom att bli klient (försörjd) åt någon rik romare ibland s k patronus

• En patronus som hade många klienter kunde räkna med deras röst i den romerska folkförsamlingen

• Makten kom på så sätt att koncentreras till ett fåtal

Marit Nygårds 2004 20

Proletariatet • Proletariat är ett kollektiv av proletärer (av franskans prolétaire, av latinets proles, barn)

• Proletarii kallades i antikens Rom den fattigaste klassen av romerska medborgare

• Beteckningen kommer sig av att den enda nytta de ansågs göra för staten var att avla barn (proles))

Marit Nygårds 2004 21

Jämför synen på homosexualitet under antiken

http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexuality_in_Ancient_Rome

http://en.wikipedia.org/wiki/Homosexuality_in_ancient_Greece

http://www.rfsu.se/ Riksförbundet för sexuellt likaberättigande

Marit Nygårds 2004 22

Slavarna• Flera uppror

– 73 fkr – Spartacus (tredje

slavupproret) – slavledare

– Fattiga bönder och slavar – 100 000

– Efter tre år kuvades upproret

– 6000 tillfångatagna korsfästes – 200 km längs vägen söderut från Rom

Marit Nygårds 2004 23

Italien erövras

• Romarna erövrade område efter område

• Till sist de grekiska kolonierna på sydkusten– De grekiska utvandrarna

”ropade på hjälp till moderlandet”

– Pyrrhus kom med toppmoderna armé (legohär, stridselefanter)

– Segrade två ggr och myntade uttrycket ”en sådan seger till och jag är förlorad”

• Romarna segrade och behärskade ”stöveln” 270 f.kr.

Marit Nygårds 2004 24

Karta över Roms expansion

Kan vara lite förvirrande, eftersomdet inte finns någon info om vilka år som är f kr.

Marit Nygårds 2004 25

Kampen om Medelhavet s.1/3

• Vem skulle behärska handeln i Medelhavet??

• Kartago eller Rom• Kampen (de puniska

krigen) pågick i mer än hundra år (med vissa avbrott)

• Första omgången– Kartago lämna

ifrån sig Sicilien

Marit Nygårds 2004 26

Kampen om medelhavet s.2/3

• Andra omgången– Hannibal (kartag) – slå

romarna i deras eget land– Genom Spanien och över

Alperna och ”tog romarna i ryggen”

– Slaget vid Cannae 216 f.kr. – en lysande seger för Hannibal – ett av krigshistoriens mest berömda förintelseslag. Romarna förlorade nästan hela sin här.

– Romarna reste sig dock och tvang Kartago till fred 201

Marit Nygårds 2004 27

Kampen om medelhavet s. 3/3

• Tredje omgången– Kartogo återhämtade

sig till viss del– Många romerska

köpmän oroades– I senaten slutade alltid

Cato med orden ”för övrigt anser jag att Kartago ska förstöras”

– Krig och 146 f.kr. brändes staden och jämnades med marken.

– Salt i jordfårorna för att ingenting skulle kunna växa och förse staden med livsmedel

Karthago

Marit Nygårds 2004 28

Romarna och de besegrade• Folken i Italien

– Bundsförvanter– Fick behålla sina lagar och slapp betala

skatt– Istället för skatt måste de göra

krigstjänst• Provinser

– Romerska ståthållare ( de fick ingen lön, de fick behålla det överskott som blev efter den romerska skatten)

– Ingen krigstjänstgöring– Betala skatt istället

• Söndra och härska– Inte möjligt med vapenmakt att kontrollera det

väldiga riket.– Gav de olika områdena olika

rättigheter/skyldigheter, motverka att områden allierade sig mot Rom

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,245908,00.htmlPublicerad: 2003-01-02Cicero försvarar bl a Verres

Marit Nygårds 2004 29

Kris för de fria bönderna

• Konkurrens från provinserna (spannmål – vin)• Lång frånvaro under krigstjänstgöring

– Gårdarna förföll tvingades sälja/ge bort till rika uppköpare

(storgodssystem växer fram – familjejordbruk försvinner)Latifundier

Ge sig själv som slav för skulderFlytta till sta’n

http://en.wikipedia.org/wiki/Military_of_ancient_Rome

Marit Nygårds 2004 30

Bröderna Gracchus jordreform

Rädsla för att den fria bondeklassen skulle försvinna – svårare att få soldater till hären

• Tiberius Gracchus föreslog att stora jordegendomar dras in till staten och delas ut till fattiga

• Senatorer rädda att förlora sina jordagods• Tiberius dödad• Gaius Tiberius försökte tio år senare fullfölja

broderns förslag men stötte på motstånd och tog sitt liv

• Ledde till hundra år av konflikter mellan å ena sidan försvarare av senatsfamiljernas intressen och å andra sidan de som förde folkets talan

http://de.wikipedia.org/wiki/Bild:Tiberius-gracchus-wird-volkstribun_1-640x454.jpg

