Årsskrift2000–2001

Föreningen Långfärdsskridsko i Västerås

Omslag: Grupp 2 på norra Granfjärden på väg runt Ängsö. 20 januari. Foto: Rolf Ericson.

Omslagets insida: Sten Stabo leder på Galten. Isen kändes bättre än den såg ut att vara.

13 januari. Foto: Rolf Ericson.

Ovan: Isdroppar. Premiärtur på Nötmyran. 23 december. Foto: Bengt Stridh.

Omslagets baksida: Nils-Erik Hjelmer, Bengt Stridh, Anders Önning och Bo Stenhäll forsar

fram på Norra Björkfjärden. 3 mars. Foto: Morgan Johansson.

Omslagets insida bak: Erik Westman på skaplig rastplats med utsikt mot Söderbärke kyrka.

16 februari. Foto: Mikael Präckel.

Föreningen ordnar turer varje onsdag, lör-dag och söndag under vintern, om isarnatilllåter.

TTeelleeffoonnssvvaarraarree

Tisdagar från kl 20.00: Information om pla-nerad tur på onsdag.Torsdagar från kl 20.00: Israpport.Fredagar från kl 20.00: Israpport och infor-mation om planerade turer på lördag.Lördagar från kl 20.00: Israpport och infor-mation om planerade turer på söndag.Söndagar från kl 20.00: Färdrapporter.

IIssnnyytttt 002211--33660033660033 pplluuss kkoodd

Information ges om isläge, turer, förenings-möten etc. Du måste ange en fyrsiffrig kodplus fyrkant. Fjolårets kod 2580# är giltigtom 15 december, därefter gäller den kodsom anges i en bilaga till årsskriften. Kodentill Isnytt är hemlig och får ej spridas till an-dra än medlemmar i föreningen! När duangett den fyrsiffriga koden kan du väljavad du vill lyssna på via en siffermeny, num-mer plus fyrkant, se exempel nedan. Sommedlem har du även förmånen att kunnalyssna av isläget från SSSK (StockholmsSkridskoseglarklubb)!

210# Israpport med isläge och rubriker219# Intalaren220# Kommande turer225# Info om välkommenprogram

för blivande medlemmar230# Meddelanden om möten etc240# Resumé över gjorda turer260# Färdledarinformation299# Innehållsförteckning10# Isnytt med isläge från SSSK

IInnttaallaarreenn 002211--33660033660000

En telefonsvarare där alla kan lämna is-observationer till israpportörerna. Grundenför föreningens turer är bra information omisläget. Israpportörerna är beroende av din in-formation för att kunna göra en bra israp-port. Även negativa observationer är värde-fulla, då slipper andra åka dit i onödan! Is-observationer kan innehålla information omis finns eller inte, isyta, istyp, istjocklek, even-tuell snö på isen. Lämna alltid namn, telefon-nummer, datum och tid för isobservationen.

IIssrraappppoorrttöörreerr

Varje vecka under säsongen finns två israp-portörer. Det säkraste sättet att meddela nå-got till veckans israpportörer är att lämnaett meddelande på Intalaren. Israpportö-rerna finns förtecknade på sidan 5.

SSaammlliinnggssppllaattss

Ny samlingplats är Sigurdsområdet. Parke-ringplats mot Kungsängsgatan omedelbartöster om infarten från Kungsängsgatan (mittför SJ:s gångbro till centralstationen).

3

IInnnneehhåållll

Information inför säsongen

2001–2002 5

Säsongen 2000–2001 7

Turer vintern 2000–2001 14

Starten 1976 20

En ny förening 28

Isbrytningstid 36

Framtiden 38

En historia från förr 43

En tur på Glimmen 47

Is och isterminologi 49

Rullskridsko – fjärde säsongen 54

Smålands skridskoisar 58

Månadslång långloppscirkus 62

Verksamhetsberättelse 66

Bokslut 68

Nyheter på hemsidan 70

Medlemsförteckning 74

2

Tryck: PrimaTryck, HallstahammarISSN 1650-3473

Årsskriften har sammanställts av Maria Rolf, Bengt Stridh, Britt Halling och AndersGlämsta. Bo Stenhäll har haft kontakt med våra annonsörer. Vi tackar hjärtligt för allabidrag, fotografier och annonser.

Markus Christersson tar ett stort kliv på

uppbruten is intill båtrännan på Gissel-

fjärden. 10 februari. Foto: Bengt Stridh.

IInnffoorrmmaattiioonn iinnfföörr ssäässoonnggeenn 22000011––22000022

IIssoobbsseerrvvaattiioonneerrOm du har gjort isobservationer andraän under föreningens turer meddelar dudem på något av följande sätt:1. Ring Intalaren direkt, 021-3603600.2. Ring Isnytt, 021-3603603. Lämna is-observationen i fack 219 = Intalaren. 3. Ring israpportören direkt. Israppor-törsschemat finns på föreningens webb-sidor.4. E-post via hemsidan.

In-linesIvar Mortensen, 021-803844Internet/hemsidaBengt Stridh, 021-52258IsrapportörerBengt Stridh, 021-52258, samordnare Hans-Jürgen Wiegand, 021-24491Håkan Skog, 021-333170Ingemar Sidén, 021-332370Johan Palm, 021-126167Morgan Johansson, 021-414904Rolf Ericson 021-184031Ulf Stabo, 0171-37820Urban Levin, 021-356575IsvaksövningOlle Bergman, 021-300578Ivar Mortensen 021-803844Utbildning av nya ledareIvar Mortensen (ansvarig), 021-803844VälkommenprogramGunnar Nordesjö, 021-188055

Årsskriftens redaktionMaria Rolf (samordnare), 021-804818Britt Halling, 021-830281Anders Glämsta, 021-133145Bengt Stridh, 021-52258Bo Stenhäll (annonser), 021-184369

IInnttrrääddeessbbeessttäämmmmeellsseerrMedlemskap kan den få som med godkäntresultat genomgått föreningens välkommen-program och erlagt inträdes- och medlemsav-gifter. Programmet består av en teoridel underen välkommenkväll och en praktisk del underen välkommentur. Medlem i annan skridsko-förening kan bli medlem enbart på referenserfrån föreningen. Under vväällkkoommmmeennkkvväälllleennges information om verksamhet, krav på ut-rustning och åkförmåga, iskunskap och sä-kerhetsfrågor. Under vväällkkoommmmeennttuurreenn fårdeltagarna visa att de har utrustning ochåkförmåga att kunna delta i en grupp-4-tur.

5

BBiilleerrssäättttnniinngg

Lämplig ersättning är 5 kr per mil perpassagerare.

BBuussssrreessoorr

Vid abonnerad bussresa till skridskoisar be-talas en avgift, som meddelas dagen före påtelefonsvararen.

PPllaanneerraaddee aakkttiivviitteetteerr

Välkommenkväll onsdag 28 november ochtisdag 8 januari.Färdledartur preliminärt lördag 2 februari.Medlemsmöte onsdag 6 februari.Bildtittarträff torsdag 14 mars.Isvaksövning ordnas med kort varsel. Ringsvararen. Sommarisvaksövning 20 augusti.

FFöörrssääkkrriinnggaarr

Genom medlemskapet är du försäkrad vidolycksfall under våra turer och även vidfärd till och från isen. Skadade kläder ochglasögon ersättes också vid olycksfall.Ledaransvarighetsförsäkring finns.

MMoobbiilltteelleeffoonn

Medtag gärna mobiltelefon. Eventuell för-lust eller skada ersätter föreningen, förut-satt att den förvarats betryggande (användvattentätt fodral, se rutan nedan).

SSkkrriiddsskkoouutthhyyrrnniinngg

Föreningen har fyra par skridskor som hyrsut till medlemmars gäster. Kontakta GunnarNordesjö, 021-188055.

SSkkrriiddsskkoosslliippnniinngg

Sven Lander, Benvägen 17, 021-840374Västerås slipindustri, 021-140022

PPoossttggiirroo

Postgiro: 4870385-4.

HHeemmssiiddaa ppåå IInntteerrnneett

http://www.skridsko.net/liv

FFöörreenniinnggeennss ffuunnkkttiioonnäärreerre-postadresser finns på hemsidanStyrelse 2000–2001Bengt Stridh, ordförande, 021-52258Marie Lundberg, sekreterare, 021-419840 Bertil Nilsson, kassör, 021-415790Carl-Gustav Hedberg, 021-350707Katarina Nyström 021-187765Bo Stenhäll 021-184369Revisorer 2000–2001Mats Nilsson, 021-183880Charlie Rydell, 021-331415Valberedning 2000–2001Gudrun Ek, 021-332615 (sammankallande)Ivar Mortensen, 021-803844Morgan Johansson, 021-414904FärdledarlistaRolf Ericson 021-184031FörsäljningFöreningens tygmärke och klisterdekal.Carl-Gustav Hedberg, 021-350707

4

Johan Palm spanar in sångsvanar på Nötmyran. 23 december. Foto: Bengt Stridh.

MMoobbiilltteelleeffoonn, bilnycklar, kamera ochannan elektronikinnehållande utrust-ning skyddas om den förvaras i ettvattentätt fodral och gärna högt upp iryggsäcken. Vanlig plastpåse duger inte,vilket visats empiriskt av mer än en för-eningsmedlem. Moderna bilnycklar medfjärrkontroll av billåsen och startspärrär också känsliga för väta, vilket allakanske inte tänker på. Undertecknadställde sig i våras på grund av besvä-rande landlöshet på Stora Kedjens bot-ten på meterdjupt vatten, med de oskyd-dade bilnycklarna i byxfickan! Inte braalls.

Bengt Stridh

SSeepptteemmbbeerr –– nnoovveemmbbeerrEn annorlunda höst. Högtryck över St Peters-burg gav vackert höstväder med kyliga nättermen härligt klara dagar med temperaturerupp mot 15 grader. Även oktober var ovanligtvarm med sydliga vindar. På vår hemsidaunderhölls vi med dagliga noteringar av högavattentemperaturer i Mälaren. I slutet av må-naden kom en köldknäpp med snö men detblev åter varmt med mycket regn. November

var varm och regnig speciellt i Dalsland ochVästra Svealand. På många ställen i Sverigeslogs värmerekord för november sedan mät-ningarna började på 1700-talet. Vattenstån-det i Mälaren var mycket högt. Således ingamöjligheter till isläggning i vårt närområde.Vi fick nöja oss med rapporter om nunneörtoch kantnepeta i trädgården. Det gällde attinte ge upp hoppet för på Ånnsjön i Jämtlandkunde man åka skridskor mitt i månaden.

DDeecceemmbbeerrEländet fortsatte även om det inte regnadelika mycket. Den 18:e hade vi minusgrader

för första gången sedan slutet av oktober.Regnandet hade gett stora översvämningaroch många mindes de fina turerna på Nöt-myran i december 1996. Skulle det bli skrid-skoåkning före jul?

Fredagen den 22 december fick vi rap-porter om is och premiärturer på begrän-sade områden bl a norr om Hedemora ochpå Oxögonen. Lördagen den 23 decemberblev det sen premiärtur. Drygt 30 medlem-mar började strax söder om Salbohed påöversvämmade åkrar. Isen höll för försiktigåkning på förmiddagen men hade stabilise-rats till eftermiddagen. Dessemellan hademan kryssat mellan ängsladorna på Nötmy-ran intill Hedbo. Några blev blöta om föt-terna men inga plurrningar skedde men åandra sidan var vattendjupet oftast endast5–10 cm. Turen gick i strålande sol och manhade sällskap av sångsvanar och kanada-gäss. På julafton utlystes inga turer men nå-gra åkte ”privat” bl a på Hyttebomosse, iDalarna och på Lillfjärden vid Hudiksvall.På Juldagen åkte en större grupp åter påNötmyran och på översvämningarna söderom Salbohed. En plurrning skedde på grundav att åkaren ej ”läste” isen. En skön daghade alla, liksom en mindre grupp som åktepå Grotten, Klysnen, Fantebosjön och Gni-en på nylagd kärnis. Isen krävde stor upp-märksamhet då tjockleken varierade. Nuhade vi kommit igång!

På annandagen åkte en grupp åter påNötmyran och njöt av upplevelsen attgenom den klara isen se den gräsbevuxnabottnen bara några decimeter under sig. Enannan grupp prövade Salasjöarnas härligakärnis med ”dundrande” före. Rasternablev mycket korta då många fortfarande led

7

SSääkkeerrhheettssfföörreesskkrriifftteerr vviiddkklluubbbbeennss ttuurreerr

Obligatorisk utrustning•Skridskor som är lämpliga för långfärds-åkning. Bandy/ishockeyrör eller andra skrid-skor med skena fast monterad på känga är ejlämpliga.•Isdubbar som bärs så att de alltid är lättåtkomliga.•Visselpipa (ej metall) som alltid är lätt åt-komlig.•Ryggsäck som innehåller ett komplett om-

byte av kläder (utom skor) och är packad påsådant sätt att ryggsäcken även fungerarsom flythjälp. Ryggsäcken skall kunna fäs-tas stadigt nära kroppen med midjerem ochgrenband. Åkare, som av medicinska ellerandra skäl ej kan bära ryggsäck, skall ha påsig annan flythjälp (flytväst eller seglarväst)under åkning.•Dubbelpik alternativt ispik + skidstav ellertvå skidstavar.•Livlina.

Önskvärd utrustning•Knä- och armbågsskydd.•Skyddshjälm.•Verktyg och reservdelar för åkarens skrid-skor.•Karta och kompass.

Vid åkning•Åkaren ansvarar själv för valet av rätt åk-grupp efter sin åkförmåga. Färdledaren harrätt att avvisa åkare, som ej har erforderligåkförmåga för gruppen eller ej har föreskri-ven utrustning.

•Färdledarens och hjälpledarens anvisning-ar skall alltid efterföljas.•Det är ej tillåtet att åka före färdledarenutan dennes medgivande.•Färdledaren anger inom vilka ramar ”ut-vikningar” från gruppen är tillåtna. Om intefärdledaren har meddelat något om detta,gäller åkning på led med ett lämpligt av-stånd mellan åkarna.•Ispikar och stavar skall föras på sådantsätt att de inte kan förorsaka fall eller ska-da för medåkare.

6

På Sagån. 20 januari. Foto: Morgan Johansson.

SSäässoonnggeenn 22000000––22000011

JJaannuuaarriiEn bedrövlig inledning på det nya året, snöoch åter snö. Trettonhelgen brukar vara enav årets höjdpunkter men inga turer kundeutlysas. Plusgrader gav viss nedstöpningmen mest snöslask. Den 8:e regnade detmen minusgrader utlovades. Den 9:e var detmånförmörkelse, vi såg det som ett järteck-en om åkbara stöpisar. Isspanare fann StoraKedjen åkbar den 10:e så nästa dag blev det

en tur med 12 åkare på Stora och Lilla Ked-jen som hade stabil stöpis, slät utmed strän-derna men med viss bulighet längre ut. Mu-let till en början men därefter blev det soligtoch under dagen avtog även vinden. Fortfa-rande fanns en hel del markvärme för detvar slaskigt under promenaden mellan sjö-arna. Till helgen räknade vi med skridsko-åkning i Bergslagen men en rekognoserings-grupp hade den 12:e funnit fina isytor på

9

av skridskoabstinens. Mitt på sjöarna kun-de isen vara tunn vilket en deltagare upp-märksammade en pappa med barn om. Pap-pan blev mycket tacksam.

Stensjön nordväst om Sala kan ge säll-samma upplevelser. Den 27:e var det dimmaoch ledaren gjorde en mängd krumbukter imyrhavets mosslabyrint och efter 20 minu-ter påstod han att de redan åkt en mil.Många trodde honom men då dimman lät-tade krympte sjön. Isen var perfekt med etttunt snötäcke och lite rimfrost. Från Sten-

sjön fortsatte många sedan till Storljusen därdet blev mera snabbåkning över stora ytor.

Nästa dag den 28:e kom snön men 19åkare hann med en tur på Stora och LillaKedjen. Snötäcket ökade under turen från0,5 till 2,5 cm. Isytan gick inte att se menvar slät under snön. Det blev en rejäl tur ilagom tempo med omväxlande motvind ochmedvind då man följde sjöarnas stränder. Påkvällen hade Västerås 1 dm nysnö vilkethindrade åkning resten av månaden.

8

Grupp 2 tangerar kanten för bärig is. Norra Granfjärden. 20 januari. Foto: Anders Glämsta.

de turen ner till Grisfjärden. Nästa dag den 21:a åktes det åter i Äng-

söområdet med start från Ängsöbron.Grupp 1 åkte bort mot Frösåker där mantog sig en sväng upp på golfbanan. Tillbakagenom Ängsösundet ut på Oxfjärden och ös-terut nästan fram till Gubbudden för att se-dan åka söderut och åka på isytorna mellanLångholmen och Hallingen. Dagen ägnadeshelt åt skridskoåkning och inget socialt um-gänge eller onödigt prat förekom enligt leda-ren. Grupp 2 tog det lugnare men fick utmånga kilometer runt Ängsö med rejäla ut-vikningar bl a bort mot Frösåker. Grupp 3samlade många åkare varför gruppen de-lades. Man åkte först ut på Kungsårafjärdenoch därefter ut på Oxfjärden med avstickareuppför Sagån. Under hemfärden fick en avledarna rädda en hund som sprungit rak ner

i den öppna vaken vid Kurön. Genom attlägga sig platt på magen och åla sig frammot vaken fick han tag på en framtass medlyckligt slut och lycklig hundägare. Ledarenhade lärt sig ”ålning medelst hasning” i lum-pen. 22 deltagare i välkommengruppen fannintressanta vindbrunnar och tunna sjung-ande isar nere vid Karinskär då de åkte t o rNässundet från Ängsöbron. Många vill åkaVästeråsnära vilket visas av att grupp 4 sam-lade hela 45 deltagare då de åkte på Väs-teråsfjärden ner till Fröholmens fyr.

Under de följande dagarna kom detkramsnö som snabbt försvann men mycketvatten och tendens till överis. Temperaturerkring 0 gjorde att överisen varken smälteeller frös ihop. Efter rapporter från Eskils-tunaåkare förlades årets ledartur till ÖstraHjälmaren den 27:e. Det var plusgrader,

11

Galten. Den 13:e blev det en fin skridskoturpå Galten norr om rännan för alla gruppermed start från Sandabadet. De som åktelängst kom till Stäudd via land- och vass-promenader. Grupp 3 och 4 utnyttjade busstill Sandabadet, tyvärr fördröjdes hemfär-den då bussen inte ville starta. Säsongensförsta välkommentur genomfördes och blevi längsta laget. Under turen kunde icke bä-rig is demonstreras bl a meterstora vitafläckar med icke bärig porös stöpis utanunderliggande kärnis. Vikten av att hela tidenläsa isen och att följa ledarens spår betonades.

Söndagen den 14:e åkte vi åter på Galtenmed alla grupper på utmärkta isar. Välkom-menturen hade samlat 45 deltagare som 4ledare tog hand om. Så gott som alla kundegenomföra turen på 20 km och inbjöds att

bli medlemmar. Isarna växte till i det klaraoch kalla vädret. Den 17:e kunde vi åka iÄngsöområdet. Mitt-i-veckan-turen sam-lade hela 35 deltagare. Man åkte i 2 grup-per som åkte på var sin sida om Kungsåra-fjärden söderut. Vid övergången till Gran-fjärden i höjd med Ängsö slott stötte manpå tunn is och fick vända för att genomÄngsösundet ta sig ut på Oxfjärden ner tillGrisfjärden via Nässundet. Den bästa isenfann man på Oxfjärden.

Kylan fortsatte, Västeråsfjärden la sig vil-ket grupp 4 utnyttjade för sin tur lördagenden 20:e. Solen sken, isen var slät och fin ochvinden svag. Bättre kunde det knappast bli.Övriga grupper åkte åter vid Ängsö, grupp 1och 2 åkte runt ön medan grupp 3 åkte ut påOxfjärden och ner till Grisfjärden och ut

genom Skursundetmen vände då manstötte på vrakis.Många avslutade da-gen med en tur ut påKungsårafjärden. Enliten välkommeng-rupp åkte först ut påKungsårafjärdenmen vände tillbakagenom Ängsösundetför att fika i Upplandefter att först ha stu-derat den svaga isenvid Kurö. Turen blevrelativt kort så någrastarka åkare förläng-

10

Marianne Larsson

efter rast vid Fager-

ön. Färden fortsatte

mot Enköping. 10

februari. Foto: Carl-

Axel Svensson.

Gunnar Nordesjö leder en välkommentur med hela 49 deltagare! 14 januari.

Foto: Staffan Öström.

fjärden.Nästa dag den 12:e var vädret sämre.

SMHI hade varnat för väderomslag medvind huvudsakligen från syd. Grupp 1 till 3tog buss till Strängnäs för medvindsåkningmot Hjulsta/Västerås. Det blåste ordentligtoch klockan 11 kom ett kraftigt snöfall. VidTynnelsö Slott träffade man på holländarepå ”skridskosafari”. På den fina isen påTynnelsöfjärden och Morraröfjärden form-ligen blåstes man norrut i snödrevet. Norrom Märsön fanns överraskande tunn is såledarna fann sig plötsligt omgivna av frät-hål, dock inga plurrningar. Grupp 3 hadehuvudsakligen medvind till Hjulsta medangrupp 1–2 hade en del motvind under sin

färd mot Västerås då vinden skiftade mellanSV och SO. Det blev plusgrader så snön för-svann. Mitt-i-veckanturen den 14:e gick tillEnköping och man fann att värmen påver-kat isen så delar av Enköpingsån var ejbärig utan man fick åka norrut på över-svämningar i energiskogen utmed ån.

