Årsredovisning 2016 - kungsbacka · 1.2 Årets resultat utfallsrapport i miljoner kronor utfall...

FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA

Årsredovisning2016

Nämnden för Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun

Nämndens årsredovisning 2016 2

Innehållsförteckning

1 Året som gått ............................................................................................................................ 4

1.1 Sammanfattande analys ................................................................................................................................. 4 1.2 Årets resultat ................................................................................................................................................... 5 1.3 Viktiga händelser ............................................................................................................................................ 6 1.4 Så har vi arbetat med hållbarhet ..................................................................................................................... 7

2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2016 .............................................................. 9

3 Så här styrs kommunen ......................................................................................................... 10

4 Uppföljning mål ...................................................................................................................... 11

4.1 Ökat inflytande .............................................................................................................................................. 11 4.2 Bemötande och tillgänglighet ........................................................................................................................ 12 4.3 God livskvalitet .............................................................................................................................................. 13 4.4 Minskad användning av droger ..................................................................................................................... 13 4.5 Trygg kommun .............................................................................................................................................. 14 4.6 Företagsvänlig kommun ................................................................................................................................ 15 4.7 Minskad energianvändning ........................................................................................................................... 16 4.8 Ekologiska livsmedel ..................................................................................................................................... 16 4.9 Minskade koldioxidutsläpp ............................................................................................................................ 17 4.10 Bra utbildningar ............................................................................................................................................. 17 4.11 Attraktiv arbetsplats ...................................................................................................................................... 20

5 Uppföljning direktiv ................................................................................................................ 22

5.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar ............................................................................................................... 22 5.2 Direktiv värdskap i toppklass ......................................................................................................................... 22 5.3 Direktiv praktikplatser .................................................................................................................................... 23 5.4 Utveckla huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ................................................................................. 24 5.5 Sammanställning av skolors intresse att delta i försöksverksamhet med betyg från åk 4 ............................. 24 5.6 Ekonomistyrning för ökad måluppfyllelse ...................................................................................................... 24 5.7 Utveckla tidsanvändningen ........................................................................................................................... 25 5.8 Effektiv lokalresursplan ................................................................................................................................. 25 5.9 Utredning av gemensamma resurser ............................................................................................................ 25 5.10 Projekt "From great to excellent" ................................................................................................................... 25 5.11 Ett Kungsbacka för barns hälsa .................................................................................................................... 26 5.12 Redovisning av aktiviteter för ökad sysselsättningsgrad ............................................................................... 26 5.13 Analys av sjukfrånvaron i de pedagogiska enheterna ................................................................................... 26

6 Uppföljning inriktningar ......................................................................................................... 28

6.1 Värdegrund ................................................................................................................................................... 28 6.2 Valfrihet ......................................................................................................................................................... 29

7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer .................................................................. 31

7.1 Synpunktshantering ...................................................................................................................................... 31 7.2 Kvalitetsdeklarationer .................................................................................................................................... 32

8 Verksamhetsmått ................................................................................................................... 34

8.1 Analys verksamhetsmått ............................................................................................................................... 34 8.2 Resursmått .................................................................................................................................................... 35 8.3 Prestationsmått ............................................................................................................................................. 35 8.4 Effektmått ...................................................................................................................................................... 36

9 Personal .................................................................................................................................. 37

9.1 Kompetensförsörjning ................................................................................................................................... 37 9.2 Analys personalmått ..................................................................................................................................... 38 9.3 Resursmått .................................................................................................................................................... 40 9.4 Effektmått ...................................................................................................................................................... 41



10 Ekonomi .................................................................................................................................. 43

10.1 Uppföljning driftbudget .................................................................................................................................. 43 10.2 Uppföljning investeringsbudget ..................................................................................................................... 46 10.3 Viten och rättstvister ..................................................................................................................................... 46

11 Intern kontroll ......................................................................................................................... 47

11.1 Intern kontroll under året ............................................................................................................................... 47 11.2 Resultat av genomförda internkontroller ....................................................................................................... 47 11.3 Nämndens förbättringsåtgärder .................................................................................................................... 48 11.4 Intern kontroll av externa utförare ................................................................................................................. 48



1 Året som gått

1.1 Sammanfattande analys

Måluppfyllelse Fler elever är behöriga till gymnasieskolan, fler uppnår kunskapskraven i alla ämnen och det

genomsnittliga meritvärdet har ökat jämfört med föregående år. Jämfört med riket har vi ett högre

utfall. Det finns fortfarande en variation av resultat utifrån kön, ämne och skolenhet i betygsutfallet.

Matematik och de naturorienterade ämnena är de ämnen där eleverna får en genomsnittligt lägre

betygspoäng.

Inom det samlande namnet From Great to excellent, finns flera exempel på insatser under året;

integration och nyanlända elevers utbildning, ferieskola på lov, matte- och läslyft, utvecklingsdagar

kring inkludering samt verksamhetschefernas uppföljande och framåtsyftande resultatdialoger med

rektorer för elever i årskurserna 8 och 9. Vi behöver fortsätta att kraftsamla och vara uthålliga i att

minska gapet mellan barnens/elevernas kapacitet och det vi lyckas få dem att prestera. Vi behöver

dessutom utveckla verksamheten för de barn som idag inte når målen och skapa en likvärdig skola

inom kommunen. Vi har också fokus på att öka våra kunskaper kring elever med problematisk

skolfrånvaro i syfte att förebygga och utveckla stöd. Ytterligare effektivisering försvårar

möjligheten att ännu bättre möta alla barns behov.

Utöver detta har Kommunforskning i Väst, KFi, genomfört en studie av styrningen i inom nämnd

och förvaltning med fokus på nyckeltal. Resultaten visar att nyckeltalen har en central roll men att

de används på ett avvägt sätt i relation till det verksamhetsnära arbetet som rektorer och lärare utför.

Förskola i förändring Vi har utifrån Skolverkets riktmärken för barngruppers storlek lagt upp arbetet på ett nytt sätt inom

förskolorna och därigenom skapat mindre barngrupper under större delen av dagen. Forskningen

visar att antalet relationer ett litet barn har i förskolan är ett viktigt mått för god kvalitet. Våra

förskolor har kommit olika långt i genomförandet. Också här behöver vi vara uthålliga som

organisation eftersom vår bedömning är att arbetet bidrar till barnens måluppfyllelse i skolan.

Attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning Under året har vi arbetat med flera insatser för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med

önskad kompetens. Karriärtjänster, kompetensutveckling och kompletteringsutbildningar är

exempel på detta. En satsning på löner för lärare och skolledare har genomförts. Bristen på

förskollärare och lärare ger svårigheter att rekrytera. Vi har idag inte rätt kompetens i alla

verksamheter och behöver därför utveckla nya yrkeskompetenser. Detta är ett fortsatt

utvecklingsområde för oss.

Systematiskt kvalitetsarbete Med start läsåret 2016-2017 har en ny modell för det systematiska kvalitetsarbetet i riktning mot de

nationella styrdokumenten introducerats. Modellen kopplar till den kommunala styrningen i

tillämpliga delar. Bärande idéer i förändringen är att tydligare uttrycka syfte och förhållningssätt där

tillit, förståelse, förtroende och delaktighet varit viktiga och att rektorer och förskolechefer ska vara

ägare av sitt kvalitetsarbete. Förväntan är att den sammantagna effekten på sikt ska resultera i en

högre måluppfyllelse.

Ekonomi Årets resultat är - 1,7 miljoner kronor vilket motsvarar en negativ avvikelse om 0,1 procent.

Nämnden har ett överskott på intäkter på 73,1 miljoner som beror på den ökade mängden riktade



statsbidrag som nämnden sökt och beviljats samt ersättning från Migrationsverket för nyanlända

barn och elever i verksamheten under året. Underskottet på kostnaderna uppgår till 74,8 miljoner

och beror till största delen på att flera av de riktade statsbidragen har använts till att öka

personaltätheten. Antal barn och elever i kommunen har vuxit under året vilket också bidragit till

ökade personalkostnader.

Underskottet på 1,7 miljoner kommer att lyftas ur nämndens resultatfond, som uppgår till drygt 48

miljoner kronor. Överskottet på internräntan, 1,4 miljoner kronor kommer att återredovisas och

även det bekostas av nämndens resultatfond.