Marit Nygårds 2004 31

Legohär(yrkesoldater) istället för bondehär

• Svårt rekrytera soldater ur en sinande bondeklass

• Samtidigt behövdes fler soldater – Gränserna ökade

• Värvade soldater ur trasproletariatet– Stred för lön och hoppet om rikt

krigsbyte– Fältherren viktig för soldaterna– Soldaterna kände större trohet till

den fältherre som betalade ut lön än till den romerska staten

– Härförare började blanda sig i politiken och med vapnens hjälp skaffa sig mer makt

Marit Nygårds 2004 32

Julius Caesar tar makten 1 Han behärskade både armén och och det politiska spelet i Rom

• Tre konsuler slog sig samman och bildade det första ”triumviratet”– Grassus (slagit

ner slavupproret och mycket rik)

– Pompejus

(framgångsrik fältherre)

– Caius JuliusGauis Julius

Pompejus

Crassus

Marit Nygårds 2004 33

Julius Caesar 2• Förnäm släkt• Rik – bjöd på bröd och skådespel som

ingen annan före honom• Förste konsul• Ståthållare och fältherre över de galliska

styrkorna (södra Frankrike, norra Italien)• Erövrade hela Gallien, landstigningar i

England• Krigsbytet gav god utdelning• Trogen armé – främsta redskapet för en

romersk politiker• Senaten såg med oro på hans växande

makt• 49 f.kr. fick han order att lägga ner sitt

befäl och återvända till Rom• ”Handsken är kastad” sa G. Julius när

han med sin armé, tågade mot Rom

Marit Nygårds 2004 34

Julius Caesar 3

• Jag kom, jag såg, jag segrade

• Pompejus och flera senatorer flydde till Grekland för att sätta ihop en här

• G. Julius följde efter och vann en fullständig seger

• Pompejus flydde till Egypten där han mördades (blev ej utrett – G. Julius starkt misstänkt – inga bevis)

• G. Julius gjorde sig själv till diktator på livstid och tog titeln Caesar

Marit Nygårds 2004 35

Julius Caesar 4• Knöt an till Graccernas

politik och delade ut jord till fattiga

• Större kontroll på ståthållarna så de inte tog ut för mycket skatt

• Medborgarrätt till många provinsbor

• Införde det egyptiska solåret, men lade till en skottdag vart fjärde år – Julianska kalendern

(använders i Sverige fram till 1753, numer den gregorianska

• Många fiender i senatsfamiljerna

• Rädsla för ett enmansstyre

• Sammansvurna senatorer mördade gemensamt G.Julius• ”Caesar måste dö för

att republiken ska kunna leva vidare”

• Myntat uttryck ”Även du min Brutus/barn”

• G. Julius adoptivson/arvinge Octavianus tar över

Marit Nygårds 2004 36

Erövrade områden 100 eKr

Marit Nygårds 2004 37

Romarriket och Cleopatra

Marit Nygårds 2004 38

Slaget vid Actium 31 fkr

Marit Nygårds 2004 39

Nu börjar kejsartiden • Octavianus

– Gauis Julius Caesarsadoptivson och arvinge

– Gick försiktigare fram än Caesar

– Undvek att framställa sig somenvåldshärskare

– Avsade sig själv makten och menadeatt republiken var återställd

– Senaten utnämnde honom dock till Augustus-den vördnadsvärde (Rädslan var stor över att ett inbördeskrig ”stod för dörren”.)

– Han lät dock utnämna sig till konsul, princeps, och imperator. Erhöll också folktribunernas vetorätt.

Marit Nygårds 2004 40

Pax romana – den romerska freden

• Fred inom italienska halvön i ca tvåhundra år

• Krig fördes dock vid gränserna och uppror slogs ner

• Välståndet steg och även i provinserna fick man det bättre

• Arbetslösheten minskade– Egendomslösa placerades som

jordbrukare i Italien och i provinserna

– Intensiv byggnadsverksamhet– legohär

Marit Nygårds 2004 41

Näringsliv och samfärdsel s.1/2

Den långa freden gynnade näringslivet – uppsving för handeln

• Stor import av spannmål (delvis skatt)• Vinimport från Gallien• Ylleimport från Gallien• Lyximport (siden och kryddor)• Vardagskeramik exporterades• Metallföremål exporterades • Penninghushållning ( (även

byteshållning) • Använde sig av samma mått och myntenhet• Utmärkta vägar (för dåtiden), i första hand

för förflyttning av trupperhttp://artemis.austincollege.edu/acad/history/jmoore/RomanTradeRoutesMap.jpegHämtad: 8 juli 2012