Isen stabiliserades mot slutet av veckanoch vi fick åter en mättad helg. Grupp 1åkte i svag västlig vind som ökade under da-gen Örebro–Västerås. Hjälmarens is varsämre än Mälarens. Det enda negativaunder turen var det stora vattenflödetgenom Hjälmare kanal som tvingade till 9km landpromenad. Arbogaån hade fin slätis. Grupperna 2–4 valde att åka på Åmän-

13

ingen vind men kraftig dimma. Man åkte ien enda grupp vilket var bra för gemenska-pen. Den osäkra isen och dimman gjorde attfarten var behaglig. Inga störande utsikter,vi såg endast varandra i dimman. Ledarnaåkte helt efter kompass och visade sig varahelt suveräna på det. Vi hade livlinekastningoch tävlade om en vinflaska. Olle Bergmanvann. En kort stund tittade solen fram ochspeglade sig otroligt vackert i isen, det varsvårt att avgöra var horisonten var, manåkte rätt in i himlen. En mycket fin dag.

Nästa dag den 28:e var det betydligt bättreförhållanden för grupp 2 som åkte runt ÖstraHjälmaren med bara lite tunn is längst i öster.Man fortsatte sedan ut på Storhjälmaren tillmynningen av kanalen. Isen blev under dagenbättre och bättre så att överisen försvann vartefter. I Västeråstrakten var det kraftig dimmavilket krävde kompassåkning. Grupp 3 åktepå Kungsåra- och Granfjärden från Ängsö-bron. Grupp 4 och välkommengruppen ut-gick från Frösåkers brygga. Isytan var täcktav snöpuder, där den saknades fanns det riskför överis. Svårt att hitta ”pedagogiska” isar.Vädret blev bättre. De följande dagarna åkteflera grupper runt Ängsö med diverse utvik-ningar söder om Långholmen. Både den 30:eoch 31:a var det utlysta turer. Speciellt turenden 30:e var fin i strålande sol, några minus-grader och vindstilla. Nästa dag var det litemer mulet och gruppen som åkte på Blackent o r Tidö-Lindö mötte en rejäl snöby. Nermot rännan var det svag is så sträckan Fläs-sjan–Stora Jungfrun var ej åkbar.

FFeebbrruuaarriiUnder månadens första dagar kom det litesnö i östra Svealand men mindre i Västerås-trakten och västerut. Under den första hel-gen var det rejält kallt med nordostlig vindså de flesta turerna gick från Lövudden till

Kvicksund och därefter tåg hem. På grundav kylan var det inte många deltagare på tu-rerna. Lördagen den 3:e åkte grupp 2 och 3nämnda sträcka på stabil is med 50% snö-fläckar så att man fick kryssa sig fram. Nå-gra i grupp 2 tog en extra sväng ut på Väs-teråsfjärden vid hemkomsten och fann attrännan kunde passeras vilket passade bradå några hade sina bilar vid Lövudden. Detvar hela 10 cm is mellan isflaken. En litengrupp 4 åkte på Västeråsfjärden och fickträna motvindsåkning på hemvägen. I bi-tande kyla, –20 på morgonen, åkte tre grup-per den 4:e sträckan Lövudden–Kvicksund.Vissa köldsprickor hade bildats och manförsökte åka på blank kärnis utmed snö-strängarna som högg då de var hårt packade.Det gällde att ha koll på varandras ansiktendå risken för förfrysning var påtaglig.

Under månadens andra vecka snöade detförst, därefter blev det blidväder med myck-et vatten på isen och i slutet av veckan snöigen på fuktiga isar vilket gav en knottrigyta. Lördagen den 10:e blev en strålandeskridskodag. Svag västlig vind med stabilaisar. Grupp 1 och 2 åkte till Enköping. BådeAggarösundet och Hjulstafjärden var lättaatt passera, bärig is fanns under Hjulsta-bron men vid Nybyholm fick man ta av sigskridskorna. Några tunna partier fanns påEnköpingsån. Några bytte grupp utan attmeddela ledaren och i båda grupperna fickman anledning att påpeka att ingen får åkaföre ledaren. Även i grupp 3 som åkte tillHjulsta där buss mötte hade man anledningatt påminna om åkdisciplin. Dagens trevli-gaste stund var kanske när grupperna 1–3med ca 100 åkare fikade tillsammans på Fa-geröns solbelysta klippiga sydsida. Snackaom fågelberg! Grupp 4 hade en fin dag sö-der och väster om Ängsö med start frånLångholmens brygga. Sämst is på Kungsåra-

12

Nils-Erik Hjelmer leder på Björkfjärden. Foto: Morgan Johansson.

1514

TTuurreerr vviinntteerrnn 22000000 –– 22000011

Dag Grupp Sjöar eller färdväg Ledare Km Delt23.12 - Nötmyran, översvämn. syd Salbohed Många 25 2925.12 - Nötmyran, översvämn. syd Salbohed N-E Hjelmer 30 14

- Grotten, Klysnen, Fantebosjön, Gnien B Stridh 19 626.12 - Nötmyran O Bergman 18 12

- Salasjöarna N-E Hjelmer 37 1927.12 3 Stensjön, Storljusen M Präckel 30 2228.12 - Stora och Lilla Kedjen B Stridh 35 11

- Stora och Lilla Kedjen M Christerson 35 811.1 3 Stora och Lilla Kedjen U Levin/C Lindström 30 1212.1 Rek Galten från Sandabadet U Levin 12 313.1 1 Galten från Sandabadet U Stabo 65 13

2 Galten från Sandabadet B Stenhäll 38 243 Galten från Sandabadet U Levin 35 204 Galten från Sandabadet H Pettersson 30 29Välk Galten från Sandabadet G Nordesjö m fl 21 16

14.1 1 Galten från Sandabadet B Westman 40 32 Galten från Sansabadet E Westman 30 193 Galten från Sandabadet B Nilsson 30 354 Galten från Sandabadet E o B Martinsson 28 22Välk Galten från Sandabadet G Nordesjö m fl 20 49Isvak Fiskkraken I Mortensen/O Bergman 8

17.1 Miv Kungsåra-, Ox- och Grisfjärden B Martinsson 31 15Miv Kungsåra-, Ox- och Grisfjärden L Becker 42 20

20.1 1 Ängsö runt T Johansson 47 132 Ängsö runt P Bråkenhielm 45 363 Kungsåra-, Ox- och Grisfjärden H Skoog/C A Svensson 45 434 Västerås- och Ridöfjärden I Sidén 22 32Välk Kungsåra- och Oxfjärden G Nordesjö m fl 14/26 10/4

21.1 1 Ängsöområdet N-E Hjelmer 63 52 Kungsåra-, Ox- och Grisfjärden C Lindström 45 153 Kungsåra-, Ox- och Grisfärden B Stenhäll/H Pettersson/ 35/25 54

O Hjortstam4 Västerås- och Ridöfjärden C-G Hedberg 20 45Välk Kungsåra-, Ox- och Grisfjärden G Nordesjö m fl 22 22

27.1 Led Östra Hjälmaren M Johansson/A Tengstrand 31 3128.1 1–2 Östra och Storhjälmaren K Kauramäki 52 8

3 Kungsåra- och Granfjärden H-J Wiegand 35 263 Kungsåra- och Granfjärden C Rydell/J Palm 35 224 Kungsårafjärden från Frösåker Ö Ek 20 14Välk Kungsårafjärden från Frösåker G Nordesjö/U Levin 15 9

30.1 Miv Kring Ängsö N-E Hjelmer 49 631.1 Miv Ängsö runt S Persson 30 14

Miv Blacken från Tidö-Lindö B Nilsson 36 193.2 2 Blacken, Västeråsfjärden O Hjortstam/B Eriksson 35 7

M Christersson3 Lövudden–Kvicksund H-E Karlsson 30 134 Västeråsfjärden K Nyström 18 7

4.2 1 Lövudden–Kvicksund R Ericson 40 52 Lövudden–Kvicksund T Johansson 32 113 Lövudden–Kvicksund M Johansson/C-A Svensson 30 9

10.2 1 Västerås–Enköping B Stridh 70 112 Västerås–Enköping M Johansson 54 413 Västerås–Hjulsta B Nilsson/C-G Hedberg 48 424 Söder och väster om Ängsö S Öström 24 27

11.2 1 Strängnäs–Västerås B Westman 68 42 Strängnäs–Västerås E Westman 61 133 Strängnäs–Hjulsta G Nordesjö 28 7

14.2 Miv Västerås–Enköping I Mortensen 50 1717.2 1 Örebro–Västerås B Stridh 117 9

2 Åmänningen N-E Hjelmer 50 203 Åmänningen R Ericson/P Kandell 35 293a Norra Barken, Issen (kulturtur) U Levin 30 214 Åmänningen Ö Ek 24 23

18.2 1 N och S Barken, Aspen, Åmänningen B Westman 50 32 N och S Barken, Aspen, Åmänningen M Präckel 50 183 N och S Barken C Lindström/H Pettersson 37 404 N och S Barken E och B Martinsson 30 22

21.2 Miv Lilla Blacken och Blacken R Alhonen 35 724.2 1 Västerås–Kvicks–Stallarh–Strängnäs B Stridh 115 5+4

2 Västerås–Kvicksund–Strängnäs C Linusson 73 183 Lövudden–Kvicksund U Levin 37 374 Lövudden–Kvicksund B Johansson 28 9

25.2 2 Lilla Blacken, Blacken, Galten T Johansson 59 43 Tidö-Lindö–Kvicksund E Martinsson 25 74 Tidö-Lindö–Kvicksund C Rydell 23 48

28.2 Miv Blacken från Tidö-Lindö (mystur) M Präckel 93.3 1 Norra Björkfjärden, Hovgårdsfjärden N-E Hjelmer 55 8

2 Norra Björkfjärden P Bråkenhielm 43 93 Härjarö–Birka t o r G Nordesjö 38 17

4.3 4 Norra Björkfjärden H-E Karlsson 35 112 Härjarö–Birka t o r T Lejergård 40 93 Västeråsfjärden (teknikträning) I Mortensen/K Björk 9

7.3 Miv Björnön–Fagerön t o r E och B Martinsson 30 1510.3 1 Västerås–Kalmarsand B Stridh 80 10

2 Västerås–Kalmarsand E Westman 80 133 Västerås–Hjulsta B Nilsson/Ö Ek 37 124 Björnön–Hjulsta G Nordesjö 28 21

11.3 2 Västerås- och Ridöfjärden B Eriksson 30 83 Västerås- och Ridöfjärden C Rydell 28 104 Västerås- och Ridöfjärden K Björk 28 17

14.3 Miv Framnäs–Fröholmen t o r R Alhonen 24 621.3 Miv Lövudden–Tallskär t o r I Mortensen 18 523.3 rek ”Nynäs inre vikar” U Levin 22 924.3 1 Prästfjärden från Mälsåker N-E Hjelmer 61 6

2 Prästfjärden från Mälsåker H Skoog 55 163 Prästfjärden från Mälsåker G Nordesjö 39 234 Prästfjärden från Mälsåker H Pettersson 27 13

25.3 3 Prästfjärden från Mälsåker U Levin 37 134 Prästfjärden från Mälsåker I Sidén 30 16

31.3 1–2 Kungsåra-/Granfjärden R Ericson 25 83–4 Kungsårafjärden I Sidén 7 6

13.4 Rek Grotten, Kedjen, Malingsbo, Kloten B Stridh 25 414.4 Alla Stora Kloten, Långvattnet Alla 15 3

trög is. Solen lyste dock vilket den ocksågjorde för grupperna 1–4 som hade hårdafina isar på Barkensjöarna, Aspen ochÅmänningen. Man hade hyrd buss tillSmedjebacken för att utnyttja den nordligavinden. Mitt-i-veckan-turen gick på Lillaoch Stora Blacken på fina isar som höll sigfina till helgen vilket gjorde att vårt när-maste åkområde besöktes av åkare från helaMellansverige.

Grupp 1 fortsatte sina långlopp den 24:eoch åkte Västerås–Kvicksund–Stallar-holmen–Strängnäs. Grupp 2 åkte en kortare

variant Västerås–Kvicksund–Strängnäs. Endel köldsprickor fanns och lite bromsandesnö. Grupp 3 och 4 åkte Lövudden–Kvick-sund och flera valde att åka hem samma vägistället för att ta bussen. En fin skridskodag.Kyla och 5-milen i skid-VM gjorde att en-dast få åkte med på turerna den 25:e. Manstartade åter vid Tidö-Lindö. Grupp 3 och 4avslutade vid Kvicksund medan grupp 2även åkte på Galten innan de åkte tillbakatill Tidö-Lindö. Isen var täckt av 3 cm snö-täcke under vilket glasis och sprickor före-kom. Mitt-i-veckan-turen den 28:e blev ensk mystur där antalet kilometer var ovid-kommande utan rasterna i sol och lä vikti-gare. Isen var nu spröd med en hel delsprickor under snötäcket. Det gällde att väl-ja väg för ibland var snön drivad. Såledesingen snabbskrinning.

MMaarrss I början av månaden kom det mer snö iVästeråstrakten. Rapporter kom om att destora Mälarfjärdarna i öster lagt sig. Den3:e åkte alla grupperna till Härjarö för turerpå Norra Björkfjärden i strålande vinter-väder. Grupp 1 liksom grupp 3 åkte ner tillBirka över Hovgårdsfjärden och hade rätttrögåkt snötäckt is genom Svinsundet.Grupp 3 valde att återvända hem på utsidanav Adelsö där isen var mycket varierande.Åkte man ut mot rännan var det flakis ochin mot land mer snö och ojämnheter. Da-gens paroll: Se inte upp utan ner! Grupp 2och 4 valde bort fornminnen typ Birka ochutnyttjade maximalt de fina öppna ytornapå Norra Björkfjärden. Många skridsko-åkare ute på isen från Stockholm, Uppsalaoch Holland. Söndagen den 4:e åkte grupp2 åter till Härjarö och åkte runt Adelsö ochhade liknande förhållanden som grupp 3dagen innan, således vrakis på utsidan av

17

ningen på omväxlande blankis och knottrigis med lite frostsprickor vilket orsakade endel fall. Här blåste det lite mer och eftersomdet var rundturer blev det en del motvind-såkning. Urban Levin ordnade åter en Kul-tur dvs en tur med kulturellt inslag. Manbörjade i Smedjebacken och besökte biblio-teket med dess utställning om arbetarmåla-ren Johan Ahlbäck. Ut på isen vid hamnen(ej bortom kyrkan), följde Norra Barkensstrand till Torrbo med Werner Aspenström-anknytning. En dikt lästes om en barkbåt

som flyter nedför Strömsholms kanal ochtill slut hamnar ute i Atlanten. Lunch intogspå konferensanläggningen vid Gladtjärndär en mustig lokal guide berättade skrönor.Därefter blev det skridskoåkning på Issenmed kaffe och dagen avslutades vid Söder-bärke där bussen mötte. Under bussturenvisades videofilmer om Strömsholms kanaloch Johan Ahlbäck. En mycket lyckad dag.Nästa dag den 18:e åkte några Vikingarän-net vilket var ett tvivelaktigt nöje då detblev mycket motvindsåkning på mycket

16

Gruppen sträcker ut på Blacken. 24 februari. Foto: Mikael Präckel.

begränsade åkområdet gjorde att områdetinte kunde rekommenderas för klubbturerhelgen den 23:e–24:e. Rapporter hade kom-mit om att Prästfjärden hade otrolig is. Förde flesta blev det en härlig säsongavslutningmed turer både lördag och söndag ut frånMälsåker ner mot Ridö och skären Pingstoch Midsommar. Solen sken, ingen vind,hård isyta, kluriga råkövergångar, jämnagrupper, bofink hördes, nyckelpiga syntes,ja kunde det vara bättre?

Säsongen var ej över, lördagen den 31:aåkte 2 grupper på Kungsårafjärden. God bä-righet men ytan bestod av snöslask och vattenpå ytmjuk is, således motionsbefrämjande.Grupp 3–4 avbröt turen tämligen omgåendemen det kändes som om man åkt flera mil.

AApprriillMälarisarna var nu ett minne blott. Ned-stöpning pågick i Bergslagen och vi hop-pades på ytterligare turer. På Långfredagenden 13:e spanade en grupp av Grotten, Sto-ra Kedjen, Fantebosjön, Nedre Malingsbo-sjön och Klotensjöarna. Överallt fanns detåkbar is även om ytan inte alltid var denbästa och visst förekom landlöshet. Ingennämnvärd ytmjukhet under dagen. Införpåskafton rekommenderades Klotensjöarnamen endast 3 ledare kom till samlingsplat-sen. De fick en fin dag i soligt väder menrasterna var nog de mest njutbara för isenblev tidigt ytmjuk. Många vårtecken underdagen. En kort men intensiv säsong var tillända.

Gunnar Nordesjö n

19

Adelsö. Snön på Hovgårdsfjärden var numer drivad och dagen avslutades tyvärr imotvind in mot Härjarö. På Västeråsfjärdenhade grupp 3 teknikträning: Hur passeradrivad snö utan att tappa balansen? Manletade således efter stråk med besvärlig snöoch tränade åkning i både med- och mot-vind. Färdlängden blev oväsentlig. Mycketnyttig övning tyckte alla som var med.

Sedan början av januari hade vi fått litesnö i Mälardalen och än höll isarna. Mitt-i-veckan-turen den 7:e fram och tillbaka frånBjörnön till Fagerön. Lite bristande överisfrös till under dagen. Stockholmssyndrometbörjade nu breda ut sig. Den 8:e åkte engrupp Hässelby–Västerås och kunde ta sigöver rännan som brutits upp mot Kalmar-sand. Målet var Stockholm för grupperna 1och 2 lördagen den 10:e men dimma ochplusgrader gjorde att glidet ej var det bästadå det kommit lite snö under natten. Rän-nan gick inte att passera så målet blev Kal-marsand. Vid Hjulsta märktes att våren varpå väg med uttalade uttunningar och frät-hål. Än tunnare var det för grupp 3 och 4som kom senare. Isen från Karinskär tillHjulsta var svår och det fanns spår delsvassnära på svåråkt snöis, dels 3–4 meter utpå brun kärnis som var lättåkt och myckettunn. Grupp 3 åkte strandnära, men grupp-4-ledaren åkte på den mörka isen. Grupp 4åkte med stora avstånd och ledaren hadeslappnat av i sin uppmärksamhet då plöts-ligt rop hördes från kön. Isen hade brustitunder en relativt tung åkare, följande hannej stanna utan doppade ett ben upp till mid-jan. En åkare längre fram bromsade ochsvängde utåt rännan och gick igenom. Le-daren hade plötsligt 3 personer i vattnetlångt bakom sig på tunn is. Ledaren sågframför sig fler plurrningar. Den som vikt utmot rännan drogs upp med lina, de längre

bak tog sig upp själva. Sedan gällde det attlotsa de som var längst bak i kön förbi hå-len i isen. Klädbyte skedde då man gickiland 1 km bort, flera plusgrader gjorde attingen frös. Mycket lärorikt, allt hade gåttlugnt, ingen panik utbröt. Alla ville ge sinsyn på det inträffade vilket gjorde att kläd-bytet tog tid. I mötande buss vid Hjulsta-bron satt redan grupp 3 och fick tyvärr vän-ta länge på grupp 4. Nästa dag den 11:e vardet flera plusgrader och dimma.

Isarna var inte så mjuka som man befa-rade men sunden blev lömska. Tre grupperåkte på Västerås- och Ridöfjärden. Grupp 2mötte en åkare bortom Frösåkers fyr somplurrat i Aggarösundet. Dimma hela dagen,använde man inte kompass så riskerademan att åka i en halvcirkel vilket en gruppgjorde mellan Björnön och Almö-Lindö.Trots dimman eller kanske tack vare dim-man blev det trivsamma turer. Isen fick nuvåriskaraktär på Västeråsfärden. Mitt-i-veckan-gruppen den 14.e åkte på hård, sol-etsad pipig kärnis. Åkområdet hade krymptner mot Frösåkers fyr. Deltagarna befaradeatt det var årets sista tur. I slutet av veckankom det några cm snö vilket gjorde detomöjligt att läsa isytan och föret blev onjut-bart varför alla turer blev inställda helgenden 17:e–18:e. Kylan återkom, men företvar ej det bästa, snöfras på Västeråsfjärden,dubbelpik nödvändig enligt mitt-i-veckan-gruppen som åkte söderut från Lövudden.Kylan gjorde att delar av skärgården fickåkbar nyis bl a kring Åland. Isspaning sked-de på Nynäs infjärdar intill Nynäshamn.Längst inne i vikarna bärig stöpis, längre utnyfrusna kärnisar 4–5 cm tjocka, svaga viduddar och sund. Mycket pikande, knakljudoch bågnande ytor som dock höll. Mångapromenader. Underbart väder och vackertlandskap gjorde turen till en höjdare. Det

18

Spaningstur på Nedre Malingsbosjön i Bergslagen. 13 april. Foto: Morgan Johansson.

