Årsredovisning 2015 · 2015 7 jordbruksverket verksamhet 15 ekonomisk Översikt verksamhetens...

www.jordbruksverket.se

Årsredovisning2015

Samtliga bilder kommer från Jordbruksverkets Instagramkampanj #minlandsbygd om inget annat anges. Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB

Innehållsförteckning

@ho

gaga

rde

5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORDEU-reformer och konkurrenskraft har genomsyrat 2015

7 JORDBRUKSVERKET VERKSAMHET

15 EKONOMISK ÖVERSIKTVerksamhetens intäkter och kostnader

Avgiftsbelagd verksamhet

Utnyttjande av direktstöd

Utnyttjande av programmedel

29 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD

Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål

Utvecklingen i jordbruket

Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk

Utvecklingen på landsbygden

47 DYNAMISKT OCH KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD

Analyser och utredningsverksamhet

Statistikproduktion

Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor

Förberedelse och genomförande av ny jordbruks- och fiskeripolitik

Jämställdhetsintegrering

Programperiod 2007 – 2013

Programperiod 2014 – 2020

Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige

Effektiv kontrollverksamhet

Utsäde – sundhet och sorter

Kvalitetskontroll av frukt och grönt

Andra insatser för att stärka konkurrenskraften

Konsumentaspekterna

Härjedalsförhandlingarna

77 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSASäkerställa ett gott djurskydd

Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur

Växters sundhet

God krisberedskap

Kvalitet i djurregister

89 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA NÄRINGARVårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar

Ett rikt odlingslandskap

Begränsad klimatpåverkan

Giftfri miljö

Ingen övergödning

Myllrande våtmarker

Vattenhushållning

Ekologisk produktion

105 KORREKT HANTERING AV STÖDUtbetalningar i rätt tid

Korrekt genomförande av EU-stöden

115 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET

Distriktsveterinärerna

Utsädeskontroll

Vattenhushållning

Köttklassificering

Tjänsteexport

123 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

131 STÖDJANDE PROCESSER

137 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

147 FINANSIELL REDOVISNINGInledning

Resultaträkning

Balansräkning

Anslagsredovisning

Inkomsttitlar

Bemyndigande

Finansieringsanalys

Sammanställning av väsentliga uppgifter

Notförteckning

183 FASTSTÄLLANDE

GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

5JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

När jag blickar tillbaka på 2015 är det två tydliga områden som framträder mer än andra; arbetet med EU-reformerna och det tydliga fokus vi haft på konkurrenskraft för branschens företag. Jordbruksverket har arbetat under hårt förändringstryck för att kunna betala ut de stöd som våra företag behöver. De nya försenade reformerna av EU:s jordbrukspolitik, landsbygdspolitik och fiskepolitik har fört med sig omfattande förändringar och ökat komplexiteten markant. Det har inneburit stora utmaningar i arbetet med att ta fram nya föreskrifter, bygga handläggningssystem och e-tjänster samt att kommunicera alla förändringar till berörda. 2015 har varit allt annat än ett normalår. Det har inte funnits förutsättningar att betala ut vissa stöd lika tidigt som vanligt, men med facit i hand kan jag ändå konstatera att vi kunnat betala ut stöden i stort sett enligt den fastlagda planen och i enlighet med EU:s regelverk. Jag har stor förståelse för den frustration som kan uppstå när delar av stöden dröjer, inte minst eftersom många lantbrukare har en tuff tid. Samtidigt är jag glad över att många fina insatser av medarbetare som arbetat tillsammans på Jordbruksverket och länsstyrelserna gjort att det vid årsskiftet har betalats ut närmare

7 miljarder till 95 % av företagen. Därmed är Sverige ett av de EU-länder som klarat att betala ut störst andel av stöden före årsskiftet. Under nästa år kommer vi ha fortsatta utmaningar som vi tar oss an med oförändrat fokus på företagen, landsbygden och möjligheten att bedriva verksamhet.

Jag kan konstatera att 2015 fört med sig ett stort fokus på konkurrenskraft i samhällsdebatten och på Jordbruksverket. För oss är det en självklarhet att förena konkurrenskraft med andra hållbarhetsperspektiv. Där menar jag att Jordbruksverket har en styrka i att kunna göra avvägningar, framför allt genom att vi har bred kompetens, men också för att vi har ett brett sektorsuppdrag.

Under våren presenterades konkurrens-kraftsutredningen. Många av slutsatserna och förslagen i utredningen stämmer väl överens med Jordbruksverkets mål för fler lönsamma jordbruks- och trädgårdsföretag. Vi är nu involverade i det viktiga efterföljande arbetet med den livsmedelsstra-tegi som regeringen tar fram. Det är särskilt viktigt att den kommande livsmedelsstrategin omfattar alla aktörer i värdekedjan.

EU-reformer och konkurrenskraft har genomsyrat 2015

GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

6 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015

Jag vill också gärna lyfta fram projektet ”Jordbrukets konkurrenskraft”. I projektet har vi samlat resultatet från flera utredningar vi gjort på området och där vi ställer frågan varför vissa jordbruks- och träd-gårdsföretag lyckas bättre än andra utifrån liknande förutsättningar. Under mässan Elmia lantbruk i oktober arrangerade vi ett seminarium om detta och vi arbetar nu för att resultaten från projektet ska komma till nytta för att företagen ska kunna utveckla sin konkurrenskraft.

I mjölkkrisen som pågått under året har vi bidragit med att ta fram kunskapsunderlag och föreslå åtgärder för att underlätta för företagen. Under hösten beslutade EU-kommissionen om ett krispaket för djurbönder och i och med det kunde regeringen besluta om ett mjölkstöd som Jordbruksverket med mycket kort varsel betalade ut till landets mjölkgårdar.

I vårt integrerade arbete med konkurrenskraft och andra hållbarhetsfrågor som miljö, djurskydd med mera är antibiotikaresistens ett gott exempel på ett område där det skett intensivt arbete under året. Vi är 18 myndigheter som tillsammans har tagit fram en ny handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.

På djurskyddsområdet var det glädjande att EU-kommissionens Food and veterinary office, FVO, efter en revision under hösten kunde konstatera att Sverige har ett bra utbildningssystem för djurskydd och en god djurskyddskompetens inom gris- och slakteribranschen.

Jordbruksverket har gjort regeringen upp-märksam på behovet av avvägningar mellan god ekologisk status i vattenförvaltningen och andra samhällsmål, som miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap och ett konkurrenskraftigt jord-bruk”. Vattenmyndigheternas förslag till åtgärds-program för god status på svenskt vatten hade inte tillräcklig balans mellan dessa olika mål. Alla förstår vikten av rent vatten, men om jordbruken försvinner tappar vi förmågan att producera mat och andra viktiga miljönyttor.

I arbetet med miljömålen har vi också lyft fram att konkurrenskraftiga jordbruksföretag är en förut-sättning för att nå flera av miljömålen, i synnerhet målet ”Ett rikt odlingslandskap” som vi själva har huvudansvaret för. Olika perspektiv behöver vägas samman för att förena olika mål. Regeringens nya miljömålsråd, där Jordbruksverket är aktivt, är ett bra forum för detta viktiga arbete.

Vi har även tagit initiativ och startat en ny förenklingsresa, den här gången till företag inom livsmedelsindustrin. Precis som vid den tidigare resan till jordbruksföretag så samarbetar vi med flera andra myndigheter och branschaktörer. Syftet är att försöka få en helhetsbild över krånglet hos företaget och att varje aktör tar ansvar för att förenkla det som ligger inom sitt område. Först då kan en positiv upplevelse ske hos företaget, tror jag. Vi vet att de nya EU-reformerna inom bland annat jordbruk och landsbygdsutveckling har fört med sig nytt krångel, men vi måste hela tiden fortsätta jobba tillsammans för att förenkla det vi kan. Därför känns det också bra att över 100 konkreta förenklingar nu är genomförda som ett direkt resultat av Förenklingsresan till lantbruksföretag.

Under året avslutades arbetet i e-delegationen, där vi varit aktiva. Vårt engagemang fortsätter dels i regeringens nya strategiska råd för digitaliseringen av det offentliga Sverige och dels i det nya e-samverkansprogrammet som vi och andra myndigheter själva tagit initiativ till för att göra verkstad av gemensamma digitala lösningar. Jag är stolt över att vi hävdar oss väl när det gäller en enkel, öppen och effektiv e-förvaltning där företagen och kunderna står i fokus.

Jag är också glad över att Jordbruksverket var en av finalisterna i Sveriges modernaste myndighet. Det gav ett kvitto på att vi ligger långt framme inom många områden. För mig är en modern myndighet en lärande myndighet och deltagandet i tävlingen har inneburit bra tillfällen för oss myndigheter att lära av varandra i ”koncernen staten”. Allt i vår visions anda – enklare tillsammans!

Leif DennebergGeneraldirektör

JordbruksverketsverksamhetJordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske arbeta för hållbarhet, ett gott djurskydd, ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedels produktion till nytta för konsumenterna. Inom myndigheten finns även fält organisationen för Distriktsveterinärerna.

JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET


Jordbruksverket ansvarar för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Som förvaltnings-myndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske ska vi medverka till en mer effektiv och miljöanpassad politik inom EU. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Vi ansvarar för utbetalningar av EU-stöd och arbetar för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemen-samma jordbrukspolitiken.

Jordbruksverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Vi ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men arbetar även med övriga miljömål i varierande omfattning. Vi arbetar

för att utveckla landsbygden så att det skapas goda förutsättningar för att kunna leva och bo där.

Vi arbetar för en god djurhälsa hos husdjuren och ska förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Jordbruksverket arbetar för att stärka djurskyddet, såväl i Sverige som genom aktivt arbete i interna-tionella sammanhang. I vårt uppdrag som central myndighet för djurskyddet ingår att samordna och vägleda länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller.

Jordbruksverket är indelat i fyra divisioner samt en stabsenhet och internrevisionen.

Figur 1.Jordbruksverkets organisation.

FRÄMJANDE OCH FÖRVALTNING

• Landsbygdsavdelningen• Avdelningen för djurskydd och hälsa• Växt- och miljöavdelningen• Marknadsavdelningen

UTBETALNINGSFUNKTIONEN

• Stödärendeavdelningen

• Stödförvaltningsavdelningen

• Stödprocessavdelningen

GENERALDIREKTÖRSTABSENHETEN INTERNREVISION

SERVICE OCH KONTROLL

• Kundavdelningen

• IT-avdelningen

• Kontrollavdelningen

DISTRIKTSVETERINÄRERNA

• Huvudkontor

• 4 regioner



Jordbruksverket har en stor regional organisation genom Distriktsveterinärerna samt olika regionala kontor. På de regionala kontoren finns verksamhet inom framförallt områdena växtskydd, växtnäring, ekologisk produktion, vatten och växtkontroll. Dessa kontor finns i Alnarp, Helsingborg, Göteborg,

Kalmar, Linköping, Skara, Stockholm och Uppsala. Vi har därtill regionala kontor i Svalöv för utsädes-frågor samt i Söderhamn där CDB-enheten och delar av kundtjänst sitter. Vår kartenhet finns också på flera orter eftersom fältbesök är en del av arbetet.

Distriktsveterinärerna – Gränskontroll

Distriktsveterinärerna – Huvudkontor

Distriktsveterinärerna – Mottagning

Jordbruksverket – Regionalkontor

Jordbruksverket – Kartenheten

Jordbruksverket – Huvudkontor

Figur 2.Kartor över Jordbruksverkets distriktsveterinärernas mottagningar och regionala kontor.



Jordbruksverkets vision – Enklare tillsammansJordbruksverkets vision är ”Enklare tillsammans”. Visionen talar om för oss att vi ska ha ett starkt fokus på att göra det enklare för våra kunder genom att arbeta tillsammans med andra aktörer och till-sammans inom Jordbruksverket. Detta ska bidra till konkurrenskraftiga företag, en levande lands-bygd och ett hållbart samhälle. Genom bredden i vår verksamhet har vi en viktig uppgift i att belysa frågor från olika perspektiv för att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål. Detta kan enbart ske genom ett gott samarbete internt där olika kompetenser blir involverade. För att skapa verkligt upplevda förenklingar hos kunden i vardagen behöver vi arbeta nära och tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer. Jobbar vi tillsammans, går det mesta också enklare!

VerksamhetsidéJordbruksverkets verksamhetsidé beskriver vårt huvudsakliga uppdrag:

• Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd.

• Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur.

• Vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet.

• Vi utgår från kundernas behov och gör det krång-liga enkelt.

• Vi skapar trygghet och förtroende, tillsammans och med andra.

Strategisk plan med fem fokusområdenJordbruksverket har en strategisk plan som gäller till och med 2016, färdplanen. Den omfattar fem fokusområden som beskriver vad vi ska prioritera de närmsta åren. Under 2015 har arbetet med färd-planen fortsatt med god fart.

Se, utveckla och säkra landsbygdenEtt viktigt mål med fokusområdet är att få perspek-tiven konkurrenskraft och hållbarhet att genomsyra Jordbruksverkets verksamhet. När vi utvecklar verk-samhet, regler och fattar beslut ska vi värdera vilken påverkan det har för konkurrenskraften i branschen samt ett hållbart samhälle. Vi har beslutat en stra-tegisk plan för fokusområdet under året. I den har vi koncentrerat arbetet till ämnet hållbar mat och vi har genomfört flera olika insatser för att sprida kunskap. Några exempel på det är de flertal interna lunchseminarier om mat som genomförts samt vårt

deltagande på evenemanget MAT 2015. Målet är att genom kunskap öka engagemanget för att arbeta för en hållbar matproduktion och på så sätt bidra till ett hållbart samhälle.

Inom myndigheten har vi idag ett tydligt fokus på konkurrenskraft och hållbarhetsfrågor. Det är märkbart i den interna diskussionen och vid alla de arbeten som generaldirektören beslutat. Detta är ett resultat av det tvååriga arbete som vi har genomfört i fokusområdet.

Kunden förstEn av de större satsningarna inom fokusområdet Kunden först har varit projektet ”Bra bemötande av varandra och våra kunder”.

Aktiviteterna inom projektet syftade till att få alla medarbetare och chefer medvetna om vad ett bra bemötande betyder för våra kunder och för vår egen arbetsmiljö. Vi har bland annat genomfört utbildningsinsatser genom interaktiv teater med efterföljande gruppövningar samt fört in att avsnitt om bemötande i våra utbildningar för nyanställda och chefer.

Projektet har även genomfört en mätning av vår tillgänglighet och vårt bemötande genom så kallade ”Mystery Callers”. Resultatet av mätningen visade att vi har ett acceptabelt resultat för målen tillgäng-lighet och trevligt tilltal, men förbättringspotential för svarsfrekvens och hjälpsamhet.

På kommunikationsområdet har vi genomfört ett antal förbättringar. Under året har vi samlat organi-sationens kommunikatörer på en enhet med syftet att öka samordningen och enhetligheten mot kund. Inom klarspråk har vi särskilt arbetat med att skriva juridiska texter, t.ex. föreskrifter, på klarspråk. Vår webbplats har fått en ny kundvänligare förstasida med större fokus på att enkelt hitta information som många söker efter.

Förenklingar överalltJordbruksverket har under året fortsatt förenklings-arbetet efter Förenklingsresan som genomfördes 2013 och 2014. Förenklingsresan som idé innebar att vi träffade jordbrukare tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer för att kartlägga vad de verkligen upplevde som krångligt i vardagen. Varje organisation tog sedan ansvar för att åtgärda det som låg inom det egna ansvars området. Förenklingsresan resulterade i en gemensam hand-lingsplan där vi samlade förenklingsförslag. Under detta år har förslagen följts upp och vi kan konsta-tera att över 115 förenklingar har genomförts.

Under året har även en ny förenklingsresa startat. Den nya resan omfattar livsmedelsföretag och sker enligt samma koncept som resan till jordbrukare. Jordbruksverket träffar tillsammans med andra myndigheter och aktörer olika livsmedelsföretag för att lyssna och fånga krångel som måste tas om hand.



Några ytterligare exempel på förenklingsarbete under året är handlingsplanerna för gris, mjölk samt nöt och lamm. Handlingsplanerna ägs av bransch-organisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvarsområde, till exempel sådant som rör våra regelverk. Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU-nivå vilket bland annat omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd.

Attraktiv myndighet i koncernen statenUnder året har vi avslutat några projekt med syfte att främja utvecklingen av en attraktiv myndighet. Det har bland annat resulterat i att det nu finns bättre möjligheter att utveckla vår internkommunikation i rätt riktning. Ett team inom kommunikationsen-heten har utsetts för internkommunikation och vi har identifierat flera utvecklingsområden och några har vi åtgärdat. Bland annat har vi lanserat riktade chefssidor på intranätet.

Vi står inför utmaningar när det gäller kompe-tensförsörjningen de kommande åren. Det är en av de utmaningar samtliga avdelningschefer lyfter i sin omvärldsanalys. På IT-avdelningen har ett pilotpro-jekt resulterat i en modern rekryteringsprocess samt en tydlig strategi för kompetensförsörjning inom IT-området. Detta är nu ett gott exempel för övriga verksamheter att följa. Vi har under året planerat för ett fortsatt fördjupat utvecklingsarbete för en god kompetensförsörjning. Som ett första steg har vi tagit fram ett förbättrat stöd för kompetensanalys, som integrerats i vår verksamhetsplanering.

Under året har Jordbruksverkets ledarutveck-lingsprogram fortsatt med modulerna ”Chef på Jordbruksverket” och ”Kommunikativt ledarskap”.

Pilotprojektet ”Människa, teknik och lokaler i samverkan” startade under året för att möta nya möjligheter i arbetslivet och för att utveckla ett så kallat aktivitetsbaserat arbetssätt. Målet är att pröva nya arbetssätt med hjälp av ny teknik och bättre anpassade lokaler för en bättre arbetsmiljö som präglas av samarbete, öppenhet och enkelhet.

Under året deltog Jordbruksverket i utmärkelsen ”Sveriges modernaste myndighet”. Syftet var att få tillgång till det värdefulla erfarenhetsutbyte som sker med andra myndigheter inom projektet. Som ett led i utmärkelsen värderade externa granskare vårt arbete inom områdena:

• kvalitet, enkelhet och effektivitet

• engagerade chefer och medarbetare

• förnyelse och innovation

• hållbar och miljömedveten utveckling

Av 16 myndigheter var Jordbruksverket en av fyra finalister och deltog i en gemensam monter på Kvalitetsmässan i Göteborg i november. Insatserna räckte inte hela vägen fram till seger. Vi ser ändå en stor behållning i att ha deltagit. Vi har fått mycket bra stoff till fortsatt utveckling, inte minst inom fokusområdet ”Attraktiv myndighet i koncernen staten”.

Helheten med ett regionalt perspektivInom verksamhetsstödet har vi genomfört ett antal insatser för att bidra till det regionala perspektivet. Bland annat har vi utvecklat intranätets förstasida så att den tydligare vänder sig till alla med arbetare, inte bara de som jobbar på huvudkontoret. Vi arbetar även med att personalisera intranätet och när det är färdigt kan vi rikta information till de regionala medarbetarna och rikta bort sådant som bara rör medarbetare på huvudkontoret. När vi har ordnat olika sammankomster i Jönköping har vi lagt extra vikt vid att göra det möjligt att delta från de regionala kontoren. IT-avdelningen har mottagit en lista över teknikförbättringar som ska underlätta kommunikationen med de regionala kontoren och har planerat för att genomföra detta.

Värdeord – framåt, trovärdig och professionellJordbruksverket arbetar enligt tre värdeord – framåt, trovärdig och professionell. Värdeorden hjälper oss att nå visionen genom att tydliggöra hur vi ska vara, hur vi vill uppfattas och hur vi ska agera gentemot kunderna och omvärlden.

@m

arie

henn

ings

son



Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med 2005-2015?

Stödfunktionen (overhead) har relativt sett minskat under perioden, från 17 % till 12 % medan arbetet med chefsuppgifter legat ganska oförändrat på 11 % av verksamheten.

Den konkurrensneutrala uppdragsverksam-heten ökade 2006 i och med att arbetet med utsäde kom till.

Djurskyddsarbetet ökade med ca 2 % år 2008 p.g.a. att delar av Djurskyddsmyndighetens verk-samhet flyttades över till Jordbruksverket och har därefter legat ganska konstant på totalt ca 6 %.

Däremot har djursmittor och smittskydd minskat från drygt 13 % till ca 6 % under perioden. Det är framförallt arbetet med smittskydd som minskat där man bl.a. effektiviserat arbetet genom fler e-tjänster inom djurregistren.

Växters sundhet minskade år 2009 samtidigt som tillsynsarbetet ökade. Detta beror på en omorganisation där man bröt ut tillsynsarbetet ur växters sundhet och lade det inom ett eget verksamhetsområde.

Tabell 1.Vad Jordbruksverkets personal (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna) arbetat med under perioden 2005-2015

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

stödfunktion (overhead)

chefsfrågor och verksövergripande

utvecklingsåtgärder

krisberedskap

konkurrensneutral uppdrag exkl. distriktsveterinärer

djurhälsa, djurskydd, försöksdjur, CITES

djursmittor, smittskydd, foder, införsel m.m.

rikt odlingslandskap, ekologisk produktion

tillsynsarbete

växters sundhet, fytosanitärt arbete, utsäde

förnybar energi, begränsad klimatpåverkan

giftfri miljö, ingen övergödning

marknadsbevakning, statistik, utredningar

exportbidrag, intervention, licenser

lokalt ledd utveckling (LLU)

�skefrågor

ajourhållning

direktstöd inkl. reformarbete, kontroll

landsbygdsprogram inkl. implementering

IT-system, utveckling och förvaltning

I tabellen nedan framgår hur resurserna har för-delats procentuellt sett under åren. All personal är med, utom resultatområde Distriktsveterinärerna, timanställd personal och tidsbegränsad personal som arbetade med blåtunga 2008-2009. Resultat-område Distriktsveterinärerna utgör ca 35 % av Jordbruksverkets verksamhet räknat i antalet årsar-betskrafter (åak). Antalet årsarbetskrafter i tabellen har ökat konstant under perioden 2005 till 2015, från

528 åak till 770 åak. Detta beror framförallt på att nya verksamheter kommit till; arbete med utsäde flyttades över från Statens utsädeskontroll 2005, delar av verksamheten vid Djurskyddsmyndigheten flyttades över 2008, fiskerifrågor flyttades över från Fiskeriverket 2011. Dessutom har nya verksamheter tillkommit under åren, t.ex. arbete med Lokalt ledd utveckling (LLU) 2014.



Enligt SCB kan ett NKI-värde (Nöjd Kund Index) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga skala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse.

• Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95%.

• I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 och högst 95 %.

• Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 och högst 65%.

• Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30% är gjord.

Måluppfyllelsegraden bygger på såväl subjektiv bedömning som kvantitativa data. Under respektive kapitel redovisas hur bedömningen är gjord. Under respektive kapitel redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnaderna har såväl direkta kostnader som skäliga indirekta kostnader tagits med. Vid beräkning av indirekta kostnader har ett OH-pålägg om 83% (78% exklusive resor) använts förutom för kostnader inom ”Konkurrensneutral uppdragsverksamhet” där kostnader redovisats enligt särskild resultaträkning.

I år redovisar Jordbruksverket en särskild ekonomisk redovisning enligt Transparenslagen för Distriktsveterinärernas verksamhet, se avsnitt Finansiell redovisning sid 153 och 174.

@92

rydb

erg

Arbetet med exportbidrag, intervention, licenser och offentlig lagring har stadigt minskat under perioden, från ca 4,5 % till ca 1,5 %.

År 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet vilket medförde att arbetsinsatsen för ajourhållning ökade markant 2009-2011. År 2010 användes drygt 10 % av Jordbruksverkets resurser för arbete med ajour-hållning. Efter projektets avslut har arbetet med att löpande uppdatera arealer fortsatt att ta ca 4 % av resurserna.

Utveckling och förvaltning av IT-system har ökad stadigt under perioden, från ca 4 % till 14 %. Detta beror framförallt på arbete med egenutvecklade IT-system för implementering av landsbygdspro-grammet 2006-2007 och implementering av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken som påbörjades 2011. Även arbete med landsbygdsprogrammet och direkt-stöden har ökat under dessa perioder och utgör totalt mellan 16 % - 18 % av verksamheten varje år.

Disposition av årsredovisningenÅrsredovisningen inleds med ekonomisk översikt samt ett sammanfattande kapitel som bland annat redovisar de insatser som Jordbruksverket gjort för att bidra till regeringens mål för det aktuella utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Målet är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Den efterföl-jande resultatredovisningens områden bygger på Jordbruksverkets instruktion.

Det är dock bara fem av dessa områden som verk samhetens intäkter och kostnader fördelas på. Kostnaderna för ”Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare”, ”Stödjande processer” och Återrapporteringskrav” fördelas på de övriga områdena. Det generella återrapporteringskravet om hur Jordbruksverkets verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet, redovisas i ett eget kapitel ”Utvecklingen inom landsbygd, jordbruk och fiske”.

I avsnitten för respektive område redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning - en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. I en del fall finns preciseringar som gjorts av regeringen. Exempel på sådana preciseringar finns inom miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygds programmet. Om preciseringar saknas har målen satts av Jordbruksverket. Vi redovisar de indikatorer som måluppfyllelsen är grundad på.

Ekonomisk översiktDen totala omsättningen uppgick till totalt 10 500 miljoner kronor inklusive lämnade bidrag.

EKONOMISK ÖVERSIKT


Total omsättningDen totala omsättningen, det vill säga verksamhet-ens kostnader och lämnade bidrag, uppgår 2015 till 10 500 miljoner kronor att jämföras med 13 330 miljoner kronor 2014 och 13 234 miljoner kronor för 2013.

Den totala omsättningen har det senaste året minskat med ca 2 830 miljoner kronor. Minskningen beror på att lämnade bidrag har minskat kraftigt. Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansie-rat cirka 70 %, tidigare år har det varit kring 65 %. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och avgifter inom framförallt det veterinära området.

Antal årsarbetskrafterAntalet årsarbetskrafter totalt har minskat något jämfört med föregående år. Det är en förskjutning mellan verksamheten Dynamiskt och konkurrens-kraftigt näringsliv som har ökat medan verksam-heten Korrekt hantering av stöd har minskat. Detta beror främst på implementeringsarbetet med den nya jordbruks- och fiskeripolitiken. En stor del av utgiften för personalen som har arbetat med de nya programmen har aktiverats och kostnaden kommer i form av avskrivningar kommande år. Av denna anledning har inte kostnaderna i tabell 3 ”Verksamhetens intäkter och kostnader” ökat i samma omfattning. Årsarbetsarbetskrafter inom avsnittet Konkurrensneutral uppdragsverksamhet har också minskat vilket beror på färre veterinärer inom RO Distriktsveterinärerna samt att RO Vatten har avvecklats under året.

Tabell 2.Antalet årsarbetskrafter (åak)

Verksamheter 2013 % 20141) % 2015 %Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv 198,2 17 238,5 20 262,6 22Skydd av djur, växter och hälsa 172,4 14 181,4 15 177,9 15Miljö- och resurseffektiva gröna näringar 95,2 8 92,2 8 96,0 8Korrekt hantering av stöd 240,2 20 209,7 17 193,4 16

Konkurrensneutral uppdragsverksamhet2 501,4 41 484,5 40 471,3 39Summa 1 207,4 100 1 206,3 100 1 201,2 100

1. Efter genomgång av verksamhetskontons tillhörighet till respektive verksamhet har årsarbetskrafter räknats om för 2013 och 2014.

2. Resultatområde Distriktsveterinärerna står för 444 åak 2013, 437 åak 2014 och 418 åak 2015.

Källa: Ekonomisystemet Agresso

@lis

asla

ntbr

uk

EKONOMISK ÖVERSIKT


Verksamhetens intäkter och kostnaderJordbruksverkets intäkter av avgifter och andra ersättningar har totalt sett minskat något.

Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året ökat med knappt 10 miljoner kronor från 1 436 miljoner kronor till 1 446 miljoner kronor. Ökningen beror dels på ökade kostnader för arbetet med förberedelserna inför kommande jordbruks- och

fiskeripolitik (Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv) men även Skydd av djur, växter och hälsa har ökat något. Verksamheten Konkurrensneutral uppdragsverksamhet har minskat vilket framförallt beror på avvecklingen av RO Vatten.

Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Vatten (under avveckling), Tjänsteexport och del av Utsäde samt Tillsyn (köttklassificering) är det största området med ca 40 % av de totala verksamhetskostnaderna.

@ha

nna_

rods

trom

EKONOMISK ÖVERSIKT


Korrekt hantering av stöd 4 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2

Totalt

2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015Verksamhetens intäkter och kostnaderInäkter av anslag 248 212 204 820 183 743 100 334 114 218 95 731 825 130 845 629 827 664Övriga intäkter 26 867 32 315 26 207 469 150 473 773 473 558 595 116 591 794 583 078Verksamhetens kostnader -277 583 -238 560 -239 466 -575 471 -585 497 -574 766 -1 428 737 -1 436 354 -1 445 735Verksamhetsutfall -2 504 -1 425 -29 516 -5 987 2 494 -5 477 -8 491 1 069 -34 993

UppbördsverksamhetIntäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

8 583 233 8 729 892 7 223 393 0 0 0 8 600 583 8 750 420 7 236 752

Finansiella kostnader 88 011 166 968 -202 170 0 0 0 90 031 166 991 -202 165Medel som tillförts statens budget

-7 746 391 -8 174 312 -8 356 969 0 0 0 -7 721 664 -8 238 960 -8 370 333

Saldo 924 853 722 548 -1 335 746 0 0 0 968 950 678 451 -1 335 746

TransfereringarMedel för finansiering av bidrag

11 640 155 11 610 592 8 872 535 0 0 0 11 878 518 11 931 895 9 103 331

Finansiella kostnader 16 651 -293 444 12 761 0 0 0 16 651 -294 591 12 401Lämnade bidrag -11 481 392 -11 602 576 -8 824 170 0 0 0 -11 805 277 -11 894 319 -9 054 606Saldo 175 414 -285 428 61 126 0 0 0 89 892 -257 015 61 126

Årets kapitalförändring 1 097 763 435 695 -1 304 136 -5 987 2 494 -5 477 1 050 351 422 505 -1 309 613

Tabell 3.Verksamhetens intäkter och kostnader1,3

1. Intäkter och kostnader har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönekostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas.

2. Kostnaderna för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 4,6 mnkr 2015, 3,4 mnkr 2014 och 2,9 mnkr 2013.

3. Efter genomgång av verksamhetskontons tillhörighet till respektive verksamhet har verksamhetens intäkter och kostnader räknats om för åren 2013-2014.

4. Lämnade bidrag för axel 2 (miljöersättningar och kompensationsbidrag m.m.) redovisas i denna tabell under Korrekt hantering av stöd i stället för Miljö och resurseffektiva gröna näringar.

Källa: Ekonomisystemet Agresso

Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv4

Skydd av djur, växter och hälsa Miljö- och resurseffektiva gröna näringar

2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015Verksamhetens intäkter och kostnaderInäkter av anslag 178 828 257 027 267 540 178 365 159 259 168 141 119 391 110 305 112 509Övriga intäkter 22 159 17 879 13 642 58 157 51 873 52 898 18 783 15 954 16 773Verksamhetens kostnader -200 987 -274 906 -281 182 -236 522 -211 132 -221 039 -138 174 -126 259 -129 282Verksamhetsutfall 0 0 0 0 0 0 0 0 0


13 077 16 873 7 090 4 273 3 655 6 269 0 0 0

Finansiella intäkter och kostnader

1 827 -50 0 193 73 5 0 0 0

Medel som tillförts statens budget

29 193 -60 920 -7 090 -4 466 -3 728 -6 274 0 0 0

Saldo 44 097 -44 097 0 0 0 0 0 0 0


54 072 113 657 48 954 102 901 113 482 102 042 81 390 94 164 79 800

Finansiella intäkter och kostnader

0 -248 0 0 -899 -360 0 0 0

Lämnade bidrag -139 594 -84 996 -48 954 -102 901 -112 583 -101 682 -81 390 -94 164 -79 800Saldo -85 522 28 413 0 0 0 0 0 0 0

Årets kapitalförändring -41 425 -15 684 0 0 0 0 0 0 0

EKONOMISK ÖVERSIKT


Korrekt hantering av stöd 4 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2

Totalt

2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015Verksamhetens intäkter och kostnaderInäkter av anslag 248 212 204 820 183 743 100 334 114 218 95 731 825 130 845 629 827 664Övriga intäkter 26 867 32 315 26 207 469 150 473 773 473 558 595 116 591 794 583 078Verksamhetens kostnader -277 583 -238 560 -239 466 -575 471 -585 497 -574 766 -1 428 737 -1 436 354 -1 445 735Verksamhetsutfall -2 504 -1 425 -29 516 -5 987 2 494 -5 477 -8 491 1 069 -34 993


8 583 233 8 729 892 7 223 393 0 0 0 8 600 583 8 750 420 7 236 752

Finansiella kostnader 88 011 166 968 -202 170 0 0 0 90 031 166 991 -202 165Medel som tillförts statens budget

-7 746 391 -8 174 312 -8 356 969 0 0 0 -7 721 664 -8 238 960 -8 370 333

Saldo 924 853 722 548 -1 335 746 0 0 0 968 950 678 451 -1 335 746


11 640 155 11 610 592 8 872 535 0 0 0 11 878 518 11 931 895 9 103 331

Finansiella kostnader 16 651 -293 444 12 761 0 0 0 16 651 -294 591 12 401Lämnade bidrag -11 481 392 -11 602 576 -8 824 170 0 0 0 -11 805 277 -11 894 319 -9 054 606Saldo 175 414 -285 428 61 126 0 0 0 89 892 -257 015 61 126

Årets kapitalförändring 1 097 763 435 695 -1 304 136 -5 987 2 494 -5 477 1 050 351 422 505 -1 309 613

@fa

milj

gudm

unds

son

EKONOMISK ÖVERSIKT


Avgiftsbelagd verksamhetI nedanstående tabell framgår resultatområdenas fördelning mellan offentligrättslig verksamhet samt uppdragsverksamhet.

Tabell 4 Resultatområden

(tkr) Ackumulerat resultat t.o.m. 2013

Resultat 2014

Intäkter 2015

Kostnader 2015 Resultat/ utfall 2015

Offentligrättslig verksamhetDjur 6 305 -2 457 32 088 -32 646 -558Växt 1 245 686 9 325 -11 929 -2 604

Utsäde -1 570 -506 9 124 -9 054 70Tillsyn -1 901 2 889 27 030 -29 382 -2 352Distriktsveterinärerna 0 0 2 102 -2 102 0Summa 4 079 612 79 669 -85 113 -5 444UppdragsverksamhetVatten -1 534 1 534 1 624 -1 624 0Utsäde -1 089 191 22 968 -21 637 1 331Tillsyn -7 0 3 720 -3 720 0Distriktsveterinärerna 1 159 -925 542 356 -543 188 -832Tjänsteexport 1 814 1 085 8 639 -9 171 -532Summa 343 1 885 579 307 -579 340 -33Totalt 4 422 2 497 658 976 -664 453 -5 477

(tkr) Ackumulerat utgående 2015

Budgeterade intäkter enl.

regleringsbrev 2015

Budgeterade kostnader enl. regleringsbrev

2015

Budgeterat resultat enligt regleringsbrev

2015

Budgeterat ackumulerat

utgående enl. regleringsbrev

2015Offentligrättslig verksamhetDjur1 3 290 33 800 37 200 -3 400 -1 297Växt2 -673 14 600 14 700 -100 2 144

Utsäde3 -2 006 9 100 9 100 0 -1 570Tillsyn4 -1 364 32 500 32 400 100 1 566Distriktsveterinärerna 0 3 500 3 500 0 0Summa -753 93 500 96 900 -3 400 843UppdragsverksamhetVatten 0 1 000 1 000 0 0Utsäde3 433 22 900 22 700 200 -849Tillsyn4 -7 3 800 3 800 0 0Distriktsveterinärerna -598 530 000 530 000 0 -3 359Tjänsteexport5 2 367 17 200 16 600 600 1 813Summa 2 195 574 900 574 100 800 -2 395Totalt 1 442 668 400 671 000 -2 600 -1 552

Utfallet för resultatområde Djur 2015 blev 2 842 tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror till stor del på att avgiftsområdena hund-register samt ban- och tävlingsveterinärer gick bättre än förväntat.

Resultatområde Växts utfall 2015 blev 2 504 tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Orsaken till det försämrade resultatet var att färre företag var verksamma samt ökade analyskostnader.

Utfallet för resultatområde Utsäde 2015 blev 1 201 tkr bättre än budgeterat enligt reglerings-brev. Resultatförbättringen låg framförallt inom uppdragsverksamheten och beror till stor del på vidtagna besparingar.

Resultatet för resultatområde Tillsyn 2015 blev 2 452 tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Resultatförsämringen beror till stor del på minskade intäkter inom den fytosanitära verksamheten.

Distriktsveterinärernas verksamhet som står för drygt 82 % av kostnaderna inom den avgiftsbelagda verksamheten hamnade på ett årsunderskott på drygt 800 tkr vilket överensstämmer väl med budget-erat resultat enligt regleringsbrev.

Verksamheten med Tjänsteexport blev 1 132 tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Resultatförsämringen beror till stor del på kortare kontrakt med SIDA. Se även not 34 i avsnitt Finansiell redovisning för ytterligare kommentarer.

EKONOMISK ÖVERSIKT


@m

uske

tonk

(tkr) Ackumulerat resultat t.o.m. 2013

Resultat 2014

Intäkter 2015

Kostnader 2015 Resultat/ utfall 2015

Offentligrättslig verksamhetDjur 6 305 -2 457 32 088 -32 646 -558Växt 1 245 686 9 325 -11 929 -2 604

Utsäde -1 570 -506 9 124 -9 054 70Tillsyn -1 901 2 889 27 030 -29 382 -2 352Distriktsveterinärerna 0 0 2 102 -2 102 0Summa 4 079 612 79 669 -85 113 -5 444UppdragsverksamhetVatten -1 534 1 534 1 624 -1 624 0Utsäde -1 089 191 22 968 -21 637 1 331Tillsyn -7 0 3 720 -3 720 0Distriktsveterinärerna 1 159 -925 542 356 -543 188 -832Tjänsteexport 1 814 1 085 8 639 -9 171 -532Summa 343 1 885 579 307 -579 340 -33Totalt 4 422 2 497 658 976 -664 453 -5 477

(tkr) Ackumulerat utgående 2015

Budgeterade intäkter enl.

regleringsbrev 2015

Budgeterade kostnader enl. regleringsbrev

2015

Budgeterat resultat enligt regleringsbrev

2015


utgående enl. regleringsbrev

2015Offentligrättslig verksamhetDjur1 3 290 33 800 37 200 -3 400 -1 297Växt2 -673 14 600 14 700 -100 2 144

Utsäde3 -2 006 9 100 9 100 0 -1 570Tillsyn4 -1 364 32 500 32 400 100 1 566Distriktsveterinärerna 0 3 500 3 500 0 0Summa -753 93 500 96 900 -3 400 843UppdragsverksamhetVatten 0 1 000 1 000 0 0Utsäde3 433 22 900 22 700 200 -849Tillsyn4 -7 3 800 3 800 0 0Distriktsveterinärerna -598 530 000 530 000 0 -3 359Tjänsteexport5 2 367 17 200 16 600 600 1 813Summa 2 195 574 900 574 100 800 -2 395Totalt 1 442 668 400 671 000 -2 600 -1 552

EKONOMISK ÖVERSIKT


Lämnade bidragSamtliga utbetalade bidrag under 2015 uppgår till 9 115 miljoner kronor jämfört med 11 949 miljoner kronor för 2014. Huvuddelen av minskningen beror på lägre utfall av miljöersättningar och kompensationsbidrag.

Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat cirka 79 % motsvarande cirka 7 184 miljoner kronor. Antalet utbetalningar minskade till drygt 253 000 jämfört med cirka 291 000 år 2014.

Tabell 5.Utbetalade bidrag m.m.

Gårds- stödet1,2

Miljö- ersätt-ningar

Kompen sations- bidrag

Företags-stöd3,4

Projekt-stöd3,4

Nationellt stöd mjölk Norrland

Marknads-stöd5

Övriga bidrag1,6

Totalt

Totalt utbetalat belopp, mnkr2015 5 610 1 026 6 208 1 138 272 138 716 9 1157

2014 6 139 2 290 717 412 1 253 272 132 734 11 9497

2013 5 917 2 576 726 601 890 269 90 772 11 8417

- därav EU-finansierat, %2015 100 41 41 48 61 - 100 ca 35 ca 792014 100 40 41 48 59 - 100 ca 32 ca 732013 100 41 41 49 59 - 100 ca 34 ca 71Antal utbetalningar, st8

2015 172 473 54 449 417 1 776 3 106 9 323 1 015 10 521 253 0802014 65 536 159

49334 595 3 417 4 978 9 820 1 600 11 264 290 703

2013 69 107 194 495

35 556 4 377 4 489 10 373 1 030 12 449 331 876

1. I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag.

2. I posten ingår gårdsstöd, mjölkkrisstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare och återbetalning av finansiell disciplin.

3. Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd.

4. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till förskottsutbetalningar av svenska medel. Däremot har inte hänsyn tagits till annan offentlig medfinansiering.

5. I posten ingår interventionsstöd.

6. I posten ingår utbetalningar av djurbidrag och extra djuromsorg för suggor, nationellt kuvert, miljöinvesteringar, TA-medel och stöd till fiskerinäringen m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djur-området m.m. och ersättning till länsstyrelserna m.fl. för kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Fr.o.m. år 2015 ingår även ersättning för lokalt ledd utveckling.

7. Utbetalade belopp avser brutto ut, dvs. avdrag har inte gjorts för inbetalningar. Under 2015 har därutöver ca 12 000 inbetalningar (17 300 föregående år) om drygt 71 miljoner kronor (77 miljoner kronor föregående år) gjorts, varav drygt 11 miljoner kronor avser tidigare utbetalade gårdsstöd, drygt 22 miljoner kronor tidigare utbetalade miljöersättningar och ca 21 miljoner kronor tidigare utbetalade projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak kompensationsstöd och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet.Resterande differens om 11 miljoner kronor mot lämnade bidrag enligt resultaträkningen avser utestående fordringar samt att del av inbetalningarna om 71 miljoner kronor är bokförda mot inkomsttitel.

8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2015 var det drygt 16 000 st. Motsvarande för 2014 och 2013 var cirka 21 000 respektive 31 500 kvittningar. Ca 11 % av utbetalda stödbelopp kvittades 2015 motsvarande ca 966 miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl.

Källa: Jordbruksverkets stödutbetalningssystem BETAL och ekonomisystemet Agresso

EKONOMISK ÖVERSIKT


Utnyttjande av direktstödUtnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i nivå med förra året. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för de olika stöden. Utbetalningarna avseende ett stödår sker under perioden 1 december till och med 30 juni respektive år. För gårdsstödet (från 2015 även förgröningsstöd m.fl.) betalas huvuddelen ut under

december månad och det nationella kuvertet, som gällde till och med stödåret 2014, betalas ut under våren året efter. För stödåret 2015 är utnyttjandet lägst för stöd till unga jordbrukare. Där var det betydligt färre som sökte än vad som förväntades. Kommande år är det dock möjligt att ändra taket för respektive stöd så att utnyttjandegraden kan bli högre.

@s.m

anss

on

Tabell 6 Sverige – utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren 2013-2015

Stödformer2 Stödår 2015Utfall1

stödår 2013Utfall1

stödår 2014Utfall1 t.o.m. 2015-12-31

Prognos1 för stödåret

Prognos2 utnyttjande

tusen euro %2 tusen euro %2 tusen euro tusen euro %

Gårdsstöd 676 423 97,3 668 519 97,5 325 002 370 730 97,8Förgröningsstöd 171 758 201 834 97,8Nötkreatursstöd 62 799 89 471 99,9Stöd till unga jordbrukare

6 143 8 638 62,8

Återbetalning av finansiell disciplin

15 675 99,6 7 492 99,9

Nationellt kuvert3 2 924 91,4 3 066 98,8 - - -Summa 679 347 98,04 687 260 97,54 565 702 678 165 97,44

1. Fastställd kurs 2013: 1 euro = 8,6575 kr, 2014: 9,1465 kr resp. 2015 = 9,4083 kr för samtliga stödformer. För 2013 har det gjorts avdrag både för modulering och finansiell disciplin. För 2014 och 2015 har det gjorts avdrag för finansiell disciplin.

2. För vissa av stödformerna är det maximala tak som inte får överskridas. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige. För stödåret 2013 var det sista året med avdrag för modulering. Till stödåret 2014 sänktes det maximala taket för gårds-stödet till 693 352 tusen euro. Utfallet med beloppet för 2014 om 668 519 tusen euro efter avdrag för finansiell disciplin motsvarar 675 985 tusen euro före avdragen för finansiell disciplin. Utnyttjandet blev således ca 97,5 %. På motsvarande sätt beräknas utnyttjandet för stödåret 2015.

3. Nationellt kuvert omfattar stöd för kvalitetscertifiering och stöd till mervärden i jordbruket.

4. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förord-ning (EG) nr 73/2009 och artiklarna 6, 7 m.m. i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013.

Källa: Jordbruksverket

EKONOMISK ÖVERSIKT


Utnyttjande av landsbygdsprogrammet 2007 - 2013Under programperioden 2007–2013 har avsatts cirka 37 917 miljoner kronor exkl. överskjutande nationell finansiering om cirka 203 miljoner kronor. Beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Utbetalningar avseende programperioden har pågått till och med 2015 för projekt beslutade inom ramen för programperioden. Miljöersättningar och kompensationsbidrag för delar

av stödår 2006 samt stödår 2007-2013 inom Axel 2 omfattas av programperiodens budget. I nedanstå-ende tabell framgår gjorda utbetalningar (netto) under perioden 16 oktober 2006 - 31 december 2015 som har belastat landsbygdsprogrammet fördelat på axelnivå och tekniskt stöd. Totalt har 37 711 miljoner kronor utbetalats varav 17 520 miljoner kronor finansieras av EU medan resterande 20 190 miljoner kronor till huvuddelen har finansierats av staten via Jordbruksverket. Under räkenskapsåret 2015 har cirka 2 100 miljoner kronor utbetalats varav cirka 899 miljoner kronor finansieras av EU.

Tabell 7 Redovisade utbetalningar inom LBP 16/10 2006 - 31/12 2015 jämfört mot budget

Åtgärd Utbetalningar miljoner kronorProgrambudget, miljoner kronor

Totalt Varav EU-del

% -utnyttjande av total budget 4

Axel 1, Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbruket

5 731,0 5 844,9 3 039,4 102,0

Axel 2, Förbättra miljö och landskapet 24 359,0 24 382,0 11 262,6 100,1Axel 3, Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden

4 294,0 4 055,3 1 732,9 94,4

Axel 4, Leader 2 375,0 2 271,4 908,0 95,6Axel 5, Tekniskt stöd 1 158,0 1 157,5 577,6 100,0Summa 37 917,0 37 711,12 17 520,5 99,5

1. Därutöver har cirka 200,9 miljoner kronor utbetalats av Jordbruksverket i nationell överskjutande finansiering som inte omfattas av programbudgeten.

2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om cirka 1 660,8 miljoner kronor.

3. Under 2013 höjdes programbudgeten för programperioden från 36 332,2 miljoner kr (version 9) till 37 916,7 mnkr (pro-gramversion 11).

4. I beräknat utnyttjande av EU-budgeten har inte hänsyn tagits till beslutade finansiella korrigeringar som rör programpe-rioden. Beslutade korrigeringar uppgår till knappt 110 miljoner kronor. Därutöver finns fem pågående ärenden som kan medföra ytterligare c:a 120 miljoner kronor i finansiella korrigeringar.


EU-delen inom programbudgeten uppgår till 1 953 miljoner euro motsvarande 17 577 miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 9 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande kvar-talsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen har legat på 9,21 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets

budget uppgår till 17 520,5 miljoner kronor vilket motsvarar 1 902,4 miljoner euro. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) till och med kvartal 3 2015 (avseende redovisade utbetalningar till och med 15 oktober 2015) har exklusive förskott drygt 92 % utnytt-jats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnyttjande ligger på 95 % vilket är maxnivån före reglering av förskott vid avslutat program.

EKONOMISK ÖVERSIKT


Tabell 8 Utnyttjande av EU-medel inom LBP 16/10 2006 - 31/12 2015

2007-20121 20132 20143 20154 TotalEU-budget, miljoner euro 1 677,3 275,8 - - 1 953,1Redovisat, miljoner euro 1 328,4 181,8 267,8 124,4 1 902,4Erhållna förskott EU, miljoner euro 127,8 - - - 127,8Summa utnyttjad budget, miljoner euro 1 456,2 181,8 267,8 124,4 2 030,2Utnyttjad budget ackumulerat exkl. förskott, %5

68,0 77,3 91,0 97,4 97,4

Utbetalningar (netto), miljoner kronor 12 426,3 1 562,0 2 370,6 1 161,7 17 520,6Genomsnittskurs, kr/euro6 9,35 8,59 8,85 9,34 9,21

1. Utbetalningar under perioden 16/10 2006-15/10 2012.



4. Utbetalningar under perioden 16/10 2014- 31/12 2015.

5. Finansiella korrigeringar har inte dragits av vid beräkning av utnyttjad EU-budget. Såväl beslutad korrigeringar som befa-rade korrigeringar i pågående ärenden beräknas totalt till 230 miljoner kronor.

6. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel.


Utnyttjande av landsbygdsprogrammet 2014 – 2020Under programperioden 2014–2020 har avsatts cirka 36 055 miljoner kronor, varav EU medfinan-sierar cirka 14 796 miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. För perioden

2014-2015 har utbetalningar gjorts för miljöersätt-ningar, kompensationsstöd samt tekniskt stöd och förberedande stöd i syfte att understödja förberedel-serna med landsbygdsprogrammet samt framtagan-det av lokala utvecklingsstrategier inom lokalt ledd utveckling. Utbetalningarna uppgår till knappt 4 385 miljoner kronor, varav drygt knappt 1 783 miljoner kronor avser EU-finansierad del.

Tabell 9 Utbetalda medel 1/1 2014 – 31/12 2015

Åtgärd Utbetalningar miljoner kronorProgrambudget miljoner kronor

Totalt Varav EU-del,

% -utnyttjande av total budget

1 - Kompetensutveckling 1 131,1 0 0 02 – Rådgivning 669,2 0 0 04 – Investeringsstöd 2 659,8 0 0 06 – Jordbruks- och affärsutveckling 1 100,6 0 0 07 – Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 4 684,9 0 0 08 – Stöd för miljöåtgärder i skogen 99,7 0 0 010 – Miljö- och klimatvänligt jordbruk2 8 056,9 2 410,6 978,8 29,911 – Ekologisk produktion2 4 117,2 783,8 318,2 19,013 – Kompensationsstöd2 8 178,2 711,6 288,9 8,714 – Djurvälfärdsersättning3 1 062,3 236,0 95,8 22,216 - Samarbete 1 306,0 0 0 019 – Lokalt ledd utveckling4 1 680,0 28,5 14,2 1,7Tekniskt stöd 1 309,7 214,1 86,9 16,3Summa 36 055,6 4 384,61) 1 782,8 12,2

1. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 9,4 miljoner kronor.

2. Prioritering 4 – miljö i jord- och skogsbruk.

3. Prioritering 3 – djurvälfärd och kort livsmedelskedja.

4. Prioritering 6 – utveckling på landsbygden.


EKONOMISK ÖVERSIKT


Utnyttjande av programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och regionalfonden (ESF) 2014-2020Under programperioden 2014–2020 har avsatts cirka 140 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Den svenska

medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Under 2015 har utbetalningar skett enbart till förberedande stöd i syfte att ta fram lokala utvecklingsstrategier. Utbetalningarna uppgår till drygt 4,9 miljoner kronor.





Lokalt ledd utveckling – ERUF2 137,0 2,5 1,3 1,8Lokalt ledd utveckling – ESF3 134,4 2,4 1,2 1,8Tekniskt stöd - ERUF 5,7 0,0 0,0 0,0Tekniskt stöd - ESF 5,6 0,0 0,0 0,0Summa 282,7 4,91) 2,5 1,7

1. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 1,6 miljoner kronor

2. Prioritering 1 – främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap.

3. Prioritering 2 – främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning och öka övergången till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden.


@pa

tric

_bro

man

EKONOMISK ÖVERSIKT


Utnyttjande av fiskeri programmet 2007-2013Under programperioden 2007-2013 har avsatts cirka 492 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med motsvarande summa svenska medel. Beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Utbetalningar avseende programperioden har pågått till och med 2015.

I nedanstående tabell framgår gjorda utbetal-ningar (netto) under perioden 1 januari 2007 t.o.m.

den 31 december 2015 som har belastat fiskeripro-grammet fördelat på de fem prioriterade områdena. Totalt har knappt 867 miljoner kronor utbetalats varav knappt 454 miljoner kronor beräknas finan-sieras av EU medan resterande cirka 413 miljoner kronor har finansierats av staten via Fiskeriverket och Jordbruksverket samt övriga offentliga finansi-ärer. Det innebär att knappt 92 % av programbudge-ten nu är utbetald. Under 2015 har cirka 94 miljoner kronor betalats ut, varav cirka 47 miljoner kronor beräknas finansieras av EU.


Åtgärd Utbetalningar miljoner kronorProgram-

budget miljoner kronor



PO1 1, Anpassning av gemenskapens fiskeflotta 195,0 192,2 116,2 98,5PO1 2, Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring 196,7 159,4 79,7 81,0PO1 3, Åtgärder av gemensamt intresse 362,2 341,8 170,5 94,3PO1 4, Hållbar utveckling i fiskeområden 139,6 125,0 62,9 89,5PO1 5, Tekniskt stöd 49,2 48,6 24,3 98,8Summa 942,7 867,02 453,6 92,03

1. Prioriterat område

2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 244,7 miljoner kronor

3. I beräknat utnyttjande av EU-budgeten har inte hänsyn tagits till finansiella korrigeringar m. m. om drygt 12 miljoner kronor.

Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket

EU-delen inom programbudgeten uppgår till 54,6 miljoner euro motsvarande 491,7 miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 9 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande redovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen under åren 2007-2015 är 9,20 kr/euro. Hittills

har 420 miljoner kronor rekvirerats från EU, vilket motsvarar drygt 45,6 miljoner euro. De rekvirerade medlen från EU, exklusive erhållna förskott, mot-svarar knappt 83,5 % av den totala budgeten för programperioden 2007-2013 för gjorda utbetalningar till och med den 30 september 2015.

EKONOMISK ÖVERSIKT


Tabell 12Utbetalda medel 1/1 2007 – 30/09 2015

2007-2012 2013 2014 2015 TotaltEU-budget, miljoner euro 46,38 8,28 - - 54,66Redovisat, miljoner euro 21,23 13,92 7,35 3,141 45,64Erhållna förskott EU, miljoner euro 3,83 0 0 0 3,83Summa utnyttjad budget, miljoner euro 25,06 13,92 7,35 3,14 49,47Utnyttjad budget % 45,8 71,3 84,8 90,5 90,5Utnyttjad budget exkl. förskott % 38,8 64,3 77,8 83,5 83,5Redovisat, miljoner kronor 204,9 120,3 65,8 28,8 419,82

Erhållna förskott EU, miljoner kronor 36,5 0 0 0 36,5Summa utnyttjad budget, miljoner kronor 241,9 120,3 65,8 28,8 456,8Genomsnittskurs, kr/euro3 9,65 8,64 8,95 9,17 9,203

1. Beloppet avser rekvirering av EU-medel avseende utbetalningar som gjorts fram till och med den 30 september 2015. För perioden 1 oktober 2015 till 31 december 2015 beräknas ca 21,7 miljoner kronor (ca 2,28 miljoner euro) att rekvireras. Det faktiska beloppet som rekvirerades från EU uppgår till 3,15 miljoner euro, drygt 29,9 miljoner kronor. Differensen kommer att justeras under 2017 års rekvirering.

2. Orsaken till att rekvirerade belopp är 12,1 mnkr lägre jämfört med utbetald EU-del i föregående tabell, jämte avdrag för utbetalningar i oktober-december 2015, är att beräkningen av snittkursen påverkar differensen mellan utbetalt, rekvirerat och erhållit. Även brister i IT-systemen och finansiella korrigeringar, exempelvis har Jordbruksverket och dåva-rande Fiskeriverket dragit bort vissa utgifter från utgiftsdeklarationerna som en följd av genomförda revisioner påverkar differensen.

3. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel.


Utnyttjande av fiskeriprogrammet 2014-2020Under programperioden 2014–2020 har avsatts cirka 1 003 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Under 2015 har enbart utbetalningar skett i åtgärderna Tekniskt stöd och Förberedande stöd i syfte att understödja

förberedelserna med havs- och fiskeriprogrammet samt framtagandet av lokala utvecklingsstrategier inom lokalt ledd utveckling. Utbetalningarna uppgår till drygt 3 miljoner kronor. Nu när programmet är godkänt och i fullt bruk omfattar det sex unionspri-oriteringar som syftar till att främja hållbart fiske, hållbart vattenbruk, den gemensamma fiskeri-politiken, lokalt ledd utveckling, beredning och saluföring, den integrerade havspolitiken samt tekniskt stöd.





UP1 1 – Hållbart fiske 308,2 0 0 0UP1 2 – Hållbart vattenbruk 166,0 0 0 0UP1 3 – Den gemensamma fiskeripolitiken 595,0 0 0 0UP1 4 – Lokalt ledd utveckling 140,0 2,0 1,0 0,14UP1 5 – Beredning och saluföring 92,0 0 0 0UP1 6 – Den integrerade havspolitiken 62,2 0 0 0Tekniskt stöd 82,0 1,2 0,7 0,08Summa 1 445,4 3,22 1,7 0,22

1. Unionsprioritering

2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 0,7 miljoner kronor.


Utvecklingen inom jordbruk, fiske och landsbygdJordbruksverket ska– redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det av

riks dagen fastlagda målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel; att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

– redovisa indikatorer och andra bedömningsgrunder som beskriver utvecklingen inom sektorn och baserat på indikatorer och andra bedömningsgrunder göra en bedömning av hur resultaten och effekterna av myndighetens insatser har bidragit till att nå målet för utgiftsområdet.

UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK, FISKE OCH LANDSBYGD


Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

Jordbruksverket redovisar i resultatredovisningen de insatser verket gjort för att uppnå dessa mål samt redovisar också utvecklingen på de områden där verket har ett ansvar. Indikatorerna redovisas mer ingående längre fram i resultatredovisningen.

Figuren på nästa sida beskriver hur Jordbruksverkets verksamhet förhåller sig till regeringens övergripande mål. Dispositionen för den löpande redovisningen har gjorts så att respektive verksamheter hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de fyra delmål som regeringens mål kan brytas ned i. Detta framgår i figuren på så sätt att prickar med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en medelstark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av målen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter.

Fortsättningsvis i detta avsnitt redovisas en kortfattad översikt över utvecklingen i jordbruket och fisket samt på landsbygden.

Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål

@ry

ftes



Regeringens mål

Goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet

De gröna näringarna ska vara livskraftiga

Bidra till klimatomställningen

Bidra till att naturresurserna används hållbart

Jord

bruk

sver

kets

ver

ksam

het

Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald

Skydd av djur växter och hälsa

Miljö och resurseffektiva gröna näringar

Korrekt hantering av stöd

Konkurrensneutral uppdragsverksamhet

Figur 3. Förhållandet mellan regeringens mål och hur Jordbruksverkets olika verksamheter påverkar målen

Stark påverkan Medelstark påverkan Svag påverkan



Utvecklingen i jordbruket2015 präglas överlag av goda eller mycket goda skörderesultat. Produktionen av mjölk och kött blev ungefär oförändrad jämfört med 2014. Priserna inom EU och därmed i Sverige påverkas för flera produkter starkt av fluktuationerna på världs marknaden. Under 2015 har priserna för både mjölk och spannmål varit låga, samtidigt som höjda köttpriser noterats i Sverige. Mätt i jordbrukarledet har priserna under 2015 legat något lägre än under åren 20112014. Produktionsvärdet har ökat något de två senaste åren samtidigt som kostnaderna varit oförändrade. Detta medför i sin tur något ökat förädlingsvärde.

Vegetabilier Spannmålskördarna i världen har ökat tre år i rad och 2015/16 års skörd beräknas bli den tredje högsta någonsin. Enligt en prognos från det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) beräknas den totala skörden till ca 1 997 miljoner ton för 2015/16. De största spannmålsslagen som odlas i världen är majs och vete och av den totala spannmålsskörden beräknas ca 735 miljoner ton utgöras av vete och ca 968 miljoner ton av majs. När det gäller vete beräknas denna nå rekordnivå beroende bland annat på höga skördar i EU, i länderna i svartahavsområdet samt i Kina. Majsskörden som förväntas bli lägre än föregående år beror främst på lägre produktion i USA, i EU och i Brasilien. På grund av höga skördar och inte lika stora konsumtionsökningar de senare åren så förväntas världslagren av spannmål också bli rekordhöga.

Priserna på världsmarknaden har till följd av den goda tillgången på spannmålen även fallit under 2015. Vetenoteringarna på börserna i Europa och USA var 1015 % lägre vid en jämförelse av priserna i slutet av december 2015 respektive 2014. Andra faktorer som också påverkat prisbilden på världsmarknaden är fallande råoljepris sedan 2014 (styr delvis användningen av spannmål till etanoltillverkning) samt att den ekonomiska tillväxten i Kina inte är lika kraftig som förut. Även beslut om borttagande och sänkningar av exportskatter i konkurrens kraftiga exportländer som Argentina och Ryssland har också bidragit till att priserna på världsmarknaden har sjunkit.

När det gäller skörden av oljeväxter i världen så är bilden liknande den som gällde för spannmål under 2015. Skörden beräknas bli hög men dock inte lika som föregående år bland annat beroende på lägre skörd av raps och bomullsfrö i världen. USDA beräknar den totala oljeväxtskörden till omkring 527 miljoner ton, vilket är knappt 2 % lägre än föregående år. Den dominerande grödan, sojabönor (utgör ca 60 % av total oljeväxtskörd), beräknas dock öka. Världsmarknadspriserna på sojabönor har därför fallit med knappt 25 % vid jämförelse med genomsnittspriset föregående år medan rapspriset i EU har stigit med ca 5 %.

Spannmålsarealen i Sverige har varierat runt 1,0 miljoner hektar de senaste från att ha legat något högre åren närmast före frikopplingen av jord brukarstöden 2005. Under 2015 blev arealen preliminärt 1,04 miljoner hektar. De höstsådda spannmålsgrödorna ökade med 15 000 hektar, från en redan hög nivå, medan de vårsådda minskade med knappt 10 000 hektar. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Även vallarealen har varit i det närmaste oförändrad de senaste åren vid 1,1 miljoner hektar.

Goda förhållanden under sensommaren och hösten 2014 gav möjlighet för många lantbrukare att höstså och de höstsådda arealerna blev stora.

Våren och sommaren blev kylig och regnig vilket medförde att grödorna fick en lång tillväxtsäsong och mognade sent. Sommarvärmen kom i slutet av augusti med bra skördeväder. På en del håll i landet kom sedan regn som medförde att skörden för dröjdes till långt in i november.

På riksnivå beräknas hektarskörden av höstvete till 7 570 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 20 %. Förhållandena är likartade för höstråg, höstkorn och höstrågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 11 %, 10 % respektive 17 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt.

De vårsådda spannmålsgrödorna har också överlag gett högre hektarskördar än föregående år. Jämfört med femårsgenomsnitten är årets hektarskördar något högre. Hektarskördarna av vårvete, vårkorn och havre är för landet som helhet 16 %, 15 % respektive 16 % högre än femårsgenomsnitten. För korn blev hektarskörden 5 200 kg och för havre 4 610 kg per hektar.

Skördevariationerna är stora, men i de södra delarna av landet har skördenivåerna på många håll varit ovanligt höga. Höstvete och vårkorn visar rekordhöga hektarskördar både på riksnivå och för en del av länen i söder. Norrlandslänen drabbades av ihållande regn i samband med vårbruket vilket ledde till försenad sådd. Den kyliga sommaren fördröjde mognaden och en regnig höst medförde sedan stora obärgade arealer. Den totala spannmålsskörden har beräknats till närmare 6,2 miljoner ton. Den är 7 % större än förra året och överstiger genomsnittsskörden för de senaste fem åren med 25 %.

Hektarskörden av höstraps har på riksnivå beräknats till 3 940 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats någonsin. Totalskörden av raps och rybs beräknas till 359 600 ton, vilket är 11 % mer än förra årets resultat och 19 % mer än femårsgenomsnittet.

Totalskörden av raps och rybs beräknas till 325 000 ton, vilket är nästan i nivå med förra årets resultat och 10 % mer än femårsgenomsnittet. Arealen av raps och rybs minskade med 23 % eller nästan 30 000 hektar jämfört med förra



året. Höstrapsarealen ökade medan de vårsådda grödorna minskade. Denna omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen bidrog till att totalskörden av raps och rybs nästan kom upp i nivå med förra årets förhållandevis höga totalskörd.

För landet som helhet var det 0,6 % av spannmålsarealen som inte kunde skördas under 2015. I de norra delarna av landet var andelen obärgad areal hög. I övre Norrland blev mer än 8 % av spannmålsarealen obärgad. Av raps och rypsarealen blev 0,4 % obärgad.

Arealen potatis upptog 24 000 hektar år 2015, varav 17 000 hektar matpotatis och 6 500 hektar potatis för stärkelse. Den svenska skörden av matpotatis beräknas för riket till 525 000 ton. Det är en något mindre skörd än de senaste åren. Hektarskörden av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas för år 2014 till 31 000 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års slutliga hektarskörd.

Den totala skörden av potatis för stärkelse beräknas till 277 000 ton, vilket är något mer än under de senaste årens resultat. Hektarskörden beräknas till 43 000 kilo per hektar. Det är något mer än de senaste åren.

Höstsådden 2015 för skörd under 2016Den regniga och kyliga sommaren medförde att skörden och förberedelserna för höstsådden blev försenade på många håll i landet. Men en mild och regnfattig höst medförde sedan att höstsådden pågick till långt in i november.

Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 529 100 hektar totalt för riket. Det är i nivå med förra årets arealer och 13 % mer än genomsnittet för de senaste fem åren.

Höstsådden av spannmål utgörs av 382 000 hektar höstvete som är i nivå med förra årets rekordstora areal, 17 000 hektar höstråg, 18 000 hektar höstkorn och 28 000 hektar höstrågvete, vilket totalt ger 445 000 hektar spannmål. Höstsådden av oljeväxter utgörs av 84 000 hektar höstraps samt 1 000 hektar höstrybs, dvs. totalt 85 000 hektar oljeväxter.

Arealanvändningen på lång siktI diagrammet nedan redovisas utvecklingen av användningen av jordbruksmarken under en längre period. Höstsådda grödor visar en svagt positiv utveckling medan vårsådda grödor gått tillbaka. Under första halvan av 1980talet uppgick odlingen av dessa grödor till 1,9 miljoner hektar jämfört med 1,3 miljoner hektar under 2015.

Däremot används en större areal för vallväxter. 2015 användes 1,1 miljoner hektar för vallväxter mot knappt 1,0 miljoner hektar i början av 1980talet. Arealen naturbetesmarker ökade i samband med EUinträdet från 350 000 hektar till som mest 520 000 hektar år 2004. För 2015 har arealen beräknats till 440 000 hektar.