Marit Nygårds 2004 42

Näringsliv och samfärdsel 2/2

Svaghetstecken• Jordbruket gick tillbaka (ej självförsörjande)• Priserna sjönk på inhemskt spannmål p g a billig

import• Bördig åker mark förvandlades till betsmark• Övergick till att odla vin och oliver• Utflyttade romare böjade odla vin och oliver och

även här konkurrerades moderlandet ut• Ca 100 försökte en romersk kejsare förbjuda

nyplanteringar av vingårdar i provinserna för att skydda inhemsk produktion

Marit Nygårds 2004 43

Väg och vatten 1/3skickliga tekniker

• Akvedukterna förser ännu en del av Roms många fontäner med vatten– Kanaler av vattentät

cement– Enorma mängder friskt

vatten fördes från bergen till sta’n

– Leddes genom blyrör fram till bostadshusen

– Badanläggningarna och tusentals fontäner

– Offentliga toaletter

Marit Nygårds 2004 44

Väg och vatten 2/3

Berömda vägar (Via Appia)• Först i vår har man byggt

vägar som överträffar de romerska

• Även i kuperad terräng lyckades man göra vägarna raka och fria från backar

• Tunnlar (utan att förfoga över sprängämnen)

• Anlade serpentinvägar för att besegra bergshöjderna

• Konsten att slå valv utvecklades till mästerverk

• Akvedukter

Marit Nygårds 2004 45

Väg och vatten 3/3

Hamnar och fyrtorn• Största delen av handeln

försigick till sjöss• Av cement som kunde stelna

under vatten gjorde man bastanta hamnanläggningar

• Fyrtorn stod vid inloppet

http://www.ostia-antica.org/portus/claudius.htm

Marit Nygårds 2004 46

Romersk rättRomarnas viktigaste gåva

• Rättssystemet i de flesta europeiska länder har utvecklats på grundval av de romerska lagarna

• Corpus juris civilis– Sammanfattning av den romerska

rättsutvecklingen – gavs ut 534 e.kr.• Exempel på framträdande drag i den

romerska rätten– Båda parter höras i en tvist– Bevisbördan vilar på den som kommer

med en anklagelse – inte på den som nekar

– Ingen handlar felaktigt då han utnyttjar sin rätt

– Den välvilligaste tolkningen bör alltid ha företräde i tvivelaktiga fall

Marit Nygårds 2004 47

Kristendomen• 63 f.kr lade romarna Palestina under sig

– Judarna upppror gång på gång– 67-70 belägrades Jerusalem– 70 förstördes templet och

judarna tvingades ut i diáspora (förskingringen)

– Monoteistisk (engudsdyrkan) spreds i medelhavsområdet

– En judisk riktning hävdade att Jesus var Guds son (en styggelse enl. renlärig judendom), riktningen blev att kallas jude-kristna (underjordisk rörelse)

– När anhängare av riktningen inte behövde följa typiska judiska seder, som omskärelse, koscher m m, så avgränsades riktningen från det typiskt judiska och anhängarna blev att kallas kristna

s.1/2

Marit Nygårds 2004 48

Kristendomen

• Slavar, fattiga och kvinnor anslöt sig till kristendomen, men även från högre samhällsklasser

• Från början ingen större uppmärksamhet– Under kejsar Neros tid

förföljelse 60-talet– ” ” Decius

och Diocletcianus förföljelse 200-talet

• Kejsar Konstantin försöker ena det splittrade Romarriket genom att göra en enda religion tillåten - kristendomen

s.2/2

Marit Nygårds 2004 49

Orsaker till västroms fallDen ekonomiska krisen• Statens inkomster sjönk, som en följd av oredan• Kejsaren höjde skatten och försökte pressa ut pengar

på andra sätt till staten• Sänkte silverhalten och tillverkade dem i stora

mängder Priserna steg brist på vissa varor under inbördeskrigen

• Dödsstraff för de som höjde priserna• Ledde till inflation, som i sin tur ledde till att man

förlorade tilltron till pengar och började byta vara mot vara

• Det lätthanterliga betalningsmedel, som hade stimulerat handeln försvann

• Den omfattande handeln, framförallt runt medelhavet gjorde att städerna mer och mer förlorade i betydelse och började förfalla