1.2 Årets resultat

Utfallsrapport i miljoner kronor

Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016

Intäkter 158,38 175,25 225,08

Kostnader -1 769,70 -1 870,21 -2 004,28

Netto -1 611,32 -1 694,96 -1 779,20

Budget, netto -1 627,71 -1 705,80 -1 777,46

Avvikelse 16,39 10,84 -1,74

Kommentarer till verksamhet och utfall

Årets resultat är - 1,7 miljoner kronor vilket motsvarar en negativ avvikelse om 0,1 procent.

Ökning av intäkter beror framförallt på den ökade mängden riktade statsbidrag som nämnden sökt

och beviljats samt ersättning från Migrationsverket för nyanlända barn och elever i verksamheten

under året.

Kostnadsökningen mellan åren och den negativa budgetavvikelsen på kostnader beror till största

delen på ökade personalkostnader. Under 2016 har satsningar gjort på lärarlönerna både genom den

kommunala löneöversynen och statliga satsningar som lärarlönelyftet och utökat antal förstelärare.

Flera av de riktade statsbidragen har använts till att öka personaltätheten. Antal barn och elever i

kommunen har vuxit under året vilket också bidragit till ökade personalkostnader. Det

verksamhetsnära stödet, ekonomi, HR och kommunikation, har förts över från Service till

förvaltningarna. Det har bidragit till ökade personalkostnader som täcks av en ökad ram.

Ökade kostnader för elevresor beror på att Förskola & Grundskola har tagit över hanteringen av

terminskort från Kommunstyrelsen, dessa täcks inom den ökade ramen. Nämnden har haft ökade

kostnader för digitala verktyg då kommunen valt att övergå från leasing till köp av it-utrustning till

elever samt utökat digitala verktyg, en till en, till ytterligare en årskurs.

De interna köpen har ökat och beror på indexuppräkning och ökade volymer.

Underskottet på 1,7 miljoner kommer att lyftas ur nämndens resultatfond, som uppgår till drygt 48

miljoner kronor. Överskottet på internräntan, 1,4 miljoner kronor kommer att återredovisas och

även det bekostas av nämndens resultatfond.

Investeringar

Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse

Inkomster



Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse

Utgifter -10 585 -15 250 4 665

Netto -10 585 -15 250 4 665

Kommentar till investeringar

Årets investeringsbudget uppgår till 15,25 miljoner kronor. 15 miljoner kronor avser löpande

investeringar och 250 000 kronor ett övrigt investeringsprojekt för Kollaskolans bibliotek.

I planeringen för 2016 avsattes 4,25 miljoner kronor för projektorer och biomekaniska öar

(arbetsmiljöförbättrande åtgärder vid digitala arbetsplatser), 1 miljon kronor för förvaltningscentrala

investeringar och 10 miljoner kronor för de tre pedagogiska områdena. Av investeringsbudgeten

som avsåg projektorer och biomekaniska öar återstår 2,1 miljoner kronor som kommer att användas

enligt plan nästa år. Av de förvaltningscentrala projekten återstår 900 000 kronor som inte har

använts då förutsättningarna för lokalplaneringen har ändrats. De pedagogiska områdena har

sammanlagt kvar 1,6 miljoner kronor av investeringsbudgeten. Behovet av reinvesteringar kvarstår

och genomförs nästa år.

Överskottet på 154 000 kronor på Kollaskolans biblioteksprojekt 2016 begärs överfört till 2017.

1.3 Viktiga händelser

Viktiga händelser inom verksamheten

From great to excellent – utvecklingsarbete för ökad måluppfyllelse Inom ramen för From great to excellent pågår flera insatser för att nå kommunfullmäktiges mål om

en skola i världsklass. Ett fokus är att utveckla en likvärdig skola och att minska gapet mellan

barnens/elevernas kapacitet och det vi lyckas få dem att prestera. Ett ytterligare fokus är att utveckla

det kollegiala lärandet både inom och utanför kommunen. Utvecklingsarbetet genomförs

tillsammans med Hallands kommuner, regionen och högskolan. Benämningen From great to

excellent kommer från att vi inspirerats av erfarenheter som gjorts i Kanada där man genomfört en

framgångsrik skolutvecklingsresa. En idé inom utvecklingsarbetet är en innovationsfond som

lanseras i början av 2017. Med fonden vill vi stimulera våra medarbetare att med utgångspunkt från

analys av vad som behövs, ta fram kreativa lösningar för att minska gapet och öka måluppfyllelsen

för eleverna.

Lovskola för att nå målen

Under 2016 har vi genomfört lovskola under samtliga lov, utom jullov, för elever i årskurs 8 och 9

som riskerar att inte få något betyg i ämnena matematik, svenska eller engelska. Lovskolan har

också omfattat nyanlända elever som behöver läsa svenska som andraspråk. 13 elever blev efter

lovskolan behöriga till gymnasieskolan.

Skolverkets satsning på matematik och läsning

Matematiklyftet är en utvecklingsinsats för lärare och förskollärare. Läslyftet är

kompetensutveckling inom läsförståelse och skrivförmåga. Vi har deltagare i båda satsningarna med

syftet att professionsutveckla medarbetare och höja elevernas kunskaper. Våra modersmålslärares

deltagande i Läslyftet uppmärksammandes under året av Skolverket som en positiv insats.

Utvecklingsdagar för alla medarbetare

Under våra gemensamma utvecklingsdagar fick medarbetare i förskolor och grundskolor i år riktad

kompetensutveckling och inspiration på temat integration och inkludering. Föreläsningar varvades

med workshops utifrån varje enhets önskemål och behov



Förskola i förändring

Vi har under året genomfört ett stort arbete med att skapa mindre barngrupper på våra förskolor.

Forskningen visar att antalet relationer ett litet barn har i förskolan är ett viktigt kvalitetsmått.

Skolverkets riktmärken för barngruppers storlek som kom 2016 bygger på den forskningen. Vi har

också satsat på förstelärare i förskolan som ett led att höja kvaliteten i verksamheten och lägga en

bra grund för barnens vidgade lärande.

Nyanlända elever

Våra ledord i arbetet med mottagandet är integration, inkludering, tilltro & samarbete, värdegrund

och måluppfyllelse. Vi vill nå detta genom att eleverna kommer till skolor och klasser i hela

kommunen. Varje elev ska få det stöd hen behöver i den egna skolan.

Viktiga händelser inom personalområdet

Vi har utökat FG med ca 150 medarbetare under året på grund av de riktade statsbidragen till förskola och grundskola

Kommunfullmäktige har genomfört en satsning på lärarlöner i löneöversyn 2016. Förvaltningen har även genomfört en strategisk och strukturell satsning på skolledarlöner i

löneöversyn 2016

Vi har ny organisation inom Kungsbacka Kommun, där det verksamhetsnära stödet flyttat från Serviceförvaltningen ut till respektive förvaltning. För För- och Grundskolas del

innebar det ett tillskott på ca 15 medarbetare

Vi har tagit del av Lärarlönelyftet – en statlig satsning för att höja lönerna hos högpresterande lärare

Vi har gjort förstelärarrollen permanent

Vi har tagit fram en ny process för den årliga tjänsteplaneringen vilket innebar en smidigare och effektivare hantering än tidigare

Vi har startat ett projekt inom arbetsmiljö för ett Hållbart arbetsliv

Vi har under 2016 anställt ytterligare två lektorer, vilket innebär att Kungsbacka ligger i nivå med Göteborg och står för ca 10 % av landets totala antal lektorer

1.4 Så har vi arbetat med hållbarhet

Nedan följer ett urval av insatser, beskrivna i andra sammanhang i årsredovisningen, Här är de

sammanförda under perspektivet hållbarhet.

Integration och inkludering för hållbara relationer

Grunden för vårt mottagande av nyanlända elever är ledorden; integration, inkludering, tilltro &

samarbete, värdegrund och måluppfyllelse. Nya elever kommer till skolor och klasser i hela

kommunen. Varje elev får det stöd hen behöver i sin skola.

Under vecka 44 genomförde vi två utvecklingsdagar för alla medarbetare där mångfald och

olikheter stod i centrum. I vårt pågående utvecklingsarbete From Great to excellent är ökad

måluppfyllelse och likvärdighet inom och mellan skolor i fokus, där ingår integration av nyanlända

och inkludering av alla elever.