@ab

borr

berg

sloo

uise



Figur 4. Användningen av jordbruksmarken, hektar

0

500000

1000000

1500000

2000000

2500000

3000000

3500000

1981 1983

1985 1987

1989 1991

1993 1995

1997 1999

2001 2003

2005 2007

2009 2011

2013 2015

Höstsådda grödor Vårsådda grödor Vallväxter Träda m.m. Betesmark


Frukt- och grönsakssektorn Sedan 2008 har produktionsvärdet för frukt och grönsaker ökat varje år. Den trenden bröts 2014, i första hand på grund av att hagelskador på äpplena ledde till betydligt lägre priser än normalt. Även växthusodlingens produktionsvärde var något mindre än året innan, medan däremot frilandsodlingen av grönsaker och bär fortsatte att öka i värde. För viktiga produkter som morötter, lök, sallat, gurka och jordgubbar ökade skörden jämfört med året innan, medan däremot skörden av äpplen och tomater minskade något.

År 2015 var ett ganska normalt år i den svenska produktionen. Produktionen kom igång ganska sent på grund av en kall och mörk vår, men sett till hela året blev det ekonomiska utfallet ändå tämligen bra. Delvis kompenserade goda priser för den sena starten på säsongen.

Inom EU var 2015 ett bättre år än 2014. Det ryska importstoppet som infördes i augusti 2014 låg kvar under hela 2015, men näringen lyckades hitta en del nya marknader och EUkommissionens bedömning är att frukt och grönsakssektorn klarat situationen mycket bättre än vissa andra sektorer. De krisåtgärder som infördes under 2014 var i kraft i en eller annan form även under hela 2015.

I Sverige har det varit möjligt att söka krisstöd dels under augustidecember 2014, och dels från augusti 2015. Jordbruksverket har dock inte fått in några ansökningar om detta, eftersom priserna i Sverige inte varit så låga att krisåtgärderna varit ett intressant alternativ.

Animalier Under det första kvartalet 2015 steg de internationella priserna på mejeriprodukter för att sedan falla tillbaka igen. Prisfallet kan förklaras med en ökande produktion inom EU men också i USA, Australien och på Nya Zeeland, fortsatt importstopp till Ryssland och Kinas minskande import. I november låg det genomsnittliga avräkningspriset för mjölk i EU på 30,8 euro/100 kilo vilket är 11 % lägre än november 2014. I slutet av november låg de genomsnittliga priserna på smör och skummjölkspulver 3 respektive 11 % lägre än året innan. De genomsnittliga priserna på ost hade fallit med drygt 10 %.

För att mildra effekterna av de låga priserna har systemen för intervention och privat lagring av smör och skummjölkspulver varit öppna sedan september 2014. Från september 2014 till och med december 2015 hade cirka 167 000 ton smör och 71 500 ton skummjölkspulver placerats i privat lagring. I slutet av november fanns det 60 500 ton smör och 28 600 ton skummjölkspulver i lager. Under 2015 såldes 46 600 ton skummjölkspulver till intervention. Inget smör har köpts upp till intervention. I oktober 2015 öppnade EUkommissionen privat lagring för ost. Varje medlemsland fick en kvantitet tilldelad. Totalt rörde det sig om 100 000 ton ost varav Sveriges andel var 945 ton.

Slakten av nötkreatur i EU, räknat i antal djur, ökade med 2,4 % under januariseptember. Under samma period ökade exporten med 7 % medan importen minskade med 3 %. Nettoexporten var 191



100 ton under årets första nio månader. De genomsnittliga avräkningspriserna inom EU för ungtjurar och kor steg med cirka 2 % under året. Under 2014 fluktuerade nötköttspriserna i Sydamerika och USA. Sett över hela året steg prisnivån i Argentina, Uruguay och USA medan priset i Brasilien sjönk kraftigt.

Det genomsnittliga avräkningspriset på griskött inom EU steg under första halvåret för att sedan sjunka under andra halvåret. Mellan januari och december sjönk priset med cirka 5 %. Ryssland har fortfarande importstopp av griskött från EU. Den totala exporten från EU ökade med 6 % under januari till september. De länder som ökade sin import från EU mest var Kina och Sydkorea. Importen av griskött till EU minskade med drygt 1 %. Nettoexporten under januariseptember var 2 221 800 ton. Priserna i USA, Kanada och Brasilien har fluktuerat men avslutade året på en lägre nivå än vid starten.

Det genomsnittliga priset inom EU på kyckling sjönk något under året. Prisnivån i slutet av 2015 var cirka 2 % lägre än under januari. Priserna i USA och

Brasilien har som vanligt fluktuerat kraftigt men året avslutades på ungefär samma prisnivå som det inleddes i båda länderna. Exporten av fågelkött från EU minskade med 2 % medan importen ökade med drygt 1 %. Nettoexporten under årets första nio månader var 438 000 ton.

Under 2014 noterades en ökning den svenska mjölkproduktionen. 2015 blev produktionen lika stor som 2014, men en avmattning kunde registreras i slutet av året. Under loppet av 2014 föll producentpriserna och den låga prisnivån har hållit i sig även under 2015. Även produktionen av nötkött och griskött noterar ökningar under 2014. Produktionen av både nötkött och griskött var under 2015 i stort sett oförändrad jämfört med 2014. Sett i ett längre perspektiv har produktionen av nötkött kunnat upprätthållas vid nivån 130 tusen ton. Produktionen av griskött har däremot minskat tydligt sett i det långsiktiga perspektivet. Slakten av kyckling har under lång tid haft en uppåtgående trend som fortsatt under 2015. För perioden januarioktober 2015 blev ökningen 8 % jämfört med samma period året innan.

Tabell 14.Utvecklingen av produktionen i Sverige av vissa animalieprodukter, 1000tal ton

2000 2005 2010 2013 2014 2015*

Mjölk 3 297 3 163 2 862 2 868 2 931 2 928

Nötkött 150 136 138 126 132 134

Griskött 277 275 263 234 236 232

Kyckling 90 99 114 119 129 ..

* Prognos. För kyckling saknas prognos för helåret.


Multilaterala handelsförhandlingarVärldshandelsorganisationen (WTO) sätter de yttre ramarna för jordbrukspolitiken. Jordbruksverket har lämnat underlag för Sveriges medverkan i de multilaterala handelsförhandlingarna inom den så kallade Doharundan i WTO med målet att öka marknadstillträdet, reducera stödnivåer och begränsa exportbidrag. Jordbruksverket har även bistått med underlag och även deltagit i övervakningen av det nuvarande jordbruksavtalet.

Vid WTO:s ministerkonferens i Nairobi 15 – 19 december 2015 beslutade de 160 medlemsländerna i Världshandelsorganisationen (WTO) att på några års sikt förbjuda all användning av exportbidrag och begränsa andra exportbidragsliknande åtgärder. Beslutet medgav utvecklade länder en femårig utfasningsperiod för mejeriprodukter, bearbetade livsmedel och griskött. Utfasningsperioden kan användas av länder som använde exportbidrag åren 2003 – 2005, däribland Norge, Kanada, Schweiz, USA och EU. USA, EU (och Sverige) har inte nyttjat exportbidrag sedan några år. Även utvecklingsländer erbjöds en utfasningsperiod för exportbidrag.

Det beslutades även att regler för offentlig lagring av mat av trygghetsskäl ska lyftas ut ur den så kallade Doharundan och förhandlas i ett snabbspår för beslut år 2017. Även förhandlingarna om uländernas möjligheter att skydda sig från dumpande import ska prioriteras. Konferensen nådde även beslut som syftar till att jordbruksstöd och tullar i bomullssektorn ska avvecklas så att fattiga länder får en chans att konkurrera på lika villkor som industriländer. Besluten av ministerkonferensen innebär att exportkonkurrensen kan läggas åt sidan för ökad fokusering på marknadstillträde och reducering av stödnivåer.

PrisutvecklingenDe sammanvägda prisutvecklingen för jordbrukets produktionsmedel visar oförändrad prisnivå sedan 2011. I figuren nedan redovisas några exempel på enskilda insatsvaror.

Energi svarar för 10 % av hela indexet, medan gödningsmedel svarar för 8 %, djurfoder för 19 %, andra varor och tjänster för 23 % och investeringar för 22 %.



Markpriserna har ökat markant sedan EUinträdet. Mellan 2000 och 2014 steg priserna på åkermark med i genomsnitt 250 %. Under 2014 blev ökningen 15 %. Ökningar registrerades i alla delar av landet utom i mellersta Sveriges skogsbygder och i Norrland.

Det genomsnittliga priset för åkermark i Sverige beräknades år 2014 till 67 000 kronor per hektar. Högsta priset år 2014 står Götalands södra slättbygder för med 154 000 kronor per hektar medan Övre Norrland med 14 000 kronor per hektar har det lägsta genomsnittspriset.

Metoden för att skatta de genomsnittliga markpriserna baseras på försålda lantbruksfastigheter där ansökan om lagfart genomförts. Detta medför att överlåtelser som till exempel resulterat i att den köpta fastigheten läggs samman med köparens gamla fastighet (fastighetsreglering) inte beaktas.

Även arrendepriserna har stigit men inte i samma grad som markpriserna. Prisuppgången mellan 2008 och 2014 beräknas till ca 25 %.

Sedan år 2000 fram till slutet av 2015 har producentpriserna stigit med ca 30 %. Priserna på vegetabilier har ökat något mer än priserna på animalier. Under det senaste året har priserna fallit något. Ökningen av producentpriserna kan jämföras med ökningen av insatsvarupriserna som uppgått till ca 50 %.

@m

umm

akar

dem

umm

a

Figur 5Utvecklingen av insatsvarupriserna, 2000=100

80

130

180

230

280

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Energi Gödningsmedel

Djurfoder Andra varor och tjänster

Investeringar Totalt




Figur 6.Utvecklingen av producentpriserna, 2000=100

50

100

150

200

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Vegetabilier Animalier Producentpriser


Prisutvecklingen i Sverige jämfört med omvärldenOm utvecklingen i Sverige jämförs med utvecklingen i Danmark, Tyskland och Finland visar det sig att

utvecklingen av producentpriserna i Sverige varit likartad med jämförelseländerna. En skillnad som kan noteras de senaste två åren är att priserna i Sverige har hävdat sig något bättre än i de jämförda länderna.

Figur 7.Utvecklingen av producentpriserna kvartalsvis i Sverige jämfört med Danmark, Tyskland och Finland, 2005=100

60

80

100

120

140

160

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Danmark Tyskland Finland Sverige

Källa: Eurostat och Jordbruksverket



Prisutvecklingen i konsumentledetFram till 2008 var prishöjningarna på livsmedel i nivå med eller något långsammare än den generella inflationstakten mätt med KPI. Under 2008 steg däremot livsmedelspriserna kraftigt i förhållande till den allmänna prisutvecklingstakten, men föll inte tillbaka när de internationella jordbrukspriserna föll. Därefter och fram till 2012 har prisökningstakten för livsmedel varit ungefär i nivå med den generella

inflationsutvecklingen. Sedan 2012 har KPI legat i stort sett helt stilla. Däremot har livsmedelspriserna ökat med ca 5 %.

I figuren avses med KPILivs ett delindex av KPI som avser livsmedel generellt. KPIJ är ett mera begränsat index som avser bröd och spannmålsprodukter, mejeriprodukter och vegetabiliskt fett samt kött och charkprodukter.

Figur 8.Utvecklingen av konsumentpriserna enligt KPI och delindex för livsmedel, 2000=100

80

90

100

110

120

130

140

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

KPI-J KPI-Livs KPI


Den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av sysselsättningen Jordbrukets totala produktionsvärde uppgick 2015 till 58 miljarder kronor, som är något mer än under 2014. En mycket god skörd under 2015 kompenserade de lägre spannmålspriserna. Under året har mjölkpriserna varit låga, men det kompenseras av bättre köttpriser. De totala kostnaderna blev oförändrade jämfört med 2014 och uppgick till 51 miljarder kronor.

Förädlingsvärdet, som avser skillnaden mellan produktionsvärdet och kostnader, inkl. avskrivningar, beräknas för 2015 till knappt 7 miljarder kronor. I posten övriga produktionssubventioner ingår de olika jordbrukarstöd som inte är kopplade till produktionen. Företagsinkomsten beräknas till ca 7 miljarder kronor, vilket är något högre än under 2014.

Eftersom underlagen för särskilt 2015 ännu inte är fullständiga kommer siffrorna att revideras. Osäkerheten är störst för kostnaderna. Detta kan medföra avsevärda förändringar för förädlingsvärdet och företagsinkomsten eftersom de utgör en differens mellan två var för sig stora tal.

Sysselsättningen i jordbruket beräknades för 2013 till ca 59 000 årsverken, varav 17 000 utfördes av kvinnor och 42 000 utfördes av män. De beräkningar som redovisas visar att sysselsättningen sedan länge har uppvisat en minskning. Mellan 2010 och 2013 minskade sysselsättningen med i genomsnitt 1,6 % per år. Sysselsättningen hos män minskade något mer än kvinnornas sysselsättning. Sysselsättningen minskade endast lite i slättbygderna mellan 2010 och 2013. I Norrland och i skogsbygderna var däremot minskningstakten ca 2 % per år.



Tabell 15.Utvecklingen av jordbrukssektorns totala intäkter och kostnader, miljarder kronor

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015*

Värdet av vegetabilieproduktion 18,7 22,1 23,1 25,8 23,5 25,0 25,8

Värdet av animalieproduktion 21,4 23,0 23,8 23,6 25,4 25,6 25,8Övriga intäkter 5,8 6,3 6,4 5,7 6,6 6,2 6,0

=Totalt produktionsvärde 45,9 51,3 53,4 55,1 55,5 56,7 57,7

Kostnader inkl. kapitalförslitning 43,7 45,5 47,4 49,0 51,0 51,0 50,8

=Förädlingsvärde 2,2 5,8 6,0 6,0 4,4 5,7 6,8Övriga produktionssubventioner 9,5 9,3 9,4 9,2 9,2 9,2 8,5

Löner, arrenden, m.m. 6,8 6,8 8,0 8,3 8,5 8,3 8,4

=Företagsinkomst 5,0 8,4 7,3 6,9 5,2 6,7 6,9

Sysselsättning, milj. årsverken** .. 62,4 .. .. 59,3 .. ..

* Prognos.** Uppgifter tas fram enbart i samband med lantbruksräkningarna som numera genomförs vart tredje år.


UtrikeshandelnExporten (inklusive utförsel till EU) från Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2014 till 69 miljarder kronor vilket var en ökning med drygt 5,5 miljarder kronor jämfört med 2013. De preliminära siffrorna för 2015 pekar på en fortsatt ökad export. Fisk, spannmål, diverse livsmedel, mejeriprodukter samt kaffe, te och kakao är produkt grupper som ökat i exportvärde. De nordiska grannländerna samt Tyskland och USA är de viktigaste exportmarknaderna.

Importen (inklusive införsel från EU) till Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2014 till 119 miljarder kronor vilket var en ökning med 9 miljarder kronor. De preliminära siffrorna för 2015 pekar på en fortsatt starkt ökad import. Stora varugrupper som ökat sitt importvärde är främst fisk, frukt och grönsaker, kaffe, te och kakao, mejeriprodukter samt drycker.

Exporten har värdemässigt varit drygt hälften så stor som importen under senare år. Exportens andel av importen var under 2014 var 58 %. Andelen av importen som kommer från EU har under senare år

legat stabil på nivåer strax under två tredjedelar av den totala importen.

En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport och höjer därmed export och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordbruksvaror och livsmedel är norsk fisk. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel exklusive fisk uppgick 2014 drygt 42 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,5 miljarder kronor jämfört med 2013. Importen exklusive fisk uppgick till 86,5 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2013.

Lyckade exportsatsningar är ofta kopplade till ett unikt produktkoncept, en förankrad exportstrategi samt ekonomiska resurser som klarar en långsiktig satsning. Detta är speciellt viktigt vid satsningar på marknader utanför EU. Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen, ökar sannolikheten för att ett företag ska vara framgångsrikt på exportmarknaden. Det tycks även finnas en viss informationsöverföring mellan företag som stimulerar företagens exportdeltagande.

Tabell 16.Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel (inklusive fisk), miljoner kronor

1999 2003 2012 2013 2014 Nov 13-okt 14 Nov 14-okt 15Total export 19 257 27 926 58 271 63 410 69 075 67 510 73 161Total import 41 234 53 924 103 278 110 337 119 288 116 664 125 393Balans 21 977 25 998 45 007 46 927 50 213 49 154 52 232

Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik, bearbetning Jordbruksverket



Indikatorer för utvecklingen av jordbruket framöverI takt med att marknadsregleringen efter hand allt mera fått karaktären av ett skyddsnät mot särskilt låga priser, slår de varierande världsmarknadspriserna igenom allt tydligare i de svenska priserna. Detta har varit tydligt de senaste åren inte minst på spannmåls, griskötts och mejeriområdena.

Den långsiktiga trenden är att produktionen minskar för flera viktiga jordbruksprodukter. Den yttersta orsaken till denna utveckling är givetvis bristande lönsamhet. Priserna på jordbruks produkter har på lång sikt haft en långsammare ökningstakt än priserna på insatsvaror. Om kvoten mellan dessa två serier beräknas erhålls bytesförhållandet, som redovisas i diagrammet nedan. Utvecklingen sedan år 2000 visar att bytesförhållandet har försämrades fram till 2005 med ca 20 %. Därefter har det varit en varierande utveckling och att inga nämnvärda förändringar inträffat från slutet av 2014. En positiv utveckling av detta bytesförhållande är av avgörande betydelse för att lönsamheten i jordbruket ska kunna behållas. En sådan positiv utveckling måste dock också kombineras med produktivitetsförbättring.

Jämförelser med andra länder visar att prisutvecklingen för jordbruksprodukter i Sverige väl följer utvecklingen i de närmaste konkurrentländerna. Under 2014 och 2015 har till och med priserna i Sverige hävdat sig väl.

Figur 9. Utvecklingen av bytesförhållandet, (2000=100)

40

60

80

100

120

2000 2005 2010 2015

Källa: Jordbruksverket och bearbetning.

OECD/FAO redovisar årligen bedömningar av den internationella prisutvecklingen ett decennium framåt i tiden. Den senaste bedömningen redovisades sommaren 2015. OECD/FAO bedömde att priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer under den kommande tioårsperioden, i reala termer. Det innebär att priserna förväntas bli lägre än prisnivån de senaste fem åren.

För mjölk och köttproducenterna är det givetvis intressant att få en bild av hur mjölk och köttpriserna kan förväntas förändras i förhållande

@pe

rnill

awid

roth

utvecklingen av foderpriserna. För mjölkprodukter av olika slag förutspådde rapporten från OECD/FAO att priserna i reala termer skulle vara som lägst 2015, för att sedan stabiliseras på en något högre nivå (men fortfarande betydligt lägre än de senaste fem åren). För nötkött räknade man med att priserna kommer att bli ungefär oförändrade de närmaste tio åren. För griskött och kyckling ser däremot bilden mer positiv ut.

Mot bakgrund av denna prognos är det intressant att se hur jordbrukarna resonerar om framtiden. Jordbruksverket har sedan 2005 genomfört en årlig enkätundersökning hos jordbrukarna för att undersöka deras planer de närmaste fem till tio åren. Genom att samma frågor nu har ställts under flera år finns möjligheter att se mönster i utvecklingen. En övergripande synpunkt är att det är mycket god stabilitet i svaren trots att förhållandena, i form av bland annat prisvariation, har skiftat.

Den undersökning som gjordes i slutet av 2015 visar god överensstämmelse med genomsnittet för tidigare år. I exemplet i figuren nedan redovisas de planer som mjölkföretagarna har. Jämfört med de genomsnitt som beräknats för de undersökningar som gjorts åren 200614 visar resultaten för den undersökning som gjorts nyligen att viljan till utökning av produktionen är lika god som tidigare. Planerna på att upphöra med produktionen är inte heller annorlunda än tidigare. Till och med verkar optimismen vara lika god eller bättre jämfört med undersökningen för ett år sedan.

De två andra frågorna har gällt hur man tror att utvecklingen av odlingen av olika grödor, utom vall, samt viljan att utöka arealen, kommer att utvecklas. Den slutsats som kan dras av svaren på dessa frågor är att de resultat som redovisas för 2015 väl överensstämmer med tidigare år, eller till och med att viljan att öka odlingen har ökat något.



Figur 10. Fördelning av svar från mjölkproducenter om deras planer för de närmaste 510 åren

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Genomsnitt 2006-14

2014 2015

Vet ej Mjölkproduktionen upphör Antalet mjölkkor minskar Antalet mjölkkor ung oförändrat Antalet mjölkkor ökar

Källa: Jordbruksverket. Egen sammanställning utifrån uppgifter ur PM från Landja AB december 2014.

En mycket intressant iakttagelse är hur jordbrukarna ser på att utöka sin areal om möjligheten ges. Den varierar starkt mellan olika grupper. Drygt 50 % av de svarande har uppgett att det är mycket eller ganska troligt att de skulle vilja köpa eller arrendera till mark. Men bland dem som har en djurbesättning motsvarande minst 25 koenheter (olika djurslag har jämställts efter olikheter i arbetsförbrukning) uppgav drygt 80 % att detta är mycket eller ganska troligt. En tolkning av detta kan vara att behovet av utvidgning av företaget är särskilt stort bland företagare med djur. Viljan att utvidga företaget är stort även för de större företagen och för företag där företagaren är högst 40 år.

Figur 11. Jordbrukarnas vilja att utöka sin areal efter grupp

0

20

40

60

80

100

Samtliga

Mindre än 21 ha

Mer än 50 ha

Till 40 år

41-55 år

Över 55 år

Mindre

Större

Mycket troligt Ganska troligt

Källa: Jordbruksverket. Egen sammanställning utifrån uppgifter från Landja AB i december 2015.

En annan indikator avser länsstyrelsernas förhandsgranskning av stallar (förprövning) som ger en uppfattning om investeringarna för animalieproduktion. Antalet förprövade platser för olika djurslag varierar starkt mellan åren bland annat som en effekt av varierande lönsamhet. För mjölkkor förprövades under 2015 endast ca 8 000 platser jämfört med runt 20 000 åren 20072012. För grisar har trenden varit nedåtgående sedan de första åren efter år 2000. För suggor förprövades under 2015 endast ca 3 000 platser, jämfört med minst 5 000 några år tillbaka. Även för slaktgrisar uppvisades en historiskt mycket låg nivå på 8 000 platser. Den generella slutsatsen av de uppgifter som finns gällande förprövningar under 2015 är att antalet inte är tillräckligt för att långsiktigt upprätthålla dagens produktionsnivåer. Sett över samtliga djurslag skulle investeringarna i så fall behöva vara minst dubbelt så stora. Generellt har nivån för antalet förprövade platser för dessa djurslag legat på 2015 års nivå de senaste 3 till 5 åren.

Inom Konkurrenskraftsutredningen (Dir. 2013:20) utarbetades under 2013 och 2014 scenarier för en möjlig utveckling fram till 2030. Scenarierna baserades på förväntad utveckling av bland annat världsmarknadspriserna. Produktivitetsutvecklingen antogs bli densamma framöver som den varit under senare år. Vidare antogs att direktstöden och politiken i övrigt förblir nominellt oförändrade jämfört med 2013. Det basscenario för 2030 som utarbetades visar att produktionsvolymen kan komma att minska avsevärt. En nedbrytning till regioner visar mycket entydigt att det är jordbruket utanför de bördiga områdena som tappar mest. I slättbygderna är marken överlag mer sammanhållen samtidigt som marken är bördigare. En mätare på att konkurrenskraften är god i slättbygdsområdena är att markpriserna har stigit starkt. Även markpriserna i andra områden har stigit, men det frikopplade gårdsstödet är troligen en stark förklaring.

Även om dessa analyser kan visa en alltför pessimistisk utveckling, går det inte att bortse från att sannolikheten är hög för att skogsbygderna och norra Sverige kommer att tappa produktion. I slutbetänkandet från Konkurrenskraftsutredningen (SOU 2015:15) framgick att jordbruks och trädgårdsnäringen står inför stora utmaningar för att nå ökad konkurrenskraft och produktion.



Utredningen betonade särskilt:

• En positiv utveckling som leder till stärkt konkurrenskraft bör ha sin utgångspunkt i ett tydligt politiskt mål. Detta mål är en viktig grund för attityderna såväl inom sektorn som i det omgivande samhället.

• Statens roll är främst att skapa goda förutsättningar genom bl.a. villkor och regler i paritet med konkurrentländerna och genom kunskaps och innovationssystemet.

• Ett stort ansvar ligger på näringen att marknadsanpassa, utveckla och formulera egna strategier. Utvecklingen av produktiviteten bedöms vara avgörande i sammanhanget.

• Det finns anledning att analysera om den svenska ståndpunkten rörande EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver anpassas så att den i större utsträckning gagnar svenska näringspolitiska intressen.

Arbetet fortsätter nu inom ramen för regeringens arbete med en livsmedelsstrategi.

Sammanfattande bedömningJordbrukets förädlingsvärde blev 2015 enligt preliminära uppgifter bättre än under något av åren 200914. Detta förklaras av en mycket god spannmålsskörd och goda priser för slaktdjur. Å andra sidan hölls förädlingsvärdet tillbaka av de låga mjölkpriserna.

Jordbruket i slättbygd kommer att hävda sig även framöver. Om markpriserna skulle komma att falla kan detta medföra problem för företagare som har hög skuldsättningsgrad, som i sin tur kan påskynda strukturomvandlingen. Men förmodligen kommer marken att användas på ungefär samma sätt oavsett strukturomvandlingen.

I skogsbygd är situationen annorlunda. Basen i jordbruket är i allmänhet djurhållning. Låg och trendmässigt fallande vilja att investera i byggnader är ett problem. Svårigheterna att skaffa mark kan vara ett problem för dem som vill utvidga sitt företag. Inlåsning av mark i alltför extensiv användning förekommer på sina håll.

Mot bakgrund av att lönsamheten inom mjölkproduktionen varit låg sedan 2014 och att det inte är möjligt att förutse när priserna kommer att vända uppåt, finns det en risk att mjölkproduktionen kommer att tappa fart. Detta kan då medföra att jordbruket utanför slättbygdsområdena blir glesare. Mot detta scenario står att den enkätundersökning som gjorts bland annat med mjölkproducenter visar att bland många är viljan att öka besättningarna är god.

Markens bördighet och arronderingen måste betraktas som i stort sett givna på någorlunda kort sikt. Omfattningen av animalieproduktionen hänger givetvis delvis samman med förhållandena i växtodlingen. Men därutöver finns ytterligare problem som gäller konkurrenskraften gentemot andra länders

jordbruk. Ett exempel är att lönekostnaderna i Sverige är högre än i många viktiga producent länder, Men det går heller inte att bortse från att regler kan vara tyngre att uppfylla i Sverige och att det är svårt att få ut motsvarande merbetalning för svenska produkter.

De indikatorer som redovisas ovan visar nu inte att tillbakagången för svenskt jordbruk håller på att vändas i en positiv riktning. Vägarna framåt är en viktig fråga för de handlingsplaner som upprättats för de olika branscherna inom kött och mejeri samt i arbetet med livsmedelsstrategin. En åtgärd är att förbättra konsumenternas (i Sverige och i utlandet) preferenser för svenska produkter. Det finns skäl att tro att varuflödet i form av svensk export och import kommer att öka.

Även om åtgärder på efterfrågesidan fortsatt är viktiga, är det troligt att åtgärder på utbudssidan är helt nödvändiga om trenden ska kunna vändas. Fortsatt arbete med förenkling av regelverk och fortsatt utveckling av lagstiftningen är viktigt. Men i första hand är det troligtvis åtgärder som branscherna själva måste ta ansvar för, och som bland annat gäller entreprenörskap, företagande och innovation i företagen.

Utvecklingen inom fiskeri och vattenbrukUnder 2014 trädde den nya marknadsordningen ikraft. Det har bl.a. inneburit att producentorganisationerna getts ett större ansvar för att målen med den gemensamma fiskeripolitiken uppnås. Vid reformen av den gemensamma fiskeripolitiken var lagstiftarnas avsikt att åstadkomma ett hållbart och mer lönsamt fiske. Det är ännu för tidigt att se om dessa förväntningar slår in. Vidare kan konstateras att

@ch

riste

lbjo

rko



marknaden påverkas av många faktorer som ligger utanför den gemensamma fiskeripolitiken, t.ex. det ryska importstoppet. Landningsskyldigheten kan bland annat förväntas påverka utbud och priser på fångst som används för andra ändamål än direkt humankonsumtion.

Såväl den svenska fiskeflottan som det svenska fisket har minskat under de senaste tio åren. Under 2015 fiskade svenska fiskare knappt 202 000 ton fisk och skaldjur, vilket är en minskning med 30 % jämfört med 2006. Värdet av den landade fisken har

inte haft samma utveckling, utan har uppgått till runt en miljard kronor per år med vissa variationer mellan åren. Värdet av den landade fångsten 2015 uppgick till knappt 900 miljoner kronor, se figur nedan. Det pelagiska fisket, dvs. sill/strömming, makrill, skarpsill och foderfisk, dominerade den landade fångsten sett till volym. Värdemässigt var dess andel 2015 drygt 45 %. Andra värdemässigt viktiga arter för det svenska fisket är, kokräka, havskräfta och torsk.

Figur 12.Värdemässig utveckling av landningar i saltsjöfisket fördelat på pelagiska fiskar, skaldjur och övriga fiskar, tkr

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Pelagisk sk Skaldjur Övrig sk

Källa: Havs och vattenmyndigheten, egen bearbetning.

Värdet av landningarna av havskräfta var 2015 ungefär densamma som 2014, medan den infiskade volymen minskade. Den ökade infiskningen av räka motsvarades av en ungefär lika stor ökning av det landade värdet. Den infiskade volymen pelagisk fisk ökade mellan 2014 och 2015, och även priserna ökade något. Prisutvecklingen för pelagisk fisk styrs framförallt av internationella förhållanden. Under 2015 ökade infiskningen av torsk något. Priserna låg dock kvar på ungefär samma nivå. Ur ett historiskt perspektiv är de infiskade volymerna av torsk låga.

Detta beror på konkurrens från norsk torsk, men även på att en tveksamhet på vissa marknader att köpa Östersjötorsk.

Den svenska flottans storlek liksom dess kapacitet har minskat över tid. Anledningen har varit dålig lönsamhet inom delar av sektorn samt ett uttalat mål inom EU:s fiskeripolitik att minska kapaciteten vilket understötts genom ett skrotningsbidrag och införande av överlåtbara individuella fiskenyttjanderätter inom det svenska pelagiska fisket.

Tabell 17.Antal svenska fartyg samt flottans kapacitet

2003 2010 2012 2013 2014 2015

Antal fartyg 1 705 1 356 1 377 1362 1 352 1 316kW 220 963 177 913 172 528 166 056 166 807 166 163Bruttoton 44 705 32 938 30 564 29 169 30 424 31 054

Källa: Havs och vattenmyndigheten



Svenskt vattenbruk kan delas upp i olika delar. Odling av fisk brukar delas upp i produktion av matfisk och produktion av sättfisk. Vid produktion av matfisk föds fisk upp för att säljas som livsmedel. Produktion av sättfisk syftar antingen till att förse matfiskodlare med yngel eller till att förstärka naturliga fiskbestånd eller förbättra möjligheter till sportfiske (utsättning av fisk). En annan del av vattenbruket är odling av blötdjur, dvs. blåmusslor och ostron. Även kräftodling förekommer av såväl sättkräftor som matkräftor. Vattenbruket är en typisk glesbygdsnäring som bidrar till sysselsättning på landsbygden. Odlingar är spridda över hela landet och finns i både kustområden och i inlandet. Den största andelen finns i de norrländska kraftverksdammarna. En ökande produktion av fisk sker idag inomhus, bland annat i så kallade recirkulerande anläggningar.

I januari 2016 fanns 226 odlingar, fördelade på 163 företag, med tillstånd för att odla vattenbruksdjur, dvs. fisk och skaldjur. Enligt uppgifter från SCB producerades 2014 knappt 12 300 ton fisk. Huvuddelen av detta är matfisk. Vidare odlades drygt 1 700 ton musslor. Värdet av den odlade matfisken uppgick till 370 miljoner kronor 2014. Motsvarande siffra för sättfisken är 89 miljoner kronor.

Enligt den analys som gjordes inom utredningen ”Det växande vattenbrukslandet” (SOU 2009:26) har det skett stora förändringar inom näringen de senaste 1015 åren. Matfiskodlingen har expanderat och produktionen har flyttat till regleringsmagasin och norra ostkusten. Tidigare låg tyngdpunkten i odlingen på södra ostkusten samt syd och västkusten. Utvecklingen är ett resultat av att det är

olämpligt med konventionell fiskodling i områden med redan hög näringsbelastning. Därför ges vanligt vis heller inga nya tillstånd till den typen av odling i de områdena.

Sverige har stor potential att öka sin produktion av matfiskodling, främst röding och regnbåge i norrländska vattenkraftsmagasin. Under de senaste åren har odlingsvolymerna i de reglerade norrlandsälvarna mångdubblats. Även odling av musslor på västkusten har potential att öka förutsatt att de står sig i konkurrensen med importerade musslor. Idag importeras merparten av de musslor som konsumeras.

Utvecklingen på landsbygden Sammanfattande indikatorer saknas som beskriver den ekonomiska utvecklingen på landsbygden i förhållande till utvecklingen totalt för ekonomin. Ett sätt att ändå schematiskt få en bild av utvecklingen på landsbygden är att se på utvecklingen inom jordbruk och tillverkningsindustri som är näringsgrenar som är vanliga på landsbygden. Utvecklingen i tillverkningsindustrin har följt utvecklingen i ekonomin totalt, om än i en betydligt långsammare takt. BNP till marknadspris har ökat med drygt 60 % sedan år 2000 medan ökningen för tillverkningsindustrin uppgår till 20 %. Ökningen för livsmedelsindustrin stannar också vid 20 %. Sedan 2004 har förädlingsvärdet för jordbruksföretagen haft en negativ utveckling. Mellan 2004 och 2013 (som är det senast redovisade året) föll förädlingsvärdet med drygt 20 %.

Figur 13.Indexerad utveckling för BNP till marknadspris och för ädlings värden för jordbruk samt för tillverkningsindustrin och livsmedelsindustrin i Sverige 20002014 (index för 2000=100)

40

60

80

100

120

140

160

180

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

BNP till marknadspris Jordbruksföretag

Tillverkningsindustri Livsmedel, drycker och tobak

Anm.: Till tillverkningsindustri förs här även gruvor och mineralutvinning. Till jordbruksföretag förs även serviceföretag till jordbruk. Källa: Statistiska centralbyrån, nationalräkenskaperna



Under 2015 har en litteraturöversikt genomförts för att kartlägga det internationella kunskapsläget kring jordbrukets be tydelse för en levande landsbygd. De övergripande slutsatserna kan formuleras enligt följande fem punkter.

Jordbrukets effekter på den omkringliggande ekonomin tycks vara svaga, särskilt i regioner med gles ekonomisk struktur. Detta beror på att jordbruket i hög grad länkas till leverantörer och förädlingsindustrier som finns i städer.

Jordbruket tränger undan andra näringar, särskilt i regioner med god ekonomisk utveckling, och har därför en negativ effekt på övriga ekonomin i stora delar av Europa. Någon slutsats om i vilken grad denna slutsats gäller även i Sverige kan inte dras med ledning av tillgänglig forskning. I regioner som domineras av jordbruksproduktion har sektorn en stabiliserande effekt och absorberar arbetskraft när utvecklingen i den övriga ekonomin är svag.

Jordbruket har positiv effekt på sysselsättning i regioner där det finns en stor förädlingsindustri kopplat till primärproduktionen. Småskalig livsmedelsförädling, tycks dessutom vara positivt korrelerat med besöksnäring och till upplevelseindustrier baserade på mat och måltid.

Ett varierat jordbrukslandskap skapar attraktiva miljöer för boende och rekreation, vilket observeras genom positiv befolkningsutveckling och ekonomisk tillväxt. Vad denna landskapseffekt innebär i termer av sysselsättningstillfällen och ekonomisk tillväxt har forskningen emellertid inte lyckats att kvantifiera.

Beroenden mellan olika näringar gör att landsbygdsutveckling mer är en fråga om platsutveckling än om utveckling av enskilda sektorer. Att det finns en bredd och mångfald i den lokala ekonomin ökar förutsättningarna för en stark lokal integration av olika sektorer, däribland jordbruk.

Innovationer pekas ofta ut för att vara en av de viktigaste faktorerna för tillväxt. Det gäller för tillväxt i företaget, tillväxt i regionen likväl som för tillväxt i Sverige. I den nationella innovationsstrategin framgår att Sverige år 2020 ska vara ”ett nyskapande land präglat av banbrytande idéer och nya sätt att tänka och göra för att forma vår framtid i en global värld. Människor i alla delar av Sverige kan och vill bidra till att skapa värde för människor, ekonomi och miljö genom nya och bättre lösningar”. Alla delar av Sverige ska alltså vara med och bidra till detta innovationsklimat. Det betyder staden likväl som landsbygden.

Det är många delar som ska fungera för att företagen ska kunna vara innovativa, oavsett vilken typ av region man åsyftar. Förutom att det ska finnas väl fungerande institutioner och fri konkurrens, så är det individer som skapar innovationer. Dessa individer måste ha rätt kompetens och de måste verka i ett klimat där det finns en positiv attityd till nytänkande. För många av dessa företag och

individer är det även viktigt att verka i ett klimat där det finns möjlighet att samarbeta och samverka kring nya idéer. Att gå från idé till innovation är ofta kostsamt och tidskrävande vilket många företag inte har resurser för. Det kan då vara helt nödvändigt att kraftsamla och dela på kostnader.

Majoriteten av den forskning som har bedrivits om de svenska företagens innovationer och innovationssamverkan ger inte en fullskalig bild av hur det ser ut i hela Sverige. Detta mycket för att forskning ofta fokuserar på de större företagen och genom att definitionen för vad som är en innovation ibland sätts för snävt. En innovation kan vara en produkt, tjänst eller process. Men det kan även vara en organisatorisk förändring. Det innebär därmed att en innovation kan vara helt nydanande för hela marknaden men den kan även enbart vara nytta för ett enskilt företag.

Följden av att forskning ibland är snäv kan betyda att landsbygdens innovationskraft underskattas. I ett län som Jönköping, som just är en region med majoriteten landsbygd, menar nära 70 % av företagen att de är innovativa. Så många som 77 % av de stora företagen är innovativa och nära 60 % av de små. Det visas även att innovationskraften är särskilt stor i landsbygdskommunerna. Vad denna forskning även indikerar är att det krävs samarbete med aktörer utanför regionen för att dessa innovationer ska komma till stånd. Man verkar vilja hitta en aktör som matchar i termer av bransch, kompetens och ämnesområde, hellre än en aktör som finns i ens omedelbara närhet.

Vad kan då vinsten vara för en region att det skapas bättre förutsättningar för innovationsverksamhet och samarbeten? En vinst kan vara en förnyad och utökad företagssammansättning. Antalet arbetsställen minskar på landsbygden men omsättningen i de som finns kvar ökar. Det ser alltså ut som att det sker en omvandling över tid som handlar om att öka produktiviteten och effektiviteten i befintliga företag. Mellan 30 och 40 % av jordbruksföretagen bedriver någon form av kombinationsverksamhet. Detta handlar främst om entreprenadverksamhet och turism men en del i det är även den småskaliga livsmedelsförädlingen. Detta är också innovationer som är viktiga för tillväxten.

Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfaldI detta avsnitt redovisar Jordbruksverket arbetet med analyser och utredningsverksamhet, statistikproduktion, främjande av vattenbruk och fiskerifrågor, förberedelser inför kommande jordbruks- och fiskeripolitik, jämställdhet och verksamheten inom landsbygdsprogrammets och fiskeriprogrammet. I avsnittet tar Jordbruksverket också upp förutsättningar för jordbruk i norra Sverige, andra förutsättningar för att stärka konkurrenskraften, konsumentaspekterna, effektiv kontrollverksamhet, utsäde, kvalitetskontroll av frukt och grönt samt Härjedalsförhandlingarna. Jordbruksverkets kostnader för verksamheten som Jordbruksverket redovisar under detta avsnitt var under 2015 281,2 miljoner kronor (19 % av de totala kostnaderna.)

DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD


MÅL MÅLUPPFYLLELSE

Analyser och utredningsverksamhet

Att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk.

I huvudsak uppfyllt (3)

Statistikproduktion

Att ta fram och publicera officiell statistik enligt uppsatt plan. I huvudsak uppfyllt (3)

Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor

Att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling av fisket, fiskeföretagandet och vattenbruket


Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet (för axel 1-4). För axel 5 avses utnyttjade medel.

Axel 1 Fullt uppfyllt (4)Axel 2 Fullt uppfyllt (4) Axel 3 I huvudsak uppfyllt (3) Axel 4 Fullt uppfyllt (4) Axel 5 Fullt uppfyllt (4)

Fiskeriprogrammet 2007-2013

Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i det svenska fiskeriprogrammet.

PO 1 Fullt uppfyllt (4) PO 2 I huvudsak uppfyllt (3) PO 3 I huvudsak uppfyllt (3) PO 4 I huvudsak uppfyllt (3)PO 5 Fullt uppfyllt (4)

Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige

Att jordbruksproduktionen i norra Sverige bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU.

Fullt uppfyllt (4)

Effektiv kontrollverksamhet

Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid I huvudsak uppfyllt (3)

Utsäde sundhet, kvalitet och sorter

Att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige I huvudsak uppfyllt (3)

Konsumentaspekterna

Att ta fram och förmedla kunskap som underlättar förkonsumenterna att göra medvetna val ur etthållbarhetsperspektivAtt beakta och lyfta fram konsument perspektivet





Analyser och utredningsverksamhet En viktig roll för Jordbruksverket är att genomföra och redovisa analyser som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och att följa upp och utvärdera åtgärder som genomförts. Utrednings- och analysarbetet är en viktig grund inte minst då lämpliga utvecklingsvägar ska identifieras och strategier för att uppnå en positiv och hållbar utveckling ska utarbetas. Viss del av analysverk-samheten baseras på rapporteringskrav från EU. Det handlar bl.a. om underlag till de årliga rapporterna för Landsbygds- respektive Fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål.

Resultaten av Jordbruksverkets analyser är i många fall en bas för remissyttranden som verket lämnar inför exempelvis möten i EU-arbetsgrupper/kommittéer och internationella organisationer. I vissa fall presenteras resultaten i form av rapporter som publiceras i verkets rapportserie.

Rapporter i rapportserienUnder 2015 publicerades 24 rapporter i verkets rapportserie. Flera av dessa har varit inriktade på analyser med kopplingar till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. I sammanhanget kan följande rapporter nämnas:

Rapporten Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2014 (Rapport 2015:6), fokuserar på hur stödet är nödvändigt för jordbruksföretag i norra Sverige och att ungefär en tredjedel av mjölk-företagen där skulle upphöra med sin verksamhet utan det. Även med stöd minskar produktionen i flera produktionsgrenar, vilket kan leda till igenväxning och en minskning i landsbygdens attraktivitet för boende och verksamheter. Se även ”Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige”.

Rapporten ”Fungerar konkurrensen på mark-naden för slaktdjur?” (Rapport 2015:8), innehåller en undersökning av hur prisbildningen fungerar för slaktdjur och hur affärsförhållandet mellan lantbrukare och slakterier ser ut. Rapporten kart-lägger också strukturen hos köttproducenterna och i slakterinäringen samt granskar slakteriföretagens lönsamhet. För att bedöma hur väl den svenska slaktdjursmarknaden fungerar görs även en inter-nationell utblick.

Rapporten Strategier för konkurrenskraft- spelar strategierna någon roll för jordbruks- och trädgårds-företag? (Rapport 2015:11), belyser jordbruk- och trädgårdsföretagens möjligheter att påverka sin konkurrenskraft och att därmed förklara strategier-nas betydelse. Huvudfrågorna är om strategierna har någon betydelse för varför vissa jordbruks- och trädgårdsföretag är mer konkurrenskraftiga än andra och vad som karakteriserar strategierna i de

jordbruks- och trädgårdsföretag som har förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och upprätthålla eller öka sin konkurrenskraft.

Rapporten Värdet av våroljeväxter? Ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel (Rapport 2015:13), analyserar de ekonomiska konse-kvenserna för växtodlingen av förbudet att använda våroljeväxtutsäde betat med neonikotinoider. I studien beräknas de företagsekonomiska effekterna samt de ekonomiska effekterna för sektorn i sin helhet av förbudet mot neonikotinoider.

Rapporten Jordbrukspolitik, inlåsning och strukturomvandling (Rapport 2015:14), belyser hur jordbrukarstöden påverkar inlåsningseffekterna, jordbrukets strukturomvandling, konkurrensen om mark, och omdaningen av odlingslandskapet samt vilka följder det kan få för biologisk mångfald och jordbrukarnas möjlighet till ökade inkomster.

Rapporten Kvalitet stärker konkurrenskraften för svenskt griskött (Rapport 2015:25) ger en översikt av vad som påverkar det svenska grisköttets kvalitet och en bild av hur olika aktörer i produktions kedjan ser på dessa kvalitetsaspekter. Det görs även internatio-nella jämförelser. Vidare ger rapporten en lägesbild av det svenska grisköttets kvalitet, dess styrkor och utvecklingsområden.

Under året har en produktområdesinriktade marknadsöversikt om potatis till mat och stärkelse-produktion publicerats i Jordbruksverkets rapport-serie. Marknadsöversikten bygger på tillgänglig officiell statistik och fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen samt utvecklingen på kort sikt.

Under året har också en serie kortanalyser och ett månatligt prisbrev publicerats på Jordbruksverkets webbplats. Under rubriken På tal om jordbruk och fiske har cirka en gång per månad har en kortare analys av en aktuell frågeställning rörande

@m

yrna

sgar

d



jordbruks-, fiske-, handels- och statistikfrågor presenterats. Under året har kortanalyserna bl.a. gällt läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter, turbulensen på EU:s socker-marknad, mervärden i svensk mjölkproduktion, för-väntad prisutveckling på världsmarknaderna, vilka tomater smakar mest och bäst, svenska jordgubbars ställning på marknaden och utvecklingen av svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel.

Fortlöpande under året har analyser och andra underlag tagits fram till bl.a. olika remissyttranden. Under året har detta inte minst gällt i samband med det besvärliga läget i mjölksektorn. Regerings-kansliets pågående arbete med en livsmedelsstra-tegi, översyner av regelverk och politik på jordbruks-, landsbygds- respektive fiskeriområdena samt inför möten i internationella organisationer och i EU:s expertgrupper och kommittéer där Jordbruksverket deltar. Utgångspunkterna för arbetet i expertgrupper och kommittéer och rådsarbetsgrupper har liksom tidigare varit fortsatta förenklingar och minskad administrativ börda för företagen, minskning av marknadspåverkande stöd som intervention och exportbidrag samt en ansvarsfull förvaltning av EU:s budgetmedel.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för analyser och utredningsverksamhet uppgick 2015 till 21,7 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 9,9 miljoner kronor).

Måluppfyllelse – Analyser och utredningsverksamhet Måluppfyllelse – Kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och underlag inför översyn av politik och regelverk

Jordbruksverkets analys- och utrednings-verksamhet är en del av Sveriges långsiktiga agerande för en anpassning av EU:s politik på jord-bruks- landsbygds- och fiskeriområdet till svenska önskemål. Effekterna kan därför främst avläsas i en långsiktig ändring av politiken och tillämpnings-reglerna. Exempel på där EU:s politik ändrats i linje med svenska önskemål är den allt mer begränsade an-vändningen av exportbidrag och intervention på jordbruksområdet och utfasningen av interventions-åtgärderna på fiskeområdet.

Jordbruksverket har under året genom utred-nings och analysverksamheten bistått Regeringen i genomförandet av EU:s politik på jordbruks- landsbygds- och fiskeriområdena. En viktig roll för Jordbruksverket är att genomföra och redovisa analyser som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och att följa upp och utvärdera åtgärder som genomförts. Utrednings- och analysarbetet är en viktig grund inte minst då lämpliga utvecklingsvägar ska identifieras och strategier för att uppnå en positiv och hållbar

utveckling ska utarbetas. Viss del av analysverk-samheten baseras på rapporteringskrav från EU. Det handlar bl.a. om underlag till de årliga rapporterna för Landsbygds- respektive Fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål.

Resultaten av Jordbruksverkets analyser är i många fall en bas för remissyttranden som verket lämnar inför exempelvis möten i EU-arbetsgrupper/kommittéer och internationella organisationer. I vissa fall presenteras resultaten i form av rapporter som publiceras i verkets rapportserie.

Sammantaget bedöms genomförda analyser och utredningar ha bidragit till kunskaper om utvecklingen i jordbruket, på landsbygden och inom fiskeområdet. Analyserna har också bidragit med underlag inför översyner av politik och regelverk. Målet att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk bedöms i huvudsak vara uppfyllt.

Statistikproduktion Jordbruksverket är en av Sveriges 27 statistikansva-riga myndigheter och ansvarar för att utveckla och publicera officiell statistik inom jordbruksområdet.Verkets mål är att ta fram och publicera officiell statistik enligt en fastlagd plan, som bl.a. bygger på gällande EU-bestämmelser. Den statistik som produceras ska vara relevant, lättillgänglig och ha god kvalitet. I arbetet följer Jordbruksverket SCB:s riktlinje ”Tillräcklig kvalitet”. Merparten av den statistik som tas fram är reglerad av EU. Det innebär att verket, förutom att publicera statistik i rapporter och i databaser på Jordbruksverkets webbplats, också levererar statistik till EU:s statistikmyndig-het Eurostat. Under året har arbetet, utöver den EU-reglerade verksamheten, fokuserats på att utveckla statistik om ekologisk produktion.

Totalt publicerade Jordbruksverket under året 55 statistiska meddelanden samt en jordbruks-statistisk sammanställning som officiell statistik. För första gången publicerades officiell statistik om viltskador i jordbruket samt en jämförelse av antalet sysselsatta och antalet företag enligt de definitioner som används i lantbruksstatistikens och i företags-databasen vid SCB. Vidare publicerades resultat från en undersökning som genomförs vart tredje år om antalet företag samt om vilka växter som odlas och hur stor produktionen var av dessa i trädgårdssek-torn år 2015. Under året har Jordbruksverket upphört att publicera officiell statistik om djurhälsa.

Fyra fördjupande statistikrapporter har tagits fram. Dessa har innehållet statistik om använd-ningen av mineralgödselmedel, investeringar i maskiner och redskap, jordbruksmarkens ägar-struktur samt energianvändningen i växthus år 2014. Rapporten om jordbruksmarkens ägarstruktur



belyser antalet ägare av jordbruksmark, arealer jordbruksmark per ägare samt kombinationen av jord- och skogsägande. Energianvändningen i växthus behandlar omfattningen av användningen av förnybara och fossila energikällor i växthus.

Syftet med att ta fram statistiken är att öka kunskaperna om jordbruket i Sverige genom att ge ett lättillgängligt och objektivt underlag för infor-mation, utredningar och forskning. På EU-nivå används statistiken för att utforma och utvärdera EU:s jordbrukspolitik.

Statistik om priser och konsumtion följt av långa tidsserier av basstatistik samt statistik om ekologisk produktion är de områden som varit mest efterfrå-gade av användarna.

Under året har Jordbruksverket arbetat med att anpassa det interna kvalitetsarbetet till EU:s Riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice.) Riktlinjen gäller för all statistik som ingår i det euro-peiska statistiska systemet.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för statistikproduktion uppgick 2015 till 30,5 miljoner kronor (varav indirekta kostnader om 4,2 miljoner kronor).

Måluppfyllelse StatistikproduktionJordbruksverket har under året publicerat den offi-ciella statistik som ska publiceras enligt fastlagd plan. Tre av totalt 55 statistiska meddelanden har dock senarelagts. Vid framtagandet av statistiken har SCB:s riktlinjer ”Tillräcklig kvalitet” följts. Jordbruksverket har också följt SCB:s Riktlinjer och rutiner för elektronisk publicering (SCB 2008:01). Mot bakgrund av att tre statistiska meddelanden senarelagts och ett meddelande tidigarelagts är den samlade bedömningen att målet att publicera officiell statistik enligt plan i huvudsak är uppfyllt.

Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor YrkesfisketUnder 2015 har arbetet fortsatt med framtagandet av en strategi för svenskt yrkesfiske. I arbetet ingår 38 organisationer från näringen, myndigheterna, universitetet och frivilliga intresseorganisationer. De utgör den rådgivande gruppen för framtagandet av yrkesfiskestrategin. Arbetet med strategin har skapat en grundläggande plattform för det framtida arbetet med att samla, samverka och driva utvecklingen av svenskt yrkesfiske mot en ekonomisk och ekologiskt hållbar näring. Målsättningen är att strategin ska vara färdig under våren 2016 och att den rådgivande gruppen ska utgöra en permanent samverkansplatt-form för frågorna.

Jordbruksverket har under året deltagit på ett flertal konferenser, informationsmöten och semi-narier av både regional, nationell och internationell karaktär med koppling till yrkesfisket.

Under 2015 har Jordbruksverket yttrat sig i flera remisser med beröring på yrkesfiskets bedrivande i havet, insjöarna och i rinnande vatten. Dessa har bl.a. rört nya regler eller regelförändringar från Havs- och vattenmyndigheten, invasiva främmande arter, vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och åtgärdsprogram för havsmiljön. Jordbruksverket har också deltagit i samråd i Havs- och vatten-myndighetens regeringsuppdrag om lax- och havsöringsförvaltningen.

Jordbruksverkets representant för främjande av yrkesfiske ingår bl.a. i följande arbetsgrupper: program sälar och fiske (redskapsutveckling för att minska sälskadad fångst), styrgruppen för selektiva redskap och hållbar mat (intern arbetsgrupp på Jordbruksverket).

VattenbruketUnder 2015 slutfördes arbetet med att ta fram en handlingsplan för svenskt vattenbruk som Jordbruksverket har drivit. Handlingsplanen presen-terades i mars 2015 och innehåller konkreta åtgärder som ska leda till att målen i strategin Svenskt vattenbruk – en grön näring på blå åkrar, Strategi 2012–2020, uppfylls. Arbetet med framtagandet av handlingsplanen skedde tillsammans med andra organisationer och myndigheter med koppling till frågorna.

Under våren 2015 beslutades den fleråriga natio-nella strategiska planen för vattenbruket som är ett förhandsvillkor för havs- och fiskeriprogrammet. Förslaget till plan togs fram av Jordbruksverket.

Jordbruksverket har under 2015 även varit medarrangör till ett internationellt seminarium om landbaserat vattenbruk. Seminariet arrangerades tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen och föreningen Coalition Clean Baltic i Stockholm i november. Seminariet hade ca 120 besökare. Jordbruksverket har även arrangerat två möten med det nationella vatten-bruksrådet (som består av deltagare från viktiga organisationer med anknytning till vattenbruket), ett i mars och ett i augusti.

Fritidsfisket och fisketurismenJordbruksverket har under året kartlagt hur myndig-heter och organisationer på fritidsfiskets och fiske-turismens område arbetar och på vilket sätt deras arbete bidrar till uppfyllnad av de centrala målen i strategin ”Svensk fritidsfiske och fisketurism 2020”. Kartläggningen resulterade under 2015 i den första av en serie årsrapporter (2014-2020). Rapporten, som heter ”Så främjar vi svenskt fritidsfiske och fiske turism - årsrapport 2014” fokuserade på målen som rör utövande och tillgänglighet. Årsrapporterna tydliggör på ett samlat sätt vilka behov och utma-ningar som finns att möta på fritidsfiskets och fiske-turismens område.



Jordbruksverket har arbetat vidare med tre projekt som kopplar till främjandeuppdraget och strategins mål. Dessa syftar till att förbättra möjligheterna till fritidsfiske i stadsnära miljöer, tillhanda hålla web-baserad information om var man löser fiskekort samt att förbättra kunskapen om det fritidsfisketuristiska företagandes samhälls ekonomiska värde. Projekten kommer att redovisas i kommande årsrapporter.

Samverkan med SLU och Länsstyrelserna har bl.a. skett inom ramen för framtagandet av års-rapporten. Samverkan med Naturvårdsverket har skett i samband med enkätstudien av stadsnära fri-tidsfiske och planering av tankesmedjan för frilufts-liv 2016, där Jordbruksverket står som medarrangör. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten har bl.a. skett i samband med regeringsuppdraget att föreslå hur förvaltningen av lax och öring kan utvecklas. Övrig samverkan har skett inom ramen för den rådgivande gruppen för fritidsfiske och fiske-turism, vilken Jordbruksverket driver tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten.

Måluppfyllelse – Främjande av vattenbruk och fiskerifrågorJordbruksverket har, i syfte att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling av fisket, fiskeföre-tagandet och vattenbruket, arbetat med att ta fram en svensk yrkesfiskestrategi, en handlingsplan för svenskt vattenbruk och en årsrapport för fritidsfiske och fisketurism. Dessa delmål för främjandearbetet är således uppfyllda

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för främjande av fiske och vattenbruk var för 2015 4,1 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 1,7 miljoner kronor).

Förberedelse och genomförande av ny jordbruks och fiskeripolitik Arbetet med att bistå regeringen i förberedelserna och införandet av den nya jordbruks- och fiskeri-politiken har fortsatt under 2015. Detta gäller såväl i arbetet med utformning av regelverk som inför möten inom EU.

Regeringens förslag inom gårdsstödssyste-met blev klart i början av 2014 och regeringens förordning utfärdades i september 2014. Inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeripro-grammet medverkade verket konkret i arbetet med programskrivning. Landsbygdsprogrammet blev godkänt av EU-kommissionen i maj 2015. Havs- och fiskeri programmet blev godkänt av Kommissionen i augusti 2015. Regeringens förordning utfärdades i juni 2015.

Arbetet med olika tillämpningsregler fortsatt fram till sommaren 2015. Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter om såväl jordbrukarstöd som projekt- och företagsstöd vid flera tillfällen under 2015.

Implementeringen av reformerna har fram till slutet av 2015 genomförts i ett sammanhållet program (ProCAP). Arbetet har varit högt prioriterat inom Jordbruksverket och många personer har deltagit i arbetet. Under 2015 har närmare 200 000 timmar lagts ned av medarbetare vid Jordbruksverket, sam-arbetsmyndigheter och konsulter.

Leveranser under 20152015 har varit det mest intensiva leveransåret med flera leveranser av tjänster för externa kunder och interna kunder (Jordbruksverket och partners). De flesta har inneburit en samlad leverans av ett IT-stöd med dokumentation och hjälptexter, utbild-ning i IT-stödet, arbetsrutiner för handläggare och föreskrifter.

Jordbrukarstödsåret i sin helhet med nya hand-läggnings-, kontroll- och stödrättsystem har kommit på plats, har använts och resulterat i utbetalningar i december månad.

En påbyggnad inom kedjan för landsbygds- och fiskeristöd har fortsatt. Redan under 2014 öppnade E-tjänsten för ansökan av investeringsstöd till inves-teringar i djurstallar och projektstöd för bredband. Under 2015 har sedan öppningar skett av handlägg-ningssystem och E-tjänsten har utökats för ansökan av fler stödformer.

Informationsspridning har fortsatt varit ett viktigt område.

@fr

ufur

a



Helheten 20122015Införandeprogrammet ProCAP har haft till uppgift att under dessa år leverera en helhet bestående av IT-stöd, rutiner, föreskrifter, utbildningar och infor-mation. Ett tiotal nya IT-system har levererats med starka inslag av automatisering och helt digitalise-rade processer.

Arbetet har inneburit etablering av ny arkitektur, både inom verksamhet och IT, nya utvecklings-verktyg, delvis nytt arbetssätt inom utvecklingsar-betet och en större satsning på test.De totala utgifterna för programmet ProCAP under perioden 2012-2015 har uppgått till 372 miljoner kronor. Under hösten 2015 har det fortsatta utveck-lingsarbetet lagts över i mindre projekt och ut -gifterna under 2015 uppgår till 20 miljoner kronor. Den totala utgiften under dessa år blev således 392 miljoner kronor, varav 156 miljoner kronor har lånefinansierats.

Reformarbete 2016 och 2017Reformarbetet kommer att fortsätta under 2016 och till viss del även under 2017. I detta ligger:

• Stödformer som ska införas 2016

• Stödformer som inte har ingått men tillkommit under ProCAP

• Nedprioriteringar inom ProCAP beroende på försenat regelverk, resursbrister eller mer omfattande arbete än planerat/uppskattat

Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvud-sakliga strategi som används för att uppnå de jäm-ställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för det fondgemensamma arbetet fortsatte arbetet inom arbetsgruppen med uppdrag att samverka kring jämställdhet. Verket har också ställt krav på att kommunikationen om programmen ska jäm-ställdhetssäkras. Jordbruksverket har 2015 beslutat viljeinriktning och avsiktsförklaring för att jäm-ställdhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projekt inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och social-fonderna. Detta sker bland annat genom att jäm-ställdhetsintegrera de nationella och regionala handlingsplanerna samt uppmuntra till att de lokala utvecklingsstrategierna inom lokalt ledd utveckling jämställdhetsintegreras.

Programperiod 20072013Landsbygdsprogrammet 20072013 Programperiodens sista år för utbetalningar var 2015. En stor del av Jordbruksverkets och läns-styrelsernas arbete under året har därför handlat om utbetalningar. För verkets del har fokus även varit på arbetet med slututvärderingen som ska lämnas till EU-kommissionen i juni 2016, men även datainsamling av resultat från avslutade projekt och investeringar. Mer detaljerade redovisningar om programmets genomförande kommer att publiceras i årsrapporten som lämnas till EU-kommissionen i juni 2016. Jordbruksverket redovisar ingen bedöm-ning av effekterna. Utvärdering av effekterna görs i särskild ordning. För att få en samlad bild av lands-bygdsprogrammet redovisas samtliga axlar i detta avsnitt.

Beviljade stöd 2015Under 2015 har stöd i begränsad omfattning bevil-jats inom kompetensutveckling, startstöd, miljö-investeringar (rovdjursstängsel) samt TA-medel. Dessa beslut har möjliggjorts genom överteckning av budgeten vilket skett i enlighet med handlings-planen som Jordbruksverket tagit fram i syfte att utnyttja programbudgeten så långt som möjligt.

Tabell 18Beviljade stöd 2015

Stödåtgärd Beviljat belopp, tkr

Antal beviljade stöd

Kompetensutveckling, (axel 1)

5 289 20

Startstöd 54 950 247Miljöinvestering (stängsel mot rovdjur)

12 217 163

TA-medel 4 908 3Summa 77 364 433

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Jordbruksverket har under 2015 betalat ut 2 100 miljoner kronor vilket är lite lägre än under 2014. Det sammanlagda beloppet som betalats ut för hela pro-gramperioden 2007-2013 är 37 711 miljoner kronor. Detta innebär att budgetutnyttjandet blev 99,5 % av programbudgeten omräknat till svenska kronor med kursen 9,00/euro. Mer om den finansiella redo-visningen återfinns i avsnittet Ekonomisk översikt.

En stor del av utbetalningarna var avklarade redan år 2014 men inom några områden kvarstod betydande belopp att betala ut. En stor del av bred-bandsstödet har betalats ut under 2015. Detta beror på att programmet tillfördes mycket pengar för bredband under 2012 och 2013.I tidigare års resultatredovisningar har vi i tabel-lerna för axel 1, 3 och 4 redovisat beviljat stöd. Eftersom 2015 är slutåret för utbetalningar för



program perioden 2007-2013 redovisar vi istället utbetalat belopp och gör en jämförelse mot program-budgeten. Det är först nu vi kan redovisa det faktiska utfallet från programmet.

Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jord och skogsbruketSyftet med åtgärderna i axel 1 är att stärka konkur-rens- och utvecklingskraften hos företagen inom jord- och skogsbruk, rennäring, livsmedelsproduk-tion och förädling med en utgångspunkt att utnyttja resurser på ett hållbart sätt.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande axel 1Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna i programmet och budget utnyttjande i form av totalt utbetalat stöd i tkr jämförelse med programbudgeten 2007–2013. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp-fyllelsen och budgetutnyttjandet vara nära 100 %. Den samlade bedömningen är för axel 1 att målet är fullt uppfyllt, då budgetutnyttjandet, sett till utbe-talda medel är 102 % Ett budgetöverskridande inom en axel i svenska kronor är möjlig så länge som den totala programbudgeten inte överskrids. Frågan om

budgetutnyttjande och handlingsplan för detta har även varit föremål för diskussion inom programmets övervakningskommitté. Såväl budgetmålet liksom de flesta omfattningsmål (såsom antalet beviljade stöd) är uppfyllda för axeln totalt sett. Ett generellt problem finns när det gäller resultatmål om ökning av bruttoförädlingsvärdet hos företagen som är svårt att mäta och där redovisas en lägre måluppfyllelse.

Av företagen som fått stöd inom åtgärden modernisering av jordbruksföretag hade vid senaste mättillfället1 under våren 2015 mer än 5 700 årsarbets-krafter fått en förbättrad arbetsmiljö som resultat av gjorda investeringar, mestadels i lösdriftstall och nya tekniker som exempelvis robotmjölkning. Lite drygt 40 procent av företagen som slutfört investeringarna har investerat i någon form av ny teknik.

Vi kan också se att av antalet beviljade stöd står ekologisk produktion för 20 % totalt inom moder-niseringsstödet. Störst andel ser vi inom betande boskap, (exklusive mjölkkor) där 32 % av antalet beviljade stöd har gått till ekologisk produktion. Andelen ekologiskt uppfödda betande djur totalt uppgår till 20 % vilket tyder på att stödet främjar omställning till ekologisk produktion.

1 Årsrapport 2014

Tabell 19. Antal beviljade stöd 2007-2015 inom åtgärden för modernisering av jordbruk (121), fördelat på ekologisk produktion och konventionell produktion. Produktionstyp enligt EU-kommissionens indelning.

Typ av produktion Ekologisk produktion, antal

Konventionell produktion, antal

Totalt antal Andel ekologisk produktion

Åkergrödor 84 781 865 10 %Trädgårdsodling och vin 77 453 530 15 %Permanenta grödor 9 21 30 30 %Mjölk 535 2 323 2 858 19 %Betande boskap (exkl. mjölk) 605 1 287 1 892 32 %Svin 36 562 598 6 %Fjäderfä 65 182 247 26 %Annan 28 210 238 12 %Summa 1 439 5 819 7 258 20 %


Många företag har satsat på förädlingsverksamhet och målet för antal företag inom förädlingsstödet har överträffats rejält. Detta kan vara en effekt av den tidigare satsningen på Matlandet Sverige.

Av förädlingsstödet har 53 % gått till jordbruks-företag, 14 % till skogsbruksföretag och den små-skaliga livsmedelsindustrin står för 33 % av beviljade ansökningar. Totalt 17 % av beviljade ansökningar inom förädlingsstödet kan relateras till ekologisk produktion av livsmedel. Av den ekologiska produk-tionen står jordbruksföretagen för 84 % och livsmed-elsindustrin för 16 %.

Startstödet har prioriterats av länsstyrelserna, som anser att generationsskiften ofta dröjer alltför länge samt att unga företagare i större utsträckning

tar till sig nya metoder och utvecklar företaget, vilket kan öka konkurrenskraften.

Av startstöden har 37 % gått till mjölkproduce-rande företag, 30 % till företag med betesdjur exklu-sive mjölkkor medan svinproducenterna står för 6 % av beviljade ansökningar.