åkgrupper med olika hastigheter ochåklängder. Säsong sju hade vi ordinarie tu-rer 20 åkdagar, ökat deltagarantal med10–40 deltagare per dag och åklängder på15–55 km. Dessutom gjordes ett ganskastort antal rekognoserings- och ledar-träningsturer, 5–10 åkdagar, så sammanlagtåkte vi den säsongen närmare 30 dagarunder tiden november–mars. Då kändes detatt verksamheten hade fått vind i seglen.

Resursbrist kännetecknade utvecklingenalla de säsonger jag var sektionsledare. Detvar brist på både pengar och medlemmarsom ville åtaga sig ledar- och funktionärs-uppdrag. Israpporteringen och de adminis-trativa göromålen och allt annat blev myck-et mer resurskrävande än någon kunde ana.För att få en verksamhet att fungera behövsså många medlemmar att medlemsavgifternatäcker utgifterna och att det bland medlem-

marna finns tillräckligt antal som kan ochvill dela på ledar- och funktionärsuppdra-gen. Medlemsantalet de första säsongernavar endast 29, 43, 44, 48, 74, 95, 90, vartillkom familjemedlemmar. Utan Friluftsfräm-jandets ekonomiska – och även administrati-va – stöd hade vi inte kunnat fortsätta. Peng-ar saknades till att ringa tillräckligt antal te-lefonsamtal till kontaktpersoner för inhäm-tande av isuppgifter, ordentliga tack till upp-giftslämnarna och erforderlig marknadsfö-ring för att öka medlemsantalet. Anskaff-ning av kartor till färdledarna kunde endastske i begränsad omfattning varje säsong.Fjärrstyrd telefonsvarare som kom på mark-naden i början av 1980-talet hade vi inte hel-ler råd att skaffa under min tid.

Marknadsföringen för att öka medlems-antalet hade naturligt motstånd i ofta snö-täckta isar. Inför varje säsong annonserade vi

21

FFöörr 2255 åårr sedan – i mitten av 1970-talet –fanns inom Friluftsfrämjandet i Västerås enutflyktssektion där vuxna friluftsintresse-rade ungefär en söndag per månad gjorde enca milslång skogsvandring tillsammans.Ibland gjordes också någon kanot(canaden-sar)paddling, ibland någon cykeltur och närdet fanns tillräckligt med snö någon skidtur.Vi var tiotalet inom Friluftsfrämjandet utbil-dade vandringsledaresom turades om att ledautflykterna vilka bru-kade samla 20–50 delta-gare. Jag var sektionsle-dare och hade ansvaretför sektionens verksam-het. Snöfattiga vintrarmedförde ett intresse förskridskoåkning. I Fri-luftsfrämjandets tidningI alla väder kunde manläsa att Friluftsfrämjan-det i b l a Uppsala, Stock-holms och Söderman-lands län bedrev lång-färdsskridskoåkning. Förslag om att göraskridskoutflykter kom upp i utflyktssektio-nen och vi kände behov av ledarutbildningför det. Västmanlandsdistriktet lät miggenomgå Friluftsfrämjandets centrala lång-färdsskridskoledarkurs mot löfte att jagskulle ställa upp som distriktsledare och för-söka starta långfärdsskridskoverksamhetinom distriktet. Hemma i Västerås fick jagsedan starkt stöd av kände isvaklivräddnings-instruktören Nicke Loguin. Två små annon-ser i VLT hösten 1976 fick fyrtiotalet väste-råsare att ringa hem till mig och anmäla sittintresse för att vara med i en förening för

gemensam långfärdsskridskoåkning. Jagkallade alla till en upptaktsträff den 30 no-vember 1976. Då startade vi. Bland de somkom till den första träffen var Sten Anders-son, Åke Andersson, Ingrid Erdal, AnnaFransén, Märta Henschen, Bengt Linder,Valdemar Lindholm, Arne Nordholm, Mi-kael Präckel, Anders Thor, Per Wrammer-fors. Jag blev sektionsledare också för lång-

färdsskridskosektionen.Redan dagen efter

upptaktsträffen börjadeett snöfall som kom atttäcka nästan alla isarden första säsongen vil-ken därför kom att om-fatta bara en dokumen-terad skridskotur. Ochden blev av endast tackvare att Arne Nordholmförmått en flygare vidJohannisbergs flygplatsatt ta med honom upppå en kortare flygningför isspaning över bl a

Blacken. Turen samlade 13 deltagare. Nästasäsong gick det emellertid bättre och detblev åkningar tio dagar. Deltagarantalet deolika dagarna varierade mellan 3 och 30och åklängderna mellan 10 och 40 km. Sä-song tre blev det också tio åkdagar menmed färre deltagare. Säsongerna fyra ochfem kom vi upp i ca 15 åkdagar medåklängder på 10–80 km. Den sjätte säsong-en blev en riktig snövinter med åkningar en-dast fyra veckoslut. Säsong sju, min sistasom sektionsledare, blev däremot riktigtbra. Äntligen. Pärmen med färdrapporterblev överfull. Alla säsonger åkte vi i flera

20

Dagens sista skär. Ängsösundet. 20 januari. Foto: Anders Glämsta.

SSttaarrtteenn 11997766

FöreningenLångfärdsskridsko i

Västerås har tioårsjubileumår 2001. Verksamhetenstartade redan för 25 årsedan som en sektion i

Friluftsfrämjandet.Här berättar fyra sektionsledare/

ordförande om sina år.Sven-Olof Carlsson

inleder.

23

i VLT om informationsträff för alla intresse-rade. Hösten 1977 fick vi med artiklar i VLTefter både vår upptaktsträff och vår ledar-kurs. I januari 1979 medverkade vi i Björn-ögårdens/Friluftsfrämjandets ”Månskensturpå skridsko”. I januari 1980 fick vi ett stortreportage i VLT med bilder både på första si-dan och inuti tidningen där reportern bl adöpte Valdemar Lindholm till ”veteran”, nå-got som han sedan fick stå ut med att kallas.En vecka senare medverkade vi igen i mån-skensturen och ordnade också dagen efter”Långfärdsskridskons dag” men då komändå noll intresserade för det var snö på isen.I januari 1981 stod sektionen ensam förmånskensturen och då blev det jättesuccémed mer än 1500 deltagare och de 600 bil-jetterna som inkluderade ärtsoppa och lott-sedel i lotteri med bl a långfärdsskridskorsom vinst såldes snabbt slut. Några av sek-tionens ledare som skulle hjälpa till påBjörnögården kom dit en timme försenadedärför att de hade fastnat i den långa bilkönpå Björnövägen och det var svårt att finnaparkeringsplats vid Björnön. VLT hade bådeannons och reportage om arrangemanget.

Säkerhet är det viktigaste vid långfärds-skridsoåkning. Ett stort ansvar vilar på enorganisation som arrangerar sådan. Det ärett oeftergivligt krav att åtminstone ledarnahar ett visst mått av kunskap och erfaren-het. Ledare och övriga deltagare måste kun-na känna trygghet och det var just tryggheti säkert sällskap som var viktigaste anled-ningen till att man anmälde intresse för attdeltaga i vår verksamhet. Ledarutbildningblev därför en av våra viktigaste uppgifterredan från början. Och vi enades snart omett (då) unikt grepp i långfärdsskridskovärl-den, nämligen att erbjuda samtliga medlem-mar att gratis genomgå vår endags teoretis-ka långfärdsskridskoledarkurs utan att som

motprestation sedan ställa upp som färd-ledare. Naturligtvis ställde ändå många uppsom färdledare. Och ju fler färdledare vifick, ju färre antal gånger per säsong behöv-de var och en ställa upp som färdledare. Detunderlättade ledarrekryteringen. Det bleväven lättare att våga ställa upp som färd-ledare när också flera av de övriga deltagarnai åkningarna hade kunskaper efter genom-gången kurs. Varje säsong genomgick tio-talet medlemmar kursen och antalet somgenomgått den ökade varje säsong från 10

22

Överst: Israpporteringsansvariga 1982–83.

Wahle Näsborn, Hans Warstrand, Åke

Andersson, Erik Westman, Sven-Olof

Carlsson och Arne Nordholm.

Nedan t v: Mikael Präckel i täten. December

1980. Foto: Lage Becker.

Nedan t h: På tur i mars 1980.

kartor till färdledarna? Vi jämförde medFriluftsfrämjandet i distrikten runtom somåkte högst ca fem mil från hemorten ochmed SSSK i Stockholm som normalt åktehögst ca tio mil därifrån. Våra medlemmarföredrog också åkning så nära Västerås sommöjligt. Kartstudier tydde på en naturliggräns vid en cirkel med ca tio mils radie frånVästerås. Bl a för att Mälaren slutade iStockholm, norra Mälaren i Uppsala, dekända issjöarna Marvikarna m fl i Gnesta,Barkensjöarna började i Smedjebacken ochHjälmaren i Örebro. Området inom den cir-keln blev därför vårt åkområde och vi trod-de att vi skulle kunna bevaka isarna inomhela det trots att det faktiskt var enormtstort. Det förutsatte dock att vår informa-tör/israpportör till sin hjälp fick flera israp-portörer som varje vecka november–marstillsammans skulle ringa minst ca tio tele-fonsamtal till kontaktpersoner boende vidsjöarna inom åkområdet. Så många telefon-samtal var minimum för att få tillräckligtmed isuppgifter men också maximum förvad det var möjligt att hinna ringa under

några timmar en torsdag(fredag)kväll. Viräknade även med att vi skulle få isuppgif-ter från SSSK beträffande den östliga delenav vårt åkområde som samtidigt utgjordeSSSKs västliga åkområde. Eftersom ingenannan åtog sig uppgiften var jag förutomsektionsledare också informatör och skötteisuppgiftsinsamlandet alla sju säsongerna.De första två säsongerna hade jag hjälp avGustav Andersson, Erik Bergvall, BengtLinder, Valdemar Lindholm, Arne Nord-holm, Mikael Präckel och Anders Thor somställde upp som israpportörer. De därpåföljande tre säsongerna fick jag emellertidsköta all israpportering själv. Säsongen1981/82 fick jag åter hjälp av Gustav An-dersson, Arne Nordholm, Mikael Präckelsamt Åke Palm. Sista säsongen hjälpte ÅkeAndersson, Arne Nordholm, Wahle Näs-born, Hans Warstrand och Erik Westmantill. Med åren lyckades jag i en förteckningsamla telefonnummer till mer än 100 kon-taktpersoner som vi kunde ringa till för attfå isuppgifter. De bristande ekonomiska re-surserna och den åtminstone under flera sä-songer bristande tillgången på medlemmarsom var villiga att åtaga sig vara israppor-törer gjorde att vi nog tyvärr inte fick vet-skap om en del åkbara isar som jag önskaratt vi inte hade missat.

Kopplingen israpportering–jourhavandefärdledare–telefonsvararemeddelande varbesvärlig. Informatören som samlade ihopalla isuppgifter för vidarebefordran till färd-ledarna var tvungen att varje dag följaväderutvecklingen i radio och TV. Isutveck-lingen måste också följas. På torsdagkväl-larna var det telefonsamtal för isuppgiftsin-hämtande minst tre timmar. Fredag/lördag-kvällar var det kontakt med färdledarna.Eftersom vi inte kunde begära av färdle-darna att de själva skulle bekosta kartor

25

till 20, 30, 40 osv. Under de tre första årenledde jag själv ensam kursen. Sedan fick jaghjälp av först Bertil Timerdal och efter ho-nom av trion Torsten Brameus, GunnarNordesjö och Wahle Näsborn. Förutom denteoretiska kursen genomgick andra säsong-en sju och senare ytterligare några ledareockså Friluftsfrämjandets centrala kurs. Nå-gon antalsmässig brist på färdledare hade vialdrig tack vare vår satsning på kurser. Menmånga färdledare hade bristande erfaren-het. Flera var osäkra. Förmågan att leda åk-turerna till deltagarnas belåtenhet varie-rade. Därför försökte vi på olika sätt låta demer erfarna göra rekognoserings/ledarträ-ningsturer tillsammans med de mer oer-farna. Antalet åkningar de första sju sä-songerna var inte heller så många att ens desom åkte ofta fick så stor erfarenhet. Så vihade brist på färdledare som kunde anseserfarna under alla mina år vilket var ett be-kymmer för mig som ju som sektionsledarevar ansvarig för att våra ledare på åkturernavar tillräckligt kunniga och erfarna.

Isvaklivräddningsövningar var också en

viktig del i ledarutbildningen och säkerhets-tänkandet. Sådana var obligatoriska vid Fri-luftsfrämjandets centrala kurser och vid denkurs i Falun 1977 där sju västeråsare deltogvar vi närmare 40 som skulle få plats ochvärma oss i bastun efter övningen. MedNicke Loguins hjälp startade sektionen egnaövningar i isvak. Den första ägde rum på för-middagen nyårsdagen 1979 då sju medlem-mar övade i vaken nedanför Björnögården.Lufttemperaturen var minus 18 grader.Under promenaden efteråt upp till bastunfrös kläderna till is som vi tinade i varmdu-schen. Redan den 23 samma månad var detdags igen med tre vakövande, varav MikaelPräckel för andra gången. Han blev därmedvår isvakövningsledare och den 23 decemberisvakövade han för tredje gången samma år,då tillsammans med fyra andra medlemmar.Övningarna återkom sedan varje säsong.

Israpportering blev vår andra viktigauppgift. Var skulle vi åka skridsko? Hurstort område var det praktiskt möjligt attbevaka isarna inom? Till hur stort områdefanns det ekonomisk möjlighet att skaffa

24

Isen är som en öken. 20 januari. Foto: Anders Glämsta.

drag i sektionen eftersom jag fann det omöj-ligt att driva verksamheten vidare. Till nysektionsledare valdes Gunnar Nordesjö.

Sven-Olof Carlsson n

27

som täckte hela vårt åkområde måste de fålåna kartor från sektionen och eftersom vidå ännu inte haft möjlighet att skaffa någonlokal där kartorna kunde lånas och åter-lämnas så återstod endast den nödvändigalösningen att informatören också skötte ut-låningen av kartorna och tog emot dem närde återlämnades. Och färdledarna blevtvungna att besöka informatören i hansbostad fredag/lördag/söndagkvällar. Det vardärför naturligt (och nödvändigt) att infor-matören hade telefonsvararen i sin bostadoch talade in meddelandena på den efter atthan träffat färdledarna. Allt detta tillsam-mans var en nästan omänsklig uppgift förinformatören. Det tog alltför mycket tid förhonom och han var nästan alltid låst ochaldrig ledig. Flera säsonger hade informatö-ren ju dessutom inte heller hjälp av några is-rapportörer utan måste själv ringa alla tele-fonsamtal till kontaktpersoner för isupp-giftsinhämtande. Informatören var som allaandra i sektionen bara ideellt arbetande påsin fritid. Lägg därtill att det var sektions-ledaren som också var informatör. Redansäsongen 1981/82 aviserade jag också minavgång som både sektionsledare och infor-matör om vi inte kunde finna en bättre lös-ning. Vi behövde avbytare till informatörenså att åtminstone två stycken delade påuppgiften under säsongen. Det innebar atttelefonsvararen måste flyttas eller fjärrstyrdtelefonsvarare anskaffas. En ytterligare för-bättring skulle vara att kartförrådet flyt-tades till en lokal där färdledarna självakunde hämta och återlämna kartorna utanatt informatören behövde befatta sig meddet. Om så skedde skulle kontakten infor-matören–färdledarna kunna ske per telefonvilket skulle underlätta, åtminstone förinformatören.

Förutom ledare till den teoretiska ledar-

kursen och isvakövningen behövde vi er-farna ledare till särskilda ledarträningsturer.Vi behövde färdledare till åkturerna och nå-gon som gjorde upp färdledarjourlistan. Vibehövde informatörer och israpportörersom tog hand om isuppgiftsinhämtandetoch vi behövde några som skötte telefon-svararen. Vi behövde någon som ansvaradeför kartförrådet. Vi behövde sekreterare ochkassör som skötte utskickandet av inbjud-ningsbrev till intresserade och informations-brev till alla medlemmar i början på varjesäsong och som skötte medlemsregistret ochtog hand om medlemsavgifterna och in- ochutbetalningar m m. Vi behövde också någoneller några som tog hand om informations-,upptakts-, färdledar- och medlems/bild-tittarkvällarna. Om vi skulle ha ytterligareaktiviteter på programmet inrymda i sektio-nens verksamhet så behövde vi de som toghand om också de aktiviteterna, t ex bryn-ställstillverkning, åkträning på Rocklundaskrinnarbana, utlåning av långfärdsskrid-skor, lobbyarbete för bättre skridskoslingapå isen vid Björnön, ”Månskenstur”,”Långfärdsskridskons dag”, ”Skridsko tilltusen”, mitt-i-veckanturer, nybörjarturer,åkning på saltvattenisar (skärgårds/havs-isåkning), skidturer när snön hindrade skrid-skoåkning, kanoting när det var isfritt. An-talet idéer om vad som skulle rymmas inomsektionens verksamhet var stort bland sek-tionens trots allt relativt få medlemmar. Näridéerna i slutet av säsongen 1982/83 blevalltför vidlyftiga och det fördes fram kravpå utökning av vårt åkområde till också Ös-tersjöns skärgårdar som en minoritet på ca20 av 90 medlemmar var intresserade avoch våra bristande ekonomiska och perso-nella resurser inte ens räckte till den absolutnödvändiga verksamheten och kravställamainte ville förstå det lämnade jag mina upp-

26

Överst: Nedisat. 20 januari. Foto: Anders

Glämsta.

Nederst: Silvköparen en frostig morgon.

26 december. Foto: Maria Rolf.

hade så olika förutsättningar. En liten för-ening med kanske 20 aktiva åkare måstelösa sina bekymmer på ett annat sätt än vi iVästerås för att inte tala om SSSK.

Många avundades oss vår 1-dags-kurssom Sven-Olof hade startat på 70-talet påBjörnögården. Jag tog över denna kurs 1983och hade till min hjälp Torsten Brameus somundervisade om ledarskap på isen. Hanefterträddes av Kjell Björk. Wahle Näsbornvisade utrustning de första åren för att efter-trädas av Vera och Bengt Bergqvist. Kursenvar öppen för alla och det förelåg ingenplikt att åta sig ledaruppdrag. Jämfört medmånga andra föreningar hade vi relativtgott om ledare även om vi själva upplevdeen kronisk ledarbrist. Under många år hadeledarna med sig en medlemsförteckning ochprickade av deltagarna på turerna. Dennalista bifogades till färdrapporten (som in-

förts före min tid) som skickades till mig.Jag kunde se vilka som åkte mycket ochkunde rekommendera dem att gå kurseneller be dem bli ledare. I många fall krävdesen hel del övertalning speciellt under 90-talet. Våra mest aktiva ledare hade blivit såerfarna att många var rädda att åta sig attvara ledare och jämföras med de mer erfarna.

Under mina första år var man ledare bådelördag och söndag men bundenheten blevför stor. Inför säsongen 85/86 sattes ledarnaupp bara för en dag. Redan under mitt för-sta år togs regeln bort att söndagsturen skul-le gå på samma isar där ledarna på lördagenvarit och rekognoserat. Mikael och jag tyck-te att ledarna var så duktiga att läsa is sååkområdena kunde varieras. Då jag börjadeåka med föreningen var lördagsturerna av-sedda för ledarna. Vad hände, ledarna hadedet jättefint på lördagen men natten till sön-

29

II aapprriill 11998833 blev jag ombedd att bli ledareför Friluftsfrämjandets långfärdsskridsko-sektion. Jag hade åkt långfärdsskridskor se-dan början av 70-talet. Mest hade jag åktensam men jag hittade till föreningen 1980.1981 gick jag skridskokursen på Björnönoch 1982 hjälpte jag Sven-Olof Carlssonmed kursen. Någon erfarenhet av att ledaegna grupper hade jag inte då jag blev sek-tionsledare. På våren 1983 var det en vissturbulens inom sektionen.

Flera ville att vi skulle utöka vårt åkom-råde så att vi även kunde åka ute i skärgår-den vilket Sven-Olof inte ansåg vi hade till-räcklig ”saltiskunskap”för. Telefonsvararensplacering var ett annathett ämne. Då jag blevtillfrågad kände jag intetill schismen. Jag tyckteatt det mesta fungeradebra i sektionen vilketdet också gjorde. Sven-Olof hade lagt ner ett otroligt arbete undersina år som ordförande och gett sektionenden struktur som vi fortfarande har. Det varbara för mig att ta över.

Vår verksamhet står och faller med israp-porteringen, dels insamlandet av fakta an-gående isläget, dels förmedlandet av infor-mationen till medlemmarna. Mikael Präck-el hade åtagit sig denna tunga uppgift somhan sedan var ansvarig för i dryga 15 år.Mikaels israpporter var höjdpunkter somman såg fram emot. Han målade ut islägetså att man var tvungen att ge sig ut och hansrapportering av genomförda turer gav endåligt samvete för att man inte varit ute. Isanningens namn måste påpekas att man

inte alltid kände igen sig. Det han beskrevsom oändliga ytor av salsgolv hade mansjälv upplevt som synnerligen trögåkt is. Tillsin hjälp hade han under åren olika med-hjälpare men ansvaret var hans. Det somförvånade oss alla var att han orkade hållapå med israpporteringen under så lång tid.Han var hårt bunden inför varje helg.