Förskola i förändring - med barns bästa i fokus

Under det samlande namnet Förskola i förändring pågår flera olika insatser med syfte att utveckla

förskolan i Kungsbacka. Hösten 2016 genomfördes ett stort arbete för att skapa mindre barngrupper

inom ramen för varje förskolas hela verksamhet med utgångspunkt från lokaler ute och inne,

barnens vistelsetider och schemaläggning för personalen. Genom arbetet möter vi Skolverkets



riktmärke om barngruppers storlek som tagits fram utifrån att forskning visar att mindre

barngrupper med färre relationer ger en ökad trygghet för barnen.

Hållbart arbetsliv

För att kunna erbjuda en god utbildning är det avgörande att vi kan behålla, kompetensutveckla och

rekrytera medarbetare. Under året har våra skolledare i olika sammanhang fördjupat sig i faktorer

som är viktigt för ett hållbart arbetsliv. Vi har skapat en ny funktion, enhetschefer, i syfte att stödja

skolledare och ge dem bättre förutsättningar att vara pedagogiska ledare och stöd för sina

medarbetare. Det är verksamhetschefer för de pedagogiska områdena som arbetsleder rektorer,

förskolechefer och enhetschefer. Vi förbereder upphandling av IT-stöd för administrativa processer

som ska bidra till bättre arbetsmiljö för medarbetare på alla nivåer. Under 2017 har vi särskilt fokus

på risk- och friskfaktorer som kan påverka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv för hela

organisationen och hur vi möter dessa.



2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2016

Ökad undervisning i matematik, obligatoriskt bedömningsstöd och kunskapskrav i åk 1 Under året har ett kunskapskrav i läsförståelse för årskurs 1 i grundskolan införts i kursplanen för

svenska. I samband med detta blev det obligatoriskt att använda Skolverkets bedömningsstöd i

årskurs 1 i svenska och matematik.

Riksdagen ändrade i skollagen hösten 2016, så att elevernas undervisningstid i matematik och den

totala garanterade undervisningstiden för varje elev ökade. Ett allmänt råd som förtydligar hur

huvudmän och rektorer bör planera, genomföra och utvärdera verksamheten runt prövningar för

betyg har publicerats under året.

Riktade statsbidrag Förskola & Grundskola har satsat på yngre barn och elevers lärande genom statsbidrag för mindre

barngrupper i förskola. Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek har påverkat hela

förskolans organisation. Under sommaren förändrades organisationen från 197 avdelningar till 320

barngrupper och det förväntas ge en ökad kvalitet.

Lågstadiesatsningen innebär att vi har kunnat anställa mer personal i de lägre årskurserna och att ge

lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev. Syftet är att öka likvärdigheten och

bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna.

Statsbidraget Lärarlönelyftet ska ge huvudmän möjlighet att höja lönerna för särskilt kvalificerade

lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets

attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Det är 518 medarbetare inom Förskola

& Grundskola som fått del av Lärarlönelyftet. Statsbidrag för karriärtjänster ger möjligheter att

anställa förstelärare och lektorer. Tillsammans ger båda bidragen förutsättningar för en ökad

kvalitet i undervisningen och i förlängningen ökad måluppfyllelse.

Nyanlända och nytt allmänt råd om utbildning för nyanlända I början av 2016 minskade migrationen till Sverige i förhållande till tidigare prognoser. Läsåret

2016-2017 har antalet nyanlända i våra skolor minskat jämfört med föregående läsår. Ett tiotal

elever som åldersmässigt skulle gått vidare till gymnasieskolan har valt att stanna i

grundskoleutbildning ytterligare ett år.

Under året publicerade Skolverket ett allmänt råd om utbildning för nyanlända elever. I det

förtydligas att nyanlända elevers kunskaper ska bedömas inom två månader efter att de kommit till

kommunen och ligga till grund för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp. Dessutom

beskrivs nyanländas möjlighet att få en prioriterad timplan för undervisningen.

Arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som började

gälla 31 mars 2016. De nya föreskrifterna har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter och

har fokus på förebyggande arbetsmiljöarbetet.



3 Så här styrs kommunen

I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en

gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är

politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar

inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina

genomförandeplaner.

Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för

kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi

följer det som politikerna beslutat om.

Det här är Kungsbackas styrmodell



4 Uppföljning mål

Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för

hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till

omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade

mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder.

Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade

som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns

mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer

måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ

uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning.

Samordning och adressering

Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som

förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd.

Samordnande nämnder ansvarar för att

arbetet med målet samordnas inom kommunen

sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse

följa upp arbetet och göra en samlad analys

bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet

Adresserade nämnder ansvarar för att

arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse

samverka med övriga berörda nämnder

Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att

en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås

följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden

4.1 Ökat inflytande

Kommunfullmäktiges formulering

Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka

Kommentar

I förskolans systematiska kvalitetsarbete anges att personalens förhållningssätt, bemötandet mellan

vuxen och barn samt lärmiljöernas utformning är avgörande för hur barnen är delaktiga och har

inflytande. För att öka inflytandet fortsätter arbetet med relationell pedagogik och organiseringen

för minskade barngrupper i "Förskola i förändring". Syftet är att få tillstånd en fördjupad

kommunikation mellan barnen och med de vuxna. Samtalen gynnar barns möjligheter till

inflytande.

Skolorna forsätter att utveckla elevernas möjligheter till inflytande i och ansvarstagande för sitt

egen utveckling genom formativt lärande. Pedagoger har genom kollegialt lärande ökat sitt fokus på

elevers motivation och inflytande. Detta ser vi genom att flera skolor vill utveckla undervisningen i

riktning mot värdeskapande lärande och samverkan skola - omvärld.



Vi ser en risk i att elevernas inflytande minskar då undervisningen nu tenderar att bli mer lärarstyrd

i kursplaner, betygskriterier och centralt innehåll i läroplanen.

Måluppfyllelsen är relativt god. Vår utmaning är att fortsätta arbeta med elevernas inflytande över

sitt lärande genom höga förväntningar, tillit och förtroende mellan alla aktörer.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 43 42 49

Måluppfyllelse för året

Mål

Ökat inflytande Vi har inte nått målet

4.2 Bemötande och tillgänglighet


Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka

Kommentar

I utvecklingsarbetet From great to excellent ingår att kommunicera på ett sätt så att skolans uppdrag

tydliggörs och att förtroendet ökar, görs bl a genom att regelbundet sprida goda exempel samt

utveckla tydligare presentationsmaterial.

För 2017 har nämnden resultatmål som fokuserar på inkludering och barns och elevers välmående.

Arbetet inom dessa bedöms ha betydelse för upplevelsen av gott bemötande.

I årets enkät till elever anser 93 procent i årskurs 2, 90 procent i årskurs 5 och 82 procent i årskurs 8

att de bemöts på ett bra sätt i skolan. Resultaten är högre än genomsnittet i GR. Inom förskolan

genomfördes enkät enligt nytt upplägg under hösten, resultatet är inte klart. Vårdnadshavarna fick

enkäten direkt i sin e-post vilket innebar ett enklare sätt att svara.

FGs kommunikationsplan vägleder verksamheten när det gäller sättet att kommunicera.

Vi har ökat vår tillgänglighet via e-tjänster: Nu använder 95% av vårdnadshavarna tjänsten för

schema och 87 % anmäler om plats via vår e-tjänst, en ökning från föregående år med 13

procentenheter. Vi har skapat nya e-tjänster såsom godkännande publicering av bild på barn/elev,

modersmålsundervisning samt för elevernas terminsbetyg..

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande

& Tillgänglighet 57 55 56 62


Mål

Bemötande och tillgänglighet Vi har inte nått målet

men är på rätt väg



4.3 God livskvalitet


Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka

Kommentar

Inom ramen för Idrott och Hälsa, satsas särskilt på att nyttja kommunens Skol-IF-verksamhet. Här

deltar i stort sett alla skolor skolor och samtliga stadier, med olika aktiviteter. Detta främjar även

samarbetet mellan skolorna, då aktiviteterna genomförs på olika skolor.