En undersökning2 visar att ungefär åtta av tio deltagare är ganska till mycket nöjda med den kompetensutveckling de fått. Generellt är personer som har deltagit i kurser mer nöjda än de som har deltagit i rådgivning. Cirka 75 % av de som deltagit i kurser och rådgivning som handlar om miljö, säger att kompetensutvecklingsinsatsen i någon utsträckning bidragit till att de börjat arbeta mer 2 Kompetens för utveckling, Jordbruksverkets utvärderingsrapport 2015:21 Årsrapport 20142 Kompetens för utveckling, Jordbruksverkets utvärderingsrapport 2015:2



miljövänligt. Andelen som tycker att de kan mer efter kompetensutvecklingsinsatsen varierar mellan 67 % och 94 %, beroende på vilket sakområde kursen eller rådgivningen berörde. Deltagarna har framfö-rallt lärt sig mer om miljövänliga arbetsmetoder och djurhållning, men även om produktutveckling och ökad lönsamhet i företaget.

En stor verksamhet under kompetensutveck-ling är projektet Greppa Näringen. Totalt under programperioden har det genomförts 28 8103 individuella rådgivningsbesök. Andra exempel på verksamhet är att rådgivare lett grupper 3 T.o.m. 30 juni 2015.

som har studerat vattenförekomster som är särskilt prioriterade ur övergödningssynpunkt. Kompetensutvecklingsinsatser till verksamma inom skogsbruket har varit populärt. Där överträffar måluppfyllelsen i de flesta fall de uppsatta målen.

Resultaten för de i förtid avslutade åtgärderna samarbete och infrastruktur har inte uppnåtts. Budgeten minskades för åtgärderna när stöden stängdes för ansökan medan målvärdena antal samarbetsinitiativ och antal verksamheter som fått stöd lämnades på ursprunglig nivå.

Tabell 20. Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbruket

Budgetutnyttjande/Måluppfyllelse

programperioden 20072013

Omfattnings indikator/ Budget

Mål Utfall Utfall Målvärde 100%

Stödåtgärd 20072013 2015 20072015 20072015

Kompetensutv. jordbruk och skogsbruk

Antal deltagare 576 900 5 452 1 010 800 175 %

Antal utbildningsdagar

658 350 27 231 609 400 93 %

Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr 1

1 962 962 367 326 2 184 5732 111 %

Startstöd Antal personer som fått stöd

1 400 247 1 758 126 %


345 888 64 098 373 9542 108 %

Modernisering av jordbruksföretag

Antal företag som fått invest.stöd

7 400 0 7 189 97 %


2 890 423 60 978 2 851 7982 99 %

Högre värde i jord- och skogsbruks-produkter

Antal företag som fått invest.stöd

630 0 1 133 180 %


444 790 9 487 380 5592 86 %

Stöd till samarbete för utveckling av nya produkter

Antal samarbetsinitiativ

200 0 51 26 %


31 400 56 19 493 62 %

Infrastruktur Antal verksamheter som fått stöd

2 100 0 602 29 %


55 221 2 577 34 5652 63 %

Summa Axel 1 Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr 1

5 730 685 504 522 5 844 942 102 %

1. Budget inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet (version 12) omräknat till kursen 9,00 kr/euro. Annan offentlig medfinansiering avser medfinansiering av projekt från kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myndigheter etc. utöver det stöd som utbetalats av stödmyndigheterna.

2. I beloppet ingår även vissa medel avseende stöd som har beslutats under programperioden 2000-2006.


3 T.o.m. 30 juni 2015.



Axel 2 Förbättra miljön och landsbygdenMålet för axel 2 har varit att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd samt att stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad miljöpåverkan. Detta för att bidra till att nationella och gemen-samma miljömål på effektivt sätt uppnås.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjandeaxel 2Den största delen av axel 2 utgörs av miljöersättning-arna. 2013 var det sista stödåret miljöersättningarna betalades ut från landsbygdsfonden 2007-2013. Under 2014 och 2015 gällde fortsatt samma regler för åtaganden som under programperioden 2007-2013 men miljöersättningarna betalades ut från

budgeten för landsbygdsprogrammet 2014-2020. Miljöinvesteringar är stöd för tidsbegränsade projekt, till exempel anläggning av våtmarker. Utbetalningar för miljöinvesteringar görs 2015 från budgeten för landsbygdsprogrammet 2007-2013.

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna i programmet och totalt utbetalade medel från landsbygdsfonden som avser landsbygdsprogrammet för stödår 2007-2013.

Den samlade bedömningen är för axel 2 att målet är fullt uppfyllt, då budgetutnyttjandet, sett till ut -betalda medel är 100%.

Tabell 21. Axel 2: Förbättra miljön och landsbygden

Stödåtgärd Omfattningsindikator Mål per år20072013

Stödår2013

Måluppfyllelse %20072013

Utbetalat20072015 tkr

Kompensations bidrag

Antal ha 530 000 539 716 102 %Antal företag 20 200 17 588 87 %Totalt utbetalat stöd, tkr 5 648 592

Extensiv vallodling


Betesmarker och slåtterängar

Antal ha 500 000 420 749 84 %Antal företag 38 000 31 942 84 %Antal fäbodar 230 221 96 %Totalt utbetalat stöd, tkr 5 514 456

Skötsel av våtmarker Antal ha 10 000 7 753 78 %Antal företag 3 000 2 189 73 %Totalt utbetalat stöd, tkr 159 640

Ekologiska produktionsformer

Antal ha 700 000 559 009 80 %Varav ha som får ersättning - 437 945Antal ha (certifierad) 610 000 501 524 82 %Varav ha som får ersättning - 380 460Antal djurenheter (certifierade eller under omställning)

150 000 213 805 143 %

Antal djurenheter (totalt) 160 000 229 922 144 %Antal företag (certifierade eller under omställning)

12 000 5 286 44 %

Antal företag (totalt) 21 000 7 293 35 %Totalt utbetalat stöd, tkr 4 220 646

Natur och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Antal ha 600 000 511 401 85 %Antal företag 12 500 11 172 89 %Totalt utbetalat stöd, tkr 808 698

Natur och kulturmiljöer i renskötselområdet

Antal ha 2 500 3 277 131 %Antal företag 200 304 152 %Totalt utbetalat stöd, tkr 108 165

Minskat kväveläckage




Stödåtgärd Omfattningsindikator Mål per år20072013

Stödår2013

Måluppfyllelse %20072013

Utbetalat20072015 tkr

Skyddszoner Antal ha 9 000 11 559 128 %Antal företag 4 500 4 390 98 %Totalt utbetalat stöd, tkr 188 491

Miljöskyddsåtgärder Antal ha 600 000 63 012 11 %Antal företag 10 000 488 5 %Totalt utbetalat stöd, tkr 205 417

Bruna bönor, Öland Antal ha 700 488 70 %Antal företag 70 40 57 %Totalt utbetalat stöd, tkr 5 547

Traditionella husdjursraser

Antal djurenheter 5 000 6 464 129 %

Antal företag 1 000 1 103 110 %Antal rasföreningar 15 16 107 %Totalt utbetalat stöd, tkr 83 789

Extra djuromsorg för suggor

Antal suggor 77 000 118 991 155 %Antal företag 350 506 145 %Totalt utbetalat stöd, tkr 237 984

Utvald miljöMångfaldsträda Antal ha 3 500 1 680 48 %Anpassade skyddszoner

Antal ha 1 000 247 25 %

Totalt utbetalat stöd, tkr 38 389MiljöinvesteringarAnläggning och restaurering av våtmarker

Antal ha 6 0001 5 259 88 %Antal företag 1 100 1 113 101 %

Damm som samlar fosfor

Antal ha 200 27 14 %Antal företag 1 000 34 3 %

Betesmarker och slåtterängar, restaurering

Antal ha 18 0002 10 846 60 %Antal företag 650 1 992 306 %

Betesmark som är stängslad med stängsel för rovdjur

Antal ha 3 300 6 505 197 %Antal företag 550 869 158 %

Reglerbar dränering Antal ha 400 65 16%Antal företag 20 4 20%Totalt utbetalat stöd, tkr 809 361

Skogliga åtgärder Antal skogsägare 6 700 6 961 104%Totalt utbetalat stöd, tkr 201 456

Sockerbetor1

Totalt utbetalat stöd, tkr 401Summa axel 2 Totalt utbetalat stöd, tkr 24 382 022

Programbudget 24 359 151Budgetutnyttjande 100 %

1. Under 2007 utbetalades stöd till sockerbetor som avsåg programperioden 2000-2006.



Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Målet för axel 3 är att främja en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv, i syfte att främja syssel-sättning, ge högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden och ett hållbart användande av lands-bygdens samlade resurser.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – axel 3Tabellerna nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna i programmet och budget-utnyttjande i form av totalt utbetalt stöd i jäm förelse med programbudgeten 2007–2013. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp fyllelsen och budget-utnyttjandet vara minst 95 %. Den samlade bedöm-ningen för axel 3 är att målet är i huvudsak uppfyllt. Bedömningen utgår från att budget utnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 94 %.

Resultatmålet ”antal personer som fått bredband” i det budgetmässigt största stödet (Grundläggande tjänster) uppnåddes två gånger om, d.v.s. en måluppfyllelse om 220 %. Måluppfyllelsen mätt i antal beviljade stöd och resultaten av insat-serna är inte lika höga i flertalet av åtgärderna inom axeln. Åtgärderna diversifiering av jordbruksföretag, affärsutveckling av mikroföretag och främjande av turismsatsningar utgörs till största delen av företagsstöd, medan åtgärderna grundläggande tjänster, byutveckling, samt bevarande och upp-gradering av natur- och kulturarvet till övervägande del genomförs som projektstöd. Detta har betydelse för måluppfyllelsen eftersom många projektstöd är av förutsättningsskapande karaktär.

Resultat i form av antal arbetstillfällen inom axel 3 har fortsatt att öka allt eftersom projekt och investeringar färdigställts och avslutats. Vid senaste mättillfället4 (våren 2015) var antalet skapade arbets-tillfällen uppe i 4 295 (32 % av målet) sammantaget för åtgärderna diversifiering, mikroföretag och turism. Högst måluppfyllelse finns i åtgärden mikro-företag där 2 195 jobb har skapats. Se även nedan angående beräkningen av arbetstillfällen.

Målet för bredbandsstödet har överträffats med stor marginal. De slutrapporter som Jordbruksverket fått in från länsstyrelserna fram t.o.m. 7 januari 2016 visar att närmare 213 000 personer i nästan 85 000 hushåll och drygt 12 000 företag har fått bredbands-fiber genom 707 projekt som fått 1 433 miljoner kronor i stöd. Målet var att 96 975 personer skulle få tillgång till bredband vilket betyder en målupp-fyllelse på 220 %. Detta är en stor skillnad mot vad som redovisats i tidigare. Det beror på att en mycket stor del av bredbandsprojekten avslutades och rapporterades under 2015.

4 Årsrapport 2014

Arbetstillfällen inom axel 3 och axel 4Vi kan konstatera att antalet arbetstillfällen satt i relation till de medel som använts skiljer sig åt mellan axel 3 och axel 4. Definitionen av arbets-tillfällen är densamma för båda axlarna och fastställd i EU:s regelverk. Alla nya jobb räknas in, såväl några få dagar under ett evenemang som varaktiga helårsarbeten. Alla dessa räknas som ett arbets tillfälle. Utökning av antalet arbetstimmar i ett företag räknas däremot inte med vilket sannolikt drar ner resultatet för företagsstöd där jordbruks- företag gör investeringar för att bredda sin verksam-het och då kan öka arbetade timmar i företaget.

Skillnaden i utfall mellan axlarna kan bero på att typen av stöd skiljer sig åt samt att olika mät-metoder används i vissa fall. Inom axel 3 genomförs projektstöd och företagsstöd inom samma stödåt-gärder medan axel 4 har enbart projektstöd. Alla resultat från projektstöden, oavsett axel, tas in via slutrapporter medan arbetstillfällen i företagsstöd approximeras utifrån resultat från en enkätstudie. Det är också en skillnad mellan axlarna när det gäller typen av projekt, inom axel 4 genomförs en större andel evenemangsprojekt och liknande vilket resulterar i fler inrapporterade arbetstillfällen.

@sc

hris

toffe

rhof



Tabell 22.Axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden

Budgetutnyttjande/Måluppfyllelse

Programperioden 20072013Omfattningsindikator/Budget

Mål Utfall Utfall Målvärde 100 %

Stödåtgärd 20072013 1 2015 20072015 20072015Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk

Antal personer som fått stöd

2 960 0 1 135 39 %

Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr1

705 156 46 853 504 4072 72 %

Affärsutveckling i mikroföretag

Antal mikroföretag med stöd som startat eller utvecklat sin verksamhet

3 720 0 1 901 51 %


794 500 56 915 692 487 87 %

Främjande av turistnäringen

Antal nya turistverk-samheter som fått stöd

3 100 0 1 270 41 %


611 310 71 607 609 4792 100 %

Grundläggande tjänster

Antal aktiviteter som fått stöd

1 397 0 974 70 %


1 535 068 643 730 1 610 759 105 %

Förnyelse och utveckling av byarna

Antal byar eller lokala grupper som genom-fört verksamheter

600 0 297 50 %


127 326 9 675 132 4352 104 %

Bevarande och uppgradering av kulturarvet


600 0 241 40 %


119 000 20 328 120 839 102 %

Utbildning och information

Antal ekonomiska aktörer som deltagit

82 000 15 950 130 215 159 %

Antal utbildn.dagar 160 000 8 280 115 653 72 %Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr1

387 205 49 936 369 8082 96 %

Förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier


200 0 1 101 551 %

Antal deltagare 10 000 0 13 527 135 %Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr1

14 500 100 15 140 104 %

Summa axel 3 Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr1

4 294 065 898 944 4 055 355 94 %

1. Budget inkl. offentlig finansiering enligt det godkända programmet (version 12) omräknat till kursen 9,00 kr/euro. Annan offentlig medfinansiering avser medfinansiering av projekt från kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myndigheter etc. utöver det stöd som utbetalats av stödmyndigheterna.

2. I detta belopp ingår även vissa pengar som avser stöd som har beslutats under programperioden 2000-2006




Axel 4 LeaderDet övergripande målet för Leader är att främja ett effektivt genomförande av landsbygdspro-grammet genom det mervärde som följer av för-ankring, in flytande och samverkan på lokal nivå. Leadermetoden tillämpas i hela landet och omfattar programmets alla insatsområden med särskilt fokus på axel 3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – axel 4Tabellerna nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna i programmet och budget utnyttjande i form av totalt utbetalt stöd i tkr jämförelse med programbudgeten 2007–2013. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara nära 100 %. Den samlade bedömningen är för axel 4 att målet är fullt uppfyllt. Bedömningen utgår från att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 96 %.

Måluppfyllelse att skapa arbetstillfällen ligger högt och kan komma att uppnås, se mer om detta nedan.

Leader har haft en stark utveckling under de senaste åren, men även om budgetmålet är uppfyllt för axeln totalt sett, släpar resultatutfallet efter i några fall. Det beror på att projektens slutdatum är

koncentrerade till 2014 och 2015 och all rapportering ännu inte färdigställts.

Uppgifter om projektinriktningar för projekt klara 2007-2014 visar att projekt med kopplingar till turism är den största gruppen (cirka 37 % av projek-ten). Därefter följer en grupp där bygde utveckling är ett dominerande innehåll (ca 30 %) och en tredje grupp har tonvikt på annat näringsliv än turism (cirka 9 %).

Inom Leader är bruttoökningen i antalet arbets-tillfällen vid senaste mättillfället (april 2015) uppe i 4 145 vilket är en ökning med nästan 1 500 från föregående mättillfälle. Av målvärdet (5 750) är 72 % uppnått och då återstår ca 23 % av projekten (knappt ca 980 projekt), som slut rapporterat 2015 och för vilka uppgifter kommer att vara registrerade i april 2016. Totala antalet projekt för hela program-perioden är drygt 4 200. Utsikterna är därför goda, att när alla projekt är slutredovisade och uppgifter registrerade, kan antalet arbets tillfällen hamna nära målet 5 750. De jobb som skapats kan vara både stadigvarande hel- och deltider men också kortare tillfälliga anställningar. I många projekt genomförs utbildningsinsatser, vilket visar sig i att antalet del-tagare som fullföljt utbildningar redan ligger långt över målet för den indikatorn. Se även under axel 3.

Tabell 23. Axel 4 Leader

MåluppfyllelseProgramperioden 20072013

Omfattningsindikator Mål Utfall Målvärde 100 %20072013 20072015

Genomförande lokala utvecklingsstrategier

Antal LAG-grupper 60 63 105 %

Antal projekt 4 500 3 913 88 %

Samarbete Antal projekt 300 252 85 %Driftskostnader LAG m.m.

Antal informations- inspirationsinsatser

10 000 9 133 91 %

Antal deltagare aktiviteter

210 000 126 424 60 %




Tabell 24. Axel 4 Leader, programbudget 2007-2013 och utbetalat stöd, tkr

Budgetutnyttjande / Måluppfyllelse Programperioden 20072013

Budget 1 Utbetalat, tkr Utbetalat, tkr MålvärdeStödåtgärd 20072013 2015 20072015 100%Projekt inom Leader 1 Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn

99 977 23 139 89 901 90 %

Projekt inom Leader 2 Förbättra miljön och landskapet

466 283 71 715 293 582 63 %

Projekt inom Leader 3 Diversifiering och livskvalitet

1 233 617 233 395 1 345 136 109 %

Samarbetsprojekt 100 000 37 454 97 633 98 %Driftskostnader LAG mm 474 969 96 069 445 116 94 %Totalt Budget/ utbetalt stöd, tkr 1 2 374 846 461 772 2 271 368 96 %

1. Budget inkl. annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet (version 12) omräknat till kurs 9,00 kr/ euro. Annan offentlig medfinansiering avser medfinansiering av projekt från kommuner, länsstyrelser, landsting, statliga myn-digheter etc. utöver det stöd som utbetalats av stödmyndigheterna.


Axel 5 Tekniskt stödTekniskt stöd (TA) är pengar för att administrera landsbygdsprogrammet. För programperioden är den totala budgeten för TA 128,6 miljoner euro eller 1 158 miljoner kronor vilket motsvarar drygt 3 % av den totala programbudgeten. 1 157 miljoner kronor har utbetalats vilket innebär fullt utnyttjande av TA-budgeten.

Under tekniskt stöd kan man finansiera för-beredelser, administration, övervakning, utvärde-ring, information och kontroller. Användningen regleras i artikel 66 i förordning 1698/2005 och även i kapitel 16 i landsbygdsprogrammet samt i reglerings brevet för Jordbruksverket. I regleringsbre-vet fastställs årligen beloppet för respektive berörd myndighet fördelat på olika användningsområden.

Användningen av TA-medlen under 2015 redo-visas i avsnittet Återrapporteringskrav.

MåluppfyllelseBedömningen av axel 5 är att målet är fullt uppfyllt eftersom budgetutnyttjandet når upp till 100 % av programperiodens budget.

Fiskeriprogrammet 20072013 Fiskeriprogrammet sträckte sig över åren 2007-2013 och hade en total budget på cirka 942,7 miljoner kronor. Fiskeriprogrammets övergripande mål var:

• Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation.

• Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka.

• Främja sysselsättning på landsbygden i anslut-ning till fiskerinäringen.

• De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska.

• Hållbar miljö och naturliga fiskebestånd.

I fiskeriprogrammet var målsättningen att insatser som bidrar till en hållbar utveckling av fiskerinä-ringen prioriteras (hållbar tillväxt genom miljö och sysselsättningsaspekter, utbildningsinsatser, nyrekrytering och jämställdhet). Den övergripande visionen för fiskeriprogrammet är alltså ett ekolo-giskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. Visionen om ett hållbart fiske innebär att:

• skapa en balans mellan fiskresursen och flottans kapacitet

• stimulera en långsiktig företagsekonomisk lönsamhet

• bidra till en hållbar utveckling av landsbygden

• bidra till att uppnå miljömålen

• bidra till en ökad jämställdhet.

Målgrupper för programmet är ägare till fartyg av varierande storlek och art, företagare inom vat-tenbruksnäring, kommuner samt andra offentliga organisationer, exempelvis myndigheter, bransch-organisationer, producentorganisationer, intresse-organisationer och företag.

Vad har hänt under 2015?År 2015 har präglats av att genomförandet av fiske-riprogrammet 2007-2013 har varit i slutfasen. Fokus var att kunna använda budgeten fullt ut, att slutföra investeringar och projekt och att betala ut stöd.



Måluppfyllelse och budgetutnyttjandeDet sammanlagda beloppet som betalats ut för hela programperioden 2007-2013 är 867 miljoner kronor. Detta innebär att budgetutnyttjandet blev 92 % av programbudgeten omräknat till svenska kronor med kursen 9,00/euro. Mer om den finansiella redo-visningen återfinns i avsnittet Ekonomisk översikt.

Målen med programmet, mätt i antal beviljade stöd och övriga målvärden för indikatorer, har inte nåtts, trots att budgeten i stort sett är använd. Målvärden är endast satta per prioriteringsområde dvs ej per stödåtgärd.

Det finns flera förklaringar till att målvärdena inte nås. Flera av resultatindikatorerna för fiskeri-programmet visar inte, och fokuserar inte på, resultat uppnådda genom prioriterade projekt och inves-teringar. Det finns därmed en viss obalans mellan prioriteringar av finansierade projekt och investe-ringar och resultatindikatorerna. Dessutom är målen för de flesta av resultatindikatorerna för fiskeri-programmet satta mycket högt. Då Jordbruksverket analyserat de satta målen i jämförelse med tillgäng-lig budget blir resultatet av analysen att det inte är rimligt att nå de flesta målen.

Det faktiska utfallet på indikatorerna redovisades i årsrapporten för fiskeriprogrammet, i juni 2015.

I nedanstående tabeller redovisas ut betalade medel för 2015 samt ackumulerade siffror. I beloppen ingår såväl den EU-finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering.

PO 1 Anpassning av gemenskapens FiskeflottaÅtgärderna inom PO 1 syftar till att anpassa fiske-ansträngningen till beståndssituationen samt att förbättra lönsamheten i berörda företag. Ett annat mål är att höja kunskapsnivån inom yrkeskåren och skapa säkrare arbetsplatser.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – PO 1 I nedanstående tabell redovisas utbetalade medel 2007-2015. I beloppen ingår såväl den EU-finans-ierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. Bedömningen av PO 1 är att det är fullt uppfyllt. Denna bedömning utgår ifrån att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 99 % av programperiodens budget.

@kr

onqv

istd

enni

s

Tabell 25. PO1 Anpassning av gemenskapens Fiskeflotta 2007-2015 (tkr)

Stödåtgärd Mål 20072013

Utfall2015

Utfall 20072015

Målvärde 100%

Definitiv upphörande av fiskeverksamhet 150 600Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet 18 268Investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet

9 621

Småskaligt kustfiske 80 4 347Socioekonomisk kompensation för förvaltning av flottan

9 345

Summa 194 9931 80 192 181 99 %

1.Budget inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 kr/euro.



PO 2 Vattenbruk insjöfiske, beredning och saluföringÅtgärderna inom PO 2 syftar till att utveckla livskraf-tiga företag som kan producera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – PO 2I nedanstående tabell redovisas utbetalade medel för 2015 samt ackumulerade siffror för perioden 2007-2015. I beloppen ingår såväl den EU finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. Bedömningen av PO 2 är att det är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår ifrån att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 81 % av programperiodens budget.

Tabell 26. PO 2 Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring 2007-2015 (tkr)


Utfall2015

Utfall 20072015

Målvärde 100 %

Vattenbruk 8 166 65 819Inlandsfiske 243 4 520Beredning och saluföring av fisk 11 041 89 074Summa 196 7101 19 450 159 413 81%

1. Budget inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 kr/euro.


PO 3 Åtgärder av gemensamt intresseÅtgärderna inom PO 3 syftar till att skydda och utveckla miljön samt att stärka konkurrenskraften, näringen och forskningen. Åtgärderna ska vara av en sådan art att resultaten kommer fler än enskilda fiskare eller företag till del.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – PO 3 I nedanstående tabell redovisas utbetalade medel för 2015 samt ackumulerade siffror för perioden 2007-2015. I beloppen ingår såväl den EU finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. Bedömningen av PO 3 är att det är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår ifrån att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 94 % av programperiodens budget.

Tabell 27. PO 3 Åtgärder av gemensamt intresse 2007-2015 (tkr)


Utfall2015

Utfall20072015

Målvärde 100 %

Gemensamma åtgärder 13 773 89 115Skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran

1 630 110 024

Fiskehamnar och landningsplatser 45 326Utveckling av nya marknader och avsättningsfrämjande åtgärder

3 575 28 549

Pilotprojekt 8 005 61 520Omställning av fiskefartyg 7 235Summa 362 233 1 26 983 341 769 94%

1. Budget: inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 kr/euro.




PO 4 Hållbar utveckling i fiskeområdenPO 4 är ett komplement till de övriga gemenskap-sinstrumenten för att utveckla fiskerinäringen. Särskilt fokus läggs på socioekonomiska åtgärder och skapande av nya arbetstillfällen genom lokal förankring och integrerade strategier. Stödet ska företrädesvis inriktas på områden med låg befolk-ningstäthet, områden där fiske är på tillbakagång eller små fiskesamhällen både vid kust och inland.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – PO 4 I nedanstående tabell redovisas utbetalade medel för 2015 samt ackumulerade siffror för perioden 2007-2015. I beloppen ingår såväl den EU finansierade delen som den svenska delen samt övrig offentlig nationell finansiering. Bedömningen av PO 4 är att det är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår ifrån att budgetutnyttjandet, sett till utbetalade medel, är 90 % av programperiodens budget.

Tabell 28. PO 4 Hållbar utveckling i fiskeområden (tkr)

Mål 20072013

Utfall2015

Utfall20072015

Målvärde 100 %

Utveckling av fiskeområden 42 071 124 980Summa 139 5951 42 071 124 980 90 %

1. Budget inklusive annan offentlig finansiering enligt det godkända programmet omräknat till kursen 9,00 kr/euro.


PO 5 Tekniskt stödTekniskt stöd (TA) är pengar för att administrera fis-keriprogrammet. För programperioden är den totala budgeten för TA 5,5 miljoner euro eller 49 miljoner kronor vilket motsvarar drygt 5 % av den totala programbudgeten. Under tekniskt stöd kan man finansiera förberedelse, förvaltning, övervakning, utvärdering, offentliggörande, kontroll och revision avdet operativa programmet samt arbete i nätverk.

Användningen regleras i artikel 46 i förordningen 1198/2006 och även i kapitel 6 i fiskeriprogrammet.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – PO 5 Bedömningen av PO 5 är att målet är fullt uppfyllt eftersom budgetutnyttjandet når upp till 98,8 % av programperiodens budget för PO 5. Användningen av TA-medel under 2015 redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav.

Programperiod 2014 – 2020Grunden för programmen under programperioden 2014- 2020 är den s.k. partnerskapsöverenskommel-sen där Sverige anger prioriteringar och huvuddra-gen för genomförandet av ESI-fonderna5 i Sverige. Partnerskapsöverenskommelsen ska också leda till förbättrad samordning mellan fonderna och att över-lappningar undviks. Jordbruksverket är under denna programperiod involverad i genomförandet av alla fonderna i Sverige eftersom vi förutom landsbygds-programmet och havs- och fiskeriprogrammet också är förvaltningsmyndighet för programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Fondsamordning har därför extra stor betydelse för verkets genomförande av programmen.5 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden.

FondsamordningI syfte att stärka samordningen mellan de olika programmen som finansieras genom ESI-fonderna har Jordbruksverket tillsammans med Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet ett uppdrag från regeringen att samordna arbetet med ESI-fonderna under pro-gramperioden 2014-2020. Arbetet leds av generaldi-rektörerna för respektive myndighet. En styrgrupp driver det mer operativa arbetet och ett antal olika arbetsgrupper genomför beslutande aktiviteter. Tillväxtverket har samordningsfunktion för arbetet. Några resultat från fondsamordningen hittills:

• Ny webbsida eufonder.se är under upp arbetande. På webbplatsen samlas all information om, och tillgång till alla operativa program i medlems-staten, inklusive information om tidpunkten för genomförande av programplanering och offent-liga samråd samt pågående projekt.

• Upphandling ESI Support. ESI Support är ett metodstöd som omfattar de horisontella kriterierna och som har till uppgift att stödja handläggare och projektägare i deras arbete med integrering av de horisontella kriterierna i löpande verksamhet

• Inventering och sammanställning av goda exempel från pågående projekt i syfte att presentera goda exempel från beviljade projekt från ESI-fonderna.

• Utarbetad plan för uppföljning utvärdering av framstegsrapporterna och planering av en nationell lärkonferens för Uppföljning och utvärdering. Nationell konferens genomförs den 4-5 februari 2016.

• Utarbetad skrift ”Utveckla Sverige”. Broschyren ger en översikt över vilka program inom



struktur- och investeringsfonderna som berör Sverige, och i vilka program svenska organisa-tioner, myndigheter och företag kan delta.

• Under året har två GD-möten och sex Styr-gruppsmöten hållits. Arbetet inom både sekretariat och arbetsgrupper utvecklas och intensifieras efter input från GD- och styrgrupp.

Lokalt ledd utveckling 20142020Leadermetoden kan under den nya program perioden genomföras i alla ESI-fonder. Den sammanlagda budgeten uppgår till nästan 2,1 miljarder kronor. Alla ESI-fonder inom lokalt ledd utveckling har samma andel nationell medfinansiering från statliga anslag. Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för samtliga fonder i detta sammanhang, vilket gör oss unika bland medlemsländerna inom Europeiska unionen och under året har vi på europeisk nivå presenterat vår modell för lokalt ledd utveckling. Jordbruksverket fattar också de formella besluten om stöd. Detta är en förenkling jämfört med tidigare då besluten fattades av länsstyrelserna. Under året har Jordbruksverket tillsatt en urvalskommitté med uppgift att bedöma strategier för lokalt ledd utveck-ling. Därefter har beslut fattats att 48 av 53 inläm-nade strategier ska genomföra sina lokala strategier med stöd från ESI-fonderna Mot slutet av året har 19 grupper fått beslut om att få påbörja genomförandet av sina strategier. Under perioden från urvalsbe-slutet fram tills startbeslutet har LAG-grupperna kompletterat sina strategier.

Hittills har endast förberedande stöd betalats ut till de grupper som lämnade in strategier. Detta stöd är till för att underlätta framtagandet av de lokala utvecklingsstrategier som sedan ligger till grund för vilka projekt respektive LAG väljer ut för finansiering via något av de aktuella programmen inom lokalt ledd utveckling. Totalt har 35,43 miljoner kronor betalats ut. Landsbygdsprogrammet står för merparten, 28,48 miljoner kronor, Havs- och fiskeri-programmet för 2 miljoner kronor och det särskilda programmet för lokalt ledd utveckling via Regional- och socialfonden står för 4,95 miljoner kronor.

Landsbygdsprogrammet 20142020 Förslaget till landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 godkändes av EU-kommissionen i slutet av maj 2015 och den svenska förordningen beslutades kort därefter i början av juni. Redan innan dessa formella bitar var på plats öppnades programmet i be gränsad omfattning under hösten 2014. Under 2015 har större delen av programmet öppnats för ansökningar medan vissa mindre delar kan sökas i början av 2016. Ett relativt stort antal ansökningar har kommit in för investeringsstöd till jordbruket samt bredband vilka var de stöd som öppnades under 2014. Alla pågående åtagande för miljöersättningar och stödet för extra djuromsorg för suggor har finansierats med det nya

programmets pengar medan regelverket utgår från föregående programperiod.

Programstrukturen är förändrad jämfört med föregående programperiod. Istället för ett antal åtgärder indelade i fyra områden (axlar) är det nya programmet mer målstyrt genom att flera åtgärder kan användas för att uppnå målen i sex unions prioriteringar vilka i sin tur är indelade i sammanlagt 18 fokusområden. Detta betyder att program budgeten är indelad i ett relativt stort antal budgetar. Redovisningen nedan över inkomna ansök-ningar är uppdelad efter unionsprioriteringarna.

Ett omfattande arbete har under 2015 gjorts tillsammans med länsstyrelserna för att ta fram de urvalskriterier och poängsättningssystem som utgör grunden för vilka ansökningar som ska prioriteras och beviljas stöd. Verket har också stöttat länsstyrelserna i arbetet med att ta fram de regio-nala handlingsplaner som utgör grunden för vilka prioriteringar respektive län gör. Jordbruksverket har också arbetat med en nationell handlingsplan som ska utgöra grunden för verkets hantering av de stöd verket fattar beslut om.

Jordbruksverket har mot slutet av året rappor-terat till Tillväxtverket om möjliga insatser för att underlätta mottagandet av flyktingar. Vi konstaterar att det inom ramen för programmen finns vissa möjligheter att genomföra integrationssatsningar. Landsbygdsnätverket har sedan våren 2015 tagit upp integrationsfrågan i en särskild tematisk arbets-grupp som lyft fram goda exempel.

Ansökningar och beviljat stödEftersom handläggningen av stöd inte kommit igång fullt ut är statistiken osäker och inte full-ständig. Beträffande antalet inkomna ansökningar är statistiken osäker beroende på att det kan finnas flera ansökningar från samma sökande i samma ärende vilket möjliggörs genom det elektroniska ansökningssystemet. Redovisningen är uppdelad på unionsprioriteringarna. Prioritetsområde 1 är tvärgående och redovisas därför inte separat.

Vi kan konstatera att ansökningstrycket är högt för de stöd (stödet som syftar till att underlätta inves-teringar för att öka jordbrukets konkurrenskraft samt bredbandsinvesteringar) som öppnades för ansökan hösten 2014.

Under 2015 har endast ett begränsat antal stödbeslut fattats. Mot slutet av 2015 beviljades 22 ansökningar.

UtbetalningarDe utbetalningar som gjorts för landsbygds-programmet 2014-2020 avser vissa miljöersättningar som genomförs med förra programmets regelverk, s.k. förberedande stöd inom lokalt ledd utveckling, se avsnittet om lokalt ledd utveckling samt Teknisktstöd (TA).



Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraftSyftet med Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft är att förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruks-teknik och hållbart skogsbruk. Prioriteringen är indelad i två fokusområden:

a. Konkurrenskraft, omstrukturering, diversifie-ring inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk.

b. Underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring.

Tabell 29. Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft

Åtgärd/ Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr1 Kompetensutveckling 15 - -2 Rådgivning 4 - -4.1 Investeringsstöd till

jordbruk 1 490 18 14 428

6.1 Startstöd 266 - -16.1 Innovation jordbruk 37 - -

Summa 1 812 18 14 428

Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedjaUnionsprioritering 3 Förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bear-betning och marknadsföring av jordbruksprodukter.

Prioriteringen är indelad i två fokusområden:

• Förbättra konkurrenskraften genom kort livs-medelskedja samt bättre djurvälfärd.

• Stödja riskhantering inom jordbruket, (till ämpas inte i Sverige)

Tabell 30. Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja

Åtgärd / Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr1 Kompetensutveckling 72 2 54 1032 Rådgivning 2 - -4.2 Förädlingsstöd 115 - -14 Djurvälfärds ersättningar1 475 475 118 91616.1 Innovation jordbruk 15 - -

Summa 679 477 173 019

1. Avser ansökningar från landsbygdsprogrammet 2007-20013 som betalas från landsbygdsprogrammet 2014-2020. Beloppet avser utbetalt belopp.



Unionsprioritering 4 Miljö i jord och skogsbrukMiljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinves-teringarna bidrar främst till att nå målen i unions-prioritering 4. Unionsprioritering 4 syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket. Prioriteringen är indelad i tre olika fokusområden. a. Återställa, bevara och förbättra den biologiska

mångfalden. b. Förbättra vattenförvaltningen och hanteringen

av gödsel- och växtskyddsmedel. c. Förebygga markerosion och förbättra

mark skötseln.

Miljöersättningarna samt ersättningarna för eko-logisk produktion ska bidra till att täcka de mer-kostnader och inkomstbortfall som uppkommer till följd av att lantbrukaren uppfyller villkoren inom ersättningen. För dessa ersättningar åtar sig lantbru-karen att sköta mark eller djur enligt vissa regler och villkor under en bestämd tid, oftast fem år.

Kompensationsstödet ersätter generella mer-kostnader som uppstår av mindre gynnsamt klimat och förutsättningar för odling. Storleken på stödet beror på vart lantbrukaren har sin mark. Även antalet djurenheter i förhållande till grovfoderareal påverkar nivån av stödet

Inga beslut om åtagande och utbetalning är ännu fattade men lantbrukare har under 2015 haft möjligheten att ansöka om åtaganden för de nya ersättningarna.

• betesmarker och slåtterängar,

• restaurering av betesmarker och slåtterängar,

• fäbodar,

• vallodling,

• skötsel av våtmarker och dammar,

• ekologisk produktion

• omställning till ekologisk produktion.

Jordbruksverket kan inte fastställa några slutsatser beträffande måluppfyllelsen men vi kan utifrån ansökta uppgifter konstatera att de flesta ersätt-ningarna har nått upp till, eller i vissa fall även överträffat, den bestämda målarealen för program-perioden 2014-2020. För miljöersättningen skötsel av våtmarker och dammar är ansökt areal till exempel 126 procent av målarealen för programperioden. Miljöersättningarna har under 2014 åtaganden enligt regelverket för landsbygdsprogrammet 2007-2013 men ersättningarna har betalats ut med pengar från budgeten för landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Tabell 31. Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar och kompensationsstöd

Fokusområde Stödåtgärd Mål år 2020 Antal ha

Stödår 2014Antal ha

Ansökt 2015 Antal ha

4abc Kompensationsstöd 1 467 0001 542 102 950 0003

4abc Vallodling 880 0002 884 960 270 6094a Betesmarker och slåtterängar 350 000 405 938 401 3924a Fäbodar (areal fäbodsbete) 16 200 16 242 17 0904a Restaurering av betesmarker och slåtterängar 10 000 4 509 7 4744ab Skötsel av våtmarker och dammar 8 400 8 407 10 5784abc Ekologisk produktion 395 000 414 265 408 8454abc Omställning till ekologisk produktion 25 000 - 22 9464abc Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet 61 000 60 893 35 1144abc Natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 0 1 884 1 089

1 Målet avser total jordbruksareal inom områden där jordbrukarna kan söka kompensationsstödet. Även areal där ingen ersättning betalas ut ingår i målet. Den ansökta arealen kommer därför inte motsvara den bestämda målarealen.

2 Målet inkluderar arealer som under en övergångsperiod är anslutna till miljöersättningen för vallodling inom program-period 2007-2013. Till miljöersättningen för vallodling inom programmet 2014-2020 beräknas 285 000 ha anslutas. En stor förändring av stödåtgärden är att det inte längre är möjligt att söka ersättning för vallodling om jordbrukaren också får kompensationsstöd.

3. Ansökt areal är preliminär



I tabellen nedan redovisas inkomna ansökningar för projekt och företagsstöd inom prioritet 4. Här ingår exempelvis stöd till verksamheter som Greppa Näringen inom åtgärderna kompetensutveckling och rådgivning, miljöinvesteringar såsom stöd till

stängsel mot rovdjur, restaurering av betesmarker och reglerbar dränering. Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker samt återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet åter-finns inom åtgärden natur- och kulturmiljö.

Tabell 32. Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, exklusive miljöersättningar och kompensationsstöd

Åtgärd/ Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr1 Kompetensutveckling 86 - -2 Rådgivning 53 - -4.4 Miljöinvesteringar 18 - -7.6 Natur- och kulturmiljö 17 - -10.2 Lantrasföreningar 27 - -16.1 Innovation jordbruk 5 - -

Summa 206

Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomiUnionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi syftar till att främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimat-tålig ekonomi inom jordbruket. Här ingår exempelvis stöd till biogasanläggningar, bioenergisatsningar och energieffektivisering både inom lantbruk och andra företag på landsbygden. Inom prioriteringen finns fem fokusområden:

a. Effektivisera vattenanvändningen inom jord-bruket, (tillämpas inte i Sverige).

b. Effektivisera energianvändningen inom jord-bruket och vid livsmedelsbearbetning.

c. Främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förny-bara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel.

d. Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak.e. Främja koldioxidbindning inom jordbruk och

skogsbruk, (tillämpas inte i Sverige).

Tabell 33. Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi

Åtgärd/ Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr2 Rådgivning 5 - -4.1 Investeringsstöd till

jordbruk82 - -

6.4 Investeringsstöd för jobb och klimat

179 - -

16.1 Innovation jordbruk 14 - -Summa 280

Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygdenUnionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden ska främja social delaktighet och ekonomisk utveckling på landsbygden. Inom detta område ges stöd till bland annat bredbandsutbyggnaden, dagligvaru-butiker på landsbygden och investeringar i andra företag på landsbygden än jordbruksföretag i syfte

att skapa fler jobb. Även lokalt ledd utveckling ligger inom denna prioritering. Inom prioriteringen finns tre fokusområden:a. Främja diversifiering, skapande och utveckling

av nya småföretag och arbetstillfällen. b. Främja lokal utveckling på landsbygden. c. Anläggning och projektering av passiv

bred bandsstruktur.



Tabell 34. Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden

Åtgärd/ Delåtgärd Benämning Antal ansökningar Antal beviljade stöd Beviljat belopp, tkr1 Kompetensutveckling 27 - -2 Rådgivning 17 - -4.4 Förädlingsstöd 33 - -6.4 Investeringsstöd för

jobb och klimat302 - -

7.2 Småskalig infrastruktur 19 - -7.3 Bredband 942 2 10 5637.4 Service och fritid på

landsbygden144 - -

7.5 Infrastruktur för rekreation och turism

43 - -

7.6 Natur- och kulturmiljö 51 - -19.1 Förberedande stöd för

lokalt ledd utveckling195 95 28 480

Summa 1 673 97 39 043

1. Antal ansökningar och beslut överstiger antalet grupper som fått stöd eftersom förberedande stöd har hanterats i två steg.

UtbetalningarDe utbetalningar som gjorts för landsbygdspro-grammet 2014-2020 avser vissa miljöersättningar som genomförs med förra programmets regelverk, s.k. förberedande stöd inom lokalt ledd utveckling, se avsnittet om lokalt ledd utveckling samt Tekniskt stöd(TA).

Alla utbetalningar redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt.

Användningen av TA-medel under 2015 redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav.

Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional och socialfondenSverige är det enda av medlemsländerna inom Europeiska unionen som kommer att tillämpa lokalt ledd utveckling inom alla ESI-fonder med samma förvaltningsmyndighet för alla fyra fonder. För att detta ska vara möjligt har vi på regeringens uppdrag tagit fram ett särskilt program för lokalt ledd utveck-ling genom regional- och socialfonden. Programmet godkändes av EU-kommissionen den 13 augusti 2015 under förutsättning att kompletteringar görs med vissa indikatoruppgifter.

Budgeten för programmet är totalt 282,71 miljoner kronor. 142,81 mnkr från regionalfonden (ERUF) och 140,0 miljoner kronor från socialfonden (ESF). I beloppen ingår nationell medfinansiering med 50 procent. Regionalfonden kommer att fokusera på stadsutveckling samt relationen land–stad.

Programmet är indelat i två prioriterade områden, en per fond:

• Främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, stads-utveckling är ett prioriterat område, (ERUF).

• Främja lokal utveckling genom att stärka indi-viders ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden, (ESF).

Ansökningar och utbetalningarDet har under 2015 endast varit möjligt att ansöka om förberedande stöd för lokalt ledd utveckling. Detta har skett i två steg, ett under våren och en gång senare under hösten. Totalt har det inom detta program kommit in 180 om man räknar med två ansökningar per fond. Ansökningar omfattade 4,95 miljoner kronor varav Regionalfonden 2,47 miljoner kronor och Socialfonden 2,48 miljoner kronor. Samma belopp har också betalats ut.

Havs och fiskeriprogrammet 20142020 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) är ett finansiellt instrument som dels ska främja de mål om tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet som ingår i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och dels bidra till att uppnå EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi (den s.k. EU 2020- strategin). Det innebär att finansieringsinstrument nu samlas i en enda förordning och fond. Det finns sex unionsprioriteringar i EHFF:1. Hållbart och konkurrenskraftigt fiske2. Hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk3. Genomförande av fiskeripolitiken (datainsam-

ling samt kontroll och tillsyn)4. Lokalt ledd utveckling5. Saluföring och beredning6. Främja genomförandet av den integrerade

havspolitiken



De pengar som finns i fonden ska användas enligt havs- och fiskeriprogrammet. Förslaget till havs- och fiskeriprogram 2014-2020 godkändes av regeringen våren 2015 och av Kommissionen i augusti samma år. Under 2014 öppnade programmet upp för fyra åtgärder; datainsamling, kontroll och tillsyn, pro-duktions och saluföringsplaner samt förberedande stöd för lokalt ledd utveckling. Programmet öppnade upp för ansökningar i samtliga åtgärder den 19 november 2015 Vid årsskiftet hade det kommit in sammanlagt 149 ansökningar till Jordbruksverket för 252 miljoner kronor. Dessa var fördelade på 106 st företagsstöd på sammanlagt 240 miljoner, och 49 st projektstöd för sammanlagt 112 miljoner. Ansökningarna kommer fördelas till de myndigheter som ska handlägga akterna.

Rangordning av ansökningar med urvalskriterierHavs- och fiskeriprogrammet strävar efter att nå en bättre måluppfyllnad än fiskeriprogrammet 2007-2013. För att välja ut vilka som ska få stöd används urvalskriterier på nationell nivå.De är samma i hela landet. Urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng.

UtbetalningarDe utbetalningar som gjorts för Havs- och fiskeri-programmet 2014-2020 avser, s.k. förberedande stöd inom lokalt ledd utveckling, se avsnittet om lokalt ledd utveckling samt Tekniskt stöd (TA).

Alla utbetalningar redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt.

Användningen av TA-medel under 2015 redovisas i av snittet Återrapporteringskrav.

Regionalt tillväxtarbete Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en strategi för sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014-2020. Syftet är att skapa förutsättningar för bättre samverkan mellan myndigheter och aktörer med regionalt utvecklingsansvar.

Som sektorsmyndighet för jordbruks- och lands-bygdsfrågor är Jordbruksverkets utgångspunkt för regionalt tillväxtarbete att landsbygdens resurser och potential ska tas tillvara. Det handlar både om mat och energi, attraktiva livsmiljöer, mänsk-liga resurser samt möjligheterna till jobb. Flera av Jordbruksverkets kärnuppgifter har koppling till arbetet för regional tillväxt. Exempel på detta är landsbygdsprogrammet, som totalt omfattar 36 mil-jarder under programperioden, och som i huvudsak genomförs på regional nivå. De regionala handlings-planerna som anger de regionala prioriteringarna inom programmet omfattar cirka 9 miljarder kronor under programperioden.

Vi kan behöva samverka med regionalt utvecklings-ansvariga aktörer för att klara vårt uppdrag. De regi-onala aktörerna behöver också, i varierande grad, inkludera ”våra” frågor och samverka med oss för att nå sina mål. Vi vill med strategin visa vilka områden som är särskilt viktiga och hur samverkan kan ske. Under 2015 har vi i första hand främjat det regionala tillväxtarbetet genom att stödja länsstyrelserna i utformningen av regionala handlingsplaner.

Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Norra Sverige som täcker stödområde 1-3, har sämre förutsättningar för att bedriva jordbruk jämfört med södra Sverige. Det beror på ett svårare klimat och på att de långa avstånden gör transporter dyrare samt att samverkan mellan lantbrukare blir svårare.

Sverige har ett nationellt stöd som riktar sig till lantbrukare i norra Sverige i stödområde 1-3. Det nationella stödet lämnas för att kompensera för sämre produktionsförutsättningar, till exempel kortare odlingssäsong, och för att främja fortsatt traditionell jordbruksproduktion i mindre gynnade områden för att på så sätt bidra till att en levande landsbygd bevaras. Målet är att jordbruksproduk-tionen ska bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU, men inte bli större. Sverige valde enligt kommissionsbeslut nr 96/228 EG år 1994 som referensperiod för komjölksproduktion och bär- och grönsaksproduktion både för kvantitet och för stödnivå. För smågris, get, potatisproduktion, svin- och ägg produktion valdes 1993. Den totala referensnivån är 318,67 miljoner kronor. Stödet till mjölkproduktion utgör den största delen av stödet.

I maj 2015 lämnade Jordbruksverket rapporten ”Landsbygdsutveckling utveckling i norra Sverige 2014”. Rapporten ligger till grund för Sveriges rap-portering till EU-kommissionen om hur mycket stöd som har betalats ut inom ramen för det nationella stödet och vad effekterna för stödet har varit.

I rapporten kan vi se att under 2014 fick 809 mjölkföretag nationellt stöd för mjölkproduktion, vilket är en minskning med 48 företag jämfört med 2014. Däremot ökade den totala mängden produ-cerad mjölk till 390 090 ton 2014. Det är 5 973 ton mer än 2013. Under 2014 ökade antalet mjölkkor i stödområdena något, vilket pekar på att utveck-lingen fortsätter mot färre men större besättningar. Analysen i rapporten visar på att små företag i inlandet lägger ned produktion samtidigt som lant-brukare vid kusten med bättre förutsättningar ökar både sina besättningar och sin produktion.

Det nationella stödet riktar sig, förutom till mjölkproducenter, även till get-, slaktsvin-, smågris- och äggproducenter, samt till företag med odling av bär, grönsaker och potatis. Antalet företag för dessa övriga produktionsinriktningar uppgick 2014 till 462 stycken, vilket är 24 stycken mindre än 2013.



Tabell 35. Utbetalat nationellt stöd i jämförelse med referensnivå (tkr)1

Produktionsform Ref. Nivå 2013 Utbetalat

2014 Utbetalat

2015 Utbetalat

Mjölk 268 465 272 133 271 330Transport mjölk 14 588 14 814 14 746Getter 1 370 1 355 1 311Delsumma 295 670 284 423 288 302 287 387Slaktsvin 8 158 8 987 8 517Smågrisar 1 970 2 086 2 135Ägg 2 265 1 686 1 818Delsumma 20 970 12 393 12 668 12 470Bär/gröns 2 030 1 004 967 909Potatis - 3 814 3 477 3 272Summa 318 670 301 634 305 414 304 038 1 Referensnivån är utbetald stödnivå under 1993-1994

Måluppfyllelse – jordbruk norra SverigeMålet med det nationella stödet till lantbrukare i norra Sverige är att jordbruksproduktionen bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU. Jordbruksverket bedömer att målet är fullt uppfyllt då utbetalningarna för 2015 uppgår till 95 % av referensnivån.

Effektiv kontrollverksamhetJordbruksverket är ansvarig både för att genom-föra operativa kontroller och för att samordna kontroll områden.

Målen för kontrollverksamheten är att utföra rätt kontroller, på rätt sätt och i rätt tid.

Genomförande av kontroller Vi genomför operativ tillsyn inom områdena kva-litetskontroller av frukt och grönsaker, klassifice-ring av slaktkroppar, kontroller av retursystemen (pant), utsäde, växtskydd, GMO, foder, animaliska biprodukter, TSE, vattenbruk samt kontroller av marknadsreglering på fiskeområdet (genomförs av Havs- och vattenmyndigheten). Vi genomför varje år cirka 10 000 kontroller, varav största delen, cirka 6 000 stycken, är växtskyddskontroller. Utöver dessa kontroller görs årligen ca 12 000 dokumentkontrol-ler.

Vi har under en längre tid arbetat med att utveckla kontrollprocessen. Under 2015 har vi genomfört en processkartläggning på ett antal kontrollområden. Detta i syfte att likrikta och få en enhetlig kontrollprocess så långt det är möjligt.

Rätt genomförda kontrollerBegreppet ”rätt kontroller” innebär att vi genomför rätt kontrolluppdrag, rätt urval samt rätt nivå på kontroller.

Varje år fattas beslut om en samlad tillsynsplan. Denna baseras på riskanalyser och anger inrikt-ning och antal kontroller som vi ska genomföra kommande år inom områdena. De flesta av de kon-troller vi genomför baseras på risk när det kommer till urval. För de kontroller som inte går under ris-kurval har vi som ambition att dessa så småningom ska baseras på just risk. Riskerna för ett år baseras till stor del på utfallet i föregående års kontroller. För de områden där urval görs flera gånger under året används alltid uppdaterad och samlad information. Detta betyder att vi till exempel analyserar statis-tik från tidigare genomförda kontroller. Det finns gemensamma EU-regler för importkontroller som anger att alla sändningar ska kontrolleras, det vill säga såväl växtskyddskontroller som kvalitetskon-troll av frukt och grönsaker. För vissa varukategorier finns dock undantag från huvudregeln och då sker kontrollerna med reducerad frekvens. En av grun-derna för den samlade tillsynsplanen är att antalet kontroller inom de olika kontrolltyperna ska ligga på en så låg nivå som möjligt utan att syftet med kontrollerna äventyras.

Kontrollfrekvenserna i den samlade tillsynspla-nen baseras därför på riskanalys, men understiger aldrig de lagstiftade frekvenserna som finns för vissa kontrolltyper.



Kontroller genomförda på rätt sätt Kontroller på ”rätt sätt” innebär bland annat att kontrollarbetet ska ske enligt fastställda riktlinjer och kontrollprocess. I kontrollarbetet ingår bland annat riktlinjer för riskanalys och urval, checklistor, kontrollinstruktioner, kontrollrapport, beslutsväg-ledning, verksamhetsstatistik, avisering och rutin för kvalitetskontroll.

För att säkerställa kvaliteten i den operativa kontrollen, finns en kvalitetsplan som syftar till att kvalitetssäkra de kontroller som omfattas av den samlade tillsynsplanen. Planen omfattar delmoment som utbildning, kalibrering, dokumentära omkon-troller, efterkontroller samt övervakade kontroller.Kontroller genomförda i rätt tid Begreppet ”rätt tid” innebär att kontrollerna sker enligt fastställda tidplaner.

Under 2015 har den samlade tillsynsplanens kontroller genomförts i rätt tid enligt regelverk och tidplaner.

Utöver att kontrollerna enligt samlad tillsyns-plan ska vara genomförda under kalenderåret finns det inom vissa kontrolltyper även krav på när under året kontrollen ska ske. Ofta rör det sig om att kontrollen måste ske vid en ur vegetationssynpunkt lämplig tidpunkt.

Måluppfyllelse – Effektiv kontrollverksamhet Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genom-förandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt, i rätt tid och till rätt antal på nästan alla kontrollområden. Målet bedöms därför som fullt uppfyllt. Se kontrollutfall under respektive avsnitt.

Utsäde sundhet och sorterJordbruksverket ska verka för en konkurrenskraftig och hållbar växtodling genom att främja att ett kva-litetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige. Det gör vi genom att utföra kostnadseffektiv och väl fungerande certifiering och analys av lantbruksut-säde inklusive potatis. Jordbruksverket ansvarar också för att skapa regler för produktion och salu-föring av utsäde som når upp till gällande kvalitets-krav. Hur mycket utsäde som vi har certifierat visas i tabellen nedan tillsammans med den mängd som Frökontrollen Mellansverige certifierat.

Tabell 36.Certifierade kvantiteter utsäde, ton

2012/2013² 2013/2014² 2014/2015²Fröburna växtslagJordbruksverket 119 819 101 849 115 990FMAB¹ 56 663 41 427 33 917Summa 176 481 143 276 149 907Potatis 17 500 17 908 18 358

1. FMAB = Frökontrollen Mellansverige AB2. Växtodlingsperiod dvs. höst och vår.

Källa: Jordbruksverket samt Frökontrollen Mellansverige AB



Vi har beräknat andelen certifierat utsäde som används för stråsäd och potatis genom att jämföra ett beräknat utsädesbehov mot den faktiska mängden certifierat utsäde. Det beräknade utsädesbehovet baseras på uppgifter om åkerarealens användning och en uppskattad utsädesmängd per hektar. Kvantiteten certifierat utsäde omfattar för spannmål förutom nationellt certifierat utsäde i beräkningen även certifierat utsäde som har förts in från annat EU-land eller importerats. För potatis kan vi bara räkna på utsäde producerat i Sverige eftersom upp-gifter om införda kvantiteter inte finns tillgängliga på samma sätt som för spannmål.

Tabell 37. Certifierat utsäde–andel av den totala utsädesanvändningen (%)

Växtslag 2012/ 2013

2013/ 2014

2014/ 2015

Spannmål 86 63 76Potatis 29 30 32


Den totala arealen spannmålsodling är fortsatt mycket stor i Sverige. Användning av certifierat utsäde i stråsäd har under perioden återgått till en mer normal nivå på 76 %. Medelvärdet för de senaste 10 åren för andelen certifierat utsäde inom stråsäd ligger på 74 %. Omkring 5 % av utsädesbehovet i stråsäd täcks genom införsel/import.

För utsädespotatis har andelen certifierat utsäde legat runt 30 % de senaste åren.

För övriga växtslag (vall, baljväxter, vall- och grönytegräs, oljeväxter) kan vi inte beräkna andelen certifierat utsäde på grund av att mycket utsäde överlagras mellan åren. För dessa växtslag har dock andelen certifierat utsäde historiskt varit mycket hög och inget tyder på att andelen certifierat utsäde skulle ha minskat under senare år.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den offentligrättsliga delen inom resultatområde Utsäde uppgick 2015 till knappt 9,1 miljoner kronor.

Tillsyn av utsäde, offentlig kontrollJordbruksverket utreder den offentliga kontrollen av utsäde. Under utredningstiden gör vi begränsat med kontroller. Under året har vi kontrollerat: auktoriserad provtagare (stickprov), auktoriserat laboratorium (stickprov) samt aktörer som hanterar eller saluför misstänkt ocertifierat lantbruksutsäde.

Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/ anmärkning. Tidigare år har en vanlig avvikelse varit att de auktoriserade labora-torierna använt sig av olika metoder och då haft avvi-kelser när de jämförts mot ett referenslaboratorium. Sedan 2015 använder sig laboratorierna av samma metod och resultaten är mer jämna, därför har det inte funnits avvikelser av detta slag under året.

Under 2015 är därför den enda avvikelsen på utsäde ett fall med försäljning av ocertifierat utsäde.

Tabell 38. Utsäde, offentlig kontroll

2013 2014 2015Planerade kontroller 214 167 107Utförda kontroller 201 167 107Avvikelser (%) 17 % 3 % 1%Kostnad per kontroll, tkr 1 1,5 1,0 0,9

1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått från lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader.


Sortlista och sorter i odlingInom EU får endast utsäde och annat föröknings-material av lantbruksväxter och köksväxter av godkänd sort saluföras. För att vara en godkänd sort ska sorten finnas med i EU:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter och köksväxter. Sorter som bedöms lämpliga i Sverige har i regel tagits in på den svenska sortlistan som i sin tur är en del av EU:s gemensamma sortlista.

För det svenska lantbrukets konkurrenskraft är det viktigt att ha tillgång till sorter som är väl an pas-sade till svenska odlingsförutsättningar, oavsett om dessa har förädlats i Sverige eller utomlands.

I Sverige värderas sorters odlingsegenskaper i sortförsök som utsädesföretagen finansierar. Under 2015 har Jordbruksverket finansierat kompletterande sortförsök för ekologisk odling.

Måluppfyllelse Fullgott utsäde Ett utsädesparti som kan certifieras uppfyller en lång rad kvalitetskrav. Därför är andelen certifierat utsäde ett sätt att mäta hur stor andel av fullgott utsäde som används i Sverige och en indikator för hur väl vi lyckats med vårt utsädesmål. Jordbruksverket bedömer att målet om främja ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde är i huvudsak uppfyllt.

Kvalitetskontroll av frukt och gröntFrukt och grönsaker som säljs i Sverige ska följa EU:s handelsnorm för frukt och grönsaker. Handelsnormen innehåller regler om kvalitet och märkning, Kontroller görs vid import men också hos grossister och detaljister.

Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/ anmärkning. Vanligaste typen av avvikelse är felaktig eller avsaknad av märkning samt rötor.



Tabell 39. Kvalitetskontroll, offentlig kontroll 2013-2015

2013 2014 2015Planerade kontroller 2 217 2 063 1 844Utförda kontroller 2 227 2 074 1 853Avvikelser,% 9 % 10 % 10 %Kostnad per kontroll, tkr1 1,2 1,7 2,1

1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått från löne-kostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader.


Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Arbete med handlingsplan gris, mjölk, nöt och lamm samt mervärden Under 2014 togs en gemensam handlingsplan fram för att öka konkurrenskraften i svensk grisproduk-tion. Arbetet leddes av landsbygdsministern och Jordbruksverkets generaldirektör men i arbetet deltog alla aktörer i värdekedjan, dvs. producenter, branschorganisationer, förädlingsindustri, handel och myndigheter. Under 2015 har arbetet med hand-lingsplan gris fortsatt och Jordbruksverket har bland annat sett på möjligheterna till att införa typgodkän-nanden för stallar.

Under 2015 har även en motsvarande handlings-plan tagits fram för svensk mjölkproduktion. I Sverige har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat sett över en längre tid. Minskningen av mjölkproduktionen har varit större i Sverige än i våra närmaste konkurrent-länder och är särskilt stor i skogs- och mellanbygder. Kostnadsläget för svenska mjölkproducenter är högt jämfört med viktiga konkurrentländer, bland annat beroende på ogynnsam struktur, svag konkurrens i insatsvaruledet, högre arbetskostnader och hårdare lagkrav. De svenska smittskydds- och djurskydds-bestämmelserna ger högre produktionskostnader men den goda djurvälfärd som dessa regler bidrar till medför även vinster i form av friskare djur med bättre tillväxt och mindre antibiotikaanvändning. Detta ger även ett mervärde i form av säkra livsmedel för konsumenten.

I arbetet med handlingsplanen har Jord-bruksverket även tagit fram ett kunskapsunderlag visar på mervärden hos svensk mjölk. Underlaget sammanfattar några av de främsta mervärdena i den svenska mjölkproduktionen och kan vara ett hjälpmedel för konsumenter som vill göra medvetna val. Kortfattat kan sägas att svensk mjölk produceras med mervärden inom bland annat djurskydd, djur-hälsa, smittskydd, miljö och klimat.

Under 2015 har även arbetet med en handlingsplan för nötkreatur och lamm påbörjats. Arbetet drivs av branschorganisationerna och innehåller en mängd olika arbetsgrupper som t.ex. stöd och regler, produktion, export och marknad. Jordbruksverket deltar i arbetet för att göra det vi kan för att stärka konkurrenskraften utifrån vårt uppdrag kring kon-kurrenskraft och hållbarhet.

Export av svenska varor till länder utanför EUJordbruksverket har under 2015 fortsatt arbetet med att öppna nya exportmarknader för svenska företag i länder utanför EU. För att få exportera livsmedel eller djurprodukter (t.ex. avelsmaterial, foder och animala biprodukter som fårskinn eller renhorn) krävs oftast att mottagarlandet först godkänner Sverige som exportland och sedan varje enskild anläggning. Det är en lång process där Jordbruksverket medverkar genom att svara på frågeformulär, organisera inspektionsresor och förhandla de veterinära djurhälsointygen som fylls i av den officiella veterinären vid exporttillfället. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har ett stort och väl fungerande samarbete kring livsmedelsex-port, eftersom frågor om djurhälsa ofta är avgörande för om länder utanför EU vill acceptera svenska varor. Jordbruksverket representerar Sverige vid möten om de veterinära frågorna som finns med i handelsavtalen mellan EU och länder utanför EU. Jordbruksverket har under året deltagit i många sådana möten; vid vilka vi även har bevakat att svenska profilfrågor beaktas, såsom arbetet mot antibiotikaresistens och djurskydd. Ett mycket gott exempel på detta är kapitlet om motverkande av antibiotikaresistens som på svenskt initiativ in kluderades i TTIP-avtalet.

Stort intresse för export till KinaSvenska företag har under året visat ett stort export-intresse för nya marknader i Asien, och vi har under 2015 haft besök av inspektionsteam från Sydkorea, Taiwan, Japan, Kina och Australien. Mycket arbete har också lagts ner på att försöka öppna gamla mark-nader som stängts så att exporten kan återupptas, t.ex. efter importstoppet till Ryssland. Överlägset mest intresse finns kring den kinesiska marknaden, där Jordbruksverket under året hanterat ärenden som förutom olika livsmedel rört foder, tjursperma, hudar, renhorn och sporthästar. Ett kinesiskt inspektionsteam besökte under hösten Sverige för att ut värdera vår grisproduktion, och en officiell delegation med bland annat Landsbygdsministern och Sveriges chefsveterinär vid Jordbruksverket besökte Kina någon vecka senare för att främja svensk export.



Sveriges politik för global utvecklingJordbruksverket har under året aktivt bidragit till samstämmighetspelaren i Sveriges politik för global utveckling (PGU). Merparten av utförda insatser innefattar medverkan vid internationella möten, yttranden och utlåtanden samt framtagande av poli-tiska beslutsunderlag inom det jordbruks politiska området. Exempel på områden inom vilka myndighe-ten varit aktiv är deltagandet i förvaltningskommit-téer och i det pågående översyns- och reformarbete inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förutom ett aktivt deltagande i framtagandet av internationella standarder, rikt linjer och rekom-mendationer inom ramen för t.ex. OIE, IPPC, Codex Alimentarius och OECD, deltar myndigheten även i det löpande WTO-arbetet vad gäller såväl ordinarie verksamhet som förhandlingar. Jordbruksverket har dessutom varit aktivt i olika nätverk knutna till politiken för global utveckling

Konsumentaspekterna Konsumentaspekterna ska beaktas i all verksamhet vid Jordbruksverket. I detta avsnitt redovisas det övergripande arbetet som är inriktat på att beakta och lyfta konsumentperspektivet. Dessutom redo-visas här de delar av verkets konsumentinriktade arbete som inte har redovisats i annat avsnitt i denna årsredovisning.

Beakta och utvärdera konsumentaspekternaJordbruks- och livsmedelspolitiken i vid bemärkelse kan få många effekter för medborgarna/konsumen-terna. Konsumenteffekterna redovisas ofta endast utifrån effekterna på pris och kvalitet på livsmedel. Effekterna kan emellertid ses i ett betydligt bredare perspektiv, nämligen effekterna på de olika samhälls-mål som lagts fast. Syftet med politiken är ytterst att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion, vilket inkluderar en rad kollektiva nyttigheter i form av bl.a. säkra livs-medel och miljövärden. Konsumentaspekterna på de centrala delarna av den gemensamma jordbruks-politiken (CAP) och fiskepolitiken (CFP) utvärderas och beaktas kontinuerligt av Jordbruksverket. Detta sker exempelvis i utredningsarbetet inför översyner av regelverk och politik och som bl.a. redovisas i yttranden till Näringsdepartementet.

KonsumentwebbenJordbruksverket har särskilda konsumentsidor på webbplatsen, där vi samlar material som rör vår verksamhet och som bedöms vara speciellt viktigt för konsumenterna. Det finns möjlighet att prenume-rera på de nyheter som publiceras på konsument-sidorna. Under året har antalet prenumeranter ökat

med drygt femtio procent. Nyheterna under året handlade bland annat om antibiotikaanvändning, matsvinn, livsmedelskonsumtion, mervärden hos svensk mjölk, Jordbruksverkets medverkan vid matmässan MAT2015 i Växjö samt om en genomförd konsumentundersökning om fisk och skaldjur från vattenbruket.

Jordbruksverkets konsumentrådFör att stärka Jordbruksverkets arbete med konsu-mentfrågor har vi ett externt råd för konsument-frågor. Konsumentrådet har under året hållit två möten. Det första mötet handlade om marknaden för mjölk och kött, regeringens livsmedelsstrategi respektive exportstrategi, handelsavtal och myndig-heters arbete mot antibiotikaresistens. Det andra mötet tog upp fokusområdet Hållbar mat, hur vi kan nå ut till konsumenter, långsiktiga konsumtionstren-der, upphandling, djurfrågor och en undersökning inom fisk och vattenbruk.