I november 1986 inbjöd SSSK israppor-törer från hela Mellansverige till ett möte.Många hörsammade kallelsen men mångalokalavdelningar inom Friluftsfrämjandettackade nej av rädsla att SSSK skulle hastörre nytta av oss än vi av dom. Jag fick fle-

ra samtal där jag avråd-des att åka till Stock-holm men Mikael ochjag åkte. Mötet blev imitt tycke ett av de vik-tigaste i långfärdsskrid-skoåkningens historia.Kontakter skapades, te-lefonnummer utbyttes,

tidpunkter angavs när vi fick störa varan-dra. Hela israpporteringen i landet fick ettlyft. Mikael hade redan tidigare gett ossvästeråsare goodwill genom att regelbundettala in på SSSK:s intalare. Det bestämdes attdessa träffar skulle vara årligen återkom-mande och nästa träff var en kväll i Väste-rås 1987. Med tiden inbjöds till möten medövernattning och skridskoåkning. Förening-en i Linköping skapade ett israpportörsre-gister och utbytet mellan föreningarna blevbättre och bättre. Säkerhetsfrågor diskute-rades, utbildning av ledare och med tidenunder 90-talet mobiltelefoner, datorisering,Internet. På många frågor kunde förening-arna ha samma lösningar men föreningarna

28

Till vänster: Lage Becker och Mikael Präckel 1982.

Ovan: Från början av 1990-talet. Från vänster Maria Rolf,

Christer Rylander, Berit Martinsson, Enar Martinsson, Lage

Becker, Maj-Inger Storäng, Nils-Axel Alsén, Sven Carleson,

Bengt Öhman och Anders Svensson. Foto: Mikael Präckel.

EEnn nnyy fföörreenniinngg

Gunnar Nordesjöberättar om

nya iskontakteroch hur föreningen

bildas.

inte om sina dikeskörningar men kanske omsina plurrningar. En av mina viktigaste upp-gifter som sektionsledare var att skapa ensamhörighetskänsla bland medlemmarna. Viskulle ha roligt tillsammans, vi skulle ha na-turupplevelser och sektionen skulle i sina ledkunna ha dels ha starka åkare som ville långtoch på nya åkområden, dels de som ville tadet lugnt. Eftersom jag själv var road av nyaåkområden och gärna var ute på isen länge såblev kanske grupp 3 och med tiden grupp 4styvmoderligt behandlade. När medlemsanta-let växte uppstod nya problem. Grupp 3 blevför stor, grupp 2 åkte för fort. Det blev svå-rare och svårare att leda grupp 3 som blev

större och större. Inom grupp 3 utsågs fleraledare och under 90-talet infördes grupp 4 förde som ville åka kortare och långsammare tu-rer. Vår ekonomi förbättrades och Jan Dellveföreslog bussturer för medvindsåkning. Dettaökade samhörigheten mellan grupperna.

Alla bidrog till den trevliga andan ochmånga hjälpte till. Jag kunde nämna mångamen vill ge ett exempel. Utanför Rocklundaishall spolades varje år under 80-talet enskridskobana som vi förfogade över en tim-

31

dagen snöade det och turerna inställdes.En annan förändring var att vi försökte ha

gemensam mötestid vid Länsstyrelsen för allagrupper. Vi försökte även ha gemensammaåkområden för alla grupper för att på det sät-tet öka kontakten mellan grupperna och fååkare att variera åkgrupp. När jag började iföreningen och åkte i grupp 2 hörde jag talasom grupp 1 som startade tidigare än oss an-dra och som flög fram över alla slags isar ochsom ofta plurrade. En åkare hette MikaelPräckel som jag träffade först efter två år iföreningen. En underlighet var att det ansågsatt man var en riktig långfärdsskridskoåkareförst om man gått igenom isen. Man skryter

30

JJuubbiilleeuummssffeesstteennFöreningen firade söndagen den 7 okto-ber stolt 10-årsjubileum som egen för-ening under temat ”På hal is i 10 år. Enodyssé i föreningens historia i ton, taloch bild”. Det var dessutom 25 år sedanen långfärdsskridskosektion bildades iFriluftsfrämjandet. Drygt 125 personer,varav sju gäster från skridskoföreningari Stockholm, Linköping, Östhammar,Eskilstuna och Flen deltog. Förutom entvårätters middag med vin eller öl påGlada Gåsen vid Mälardalens Högskola,var det flera tal, musik, bildutställningmed foton och tidningsklipp, pikutställ-ning och två bildspel. Fantastiskt! Ettstort tack till alla som var med och gjor-da denna fest till en mycket lyckad till-ställning! Föreningen fick två fina gåvori samband med jubiléet. SSSK skänkte entavla av Thore Lewin, tillika konstnärtill omslagssidan av SSSK:s 100-årsjubi-leumsbok. Östhammars skrinnareskänkte en gåva till alla medlemmar iform av fri tillgång till deras skridsko-svarare under säsongen 2001–2002.Föreningen tackar för gåvorna!

Bengt Stridh

Västra Västeråsfjärden från altan på Enhagen. 20 januari. Foto: Bengt Stridh.

GGrraattttiissMed hopp om möten i ”skälisen” gratu-leras LiV på sin 10-årsdag, med koderoch nummer till våra israpporter påhemsida och telefon. Grattis, önskarÖsthammars skrinnare.Telefonsvarare 0173-172 90 (hemligt)Intalaren: 0173-102 18Webbsida: www.oregrund.nu/skrinnare(användarnamn osis, lösenord 17290)

med mitt telefonnummer. Under vinterhalvå-ret satt jag många, långa kvällar i telefon ochinformerade om vår verksamhet och varmycket entusiastisk. Det hade jag anledningatt vara eftersom jag tyckte att vi hade en braverksamhet. Samtidigt ville jag förmedla vårtbudskap: Utrustning, Kunskap, Sällskap ochkolla att de som ringde verkligen kunde åkaskridskor. Speciellt höstarna var jobbiga, ut-skick skulle skrivas, läggas i kuvert, franke-ras, postas (hustru och barn fick hjälpa till),färdledarlistor göras i ordning, lokaler tingasför våra möten osv. Till en början hade jaghjälp av Åke Watz som kassör och IngridErdal som sekreterare och hade kunnat fåhjälp av personalen på Björnögården menmed tiden gjorde jag det mesta själv eftersom

det var svårt att passa andras tider. Minaegna arbetstider var mycket oregelbundna.Hur som helst fungerade det, israpportering-en behövde jag aldrig tänka på och när ledar-listan var fastslagen fungerade turerna.

Antalet medlemmar i sektionen växte årfrån år. På slutet av 80-talet var vi en av defå sektionerna inom Friluftsfrämjandet Väs-terås som hade en positiv utveckling. Tryck-et ökade på sektionen att vi skulle gå in mednågon representant i styrelsen och hjälpa tillmer med Friluftsfrämjandets övriga verk-samheter. Personligen upplevde jag att jagjobbade tillräckligt under vinterhalvåret ochslog ifrån mig. Vi var en förening i förening-en, skötte oss själva och hade en egen eko-nomi. Friluftsfrämjandet lokalt fick en ny

33

me på torsdagskvällarna för åkträning. Därfanns våra låneskridskor och i regn och rusk,i bitande kyla stod där Sune Nyström m fl påknä och justerade tålmodigt in skridskor. Endel åkare kom aldrig tillbaka medan andrablev bitna av långfärdsskridskoåkning.

Redan 83/84 började vi åka utanför vår10-milsradie som ursprungligen var anbe-falld som vårt åkområde. På prövande havs-is i Vålarö skärgård och utanför Studsvik.84/85 åkte vi på Runn och en liten grupp påVättern t o r sträckan Borghamn–Hästhol-men utanför Omberg. Denna säsong fickjag bannor av Mikael Präckel. I mycketsträng kyla åkte jag från Sandabadet bortmot Köping, pikade mig över rännan åter-vände på södra sidan av Galten för att återgå över rännan. ”Gunnar, man går inte överrännan med grupp 3”, sa Mikael. Följandesäsong var vi både på Vättern och Vänernoch åkte i slutet av januari 1987 miltals påhelt genomskinlig is. Genom Vätterns klaravatten såg vi bottnen och vek åt sidan föratt inte köra på stenar som låg på flera me-ters djup. 3 år i rad var vi således på Vät-tern. Ingen säsong var den andra lik, vintern86/87 började vi åka först på juldagen. Vis-sa år med mycket snö hade vi bara 15 åk-dagar såsom vintern 84/85 mot det meranormala över 30 under 80-talet för attunder 90-talet ibland bli över 40. 93/94åkte vi många turer ute i skärgården efterflera års uppehåll p g a dålig isläggning. An-

talet turer ökade och antalet deltagare/turökade under min period som sektionsledarerespektive ordförande. Många turer skullejag vilja skriva om och det är de annorlun-da turerna jag mest kommer ihåg såsom dåvi blev instängda på ett militärt skjutfält in-till Norra Björkfjärden. Vi hade passerat enbom som under dagen fälldes ned och lås-tes. En något skadeglad jordbrukare somhade nyckel räddade oss. En annan tur ärdå isen bröts upp på Vättern och skridsko-åkare från Småland fick hämtas från ett litetskär mitt i Vättern med helikopter. Tyvärrglömmer jag lätt bort alla fina åkturer i vårtnärområde med glada positiva åkare. I regelhar isen varit fin men många gånger harrapporterna varit: isen var urusel, vädretdåligt men stämningen på topp.

Medlemsantalet ökade under min periodfrån 90 till 526 fullt betalande medlemmar.Antalet sålda skridskor i landet ökade kraf-tigt men relativt sett ökade inte medlemsan-talet lika mycket. Under de första åren var vimycket aktiva i våra försök till medlems-värvning. Som sektionsledare hjälpte jag tillmed Friluftsfrämjandets aktiviteter såsommånskensturer (månen visade sig aldrig), ski-dans dag, grejbytardagar på Rocklunda. Fle-ra hjälpte till men något större intresse fannsegentligen inte bland medlemmarna att hjäl-pa till. Många av dessa aktiviteter var på hel-gerna och då ville man vara med på turer.Egentligen värvades få nya medlemmargenom dessa aktiviteter. Vi fick nya medlem-mar genom mun-till-mun-information. Folkhörde om oss på arbetsplatser, och av vänneroch grannar. Våra informationsmöten blevmed tiden mycket väl besökta och dessasköttes av paret Bergqvist på ett utomordent-ligt sätt. De har verkligen värvat många nyamedlemmar. På Björnögården och Stadsbib-lioteket fanns informationsmaterial om oss

32

Från låg horisont. Salasjöarna. 26 december. Foto: Maria Rolf.

RRaabbaattttNNaattuurrkkoommppaanniieett ger 10% till ffäärrdd--lleeddaarree under vintern på långfärdsskrid-skoutrustning och 10% till alla medlem-mar under en långfärdsskridskokväll tis-dagen den 11 december 2001.

kassör som tyckte att alla våra ekonomiskatransaktioner skulle gå genom honom vilketonekligen hade krånglat till min vardag. Enbidragande orsak till hans krav var attmånga medlemmar i sektionen endast beta-lade medlemskap i sektionen och ej betalademedlemskap i Friluftsfrämjandet. En delgjorde detta i protest mot att den största de-len av den senare avgiften gick till centraladministration och endast till liten del gicktillbaka till lokala aktiviteter. Såsom sek-tionsledare kunde jag be medlemmar betalamen vägrade kontrollera medlemslistor ochjaga ”syndare”. Jag redogjorde för mina be-kymmer vid ett medlemsmöte (f d färdledar-möte) och ville att de närvarande skulle utseen grupp som jag kunde bolla frågor emotsåsom: Skulle vi ta ansvar för framtida mån-skensturer, skulle vi köpa ny telefonsvarare,vem ska vi skicka på kurs osv? Såsom sek-tionsledare var jag lite ensam. Någon frå-gade: Ska vi vara kvar inom Friluftsfrämjan-det, ska vi inte bilda en ny förening?

En arbetsgrupp tillsattes som skulle bedö-ma för- och nackdelar med anslutning till Fri-luftsfrämjandet. Man fann att fördelarna meden egen förening övervägde och en interim-styrelse tillsattes. Sammankallande i arbets-gruppen var Jan Dellve och i interimstyrelseningick Torsten Brameus, Lennart Olofssonoch Erik Westman som arbetade fram stadgaroch kallade till medlemskap i en ny förening.

Föreningen Långfärdsskridsko i Västeråsbildades 7 oktober 1991. Jag blev ombeddatt bli ordförande, Inga-Lill Svensson sekre-terare, Jan Dellve kassör. Mikael Präckelfortsatte sitt uppskattade slit som israppor-tör och ingick i styrelsen liksom Carl-Gus-tav Hedberg. Plötsligt blev allting mycketenklare. Jan Dellve köpte dataprogram ochskötte bokföring och medlemsregister, da-torn framställde etiketter osv. Den enskilde

medlemmen märkte inte mycket av över-gången, kurserna fortsatte, telefonsvararenfungerade ännu bättre då vi fick flera ingå-ende linjer. Vår årsskrift blev bättre ochbättre tack vare utmärkta redaktörer. BengtLinder startade årsskriften och var redaktöri många år bl a med hjälp av Marje Rebaneinnan stafetten övertogs av Bengt Stridh,Anders Glämsta, Britt Halling och MariaRolf (oj, nu kom damerna sist). Alla dukti-ga fotografer har också starkt bidragit tillatt locka nya medlemmar. Snöfattiga vintrarbetydde fler turer. Vi kom åter ut på skär-gårdsisar vintern 93–94 efter flera års uppe-håll på grund av dålig isläggning. Styrelsenfungerade bra och arbetade en hel del medutrustning och säkerhetsfrågor såsom kravpå livlina, krav på dubbelstav eller pik plusstav. Under de sista åren fram till 1997 upp-levde jag att föreningen började bli för storoch jag tyckte inte att jag kunde tillföra för-eningen mer. Vi stod inför en teknisk revo-lution med persondatorer och internet somskrämde mig litet och jag avsade mig ord-förandeskapet 1997 efter 13 roliga år. Vidårsmötet valdes Per Bråkenhielm till ordfö-rande.

Åren som ordförande var mycket stimu-lerande. Vissa frågor misslyckades jag medt ex var vårt omhändertagande av nybörjaredåligt och stegen från grupp 4 till grupp 1var ojämna. De flesta hamnade i grupp 3.På slutet hade jag svårt att få nya ledare.Det tyngsta jag upplevde under mina år varArne Nordholms drunkning 1984 efter attha gått igenom isen då han åkte ensam.

Gunnar Nordesjö n

34

Dramatiskt utanför Sigtuna. Israpportörs-

träffen. 3 februari. Foto: Morgan Johansson.

menturer. Detta be-slutades på årsmötet1998. Mycket arbe-te har lagts ner påatt få välkommen-programmet att fun-gera väl och utanentusiaster som Veraoch Bengt Bergqvist,Gunnar Nordesjöoch Bertil Nilssonhade det inte funge-rat så väl som detgör.

Nytt är också le-darteckningskvällen,som ett sätt attunderlätta för densom är ansvarig förledarlistan, och enmöjlighet för le-darna att träffasföre säsongen ochutbyta erfarenheter.

Själv fick jag upp-leva mitt premiär-dopp efter 30 årsidogt skrinnande.Jag var ledare förgrupp 1 som åkte påNäshultasjön den 11januari 1998. Detvar mulet och disigt,ca 7 grader varmt. Värmen gjorde att isensnormala ljud hade förändrats. Det karakte-ristiska orrspelsljudet som varnar för tunn isfanns inte, utan ett torrt knastrande ljud somjag inte förstod faran med förrän det var försent. Men jag vet att jag gladde många kam-rater, så jag fick väl tåla en plurrning.

Till sist fick jag vara med om att beslutaatt klubben skulle vara med och satsa peng-

ar på en säkerhetsvideo som Ivar Mortensenhar gjort ett jättejobb med.

Tack vare klubbens entusiaster har alltdetta kunnat genomföras på ett utmärktsätt vilket skapat goda förutsättningar förmånga fina skridskoturer i framtiden.

Per Bråkenhielm n

37

FFööggaa aannaaddee jjaagg hur många förändringarsom skulle ske under min tid som ordfö-rande, när jag i ett svagt ögonblick lovadeatt ställa upp då Gunnar efter så många årville bli avlöst. Det mestdramatiska och oroandevar Mikael Präckels sig-naler att han ville slutasom israpportör. Mikaelvar ju som alla vet MrIce och hans kunskap,kontaktnät och förmågaatt uttrycka sig i positi-va ordalag i telefonsvararen lockade storaskaror till våra utfärder. Att hitta en ny Mi-kael var uteslutet när vi förstod hur myckettid han hade lagt ner på att sammanställa is-rapporterna. Lösningen kom i form av vårnya ordförande Bengt Stridh som åtog sigatt leda en arbetsgrupp vars uppgift var att

hitta ett rapportsystem som inte krävde såmycket arbete av en man och där man kun-de utnyttja den moderna tekniken somstockholmarnas telefonsvararsystem erbjöd.

Han lyckades mycketväl med god hjälp avvåra nya israpportörer.

En annan stor förän-dring var vårt rekryte-ringssystem för nyamedlemmar. Tidigareräckte det med att manbetalade medlemsavgif-

ten så var man med. Efter ett antal inciden-ter där medlemmar som inte behärskarskridskoåkningens ädla konst sinkade helagrupper ibland långt hemifrån med problemför ledarna och irritation i gruppen bestäm-de vi oss för att prova Stockholmsklubbenssystem med välkommenkvällar och välkom-

36

10 februari var en stor skridskodag med över 120 åkare. Här grupp 2. Foto: Bengt Stridh.

IIssbbrryyttnniinnggssttiidd

UnderPer Bråkenhielms tid

kommer nya israpportöreroch alla nya medlemmar

hälsas välkomna!

Torbjörn Johansson på Blacken. 25 januari.

Foto: Morgan Johansson

till telefonsvarare och Internet. Sedan 1996finns LiV på Internet, vilket gett en ny kanalmed nya möjligheter till nyhetsspridning.Utbytet med vår Mälargranne SSSK harmed åren utökats och vi kommer under denkommande säsongen att se prov på nyaframsteg. Men glöm inte bort att utan dengrundläggande kunskapen om isförhållan-dena hjälper det inte hur sofistikerade israp-porteringssystem vi har!

Föreningen behöver ständigt nya färd-ledare. Jag vill därför uppmana dig som ärtänd på långfärdsskridskor att fundera påom inte just du skulle vilja bli färdledare!Som blivande färdledare får du en utbild-

ning i teori och i praktik i föreningens regi.Du kommer själv att växa som åkare och dufår glädjen av att ledsaga kamrater i för-eningen på våra isar.

Väl mött på isarna,Bengt Stridh n

39

DDåå jjaagg vvaarriitt ordförande under endast ett årfår mina tankar mest riktas mot framtiden.Föreningen har en igrunden solid strukturoch anda som vi skavärna om att behålla.Andan i föreningen ärdess livsnerv och denkan inte läsas in teore-tiskt utan kommer medautomatik när man deltar i föreningensaktiviteter. Det är därför viktigt att vi konti-nuerligt slussar in nya färdledare.

Grunden för vår verksamhet är inte baraatt det finns åkbara isar, utan att vi även harkännedom om dem. Här finns fortfarandeen stor utvecklingspotential i att utnyttjaalla de observationer våra medlemmar gör.Budskapet är att vi kan aldrig få för mycketkunskap om våra isar. Även om den enskil-da isiakttagelsen är till synes blygsam blirden tillsammans med andra isobservationeren viktig pusselbit för helhetsbilden. Inteminst gäller detta Västerås- och Ridöfjär-den. Västerås närhet är det område somdrar flest skridskoåkare, inte bara på för-eningens turer utan även vad gäller alla an-dra åkare, som om man tittar på försälj-ningen av långfärdsskridskor borde varaflera än de som är medlemmar i vår för-ening. Det är därför av stor vikt att vi kange färska och tillförlitliga uppgifter omisarna i Västerås närhet som förhoppnings-vis även kan stärka israpporteringen i VLT.

Israpportörerna har under de senaste tvåsäsongerna fått in flest rapporter frånKnutsbotjärn och Väsman vid Ludvika. Detär den trogne Olle Ekwall som flera gångerunder veckan meddelat läget, oavsett om

det är bra eller dåligt, och oavsett om dethar förändrats eller inte sedan föregående

isobservation. Vi åkervisserligen inte så oftapå Väsman, och såvittjag vet har endast engrupp i föreningen åktpå den 1 km långaKnutsbotjärn, men ut-ifrån den information

Olle ger oss får vi en ovärderlig hjälp att be-döma hur isläget är i hela Ludvikatrakten.

Den informationsom mitt-i-veckan-åkarna ger oss ärockså ovärderlig.Utan isobservatio-ner under veckanskulle möjlighe-terna att plocka utde bästa isarna förhelgernas stora ska-ror av åkare varabetydligt mera be-gränsade. BertilNilsson är här vårtrognaste isobserva-tör som varje veckaringer eller mejlarisinfo till israppor-törerna. Min ön-skan för framtidenär att vi får fler Olleoch Bertil!