• Det ekonomiska livet koncentrerades till landsbygdens storgods

• Dessa storgods blev mer eller mindre självförsörjande (undantag metaller och salt) och kom att bli stora isolerade enheter

s.1/3

http://www.channel4.com/history/microsites/H/history/guide03/part02.html

Marit Nygårds 2004 50

Orsaker till västroms fall Militära- och politiska krisen• Gränserna för stora – försvaret krävde större

resurser– Anfölls i norr av germaner– Afrika – stammar räder in på romersk mark– Partherriket (nuvarande Iran, fast större),

utvidgade sina gränser ytterligare och blev ett än större hot

– Behovet av soldater ökade – samtidigt minskade rekryteringsbasen

• Soldaternas ökande betydelse ledde till att – fick de inte vad de ville, gjorde de uppror

och utropade sin befälhavare till kejsare– vid ett tillfälle hade man inte mindre än sex

kejsare samtidigt• Inbördeskrig och oreda ledde till att

kejsarmakten förlorade i betydelse

s.2/3

Marit Nygårds 2004 51

Orsaker till västroms fallJordbrukskrisen

• De små självägande bönderna, som tidigare utmärkt italienska halvön, hade i stort sett upphört att existera

• Jordägandet hade obönhörligt samlats på ett fåtal händer

• Bördiga områden i Italien och också i det till Romarriket tillhörande Spanien, hade förvandlats till betesmarker

• Skogarna hade huggits ner för att förse Rom och andra städer med ved och träkol

• Boskapen kom att kalbeta jorden• Jordförstöring blev följden• Sumpmarker bredde ut sig, då man försummade att

dränera jorden– Malarian ett stort problem

• Man urholkade själva grunden till romarikets försörjning – den produktiva jorden

s.3/3

Marit Nygårds 2004 52

Antikens slut 476

Den siste romerske kejsaren, Romulus Augustus, avsätts, vilket markerar det definitiva slutet för det västromerska riket, som därmed formellt upplöses, 1229 år efter det romerska rikets grundläggning 753 f.Kr. Odovakar, ledare för en germanskt legotrupp, störtade Romulus Augustus. Odovakar blev den förste germanske kejsaren

Odoacer solidus

Romulus Augustulus

Marit Nygårds 2004 53

Militären

Länkar - militären

http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Roman_Legion

Marit Nygårds 2004 54

Timeline

Marit Nygårds 2004 55

Roman Emperors Trireme http://en.wikipedia.org/wiki/Trireme

Marit Nygårds 2004 56

Romersk trireme

Marit Nygårds 2004 57

Marit Nygårds 2004 58

Länkar• http://www.slu.edu/colleges/AS/cmrs/mi

dterm011.html

• http://eawc.evansville.edu/index.htm• http://www.firstnethou.com/annam/cost

hist.html/index.html– Modets historia

• http://www.crystalinks.com/romegods.html

• http://www.bible-history.com/bka/• http://www.idg.se/ArticlePages/200509/

26/20050926095310_IDG.se610/20050926095310_IDG.se610.dbp.asp

• http://www.euratlas.net/eon/dacia.htm– Rätt att använda bilderna

• http://en.wikipedia.org/wiki/Julio-Claudian_family_tree

• http://www.bbc.co.uk/history/ancient/romans/fallofromanrepublic_article_01.shtml

• http://www.bbc.co.uk/history/ancient/romans/rome_timeline.shtml

• http://en.wikipedia.org/wiki/Forum_Romanum

• http://www.bible-history.com/ • http://www.roman-empire.net/ • http://nautarch.tamu.edu/class/489

-502/lecture%2010.htm• http://home.vxu.se/nbjfr94/Romarri

ket.ppt

• http://oskorei.motpol.nu/?p=87– Romulus Remus myt

• http://www.roman-empire.net/cards/card.html

• http://web.clas.ufl.edu/users/marksj/relig/religstudygds/relig_SG2.html– Quizz

• http://www.mrstott.com/ • http://www.bbc.co.uk/history/ancie

nt/• http://en.wikipedia.org/wiki/Homos

exuality_in_Ancient_Rome• http://www.costumes.org/classes/f

ashiondress/ancientrome.htm

Marit Nygårds 2004 59

Länkar• http://www2.siba.fi/~k

koskim/rooma/pages/MCIVILTA.HTM

• http://www.capitolium.org/eng/virtuale/donne.htm

• Kvinnor, män + virtuella turer

• http://www.brynmawr.edu/Acads/Cities/wld/wcapts1.html

• http://wings.buffalo.edu/AandL/Maecenas/rome/reconstructions/section_contents.html

• http://www.dragondebris.com/burning_man_2006/ancient_rome/ancient_rome.htm

• http://www.photo.net/photo/pcd0795/ancient-rome-model-2

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Corpus_juris_civilis

• http://www.the-colosseum.net/images/oldromemap.jpg

• http://arkiv.hig.se/p-inst/religion/AB/1999/redovismom8/uppsatser/sofie.masapars.rtf

– Hur kunde kristendomen spridas i romarriket