Konsumentinriktade rapporterUnder året har vi publicerat ett antal rapporter som direkt varit inriktade på konsumentområdet. Rapporten 2015:15 ”Livsmedelskonsumtionen i siffror – Hur har konsumtionen utvecklats de senaste femtio åren och varför?” beskriver vår livsmedelskon-sumtion ur ett femtioårigt perspektiv och resonerar kring orsaker bakom utvecklingen. Rapporten tar också upp regionala aspekter och Sveriges matvanor i ett internationellt perspektiv. Jordbruksverket har också under året publicerat en undersökning av all-mänhetens attityder till och kunskap om vattenbruk, konsumtionsvanor och vilka produktegenskaper som värdesätts vid köp av fisk, musslor, ostron och

Sveriges chefsveterinär skriver på ett avtal som medger handel med hästar mellan Kina och Sverige.



skaldjur. Undersökningen är en del i arbetet med handlingsplanen för utveckling av svenskt vatten-bruk. Rapporten heter ”ATTITYDUNDERSÖKNING Svenskt vattenbruk och vattenbruksprodukter 2014” (rapport 2).

MåluppfyllelseJordbruksverket har med vidtagna åtgärder under 2015 tagit fram och förmedlat kunskaper, bl.a. med information på webbplatsen och genom särskilda rapporter, som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv. Konsumentperspektivet har också beaktats och lyfts fram i det löpande arbetet vid översyner och genom-förande av politik och regelverk. Målen bedöms därför vara i huvudsak uppfyllda.

HärjedalsförhandlingarnaJordbruksverket fick år 2008 ett regeringsuppdrag ”att utreda förutsättningar för samt verka för att förhandlingar genomförs mellan å ena sidan Handölsdalens, Idre, Mittådalens, Ruvhten Sijte och Tåssåsens samebyar och å andra sidan berörda markägare avseende rätt till bete för ren”. Uppdraget genomförs via förhandlingar ledda av en särskild medlingsgrupp under ledning av verket och med deltagande från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Hittills har efter medling mellan parterna vin-terbetesavtal träffats omfattande cirka 140 000 ha ingående i cirka 1 000 olika fastigheter samt bar-marksbetesavtal för ett mycket viktigt betesområde omfattande cirka 23 000 ha ingående i cirka 100 olika fastigheter. I de förstnämnda avtalen anslöt sig ägare till fastigheter representerande cirka 80 % av aktuell areal och i de sistnämnda avtalen anslöt sig fastighetsägare representerande hela cirka 95 % av aktuell areal. Vinterbetesavtalen ovan förlängs, efter en utvärdering ledd av medlingsgruppen, nu per den 1 januari 2016 för en ytterligare femårs period. Endast en markägare, vilken hade en areal på cirka fyra hektar, har lämnat avtalet i samband med denna avtalsförlängning.

Ett antal större skogsbolag har ingått ett särskilt avtal med de berörda samebyarna. Förhandlingar pågår för närvarande med stöd av medlingsgruppen med målet att komplettera detta avtal vad gäller regleringen för ett särskilt område inom avtalet på sammanlagt cirka 195 000 ha vinterbetesmark. Överenskommelse har hittills kunnat träffas med bolag som sammanlagt äger en areal på cirka 130 000 ha eller cirka 67 % av den i förhandlingen berörda arealen. När dessa förhandlingar med bolagen är slutförda kommer därefter förhandlingar att upptas med ägare till den privata skogsareal på samman-lagt cirka 80 000 ha som ligger insprängd mellan de fastigheter som ägs av bolagen i detta område inom förlikningsavtal.

Målet med denna delförhandling inom upp draget är att samanlagt cirka 275 000 ha vinterbetesmark ska kunna säkras för ett långsiktigare utnyttjande för de berörda samebyarna i Härjedalen. I komplette-tringen av förlikningsavtalet anges att antalet renar inte får öka utan att den tillförda arealen istället ska bidra till ett långsiktigare utnyttjande av vinter- betesmarken genom främst ett sänkt betestryck.

@je

ssan

man

n

Skydd av djur, växter och hälsaI detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom djurskydd, djurhälsa, smitt-skydd, foder och animaliska biprodukter, växters sundhet och krisberedskap.

Våra verksamhetskostnader har under året uppgått till 221,0 miljoner kronor (15 % av hela resursbehovet) för den verksamhet som redovisas i detta kapitel

SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA


MÅL MÅLUPPFYLLELSESäkerställa ett gott djurskydd I huvudsak uppfyllt (3)

Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd I huvudsak uppfyllt (3)

Förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Fullt uppfyllt (4)

Upprätthålla ett gott sundhetsläge på växtområdet I huvudsak uppfyllt (3)

God krisberedskap Fullt uppfyllt (4)

Kvalitet i djurregister I huvudsak uppfyllt (3)

FVO inspektion gällande djurskydd och utbildning 2015Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) är en del av Europeiska kommissionens general-direktorat för hälso- och konsumentfrågor. FVO utför revisioner i EU:s medlemsstater och granskar hur ländernas nationella myndigheter går till väga för att säkerställa att produkter som släpps ut på EU:s marknad är säkra. De kontrollerar också att nationella myndigheter håller allvarliga djur- och växtsjukdomar under kontroll och följer djurskyddsbestämmelserna.

I oktober 2015 besökte FVO Sverige för att inspek-tera hur Sverige arrangerar utbildning i djurskydd för personer som sköter grisar och för personer som jobbar på slakterier. Syftet med besöket var att skaffa sig en bild av hur utbildning av djurskydd när det gäller gris och slakt går till i Sverige och om den håller det mått som EUs lagstiftning kräver. Under besöket träffade de bland annat personer som fått utbildning av olika slag och representanter från olika utbildare på området. De träffade även kontroll myndigheterna för att diskutera resultatet av utbildningen och eventuella brister som upptäcks vid kontroll.

Efter varje besök skriver FVO en rapport där landet kan få en så kallad rekommendation om de anser att något bör åtgärdas. Sverige fick ingen rekommendation på området utbildning djurskydd utan FVO konstaterade i sin rapport att vi har ett välfungerande system som gav god djurskyddskompetens.

Enklare seminbestämmelser för hästar Nya bestämmelser för hästseminverksamhet började gälla den 1 april 2015 och innebar att det blev tydligare för hästägare och veterinärer vad som gäller. I samarbete med branschen har Jordbruksverket gjort en omarbetning av de tidigare föreskrifterna för seminverksamhet med hästar. Bakgrunden till ändringen var att uppfödare upplevde be stäm-melserna som krångliga. Vår bedömning är att de nya bestämmelserna kommer att upplevas som en lättnad och förenkling av branschen utan att det

Säkerställa ett gott djurskydd Jordbruksverkets uppdrag på djurskyddsområdetEnligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurskydd i landet. Detta gör vi dels genom att se till att djurskyddslagstiftningen är effektiv, tydlig och ändamålsenlig, dels genom att vägleda och samordna länsstyrelserna i deras djurskydds-kontrollarbete så att detta blir så effektivt och lik-värdigt som möjligt. Jordbruksverket har också till uppgift att arbeta för en hållbar utveckling och ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. I vissa fall krävs det att det görs avvägningar mellan exempelvis djurskydd och konkurrenskraft. I detta kapitel presenteras valda delar av vårt arbete och det resultat som vi bedömer att det kommer att få.

Bete och betesguiden Under 2015 togs en handlingsplan fram för svensk mjölkproduktion (se kapitlet Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald). I arbetet med handlings-planen diskuteras bland annat kravet på bete som finns i den svenska djurskyddsförordningen. Den svenska djurskyddslagstiftningen grundar sig i att kon ska erbjudas möjlighet att utöva sitt naturliga beteende och i att betet har positiv inverkan på djurhälsan. Betet har också andra viktiga samhälls-ekonomiska värden genom att det bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald. Beteskravet lyfts dock ibland fram som ett hinder för långsiktig lön-samhet och expansion i de svenska mjölkföretagen. Hur många dagar kor ska hållas på bete skiljer sig åt i landet och idag kan lantbrukare även välja att ha betestiden sammanhängande eller uppdelad. För att göra det enklare att få reda på vilka krav som gäller i det område där en lantbrukare har sin produktion skapade Jordbruksverket under 2015 en betesguide. Via betesguiden går det att klicka sig fram för att få tydlig och specifik information. Vi har även för-tydligat våra webbsidor så att det är lätt att se vilka undantag som gäller för beteskravet.



Kontroll av djurskydd och efter levnaden av djurskyddsbestämmelserna Länsstyrelsen rapporterar varje år in uppgifter om djurskyddskontroll till Jordbruksverket som vi sammanställer. Tillsammans med Livsmedelsverket presenterar vi detta och andra kontroll områden i den årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Denna redovisas bl.a. till EU-kommissionen. Rapporten innehåller många olika uppgifter om djurskyddskontrollen. Bland annat vill EU-kommissionen veta vilka de vanli-gaste djurskyddsbristerna varit hos lantbrukets djur och vad som gjorts för att åtgärda dem. Under de senaste åren har några av de vanligaste bristerna varit: brister i vård och hantering av sjuka djur samt bristande dokumentation av läkemedelsanvändning (nötkreatur, fjäderfä, och gris), brister i renhållning eller brister gällande torra och rena liggplatser (nötkreatur, får och gris), brister gällande foder och vatten och att djuren har tillfredställande hull (nötkreatur, får och gris), brister gällande bl.a. luftkvalitet och tillgång till sittpinnar (fjäderfä). De åtgärder länsstyrelsen använder vid brister är förelägganden, omhändertaganden, djurförbud och åtalsanmälningar.

påverkar djurskyddet och smittskyddet negativt. En av de största ändringarna i reglerna var att den ansvarige veterinären fick ett större ansvar. Under Jordbruksverkets Förenklingsresa 2013 framfördes att det var alltför krångligt och dyrt att ett sto ska under-sökas av ansvarig veterinär inför varje seminering. De ändringar vi nu har gjort innebär bl.a. att veterinären får ett större ansvar att göra en bedömning hur omfattande och hur frekventa undersökningarna av stoet behöver vara i varje enskilt fall. Veterinärens roll är i dessa fall att före-bygga smittspridning, säkerställa djurskyddet och optimera antalet semineringar per sto. Vi bedömer att ändringen gör att bestämmelserna blir mer ändamålsenliga.

Antal djurskyddskontroller i Sverige minskarDen årliga redovisningen visar att antalet djur-skyddskontroller i Sverige är något mindre än tidigare år. Under 2015 genomförde länsstyrelsen 11 042 djurskyddskontroller och en analys över antal kon-troller och deras resultat kommer Jordbruksverket att göra under våren 2016. För att fortsätta utveckla och göra djurskyddskontrollerna så effektiva och likriktade som möjligt, arbetar Jordbruksverket och länsstyrelsen tillsammans, bland annat i Rådet för djurskyddskontroll.

Tabell 40 Antal djurskyddskontroller m.m.

2013 2014 2015Årsarbetskrafter (operativ kontroll)

165 159 166

Genomförda kontroller 12 692 12 820 11 0421

Övriga kontroller 1 721 1 587 1 456Antal inkomna anmälningsärenden

12 237 12 904 11 027

Beslut enligt 26 § djurskyddslagen2

1 302 1 215 1 312

Beslut om omhändertagande

1 057 1 085 941

Beslut om djurförbud 207 210 279

1. Uppgifterna är preliminära. För slutliga uppgifter hänvisas till rapporteringen inom ramen för nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan

2. Enligt 26 § djurskyddslagen (1988:534) får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EGbestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EGbestämmelserna ska följas.


@jir

kabf



Analys av länsstyrelsernas resursanvändning för djurskyddskontrollenJordbruksverket redovisade 31 januari 2015 det regerings uppdrag som vi haft om att analysera resursanvändningen för djurskyddskontrollen. Syftet med uppdraget var att undersöka hur läns-styrelserna använder sina resurser i djurskydds-kontrollen och uppdraget genomfördes efter samråd med länsstyrelserna.

Resultatet visar att djurskyddsverksamheten på länsstyrelserna sysselsätter ungefär 200 årsarbets-krafter (åa) exklusive förprövning av djurstallar. Förutsättningarna och effektiviteten av kontroll-arbetet skiljer sig dock åt över landet. År 2013 varierade antalet kontrollobjekt per årsarbetskraft mellan 188 till 824 per åa i länen. Samma år varie-rade också antalet kontrollerade objekt mellan 10 till 61 per år och antalet kontroller per årsarbetskraft varierade mellan 21 och 98 kontroller per år i de olika länen. Jordbruksverket bedömer inte att detta är till-fredsställande och ser möjligheter att förbättra detta genom bland annat ökat erfarenhetsutbyte mellan länen för att fånga upp och lära av varandras goda exempel. Ett annat viktigt verktyg för att likrikta är den målbild som finns för djurskyddskontrollen som används för att planera, styra, följa upp och ut värdera kontrollarbetet.

Fortsatt arbete för att stärka djurskyddet hos försöksdjurenNy e-tjänst för etisk ansökan om djurförsök, ett center för 3R-frågor och förändring av antal djur-försöksetiska nämnder är några exempel på vad Jordbruksverket gjort under 2015 för att bidra till ett förbättrat försöksdjursarbete. Arbetet är en del av Jordbruksverkets vision att alla djurförsök i Sverige ska hanteras enligt 3R-principen, som står för minska (reduce), förfina (refine) och ersätta (replace) djurförsök. Jordbruksverket arbetar med 3R som ett övergripande mål tillsammans med andra berörda myndigheter och organisationer.

För att hjälpa dem som ansöker om etiskt godkän-nande och för att stödja de etiska nämnderna, som tar beslut om ansökningarna, har Jordbruksverket också lanserat en ny e-tjänst för ansökan. E-tjänsten ska ge nämnderna ett bättre underlag för att bedöma ansökningarna. Eftersom antalet ansökningar om etiskt godkännande av djurförsök har minskat under de senaste åren har även en djurförsöksetisk nämnd (Stockholm Södra) stängts och dess ärenden flyttas över till Linköping.

Förslag om kompetenscentrum för 3RfrågorUnder 2015 har Jordbruksverket arbetat fram ett förslag på hur ett 3R-center kan organiseras på Jordbruksverket. I december lämnades förslaget till Näringsdepartementet. Tanken är att 3R-centret bland annat ska fungera som ett stöd till forskningen och för de regionala djurförsöksetiska nämnderna genom att erbjuda kunskap och utbildning i alter-nativa metoder. Det ska också fungera som verk-ställande organ till Nationella Kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Som sådant är en av huvuduppgifterna att ge råd till berörda myndigheter och djurskyddsorgan angående införskaffande, uppfödning, hållande, skötsel och användning av djur i försök. Utredningen föreslår därför ett tätt samarbete med djurskyddsorganen som ska finnas hos alla som använder, föder upp eller tillhandahåller försöksdjur såsom universitet, högskolor och övrig försöksdjursnäring. 3R-centret ska också ge råd till myndigheter eller andra aktörer som beviljar forskningsmedel, validerar eller tar fram alternativa metoder till djurförsök. 3R-centret ska bidra till det övergripande målet att minska antalet djurförsök. För att uppnå detta ska centret samverka med berörda myndigheter och organisa-tioner, exempelvis Nationellt centrum för djurvälfärd vid Sveriges lantbruksuniversitet, Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper, Sveriges tekniska forskningsinstitut och djurskyddsorganisationer. Förslaget innebär att 3R-centret organiseras och bemannas på Jordbruksverket.

För att få göra djurförsök krävs tillstånd från Jordbruksverket och ett etiskt godkännande från en av de 7 regionala djurförsöksetiska nämnderna. I tabellen nedan redovisas antalet ärenden i de djur-försöksetiska nämnderna.

@m

yrna

sgar

d



Tabell 41. Ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna

2013 2014 2015Inkomna ärenden 1 071 1 191 1 095Godkända ärenden 979 867 800Godkända ärenden med villkor

359 284 255

Avslagna ärenden 25 22 26Ärenden med reservationer 143 137 122


Arbete för att förebygga och upptäcka artskyddsbrott Hotade arter, levande eller produkter, smugglas till Sverige. Upptäckta fall av artskyddsbrott visar på att man fångar, plockar och handlar med svenska arter i en utsträckning som inte längre ansetts före-komma i Sverige. Under 2015 har Jordbruksverket på uppdrag av regeringen utrett hur artskyddsbrott kan förebyggas och hur berörda myndigheters arbete mot artskyddsbrott kan stärkas och samordnas. Arbetet har redovisats i rapporten Förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott. För att upptäcka artskyddsbrott krävs aktiva åtgärder som kontroll, tillsyn och spaning eftersom artskyddsbrott vanligtvis saknar ett tydligt brottsoffer som kan anmäla brottet. För att stärka arbetet mot artskyddsbrott är den viktigaste åtgärden att myndigheterna har gemensamma mål och satsningar. Det är också viktigt att kunskaps-nivån hos de myndigheter som arbetar med art-skyddsbrott höjs. I rapporten föreslås också att det ska utredas om vissa lagstiftningsändringar skulle kunna stödja brottsbekämpningen och tillsyn som t.ex. registrerings- och märkningskrav för vissa arter.

Måluppfyllelse djurskyddEnligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säker-ställa ett gott djurskydd i landet. Detta gör vi dels genom att se till att djurskyddslagstiftningen är effektiv, tydlig och ändamålsenlig, dels genom att vägleda och samordna länsstyrelserna i deras djurskyddskontrollarbete så att det blir så effektivt och likvärdigt som möjligt. Måluppfyllelsen bedöms utifrån båda dessa uppgifter och för 2015 bedömer vi att vårt arbete har gett ett resultat som gör att vårt mål är i huvudsak uppfyllt. Detta baserar vi på det resultat i form av en mer ändamålsenlig djur-skyddslagstiftning och mer effektiva och likvärdiga djurskyddskontroller som vi bedömer att vårt arbete under året har lett till.

Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djurJordbruksverkets uppdrag på djurhälso och smittskyddsområdetEnligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Detta gör vi dels genom att förebygga djursjukdomar, dels genom att bekämpa de som ändå uppstått. I kapitlet presenteras valda delar av detta arbete och det resultat som vi bedömer att det kommer att få.

Gott sjukdomsläge i landetUnder 2015 har sjukdomsläget i landet varit gott med få utbrott av allvarliga sjukdomar. På uppdrag av Jordbruksverket gör Statens veterinär medicinska anstalt (SVA) varje år en rapport över den sjuk-domsövervakning och denna rapport visar att läget i landet är bra. Jordbruksverket stöttar också förebyggande djurhälso- och smittskyddsaktiviteter med anslagsmedel vilket är en av anledningarna till det goda läget vad gäller god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning.

Sverige använder minst antibiotika till djur inom EUSveriges arbete med att kontinuerligt minska använd-ningen av antibiotika till djur har haft god effekt och enligt en rapport från European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption så är Sverige det land inom EU som använder minst antibiotika till djur. Före 1986 fick man i Sverige använda antimikrobiella medel, dvs. antibiotika, utan veterinärmedicinska skäl och då såldes cirka 45 ton antibiotika för användning till djur. Efter 1986 har antibiotika till djur endast sålts för behandling av sjuka djur och även denna användning har minskat kontinuerligt. Jordbruksverket rapporterar varje år statistik på försäljning av läkemedel för användning på djur i Sverige till regeringen. Enligt denna rapport minskade försäljningen av antibiotika under 2014 med cirka 7 % jämfört med 2013 och uppgick till 10,4 ton. Detta kan jämföras med 11,2 ton 2013, 11,8 ton år 2012 och 17,3 ton år 2007.

Det är en positiv utveckling som visar att djuren i Sverige överlag är friska och behöver därför inte så mycket antibiotika. Även försäljningen av vissa sorters antibiotika som är speciellt värdefulla i behandlingen av människor har användningen på djur minskat med 13 procent. Sedan 1 januari 2013 får dessa medel inte användas som förstahandspre-parat vid behandling av djur och det har sannolikt



bidragit till minskningen. Jordbruksverket jobbar kontinuerligt, tillsammans med andra myndigheter och organisationer, med åtgärder för att minska anti-biotikaanvändningen och antibiotikaresistensen, och vi har bland annat en gemensam handlings-plan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.

Tabell 42.Total mängd försåld antibiotika till djur (kg aktiv substans)

2012 2013 2014Tetracykliner 892 945 796Penicillin G och V 6 433 6 045 5 537Aminopenicilliner 697 676 662Övriga betalaktamer 431 341 307Aminoglykosider och polymixiner

480 371 389

Sulfonamider 1 673 1 776 1 757Trimetopriner 343 328 328Makrolider och linkosamider 636 557

488

Flourkinoloner 106 53 46Pleuromutiliner 99 126 114Summa 11 790 11 218 10 423


Förenkling för mjölkbönder genom villkorad läkemedelsanvändningVillkorad läkemedelsanvändning innebär en möjlighet för veterinärer och lantbrukare att ha ett samarbete där lantbrukaren får utföra vissa sjukdomsbehandlingar själv om lantbrukaren har regelbundna veterinärbesök i besättningen. Syftet är att förenkla och utveckla verksamheten i de mjölk-producerande företagen. Vid besöken ska veterinär och lantbrukare fokusera på att förebygga sjukdom i hela besättningen. Under 2015 har Jordbruksverket beslutat föreskrifterna som från och med 1 januari 2016 tillåter villkorad läkemedelsanvändning i mjölkproducerande besättningar. Införandet av villkorad läkemedelsanvändning i mjölk-producerande besättningar har förberetts under lång tid, bland annat genom ett pilotprojekt. Pilotprojektet visade bland annat att både jour-nalföringen och rapporteringen av läkemedels-användning var komplicerade. En lösning på detta i form av en e-blankett kommer därför att finnas tillgänglig 2016.

Enklare bestämmelser om frivilliga djur hälsokontrollprogram Jordbruksverket har under året ändrat sina be stämmelser kring hälsokontrollprogram på djurhälso- och smittskyddsområdet. De nya be-stämmelser vänder sig inte till djurhållare som ska delta i programmet utan till organisationer eller

andra sammanslutningar som anordnar dessa program. Branschorganisationerna för nöt kreatur och gris har under året jobbat med att ta fram smittskyddsförebyggandprogram där de nuvarande programmen för salmonella ska ingå och det har därför varit angeläget att få de nya bestämmelserna på plats. Syftet med revisionen av bestämmelserna har bland annat varit att göra det enklare och skapa ett enhetligt regelverk istället för de flera olika som fanns tidigare. Mer specifika bestämmelser kring varje enskilt kontrollprogram kommer nu också att läggas i respektive programs plan och riktlinjer vilka godkänns av Jordbruksverket. Ändringen av be-stämmelserna har även minskat den administrativa bördan för de organisationer som vill anordna ett djurhälsokontrollprogram och kommer att innebära en större flexibilitet genom att det är möjligt göra vissa undantag i de fall de bedöms lämpliga.

Fortsatt arbete med att bekämpa fisk sjukdomen BKD Sverige är fritt från många djursjukdomar och vi jobbar aktivt med att begränsa risken för att nya sjukdomar förs in i landet. På EU-nivå finns vissa sjukdomar listade som allvarliga och som alla medlemsstaterna måste utrota. Det finns även sjukdomar som inte är listade på EU-nivå och om en sådan sjukdom bedöms utgöra en avsevärd risk för djurhälsan så får medlemsstaterna förebygga att sjukdomen införs eller bekämpa den om den om den finns. En sådan sjukdom är Bacterial kidney disaese (BKD) vilket är en kronisk infektion som kan liknas med tuberkulos och som bland annat kan drabba laxfiskar. För att Sverige vid import ska få ställa krav att fiskarna är fria från BKD krävs en så kallad tilläggsgaranti från EU. Detta har Sverige idag och vi har under året ansökt om att få denna förlängd till våren 2021.

För att få tilläggsgarantier måste landet antingen vara fritt från sjukdomen eller ha ett utrotnings- eller övervakningsprogram av den. Sverige har försökt utrota BKD i inlandszonen sedan första före-komsten 1985 och har idag ett utrotningsprogram. Jordbruksverket har under året påbörjat en analys av detta utrotningsprogram för att ta reda på vad programmet kostar och vilka konsekvenserna skulle bli för odlad och vild fisk om det togs bort. Denna konsekvensanalys beräknas vara färdig under 2016.

Tydligare arbetsvillkor för officiella veterinärer Under våren 2015 började nya bestämmelser gälla för de officiella veterinärer som Jordbruksverket för ordnar. En officiell veterinär utför vissa specifika uppdrag där EU ställer krav på att uppdraget måste utföras av en officiell veterinär. De nya bestämmelserna innehåller bland annat



krav på utbildning och tydligare beskrivning av ansvar. Bestämmelserna är i form av föreskrifter för privatpraktiserande veterinärer och en arbets-instruktion för de veterinärer som är anställda av Jordbruksverket men innehåller samma krav. Några nyheter som bestämmelserna innebär är bland annat krav på utbildning och fortbildning för att få förordnas och arbeta som officiell veterinär och även tydligare krav på återrapportering av uppdrag till Jordbruksverket.

För att möta det krav på utbildning som de nya bestämmelserna kräver har Jordbruksverket arrange-rat utbildningar under 2015 som kommer att fortsätta under 2016. Därefter kommer utbildningar att hållas årligen.

Tabell 43.Antalet utfärdade legitimationer och godkännanden

2013 2014 2015Veterinär leg 231 243 226Djursjukskötare leg 289 439 249Hovslagare godkänd 24 29 54Sjuksköterska godkänd 0 0 0Tandläkare godkänd 0 1 0Sjukgymnast godkänd 1 0 0Summa 545 712 529


Förekomst och misstankar av epizootiska sjukdomarJordbruksverkets mål är att Sverige ska hållas f0ritt från allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. Dessa sjukdomar brukar kallas epizootiska sjuk domar. Om sådana sjukdomar ändå kommer in i landet är målet att upptäcka och utrota dessa så fort som möjligt. Ett stort antal misstankar om epizootiska sjukdomar uppkommer varje år. Dessa utreds av veterinär som anmäler misstanken till läns styrelsen och Jordbruksverket och kontaktar Statens Veterinärmedicinska Anstalt i frågor om symptom och diagnostik. Antalet misstankar och faktiska fall av epizootiska sjukdomar redovisas i tabellerna nedan. Tabell 44.Antal misstankar1 av epizootiska sjukdomar

Sjukdom 2013 2014 2015Blåtunga klinisk 2 2 1Blåtunga tankmjölk 0 0 0Bovin sprongiform encefalopati (BSE) hos nötkreatur

4 3 1

NOR 98 (Atypisk Skrapie) 0 7 3Paratuberkulos 6 9 5Porcine respiratory and reproductive syndrome (PRRS) hos gris

11 5 7

Scrapie 1 3 7Swine vesicular disease 0 0 0Infektiös bovin rhinotrakeit

3 1 0

Mjältbrand 16 15 11Afrikansk svinpest 3 1 2Klassisk svinpest 0 5 3Tuberkolos 5 9 2Mul och klövsjuka 2 1 1Brucellos (nöt och får) 6 2 1Aujezsky’s sjukdom (AD) 2 2 1Aviär influensa/ Newcastlesjuka

19 8 17

Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk

0 1 1

Rabies hos hund, katt, räv 8 4 10Elakartad lungsjuka CBPP 0 1 0Lumpy skin disease (LSD) 1Summa 88 79 74

1. En misstanke kan uppstå på grund av sjukdomsbild hos djur och/eller vid diagnostisk undersökning. I samtliga fall har misstankarna kunnat avskrivas.


@va

stra

klas

back



Tabell 45. Antal fall1 av epizootiska sjukdomar

Sjukdom 2013 2014 2015NOR 98 (Atypisk Skrapie) 3 6 3Newcastle hos fjäderfä 0 25 0Mjältbrand 1 0 0Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk

0 0 1

Summa 4 31 4

1. Med antalet fall avses de antal besättningar i vilket aktuellt smittämne har påvisas. Det behöver inte vara liktydligt med kliniskt symtom på sjukdom.


Santépaketets första del snart i hamn Under året har arbetet med EU:s nya djurhälso-, växtskydds- och kontrollförordningar, gått in i sin slutfas. Tillsammans kallas dessa EU- förordningar numera för Santépaketet. De sista rådsarbets-grupperna har hållits i arbetet med framtagandet av den nya kontrollförordningen respektive den nya förordningen om växtskadegörare. Därefter har Jordbruksverkets arbete med förordningarna bestått i att lämna synpunkter och bistå med expertkunskap när förordningarna gått upp på mer politisk nivå samt att lämna synpunkter på förslagen till svenska översättningar.

Jordbruksverket har även under 2015 påbörjat förberedelserna med det stora implementerings-arbetet som kommer starta när förordningarna har beslutats.

Kontroll av foder och animaliska biprodukter m.m.Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av foderanläggningar som inte är primär-producenter, t.ex. foderfabriker och transportörer av foder. Syftet med den offentliga kontrollen av foderanläggningar är att garantera konsumenternas trygghet genom bra livsmedel och säkert foder. Vi ansvarar även för den offentliga kontrollen av anläggningar som hanterar animaliska bi produkter (ABP). Syftet med kontrollen är att animaliska biprodukter ska hanteras på ett smittskyddsmässigt säkert sätt för att förhindra spridning av sjukdomar till människor och djur.

Måluppfyllelsen för kontrollerna i den årliga kontrollplanen är i stort uppfylld, se tabell. Kontrollplanen omfattar foderföretag och foderleve-rantörer. Kontroller av butiker, lager och silos ingår också i foderkontrollen, dessa ska endast kontroll-eras var femte resp. sjätte år, p.g.a. lägre risk för smittspridning. Det höga antalet utförda kontroller i år beror på att kontroll av butik och lager skett i stor omfattning.

Avvikelser avser antal anläggningar med funnen avvikelse i relation till totala antalet anläggningar som kontrollerats. Dessa finns framförallt inom områdena HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points), kvalitetskontroll och spårbarhet vid foderkontroller. När det gäller ABP-kontroller så finns avvikelser framförallt inom områdena spårbar-het, lokal samt rengöringsrutiner.

Kontroller av att TSE-provtagningarna (Trans-missibla Spongiforma Encefalopatier) hanteras på korrekt sätt görs idag av distriktsveterinärer på uppdrag av kontrollenheten. Kontrollerna görs på tre anläggningar i Sverige där varje anläggning i genomsnitt har en kontroll per månad. Under 2015 har 33 TSE-kontroller utförts.

Tabell 46. Foder, offentlig kontroll 20132015

2013 2014 2015Planerade kontroller 230 204 390Utförda kontroller 222 186 459Avvikelser, % 75% 58% 46%Kostnad per kontroll, tkr 9,0 14,7 6,3

Tabell 47. ABP, offentlig kontroll 20132015

2013 2014 2015Planerade kontroller 97 87 82Utförda kontroller 67 85 86Avvikelser, % 45% 40% 44%Kostnad per kontroll, tkr 6,4 9,3 10,6

Kostnaden per kontroll har i dessa tabeller utgått ifrån lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader.


Kontroll av vattenbruk Jordbruksverket har från och med 2014 ansvaret för den offentliga kontrollen av vattenbruksanlägg-ningar och den operativa kontrollen genomförs av distriktsveterinärerna. Vid ett kontrollbesök kon-trollerar veterinären bland annat att journalföringen sköts, att det är ordning och reda på anläggningen, att djuren är friska och att rätt tillstånd finns.

Kontrollen är riskbaserad vilket betyder att kontrollens omfattning och frekvens beror på riskklass (1-3). De anläggningar som ligger i högsta riskklassen får fler besök av veterinär och där tas även prover för EU-listade sjukdomar i större utsträckning än på de anläggningar som ligger i en lägre riskklass. Avgiften för kontrollen blir därmed högre för anläggningar som ligger i en högre risk-klass. I nedanstående tabell visas en genomsnittlig kostnad per kontroll, här är dock inte kostnad för analyser i samband med provtagning medtagen.



Vissa kontrollbesök kombineras med provtagning för sjukdomar som vi i Sverige är fria ifrån samt de vi har utrotningsprogram för.

Tabell 48. Vattenbruk, offentlig kontroll 2014 2015

2014 2015Planerade kontroller 204 180Utförda kontroller 110 178


Upphandlingar av beredskapsverksamhetenTotalt har Jordbruksverket under 2015 genomfört 46 upphandlingar av beredskapsverksamheten. I ett fall tilldelades Svenljunga beredskapsuppdrag och i de övriga 45 fallen tilldelades Distriktsveterinärerna beredskapsuppdraget. I dessa 45 fall inkom inga andra anbud än Distriktsveterinärernas.

Distriktsveterinärernas mottagning i Svenljunga avvecklades vid utgången av juni 2015. Tidigare anställda på mottagningen startade den 1 juli samma år en privat mottagning i Svenljunga. Den nya mottagningen har ett femårigt kontrakt med Jordbruksverket om att upprätthålla bered-skapsverksamhet. Som ett led i avvecklingen bjöd Jordbruksverket ut inventarierna till försäljning på den öppna marknaden. Detta är den andra mot-tagningen som har avvecklats och där en privat mottagning har startats.

Måluppfyllelse djurhälsa och smittskyddEnligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säker-ställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i männ-iskans vård. Detta gör vi dels genom att förebygga djursjukdomar, dels genom att bekämpa de som ändå uppstått. Måluppfyllelsen bedöms utifrån båda dessa aspekter. Jordbruksverket har tillsam-mans med djurägare, djurhälsopersonal, näringens organisationer och andra myndigheter bedrivit ett förebyggande djurhälsoarbete under många år. Som effekt av detta minskar antibiotikaanvändningen till djur kontinuerligt Enligt uppgifter från den Europeiska läkemedelsmyndigheten har Sverige en av den lägsta försäljningen av antibiotika i Europa i relation till antal djur.

Bedömningen av måluppfyllelsen görs även utifrån hur arbetet med att minska riskerna för att Sverige ska drabbas av allvarliga smittsamma djursjukdomar har genomförts. I detta ingår t.ex. handlingsplaner och strategier för hantering av olika sjukdomar och smittor och samarbete med andra berörda myndigheter i dessa frågor. Bedömningen

av måluppfyllelsen görs också utifrån antal utbrott. Sammantaget bedömer vi att målen för en god djur-hälsa är i huvudsak uppfyllda och att målet för ett effektivt förebyggande arbete för lågt smittryck är fullt uppfyllt.

Växters sundhetSundhetsläget i landetVissa växtskadegörare omfattas av krav på kontroller och bekämpning enligt växtskyddslagen. Under 2015 har vi hittat fler fall av allvarliga växtskadegörare i svensk produktion jämfört med tidigare år.

Antalet fall i samband med årets importkontrol-ler av växter och växtprodukter ligger på samma nivå som för 2014, då det skedde en ökning jämfört med tidigare år. De vanligaste fynden av karantän-skadegörare under året var Bomullsmjöllus Bemisia tabaci. De länder som notifierades för flest skadegö-rare var Thailand, Laos och Uganda.

Tabell 49. Antal påträffade fall av allvarliga växtskadegörare.

Antal påträffade fall av allvarliga växtskadegörare

2013 2014 2015

I svensk växtproduktion 19 21 30I sändningar av växter och växtprodukter från andra länder 56 95 97


Impatiens Necrotic Spot Virus har vi under året hittat i fem växthusföretag som odlar prydnadsväxter.

Sverige är skyddad zon för bomullsmjöllus, Bemisia tabaci. Denna art av bomullsmjöllus är vektor för ett stort antal virussjukdomar på tomater och det är därför angeläget att hindra att Bemisia tabaci etablerar sig i landet. Under 2015 har vi kon-staterat Bemisia tabaci hos 14 växthusföretag. 12 av dessa kunde vi spåra till inköpta småplantor från andra EU-länder.

I fyra garden centers har vi konstaterat svamp-sjukdomen Phytophthora ramorum. Vi har också konstaterat sjukdomen hos sex plantskolor. I alla fall har det varit fråga om angrepp på växter av Rhododendron med ursprung i andra EU länder.

Under 2015 har vi konstaterat potatiscystnemato-der i två fält. Ett av dem har varit i odling av utsädes-potatis. Under året har vi hittat koloradoskalbaggar i ett parti utsäde med ursprung i Tyskland.



Förebygga spridningen av allvarliga växtskadegörareKontrollverksamhetenUnder 2015 har vi gjort ca 5 400 fysiska kontroller i produktion och handel med växter och växtproduk-ter. När det gäller dokumentkontroller har vi gjort ca 10 500 kontroller inför utfärdande av sundhetscerti-fikat för export och 1 700 kontroller av sundhetscer-tifikat vid import.

För vissa varukategorier finns vid import möjlighet till undantag från huvudregeln att alla sändningar ska kontrolleras fysiskt. Då gör vi riskba-serade kontroller med lägre frekvens för dessa varor.

Tabell 50.Fytosanitära kontroller

2013 2014 2015Planerade kontroller 6 128 5 833 5 455Utförda kontroller 6 126 5 841 5 475Avvikelser, % 3 4 3Kostnad per kontroll, tkr 1,9 2,8 2,7

Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader.


Antalet fysiska kontroller har under året varit något färre än tidigare år, bland annat till följd av att över-skott på frukt inom EU lett till mindre import.

Den vanligaste anledningen till anmärkning i vår kontroll i handeln med växter och växtproduk-ter inom EU är brister i växtpassystemet. Andra områden som vi hittar avvikelser på är företag som märker trä och träemballage med sundhetsintyg. I dessa fall handlar avvikelserna vanligen om brister i dokumentationen och märkningen.

Sedan mitten av 2013 pågår inom EU en särskild kontrollsatsning av träemballage som följer med vissa stenprodukter från Kina. Under 2015 utökades kontrollen med ytterligare stenprodukter. Vi gör kontrollen vid importtillfället och under 2015 har vi genomfört ca 560 kontroller. I två fall har sundhets-intyg i form av ISPM15-märkning på emballaget helt saknats. Kontrollsatsningen planeras pågå till och med den 31 mars 2017.

I övriga kontroller av träemballage, ca 1 000 stycken, har det inte varit några avvikelser.

EUarbeteUnder året har angrepp av bakteriesjukdomen Xylella fastidiosa på olivträd i södra Italien fortsatt. I april 2015 antog kommissionen ett så kallat nödåtgärdsbeslut med krav på åtgärder för att bekämpa och hindra fortsatt spridning av

sjukdomen inom EU. Senare under året upptäcktes sjukdomen även i södra Frankrike. I Frankrike är angreppen på andra växtslag än olivträd.

Det har visat sig att det saknas kunskaper om möjliga värdväxter och om vilka arter av insekter som kan sprida sjukdomen. Detta försvårar bekämp-ningen av Xylella fastidiosa.

Nödåtgärdsbeslutet för Xylella fastidiosa omfattar krav på inventering i hela EU, och sent under 2015 har beslutet även kompletterats med krav på att samtliga EU-länder under 2016 ska ta fram en beredskapsplan för sjukdomen.

Under 2015 har kommissionen även antagit ett nödåtgärdsbeslut som gäller den asiatiska lång-horningen Anoplophora glabripennis. Denna insekt skadar olika arter av lövträd. Flera EU-länder har påvisat angrepp av långhorningen, senast Finland som konstaterade angrepp under hösten 2015.

Vi har under året deltagit i arbetsgruppen Expert Working Group on Response to Emerging Risks from Imports (WG RERI). Med hjälp av bland annat medlemsländernas notifieringar av fynd av skadegörare i EUs databas Europhyt kartlägger gruppen nya risker i samband med handel från länder utanför EU. Gruppen föreslår även åtgärder för att minska riskerna för att allvarliga växtskade-görare sprider sig till EU.

Vårt arbete med växtskydd- och kontrollförord-ningen i det så kallade Santépaketet beskrivs mer under den tidigare rubriken Santépaketets första del snart i hamn.

Övrigt internationellt arbeteDet övriga internationella arbetet har under året varit begränsat till att Jordbruksverkets växtskyddschef har representerat Sverige vid det årliga mötet med Commission on Phytosanitary Measures (CPM) som är den Internationella Växtskyddskonventionens, IPPCs högsta beslutande organ. Växtskyddschefen har också representerat Sverige på det årliga råds-mötet för IPPCs regionala organisation för Europa och Medelhavsområdet, EPPO.

MåluppfyllelseEftersom Jordbruksverket endast hittat ett fåtal reglerade skadegörare vid kontroll och inventering i svensk växtproduktion bedömer vi att målet att upp-rätthålla ett gott sundhetsläge i landet i huvudsak är uppfyllt. Det finns dock begränsningar för att kunna göra en systematisk kartläggning vilket innebär att det finns en risk för att allvarliga växtskadegörare sprids utan upptäckt inom landet eller inom EU i övrigt.



God krisberedskapFörebyggande arbete för att minimera riskerJordbruksverket eftersträvar att kunna hantera alla allvarliga kriser inom vårt ansvarsområde. Stora delar av den verksamhet som Jordbruksverket är ansvarig för är av förberedande karaktär och på t.ex. områdena djurhälsa, växtodling och foder går stor del av arbetet ut på att minimera risken för att kriser uppstår. Inom det förberedande arbetet finns ett långsiktigt och ständigt pågående förbätt-ringsarbete. Hit räknas bland annat myndighetens strategiska arbete, genomförandet av riskanalyser, riskbedömningar, tekniska utredningar och andra riskreducerande åtgärder.

Under de senaste åren har flera stora förbätt-ringar genomförts såsom utbildningar, övningar och utvecklingsarbete. Jordbruksverket har både en fast nationell ledningscentral och möjlighet att bemanna och leda en eller flera operativa ledningscentraler ute i landet. Sedan 2010 finns en fast krisorganisa-tion bestående av en krisledning och underordnade stabsgrupper. En del av krisorganisationen är Tjänsteman i beredskap (TiB) och via den funktionen kan Jordbruksverket nås dygnet runt, under årets alla dagar. Under 2015 mottogs 262 larmsamtal från framförallt distriktsveterinärerna, Tullverket, och gränskontrollstationerna. Huvuddelen av larmen har berört införsel av hundar, katter och hästar.

UtvecklingsarbeteUnder 2015 har Jordbruksverket drivit ett antal krisberedskapsprojekt tillsammans med andra berörda myndigheter och branschorganisationer. Ett exempel på detta är att vi under 2015 och början på 2016 slutfört ett treårigt projekt i syfte att stärka Sveriges förmåga att hantera utbrott av smittsamma djursjukdomar.

Jordbruksverket har idag en bra beredskap för utbrott av smittsamma djursjukdomar men det finns ett behov av att kunna genomföra en effektiv bekämpning till en rimlig kostnad och med utredda konsekvenser. Inom projektet har vi tagit fram bättre underlag för beslutsfattande och tydligare rutiner, arbetsmetoder samt handlingsplaner. Projektet är mycket aktuellt då afrikansk svinpest påvisats i flera länder i östra Europa det senaste året.

Ett annat exempel är ett projekt som under 2015 har haft som mål att öka kunskapen om Jordbruksverkets roll och ansvar inom civilt försvar samt att planera för det fortsatta arbetet inom området.

Under 2015 har Jordbruksverket implementerat ett nytt system för beredskapsplanering och tillgång till dokument som behövs vid krishantering. Systemet kommer att öka användbarheten av bered-skapsplanerna och förbättra stödet till krisorganisa-tionen vid händelser.

Samverkan mellan myndigheter nationellt och internationelltJordbruksverket deltar aktivt tillsammans med flera andra myndigheter inom det svenska krisbered-skapssystemet. Detta sker bl.a. genom att delta i Samverkansområdet farliga ämnen (SOFÄ). Vi har också medverkat i framtagandet av den svenska strategin för CBRNE-frågor (kemiska, bio-logiska, radiologiska och nukleära händelser samt inverkan av explosivämnen) som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarar för. Jordbruksverket arbetar aktivt i olika nätverk för att stärka och bibehålla förmågan till samverkan inom flera områden. Exempel på några myndighe-ter som vi aktivt arbetar med att stärka förmågan till samverkan och gemensamt resursutnytt-jande med är Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Försvarsmakten. Inom ramen för ett av Jordbruksverkets utvecklingsprojekt hölls en två dagars seminarieövning med fokus på en händelse som berörde både foder och livsmedelskedjan. Här deltog 11 olika aktörer, både centrala myndigheter, branschorganisationer, kommuner, länsstyrelse och privata företag. Vidare har krisorganisationen övats operativ, både på nationell ledningsnivå och lokal ledningsnivå (operativ ledningscentral) genom ett scenario som innehöll utbrott av mul- och klövsjuka. Jordbruksverket har under 2015 även deltagit i inter-nationell samverkan. Ett exempel är medverkan i den Nordisk-Baltiska veterinära beredskapsgruppen där möten, seminarier och konferenser ger en bra grund för omvärldsbevakning, samverkan och samarbete över gränserna. Erfarenhetsutbyte med andra länder under 2015 har också varit värdefullt och utbyte har skett med Storbritannien, USA och Norge inom olika delar av beredskap och krishantering.

@dr

omm

enpa

land

et



Måluppfyllelse god krisberedskapEnligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska myndigheten planera och vidta förberedelser för att kunna hantera kriser inom sektorn, snabbt kunna upptäcka och verifiera hän-delser samt vid behov omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Under året har Jordbruksverket dels stärkt krisberedskapen genom förberedande arbete och övningar samt genom en snabb informa-tionsinsats vid fynd av högpatogen fågelinfluensa hos svanar i Stockholms innerstad. Vår bedömning är att krisorganisationen lever upp till ställda krav och att målet därför är fullt uppfyllt.

När det gäller läget i landet bedömer Jordbruksverket att riskerna och hoten är för-hållandevis konstanta. Utbrott av afrikansk svinpest i östra Europa, nya fall av högpatogen fågelinfluensa i Europa och påvisandet av asiatisk långhorning (en allvarlig växtskadegörare) i södra Finland påminner om att beredskapen är ett viktigt område för Jordbruksverket. Under 2015 påbörjade Jordbruksverket kompetenshöjning och planering för arbete med civilt försvar enligt den försvarspo-litiska propositionen. Arbetet sker i samverkan med flera andra myndigheter inom livsmedelssektorn, hälsosektorn och totalförsvaret.

Kvalitet i djurregisterJordbruksverkets register som innehåller uppgifter kring djur och de platser där de vistas är en viktig del i arbetet med att hålla nere smittor och att ha en god krisberedskap. En viktig del i arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i registren är att ständigt se över uppgifterna och hålla dem uppdaterade.

Kvalitetsförbättringar under 2015Under året har Jordbruksverket påbörjat en inten-sifierad ärendehandläggning gällande produk-tionsplatser som inte sköter sin rapportering fullt ut. Det gäller produktionsplatser med nötkreatur som har många djur inrapporterade men som inte har rapporterat till CDB under en längre tidsperiod. Jordbruksverket har också börjat att förelägga djur-hållare som frekvent rapporterar för sent till de olika förflyttningsregistren vid vite. I dagsläget rapporte-rar 92 % i tid till CDB. Motsvarande siffror för får är 76 %, för get 69 % och för gris 75 %.

Jordbruksverket har också beslutat om att destruktionsanläggningarna ska vara med i rappor-teringskedjan för nötkreatur, får och getter. Detta innebär att varje enskild destruktionsanläggning har tilldelats ett produktionsplatsnummer och dessa anläggningar rapporterar från vilket produk-tionsplatsnummer de tagit emot kadaver. Tidigare har Jordbruksverket inte haft någon vetskap om var kadavren tagit vägen.

HundregistretRapporteringar till Hundregistret kan göras både på blankett och via webben. I år har det ökat till att 53 % av registreringar och ägarbyten sker via nätet. Det är en förbättring jämfört med förra året då 40 % registrerade sig via webben. Jordbruksverket har inlett ett samarbete med Svenska Kennelklubben. En förstudie har genomförts under året och målsätt-ningen är att genom ett utbyte av information öka kvaliteten ytterligare i registret samt att underlätta för hundägarna.

Ett nytt centralt hästregisterI september 2014 beslutade EU om en ny häst-passförordning som ska ersätta den nuvarande förordningen (EG) nr 504/2008. Enligt förordningen ska Jordbruksverket hålla och förvalta ett centralt hästregister. Under året har Jordbruksverket avslutat en förstudie. Ett projekt har påbörjats vars mål är att det nya registret ska finnas på plats vid halv-årsskiftet 2016. Registret ska innehålla information om individuppgifter för hästdjur vilket i princip motsvarar de obligatoriska uppgifter som idag finns i ett hästpass.

Måluppfyllelse kvalitet i djurregister Under året har vi bland annat intensifierat ären-dehandläggning gällande produktionsplatser som inte sköter sin rapportering fullt ut och avslutat en förstudie om ett centralt hästregister. På grund av nya datasystem och en nedprioritering av utveckling av kontrollsystem Atlas där skriptkörningar görs så har vi inte kunnat redovisa alla siffror som vi brukar på detta område. Detta kommer vi att åtgärda inför nästa år. Antalet registreringar till Hundregistret via webben har ökat under året och detta bedömer vi som positivt. Jordbruksverket bedömer att målet för kvaliteten i våra register i huvudsak är uppfyllt.

Miljö- och resurseffektiva gröna näringarI detta avsnitt redovisar vi utvecklingen av olika indikatorer för de miljömål där Jordbruksverket har ett sektorsansvar samt utvecklingen av ekologisk produktion och vattenhushållning. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som vi redovisar i detta kapitel har under året varit 129,3 miljoner kronor (9 % av hela resursåtgången).

MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR



Ett rikt odlingslandskapEkosystemtjänster

Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. I huvudsak uppfyllt (3)

Åkermarkens egenskaper och processer

Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.


Jordbruksmarkens halt av föroreningar

Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.


Variationsrikt odlingslandskap

Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter.


Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarande-status och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.

Delvis uppfyllt (2)

Hotade arter och naturmiljöer

Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Delvis uppfyllt (2)

Växt- och husdjursgenetiska resurser

Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.

Växter: Fullt uppfyllt (4)Djur: I huvudsak uppfyllt (3)

Främmande arter och genotyper

Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. I huvudsak uppfyllt (3)

Genetiskt modifierade organismer*

Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.

Fullt uppfyllt (4)

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.

Delvis uppfyllt (2)

Kultur- och bebyggelsemiljöer

Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.

Ej uppfyllt (1)

Friluftsliv

Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.




@ha

nna_

rods

trom

* Samma precisering finns till målen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

** Preciseringarna för miljömålet Begränsad klimatpåverkan beskriver miljötillståndet på global nivå, och är därför inte tillämpliga för uppföljning av klimatpåverkan från den svenska jordbrukssektorn, se vidare i texten under Begränsad klimatpåverkan-Effekter.


Begränsad klimatpåverkan Måluppfyllelse för begränsad klimatpåverkan = **

Giftfri miljöKunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning


Användningen av särskilt farliga ämnen

Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Fullt uppfyllt (4)

Ingen övergödningPåverkan på havet

Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosfor-föreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser

Fosfor: Ej uppfyllt (1)Kväve: Delvis uppfyllt (2)

Påverkan på landmiljön

Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen upp-visar några väsentliga lång siktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.


Myllrande våtmarker

Ekosystemtjänster

Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakt-hållna.




MiljöersättningarInom landsbygdsprogrammet finns flera miljöer-sättningar som syftar till att nå ett rikt odlings-landskap. Då ett nytt landsbygdsprogram just påbörjats finns ännu inte någon definitiv statistik för anslutningen till de olika miljöersättningarna. Den ansökta arealen för skötsel av ängs- och betes-marker omfattar i år cirka 420 000 hektar, vilket är i samma storleks ordning som tidigare år. Den ansökta arealen omfattar betesmarker och slåtterängar med allmänna och särskilda värden samt skogsbete, alvarbete, fäbodbete och mosaikbeten. Marker under restaurering är inte inkluderade.

Miljöersättningen för hållande av hotade hus-djursraser samt projektstödet till rasbevarande hus-djursföreningar syftar till att bevara den genetiska resurs som våra husdjur är.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2015 har vi beviljat 1,49 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området Ett rikt odlingslandskap.

Genetiskt modifierade växterJordbruksverket beslutar om tillstånd för innesluten användning (växthus, laboratorier) och avsiktlig utsättning (fältförsök) av genetiskt modifierade växter. När vi prövar tillstånden ligger tyngd punkten på bedömning av miljörisken av den verksamhet som ansökan gäller. Vi tar också fram underlag som berör odlings- och miljöaspekter till svenska stånd-punkter om kommersiell användning av genetiskt modifierade organismer. Under 2015 har vi levererat förslag till ståndpunkt i tio ärenden inom den EU-gemensamma godkännandeprocessen. Inget av ärendena har handlat om odling.

Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringarLivsmedelsproduktionen kan påverka miljön positivt, exempelvis genom att ge oss ett rikt odlings-landskap. Svensk livsmedelsproduktion kan också ge upphov till andra nyttor som hög livsmedels-säkerhet och en levande landsbygd. Den kan också påverka miljön negativt, exempelvis genom att bidra till övergödning av våra sjöar och vattendrag eller orsaka utsläpp av växthusgaser.

Som ansvarig myndighet för miljömålet Ett rikt odlingslandskap, och myndighet med sektorsansvar inom andra miljömål har Jordbruksverket under året genom information, rådgivning, stöd och bestäm-melser arbetat för att lantbrukare ska genomföra miljöåtgärder inom jordbruket. Vi har också arbetat med tillsynsvägledning, utvärdering och analys samt fördelat pengar till försök- och utvecklingsverksam-het för att bidra till miljö- och resurseffektiva gröna näringar. Jordbruksverket ingår i Miljömålsrådet som regeringen inrättat.

Vi har valt att följa upp våra prestationer inom miljö- och resurseffektiva gröna näringar utifrån miljömålen. Effekten av våra prestationer är sällan mätbara i direkt anslutning till prestationen och effekten i miljön beror många gånger på flera sam-verkande faktorer. Vi har ändå valt att följa upp effekten av våra prestationer mot mål som mot-svarar miljömålens preciseringar, i de fall det finns sådana kopplade till vår verksamhet. I flera fall är effekten i miljön en del av resultatet av tidigare års prestationer.

Ett rikt odlingslandskapRådgivning och informationJordbruksverket har valt att inom Ett rikt odlingsland-skap prioritera rådgivning och kompetensutveckling om åtgärder kopplade till slättbygdslandskapet. Vi har arbetat i projektet Mångfald på slätten. I samar-bete med näringen har vi bland annat haft demon-strationsgårdar i olika delar av landet som visar åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden. Under 2015 har vi satsat på att lyfta pollineringens betydelse genom att delta på möten för frö- och oljeväxtodlare, seminarier och fältvandringar. Vi har också visat på hur man kan gynna övriga nyttodjur, fåglar och kulturspår. När ekologiska fokusarealer skulle sjösättas som en del av förgröningen var vi med och informerade om hur de kan användas för att gynna den biologiska mångfalden.

Rådgivning som kopplar till miljömålets precise-ringar om produktion och miljö har också skett inom rådgivningsprojektet Greppa näringen.

Jordbruksverket anordnade under 2015 ett två-dagars seminarium om miljömålet Ett rikt odlings-landskap. Målgrupper var länsstyrelser, rådgivare och ideella organisationer.

@le

nam

arb



Vi kontrollerar GMO i innesluten användning, för-söksodling samt kommersiell odling. Innesluten användning kontrolleras två gånger under den femåriga tillståndstiden. Försöksodlingar kon-trollerar vi en gång per år i växande gröda. Vi gör också kontroller påföljande år, på den växtplats där ettåriga grödor har odlats. Kommersiella odlingar har inte funnits under 2015. Avvikelser avser antal företag eller kontroller där vi hittat en avvikelse eller gjort en anmärkning. Den vanligaste avvikelsen är att särskilda villkor i tillstånden inte är uppfyllda.

Tabell 51.GMO, offentlig kontroll

2013 2014 2015Planerade kontroller 36 31 32Utförda kontroller 36 31 32Avvikelser (%) 22 13 22Kostnad per kontroll, tkr 4,6 4,7 4,0

Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån löne-kostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader.


Genmodifierade växter definieras i genteknik-direktivet 2001/18/EG och förordning 2002:1086 om utsättning av GMO i miljön. Under året har Jordbruksverket fått två förfrågningar om huruvida vissa växter framtagna med den nya tekniken CRISPR/Cas9 omfattas av genteknikreglerna och om utsättning av dessa är tillståndspliktigt eller inte. Vi svarade att vissa av växterna omfattas medan andra inte gör det. Det är den första bedömningen av sitt slag i EU, så vitt vi vet.

Utvärdering och analysJordbruksmarkens värdenJordbruksmark exploateras ofta utan hänsyn till de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver. Jordbruksverket har därför drivit ett projekt för att belysa och diskutera jordbruksmarkens värden samt att bidra med kunskapsunderlag kring dessa. En viktig målgrupp var Sveriges kommuner då de sköter den fysiska planeringen. Under projektet genomfördes också diskussionsträffar i tre kommuner.

Kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarkerPå Jordbruksverkets uppdrag bedriver SLU inom miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) en uppföljning av kvalitetsförändringar ide ängs- och betesmarker som ingick i ängs- och betesmarksinventeringen 2002–2004. Under året har NILS rapporterat de första förändringsanalyserna. Av all areal med miljöersättning är det 8 procent som saknar hävd eller har övergått till annat markslag. För marker

utan miljöersättning är motsvarande siffra 51 %. I marker med miljöersättning har humlor och fjärilar ökat, medan humlorna minskat i marker utan miljöersättning.

Beräkningsverktyg för biotopskyddJordbruksverket har utvecklat ett beräkningsverktyg så att handläggare på länsstyrelsen kan räkna på kostnader och nyttor i samband med prövning av dis-penser från det generella biotopskyddet. Verktyget kan också användas av jordbrukare för att bedöma möjligheterna att få dispens. Syftet med verktyget är att bidra till att standardisera tillämpningen av den nya möjligheten till undantag från biotopskyddet ”utveckling av jordbruk”. Ett undantag utifrån detta ska bidra till långsiktigt aktivt brukande i ett område och därmed till bevarande av biologisk mångfald genom att göra jordbruket mer ekonomiskt hållbart.

Högre ersättning för högre miljönytta? Det är juridiskt möjligt att byta ut nuvarande åtgärdsbaserade miljöersättningar mot resultatbase-rade ersättningar. Vidare kan WTO:s jordbruksavtal tillåta ersättningsnivåer som fullt ut svarar mot hur samhället värderar de miljönyttor som levereras. Däremot måste EU:s regler för jordbruksstöd revide-ras om vi i kommande jordbrukspolitiska program vill införa värdebaserade ersättningar som överstiger lantbrukarnas merkostnader (inklusive eventuellt produktionsbortfall).

Jordbrukspolitik, inlåsning och struktur-omvandling När aktiva jordbrukare behöver mer mark, och den inte säljs eller arrenderas ut av passiva markägare, uppstår en inlåsningseffekt. I motsats till vad som emellanåt har förts fram visar den här studien att ”passivt gårdsstödsbrukande” endast i liten mån bidrar till inlåsning. Gårdsstödet bidrar till högre arrende- och markpriser, och därmed till lägre lönsamhet, för de jordbrukare som har behov av att arrendera eller köpa till mark. Studien visar också att gårdsstödet kan leda till att strukturomvand-lingen avtar i produktiva bygder – samtidigt som stödet har betydelse för att hålla landskapet öppet i mindre produktiva bygder.

Ny version av söktjänsten TUVA Under året har Jordbruksverket utvecklat och ökat tillgängligheten till ängs- och betesmarksdatabasen via söktjänsten TUVA. Databasen innehåller natur- och kulturvärden i drygt 75 000 inventerade ängs- och betesmarker. Nu kan allmänheten direkt i mobilen söka efter värdefulla betesmarker i den kommun eller församling där de befinner sig. Det går även att söka efter både växter, fåglar, insekter, svampar och lavar i TUVA eller hitta marker med gamla lador, stenmurar och källor.



Effekter – ett rikt odlingslandskapMiljömålet har tolv preciseringar (se målrutan för de fullständiga preciseringarna). Dessa går att dela in i områdena ekosystemtjänster, produktion, biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv.

EkosystemtjänsterEkosystemtjänster är ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. En av de viktigaste ekosystemtjänsterna är att producera livsmedel både nu och på lång sikt. Trenden är att arealen jordbruksmark minskar något varje år. Detta beror främst på nedläggning av jordbruk men också på att jordbruksmark exploateras. På lång sikt kan detta påverka livsmedelsförsörjningen. Eftersom exploatering är oåterkalleligt är det oroande att exploateringstakten av jordbruksmark har ökat efter 2006. Jordbruksverket har arbetat med information riktad till kommunerna om jordbruksmarkens värden så att välgrundade avvägningar mellan exploatering och framtida livsmedelsförsörjning kan göras.

Biologiska tjänster är ofta förknippade med en rik biologisk mångfald. En fortsatt utarmning av odlingslandskapets biologiska mångfald kan medföra att viktiga ekosystemtjänster, som polline-ring av grödor och biologisk bekämpning av skade-görare hotas. Inom rådgivningsprojektet Mångfald på slätten har Jordbruksverket tillsammans med produktionsrådgivare och lantbrukare arbetat för att informera om och bevara ekosystemtjänster i den mer intensivt odlade slättbygden.

Minskad biologisk mångfald och att jordbruket fortsätter att minska i omfattning innebär att land-skapet blir mindre variationsrikt. Detta påverkar odlingslandskapets upplevelsebaserade ekosystem-tjänster negativt. Miljöersättningar och rådgivning inom landsbygdsprogrammet bidrar dock till att motverka en sådan utveckling.

Produktion• Åkermarkens egenskaper och processer

• Jordbruksmarkens halt av föroreningar

Markens bördighet och produktionsförmåga är avgörande för att kunna bedriva en lönsam odling. Detta påverkas bland annat av mullhalt, pH och dränering. Strax under 80 % av åkermarken bedöms i nuläget ha tillfredsställande dränering, men en tredjedel av åkermarken skulle enligt lantbrukarnas egna bedömningar framöver behöva ny dränering eller omdräneras enligt en nyligen genomförd enkät till Sveriges lantbrukare.

Om det finns olika tungmetaller i livsmedel kan det påverka människors hälsa negativt. Kadmium tas upp av grödor och höga koncentrationer utgör en hälsorisk. Kadmiumhalterna i åkermark har varit oförändrade de senaste 25 åren. (se även under rubriken Giftfri miljö).

Jordbruksverket, har tillsammans med LRF, läns-styrelserna och företag i lantbruksbranschen, inom Greppa näringen arbetat med rådgivning och kompetensutveckling bl.a. för att bibehålla en god kvalitet på den svenska jordbruksmarken.

Biologisk mångfald • Variationsrikt odlingslandskap

• Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

• Hotade arter och naturmiljöer

EU:s jordbrukspolitik, med minskad produktions-koppling av stöden och mer riktade miljösatsningar, gynnar odlingslandskapets biologiska mångfald. Samtidigt ger nedläggning av jordbruk i skogs- och mellanbygd och intensivt jordbruk i slättbygd negativa effekter.

Miljöersättningarna bidrar till ett varierat odlingslandskap där de biologiska värdena bevaras. Betydande arealer ängs- och betesmarker sköts med miljöersättningar. Trots detta har en stor del av gräsmarkernas naturtyper inte gynnsam bevarande-status. Den främsta orsaken till detta är enligt ArtDatabanken för små och alltför fragmenterade arealer, försämrad hävd och fortsatt kvävenedfall på markerna.

Nötkreatur är viktiga markvårdare vars bete är nödvändigt för att behålla ett öppet och variations-rikt landskap med rika natur- och kulturvärden. Antalet företag med nötkreatur har minskat kraftigt under flera decennier. Även antalet betesdjur har minskat men inte i samma takt, se figur nedan. Framförallt koncentrationen av djuren till färre besättningar, men även att antalet djur minskat, har sannolikt lett till att hävden i vissa områden numera är otillräcklig för att hindra igenväxning.

0

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2014

2015

Företag med nötkreaturNötkreatur

Figur 14.Utvecklingen av antal nötkreatur och antal företag med nöt-kreatur de senaste 40 åren. Utvecklingen under perioden anges som andel av vad som fanns år 1975.



Rådgivningsprojektet Mångfald på slätten som syftar till att öka antalet småbiotoper i slättbygd har fått positivt gensvar och är nu känt bland rådgivare, lant-brukare och allmänheten. Det råder trots det fortsatt brist på småbiotoper och fler åtgärder krävs.

Fåglar är en viktig indikator för hur det går för biologisk mångfald i odlingslandskapet. I figuren nedan visas populationsutveckling för fjorton vanliga fågel arter i odlingslandskapet. Utöver detta är många av odlingslandskapets rödlistade

arter fortsatt hotade och har inte uppnått god bevarandestatus.

Jordbruksverket arbetar brett med biologisk mångfald både genom bestämmelser, stöd, råd-givning och utvärdering. Vi lämnar regelbundet förslag till regeringen på åtgärder för att förbättra situationen för biologisk mångfald. Vi samverkar också nationellt och internationellt kring natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

1,6

1,8

1974

1977

1980

1983

1986

1989

1992

1995

1998

2001

2004

2007

2010

2013

2016

Trim

inde

x

Vanliga jordbruksfåglar

Figur 15.Index för jordbruksfåglar 1975–2014 som bygger på punktrutter. Den röda linjen visar den skattade populationsförändringen och de svarta linjerna beskriver osäkerheten i skattningen. För jämförelsens skull är motsvarande indikatorer baserat på standardrutterna inritade (orange linje, start 1998). Trenden för de vanliga jordbruksfåglarna är minskande. För ytterligare förklaring se Svensk Fågeltaxerings webbplats.

Källa: Green, M. och Lindström. Å. 2015. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2014. Svensk fågeltaxering, Lunds universitet.

Växt- och husdjursgenetiska resurser Inom Programmet för odlad mångfald pågår arbetet för att säkerställa bevarandet, och stimulera en ökad användning, av det växtmaterial som samlades in under åren 2002–2010. Uppbyggnaden av en nationell genbank för vegetativt förökade växter är i sin slutfas. Jordbruksverket har beslutat om en ny nationell strategi för perioden 2016–2020 och presen-terat den för regeringen. Strategin lägger stor vikt vid olika former av nyttjande, understryker betydelsen av utbildnings- och forskningssatsningar, nationellt och nordiskt samarbete samt policyutveckling.

För husdjursraserna är utvecklingen i stora delar positiv eller stabil mätt som antal djur inom de olika raserna. Miljöersättningarna har bidragit till denna

utveckling. Undantaget är hundraserna som inte omfattas och att vissa lantraser endast omfattas av ett fåtal djur vilket innebär risk för inavel. På längre sikt är utvecklingen mer osäker, eftersom många djurhållare i dag är äldre.

Främmande arter och genotyperInvasiva främmande arter är arter som är främmande för den lokala miljön och som utgör ett hot mot bio-logisk mångfald. En ny EU-förordning om invasiva främmande arter trädde i kraft den 1 januari 2015. Under året har Jordbruksverket löpande bistått Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten med underlag till deras arbete med genomförande av förordningen.



Genetiskt modifierade organismerUnder 2015 odlades ingen genetiskt modifierad växt kommersiellt i Sverige. Fältförsök med gen-modifierade grödor bedrevs på cirka 7 hektar och med 7 olika växtarter. Det finns 26 anläggningar som har tillstånd för innesluten användning. Utövare är både universitet, högskolor och företag. Kulturmiljöer

• Bevarade natur- och kulturmiljövärden

• Kultur- och bebyggelsemiljöer

Lantbrukets äldre bebyggelse och olika kulturspår visar på lantbrukets traditionella markanvändning. Ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer inom det förra landsbygdsprogrammet bidrog till att synliggöra kulturarvet i odlingslandskapet. Trots detta är kulturmiljöerna fortsatt hotade av att bruk-ningsmönstret ändras. Detta gäller i synnerhet små-skiften och överloppsbyggnader på längre avstånd från brukningscentra.