På alla grundskolor finns elevhälsoteam som arbetar främjande och förebyggande för barns hälsa.

Arbetet med hälsofrämjande insatser har fortsätt under 2016. Ett exempel är "På egna ben": en

satsning tillsammans med Teknik för att få fler elever att gå eller cykla till skolan som flera skolor

genomfört. Satsningen ger dubbel effekt: en fysisk aktivitet för barnen som minskar biltrafiken runt

skolan, då färre föräldrar skjutsar sina barn. Aktiviteten ska följas upp genom trafikmätningar vid

skolor.

Kollaskolan genomför "Välmående ger resultat" -en satsning inom Region Halland på elevers

välmående, där kopplingen mellan fysisk aktivitet, stöd för psykiskt välbefinnande och skolresultat

ingår. Vetenskaplig uppföljning och utvärdering av projektet genomförs av Högskolan i Halmstad.

Delrapport lämnas efter läsåret 2016/17.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Hur

nöjd är du på det hela taget med det liv du lever". Mäts i

SCB och resultat presenteras i samband med bokslut.

Utfallet utgår från de som svarat "Nöjd" och "Mycket nöjd"

96% 94% 94%

SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Allmänt

hälsotillstånd". Mäts i SCB och utfall presenteras i samband

med bokslut. Utfallet utgår andelen som svarat "Bra" och

"Mycket bra"

82% 84% 78%


Mål

God livskvalitet Vi har nått målet

4.4 Minskad användning av droger


Användning av droger bland ungdomar ska minska

Kommentar

FG följer planen mot droger bland skolungdomar, som tidigare beslutats av utbildningsnämnderna.

Det finns drogförebyggande arbete på samtliga skolor, främst på högstadierna. Det finns också ett

tydligt förebyggande arbete uttryckt i läroplanen för grundskolan.

Vi har fortsatt samarbetet med Kultur-Fritid kring drogfrågor bland ungdomar. LUPP-

undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, visar att droganvändningen bland



ungdomar minskar avseende alkohol - men dessvärre ökar användandet av andra droger.

Vi har också "Tematiska föräldramöten": en satsning tillsammans med Kultur-Fritid med syfte att

stödja föräldrar till högstadieelever i fostran och i etiska frågor kring tonåringar. och att bidra till att

alkoholdebuten bland unga senareläggs.

När vi misstänker att någon elev använder droger samarbetar vi med Polisen och genomför

specifika insatser.

Bruket av droger bland ungdomar är en fortsatt utmaning som måste mötas på bred front - genom

samarbete mellan alla olika aktörer.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som

uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfallet baseras på

den senaste LUPP-undersökningen 2013 vilket innebär att

utfallet för efterföljande år är identiskt med 2013.

87% 87% 87% 89%

Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som

uppger att de inte använder tobak. Utfallet baseras på den

senaste LUPP-undersökningen 2013 vilket innebär att

utfallet för efterföljande år är identiskt med 2013.

90% 90% 90% 93%

Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på

gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfallet

baseras på den senaste LUPP-undersökningen 2013 vilket

innebär att utfallet för efterföljande år är identiskt med 2013.

86% 86% 86% 90%


Mål

Minskad användning av droger Vi har inte nått målet


4.5 Trygg kommun


Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka

Kommentar

I förskolan har en Barnsäkerhetskartläggning genomförts där frekvens och orsaker till tillbud,

skadehändelser och olycksfall kartlades på några slumpvis utvalda förskolor. Barnsäkerheten är hög

i förskolan men en tydligare ansvarsfördelning mellan yrkeskategorier och rutiner för bemanning

vid sjukdom för att undvika oro i personalgruppen bör förbättras. Personalen arbetar för att

upptäcka, utreda och åtgärda kränkningar bland de yngsta barnen för ökad trygghet och trivsel.

Bedömningen är att måluppfyllelsen i förskolan är mycket god.

Skolorna arbetar med trygghetskartläggningar och åtgärdar det som eleverna upplever som otryggt.

Grundskolorna kopplar ofta samman skolans trygghetssteam med kompetenserna i elevhälsoteamen

vilket inneburit en högre kvalitet i arbetet. Tillbud med barn och elever följs upp och analyseras

årligen. Fenomenet med kränkningar över nätet uppmärksammas i likabehandlingsplanen och

problematiseras i samarbetet mellan skola och hem. Brukarundersökningen visar på att eleverna



upplever trygghet och trivsel i hög grad. Trygghet är en jämställdhetsfråga, pojkar är mera trygga än

flickor vilket behöver uppmärksammas. Bedömningen är dock att måluppfyllelsen är god.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet.

Mäts i ett index med tre underliggande frågor:...Hur tryggt

och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och

nätter?...Hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån

och misshandel?...Hur trygg och säker du kan känna dig mot

inbrott i hemmet?

67 66 62 67


Mål

Trygg kommun Vi har inte nått målet

4.6 Företagsvänlig kommun


Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun

Kommentar

Flera skolor har under året tagit ytterligare steg i sitt eget arbete för att utveckla samverkan skola

arbetsliv. Tre skolor deltar i Skolverkets utbildningsinsats för hur studie- och yrkesvägledning kan

integreras i undervisningen som hela skolans ansvar.

I Göteborg anordnades en mässa, Euroskills. Syftet var att visa yrkesutbildningens möjligheter till

arbete, eget företagande, fortsatta studier och individuell utveckling. 3500 elever från Kungsbacka

deltog och Förskola & Grundskola anordnade ett skolledarmötet med fokus på omvärlden och

forskning inom området.

Under året genomfördes en konferens för alla skolledare, temat var I Kungsbacka växer framtiden.

Förskolans och skolans roll i utbildningen av barn och elever kopplat till kommunens vision och

omvärlden i framtiden var i fokus.

Under året har ett planeringsarbete pågått inför en nationell konferens som Kungsbacka är värd för

2017, Samverkan skola arbetsliv. Syftet med konferensen är att utbildning och arbetsliv ska mötas,

diskutera, kunskapa och inspireras tillsammans. Målgrupp är skolledare, lärare, studie-och

yrkesvägledare, arbetsliv och branschfolk.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas

myndighetsutövning för företag. NKI totalt 63 63 64 65

Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och

däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat 3,3 3,4 3,1 3,6


Mål



Mål

Företagsvänlig kommun Vi har inte nått målet


4.7 Minskad energianvändning


Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska

Kommentar

I utbildningen av barn och elever ingår frågor som handlar om hållbar utveckling och behovet av att

hushålla med gemensamma resurser. Frågorna finns med redan från förskolan och genom hela

grundskoletiden, med olika innehåll. På många enheter pågår arbete som på olika sätt rör sig kring

ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv. Det handlar om ett gemensamt ansvar och en

långsiktig global utveckling.

I samverkan med Förvaltningen för Service/fastigheter eftersträvas alltid energieffektiva lösningar

vid nybyggnation och underhåll. Rörelsestyrd belysning installeras i gemensamma lokaler.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2,

graddagskorrigerad 168 158 156 155


Mål

Minskad energianvändning Vi har inte nått målet


4.8 Ekologiska livsmedel


Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka

Kommentar

I elevernas undervisning inom framförallt hem- och konsumentkunskap ingår aktuella frågor om

mat, miljö, hälsa samt om ekonomi och konsumtion. Kunskaper som behövs för att kunna göra

medvetna val och förstå dess konsekvenser för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurserna.

Förskola & Grundskola har i sin samverkan med Förvaltningen för Service/måltider prioriterat

ekologiska livsmedel inom den befintliga budgetramen. Service Måltid upphandlar ekologiska

livsmedel utifrån kvalité, kostnad och tillgänglighet. Arbetet fortsätter kontinuerligt under året och

anpassas efter utbud. Utfallet 2016 för Förskola & Grundskola är 29,5%, mätningen sker som ett

snitt över året.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande

till totalt inköpta livsmedel 26% 27% 29% 30%




Mål

Ekologiska livsmedel Vi har inte nått målet


4.9 Minskade koldioxidutsläpp


Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5%

Kommentar

Den tekniska utvecklingen avseende möjligheter till videokonferenser och möten har endast

marginellt gett ett ändrat beteende som påverkar resandet. Fortfarande sker mycket

personaltransporter med bil till olika möten inom och utom kommunen. Införandet av eldrivna bilar

i kommunens bilpool möjliggör en liten förändring.