Förmedlingen avisinformation ut-vecklats ständigt.Från telefon harutvecklingen gått

38

FFrraammttiiddeenn

Bengt Stridhönskar mer isinfo

och att den fina andanfortsätter att frodas.

Siv Svensson på premiärtur på översväm-

ningsmarkerna vid Salbohed 23 december.

Foto: Morgan Johansson.

Stensjöns myrlabyrinter lockar till upptäcktsfärd. 27 december. Foto: Bengt Stridh.

DDeenn 1188::ee ffeebbrruuaarrii i år gjordes medvindstu-rer på Barkensjöarna och neråt mot Åmän-ningen under idealiska förhållanden. Isenvar bra, solen sken och medvinden var god.

Annorlunda var det en gång för längesedan. Solen sken och medvinden var godmen isen var inte så stabil. Det visste vi inteinnan vi var på plats.

IIssssppaanniinngg äärr aallllaa sskkrriiddsskkoottuurreerrssmmooddeerrVarje israpportörs ambition är att hitta detbästa möjliga åkområdet för sin klubb. Närjag fick en förfrågan från Anders Tysk frånStockholms skridskoseglar-klubb om inte stråket Smedje-backen–Virsbo var åkbart sva-rade jag: ”Visst, det skall noggå. Just i dag fick jag en positivrapport av en mycket tillförlit-lig kamrat som bilat från Smedjebacken tillVästerås och han såg att isen ligger överallt.”

”Perfekt” svarade Anders, ”jag skickardit alla grupper i morgon söndag. Det blirväl två eller tre bussar.” Som tack för hjäl-pen bad jag att bli upplockad i Västerås föratt hänga med på turen, vilket generöstbeviljades.

PPiinnssaammtt llääggeeMin son Helge skjutsade mig till Västeråsoch när vi kom över bron vid Hälla var deröda bussarna redan i antågande. Helge fickköra i 130 genom stan för att hinna ifatt vidavfarten borta i väster. Det fanns en platsreserverad åt mig bland ledarna i den förstabussen. Den här hedersamma situationenskulle för min del snart förvandlas till ettpinsamt läge.

När vi passerade Nadden syntes det litetpalmbladsis men mest öppet vatten.

”Det här är helt normalt” lugnade jag frå-gande blickar. ”Men Åmänningen, den ni”.

Nu är det så att man sitter 2 m högre i enbuss än i en personbil och har således myck-et större synfält och bättre översikt. PåÅmänningen låg det is i söder och vid Kaffe-holmarna men längre ut mot Ängelsberg sågsjön vackert blå och öppen ut i morgonsolen.

Ledarna omkring mig såg coola ut. De varav den tuffa typen, erfarna och härdade påknepiga havsisar. Deltagarna satt väl mestoch slöade eller läste morgontidningar. De

var ännu aningslösa men jagkände mig alltmer utsatt ochorolig. Det blev inte bättre närjag spanade in stora vakar i sö-dra Barken och väldigt mångaöppna partier vid Huggnora

och längst upp i nordväst. Bussarna ankomtill Norrbärke idrottsplats där något sport-evenemang pågick. Publiken blev förvånadnär den såg hundratalet stockholmare stigaur bussarna och iakttog med häpnad när devällde ut på isen som fanns åtminstone påden ena sidan av udden.

SSttaarrtteenn vvaarr llyycckkaaddEfter diverse rådslag startade grupperna.Jag anslöt till grupp 2 med den unge ochmycket skicklige Calle André i täten. Detvar inga problem där uppe i norr, fast allasund i arkipelagen var svaga men vid uddenav den sydligaste ön Sollen var det tvär-stopp.

Visserligen låg det is så långt man kundese men den var på knappt 4 cm. Alla stodrådvilla och för säkerhets skull väl spridda.

4342

EEnn hhiissttoorriiaa ffrråånn fföörrrr

Hur jag sattestockholmarna

på prov

som förlorat skrillorna blev glad igen. Ste-fan Skyllermark skänkte honom spontantsina egna. En lyckad reklamkupp. De förlo-rade var av Almgrens märke. Så småningomdroppade övriga deltagare in. Ur somligasfickor rann det vatten, flera tömde sina skori mittgången när hemfärden äntligen kundebörja. Jag undvek all kontakt med de drab-bade och höll mig nära ledarna och frågadeförsynt om jag fick följa med tillbaka tillVästerås. De dunkade mig i ryggen. ”Det äringen fara. Den här färden var kul. Vi kom-mer igen. Tack skall du ha!” Jag var verkli-gen lättad när jag klev av i Västerås.

EEppiillooggEn tid efteråt när jag med Västeråskamraterfärdades på en säker is på Åmänningenhögg vi fram flera fina pikar ur isen vid nä-set (riktiga pikar, inga gula synålar). Vän avordning och redlighet hörde med jour-havande i SSSK hur vi skulle förfara medhittegodset. Behåll det blev svaret.”Vi efter-lyser inga prylar. Om ni visste vad folkglömmer på bussar.”

De kanske tappade pikar och skrillormen den här färden blev för många ett min-ne för livet.

Mikael Präckel n

45

Från andra sidan ön närmade sig en grupp3, strandnära, bredbent glidande med storaavstånd. Var och en förstod att en ihop-klumpning resulterar i massbad. Jag före-slog reträtt och busstransport till Malingsbo-Kloten. Ingen vill dock höra detta eftersomen grupp sågs förflytta sig tätt efter den ös-tra stranden. Kan dom så kan vi.

Under ivrigt pikande krumbuktade vårtgäng sig åt det hållet och följde den östrastranden på sviktande is. Vid lunchtid hadevi kommit ikapp en annan trea och vi ras-tade på samma ställe ungefär halvvägs tillSöderbärke. Där träffade jag vännen SvenWolter och jag pejlade stämningen. Jag hör-de att grupp 5 med den kloke isräven ArneOlán hade rekvirerat bussen för transporttill Jörken och mindre äventyrlig is. Sventyckte ”den här turen är kul”.

Efter detta lättade trycket på mig. Isenblev tjockare neråt sjön och farten blevmycket högre.

Grupp 2 låg nu först i spåret och norr omden lilla fyren i norra Barken kunde mantvära över till den västra stranden. Vanskli-ga partier fanns det efter Söderbärke ocksåt ex udden söder om kyrkbyn, Tunkarls-bäckens utflöde och lång landgång vid

Huggnora. Södra Barken var något bättreoch Viksviken riktig stabil.

AAssppeenn––ÅÅmmäännnniinnggeennDet blev busstransfer till Sjöhagen och StoraAspen. Jag vill minnas att bussen var glestbesatt. Endast 2 grupper hade avancerat sålångt på sena eftermiddagen. Med återfun-net självförtroende visade jag de bästa land-övergångarna till Lilla Aspen och Åmän-ningen. Solen höll på att gå ner och IngemarAurell fotograferade som besatt åkande lågtöver isen för rätt grodperspektiv. Det hadegått riktig bra en lång stund när vi komfram till Norrnäset. Tunn is tvingade oss attgå över udden. På andra sidan lyckades allakomma ut på isen igen. En äldre herre blevdock av med sina skridskor här. De för-svann mellan ett par vickande flak innanhan fick tag i dem. Åmänningen öppnadegapet och på två sekunder var allt borta.För oss andra som hade skrillorna kvar blevfärden cirka 250 m längre. Där ansåg äventunnisälskare att det var slutkört, åtmin-stone nu när det var så gott som helmörkt.

ÅÅtteerrssaammlliinnggEfter en promenad för att komma in i Tjär-nen vid Djupnäs nedanför Landsberget tras-kade vi upp till landsvägen och en ditkalladbuss. Färden var avslutad för vår grupp ochövriga som klarat sig ända hit. Flertalet av08-orna var fortfarande på väg någonstans.Endast de långsama och förståndiga fyroroch femmor som brutit tidigare var på vägmot Stockholm. Det här var före nallarnastid. Gruppledarna var utrustade med tele-fon, en stor och tung pjäs typ militär under-rättelsetjänst för att efterlysa saknade grup-per. Man fick kontakt och förstod att dehade problem, framförallt med näset. Vän-tetiden blev lång i bussen. Den olycklige

44

Härliga isvidder utanför Brändö i Ålands skärgård. 25 mars. Foto: Morgan Johansson.

BBiiddrraa ii nnäässttaa åårrss åårrsssskkrriiffttÅrsskriften blir helt tom utan allabidrag från medlemmarna. Redaktionenvill gärna ha ditt bidrag till nästa års års-skrift.

Skriv ner dina tankar och upplevelserredan under säsongen, annars är det lättatt glömma.

Det behövs naturligtvis också mångabilder: skicka dem till någon i redaktio-nen, ring gärna först!

väst från The North Face med värmeslingori. Stickan var nu både frusen och lite arg.

–Nu åker vi !–Skogen bara, sa Gustav.–Ja me, sa Pia.–Å ja me, sa Bengtsson.Stickan spände på sig grickorna, åkte

runt udden och lättade sig i vassen. Så småningom kom man iväg med Stick-

an intensivt broderande. Det gick lättare numed mat i magen och varma muskler. Pialog, Bengtsson funderade, Gustav filosofe-rade och Stickan drog på. Gruppen rastadevid en udde.

–Vi håller drygt 15, sa Bengtsson efter entitt på GPS:n.

–Ni ja, sa Stickan.–Ja, vi har inte bråttom, sa Gustav.–Oj, går det så fort, sa Pia.Bengtsson pillade på GPS:n.Glimmen suckade.Gustav tog en chokladbit.Pia tog en mandarin.Stickan åkte fyra varv runt.–Kanonväder, tänk vad alla andra i klub-

ben missar, sa Bengtsson.–Ja, kommer man bara ut så blir det bra,

sa Pia.

47

SSiissttaa ssöönnddaaggeenn ii jjaannuuaarrii var det öppen turdå isläget inte varit så bra med mest tunnaisar. Man beslöt sig för att pröva Glimmendär ingen åkt på länge. Med på parkeringenvar Bengtsson, Gustav, Stickan och Pia. Densistnämnda betraktade de tre övriga ochtänkte att det här blir nog en tuff och spän-nande dag. Bengtsson tittade bekymrat påStickans gamla Simca, Gustavs ännu äldreVolvo och Pias lilla Micra och sa :

–Vi kanske ska ta min bil? Man stuvade in sig i BMW:n och rullade

norrut. Stickan hade två veckor kvar till Vi-kingarännet och var orolig för den prestigesom måste återupprättas efter förra åretsflopp. Isläget i år hade varit dåligt och dethade mest blivit löpträning förutom en skid-vecka i Orsa. Pia tittade ut genom fönstretoch njöt av den gnistrande snön. Bengtssonlyssnade av mobilen, plockade med CD:noch körde ganska fort. Gustav räknade rå-djur. Snart var man framme vid Glimmenoch lastade ur.

Inom en minut tog Stickan sina förstaskär, tuff i tights, brillor och keps. Gustavbrottades med sina gamla Almgrens läder-bindningar, Bengtsson justerade sina step-inoch Pia spände fast sina remmisar. Detprasslade om Bengtssons Patagoniaställ närhan riggade alla pinaler. Stickan och Pia

hade ingen karta, däremot Gustav – menden behövde han inte.

Gruppen gav sig av längs stranden medStickan i täten. Det var några minusgrader,klart och med kärvt före. Frost i grenar ochpå stugtak. Pia stannade och tog en bild.Bengtsson justerade GPS:n. Gustav viladesig på piken. Efter en timme hade man körten dryg mil och man stannade vid en finudde, det var dags för fika.

–Här finns det lä, sa Gustav.–Här var det härligt i solen, sa Pia.–Ska vi rasta redan? undrade Stickan.–Kanske lagom, sa Bengtsson.–Vore det inte skönt med en eld? undrade

Gustav.–Va, ska vi inte åka skridskor? klagade

Stickan.–Å, vad mysigt det skulle va, sa Pia.Bengtsson såg handfallen ut.–Du får ta på en tröja, sa Stickan till

Gustav.Pia och Gustav resignerade. Det blev en

vanlig fika. Bengtsson lyssnade av jobbet påmobilen. Pia åt hembakta kanelbullar, Gus-tav åt rågmackor med varm choklad ochStickan och Bengtsson tog var sin energybar och lite sportdryck. Gustav hade envarm yllekofta. Bengtsson kollade GPS:n.

–Vi måste vara precis norr om h-et i Asp-holmen.

–Ja, det är Lundbergs gård i gläntan därborta, sa Gustav.

–Det är bara en halvtimme hem i alla fall,sa Stickan.

–Det var en vacker gård, sa Pia.Stickan började frysa.Gustav sken av värme och drog en fräck-

is. Bengtsson rekommenderade Stickan en ny

46

EEnn ttuurr ppåå GGlliimmmmeenn

På väg mot Västerås från Örebro. På Galten. 17 februari. Foto: Morgan Johansson.

En skrinnare från VästeråsPå en kobbe smorde sitt kråsNär sen fjärden gick oppHan tog kaffe med doppOch vänta på sommarn gunås

Staffan Öström

IIss äärr vvaatttteenn i fast form, enkelt uttryckt.Is är också ett värdeladdat ord.Flertalet människor ryser av obehag,

tänker på ishalka på vägen eller på en iskallrelation.

Skridskoåkare däremot ryser av glädjeoch förväntningar.

När jag utsågs till israpportör och sedansysslade med väsentligheter i 20 år börjadejag lära mig isterminologi, alltså en massaord som beskriver is i olika avseenden vadgäller bärighet, åkbarhet, struktur och kon-sistens osv. Som ni vet har jag slutat som is-rapportör men jag är fortfarande intresse-rad av ämnet och lär mig hela tiden nyafenomen, nya ord.

Eskimåerna har ettfyrtiotal ord och be-skrivningar för snö.Isälskare har flerahundra ord om is i allavariationer och desslämplighet för skrid-skoåkning. För att för-enkla en israpport ochbeskriva vad som vän-tar på morgondagenstur borde israpportö-rer använda en siffer-kombination för yt-kvalitet och framkom-lighet. Detta förslaghar man hört lite dåoch då. När jag somung praktikant arbe-

tade i Finland och inte behärskade språketännu kunde jag efter några dagar följa fin-ska SMHI:s vattenståndsrapport i älvar ochsjösystem: Loinijoki kaksikymmenta, Inariviisi kymmenta kadeksan osv. Jag lärde migsiffror men förstod ändå ingenting och såblev allting dödstråkigt och intetsägande.Vårt isspråk är så omfångsrik att det interyms i ett skalsystem och förresten skulle ensifferkombination förstöra all kreativitet!

Min vän Sven Wolter, isarnas konung,chef för israpporteringen i SSSK, uppskattadför målande och entusiastiska rapporterskulle vid införandet av ett kodsystem ge-nast sluta och därmed skulle hela rapporte-

49

Man rundade Aspholmen. På baksidanvar en stor råk. Stickan tog full fart ochhoppade. Bengtsson halade fram sin digital-kamera.

–Kan du göra det en gång till ?Bengtsson och Pia plåtade. Gustav klev över där det var som smalast

och hjälpte Pia över. Bengtsson snubbladeoch trillade i, men inte i helt och hållet, utanbara benen. Det skulle blivit dyrt annars. Intill land för byte. Solen speglade sig iBengtssons vita bak medan Gustav hjälptehonom på med torra byxor och sockor.Stickan broderade och Pia studerade kristal-ler i isen. Färden gick vidare med Bengtssoniförd fruns rosa slalombyxor och fötterna iplastpåsar. Han såg inte stolt ut.

Vackra tallar och stenblock längs strän-derna, Glimmen gör skäl för sitt namn. Piatänkte, vad fint det är att man kan hitta så

vacker natur bara en halvtimme från Väs-terås. Hit skulle hon återvända på somma-ren. Bengtsson var något irriterad överblocken i strandkanten och ville inte plurrai någon försvagning igen. Stickan åkteslalom så det stod härliga till. Gustav åktelugnt och tyst längs den andra stranden.Några mesar kvittrade runt i buskarnalängs stranden. Det började anas en skym-ning på himlen. Man kom överens om ensista fika, efter det skulle det vara en knappmil tillbaka till bilen (enligt GPS:n saBengtsson).

Det blev en kortare fika och man åkteganska fort tillbaka i medljuset från dennedgående solen. Och konstigt nog, det blirsom det kan bli oavsett deltagarnas olikaviljor. Alla var nöjda efter en dag på isen.

Staffan Öströmn

48

Urban Levin på sen vårtur på havsis. 23 mars. Foto: Per Brune.

IIss oocchh iisstteerrmmiinnoollooggii

Extrem luftis vid

Gnien 25 december.

Foto: Bengt Stridh.

ger i ansiktena. Men snart mulnar det. Detsnöar eller rimfrosten ligger tjock, töar, stö-per, regnar och fryser igen om vartannat.

Det är slaskigt, vått, mjukt, strävt ellertrögåkt.

Ytan är småknottrig, knottrig som apel-sinskal, vasabröd fin eller grov, bulig, gro-pig som äggkartonger eller, hemska tanke,så finns det hårdfrusna gamla snödrivor.

Snö på isen kan ligga löst. Isen är snöpu-drad och åkningen hindras inte när snön lig-ger jämnt även när det är litet frasigt. Snönkan vara drivad i fläckar eller ränder, så kal-lad tigeris. Snön kan ligga ojämnt, det hug-ger. Den är fastfrusen, skarad eller packad.

Annat elände är överis, glasis, köld-sprickor, vindbrunnar och släppråkar.

Avsaknad av is kallas för vak. På tyskaheter det Wune.

När isen är som bäst kan alla åka. Dykerdet upp hinder och det blir mera trögåktökar uppfattningen om vad som är njutbartalldeles enormt. Snödrivor, vrakis, mesost

och madrasser avskräcker de flesta men detfinns alltid några som med variabel teknik,styrka och envishet klarar även detta. Litenkroppsvikt är en stor fördel i vissa fören. Is-rapportörens problem är att ge en beskriv-ning som ger vägledning för alla att bedömaefter egen åkförmåga. År 1986 genomfördeSSSK en enkät. Där fanns många lovord tillisrapportörer för deras stimulerande entusi-asm och lyriska verbala förmåga. Någratyckte emellertid att rapporterna ibland va-rit lite väl hurtfriska och överdrivet optimis-tiska. Ett förslag var en speciell SSSK-kod:

ffaannttaassttiisskk,, uunnddeerrbbaarrtt = någorlunda bbrraa = tungåktååkkbbaarrtt = prova med kontaktlim på käl-

largolvetVid tveksam åkbarhet använder israp-

portörer följande slogan: Åkbart för de flesta – njutbart för ett fåtal.Med intressant is menas svag is, pedago-

gisk is innehåller olika typer av försvag-ningar, de kan också beskrivas som kluriga

51

ringssystemet omedelbart haverera och heladen väldiga hundraåriga klubben självdö.

Vi använder som sagt hundratals ord ivårt språk. De kan beskriva isens fysik efteruppkomst, geografi och årstid.

Sötvattenis och havsis, helt olika i färg,form och konsistens.

Issörpa eller kravis bildas i strömmandevatten och ligger faktiskt på botten.

Den nya höstisen som börjar med ettskinn i ett vackert palmbladsmönster hållerinte för någonting och är något helt annatän samma is 5 månader senare som är pipigoch soletsad, 40 cm tjock blåsvart icke bä-rig och dödskallemärkt.

Där emellan finns de isar vi åker på.Tänk er en drömis en s k kanonis: stabil

kärnis eller glanskis, ebenholtssvart och fly-gellocksblank. Det ger en obeskrivlig färd-känsla. Försöker man berätta dagen efterför arbetskompisarna ser de ut som fågel-holkar.

En vecka senare, när det har varit plus-grader och regnat på kärnisen och friktio-nen är obefintlig har vi kanske seglat i med-vind till Enköping på två timmar. Då sägerkompisarna: det finns väl ingen is för dethar regnat och varit plusgrader. Trovärdig-heten är nästan borta.

Det är ytans beskaffenhet som påverkarglidet. Tänk er nu en spegelblank, slät ochhård yta när den har blivit oljehal i mor-gonsolen.

Ögonen strålar och ett drömsk leende lig-

50

Agrar (!) isformation på Storljusen. Foto: Bengt Stridh.

Morgan Johansson leder grupp 2. 10 februari. Foto: Carl-Axel Svensson.

stärkt ett kritiskt läge mitt för Simskäla.Packisbryggor är kända patent.”

Till saken hör att Lasse återupplivat gam-la begrepp ur säljägarnas språk som ävenjag gärna använder med nostalgi och glim-ten i ögat. Det måste ha varit en dråpligsituation när Lasse för några år sedan låg ifälan i Vasa skärgård och verkligen mötteden österbottniska säljägarveteranen i havs-isen som kritisk granskade skredstångenmed fälgaffel och allt. Veteranen förstodden moderna versionen och det känns braatt även jag håller mig med av fälverketgodkänd utrustning. Förresten. En säljägareoch fälman befinner sig i isen på havet. IMälaren däremot befinner man sig på isen.

Det här är ett urval av ord om is. Mittupprop är: var kreativ och utöka vårt ord-förråd.