I det nuvarande landsbygdsprogrammet (2014-2020) har ersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer och miljöinvesteringar som syftade till att restaurera och återskapa kulturmiljöer tagits bort. Kvar finns vissa möjligheter inom samver-kansåtgärden och inom projektstöd för utveckling av natur- och kulturmiljöer. Efter förändringarna i landsbygdsprogrammet arbetar Jordbruksverket främst med informationsinsatser för att öka intresset för fortsatt skötsel av odlingslandskapet kulturmiljöer.

FriluftslivAllemansrätten medför att odlingslandskapet i stora delar är tillgängligt för allmänheten. Landsbygdsprogrammets åtgärder som bidrar till att bland annat behålla stora arealer betesmarker i hävd och bevara biologisk mångfald är viktiga för friluftslivet.

Landsbygdsprogrammets projektstöd och miljö-investeringar för landskapets natur- och kulturmil-jövärden har bidragit till att öka odlingslandskapets tillgänglighet i form av t.ex. utveckling av vandrings- cykel och vattenleder.

Måluppfyllelse –Ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket bedömer att tillståndet för odlings-landskapets producerande, stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster i dagsläget är god-tagbara och att preciseringen för ekosystemtjänster i nuläget är i huvudsak uppfylld. Långsiktigt måste dock trenden att jordbruksmarken minskar brytas. Även när det gäller många av våra vanliga arter, vilka står för en stor del av ekosystemtjänsterna, måste den minskande trenden brytas. För att

gräsmarkernas naturtyper i större utsträckning ska uppnå gynnsam bevarandestatus måste ytterligare åtgärder sättas in.

Jordbruksverket bedömer att nuvarande för-hållanden för åkermarkens egenskaper är tillfreds-ställande och preciseringen i huvudsak uppfylld. Detsamma gäller jordbruksmarkens halt av förore-ningar, men kadmiumnivåerna måste fortsatt följas.

På landskapsnivå bedömer vi att odlingslandska-pet är variationsrikt. Jordbrukets strukturrationalise-ring kan dock på längre sikt leda till ett mer enformigt landskap. Preciseringen är i huvudsak uppfylld. Den totala arealen ängs- och betesmarker är godtagbar och värdefulla marker sköts så att värdena bevaras. Fler särskilt värdefulla marker skulle dock behöva skötas för att nå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Många av odlingslandskapets rödlistade arter är fortsatt hotade samtidigt som flera vanliga arter minskar. Omfattningen av hävden är delvis otillräcklig på grund av att det i vissa fall finns för få lantbrukare för att nå en omfattning på åtgär-derna som gör att vi når miljömålet. Sammantaget bedömer Jordbruksverkets det som svårt att nå pre-ciseringarna kring odlingslandskapets biologiska värden och preciseringarna om bevarandestatus och hotade arter och naturmiljöer och bedömer dem som delvis uppfyllda.

Utvecklingen för hotade husdjursraser bedöms i stort som tillfredsställande och det finns goda förutsättningar att nå preciseringen om husdjurs-genetiska resurser och vi bedömer den som i huvudsak uppfylld. För växtgenetiska resurser bedöms idag preciseringen som uppnådd men för att behålla bedömningen behövs fortsatta insatser för att driva den nya genbanken, samla in information och att på andra sätt göra det möjligt att använda sorterna. Vad gäller bevarande av vilda växtgene-tiska resurser på ursprungsplatsen återstår ännu att i samverkan med relevanta aktörer utforma och genomföra en nationell strategi.

Preciseringen om främmande arter och geno-typer bedöms som i huvudsak uppfylld. Handel med främmande arter är till vissa delar reglerad. De miljöriskbedömningar och de skyddsåtgärder som tillämpas vid verksamhet med genetiskt modifierade växter bedöms som tillräckliga för att preciseringen gällande genmodifierade organismer är uppfylld.

Jordbruksverkets anser även att det är svårt att nå preciseringarna om kultur- och bebyggelsemiljöer samt om bevarande av kulturmiljövärden. Den första bedömer vi som ej uppfylld och den andra som delvis uppfylld. För att nå preciseringarna måste intresset och möjligheten att sköta dessa öka. Möjligheterna försvåras av att miljöersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer samt miljöinvesteringar till restaurering av kulturmiljöer inte finns kvar i nuva-rande landsbygdsprogram.



11 100 hektar. Den viktigaste orsaken till minsk-ningen av energiskog är sannolikt att värmeverken har god tillgång till annat bränsle och efterfrågan på energigrödor från jordbruket är därmed lågt.

I landsbygdsprogrammet finns även investe-ringsstöd till biogasanläggningar som rötar stall-gödsel, energigrödor och växtrester. Vi har bedömt att anläggningarna som har fått investeringsstöd i landsbygdsprogrammet i medeltal har en rågas-produktion på cirka 1,9 GWh/år. Under 2015 har fem ansökningar om investeringsstöd till biogasan-läggningar avskrivits vilket gör att antal beslutade anläggningar sjunkit från 48 till 43 st. Den totala energiproduktionen (1,9 GWh/år och anläggning) blir därmed 81,7 GWh/år.

Gödselgasstöd - stöd till metangasreduceringI december 2015 betalades det nya gödselgasstödet (metanreduceringsstödet) ut för den första stöd-perioden. Stödet som under 2015 uppgick till 20 öre/kWh syftar till att kompensera för den dubbla miljönyttan av minskad spontan metanavgång från stallgödsel och ökad produktion av biobränsle. Under de första 9 månaderna under 2015 fick 50 anläggningar stöd. Mängden producerad energi från dessa anläggningar var under dessa 9 månader 96 GWh. Omräknat till helår blir det 127,5 GWh. Totalt betalades 15 miljoner kronor ut i stöd 2015.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2015 har vi beviljat 1,81 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området Begränsad klimatpåverkan.

Preciseringen som rör friluftsliv är i huvudsak uppfylld. Tillgängligheten till odlingslandskapet bedöms som god med undantag för slättbygderna där förbättringar behövs. Detta kan till exempel vara anläggning av vandrings- eller cykelleder i kanten av fält eller mellan fält.

Begränsad klimatpåverkanGenom att Jordbruksverket arbetar för en ökad tillförsel av förnybar energi från jordbruket skapar vi förutsättningar för att ersätta fossil energi och därmed minska människans klimatpåverkan.

RådgivningRådgivningsprojektet Greppa Näringens arbete med att effektivisera kväveanvändningen bidrar till att minska jordbrukets klimatpåverkan genom att utsläppen av lustgas minskar. Rådgivning om till exempel energieffektivisering och utfodring bidrar även till att minska utsläppen av metan och koldi-oxid. Totalt har cirka 2 900 rådgivningsbesök genom-förts under 2015 varav cirka tre fjärdedelar har direkt eller indirekt koppling till minskade klimatutsläpp.

Hybridasp och poppel är snabbväxande träd som kan användas för odling av energiskog på åkermark. Jordbruksverket har tagit fram en handbok för odlare av poppel och hybridasp som baseras på ny forskning och praktiska erfarenheter. När det gäller biogas från gödsel så bedöms efter frågan på rådgivning kring regler och kring till exempel läcksökning, salmonella och rötrestanvändning öka. Jordbruksverket har tagit fram ett material om läcksökning för ett minskat metanläckage och ökad klimateffektivitet i biogasproduktionen.

Stöd till energiskog och biogasVi har arbetat mot ett verksamhetsmål för klimat att öka produktionen av förnybar energi från jord-bruket med 2,2 TWh till 2018. Detta motsvarar en minskning av växthusgasutsläppen med 700 000 ton koldioxidekvivalenter per år, under förutsättning att den förnybara energin ersätter fossil energi. Målet utvärderas mot statistik för landsbygdsprogram-mets stöd till investeringar i förnybar energi som exempel vis energiskog och biogas. En odling av salix på 40 000 hektar skulle ge en energimängd på 2 TWh och potentialen för biogas från stallgödsel, energigrödor och växtrester har uppskattats till 0,2 TWh per år 2018.

I det nya landsbygdsprogrammet finns inga mål vad gäller arealen mark som ska användas till energiskog. Däremot finns andra indikatorer för uppföljning av insatser som bidrar till minskad kli-matpåverkan från jordbruket.

I början av programperioden av det gamla landsbygdsprogrammet var arealen som odlades med energiskog 14 300 hektar. 2015 var denna areal @

ham

mar

vids

olge

n



Utvärdering och analysAtt konvertera maskiner till biogasdriftJordbruksverket har tillsammans med Transport-styrelsen slutrapporterat regeringsuppdraget MEKA (Metandiesel efterkonvertering av arbets maskiner). Projektet har testat och utvärderat möjligheten att konvertera arbetsmaskiner till biogasdrift med så kallad dual fuel-teknik. I projektet har man dragit slutsatsen att tekniken främst lämpar sig för nya maskiner snarare än konvertering av befintliga maskiner. Drifttesterna visar att dual fuel- traktorerna har fungerat bra. Tekniken innebär en betydande minskning i klimatpåverkan. Samarbete mellan bransch och myndigheter har varit ett fram-gångskoncept som gett ömsesidig förståelse och ökad kunskap om frågans komplexitet.

Insatser för förnybar energi och klimatUnder 2015 har vi sammanställt uppgifter från alla beviljade insatser inom förnybar energi och klimat i landsbygdsprogrammet 2007-2013. Programmet har bidragit till minskad klimatpåverkan genom att stötta investeringar och projekt för energieffektivise-ring, omställning till ett mindre fossilberoende samt åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser från stallgödsel.

Minskat matsvinn 2013-2015Jordbruksverket har undersökt hur stort matsvinnet är inom ägg- och matfågelproduktionen. Vi har inom uppdraget även genomfört ett seminarium och en aktivitet på temat matsvinn under mässan Mat2015 i Växjö. Dessutom har vi producerat ett informations-material som handlar om hinder och möjligheter för att göra foder av livsmedelsavfall.

Internationellt klimatarbeteJordbruksverket deltog i den svenska delegationen vid de internationella förhandlingarna under FN:s klimatkonvention. Under 2015 skedde detta i Bonn och vid COP 21 i Paris i december.

Effekter - Begränsad klimatpåverkanMiljömålet Begränsad klimatpåverkan har sitt ursprung i FN:s ramkonvention för klimat-förändringar. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Till miljömålet finns det två preciseringar:

• Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

• Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmos-fären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter.

Det finns ett etappmål till år 2020. Då ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläpps-rätter, minska med 40 % jämfört med 1990. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verksamheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldi-oxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Jordbrukets andel av växthusgasutsläppen i den icke handlande sektorn är cirka 20 %. Växtodlingen och djurhållningen svarar bara för ett par procent av utsläppen av koldioxid, medan det svarar för 60 % av metanutsläppen och 70 % av lustgasen.

Jordbrukssektorns utsläpp av koldioxidekvi-valenter i Sverige var 2014 7,1 miljoner ton. Dessa utsläpp är i stort sett oförändrade sedan 2013. Dock har jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser minskat med 11 % sedan 1990. Det beror främst på att antalet nötkreatur och tillförseln av kväve har minskat. Om produktiviteten och effektiviteten i jordbruket ökar med tiden och fossila bränslen byts ut mot förnybara, minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser för samma mängd producerad produkt.

Utöver dessa utsläpp tillkommer utsläpp från uppvärmning, arbetsmaskiner samt förändringar i jordbrukets markanvändning. Utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler (inklusive skogsbrukets lokaler) motsvarade 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2014. Dessa siffror är även de oförändrade jämfört med 2013. Utsläpp och upptag av växthusgaser från jord-brukets markanvändning redovisas under sektorn Markanvändning, förändrad markanvändning och

H.M.K Carl XVI Gustaf med flera ur den svenska representationen vid klimattoppmötet i Paris.



skogsbruk (LULUCF). Det är främst koldioxidavgång från organogena jordar, men också koldioxidupptag i betesmarker. Nettoutsläppen från jordbrukets markanvändning var 2014 cirka 4,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter fördelade på åkermark (4,3 miljoner ton). Detta är en minskning från 2013 med 0,3 miljoner ton.

Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga motiv för att effektivisera kväveanvänd-ningen. Greppa Näringens utbildning och rådgivning kan ge kunskap till producenterna både för kväve-effektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, markvård och energieffektivisering

Måluppfyllelse – Begränsad klimatpåverkanJordbruksverket gör bedömningen att de insatser och projekt som har utförts har lett till en ökad medvetandegrad och minskad klimatpåverkan från jordbruket.

Därför bedömer Jordbruksverket att vårt arbete inom jordbrukssektorn bidrar till att nå etapp-målet, men att detta inte räcker för att uppfylla miljömålet Begränsad klimatpåverkan eller någon av preciseringarna.

Giftfri miljö RådgivningVäxtskyddscentralerna arbetar med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska miljöeffekterna av växtskydd i jordbruket. Vi utgår från integrerat växtskydd och åtgärder för att inom växtskydd förebygga, bevaka, åtgärda och följa upp. Genom att leda verksamheten med prognos- och varning, ta fram bekämpningsstrategier och rådgivnings-material samt medverka i kurser har vi bidragit till att behovsanpassad bekämpning varit möjlig. Vi har spridit vår information till lantbrukarna genom växtskyddsbrev, via Jordbruksverkets webbplats och via mobilappar.

Under året har vi också ordnat en nationell växtskyddskonferens i samarbete med SLU. Där diskuterades framtidens växtskydd och ut ma-ningarna med nya skadegörare, förändrat klimat, resistens problematik och tillämpningen av integre-rat växtskydd. I projektet Säkert växtskydd har vi i samarbete med LRF arbetat med att öka säkerheten för lantbrukare i samband med användning av växtskyddsmedel.

Bestämmelser Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Vi har tagit fram nya före-skrifter om dokumentation av växtskyddsarbetet. Vi har också deltagit i flera möten som ordnats av EU-kommissionen för att hålla oss informerade kring hur andra länder genomför direktivets olika delar.

Under 2015 har Jordbruksverket hållit en vidareutbildning för funktionstestare med totalt cirka 80 deltagare. Vi har också medverkat i det internationella standardiseringsarbetet kring sprid-ningsutrustning i samarbete med de övriga nordiska länderna.

Jordbruksverket har samordnat de behörighets-utbildningar som länsstyrelserna genomför och som krävs för att få använda kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.

Vi har fortsatt att arbeta med handlings-planenför hållbar användning av växtskyddsmedel.Handlingsplanen beskriver mål och åtgärder föratt minska riskerna med och konsekvenserna avanvänd-ningen av bekämpningsmedel för människorshälsa och miljön. Under 2015 har vi identifierat dedelar av handlingsplanen som behöver uppdaterasmed avseende på tillkomst av föreskrifter och förordning-aroch det nya landsbygdsprogrammet.

Tillsynsvägledning Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har tillsammans genomfört ett tillsynsprojekt om Bekämpningsmedel i jordbruket under 2015. Tillsynsprojektet vände sig i första hand till kommu-nernas miljöinspektörer som bedriver tillsyn inom jordbruksområdet. Syftet med projektet var bland annat att öka kunskapen om integrerat växtskydd hos lantbrukare och miljöinspektörer.

Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värde full information om hur långt jordbrukarna har kommit i sitt arbete med integrerat växtskydd, doku-mentation och val av preparat. Miljöinspektörerna bedömde att 86 % av de besökta jordbruken upp-fyllde kraven på integrerat växtskydd.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2015 har vi beviljat 1,13 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området Giftfri miljö.



Ekologisk produktionJordbruksmark med ekologisk produktion är en av åtgärderna för att nå miljömålet Giftfri miljö. Vi beskriver våra prestationer om ekologisk produktion under egen rubrik senare i kapitlet.

Utvärdering och analysEffektivitetsbedömningar av växtskyddsmedel Jordbruksverket har under 2015 lämnat yttrande om effektiviteten för 15 växtskyddsmedel. Det innebär att vi har utvärderat produktens effektivitet, selek-tivitet och fytotoxicitet. Bedömningarna är en del i den nationella prövningen av växtskyddsmedel. Jordbruksverket har också yttrat sig om miljö- och jordbruksförhållandena är jämförbara vid ömse-sidigt erkännande av godkännanden gjorda av andra länder. Risken för förgiftning av binUnder året har vi kunnat slutredovisa ett forsk-ningsprojekt om hur ett växtskyddsmedel i gruppen neonikotinoider påverkar både honungsbin och vilda bin ute i jordbrukslandskapet. Projektet gjordes i samarbete med forskare från Lunds univer-sitet och SLU och presenterades i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PlosOne. Resultaten visade inga negativa effekter på honungsbinas samhälls-tillväxt, hälsa och överlevnad, men vilda bin på ver-kades negativt. Resultaten blir ett viktigt underlag i bedömningen av växtskyddsmedel framöver.

VäxtskyddsrådetVäxtskyddsrådet är ett forum för dialog och erfaren-hetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer i frågor som rör växtskyddets bety-delse för en hållbar och konkurrenskraftig växtod-ling. Växtskyddsrådet har mötts fyra gånger under 2015. Några av de frågor som diskuterats har varit den kommande översynen av växtskyddsmedels-förordningen, konkurrenskraftsutredningen, frågor kring skydd av vatten, växtskyddsmedel i livsmedel, konsekvenser av förbudet mot neonikotinoider samt olika aspekter avseende beslut om godkännande av växtskyddsmedel. Ett av mötena hölls i fält med fokus på växtskyddsfrågor inom trädgårdsnäringen.

Effekter - Giftfri miljöTvå av de sex preciseringarna för miljömålet Giftfri miljö är särskilt aktuella för jordbruket:

• Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälso-egenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning,

• Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.

Bland annat kadmium räknas som särskilt farligt ämne. Kadmium tillförs jordbruksmarken huvud-sakligen via luften men även via gödselmedel som innehåller fosfor. Kadmiumtillförseln via mineral-gödsel har sedan 1995/96 minskat med uppemot 90 procent.

För gödselmedelsåret 2013/2014 beräknas kadmium innehållet i sålda fosforgödselmedel totalt till 61 kg, vilket är en ökning med 9 kg i jämförelse med föregående gödselår. Medelhalten av kadmium beräknas till 5 gram per ton fosfor. Ökningen av den totala mängden kadmium beror främst på en mindre ökning i halten kadmium i flertalet fosforprodukter. Till viss del kan ökningen även förklaras med att försäljningen av superfosfat ökade i jämförelse med föregående gödselmedelsår.

Särskilt farliga ämnen omfattar få substanser som används i växtskyddsmedel.

Måluppfyllelse – Giftfri miljöGenom ovan nämnda prestationer och effekter bedömer verket att målet om att kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ska vara tillgängliga i huvudsak är uppfyllt.

Målet att användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört bedöms vara fullt uppfyllt.

Ingen övergödningRådgivningGreppa Näringen erbjuder lantbrukare kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnads-effektiva miljö- och klimatåtgärder. Vi utför arbetet med hjälp av rådgivare från en stor del av lant brukets rådgivningsföretag.

Arbetet med att minska växtnäringsförluster har varit framgångsrikt. Nu får 8 400 lantbrukare återkommande rådgivning. Utöver detta har 2 000 fått rådgivning om våtmarker eller vattenskydd. Sammantaget brukar medlemmarna mer än 1 000 000 hektar, vilket motsvarar cirka 40 procent av Sveriges åkerareal. Från 2015 omfattar Greppa Näringen alla län i Sverige, även länen i Norrland. Under 2015 har rådgivarna genomfört cirka 2 900 rådgivningar hos lantbrukare varav 261 startbesök till nya medlemmar.

Inför övergången till ett nytt landsbygdsprogram har Greppa Näringen genomfört en välbesökt kon-ferens för rådgivare. Ett syfte var att ge inspiration till hur man som rådgivare kan motivera till miljö-åtgärder på gårdarna.

Jordbruksverket har tagit fram underlag för råd-givningen i form av rekommendationer för gödsling och kalkning 2016. Greppa Näringen har i samarbete med andra aktörer utvecklat ett verktyg, CropSAT, som är ett komplement till tidigare metoder för att bättre anpassa kvävegödslingen. Från satellitbilder



på Greppa Näringens hemsida kan lantbrukare ta fram kartor som visar hur grödans tillväxt varierar på de egna fälten. Jordbruksverket har tagit fram ett nytt program, VERA, som kommer ersätta Cofoten/Stank in Mind. VERA är ett beräkningsverktyg för bland annat växtnäringsbalanser, stallgödselmäng-der och åtgärdsuppföljning inom Greppa Näringen.

Greppa Fosforn var ett pilotprojekt för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken i tre mindre avrinningsområden. Jordbruksverket har redovisat resultatet i en rapport och genomfört ett slutsemi-narium under året.

Tillsynsvägledning Jordbruksverket har under 2015 genomfört tillsyns-vägledning om växtnäring bland annat genom webforumet Effektiv näring. Vi har tagit fram infor-mationsblad om vilka regler som gäller i nitratkäns-liga områden och utanför de områdena. Under 2015 har det skett en översyn av Jordbruksverkets plan för tillsynsvägledning, som avser 2016-2018.

Miljöersättningar och miljö- investeringarUnder 2014 och 2015 har det inte gått att förlänga eller gå in i nya åtaganden för miljöersättningarna minskat kväveläckage och skyddszoner. Anslut-ningen har därför blivit lägre. Skyddszoner minskar fosforförlusterna från åkermark. Under året var arealen skyddszoner 2 020 hektar. Det är 5 250 hektar mindre än 2014. Sedan 2013 har skydds-zonerna minskat med cirka 9 700 hektar eller 81 %. Anslutningen till miljöersättningen minskat kväveläckage (fånggrödor och vårbearbetning) var 20 200 hektar. Det är cirka 20 700 hektar lägre än året innan. Jämfört med 2013 är minskningen cirka 120 400 hektar eller 86 %. Från 2016 kommer det vara möjligt att gå in i nya åtaganden för de här miljöersättningarna.

Våtmarker kan fånga upp kväve och fosfor. Miljöersättning för skötsel gick till 10 600 hektar våt-marker, en ökning med 2 170 hektar. Inga beslut om att anlägga eller restaurera har fattats eftersom den möjligheten inte funnits förrän i slutet av året. Även för anpassade skyddszoner, reglerbar dränering och damm som samlar fosfor har den möjligheten saknats och arealerna är fortfarande låga.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2015 har 2,68 miljoner kronor beviljats till projekt om försök och utveckling för ett minskat växtnäringsläckage.

Utvärdering och analysVattendirektivetVattenmyndigheterna har under året genomfört samråd om förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för 2015–2021. Jordbruksverket har analyserat möjligheterna att genomföra de föreslagna åtgärderna och vilka konsekvenser de kan få för jordbruket. Jordbruksverket har lämnat ett yttrande och begärt att vattenmyndigheterna ska låta regeringen pröva åtgärdsprogrammen.

Anlagda våtmarker och fosforPå uppdrag av Jordbruksverket har Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet utvecklat beräkningsmodellerna för näringsavskiljning i våtmarker och beräknat effekten av anlagda våtmarker. Studien visar att fosforavskiljningen i våtmarker är högre än vad som tidigare antagits och att tidigare utvärderingar underskattat effekter på fosfortransporter.

Rådgivning och fosforEn sammanställning från Greppa Näringens databas visar att regelbunden rådgivning på gården kan halvera överskotten av fosfor. En studie av AgriFood Economics Centre (Lunds Universitet och SLU) från 2015 visar att ökad rådgivning minskar kväve-läckaget och även ökar skördarna, vilket kan täcka kostnaderna för åtgärderna.

Effekter - Ingen övergödningPreciseringarna för miljömålet Ingen övergödning handlar om påverkan och miljötillstånd och är kopplade till åtaganden i internationella överens-kommelser och krav på att vatten ska nå god status:

• den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväve och fosfor till omgivande hav ska vara lägre än vad som fastställs genom internationella överenskommelser,

• sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnå minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,

• havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134),

• atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsent-liga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.

För preciseringarna om tillstånd (status) i sjöar, vattendrag, kustvatten, grundvatten och hav är det svårt att särskilja jordbrukets betydelse. Därför redo-visar vi här bara effekterna som påverkan på havet och landekosystem.



Påverkan på havet – fosfortillförselDen senaste beräkningen från 2014 visar att den totala belastningen av fosfor från svenska källor till omgivande hav har minskat med 11 % (420 ton) från 1995 till 2011. Belastningen från jordbruksmark har minskat med 9 % (90 ton) under samma period. Vid ett ministermöte hösten 2013 ändrades ländernas åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Sveriges reduktionsmål är nu att minska belastningen av fosfor till den del av Östersjön som kallas Egentliga Östersjön med 535 ton. En uppföljning inom HELCOM visar att tillförseln av fosfor till Egentliga Östersjön från svenska källor hittills har minskat med 111 ton. Det är inte möjligt att bedöma hur mycket jordbruket bidragit till minskningen eftersom redovisningen inte är uppdelad på olika sektorer.

En indikation på att fosforförlusterna från jord-bruket har minskat är de nationella växtnärings-balanser som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Enligt beräkningarna har fosforeffektiviteten ökat från 50 % till 83 % mellan 1995 och 2013 vilket visar att det skett en tydlig förbättring av fosforut-nyttjandet i jordbruket.

Påverkan på havet – kvävetillförsel Enligt den senaste beräkningen från 2014 har den totala belastningen av kväve från svenska källor till omgivande hav minskat med cirka 11 % (13 800 ton) från 1995 till 2011. Belastningen från jordbruk-smarken har minskat med 7 % (2 600 ton) under samma period. Sveriges reduktionsmål i BSAP är att minska belastningen av kväve från land och luft till havsbassängerna Kattegatt och Egentliga Östersjön. Målet för Kattegatt har redan nåtts. Reduktionsmålet för Egentliga Östersjön, 8 356 ton kväve, kan fördelas på tillförsel från land (6 673 ton) och luftnedfall (673 ton). Uppföljningen inom HELCOM visar att tillförseln av kväve från svenska källor till Egentliga Östersjön har minskat med 6 781 ton kväve (5 465 ton från land och 1 315 ton från luft). Det är inte möjligt att bedöma hur mycket av minskningen som beror på jordbruket eftersom redovisningen inte är uppdelad på olika sektorer.

Växtnäringsbalanser som beräknas av SCB visar också på att kväveeffektiviteten har ökat från 31 till 39 % i jordbruket mellan 1995 och 2013, vilket stödjer bilden av en minskad utlakning under perioden.

Påverkan på landmiljön - kvävetillförselPåverkan på landekosystemen baseras på luftburna kväveföreningar samt gödsling av skogsbruk. Till största delen kommer de luftburna kvävefören-ingarna från andra länder. Mellan 1995 och 2013 hade ammoniakavgången från jordbruket i Sverige minskat med cirka 20 procent. Den minskade ammo-niakavgången beror på åtgärder som förbättrad göd-selhantering och spridningsteknik. Det beror också

på övergång från fast till flytgödselhantering, och att antalet djur i jordbruket minskat. Jordbrukets andel är liten. Trots att jordbrukets påverkan på landeko-systemen har minskat har överskridandet av den totala kritiska belastningen på landekosystemen minskat marginellt.

Måluppfyllelse – Ingen övergödningMålsättningarna för Påverkan på havet har inte angivits för enskilda sektorer. I förhållande till reduk-tionsmålen i BSAP har tillförseln av kväveföreningar minskat mer än tillförseln av fosforföreningar. Preciseringen är delvis uppfylld för kväveföreningar, men ej uppfyllt för fosforföreningar.

Vi bedömer att preciseringen om Påverkan på landmiljön är i huvudsak uppfylld.

Myllrande våtmarker RådgivningInom Greppa Näringen har 157 lantbrukare fått rådgivning om anläggning och skötsel av våtmark under 2015.

Miljöersättningar och miljö-investeringarInom landsbygdsprogrammet finns det möjlighet till ersättning för kostnader för att anlägga och res-taurera våtmarker och en miljöersättning för skötsel av våtmarker. Under 2015 fanns 10 600 hektar våt-marker med miljöersättning för skötsel. Inga beslut om att anlägga eller restaurera våtmarker har fattats under året.

Utvärdering och analysHögskolan i Halmstad och Linköpings universitet har på uppdrag av Jordbruksverket beräknat att våt-marker som beviljats stöd inom landsbygdsprogram-met 2007–2013 minskar transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Det motsvarar 1,9 respektive 0,5 % av transporten till havet från jordbruksmark.

Effekter - Myllrande våtmarkerFör flera av preciseringarna för miljömålet Myllrande våtmarker finns en koppling till anläggning av våt-marker i odlingslandskapet, till exempel:

• våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushåll-ning, vattenrening och utjämning av vattenflö-den är vidmakthållna.



Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet har bidragit till att förbättra vattenkvalitén och har en positiv effekt på biologisk mångfald. Många våtmarksfåglar och groddjur har gynnats av att det blivit fler våtmarker i landskapet. På nationell nivå har flera våtmarksfåglar och groddjur tagits bort från rödlistan eller har flyttats till en lägre hotkategori.

Måluppfyllelse –Myllrande våtmarkerAntalet skötta våtmarker har ökat genom att de som tidigare beviljats stöd har färdigställts under året. Baserat på målen för skötsel och anläggning av våt-marker i landsbygdsprogrammet 2007–2013 bedömer vi att målet är i huvudsak uppfyllt. Den positiva trenden behöver bestå för att bedömningen fortsatt ska gälla. Förutsättningar finns genom att det på nytt är möjligt att söka ersättning för att anlägga och restaurera våtmarker.

VattenhushållningVattenhushållning, dränering, översvämningsskydd och bevattning, är nödvändiga förutsättningar att upprätthålla växtodlingens konkurrenskraft och långsiktigt behålla markens produktionsförmåga.

Klimatförändringarna innebär att vattenhus-hållningen behöver anpassas för att klara en längre odlingssäsong, ökade flöden och längre torrperio-der. För att klara kraven i vattendirektivet behöver anläggningarna för markavvattning miljöanpassas. Samtidigt måste anläggningarnas funktion upprätt-hållas så att jordbruket kan fortsätta att producera livsmedel.

Under 2015 har Jordbruksverket förändrat inrikt-ningen på arbetet med vattenhushållningsfrågor. Förändringen innebär att nuvarande uppdrags-verksamhet avvecklats för att ge större utrymme för myndighetsrollen, att utveckla och sprida kunskap, arbeta för enkla regler och effektiva ekonomiska styrmedel för en hållbar vattenhushållning.

RådgivningJordbruksverket har under 2015 startat två nya del-projekt för kompetensutveckling inom vattenhus-hållning. Tjugo kurser om dränering och förvaltning av samfällda markavattningsanläggningar med cirka 350 deltagare har genomförts. Vi har även medverkat i fältdagar och fältvandringar och producerat nyhets-brev och faktablad.

Utvärdering och analysVattenmyndigheterna har under året genomfört samråd om förvaltningsplaner, miljökvalitetsnor-mer och åtgärdsprogram för 2015-2021. Det nya programmet har ett ökat fokus på åtgärder för att begränsa fysisk påverkan på vattendrag. Jordbrukets

mark avvattning pekas tillsammans med vattenkraf-ten ut som de största hindren för at uppnå god status i detta avseende. Jordbruksverket har analyserat hur föreslagna åtgärder påverkar förutsättningarna för dränering av åkermark och vilka konsekvenser de kan få för jordbruket.

I ett framtida förändrat klimat kommer de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och frekventa. Detta innebär att samhället behöver öka sin förmåga att bedöma hur konsekvenserna av extrema väderhändelser, som till exempel översväm-ningar, ska hanteras. Jordbruksverket har därför under åren 2013–2015 drivit projektet Ökad förmåga att hantera konsekvenser av allvarliga väderhändel-ser - översvämningar som modell. Projektet har tagit fram underlag om konsekvenser av översvämning av jordbruksmark till de myndigheter som genomför risk- och sårbarhetsanalyser samt tar fram åtgärds-planer. Projektet har också utvecklat metodik för att värdera effekter av olika vattentekniska åtgärder på avrinningsområdesnivå.

Ekologisk produktionRådgivningJordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare och lantbrukare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdspro-duktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare.

Vi har erbjudit rådgivare kurser och studieresor med fokus på att utveckla den ekologiska produk-tionen och därmed ökad konkurrenskraft. För att underlätta kompetensutvecklingen för lantbrukare har vi tagit fram lättillgänglig information om ekologisk odling och djurhållning i form av korta broschyrer och elektroniska nyhetsbrev. Under året har vi även tagit fram kurslitteratur om ekologisk grönsaksodling på friland för att underlätta för dem som vill lära mer om ekologisk grönsaksodling och ta vara på marknadens efterfrågan. Efterfrågan har varit stor.

Ersättningar för ekologisk produktionI det nya landsbygdsprogrammet är ersättningarna för ekologisk produktion inte längre miljöersätt-ningar. Ansökningarna till de nya ersättningarna för omställning till ekologisk produktion och för ekologisk produktion är inte beslutade ännu, men den totala ansökta arealen med ersättningar för ekologisk produktion har minskat sedan 2014. Trots det har den ansökta arealen redan överträffat mål-arealen för programmet.



BestämmelserKommissionens förslag till en helt ny omarbetad förordning om ekologisk produktion har disku-terats både i en arbetsgrupp i ministerrådet och i EU-parlamentet. EU:s ministrar kunde enas om ett förslag under sommaren 2015 och under hösten kom ett förslag från EU-parlamentet. Nästa steg i förhand-lingarna, trilogen, kommer troligtvis att fortsätta in på 2016.

Jordbruksverket beslutade om en ny föreskrift under hösten. Den ger företag med ekologisk produktion möjlighet att utnyttja de möjligheter till undantag som EU:s förordning om ekologisk produktion medger. Den konkretiserar också några regler, exempelvis maximal tillväxthastighet hos ekologisk slaktkyckling.

Food and Veterinary Office (FVO) inom EU-kommissionen har gjort tillsyn av det svenska kontrollsystemet för ekologisk produktion. FVO gör tillsyn över hur medlemsstaterna tillämpar den officiella kontrollen av livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välfärd och gränskontroll av skadegö-rare på växter. Vi fick en del kommentarer där det krävs förbättringar men i stort var de nöjda med kontrollsystemet.

Kommissionen arbetar med att förbättra och utveckla kontrollsystemet inom ekologisk produk-tion. Importen av ekologiska produkter ska förbätt-ras genom att knytas till TRACES. TRACES är ett webbaserat system som har utvecklats för kontroll av levande djur och djurprodukter vid import och export. EU:s förordningar ställer tydligare krav på omfattningen av provtagning och riskbaserade kon-trollbesök, vilka nu de svenska kontrollorganen som kontrollerar ekologisk produktion följer.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2015 har 1,38 miljoner kronor beviljats till projekt om försök och utveckling inom området ekologisk produktion.

Ekologisk produktion – effekterDen totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som antingen var omställd eller var under omställning till certifierad ekologisk produk-tion uppgick år 2014 till 502 200 hektar eller 16,6 % av den totala arealen jordbruksmark. Det innebär att andelen areal 2014 i princip var samma som 2013 års 16,5 %. Siffrorna för 2015 kommer att bli klara i juni 2016.

Utvecklingen för certifierad areal baseras på uppgifter från de kontrollorgan som kontrollerar ekologisk produktion eftersom miljöersättningen inte inkluderar betesmark.

Åtgärder för att öka den ekologiska produktionen bidrar utöver miljöeffekten även till att konsu-menternas efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel i större utsträckning kan tillgodoses av inhemska produkter.

Landsbygdsprogrammet 2014–2020, miljö- och klimatvänligt jordbrukLandsbygdsprogrammet 2014–2020 är målstyrt i större utsträckning än tidigare. Arbetet med att uppnå målen för landsbygdsutvecklingen, vilar på 6 prioriteringar och 18 tillhörande fokusområden. Miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinveste-ringarna bidrar främst till att nå målen i prioritering 4. Prioritering 4 syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket. Landsbygdsprogrammet i sin helhet inklusive ansökta arealer för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Dynamiskt och konkurrenskraf-tigt näringsliv.

Kontroll av retursystem (PET)Plastflaskor och metallburkar som innehåller konsumtionsfärdig dryck måste ingå i ett godkänt retursystem för att få säljas i Sverige. Flaskorna och burkarna måste vara märkta med vilket retursystem de ingår i och pantbelopp. Den som importerar, tillverkar eller säljer burkar och flaskor ansvarar för att dessa ingår i ett godkänt retursystem. Jordbruksverket tillsammans med kommunerna har ansvar för att kontrollera detta. Antalet kon-troller som kommunerna genomför har dock under en längre tid legat på en mycket låg nivå. Om vi upptäcker flaskor eller burkar som inte ingår i ett godkänt retursystem när vi gör kontroller fattar vi beslut om miljösanktionsavgift på upp till 50 000 kronor.

Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse eller anmärkning. Vanligaste avvikelse är försäljning av direktimport som inte ingår i retursystemet.

Tabell 52. Retursystem, offentlig kontroll 2013-2015

2013 2014 2015Planerade kontroller 800 1 000 1 000Utförda kontroller 800 1 007 1 000Avvikelser, % 7% 6% 8%Kostnad per kontroll, tkr 1,2 1,5 1,6

Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån löne-kostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader.


Korrekt hantering av stödI detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med hantering av stöd från garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EFF). Vi redovisar också arbetet med kontroller av jordbrukarstöd, ersättningar inom landsbygds programmet och marknadsstöd.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som redovisas i detta kapitel har under året uppgått till drygt 239,5 miljoner kronor (knappt 17 % av verkets totala kostnader).

KORREKT HANTERING AV STÖD


MÅL MÅLUPPFYLLELSEJordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd i rätt tid

Jordbruksverket betalar ut EU-stöd i rätt tid - I huvudsak uppfyllt (3)

Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd

- I huvudsak uppfyllt (3)

Utbetalningar i rätt tidStyr- och uppföljningssystemI såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas regleringsbrev för 2015 finns uppdrag kring den process som hanterar EU:s stöd till jordbruket och landsbygdsutveckling. Det övergripande syftet med uppdraget är att säkerställa att EU:s direktstöd och stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder i så hög grad som möjligt ska betalas ut så tidigt som möjligt. Jordbruksverket har, tillsammans med länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, fortsatt använda och utveckla styr och uppföljningssystemet för EUstöden. En central del i systemet är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hantering av stödsökarnas ansökningar och mål för utbetalade belopp. Effekten av styrningen är tydligast för jordbrukarstöden. För stöden till landsbygdsutveckling syns dock fortfarande ingen riksövergripande påtagligt förkortad handläggningstid.

Utbetalning av jordbrukarstödenI tabell 54 framgår de mål som verket satt upp och utfall för utbetalning av 2015 års jordbrukarstöd ur EGFJ och EJFLU senast 31 december 2015.

@br

odlo

sa

Övergripande resultatPå grund av intensivt arbete på Jordbruksverket och vid övriga stödhanterande myndigheter, samt förenklade kontroller, har jordbrukarstöden kunnat betalas ut under 2015 i något högre omfattning än planerat.

Under 2015 har vi levererat delar av det nya handläggnings och kontrollsystemet för stödformerna i jordbruksfonderna, fiskerifonden och för lokalt ledd utveckling. Utvecklingsarbetet har pågått under hela året och är ännu inte avslutat. De i förra årsredovisningen beskrivna utmaningarna har fortsatt. För att kunna betala ut jordbrukarstöden i december har det varit nödvändigt att förenkla kontrollen av stödmottagarnas ansökningar.

Kostnaden för verksamhetenJordbruksverkets kostnader för hantering av EUstöden, som framgår av nedanstående tabell, uppgick 2015 till 332 miljoner kronor. Det är en ökning med ca 15 miljoner kronor i jämförelse med 2014 (317 miljoner kronor). Kostnadsökningen beror på arbetet med införandet av den nya jordbruks, landsbygds och fiskeripolitiken som bedrivits i projektet ProCAP. Den totala hanteringskostnaden för EUstöd 2015 vid Jordbruksverket, länsstyrelserna och andra myndigheter, kommer att redovisas i en särskild rapport i mars 2016.

Tabell 53.Hanteringskostnader av EU-stöden för Jordbruksverket, mnkr.

2013 2014 2015Hanteringskostnad EU-stöd1 274 317 332

1. Kostnaderna för EU-stöden 2013 och 2014 har räknats om. Orsaken till korrigeringen är att vissa utgifter inom ProCAP-programmet som lånefinansierats har räknats som kostnader tidigare. Detta har inneburit att kostnaden för 2013 och 2014 har minskat från 283 mnkr till 274 mnkr respektive från 328 mnkr till 317 mnkr.




För miljöersättningarna, ersättning till ekologisk odling inklusive omställning och kompensationsstödet görs normalt först en delutbetalning med 85 % av ansökt belopp. För ersättningar ur programmet 20072013 gjordes delutbetalning den 16 oktober och slut utbetalning i december. För vissa miljöersättningar ur programmet 20142020 gjordes delutbetalningen i december. Slututbetalning kommer att göras under 2016. För kompensationsstödet och ersättning för ekologisk odling inklusive omställning prognosticerades ingen utbetalning under 2015 enligt sista prognosen. Både del och slututbetalning kommer att göras under 2016. Orsaken till att dessa tre stöd betalas ut senare än vad som anses normalt är att regelverket fastställts sent och att ITsystem för utbetalningar därför inte kunde levereras före årsskiftet.

Beslut om stödrätter för gårdsstödNär lantbrukare arrenderar eller köper jordbruksmark överför de oftast också stödrätter mellan sig. Under 2015 har det gjorts cirka 20 000 överföringar. Av dessa gjordes drygt 12 000 ansökningar, 63 %, via etjänsten på Jordbruksverkets webbplats. Detta är en ökning med 13 procentenheter jämfört med 2014.Korrekta utbetalningar av gårdsstöd är beroende av

att överföringarna är genomförda i databasen för stödrätter. Målet är att 95 % av överföringarna som kommit in senast den 21 maj 2015 ska vara klara i vecka 25. Utfallet av klara överföringar vecka 26 var 94 %.

Utbetalning av företagsstöd och projektstöd i landsbygdsprogrammet 2007-2013År 2015 var det sista året för att göra utbetalningar av företagsstöd och projektstöd ur landsbygdsprogrammet 20072013 (EJFLU). Därefter är programmet avslutat. För stöden följs handläggningstiden av ansökan om utbetalning upp. Handläggningstiderna (tabell 55) har ökat under 2015 jämfört med 2014, av främst två orsaker. De ärenden som har inkommit har i stort sett uteslutande varit slututbetalningar och det tar längre tid att handlägga en slututbetalning. Målet har också varit att alla utbetalningar ska genomföras under 2015, vilket inneburit att vi jobbat med större mängder ärenden samtidigt. För utbetalade medel under hela programperioden fram till och med den 31 december 2015 uppgår EUdelen till 5 673 mnkr. Det motsvarar ca 97,4 % av den totala EUramen för företags och projektstöd.

Tabell 54.Andel utbetalningar av 2015 års jordbrukarstöd under kalenderåret 2015

Stödåtgärder Mål enligt sista prognos, % (andel av antalet ansökningar)

Utfall,% (andel av antalet ansökningar)

Gårdsstöd 85 86Stöd till förgröning 75 85Stöd till unga lantbrukare 85 72Nötkreatursstöd1 82 85

Miljöersättningar (avtal ingångna 2007-2013) 90 90Miljöersättningar (avtal ingångna 2015)1 94 90Mjölkstöd 100 100

1. Delutbetalning med 85 % av totalt belopp.


Tabell 55.Utbetalningshantering av stöd till nationella projekt

2013 2014 2015Genomsnittlig ledtid 92 dgr 57 dgr 120 dgrGenomsnittlig handläggningstid 29,5 h 14,6 h 24,6 hInkomna ärenden 340 st 276 st 212 stOavslutade ärenden 139 st 61 st 0 st




Utbetalning av stöd i fiskeriprogrammet, EFF 2007-2013De sista utbetalningarna av stöd från fiskerifonden skedde under 2015. För utbetalade medel under hela programperioden fram till och med den 31 december 2015 uppgår EUdelen till knappt 454 miljoner kronor. Det motsvarar ca 92 % av den totala EUramen.

Utbetalning av stöd till landsbygds-utveckling i landsbygdsprogrammet 2014-2020De partnerskap som skrivit utvecklingsstrategierna kan tilldelas ett förberedande stöd. Totalt beviljat stöd för det förberedande stödet uppgår till 35 miljoner kronor inklusive övrig offentlig medfinansiering (11 miljoner kronor). Detta belopp betalades ut under hösten 2015. Utbetalningar av andra stödformer för landsbygdsutveckling betalas ut med start tidigast under 2016.

Finansiell korrigering på grund av överskriden tidsgränsI tabell 56 framgår de preliminära finansiella korrigeringar som EUkommissionen beslutar på grund av överskridna tidsgränser för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU). Medlemsstaterna har en tidsgräns för när EUmedel ska betalas ut för de olika stöden. De totala finansiella korrigeringarna för samtliga medlemsstater på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar har under åren 1996–2015 uppgått till 5 106 miljoner kronor. Av beloppet står Sverige för drygt 1,6 miljoner kronor. 2015 hade Sverige en sådan korrigering på 1,2 miljoner kronor.

@kl

ango

chju

bel

Tabell 56.Finansiella korrigeringar på grund av överskridna tids-gränser för utbetalningar, miljoner kronor

Land EU-medlem från

2015 Totalt1996-2015

Belgien 1957 0 5,9Bulgarien 2007 0 0Tjeckien 2004 0 0,3Danmark 1973 0 3,4Tyskland 19571) 0 26,1Estland 2004 0 0Irland 1973 1,4 69,3Grekland 1981 3,7 295,6Spanien 1986 0 718,9Frankrike 1957 0 251,1Kroatien 2013 0 0Italien 1957 13,9 1 446,7Cypern 2004 0 0Lettland 2004 0 0Litauen 2004 0 0Luxemburg 1957 0 2,1Ungern 2004 2,5 12,5Malta 2004 0 0Nederländerna 1957 12,0 30,7Österrike 1995 0 0,1Polen 2004 0 0,1Portugal 1986 0,1 140,5Rumänien 2007 0 78,2Slovenien 2004 0 0,1Slovakien 2004 0 3,1Finland 1995 0 2,1Sverige 1995 1,2 1,6Storbritannien 1973 0 2 017,9Totalt 34,8 5 106,3

1 Östra Tyskland medlem från 1990

Källa: EU-kommissionens dokument D/4856923/15 (omräkningskurs 9,1895 kr/euro) och motsvarande dokument tidigare år.

Måluppfyllelse – Utbetalningar i rätt tidFör jordbrukarstöden var målet att betala ut 6,35 miljarder kronor före årsskiftet. Vi betalade ut 6,53 miljarder kronor. Målet för jordbrukarstöden är därför fullt uppfyllt. För marknadsstöden ur EGFJ, stöd som ges till landsbygdsutveckling (icke arealbaserade stöd) ur EJFLU samt för stöd ur EFF är målet i huvudsak uppfyllt.



Korrekt genomförande av EU-stödenNya rutiner för jordbruks-, landsbygds- och fiskeristödJordbruksverket fastställer gemensamma rutiner för samtliga stödmyndigheter, som alla handläggare ska följa. Under 2015 har Jordbruksverket utvecklat och förvaltat det nya Handläggarstödet för stödadministration. Arbetet har bland annat genomförts som ett led i införande av nya regler i jordbruks och fiskeripolitiken. Handläggarstödet innehåller de rutiner och hjälpdokument som handläggare behöver för att kunna handlägga ett ärende på ett korrekt sätt. Texterna är framtagna efter samråd med berörda myndigheter. Uppdaterade, gemensamma rutiner säkerställer likabehandlingen och bidrar till en enhetlig handläggning av ärenden, både vid ansökan om stöd och vid ansökan om utbetalning.

Kontroll inför godkännande av utbetalningarJordbruksverket kontrollerar att stödmyndigheterna följer rutinerna, bland annat genom att granska myndigheternas rapporter som de skickar in innan utbetalningarna görs. Dessutom granskar verkets internkontroll varje år systemen och ett urval av ärenden i enlighet med reglerna om internkontroll i EUkommissionens ackrediteringsförordning. Nytt under 2015 är att länsstyrelserna har tecknat avtal med Jordbruksverket om vilka villkor som länsstyrelserna ska följa. Detta är i enlighet med villkor i ackrediteringen av utbetalningsstället.

Kompetens hos handläggare vid myndigheter som hanterar EU-stöd Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att säkerställa att hanteringen av EUstöden sker på ett enhetligt sätt i Sverige. Sammanfattningsvis syftar de till att skapa tillräckligt hög kompetens hos de myndigheter och organisationer som är involverade i stödhanteringen samt att hålla en fortsatt hög kvalitet i de databaser och den information som används i hanteringen. Aktiviteter är bland annat utbildningar, kalibreringsövningar, satsning på klarspråk, framtagande av instruktioner och vägledningar. Det resultat som internkontrollverksamheten kommer fram till visar på både brister och på bra arbetssätt. Resultatet används i den kontinuerligt utförda systemförbättringen.

Systematisk uppdatering av blockdatabasenJordbruksverket ansvarar för att databasen för jordbruksmark (blockdatabasen) innehåller aktuella uppgifter och tillräckligt hög kvalitet. Förändringar i blockdatabasen initieras av att lantbrukare själva anmäler ändringar via SAMansökan, efter länsstyrelsernas fältkontroller och arbete med åtagandeplaner samt via systematisk granskning av nya flygfoton. Antalet granskade block per granskningsorsak framgår av nedanstående tabell och i efterföljande tabell visas hur granskningen fördelas per ägoslag.

Tabell 57.Granskning per granskningsorsak 2013 - 2015

Granskningsorsak Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning2013 2014 2015 2013 2014 2015

Förändringar anmälda av lantbrukare 5 144 4 861 16 774 14 165 10 737 57 125Uppdatering efter kontroll 54 083 53 090 43 057 3 320 1 799 2 074

Granskning av flygfoton 8 143 3 261 5 763 448 277 313 434 447 293Övrigt 3 747 9 287 15 281 21 245 28 459 26 409Summa 71 117 70 499 80 875 487 007 354 429 532 901


Tabell 58.Gjorda granskningar per ägoslag 2013 - 2015

Ägoslag Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015

Åker 49 633 46 829 44 209 399 904 277 816 438 804 449 537 324 645 483 013Bete 21 160 23 312 36 280 86 668 76 168 92 998 107 828 99 480 129 276Övrigt 324 358 386 435 445 1 089 759 803 1 475Summa 71 117 70 499 80 875 487 007 354 429 532 891 558 124 424 928 613 766




Under 2015 har 613 766 jordbruksblock granskats. Detta antal motsvarar cirka 50 % av totala antalet block i blockdatabasen. Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller och åtagandeplanarbete har 80 875 block granskats i fält under 2015. Total kostnad för den systematiska uppdateringen av blockdatabasen var 60,2 miljoner kronor för 2015, motsvarande kostnad 2014 uppgick till 39,2 miljoner kronor.

Blockdatabasen påverkas av nytt regelverkÅr 2015 har många nya förändringar av stödsystemen införts som påverkar uppgifter i blockdatabasen. Under 2014 påbörjades en utökad ajourhållning i projekt Block2015 för att uppdatera blockdatabasen utifrån nytt sätt att bedöma betesmarker. Projektet har pågått under större delen av 2015. Under året har därför ett större antal block inventerats i fält än vad som normalt görs. Antal block som behövde besökas i fält var 16 774 block. Ett normalt år är motsvarande antal 4 000 5 000 block. Antalet brukaranmälda ändringar 2015 var cirka 4 gånger fler än ett normalår. Den stora mängden brukaranmälda ändringar som kom in via SAMansökan talar för att lantbrukaren själv tagit initiativ till anpassning till nya regelverket.

Utvärdering av blockdatabasens kvalitetI enlighet med EUkrav gör Jordbruksverket årligen en kvalitetsbedömning av sitt system för identifiering av jordbruksskiften och rapportera resultatet till EUkommissionen. Bedömningen görs genom sex mått som beskriver olika kvalitetsaspekter. Det viktigaste måttet är ”en korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal”, där resultatet för 2015 är 99,8 %, vilket är ett godkänt resultat. Godkänt intervall är 98–102 %. För fyra av de övriga fem måtten uppnås ett godkänt resultat för 2015, vilket är samma utfall som för 2014.

Finansiell korrigering på grund av bristande tillämpning av gemenskapslagstiftningenI tabell 59 framgår de finansiella korrigeringar som EUkommissionen beslutat för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. Tabellen visar korrigeringarna för alla medlemsstater. Korrigeringarna är preliminära till dess att räkenskaperna för respektive medlemsland är avslutade.

De finansiella korrigeringarna har under perioden 1999–2015 uppgått till sammanlagt 115 015 miljoner kronor för samtliga medlemsstater. Av beloppet står Sverige för 1 217 miljoner kronor.

Under 2015 har EUkommissionen beslutat om finansiella korrigeringar för Sverige på grund av bristande tillämpning av gemenskapsreglerna på sammanlagt 88,4 miljoner kronor. Bristerna fanns främst i kontroll och förvaltningssystem och konstaterades vid EUkommissionens revision av tvärvillkor 2011 och arealersättningar i landsbygdsprogrammet 2012. Dessa brister är åtgärdade. Korrigeringen för arealersättningarna i landsbygdsprogrammet återstår ännu att återbetalas till EUkommissionen, detta planeras till våren 2016.

Tabell 59.Finansiella korrigeringar på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, miljoner kronor1

Land EU-medlem från

Beslut 2015 Totalt 1999-2015

Belgien 1957 18,1 827,8Bulgarien 2007 591,6 591,8

Tjeckien 2004 25,4 127,0

Danmark 1973 4,0 1 926,2

Tyskland 19572) 257,6 2 011,7

Estland 2004 7,0 14,7

Irland 1973 642,8 1 079,5

Grekland 1981 3 131,3 25 295,3

Spanien 1986 432,5 14 955,1

Frankrike 1957 12 087,1 26 318,2

Kroatien 2013 0 0

Italien 1957 1 531,2 18 349,8

Cypern 2004 0 118,0

Lettland 2004 6,2 17,1

Litauen 2004 244,5 365,2

Luxemburg 1957 8,6 44,5

Ungern 2004 179,6 677,2

Malta 2004 0 5,1

Nederländerna 1957 823,6 2 766,8

Österrike 1995 15,3 127,7

Polen 2004 590,3 3 128,8

Portugal 1986 1 496,9 3 891,4

Rumänien 2007 1 768,1 2 961,9

Slovenien 2004 3,6 238,0

Slovakien 2004 31,2 102,7

Finland 1995 39,1 259,5

Sverige 1995 88,4 1 217,3

Storbritannien 1973 0 7 596,7

Totalt 24 024,2 115 014,8

1. Det första beslutet fattades 1999. Korrigeringar på grund av försenade betalningar redovisas separat och ingår inte, såvida det inte avser en korrigering +/- av beloppen i tabellen.

2. Östra Tyskland medlem från 1990.

Källa: Beslut 2015/103/EU (16 januari 2015), 2015/1119/EU (22 juni 2015), 2015/2098 (13 november 2015).



Rapporterade felfrekvenserI tabell 60 visas de felfrekvenser som rapporteras till EUkommissionen i den försäkran som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret oktober 2014 oktober 2015. Felfrekvensen visar den andel fel som Jordbruksverkets och länsstyrelsernas kontroller på plats av slumpmässigt utvalda ansökningar upptäckt och motsvarar ett mått på hela populationens felfrekvens.

I tabellen visas utbetalda belopp, de felfrekvenser som Jordbruksverkets internkontroller har upptäckt vid sina granskningar samt vad Ekonomistyrningsverket (ESV) hittat vid de revisioner som de utfört avseende räkenskapsåren 2013–2015.

@m

lirol

ands

son

Tabell 60.Felfrekvenser - garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EFF)

Utbetaltbelopp,

mnkr

JordbruksverketKontroller på plats

JordbruksverketUtökad granskning/

kontinuerliga uppföljning via internkontroller6

EkonomistyrningsverketGranskning4

20153,5 20133 20143 20153 20133 20143 20153 20133 20143 20153

EGFJ - IAKS1 6 272 0,57% 0,42% 0,58% - - - 0,00% 0,00% 0,00%EGFJ - EJ IAKS1 124 1,40% 2,50% 4,0% - - - 0,00% 0,00% 0,00%EJFLU - IAKS1 3 042 5,36% 4,31% 4,01% - - - 0,00% 0,00% 0,00%EJFLU - EJ IAKS1 2 585 0,26% 0,23% 0,37% 1,07%2

1,75%22,93% 1,86% 0,76% 0,46% 0,46%

EFF 67 - - - - - - 2,50% 0,39% 1,72%

1. IAKS står för det integrerade systemet för administration och kontroll. Bland annat gårdsstödet och de arealbaserade miljöersättningarna ingår i IAKS. EJ IAKS består av marknadsstöd och icke arealrelaterade åtgärder inom landsbygds-programmet.

2. 1,07 % är andelen finansiella fel av det totala ansökta stödet. 1,75 % är medelvärdet av de 15 stödmyndigheternas finan-siella fel.

3. Räkenskapsåret avser perioden 16 oktober året innan till 15 oktober aktuellt år. 4. Procentsatsen i kolumnerna för Ekonomistyrningsverket (ESV) avser mest sannolikt fel. 5. Förr EFF avser utbetalningsperioden kalenderår.6. Jordbruksverkets internkontrollenhet utför sedan 2013 en kontinuerlig uppföljning

Källa: Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket



Felfrekvensen som Jordbruksverket lämnar i sin försäkran varierar för olika typer av stöd. För gårdsstöd inom garantifonden (EGFJ IAKS) ligger felfrekvensen till exempel på 0,58 % medan den för miljöersättningar, kompensationsbidrag och djurvälfärd inom landsbygdsfonden (EJFLU IAKS) ligger på 4,01 %.

Förklaringen till att felfrekvensen för stödgruppen EJFLU IAKS inom landsbygdsfonden fortfarande är hög beror på hög andel villkorsbrott. Orsaken till detta är främst ett komplext regelverk, vilket måste ses mot bakgrund av att landsbygdspolitikens mål endast kan uppnås genom mer komplexa regler och stödvillkor.

För EJFLU – EJ IAKS är felfrekvensen vid kontroller på plats låg och ligger på 0,37 % i årets kontrollstatistik. Felfrekvensen är låg men statistiken har tagits fram enligt EUkommissionens instruktioner och är alltså inte felaktig i sig. Jordbruksverket bedömer, efter att ha granskat statistik från sina egna kontroller, att felfrekvensen borde ligga på omkring 1,86 %.

För EGFJ – EJ IAKS har felfrekvensen ökat. Orsaken till detta är att det är en liten population, vilket gör att enskilda fel får stor inverkan på felfrekvensen.

Ekonomistyrningsverket (ESV) som är attesterande organ har i sin årsrapport för garantifonden (EGFJ) och landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) för 2015 (16 oktober 2014 till och med 15 oktober 2015) gått igenom ärenden hos Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelser, leaderområden och Sametinget utifrån ackrediteringskriterierna i EUkommissionens förordning 907/2014. ESV har bedömt att utbetalningsstället i huvudsak uppfyller kriterierna. Enligt ESV:s årsrapport beräknas det mest sannolika felet (finansiell korrigering) uppgå till 509 477 euro vilket motsvarar 0,46 % i felfrekvens.

Ekonomistyrningsverket (ESV) som är reviderande organ för Europeiska fiskerifonden, EFF, har i sin årliga kontrollrapport för 2015 funnit att felprocenten är 1,72 %, då de reviderat ett urval av insatser.

RevisionsanmärkningarJordbruksverkets verksamhet när det gäller utbetalning av EUstöd revideras regelbundet av EUkommissionen, Revisionsrätten, det attesterade organet ESV, Riksrevisionen samt internrevisionen.

Miljöersättningar (EJFLU 2007-2013)EUkommissionen genomförde en revision av miljöersättningar för stödåren 2010 och 2011. Förändringar har gjorts i landsbygdsprogrammet på grund av påpekanden från EUkommissionen genom att ta bort krav som inte kan kontrolleras. Vi har också anpassat kontrollinstruktioner från och med 2013. Revisionsärendet har efter en förlikningsförhandling resulterat i en finansiell korrigering på 3,45 miljoner euro. Vi väntar på besked när beloppet ska återbetalas.

Skolmjölksstödet m.m. (EGFJ)Vid en revision i september 2011 konstaterade EUkommissionen brister i hanteringen av skolmjölks stödet i Sverige främst i genomförande av kontroller av ansökningarna. Vi har därför tagit fram nya mer utförliga instruktioner för hur de administrativa kontrollerna av ansökningarna ska genomföras. EUkommissionen föreslår en finansiell korrigering på 3 572 tkr och vi väntar nu på ett slutligt besked i form av ad hoc beslut.

Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker (EGFJ)EUkommissionen genomförde en revision 2011. Vi har därefter förbättrat kontrollinstruktioner för administrativa kontroller och kontroller på plats. Sverige har fått ett förslag på finansiell korrigering på ca 1,55 miljoner euro. Vi väntar nu på EUkommissionens slutliga ställningstagande efter förlikningsorganets rapport.

Gårdsstödet (EGFJ)I augusti 2013 gjorde EUkommissionen en revision av gårdsstödet för stödåren 2011 och 2012. Brister konstateras i vissa administrativa rutiner, riskanalysen för fjärranalys och bristande återkrav av vissa ärenden. Efter förlikningsförhandling har EUkommissionen föreslagit en korrigering på ett totalt belopp på cirka 10,9 miljoner euro och den största delen av korrigeringen beror på brister i riskanalysen för fjärranalyskontrollerna.

Företagsstöd och projektstöd (EJFLU 2007-2013)I juni 2014 granskade EUkommissionen axel 1+3 inom landsbygdsprogrammet. Påvisade brister är kända av Jordbruksverket sedan tidigare genom verkets egna kontroller. Bristerna var därför i många fall åtgärdade redan före revisionstillfället. Bland annat tog EUkommissionen upp urvalskriterier, rimliga kostnader, offentlig upphandling, dubbelfinansiering och kontrollstatistik. Förslag till finansiell korrigering har under 2015 inte kommit från EUkommissionen.

AckrediteringsvillkorI juni 2014 granskade EUkommissionen hur väl Sverige följer ackrediteringsvillkoren. Ärendet avslutades i juni 2015. EUkommissionen menar dock att det finns en risk att ackrediteringsvillkoret delegering inte är helt uppfyllt.

Tekniskt stöd (EJFLU 2007-2013)I juni 2015 granskade EUkommissionen tekniskt stöd i Sverige. Revisionen är avslutad utan finansiell korrigering.



Landsbygdsutveckling Axel 2, åtgärderna 216 och 227 (EJFLU 2007-2013)I juni 2015 granskade EUkommissionen ersättningarna för ickeproduktiva investeringar (216) och ersättningen för ickeproduktiva investeringarskog (227). EUkommissionen anser att det finns brister inom rimlighetsbedömning av kostnader, offentlig upphandling, dubbelfinansiering, sanktionsberäkning och kontroller på plats. I revisionsrapporten indikerar EUkommissionen att bristerna i grundläggande kontroller kan komma att innebära en schablonkorrigering på 10 %. Jordbruksverket svarade på revisionsrapporten i november 2015 och är inbjudet till bilateralt möte i februari 2016.

Avslutande av räkenskaperna 2014 (EJFLU 2007-2013)Vid avslutande av räkenskaperna baserar EUkommissionen sitt beslut på de uppgifter som kommer från det attesterande organets granskningar. Den föreslagna korrigeringen för 2014 är på 0,56 miljoner euro. Sverige har också på eget initiativ korrigerat sina räkenskaper med 3,47 miljoner euro. Korrigeringen kommer att krediteras EJFLU och belasta statskassan under 2016.

Europeiska fiskerifonden, EFF 2007–2013ESV är reviderande myndighet för Europeiska fiskerifonden fiskeriprogrammet. Sedan förra perioden har ESV inte genomfört några ytterligare systemgranskningar varför inga korrigeringar är aktuella.ESV har genomfört ett 30tal projektgranskningar (dvs. revision av ett urval av insatser) under året. I enlighet med projektgranskningarna har ESV beräknat felprocenten till 1,72 % och denna ligger under EUkommissionens fastställda toleransnivå på 2 %.

Internkontrollens årliga granskningJordbruksverkets internkontrollenhet har också genomfört granskning av handläggningen för landsbygdsstöden internt på Jordbruksverket, samt hos åtta delegerade myndigheter. Granskningen har bland annat omfattat totalt 184 slumpmässigt utvalda utbetalningar med ett utbetalningsbelopp på totalt 211 miljoner kronor. Resultatet av 2015 års granskning visar att 1,86 % av EUstöden för landsbygdsutveckling är utbetalade på felaktig grund. Detta är en förbättring jämfört med felet som konstaterades under 2014 (2,93 %). Bristerna hittas framför allt i kontroller av offentlig upphandling och i ärenden som omfattas av krav på offentlig upphandling i bredbandsprojekt. Uppföljningar har

utförts vid 6 delegerade myndigheter som fick något sämre resultat vid förra årets internkontroll. Vidare har en systemgranskning baserad på intervjuer genomförts avseende myndigheternas rutiner för kontroll av statligt stöd, hantering av återkrav och rapportering till EBM och OLAF samt hantering av revisionsresultat.

Enheten har genomfört en granskning av ansökan av förgröningsstödet i etjänsten SAM internet och utfört uppföljning av en granskning av tvärvillkorskontroller. Dessutom har omverifieringar utförts på 29 kontrollgårdar i 15 län på uppdrag av det attesterande organet.

Resultatet från granskningen har presenterats för varje berörd myndighet. Vi har uppmanat myndigheter med allvarliga brister att ta fram en plan för hur de ska åtgärda bristerna. Effekten av dessa åtgärder kommer att följas upp vid kommande års internkontroll.

Rätt kontroller, rätt sätt och i rätt tidJordbruksverket ansvarar både för att genomföra operativa kontroller och för att samordna kontroller som andra EUstödhanterande myndigheter utför. Kontrollverksamheten ska kännetecknas av rätt kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid. Urval av kontrollobjekt är delvis slumpmässigt och delvis baserat på riskanalyser. Jordbruksverket gör en riskanalys före varje urval. Kontrollverksamheten styr vi genom riktlinjer för riskanalys och urval, tidsplaner för utförande, utbildningar, checklistor, kontrollinstruktioner, beslutsvägledning, verksamhetsstatistik, kvalitetskontroll samt vår egen internkontrollenhet. Under 2015 har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna utveckla en ny generation av en handdator för genomförande av fältkontroller.

257 kontroller av landsbygdsstöden och marknadsstöden har genomförts under 2015, vilket framgår av tabell 61. Det är något färre kontroller än tidigare år beroende på att landsbygdsprogrammet avslutas. Vi har också genomfört kontroller av krisåtgärder på grund av gällande marknadsläget inom mjölk och köttproduktion.



Tabell 61.Antalet utförda kontroller 2013–2015

Kontrollobjekt 2013 2014 2015Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall

Efterhandskontroller marknadsstöd1 10 4 8 8 4 5Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet2 36 35 32 33 18 19Kontroller Landsbygdsprogrammet3 217 151 107Marknadskontroller4 117 125 126

1. Under granskningsperioden 2014/2015 är samtliga 4 planerade kontroller gjorda under 2015. Utöver detta har en kontroll för granskningsperioden 2015/2016 genomförts under 2015 (granskningsperioden är inte densamma som ett kalenderår).