Trots stora svårigheter med trafiksituationen vid många av kommunens skolor fortsätter föräldrar att

skjutsa eleverna så nära skolporten som möjligt. Åtgärder som tidsbegränsning av parkeringstid har

inte gett någon påtalig effekt.

Distansundervisning inom tex modersmål med hjälp av tekniska hjälpmedel har inte testats men

skulle kunna innebära mindre resor för både lärare och elever.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen

mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 0,9% 2,6% -1,7% -2,5%


Mål

Minska koldioxidutsläpp Vi har inte nått målet


4.10 Bra utbildningar


Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet

Kommentar

Vårt betygsutfall för 2016 är högre än tidigare. Andel behöriga till gymnasiet har ökat något likaså

meritvärdet. Pojkarnas resultat i förhållande till flickornas är bättre än tidigare. Gruppen

ensamkommande elever behöver fortsatt stöd av skolan för att ge förutsättningar till fortsatta studier

på gymnasium eller annat.

Förskolorna fortsätter arbetet med att utveckla Relationell pedagogik och att förverkliga riktmärket

för minskade barngrupper. Långsiktigt förväntas detta bidra till ökad måluppfyllelse.

På grundskolorna har ca 60 st resultatdialoger genomförts med fokus på elevernas måluppfyllelse.

Vi har fokuserat kring skolår 4 och 9. Samtalen har förts med en ton av hjälpsam förväntan. Under

våren 2017 genomför vi även resultatdialoger på förskolan.



Analyser och uppföljning av förskolornas och skolornas resultat är mera aktivt än tidigare och har

fokus på lösningar, handlingar och höga förväntningar.

Under våren 2017 startar vi, inom ramen för From Great to Excellent, en innovationsfond för att

stimulera till nytänkande. Tanken är att fånga goda idéer, lära av varandra och utgå från

forskningen, när barns och elevers lärande inom Förskola & Grundskola utvecklas.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 225,7 237 240,6 229

Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser,

grundskola. 36 39 37 17

Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen 87,1% 85,2% 87,2% 100%


Mål

Bra utbildningar Vi har inte nått målet


4.10.1 Alla som arbetar i Förskola & Grundskola ska ha barn och elevers måluppfyllelse i

fokus

Kommentar

Genom att samtala och kommunicera förväntan om måluppfyllelse i många olika sammanhang är

vår bedömning att skolledarna och personalen ännu mer än tidigare har barns och elevers

måluppfyllelse i fokus. Det genomförs utvecklingsprojekt och ett intensivt arbete med de barn som

ännu ej är på väg mot målen.

Vi kan utveckla arbetet ytterligare genom att hjälpas åt och lära mer av varandra. Vårt nästa steg är

att undersöka hur vi kan få varje barn och vuxen att ta ett steg till i sitt lärande. Arbetet måste

genomföras ansvarsfullt med omsorg om för att minimera risken för att barn/elever pressar sig

själva för mycket.

Det kollegiala lärandet i samband med olika kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med

resultatdialogerna bidrar starkt till måluppfyllelsen för att nå detta mål.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Andel elever som deltagit och klarat alla delprov nationella

prov svenska/matematik åk 3 flickor 79/60 84/72 87/73 100%

Andel elever som deltagit och klarat alla delprov nationella

prov svenska/matematik åk 3 pojkar 69/66 77/75 75/71 100%

Andel elever som uppnått kunskapskraven (A-E) i åk 6,

flickor 91,9% 93% 89,5% 100%

Andel elever som uppnått kunskapskraven (A-E) i åk 6,

pojkar 84,7% 89,4% 87,8% 100%

Andel elever som når målen åk 9, flickor 90% 88% 90% 100%



Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Andel elever som når målen åk 9, pojkar 85% 83% 85% 100%

I de nationella proven i åk 3 finns en skillnade mellan pojkars och flickor resultat. I svenska är det

framförallt i delproven som handlar om stavning och interpunktion samt läsa:berättande text som

skillnaden är tydligast. I matematik är det i delprovet om skriftliga räknemetoder.

I åk 6 finns en viss nedgång i andelen som uppnått kunskapkraven mellan 2015 och 2016. En faktor

är att det i utfallet för 2016 är inkluderat elever med okänd bakgrund. Detta gääler i Kungsbacka

och rikets resultat.

I åk 9 kvarstår skillnaden mellan pokar och flickors resultat vad gäller andelen som nått målen för

utbildningen, men båda har ökat. En viss minskning av differensen finns när det gäller det

genomsnittliga meritvärdet.

4.10.2 Stärka lärandeuppdraget i förskolan

Kommentar

Processen kring "Förskola i Förändring" innebär ett förtydligat lärandeuppdrag för all personal.

Förskolläraren får utökade möjligheter att ta ansvar för undervisningen. Arbetslaget för ett uttalat

uppdrag att ansvara för utbildningen. De minskade antalet barn i barngrupperna ger barnen

förutsättningar för fördjupad dialog och mer kontinuitet i leken. Modellen med att schemalägga

personalen i relation till barns vistelsetider har skapat en lugnare och mer barncentrerad förskola.

Starten av det systematiska kvalitetsarbetet i ny modell och planeringen av resultatdialoger i

förskolan är tänkt att stärka lärandeuppdraget.

Skolverket har avslutat satsningar inom förskolelyftet och bara genomfört de utbildningar som

startade 2015. Nu finns handledare inom naturvetenskap/ teknik, matematik, språk som bildar

nätverk för att sprida kunskaper i förskolan.

Intresset för "Relatonell pedagogik" kvarstår och samarbetet med Malmö högskola fortsätter.

Bedömningen är att uthållighet är en framgångsfaktor för att förändring och att handling ska ske i

barngrupperna. Det finns en risk att medvetenheten ökar men att handlingarna förändras inte i

samma omfattning och takt.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Antal pedagoger som deltar i en fördjupningsföreläsning om

relationell pedagogik av Sven Persson under hösten 2016 611 750

Antal nyckelpersoner/förskollärare och förskolechefer som

deltar i utbildning i relationell pedagogik 29 118

Antal förskollärare som deltar förskolelyftet,

matematiklyftet eller läslyftet 25 45 10

Antal pedagoger med kompetensutveckling med inriktning

naturvetenskap/teknik (7,5 hp) 25 25 10



Skolverket har avslutat satsningar inom förskolelyftet och bara genomfört de utbildningar som startade 2015.

4.11 Attraktiv arbetsplats


Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats

Kommentar

Vi måste fortsätta att vårda vårt varumärke; vi har gott rykte, hög kvalitet, höga elevresultat. Detta

ger goda förutsättningar för att vara attraktiv som arbetsgivare.

För att kunna attrahera nya medarbetare är det oerhört viktigt att arbeta med redan anställda för att

behålla och utveckla dessa. Vi har i dagsläget drygt 2660 medarbetare som kan fungera som

ambassadörer. Exempel på aktiviteter vi jobbar med är karriärtjänster, kompetensutveckling och

kompletteringsutbildningar. Förvaltningen har också startat projektet Hållbart arbetsliv i syfte att

behålla och utveckla både chefer och medarbetare.

I löneöversyn 2016 har satsningar gjorts på både lärare och skolledare. Löneläget för våra

medarbetare står sig väl i jämförelse med kranskommunerna.

Svårigheterna att rekrytera har ytterligare accentuerats 2016. Bristen på utbildad personal är stor.

Den ökande konkurrensen innebär ökad rörlighet och en press uppåt på löner. Det blir en strategiskt

viktig fråga att hantera marknadskrafterna och premiera medarbetare som väljer att stanna kvar.

En viktig aktivitet är erbjudandet av praktikplatser, eftersom det möjliggör att tidigt knyta till sig

studenter.

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda

indikatorer 7,3 7,3 7 7,5

Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 75 75 87

Andel heltidsanställda 69% 71% 74% 77%

Andel arbetstid som utförs av timavlönade 11% 11,4% 10,7% 9,6%

Jämix för år 2016 lanseras först i april varför senast kända utfall skrivs in från år 2015.