Sist några exempel ur Göran Näslundshelt nya isterminologi:

Is vi ej vågar åka på – FegisIs lämpat för dagsturer – DagisBrottsäker is – PolisIs för hurtbullar – FriskisVågad is – FräckisIgår bra, i dag mycket dålig – BakisVåris i sista stadiet – DekisTyvärr – isen slut – OsisOmråde med tunn is – TunisienNu är det slut – Finis

Mikael Präckel n

53

eller lömska. Det finns gamla och nya ordom is. Nya tillkommer hela tiden. Ni vetvad slukhål och landkalle betyder? Närisaroch fjärrisar. I vårt fall helt enkelt Mälareneller Siljan.

Jag lär mig varje år nya ord av min kom-pis Lars Lison Almkvist när vi träffas på ut-rikes isar. Lasse kallas allmänt för isprofes-sorn. Han har mycket gemensamt med SvenYrvind som hela tiden letar efter systemetsom ligger till grund för hur allting fungerar.I Svens fall handlar det om båtar, för Lasseom is och helst havsis. Lasse har präglatbegrepp som läbrunn, dränkstöp och turbu-lensstråk.

Dränkstöp till exempel beskriver en situ-ation när det bildas åkbar is på kort tid nären vanlig skridskoåkare har gett upp hop-pet. Vi ser att en nyis på 2 cm blir översnö-ad med 15 cm snö. Kärnisen dränks, snönstöpar och efter ett dygn med ordentlig kylaåker man på is som i början är ovan ochsvårbedömd men senare stabil och lång-varig tills den blir underfrätt av strömsätt-ningen på vårvintern.

I våras var jag några dagar med Lasse iSkärgårdshavet mellan Åland och Finland.Där fanns mera havsis än de senaste åren.Skiftet är ett relativt öppet stråk mellanÅlands och Åbo skärgårdar. Ålands skär-gård delas i nord-sydlig riktning av Delet,som har starkare strömmar än Skiftet.Under två veckors tid utforskade Lasse påegen hand detta område och korsade Deletinte mindre än 6 gånger. Havsisen påverkasstarkt av strömmar, vind och isdrift. UrLasses färdrapport plockar jag fram för mignya men ändå lättbegripliga ord som lä-strutar och packisbryggor.

”Ögrupp efter ögrupp nås via lästrutarnasom öarna bildat i drivisen… Kantkören ärsagolika… en mindre packis kanske för-

52

2255 ssäässoonnggeerrIsvintrarnas karaktär och utlysta åkdagarför varje säsong. Antalet har stigit från entill ett fyrtiotal beroende på mer eller min-dre snö på isen och framför allt på bättreisrapportering och ökad kunskap.

År/Dagar Hur var vintern och isen?76–77 1 Mycket snö. Skidturer utlyses

istället för skridskoturer77–78 10 Växelvis milda/kalla perioder78–79 6 Kall vinter79–80 10 Kall vinter, litet snö80–81 15 Snöfattig, bra Mälarisar81–82 8 Kall och snörik vinter82–83 20 Mild och snöfattig83–84 26 Många tödagar84–85 15 Sträng vinter. Skärgårdsturer85–86 29 Sträng vinter. Vättern, Vänern86–87 22 Kallaste januari på 100 år. Bas-

tant kyla och högtryck februarioch halva mars. Fantastiska skärgårdsturer, ost- och västkust

87–88 25 Mild, solfattig88–89 36 Tidig vinter, tog slut efter jul89–90 35 Som föregående vinter. Ismax

annandag jul90–91 48 Normal vinter. Ismaximum 24/291–92 42 Mälaren och Bergslagen92–93 42 Fler turer i Bergslagen än på

Mälaren93–94 34 Första skärgårdsvintern sedan

87. Ismaximum 5/3 (havet)94–95 43 Mild95–96 53 Rekord i antal turer. Lång och

kall vinter. Åter i skärgården96–97 47 Bra isvinter, även i Holland97–98 45 Is i oktober, sedan lång paus

följd av luriga isar och mycket plurr

98–99 40 Is med sämre kvalitet, mera snöinblandning och åter mycketknaster. Som tur är finns skär-gårdshavet och skredstång

99–00 44 En vinter med slät is hela tiden00–01 39 Kort vinter från jul till påsk

men oj vilka isar speciellt i skärgårdshavet, ismax 26/3

Mikael Präckel

Ledartur på Östra Hjälmaren. Samspråk mellan Per Bråkenhielm och Erik Westman.

Främst åker Håkan Skog. 27 januari. Foto: Maria Rolf.

55

RReekkrryytteerriinnggeenn iinnoomm inlineskåren är pågång. Mitt barnbarn Jon-Erik, knappt fyll-da fyra år fick sina första rullisar underapril månad i år. Efter sitt livs första iskon-takt under den gångna vintersäsongen pånya bandyrör stor-lek 25 rullade haniväg med ett barnsobekymrade själv-klarhet medan far-far knappt kom tilltals med goda råd.Skall han få sinaförsta långfärdaretill hösten? Omman bara vore barnigen. Folks, hukaer, nu laddar vi om(vi gubbar alltså)!

I övrigt har som-marsäsongen rullatpå som vanligtmen med avsevärtstabilare väder änförra året. Skultu-nasträckan är denpopuläraste med en salig blandning av cy-klister, rullskid- och rullskridskoåkare. Påövriga cykelbanor har bredbandsmarodö-rerna gjort sitt bästa för att få omkull oss,men med tiden får man näsa för var mankan förvänta sig dessa tvärgående grus-diken.

Något SSSK-besök har det av olika an-ledningar inte blivit i år, men vi represente-rade klubben vid både Vikingarullet (RolfEricson) och det nya Roslagsloppet (IvarMortensen) vardera på ca 10 mil. Bådeturerna ordnades av Lars Lison Almkvist.

Roslagsloppet startade denna gången med40 minuters busstransport från Danderydssjukhus till Rimbo kyrka där det regnade.Fyra timmar med regn, våt asfalt och delvismotvind krävde sitt av åkarna och utrust-

ningen. Två bröt ef-ter ca 7 mil, en brötpå grund av kulla-gerhaveri då regnettvättat bort allsmörjolja från lag-ren. Efter ca 8 milfick jag själv simul-tankramp i båda be-nen vilket gjorde attjag trillade på ba-ken. Några minutersstretching, hambur-gare och en halv literCola gjorde susen,det höll ända in tillDanderyd – utan in-läggning. Där vän-tade kaffe och smör-gås i koffertluckan,alla kullager fick sig

en dusch 5-56 – en vattenavvisande, tunn oljasom hindrar ny rost som annars bildas baraefter några minuter. På vägen hem var jagfarligt nära dikeskanten några gånger, koffe-inet räckte inte ända till Västerås. Nästa dagägnades åt underhåll av utrustning, kroppoch själ. Det var en härlig tur i en alldelesunderbar natur där vi passerade inalles 12kyrkor.

Jag hann filma lite grann under turen, detresulterade i en 6 minuters video som kanvisas vid tillfälle.

Ivar Mortensen n

54

RRuullllsskkrriiddsskkoo –– ffjjäärrddee ssäässoonnggeenn

Klarar sig utan råd! Foto: Kjell Söderström.

Trolsk stämning när solen bryter igenom dimman på Östra Hjälmaren. Nils-Erik Hjelmer

på ledarturen. 27 januari. Foto: Morgan Johansson.

59

NNäärr jjaagg 11999966 ryckte upp bopålarna i Väs-terås och tryckte ner dem i det öländskakalkberget var det många både därstädesoch härstädes som piggade upp mig med attskridskoåkning kunde jag glömma. ”Detfinns ingen is så långt söderut!”

Dock kom spådomarna på skam. Senastesäsongen gjorde jag 25 turer och året innan30.

IInnggaa sskkrriiddsskkoottrraaddiittiioonneerrDen vanligast utnyttjade naturisen i dessatrakter är nog på de vattensamlingar somvintertid uppstår på Ölands alvarsmarker.Det ringa vattendjupet eliminerar drunk-ningsrisken och här kan man familjevis roasig på isen.

Kalmarborna beskylls för att möta ny-modigheter med ”det gaur inte” och det gäl-ler i hög grad långfärdsskridsko. Syndromet”det finns ingen is” härskar. Och skulle dentill äventyrs finnas är den farlig (vilket manlämpligen ej bör försöka dementera till denisokunnige). Förresten finns det inget annatvatten än Kalmarsund och vem som helstsom går ut på Kattrumpan kan ju se attSundet är öppet ända bort till Öland! Såglöm långfärdsskridsko!

Under ett tiotal år har Främjandet för-sökt sprida ljus i detta mörker, dock utan attnämnvärt utnyttja insjöarna. Man har nu-mera femtiotalet skrinnare i Kalmar och påÖland. Många av dessa är inflyttade frånnorr eller återvändare som smittats när delevt i förskingringen i Mellansverige. Hop-pet är givetvis att smittan skall sprida sig tillgenuina ortsbor. Det sker, men ack så lång-samt.

KKoorrttaarree ssäässoonngg oocchh ttuunnnnaarree iissaarrSjälvfallet är säsongen kortare här. I allmän-het har vi haft debut 3–5 dagar senare än iVästerås. 1997 åkte jag den 28 oktober vidOrrefors på glashal is! Det är nog ett svår-slaget rekord, tror jag.

Säsongsslutet har stor spridning alltifrånmitten av februari till slutet av mars. Att so-len står 3 grader högre får störst effekt påvåren.

I allmänhet är vi hänvisade att åka påganska tunna isar. Värst var säsongen97–98 då isarna bröt upp och frös igen tillbärighet inte mindre än 4 gånger. Jag avver-kade ca 75 mil varav endast ett par mil gickpå tjockare is än 10 cm. Snön besvärar säl-lan mera än i delar av åkområdet. Däravmånga åkdagar trots kort säsong.

KKaallmmaarrssuunnddSundet är vår motsvarighet till Mälaren,närbeläget och med sen isläggning. På enkarta i liten skala förefaller det inte finnasnågon skärgård längs Sundet men verklighe-ten är en annan. Söder om Kalmar ner motBlekingegränsen finns 3–4 mycket örika småskärgårdar. Mellan dem öppen kust och säl-lan bärig is. Att snurra runt något hundratalvackra öar på ett par, tre kvadratkilometersyta kan ändå bli en uppskattad tur. Norrutfinns en flikig kustlinje som skyddas ganskaeffektivt av ett pärlband av öar och somsträcker sig upp förbi Mönsterås (ca 5 mil).

IInnssjjööaarrVåra insjöar finner man omkring Emma-boda och norrut mot Högsby. På en distansav 5–6 mil från Kalmar finner man ca 20sjöar med omkrets av 1 mil eller mera, de

58

SSmmåållaannddss sskkrriiddsskkooiissaarr

Jag blev tidigt varnad för att det var enknepig sjö som man helst borde undvika.Länge lydde jag rådet. Men i januari 2000kunde jag inte längre tygla min nyfikenhet.Vi var två som kom ut på sjön en solig,vindstilla dag. Slät, vackert marmorerad is.Vi fick en svindlande upplevelse och hadesvårt att lämna sjön förrän solen gått ner.Kort sagt; det sade ”klick”.

Sedan dess har jag varit en flitig gäst däroch lärt känna en del av sjöns egenheter ochknepigheter, även via en plurrning (min endaunder Ölandsåren, om nu någon tror det).

Två åar strömmar in i sjön och tre åar urden (finns det någon motsvarighet i Sveri-ge?). Återföreningen sker först efter 1 resp 2mil i Alsterån som faller ut i havet vid Pata-holm.

Ett par präktiga näs som nästan delar

sjön mitt itu samt ca 150 öar bidrar till attdet finns gott om luriga sund och uddar därbärigheten ofta förändras. Utan synbar or-sak uppstod under senaste vintern kilome-terlånga öppna flak mitt ute i sjön. Kontu-rerna var raka som skurna efter linjal ochisen bärig ända till vakkanten.

Det ligger nära till hands att likna All-gunnen vid en vacker men farligt nyckfullkvinna som kan ge många fina upplevelsertill den som förstår att handskas med henne.Antagligen finns där många fler överrask-ningar som väntar. Jag ser fram mot nyamöten kommande vintrar.

Sven Carleson n

61

högst belägna på ca 250 m över havet. Deflesta har flacka granskogsbeklädda strän-der utan nämnvärt inslag av kulturbygd.Större och med vackra stränder är Törn vidVissefjärda och Allgunnen (se nedan) sombåda har ca 4 mil omkrets. Om man åker 8mil mot NV finner man två mycket vackrasjöar som väl mäter sig med Stora Kedjeneller Klotensjöarna.

SSkkrriinnnnaarree ii SSyyddoossttssvveerriiggeeFriluftsfrämjandet samordnar skrinnarna iSkåne, Blekinge och Södra Småland vad gäl-ler ledarutbildning, israpporter och telefon-svarare. När isförhållandena så kräver sam-ordnar föreningarna sina turer. På så sätthar jag fått tillfälle att åka i både Blekingesoch Misterhults skärgårdar som avsevärt

skiljer sig från Sundets och mera påminnerom Upplands eller Södermanlands. Jag haräven haft nöjet att guida skånska och ble-kingska åkare på Sundets isar norr Kalmar.

Att flytta söderut innebar således ingenkatastrof för mitt skridskoåkande. I ställetgav det tillfälle att komma ut på nya vattenoch möta nya människor. Sådant gläder denpå äventyr lystne.

AAllllgguunnnneenn –– eenn aannnnoorrlluunnddaa ssjjööAllgunnen är en ganska stor sjö (omkrets 4mil) som ligger 4 mil NNV Kalmar. Den ärörik och har vackra stränder som är föganyttjade för bebyggelse. Dess örikedom ochmängder av blankslipade hällar ger en klarförnimmelse av att man befinner sig i skär-gården.

60

Stora Blacken. 24 februari. Foto: Bengt Stridh.

Den praktfulla stenen i Allgunnen är döpt till Brudde. Foto: Sven Carleson.

som inte går att veta i förväg, eftersom detvanligen saknas israpporter från både kana-len och Arbogaån. Sammantaget var det 9km promenad under turen.

Detta är en klassisk långtur som inte görsalltför ofta av västeråsare. Så vitt jag vet ärföreningsturerna 1995 och 2001 de enda somkörts sedan 1990. År 2000 gjordes dessutomen privat tur i motsatt riktning. Jag är överty-gad om att denna sträcka är möjlig att åka of-tare än tre gånger per decennium! Men det ärväl ofta så att en tur Västerås–Stockholm ärmera lockande för de flesta. Vädret var fintmed någon minusgrad på morgonen och nå-gon plusgrad under dagen. Vi hade ensvag–måttlig västlig vind, som ökade underdagen och som var perfekt i ryggen nästanhela turen. Vi såg blå himmel men solen vardold bakom moln hela dagen.

Rutt och is: Hemfjärden (stöpis), Mellan-

fjärden (stöpis) och Storhjälmaren (mesta-dels kärnis) hade ojämnare yta än Galten.Mellan Valen och Hjälmare kanal var detsmåknöligt av frusna kristaller med relativtmycket “infrusen” glasis, som mestadels varbärig men som också resulterade i två fall.Det var mycket mera öppet vatten i år än ifjol i Hjälmare kanal (13,7 km lång), somtog hela 3 timmar att passera, inklusive enrast. De inledande 3,5–4 km blev promenad(ett försök att åka iskant slutade med attden som åkte som nummer sju plurrade),liksom även hela bergskanalen. Arbogaånhade superbt slät och bärig kärn- och stöpisdär inga landpromenader behövdes, en storöverraskning. Jämfört med fjolårets tur vardet mycket mindre öppet vatten i Arbogaån.Galten hade bra is, med en del bulig hop-frusen flakis söder om båtrännan. Det blevett halvt benbad för ledaren i hål med tunn

63

DDeenn 1100 ffeebbrruuaarrii till 10 mars var en härligskridskomånad med flera långturer, som jaghade förmånen att vara ledare för.

1100//22 VVäässtteerrååss––EEnnkkööppiinngg,, 7700 kkmmStrålande sol hela dagen och svag västligvind!! Rutten var Västerås hamn–Västerås-fjärden ut till Stora Sandskär–Aggarösundet(lättpasserat, endast den vanliga råken i väs-tra delen som var hindrande)–Granfjärdensyd Fagerön (rast, en havsörn sedd på närahåll på väg till Tallgås)–syd Hallingen (kortpromenad över udde i öster p g aråk)–genom Snörhålet (några hundra me-ters promenad på Gisselholmen, på östra si-

dan sågs en grupp åka förbi på skrid-skor)–Oxfjärden –norr Tedarön (tunnare isvid bland annat Kangrundet)–Hjulstafjär-den (bärig is under bron, kort landprome-nad förbi udden och hus vid Nybyholm,rast vid Rönnholmsviken)–Gröneborg–runtBryggholmen motsolsvarv (ej möjligt åkasöder om Flatgarn p g a flak med öppetvatten mellan)–Svinnegarnsviken–Enkö-pingsån till hamnen (öppet vid pumpstatio-ner, men passage kunde göras på motsattsida ån).

Isen var väl bärig, med en del råkar. Intillbåtrännan, där en relativt stor del av vår ruttgick, var det flakbildning, men det var näst-an alltid tunn is som höll ihop flaken. Väste-råsfjärden–Ridöfjärden–Aggarösundet ficknatten mellan torsdag och fredag ca1/2–1 cm snö som gjorde isytan knottrig ochdelvis snötäckt. Från Granfjärden och öster-ut var det mindre problem med knotter. FrånÄngsö och österut var det snöfritt. På t exOxfjärden, norr om Bryggholmen och Svin-negarnsviken bitvis blank is. Både Aggarö-sundet och Hjulstafjärden var lättpasserade.Vid Nybyholm blev det några hundra meterslandpromenad förbi hus, ner till en liten vik,varifrån vi kunde åka på hopfrusna flak.

1177//22 ÖÖrreebbrroo––VVäässtteerrååss,, 111177 kkmmAlla deltagare var mycket nöjda och belåtnaefter den härliga turen. Det var en del tröt-ta ben och fötter men det får man ta efter ensådan här tur. Det blev en lång dag med tågfrån Västerås 06.40 och ankomst till Svar-tån i mörker 17.50. På det hela taget var detdock en lätt Örebrotur tack vare den finamedvinden. Det blev oväntat lång prome-nad längs Hjälmare kanal men det är sådant

62

MMåånnaaddssllåånngg llåånnggllooppppsscciirrkkuuss

Kalasis på Arbogaån. Bengt Stridh i täten före Olof Hjortstam och Anders Önning.

17 ferbruari. Foto: Morgan Johansson.FFäärrddlleeddaarreenn äärr kkuunngg ppåå iisseennSom färdledare för en grupp är det enhel del att tänka på och som deltagare ien grupp ska du göra ditt bästa för attunderlätta för färdledaren. En gylleneregel som man aldrig får tumma på äratt färdledaren är den som ska åka försti gruppen. Om färdledaren saktar in el-ler stannar finns vanligen ett välgrundatskäl till detta. Ett statuerande exempelgjordes när en färdledare i ett sund stan-nade framför ett parti med tunn is medfräthål och började pika. Tre åkare non-chalerade detta och åkte vidare vilketledde till omedelbar plurrning. Onekli-gen en mycket pedagogisk händelse,men också helt onödig. Färdledaren ärden som ska åka först, för att välja denbästa åkvägen och för att anpassa åk-hastigheten till gruppens förmåga. Färd-ledaren är kung på isen!

Bengt Stridh

snöfläckar som mestadels inte hindrade, mensom ibland kunde styra något. Det fanns enhel del smala sprickor. I kylan var sprickkan-terna spröda och det orsakade några fall näråkarna körde ner med en skridsko i en sådanspricka. Isen i båtrännan på Stora Blackenvar väl bärig och genom passagen över båt-rännan sparade vi in landpromenad vidKvicksund och eventuella problem söder ombåtrännan mellan Kvicksund och Varghol-men. En överraskning var att Fulleröråkenpå Fulleröfjärden var mycket bred (20–30m), med endast nattgammal is, mellan Full-erölandet och förbi Tallskär. Råken gick braatt passera intill Tallskär.

Rutt: Västerås, Lövudden (08.10)–VästraVästeråsfjärden–Fulleröfjärden–Stora Black-en–Vargholmen (2,5 km ost Kvicksund,10.00)–passage av igenfrusen båtränna–Blacken söder om båtrännan–Ridöarkipela-gen passerades söder om Ridön (rast på Orm-skär), väst Kedjeön, mellan Långholmen ochAggarön–södra Granfjärden– Norrfjärden(rast på ö intill Svepen)–Strängnäsfjärden–landpromenad vid bron i Strängnäs (frånSträngnäs 15.00)–Ulvhällsfjärden–sydligasteSegeröfjärden–Vaxängsfjärden–Stallarholms-fjärden–till Stallarholmen 15.50, landprome-nad förbi bron i (rast, med matshopping påIca) och förbi Kolsundet–ca 1 km sydost önFläsket på södra Prästfjärden vände vi 16.30och åkte tillbaka till Strängnäs (17.50). Fyraåkare från Östhammars långfärdsskrinnaretillkom på Stora Blacken. De startade 1,5 tim-mar efter oss, men vi kunde invänta dem påStora Blacken söder om båtrännan, medan depasserade över båtrännan med en båt i siktevid Högholmen!