2. Utöver det ordinarie urvalet i kontrollprogrammet tillkom ytterligare en kontroll under 2015.

3. Under 2015 har det genomförts färre kontroller än 2014 däremot är kontrollerat belopp högre. De kontroller som måste göras enligt förordning har ändå klarats av. Att det är färre kontroller än tidigare beror på att landsbygdsprogrammet 2007-2013 avslutades under året.

4. De olika kontrollerna inom marknadsstöden har olika kontrollår och väljs ut genom urval varför en plan för antal kontroller inte är möjlig att ta fram.


Tabell 62.Kostnader1 per kontroll 2013–2015, tkr

Kontrollobjekt 2013 2014 2015Efterhandskontroller marknadsstöd2 76,1 123,1 113,4Efterhandskontroller landsbygdsprogrammet3 9,0 6,1 10,6Kontroller landsbygdsprogrammet4 24,3 31,8 41,1Marknadskontroller 23,2 27,5 29,1

1. Beräkningsgrunden är direkta kostnader för lön och resor, samt indirekta kostnader som beräknas med procent på lönekostnaderna (2013=82%, 2014=80%, 2015=78%).

2. Kostnaden för efterhandskontroller av marknadsstöden minskade under 2015. Detta beror på att lönekostnad, administrativt pålägg och resekostnad minskat jämfört med 2014.

3. Kostnaderna för efterhandskontroller i Landsbygdsprogrammet har ökat under 2015. Det beror på att kontrollerna 2014 samordnades med andra kontroller, vilket ledde till lägre resekostnader och att mindre tid gick till resor.

4. Kostnaden per kontroll har ökat med drygt 9 000 kr under 2015, jämfört med 2014. Det beror på att vi gjort färre, men större kontroller under 2015.


För stöd ur EGFJ och EJFLU som beslutas av myndigheter utanför Jordbruksverket gäller att samma myndigheter genomför kontrollerna. Jordbruksverket fastställer kontrollfrekvenser och riskanalys.

Kontrollfrekvensen för gårdsstödet har under 2015 varit 5 % för samtliga län, att jämföra med mellan 5 och 7,5 % för 2014. För miljöersättningarna, ersättning till ekologisk produktion, samt kompensationsstöd varierar kontrollfrekvenserna mellan 5 och 10 % beroende av län, att jämföra med 6,25 och 10 % 2014.

Tullverket har år 2015 utfört cirka 18 fysiska kontroller av utomkvotssocker som exporterats utan bidrag ut ur EU.

Måluppfyllelse – Korrekt genomförande av EU-stödenDe viktigare nyckelkontrollerna och kontrollerna av de arealuppgifter som lantbrukarna lämnar i sin ansökan om stöd ur EGFJ får i huvudsak godkänt av EUkommissionens revisorer. Dessutom är felfrekvensen under den acceptabla nivån, 2 %. För EFF konstaterar Ekonomistyrningsverket att felfrekvensen på 1,72 % ligger under den acceptabla nivån, 2 %. Vi bedömer därför målet som fullt uppfyllt för EGFJ och EFF. För EJFLU finns mer betydande brister. För EJFLU bedömer vi därför att målet är i huvudsak uppfyllt.

Konkurrensneutral uppdragsverksamhetI detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom de områden som är avgiftsfinansierade. Detta gäller distriktsveterinärerna, utsädeskontroll, vattenhushållning, köttklassificering och tjänsteexport.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 574,8 miljoner kronor (40 % av resursåtgången) för den verksamhet som redovisas under detta kapitel.

KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET


DistriktsveterinärernaDygnet runt – året om!Distriktsveterinärerna arbetar för att djuren ska må bra. Vi erbjuder attraktiva tjänster och produkter för akut djursjukvård, förebyggande djurhälsovård, smittskydd och djurskydd. Våra kunder är privatpersoner, företag och myndigheter.

Med stort engagemang, hög kompetens och modern utrustning skapar vi värde i varje kundmöte, dygnet runt – året om. Organisationens storlek, bredd och geografiska spridning garanterar uthållighet, kontinuitet och långsiktighet. Kunderna känner till Distriktsveterinärerna och våra värden i alla delar av landet.

Distriktsveterinärernas kunder ska kunna nå oss snabbt och enkelt på tider och platser som passar dem. Vår etablering är baserad på djur och invånarantal, ekonomiska förutsättningar samt att det ska finnas ett rimligt avstånd till djurägare eller för djurägare att åka. Vi prioriterar verksamhet på landsbygden och i mindre tätorter.

Vår målsättning är att 90 % av alla djurägare, vid sjukdomsfall som är livshotande eller som vid fördröjning allvarligt försämrar prognosen, ska kunna få veterinärvård inom tre timmar för sitt djur.

Verksamheten genomförs med personal inom djurens hälso och sjukvård och består av legitimerade veterinärer, legitimerade djursjukskötare samt djurvårdare.

Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker där alla behärskar samtliga vanliga djurslag och åtgärder i en beredskaps situation. Utifrån denna breda kunskapsbas ökar vi veterinärernas specialisering mot i första hand särskilda djurgrupper. Mottagningar utvecklar olika inriktning/specialisering och därigenom kompletterar de varandra i ett utökat samarbete.

Djursjukskötare och djurvårdare har kompetens i huvudsak inom hälso och sjukvård för smådjur. Kompetensen är förstärkt genom olika typer av specialutbildningar för t.ex. utfodring och tandvård.

För att driva ett veterinärmedicinskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av medarbetare, har Distriktsveterinärerna särskilda överveterinärtjänster som har ett veterinärmedicinskt ämnesansvar. Överveterinärerna ska stödja veterinärer och djursjukskötare och fungera som mentorer. De ansvarar för kompetens och kvalitetsutveckling inom sitt ämnesområde men jobbar också själva i stor utsträckning kliniskt.

Distriktsveterinärernas verksamhet genomsyras av principerna legalitet, saklighet, respekt, effektivitet och service. Distriktsveterinärernas etik när vi skapar affärer med våra kunder, utmärks av en god omvårdnad av kunden och ett engagemang för kundens behov och önskemål. Vi är lyhörda för opinionsyttringar och trender på den marknad vi arbetar. Vi följer svensk lagstiftning samt vetenskap och beprövad erfarenhet i det kliniska arbetet, t.ex. har vi en hygienstrategi för att hindra spridande av smitta och en strategi för en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Under året har vi fortsatt med implementeringen av dessa strategier ute på mottagningarna. Vi har också tillsatt en tjänst som hygienveterinär som ska kompetensutveckla och hålla samman arbetet kring hygien.

En såld tjänst från Distriktsveterinärerna är uppbyggd av organisationens och den enskilde medarbetarens kompetens och kliniska färdighet samt av engagemanget och bemötandet gentemot kunden. En del av dessa tjänster erbjuds i form av tjänstepaket som gör det tydligt för kunden att förstå tjänsten avseende t.ex. innehåll, pris och kundvärde liksom för medarbetaren att förstå vad som ska utföras.

MÅL MÅLUPPFYLLELSEDistriktsveterinärerna ska tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård, epizootiberedskap och före byggande djurhälsovård för alla djur i människans vård

Tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård – Fullt uppfyllt (4) Epizootiberedskap – Fullt uppfyllt (4)

Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan användas, oavsett tidpunkt på dygnet

Förebyggande djurhälsovård – Fullt uppfyllt (4)

Säkerställa att det finns utsädeskontroll för alla aktörer Fullt uppfyllt (4)

Jordbruksverkets projekt inom uppdragsverksamhet vatten ska vara slutförda.


Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid (köttklassificering) Fullt uppfyllt (4)

Att tillhandahålla kompetens till internationellt utvecklings-samarbete inom Jordbruksverkets verksamhetsområde

Fullt uppfyllt (4)



Verksamhetsinriktningen är för de olika djurslagen:

• Att vara en komplett leverantör av veterinär service för lantbrukets djur. Vårt huvudsakliga utvecklingsfokus ligger på förebyggande hälsovård.

• Att vara en komplett leverantör av ambulerande veterinär service samt hålla ett nätverk av mottagningar för häst.

• Att vara en allsidig leverantör av veterinär service på primärvårdsnivå för smådjur. Svårare fall eller patienter som kräver stationärvård, remitteras.

KostnadsutvecklingDistriktsveterinärernas verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten 2015 uppgår till 543,2 miljoner kronor vilket är en ökning med 0,7 % mot föregående år.

Distriktsveterinärerna upprätthåller beredskap för akuta sjukdomsfall och smittskydd, dygnet runt. Arbetsmiljökrav gör att det krävs minst fem veterinärer per beredskapsområde, varför de fasta kostnaderna för beredskapen är höga. I flera praktikområden har Distriktsveterinärerna infört säsongsmässig förstärkt bemanning under beredskap, för att passa kundernas behov. Vi genomför också försök med ökat samarbete mellan mottagningarnas beredskap i syfte att öka effektiviteten men också för att olika kompetenser ska kunna stötta varandra inför de olika åtgärder som behövs under beredskap. Detta kommer vi att fortsätta med under 2016 där målsättningen är att bättre utnyttja funktionaliteten i vår telefonväxel för att underlätta för våra veterinärer. Även den totala bemanningen på mottagningarna dimensioneras utifrån marknadens behov.

Den 1 juli 2015 övergick distriktsveterinärernas mottagning i Svenljunga i privat regi.

Kostnaderna för djursjukskötare fortsätter att stiga då antalet anställda har ökat under året. Djursjukskötare behövs för att arbetet med smådjur ska kunna bli effektivare. Ett nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare är också en förutsättning för att kunna utveckla den veterinärmedicinska kompetensen i arbetet med smådjur.

Prisutveckling per djurslag För att visa prisutveckling för behandling av olika djurslag, har en vanligt förekommande veterinär åtgärd valts ut för varje djurslag. Dessa åtgärder har varit kalvförlamning och juverinflammation på ko (lantbrukets djur), behandling av kolik på häst och kastration av hankatt (smådjur). Mellan 2013 och 2015 har priserna för de aktuella behandlingarna ökat med 10 % för ko, 6 % för häst och 5 % för katt. Att ökningen är större för lantbrukets djur och häst, där besöken genomförs hos djurägaren och inte inne på någon mottagning, förklaras av nedgången i antal förrättningar där resor ut till djurägaren görs. Bilkostnaden fördelas i dessa fall ut på färre tillfällen vilket leder till en högre kostnad per besök.

Förrättningar per djurslag Antalet förrättningar har sjunkit för samtliga djurslag. Mjölksektorn har upplevt ett svårt år och detta har bidragit till att antalet förrättningar har minskat för lantbrukets djur. Arbetet med t.ex. besättningsservice gör att antalet besök visserligen blir färre men varje enskilt besök blir längre. Med större fokus på riskdjur i besättningen görs en kostnadseffektiv och rationell kontroll av djuren som leder till minskad sjuklighet och därmed färre akuta sjukresor för veterinären.

Gruppen ”ej angivet djurslag” är den enda kategori som har ökat. Denna ökning beror på att det nya journalföringssystemet omfattar förrättningar som enbart avser försäljning av handelsvaror, t.ex. foder och djurtillbehör, som inte fanns med i det gamla systemet.

En ökning av antalet legitimerade veterinärer som driver privat praktik och en förändrad struktur på veterinärmarknaden med riskkapitalbolag som nya ägare till många djursjukhus och kliniker, kommer sannolikt att öka konkurrensen framöver, framför allt på häst och smådjur.

@m

lirol

ands

son



Tabell 63.Antal förrättningar per djurslag

Djurslag 2013 2014 2015Lantbrukets djur 55 907 50 032 46 297Hästdjur 54 954 54 175 54 159Smådjur 174 351 169 539 166 377Ej angivet djurslag1 53 614 64 590 76 043Totalt 338 826 338 336 342 876

1. Ej angivet djurslag består av officiella uppdrag, uppdrag till djurhälsoorganisationer och uppdrag till andra myndig heter. Från och med år 2014 ingår även försäljning av handelsvaror som t.ex. foder och djurtillbehör som inte är knutna till ett visst djur i denna kategori (fram t.o.m. 2013 fanns dessa försäljningar inte integrerade i journal-föringssystemet).


Investering i bilddiagnostik och journalföringssystemDe behandlingar som utförs har blivit mer omfattande. En ökad användning av diagnostiska hjälpmedel som t.ex. blodanalys, ultraljud och röntgen höjer kvaliteten i det kliniska arbetet men medför också ökade kostnader. En kvalitetshöjning är nödvändig för att Distriktsveterinärerna ska kunna klara sin ekonomi på sikt och därigenom kunna genomföra sitt offentliga uppdrag.

För en modern, utvecklad sjukvård krävs investeringar i ny teknik även på primärvårdsnivå. Distriktsveterinärerna har under året genomfört ett antal investeringar i bland annat röntgen, såväl stationär som mobil, samt ultraljud, som idag får anses utgöra en del av basutrustningen. Ett särskilt intressant användningsområde för ultraljud är ett växande intresse för tidig dräktighetsdiagnostik på nötkreatur.

Av investeringar om totalt 5,7 miljoner kronor som rör veterinärutrustning under 2015 utgör investeringar som rör röntgen och ultraljud 58 %.

I följande tabeller visas hur stora investeringskostnaderna, exklusive eventuella anpassningar i mottagningslokaler, har varit för utrustning inom röntgen och ultraljud under den senaste treårsperioden. Interna kurser inom avancerad ultraljudsanvändning samt röntgen av häst har anordnats för att specialutbilda viss personal. Antalet utbildningsdagar uppgår till 44 st inom ultraljud och 6 st inom röntgen för 2015.

De tre senaste årens investeringar har inneburit att antalet förrättningar där utrustningen använts, har ökat med 16 % för röntgen (mest inom djurslaget häst, 22 %) och 14 % för ultraljud (mest för lant brukets djur, 39 %). Vi ser att utfallet av en gjord investering kommer först efter en längre tids användning. Det tar tid att bygga upp kompetensen och att göra det känt för kunderna att undersökningsmetodiken är utvidgad.

Tabell 64.Röntgen

2013 2014 2015Investering utrustning, tkr 2 079 1 719 2 307Antal förrättningar 9 496 10 176 10 992


Tabell 65.Ultraljud

2013 2014 2015Investering utrustning, tkr 594 763 1 019 Antal förrättningar 2 595 2 587 2 965


Distriktsveterinärerna införde successivt under 2014 det nya debiterings och journalföringssystemet Link. Systemet har hittills kostat 21,1 miljoner kronor att utveckla tillsammans med systemleverantören. 2015 är det första året som systemet har använts hela året av samtliga mottagningar. Link har möjliggjort att journalanteckningarna är strukturerade och kvalitetssäkrade utifrån Distriktsveterinärernas arbetsrutiner. Vi har nu möjlighet att lämna förrättningsunderlag och faktura direkt i hand till kunden vid besökets slut, om så önskas.

Link är webbaserat vilket gör att veterinärerna alltid har tillgång till uppdaterad information och att flera användare kan arbeta i samma journal samtidigt. En gemensam bokningsfunktion möjliggör även att kunder kan bokas in på alla mottagningar inom organisationen. I framtiden kommer det att finnas möjlighet för kunderna att själva boka tider direkt i systemet via hemsidan. En annan kommande funktion är direktreglering mot försäkringsbolag för kostnader som djurägarens försäkring täcker.

@liv

etpa

mal

men



Under året har systemet successivt utvecklats för att öka användarvänligheten. Uppföljande utbildningar i systemet har hållits på våra mottagningar. Vi kan nu se att systemet kommer ge de effektiviseringsvinster som vi förväntat oss. Det märks bl.a. genom minskade kundförluster. Journalsystemet innehåller ett modernt betalningssystem där kunden kan betala på flera olika sätt. Distriktsveterinärerna strävar efter att kortbetalning ska användas i så stor utsträckning som möjligt, för att minimera kundförlusterna. Om en kund har förfallna fakturor visas denna information i systemet och veterinären kan redan vid besöksbokningen informera kunden om att betalning ska ske med kontanter eller kort. Kundförlusterna har under året minskat med 0,6 miljoner kronor och andelen kort eller kontantbetalningar har gått från 29 % under andra halvåret 2014 till 34 % motsvarande period 2015. Anledningen till att vi enbart jämför det andra halvåret är att Link inte var helt infört förrän vid den tiden 2014.

En viktig del i arbetet med Link har varit att hitta nya kommunikationskanaler till våra kunder. Det har gjort att Distriktsveterinärerna numera kan skicka besökspåminnelser och provsvar till kunderna via sms och epost direkt från systemet. Systemet erbjuder också en funktion för att skapa kostnadsförslag för de kunder som i förväg vill veta hur mycket ett besök kommer att kosta.

Rikstäckande akut djursjukvårdDistriktsveterinärerna täcker huvuddelen av landet för officiella uppdrag och smittskyddsberedskap. För akut djursjukvård ansvarar organisationen för sjukvården inom sitt tilldelade beredskapsområde. Utöver Distriktsveterinärerna finns det privata aktörer i flera geografiska områden. En del av dessa har även beredskap för akuta sjukdomsfall. Där så ej är fallet har Distriktsveterinärerna på kundens begäran täckt upp för enstaka akuta sjukdomsfall där praktiken normalt upprätthålls av privata aktörer.

BemanningDistriktsveterinärerna har upprätthållit bemanning i alla praktikområden varje dag under hela året. Vi arbetar långsiktigt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa behovet av den kompetens som behövs i organisationen. Detta gäller såväl djurhälsopersonal som personal i olika stödfunktioner.

Belastning på den kliniska verksamheten är relativt stor sommartid då många privata aktörer tar ut ledighet. Rekrytering av sommarvikarier har gett ett varierande resultat. I de delar av landet som har haft en närhet till Stockholm/Uppsala har det i allmänhet inte varit något problem, medan andra områden inte haft tillgång till sommarvikarie överhuvudtaget. Bemanning över sommarperioden har då lösts med befintlig personal.

En stor del av vikariaten har betjänats av veterinärstudenter från årskurs 5 på veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Studenter från samma årskurs har också erbjudits två veckors praktisk undervisning, i form av auskultation, med huvudinriktning på lantbrukets djur. Från studenthåll har detta varit en uppskattad form av undervisning med såväl kundkontakter som deltagande i uppdrag som man inte har i den ordinarie undervisningen vare sig vad gäller volym eller karaktär. För organisationen har detta inneburit inspirerande kontakter samt en möjlig rekryteringsbas.

Totalt under året har vi upplevt svårigheter med rekrytering av framför allt veterinärer. Vi kommer under nästa år att möta detta genom ett mer proaktivt rekryteringsarbete och ett ökat omhändertagande av nyanställd personal.

KundfokusOrganisationen försöker tillgodose kundens behov av tillgänglighet på flera plan genom följande delar:

• Olika forum för kommunikation, såsom en ny hemsida samt ökad tillgänglighet över telefon via en gemensam växel.

• Förändrade rutiner på mottagningarna för att öka tillgängligheten, såsom förändrade svarsrutiner för telefon och epost.

• Via det nya journalföringssystemet Link möjliggöra gemensamma bokningsrutiner och svarsrutiner till djurägare. Samarbetet mellan mottagningar kring bokningar har ökat under året och möjliggör en ökad tillgänglighet på tider som passar kunden.

Vår nya mobilanpassade webbsida lanserades under våren 2015 och spelar en central roll för vår kommunikation. Via mottagningarnas egna sidor på webben och Facebook ges möjligheter för varje arbetsplats att gå ut med aktuell information riktad till sina kunder och sitt upptagningsområde. Vi har nu även möjlighet att ha våra informationsfoldrar nedladdningsbara i mobilen vilket gör dem mer lättillgängliga ute i fält.

Måluppfyllelse – rikstäckande akut djursjukvårdMålet att svara för rikstäckande akut djursjukvård bedömer Jordbruksverket är fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att vi kunnat erbjuda veterinär service dygnet runt under årets alla dagar i samtliga de beredskapsområden som vi har ansvaret för.



EpizootiberedskapUnder 2015 har Distriktsveterinärerna bidragit till ett gott smittskyddsläge i landet genom att ha en beredskap för utbrott mot smittsam sjukdom samt delta i bekämpningen av dessa. Distriktsveterinärerna har väsentligen medverkat i bekämpningen av ett större salmonellautbrott i Skåne. Vi har också, som ett led i EU:s övervakning av blåtunga, genomfört en nationell serologisk provtagning av nötkreatur.

Distriktsveterinärerna har aktivt deltagit i arbetet i det så kallade epizootiprojektet som drivs inom Jordbruksverket.

För att förbättra kvalitet och effektivitet i samband med utbrott av epizootisk sjukdom har distriktsveterinärer övats i stabsarbete vid utbrott av mul och klövsjuka. Dessutom har fyra nya insatschefer från Distriktsveterinärerna utbildats och övats för att kunna leda en kris.

Måluppfyllelse – epizootiberedskapMålet att svara för epizootiberedskap bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på den beredskapsplan som finns och de aktuella insatserna under 2015.

Förebyggande djurhälsovårdUnder 2015 har Distriktsveterinärerna gjort fortsatta satsningar inom områdena Besättningsservice Nöt och Besättningsservice Gris. Ett samarbete med Växa Sverige har möjliggjort för Distriktsveterinärerna att ha tillgång till besättningsstatistik som ett verktyg inom den förebyggande djurhälsovården på mjölkkor.

För mjölkkor arbetar nu Distriktsveterinärerna med besättningsarbete i två delar.

Den första delen är en regelbundet återkommande service på besättningsnivå, Besättningsservice Nöt, där fokus ligger på de så kallade riskdjuren. Det är de djur som löper ökad risk att utveckla sjukdom och nedsatt mjölkproduktion som vi genom delvis ny kunskap och nya metoder åtgärdar till full hälsa innan sjukdom bryter ut. Cirka 220 gårdar har varit anslutna under 2015. På ett stort antal av dessa gårdar har det gjorts betydande framsteg inom djurvälfärd, smittskydd och ekonomiskt resultat som går att avläsa bland annat ur kokontrollredovisningar.

Den andra delen är en övergripande djurhälsorådgivning med subvention från Landsbygdsprogrammet. Den heter Hälsopaket Mjölk (HPM) och är utvecklad av Svensk Mjölk och administreras av Växa Sverige.

Under slutet av 2015 har Distriktsveterinärerna utbildat ett sextiotal veterinärer enligt föreskriften om villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) till mjölkkor. Dessa veterinärer kommer att fortsättningsvis utgöra den grupp som ska ha ett särskilt fokus på förebyggande hälsovård för mjölkkor.

Distriktsveterinärerna har under året fortsatt arbetet med det nya omsorgsprogrammet för gris. Vi har genomfört ett projekt i syfte att minska spädgrisdödligheten. Resultatet redovisades i samband med Grisföretagardagarna i juni och kunde påvisa positiva effekter av en fokuserad rådgivning med uppföljningar.

Distriktsveterinärerna har, som en av tre aktörer, huvudmannaskap för den frivilliga organiserade hälsokontrollen samt för frivilliga salmonellakontrollen. Vi har också deltagit i arbetet med att ta fram riktlinjer för Smittsäkrad besättning på gris.

Måluppfyllelse – förebyggande djurhälsovårdMålet att svara för förebyggande djurhälsovård bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på de fortsatta satsningar som är gjorda under 2015.

UtsädeskontrollFör att säkerställa att det finns tillgång till utsädeskontroll för alla aktörer i Sverige ska Jordbruksverket inom ramen för uppdragsverksamheten tillhandahålla en sådan kontroll på den fria marknaden.

Uppdragsverksamheten inom utsädesområdet innefattar åtgärder inom ramen för det obligatoriska certifieringssystemet (fältbesiktning, provtagning, analysering, kontrollodling), kvalitets och sundhetskontroll, provrensning, kontroll av nya sorter m.m.

Verksamheten bedrivs för fröburna växtslag i konkurrens med andra certifierande organ och med möjligheter för utsädesproducenter att utnyttja auktoriserade laboratorier samt auktoriserad personal för fältbesiktning och provtagning. Utsädeskontrollen är helt självfinansierad.

Tabell 66.Antal delanalyser – fröburna växtslag

Verksamhetsår 2013 2014 2015Certifieringsanalyser 16 718 15 508 15 853Övriga analyser 16 118 14 267 14 059Summa 32 836 29 775 29 912


Jordbruksverkets ambition är att fortlöpande anpassa arbetsrutiner och metoder till kundernas behov för att därigenom kunna upprätthålla en kompetent och kostnadseffektiv kvalitetskontroll. I nuläget pågår ett antal olika förändringsprojekt av vilka följande kan nämnas:

• Utveckling av administrativt ITsystem som hanterar verksamhetens processer.

• Optimering av det digitala gränssnittet mellan verksamheten och kunderna för effektiv hantering av både uppdrag och resultat via hemsida.



Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten inom utsädeskontroll uppgår 2015 till 21,6 miljoner kronor.

Måluppfyllelse – utsädeskontrollJordbruksverket har under året säkerställt att det finns utsädeskontroll tillgänglig för alla aktörer på marknaden och därför är målet fullt uppfyllt.

VattenhushållningAvvattningen av det svenska landskapet sker i stor utsträckning genom ledningar, diken och kanaler. Anläggningarna ägs och förvaltas av enskilda markägare eller samfälligheter och är av avgörande betydelse, inte bara för odlingsmark utan också för bebyggd mark, vägar och järnvägar.

Tillstånd för markavvattning hanteras av läns styrelserna och mark och miljödomstolen. Domstolen kan förordna en markavvattningssakkunnig för att bereda markavvattningsmål.

Det huvudsakliga skälet till att Jordbruksverket har bedrivit uppdragsverksamhet inom vattenhushållning har varit för att kunna tillgodose domstolarnas behov av sakkunniga. Eftersom antalet förordnande är få, några enstaka varje år, åtar sig enheten även andra uppdrag inom vattenhushållningsområdet för att kunna behålla och utveckla medarbetarnas kompetens.

Från att tidigare enbart ha förordnat anställda på Jordbruksverket eller självverksamma som tidigare varit anställda på Jordbruksverket har domstolarna de senaste åren även förordnat anställda på privata konsultfirmor. Det visar på möjligheten att klara domstolens behov av sakkunniga med privata aktörer. Därmed försvinner motivet för den externa uppdragsverksamhet som Jordbruksverket bedriver inom vattenhushållningsområdet. 2014 beslutade Jordbruksverket därför att avveckla uppdragsverksamheten.

Förändringen innebär att Jordbruksverket får bättre möjligheter att fokusera på myndighetsrollen, att utveckla och sprida kunskap, arbeta för enkla regler och effektiva ekonomiska styrmedel för en hållbar vattenhushållning.

Förändringen ger även utrymme för rådgivningsföretag och tekniska konsulter att utveckla och sälja tjänster inom vattenhushållning.

Verksamhet under 2015Under 2015 har verksamheten varit inriktad på att avveckla uppdragsverksamheten och slutföra pågående uppdrag. Vid ingången av året pågick 42 uppdrag. Som jämförelse var antalet uppdrag 2012 och 2013 närmare 200.

Flertalet uppdrag har varit små. Bland de större märks uppföljningen av tunnelbygget genom Hallandsås där Jordbruksverket sedan 1999 har följt upp hur skörden påverkas av den grundvattensänkning som tunnelarbetena har orsakat.

Under det gångna året har knappt en årsarbetskraft varit sysselsatt med uppdragsverksamhet, att jämföra med 2012 och 2013 då externa uppdrag omfattade ca åtta årsarbetskrafter.

Vid utgången av 2015 återstår fyra uppdrag, totalt ca 45 arbetsveckor, som slutförs under 2016.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten uppgår 2015 till 1,6 miljoner kronor.

Måluppfyllelse – vattenhushållningJordbruksverkets mål för 2015 har varit att slutföra pågående uppdrag. Målet bedöms vara i huvudsak uppfyllt.

KöttklassificeringJordbruksverket övervakar klassificeringen av slaktkroppar på slakterierna genom att säkerställa att bedömningen sker likadant i hela landet. Våra inspektörer besöker slakterierna kontinuerligt och kontrollerar att klassningen sker enligt EU:s gemensamma system, EUROP.

Kostnaden för klassificeringsverksamheten 2015 är totalt 3,7 miljoner kronor. Av totaltkostnaden står slakteribranschen för drygt hälften, medan resterande finansieras av Jordbruksverket. Detta gör att Jordbruksverkets verksamhetskostnad för uppdragsverksamheten var drygt 1,8 miljoner kronor för 2015.

@br

oder

naric

klin



Under året har Jordbruksverket varit underleverantör till SCB inom jordbruksstatistikområdet. Detta har inneburit fyra korttidsmissioner till bl.a. Balkan och länder i Afrika.

Jordbruksverket har anlitats som experter av Sveriges Lantbruksuniversitet inom ramen för deras bilaterala Tadjikistanprojekt. Dialog pågår med dem om en eventuell uppföljning av samarbetet, till exempel korttidsuppdrag i Tadjikistan.

Förberedelser inför en lansering av ett internationellt utbildningsprogram inom området djurhälsa har inletts i samarbete med Livsmedelsverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Jordbruksverket har varit fortsatt aktivt i myndighetssamarbetsgruppen för politiken för global utveckling (PGU). Gruppen, som inkluderar Livsmedelsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet och Skogsstyrelsen, har under året besökt FN:s livsmedels och jordbruksorganisation samt intensifierat arbetet med att identifiera gemensamma projektmöjligheter.

Inom ramen för tjänsteexportverksamheten har 22 korttidsuppdrag genomförts i mottagarländerna och två studiebesök organiserats i Sverige.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamhet för 2015 uppgår till 9,2 miljoner kronor, föregående år 10,9 miljoner kronor. Nedgången beror på neddragning i Georgien och att inga nya större projekt har startats under perioden.

Måluppfyllelse – kompetens till internationellt utvecklingsarbeteJordbruksverket har under året tillhandahållit kompetens som efterfrågats till internationellt utvecklingssamarbete inom myndighetens verksamhetsområde. Jordbruksverket har härigenom aktivt bidragit till Sveriges politik för global utveckling. Målet bedöms vara fullt uppfyllt. Den politiska situationen med tilltagande flyktingströmmar till Europa och Sverige har dock försvårat det finansiella läget för nya biståndsprojekt. För Jordbruksverkets vidkommande har det medfört en ökad svårighet att förnya be fintliga projekt (Georgien) men även att erhålla nya projekt.

Den vanligaste orsaken till avvikelser är att bedömningen av nötkreatur eller får legat utanför godtagbara marginaler. I samtliga fall har klassningen nått godkänd nivå efter återbesök.

Måluppfyllelse – köttklassificering Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed fullt uppfyllt.

Tabell 67.Klassificering av slaktkroppar 2013–2015

2013 2014 2015Planerade kontroller 360 389 411Utförda kontroller 402 389 430Avvikelser, % 5,0 6,4 5,6Kostnad för utförda kontroller, tkr

3 350 3 702 3 674

Kostnad per kontroll, tkr1 8,3 9,5 8,5

1 Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån resultatområdets kostnader (uppdragsverksamhet inom RO Tillsyn) exklusive projektkostnader om 46 tkr.


TjänsteexportJordbruksverket har under året fortsatt att utveckla tjänsteexportverksamheten. Verksamheten bedrivs enligt den strategi för myndighetens tjänste export som beslutades 2013.

Basen i verksamheten är ett kapacitetsutvecklingsprojekt i Georgien som syftar till att bistå National Food Agency (NFA) att etablera ett uthålligt och EUanpassat regelsystem för livsmedelsäkerhet. Projektet, som påbörjades 2011, har förlängts vid två tillfällen. För närvarande pågår dialog med Sida om ytterligare förlängning.

Ett samarbete med Moldaviens livsmedelsmyndighet, ANSA, påbörjades under slutet av 2014 med en förberedande mission som syftade till att utröna förutsättningarna för ett långsiktigt partnerskapsprogram. Ytterligare förberedelser och studier har försenats på grund av politisk instabilitet i landet. Dock kunde ett avslutande seminarium med lokala beslutsfattare och experter genomföras vid slutet av 2015 och ett projektförslag, som baseras på de behov som ANSA identifierat, har utarbetats. Förutsatt att förslaget tillstyrks och att den politiska situationen i landet stabiliseras, beräknas projektstart kunna ske i september 2016.

Attraktiv myndighet med engagerade medarbetareDetta avsnitt behandlar fokusområdet ”Attraktiv myndighet i koncernen staten” där Jordbruksverket särskilt ska arbeta för rätt kompetens, öppenhet, hjälpsamhet och hel-hetssyn, agerande enligt våra värderingar, stärka ledarskapet och medarbetarskapet, attraktiva förutsättningar för arbetet, inkluderande synsätt och ett fortsatt gott samarbete med våra personalorganisationer och ett aktivt medarbetarråd.

ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE


I Jordbruksverkets färdplan för 2014-2016 framgår vad som ska prioriteras under perioden. Ett av fokusområdena är ”Attraktiv myndighet i koncernen staten” där Jordbruksverket särskilt ska arbeta för:

• att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens

• attraktiva förutsättningar för arbetet

• att stärka ledarskap och medarbetarskap

• öppenhet, hjälpsamhet och helhetssyn

• ett fortsatt gott samarbete med våra personalor-ganisationer och ett aktivt medarbetarråd

Under 2015 har vi fortsatt att implementera färdpla-nen med arbete kring bemötande, internkommuni-kation, attraktiv arbetsgivare och kompetensanalys.

Attrahera, utveckla och behålla rätt kompetensUnder 2015 har vi arbetat för att stärka vår roll som en attraktiv arbetsgivare i koncernen staten. Det innebär en fortsatt utveckling av processer inom områdena attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens. Vi har bland annat vidareutvecklat vårt arbete med kompetensbaserad rekrytering. Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare arbetar vi också med att marknadsföra oss i rätt kanaler där våra potentiella medarbetare finns, t ex i sociala medier.

Aktivitetsbaserat arbetssättUnder 2015 startade ett pilotprojekt på Jordbruksverket som ska testa det aktivitetsbaserade arbetssättet. Pilotprojektets namn är Människa, teknik och lokaler i samverkan vilket belyser projek-tets tre delar. I delprojektet människa fokuserar vi på att ledarskap, medarbetarskap, avtal och arbets-miljö ska underlätta och utveckla våra arbetssätt.

I delprojekt teknik undersöker vi vilka tekniska förändringar och lösningar som kommer krävas då vi tillämpar ett flexibelt arbetssätt. Delprojekt lokaler analyserar och utvecklar utformningen av de aktivitetsbaserade lokalerna. Ett gott samspel mellan människan, tekniken och lokalerna tror vi är avgörande för att potentialen i det aktivitetsbase-rade arbetssättet ska nås fullt ut. Piloten kommer att genomföras och utvärderas under 2016. PersonalförändringarUnder 2015 har Jordbruksverket rekryterat 139 tills-vidareanställda medan 123 tillsvidareanställningar har upphört, vilket ger en nettoökning på 16 tillsvi-dareanställningar. Ökningen har framförallt skett på IT-avdelningen, landsbygdsavdelningen och inom utbetalningsdivisionen. På IT-avdelningen arbetar vi långsiktigt för att växla konsulter mot egen anställd personal. Jordbruksverkets uppdragsverksamhet som till största del består av Distriktsveterinärerna har minskat med 12 personer under 2015.

Tidsbegränsad personal har utgjort cirka 8 % av de anställda. Det är en minskning med 2 procenten-heter i jämförelse med 2014.

Personalrörligheten är 10 % vilket är oförändrat i jämförelse med föregående år. Distriktsveterinärerna har en högre personalrörlighet än den övriga verk-samheten. Se tabell 69.

Medelåldern på Jordbruksverket är 44 år vilket är en föryngring med ett år i jämförelse med föregående år. Se tabell 70.

Pensionsavgångarna 2015 motsvarar cirka 1,7 % av de tillsvidareanställda. Under 2016 kommer 18 anställda (8 kvinnor och 10 män) nå pensionsåldern som normalt är 65 år. Det motsvarar 1,4 % av de tills-vidareanställda. Flera arbetstagare väljer att arbeta kvar efter 65 årsdagen.

Kompetensförsörjning Merparten av Jordbruksverkets anställda är akade-miker. De vanligaste utbildningarna är veterinär, ekonom eller agronom. Respektive avdelning ansvarar för kompetensuppbyggnad inom sakom-rådet. Antalet utbildningsdagar har det senaste året legat på 4 dagar per anställd vilket är närmast oför-ändrat jämfört med 2014. Kvinnorna har i genomsnitt 4,1 medan männen har 3,8 dagar.

I samband med verksamhetsplaneringen har varje avdelningschef en dialog med verksledningen, om resurser, kompetensförsörjning och utveckling av verksamheten. Under 2015 har vi tagit fram ett nytt sätt att arbeta med kompetensanalyser på olika nivåer där utgångspunkten är verksamhetens mål, uppgifter och uppdrag samt hur omvärlden påverkar oss.

IT-avdelningen har tillsammans med kommu-nikationsenheten, personal- och rättsenheten och staben slutfört arbetet med projektet ”attraktiv

@fis

karg

ubbe

n64



arbetsplats”. Projektets syfte är att Jordbruksverket ska uppfattas som en modern och attraktiv arbets-givare, både internt och externt. Projektet har utmynnat i en rapport med förslag och idéer på hur Jordbruksverket ska arbeta för att säkerställa att vi rekryterar och behåller rätt kompetens. IT-avdelningen har även tagit emot ytterligare 6 traineer genom sitt IT-traineeprogram.

Under 2015 har vi tagit fram ett nytt omställ-ningsavtal för de partsgemensamma medel som friställs. Dessa medel ska användas för långsiktiga insatser, framförallt kring kompetensväxling. Som ett led i fokusområdet ”kunden först” och för att skapa tydlighet och förenkling för våra kunder, har vi tagit fram funktionstitlar för alla våra anställda. Funktionstiteln talar om för externa och interna kunder vad man ansvarar för i sin nuvarande roll.

Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärernas regionala organisation påverkar kompetensförsörjningen då den utgår från regionens och praktikområdenas särskilda behov. En hög kompetensnivå hos medarbetarna är en förutsättning för att Distriktsveterinärernas tjänster ska vara attraktiva.

Distriktsveterinärernas kompetensutveckling består främst av internt utvecklade kurser, auskul-tationer och arbete under handledning jämfört med tidigare då det var mer externa kurser. Utveckling och genomförande av dessa interna aktiviteter sker i stor utsträckning med hjälp av överveterinärerna inom respektive djurslag. Den förebyggande djur-hälsovården ökar och omfattar också sällskapsdjur och häst där ett omfattande behov av veterinär råd-givning har synliggjorts.

Distriktsveterinärerna hanterar ett stort antal vikarier, bland annat för att upprätthålla dygnet- runt-bemanning under jour och beredskap.

Sedan några år tillbaka ersätts veterinärassisten-ter av legitimerade djursjukskötare och djurvårdare. Distriktsveterinärerna har under 2015 slutfört arbetet med att erbjuda veterinärassistenter möjlighet att söka legitimation genom olika tilläggsutbildningar i djursjukvård. Anledningen är att Jordbruksverket inte längre medger legitimering via arbetslivs-erfarenhet och tilläggsutbildning.

Attraktiva förutsättningar för arbetetArbetsmiljöJordbruksverkets övergripande mål är att skapa en fysisk, organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt främjar goda arbetsresultat, trivsel och utveckling för verk-samheten och medarbetarna. För att nå målen arbetar Jordbruksverket med regelbundna medarbetardialoger och arbets -miljö kartläggningar, riskanalyser vid organisa-tionsförändringar, introduktion av nyanställda,

arbetsmiljökommittéer, rehabilitering, friskvårds-förmåner samt avgångssamtal. Under året har vi särskilt arbetat fram en ny rehabiliteringsprocess, utvecklat arbetet med riskanalyser och förbättrat den verksamhetsnära introduktionen för nyan-ställda. Jordbruksverket har även fortsatt att ha ett nära samarbete med företagshälsovården.

Vi har fortsatt med konceptet ”balans i arbetet” som syftar till att medarbetarna ska få verktyg och kunskap att lättare kunna hantera sin arbetssitua-tion vid till exempel stress. Vi har genomfört olika aktiviteter som är kopplade till konceptet och utvär-dering av visat att det varit väldigt uppskattat bland deltagarna.

AnställningsvillkorJordbruksverket arbetar strategiskt med lön som styrmedel, för en resultatbaserad och saklig löne-sättning till stöd för verksamheten. Lönerevisionen genomförs enligt lönesamtalsmodellen i dialog mellan lönesättande chef och medarbetare. Jordbruksverket har löneväxling som en möjlighet att öka flexibiliteten i anställningsvillkoren. Under 2015 arbetade vi särskilt tillsammans med persona-lorganisationerna för lönen som styrmedel utifrån verksamhetens behov och för att öka lönesprid-ningen. Utvärdering visar att lönespridningen av påslaget och av lönen har ökat jämfört med 2014.

Under 2015 har vi infört ett nytt arbetstidsavtal. Vi har även gjort en översyn av övertid, flex- och komptid och tydligare regler kring avvikande saldon. Flextid med ramar gör det möjligt att anpassa arbets-tiden till både verksamhet och privatliv vilket är en viktig förmån. Jordbruksverkets chefer och distrikts-veterinärer har förtroendearbetstid. Antalet anställda som arbetar på distans en eller flera dagar i veckan uppgår till 4 %, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2014.

Den totala övertiden under året var 5 730 timmar, vilket är en ökning med jämfört med 2014, men oför-ändrat jämfört med 2013.

Sjukfrånvaron, exklusive uppdragsverksam-heten, har varit 4,2 % under 2015. Det är 1,1 pro-centenheter högre än under 2014. Det är en generell trend i samhället att sjukfrånvaron ökar. Hos Jordbruksverket är det framför allt den långa sjuk-frånvaron som har ökat mest. Sjukfrånvaron följs nu mer noggrant och arbete kring tidigare insatser pågår. Jordbruksverket har även en överenskom-melse med Försäkringskassan som syftar till att minska ohälsotalen. Se tabell 71.

DistriktsveterinärernaUppdragsverksamhetens sjukfrånvaro har ökat från 4,9 till 5,5 %. Distriktsveterinärernas högre sjuktal kan förklaras med högre risker i arbetet och större fysisk belastning jämfört med övriga.



Stärka ledarskap och medarbetarskapLedarskapUtveckling av ledar- och medarbetarskap är en viktig fråga för Jordbruksverket och vi arbetar därför kon-tinuerligt med det. Jordbruksverket har under året rekryterat 13 nya chefer, 5 externa och 8 interna, med olika bakgrund och erfarenhet.

Jordbruksverkets treåriga ledarutvecklingspro-gram som startade under hösten 2014 har fortsatt med två moduler under 2015. Modul 2, ”Chefsrollen på Jordbruksverket”, handlade om de olika dimen-sionerna av chefsrollen: verksamhets-, arbetsgivar- samt ledaransvar. I modulen ingick ett arbete med 360-graders utvärdering som gav deltagarna en god bild av det individuella ledarskapet. Modul 3 ”Kommunikativt ledarskap” utvecklade chefernas kommunikativa förmåga och gav dem användbara verktyg. Programmet kommer att avslutas under 2016. Kopplat till programmet arbetar cheferna i triosgrupper för att ge varandra stöd och utvecklas i ledarrollen.

I vissa fall har chefer fått individanpassade utvecklingsinsatser. De får även kontinuerlig utveck-ling i kompetensbaserad rekrytering och arbetsmiljö. Jordbruksverkets chefer har tidsbegränsade tre- eller fyraåriga förordnanden. Under hösten har utvärde-ringar skett för att avgöra vilka förordnanden som ska förlängas.

Under året har vi lanserat en ny del på vårt intranät riktad till våra chefer. Det ger våra chefer en samlad bild av information och stöd i chefsrollen.

MedarbetarskapMinst en gång om året har chef och medarbetare resultat- och utvecklingsdialog. Dialogen utgår från verksamhetens utveckling och utmynnar i en utveck-lingsplan för varje medarbetare.

För att stärka medarbetarskapet har vi genomfört medarbetardialoger i grupp på alla Jordbruksverkets enheter. Dialogerna har ersatt den tidigare medar-betarenkäten. Syftet med dialogerna har varit att skapa ett lärande och en öppen dialog om hur vi har det, hur vi vill ha det och hur vi ska ta oss dit. Utvärderingarna har hittills gett goda resultat.

Inkluderande synsättI mångfaldsplanen, som gäller för åren 2015-2017, finns mål som syftar till att öka mångfald och till-gänglighet. Målen handlar om att leda och fördela arbetet samt ha en organisationskultur som skapar förutsättningar för att ta tillvara medarbetarnas olika kompetenser, erfarenheter och drivkraft. Vidare handlar målen om att vi ska ha en jämn köns-fördelning, åldersbalans och mångfald inom alla yrkesgrupper och befattningar. Vi ska kunna förena föräldraskap och arbete samt ha verksamhet, lokaler och information som är tillgänglig för människor med funktionsnedsättning.

Under 2015 har vi haft stort fokus på mångfaldsfrågor och arbetat för att synliggöra och implementera den nya mångfaldsplanen. Vi har haft mångfaldsfokus på chefsdag, mångfaldsuppdrag till våra enheter och avslutat vårt praktikantprogram för funktions-hindrade där vi i samarbete med arbetsförmedlingen berett arbete för personer med funktionsnedsättning.

Könsfördelningen bland tillsvidareanställda är 70 % kvinnor och 30 % män, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2014. Könsfördelningen är jämn bland chefer. Se tabell 68.

Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärernas klinikchefer har coachats i sin ledarroll. Under året har vi genomfört den sista delen i ledarskapsutbildningen ”Chef i en säljande organisation”. Syftet har varit att ge i första hand klinikchefer kompetens att leda ett arbete med för-säljning av veterinära tjänster.

Öppenhet, hjälpsamhet och helhetssynFör att öka helhetsförståelsen bland Jordbruksverkets medarbetare genomförde vi insatser för alla anställda under året. En verksdag genomfördes som bestod av miniseminarier kring verksamhet-ens många intressanta områden, en paneldebatt med ledningen, en föreläsning om att våga tänka annorlunda, samt en utspark för dem som deltagit i projektet kring de nya stödprogrammen. Vi har även arrangerat lunchseminarium inom områdena:

• konkurrenskraft

• värde och skötsel av skyddsvärda träd

• hållbar mat

• förgröningsstödet

• landsbygds- och fiskeriprogrammen samt lokalt ledd utveckling

• skötsel av ängs- och betesmarker med hjälp av jordbruksstöd

• ekologisk produktion

• värdet av vilda bin och vårraps

• balans i arbetet

Nyanställda medarbetare inom Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna får genomgå ett introduk-tionsprogram för att skapa förutsättningar för att komma in i sitt nya arbete och få förståelse för vision, mål och värdegrund. Inom Distriktsveterinärerna får distriktsveterinärer, legitimerade djursjukskötare och djurvårdare regionala introduktionsutbild-ningar som syftar till att introducera den nyanställde i de rutiner som Distriktsveterinärerna jobbar efter. En viktig del är att arbetet inte enbart värdesätts av det veterinärmedicinska genomförandet utan också genom det mervärde som kunden upplever och den enskilde medarbetarens bidrag till teamets framgång.



Ett fortsatt gott samarbete med våra personalorganisationer och ett aktivt medarbetarrådPersonalorganisationerna har en viktig roll på Jordbruksverket. De verkar i ett nära samarbete med framför allt personalchef men även verksled-ningen för information och dialog kring aktuella operativa och strategiska frågor. Vid förändringar i verksamheten eller individärenden samarbe-tar även avdelningar och enheter direkt med personalorganisationerna.

Jordbruksverkets medarbetarråd träffar gene-raldirektören regelbundet och har under året bland annat arbetat med frågan kring ett aktivitetsbaserat arbetssätt, medarbetarskap och varit delaktiga i arbetet med fokusområdet ”En attraktiv myndighet i koncernen staten”.

@ed

er_l

antt

ant



Tabell 68.Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket den 31 december

Jordbruksverkettotalt

Uppdragsverksamhet1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet

2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015

Tillsvidareanställda 1280 1287 1303 541 528 516 739 759 787 - kvinnor 878 889 908 414 413 411 464 475 497 - män 402 398 395 127 115 105 275 284 290Administratörer 247 235 233 174 165 169 73 70 64

- kvinnor 212 203 204 152 147 151 60 56 53

- män 35 32 29 22 18 18 13 14 11

Handläggare 628 657 688 30 30 28 598 627 660

- kvinnor 380 400 425 14 15 14 366 385 411

- män 248 257 263 16 15 14 232 242 249

Distriktsveterinärer 300 298 282 300 298 282

- kvinnor 231 233 223 231 233 223

- män 69 65 59 69 65 59

Chefer 105 97 100 37 35 36 68 62 64

- kvinnor 57 52 56 19 18 23 38 34 33

- män 48 45 44 18 17 13 30 28 31

- Varav verksledning 7 7 6 1 1 6 6 6

- kvinnor 3 3 2 3 3 2

- män 4 4 4 1 1 3 3 4

- Varav avdelningschefer 10 10 10 10 10 10

- kvinnor 5 5 5 5 5 5

- män 5 5 5 5 5 5

- Varav enhetschefer 49 47 47 3 4 3 46 43 44

- kvinnor 27 25 24 1 1 26 24 24

- män 22 22 23 2 3 3 20 19 20

- Varav regionchefer 4 4 4 4 4 4

- kvinnor 3 3 3 3 3 3

- män 1 1 1 1 1 1

- Varav klinikchefer 27 24 28 27 24 28

- kvinnor 15 14 20 15 14 20

- män 12 10 8 12 10 8

- Varav övriga chefer 8 5 5 2 1 2 6 3 3

- kvinnor 4 2 2 4 2 2

- män 4 3 3 2 1 2 2 1 1 1. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Vatten, Köttklassificering och Tjänsteexport

Källa: Agresso

Tabell 69. Personalrörlighet i procent



2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015

Personalrörlighet 1 7 10 10 8 11 12 6 7 6

- kvinnor 6 9 10 7 12 13 6 7 7

- män 9 11 8 13 9 7 7 7 6

1. Personalrörlighet bland tillsvidareanställda enligt Nyckeltalsinstitutets definition, det vill säga lägsta talet av nyanställda eller avslutade dividerat med genomsnittligt antal anställda under året.

2. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Vatten, Köttklassificering och Tjänsteexport

Källa: Agresso



Tabell 70.Åldersfördelning i procent och medelålder



2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015

Åldersfördelning

- 29 år och yngre 6 7 8 9 9 11 5 5 5

- 30 – 39 år 28 28 28 32 33 35 24 24 25

- 40 – 49 år 32 31 31 26 26 26 36 35 34

- 50 – 59 år 25 25 24 23 23 20 26 26 27

- 60 år eller äldre 9 9 9 10 9 8 9 10 9

Medelålder 45 45 44 44 43 43 46 46 46

- kvinnor 43 43 43 42 42 42 45 45 45

- män 48 47 47 50 50 49 47 46 46

1. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Vatten, Köttklassificering och Tjänsteexport

Källa: Agresso

Tabell 71.Sjukfrånvaro i procent



2013 2014 2015 2013 2014 2015 2013 2014 2015

Total sjukfrånvaro 3,5 3,8 4,7 4,1 4,9 5,5 2,9 3,1 4,2

- kvinnor 4,0 4,5 5,7 4,4 5,7 6,5 3,5 3,8 5,2

- män 2,2 2,0 2,2 2,7 2,4 1,5 2,0 1,8 2,6

- 29 år och yngre 2,3 2,7 2,3 2,3 3,8 2,5 2,4 2,1 2,3

- 30 – 49 år 3,3 3,9 5,0 4,1 5,5 6,3 2,4 2,9 4,2

- 50 år eller äldre 4,5 4,0 4,9 5,1 4,7 5,2 3,9 3,5 4,8

Andel sjukfrånvaro sammanhängande 60 dagar eller mer

44,0 40,5 51,1 49,0 48,8 56,3 40,0 36,4 48,0

1. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Vatten, Köttklassificering och Tjänsteexportport

Källa: Agresso

Stödjande processer I detta avsnitt redovisar vi hur Jordbruksverket arbetar med intern styrning och kontroll, utveckling av verksamheten, kommunikation och andra verksamhetsstödjande funktioner.

STÖDJANDE PROCESSER


Enligt vår strategiska plan ska vi utveckla våra arbetssätt för att tillgodose våra kunders behov – vi ska sätta kunden först. Nedan följer några av de satsningar som vi har gjort för att öka kundnyttan.

KundtjänstCertifiering säkerställer kommunikation med kundernaMedarbetarna på Jordbruksverkets kundtjänst QCI-certifierades under året. Certifieringen säkerställer kvalitet i kundkommunikation bland annat bemö-tande. Under 2015 har medarbetarna genomgått utbildning genom att vi har anlitat coacher för individuell kompetensutveckling.

En väg in – ett nummer att ringaVi har tillsammans med länsstyrelserna etablerat en gemensam telefontjänst för jordbrukarstöden under året som vi kallar ”En väg in”. Därigenom kan våra kunder ringa ett och samma telefonnummer oberoende om ärendet finns hos länsstyrelsen eller Jordbruksverket och även oberoende av var i landet kunden finns. Vi samarbetar även med länsstyrel-serna kring tjänsten ”Fråga oss” där kunderna kan ställa frågor om jordbrukarstöden.

Populär kundtjänstKontakterna med vår kundtjänst ökar, trenden är att antalet samtal ökar samtidigt som kontakterna via mejl minskar, se tabell nedan.

Tabell 72.Antal kontakter med Jordbruksverkets kundtjänst

2013 2014 2015

Antal samtal 137 523 183 658 190 067

Antal mejl 19 540 18 201 16 114


Under 2015 besvarade vi även frågor via forum på webbplatsen. Vi fick 6 808 frågor som visades 73 200 gånger.Trenden går mot färre mejl och fler som söker reda på svar via frågeforum vilket är en positiv utveckling eftersom mejlen kräver mer resurser att besvara.

Vanligaste frågeområdet är om lantbrukets djur och därefter hundregister och sällskapsdjur. Frågor om stöden kommer på en fjärde plats i listan över vanligaste frågorna.

E-tjänsterNya e-tjänsterVi har utvecklat en rad nya e-tjänster under 2015; villkorad läkemedelsanvändning, ansökningar om godkännande av djurförsök från de djurförsöksetiska nämnderna och ansökningar om landsbygdsstöd.

E-blankett för mindre områdenEn ny tjänst som vi har tagit i bruk under 2015 är e-blankett, en enklare form av e-tjänst som möjliggör tillämpningar inom volymmässigt små områden. Den första tillämpningen är villkorad läkemedelsanvändning.

E-delegationenI juni 2015 upphörde e-delegationens uppdrag. Jordbruksverket har varit en av myndigheterna i detta viktiga arbete. Vi har tillsammans med andra medlemmar i e-delegationen sett ett behov av att fort-sätta ett gemensamt arbete med vissa områden som bedrivits inom delegationen. Vi har därför bestämt gemensamt att skapa ett nytt forum för fortsatt sam-verkan mellan myndigheterna där vi tar vara på den drivkraft som vuxit fram hos myndig heterna och SKL att gemensamt driva på utvecklingen för att kunna möta ökade krav från privatpersoner och företag samt kraven på effektiviseringar inom förvaltningen. Utgångspunkten är de tre målen – enklare, öppnare och effektivare – som beskrivs i regeringens e-för-valtningsstrategi ”Med medborgaren i centrum”. Strategin ställer krav på en sammanhållen förvalt-ning för att kunna förverkligas.

@ry

ftes



Ny utvecklingsplattformJordbruksverket har under ett antal år etablerat en ny utvecklingsplattform. Plattformen ska användas för komplex nyutveckling där det inte finns stan-dardlösningar att tillgå. De olika tekniska områden som plattformen hanterar är e-tjänster, mobila lösningar, integrationer, regelmotor och geografiska system. Den är baserad på Öppna standards och Öppen källkod. Jordbruksverket har också etablerat en intern organisation för att säkerställa integra-tioner på plattformen samt för att upprätthålla och förädla plattformen.

Intern styrning och kontrollIntern styrning och kontroll är den process som gör att vi med rimlig säkerhet kan säga att vi uppfyller verksamhetskraven i myndighetsförordningen. Verksamhetskraven innebär att vi ska vara effek-tiva, följa lagar och regler, redovisa vår verksamhet på ett rättvisande sätt och hushålla väl med statens medel. Jordbruksverket har följt upp hur processen för intern styrning och kontroll har fungerat under 2015. Som underlag för uppföljningen har vi använt den utvärderingsmodell som vi tog fram i samband med att förordningen om intern styrning och kontroll infördes.

Utvärderingsmodellen består av ett antal kriterier som utgår från COSO-ramverket (Committee of Sponsoring Organizations):

• Kontrollmiljö

• Riskanalys

• Kontrollåtgärder

• Information och kommunikation

• Uppföljning och utvärdering

Jordbruksverket har följt upp processen för intern styrning och kontroll genom att alla chefer har fått svara på en enkät om hur den egna verksamheten fungerar. Cheferna har på en femgradig skala fått bedöma i vilken utsträckning förutsättningar för god intern styrning och kontroll finns på plats. Den totala andelen svar med betyget 3 eller mer är 83 % och för bedömningen 4 och 5 är motsvarande andel 55 %. Detta bedömer vi vara ett bra resultat, som även är representativt med cirka 60 % svarsfrekvens. Frågor med något lägre bedömning rör hur man kan fånga upp förbättringsförslag, processer för dialog om mål uppföljning och avvikelser m.m.

Kontroll av riskanalys, åtgärder och uppföljningVi har också kontrollerat att vi har genomfört de akti-viteter vi ska genomföra, t.ex. riskanalys, åtgärder och uppföljning. Vi har gått igenom rekommenda-tioner och synpunkter från intern och extern revision och vi kontrollerat att vi har planerat eller genomfört relevanta åtgärder för att förbättra verksamheten.

Generaldirektören har utvärderat den interna styrningen och kontrollen mot de krav som ställs i förordningen om intern styrning och kontroll. Generaldirektören bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Effektiv kommunikationJordbruksverkets externa och interna kommu-nikation ska vara tydlig och aktiv och hjälpa våra kunder att förstå våra mål och vår mening. Kommunikationen utgår från vår strategiska plan och ska stötta verksamheten att nå sina mål. Nedan redovisar vi ett urval av de mer än 5 000 olika kom-munikationsaktiviteter som Jordbruksverket har arbetat med under 2015.

Centraliserad kommunikations-verksamhet baserad på LeanUnder året har vi centraliserat kommunikations-verksamheten. Alla kommunikatörer tillhör nu samma enhet och är uppdelade i team med tydligt kundfokus. För att klara det breda uppdraget att stötta, styra, samordna och serva myndighetens alla verksamheter samt våra kunder med god kom-munikation arbetar vi utifrån Lean kommunikation. Metoden handlar om att arbeta effektivt på både kort och lång sikt. Målet med all kommunikation är att skapa värde för kunderna samt att stötta myndighetens och verksamhetens mål med effektiv kommunikation. Vi visualiserar prioriteringar och kommunikationsinsatser utifrån vår färdplan och våra mål.

Kommunikation om den nya jordbruks-, landsbygds- och havs- och fiskepolitikenKommunikationen 2015 har präglats av att vi inför de nya reformerna inom jordbruk, landsbygd och havs- och fiskepolitiken. Med webben som huvudkanal har vi arbetat fram information till vår webbplats, olika nyhetsbrev, konsultinformation samt information



till länsstyrelserna. Vi har också riktat oss direkt till olika målgrupper genom mejlutskick. Vi har arbetat aktivt med media och sökt dialog om vilken informa-tion som behöver förstärkas. Under året har vi också tagit fram filmer som vi har kommunicerat i olika sociala medier.

Fondgemensam kommunikationTillsammans med Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet har vi fortsatt arbetet med att kommunicera hur de gemensamma EU-fonderna överlappar varandra och går att använda. Vi har bland annat byggt en gemensam webbplats för att underlätta för våra kunder att hitta fonderna.

KlarspråkKlarspråksarbetet har fortsatt under 2015. Vi har särskilt arbetat med att få juridiska texter som exempelvis föreskrifter skrivna på klarspråk. Andra texter som vi har prioriterat för klarspråksarbetet är beslut, texter som skickas ut till många och samman-fattningarna i våra rapporter.

Vi har utvecklat en metod som utgår från Språkrådet för att mäta texternas kvalitet. Genom att använda mätmetoden kan vi följa exempelvis utvecklingen av våra beslut. Nedan ser vi utfallet åren 2013 – 2015. Maxpoäng är 24. Resultatet visar att våra prioriterade texter har blivit begripligare.

Tabell 73.Utvärdering av texters kvalitet

År 2013, tidigt 2013, sent 2014 2015

Beslut 17,24 19,64 19,76 21,28

Under 2015 har vi också börjat mäta om våra föreskrifter är skrivna på klarspråk. Av 18 granskade föreskrifter uppfyller 12 de kriterier som vi har satt upp för klarspråk i våra föreskrifter.


Borgeby, Elmia och KvalitetsmässanI juni arrangerades Sveriges största lantbruksmässa i fält – Borgeby fältdagar. I vår monter kunde be -sökarna utmana oss med ogräsproblem, studera ett odlingslandskap i miniatyr samt analysera sitt eget utsäde. De kunde också framföra idéer och syn-punkter direkt till Jordbruksverkets ledningsgrupp som var på plats för att lyssna på och samtala med kunderna.

Elmia arrangerade mässan Elmia Lantbruk Djur & Inomgård. I Jordbruksverkets monter låg fokus i år på hållbar konkurrenskraft. Vi pratade om villkorad antibiotikaanvändning och mervärden inom lant-bruket. Som väntat var våra besökare intresserade av de olika stöd vi hanterar – vilka som går att söka och hur tidplanen ser ut för utbetalningar.

Under november deltog vi på Kvalitetsmässan i samband med finalen av Sveriges modernaste myndighet.

InternkommunikationUnder 2015 slutförde vi ett projekt som ska leda till bättre internkommunikation. Bland annat tittade vi på hur andra organisationer arbetar med intern-kommunikation samt gjorde intervjuer med med-arbetare. Projektet visade att chefen är den viktigaste kanalen för internkommunikation. Projektet har bland annat lett till att vi under 2015 satsade på en utbildning av alla chefer i kommunikativt ledarskap samt att vi har gjort ett nytt gränssnitt på första sidan på vårt intranät som kommer att lanseras under 2016. Effekterna av projektet kommer vi att följa upp, men redan nu ser vi till exempel skillnad i hur chefer kommunicerar med medarbetare.

Webben som huvudkanalArbetet med webben som huvudkanal har rullat vidare under året. Vi genomförde en webbunder-sökning som visade att våra kunder hade svårt att hitta till våra vanligaste tjänster på jordbruksverket.se. Som ett resultat har vi gjort om förstasidan på jordbruksverket.se.

Arbete med sociala kanalerSociala kanaler blir allt viktigare i verkets kom-munikation. Under 2015 har vi, som en del av främjandeuppdraget kring landsbygdsutveckling, genomfört en kampanj under #minlandsbygd där vi bad besökare att tagga bilder av landsbygderna. Utdelning var god med över 4 000 följare på kontot. Bilderna har använts för att smycka huset, i en bok samt i årsredovisningen.

I samband med den europeiska antibiotika-dagen den 18 november genomförde vi tillsam-mans med 23 myndigheter en kampanj i sociala medier riktad mot allmänheten. Tillsammans med Folkhälsomyndigheten var vi huvudarrangörer av kampanjen #skyddaantibiotikan vars huvudbud-skap handlade om enkla val i vardagen för att för-hindra spridning av antibiotikaresistens. Vi skapade en egen webbsida samt underlag för spridning av budskapen i form av kanalanpassade texter, grafiska produkter och bilder. Kampanjen fick ett gott genom-slag i både press och sociala medier.



Gemensamma kanaler och systemDet gemensamma verksamhetsstödet ska bidra till en effektivare verksamhet och tydligare kundfokus genom att samordna kanaler och system. För att kunna erbjuda ett ännu bättre stöd har vi under året bildat en ny funktion som ska ansvara för att driva utveckling, förvaltning och användning av verksgemensamma kanaler och system. Exempel på verksgemensamma kanaler och system är Mina sidor, standardärendehanteringssystemet Public 360 och webbplattformen.

Effektivare stödfunktionUnder året har vi gjort en uppföljning av bland annat hur stor andel av nedlagd tid som använts för stödfunktioner. Stödfunktioner definierar vi som ledning, chefsfrågor och verksövergripande uppgif-ter samt stödjande verksamheter som IT-support, internrevision, ekonomi- och personaladministra-tion, human resource, kommunikationsarbete och lokalfrågor m.m. Andelen stödfunktion har stadigt minskat, från 29 % år 2005 till 23 % år 2015 tack vare att vi ständigt arbetar med att effektivisera våra processer.

I redovisningen ingår inte Distriktsveterinärernas centrala och regionala resursåtgång. Skulle vi ta med även denna verksamhet kommer andelen stöd-funktion att bli något lägre.

@lil

lafr

un

Återrapporterings-kravI detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med mål och återrapporteringskrav i enlighet med regleringsbrev.

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV


Genomförande av jordbruks- och fiskeripolitiken

Jordbruksverket ska genomföra den nya jordbruks-, landsbygds- och havs- och fiskeri-politiken på ett sätt som är effektivt för före-tagen, minskar risken för sanktioner och är effektivt för myndigheterna. Jordbruksverket ska styra handläggning och kontroll samt noggrant följa utvecklingen under stödåret för att säker-ställa att direktstöden till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelver-ket tillåter samt undersöka möjligheten till förskottsutbetalningar av stöd inom ramen för EU-regelverket.

Jordbruksverket ska, efter samråd med läns styrelserna, upprätta avtal enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron. Jordbruksverket ska fortsatt vara behjälplig med analyser och underlag beträffande översyn och utformning av stöd till områden med naturliga och särskilda begränsningar.

Jordbruksverket ska redovisa vilka insatser som har genomförts och planeras att genom-föras för att förebygga och minimera risken för finansiella korrigeringar av EU-medel. Jordbruksverket ska lämna en detaljerad redovisning av användningen av TA-medel (Technical Assistance).

Förberedelse och genomförande av ny jordbruks- och fiskeripolitikArbetet med att bistå regeringen i förberedelserna och införandet av den nya jordbruks- och fiskeri-politiken har fortsatt under 2015. Detta gäller såväl i arbetet med utformning av regelverk som inför möten inom EU.

Under 2013 var fokus i hög grad mot de nationella val som skulle göras inom gårdsstödet och även i regeringens arbete med landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Regeringens förslag inom gårdsstödssystemet blev klart i början av 2014 och regeringens förordning utfärdades i september 2014.

Inom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeri programmet medverkade verket konkret i arbetet med programskrivning. Efter att regeringen i mitten av 2014 överlämnat förslaget till landsbygds-program till EU-kommissionen kom ett stort antal frågor från Kommissionen där verket medverkade i utarbetande av svar. Landsbygdsprogrammet blev godkänt av EU-kommissionen i maj 2015. Havs- och fiskeriprogrammet blev godkänt av Kommissionen i augusti 2015. Regeringens förordning utfärdades i juni 2015.

Även om EU-nivån slutfört sitt arbete med beslut om gemensamma EU-förordningar och har godkänt landsbygdsprogram och havs- och fiskeriprogram, har arbetet med olika tillämpningsregler fortsatt fram till sommaren 2015. Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter om såväl jordbrukarstöd som projekt- och företagsstöd vid flera tillfällen under 2015.

Teknisk implementering av reformernaImplementeringen av reformerna har fram till slutet av 2015 genomförts i ett sammanhållet program (ProCAP).

ProCAP har omfattat arbetet med införande av nya reformer med tillhörande utveckling av IT-stöd för tre områden; direktstöd (bland annat gårds-stödet), landsbygdsprogram och nytt havs- och fiskeriprogram. Dessa reformer har införts med start under stödsäsongerna 2014 och 2015.