Mål

Attraktiv arbetsplats Vi har inte nått målet


4.11.1 Rekrytera, behålla och attrahera medarbetare med önskad kompetens

Kommentar

Det är viktigt att kunna knyta lärarstudenter till Kungsbacka kommun bla eftersom de utgör en god

rekryteringsbas. Under året har cirka 300 lärarstudenter gjort praktik i vår verksamhet. I

utvärderingar lämnar studenterna högt betyg till praktiken. Vi samverkar med lärarutbildningarna i

Göteborg, Borås, Varberg och Halmstad.

Förvaltningen erbjuder karriärmöjligheter såsom försteläraruppdrag och lektorat. Vi har 91

förstelärare i grundskola, 6 förstelärare i förskola och tre lektorer. Satsningen på lektorer innebär en



karriärmöjlighet. Våra medarbetare erbjuds både behörighetsgivande utbildningar och

vidareutbildning

Vi behöver kompletteringsutbilda lärare i alla årskurser i grundskolan. Vi behöver en validerad

utbildning för barnskötare till förskollärare för att möta bristen på arbetsmarknaden. Vi behöver

också knyta tll oss andra kompetenser för att möta bristen på lärare under den närmaste

tioårsperioden.

Kommunfullmäktige har satsat på lärarlönerna och förvaltningen har genomfört en strategisk och

strukturell satsning på skolledarlöner i löneöversyn 2016. Löneläget för våra medarbetare står sig

därmed väl i jämförelse med kranskommunerna

Mätning Utfall

2014

Utfall

2015

Utfall

2016

Målvärde

2016

Karriärtjänster, försteförskollärare 0 0 6 6

Karriärtjänster, förstelärare 28 80 91 90

Karriärtjänster, lektorer 1 1 3 3

Andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och

behörighet 78,9% 100%

Antal examinerade högskolepoäng 760 3 670 2 500



5 Uppföljning direktiv

Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka

uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är

prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor

som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet

att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet.

5.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar


Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut

handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att

samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner.

De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad

informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter.

Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör.

Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga

och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar.

Kommentar

Dokumenthanteringsplan Arbetet med att uppdatera dokumenthanteringsplanen fortsätter och förvaltningen har nu lagt in ett

antal processer i systemet. Samarbete pågår tillsammans med kommunarkivarie och Gymnasie &

Vuxenutbildningen. Processerna säkerställs genom FGs administrativa utvecklingsgrupp som består

av skoladministratörer och utvecklare.

Arkivprojekt FG Arkivprojektet syftar till att gallra i skolornas egna närarkiv och arkivera handlingar i

kommunarkivet. Arkivprojektet kommer även att ge information om dokumenthantering på

skolorna idag. Fram till augusti har samtliga 23 skolor besökts och inventerats. Det återstår gallring

och leverans till kommunarkivet från framförallt låg- och mellanstadieskolorna. Projektet har startat

igen i slutet på november efter en paus och beräknas slutföras i februari 2017.

LEX Förskola & Grundskola har jobbat aktivt med att digitalisera nämndsprocessen i

ärendehanteringsystemet LEX. Alla handläggare på förvaltningen arbetar i LEX och samtliga

skolledare och skoladministratörer har gått utbildning i LEX. Ledamöterna i nämnden använder

digital signering av protokoll och appen Lexmeeting för åtkomst till handlingar.

Mätning Utfall 2016

Status direktiv Delvis uppnått

5.2 Direktiv värdskap i toppklass


Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för

kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för

kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt – kommunens värdegrund.



Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i

kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för

dessa möten.

Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna

organisationen så att ”värdskap i toppklass” uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till

kommundirektörens åtgärdsprogram.

Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av

beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller

kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision.

”Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!!

Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör.

Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl!”

Kommentar

Värdskapet tillhör en av de fyra hörnstenarna i vår arbetsplatskultur, nämligen Vi Välkomnar.

Skolledare i FG deltog i 2016 års chefsdag där arbetsplatskulturen och presenterades bl a genom

uppskattad föreläsning från Skatteverket; Från fruktad skattefogde till omtyckt servicemyndighet.

FGs kommunikatörer och personal från HR har deltagit i workshop för att bidra till utvecklingen av

kommunens arbete med arbetsplatskulturen.

Pilotprogrammet 100% välkommen genomförs våren 2017 inom förvaltningarna Kultur & Fritid

och Plan & Bygg. FG avvaktar kommunledningskontorets beslut om spridning av programmet till

andra förvaltningar efter genomförd utvärdering. FGs aktiviteter och arbete inom

kommunfullmäktigemålet om bemötande och tillgänglighet bedöms också kunna påverka

upplevelse av värdskap i toppklass.


Status direktiv Uppnått

5.3 Direktiv praktikplatser


Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för

arbetssökande i Kungsbacka kommun.

Kommentar

Den samordnande rollen för praktikplatser inom kommunen, alla åldrar finns inom förvaltningen

för GV. Vi behöver utveckla vårt samarbete ytterligare för att i högre grad bidra till praktikplatser

för arbetssökanden.

Förvaltningen har sedan tidigare ett aktivt program med praktikplatser för lärarstudenter, blivande

skolsköterskor samt blivande administratörer. Vi har praktikanter från Barn- och Fritidsprogrammet

som gör sin praktik på förskolan. Under våren har vi även haft praktikplatser för nyanlända och

elever från Vuxenutbildningen.


Status direktiv Uppnått



5.4 Utveckla huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Kommentar

Förvaltningen har utvecklat en ny modell för det systematiska kvalitetsarbetet som berör alla

aktörer i hela styrkedjan. Med start hösten 2016 implementerades modellen. Nämnden fick en

presentation och möjlighet till reflektion under målarbetsdagen den 31/8. Skolledarna och

ledningsgruppen har varit delaktiga i processen med att ta fram en ny modell och fick på

förvaltningens skolledardagar 5-7 september ytterligare möjlighet till dialog om modellen. Bärande

utgångspunkter i modellen är hög tillit och ansvar i hela styrkedjan, periodisering av läsåret och

eget val av dokumentation för skolledarna.

Under 2017 kommer analyser av respektive målområde lämnas till nämnden i tre separata rapporter

i anslutning till att målområdet avslutats.

Utöver detta har ett samarbete tillsammans med Kommunforskning i Väst, KFi, genomfört en studie

av styrningen i inom nämnd och förvaltning med fokus på nyckeltal. Resultaten visar att

nyckeltalen har en central roll men att de används på ett avvägt sätt i relation till det

verksamhetsnära arbetet som rektorer och lärare utför.

5.5 Sammanställning av skolors intresse att delta i försöksverksamhet

med betyg från åk 4

Kommentar

Förvaltningen genomförde en kartläggning under våren 2016 och redovisade resultatet på nämndens

sammanträde i april. Nämnden godkände genomförd kartläggning och noterade informationen till

protokollet.

Resultatet av kartläggningen visade att 57% av rektorerna inte var intresserade att få delta i

försöksverksamheten och 43% inte ännu hade tagit ställning. Av de rektorer som haft samtal med

lärarna och vårdnadshavarna visade resultatet att intresset i dessa grupper var mycket svagt.

En förutsättning för att aktualiseras som försöksverksamhet är att det finns intresse hos skolans

ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar.

Hösten 2016 har regeringen i en proposition föreslagit ändringar i skollagen som möjliggör för

huvudmän att ansöka om deltagande. Förslaget innebär att förändringen ska tillämpas för de

maximalt etthundra skolenheter som beviljas delta från och med läsåret 2017/18 och upphöra att

gälla vid utgången av juni 2021.

5.6 Ekonomistyrning för ökad måluppfyllelse

Kommentar

En del i arbetet handlar om principer vid ekonomistyrning inom pedagogiskt område och en del

handlar om resurser för elever i behov av särskilt stöd. Principerna innefattar bland annat

gemensamt ansvar för barn och elever inom pedagogiskt område och solidarisk omfördelning av

resurser under året. Det innefattar också princip om transparent budgetarbete och kontinuerlig

dialog i respektive ledningsgrupp. Modellen är redovisad i nämnden för Förskola & Grundskola.