1100//33 VVäässtteerrååss––BBåållssttaa,, ccaa 8800 kkmmMålet var inställt på Stockholm. Hässelby iförsta hand, men även Stadshustrappan hä-

grade. När vi på Grönsöfjärden träffade enUppsalagrupp upplyste de oss om att detnog var besvärligt efter Hässelby. Därförhade vi väl inte kommit mycket längre änHässelby, om det nu inte varit för båträn-nan på Norra Björkfjärden som inte gick attpassera och att vi därför fick åka in till Kal-marsand vid Bålsta. Nåja, jag har inget min-ne av att vi under 1990-talet haft någon för-eningstur med slutmål i Kalmarsand. Detblev alltså en unik tur. Till Hässelby harnästan ”alla” åkt!

Dimma vid start gav vissa orienteringspro-blem. Redan på Västeråsfjärden kändes detsom att glidet inte var det bästa. Kanske vardet den lilla snö som kommit under nattensom stöpt ner och frusit till ett tunt ytskikt.Vid Kangrundet var det öppet vatten på bådasidor och vi fick gå närmast vassen på dennorra sidan av sundet. Vid Hjulsta var isenuppbruten i flak med öppet vatten mellanoch det blev 4 km promenad till Grytholmen,med undantag av några hundra meter skrid-skoåkning väster om Nybyholm.

Isen var till en början hård, men efter ras-ten vid Hjulsta märkte vi ett tydligt mjuk-nande. Sämst var det efter vägövergången vidStaxhammarsviken, då var det mjukt ochtungt. Det var svag, något ökande, motvindfram till Norra Björkfjärden. Vi hade även enstund med regn under eftermiddagen. När visedan kom ut på Grönsöfjärden väster omRöllingen blev isen hårdare och på NorraBjörkfjärden var det en riktig njutning av åkapå fin is i medvinden. Utanför Ytterholmensfyr bestod isen av flak som i huvudsak varihopfrysta. Men på ett ställe var det ett löstflak som resulterat i ett överraskat rop frånden drabbade. Ett litet stycke senare gav ettlitet isflak vika under en åkare som klaradesig med ett fotbad och ett fall.

Bengt Stridh n

65

is intill råk vid udde ett stycke väster omKvicksund. Det var strålande slät och finkärnis (stora ytor med salsgolv) på LillaBlacken, Stora Blacken (där vi åkte mellanJungfruöarna) och Västeråsfjärden.

2244//22 VVäässtteerrååss––SSttaallllaarrhhoollmmeenn,, 111155 kkmmPå det hela taget en mycket fin tur med här-lig åkning på vidderna ute på de stora Mä-larfjärdarna! Extra trevligt var det med säll-skap av åkare från Östhammars långfärds-skrinnare. Målet att nå Mariefred uppnåd-des inte, men det spelade ingen som helstroll en dag som denna.

Det var makalöst fint vinterväder. –16 °Cvid start och –6 °C som varmast. Kylan betlite i kinderna inledningsvis, men sedan varden inget som helst problem. Det var svag

västlig vind under dagen och på sen efter-middag vindstilla. Solen sken från morgo-nen till mitt på eftermiddagen. Väderprog-nosen hade utlovat nordlig vind, men denvästliga vinden var mera gynnsam för osseftersom vi då fick rak medvind under enstor del av turen. I början av turen när viåkte österut var det mindre vind och i slutetav turen när vi också åkte österut var detvindstilla. Optimal vindföring alltså!

Is: Isarna var mestadels mycket bra. Speci-ellt gällde detta Stora Blacken, på båda sidorom båtrännan och på Granfjärden söder ombåtrännan. Här var det mycket släta, mesta-dels snöfria kärnisar. På Västeråsfjärden låglite mera snö, men mer än 50% av kärnisenvar blottlagd. På Strängnäsfjärden och till sö-dra Prästfjärden var det något mera snö änpå Västeråsfjärden. Snön låg i något packade

64

Passage av båtrännan efter kall natt vid Vargholmen. Sten Stabo, Ulf Stabo och

Rolf Ericson. 25 februari. Foto: Bengt Stridh.

ÅÅrrsssskkrriifftteennRedaktionen, bestående av Maria Rolf,Bengt Stridh, Britt Halling och AndersGlämsta, hade även i år framställt en trevligoch innehållsrik årsskrift vars utformningmöjliggörs inte minst genom bidragen frånvåra annonsörer. Tack för ert stöd!

IIssvvaakkssöövvnniinnggLördagen den 14 januari genomfördes en is-vaksövning där 8 medlemmar deltog. Som-marisvaksövning ägde rum den 22 augustidå 25 medlemmar fanns på plats varav 14isvaksövade. Isvaksövningarna genomför-des vid Fiskkraken under ledning av OlleBergman, Ivar Mortensen med flera.

EEkkoonnoommiiKostnaderna för verksamheten har varit lä-gre än för 1999/2000 bland annat genom

lägre kostnad för årsskriften. Den nya tele-fonsvararen har dock medfört väsentligt hö-gre kostnad än tidigare. Höjning av med-lemsavgiften har ökat intäkterna eftersommedlemsantalet i stort sett varit oförändratoch den befarade medlemsminskningen ute-blev. Vid verksamhetsårets slut var med-lemsantalet 871 (förra året 869). Resultatetblev därför ett överskott.

LLeeddaarruuttbbiillddnniinnggUnder året har 5 nya ledare diplomerats eftergenomgången utbildning. Ledarutbildningenär planerad att genomföras vartannat år.

TTaacckkStyrelsen vill till alla som bidragit till för-eningens verksamhet framföra ett stort tackoch tacka medlemmarna för visat förtroende.

Styrelsen n

67

Styrelsen har haft följande sammansättning:Bengt Stridh, ordförandeMarie Lundberg, sekreterareBertil Nilsson, kassörKatarina NyströmBo StenhällCarl-Gustav HedbergStyrelsen har haft fem protokollförda

sammanträden. Vid medlemsmöten ochturer har informella diskussioner förts.

AAkkttiivviitteetteerrÅÅrrssmmöötteett hölls den 21 november på Kyrk-backsgården i närvaro av ca 100 medlem-mar. Efter sedvanliga förhandlingar visadesen isvideo framställd av Ivar Mortensen,Kjell Söderström och Mikael Präckel m fl.Naturkompaniet och Sundströms visade ut-rustning och kläder. Mikael Präckel visadeskridskobilder. Till mmeeddlleemmssmmöötteett den 7februari kom ca 60 medlemmar. MeteorologBirgitta Källstrand berättade om ”Vinter –högsäsong för lågtryck”. BBiillddttiittttaarrttrrääffffeennden 22 mars var som vanligt välbesökt medca 50 medlemmar. Carl-Axel Svensson, An-ders Glämsta, Bengt Stridh och Morgan Jo-hansson visade diabilder. FFäärrddlleeddaarrttrrääffffeennden 26 oktober samlade ca 30 färdledaresom tecknade sig för ledaruppdrag undersäsongen. FFäärrddlleeddaarruuttffllyykktteenn gick i år till

Östra Hjälmaren den 27 januari. 31 färdle-dare genomförde en dimmig men trevlig tur.

VVäällkkoommmmeennpprrooggrraammmmeettVälkommenprogrammet genomfördes vidtvå tillfällen på Kyrkbacksgården, den 28november och den 10 januari, medsammanlagt 110 deltagare. Vera och BengtBergqvist har även detta år på ett förnämligtsätt tagit hand om informationen. GunnarNordesjö ansvarade för organiserandet avvälkommenprogrammet. Den första väl-kommenturen, liksom isen, lät vänta på sig.Först den 14 januari kom den första turensom följdes av flera turer. Sammanlagt 56personer deltog i välkommenturerna.

IIssrraappppoorrtteerriinnggIsrapportörer under säsongen har varitBengt Stridh, Hans-Jürgen Wiegand, HåkanSkog, Ingemar Sidén, Johan Palm, MorganJohansson, Rolf Ericson, Ulf Stabo och Ur-ban Levin. Det är ett omfattande arbete somläggs ner av israpportörerna för att vi skakunna komma ut på de bästa isarna. Enregional israpportörsträff ägde rum den 3februari. Sju av föreningens israpportörerdeltog. Ca 50 israpportörer hade en trevligdag med rejäl vinterkyla. En tur gjordesmed start vid Krusenbergs slott, vid Ekoln,mot Erikssund med busstransfer till Sigtunamed skridskotur i stadsnära miljö.

TTeelleeffoonnssvvaarraarreeTelefonsvararsystemet som föreningen fåtttillgång till genom SSSK har i stort sett fun-gerat till medlemmarnas belåtenhet. För is-rapportörerna har systemet underlättat bådein- och utrapporteringen.

66

VVeerrkkssaammhheettssbbeerräätttteellssee 22000000––22000011

Trångt när den stora gruppen ska rasta. 10 februari. Foto: Per Brune.

En vilsen skrinnare från SalaHade gett sig ut på det halaHan åkte mot öster Han åkte mot västerOch önskade att GPS:n kunnat tala

Staffan Öström

RReevviissiioonnssbbeerräätttteellsseeUndertecknade som av Föreningen Lång-färdsskridsko i Västerås vid årsmötet den21 november 2000 utsetts att granska rä-kenskaper och förvaltning för verksamhets-året 1 oktober 2000–30 september 2001 fårefter fullgjort uppdrag avge följande revi-sionsberättelse.

Vi har granskat föreningens räkenskaperoch gått igenom protokoll och andra hand-lingar, som lämnar upplysning om förening-ens ekonomi och förvaltning. Räkenska-perna är förda med ordning och noggrann-het. Inkomster och utgifter under året samtföreningens ställning vid verksamhetsårets slut framgår av bifogade utdrag ur räken-skaperna.

Då det under revisionen inte framkommitanledning till anmärkning tillstyrker vi attstyrelsen beviljas ansvarsfrihet under verk-samhetsåret 1 oktober 2000–30 september2001.

Västerås 10 november 2001Mats Nilsson och Charlie Rydell

69

för verksamhetsåret 1 okt 2000–30 sep 2001

Resultaträkning 2000/01 1999/00IntäkterÅrsavgifterFullt bet medlemmar 130300 96780Familjemedlemmar 11850 12000Inträdesavgifter 11600 15200Räntor 485 247Summa intäkter 154235 124227

KostnaderKontorsmateriel 8931 3926 Porton, avgifter 12020 10173Telefonersättning 2200 500 Telefonsvarare 12576 1387 Hemsidan 4185 400Ledarkurs 8619 5613Välkommenprogram 2334 1100Medlemsträffar 7183 7318 Åkkostnader 651 9269Israpportörsträff 2418 4804 Säkerhet 700 6500Kartor 2595 150Märken, dekaler 4909 -30Isboken 11646 7484Årsskrift 33638 40920Försäkringar 5575 5442Övriga kostnader 314 4600 Verksamhetsårets över-skott/underskott 33741 14671Summa kostnader och överskott/underskott 154235 124227

BalansräkningTillgångar 30 sep 2000 1999OmsättningstillgångarPostgiro 74419 44978Bank 60000Summa tillgångar 134419 44978Skulder och eget kapitalKortfristiga skulderFörskott medlavg 01/02 44900Förskott 10-årsfesten 10800Summa skulder 55700Kapitaltillgångar Vid verksamhetsåretsbörjan 44978 30307Verksamhetsårets resultat 33741 14671Summa eget kapital 78719 44978Summa skulder och 134419 44978eget kapital

Västerås 25 oktober 2001Bertil Nilsson, kassörBengt Stridh, ordförande

68

BBookksslluutt 22000000––22000011

HHeemmssiiddaaTitta gärna in på klubbens hemsida påinternet. Adressen är:http://www.skridsko.net/liv

Bertil Nilsson på Fantebosjön. 25 december. Foto: Bengt Stridh.

IIssiioonnäärreennPå Jubileumsfesten fanns en framtidaskridskoåkare med topputrustning:1. kroppsnära hjälm med inbyggd airbag2. aerodynamiska glasögon med ljus-känsligt polaroidfilter3. slang till kroppsnära vattenbehållare4. slang till kroppsnära kaffebehållare5. kondenspunktsförflyttare6. windbreaker i gore-tex7. flythjälp med vattentryckskännandepatron8. kroppsnära våtdräkt som eliminerareventuellt klädbyte9. miniryggsäck med torkad, skivad ba-nan för energitillskott10. teleskopispik med inbyggd ekolods-funktion11. kastlina i kevlartråd med urantyngd12. kombinerad ytter- och kroppsteme-peraturmätare med inbyggd pulsmätare13. GPS med radarfunktion och inlagdakartor; utrustad med avoid-funktion14. tävlingsdubbad skridskosko i gore-texläder15. skena med lätthål och snabbindning

Kjell Björk

71

IInnfföörr åårreettss ssäässoonngg införs några nyheter påhemsidan för att ge medlemmar mer infor-mation om isläget och gjorda turer. Den för-sta nyheten är att informationen som ges påtelefonsvararen också kan fås i skriftligform antingen som e-post eller via hemsi-dan. Den andra nyheten är att färdrappor-terna som färdledarna skriver går att nå viahemsidan. Telefonsvararen kommer att fun-gera på samma sätt som förra året. Denkommer att ha högst prioritet.

IIssnnyytttt vviiaa ee--ppoossttOm man vill ha telefonisnytt hemskickat viae-post så anmäler man sig till en e-postlista påhemsidan. För att komma till den delen avhemsidan krävs att man anger årets medlem-skod, som ej får spridas till andra än med-lemmar i föreningen. Informationen är sam-ma som i de aktiva facken på telefonsvararen.

IIssnnyytttt ppåå hheemmssiiddaannTelefonisnytt kommer också att läggas ut påhemsidan. Även här krävs att man angermedlemskoden. Liksom på telefonsvaren ärinformationen uppdelad i olika fack t ex210# Israpport med rubriker och 220#Kommande turer. Gamla isnytt kommer attläggas i ett arkiv så att man kan gå tillbakaoch kolla hur isläget var ett visst datum.

FFäärrddrraappppoorrtteerr ppåå hheemmssiiddaannEfter varje föreningstur skriver ledarna enfärdrapport med information om antal del-tagare, turens längd, färdväg med mera.I dag lagras dessa rapporter och skickas oftast ut som e-post till föreningens ledare.Från och med i år kommer ledarna att fyllai färdrapporten i en mall direkt på hemsi-dan. På så vis görs informationen tillgängligför samtliga medlemmar. Vi kommer ävenatt få tillgång till färdrapporter från SSSKoch LLK.

Mer information om de nya tjänsterna,som är ett samarbete med SSSK/Skridskonä-tet, ges i en bilaga till årsskriften. Där angesäven årets medlemskod.

Johan Palm n

70

NNyyhheetteerr ppåå hheemmssiiddaannannons

Från klippan på Fagerön. 10 februari.

Foto: Carl-Axel Svensson.

Anders Glämsta på Nötmyran 23 december. Foto: Morgan Johansson.

Brunnegård, Mikael, 021-188613

Bråkenhielm, Per, Inger, 021-413011

Brättemark, Lars, 021-842323Buhre, Jörgen, 021-419141Byman, Björn, 021-131920

CCamitz, Pär, 021-145557Carleson, Sven, 0485-39574Carlson, Richard, Anna-Karin

HedebackCarlsson, Catharina, 021-

358013Carlsson, Erik, Johanna Fred-

riksson, 021-131970Carlsson, Lars-Olof, 021-

352142Carlsson, Leif, 021-336155Carlsson, Sven-OlofCeder, Bo, Birgitta Ceder Wigert,

0171-37188Cederberg, LennartCederqvist, Hans, Birgitta, 021-

804401Christerson, Markus, 021-

132662Clasing, Birgitta, Håkan Jans-

son, 021-134092Coenraads, Jacob, 021-357020

Conràde, Johan, 0220-43061Cronstrand, Peter, 021-413682

DDahlin, Urban, 021-336331Dalborg, Ulla, 021-145357Danielsson, Stefan, 021-188473Davidsson, Anders, 021-147129Davidsson, Karl-Gustav, 021-

416026Dellve, Jan, 0220-14343Drakenberg, Peter, 021-410029Drakenvall, Marianne, 021-

352310Duberg, Hans, 021-123326Ebert, MichaelEdholm, Ulla, 021-182647Ehlin, Lars, Marcus, 021-

130140Einarson, Markus, 021-188625Einarsson, Tore, Elena Lindeq-

vist, 021-128084Ek, AndersEk, Gudrun, Örjan, 021-332615Ekehult, Annika, 021-122481Ekelund Larsson, MarianneEkerby, Ruben, 021-804763Eklund, JohanEklund, Karl, 021-148293Eklund, Lennart, Anna-Greta,

021-332559

Ekman, Per-Arne, CarinaEkman, Tor, 021-302316Ekman, Torbjörn, Birgitta, 021-

352121Ekwall, Håkan, 021-139481Ekwall, Kerstin, 021-336130Elander, Hans, 021-332845Elisson, Kjell, Gunvor, 021-

333365Elvén, Andreas, Maria Nilsson,

021-415266Elvén, Hans, Fredrik, 021-

137386Elvgren, Lars-ErikEmilsson, Thomas, 0220-16300Enehammar, Björn, Elisabeth

Björsén, 021-416038Engberg, Mikael, 021-75186Engström, Bengt, 021-411540Engström, Mats, 021-20710Erdal, Magne, Ingrid, 021-

411221Ericson, Rolf, Maud, 021-

184031Ericsson, Bengt, 021-181373Eriksson, Anders, 021-130856Eriksson, Bertil, Thomas,

Håkan, Claes, 021-182106Eriksson, Björn, Gunwi, 0224-

20335

75

HHeeddeerrssmmeeddlleemmmmaarrGunnar NordesjöMikael Präckel

AAase, Eivind, 021-181873Adelind, Sture, Stina, 021-27142Adler, Lars, 021-412200Ahlfors, Mikael, 021-333081Ahlin, Alexandra, 021-830076Ahlstrand, Staffan, 021-352182Albertsson, Ove, Marianne,

021-142787Alenfelt, Bengt, Marianne, 021-

803937Aleson, Bengt-Göran, Ulla

Brännström Aleson, 021-804483

Alhonen, Rauno, Birgitta Berg-lin, 021-52539

Allmyr, Magnus, MarianneHöök, 021-412282

Almèn, Olof, 021-145061Almgren, Karl-Henry, 0171-

77375Almgren, Nils, Brita, 021-

351856Alnefelt, Håkan, 021-414131Althoff, Peter, Birgitta, 021-

804647Amrén, Per, Maria, 021-356453Ancker, Johan, 021-140603Andersson, Anders, Viola, 021-

75303Andersson, Ann-Mari, 021-

804007Andersson, Bengt, Fam, 021-

301152Andersson, Björn, 021-355980Andersson, GertAndersson, Göran, Inger, 021-

147440Andersson, John, 021-136229Andersson, Leif, 021-140117Andersson, Lennart, 021-

803021Andersson, Lennart, 021-

418855Andersson, Mats, LenaAndersson, PerAndersson, RolfAndersson, Sten, 021-332487Andersson, Sven-Åke, 021-

359267Andersson, Torsten, 021-330352

Andersson, Ulf, 021-21009Andersson, Åke, 021-332146Andersson, Åsa, Ulf, 021-55171Andrén Espling, Ann, 021-

804303Aneros, Kjell, 021-52601Anunti, Åke, 021-185093Appelqvist, Bertil, Ulla-Britt,

021-355688Arnell, Sylva, Bengt Johansson,

021-416843Arnkvaern, Amund, Kari, 021-

804765Arver, Göran, 021-131020Arvidson, Nils, Anna-Lena

Jonsson, 021-336508Asker, Michael, 021-410606Asplund, Kristina, Magnus

Tyrland, 021-185957Asplund, Orvar, LillebilAx, Kristina, 021-359259Axén, Kerstin, Gregor, 021-

121047Axling, Lena, Sven-Erik Arons-

son, 021-122543

BBecker, Lage, 021-148915Bengtsson, Gunvor, 021-183529Bengtsson, Jan-ErikBengtsson, Per, 021-125316Bengtsson, Peter, 021-126444Berg, Inga-MäritBerg, Mats, Birgitta, 021-

336366Berg, Niclas, 021-136162Berger, Erik, Anne-Marie, 021-

139633Berggren, Hans, 021-125572Berggren, Lennart, 021-334091Berglin, JennyBerglind, Håkan, Fam, 021-

181878Berglund, Lars, Monica, 021-

803966Berglund, Roger, 021-130158Berglund, Sven-Erik, 021-

142153Bergman, Charlotte, Lars, 021-

410960Bergman, Jan-Olov, 021-129054Bergman, Olle, 021-300578Bergman von Andreae, Eva,

021-803014

Bergmo, Lars-Gunnar, 021-301045

Bergqvist, Bengt, Vera, Anna,021-133047

Bergström, Björn, Marianne,021-146263

Bernander, Örjan, 021-417523Bernhoff, HansBichis, Kerstin, Nicolai, 021-

121092Björk, Kjell, Birgitta, 021-

357075Björk, Maria, 021-418123Björk, OlleBjörklind, Ingrid, Daniel, 021-

145078Björklund, Klas-Göran, Peter,

021-301332Björklund, Lars, 021-28124Björkman, Eva, 021-181334Björn, Gunnar, 021-804741Blau, Hartmut, 021-353366Blom, Hans, Elsie, 021-416354Blomquist, Inge, Ulla, 021-

334670Blomqvist, Lena, Mats, 021-

359909Blomqvist, Sven, 0152-18478Blomster, Sven-Olof, Gunvor,

021-180957Boberg, Eric, Eva, 021-804991Bohlin, Sten, Sofia IdaBohlin, Åke, Margareta, 021-

419360Boman, Anna, David Emanuel-

son, 021-413097Bood, Lars-Göran, 021-330722Borgstedt, Bo, Karin Ohlson,

021-842808Bornström, Catharina, 021-

147914Boström, Robert, 021-139745Boström, Rune, 021-139434Botella, Charlotte, SofiaBrameus, Torsten, Gunnel, 021-

411001Brangefält, Lotta, Jan, 021-

184506Bredin, Christina, 0220-17071Brodd, Gunnar, FamBroman, Karin, 021-146752Bruce, Bert-Ola, 08-58035720Brune, Per, 021-188106

74

MMeeddlleemmmmaarrFöreningen hade 871 medlemmar varav 224 familjemedlemmar. Meddela förändringar ochgärna telefonnummer om det saknas i listan till föreningens kassör så kommer de med inästa årsskrift.