ProCAP har också inneburit en tillhörande investering för framtiden vad gäller ny teknik, ny arkitektur och delvis nytt arbetssätt för kunder och handläggare.

Arbetet har varit högt prioriterat inom Jordbruksverket och många personer har deltagit i arbetet. Under 2015 har närmare 200 000 timmar lagts ned av medarbetare vid Jordbruksverket, sam-arbetsmyndigheter och konsulter.

Programmet ProCAP har på en övergripande nivå varit indelat i tre projekt:

• Regler & processer

• Förändring

• IT-utveckling

@lu

ndel

lbyt

hese

a



Projekt Regler & processerProjekt Regler & processer har genomfört verksam-hetsanalyser för de övriga projekten, framför allt för IT-delprojekten som sedan har tagit över med krav-analys och utveckling. I verksamhetsanalysen har legat analys och kartläggning av processer, regelverk och begrepp.

I projekt Regler & processers ansvar och arbetsuppgifter har också ingått att ta fram förslag till föreskrifter, rutiner, kontrollinstruktioner och gemensamma administrativa rutiner (GAR).

Projekt FörändringProjekt Förändring har haft ett samlat ansvar för hela programmet och har varit stödjande till de olika projekten inom följande områden:

• Extern kommunikation (externa kunder och intressenter)

• Programintern kommunikation

• Utbildning

• Dokumentation, mallar, blanketter

• Support för öppnade stödformer

• Förändringsledning

En viktig del i förändringsarbetet har varit att nå ut till en grupp kallad ambassadörer vid länsstyrel-serna och Jordbruksverket. Denna roll har en stor betydelse för att få förändringarna att nå ut på bred front.

Projekt IT-utvecklingIT-utvecklingsprojektet har varit stort och har haft flera delprojekt organiserade inom sig. Under 2015 har IT-projektet omfattat delprojekt för följande verksamhetsområden:

• Jordbrukarstöd (Gårdstöd/direktstöd)

• Stödrätter

• Kontroll

• Projekt- och företagsstöd

• Styrning, uppföljning och rapportering (beslutsstöd)

Leveranser under 20152015 har varit det mest intensiva leveransåret med flera leveranser av tjänster för externa kunder och interna kunder (Jordbruksverket och partners). De flesta har inneburit en samlad leverans av ett IT-stöd med dokumentation och hjälptexter, utbild-ning i IT-stödet, arbetsrutiner för handläggare och föreskrifter.

2015 har präglats av det år då mycket slutligen har fallit på plats men också det år då vissa delar har blivit tvingade att skjutas framåt i tiden. Året har också bestått av många mindre utredningar. Denna uppgift har haft en tendens att öka under året i samband med sena besked från EU-kommissionen

avseende tillämpningsförordningar och nya tolk-ningar av regelverk.

Jordbrukarstödsåret i sin helhet med nya hand-läggnings-, kontroll- och stödrättsystem har kommit på plats, har använts och resulterat i utbetalningar i december månad på ett, med givna förutsättningar, bra sätt. Vi har fått kvitto på att IT-stöden fungerar och med hjälp av en större grad av automatisering så går handläggningen betydligt fortare än tidigare.

En påbyggnad inom kedjan för landsbygds- och fiskeristöd har fortsatt. Redan under 2014 öppnade E-tjänsten för ansökan av investeringsstöd till inves-teringar i djurstallar och projektstöd för bredband. Under 2015 har sedan öppningar skett av handlägg-ningssystem och E-tjänsten har utökats för ansökan av fler stödformer.

Informationsspridning har fortsatt varit ett viktigt område. Detta har pågått kontinuerligt både för hela ProCAP:s personal såväl som för externa kunder och intressenter. Den senare målgruppen har försetts med uppdaterad information efter hand som nya besked har funnits.

Förändringsarbetet kan också sägas ha pågått i ett kontinuerligt flöde men har haft många och intensiva faser i samband med leveranser för hand-läggning i olika delar av stödens processer.

Helheten 2012-2015Införandeprogrammet ProCAP har haft till uppgift att under dessa år leverera en helhet bestående av IT-stöd, rutiner, föreskrifter, utbildningar och information.

ProCAP har varit ett mycket omfattande utveck-lingsarbete som är en investering för framtiden. Ett tiotal nya IT-system har levererats med starka inslag av automatisering och helt digitaliserade processer, från kund via handläggning och åter till kund.

I denna investering har bland annat ingått en etablering av ny arkitektur, både inom verksamhet och IT, nya utvecklingsverktyg, delvis nytt arbetssätt inom utvecklingsarbetet och en större satsning på test.

Inom ProCAP har också under åren 2012-2014 ingått regeringsuppdraget ”De fyra initiativen”. Detta uppdrag har haft till syfte att öka service-graden mot slutkunderna. Uppdraget har under ProCAP:s ledning bidragit till en ökad service och ökad digitalisering inom samarbetsprocesserna mellan kund och myndighet. Uppdraget har slut-redovisats separat under 2015.

ProCAP har i sin helhet varit ett mycket stort utvecklingsarbete där just storleken har varit en utmaning. Att regelverken har blivit mer komplexa, kombinerat med sena och ändrade politiska besked har gjort arbetet till en mycket stor utmaning. Detta tillsammans med resursbrister under vissa perioder har gjort att vissa delar har tvingats framåt i tiden och flyttats med till det reformarbete som kommer att fortsätta.



De totala utgifterna för programmet ProCAP under perioden 2012-2015 har uppgått till 372 miljoner kronor. Under hösten 2015 har det fortsatta utveck-lingsarbetet lagts över i mindre projekt och utgif-terna under 2015 uppgår till ytterligare 20 miljoner kronor. Nedan framgår de totala utgifterna om 392 miljoner kronor fördelade per år samt hur stor del som kostnadsförts respektive år.

Tabell 74.Totala utgifter m.m. för implementeringsarbetet

Totala utgifter, tkr varav kostnad, tkr2012 21 753 21 7532013 90 867 60 7072014 128 421 84 1882015 151 095 69 833Totalt 392 136 236 481

Skillnaden mellan totala utgifter och vad som kostnads förts t.o.m. räkenskapsåret 2015 om knappt 156 miljoner kronor har lånefinansierats och bokförts som anläggningstillgång. Av beloppet har närmare 11 miljoner kronor skrivits av till och med 2015. Resterande belopp om 145 miljoner kronor kommer att kostnadsföras och belasta verksamheten i form av avskrivningar under perioden 2016-2021.

Reformarbete 2016 och 2017Reformarbetet kommer att fortsätta under 2016 och till viss del även under 2017. Arbetet pågår både i pro-jektform och i linjens ordinarie arbete. I detta ligger:

• Stödformer som ska införas 2016

• Stödformer som inte har ingått men tillkommit under ProCAP

• Nedprioriteringar inom ProCAP beroende på försenat regelverk, resursbrister eller mer omfat-tande arbete än planerat/uppskattat

Arbetet innebär en helhet med IT-stöd, rutiner, före-skrifter, utbildningar och information.

Budgeterade utgifter 2016 för det fortsatta utvecklingsarbetet som även inkluderar viss förvalt-ning uppgår till ca 144 miljoner kronor. Av beloppet beräknas att 71 miljoner kronor kostnadsförs 2016 medan resterande belopp om 73 miljoner kronor lånefinansieras och kostnadsförs i form av avskriv-ningar under perioden 2016-2021.

Styrning för tidig utbetalningJordbruksverket har, tillsammans med läns-styrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, fortsatt använda och utveckla styr- och uppföljningssys-temet för EU-stöden. En central del i systemet är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hantering av stödsökarnas ansökningar och mål för utbetalade belopp. Effekten av styrningen är tydligast för jordbrukarstöden där utbetalning-arna till och med årsskiftet överstiger målvärdet. För

stöden till landsbygds utveckling syns fortfarande ingen riksövergripande på tagligt för kortad hand-läggningstid. Dock har här utbetalningarna kunnat göras senast sista datum för medfinansiering från EU. Under 2016 planerar Jordbruksverket för första gången att betala ut förskott för jord brukarstöden finansierade av EGFJ.

Avtal med länenAvtal mellan Jordbruksverket och samtliga läns-styrelser om delegering av arbetsuppgifter har upp-rättats i februari 2015. Avtalen har träffats i enlighet med de krav som ställs upp i bilaga 1 punkt 1 C)C.1 i) i förordning 907/2014 (Kommissionens delegerade förordning till 1306/2013).

Översyn och utformning av stöd till områden med naturliga och särskilda begränsningarJordbruksverket har under år 2015 fortsatt att vara Näringsdepartementet behjälpligt med analyser och underlag för det pågående arbetet med revideringen av kompensationsstödet. Arbetet har även omfattat det till detta stöd nära kopplade nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Arbetet har omfattat kompensationsstödets båda geografiska områden – områden med naturliga respektive särskilda begränsningar samt även bergsområdet i norra Sverige. Arbetet har dels bestått i att ta fram kartor som beskriver olika indelningar utifrån tillämpning av de ingripande EU-regler som styr utformningen av stöden och de centrala avvägningar som departe-mentet gjort i dessa frågor, dels utformningen av de svenska regler som ska styra stöden. I och med att önskemål har funnits att - om möjligt – vid revide-ringen försöka minimera skillnaderna jämfört med de kartor och regler som gällde för dessa stödformer fram till och med år 2014 så har följden blivit ett ganska omfattande arbete vad gäller främst utform-ningen av de nya kartorna.

Arbete med att förebygga och minimera risk för finansiella korrigeringarJordbruksverket arbetar ständigt med att minimera risken för finansiella korrigeringar. Många av in -satserna återkommer årligen medan andra är resultat av de revisionspåpekanden som gjorts avseende olika delar i stödprocessen. Inriktningen för att minska riskerna för finansiella korrigeringar är en naturlig del i verksamheten, både vid förvalt-ning av redan existerande system och vid nyutveck-ling av system.

I samband med införandet av den nya jordbruks-politiken för 2014-2020 har vi bland annat arbetat med att förbättra handläggarstödet så att det blir tydligare för stödmyndigheterna hur de ska arbeta.



En ökad användning av e-handläggning minskar risken för felaktig handläggning. Genom ”En väg in”, en samverkande kundtjänst för Jordbruksverkets och länsstyrelsens gemensamma kunder, minskar vi risken för felaktiga ansökningar genom att förbättra möjligheterna att ge kunden rätt svar från början. Vi ser positivt på att vi i det nya programmet har fått möjlighet att införa schabloner för kostnader inom t.ex. enhetskostnader för stallplatser, indirekta kost-nader inom lokalt ledd utveckling och klumpsumma för bildandet av partnerskap inom europeiska inno-vationspartnerskapet (EIP). Detta bör minska risken för stödmottagare att göra fel i sin redovisning.

Inom stödhanteringen anses finansiella fel på maximalt 2 % av stödbeloppet vara acceptabla. För de utgifter där denna andel tydligt överstiger 2 % ska en handlingsplan tas fram för att åtgärda bristerna. Jordbruksverkets handlingsplan för att minska felfrekvenser i landsbygdsprogrammet är ett viktigt redskap för att följa upp och åtgärda brister som iakt-tagits såväl vid revisioner som i stödhandläggningen vid genomförandet av landsbygdsprogrammet. Den har varit ett arbetsredskap under flera år och för-valtningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen ansvarar gemensamt för den. På Jordbruksverket arbetar vi aktivt utifrån handlingsplanen med att åtgärda fel och brister och följa upp resultatet. En särskild arbetsgrupp har tillsatts med personer från både förvaltningsmyndigheten och utbetalnings-funktionen. Ambitionen är att arbetsgruppen ska verka för att Jordbruksverket tar hand om identifie-rade brister på ett strukturerat sätt och så tidigt som möjligt.

Ajourhållning av blockdatabasen har under 2015 gått igenom cirka 600 000 block, ungefär häften av samtliga block. En särskild aktivitet (projektet Block 2015) har också genomförts 2014-2015 för att anpassa blockdatabasen till nyinförda regelkrav som gäller under perioden 2014-2020.

Internkontrollenheten bedriver sedan 2014 en om fattande verksamhet i enlighet med EU-kommissionens ackrediteringsförordning. Verksamheten granskar funktionen i förvaltnings- och kontrollsystemet. Kontrollerna görs både av Jordbruksverkets egen stödhantering och verksam-heten vid de myndigheter och organisationer som har delegerade uppgifter. Internkontrollenheten uppmärksammar också väl fungerande verksamhet i syfte att myndigheterna ska ha goda exempel och kunna ta fram åtgärder som säkrar en tillräcklig kvalitet. Under 2015 har internkontrollenheten granskat totalt 184 utbetalningar och kontrollerat sju olika, genom riskanalys utvalda, riskområden hos nio olika stödmyndigheter. Utöver detta har upp följning gjorts av de sex myndigheter hos vilka allvarliga eller mycket allvarliga brister kunnat konstateras under föregående år. Fokus i årets upp följningar har legat på upphandlingsområdet där brister kunnat konstateras föregående år. Uppföljningarna har visat att internkontrollenhetens kontroller som regel medför att stödmyndigheterna förändrar sina interna rutiner och arbetssätt för att förbättra sin handläggning och komma till rätta med eventuella brister.

Jordbruksverket genomför flera olika utbild-ningar och informationsinsatser för att höja sin egen personals kompetens och den hos de myndigheter och LAG som har delegerade uppgifter. För att för-bättra förståelsen av det informationsmaterial som är avsett för framför allt stödmottagare pågår också åtgärder för att öka vår förmåga att skriva klarspråk. Åtgärderna omfattar både utbildningar och utvärder-ingar av enskilda personers förmåga.

Användning av TA-medel (Technical Assistance) inom Landsbygds- och fiskeriprogrammenUppföljning och utvärderingTA-medlen finansierar Jordbruksverkets arbete med uppföljning och utvärdering av programmen.

Uppföljning och utvärdering av fiskeriprogram-met samt landsbygdsprogrammet 2007-2013

Uppföljningen av programmen består av analyser, sammanställningar och resultat-redovisningar. Ett flertal olika indikatorer används för att visa programmens utfall, resultat och effekter. Indikatorvärdena samlas in på olika sätt. Utvecklingen inom programmen presenteras inom en årlig genomföranderapport som visar vilka pro-duktiva och finansiella resultat som programmet uppnått. Statistik och analyser har också använts som underlag vid framtagande av förslag till havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 samt landsbygds-programmet 2014-2020.

@ni

ckan

json



Utvärderingen av programmen samordnas av ett utvärderingssekretariat. Inom landsbygdsprogram-met har arbetet under 2015 till största delen handlat om ex post-utvärdering som genomförs av fyra olika forskargrupper och vars preliminära resultat diskuterats på ett seminarium. En utvärdering om kompetensutveckling har också genomförts, liksom en om konkurrenskraft.

Uppföljning och utvärdering av havs- och fiskeriprogrammet samt landsbygdsprogrammet 2014-2020Arbetet för uppföljning av programmen har hittills avsett förberedelsearbete inför programstarten. Förberedelser för uppföljning har bland annat innehållit ett stort arbete med kravställningar för olika IT-stöd, förslag till mål inom olika delar av programmen samt framtagande av urvalskriterier och processrutiner för att kunna leva upp till EU:s krav för programuppföljningen.

Under året har utvärderingssekretariatet främst fokuserat på att planera inför kommande utvärde-ringar, med fokus på aspekter som kan utvärderas tidigt i perioden, däribland en ESI-fondgemensam utvärdering rörande genomförandeorganisatio-nerna och ESI-fondernas bidrag till 2020-målen. Utvärdering av förenklingsambitioner inom lands-bygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet har också gjorts.

Landsbygdsnätverket Merparten av kostnaderna utgör ersättningar för utlägg som nätverkets medlemsorganisationer haft när de utfört operativa insatser enligt handlings- och aktivitetsplaner. En annan stor del av kostnaderna utgörs av löner för det samordnande nätverkskans-liet på drygt 7 heltidstjänster. Därutöver är det kost-nader för att arrangera konferenser och inköp av tjänster, t.ex. skribent och filmproduktionstjänster.

Alla intresseorganisationer och myndigheter, som är verksamma på nationell nivå och som är viktiga för att nå målen med landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt lokalt ledd utveck-ling kan bli medlemmar i Landsbygdsnätverket. Vid årsskiftet 2015/2016 har nätverket 85 organisationer och myndigheter med som medlemmar. Av dessa är 52 operativa i olika arbetsgrupper.

Nätverket leds av en styrgrupp som representerar 15 av medlemsorganisationerna och myndigheterna.

Alla medlemmar i nätverket kan föreslå ämnes-områden som man tillsammans med resurser från nätverkets budget behöver jobba med. Under 2015–2016 är det gröna näringar, innovationer i jordbru-ket, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i landsbygder och unga i landsbygdsutveck-ling som styrgruppen har prioriterat. Därutöver har ett aktiviteter för fiskeri- och vattenbruk planerats

2015. Informationen om dessa insatser sprids fort-löpande via Landsbygdsnätverkets webbplats och nyhetsbrev.

Landsbygdsnätverket har haft två särskilda nät-verksmöten med fiskeområdesrepresentanter. Ett i början av året.

Övervakningskommittén – sekretariatet Kostnaderna avser lönekostnader för arbete med förberedande/genomförande av sammanträden för programmens övervakningskommittéer samt arbete med årsrapporterna för Landsbygds- och fiskeri-programmen som lämnas till EU i juni varje år samt rese- och konferenskostnader för övervakningskom-mittéerna inom respektive program. Årsrapporterna utgör de största rapporteringsdelarna inom ramen för programmen och de ska också godkännas av övervakningskommittéerna innan de skickas för slutligt godkännande av EU-kommissionen.

Programändringar/programskrivningar Kostnaderna avser Jordbruksverkets arbete med utformningen av landsbygdsprogrammet 2014-2020 samt havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020.

Arbetet har bland annat bestått av:

• Justeringar av programtexter inför programgod-kännanden, framförallt åtgärdstexter. Här ingår framtagande av exempelvis beskrivningar och konstruktioner av åtgärder och delåtgärder, stöd-berättigande utgifter, villkor, vissa schabloner, stödnivåer, högsta och lägsta stödbelopp samt verifierbarhet och kontrollerbarhet.

• Programändring av landsbygdsprogrammet, även här huvudsakligen ändringar åtgärdstexter som ovan.

• Justeringar av mål för olika insatsområden (delåtgärd och fokusområde) utifrån hur mycket pengar som avsatts för insatsområdet.

• Urvalskriterier för projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar i landsbygdsprogram-met samt projekt- och företagsstöd i havs- och fiskeriprogrammet. I detta har det även ingått framtagande av poängsättningar, viktning och bedömningsgrunder.

• Annat arbete med hur projekt- och företagsstöd ska prioriteras, hur beslutsomgångar eller löpande beslut ska användas.

• Arbete med nationella och regionala handlings-planer för programmen

• Fördelningsnycklar för landsbygdsprogrammet som ska styra hur pengarna fördelas till stöd-myndigheterna för de olika insatsområdena.

• Arbete med samordning mellan fonderna.



Förberedelse av ny jordbruks- och fiskeripolitikImplementeringsarbetet av den nya politiken har fortsatt under 2015. Kostnader inom det s.k. ProCAP-programmet som rör landsbygds- och fiskeri programmet har till stor del finansierats med TA-medel från respektive fond. Under senare delen av 2015 har även delar av kostnader i efterföljande implementeringsprojekt finansierats med TA-medel.

Kostnaderna 2015 utgörs framförallt av utgifter för löner och köpta tjänster som rör arbeten inom landsbygds- och fiskeriprogrammet och som inte avser upparbetade tillgångar av IT-stöd. Vidare har TA-medlen belastats med avskrivningskostnader för tidigare byggda IT-applikationer som används inom stödhanteringen. För åren framöver kommer avskrivningskostnaderna som beräknas finansieras av TA-medel att öka i takt med att systemen blir klara och börjar användas.

Genomförande (Jordbruksverket)TA-medel har använts för att täcka en mindre del av förvaltnings- och utbetalningsmyndighetens kostna-der för genomförande av landsbygdsprogrammet. I arbete ingår support till länsstyrelserna, viss upp-följning, förvaltning och styrning av programmen samt arbetet med utbetalning av stöden.

Blockdatabasen Kostnaderna avser arbete med att uppdatera och att hålla en god kvalité på blockdatabasen. TA-medel finansierar hälften av kostnaderna. Under kapitel ”Korrekt hantering av stöd” framgår uppdaterings-arbetet 2013-2015.

Lokal ledd utveckling (LLU)Under 2015 har TA-medel finansierat förberedelser för handläggning och beslut om utbetalning av ärenden för lokalt ledd utveckling genom Leader. Det har framförallt varit viktigt att säkerställa en till-räcklig kapacitet att handlägga projektansökningar från LAG. Medel har också använts för att tillsätta en urvalskommitté med uppgift att analysera och välja ut strategier för lokalt ledd utveckling. Medel har även använts för utbetalning av förberedande stöd för kostnader i samband med framtagande av strategier.

@la

gbod

agar

d

Genomförande (länsstyrelserna) TA-medlen till länsstyrelserna har fördelats på varje länsstyrelse enligt en av Jordbruksverkets fastställd fördelningsnyckel.

Länsstyrelserna har använt TA-medel till att finansiera

• Övergripande planering, samordning och genomförande av landsbygdsprogrammet,

• handläggning av miljöersättningar och kompensationsstöd – SAM (granskning av stöd som ingår i landsbygdsprogrammet)

• fältkontroller

• handläggning ansökan och utbetalning av projektstöd, miljöinvestering

• blockdatabas

• extern och intern information inom lantbruk och landsbygd

• genomförandestrategi

• uppföljning och utvärdering av Landsbygdsprogrammet

• införande av SAM internet ansökningar om miljöersättning

• överklagningar som rör stödutbetalningar och återkrav

• åtagandeplaner

• granskning och urval av marker som berättigar till de högre ersättningarna i Landsbygdsprogrammet

• kontroll djurmärkning och journalföring

• handlingsplan för Landsbygdsprogrammet m.m



Miljöanalys (SLU) TA-medel har tilldelats SLU:s fortlöpande miljö-analys (Foma) för de verksamheter som har koppling till åtgärder i landsbygdsprogrammet. Följande verk-samheter ingår 2015:

• Delar av Artdatabankens rödlistningsarbete samt koordinering av frivilliga flora- och fauna-väktares insatser att övervaka kända lokaler av sällsynta flora- och faunapopulationer.

• Datainsamling av art- och landskapsdata inom Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS).

• Miljöövervakning likväl som analyser av data och utveckling av kunskap baserad på denna inom Centrum för Kemisk Bekämpning (CKB). Här omfattas datainsamling för växtskydds-medel i typområden på jordbruksmark och i åar samt i nederbörd och luft. En central del i CKB:s verksamhet är att förmedla analysresultat och kunskap till odlare, rådgivare och tjänstemän.

• Beräkningar av näringsämnesbelastningar på akvatiska system, främst från jordbruket men även från punktkällor samt skogsmark, utförda av SLU Nav. Viktiga delar av verksamheten är modellutveckling samt modellberäkningar av läckage av kväve och fosfor från jordbruksmark och utvärderingar av vilka åtgärder som är kost-nadseffektiva för att minska läckagen.

• Återkommande datainsamling av det kemiska tillståndet i sjöar. Objekten är slumpmässigt valda och representerar hela landet med sjöar i olika storlekar.

• Metodutveckling kopplat till NILS-programmet, strukturkalkning av jordbruksmark samt olika jordbruksmetoders påverkan på biologisk mångfald.

Sammantaget så rör de här delarna av miljööver-vakningen en lång rad miljökvalitetsmål; Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Ingen övergödning, Bara naturlig försur-ning och Giftfri miljö.

Sametinget TA-medel används främst till lönekostnader för att handlägga ansökan om stöd och ansökan om ut -betalning inom landsbygdsprogrammet. Medlen finansierar också deltagande i olika möten, bland annat för partnerskapsmöten för det samiska partnerskapet i nya landsbygdsprogrammet, utbildningar och seminarier samt genomförande av informationsinsatser. Resor, logi och bilhyra vid kontroller eftersom kontrollerade objekt ibland ligger i väglöst land. Avsatta medel för 2015 har rekvirerats under 2016.

Tillväxtverket Tillväxtverket använder TA-medel för arbetet med framtagande av handlingsplan inom Lands-bygdsprogrammet, planering av genom förandet samt informations- och kunskapsinsatser. Avsatta medel för 2015 har rekvirerats under 2016.

Ekonomistyrningsverket TA-medlen finansierar revisionen av programmet som företrädelsevis genomförs av Ekonomi-styrningsverket, som är reviderande myndighet inom programmet, i syfte att uppfylla de krav på effektiv förvaltning av EFF-medel i Sverige.



LivsmedelsstrategiJordbruksverket ska stödja regeringens arbete med en livsmedelsstrategi och vid behov bistå med underlag och fakta i arbetet.

Jordbruksverket har lämnat underlag och syn-punkter underhand i arbetet med regeringens livs-medelsstrategi. Vi har också deltagit i olika möten som ordnats av Näringsdepartementet; på GD-nivå i den nationella dialoggruppen och på chefsnivå i den myndighetsgrupp som har sammanträtt vid fyra tillfällen. Därutöver har vi tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket lämnat in ett formellt inspel, ”Initiativ för ökad export”. Vi har också under året gjort olika rapporter som vi har bedömt att Näringsdepartementet kan ha använd-ning av i arbetet med livsmedelsstrategin.

FörenklingJordbruksverket ska fortsätta förenklings-arbetet för att nå en märkbar positiv förändring i företagens vardag, särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt. Jordbruksverket ska även göra en verksamhetsanpassad uppföljning av arbetet. Förenklingsarbetet ska genomföras utan att skyddet för miljön eller djurhälsan försämras.

Jordbruksverket har under 2015 fortsatt det för-enklingsarbete som intensifierades 2013 då Förenklingsresan för lantbrukare startade. Förenklingsresan innebar att förenklingsarbetet fokuserades på det som lantbrukarna upplever som krångligt i sin vardag och på vad vi och andra myndig heter kan göra för att underlätta för företa-gen. Förenklingsresan resulterade i en gemensam handlingsplan där det som bedömdes behöva för-enklas samlades för alla de berörda myndigheterna och för branschorganisationen Lantbrukarnas riks-förbund (LRF). Vi på Jordbruksverket har åtagit oss att ha ett övergripande ansvar för att samordna och följa upp alla aktörers arbete med handlingsplanen och har under 2015 stämt av med de andra aktörerna hur arbetet fortskrider. Generellt kan sägas att för-enklingsarbetet på de andra myndigheterna och på LRF har fortsatt som planerat under 2015 men att visst arbete med förenklingarna fortsatt återstår.

När det gäller vårt eget förenklingsarbete så sker det kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinära arbete. Förenklingsarbetet följs upp genom månatliga avstämningar utifrån handlingsplanen och under 2015 har antalet färdiga åtgärder ökat från 75 till 109 vilket innebär att närmare 75 % av åtgärderna är genomförda, se figur 16. Under 2015 har Jordbruksverket även påbörjat en ny Förenklingsresa tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket med inriktning på livsmedelsin-dustrin. Syftet med denna förenklingsresa för tillväxt och export i livsmedelsindustrin är att förstå hur vi

Tabell 75.Utfall TA-medel 2015, tkr

Åtgärder Landsbygds -programmet

2007-2013

Landsbygds -programmet

2014-2020

Fiskeri -programmet

2007-2013

Fiskeri-programmet

2014-2020

Summa

Uppföljning och utvärdering 919 16 282 1 835 19 036Landsbygdsnätverket 9 282 487 9 769ÖK-sekretariat 915 277 16 1 208 Programändringar 1 900 1 900 Förberedelser inför programperiod 2007-2013

3 761 3 761

Förberedelser inför programperiod 2014-2020 -Direkta kostnader 25 000 526 1 000 26 526 -Avskrivningar 4 697 190 4 887Genomförande 12 113 12 113 Blockdatabasen 30 147 30 147 LLU 253 8 265 713 9 231 Summa Jordbruksverket 4 933 108 601 803 4 241 118 578 Genomförande (Länsstyrelserna) 59 883 59 883Miljöanalys (SLU) 20 000 20 000 Sametinget 1 042 0 1 042Tillväxtverket 0 0Ekonomistyrningsverket 900 3 225 4 125Totalt 5 975 188 484 1 703 7 466 203 628



tillsammans kan förenkla och förbättra vardagen för företag i svensk livsmedelsindustri. Arbetet med denna förenklingsresa kommer att fortsätta under 2016.

Ja

Januari 2015 December 2015

Delvis Inte ännu Nej

Fig 16. Genomförda förenklingsåtgärder enligt handlingsplan

Utöver detta bedriver Jordbruksverket även annat förenklingsarbete och som exempel på detta kan nämnas det arbete som görs i handlingsplanerna för gris, mjölk samt nöt och lamm. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvar, t.ex. sådant som rör våra regelverk. Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU- nivå vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Under året har vi även träffats en gång per månad och tagit fram förenklingsförslag i den så kallade SAM-arbetsgruppen vilken består av LRF, LRF mjölk, LRF konsult, Länsstyrelserna, Hushållningssällskapet, Näringsdepartementet och Jordbruksverket. Arbetet i denna grupp har bl.a. resulterat i förenklingar kring tvärvillkoren och syftet är att på sikt förenkla hela systemet kring tvärvillkor. Detta förenklingsarbete har presenterats för EU-kommissionen och samtliga medlemsstater.

Genetisk mångfaldJordbruksverket ska samverka med Skogs-styrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket kring kartläggning och över-vakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur inom de areella näringarna. Jordbruksverkets roll är därvid begränsad till jordbrukets och vattenbrukets växter och djur.

Jordbruksverket arbetar med den genetiska mång-falden, t.ex. inom programmet för odlad mångfald, POM – för vilket SLU har det operativa ansvaret. Inom POM har genetisk diversitet kartlagts i ett antal insamlade kulturväxter (ärt, böna, tulpan, kultur-rosor, m.fl.). Syftet har varit att förbereda urval för långtidsbevarande i nationell genbank.

@je

mtla

ndia

För de hotade husdjursraserna har rasföreningarna tagit fram avelsplaner för respektive ras. Dessa innehåller uppgifter om populationsstorlek, trender, avelsmål m.m. I avelsplanerna ska fokus ligga på hur man arbetar för att bevara den genetiska variationen och för att undvika inavel. Det innebär att en viss indirekt övervakning av den genetiska mångfalden sker. Avelsplanerna godkänns av Jordbruksverket.

För övriga husdjursraser har avelsorganisatio-nerna plan och riktlinjer som anger hur de ska arbeta och som också innehåller avelsmål, hur avelsvärde-ring ska utföras m.m. Näringen själv sköter mycket av detta.

Jordbruksverkets arbete med genetisk mångfald hos vild biologisk mångfald är indirekt och sam-manfaller med våra insatser för att nå gynnsam bevarandestatus för odlingslandskapets arter och naturtyper. Det arbetet sker främst genom att beva-rande av livsmiljöer och spridningsvägar möjliggörs genom miljöersättningar, kompetensutveckling, rådgivning och arbetet med grön infrastruktur.

För närvarande pågår dock ingen kartläggning eller övervakning av den genetiska mångfalden. Naturvårdsverket, tillsammans med flera myndig-heter, tog 2008 fram ett förslag till ett nationellt handlingsprogram för bevarande av genetisk varia-tion hos vilda växter, djur och svampar. I handlings-programmet konstateras att för att genomföra en förstärkt genetisk övervakning skulle det behövas en förstärkning av miljöövervakningsbudgeten. Handlingsprogrammet har dock inte genomförts och miljöövervakningsanslaget har inte förstärkts i detta syfte.

Finansiell redovisning

FINANSIELL REDOVISNING


InledningRedovisnings- och värderingsprinciper

ALLMÄNT

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

BRYTDAG

Löpande redovisning och anslagsredovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till och med den 5 januari 2016.

ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Finansiella korrigeringar kan redovisas som upplupen kostnad, avsättning eller eventualförpliktelse inom linjen. Det som avgör är hur säker den finansiella korrigeringen är i belopp och i tid för reglering. Jordbruksverket har tidigare redovisat det som är osäkert till tid och belopp som en eventualförpliktelse inom linjen. Efter avstämning med Ekonomistyrningsverket redovisar vi från och med årsredovisningen 2015 istället detta som övrig avsättning i balansräkningen.

VÄRDERING AV FORDRINGAR OCH SKULDER

Kundfordringar som är förfallna mer än sex månader redo-visas som osäkra. Kundfordringar samt utestående fordran i verkets stödutbetalningssystem, BETAL redovisas efter avdrag för förväntade kundförluster. Värderingsprinciperna avseende varulager och förråd framgår av noter till respek-tive post.

Värdering av fordringar och skulder i euro har värderats till balansdagens kurs. Kursen per 2015-12-31 är 9,135 kr/euro.

VÄRDERING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Maskiner, inventarier, installationer m.m. är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Maskiner och inventarier med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde överstigande 20 tkr har aktiverats. Jordbruksverket har kostnadsfört inköp av ersättningsmöbler med 812 tkr. Avskrivningarna görs på en beräknad livslängd på tre till sju år. Avskrivningstiden på tjänstebilar är individuellt beräknad per bil utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och åtta år.

Egenutvecklade IT-system aktiveras som en immateriell tillgång där en bedömd nyttjandeperiod är tre år eller mer och nedlagda kostnader för den aktiveringsbara delen uppgår till minst 5 000 tkr. Den aktiveringsbara delen exkluderar kostnader för utbildning och administrativa kostnader som inte är direkt hänförbara till investeringen. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år.

Inköp av programvaror samt licenser aktiveras när en garanterad nyttjandeperiod är tre år eller mer och nedlagda kostnader uppgår till mer än 100 tkr. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år.

Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras när den ekonomiska livslängden uppgår till minst tre år och nedlagda kostnader uppgår till minst 50 tkr per projekt. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år.

FÖRSKOTT FRÅN EUROPEISKA JORDBRUKSFONDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING (EJFLU) 2014-2020

Förskott har utbetalats i juni 2015 från EU avseende åren 2014-2015 motsvarande 2 procent av det totala bidraget avseende landsbygdsprogrammet för 2014-2020. Totalt har Jordbruksverket erhållit 323 103 tkr (34 911 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6125, Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Under 2016 kommer ytterligare ett förskott att utbetalas från EU motsvarande 1 procent av programbudgeten. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden senast under 2023. I balansräkningen redovisas förskottet som en periodavgränsningspost om 318 915 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

FÖRSKOTT FRÅN EU:S LANDSBYGDSFOND (EJFLU) 2007-2013

Förskott har utbetalats 2007 och 2008 från EU motsva-rande totalt 7 procent av det totala bidraget från EU avseende landsbygdsprogrammet för 2007-2013. Totalt har Jordbruksverket erhållit 1 183 804 tkr (127 795 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6118, EU:s lands-bygdsfond 2007-2013 under räkenskapsåren 2007 och 2008. Under hösten 2014 började förskottet från EU att avräknas eftersom vi nått 95 procent av den totala budgeten för landsbygdsprogrammet. I samband med rekvisitionen för perioden 1 april – 30 juni 2015 har hela förskottet reglerats.



FÖRSKOTT FRÅN HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET (EHFF) 2014-2020

Förskott har utbetalats i augusti 2015 från EU för åren 2014-2015 motsvarande 2 procent av det totala bidraget från EU avseende havs- och fiskeriprogrammet för perioden 2014-2020. Jordbruksverket har fått 21 410 tkr (2 259 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6214, Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden senast under 2023. I balansräkningen redovisas förskottet som en periodavgränsningspost om 20 635 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

FÖRSKOTT FRÅN EU:S FISKERIFOND (EFF) 2007-2013

Under 2008 utbetalade EU förskott om 35 832 tkr (3 827 tusen euro) till Fiskeriverket vilket motsvarade 7 procent av det totala bidraget från EU avseende fiskeriprogrammet för 2007-2013. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden efter 2015. I balansräkningen redovisas förskottet som en periodav-gränsningspost om 34 955 tkr, värdering sker till balans-dagens kurs.

FÖRSKOTT FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDEN (ESF) 2014-2020

Jordbruksverket har under oktober 2015 fått förskott från EU för lokalt ledd utveckling inom socialfonden motsvarande 2 procent av programmet. Totalt har Jordbruksverket fått 1 463 tkr (157 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomst-titel 6414, Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av programperioden senast under 2023. I balansräk-ningen redovisas förskottet som en periodavgränsnings-post om 1 433 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

FÖRSKOTT FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN (ERUF) 2014-2020

Under september 2015 har Jordbruksverket fått förskott från EU för lokalt ledd utveckling inom regionala utveck-lingsfonden motsvarande 2 procent av programmen. Totalt har Jordbruksverket fått 1 491 tkr (160 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6314, Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020. Förskotten från EU kommer att avräknas i samband med avslut av program-perioden senast under 2023. I balansräkningen redovisas förskottet som en periodavgränsningspost om 1 461 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

POTENTIELLA ÅTERKRAV AVSEENDE STÖDÅREN 2001 - 2015 M.M.

Per den 31 december uppgår den pågående handläggningen (vid framförallt länsstyrelserna) av återkrav till ett belopp om ca 20 400 tkr (f.år 31 800 tkr). Uppskattningsvis kommer större delen av beräknat återkravsbelopp att beslutas under 2016. Antalet ärenden beräknas till knappt 3 700 stycken och avser framförallt gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag som till huvuddelen avser stödåren 2007-2015. Drygt 40 procent av det uppskattade beloppet om cirka 20 400 tkr utgör EU:s fordran (Jordbruks- och fiskerifonderna) och resterande del utgör statens fordran. Liksom tidigare, med hänvisning till ESV:s föreskrifter till 3 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, utgör inte det skattade beloppet avseende ej beslutade ärenden, en ekonomisk händelse i denna förordnings mening. Med hänvisning till detta redovisas inte denna post i balans- och resultaträkningen. Uppskattningen av de s.k. potentiella återkraven lämnas bara som en ekonomisk upplysning inom linjen som en eventualtillgång.

Anmärkningar mot den svenska tillämpningen av gårdsstödet m.fl.

Europeiska kommissionen (KOM) har beslutat om finan-siell korrigering avseende anmärkningar mot den svenska tillämpningen av gårdsstödet, arealbaserade miljöersätt-ningar och kompensationsbidraget samt kvaliteten på data om jordbruksmarken för stödåren 2005-2008 (se vidare Årsredovisning 2013). Av besluten från KOM framgår att medlemsstaten kan behålla de EU-belopp som återkrävs på grund av detta. Enligt regleringsbrevet ska återkrävda EU-medel som svenska staten får behålla tillgodoföras inkomsttitel 2714 411, Kreditering av förverkade säker-heter m.m. Under 2015 har 2 071 tkr tillförts inkomsttiteln avseende gårdsstöd för stödåren 2005-2008 (under åren 2011-2014 tillfördes inkomsttiteln 94 969 tkr). Utestående bokförda fordringar per 2015-12-31 omfattar ytterligare gårdsstöd om 5 441 tkr som ska tillföras inkomsttiteln. Sammanfattningsvis räknar Jordbruksverket med att åter-betalda gårdsstöd i cirka 20 500 stycken ärenden avseende EU-medel kommer att uppgå till cirka 102 000 tkr, medel som svenska staten får behålla.

LIKVIDA MEDEL/BETALNINGAR

Jordbruksverket har två betalningsflöden, ett räntebärande och ett icke räntebärande. Det räntebärande flödet består av förvaltningsanslaget inklusive sju resultatområden. Det icke räntebärande flödet avser s.k. sakanslag för finansie-ring av framförallt transfereringar.



UNDANTAG EA-REGLER ENLIGT REGLERINGSBREV

Investeringar i anläggningstillgångar som sker under anslaget 1:22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. ska inte finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Dessa investeringar ska i stället finansieras från anslag.

Jordbruksverket medges undantag från 14 § anslags-förordningen (2011:223) i de delar som rör anslagsav-räkningen av myndighetsuppdrag till resultatområde Distriktsveterinärerna på anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet. Av anslagsbelastningen om 102 074 tkr har 100 958 tkr bokförts på undantagsregeln.

För fytosanitär verksamhet medges undantag från krav på full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsförordningen (1992:191). Utgifter som inte finansieras med avgifter ska finansieras med anslaget 1:9 Bekämpande av växtskade-görare. Totalt har 2 316 tkr i anslagsmedel tillförts resultat-området Växt och Tillsyn. Vidare medges Jordbruksverket undantag från 14 § anslagsförordningen i de delar som rör anslagsavräkningen.

Jordbruksverket medges även undantag från 14 § anslagsförordningen avseende anslaget 1:12 Finansiella korrigeringar m.m. Avräkning får i stället göras minst halvårsvis.

Finansiella korrigeringar från EU samt skadestånds- och tvisteärenden

FINANSIELLA KORRIGERINGAR FRÅN EU SOM HAR REGLERATS UNDER ÅRET

Under hösten reglerades totalt 3 320 tusen euro (30 814 tkr) för att KOM ansåg att det fanns brister inom kontroller av tvärvillkor.

EU har dragit av 38 tusen euro (360 tkr) från rekvisitionen för medfinansiering av TSE-kontroller för 2014 på grund av att verket hade rekvirerat mer än vad som EU ersätter.

Jordbruksverket har återbetalat 1 812 tusen euro (17 331 tkr) avseende avslut av räkenskaperna 2011 för jordbruks-fonderna (EGFJ och EJFLU) avseende finansiella fel.

Reglering har gjorts med 731 tusen euro (7 019 tkr) för avslut av räkenskaperna 2013 för landsbygdsfonden (EJFLU ej IAKS).

Verket har haft avdrag för återkrav rörande tidsfrister (50/50) inom jordbruksfonderna (EJFLU, EGFJ) med 41 tusen euro (395 tkr) respektive 5 tusen euro (46 tkr).

I december återbetalades 130 tusen euro (1 198 tkr) för en tidskorrigering avseende stöd inom frukt och grönt som utbetalades för sent.

Finansiella korrigeringar från EU – utestående revisionsärenden m.m. Under 2012 reviderade KOM arealstöden inom landsbygds-fonden (EJFLU). Enligt skrivelse 28 maj 2014 föreslår KOM en korrigering om 6 554 tusen euro avseende utgifter som verkställts under åren 2010-2013. Ärendet har därefter behandlats av förlikningsorganet och i skrivelse från april 2015 har KOM föreslagit en sänkning av korrigeringen till knappt 3 450 tusen euro, motsvarande ca 31 513 tkr. Verket avvaktar ett slutligt beslut från KOM i ärendet.

Under 2011 reviderade KOM operativa program och erkännanden genomförda av producentorganisationer inom frukt och grönsaker. I skrivelse den 3 juli 2014 har KOM föreslagit en korrigering om 1 545 tusen euro (mot svarande 14 117 tkr). Under augusti 2014 har Jordbruksverket begärt att ärendet överlämnas till förlikningsorganet. I rapport från mars 2015 anser förlikningsorganet att KOM bör överväga en sänkning av föreslagen korrigering. Verket väntar på ett slutligt beslut i ärendet och i avvaktan på detta ligger tidigare förslag på korrigering bokförd som en periodavgränsningspost.

Efter revision av gårdsstöd 2012 och 2013 ansåg KOM att det framförallt var bristande riskanalys vid urval av gårdar med fjärranalys. I skrivelse i september 2014 har verket beräknat skadan för fonden för stödåren 2011-2013 till 1 027 tusen euro men KOM föreslår i skrivelse den 15 januari 2015 en finansiell korrigering om 15 210 tusen euro. Sverige begärde därför förlikning. En rapport från förlikningsor-ganet kom i juli 2015 och KOM har i skrivelse i september 2015 tagit slutlig ställning och sänkt beloppet till 10 909 tusen euro (99 658 tkr). Korrigeringen är upptagen som en periodavgränsningspost.

De administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats för skolmjölkstödet uppfyller inte aktuella regelverk enligt KOM. KOM har också tveksamheter kring hur delar av hanteringen av stöd inom omstrukturering socker har utformats. KOM föreslår enligt beslut i oktober 2015 en korrigering om 3 571 tkr.

Jordbruksverket har granskat LB-stöden (EJFLU – ej IAKS) under hösten 2014 avseende räkenskapsåret 2014. Denna granskning har lett till att verket korrigerar tidigare rapporterade utgifter inom landsbygdsfonen (EJFLU). Beräknat belopp som har dragits av uppgår till 3 475 tusen euro (motsvarande 31 741 tkr). Korrigeringen har beslutats av KOM den 5 juni 2015 och beloppet kommer att dras av först vid avslut av programperioden i juni 2016. Under våren har KOM gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att granska fler ärenden (LB-stöd) vilket har inneburit att fel-frekvensen har ökat. KOM har i skrivelse den 30 april 2015 föreslagit en ytterligare korrigering om ca 563 tusen euro (motsvarande 5 143 tkr). I beslut 2016-02-08 av årsräken-skaperna 2015 för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) har



verket deklarerat förändringar som kommer att medföra s.k. finansiella korrigeringar om knappt 397 tusen euro samt drygt 577 tkr. Det totala beloppet om drygt 4 200 tkr bokförs som en periodavgränsningspost.

Därutöver finns det ytterligare två öppna revisionsä-renden avseende stödåtgärder inom axel 1 och 4 inom landsbygdsprogrammet samt axel 2 inom landsbygds-programmet. I dessa ärenden har KOM ännu inte tagit ställ-ning till några finansiella korrigeringar. Jordbruksverket har uppskattat beloppet utifrån regelverk m.m. till 5 637 tusen euro, motsvarande ca 51 494 tkr vilket redovisas som en avsättning.

Totalt redovisas ca 20 339 tusen euro, motsvarande ca 185 795 tkr vid värdering till balansdagens kurs samt 4 149 tkr, totalt 189 943 tkr, som en periodavgränsningspost, (såväl belopp som tidpunkt är rimligt säkra) se not 30 och 5 637 tusen euro, motsvarande ca 51 494 tkr redovisas som en avsättning, (varken belopp eller tidpunkt är säkra) se not 26.

ERSÄTTNING INOM VÄXTSKYDDSOMRÅDET

Potatisodlare har under åren 2012 och 2013 ansökt om ersättning enligt växtskyddslagen om ca 12 600 tkr. Förvaltningsrätten avslog potatisodlarnas ersättningskrav under hösten 2015. Domarna i de tre ersättningsärendena har överklagats till kammarrätten. Eftersom målen i dagsläget inte är avgjorda redovisas beloppet dels som en periodavgränsningspost om 1 250 tkr och dels som ansvars-förbindelse inom linjen i balansräkningen med 11 350 tkr. Bedömningen av (såväl belopp som tidpunkt är rimligt säkra) periodavgränsningsposten har gjorts utifrån utfall i tidigare mål.

SKADESTÅNDSKRAV

En importör av foder har riktat skadeståndsanspråk om 1 439 tusen euro (13 145 tkr enligt balansdagens kurs) samt 192 tkr mot Jordbruksverket efter det att ett parti, som senare visade sig vara smittat av salmonella, efter provtagning frisläpptes av Jordbruksverket och därefter levererades till importörens kund. Importören har som grund för sitt skade-ståndsanspråk angett att Jordbruksverket har överträtt EU-rättslig lagstiftning vid kontrollen av och frisläppan-det av partiet och därigenom gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Justitiekanslern har i beslut uttalat att Jordbruksverket inte har gjort sig skyldig till något sådant fel eller sådan försummelse eller överträdelse av EU-rätten som kan grunda ett skadestånds-ansvar. Importören har därefter valt att stämma staten. En rättsprocess pågår nu vid Stockholms tingsrätt där staten företräds av Justitiekanslern. Importören har dock försatts i konkurs. Konkursförvaltaren har meddelat att konkursboet

inte övertar talan vilket innebär att konkursgäldenären, alltså ”importören i konkurs” processar vidare mot staten. Ärendet är inte avgjort. Bedömningen är att det är en låg risk att Jordbruksverket ska bli skadeståndsskyldig. Dock redovisas yrkat belopp om totalt ca 13 300 tkr som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen.

Övriga större projekt m.m.

JORDBRUKSPOLITIKEN FRÅN 2014, INFÖRANDEPROJEKTET

Inför stödsäsongen 2014 och 2015 har nya reformer införts och även inför 2016 kommer nya stödformer att införas. Detta medför bland annat utveckling av IT-stöd för tre områden; direktstöd (gårdsstöd), landsbygdsprogram och nytt havs- och fiskeriprogram. Implementeringsarbetet beräknas därför avslutas först under 2017.

2015 har varit det mest intensiva leveransåret med flera öppningar av tjänster för Jordbruksverket och partners. Reformarbetet kommer att fortsätta även under 2016 och 2017. Arbetet pågår både i projektform och i linjens ordi-narie arbete.

Program ProCAP

De totala utgifterna för programmet ProCAP har under året uppgått till 131 227 tkr. Ej aktiveringsbara delar om 56 273 tkr har kostnadsförts direkt. Upptagning av lån har gjorts löpande. Aktivering (dvs. de första IT-systemen börjar användas och avskrivning påbörjas) har gjorts i flera etapper med början i september 2014. Under året har akti-vering gjorts i juni, september, november samt december i samband med driftsättningar. Totalt har 149 348 tkr redo-visats som en immateriell anläggningstillgång.

IT-utvecklingsprojekt Jorden, Fortuna m.fl.

Under hösten 2015 har utvecklingen av system som ska stötta den nya politiken fortsatt. Detta sker i flera delprojekt. De totala utgifterna för det fortsatta utvecklingsdelarna har under hösten uppgått till 19 981 tkr. Ej aktiveringsbara delar om 13 673 tkr har kostnadsförts direkt. Totalt redo-visas 6 308 tkr under immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Eftersom utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas nedlagda kostnader som en pågående utveckling i årsredovisningen. Totalt beräknas aktive-ringen för den fortsatta implementeringen att uppgå till närmare 100 000 tkr när det avslutas under våren 2017.



IT-UTVECKLINGSPROJEKT UPA

Projekt UPA - Kundanpassad webb för utsädesföretag ska optimera resultatområde Utsädes administrativa service. Målsättningen är att minska den administrativa bördan för utsädesföretag och enskilda brukare. Projektet är uppdelat i tre delar. Fas 1 och 2 är avslutade. Totalt nedlagda kostna-der för fas 3 för åren 2009 till och med 2015 uppgår till 7 896 tkr. Av detta har utgifterna för åren 2009-2010 om 614 tkr kostnadsförts under året på grund av att byggd funktionali-tet inte längre är aktuell. I balansräkningen redovisas 7 282 tkr under immateriella anläggningstillgångar. Eftersom utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas nedlagda kostnader som en pågående utveckling i årsredovisningen. Aktiveringen av fas 3 beräknas ske under 2016 till ett beräknat belopp om ca 9 000 tkr.

IT-UTVECKLINGSPROJEKT LINK

RO Distriktsveterinärerna har upphandlat ett nytt journal- och faktureringssystem som håller på att implementeras. Projektet är uppdelat i två delar. Fas 1 avslutades under 2014 och fas 2 som innehåller delar som blev avgränsade i fas 1 pågår. Totalt nedlagda kostnader för fas 2 uppgår till 2 609 tkr. I balansräkningen redovisas beloppet under immateriella anläggningstillgångar. Eftersom utvecklings-arbetet inte är avslutat redovisas nedlagda kostnader som en pågående utveckling i årsredovisningen. Aktivering av fas 2 beräknas ske under 2016 med ca 5 000 tkr.

Kommentarer till utfall

RESULTATRÄKNING

Större förändringar jämfört med föregående år kommen-teras nedan.

Intäkt av bidrag har sjunkit på grund av färre pågående projekt mot bl.a. MSB och Sida. Finansiella intäkter har ökat något vilket dels beror på ökade ränteintäkter för kundfordringar men även på den negativa räntan. Den negativa räntan leder även till sänkta finansiella kostnader. Förändringen av saldo för uppbördsverksamhet beror på lägre fordran mot EU men även på förändring av orealise-rade kursdifferenser. Minskade periodiserade finansiella korrigeringar leder till att saldot för transfereringar har ökat.

RESULTATOMRÅDE DISTRIKTSVETERINÄRERNA (DV)

Resultatet för Distriktsveterinärorganisationen uppvisar för året ett underskott om 832 tkr, vilket är i nivå med före-gående år då underskottet blev 925 tkr. Det ackumulerade resultatet är nu ett underskott om 598 tkr. Jämfört med budget är resultatet ca 4 300 tkr bättre. Organisationen hade budgeterat med ett underskott på drygt 5 100 tkr på grund av minskat anslag med ungefär motsvarande belopp. Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med ca 8 100 tkr (2 %). Antalet förrättningar är 1 % fler jämfört med föregående år. Antalet förrättningar på lantbrukets djur har dock minskat med 7 %. Personalkostnaderna, som är den enskilt största kostnadsposten, har ökat med 2 % medan övriga driftkostnader har minskat något jämfört med före-gående år. Minskningen beror bland annat på lägre kost-nader för veterinärmedicinskt material och kundförluster.

RESULTATOMRÅDE VÄXT

Årsresultatet för resultatområdet slutar på ett underskott om 2 604 tkr vilket innebär att det blir ett ackumulerat underskott på 673 tkr. Underskottet beror på att uppdrags-intäkterna under året blev lägre än förväntat på grund av att färre företag är verksamma samt att kostnaderna ökade bland annat på grund av ett nytt avtal för analyser.

RESULTATOMRÅDE VATTEN

Under 2014 påbörjades en avveckling av uppdragsverksam-het inom vattenhushållning och resultatområdet upphör vid utgången av 2015.

RESULTATOMRÅDE DJUR

Årsresultatet för resultatområdet slutar på ett underskott om 558 tkr vilket medför att det ackumulerade överskottet minskar till 3 290 tkr. Resultatområdet består av 16 olika avgiftsområden där de flesta är i balans eller har ett visst överskott. Avgiftsområdet regional djurförsöksetisk nämnd visar på ett årsunderskott på 1 343 tkr och det ackumulerade underskott uppgår därmed till 5 287 tkr. Det pågår en översyn av avgiftsområdet och redan införda åtgärder under 2015 är bland annat att en nämnd och en avdelning till nämnd lagts ner från och med 1 juli 2015. Men ytterligare åtgärder för att få resultatområdet i balans behövs. Avgiftsområdet Ban- och tävlingsveterinärer visar ett överskott för 2015 på 577 tkr och det ackumulerade över-skottet ökar till 2 407 tkr. Under 2015 budgeterade man att genomföra en utbildning för veterinärer men den har man senarelagt till 2016 vilket kommer leda till att det ackumu-lerade överskottet kommer minska framöver. Resterande resultatförändring för verksamhetsområdet fördelar sig på de övriga 14 verksamheterna.



RESULTATOMRÅDE TILLSYN

Resultatområdet består av nio avgiftsområden. Årsresultatet slutar på ett underskott om 2 352 tkr vilket ger ett ackumulerat underskott om 1 371 tkr. Av det acku-mulerade underskottet så avser 2 370 tkr avgiftsområdet foderkontroll och resterande åtta avgiftsområden har ett ackumulerat överskott om 1 000 tkr. För foderkontroll pågår en översyn av faktureringsrutiner m.m. och avgifts-området räknar med att underskottet kommer minska åren framöver.

RESULTATOMRÅDE UTSÄDE

Årsresultatet för resultatområdet slutar med ett överskott om 1 401 tkr vilket minskar det ackumulerade underskottet till 1 573 tkr. Huvudorsaken till resultatförbättringen är de besparingar som har genomförts under de senaste åren. Inom resultatområdet pågår även ett kostnadskrävande generationsskifte av IT-system, som framöver beräknas innebära en tung belastning för resultatområdet ekono-miskt när avskrivningen ska belastas för IT-projekt UPA.

RESULTATOMRÅDE TJÄNSTEEXPORT

Årsresultatet för resultatområdet slutar med ett underskott om 532 tkr vilket är bättre än förväntat. Intäkterna har varit lägre än förväntat på grund av kortare kontrakt med SIDA. Detta har inneburit att man även kunnat minska personal- och konsultkostnaderna. Det ackumulerade resultatet för tjänsteexporten uppgår till 2 367 tkr.

BALANSRÄKNING

Större förändringar jämfört med föregående år kommen-teras nedan.

Förändringen avseende immateriella anläggningstillgångar framgår ovan under Övriga större projekt m.m. Ökningen beror på införandet av nya jordbruks- och fiskeripolitiken. Även ökningen av Lån i Riksgäldskontoret beror på dessa projekt. Pågående arbete minskar eftersom RO Vatten har avvecklats. Övriga kortfristiga fordringar har minskat eftersom vi betalade ut mindre bidrag under november/december än föregående år och därmed är vår fordran mot EU lägre. Våra leverantörsskulder har minskat vilket leder till att fordran ingående moms (fordringar hos andra myndigheter) också minskar. Upplupna bidragsintäkter har också minskat på grund av färre projekt, bl.a. MSB. Föregående år redovisade vi fordran EU för lands-bygdsprogrammet under övriga upplupna intäkter eftersom programmet inte var beslutat. På grund av ändrade redovisningsprinciper redovisas finansiella korrigeringar

som är osäkra till belopp m.m. under övriga avsättningar istället för eventualförpliktelse inom linjen. Förskotterade kostnader inom landsbygdsprogrammet gör att räntekontokrediten hos Riksgälden har stigit eftersom reglering sker i början av 2016. Förändringen av upplupna kostnader beror på att periodiserade finansiella korrigeringar har minskat. Hela förskottet för landsbygdsprogrammet 2007-2013 har avräknats och förskott för det nya programmet är inte lika hög vilket leder till lägre oförbrukade bidrag.

SÄKERHETER

Säkerheter av bankgarantier och pantförskrivningar ställda i enlighet med kommissionens genomförandeförordning nr 282/2012 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter uppgår 2015-12-31 till 36 stycken (f.år 48 stycken) om sammanlagt 119 743 tkr (f.år 228 587 tkr).

ANSLAGSREDOVISNING

Årets tilldelning av anslagsmedel enligt regleringsbrevet och regeringsbeslut är 12 169 449 tkr samt omdisponerade anslagsbelopp uppgår till 13 763 tkr. Det ingående överfö-ringsbeloppet från 2014 uppgår till 346 153 tkr efter att fyra anslagsposter har avslutats med ett ingående sparande om 2 468 tkr. Indragning av positiva överföringsbelopp har gjorts med 675 786 tkr vilket innebär att det totala ingående negativa överföringsbeloppet uppgår till 329 633 tkr. Totalt disponibelt belopp uppgår därmed till 11 853 579 tkr. Belastningen på anslagen under året har varit 9 921 301 tkr. Totalt utgående överföringsbelopp uppgår till 1 932 278 tkr. Huvuddelen av det utgående överföringsbeloppet rör medel inom landsbygdsprogrammet och gårdsstödet.

BEMYNDIGANDE

Tilldelad bemyndiganderam uppgår till totalt 24 377 820 tkr och utestående åtaganden uppgår till totalt 886 966 tkr.



Övrigt

TRANSPARENSLAGEN

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser (transparenslagen) syftar till att ge Europeiska kommis-sionen insyn i förbindelser mellan det allmänna och offentliga företag. Redovisning enligt lagen gäller bland annat för verksamhet som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 106.2 i EUF-fördraget och som fått ersättning för detta samt dessutom bedriver annan ekonomisk verksamhet.

Distriktsveterinärerna har anförtrotts uppgift att till handahålla veterinär service som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse. Verksamheten erhåller ersättning för detta. Distriktsveterinärerna bedriver även annan ekonomisk verksamhet.

Bland Distriktsveterinärernas kunder finns djur-hållare som också är statliga myndigheter, landsting eller kommuner. Dessa kunder betalar för tjänster enligt gällande taxa. I not 32 finns en uppställning av den eko-nomiska redovisning Distriktsveterinärerna ska kunna redovisa i enlighet med EU:s regler om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.



RESULTATRÄKNINGTkr Not 2015-01-01 –

2015-12-312014-01-01 –2014-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 827 663 845 627

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 556 554 559 029

Intäkter av bidrag 24 289 31 614

Finansiella intäkter 2 2 235 1 152

Summa intäkter 1 410 741 1 437 422

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 3 -872 839 -858 971

Kostnader för lokaler -59 415 -58 354

Övriga driftkostnader -460 807 -467 758

Finansiella kostnader 4 -395 -1 322

Avskrivningar och nedskrivningar 14-16 -52 278 -49 948

Summa kostnader -1 445 734 -1 436 353

Verksamhetsutfall -34 993 1 069

Uppbördsverksamhet

Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras 5 7 236 752 8 750 420


Finansiella kostnader 6 -407 700 -10 885

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -8 370 333 -8 238 960

Saldo 7 -1 335 746 678 451

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag

9 092 500 11 917 513

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag

8 7 793 7 973

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 9 3 038 6 409

Finansiella intäkter 10 121 058 295

Finansiella kostnader 10 -108 657 -294 886

Lämnade bidrag 11 -9 054 606 -11 894 319

Saldo 61 126 -257 015

Årets kapitalförändring 12,32,34 -1 309 613 422 505



Balansräkning Tkr Not 2015-12-31 2014-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Pågående utveckling 13 16 199 73 727

Balanserade utgifter för utveckling 14 155 769 36 437

Summa immateriella anläggningstillgångar 171 968 110 164

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 15 4 261 2 975

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 16 64 527 76 548

Summa materiella anläggningstillgångar 68 788 79 523

Varulager m.m.

Varulager och förråd 17 28 931 28 867

Pågående arbeten 0 1 278

Summa varulager m.m. 28 931 30 145

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 44 117 48 368

Fordringar hos andra myndigheter 18 011 28 280

Övriga kortfristiga fordringar 18 6 211 899 6 454 897

Summa kortfristiga fordringar 6 274 027 6 531 545

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 19 22 117 23 387

Upplupna bidragsintäkter 585 3 838

Övriga upplupna intäkter 20 10 262 1 277 296

Summa periodavgränsningsposter 32 964 1 304 521

Avräkning med statsverket 21 364 414 318 465

Kassa och Bank

Kassa och bank 116 118

Summa Kassa och bank 116 118

SUMMA TILLGÅNGAR 33 6 941 208 8 374 481



Tkr Not 2015-12-31 2014-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital 22 194 197 194 197

Balanserad kapitalförändring 23 6 869 180 6 441 932

Kapitalförändring enligt resultaträkningen -1 309 613 422 505

Summa myndighetskapital 24 5 753 764 7 058 634

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 201 71

Övriga avsättningar 26 51 494 0

Summa avsättningar 51 695 71

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 27 224 248 177 559

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 28 90 080 23 821

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 53 701 44 733

Leverantörsskulder 54 731 73 498

Övriga kortfristiga skulder 29 24 662 24 994

Summa skulder m.m. 447 422 344 605

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 30 304 891 417 639

Oförbrukade bidrag 31 383 436 553 405

Övriga förutbetalda intäkter 0 127

Summa periodavgränsningsposter 688 327 971 171

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 33 6 941 208 8 374 481

EVENTUALTILLGÅNGAR

Pågående handläggning av återkrav rörande i huvudsak jord-brukarstöden beräknas till ca 20 400 tkr varav EU-delen beräknas till ca 8 160 tkr, se vidare Finansiell redovisning – Inledning.

ANSVARSFÖRBINDELSER

Jordbruksverket har tre ärenden i förvaltningsrätten rörande ersättningar enligt växtskyddslagen om totalt ca 11 350 tkr samt ett skadeståndsärende om ca 13 300 tkr, se vidare Finansiell redovisning – Inledning.