5.7 Utveckla tidsanvändningen

Kommentar

Det har inte tecknats några ytterligare avvikelseavtal under det senaste året. Det finns avvikelseavtal

till huvudöverenskommelsen för lärare. Detta gäler på Presseskolan, Tingbergsskolan,

Björkrisskolan, Kullenskolan och i särskild undervisningsgrupp Södergruppen. Uppföljningen av

Presseskolans avtal visade positiv respons från lärarna där upplevelsen är att man fått mer tid för

arbetet med barnen.

5.8 Effektiv lokalresursplan

Kommentar

Rektorer, förskolechefer samt enhetschefer träffas tillsammans med Vc Po och VC planering 2

gånger per termin för att gå igenom lokalbehoven. Genom att samarbeta inom hela pedagogiska

enheten uppnås en effektivare lokalplanering framförallt avseende lokalplaneringen för förskolorna.

I samarbete med kommunledningskontoret kommer vi mer frekvent än tidigare få

befolkningsprognoser på delområdesnivå som är längre än 5 år.

Samarbetet med Plan och Bygg har utvecklats så att FG i ett tidigare skede kommer att vara

delaktig i utarbetandet av nya bostadsområden.

Samarbetet med Service Fastighet har under året ökat och har lett till goda förutsättningar för en

bättre lokalplanering. Exempelvis arbetar vi tillsammans med att skapa konceptskola och

konceptförskola som ska kunna användas vid de olika projekten,

5.9 Utredning av gemensamma resurser

Kommentar

Under 2016 har förvaltningen gjort en kartläggning av vilka gemensamma resurser som finns och

skulle kunna läggas ut i grundbeloppen. Inför budget 2017 har ytterligare resurser fördelats ut. Av

de som kvarstår kan de gemensamma resurserna delas in i fyra kategorier;

1. Tjänster som Förskola & Grundskola köper från Serviceförvaltningen

2. Centrala stödfunktioner på förvaltningen

3. Enhet Utveckling

4. Centralt i de pedagogiska områdena

Anledningen till att samla resurser är att uppnå ett mer effektivt resursutnyttjande och att tillgodose

stordriftsfördelar som uppstår när inköp och tjänster görs samlat. Ytterligare en anledning är att

uppnå en likvärdighet mellan olika förskolor och skolor.

I nämndbudgeten för 2017 har förvaltningen fått direktivet ” Våra samordnade gemensamma

resurser ska i möjligaste mån göras påverkbara för rektorer och förskolechefer och anpassas efter

behov” varför arbetet fortsätter även in i nästa år.

5.10 Projekt "From great to excellent"

Kommentar

"From great to Excellent" omfattar ett förhållningssätt som får oss att ta personligt ansvar för att alla



enskilda barn och elever ska lyckas.

Under året har planering och arbete skett på två nivåer; regionalt med högskolan i Halmstad och

övriga kommuner inom Halland samt lokalt inom Förskola & Grundskola. Arbetet bidrar till ett

ökat fokus på måluppfyllelse och mer innovativt arbete. Den lokala processen påbörjades med en

introduktion för alla skolledare under årets skolledardagar i september.

Inom det systematiska kvalitetsarbetet och i resultatdialoger kommuniceras och analyseras gapet

mellan elevernas potential och det förskolan och skolan lyckas få dem att prestera med fokus på de

barn som vi ännu inte lyckats stödja för att nå målen för utbildningen. Detta blir en

nulägesbeskrivning inför varje förskolas och skolas fortsatta förbättringsarbete.

Nästa steg är att 2017 introducera en Innovationsfond för att stimulera ännu mer nytänkande kring

måluppfyllelse.

5.11 Ett Kungsbacka för barns hälsa

Kommentar

SkolFam Skolfam är en samverkan mellan FG och IFO kring familjehemsplacerade barn i grundskola och

ingår sedan 2015 i ordinarie verksamhet.

Hittills har 100% av de elever som ingått i Skolfam fått behörighet till gymnasiet. I december 2016

omfattade SkolFam12 barn i årskurserna 1-7. Målet har varit att under läsåret kunna ta emot alla

barn som stått i kö till samarbetet vilket vi också genomfört.

Nya En Dörr In Arbetet inom Nya en dörr in har fortsatt utvecklas under året. Vi har genomfört en utvärdering av

organisation, funktion och roller som resulterat i några förbättringsområden vad gäller struktur och

innehåll. Under 2017 genomförs förändring utifrån utvärderingens slutsatser. Vi strävar efter att öka

kvaliteten i vårt samarbete.

God samverkan mellan förvaltningarna och regionens aktörer ger större möjligheter till välmående

och goda resultat för våra elever.

5.12 Redovisning av aktiviteter för ökad sysselsättningsgrad

Kommentar

I förvaltningens nya tjänsteplaneringsprocess ingår alltid som ett första steg att på den egna enheten

inventera vilka medarbetare som anmält önskemål om att gå upp i tid och tillgodose detta i relation

till verksamhetens behov och behörighetsförordningen.

Processen, som användes för första gången i samband med tjänsteplaneringen inför

höstterminsstarten 2016, har också inneburit ett ökat samarbete mellan enheterna kring tjänster med

lägre sysselsättningsgrad understigande 50% hanterades inom den pedagogiska enheten. Syftet med

den förändrade tjänsteplaneringsprocessen var bland annat att ge ett ökat stöd till cheferna inför

bemanningsplaneringen på enheten och öka samarbete inom respektive pedagogisk enhet.

5.13 Analys av sjukfrånvaron i de pedagogiska enheterna

Kommentar

I juni gjordes en manuell kartläggning av diagnoserna hos de långtidssjukskrivna medarbetarna på



de olika enheterna.

Andelen långtidssjukskrivna uppgår till 3,2 % och det är en minskning jämfört med föregående år.

Av dessa är en betydande andel medarbetare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa (62,1%), i

gruppen inkluderas stressrelaterade besvär. Övriga diagnoser som angavs var problem med enskild

kroppsdel (21,1%) och allvarligare sjukdom såsom cancer (7,6%). Resterande uppgav att

sjukskrivningen berodde på att medarbetaren väntade på operation eller utredning (9,1%).

Kartläggningen ger värdefull information inför arbetet 2017 med att minska sjukfrånvaron och öka

välbefinnandet. Arbetet formaliseras i projektet "Hållbart Arbetsliv" som startade under hösten.

För att tydligare kunna följa upp sjukfrånvaroorsaker har Kungsbacka infört ett digitalt

rehabiliteringssystem, som implementerades under hösten 2016. Vi kommer till följande år att

enklare få en bild av sjukdomsorsaker.



6 Uppföljning inriktningar

Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt

förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå

från.

6.1 Värdegrund

Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för

medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta

skapar vi trygghet.

Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och

Trygghet.

Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska

arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för.

Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i

organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens

årsredovisning.

Så här arbetar vi med Bitt

Resultaten i vår brukarundersökning visar att barn och elever trivs, är trygga och att de kan prata

med vuxna om de har behov av det (tillgänglighet). Elevernas upplevelse av delaktighet och

inflytande har minskat sedan förra året, framförallt gäller det eleverna i åk 5 och 8. Det handlar

både om upplevelsen av att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter och att de kan påverka hur de

ska arbeta i skolan och med vad.

Att arbeta med bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet ingår i förskolans och skolans

grunduppdrag. Det går därför inte att tydligt att skilja ut aktiviteter som enskilt stödjer specifika

delar i värdegrunden. Ett ständigt pågående arbete är att utveckla vårt sätt att göra barn och elever

mer medvetna och medskapande i sin utbildning. På varje förskoleenhet och skolenhet upprättas

årligen planer mot kränkande behandling utifrån aktuell kartläggning. Tillsammans med den

information vi får från brukarenkäten ger detta ett gott underlag för dialoger och för

rektors/förskolechefs analys och beslut om förbättringsarbete på respektive förskole- och skolenhet.

6.1.1 Bitt-resultat kundenkäter

Bitt-resultat kundenkäter

Andel nöjda brukare 2014 2015 2016

Bemötande

Inflytande

Tillgänglighet

Trygghet

Elever i åk 2, 5 och 8





Bemötande 88% 90% 88%

Inflytande 77% 80% 75%

Tillgänglighet 90% 92% 88%

Trygghet 93% 93% 92%

Föräldrar i skolan




Tillgänglighet


Föräldrar i förskolan




Tillgänglighet


6.2 Valfrihet

Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom

konkurrensutsättning.

Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls

samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och

egenregin.

6.2.1 Alternativa driftsformer

Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att

pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska

bedrivas. Under 2016 finns följande alternativa driftsformer i vår förvaltning.

Verksamhet Andel av

verksamhetsvolym

Kostnad för

verksamhet

År 2015 År 2016 År 2015 År 2016

% % Tkr Tkr

Förskoleverksamhet(407/408) 18,6 18,4 90764 94223

Pedagogisk omsorg (412) 29,5 26,2 3431 2885

Fritidshem(425) 22,3 21,7 31876 32595

Förskoleklass/Grundskola(435/440) 10,9 11,1 96455 101771



Verksamhet Andel av

verksamhetsvolym

Kostnad för

verksamhet

Grundsärskola(443) 2,0 1,8 679 644

LSS(524) 16,5 17,9 1335 1623

Lokalvård 2,6 0 1236 0

14,4 14,3 225777 233741



7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer

7.1 Synpunktshantering

Kommentaren är vår kommungemensamma process för att fånga upp så många synpunkter som

möjligt på vår verksamhet och snabbt åtgärda problem som uppstått för dem vi är till för.

Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål,

förslag till förbättringar eller ge oss beröm.

Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och

därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god och kostnadseffektiv service.

Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga

förbättringar.

Inkomna synpunkter 2016

Fördelning av inkomna synpunkter 2016-01-01--2016-12-31

Klagomål 31

Beröm 4

Förslag till förbättring 42

Totalt antal inkomna synpunkter 77

Varav anonyma 31

Varav politiska 2

Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 14

Flest synpunkter får vi om

KOMmentaren Antalet synpunkter har ökat jämfört med 2015 från 24 till 77 kommentarer. En bedömning kan vara

att kommunens satsning på synligare information på hemsidan har fått genomslagskraft. Av de 77

kommentarer vi fått in är det svårt att göra en gruppering utifrån gemensamma områden. De är både

till sitt innehåll och karaktär relativt skilda. Det har t. ex. busskort och skolskjuts, föräldrar som

erbjudits förskola i annan förskola än den önskade och tillgänglighet på kommunens hemsida.

Antalet kommentarer som var obesvarade efter 10 dagar beror på otydliga rutiner vid nyanställning

och fördelning av politiska frågor, fördelning under semesterperioden och beröm.

Följande åtgärder har vidtagits med anledning av inkomna KOMmentarer De flesta kommentarer har resulterat i att vi lämnat sakupplysning utifrån gällande lagar och regler

eller bemött påståenden. Flera av våra återkopplingar handlar också om att vi erbjuder ytterligare

kontakt för vidare samtal med direkt berörd befattningshavare.

7.1.1 Övrig synpunktshantering

Nämnden har framtagit en rutin för klagomålshantering. Den innebär att klagomål i första hand ska

utredas på den förskola eller förskola det gäller. Blir den klagande inte nöjd, har denne möjlighet att

vända sig till ansvarig verksamhetschef med klagomålet. Är den klagande inte nöjd med

verksamhetschefens hantering av klagomålet, har den klagande möjlighet att vända sig till

förvaltningschefen med klagomålet. Förvaltningschefens stab utreder då klagomålet, varefter

förvaltningschefen med nämndens delegering fattar beslut i klagomålsärendet.



Under 2016 har två klagomål anmälts till förvaltningschefen enligt nämndens klagomålsrutin. Det

ena gällde att den klagande ansåg att en rektor brustit i saklighet och opartiskhet, det andra att den

klagande ansåg att en förskolechef brustit i saklighet och opartiskhet.

Som ett alternativ till nämndens klagomålshantering kan klagomål som rör barn och elevers

rättigheter enligt skollagen anmälas till Skolinspektionen. Skolinspektionen kan besluta att

överlämna inkomna anmälningar till nämndens klagomålshantering på huvudmannanivå. De

hanteras då av förvaltningschefen enligt vad som beskrivits ovan. Klagomål som rör diskriminering

kan anmälas till Diskrimineringsombudsmannen. Klagomål som rör handläggningen av ärenden och

beslutsfattande kan anmälas till Justitieombudsmannen. Förskola & Grundskola har haft ett 30-tal

sådana ärenden under 2016.

Förvaltningschefens stab går igenom klagomålsärenden som framställts till förvaltningschefen och

anmälningsärenden vid Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen och

Justitieombudsmannen vid varje månad vid nämndens arbetsutskotts möte så att politikerna får

inblick i klagomålen och anmälningarna. Klagomålen och anmälningarna gås även igenom vid

förvaltningschefens ledningsgrupps möten, för att organisationen ska kunna dra lärdom av dem och

vid behov vidta förbättringsåtgärder. Klagomålen och anmälningarna kommuniceras också med

berörd rektor eller förskolechef och ansvarig verksamhetschef.

7.2 Kvalitetsdeklarationer

Kvalitetsdeklarationerna vänder sig till dem vi är till för. De ska tydligt beskriva vad vi lovar.

Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg

för verksamheten.

Område Status Beskrivning Kommentar

Barnomsorg

Uppnått

Du som vill ansöka om plats, ändra

schema, lämna inkomstuppgift eller

säga upp din plats inom förskolan,

fritidshem eller pedagogisk omsorg

kan göra det via vår webbplats

dygnet runt

Uppnått

Du som har behov av barnomsorg

på obekväm arbetstid kan få det

efter en behovsprövning.

Omsorgstid erbjuds vardagskvällar

1830-2230 och helger 0730-1930.

Förskola Uppnått

Barn som går i förskolan har

tillgång till fyra datorer/surfplattor

per 20 barn

Grundskola Uppnått Du som går i grundskolan åk 7-9

har tillgång till en dator/surfplatta.

Fritidshem Uppnått

Du som har behov av fritidsomsorg

för ditt barn som är mellan 10-13 år

får det i en fritidshemsklubb och

inte i en öppen verksamhet

Öppen förskola Uppnått

Du som har barn som är i åldern 0-5

år kan delta i gruppverksamhet

inom öppna förskolan.



Barnomsorg på obekväm arbetstid, fritidshem för barn mellan 10-13 år och öppen förskola är verksamheter som Kungsbacka

kommun erbjuder utöver kraven i skollagen.



8 Verksamhetsmått

8.1 Analys verksamhetsmått

Förskola Utfallet antalet barn blev lägre än befolkningsprognosen vilket medförde en ökning av

grundbeloppet under senare delen av 2015. Antalet barn minskade men inte organisationen i samma

takt, vilket innebär en ökad personaltäthet. Förändrade rutiner genomfördes när det gäller

fördelningen av gemensamma kostnader till förskola, vilket medförde ökade kostnader.

Kostnaderna är inte längre schabloniserade utan nu bokförs de faktiska kostnaderna för

förskoleverksamheten.

Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen har minskat mellan 2013 till

2014. Det kan till del förklaras med den förändring av inrapporteringsrutiner som SCB gjorde inför

insamlingen oktober 2014. På samma sätt som för grundskolan rapporteras från 2014 alla pedagoger

på individnivå och viss personal med kortare vikariatsanställningar har medräknats, vilket resulterat

i en lägre andel med högskoleutbildning.

Förskoleklass Ökat antal elever med små förändringar i bemanningen har medfört en lägre lärartäthet.

Grundskola Elevernas kunskapsresultat, utifrån betygsutfallet för eleverna i årskurs 9, visar en ökning jämfört

med föregående år. Det finns fortsatt en variation av resultat utifrån kön, ämne och skolenhet i

betygsutfallet.

Resultatindex består av sex olika nyckeltal kopplade till elevresultat. Tre av dessa är faktiska

kunskapsresultat och tre är så kallade modellberäknade värden för dessa där ett värde som tar

hänsyn tas till elevernas bakgrund tagits fram. Utfallet för de tre faktiska elevresultatet placerar

Kungsbacka bland de tjugo främsta kommunerna.

Effektivitetsindex är resultatindex ovan relaterat till standardkostnaden och visar ett högt utfall

jämfört med andra kommuner,

Årsredovisning 2016 - kungsbacka · 1.2 Årets resultat utfallsrapport i miljoner kronor utfall...

Documents