Johan Palm leder på privattur i Åbolands skärgård. 24 mars. Foto: Anders Glämsta.

Hellberg, Nils, 021-60862Hellgren, Keijo, 021-332458Hellstrand, Jan, 021-123715Hellström, Susanne, Jan Selin,

021-121265Helmersson, Anders, 0221-

23995Hemmendorff, Lars, Margarete,

021-334656Henning, Lena, Magnus, 021-

412130Henschen, Märta, 021-140093Hermansson, Anders, 021-

126778Hermansson, Eva, Ulf, 021-

186879Herne, Gunnar, 0221-19121Hernlund, Sven, Agneta, 021-

302348Hester, Erik, 021-149946Hester, Inger, Jan, 021-140180Hidman, Tomas, Erik, 021-

334487Hilding, Birgitta, 021-21171Hjelm, Rolf, 021-123525Hjelmer, Nils-Erik, Malou

Hektor, 021-124286Hjortstam, Maria, Olof, 021-

416802Hjulström, Hans, Kerstin, 021-

354805Holmer, Gabriella, 070-6290469Holmqvist, Iréne, Alf, 021-

804593Holmström, Niklas, 0221-

14578Holstein, Anna, 021-138625Hovberg, GertrudHvass, Jan Anders, 021-133448Hydling, Christina, 021-122028Hådell, Marianne, 021-137235Håkanson, Marianne, AndersHöglund, Gunnar, Erna, 021-

358340Höglund, Hans, 016-354843Höglund, Kjell, 021-331780Högström, Jan, Åsa, 021-

301244Höijer, GöranHöjvi, Sonja, 021-132930Hörnfeldt, Mats, Anna-Sofia

Magdalena, 031-209904Höök, Birger, 021-143763

IIgersten, Per, 021-804419Irwin, Mark, 021-350571Isberg, Jan, 021-128627Ivner, Sven, Barbro, 021-333736

JJaensson, Gunnar, 021-326357Jakobsson, Sten, 021-123356Jeppsson, Ola, 021-141324

Johansson, Agneta, HansLarsson, 021-181318

Johansson, Anders, Barbro, 021-24980

Johansson, Anna-Gun, 021-356760

Johansson, BirgittaJohansson, Bo, 021-332459Johansson, Britt-Marie, 021-

410727Johansson, Börje, 021-123321Johansson, Christer, 021-185601Johansson, Erik, 021-333896Johansson, Hans, 021-126696Johansson, Hans, 021-132239Johansson, Helena, Jonas Pet-

tersson, 021-120758Johansson, Håkan, 021-331790Johansson, Joachim, 070-

5708872Johansson, Jörgen, 021-803811Johansson, Kurt, Karin Anders-

son, 021-412886Johansson, Lars-Erik, Leila,

021-125785Johansson, Morgan, 021-

414904Johansson, Ola, 021-149051Johansson, Rolf, Inger, 021-

183824Johansson, Stefan, Weronica

LinderothJohansson, Torbjörn, 021-

301973Johnsson, Lars, Annmarie Jonsson, Ingvar, Lena Jansson,

021-803377Jordinger, Stig, 021-24648Josephsen, Jens, 021-138388Jäder, Kjell, Margareta, 021-

830401Jägeberg, Anders, 0224-741049Jönsson, Kjell, Inga-Lisa, 021-

332455

KKandell, Barbro, Jan-ErikKandell, Pär, Tove, 021-60656Karlberg, Lars, Ann Christin,

021-189922Karlefur, Gunnar, Solveig, 021-

24072Karlén, Lennart, 021-830431Karlsson, Andréas, Åsa Anders-

son, 021-418129Karlsson, Astrid, 021-188887Karlsson, Hans-Egon, 021-

803129Karlsson, Håkan, 021-123832Karlsson, Kjell-Ove, 021-

333648Karlsson, Per LennartKarlsson, Sten, 021-186824

Karlsson, Thomas, Eva, 021-331797

Karlström, Per-Olof, Ingrid,021-131750

Karnerud, Calle, 021-417010Kauramäki, Kalevi, Maja

Kretschek, 021-189197Kielgast, Hans-Werner, 021-

352634Kihlberg, ArneKindahl, Erik, Maj, 021-804400Kindblom, Bo, 021-350878Kjellén, Mikael, 0220-14562Kjellgren, EvaKjellman, Lars, Eva, 021-

359672Kjellnäs, Stefan, 021-804631Kjellqvist, LarsKlein, Hans, 021-804706Klercker af, Stig, AnneliKolli, Patrik, 0171-443260Kongshaug, Andreas, 0171-

442096Koop, Wolfgang, 0220-36116Kriström, Jan, 021-133328Krogh, Anna, 021-Kronander, Anne, Håkon, 021-

803737Kruk, Peter, Birgitta Lindström,

021-182307Kullborg, Ove, 021-24864Kurikka, Kimmo, 021-355061Kurol, MatsKvist, HarryKällstrand, Jakob, Birgitta, 021-

182430Köhler, Jenny, Stefan, 0589-

16626

LLandelius, LarsLander, Sven, 021-840374Larsen, Helge, Eva, 021-50049Larsson, Bengt, 070-2528198Larsson, Bertil, 021-356441Larsson, Karin, 021-131006Larsson, Kersti, Kjell, 021-

55455Larsson, Lennart, 021-417961Larsson, Roger, Lena Center-

skog -L, 021-332985Larsudd, Kenth, 021-125750Leijon, NaimeLeijonhufvud, Kristina, Staffan,

021-72075Lejdegård, Hans, 016-25207Lejergård, Tomas, Gunilla, 021-

189815Leppert, Jerzy, 021-189940Lerner, AndersLewenhaupt, Gösta, 08-

6607303Levin, Urban, 021-356575Lignell, Lars, 021-183369

77

Eriksson, Bodil, 021-412204Eriksson, Henrik, 021-120069Eriksson, Håkan, 021-133133Eriksson, Kristina, Per-Olof

Pettersson, 021-127111Eriksson, Lars, BeritEriksson, Stefan, 0220-12775Eriksson, Stig, 021-841386Eriksson, Stig, 021-804138Eriksson, Urban, 021-333228Erling, Isabel, Daniel Framdahl,

021-149541Eskilsson, Göran, 021-330679Eurenius, Joakim, 021-133741Everland, Tommy, Monica,

0220-16264

FFahlander, Göran, 021-142818Fall, Ola, 021-332476Fankhauser, Hans R, 021-20404Forsell, Solveig, 021-143044Forslund, Bengt, 021-350583Forssell, Hans, 021-133367Frandsen, Ewa, Torsten

Gunnarsson, 021-333547Frank, Pia, Martin Svensson

021-188313Fransén, Anna, 021-146152Frost, Mona, 021-136353Frykberg, Kerstin, 021-140066

Frödin, Torsten, 021-358897Fält, Ola, Åsa Rönnbo, 021-

419730

GGenell, Bengt, 0224-13776Georgsson, Per, Jenny Hanson,

0223-20608Gideonsson, UlfGidlund, Bill, 0171-46365Gidlund, Leif, 021-359917Glämsta, Anders, 021-133145Goldkuhl, Ingemar, 0223-23518Granath, Lennart, Maria Berg,

021-180912Granberg, Eva, Olle JärnmarkGroth, Staffan, 021-419149Grubbfors, Bertil, 021-131045Gräns, Niclas, 021-410058Grönvalls, Olle, Marie Melin,

021-122610Gullberg, Gunnar, 021-804848Gunnarsson, Erik, Christine,

021-333051Gustafson, Rolf, 021-410667Gustafsson, Eva, 0589-13713Gustafsson, Ewa, 021-353038Gustafsson, Helena, 021-138114Gustafsson, Lars, 021-413725Gustafsson, Peter, 021-139181Gustafsson, Pär, 021-330574

Gustafsson, Rolf, 021-123224Gustavsson, KerstinGyborn, Lars-Åke, 021-121871Göthberg, Hans, Ingrid, 021-

149339

HHaglund, Anders, Kerstin, 021-803161

Haglund, Lennart, 021-125592Haglund, Ulf, 021-140207Halén, GunHalén, Olle, Monica LindbergHallberg, Gösta, 021-419868Halldén, Eva, 021-144674Halldorf, Per, 0589-18357Hallencreutz, Ingrid, Gunnar

Wilson, 021-136181Halling, Britt, Göran Arvelius,

021-830281Hallström, Lena, 021-337018Hansson, Börje, 021-184002Hansson, Magnus, Lena, 0155-

286455Hedberg, Carl-Gustav, 021-

350707Hedberg, Jonas, 021-331610Hedenström, Maria, 021-

134757Hedlund, AgnetaHegbom, Thor, 0220-12296

76

annons

Liljenberg, Thomas, 021-120634Limdal, Jahn, Ewa, 021-186799Lind, Kerstin, Malte Lind, 021-

142878Lindberg, Sten A, 021-302444Lindberg, Svante, 021-142532Lindberg, Thomas, Britt-Marie,

021-143885Lindblom, IngeLindblom, Jessica, 021-124880Linde, Lars, 021-330481Lindén, Maria, 021-830389Linder, Bengt, 021-414329Linder, StenLindgren, Magnus, Gunilla

Isaksson, 021-121409Lindholm, Johan, Marie, 021-

141804Lindholm, Åke, 021-830042Lindqvist, Anders, 021-419573Lindström, Charlie, 021-359227Lindwall, Bengt, 021-301303Lindwall, PärLinusson, Conny, 021-138852Liveborn, Gunnar, 021-331365Logelius, Helmer, 021-136964Lund, Sören, 021-183013Lund, Thomas, Ann-Kärsti, 021-

189170Lundberg, Ulf, Ulla, 021-75404Lundell, Karl-Axel, 021-353311Lundén, Anders, 021-352910Lundgren, Carl-Erik, 0224-

31487Lundholm, Göran, 021-412866Lundin, Lars, 016-138612Lundström, Christer, 0171-

46211Lundström, Sara, 021-142605Löf, ChristianLöfgren, Staffan

MMadesäter-Sellin, Mari, 021-418199

Magnell, Cecilia, GiorgioGrimaldi, 021-188841

Magnusson, Bengt, BirgittaPerman, 021-124382

Magnusson, Robert, Maj-BrittJohansson, 021-24416

Malmberg, Mats-OlovMarosan, Josef, Elsie Bäck, 021-

129879Martins, Gösta, 021-332152Martinsson, Enar, Berit Rodling-

M., 021-414893Martinsson, Nils, Lotta, 021-

416993Mellerby, Jarl, 021-334229Mellstrand, Börje, 021-357776Moberg, Birgitta, 0152-19772Modig, Johan, 021-131608

Modigh, Lars-Gunnar, 021-332531

Morell, Carl Johan, Margaretha,021-24549

Mortensen, Ivar, 021-803844Moström, Torgny, 021-123423Myhr, Mats, 021-122212Myklebust, Einar, Christina

Einarsdotter, Rasmus, 021-416090

Myrdal, Urban, 021-123801

NNelson, Ahti, 021-352060Nerman, Henrik, Kristina

Hennings, 021-418709Nilgran, ÖrjanNilsson, Bertil, Carin Venhamre,

021-415790Nilsson, Johnny, 021-127001Nilsson, Mats, Nina Åström,

021-183880Nilsson, Monica, Sven-Olof,

021-332308Nilsson, Per E, 021-20870Nilsson, Roland, Lena Siöwall,

021-52984Nilsson, Sara, MartinNilsson, Tomas, 021-803151Nohrstedt, Thoralf, Karina Norberg-Jansson, ChristinaNordesjö, Gunnar, 021-188055Nordgren, HansNordin, Anders, 021-144419Nordin, Barbro, 021-417409Nordin, Lars, Maria, 021-

182878Nordvall, Egon, 021-330505Nordvall, Kristina, 021-413575Norén, Magnus, Susanne, 011-

160909Norling, Sofia, Per NorlingNorrström, Jan, 021-138287Nowén, Lennart, Gun Oscarson,

021-414012Nyberg, Börje, 021-125581Nyberg, Gunnar, Desirée, 021-

125272Nygren, Sune, Ulla, 021-140796Nylander, Boel, 021-137562Nylin Pahv, Åsa, 021-128227Nyman, Karin, Johan, 021-

126281Nyrén, Mats, 021-186434Nyström, Agneta, Elon, 021-

147370Nyström, Katarina, Magnus

Wegrell, 021-187765Nyström, Sune, 021-143541Näslund, Björn, Eva Ekberg,

021-358305

OOlander, Kjell-Arne, MarieLundberg, 021-135070

Olofsson, Leif, 021-122492Olofsson, Rolf, 0223-13660Olsson, Anders, Karina Lilje-

roos, 021-147185Olsson, Carl-Olof, 021-131595Olsson, Håkan, 021-803700Olsson, Nils, Karin Lönn, 021-

71160Olsson, Robert, 021-139898Olsson, Torbjörn, Eva, 021-

132357Olsson, Torsten, 021-415388Oreman, Per, Ulla, 021-332147Orrling, Bengt, Karin, 021-

410336Ortman, Henrik, 021-812328Osbeck, Åke, 021-804676Ovrén, Christer, Annika Sand-

ström, 021-333526

PPalm, Johan, 021-126167Palm, Lennart, Helena, 021-

331867Palmborg, Annika, Björn

Eriksson, 021-336430Palmér, Peter, Christina, 021-

803808Paulsson, Göran, Sara LarssonPaulsson, Sven-Arne, 021-

129462Pedersen, Kaj, Jytte, 021-334284Persson, Christer, 021-124678Persson, Hans B, Barbro, 021-

417323Persson, Jörgen, 021-803251Persson, MatsPersson, Sune, 021-24789Persson, Tomas, Lena, 021-

24562Pessinen, Kauko, Ulla Karlsson,

021-414495Petersson, Bengt, 021-337102Pettersson, Arne, 021-804010Pettersson, Gunnar, Ingrid, 021-

132902Pettersson, Hans, Margaretha,

021-359168Pettersson, Hans, Birgitta, 021-

181432Pettersson, Lars, 021-145455Pettersson, Leif, 021-52129Pettersson, OvePettersson, Thomas, 0227-

13930Porsby, Dan, Birgitta Lidén,

021-803076Posthuma, Jörgen, 021-128044Präckel, Mikael, 021-20012

QQvarnström, Ove, Brajal, 021-417262

7978

annons

RRamstad, Björn, 021-357887Rebensdorff, Björn, 021-148847Renström, Erland, 021-334961Revesjö, Roland, LindaRick, Leif, 0220-16871Ring, Hans, Berit, 021-803589Ringqvist, Ivar, Margareta, 021-

181118Ringström, Birgitta, Lars-ErikRobertsson, JonnyRolf, Maria, 021-804818Rosander, Viveka, Lars Kohlén,

021-301223Rosenqvist, Ann Cathrine,

0220-14336Rudberg, Claes, Sonja Rosen-

gren, 021-140908Rudh, Bengt, 0220-42170Rudh, Lars-Olov, 021-129555Rune, Anders, 021-137655Runnérus, IngridRydell, Charlie, Agneta, Emma,

021-331415Rymark, Per, 021-830503Råberg, Stig, 021-183414Rönnqvist, Lennart, 021-75334

SSahlén, Anders, PernillaEricsson, 021-121221

Sahlstedt, Lena, Ulf, 021-803123

Sahlström, Lars, 021-803337Sandell, Dag, 021-410553Sandström, GunnarSandström, Jonas, 018-383023Sarri, Sune, 021-803019Savolainen, Ulla, 021-358735Scheele, Hans, 021-804041Schrötter, Ulrich, 021-20726Schölin, Bertil, 021-149091Sewerin, Anders, 021-133793Sidén, Ingemar, 021-332370Siöwall, Peter, Eivor, 021-52822Sjögren, Jonas, 021-355511Sjögren, UlfSjölander, GötaSjölander, MatsSjöqvist, Sven, AnitaSjöstedt, Britta, JanSjövall, Kersti, Kenneth Bladh,

021-128179Skog, Håkan, 021-333170Skog, Kjell, 021-142159Skoog, Hans, 021-330188Sköld, Daniel, 021-804635Sletmo, KristianSohlén, Karin, 021-417944Stabo, LenaStabo, Sten, Agneta Malmgren,

0171-39441Stabo, Ulf, 0171-37820Stackegård, HansStenholm, Sune, 021-130932

Stenhäll, Bo, 021-184369Stenqvist, Eva, Gunnar, 021-

121720Stickler, Hans, 021-187902Storäng, Maj-Inger, Christer

Rylander, 021-132418Stridh, Bengt, Diana Nääf, 021-

52258Stridsberg, Sören, FamStråle, Eric, 021-332554Strängberg, Glenn, Robert, 021-

143961Ståhlberg, Stig, 0220-10122Sundholm, Yngve, Ann-Marie

Eriksson, 021-187993Sundin, Gösta, 021-416760Svedin, Sören, Ann-Marget

Lövling, 021-139392Svedlund, Nils Erik, Margareta,

021-417377Svenson, Inga-Lill, Anders, 021-

414533Svensson, Carl Axel, 021-

131711Svensson, Elly, Thomas, 021-

334426Svensson, Gunnar, 016-354908Svensson, Pernilla, Per GarmoSvensson, Siw, 021-359800Svensson, Sten, 021-131461Söderberg, Kjell, 021-140096Söderberg, Rune, 021-356344Söderbäck, Hans, 021-129875Söderström, Kjell, Gunnel, 021-

803456

TTarkpea, Tage, Pia, 021-410126Tengbert, Thomas, HelenaTengstrand, Anders, 021-

330126Thapper, LeifThenander, Jill, 021-414743Thernström, PerThor, SuneThorsén, ÖrjanThunström, Gunilla, Per-Olof

Lindberg, 021-128608Tillander, Claes, 021-137484Torstensson, HansTrossing, Ann-Christin, 021-

330533Träff, Anders, Gunilla, 021-

356198Tulander, Alice, 021-52820Törnbladh, Lars, 021-332950Törnerud, Gunnar, 021-415076

UUlff, Anders

WWadsten, OlleWahlberg, Kjell, Elisabeth Sjö-

gren Wahlberg, 021-185513Vahlfridsson, Signar

Wallentinsson, Lennart, 021-124904

Wallgren, Barbro, 021-144014Wallgren, Gunnar, Ingrid, 021-

128576Wallin, LasseWallinder, Anders, 08-59092027Wallinder, Erland, 021-24315Wallinder, Thomas, 021-413132Warstrand, Hans, 021-148141Weitz, Per-David, ElisabethWelander, Ola, Anita, 021-

331638Werner-Erichsen, Odd, Berit,

Karin, Anders, 021-309922Westerberg, Gun-Britt, 021-

332363Westerlund, Jan, 021-359311Westman, Björn, 021-120057Westman, Erik, 021-332358Wetter, Anders, EvaWiberg, Heléne, 021-141067Wiegand, Hans-Jörgen, 021-

24491Wike, Alf, Kerstin, 021-355737Wilhelmson, Lars, EvaWilhelmsson, Anders, 0708-

135166Willy, Bernard, 021-132747Windahl, Robert, 0589-18341Winroth, Bertil, 021-301353Virking, Jan, Gunilla, 021-

134980Wollart, Ulf, 021-135994Wulff, Mikael, 021-351412Wäppling, Daniel, 021-130176

ZZeinetz, Martin, 021-804020

ÅÅhlin, Peter, Catharina Roglert,021-182380

Åhlund, KatharinaÅkerblom, Berndt, 021-337106Åkesson, Håkan, Sofia, 0224-

20668Åsling, Marie, 021-129878

ÖÖhman, Bengt, 021-143433Öhman, Åsa, Martin, 021-

188322Öhrn, Annica, 0171-27896Öhrner, Boel, 021-804997Önning, AndersÖrnstedt, Birgitta, Lennart, 021-

24086Östberg, Solveig, 021-414055Östlund, Bengt, 021-124098Östlund, StureÖstman, Peter, Anna, 021-

145133Öström, Staffan, 021-124001

80