AnslagsredovisningAnslag(tkr)

Benämning Not Ingående överförings-

belopp

Årets tilldelning enligt regleringsbrev

Omdisponerat anslags belopp /

Utnyttjad del av med-givet överskridande

Indragning Totalt disponibelt belopp

Utgifter Utgående överföringsbelopp

23 1:8 Statens jordbruksverk 16 530 501 086 0 0 517 616 -505 673 11 943

1:8.1 Förvaltningskostnader 35 16 530 501 086 0 0 517 616 -505 673 11 943

23 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet 36 0 102 074 0 0 102 074 -102 074 0

23 1:5.2 Djurhälsovård 37 4 000 13 433 0 0 17 433 -11 114 6 319

23 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 7 266 124 349 0 -7 269 124 347 -122 599 1 748

1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 38 2 885 50 000 0 -2 885 50 000 -50 968 -968

1:6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 39 514 33 349 0 -514 33 349 -33 153 196

1:6.3 Bidrag till obduktionsverksamheten 40 -2 7 000 0 0 6 998 -7 000 -2

1:6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller

41 3 869 34 000 0 -3 869 34 000 -31 478 2 522

23 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare 42 15 5 000 0 -15 5 000 -4 999 1

23 1:10 Gårdsstöd m.m. -319 637 6 097 400 0 -530 5 777 234 -5 607 203 170 031

1:10.1 Gårdsstöd m.m. 43 -320 166 6 096 200 0 0 5 776 034 -5 606 219 169 815

1:10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

44 530 1 200 0 -530 1 200 -984 216

23 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 45 13 063 129 000 0 -13 063 129 000 -111 905 17 095

23 1:12.1 Finansiella korrigeringar m.m. 46 2 170 75 472 0 -2 170 75 472 -56 825 18 647

23 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. 21 209 46 105 0 -19 674 47 640 -23 092 24 548

1:13.1 Strukturstöd fiske – EHFF 2014-2020 47 1 038 7 005 0 -1 038 7 005 -2 857 4 148

1:13.3 Strukturstöd till fisket m.m. -Europeiska fiskeri-fonden (EFF) 2007-2013

48 20 171 39 100 0 -18 636 40 635 -20 235 20 400

23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m

40 796 143 051 0 -29 496 154 351 -51 144 103 207

1:14.1 EU-b strukturst fisk – EHFF 2014-2020 49 1 800 59 101 0 -1 800 59 101 -4 165 54 936

1:14.3 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m - Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007-2013

50 38 996 83 950 0 -27 696 95 250 -46 979 48 271

23 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 2 108 44 250 510 -2 108 44 760 -44 630 130

1:16.1 Exportfrämjande åtgärder 51 293 12 000 510 -293 12 510 -12 455 55

1:16.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn

52 859 1 250 0 -859 1 250 -1 248 2

1:16.5 Måltidslyftet 53 0 25 000 0 0 25 000 -24 978 22

1:16.7 Jakt och fiske 54 956 6 000 0 -956 6 000 -5 949 51

23 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 297 546 2 740 505 0 -350 001 2 688 050 -1 789 165 898 885

1:18.1 Landsbygdsstöd - del till SJV, EU 2014-2020 55 -46 884 1 704 365 -860 0 1 656 621 -813 810 842 811

1:18.2 Landsbygdsstöd - Honungsprogrammet 56 968 2 780 0 -968 2 780 -2 765 15

1:18.3 Landsbygdsstöd - lokalt ledd utveckling (LLU) 2014-2020, nationella medel

57 0 0 860 0 860 -842 18

1:18.4 Nationella stöd, stödområdet 1-3 58 -5 571 311 000 0 0 305 429 -306 719 -1 290

1:18.9 Landsbygdsprogram 2007-2013 59 349 033 722 360 0 -349 033 722 360 -665 029 57 331



AnslagsredovisningAnslag(tkr)


belopp






23 1:8 Statens jordbruksverk 16 530 501 086 0 0 517 616 -505 673 11 943

1:8.1 Förvaltningskostnader 35 16 530 501 086 0 0 517 616 -505 673 11 943

23 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet 36 0 102 074 0 0 102 074 -102 074 0

23 1:5.2 Djurhälsovård 37 4 000 13 433 0 0 17 433 -11 114 6 319

23 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 7 266 124 349 0 -7 269 124 347 -122 599 1 748

1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 38 2 885 50 000 0 -2 885 50 000 -50 968 -968

1:6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 39 514 33 349 0 -514 33 349 -33 153 196

1:6.3 Bidrag till obduktionsverksamheten 40 -2 7 000 0 0 6 998 -7 000 -2

1:6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller

41 3 869 34 000 0 -3 869 34 000 -31 478 2 522

23 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare 42 15 5 000 0 -15 5 000 -4 999 1

23 1:10 Gårdsstöd m.m. -319 637 6 097 400 0 -530 5 777 234 -5 607 203 170 031

1:10.1 Gårdsstöd m.m. 43 -320 166 6 096 200 0 0 5 776 034 -5 606 219 169 815

1:10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

44 530 1 200 0 -530 1 200 -984 216

23 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 45 13 063 129 000 0 -13 063 129 000 -111 905 17 095

23 1:12.1 Finansiella korrigeringar m.m. 46 2 170 75 472 0 -2 170 75 472 -56 825 18 647

23 1:13 Strukturstöd till fisket m.m. 21 209 46 105 0 -19 674 47 640 -23 092 24 548

1:13.1 Strukturstöd fiske – EHFF 2014-2020 47 1 038 7 005 0 -1 038 7 005 -2 857 4 148

1:13.3 Strukturstöd till fisket m.m. -Europeiska fiskeri-fonden (EFF) 2007-2013

48 20 171 39 100 0 -18 636 40 635 -20 235 20 400

23 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m

40 796 143 051 0 -29 496 154 351 -51 144 103 207

1:14.1 EU-b strukturst fisk – EHFF 2014-2020 49 1 800 59 101 0 -1 800 59 101 -4 165 54 936

1:14.3 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m - Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007-2013

50 38 996 83 950 0 -27 696 95 250 -46 979 48 271

23 1:16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 2 108 44 250 510 -2 108 44 760 -44 630 130

1:16.1 Exportfrämjande åtgärder 51 293 12 000 510 -293 12 510 -12 455 55

1:16.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn

52 859 1 250 0 -859 1 250 -1 248 2

1:16.5 Måltidslyftet 53 0 25 000 0 0 25 000 -24 978 22

1:16.7 Jakt och fiske 54 956 6 000 0 -956 6 000 -5 949 51

23 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 297 546 2 740 505 0 -350 001 2 688 050 -1 789 165 898 885

1:18.1 Landsbygdsstöd - del till SJV, EU 2014-2020 55 -46 884 1 704 365 -860 0 1 656 621 -813 810 842 811

1:18.2 Landsbygdsstöd - Honungsprogrammet 56 968 2 780 0 -968 2 780 -2 765 15

1:18.3 Landsbygdsstöd - lokalt ledd utveckling (LLU) 2014-2020, nationella medel

57 0 0 860 0 860 -842 18

1:18.4 Nationella stöd, stödområdet 1-3 58 -5 571 311 000 0 0 305 429 -306 719 -1 290

1:18.9 Landsbygdsprogram 2007-2013 59 349 033 722 360 0 -349 033 722 360 -665 029 57 331



Anslag(tkr)


belopp






23 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

256 416 2 083 785 0 -246 416 2 093 785 -1 427 123 666 662

1:19.2 Fr EU-b landsbygd - del till SJV, EU 2014-2020 60 53 696 1 240 005 -150 000 - 53 696 1 090 005 -532 298 557 707

1:19.4 Fr EU-b landsbygd - Honungsprogrammet 61 968 2 780 0 -968 2 780 -2 765 15

1:19.7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, EU-medel

62 201 752 841 000 150 000 -191 752 1 001 000 -892 060 108 940

23 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 5 045 32 830 0 -5 045 32 830 -31 999 831

1:20.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet 63 8 15 330 0 -8 15 330 -15 237 93

1:20.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel 64 34 2 500 0 -34 2 500 -1 762 738

1:20.4 Stöd för metangasreducering 65 5 003 15 000 0 -5 003 15 000 -15 000 0

23 1:21.1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 66 0 4 116 0 0 4 116 -4 116 0

23 1:22.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 0 1 029 0 0 1 029 -1 029 0

14 1:6.4 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020, Programmet för lokalt ledd utveckling 2014-2020

67 0 500 800 0 1 300 -1 241 59

19 1:4.4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, Programmet för lokalt ledd utveckling

0 2 000 0 0 2 000 -1 236 764

27 1:1.2 Avgiften till Europeiska unionen, Sockeravgifter 68 -374 23 464 12 453 0 35 543 -24 134 11 409

ANSLAG TOTALT 346 153 12 169 449 13 763 -675 786 11 853 579 -9 921 301 1 932 278

AVSLUTADE ANSLAG

Hela de ingående överföringsbeloppen på de avslutade an slagen 23 1:16.2 Matlandetkonferens om 1 003 tkr, 23 1:16.4 Kommunikation om 733 tkr och 23 1:20.3 Omställningspremie om 732 tkr är indraget. Anslaget 23 1:16.10 Offentliga måltider och utveckling av livsmedelskontroll är avslutat.



Anslag(tkr)


belopp







256 416 2 083 785 0 -246 416 2 093 785 -1 427 123 666 662

1:19.2 Fr EU-b landsbygd - del till SJV, EU 2014-2020 60 53 696 1 240 005 -150 000 - 53 696 1 090 005 -532 298 557 707

1:19.4 Fr EU-b landsbygd - Honungsprogrammet 61 968 2 780 0 -968 2 780 -2 765 15

1:19.7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, EU-medel

62 201 752 841 000 150 000 -191 752 1 001 000 -892 060 108 940

23 1:20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 5 045 32 830 0 -5 045 32 830 -31 999 831

1:20.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet 63 8 15 330 0 -8 15 330 -15 237 93

1:20.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel 64 34 2 500 0 -34 2 500 -1 762 738

1:20.4 Stöd för metangasreducering 65 5 003 15 000 0 -5 003 15 000 -15 000 0

23 1:21.1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 66 0 4 116 0 0 4 116 -4 116 0

23 1:22.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 0 1 029 0 0 1 029 -1 029 0

14 1:6.4 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014-2020, Programmet för lokalt ledd utveckling 2014-2020

67 0 500 800 0 1 300 -1 241 59

19 1:4.4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020, Programmet för lokalt ledd utveckling

0 2 000 0 0 2 000 -1 236 764

27 1:1.2 Avgiften till Europeiska unionen, Sockeravgifter 68 -374 23 464 12 453 0 35 543 -24 134 11 409

ANSLAG TOTALT 346 153 12 169 449 13 763 -675 786 11 853 579 -9 921 301 1 932 278



InkomsttitlarTkr Off.titel-Beteckning

Benämning Not Inkomster2015-01-01-2015-12-31

Inkomster2014-01-01-2014-12-31

2552 505 Övriga offentligrättsliga avgifter, växtsortavgifter 0 1 397

2627 001 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 411 240

2714 411 Sanktionsavgifter m.m., Kreditering av förverkade säkerheter m.m.

69 4 661 8 878

2811 277 Övriga inkomster av statens verksamhet 3 078 8 800

6111 001 Gårdsstöd 6 271 956 5 859 430

6113 001 Övriga interventioner 121 682 124 138

6115 001 Djurbidrag 349 -7

6119 Övriga bidrag från Europiska garantifonden för jordbruket

6119 001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket 3 946 4 385

6119 002 Kursdifferenser från Europeiska garantifonden för jordbruket

70 202 183 176 934

6123 001 Europeiska utvecklings- och garantifonden - garantisektionen 2000-2006

-232 -480

6124 001 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2007-2013

0 1 945 809

6125 001 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014-2020

1 621 131 0

6212 002 Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2000-2006 0 -12 331

6213 Bidrag från Europiska fiskerifonden 2007-2013

6213 001 Bidrag från Fonden för fiskets utveckling 2007-2013 78 520 49 547

6213 002 Kursdifferenser från EU:s fiskerifond 3 352 942

6214 001 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 21 410 0

6314 011 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från ERUF och ESF 2014-2020

1 491 0

6414 003 Bidrag från Europeiska socialfonden, Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från ERUF och ESF 2014-2020

1 463 0

6911 003 Övriga bidrag från EU, Jordbruks- och livsmeddelsstatistik 2 752 1 500

9473 011 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 32 180 69 778

SUMMA 8 370 333 8 238 960



Bemyndigande Anslag Anslags-

benämningNot Tilldelad

bemyndi-ganderam

Ingående åtaganden

Utestående åtaganden Prognos över utestående åtagandes fördelning per år

Tkr 2015 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022-23 1:11.1 Intervention

för jordbruks-produkter m.m.

71 102 000 66 777 67 641 52 993 14 648

23 1:13.1 Strukturstöd till fisket m.m. – Europeiska havs- och fiskeri fonden (EHFF) 2014-2020

71 194 000 - -

23 1.14.1 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. – Europeiska havs- och fiskeri fonden (EHFF) 2014-2020

71 915 000 - -

23 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

13 306 115 516 643 417 853 293 787 100 502 11 217 6 381 5 966

1:18.1 Landsbygds-program 2014-2020

71 13 303 335 513 890 415 221 291 155 100 502 11 217 6 381 5 966

1:18.2 Honungspro-gram, nationell finansiering

2 780 2 753 2 632 2 632


9 681 705 740 942 286 472 201 745 68 621 7 667 4 361 4 078

1:19.2 Landsbygds-program 2014-2020, EU-medel

71 9 678 925 738 189 283 840 199 113 68 621 7 667 4 361 4 078

1:19.4 Honungs-programmet EU-finansiering

2 780 2 753 2 632 2 632

1:20.4 Miljöförbätt-rande åtgärder i jord bruketStöd för metangas-reducering

71 175 000 - 115 000 55 000 60 000

14 1:6.4 Europeiska socialfonden

4 000 - -

Summa 24 377 820 1 324 362 886 966 603 525 243 771 18 884 10 742 10 044



FinansieringsanalysTkr 2015 2014 Not

Drift

Kostnader -1 393 327 -1 386 185 72

Finansiering av drift

Intäkter av anslag 827 663 845 627

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 555 297 558 041


Övriga intäkter 2 235 1 152

Summa medel som tillförts för finansiering av drift 1 409 484 1 436 434

Ökning (-) av lager -65 -1 603

Minskning (+) av kortfristiga fordringar 27 669 70 577 73

Minskning (-) av kortfristiga skulder -79 407 262 650 74

KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT -35 646 381 873

Investeringar

Investeringar i materiella tillgångar -20 340 -20 375

Investeringar i immateriella tillgångar -85 819 -64 134

Summa investeringsutgifter -106 159 -84 509

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret 127 536 87 814

- amorteringar -80 847 -49 376

Försäljning av anläggningstillgångar 3 940 2 791 75

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

50 629 41 229

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR -55 530 -43 280



2015 2014 Not

Uppbördsverksamhet

Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras 7 034 587 8 917 411

Förändring av kortfristiga fordringar 1 502 684 -101 297 73

Förändring av kortfristiga skulder -161 944 -642 498 74

Inbetalningar i uppbördsverksamhet 8 375 327 8 173 616

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -8 370 333 -8 238 960

KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDSVERKSAMHET 4 994 -65 344

Transfereringsverksamhet

Lämnade bidrag -9 054 606 -11 894 319

Utbetalningar i transfereringsverksamhet -9 054 606 -11 894 319

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits för finansiering av bidrag 9 115 732 11 637 304 76

Summa medel som tillförts för finansiering av transfererings-verksamhet

9 115 732 11 637 304

KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 61 126 -257 015

Övrigt

Rättning balanserat kapital (se not 24) 4 744 0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -20 312 16 234

Likvida medel vid årets början 294 762 278 528

Minskning (-) av kassa, bank -2 71

Minskning (-) av tillgodohavanden hos Riksgäldskontoret 0 0

Ökning (-) av räntekontokredit Riksgälden -66 259 1 561

Minskning (-) av avräkning med statsverket 45 949 14 602

Summa förändring av likvida medel -20 312 16 234

Likvida medel vid årets slut 274 450 294 762



Sammanställning över väsentliga uppgifterTkr 2015 2014 2013 2012 2011

Låneram i Riksgäldskontoret

- beviljad 250 000 190 000 220 000 170 000 165 000

- utnyttjad 224 248 177 559 139 121 118 661 128 882

Kontokrediter hos Riksgäldskontoret

- beviljad 110 000 110 000 110 000 78 000 78 000

- maximalt utnyttjad 103 970 89 473 71 667 67 598 79 202

Räntekonton

- räntekostnader 0 357 259 139 280

- ränteintäkter 259 0 7 83 142

Avgiftsintäkter

- avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 13 452 13 866 12 537 741 809

- avgiftsbelagd verksamhet, budget 1) 557 800 548 700 537 100 519 800 530 200

- avgiftsbelagd verksamhet, faktiskt utfall 531 629 534 734 528 777 519 724 514 912

- övriga intäkter 11 473 10 429 10 702 12 901 19 417

Summa avgiftsintäkter 556 554 559 029 552 016 533 366 535 138

Anslagskrediter ramanslag

- beviljad 437 546 952 204 1 253 086 1 373 097 1 344 170

- utnyttjad (på anslagspostnivå) 2 260 372 997 111 313 15 627 9 576

Anslagssparande (ram) 1 932 278 348 620 1 453 950 2 395 900 2 458 682

- därav intecknat för framtida åtaganden (cirka) 716 000 678 000 1 425 800 1 621 180 2 103 313

Totalt gjorda åtaganden jämfört med summan av tilldelade bemyndigande

886 966/ 24 377 820

3 481 127/ 21 619 854

6 529 287/ 8 251 500

7 610 099/ 6 814 500

8 802 256/ 10 023 700

Årsarbetskrafter (ÅAK), st 1 201 1 206 1 207 1 180 1 182

Medelantalet anställda, st 2) 1 297 1 275 1 273 1 257 1 223

Driftkostnad/årsarbetskraft, tkr 1 160 1 148 1 141 1 142 1 099

Årets kapitalförändring -1 309 613 422 505 1 050 351 1 402 243 -740 023

Balanserad kapitalförändring 6 869 180 6 441 931 5 391 581 3 989 337 4 729 360

1. Avser verksamhet inom de 7 resultatområdena Växt, Vatten, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport och Distriktsveterinärerna exklusive myndighetsuppdrag och övriga anslags-finansierade delar. Budgeterad del har rensats från anslagsmedel från anslagsposterna 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet och 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare samt budgeterade myndighetsuppdrag om totalt ca 111 000 tkr (f.år 122 000 tkr) för att få en korrekt jämförelse.

2. Av medelantalet tillsvidareanställda 2015 är 904 stycken kvinnor (f.år 879 st.) och 393 stycken är män. (f.år 396 st.).



NotförteckningNOT 1 INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen

Specifikation (tkr) 2015 2014

Publikationer 405 647

Övrigt 4 408 1 249

Tjänsteexport 8 639 11 970

Summa 13 452 13 866

Uppdrags och offentligrättsliga intäkter

Specifikation (tkr) Enligt regl. brev1)

2015 2014

RO Växt 10 800 5 478 4 636

RO Vatten 1 000 1 618 4 633

RO Djur 33 800 31 839 32 185

RO Utsäde 31 200 30 877 29 905

RO Tillsyn 33 400 26 778 35 156

RO DV 430 400 435 039 428 219

RO Tjänsteexport2) 17 200 - -

Summa 557 800 531 629 534 734

1) Exklusive anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet och 1: 9 Bekämpande av växtskadegörare samt myndighetsuppdrag om ca 111 000 tkr (f.år 122 000 tkr).

2) RO Tjänsteexport redovisas i sin helhet under Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen.

Övriga intäkter


Övriga intäkter3) 10 216 9 441

Reavinst vid försäljning 1 257 988

Totalt 11 473 10 429

3) Övriga intäkter avser i huvudsak intäkter från övrig försäljning m.m.

Totalt

(tkr) 2015 2014

Totala intäkter 556 554 559 029

NOT 2 FINANSIELLA INTÄKTER


Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret

259 0

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 498 0

Ränteintäkter kundfordringar 1 475 1 123

Övriga finansiella intäkter 3 29

Summa 2 235 1 152

NOT 3 KOSTNADER FÖR PERSONAL

Kostnaden för löner exkl. arbetsgivaravgifter m.m. uppgår till 610 949 tkr (f.år 594 837 tkr). Av detta avser 14 998 tkr (f.år 15 134 tkr) arvoden till styrelse, kommittéer och uppdragstagare (ej anställd personal).

Utbetalda ersättningar till ledamöter i insynsrådet m.m. (tkr) Generaldirektör - BruttolönLeif Denneberg 1 346Insynsrådsledamöter - ArvodeAnders Hartman 9,0Anniqa E Nygård 7,5Björn Risinger 6,0Irene Oscarsson 7,5Jens Mattsson 6,0Johan Löfstrand 6,0Sven Stenson 6,0Åsa Domeij 9,0

Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag.

Leif Denneberg Ledamot i insynsrådet för Havs- och vattenmyndigheten, ledamot i E-delegationen, ledamot i ESVs Internrevisionsråd och ledamot i Rådet för digital förnyelse av det offentliga Sverige.

Anders Hartman JCH AB, L-O Andersson Åkeri AB och HLK i Sverige AB.

Anniqa E Nygård Ledamot i Edgården AB.

Björn Risinger Ordförande i insynsrådet för Havs- och vattenmyndigheten, ledamot i insynsrådet för Naturvårdsverket, ledamot i Insynsrådet för Kustbevakningen och rådet för officiell statistik vid SCB.

Irene Oskarsson Ledamot i Länsstyrelsens insynsråd i Jönköping.

Jens Mattsson Ordförande i insynsrådet för Statens veterinärmedicinska anstalt.

Johan Löfstrand Länsstyrelsen i Östergötlands insynsråd, Mjärdevi science park AB.

Åsa Domeij Ledamot i SMAKS styrelse.



NOT 4 FINANSIELLA KOSTNADER – DRIFT


Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret

0 -357

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret

0 -678

Räntekostnader leverantörsfakturor

-36 -94

Övriga finansiella kostnader -359 -193

Summa -395 -1 322

NOT 5 INTÄKTER AV EU-BIDRAG M.M. SOM INTE DISPONERAS


EU:s garantifond för jordbruket 5 728 382 6 285 132

EU:s landsbygdsfond (EJFLU) 2014-2020

516 655 0

EU:s fiskerifond (EHFF) 2014-2020

1 720 0

EU:s regionalfond (ERUF) 2014-2020

1 236 0

EU:s socialfond (ESF) 2014-2020

1 241 0


897 763 2 346 318

EU:s fiskerifond (EFF) 2007-2013

46 825 63 988

EU: landsbygdsfond (EJFLU) 2000-2006

-137 -396

EU:s fiskerifond (EFF) 2000-2006

0 164

Egna medel/Produktionsavgift socker

32 180 31 894

Övriga bidrag från EU/ Statistik 2 751 1 500

Övrigt 8 136 21 820

Summa 7 236 752 8 750 420

NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER – UPPBÖRD


Kursvinster(+)/-förluster(-) 205 535 177 876

Orealiserade kursdifferenser - Periodiseringspost

-407 700 -10 885

Summa -202 165 166 991

NOT 7 UPPBÖRDSVERKSAMHET SALDO

Saldobeloppet avser EU-medel för perioden nov-dec 2015 som till-förts statsbudgeten först jan-feb 2016 och EU-medel för perioden nov-dec 2014 som inte disponeras av myndigheten. I beloppet ingår även kursförlust (netto) om 202 165 tkr (f.år kursvinst 166 991 tkr) varav 172 044 tkr avser orealiserad kursförlust för 2015 samt 235 656 tkr avser återförd orealiserad kursvinst från 2014.

NOT 8 MEDEL SOM ERHÅLLITS FRÅN MYNDIGHETER

(tkr) 2015 2014

Havs- och vattenmyndigheten 5 094 4 436

FORMAS 25 0

MSB 2 133 2 457

SLV 541 1 080

Summa 7 793 7 973

NOT 9 ÖVRIGA ERHÅLLNA MEDEL FÖR FINANSIERING AV BIDRAG

(tkr) 2015 2014Stiftelsen Lantbrukets Utveckling

3 421 6 026

Övrigt -383 383

Summa 3 038 6 409

NOT 10 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER – TRANSFERERINGAR

(tkr) 2015 2014

Finansiella korrigeringar – reglerade mot EU1)

-57 163 -26 533

Finansiella korrigeringar – periodavgränsningspost

120 702 -268 353

Finansiella korrigeringar – avsättning

-51 494 0

Inbetalda återkrav 356 295

Summa2) 12 401 -294 591

1) Se även not 46

2) Av beloppet redovisas 121 058 tkr (f år 295 tkr) som finansiell intäkt.



NOT 11 LÄMNADE BIDRAG


EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ)

-5 720 725 -6 280 897

EU:s Landsbygdsfond (EJFLU)

-1 369 179 -2 281 799

EU:s fiskerifond (EFF) -45 395 -65 714

EU:s socialfond (ESF) -1 241 0

EU:s regionalfond (ERUF) -1 236 0

Svensk finansiering av EGFJ, EJFLU, EFF, ESF och ERUF

-1 403 912 -2 707 178

Egna medel/Produktions-avgift socker

-24 135 -24 403

Övriga nationella bidrag -488 783 -534 328

Summa -9 054 606 -11 894 319

NOT 12 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

Kapitalförändringen består av periodiserade intäkter och kostna-der i uppbörds- och transfereringsavsnitten samt över-/underskott för avgiftsfinansierad verksamhet. I saldot ingår även förskotte-rade kostnader landsbygdsprogrammet (EU-finansiering) som ännu inte har rekvirerats.

(tkr) 2015 2014

Uppbördsverksamhet -1 335 746 678 451

Resultatområde DV -832 -925

Resultatområde Växt, Vatten, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport

-4 645 3 419

Transfereringsverksamhet 61 126 -257 015

Landsbygdsprogrammet -29 516 -1 425

Summa -1 309 613 422 505

NOT 13 PÅGÅENDE UTVECKLING

Det pågår utveckling av nya IT-system. Dessa system redovisas under immateriella anläggningstillgångar, se även Finansiell redovisning – Inledning, under Övriga större projekt. I Hermes ingår pågående utveckling i beloppet för balanserade utgifter för utveckling

(tkr) 2015 2014

Ny reform 6 308 68 393

UPA 7 282 5 334

LINK 2 609 0

Summa 16 199 73 727

NOT 14 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLING

(tkr) 2015 2014

IB Ack anskaffningsvärde 257 862 233 336

Årets inköp 143 347 24 526

UB Ack anskaffningsvärde 401 209 257 862

IB Ack avskrivningar -221 425 -202 386

Årets avskrivningar -24 016 -19 039

UB Ack avskrivningar -245 440 -221 425

Bokfört värde 155 769 36 437

Avskrivningsperiod 3/5 år

Aktivering överensstämmer med ESV:s föreskrifter till 5 kap. § 2 FÅB och prövningen har genomförts enligt ESV:s allmänna råd till den nämnda paragrafen.

NOT 15 FÖRBÄTTRINGSUTGIFTER PÅ ANNANS FASTIGHET

(tkr) 2015 2014IB Ack anskaffningsvärde 31 041 30 204

Årets inköp 2 559 837

Utrangering -600 0

UB Ack anskaffningsvärde 33 000 31 041

IB Ack avskrivningar -28 066 -26 405

Årets avskrivningar -1 205 -1 661

Utrangering 532 0

UB Ack avskrivningar -28 739 -28 066

Bokfört värde 4 261 2 975Avskrivningsperiod 3/5 år



NOT 16 MASKINER, INVENTARIER, INSTALLATIONER M.M.

Inventarier Datorer Transportmedel Totalt

2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014

IB Ack anskaffningsvärde 102 282 96 920 38 579 36 268 81 528 80 803 222 389 213 991

Årets inköp 6 804 5 362 2 712 2 311 8 265 11 865 17 781 19 538

Försäljn/utrangering -7 379 0 -191 0 -14 930 -11 140 -22 500 -11 140

UB Ack anskaffningsvärde 101 707 102 282 41 100 38 579 74 863 81 528 217 670 222 389

IB Ack avskrivningar -81 902 -73 949 -27 685 -19 121 -36 254 -32 710 -145 841 -125 780

Årets avskrivningar -7 722 -7 953 -7 286 -8 564 -12 049 -12 660 -27 057 -29 177

Försäljn/utrangering 7 227 0 191 0 12 337 9 116 19 755 9 116

UB Ack avskrivningar -82 397 -81 902 -34 780 -27 685 -35 966 -36 254 -153 143 -145 841

Bokfört värde 19 310 20 380 6 320 10 894 38 897 45 274 64 527 76 548

Avskrivningsperiod 5/7 år 3 år 3/8 år

Utnyttjad låneram uppgår till 224 248 tkr (f.år 177 559 tkr). Den utgående balansen för immateriella och materiella anläggningstillgångar enligt not 13 till 16 uppgår till 240 756 tkr (f.år 189 687 tkr). Skillnaden om 16 508 tkr (f.år 12 128 tkr) beror främst på att lån ännu inte har tagits fullt ut för pågående IT-utvecklingsprojekt och dels på inköp i december.

NOT 17 VARULAGER OCH FÖRRÅD

Posten avser medicin och förbrukningsmaterial för resultat-område DV, förbrukningsmaterial resultatområde Utsäde och pass för sällskapsdjur inom resultatområde Djur. Värdering har skett enligt inköpspris.

NOT 18 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR


EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ)

5 252 766 6 326 679

EU:s landsbygdsfond 2007-2013 (EJFLU)

394 090 0

EU:s landsbygdsfond 2014-2020 (EJFLU)

475 206 0

Europeiska fiskerifonden (EFF)

20 823 56 177

Återkrav 67 775 71 021

Övrigt 1 239 1 020

Bokfört värde 6 211 899 6 454 897

NOT 19 FÖRUTBETALDA KOSTNADER

Posten avser förutbetalda hyror om 11 200 tkr samt periodiserade kostnader för licenser om 8 182 tkr och övrigt 2 735 tkr, totalt 22 117 tkr.

NOT 20 ÖVRIGA UPPLUPNA INTÄKTER


EU:s fiskerifond (EHFF) 2014-2020

1 719 0

EU:s regionalfond (ERUF) 2014-2020

1 236 0

EU:s socialfond (ESF) 2014-2020

1 241 0


0 1 266 909

Resultatområden 5 538 7996

Övrigt 528 2 391

Bokfört värde 10 262 1 277 296



NOT 21 AVRÄKNING MED STATSVERKET


Uppbörd

Ingående balans 0 0

Redovisat mot inkomsttitel -8 370 333 -8 238 960

Uppbördsmedel som betalats till icke ränte bärande flöde1

8 370 333 8 238 960

Skuld avseende uppbörd 0 0

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans 126 381 93 767

Rättning av balanserat kapital4 4 744 0

Redovisat mot anslag 9 415 628 12 229 959

Medel hänförbara till trans-fereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde1,2

-9 379 093 -12 197 345

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde

167 660 126 381

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -16 529 -270

Redovisat mot anslag 505 673 534 830

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

-501 086 -551 089

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

-11 942 -16 529

Fordran avseende semester-löneskuld som inte har redovisat mot anslag


Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln

-1 138 -1 649

Fordran avseende semester-löneskuld som inte har redovisats mot anslag

9 631 10 769

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken3


Inbetalningar i icke räntebärande flöde

4 324 2 362

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

-3 103 -2 466

Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken

199 065 197 844

Avräkning med statsverket Totalt

364 414 318 465

1) Under året har finansiell korrigering EU om 57 163 tkr reglerats mot EU genom att avräknas mot utbetalda stöd, dvs inkomsttitel har tillförts medel och anslag 1:12 posten 1 har belastats. Inga kassamässiga regleringar har skett.

2) För vissa utgifter som belastar icke räntebärande anslag sker utbetalning av praktiska skäl från räntekontot. Reglering om ca 135 miljoner kronor sker från statens centralkonto till räntekontot i januari/februari 2016.

3) Under övriga fordringar/skulder på statens centralkonto redovisas jordfonden (se not 22) samt säkerheter (se not 29).

4) Avstämning av balanserat kapital har gjorts av åren 1991-2014. Felaktig redovisning har rättats med 4 744 tkr.

NOT 22 STATSKAPITAL


- Jordfonden 194 197 194 197


Länsstyrelserna har redovisat följande uppgifter om Jordfonden till Jordbruksverket.

Varulager av fastigheter per 2015-12-31 uppgår till 145 731 tkr (f.år 161 271 tkr). Försäljnings- och driftsnettot som förts till inkomsttitel 2811 av länsstyrelserna uppgår till ett överskott om 5 540 tkr (f.år överskott om 9 317 tkr).

NOT 23 BALANSERAD KAPITALFÖRÄNDRING


Uppbördsverksamhet 7 137 128 6 447 812

Resultatområde DV 234 1 159

Resultatområde Växt, Vatten, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänste-export

6 685 3 264

Transfereringsverksamhet -266 329 -31 442

Övrigt1) -8 538 21 139

Bokfört värde2) 6 869 180 6 441 932

1) Avser förskotterade kostnader inom bl.a. landsbygdsprogrammet, EU-finansiering.

2) Avstämning har gjorts av åren 1991-2014. Felaktig redovisning har rättats med 4 744 tkr mot Avräkning med statsverket.



NOT 24 SPECIFIKATION MYNDIGHETSKAPITAL

Specifikation (tkr Statskapital Balanserad kapital-

förändring anslags-

finansierad verksamhet

Balanserad kapital-

förändring avgifts-

finansierad verksamhet

Uppbörds-verksamhet

Outredd differens

Kapital-förändring

enl RR

Summa

Föregående års UB 194 197 -31 442 4 422 6 447 812 21 139 422 505 7 058 633

A Ingående balans 194 197 -31 442 4 422 6 447 812 21 139 422 505 7 058 633

Föregående års kapitalförändring

-258 440 2 494 678 451 -422 505 0

Rättning 20151) 15 015 3 10 865 -21 139 4 744

Årets kapital-förändring

-1 309 613 -1 309 613

B Summa årets förändring

-243 425 2 497 689 316 -21 139 -1 732 118 -1 304 869

C Utgående balans

194 197 -274 867 6 919 7 137 128 0 -1 309 613 5 753 764

1) Jordbruksverket har stämt av balanserat kapital från myndighetens start 1991. Det har framkommit en differens om 4 744 tkr som har korrigerats mot Avräkning med statsverket efter avstämning med ESV.

NOT 25 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER

Posten avser pensionsförpliktelser avseende avtal PA 03 som Jordbruksverket har per 2015-12-31.

(tkr) 2015 2014

Ingående avsättning 71 352

+ Årets pensionskostnader 259 84

- Årets pensionsutbetalningar -129 -365

Utgående avsättning 201 71

NOT 26 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Från och med 2015 redovisas finansiella korrigeringar som inte är säkra till belopp eller tid som en övrig avsättning, se Finansiell redovisning – Inledning. För 2015 uppskattas detta till 51 494 tkr.

NOT 27 LÅN I RIKSGÄLDSKONTORET

(tkr) 2015 2014

Ingående skuld till Riksgäldskontoret

177 559 139 121

Nyupptagna lån 127 536 87 814

Årets amortering -80 847 -49 376


Beviljad låneram för år 2015 uppgår till 250 000 tkr (f.år 190 000 tkr). Utöver lån om 224 248 tkr har verket ytterligare pågående IT-utvecklingsprojekt och inköp i december om 16 508 tkr som ska täckas av låneramen, se not 16.



NOT 28 RÄNTEKONTOKREDIT I RIKSGÄLDSKONTORET

Under 2015 har Jordbruksverket haft en kreditram för anslags-posten 1:8.1 Förvaltningskostnader, inklusive verksamhet på 7 resultatområden, på 110 000 tkr. Utnyttjandet av kreditramen har varit som högst 103 970 tkr under året.

NOT 29 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

(tkr) 2015 2014

Preliminärskatt 14 306 14 216

Säkerheter 4 868 3 647

Köttklassificering 4 933 4 240

Övrigt 555 2 891


NOT 30 UPPLUPNA KOSTNADER

(tkr) 2015 2014

Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter

70 789 70 166

Arbetsbefrielsedagar inkl sociala avgifter (RO DV)

16 368 14 998

Finansiella korrigeringar EU

189 943 310 645

Övrigt 27 791 21 830


NOT 31 OFÖRBRUKADE BIDRAG

I posten ingår förutom förskott från EU:s landsbygdsfond 2014-2020 om 318 915 tkr (f.år 502 932 tkr), förskott från EU:s fiskerifond (EFF) 2007-2014 om 34 955 tkr (f.år 36 411 tkr), EU:s fiskerifond (EHFF) 2014-2020 20 635 tkr, EU:s regionala utvecklingsfond (ERUF) 1 461 tkr samt EU:s socialfond (ESF) 1 433 tkr, se Finansiell redovisning – Inledning. Förskott EU är värderat till balansda-gens kurs 2015-12-31 om 9,135 kr/euro.

Oförbrukade bidrag från myndigheter:

Myndighet (tkr) Belopp Planeras användas

FORMAS 1 492 3 mån-1 år

MSB 1 035 3 mån-1 år

Livsmedelsverket 1 070 3 mån-1 år

Kemikalieinspektionen 448 3 mån-1 år

Lantmäteriverket 129 3 mån-1 år

Summa 4 174 Utöver detta har verket oförbrukade bidrag om knappt 1 863 tkr från organisationer. Totalt uppgår oförbrukade bidrag till 383 436 tkr.



NOT 32 RESULTATRÄKNING FÖR RESULTATOMRÅDE DISTRIKTSVETERINÄRERNA

Tkr Not 2015-01-01-2015-12-31

2014-01-01-2014-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter från anslag 1:4 1 100 958 106 459

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2 440 499 432 404



Summa intäkter 544 458 541 468

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -362 220 -354 171

Kostnader för lokaler 3 -19 571 -19 469

Övriga driftkostnader -141 468 -146 248

Finansiella kostnader 4 -367 -528

Avskrivningar och nedskrivningar

-21 664 -21 977

Summa kostnader -545 290 -542 393

Årets kapitalförändring -832 -925

Ackumulerad kapitalförändring

-598 234

1) I intäkter från anslag redovisas endast den del av anslaget som har gått till Distriktsveterinärerna. För uppgifter om bidrag till avlägset boende djurägare se not 36.

2) I intäkter av avgifter och andra ersättningar ingår 4 208 tkr (f.år 3 196 tkr) avseende intäkter för interna uppdrag rörande smittsamma djursjukdomar. Detta har eliminerats i Jordbruksverkets totala resultaträkning. I beloppet ingår 2 102 tkr (f.å 2 952 tkr) som avser intäkter för uppdrag av myndighetskaraktär såsom gränskontroll, intyg vid in- och utförsel inom EU m.m. Realisationsvinst vid försäljning/utrangering av inventarier ingår med 1 158 tkr.

3) Lokalhyror för centralt placerad personal ligger kostnadsmässigt under posten övriga driftkostnader i och med att de betalas via en administrativ ersättning.

4) För att ge en mer rättvisande bild redovisas räntor brutto inom resultatområde DV. Totalt för Jordbruksverket redovisas räntor däremot netto.

I 2015

Non-economic Intäkter 13 290

Finansiella intäkter 41

Kostnader non-economics

Kostnader för personal -10 939

Kostnader för lokaler -591

Övriga driftkostnader -1 415

Avskrivningar och nedskrivningar -523

Finansiella kostnader -7

Resultat non-economic -145

II

Intäkter SGEI Economic

Intäkter från kund jour/rikstäckning 406 622

Intäkt Rikstäckning anslag 56 525

Intäkt Jour och beredskap/ smittskydd anslag 39 720

502 867

Finansiella intäkter 1 546

Intäkter SGEI economics 504 412

Kostnader SGEI economics


Kostnader för lokaler -18 170


Avskrivningar och nedskrivningar -20 114


Resultat SGEI economics -1 836

III

Economic non SGEI

Intäkter non SGEI 26 640

Finansiella intäkter 76

Kostnader non SGEI


Kostnader för lokaler -810


Avskrivningar och nedskrivningar -1 028


Resultat non SGEI 1 149

Intäkter totalt 544 458

Kostnader totalt -545 290

Resultat totalt -832

Redovisning enligt Transparenslagen i enlighet med EU:s regler om tjänster av allmänekonomiskt intresse



NOT 33 BALANSRÄKNING FÖR RESULTATOMRÅDE DISTRIKTSVETERINÄRERNA

Tkr 2015-12-31 2014-12-31TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångar

Pågående utveckling 2 608 0Balanserade utgifter för utveckling

11 785 15 152

Summa immateriella anläggningstillgångar

14 393 15 152

Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter på annans fastighet

1 324 1 603

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

53 319 59 281

Summa materiella anläggningstillgångar

54 643 60 884

Varulager m.m.Varulager och förråd 25 614 25 638Summa varulager m.m. 25 614 25 638

Kortfristiga fordringarKundfordringar 35 543 38 343Fordringar hos andra myndigheter 3 526 4 477Övriga kortfristiga fordringar

1 090 770

Summa kortfristiga fordringar 40 159 43 590

PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader 5 848 5 764Övriga upplupna intäkter 1 829 2 098Summa periodavgränsnings-poster

7 677 7 862

Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgälden 22 154 25 812Kassa, postgiro, bank 116 108Summa kassa och bank 22 270 25 920SUMMA TILLGÅNGAR 164 756 179 046

KAPITAL OCH SKULDERMyndighetskapitalBalanserad kapitalförändring 234 1 159Kapitalförändring enligt resultaträkning

-832 -925

Summa myndighets kapital -598 234

AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

17 21

Summa avsättningar 17 21

Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 65 285 74 983Kortfristiga skulder till andra myndigheter

17 479 16 705

Leverantörsskulder 14 759 17 892Övriga kortfristiga skulder 12 660 14 630Summa skulder m.m. 110 183 124 210

PeriodavgränsningsposterUpplupna kostnader 55 154 54 581Summa periodavgränsnings-poster

55 154 54 581

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 164 756 179 046



NOT 34 RESULTATOMRÅDEN

(tkr) Ackumule-rat resultat t.o.m. 2013

Resultat 2014

Intäkter 2015

Kostnader 2015

Resultat/ utfall 2015

Ackumu-lerat

utgående 2015

Budgeterade intäkter enl. reglerings-

brev 2015

Budgeterade kostnader

enl. reglerings-

brev 2015

Budgeterat resultat enligt

reglerings-brev 2015


utgående enl. regle-ringsbrev

2015

Offentligrättslig verksamhetDjur1) 6 305 -2 457 32 088 -32 646 -558 3 290 33 800 -37 200 -3 400 -1 297Växt2) 1 245 686 9 325 -11 929 -2 604 -673 14 600 -14 700 -100 2 144Utsäde3) -1 570 -506 9 124 -9 054 70 -2 006 9 100 -9 100 0 -1 570Tillsyn4) -1 901 2 889 27 030 -29 382 -2 352 -1 364 32 500 -32 400 100 1 566Distrikts-veterinärerna5)

0 0 2 102 -2 102 0 0 3 500 -3 500 0 0

Summa 4 079 612 79 669 -85 113 -5 444 -753 93 500 -96 900 -3 400 843

Uppdrags verksamhetVatten6) -1 534 1 534 1 624 -1 624 0 0 1 000 -1 000 0 0Utsäde3) -1 089 191 22 968 -21 637 1 331 433 22 900 -22 700 200 -849Tillsyn4) -7 0 3 720 -3 720 0 -7 3 800 -3 800 0 0Distrikts-veterinärerna5)

1 159 -925 542 356 -543 188 -832 -598 530 000 -530 000 0 -3 359

Tjänsteexport7) 1 814 1 085 8 639 -9 171 -532 2 367 17 200 -16 600 600 1 813Summa 343 1 885 579 307 -579 340 -33 2 195 574 900 -574 100 800 -2 395Totalt 4 422 2 497 658 976 -664 453 -5 477 1 442 668 400 -671 000 -2 600 -1 552

1) Resultatområde Djur omfattar införsel av djur, GMO-verksamhet, godkännande av anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, djurmärken, exportpass, hundregister, djurförsöksetisk nämnd, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (1988:539), prövning av ansökan om legitimation eller annan verksamhet enligt lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, utbildning av officiella veterinärer samt den del av gränskontroll och övriga officiella uppdrag t.ex. karantänsuppdrag som inte utförs av Distriktsveterinärerna. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 249 tkr (f.år 103 tkr) intern försäljning av pass för sällskapsdjur till Distriktsveterinärstationer. Utfallet 2015 blev ca 2 800 tkr bättre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2015. Detta beror till stor del på att avgiftsområdena hundregister samt ban- och tävlingsveterinärer gick bättre än förväntat, se även kommentar i inledningen av den finansiella redovisningen.

2) Resultatområde Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, GMO-verksamhet men exklusive tillsyn. Även myndighetsuppdrag inräknat. Enligt regleringsbrev medges växtinspektionen undantag från 5§ avgiftsförordningen. Utgifter som inte finansieras med avgifter ska finansieras med anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 3 847 tkr (f.år 7 054 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter varav 1 267 tkr (f å 4 585 tkr) från anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare och resterande del från anslaget 1.8 Statens jordbruksverk. Utfallet 2015 blev ca 2 500 tkr sämre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2015, se kommentar i inledningen av den finansiella redovisningen.

3) Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde och viss analys exklusive tillsyn. Uppdragsverksamheten inom RO utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdraget är inräknat. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 847 tkr (f.år 1 031 tkr) myndighetsuppdrag för internationella uppdrag. 368 tkr (f.år 252 tkr) avser ersättningar för interna uppdrag för provtagning och analyser. Utfallet 2015 blev ca 1 200 tkr bättre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2015, se kommentar i inledningen av den finansiella redovisningen.

4) Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, GMO-verksamhet inom växtområdet, retursystem för plastflaskor och metallburkar, äggmärkning, anläggningar för animaliska biprodukter, fodertillverkning, emballagekontroll på stensändningar från Kina, vattenbruksregister och verksamhet inom utsädesområdet. Uppdragsverksamheten inom RO Tillsyn utgörs av köttklassificering. Köttklassificeringen har en skuld till slakteribranschen på 4 933 tkr (f.år 4 240 tkr) för perioden 1997 till 2015. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 1 837 tkr (f. år 1 851 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter från anslaget 1:8 Statens jordbruksverk avseende köttklassificeringen, 1 086 tkr (f.år 1 652 tkr) avser reglering av interna uppdrag och 1 049 tkr (f.år 0 tkr) avser medel från anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare till fytosanitär verksamhet. Utfallet blev ca 2 500 tkr sämre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2015. Detta beror till stor del på minskade intäkter inom den fytosanitära verksamheten.

5) Resultatområde Distriktsveterinärerna, se not 32 och 33.

6) Resultatområde Vatten omfattar vattenhushållningen. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 0 tkr (f.år 2 307 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter från anslaget 1:8 Statens jordbruksverk, 6 tkr avser ersättning från anslaget 1:8 för att täcka ackumulerat underskott. Resultatområdet upphörde vid årsskiftet.

7) Resultatområde Tjänsteexport omfattar uppdragsverksamhet som utgörs av internationellt utvecklingssamarbete. Ingående ackumulerat resultat 2014 på 1 814 tkr avser överskott när tjänsteexport drevs i projektform. Från och med 2014 är tjänsteexport ett resultatområde. Utfallet 2015 blev ca 1 100 tkr sämre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2015, se kommentar i inledningen av den finansiella redovisningen.



NOT 35 ANSLAG 1:8, POSTEN 1 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Jordbruksverket disponerar det ingående överföringsbeloppet för anslagsposten 1 om 16 530 tkr. Kostnaden för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård enligt villkor 1 uppgår till 1 612 tkr (f.år 1 607 tkr) av högst 1 600 tkr.

Anslagsposten har enligt villkor 2 finansierat verksamheten i Centrala djurförsöksetiska nämnden med 504 tkr (f.år 3 140 tkr) av högst 5 000 tkr enligt regleringsbrev.

Enligt villkor 3 har 8 912 tkr av minst 8 500 tkr av anslags-medlen använts för åtgärder inom det nationella programmet för växtgenetiska resurser.

Av anlagsmedlen ska enligt villkor 4 minst 3 000 tkr användas för kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker samt uppföljning av småbiotoper inom NILS (nationell inventering av landskapet i Sverige). Jordbruksverket har använt 3 426 tkr.

Enligt villkor 6 har 6 000 tkr förbrukats av högst 6 000 tkr till att ersätta länsstyrelsernas arbete med tvärvillkorskontroller.

Anslaget har även använts för att ersätta Tullverkets särkostna-der för exportbidragskontroller av jordbruksprodukter med 120 tkr enligt villkor 7 om högst 1 000 tkr. I utbetald ersättning ingår 33 tkr för kontroller om förbud mot utsläppande på marknaden samt import av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls enligt samma villkor (högst 300 tkr) samt kontroller av handel med sälprodukter om 60 tkr (högst 100 tkr).

Jordbruksverket har betalat 200 tkr till MSB som abonnemangs-avgift för radiokommunikationssystemet RAKEL enligt villkor 8.

Enligt villkor 9 får högst 1 000 tkr användas med anled-ning av särskilda krav från EU-kommissionen på grund av att Jordbruksverket underlåtit att iaktta skyldigheten att fastställa och betala in traditionella egna medel. Inga medel har använts enligt villkoret.

NOT 36 ANSLAG 1:4, POSTEN 1 BIDRAG TILL VETERINÄR FÄLTVERKSAMHET

Av anslagsbelastningen om 102 074 tkr har 100 958 tkr tillförts resultatområde Distriktsveterinärerna, se resultaträkning not 32.Av anslaget får högst 7 300 tkr användas för att minska vissa avlägset boende djurägares veterinärkostnader. Ersättning har utgått med 4 713 tkr (f.år 4 676 tkr) till kunder som använder distriktsveterinärer samt 784 tkr (f.år 695 tkr) har utbetalats till privata veterinärer. Ersättningen har fördelade enligt följande:

Län (tkr) 2015 2014 2013

Stockholm 89 86 105

Uppsala 158 152 162

Södermanland 121 104 139

Östergötland 451 435 401

Jönköping 226 261 205

Kronoberg 200 208 262

Kalmar 532 410 610

Gotland 249 173 152

Blekinge 36 44 69

Skåne 349 328 302

Halland 275 289 384

Västra Götaland 490 567 503

Värmland 315 311 373

Örebro 142 123 139

Västmanland 26 30 0

Dalarna 198 261 274

Gävleborg 115 118 114

Västernorrland 303 350 419

Jämtland 521 388 390

Västerbotten 406 450 547

Norrbotten 295 283 361

Summa 5 497 5 371 5 911

NOT 37 ANSLAG 1:5, POSTEN 2 DJURHÄLSOVÅRD

Jordbruksverket disponerar hela det ingående överföringsbelop-pet på 4 000 tkr.

Högst 5 000 tkr får användas för stöd för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt enligt villkor 4. Av beloppet har 821 tkr använts för detta ändamål.

Det utgående överföringsbeloppet om 6 319 tkr beror bland annat på att ansökningar till stödet för vissa kostnader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt har varit lägre än anslaget belopp.



NOT 38 ANSLAG 1:6, POSTEN 1 BEKÄMPANDE AV SMITTSAMMA HUSDJURSSJUKDOMAR

Det ingående överföringsbeloppet på anslagsposten 1 om 2 885 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2014-12-22.

För smittskyddsberedskapsuppgifter med anledning av epizooti- samt zoonoslagen får Jordbruksverket enligt villkor 2 använda 2 000 tkr, härav har 1 056 tkr har använts under 2015.

Jordbruksverket får enligt villkor 4 använda högst 2 000 tkr. Av dessa har 1 135 tkr använts för särskilda undersökningar avseende främst zoonoser, serologiska undersökningar, undersökningar avseende salmonella samt bidrag för särskilda undersökningar vid obduktioner.

Enligt villkor 5 får Jordbruksverket använda högst 2 500 tkr för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av EHEC-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av EHEC-bakterien. Under 2015 har 1 260 tkr använts.

Det utgående överföringsbeloppet om -968 tkr ryms inom anslagskrediten på 1 500 tkr. Utestående åtaganden på anslags-posten uppgår till 1 178 tkr.

NOT 39 ANSLAG 1:6, POSTEN 2 BIDRAG TILL BEKÄMPANDE AV DJURSJUKDOMAR

Det ingående överföringsbeloppet på anslagsposten 2 om 514 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2014-12-22.

NOT 40 ANSLAG 1:6, POSTEN 3 BIDRAG TILL OBDUKTIONSVERKSAMHETEN.

Det utgående överföringsbeloppet om -2 tkr ryms inom anslag-skrediten på 210 tkr.

NOT 41 ANSLAG 1:6, POSTEN 4 BIDRAG TILL UTVECKLING OCH GENOMFÖRANDE AV SJUKDOMSKONTROLLER

Det ingående överföringsbeloppet på anslagsposten 4 om 3 869 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2014-12-22.

NOT 42 ANSLAG 1:9, POSTEN 1 BEKÄMPANDE AV VÄXTSKADEGÖRARE

Enligt regleringsbrev 2014-12-22 är hela det ingående överförings-beloppet på 15 tkr indraget.

NOT 43 ANSLAG 1:10, POSTEN 1 GÅRDSTÖD M.M.

Jordbruksverket ska, inom ramen för medel avsatta för särskilt stöd avseende stödåret 2014 som utbetalas under 2015, lämna stöd om högst 27 648 tkr för kvalitetscertifiering och om högst 567 tkr för mervärden i jordbruket. Jordbruksverket har utbetalt stöd om 27 461 tkr respektive 566 tkr under 2015 för detta.

Av anslaget har 64 856 tkr av högst 77 400 tkr betalats ut enligt förordningen (2015:610) om en särskild åtgärd för att stödja jord-brukare inom sektorn för animalieproduktion, i särskilt stöd för jordbrukare som producerat komjölk.

NOT 44 ANSLAG 1:10, POSTEN 4 EU-MEDFINANSIERING AV BEKÄMPANDE AV DJURSJUKDOMAR

Enligt regleringsbrev 2014-12-22 är det ingående överföringsbelop-pet på anslagsposten 4 om 530 tkr indraget.

Anledningen till att anslagsutfallet är 216 tkr lägre än tilldelat belopp beror på att kostnaderna för aviär influensa och TSE blev lägre än beräknat.

NOT 45 ANSLAG 1:11, POSTEN 1 INTERVENTION FÖR JORDBRUKSPRODUKTER M.M.

Det ingående överföringsbeloppet på anslagsposten om 13 063 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2014-12-22.

NOT 46 ANSLAG 1:12, POSTEN 1 FINANSIELLA KORRIGERINGAR M.M.

Enligt regleringsbrev 2014-12-22 är hela det ingående överförings-beloppet om 2 170 tkr indraget.

Belastningen på anslaget avser främst finansiella korrigeringar från EU-kommissionen (KOM) om totalt 57 163 tkr. Korrigeringarna från KOM rör brister i tvärvillkorskontroller samt avslut av räken-skaper 2011-2013 för jordbruks- och landsbygdsfonderna m.m. Därutöver har anslagsposten netto tillförts 338 tkr avseende inbe-talningar i återkravsärenden som tidigare har korrigerats av KOM.

Eftersom det årliga anslagsbeloppet tilldelas schablonmässigt samt att utfallen varierar kraftigt mellan åren är det 18 647 tkr som inte har utnyttjats av årets tilldelade medel.

NOT 47 ANSLAG 1:13, POSTEN 1 STRUKTURSTÖD FISKE – EHFF 2014-2020


Enligt villkor 2 har anslaget använts för upparbetade kostnader s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell 75 i resultat redovisningen.

- Av högst 1 290 tkr har hela beloppet utbetalats till Ekonomistyrningsverket för ersättning till revisionskostnader av EFF och EHFF.

- Av högst 3 200 tkr har 1 696 tkr utbetalats för uppföljning och utvärdering inkl. utvärderingssekretariat, finansiering av den del av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i Havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling (LLU) samt kostnader för förberedelse av ny fiskeripolitik.

Att anslagsutfallet är 4 148 tkr lägre än tilldelat belopp beror på förseningar i programmets start.



NOT 48 ANSLAG 1:13, POSTEN 3 STRUKTURSTÖD TILL FISKET M.M. – EUROPISKA FISKERIFONDEN (EFF) 2007-2013

Enligt regleringsbrev 2014-12-22 disponerar jordbruksverket 1 535 tkr av det ingående överföringsbeloppet om totalt 20 171 tkr, dvs. 18 636 tkr är indraget.

Enligt villkor 1 får anslagsposten disponeras med högst 2 500 tkr för medfinansiering av projekt inom Sveriges lantbruksuniver-sitet. Jordbruksverket har under 2015 utbetalat 2 500 tkr.

Anslagsutfallet är 20 400 tkr lägre än disponibelt anslagsbe-lopp (inklusive ingående överföringsbelopp). Anledningen är att utbetalningstakten har varit lägre än beräknat vilket bland annat beror på att beviljade medel inte har utnyttjats.

NOT 49 ANSLAG 1:14, POSTEN 1 EU-BUDGETEN STRUKTURSTÖD FISK - EHFF 2014-2020


Ekonomistyrningsverket har ersatts för revisionskostnader enligt regleringsbrev med 1 935 tkr inom högst 1 935 tkr.

Av högst 4 800 tkr har 2 545 tkr används för uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den del av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i Havs- och fiskeriprogrammet, genom-förandet av sammanträden med programmets övervaknings-kommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling (LLU) samt kostnader förberedelse av ny fiskeripolitik, se även tabell 75 i resultatredovisningen.

Att anslagsutfallet är 54 936 tkr lägre än tilldelat belopp beror på förseningar i programstart.

NOT 50 ANSLAG 1:14, POSTEN 3 FRÅN EU-BUDGETEN FINANSIERADE STRUKTURSTÖD TILL FISKET M.M. - EUROPISKA FISKERIFONDEN (EFF) 2007-2013

Enligt regleringsbrev 2014-12-22 disponerar Jordbruksverket 11 300 tkr av det ingående överföringsbeloppet om totalt 38 996 tkr dvs. 27 696 tkr är indraget.

Anslagsutfallet är 48 271 tkr lägre än disponibelt anslagsbe-lopp (inklusive ingående överföringsbelopp). Anledningen är att utbetalningstakten har varit lägre än beräknat vilket bland annat beror på att beviljade medel inte har utnyttjats.

NOT 51 ANSLAG 1:16, POSTEN 1 EXPORTFRÄMJANDE ÅTGÄRDER

Enligt regleringsbrev 2014-12-22 är hela det ingående överförings-beloppet om 293 tkr indraget.

Enligt regeringsbeslut 2015-11-19 har anslaget ökat med 510 tkr. Av anslaget har Jordbruksverket betalat ut 7 000 tkr till Sveriges

export- och investeringsråd enligt villkor 1 avseende exportfräm-jande av bland annat livsmedel.

Av anslaget har 2 495 tkr använts enligt villkor 4 av högst 2 500 tkr som får användas till landgodkännande av livsmedelsexport.

Av anslaget får enligt villkor 5 högst 2 500 tkr utbetalas till Livsmedelsverket som bidrag för att användas till landgodkän-nande vid livsmedelsexport. Av detta har 2 500 tkr utbetalats.

Av anslaget får högst 460 tkr enligt villkor 6 utbetalas till Sveriges export- och investeringsråd som bidrag till fördjupad analys av internationella affärsmöjligheter och företagsbasen i Sverige. Av detta har 460 tkr utbetalats.

Av anslaget får högst 50 tkr enligt villkor 7 utbetalas till Sveriges ambassad i Peking som bidrag för användning av konceptet ”Try Swedish Toolkit”. Eftersom ingen rekvisition har inkommit är detta inte utbetalat.

NOT 52 ANSLAG 1:16 POSTEN 3, SATSNINGAR FÖR ATT BIDRA TILL INNOVATION, UTVECKLING OCH HÖGRE KOMPETENS I LIVSMEDELSSEKTORN


Enligt villkor 1 ska 1 000 tkr utbetalas efter rekvisition till Sametinget för att fortsätta skapa möjligheter till diversifiering och strukturomvandling samt nyetablering inom de samiska näringarna. Av anslaget har 1 000 tkr utbetalats.

Av anslaget ska enligt villkor 2 250 tkr användas till utbyte av erfarenhet och dialog mellan berörda aktörer inom området ekologisk produktion och konsumtion. Hela beloppet om 250 tkr har utnyttjats.

NOT 53 ANSLAG 1:16 POSTEN 5, MÅLTIDSLYFTET

Enligt villkor 1 får högst 5 000 tkr utbetalas som bidrag till Livsmedelsverket för att ansvara för ett nationellt kompetenscen-trum för måltider i vård, skola och omsorg och av detta har 5 000 tkr utbetalats.

Av anslaget har 19 978 tkr enligt villkor 2 använts av högst 20 000 tkr enligt förordningen (2015:610) om en särskild åtgärd för att stödja jordbrukare inom sektorn för animalieproduktion, i särskilt stöd till jordbrukare som producerat komjölk.



NOT 54 ANSLAG 1:16 POSTEN 7, JAKT OCH FISKE


Enligt villkor 1 får 2 000 tkr användas för att koordinera svensk vattenbruksnäring. Jordbruksverket har använt 1 942 tkr.

Enligt villkor 2 får högst 1 000 tkr utbetalats till SLU för deras avelsarbete på regnbåge för att förbättra den odlade fiskens egen-skaper. Av detta har 1 000 tkr använts.

Av anslaget får enligt villkor 3 högst 3 000 tkr utbetalas som bidrag till Livsmedelsverket för att täcka kostnader för livsmed-elskontroll av tvåskaligt blötdjur, härav har 3 000 tkr utbetalats.

NOT 55 ANSLAG 1:18, POSTEN 1 LANDSBYGDSSTÖD - DEL TILL SJV, EU 2014-2020

Enligt regeringsbeslut 2015-06-25 har 860 tkr omdisponerats till anslagsposten 3.

Av högst 172 799 tkr anslagna medel enligt villkor 2 har 111 960 tkr använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande och för att verkställa ex postutvärde-ringen av landsbygdsprogrammet för Sverige 2007-2013. Se även tabell 75 i resultatredovisningsdelen.

Av villkor 3 har 9 050 tkr av högst 9 050 tkr använts för delar av Ekonomistyrningsverkets kostnader för revision av jordbruksfon-derna för programperioden 2014-2020 under 2015.

Anslagsutfallet har varit 842 811 tkr lägre än tilldelade medel. Detta beror på förseningar inom vissa delar i programmet.

NOT 56 ANSLAG 1:18, POSTEN 2 LANDSBYGDSSTÖD - HONUNGSPROGRAMMET


NOT 57 ANSLAG 1:18, POSTEN 3 LANDSBYGDSSTÖD - LOKALT LEDD UTVECKLING (LLU) 2014-2020 NATIONELLA MEDEL.

Enligt regeringsbeslut 2015-06-25 har 860 tkr omdisponerats från anslagsposten 1.

NOT 58 ANSLAG 1:18, POSTEN 4 NATIONELLT STÖD, STÖDOMRÅDE 1-3

Av anslaget har 2 691 tkr använts av högst 2 960 tkr för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige till ersättning för merkostnader för transport av självdöda eller nödslaktade tamdjur från jordbruk i norra Sverige.

Det utgående överföringsbeloppet om -1 290 tkr inryms inom anslagskrediten på 9 330 tkr.

NOT 59 ANSLAG 1:18, POSTEN 9 LANDSBYGDSPROGRAM 2007-2013


Enligt villkor 2 får kvarvarande medel användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med till-lämplig EU-lagstiftning. Medlen får användas för det nationella landsbygdsnätverket, övervakningskommitténs sekretariat, upp-följning och utvärdering utförd av utvärderingssekretariatet och Jordbruksverket samt för slutförande av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Av kvarvarande medel har 3 011 tkr använts, se även tabell 75 i resultatredovisningsdelen.

NOT 60 ANSLAG 1:19, POSTEN 2 FRÅN EU-BUDGETEN LANDSBYGD – DEL TILL SJV, EU 2014-2020


Enligt regeringsbeslut 2015-06-25 har 150 000 tkr omdisponerats till anslagsposten 7.

Av högst 117 718 tkr anslagna medel enligt villkor 2 har 76 524 tkr använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning och för att verkställa ex post-utvärderingen av Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013. Se även tabell 75 i resultatredovisningsdelen.

Anslagsutfallet har varit 557 707 tkr lägre än tilldelade medel. Detta beror på förseningar inom vissa delar i programmet.

NOT 61 ANSLAG 1:19, POSTEN 4 FRÅN EU-BUDGETEN LANDSBYGD - HONUNGSPROGRAMMET


NOT 62 ANSLAG 1:19, POSTEN 7 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR SVERIGE ÅR 2007-2013, EU-MEDEL

Enligt regleringsbrev 2014-12-22 disponerar Jordbruksverket 10 000 tkr av det ingående överföringsbeloppet på totalt 201 752 tkr.

Enligt regeringsbeslut 2015-06-25 har 150 000 tkr omdisponerats från anslagsposten 2.

Enligt villkor 2 får kvarvarande medel för s.k. tekniskt stöd användas för programmets genomförande i enlighet med till-lämplig EU-lagstiftning. Medlen får användas för det nationella landsbygdsnätverket, övervakningskommitténs sekretariat, upp-följning och utvärdering utförd av utvärderingssekretariatet och Jordbruksverket samt för slutförande av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Av kvarvarande medel har 2 964 tkr använts, se även tabell 75 i resultatredovisningsdelen.

Att anslagsutfallet är 108 940 tkr lägre än tilldelat belopp beror bland annat på färre antal slututbetalningar samt lägre belopp per ärende än beräknat.



NOT 63 ANSLAG 1:20, POSTEN 1 FÖRSÖKS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET


Av anslagna medel har, enligt villkor 3, utbetalats 2 700 tkr till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgiv-ningsverksamhet samt 550 tkr till Stiftelsen trädgårdsodlingens elitplantstation.

NOT 64 ANSLAG 1:20, POSTEN 2 HÅLLBAR ANVÄNDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL


NOT 65 ANSLAG 1:20, POSTEN 4 STÖD FÖR METANGASREDUCERING


NOT 66 ANSLAG 1:21, POSTEN 1 STÖD TILL JORDBRUKETS RATIONALISERING M.M.

Bidrag får beviljas till genomgripande omarrondering (genom-gripande strukturrationalisering) men även till successiv omar-rondering. Anslaget ska i första hand disponeras för projekt i Dalarnas län. Totalt får enligt villkor 3 högst 500 tkr av medlen även disponeras för projekt i Västra Götalands och Värmlands. Inga medel har använts av detta under 2015.

NOT 67 ANSLAG 1:6 EUROPEISKA SOCIALFONDEN M.M FÖR PERIODEN 2014-2020 POSTEN 4 PROGRAMMET LOKALT LEDD UTVECKLING 2014-2020

Enligt regeringsbeslut 2015-12-17 har 800 tkr omdisponerats till anslaget.

NOT 68 ANSLAG 1:1, AVGIFTEN TILL EUROPEISKA GEMENSKAPEN, POSTEN 2 SOCKERAVGIFTER

Enligt regeringsbeslut 2015-12-18 har 12 453 tkr omdisponerats till anslaget.

Det utgående överföringsbeloppet om 11 409 tkr beror på en höjning av anslaget belopp med 12 453 tkr enligt regeringsbeslut den 18 december 2015 som inte har hemställts av Jordbruksverket.

NOT 69 INKOMSTTITEL 2714 411 SANKTIONSAVGIFTER MM

Inkomsttiteln består av följande poster

Specifikation, tkr 2015 2014

Återkrav enligt 1306/2013 och 1290/2005 (20%)

1 302 2 073

Förverkade säkerheter 184 207

Tvärvillkor 1306/2013 och 73/2009 (25%)

1 104 2 481

Återkrav gårdsstöd 2005-2007 (100%)

1 008 1 008

Återkrav av gårdsstöd 2008 (100%)

1 063 3 109

Summa 4 661 8 878

NOT 70 INKOMSTTITEL 6119 002, KURSDIFFERENSER FRÅN EUROPEISKA GARANTIFONDEN FÖR JORDBRUKET

Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. Under 2015 uppgår kursvinst för av EU inbetalade belopp till 202 183 tkr. Föregående år bokfördes en kursvinst på 176 934 tkr. Den främsta orsaken till vinsten är att gårdsstödet för stödåret 2014 utbetalas till kurs 9,15 kr per euro samtidigt som den svenska kronan har stärkts i värde mot euron under vintern/våren 2015 när inbetalningar har inkommit från EU på förskotterade stöd.

NOT 71 BEMYNDIGANDE ANSLAG

För anslagsposten 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. nyttjas 67 641 tkr av bemyndiganderamen på 102 000 tkr. Jordbruksverket beräknade att huvuddelen av besluten avseende driftsfonden för 2016 skulle ha tagits under 2015 men ca 33 000 tkr beslutades först efter årsskiftet och belastar inte bemyndiganderamen.

För anslagsposterna 1:13.1/1:14.1 Europeiska havs- och fiskeri-fonden har inte bemyndiganderamen nyttjats och det beror på förseningar i programstart.

För anslagsposterna 1:18.1/1:19.2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 inrymmer bemyndiganderamarna beslut för hela program-perioden därav det låga utnyttjandet.

På anslagsposten 1:20.4 Stöd för metangasreducering har 115 000 tkr nyttjats av bemyndiganderam på 175 000 tkr. I bemyn-diganderamen ingår beslut för tre år framåt men i det utestående åtagandet ingår beslut för två år framåt.



NOT 72 FINANSIERINGSANALYS, KOSTNADER


Verksamhetens kostnader -1 445 734 -1 436 353

Avgår:

Avskrivningar och nedskriv-ningar

52 278 49 948

Realisationsförlust 129 220

Summa -1 393 327 -1 386 185

NOT 73 FINANSIERINGSANALYS, MINSKNING (+) AV KORTFRISTIGA FORDRINGAR


Förändring av:

- Pågående arbete 1 278 1 601

- Fordringar 257 518 1 235 039

- Periodavgränsningsposter 1 271 557 -1 267 360

Totalt 1 530 353 -30 720

Avgår:

Fordran EU som redovisas under avsnitt Uppbörds-verksamhet

-1 502 684 101 297

Summa 27 669 70 577

NOT 74 FINANSIERINGSANALYS, MINSKNING (-) AV KORTFRISTIGA SKULDER


Förändring av:

- Avsättningar 51 624 -281

- Skulder (exkl RGK) -10 131 6 467

- Periodavgränsningsposter -282 844 -386 034

Totalt -241 351 -379 848

Avgår:

Förskott EU som redovisas under avsnitt Uppbörds-verksamhet

161 944 642 498

Summa -79 407 262 650

NOT 75 FINANSIERINGSANALYS, FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR


Försäljning av materiella anläggningstillgångar

3 940 2 791

Summa 3 940 2 791

NOT 76 FINANSIERINGSANALYS, MEDEL SOM ERHÅLLITS FÖR FINANSIERING AV BIDRAG


Medel som erhållits från statsbudgeten enligt RR

9 092 500 11 917 513

Medel som erhållits från myndigheter enligt RR

7 793 7 973

Övriga erhållna medel enligt RR

3 038 6 409

Finansiella intäkter och kostnader (netto)

12 401 -294 591

Summa 9 115 732 11 637 304


FASTSTÄLLANDE

Fastställande

Fastställande av årsredovisning 2015

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Jönköping 11 februari 2016

Leif DennebergGeneraldirektör

Jordbruksverket551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-15/Årsredovisning-SE Årsredovisning 2015

Årsredovisning 2015

Årsredovisning 2015 · 2015 7 jordbruksverket verksamhet 15 ekonomisk Översikt verksamhetens...

Documents